Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition nr 54 år 1975             Prop. 1975:54

Nr 54

Regeringens proposition om prisutjämning på vissa varor som inne­håller socker, m. m.;

beslutad den 27 februari 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagils i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mot bakgrund av nya internationella prisförhållanden förordas i propo­sitionen en ändring i grunderna för prisutjämningen för socker som ingår i vissa livsmedelsinduslriprodukler. 1 anslutning härtill framläggs förslag au uljämningsskalten på vissa choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers den 1 juni 1975 höjs från 25 till 40 öre för kilogram. Dessutom föreslås prisuijämningsålgärder för dexiranprodukier.

Rikvlagcii l')75. I saml. Nr 5-1

 

Prop. 1975:54                                                                        2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (I9(>0:258) om utjämningsskatt på vissa varor

Härigenom föreskrives att 4§ lagen (1960:258) om uljämningsskatl på vissa varor' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4§'
För choklad- och konfektyrvaror  För choklad- och konfektyrvaror

som avses i 2 § a saml för biscuits  som avses i 2 § a samt för biscuits

och wafers ulgår skallen med 25 öre         och wafers utgår skatten med 40 öre

för kilogram. 1 varans vikt inräknas för kilogram. I varans vikt inräknas

sådant förefintligt emballage med vit-       sådant  förefintligt emballage  med

ket varor av ifrågavarande slag för-          vilkel varor av ifrågavarande slag

säljes i detaljhandeln.           försäljes i detaljhandeln.

För öl av typ B ulgår skatten med 4 öre för liter och för starköl med 5 öre för liter.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 1975.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:918.

' Senaste lydelse 1974:443.

Enligt 1974:918 utgår ingen uljämningsskatl för öl av typ B och för starköl under

år 1975.

 

Prop. 1975:54                                                           3

Uldrag
FINANSDEPARTEMENTET                  PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-02-27

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Jo­hansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löf­berg, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon

Föredragande: statsrådet Sträng

Proposition om prisutjämning på vissa varor som innehåller socker, m. m.

Inledning

I en lill jordbruksdepartementet den 14 november 1974 inkommen skri­velse har Industrins livsmedelsgrupp' hemställt atl uljämningsbidrag och röriiga importavgifter skall kunna beräknas med utgångspunkt från priset på socker i den Europeiska gemenskapen (EG) och inte som hittills med utgångspunkt från elt s. k. väridsmarknadspris. Skrivelsen har överlämnats lill finansdepartementet för handläggning. Efler remissen har yttranden av­gelts av generaltullslyrelsen, riksskatteverket, siatens jordbruksnämnd och kommerskollegium.

' 1 livsmedelsgruppen ingår Kemikonlorels livsmedelsseklion, Köllbranschens riks­förbund. Svenska bryggareföreningen. Svenska choklad-, konfeklyr- och kexfabri-kantföreningen upa. Svenska kvarnföreningen och Sveriges bageriförbund.

1 •  Riksdagen l')75. I saml. Nr 54

 

Prop. 1975:54                                                                        4

Nuvarande förhållanden

Inom den Europeiska frihandelssammanslulningen (EFTA) infördes ell prisuljämningsförfarande i samband med dess upprättande år 1960. Del blev då möjligt alt avskaffa skyddstullarna på vissa livsmedelsinduslriprodukler, samtidigt som gränsskyddet för jordbruksråvarorna kunde bibehållas. Genom prisutjämningen gavs de inhemska producenterna möjlighet att få tillgång lill råvaror för sin tillverkning lill väridsmarknadspris utan hinder av den högre prisnivån i de enskilda länderna. Utjämning får ej medges med belopp som överstiger skillnaden mellan hemmamarknadspriser och väridsmarknadspriser på jordbruksråvaror som ingår i färdigvarorna.

De olika EFTA-länderna har infört varierande syslem för prisuljämningen. 1 Sverige tillämpas ell s. k. iniernt förfarande för choklad- och konfektyrvaror (med vissa undanlag), biscuits och wafers saml senap, såser, soppor, fru-kostfiingor, fiskkonserver m. m. Prisutjämningen avser bl. a. råvarorna sock­er, glykos, fettvaror, mjöl, havregryn, ägg och mjölk. Sedan år 1967 tillämpas råvaruprisuljämning för mall som används för tillverkning av mellanöl och starköl.

Såvitt avser choklad- och konfektyrvaror samt biscuits och wafers finan­sieras prisuljämningen genom en särskild skatt som las ul enligl lagen (1960:258) om utjämningsskatt på vissa varor (ändrad senast 1974:918). Ut­jämningsskallen utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60 öre saml sänktes den 1 april 1973 lill 50 öre, den 1 januari 1974 till 40 öre och den I juli 1974 lill 25 öre för kilogram. Även prisuljämningen för mellanöl och starköl täcks med skatt, som emellertid för dessa varor är suspenderad under år 1975. Ändringarna av skattesatserna på de olika varorna har varit betingade av ändrade kostnader för uljämningsbidragen. Uljämningsskatl ulgår inle för senap, såser, soppor, frukostfiingor, fiskkon­server m. m. Kostnaderna för denna prisutjämning täcks med budgetmedel. Tekniskt sker den interna prisutjämningen för skaiiebelagda produkter på så sätt all tillverkarna - som köper sina råvaror lill ordinarie priser - vid redovisningen av uljämningsskatl får dra av elt belopp som för fiertalet varor beräknas på skillnaden mellan del interna priset och väddsmark-nadsprisel med avseende på den faktiska råvaruförbrukningen. Intäkten av utjämningsskatten beräknas bli omkring 30 milj. kr. under budgelårel 1974/75.

Den inhemska produktionen av choklad- och konfektyrvaror uppgår till drygt 60 000 ton per år, vari ingår ca 35 000 lon socker. Av biscuits och wafers produceras inom landet närmare 25 000 lon med elt sockerinnehåll av ca 6 000 lon. Vid produktionen av senap, såser, soppor, frukostfiingor, fiskkonserver m. m. förbrukas omkring 9 000 ton socker åriigen. Importen av choklad- och konfektyrvaror uppgår lill omkring 18 000 lon, varav inemot 12 000 lon kommer från EG-länderna och 4 000 ton från EFTA. Av biscuits och wafers importeras nära 9 000 ton, varav 7 000 lon från EG och nära 2 000 lon från EFTA-länderna. Exporten av choklad- och konfektyrvaror

 

Prop. 1975:54                                                           5

utgör ca 11 500 lon, varav huvuddelen går till EFTA och EG-länderna. Äv biscuits och wafers exporteras 2 500 lon, huvudsakligen till västeuro­peiska länder.

1 anslutning till ikraftträdandet av Sveriges avtal med EG genomfördes för vissa livsmedelsinduslriprodukler en s. k. extern prisuljämning som in­nebär all röriiga importavgifter upptas vid imporl och alt motsvarande bidrag utbetalas vid export. Samtidigt sänktes tullen för fiertalet av dessa varor lill 5 96, som utgör manufaklureringsskydd. Tullsatsen avlrappas successivt vid import från EG-länderna och uttas inte alls vid import från EFTA-länderna. För varor med ursprung i Danmark och Storbritannien tillämpas vissa tullar under övergångsskedet fram till den 1 juli 1977.

Ett externt prisuljämningsförfarande tillämpas i Sverige för matbröd och andra bakverk, vissa slag av glass, puddingpulver, makaroner, vissa be­redningar för framställning av drycker samt vissa andra livsmedelsbered­ningar. Avgifterna samt bidragen vid export fastställs med hänsyn till rå-varuåtgång och prisskillnader mellan det interna priset och väridsmark-nadsprisel för de använda råvarorna.

Kostnaderna för råvaruprisutjämningen bestrids från förslagsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För budgetåret 1974/75 har för dessa kostnader anvisats ell belopp om 35 milj. kr. I form av röriiga importavgifter upptas årligen omkring 5 milj. kr., samtidigt som uljäm­ningsbidrag lämnats vid export med inemot 4 milj. kr.

När prisuljämningssysiemen infördes var väridsmarknadspriserna på jord­bruksråvaror lägre än priserna på de nationella marknaderna. Det var därför naturiigt alt använda väridsmarknadspriser som referenspris. För socker överstiger emellertid väridsmarknadspriser nu de nationella priserna i de fiesta länder. Det har visseriigen sjunkit kraftigt under senare lid, men ligger fortfarande betydligt över priset i fiertalet västeuropeiska länder, däribland Sverige. Samtidigt är sockerpriset lägre i EG-länderna än i Sverige.

Enligl senast tillgängliga uppgifter är väridsmarknadsprisel (Paris-note­ringen) omkring 4 kr. för kilogram, medan del svenska sockerpriset är 2:40 kr. för kilogram. På grund av den svenska sockerregleringens utformning påverkas priset i Sverige direkt av prisutvecklingen på världsmarknaden. I del svenska priset ingår en försäljningsavgifl som f n. är 65 öre för kilogram. Avgiften används för finansieringen av en kompletterande import i lägen då väridsmarknadsprisel är högre än priset i Sverige. Det interna priset i EG-länderna (EG;s s. k. iröskelpris) är ca 1:70 kr. för kilogram.

De ändrade prisförhållandena för jordbruksråvaror har påverkal konkur­renssituationen för livsmedelsindustrin och föranlett åtgärder i olika länder. EG-länderna har för sin del infört en exporiavgifi på vissa livsmedelsin­duslriprodukler med högt sockerinnehåll, bl. a. choklad- och konfektyrvaror, vilken motsvarar omkring 1:10 kr. för kilogram för den kvantitet socker som ingår i exportvaran.   .

EFTA:s handelsexperikommitté har under åren 1973 och 1974 gjort en

 

Prop. 1975:54                                                          6

översyn av de råvaruprisuljämningssystem som tillämpas i de olika EFTA-länderna. Kommitién har utarbetat förslag lill gemensamma riktlinjer för prisutjämningens utformning och tillämpning. Inom ramen för delta arbete har även den nya råvaruprissilualionen behandlats. Enighet har dock hittills inle kunnat nås om en gemensam lösning.

Den 1 januari 1975 ändrades prisuljämningssystemet i Finland. De finska producenterna av sötsaker erhåller nu prisuljämningsbidrag för vissa jord­bruksråvaror som motsvarar skillnaden mellan det inhemska finska priset och EG:s s. k. iröskelpris, om del senare är lägre än väridsmarknadsprisel. Ändringen har medfört atl den finska industrins konkurrenssituation för­bättrats såväl på hemmamarknaden som vid export av sötsaker. Med nu­varande prisläge på de olika råvarorna är del endasl socker som blir föremål för en prisuljämning, baserad på EG-prisel. Även Österrike har vidtagit särskilda ålgärder med anledning av den nya råvaruprissilualionen. För vissa livsmedelsinduslriprodukler som innehåller socker har sålunda införts krav på exporllicens.

Förslag och yttranden

Industrins livsmedelsgrupp, som representerar fiertalet tillverkare av livs­medelsinduslriprodukler, konstaterar i sin skrivelse atl prisutvecklingen på väridsmarknaden för vissa jordbruksråvaror - speciellt socker - har försalt den svenska livsmedelsindustrin i elt myckel oförmånligt konkurrensläge, såväl på den svenska hemmamarknaden som vid export. Den svenska pris­utjämningen ger i sin nuvarande utformning och i den situation som råder inte den konkurrenslikställighei i fråga om råvarupriser som måste anses vara av fundamental betydelse för all en fri handel med livsmedelsindu­slriprodukler inom Västeuropa skall kunna fungera på elt rättvist sätt. Livs­medelsgruppen anser alt del nu är EG:s interna priser och inte de s. k. väridsmarknadspriserna på jordbruksråvaror som bör utgöra riktpunkten så­väl för den interna som för den externa prisuljämningen. Under de senasle två åren har, framhålls det, väridsmarknadspriserna på några av de viktigaste råvarorna - främst socker och vete - stigit till en nivå som ligger avsevärt över den svenska. Samtidigt är sockerpriset i EG-länderna betydligt lägre än del svenska priset. Så länge väridsmarknadsprisel på socker och andra råvaror överstiger det interna EG-priset bör enligl Industrins livsmedelsgrupp prisuljämningen baseras på skillnaden mellan del inhemska svenska priset och del interna EG-prisel.

Kommerskollegium och statens jordbruksnämnd förordar alt prisutjäm-ningsålgärderna anpassas lill det nya konkurrensläge som uppkommit genom de ändrade marknadsförhållandena för jordbruksråvarorna.

Kommerskollegium framhåller i sitt yttrande all EFTA-länderna bör ha rätt all tillförsäkra sin livsmedelsindustri samma sockerpris som livsme­delsindustrin i EG-länderna åtnjuter. De olika EFTA-länderna bör därför

 

Prop. 1975:54                                                           7

få möjlighet alt använda EG:s Iröskelpris - utan hänsyn till exportavgiflen - som referenspris. Detta bör ges formen av etl tolkningsuttalande som skall gälla så länge som den nuvarande relationen mellan EG:s pris och väridsmarknadsprisel beslår. Kollegiet anser atl en ändring av prisuljäm­ningssystemet på del sätt som föreslås inle torde strida mol EFTA-ländernas avial med EG. Varje EFTA-land bör ha rätt - men inte skyldighet - att utjämna prisskillnader mellan det nationella priset och EG:s iröskelpris. Kollegiet betonar emellertid att kostnaderna för en fullständig prisutjämning ned till EG:s tröskelpris blir höga. Vidare medför EG:s exportavgift, all behovet av full kompensation blir mindre akut. Dessutom skulle en full­ständig utjämning kunna ge EG ett skäl alt påtala överkompensation i EFTA-länderna om dessa ej lar hänsyn lill exportavgiften. Skäl talar enligt kollegiets mening för alt man inom EFTA bör söka nå en särskild över­enskommelse om en begränsad utjämning så länge EG:s exporiavgifi bi­behålls. På så sätt skulle en upptrappning av stödåtgärder i EFTA-länderna kunna undvikas.

Siatens jordbruksnämnd framhåller att konkurrensförmågan hos den svens­ka livsmedelsindustrin onekligen försvagats till följd av det exceptionella läget på sockermarknaden. Importen av de prisutjämningsberättigade va-ruslagen har ökal väsentligt under senare lid. Nämnden anser därför att man bör vidta ålgärder för att återställa konkurrensförmågan och föreslår atl möjligheter skapas atl i prisuijämningssammanhang använda EG:s irös-kelpriser i stället för världsmarknadspriser. Prisuljämningsbeloppen bör kun­na jämkas efler rådande marknadsläge. Sålunda bör man kunna la viss hänsyn lill EG:s exporiavgifi på sockerhalliga produkter. Nämnden påpekar all en sådan ändring aktualiserar en höjning av utjämningsskallen på chok­lad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers ävensom en höjning av anslaget till Prisreglerande ålgärder på jordbrukels område.

Riksskatteverkel påpekar att en höjning av utjämningsskallen är påkallad om uijämningsförfarandel ändras.

Generaltullstyrelsen anser - med hänsyn lill EG:s exporiavgifi - att kon­kurrenssituationen i förhållande till EG inte ger anledning till någon särskild kompensation för dessa varor.

Föredraganden

Den nu gällande ordningen för prisuljämning på vissa livsmedelsindu­striprodukter sammanhänger med att tullarna på en rad manufaklurerade livsmedel avvecklats eller sänkts, medan skyddet för råvarorna inom ramen för jordbruksregleringen kvarstår. Genom en s. k. intern prisuljämning undanröjs den särskilda koslnadsbelastning som annars skulle missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska förelag. Producenterna av choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers saml senap, soppor, såser, frukostfiingor, fiskkonserver m. m. kompenseras härvid för skillnaden

 

Prop. 1975:54                                                           8

mellan den svenska prisnivån och väridsmarknadsprisel på jordbruksråva­rorna. Härjämte kan utjämning medges för mall vid tillverkning av mellanöl och starköl. Bidragskostnaderna för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers finansieras genom en särskild uljämningsskatl, som f. n. uppgår lill 25 öre för kilogram. Skallen på mellanöl och starköl är suspenderad under år 1975. Kostnaderna för övriga här nämnda varor läcks med bud­getmedel.

För ytteriigare andra produkter - vissa slag av matbröd och andra bakverk, glass, puddingpulver, makaroner, vissa beredningar för framställning av drycker samt vissa andra livsmedelsberedningar - tillämpas etl s. k. externt prisutjämningssyslem. Detta innebär atl rörliga importavgifter utlas, vilka i princip beräknas med utgångspunkt i skillnaden mellan det svenska priset och väridsmarknadsprisel på råvarorna. Motsvarande bidrag utbetalas vid export.

Kostnaden för de interna utjämningsåigärderna bestrids från förslagsan­slaget till Prisreglerande ålgärder på jordbrukels område. För budgetåret 1974/75 har för dessa kostnader beräknats ell belopp om 35 milj. kr. Intäkten av uljämningsskalten beräknas bli inemot 30 milj. kr. under nämnda bud­gelår. Röriiga importavgifter uttas åriigen med omkring 5 milj. kr., samlidigl som uljämningsbidrag lämnats vid export med inemot 4 milj. kr.

Syftel med prisuljämningen för jordbruksråvaror som ingår i vissa livs­medelsinduslriprodukler är sålunda att uppnå konkurrenslikställighei mellan industrierna i skilda EFTA-och EG-länder. Tidigare när världsmarknadspri­serna låg under de nationella priserna på jordbruksråvaror kunde detta ske genom utjämning med belopp som baserades på skillnaderna mellan dessa priser. När del gäller socker har emellertid väridsmarknadsprisel kommit atl ligga väsentligt över priserna i fiertalet västeuropeiska länder, däribland Sverige. Sockerpriset varierar dock väsentligt mellan de skilda länderna vilket medför störningar i den internationella konkurrensen på livsmedelsindu-slriområdel. Den svenska industrin påverkas i första hand av de prisför-hållanden som gäller i EG.

Priset på socker är i Sverige f n. 2:40 kr. och i EG 1:69 kr. I EG ulgår en exporiavgifi som motsvarar 1:10 kr. för kilogram socker som ingår i exporterade livsmedelsinduslriprodukler med ell högt sockerinnehåll. Väridsmarknadsprisel är f n. omkring 4 kr. för kilogram.

Livsmedelsindustrin har mol bakgrund av det nya konkurrenslägel fram­fört önskemål om en ändring av prisutjämningssystemet så all EG:s interna pris, det s.k. tröskelprisel som f. n. uppgår till 1:69 kr., kan bli normgivande för prisutjämningen. Man hävdar atl konkurrenslikställighei i fråga om rå­varupriser är av fundamental betydelse för all en fri handel med livsme­delsindustriprodukter inom Västeuropa skall kunna fungera på elt riktigt sätt. Enligt industrins uppfattning kan detta inle uppnås med det nuvarande svenska prisutjämningssystemet, i varje fall inle när det gäller produkter som innehåller socker.

 

Prop. 1975:54                                                          9

Kommerskollegium och statens jordbruksnämnd förordar att prisutjäm­ningssystemet anpassas till den nya konkurrenssituationen, varvid EG:s exporiavgifi bör beaktas. Man föreslår därför atl jämförelseprisel fastställs vid en nivå som något överstiger priset i EG och atl man söker (h lill stånd en uppgörelse inom EFTA om etl gemensamt referenspris efter dessa principer.

Jag delar remissinstansernas uppfattning att den nya prissilualionen på råvaruområdet måsle beaktas. F. n. ärdet emellertid endast prisförhållandena för socker som påkallar ett ingripande. Från svensk sida har försök gjorts all 11 till stånd en uppgörelse inom EFTA som syftar lill gemensamma riktlinjer för råvaruprisuljämningen. Någon enighet har emellertid hillills inle kunnat uppnås. Finland har redan vidtagit ålgärder för all säkerställa den finska industrins konkurrensmöjligheter. Andra länder, däribland Sve­rige, har anmält atl ålgärder också för deras del kan komma att visa sig påkallade.

1 del läge som uppkommit förordar jag efter samråd med chefen för jord­bruksdepartementet att grunderna nu ändras för beräkningen av utjämnings­bidrag och röriiga importavgifter såvitt avser det socker som ingår i de berörda livsmedelsindustriproduklerna.

1 detta sammanhang finner jag också anledning atl la upp frågan om prisutjämning för socker som går lill framställning av dexlran. Dextran an­vänds i huvudsak som blodersällningsmedel. Vid tillverkningen förbrukas en slor mängd socker. För den åriiga produktionen av omkring 300 lon kliniskt dexlran används sålunda närmare 1 000 ton socker. Även för dextran bör prisuijämningsålgärder vidtas. Den närmare utformningen av dessa lorde ankomma på regeringen.

Riktpunkten för prisutjämningen bör fr. o. m. den 1 juni 1975 vara sock­erpriset (tröskelprisel) i EG, så länge detta är lägre än väridsmarknadsprisel. Konkurrensförhållandena i övrigi bör emellertid också kunna beaktas, bl. a. EG:s exporiavgifi, liksom en eventuell överenskommelse om enhetliga rikt­linjer inom EFTA. Det bör också övervägas om olika jämförelsepriser för den inhemska marknaden resp. för exporten kan tillämpas.

I enlighet med vad jag här anfört förordar jag alt regeringen bemyndigas atl meddela sådana föreskrifter alt prisuljämning på livsmedelsinduslri­produkler och dexiranprodukier sker med utgångspunkt i ell sockerpris som lägst svarar mol tröskelprisel i EG, så länge delta är lägre än världsmark­nadspriset.

De föreslagna åtgärderna ökar kostnaderna för prisutjämningen. Såvitt avser choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers skall kostnaderna täckas genom uljämningsskatl. Jag förordaratt uljämningsskalten på nämn­da varor den 1 juni 1975 höjs från 25 lill 40 öre för kilogram. Chefen för jordbruksdepartementet kommer senare denna dag atl lägga fram förslag rörande anslaget lill Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, från vil­kel kostnaderna för prisutjämningen bestrids.

 

Prop. 1975:54                                                                      10

Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

dels att bemyndiga regeringen atl meddela föreskrifter i enlighet med de av mig förordade grunderna för prisutjämning för socker som ingår i vissa livsmedelsinduslriprodukler samt i dexiranprodukier,

dels att antaga förslagel till lag om ändring i lagen (1960:258) om ul­jämningsskatl på vissa varor.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen all aniaga de förslag som före­draganden har lagt fram.