Regeringens proposition nr 37 år 1975 Prop. 1975:37

Nr 37

Regeringens proposition med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m.fl. och ändringar i familjehidragsförordningen (1946:99) m. m.

beslutad den 6 mars 1975,

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

ERIC HOLMQVIST

Propositionens huvudsakUga innehåU

1 propositionen föreslås delvis nya principer för ersättning åt värnpliktiga m. fl. Dagersättning ål värnpliktiga under grundutbildning föreslås utgå med elt fast belopp per dag. Detta kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande samband mellan lön och grad liksom tjänstgörings- och utbildningspremier slopas. Det familjesociala stödet anpassas till de normer som gäller inom del sociala området i samhället i övrigt. De nya ersättningsprinciperna för värnpliktiga föreslås bli tillämpade även för de vapenfria tjänstepliktiga och för dem som genomgår utbildning till värnpliktig officer, rcseivofficer och regementsofficer.

Värnpliktiga under repetitionsulbildning och civilförsvarspliktiga föreslås få ersättning som anknyter lill sjukpenningförsäkringen. Denna ersättning föreslås få en nedre garantinivå. För dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt ansvar och merarbete föreslås en speciell befattningsersättning.

Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga förs utom beträffande befattningsersättningen över till försäkringskassorna. Härigenom avlastas kommunerna vissa administrativa uppgifter.

1 propositionen läggs vidare fram förslag till lagändringar som föranleds dels av förslagen i årets budgetproposition om förbättrade värnpliklsför-måner, dels av atl den nya regeringsformen har börjat tillämpas den I januari 1975.

1 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

Prop, 1975:37

1. Förslag tUl

Lag om ändring i famUjebidragsförordningen (1946:99)

Härigenom föreskrives i fråga om familjebidragsförordningen (1946:99)1

dels att 41 § skall upphöra att gälla,

dels all i 1 § 2-4 mom., 2 § 1 mom., 4, 5 och 7 §§, 9 § 3 mom,, 12 § 1 och 2 mom., 13 § 3 mom., 21 § 1 mom., 29-30 §§, 34 § och 40 §

I mom. ordet "Konungen" skall bytas ul mot "regeringen",

dels alt i 1 § 1, 3 och 4 mom., 3, 4, 31 och 33-36 §§ ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lag" i motsvarande form,

dels att i 1 § 3 mom. och 9 § 3 mom. ordet "krigsmakten" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "försvarsmakten" i motsvarande form,

dels att rubriken till förordningen saml 1 a och 6 §§, 9 § 2 mom.,

II § 1 mom., 12 § 3 mom., 13 § 1 och 2 mom., 14 § 1 mom., 15 §, 21 §
3 mom. och 37 § skall ha nedan angivna lydelse.

Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om värnpliktig skall gälla jämväl civilför-svarspliktig, å vilken förordningen är tillämplig enligt 1 §.

Vid tillämpning av förordningen inom civilförsvaret skall iakttagas

all familjebidrag må utgå endast eller i omedelbar anslutning till såda

atl vad i förordningen sägs om värnpliktigs hustru, hustrus barn samt frånskilda hustru skall gälla

Vad i följande paragrafer med undantag av 20 § stadgas om värnpliktig skall gälla jämväl civUför-svarspliktig, å vilken lagen är tilllämplig enhgt 1 §.

Vid tillämpning av lagen inom civilförsvaret skall iakttagas till den som utbildas vid heltidskurs n kurs deltager i övning,

atl vad i lagen sägs om värnpliktigs hustru, hustrus barn samt frånskilda hustru skall gälla civil-

Nuvarande lydelse civilförsvarspliktigs make, makes barn och frånskilda make,

att vad som stadgas om värnpliktigs första tfänstgöring (tfänst-göring i en följd) skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civUförsvarstjänsl-göring som fullgöres tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

samt att tjänstgöring jämlikt motsvaras av tjänstgöring jämlikt 12 civilförsvarslagen.

1 fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas förordningens bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § I mom. värnpliktslagen på vapenfri tjäns-tepliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § förordningen gälla icke.

Föreslagen lydelse

försvarspliktigs make, makes barn och frånskilda make,

att vad som stadgas om värnpliktigs grundutbildning skall, beträffande civilförsvarspliktig som icke är i civilförsvaret inskriven värnpliktig, avse civilförsvars-tjänstgöring som fullgöies tidigare än under det kalenderår, under vilket han uppnår tjugutre års ålder,

27 § 1 mom. värnpliktslagen skall § 2 mom. och 3 mom. första stycket

I fråga om den vapenfria tjänsten tillämpas lagens bestämmelser om värnpliktig och om tjänstgöring enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen på vapenfri Ijänste-pliktig och på tjänstgöring enligt 5 § första stycket lagen om vapenfri tjänst. Bestämmelserna i 20 § lagen gälla icke.

2 m o m, 1 andra fall än i 1 mom, sägs må bostadsbidrag bevUjas endast i den mån den värnpliktige eljest skulle nödgas avstå från bostad och avståndet skulle för honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han vid utryckningen icke skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag må dock ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som fullgör första tfänstgöring (tjänstgöring i en fölfdj.

2 m o m. I andra fall än i 1 mom. sägs må bostadsbidrag beviljas endast i den mån den värnpliktige eljesi skulle nödgas avstå från bostad och avståendet skulle för honom medföra betydande ekonomisk olägenhet eller han vid utryckningen icke skulle hava tillgång till lämplig bostad samt avsaknaden härav skulle för honom medföra avsevärda svårigheter. Sådant bostadsbidrag må dock ej ulan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som fullgör grundutbildning.

3 mom. Vid bestämmande av kostnaderna för bostad enligt denna paragraf skaU skälig hänsyn tagas till behovet av bostad samt till den värnpliktiges och hans hustrus bundenhet av hyresavtal eller andra åtaganden för bostadsbehovets tillgodoseende. Då fråga är om bostad i den värnpliktige eller hans hustru tillhörig fastighet, må bostadsbidrag ej beviljas med högre belopp än som motsvarar bostadens hyresvärdc med tillägg för bränslekostnader.

Därest ombyte av bostad skett efter inryckningsdagen, skall hänsyn tagas till kostnaderna för den nya bostaden, om dessa äro lägre än för den förra bostaden eller eljest giltiga skäl förelegat för ombytet av bostad.

1 fråga om värnpliktig, som 1 fråga om värnpliktig, som

bestämmandet av bostadsbidrag enligt denna paragraf, där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten annat medgiver, hänsyn icke lagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten för bostad om två rum och kök.

fullgör första tjänstgöring (tfänst- fullgör grundutbildning, må vid

göring i en fölfdj, må vid bestämmandet av bostadsbidrag enligt denna paragraf, där ej i särskilt fall tillsynsmyndigheten annat medgiver, hänsyn icke tagas till större bostadskostnad än som svarar mot hyran å orten för bostad om två rum och kök.

13 §

1 mom. Familjepenning utgår under tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen varat minst trettio dagar, skall familjepenning utgå för ytterligare fem dagar; dock ef efter tfänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen.

Bostadsbidrag enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom. ulgår, beräknat för tfänstgöringsdag, under tjänstgöringstiden.

1 mom. Familjepenning ulgår under tjänstgöringstiden. Har tjänstgöringen avsett grundutbildning och varat minst etthundraåttio dagar, skall familjepenning ulgå för ytterUgare trettio dagar. Har annan tjänstgöring än grundutbildning och repetitionsutbildning varat minst trettio dagar, skall familfepenning utgå för ytterligare fem dagar

Bostadsbidrag enhgt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom, utgår, beräknat för dag, under tjänstgöringstiden och, om 'tjänstgöringen avsett grundutbildning som varat minst etthundraåttio dagar, för ytterligare trettio dagar

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom. utgår för kostnader för flyttning, som verkställts under tjänstgöringstiden.

2 m o m. Om särskilda skäl därtill föranleda, må familjepenning utgå för högst tfugu dagar och bostadsbidrag enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom, för högst trettio dagar utöver de i 1 mom. angivna tiderna.

Bostadsbidrag enligt 11 § 1 mom. må, om särskUda skäl därtill äro, utgå jämväl för kostnader för flyttning, som verkställts inom trettio dagar efter tjänstgöringstidens slut.

2 m o m. Om särskilda skäl därtill föranleda, må familjepenning och bostadsbidrag enligt 9 §, 10 § och 11 § 2 mom. utgå för högst trettio dagar utöver de i 1 mom. angivna tiderna.

börfan kunde förutsättas. Storleken av familjepenning och bostadsbidrag, som i detla moment avses, bestämmes med hänsyn till föreliggande behov.

Vad ovan i detta moment stadgats om familfcpenning skall / fråga om värnpliktig, som fullgjort tfänstgöring jämlikt 27 § 1 mom. värnpliktslagen, äga tillämpning allenast därest tjänstgöringen upphört tidigare än som vid tfänstgö-ringens början kunde förutsättas. Bestämmelserna om bostadsbidrag i detla moment skola icke gälla såvitt angår värnpliktig som fullgjort allenast repetitions- eller befälsövning eller sådana övningar i förening.

Vad i första stycket stadgats skall ej äga tillämpning i fråga om grundutbildning som varat minst etthundraåttio dagar.

Bestämmelserna i detta moment skola icke gälla såvitt angår värnpliktig som fullgjort allenast repetitionsutbildning i annan mån än att familfcpenning må utgå därest tfänstgöringcn upphört tidigare än som vid tfänstgöringens

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för all näringen eller rörelsen skall kunna av den värnpliktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej utan tillsynsmyndighetens medgivande utgå tiU värnpliktig, som fullgör grundutbildning.

Därest hinder möter mot näringens eller rörelsens fortsatta bedrivande under den värnpliktiges tjänstgöring men förutsättningar finnas för näringens eller rörelsens återupptagande efter tjänstgöringens slut, kan särskilt bidrag beviljas för bestridande under tjänstgöringen av utgifter, som prövas nödvändiga för alt näringen eller rörelsen skaU kunna av den värnpUktige efter tjänstgöringens slut återupptagas. Näringsbidrag som nu sagts må ej ulan tillsynsmyndighetens medgivande utgå lill värnpliktig, som fullgör första tfänstgöring (tfänstgöring i en fölfdj.

Näringsbidrag enligt denna paragraf må bevUjas med högst femtio kronor för dag.

21 §

Prop. 1975:37

2. Förslag till

Lag om ändring i värnplUtslagen (1941:967)

Härigenom föreskrives i fråga om värnpliktslagen (1941 :967)'

dels att 28 § 2 mom. och 46 § skall upphöra att gälla,

dels att i 1, 3, 5, 7, 9, 13, 15, 25-27, 30, 31, 42 och 45 §§ ordet

"Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ul mot "regeringen" i

motsvarande form,

dels atl i 8 § samt 27 § 1 och 3 mom. ordet "krigsmakten" i olika

böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsmakten" i motsvarande form, dels att i 45 § ordet "lappbefolkningen" skall bytas ut mot

"samebefolkningen",

dels att 10 och 17 §§, 28 § 1 mom., 33, 34, 41 och 44 §§ skall ha

nedan angivna lydelse.

För ordförande och annan ledamot i inskrivningsnämnd skall finnas ersättare.

Ordförande i inskrivningsnämnd är inskrivningschefen. Finnes mer än en nämnd inom inskrivningsområdel, utser värnpliktsverkel en militär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad atl vara ordförande i nämnd där inskrivningschefen ej ingår. Ersättare för ordföranden är en miUlär tjänsteman av lägst överstelöjtnants eller kommendörkaptens grad som värnpliklsverket utser.

De icke mUitära ledamöterna De icke miUtära ledamöterna

och ersättare för dessa utses för och ersättare för dessa utses för

tre år av vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad som ej tillhör landstingskommun.

tre år av vederbörande landsting eller kommunfullmäktige i kommun som ej tillhör landstingskommun.

• Lagen omtryckt 1969:378.

Senaste lydelse av 27 § 1 mom. 1972:332. 2 Senaste lydelse 1972:331.

1. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest del kräver, må Konungen efter statsrådets hörande lill tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga eller värnpliktiga till det större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallals tiU sådan tjänstgöring, alt de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämplig tidrymd såvitt möjhgt avlösas.

1. Då rikets försvar eller dess säkerhet eljest det kräver, må regeringen lill tjänstgöring inkalla samtliga värnpliktiga eller värnpliktiga lill del större eller mindre antal, som finnes behövligt. Erfordras i fall, då icke samtliga värnpliktiga inkallals lill sådan tjänstgöring, att de värnpliktiga äro inkallade under längre tid, skall inkallad personal efter lämpUg tidrymd såvitt möjligt avlösas.

Vid inkallelse lill värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må föreskrivas, att värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intill dess sådan anskaffats. Skähg ersättning härför skall beredas honom av kronan.

samt särskilt olycksfallsskydd. Avlider värnpliktig under tid då han är berättigad till fri sfukvård, utgår begravningshfälp till hans dödsbo. Staten meddelar grupplivförsäkring för dödsfall åt värnpliktig under tfänstgöring.

Om värnpliktigs rätt till familfe-bidrag och ersättning för skada eller sfukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen (1946:99) och m ilitär ersät tn ingsförordn ingen (1950:261).

Vid inkallelse till värnpliktstjänstgöring enligt 28 § må föreskrivas, alt värnpliktig skall medföra proviant för högst tre dagar samt förse sig med beklädnad, intiU dess sådan anskaffats. Skälig ersättning härför skall beredas honom av staten.

Nuvarande lydelse

annan omständighet, som han ej bort förutse eller eljest utgör giltig ursäkt, hindrats alt fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig som är inskriven i sjömansregister skall anses ha laga förfall när han är anställd ombord på svenskt handelsfartyg i när-eller fjärrfart.

Föreslagen lydelse

genom annan omständighet, som han ej bort förutse eller som eljest utgör giltig ursäkt, hindrats alt fullgöra vad som ålegat honom.

Värnpliktig som är inskriven i sjömansregister skall anses ha laga förfall när han är anställd som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) på svenskt handelsfartyg i när- eller fjärrfart.

Konungen äger föreskriva, atl bestämmelserna i denna lag icke skola tiUämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är tjänstgöringsskyldig vid krigsmakten.

1 vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer Konungen.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning å personal tillhörande lots- och fyrstaten.

Särskilda bestämmelser gälla för vapenfri tjänst.

Regeringen äger föreskriva, atl bestämmelserna i denna lag icke skola tillämpas å personal, som på annan grund än värnplikt är ijänsl-göringsskyldig vid försvarsmakten.

1 vad mån fullgjord sådan tjänstgöringsskyldighet skall anses motsvara tjänstgöring enligt denna lag bestämmer regeringen.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tiUämpning å personal vid lots- och fyrväsendet. värnpliktig som erhållit tillstånd till

Prop. 1975:37 13

4, Förslag tUl

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrives att i civilförsvarslagen (1960:74) skall införas ett nytt moment, 12 § 5 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §

5 mom. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig vid fullgörande av civilförsvarsplikt inom det allmänna civilförsvaret eller verkskyddet berättigad till penningbidrag eller civilförsvarspenning, särskilda ersättningar för viss tjänstgöring, premier, rescförmåner, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. Avlider civilförsvarspliktig under tid då han är berättigad till fri sfukvård, utgår begravningshfälp till hans dödsbo.

Civilförsvarspliktig är under sådan föreskriven tfänstgöring i det allmänna civilförsvaret som fullgöres efter inskrivning i civilförsvaret och under föreskriven tfänstgöring vid försvarsmakten berättigad till särskilt olycksfallsskydd. Under sådan tfänstgöring meddelar staten grupplivförsäkring för dödsfall åt civilförsvarspliktig.

Om ef regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ef för deltagande i annan övning än övning i omedelbar anslutning till tjänstgöring för utbildning eller för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tfänstgöring och färd till eller från tfänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familfebidrag och ersättning för

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidboni, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Holmqvist

Proposition med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m, fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) m. m.

Nytt förmånssystem för värnpliktiga m, fl. Inledning

Del nuvarande förmånssystemet för värnpliktiga utformades i väsentliga delar vid tiden för andra världskriget. Även om förmånssystemet efter hand har genomgått vissa förändringar har utvecklingen under senare år utom och inom försvaret gett anledning atl se över principerna för förmåner lill de värnpliktiga m. fl. De värnpliktigas ekonomiska och sociala situation har förändrats bl. a. i fråga om familjebildning och bostadskostnader. Även de värnpliktigas tjänstgöringsförhållanden har reformerats. Ändringar och tillägg som efter hand har skell i förmånsför-fatlningarna har gjort del svårt att få en helhetsbild av förmånstypernas inbördes sammanhang och avvägning samt atl bedöma förmånssystemets kostnader. För civilförsvarets del har erfarenheterna visat att nuvarande förmånssystem, som beslutades år 1962, behöver anpassas till civilförsvarels ändrade utbildningsorganisation och personalstruklur.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i november 1970 en sakkunnig med uppdrag alt företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Den sakkunnige som antog namnet utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) överlämnade i november 1972 betänkandet (SOU 1972:68-69) Värn-pliklsförmåner. 1 betänkandet redovisas principförslag rörande förmåner åt värnpliktiga. Utredningen överlämnade i oktober 1973 betänkandet (SOU 1973:40) Civilförsvarsförmåner med förslag tUl nytt förmånssystem för de civUförsvarspliktiga.

Utredningsman riksdagsmannen Sven Mellqvist

Prop. 1975:37 16

Yttranden över betänkandet Värnpliktsförmåner har avgelts av överbefälhavaren (ÖB) efter hörande av försvarsgrenscheferna, försvarets civilförvaltning (FCF), försvarets sjukvårdsstyrelse (SjvS), fortifikations-förvaltningen (ForlF), försvarets materielverk (FMV), värnpliktsverket (VPV), dåvarande inilitärpsykologiska institutet (MIM), försvarets rationaliseringsinstitut (FRI), civilföisvarsstyrelsen (Cfs), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket (RFV), riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), statens järnvägar (SJ), försäkrings-domstolen, kammarrätten i (iöteborg, länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, C.öteborgs och Bohus, Kopparbergs samt Norrbottens län, försvarets personalvårdsnämnd (FPVN), centrala studiehjälpsnämnden (CSN), yrkesskadeförsäkringskommittén, 1972 års skatteutredning. Svenska kommunförbundet, kommunstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Malmö kommuner. Försäkringskasseförbundet (FKF), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Statstjänstemannens riksförbund (SR), Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Arbetsgruppen för 1972 års värnpliktskonferens (Vpl AG) Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU), Centerns ungdomsförbund (CUF), Moderata ungdomsförbundet (MUF) samt Sveriges förenade studentkårer (SFS). Yttranden har dessutom avgetts av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt Vuxenstuderandes Riksorganisation (VRO). FKF har bifogat yttranden från samtliga allmänna försäkringskassor. Vissa andra remissinstanser har också bifogat yttranden som de har inhämtat.

Yttranden över belänkandet Civilförsvarsförmåner har avgetts av ÖB, FCF, Cfs, l-RI, IPVN, socialstyrelsen, RFV, RRV, RSV, AMS, länsstyrelserna i Uppsala, Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, (iöteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands samt Norrbottens län, yrkesskadeförsäkringskommiltén, biståndsutbildningsnämnden (BUN), Svenska kommunförbundet, LO, TCO, SACO, SR, SAF', Sveriges civilförsvarsförbund samt LRF.

Med utgångspunkt i UFV.s betänkanden, remissuUåtanden i anledning av dessa, förslag från värnpliktskonfcrenser, värnpliktiga arbetsgrupper, politiska ungdomsförbund m. m. uppdrog jag åt en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet att arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppens förslag redovisades i november 1974 i en departementspromemoria (Ds Fö 1974:2) med principieUa förslag angående ersättning ål värnpliktiga m, fl.

Över promemorian har yttranden avgetts av ÖB efter hörande av försvarsgrenscheferna, FCF, försvarets forskningsanstalt (FOA), FRI, Cfs, AMS, socialstyrelsen, RFV, RRV, RSV, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Kronobergs, Kristianstads, Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Norrbottens län, FPVN, BUN, Svenska kommunförbundet, FKF, Stockholms socialnämnd på uppdrag av kommunstyrelsen i Stockholms kommun, sociala centralnämnden i (Jöteborg på uppdrag av kommunstyrelsen i Göteborgs kommun, kommunstyrelsen i Malmö kommun, SACO, TCO, SR, LO, SAF, Arbetsgruppen för 1974 års värnpliktskonferens (Vpl AG), Reservofficerarnas centralorganisation

Prop. 1975:37 17

(RC), SSU, CUF, MUF, Folkpartiets ungdomsförbund (FPU), SFS, LRF samt Krigsskolornas kadetlråd (KKR).

Ersättning m. m. ät värnpliktiga Nuvarande ordning

Dagersättning och särskilda ersättningar

Under tiden för föreskriven tjänstgöring får värnpliktig penningbidrag. Penningbidraget avser alt täcka smärre personliga utgifter som den värnpliktige har. Det utgår med belopp, som varierar efter den militära graden. Sedan den 1 juli 1973 utgår penningbidraget med följande belopp för dag.

Tjänstegrad Penningbidrag under Penningbidrag under

grundutbildning och annan tjänstgöring

repetitionsutbildning enligt värnpliktslagen

i omedelbar anslutning till grundutbildning

	A	B
Menig	8:-	11:-
Korpral (gruppbefäl)	9:75	11:-
Korpral (plutons- och
kompanibefäl)	11:75	11:-
Furir	13:-	13:-
Överfurir	-	14:50
Sergeant	15:25	17:25
Fänrik, fanjunkare	18:-	20:50
Löjtnant	-	24:-
Kapten och högre	-	28:50

Utbildning till kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inle sker enligt värnpliktslagen räknas i penningbidragshänseende tiU grundutbildning. Under utbildning till regementsofficer kan värnpliktig, om han så önskar, efter ett visst antal månaders tjänstgöring i stället för penningbidrag enhgt nyss angivna regler få särskilt penningbidrag. Detta utgår med belopp som motsvarar hälften av månadslönen i löneklass A 7 ortsgrupp 4 (numera T 3) för ogift värnpliktig och två tredjedelar av lönen i A 7 (numera T 3) i den ortsgrupp lill vilken utbildningsanstallen hör för gift värnpliktig. Det särskilda penningbidraget utesluter familjebidrag och är lill viss del beskattningsbart. Nuvarande syslem innebär således alt en värnpliktig aspirant kan välja den ersättningsform som bäst tiUgodoser hans intressen.

Penningbidrag utgår också i samband med inskrivningsförrättning med 8 kr. för dag.

Värnpliktig får särskild ersättning vid sjö- och flygljänstgöring. Vid sjötjänstgöring utgår sjötiUägg med belopp som varierar efter den värnpliktiges tjänstegrad och arten av sjötjänsten. Vid dykning utgår dykningstillägg och vid flygning alternativt bl. a. flygelevtUlägg, flygtillägg och flygrisktillägg. Under dellagande i

2 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

Prop. 1975:37 18

tornlräning och fallskärmshoppning utgår hopptillägg med 600 kr. för månad. Dessa särskilda ersättningar utgör skattepliktig inkomst.

Premier och utryckningsbidrag

Till värnpliktiga som har längre grundutbildningstid än värnpliktiga i allmänhet och/eller genomgår befälsutbildning ulgår två slag av premier, nämligen utbildningspremie och tjänstgöringspremie. Utbildningspremie utgår till värnpliktig, som har ultagits för och med godkända vitsord genomgått viss utbildning. För utbildning till befattning för värnpliktig i kategori E vid flottan är utbildningspremien 12:50 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring. För värnpliktigt gruppbefäl ulgår en fast summa om 325 kr. För utbUdning lill befattning för plutonsbefäl utgår 15:50 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring och för utbildning lill militär befattning för kompanibefäl och till regementsofficer tillkommer en utbildningspremie som för flertalet uppgår till 4 000 kr. För utbildning tiU reservofficer tillkommer ytterUgare utbildningspremie efter genomgången utbildning.

Utbildningspremie utgår inte för vapenfri tjänstgöring.

Tjänstgöringspremie utgår tiU värnpliktig under grundutbildning och motsvarande utbildning med 4 kr. för dag efter 230 dagars tjänstgöring. Även värnpliktiga som befälsutbildas får denna premie. Motsvarande gäller under tjänstgöring för vapenfri tjänstepliktig. Tjänstgöringspremie utgår även vid särskild övning och mobiliseringsövning och då med 38:50 kr. för dag.

Värnpliktig som helt eller delvis genomgår utbildning, som kan kvalificera för ulbildningspremie, men inle blir berättigad till sådan premie får i stället tillägg till tjänslgöringspremie. Tillägget ulgår efter 305 dagars tjänstgöring med 4 kr. för dag.

För alt underlätta övergången från grundutbildning till civil verksamhet får värnpliktig och vapenfri tjänstepliktig utryckningsbidrag med 400 kr.

Familfesocialt stöd

Militärtjänstgöringen innebär som regel att den värnpliktige mister sina civila inkomster. Familjebidragssystemet avser inte att kompensera för detta inkomstbortfall utan i stället att garantera anhörig, som för sin försörining är beroende av den värnpliktige, uppehälle inom den ram som familjebidragsförfattningarna anvisar. Anhörig som bor tillsammans med den värnpliktige skall vidare vid behov tryggas i fråga om bostadskostnaden. Även ensamstående värnpliktig kan i vissa fall få bidrag till bostadskostnaden. Näringsidkare har i en del fall möjlighet alt få bidrag tiU sitt förelag. Medel kan också ställas till förfogande för sjukvård och begravningskostnader.

Enligt gällande bestämmelser är det medlemmarna i den värnpliktiges familj som blir ersällningsberätiigade. Som medlem av familjen anses enligt familjebidragsförordningen hustru som den värn-

Prop. 1975:37 19

phklige lever lillsammans med samt barn under I 6 år som slår under hans vårdnad. Husföiesländarinna räknas också som familjemedlem, om den värnpliktige bor tiUsammans med egna eller hustruns minderåriga barn och saknar maka eller om han bor till.saminans med hustrun och hon är arbelsoförmögen. Fr-ånskild eller hemskild hustru, värnpliktigs andra barn än som har nämnts i det föregående, hans hustrus barn och hans föräldrar kan även anses vara familjemedlemnvar, nämligen om den värnpliktige är underhållsskyldig mot dem och har lämnat väsentligt bidrag till deras uppehälle. Andra anhöriga exempelvis fosterb-arn, fösterföräldr-ar och under äklenskapsliknande förhållande stadigvarande sammanlevande kvinna - kan i vissa fall jäinstäUas med familjemedlemmar.

Nuvarande familjemedlemsbegrepp bygger i aUt väsentligt på begreppen i gjftermålsbalken och föräldrabalken.

Enligt gällande bestämmelser utgår familjebidrag kontant i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjepenning kan fr. o. m, den 1 juli 1973 beviljas med högst 17 kr. för dag för hustru, frånskild hustru och - under vissa villkor — husföreståndarinna samt med högst 8 kr. för dag för annan familjemedlem.

Bor värnpliktig tillsammans med familjemedlem, utgår enligt gällande bestämmelser bostadsbidrag motsvarande kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. Värnpliktig som vid tjänstgöringens bönan inte bor lillsammans med familjemedlem får enligt nu gällande bestämmelser bostadsbidrag endasl om del finns synnerliga skäl. I andra fall, dvs. när den värnpliktige inle bor tillsammans med familjemedlem som avses i familjebidragsförordningens mening, får bostadsbidrag beviljas endast i den mån den värnpliktige annars skulle tvingas avstå från bostad och delta skulle medföra betydande ekonomisk olägenhet för honom eller om han vid utryckningen inte skulle ha tillgång lill lämplig bostad och detta skulle medföra avsevärda svårigheter.

Bostadsbidrag utgår i princip med belopp som motsvarar de faktiska kostnadema. För värnpliktig under grundutbildning får i princip hänsyn inte tas lill större bostadskostnader än hyran på orten för bostad om två rum och kök, I vissa fall kan bostadsbidrag utgå för mer än en bostad.

Den värnpliktige kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), för flyttningskostnader och för magasineringskostnader.

Enligt gällande bestämmelser kan sjukbidrag utges vid familjemedlems sjukdom för att täcka kostnader - i den mån dessa inte ersätts av aUmän försäkringskassa - för nödvändig vård och transport tiU och från läkare eller vårdanstalt m. m. För annan än sammanboende hustru och minderårigt barn utgår bidrag endast om det finns skäl all anta att den värnpliktige skulle ha bidragit lUl kostnaderna om tjänstgöringen inte hade kommit emellan. 1 vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.

Vid familjemedlems frånfäUe skall begravningsbidrag utgå med 2 000 kr, för hustm och 1 000 kr. för annan familjemedlem.

Prop. 1975:37 20

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan få näringsbidrag med f. n, högst 50 kr. för dag för att bestrida avlöningskoslnader, som uppkommer tUl följd av att ersättare måste anlitas för all under tjänstgöringen helt eller delvis ersätta den värnpliktige. Detta gäller även fall när den värnpliktige är anställd i näring eller rörelse som innehas av hans hustru. Bidrag får dock inle utgå för att avlöna den värnpliktiges hustru eller hans barn under 16 år. Bidrag kan beviljas för alt under tjänstgöringen täcka utgifter (exempelvis lokalhyra, räntor, försäkringspremier, bilskatt, vissa fasta telefonavgifter o. d.), som är nödvändiga för alt näring eUer rörelse, som har måst läggas ned under tjänstgöringen, skall kunna återupptas efter tjänstgöringens slut. Näringsbidraget är skattepliktigt.

Den värnpliktiges rätt lill familjebidrag är fastslagen i familjebidragsförordningen. Rätlen är förbunden med villkoret, att det skall föreligga behov av bidrag. Behovsprövningen som till sin karaktär närmast är en inkomstprövning är av två slag: normerad behovsprövning och fri behovsprövning.

Den normerade behovsprövningen tillämpas, när familjepenning och bostadsbidrag skaU fastställas för den värnpliktiges närmaste familjemedlemmar, dvs. hustru och minderåriga barn. Bestämmelserna innefattar regler för om och i vilken mån inkomster i familjen skall inverka på det maximala familjebidrag, som skulle ha utgått, om sådana inkomster inte hade förelegat (familjebidragsbehovet).

Vid bestämmandet av familjebidrag (familjepenning och bostadsbidrag) för andra familjemedlemmar än hustru och minderåriga barn och i övriga fall skall fri behovsprövning användas.

Skillnaden mellan normerad behovsprövning och fri behovsprövning är närmast att familjemedlemmars inkomster vid den fria behovsprövningen inte påverkar bidragsbeloppet enligt de specieUa regler, som har utformats för den normerade behovsprövningen, utan efter vad som med hänsyn tUl omständigheterna i det enskUda fallet får anses skäUgt. Detta medför att några bestämda regler för den fria behovsprövningen inle kan ges. Den fria behovsprövningen får dock inte leda tiU ett bättre bidragsresultat än om normerad behovsprövning hade tillämpats.

Oavsett vUken behovsprövning som tillämpas bortses helt från de ersättningar och förmåner som utgår till den värnpliktige själv vid hans tjänstgöring.

Semesterlön som värnpliktig uppbär under militärtjänstgöringen, skall inte beaktas vid behovsprövningen. Inte heUer tas hänsyn tUl vissa sociala f()rmåner som allmänt barnbidrag och studiebidrag. Underhällsbidrag, bidragsförskott, periodiska understöd, sjukpenning, föräldrapenning, ersättning under tid för arbetslöshet, pensioner samt livräntor o. d. kan däremot helt eller delvis verka reducerande på familjebidraget.

Alla bidrag utom näringsbidraget är skattefria.

Prop. 1975:37

Resor

Under tjänstgöring får värnpliktig fri resa vid in- och utryckning, vid tjänstledighet för enskild angelägenhet av synneriig vikt och i form av s. k. fria ledighetsresor. Antalet fria ledighetsresor beräknas till en för varje hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar under grundutbildningen och en för varje hel tjänstgöringsperiod om 60 dagar under annan utbildning.

Fr, o. m. den 1 juli 1974 får värnpliktiga under grundutbildning och fr. o. m. den I augusti 1974 värnpliktiga under repetitionsutbildning dessutom köpa ett valfritt antal resor till ett enhetspris av 10 kr. per resa (s.k. Vpl 10). Både fria ledighelsresor och "Vpl 10-resor" gäller tiU valfri plats inom landet med allmänna kommunikationer. Transporter till hemorten sker i stor omfattning också med särskild chartertrafik. Flyg får användas vid fri ledighetsresa tUl och från Gotland och i allmänhet om reseavståndet till hemorten är mer än 800 km. I dessa fall får värnpliktig dessutom köpa en 1 O-kronors flygresa per 30-dagarsperiod.

Om allmänt kommunikationsmedel saknas eller inle kan anlitas utan avsevärd tidsförlust får annat färdmedel, t. ex. bil, användas varvid resekostnadsersättning utgår. För ledighel.s- saml in- och ulryckningsresor utanför Sverige kan ersättning utgå enligt särskUda föreskrifter.

Vad som här har sagts om fria resor till värnpliktig gäller även vapenfri tjänstepliktig.

Fri resa tillhandahålls också i samband med inskrivningsförrätlning.

Naturaförmåner och vis.sa ersättningar

Värnpliktig får fri förplägnad, fri inkvartering samt fri hälso- och sjukvård under tjänstgöring samt under in-och utryckningsdagar. Fri hälso- och sjukvård erhåller värnpliktig även under färd tUl eUer från tjänstgöringen. VärnpUktig som vid utryckningen vårdas på militär sjukvårdsavdelning har rätt Ull fri sjukvård där under högst 90 dagar efter utryckningen.

Värnpliktig kan under vissa förutsättningar i stället för fri förplägnad få förplägnadsersättning, måltidsersättning, mässpenningar och färdkoslersättning. Förplägnadsersättning ulgår främst när den värnpliktige är tjänstledig eller på grund av sjukdom inte befinner sig -vid förbandet. Måltidsersättning utbetalas huvudsakligen vid egentlig tjänsteresa och när den värnpliktige inte får förplägnad i tjänsten. Mässpenning utgår vid sjötjänstgöring tiU befäl och viss annan personal. Färdkostersättning utgår vid fria resor tiU och från hemorten om restiden är mer än tio timmar. 1 vissa fall får värnpliktig inkvarteringsersätlning i stället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tiUstånd att i tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersättning.

Prop. 1975:37 22

Vapenfri tjänstepliktig får samma naturaförmåner och kontanta ersättningar som värnpliktig. Detta gäller också inskrivningsskyldig under inskrivningsförrätlning och motsvarande prövning.

Ersättning vid olycksfall m. m.

Värnpliktig som under tjänstgöringen skadas vid olycksfall erhåller ersättning för läkarvård, tandläkarvård, sjukhusvård, resor, läkemedel och särskilda hjälpmedel, t. ex. proteser.

Vidare ulgår sjukpenning om olycksfallet har medfört sjukdom som förorsakat förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av den med minst hälften. Sjukpenning utgår inle för tid under vilken tjänstgöringen varar. Sjukpenningens storlek utgör 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten som i sin tur bestäms av den skadades årliga arbetsförtjänst. Med årlig arbetsförtjänst avses det belopp vartill den skadades inkomst kan antas uppgå vid skadetillfället utan hänsyn till övergående sjukdom, tillfälligt övertidsarbete eller annan särskild omständighet. Arbetsförtjänsten får ibland uppskattas, 1. ex. om den skadade inte har haft regelbunden inkomst eller om inkomstnivån har förändrats under året närmast före skadans inträffande. En maximigräns finns så till vida att arbetsförtjänsten inte får beaktas i den mån den överstiger fem gånger basbeloppet vid skadeårels ingång. Den åriiga arbetsförtjänsten skall alllid anses uppgå lill minst två och en halv gånger basbeloppet.

Invalidlivränta ulgår lill den skadade, om skadan efter det akuta sjukdomstillståndets upphörande medför en invaliditet som nedsätter arbetsförmågan med minst 10%. Livräntan kan fastställas för viss lid eller utan tidsbegränsning. Den bestäms med ledning av ett ersätlnings-underlag. Ersättningsunderlaget utgör viss del av den skadades arbetsförtjänst. Vid bestämmande av arbetsförtjänsten tillämpas samma maximi-och minimiregel som nyss angavs. Den årliga livräntan utgör en viss andel av crsättningsunderlaget. Denna andel är mindre ju lägre invaliditets-graden är. Vid total förlust av arbetsförmågan utgör livräntan 1 1/12 av ersättningsunderlaget. Har arbetsförmågan nedsatts med minst 30 %, bestäms livräntan till en mot nedsätlningsgraden svarande andel av ersättningsunderlagel, minskad med 1/12 av detla. Vid nedsättning av arbetsförmågan med mindre än 30 % utgår livräntan med den del av 2/3 av ersättningsunderlagel som svarar mot nedsätlningsgraden.

Medför olycksfallet den skadades död utgår begravningshjälp med ett belopp som utgör 20 % av basbeloppet vid ingången av del år då dödsfallet inträffade. Dessutom kan utgå efterlevnadslivränla lill änka eller änkling, frånskUd make, barn under 19 år samt föräldrar till den avlidne. Med änka hkställs under vissa förutsättningar ogift kvinna. Förmånen är inte behovsprövad när det gäller änka och barn medan i

Prop. 1975:37 23

fråga om änkling och föräldrar livränta ulgår bara om den efterlevande genom dödsfallet kommer att sakna erforderiigt underhåll. Livränta till änka utgår med ett årsbelopp motsvarande 1/3 av den avlidnes årliga arbetsförtjänst, beräknad på samma sätt som gäller när sjukpenninggrundande inkomst och ersättningsunderiag fastställs. När änkan fyllt 67 år sänks livräntan till 1/4 av arbetsförtjänsten. Livränta till barn utgår med 1/6 av arbetsförtjänsten. Samtiiga livräntor är fr. o. m. år 1968 värdesäk-rade genom anknytning till basbeloppet.

Rätten lill ersättning gäller inte bara skador under själva tjänstgöringen ulan också skador under vissa färder. Ersättning utgår sålunda vid olycksfall under färd till tjänstgöring som skall påbörjas och under färd från avslutad tjänstgöring liksom under färd i samband med permission och frilid. Vidare ersätts skada som har inträffat under vistelse i tjänstgöringslokal eller inom tjänstgöringsområdel även om vederbörande inle tjänstgör vid skadetillfället. Dessutom kan ersättning ulgå för skador under uppehåll på allmän plats inom tjänslgöringsorlen eller den omgivning av orten där personalen vanligen vistas under fritid.

Vad som nu har sagts om olycksfall gäller också i fråga om sjukdom.

Värnpliktig åtnjuter vidare särskilt olycksfallsskydd som infördes år 1969. Olycksfallsskyddel omfatiar skador som inträffar under själva tjänstgöringen samt under in- och utryckningsresor men inle skador som inträffar utanför förläggningen under ledighet och fritid. Det gäller inte heller vid dödsfall. Ersättning utgår vid beslående arbetsoförmåga på grund av skadan. Vid fullständig invaliditet uppgår ersättningen till 150 000 kr. Vid partiell invaliditet utgår ett i motsvarande mån lägre belopp. Det särskilda olycksfallsskyddel är inte samordnat med andra förmåner av social natur som utgår av statsmedel vid invaliditet i annan mån än atl invaliditetsersättning enligt kungörelsen (1969:113) om statligt förarskydd avräknas. Dessutom gäller i fall då staten är skadeståndsskyldig att den sammanlagda ersättningen i princip inle får överstiga vad som motsvarar fullt skadestånd.

Värnpliktig har samma grupplivförsäkringsskydd vid dödsfall som arbetstagare i statens tjänst.

Administration

Enligt gällande ordning utbetalas flertalet av de egentliga värnpliktsförmånerna kontant till de värnpliktiga av vederbörande ulbildningsmyndig-het (motsvarande). Ulryckningsbidrag utbetalas tiU den värnpUktige under hans hemortsadress omedelbart efter utryckningen.

Allt sedan familjebidragssystemels tillkomst är 1940 handläggs familjebidragsärendena av kommunernas familjcbidragsnämnder. Kommun skall antingen inrätta särskild familjebidragsnämnd eller uppdra ät annat kommunalt organ all vara familjebidragsnämnd.

Prop. 1975:37 24

FamUjebidragsförfattningarnas tillämpning m. m. övervakas av försvarets civilförvaltning som särskild tillsynsmyndighet. I vissa fall krävs denna myndighets medgivande för att familjebidrag skall kunna beviljas av famUjebidragsnämnd.

Den direkta tillsynen över familjebidragsnämndernas verksamhet utövas av länsstyrelserna, som även bl. a. har att pröva ansökningar från familjebidragsnämnder om statsbidrag och förskott, utbetala statsbidrag och förskott, pröva besvär över familjebidragsnämnds beslut saml utöva medelskontroll och verkställa fortlöpande revision av familjebidrags-nämndemas verksamhet. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragsförordningen anförs besvär hos kammarrätt. Beslut i ärende om statsbidrag till kommun för utgivet familjebidrag överklagas dock hos regeringen.

Förmånsutredningen

Utgångspunkter

Utredningen framhåller att vämpliktsförmånerna bör tillgodose rimliga behov av ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans familj. Att garantera en sådan trygghet får enligt utredningen anses vara en skyldighet för staten. Utredningen menar alt de normer för socialhjälp som f. n. tUlämpas inom Stockholms m. fl. kommuner medger en ekonomisk levnadsnivå, som man inte bör understiga om en rimlig ekonomisk trygghet skall kunna uppnås. En direkt jämförelse med dessa normer görs i fråga om del familjesociala stödel. För atl skapa social trygghet måsle man enligt utredningens mening även beakta faktorer, som betingas av mihtärljänslgöringens speciella förhållanden såsom avstånd till familjen, miljöförändringar för den värnpliktige m. m. Del är enligt utredningen också viktigt att systemet utformas så att det har en positiv inverkan på inställningen till militärtjänstgöringen.

Utredningen anser all ett värnpliktsförmånssystem inle behöver grundas på en enhetlig princip. De behov som skall tillgodoses är så skiftande att olika bedömningsgrunder kan behöva anläggas. Flera ohka principer kan behöva kombineras och ersättningen kompletteras med särskilda tillägg.

Utredningens förslag till förmånssystem är liksom det nuvarande en kombination av kontanta ersättningar och naturaförmåner samt av generella och selektiva förmåner. Utredningens förslag innebär dock en väsentligt ökad satsning på de generella förmånerna. De grundläggande principerna för det kombinerade system, som utredningen föreslår, är studiesocial ersättning under grundutbUdning, ersättning efter befattning under repetilionsutbildning och en viss miniminivå för det familjesociala stödet.

Med sludiesocial ersättning avser utredningen en ersättning, som i

Prop, 1975:37 25

princip ger den värnpliktige samma ekonomiska levnadsvillkor som studerande som uppbär studiemedel. Värnpliktiga under grundutbildning och studerande tillhör samma åldersgrupp, vilkel enligt utredningens uppfattning talar för att samhäUet bör medverka till en likartad standard för de båda grupperna. En studiesocial ersättning bör kompletteras med tillägg som är motiverade med hänsyn lill bl.a. social trygghet, differentierade utbildningstider och tjänstgöringsförhållanden saml rekryteringsskäl och molivationsfaktorer. Utredningen anser atl den studiesociala principen i kombination med ohka tillägg ger större rättvisa mellan ohka kategorier värnphktiga och lägre kostnader än de alternativa principer -marknadsmässig lön och ersättning för föriorad arbetsförtjänst - som utredningen har granskat.

Utredningen föreslår atl värnpliktsförmånerna i huvudsak skall vara skattefria. Om man framdeles allmänt skulle gå över till att beskatta bidrag av olika slag, kan dock frågan om beskattade värnpliktsförmåner åter behöva utredas närmare. Vidare föreslår utredningen atl värnplikts-förmånerna i princip görs värdebeständiga genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller annan indexreglering.

Förslagen till förbättrade förmåner åt värnpliktiga gäller i tillämpliga delar även vapenfria tjänstepliktiga och inskrivningsskyldiga.

Det föreslagna förmånssystemet under repetitionsutbildning — som innefattar en kontant skattefri dagersättning, bestämd efter befattning i krigsorganisationen och i förekommande fall kompletterad med familjebidrag — bör enligt utredningen i princip kunna tillämpas även under vissa krigs- och beredskapsförhållanden. Familjebidragsförordningen är nämligen utformad för att kunna tillämpas under alla de skiftande förhållanden då försvarsmakten kan komma atl las i anspråk.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Utredningen föreslår att värnpliktig under tjänstgöring får en kontant skattefri dagpenning.

1 fråga om dagpenning under grundutbildning framhåller utredningen att värnpliktiga som i det differentierade utbUdningssystemet får längre tjänstgöringstid än andra bör få kompensation för detla. Utredningen föreslår all sådan kompensation ges genom höjd dagersättning.

Det nuvarande sambandet mellan tjänsteställning och dagersättningens storlek bör enligt utredningen slopas. Dagpenningen för värnpliktiga under grundutbUdning bör differentieras efter utbildningens längd enligt en trappstegsmodell med tre nivåer. Grundbeloppet kan länkas utgå under de första 300 dagarna. Efter exempelvis 300 och 360 dagars tjänstgöring höjs dagpenningen. Med denna konstruktion kan tjänstgöringspremien under grundutbildning dras in.

Prop. 1975:37 26

Grundbeloppet för dagpenningen under grundutbildning beräknar utredningen med utgångspunkt i studiemedlens maximibelopp.

Med de studiemedel som utgick under läsåret 1971/72 beräknar utredningen dagpenningens grundbelopp till 14:50 kr. Härav har 7:50 kr. för dag eller 225 kr. för månad beräknats för den värnpliktiges kostnad för civil bostad. Han förutsätts dock ha full frihet att disponera över dagpenningen. Genom denna konstruktion löses frågan om bostadsbidrag ål ensamstående värnpliktig. Särskilt bostadsbidrag föreslås under grundutbildning utgå endast till familjeförsörjare. Med 14:50 kr. som lägsta dagpenningbelopp ger den successiva höjningen enligt utredningens exempel i slutskedet en dagpenning om 17 kr.

Utredningen föreslår att konstruktionen för dagpenning åt värnpliktiga skall gälla även för vapenfria tjänstepliktiga.

För att bl. a. förbättra regemenlsofficersaspiranternas anställningstrygghet föreslår utredningen all dessa ges fast anställning. Anställningen bör normalt ske sedan aspiranten har tjänstgjort minst lika lång lid som värnpliktigt kompanibefäl har fullgjort vid avslutad utbUdning.

Dagpenning ål värnpliktiga under repetionsut-bildning skall enligt utredningens förslag bestämmas efter befattningen i krigsorganisationen. Dagpenningen delas upp i sex nivåer i princip efter tjänsleställningssystemets indelning i kompetensnivåer enligt följande.

1. kompanichef

2. kompanichefs ställföreträdare

3. plutonchef

4. plutonchefs ställföreträdare, Iroppchef

5. gruppchef, gruppchefs ställföreträdare

6. menig

Principen innebär alt ansvar och kvalificerade uppgifter premieras. Värnpliktig som under krigsförbandsövning placeras i högre befattning än som motsvarar hans grad, får den dagpenning som gäller för den högre befattningen. Värnpliktig som placeras i civil befattning föreslås få dagpenning i princip enligt den nivå som motsvarar befallningens tjänstegrupp.

Dagpenningen under repetitionsutbildning bör inle understiga beloppet vid grundutbildning. Utredningen lämnar exempel på belopp som varierar mellan 17 och 27 kr. enligt prisläget våren 1972. Dagpenningen åt vapenfria tjänstcplikliga under repetitionsulbildning föreslås utgå med samma belopp som till värnpliktig i befattning för menig.

Utredningen föreslår all det vid sidan av dagpenningen under repetilionsutbildning efter bchovsprövning skall ulgå full täckning för bostadskostnaden. Dagpenningen föresläs på samma sätt som under grundutbildning bli värdebeständig genom anknytning lill basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

Nuvarande särskilda ersättningar vid sjö- och flyg-

Prop. 1975:37 27

tjänstgöring bör enligt utredningen behållas med hänsyn lill den aktiva personalens motsvarande förmåner. Utredningen anser dock att frågan fortlöpande bör bevakas och att tilläggen på längre sikt bör dras in om delta visar sig möjligt. Utredningen föreslär att tilläggen förenklas och görs skattefria.

Premier och utryckningsbidrag

Utredningens förslag till konstruktion av dagpenningen innebär att tjänstgöringspremien under grundutbildningen slopas. Beträffande ulbildningspremien föreslår utredningen atl den tillsammans med övriga återstående premier och utryckningsbidraget skall behållas. Utformningen bör dock i vissa avseenden ändras.

Ulbildningspremien föreslås bli begränsad lill enbart befälsulbildnings-premier. Delta innebär att premien slopas för meniga värnpliktiga i kategori E vid flottan. Premien föreslås höjd med i genomsnitt 25 %, räknat efter de belopp och utbildningsförhållanden som gällde utbildningsåret 1971/72. Premien bör om möjligt bestämmas till visst belopp för varje art av utbildning. Beloppen bör prövas årligen i särskild ordning.

Utryckningsbidraget föreslås med tillämpning av den studiesociala principen motsvara åtminstone halv månadslön för värnpliktig. För atl säkra värdebeständigheten föreslås att ulryckningsbidragel årligen bestäms liU 6 å 7 % av basbeloppet. Detta motsvarar hälften av del maximala studiemedelsbeloppet för månad, reducerat med elt visst belopp för studiemateriel.

Familfesocialt stöd

Utredningen anser atl elt nytt förmånssystem bör innefatta f a m i 1 -jesociall stöd under såväl grundutbildning som repetilionsutbildning och atl delta stöd bör ges en sådan nivå eller omfattning atl kravet på rimlig ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylls. Delta innebär atl principen om sludiesocial ersättning inle är tillämphg i fråga om del familjesociala stödet. 1 studiemedelssystemet finns nämligen endast ett ringa familjesocialt skydd inbyggt och detla bara i form av bamlillägg.

Del familjesociala slödel föreslås utgöra en kombination av socialvårds- och socialförsäkringsprinciperna. Utredningen understryker alt det finns beröringspunkter mellan del familjesociala slödet under värnpliktstjänstgöringen och socialförsäkringssystemets olika grenar. I samtliga fall är del fråga om all garantera social trygghet i situationer, när de normala försörjningsmöjligheterna sätts ur spel helt eller delvis. Inom socialför-

Prop. 1975:37 28

säkringssystemet finns vidare en organisation för de administrativa uppgifterna, som bör vara väl lämpad alt la hand om motsvarande uppgifter även för det familjesociala stödel under värnpliktsulbildningen.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har utredningen försökt få en förenkling lill stånd. Utredningen har övervägt bl. a. etl familjemedlemsbegrepp, som skulle omfatta dels hustru, sammanboende fästmö och husföreståndarinna, i samtliga fall endast under fömtsättning atl den värnpliktige bor lillsammans med eget eller hustruns barn, dels också egna och hustrus barn. Ett familjemedlemsbegrepp, som utesluter hustru ulan barn från rätt lill familjebidrag, skulle förutsätta alt hustrun hade möjlighet all försörja sig själv. Principen skulle stämma överens med den moderna synen på kvinnans roll i samhället och jämUkhet med mannen. Förutom bl. a. administrativa fördelar skulle elt snävt familjemedlemsbegrepp medge att frågan om familjebidrag lill värnpliktigs fästmö skulle lösas automatiskt genom att familjepenning över huvud tagel aldrig skulle kunna ulgå i sådant fall av sammanboende utan barn.

Med hänsyn lill bl. a. konsekvenserna för berörda familjemedlemmar, där verkligt behov av familjebidrag föreligger, föreslår utredningen att nuvarande familjemedlemsbegrepp skall behållas i sak oförändrat. Familjemedlemsbegreppet bör dock modifieras i den mån den familjerättsliga lagstiftningen kommer alt ändras.

Utredningen föreslår atl familjepenningen utgår med belopp motsvarande de riktlinjer och normer för socialhjälp, som tillämpas bl. a. inom Stockholms kommun.

Liksom nu bör det finnas endast två familjepenningbelopp: ett högre belopp för hustru, frånskild hustru och — under vissa villkor - husföreståndarinna samt etl lägre belopp för barn och vissa andra anhöriga. Sammanboende kvinna bör få det högre beloppet oavsett om barn finns eller inte. Sistnämnda belopp bör efter särskild prövning kunna utgå även för värnpliktigs moder, som föreslår hans hem, något som redan gällande familjebidragsförordning ger möjlighet till. Beloppet för barn m. fl. bör beräknas tiU ett ungefärligt genomsnitt av de olika barnbeloppen enligt socialhjälpsnormen i Stockholm. Ett yngre barn blir med denna beräkning överkompenserat i förhållande till vad socialhjälpen ger medan etl bam i övre tonåren får etl för lågt belopp. Utredningen anser dock atl dessa ölägenheter bör accepteras eftersom tillämpningen av reglerna blir väsentligt enklare med endasl ett barnbelopp.

Utredningen föreslår alt familjepenningen görs värdebestän-d i g genom atl den knyts till basbeloppet och utgår med viss procent därav.

Som tidigare har nämnts föreslår utredningen ett dagpenningsyslem som bl, a. innebär all den värnpliktiges kostnader för civil bostad täcks av dagpenningen intill 225 kr. för månad. Detta gäller för värnpliktiga under grundutbildning. Beloppet har beräknats med utgångspunkt i studiemedlen läsåret 1971/72. Oberoende av bosladsför-

Prop. 1975:37 29

hållandena får alltså de värnpliktiga sina bostadskostnader täckta intill 225 kr. för månad. Bor värnpliktig under grundutbildning tillsammans med familjemedlem — dvs. sådan anhörig för vilken det utgår eller kan utgå familjepenning - kan bostadsbidrag beviljas för den del av bostad,s-kostnaden som överstiger 225 kr. för månad. Värnpliktig under repetitionsulbildning får däremot bostadsbidrag utan avdrag för nämnda belopp.

Med hänsyn till konstmktionen av dagpenningen kommer det av utredningen föreslagna systemet inte att ge utrymme för särskilt bostadsbidrag till ensamstående värnpliktig under grundutbildning.

Bostadsbidrag åt värnpliktiga som bor tillsammans med familjemedlem bör under såväl grund- som repetitionsulbildning enligt utredningens uppfattning utgå i huvudsak efter nuvarande normer.

Beträffande särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostnader samt bostadsbidrag för mer än en bostad lUl värnpliktig föreslår utredningen att nuvarande bestämmelser i stort sett behålls. Nu nämnda bidrag bör dock inte utgå till ensamslående värnpliktig under grundutbildning med hänsyn till den föreslagna konstruktionen av dagpenning och bostadsbidrag.

Utredningen framhåller alt sjukbidragen numera har en myckel Uten omfattning och berör endast ett fåtal värnpliktigas anhöriga. Med hänsyn främst lill del numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet och till den föreslagna höjningen av familjepenningen föreslår utredningen att sjukbidragen slopas.

Utredningen föreslår att begravningsbidraget skall behållas som särskild bidragsform och utges enligt nuvarande bestämmelser. Beloppet föreslås bli höjt med hänsyn till uppräkningen av begravningshjälpen inom den statliga grupplivförsäkringen.

Med hänsyn till de speciella förhållandena för företagarna bedömer utredningen att näringsbidragen kan avvecklas endast under förutsättning att någon annan form av ekonomiskt stöd införe. Utredningen har dock funnit att det nuvarande näringsbidraget är den lämpligaste hjälpen. Utredningen anser därför att detta bidrag bör behällas som en särskild familjebidragsform.

Utredningen anser atl de grundläggande principerna för näringsbidrag är riktiga. Tillämpningsföreskrifterna bör dock ses över. Detta gäller bl. a. frågan om beräkningen av företagets inkomster och utgifter samt om värderingen av anhörigas arbetsinsats.

Utredningen framhåller att del finns etl klart samband mellan b e -hovsprövning och beskattning. Om behovsprövade förmåner föreligger är del från bl. a. rättvisesynpunkt mindre angeläget all beskatta dessa.

Utredningen föreslår att familjebidragen - utom näringsbidragen -t. v. skall vara skattefri inkomst. Om skattefriheten behålls bör den

Prop. 1975:37 30

normerade och den fria behovsprövningen av familjebidragen finnas kvar. Vissa förenklingar i behovsprövningsreglerna bör dock vara möjliga.

Resor

Utredningen anser att en förbättring av de värnpliktigas resemöjligheter är angelägen. Etl system med frikort för obegränsat antal fria resor mellan valfria platser inom landet med statens järnvägar erbjuder de värnpliktiga ökade fördelar lill förhållandevis små samhällsekonomiska kostnader. Utredningen föreslår att ett frikoit införs snarast möjligt för värnpliktiga under grundutbildning och vapenfria tjänslepliktiga. Om det med hänsyn till ekonomiska konsekvenser för försvarets del inte är möjligt all nu införa frikortet bör de värnphktiga under en kortare övergångsperiod få ökat antal fria resor samtidigt som den av försvaret organiserade veckoslutstrafiken för värnpliktiga byggs ut. Utredningen anser vidare att frikortet bör gälla även för resor med AB Storstockholms lokaltrafik och att vissa medel bör disponeras för att underlätta resemöjligheterna för värnpliktiga med särskilt lång eller komplicerad resväg. Resor med flyg bör få ske enligt ungefär nuvarande bestämmelser.

Naturaförmåner och vissa ersättningar

Utredningen anser att de värnpliktiga i fortsättningen skall vara berättigade till naturaförmåner i samma former som nu, dvs. förplägnad, inkvartering, beklädnad samt hälso-och sjukvård inklusive tandvård. Standarden på dessa förmåner bör så nära som möjligt ansluta lill allmän civil standard. Utredningen framhåller vikten av atl naturaförmånerna successivt förbättras i snabbast möjliga takt och understryker betydelsen av insatserna inom personalvården.

Utredningen föreslår atl beloppet för förplägnadsersättning höjs och värdesäkras genom anknytning till livsmedelskostnads-index. Rätten lill förplägnadsersättning bör successivt utvidgas något. Bestämmelserna för måltidsersättning, färdkostersättning, ersättning för nattlogi och bekläd-nadsersältning bör behållas oförändrade. Del ganska komplicerade systemet med mässpenningen bör om möjligt avvecklas. Särskild inkvarteringsersätlning till värnpliktig bör inte utgå med hänsyn till att den föreslagna dagpenningen innefattar beräknad kostnad för civil bostad. Vid behov bör försvarsmakten hyra civila bostäder åt värnpliktiga.

Den av utredningen föreslagna höjningen av familjepenningen till socialhjälpsnivå syftar till atl täcka rimliga behov i fråga om bl. a. kläder.

Prop. 1975:37 31

elström, telefon, radio- och TV-licens samt hemförsäkring. Dessa ändamål täcks nu av den s. k. särskilda hjälpverksamheten. Med hänsyn till den höjda familjepenningen föreslär utredningen att den särskilda hjälpverksamheten upphör.

Nuvarande möjligheter för värnpliktiga att få lån och bidrag i brådskande faU bör utvidgas. Lånen föreslås vara ränielria under tjänstgöringstiden och bör återbetalas senast inom tolv månader efter utryckningen. Lån skall vara den primära hjälpformen. För bidrag skall krävas särskilda skal. Lån och bidrag skall behovsprövas.

Utredningen finner att kravet på ekonomiskt skydd för de värnpliktiga m. fl. vid skada och sjukdom är ganska väl tillgodosett. Utredningen anser dock att bestämmelserna bör ses över med sikte på att samordna nuvarande olika ersättningsregler.

Prioriteringar

Utredningen prioriterar de förestagna reformerna enligt följande, varvid siffran 1 anger högsta prioritet.

1 a) Värdebeständighet av värnpliktsförmånerna b) Ökat antal fria ledighetsresor (frikort)

2 Höjd familjepenning

3 Höjt utryckningsbidrag

4 a) Höjda premier

b) Höjd förplägnadsersättning

5 Höjd dagpenning

Administration

Beträffande administrationen av de egentliga värnpliktsförmånerna föresläs inte någon väsentlig förändring. Utredningen förutsätter dock att möjligheterna till rationaliseringar las lill vara.

Utredningen föreslår att den lokala administrationen av familjebidragen flyttas över från kommunerna till försäkringskassorna. Härvid bör kostnaderna för utgivna familjebidrag helt bestridas av staten.

Om famjljebidragsverksamheten flyttas över till de allmänna försäkringskassorna bedöms revisionen kunna samordnas med den granskning som görs av kassornas övriga verksamhet. Riksförsäkringsverket föreslås bli tUlsynsmyndighet. Utredningen föreslår vidare riksförsäkringsverket som första besvärsinslans och försäkringsdomstolen som slutlig besvärs-instans i familjebidragsmål.

Kostnader

Kostnaderna för att genomföra utredningens förslag beräknas till ca 180 milj. kr. enligt prisläget våren 1972. Utredningen framhåller att dess förslag bygger på bedömningar av de värnpliktigas behov och allmänna

Prop. 1975:37 32

rättvisekrav. Med dessa bedömningar har utredningen inte kunnat uppfylla kravet i direktiven om ungefär oförändrade kostnader. Förslagen håller sig inte heller inom ramen för de medel som i anvisningarna för programplanerna har satts av för förbättrade värnpliktsförmåner. Om de föreslagna reformerna inte kan genomföras på kort sikt anser utredningen att de bör beaktas vid nya avvägningar av försvarets inriktning och utformning.

Remissyttrandena

Principiella utgångspunkter

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till utredningens uttalande atl värnpliktsförmånerna bör utformas så atl de tillgodoser rimliga behov av ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans familj. Remissinstanserna godtar utredningens bedömning att förmånssystemet för värnpliktiga bör utgöra en kombination av selekliva och generella insatser saml av kontanta förmåner och naturaförmåner. Flera remissinstanser förordar dock i första hand en ökning av vissa selektiva förmåner.

Den av utredningen förordade studiesociala principen får ett blandat mottagande av remissinstanserna. Anknytningen av vämpliktsförmånerna lill sludiemedelsnivå krisliseras av bl. a. ÖB, FRI, kammarrätten i Göteborg, SACO och VRO. ÖB framhåUer atl värnpliktstjänstgöringen på grund av sin karaktär av medborgerlig plikt inte kan jämföras med ett frivilligt studieåtagande. Jämförelsen mellan civila studier och värnpliktstjänstgöring kan enligt ÖB inte heller anses relevant med hänsyn lill de naturaförmåner som utgår under militärtjänstgöringen och möjligheterna atl variera dessa. Kammarrätten i Göteborg erinrar om alt endast 26 % av de värnpliktiga var studerande vid inryckningen. Kammarrätten anser vidare att jämförelsen med de studerande är haltande, bl. a. med tanke på att de studerande är återbelalningsskyldiga för lånedelen av studiemedlen. Konstruktionen kan dock accepteras på grund av svårigheterna atl finna en lämpligare utgångspunkt för värnpliktsersättningen.

FRI anser att de värnpliktiga i fråga om sin ekonomiska och sociala situation i första hand bör jämföras med eleverna i arbetsmarknadsutbildningen. FRI anser vidare alt en studiesocial ersättning enligt utredningens förslag kan bli anledning till fortsatt missnöje med värnpliktsförmånernas konstruktion bland många värnpliktiga. SACO anser inte att de föreslagna förmånerna innebär jämställdhet med förmånerna lill eftergymnasiala studerande. Ungdomar som går från värnplikt till fortsatta studier kommer att uppleva en kraftig standardsänkning med hänsyn till bl. a. en rad naturaförmåner som utgår till de värnpliktiga.

Några remissinstanser, bl. a. SR, MPI, länsstyrelsen i Kronobergs län, CUF och SFS, godtar principen om standardmässig likhet mellan värn-pUktiga och studerande, dock med vissa förbehåll för utredningens tillämpning av den studiesociala principen vid beräkning av dagpenningen. CSN framhåller alt nämnden stöder principen att en Ukartad nivå bör

Prop. 1975:37 33

uppnås för värnphktiga och eftergymnasiala studerande. CSN är dock tveksam till om studiemedlen är den bästa grunden för atl bestämma värnpliklsersättningen. Trots de brister som dagens studiemedelsbelopp har som grund för värnpliktsförmånerna uttalar CSN sitt stöd för utredningens förslag.

Vpl AG pekar på atl man vid jämförelse med studerande måsle se liU de ökade behov som värnpliktstjänstgöringens specifika situation medför.

Utredningens förslag om studiesocial ersättning under grundutbildning godtas i huvudsak av Cfs, AMS, socialstyrelsen, länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus, Kopparbergs och Norrbottens län, Stockholms och Göteborgs kommunstyrelser, SR, LO, TCO, SSU och MUF. LO uttalar all principlösningen med anknytning till det studiesociala stödet innebär större rättvisa mellan olika kategorier värnpliktiga än marknadsmässig lön och inkomslborlfallsprincipen. Dessutom är den sludiesociala principen fördelaktig genom att den bygger på en standardmässig likhet mellan värnpliktiga och studerande. SSU anser atl en övergång till en ekonomisk nivå motsvarande den som gäller för studerande vid högskolor och universitet är etl väsentligt steg i riktningen mol målet om allmän civil levnadsstandard för de värnpliktiga.

VPV biträder utredningens förslag tUl principkonslruktion av förmånssystemet. SAF förordar att nuvarande system modifieras, FCF finner att de förordade grundprinciperna innebär större social rättvisa och vissa administrativa fördelar. Enligt civUförvallningen bör dock vissa angelägna förbättringar genomföras redan inom ramen för nuvarande system. Liknande synpunkter framförs av FPVN. Enligt nämndens uppfattning bör man välja ett system som i första hand syftar lUl att förbättra villkoren för de särskilt "utsatta" värnpliktiga. Nämnden avser här värnpliktiga som har den längsta utbildningstiden och/eller tjänstgör långt från hemorten och/eller är familjeförsörjare, RR V anser all utredningen inte tillräckligt har undersökt alternativa fördelningar pä ohka förmånstyper som skulle kunna ge samma eller högre effekt inom givna ramar.

Principen att vämpliktsförmånerna görs värdebesländiga godtas av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser anser dock alt värdesäkringen bör ske pä annat sätt än utredningen föreslär. FRI avstyrker en automatisk värdesäkring eftersom en indexreglering skulle beskära statsmakternas handlingsutrymme för förmånsförbätlringar till värnpliktiga. Institutet föreslår återkommande översyn av beloppen och kompensation genom "kronpåslag" som tidigare har skett. RRV anser i princip atl behovsprövade bidrag inte bör räknas upp automatiskt genom någon form av indexreglering,

FCF föreslår att famUjebidragets skattefrihet behålls t, v. Övriga remissinstanser som har yttrat sig över förslaget om skattefrihet för värnphktsförmånerna, nämligen RFV, RSV, 1972 års skatteutredning, FKF, LO och SSU, uttalar sig för alt möjligheterna all gå över lUl skattepliktiga förmåner bör utredas ytterligare.

3 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

Prop. 1975:37 34

Dagersättning och särskilda ersättningar

De remissinstanser som har yttrat sig över utredningens förslag all dagpenningen under grundutbildning bör skiktas i nivåer med hänsyn lUl tjänstgöringens längd, den s. k. trappstegsmodellen, nämligen ÖB, FCF, VPV, socialstyrelsen, RRV, FPVN, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelsen i Kopparbergs län, TCO, SSU, MUF och SFS tillstyrker i princip denna del. FCF och TCO föreslår att tidpunkterna för nivåhöjningarna läggs på annat sätt än utredningen har föreslagit. Anpassning av stegen bör enligt ÖB i så stor utsträckning som möjligt ske lUl de tidpunkter under grundutbildning då befordran sker lill befälsgrad. TCO, kammarrätten i Göteborg och SFS föredrar en i vissa avseenden större differentiering mellan de olika nivåerna. FPVN bedömer det som högst angeläget atl särskilt kompensera för en längre tjänstgöringstid med hänsyn till den långtgående differentieringen av utbildningstiderna inom och mellan försvarsgrenarna.

Utredningens förslag att i dagpenningen under grundutbUdningen räkna in ett generellt belopp för bostadskostnad är flertalet remissinstanser negativa eller tveksamma till. Bland dessa är ÖB, FCF, VPV, MPI, RR V, FRI, FPVN, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län, SR samt Vpl AG.

FCF anser atl nuvarande syslem med behovsprövade bostadsbidrag tUl ensamslående värnpliktiga bör behållas. En förbättring av bidragsgivningen genom ökade möjligheter till friare behovsprövning anser FCF dock vara påkallad. ÖB anser att ett i dagpenningen inberäknat bostadsbidrag skuUe medföra höga kostnader och stora orättvisor. Liknande synpunkter har VPV, RRV och kammarrätten i Göteborg. FPVN anser att en generell höjning av dagpenningen enligt utredningens förslag kan komma att gynna redan "gynnade" värnpliktiga medan andra värnpliktiga knappast får någon verklig förbättring av sin ekonomiska situation. Vpl AG uttalar all värnpliklskonferensen har ansett atl behovet av höjd dagpenning är så stort att den för ensamstående måste höjas till 15 kr./dag exklusive bostadsbidraget. Värnpliktskonferensen har menat att den värnpliktige förutom dagpenningen skall få ersättning för sin verkliga bostadskostnad och under inga omständigheter tvingas uppge sin bostad på grund av värnpliktstjänstgöringen.

FRI föreslår atl penningbidraget under grundutbildning höjs sä att det på sikt når upp i nivå med grundbidragel under arbetsmarknadsutbildningen. MPI är tveksamt om bostadsbidraget behöver eller bör inkluderas i dagpenningen. För en generell bostadsersättning talar dock enligt MPI att även ett kvarboende i föräldrahemmet medför vissa kostnader för den värnpliktige och/eller hans familj, CUF framhåller atl avdrag bör göras på dagpenningen för naturaförmånerna. Socialstyrelsen, TCO, LO, SAF. SSU, Stockholms, Göteborgs och Malmö kommunstyrelser godtar förslaget. Socialstyrelsen, LO och SSU anser dock atl del bör finnas möjligheter liU kompletteringar för bostadskostnad som överstiger den generella nivån (225 kr. för månad).

Prop. 1975:37 35

Principen att dagpenningen under repetitionsutbildning bestäms efter befattning i krigsorganisationen får ett positivt mottagande av nära nog samtliga remissinstanser. Bland dem som tillstyrker kan nämnas ÖB, FCF, VPV, SfvS, socialstyrelsen, RRV, FRI, MPI, LO och SFS. Enligt FRI bör ersättningarna till personal med särskUl stort betalsansvar höjas mer än vad utredningen har föreslagit. 55(7 anser atl differentieringen av ersättning vid repetitionsutbildning, baserad på speciella befattningar, är tveksam. Cf/F avstyrker en sådan differentiering och förordar i stället en kontant skattepliktig dagersättning med 35 kr. för dag vilkel motsvarar lägsta arbetslöshetsersättning. SFS menar att hänsyn bör tas även till utbildningens längd.

Socialstyrelsen förutsätter att begreppet repetitionsutbildning blir lagfäst för vapenfria tjänstepliktiga och föreslår att penningbidragets storlek till dessa vid sådan utbUdning omprövas. Styrelsen menar att viss differentiering bör kunna ske enligt ansvarsprincipen.

Beträffande de särskilda ersättningarna delar FCF utredningens uppfattning om svårigheterna att ändra nuvarande förmåner och anser atl man bör söka förenkla reglerna för dessa och om möjligt också minska antalet särskilda ersättningar, I första hand bör därvid enligt FCF mässpenningen till värnpliktiga tas upp till prövning. .4AfS' anmäler all vapenfria tjänstepliktiga inte får r i s k t i 11 ä g g, även om de ingår i arbetslag där deras civUa kamrater avtalsenligt erhåller risktillägg. SSU anser att floran av varierande särskilda ersättningar bör renodlas. Högre befattning bör inle berättiga till högre riskersätlning.

Premier och utryckningsbidrag

Utredningens förslag i fråga om utbildnings- och tjänstgöringspremier tUlstyrks i aUmänhet av remissinstanserna. SSU, CUF och Vpl AG anser dock att även ulbildningspremien bör slopas och ersättas med att penningbidraget trappslegsformat regleras i förhållande till tjänstgöringstidens längd. VPV understryker betydelsen av utbildningspremierna med hänsyn lUl att den helt övervägande delen av krigsorganisationens kompanibefäl och lägre befäl rekryteras genom utbildning pä den allmänna värnpliktens grund, ÖB och RR V aktualiserar premiefrågan för flottans E-värnpliktiga som f. n. har hka lång tjänstgöringstid som marinens plutonsbefälsuttagna, ÖB föreslår alt dessa E-värnpliktiga placeras in i befälskategorier så atl de därigenom får premie. RR V uttalar atl man för dessa värnphktiga bör undersöka möjUgheten att höja förmånerna och åberopar den höga avgångsfrekvensen för dem. SFS förordar att meniga med lång utbildningstid får utbildningspremier.

Remissinstanserna tiUstyrker förslaget att utryckningsbidraget skall vara kvar och utgå med samma belopp för alla värnpliktiga. Bidragets föreslagna storlek biträds av ÖB, FCF, VPV och Stockholms kommunstyrelse. Några remissinstanser, nämligen FRI, SACO,

Prop, 1975:37 36

Malmö kommunstyrelse, LO, Vpl AG, SSU och CUF anser dock atl beloppet är för lågt eller all det bör bestämmas på annat sätt än utredningen har föreslagit. FRI föreslår all bidraget utgår med helt månadsbelopp och framhåller att bidraget bör motsvara grundbeloppet i socialhjälpsbudgeten. SACO menar att en höjning av ulryckningsbidragel bör kunna prioriteras framför en standardhöjning under själva värnpliktstiden. LO framhåller att erfarenheterna från genomförandel av KSA-utredningens förslag får visa om ulryckningsbidragel bör samordnas med arbetslöshetsersättningen. RR V anser atl bidragets sloriek bör knytas lUl övriga arbelsmarknadspolitiska åtgärder. AMS framhåller alt eftersom 20 % av de värnpliktiga saknar arbete vid utryckningen är det av största vikt alt de har medel till sill förfogande under den tid tid då de söker anställning.

Resor

Remissinstanserna är genomgående positiva till att reseförmånerna blir bättre. Några remissinstanser är kritiska eller tveksamma lill utredningens förslag om obegränsat antal fria resor för värnpliktiga under grundutbildning (frikort). Utredningens förslag tUl frikort avstyrks av ÖB, FCF, RRV, FPVN, reservanten i FRI samt MUF. Som motiv härför anförs i allmänhet de höga kostnaderna som de värnpliktigas resor då anses medföra saml alt frikortet inte medför någon förbättring för de värnpliktiga som måste anlita transportmedel där frikortet inle gäller för att på rimlig tid kunna komma hem, 1 stället förordas dels åtgärder för att underlätta för värnpliktiga med lång och besvärlig resväg atl komma hem under veckoslut, dels fortsatt utbyggnad av verksamheten med charterresor. ÖB framhåller även att resekostnaderna bör minskas genom lägre enhetspris och ökad rabattering.

FRI (maforiteten), VPV, socialstyrelsen, SJ, kammarrätten i Göteborg, Malmö kommunstyrelse, SSU och SFS tillstyrker förslaget om frikort medan övriga remissinstanser inle har något atl erinra mot utredningens förslag. FRI påpekar att elt frikort ger administrativa vinster. VPV liksom FRI anser att en successiv ökning av antalet fria resor medför att det behövs en större administrativ verksamhet än om frikort införs. SJ ullalar att resandeunderlaget på vissa linjer skulle minska, om en så stor kategori resande som de värnpliktiga faller bort och i stället transporteras med buss. LRF och kammarrätten i Göteborg anser atl även värnpliktiga under repetitionsutbildning bör få bättre reseförmäner. MPI föreslår att möjligheterna härtill utreds.

Naturaförmåner och kontanta ersättningar

Vad utredningen har anfört om naturaförmånerna fri kost, fritt logi och fri sjukvård med tandvård godtas eller lämnas ulan erinran av samtliga remissinstanser.

Prop. 1975:37 37

Utredningens synpunkter på de särskilda ersättningarna föranleder i stort inte någon erinran från remissinstanserna. Beträffande frågan om alt avveckla inkvarleringsersättningen uttalar FCF att om inte dagpenning-systemet med generell bostadskoslnadsdel genomförs bör inkvarterings-ersättningen behållas t. v. FRI (maforiteten) föreslår att förplägnadser-sätlningen och färdkostersätlningen vid eventuell övergång lill frikort tas bort och ersätts med generellt påslag på dagpenningen. Institutet framhåller dock all det eventuellt kan visa sig nödvändigt alt behålla en mindre del av förplägnadsersättningcn i samband med sjukdom och ledighet. AMS förordar en höjning av beklädnadscrsättningcn.

Familfesocialt stöd

Remissinstanserna ansluter sig i princip lill utredningens uppfattning om behovet av elt särskilt familjesocialt stöd för värnpliktiga, uppbyggt på en kombination av socialvårds- och socialförsäkringsprinciper. 1 de fall remissinstanserna redovisar avvikande uppfattningar gäller dessa närmast detaljutformningen av famUjebidragssystemet i vissa avseenden som behovsprövningsregler och reglerna om näringsbidrag.

Förslaget om familjemedlemsbegreppet enligt familjebidragsförordningen tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom TCO, som menar all utredningen fortfarande är bunden lill att det formella giftermålet skall vara grund för bedömning av del familjesociala slödel. FCF, länsstyrelsen i Kopparbergs län och Malmö kommunstyrelse tillstyrker att sammanboende fästmö i fråga om rätten tUl familjepenning hkställs med hustru även om hon inte vårdar den värnpliktiges barn.

Utredningens förslag all anknyta familjebidraget till socialhjälpsnormerna i Stockholms med flera kommuner tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. Vpl AG anser dock att de föreslagna beloppen är för låga. Stockholms kommunstyrelse understryker i likhet med länsstyrelserna i Kristianstads samt Göteborgs och Bohus län angelägenheten av atl del familjesociala stödel utformas sä att inte kompletterande bidrag i form av socialhjälp eller annat kommunall stöd måste tillgripas för all ge de bidragsberättigade en godtagbar levnadsstandard.

Utredningens förslag att slopa nuvarande sjukbidrag tillstyrks av FCF, FKF och länsstyrelsen i Kristianstads län och avstyrks av Stockholms kommunstyrelse, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och SA CO.

Utredningens förslag om näringsbidrag föranleder kammarrätten i Göteborg atl understryka utredningens uttalande om atl tillämpningsföreskrifterna bör ses över och bidraget göras så tidsenligt och enkelt som möjligt. Likartade synpunkter har länsstyrelsen i Kronobergs län som föreslår alt näringsbidragets maximibelopp höjs mer än utredningen har föreslagit. Malmö kommunstyrelse förordar en särskild utred-

Prop, 1975:37 38

ning om näringsbidraget så att man får ett statistiskt material som ger möjlighet lill säkra bedömningar. LRF accepterar inte utredningens förslag i fråga om näringsidkare. Ersättning bör utgå även lUI familjemedlemmar som utför merarbete. Fribeloppet bör också höjas.

Beträffande inkomstprövningsreglerna uttalar FCF att den normerade behovsprövningen i princip bör kunna tillämpas vid beräkning av familjebidrag för sammanboende fästmö. Socialstyrelsen ifrågasätter om familjepenningen till barn bör reduceras med mer än 50 %. Malmö kommunstyrelse anser att hustrus och fästmös inkomst av sjukpenning skall klassificeras som "annan inkomst" eftersom den är arbetsfri. 1972 års skatteutredning understryker angelägenheten av att bl. a. behovsprövningsreglerna utreds och övervägs ytterligare. Några remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen i Kristianstads län, anser att beräkningsgrunderna för familjebidragen bör förenklas. RFV framhåller atl man i det fortsatta utredningsarbetet bör göra allvarliga försök att så nära som möjligt ansluta regelsystemet för familjebidragen lill motsvarande förmåner inom socialförsäkring och familjepolilik. Om utredningens förslag om administrationen genomförs, ifrågasätter RFV om inte exempelvis stödet under repetitionsutbildningen bör anknytas till den årsinkomst som försäkringskassan kommer alt fastställa för varje inskriven försäkrad vid genomförandet av förslaget om skattepliktig sjukpenning.

Vissa särskilda frågor

Utredningens bedömning atl en samlad översyn bör ske av de författningar som reglerar den värnpliktiges ekonomiska skydd vid skada under militärtjänstgöringen godtas av ÖB, FCF, RSV, yrkesskadeförsäkringskommittén, Malmö kommunstyrelse och MUF.

Förslaget om att utvidga nuvarande låne- och bidragsverksamhet tUlstyrks av FCF och Malmö kommunstyrelse. FCF föreslår fortsatt utredning för att finna administrativt enkla former för denna verksamhet. FCF anser att den s. k. särskilda hjälpverksamheten kan upphöra om familjepenningen höjs lUl den nivå utredningen har föreslagit.

Prioriteringar

När det gäller utredningens förslag lUl prioritering av de resurskrävande reformerna har flera remissinstanser avvikande mening om ordningsföljden. De grundläggande principerna bakom utredningens förslag lill angelägenhetsgradering kan dock flertalet remissinstanser godta.

Bl. a. följande instanser förordar alt förbättrat familjesocialt stöd (höjd familjepenning) får högsta prioritet, nämligen ÖB, FCF, VPV, RFV, MPI, RRV, FRI (reservanten), länsstyrelsen i Kopparbergs län, FPVN, Stockholms kommunstyrelse, SACO och SSU. Av övriga remiss-

Prop. 1975:37 39

instanser förordar flertalet atl höjd familjepenning ges hög prioritet.

Förutom Vpl AG förordar bl.a. FRI (maforiteten), kammarrätten i Göteborg, socialstyrelsen, CSN och länsstyrelsen i Kronobergs län att ökade reseförmåner får högsta prioritet. Utredningens förslag om atl värdebeständigheten av värnpliktsförmånerna ges högsta prioritet, eventuellt tillsammans med höjd familjepenning eller förbättrade reseförmåner, biträds av bl. a. socialstyrelsen, AMS, MPI, kammarrätten i Göteborg, länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs, och Bohus samt Norrbottens län, Stockholms och Göteborgs kommunstyrelser, CSN, TCO, SACO, Vpl AG och SFS. LO framhåller att förmånerna bör värdesäkras med hänvisning lill vad som har anförts om den s. k. Stockholmsnormen för familjebidraget.

Administration

Utredningens förslag att administrationen av familjebidragsärendena bör flyttas över från de kommunala familjebidragsnämnderna tUl de aUmänna försäkringskassorna tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom majoriteten vid kammarrätten i Göteborg, som anmäler tveksamhet lUI förslaget och den instansordning detta skulle medföra. Kammarrätten anser alt det är tveksamt om försäkringskassorna har resurser för handläggning av näringsbidragsärenden, den fria behovsprövningen, det särskilda medgivande som i vissa fall krävs för jämställdhet med familjemedlem, behovsprövningen vid bostadsbidrag saml värdet av nuvarande domslolsmässiga prövning. Reservanten vid kammarrätten tillstyrker ett överförande. Försäkringsdomstolen är inte övertygad om att del är naturligt alt försäkringsdomslolen blir den slutliga besvärs-instansen i familjebidragsärenden.

Kostnader

ÖB understryker all utredningens förslag innebär kostnader av sådan storlek att del inom nuvarande kostnadsram skulle innebära allvariiga ändrade avvägningar inom försvarsmakten. ÖB anser att familjesociala kostnader inte bör göras beroende av avvägningar inom försvarsmaktens ram och yrkar därför all dessa kostnader för värnpliktiga hänförs lill socialhuvudliteln i likhet med vad som gäller för medborgare inomövriga samhällsfunktioner.

RRV anser det inte rimligt alt en så kraftig höjning av kostnaderna för värnpliklsförmåner som 20 % eller 180 milj, kr. genomförs i en situation när statsmakterna strävar efter all minska kostnaderna för försvaret. Verket uttalar att höjningarna bör åstadkommas genom prövning i varje särskilt fall och sättas in selektivt.

Prop. 1975.37 40

Departementspromemorian

Principiella utgångspunkter

Del av arbetsgruppen föreslagna .systemet för ersättningar åt värnpliktiga m. fl. beslår liksom det nuvarande av dels kontanta ersättningar och naturaförmåner, dels generella och selektiva ersättningar. Förslaget innebär all de generella ersättningarna ökar. Utgångspunkten för förslaget har varit att det framtida systemet skall vara enkelt och praktiskt och samlidigl kunna uppfattas som rättvist av dem som berörs av del.

Arbetsgruppen har förutsatt att de värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och vapenfria tjänstepliktiga samt de som är beroende av dem för sin försörining skall garanteras ekonomisk och social trygghet under tjänstgöringen.

Arbetsgruppen föreslår elt ersättningssystem under grundutbildningen som innebär att de som tas ut lill befattningar som innebär en längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga får en successivt högre ersättning ju längre utbildningstiden är.

De civUförsvarspliktiga och värnpliktiga som kallas in för kort tid i form av repetitionsövningar osv. har uppmärksammats särskilt. Dessa grupper är enligt arbetsgruppen i stor utsträckning familjeförsörjare. Målet har varit alt dessa grupper skall fä en ersättning som i stort motsvarar vad de har i sill civila arbete. Arbetsgruppen har vidare utgått från alt de som av speciella skäl, t. ex. familjeskäl, behöver särskilt ekonomiskt stöd, skall få detta efter behovsprövning. Vad som i det följande anförs om värnpliktiga gäller i tillämpliga delar också för vapenfria Ijänsteplikliga, civUförsvarspliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning, om inget annat sägs.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Arbetsgruppen föreslår all till värnpliktig under grundutbildning bör utgå dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande ersättning för den längre tid som den värnpliktige las i anspråk i jämförelse med andra värnpliktiga, bl. a. med hänsyn lill den befattning som han utbildas för i krigsorganisationen. Detta innebär att nuvarande tillägg till dagersättningen i form av utbildnings-och tjänstgöringspremier kan slopas. Likaså försvinner nuvarande koppling mellan grad och lön, vilkel innebär atl förordnande i högre grad under grundutbildningen inte medför en automatisk höjning av dagersättningen.

Den kompletterande ersättningen föreslås ulgå som Irappstegsvisa höjningar av dagersättningarna efter 230, 300 och 360 dagars tjänstgöring. Tidpunkterna för höjningarna av dagersättningarna har valts med hänsyn till tidpunkterna för de antalsmässigt stora utryckningarna från

Prop. 1975:37 41

grundutbildningen. Efter 230 dagars tjänstgöring har bl. a. meniga värnpliktiga i kategorierna G och F vid armén ryckt ut, dvs. de kategorier som har den kortaste tjänstgöringstiden. Meniga värnpliktiga i kategori E, vilka med hänsyn lill sin befallning beliöver viss längre utbildning än övriga meniga, och gruppbefälsultagna värnpliktiga är nästa stora omgång som inom armén rycker ut efter ca 300 dagar. Efter 360 dagars tjänstgöring lämnar huvuddelen av de plutonsbefälsuttagna värnpliktiga grundutbildningen. Därefter finns inom samtliga försvarsgrenar endasl en mindre del av åldersklassen kvar. De valda lidpunkterna har huvudsakligen beslämts med utgångspunkt i de tider som gäller för armén. Armén utbildar huvuddelen av åldersklassen och förhållandena inom denna försvarsgren bör därför enligt arbetsgruppen så långt möjligt vara styrande för de trappstegsvisa höjningarna av ersättningarna under grundutbildningen.

Den föreslagna "ersältningstrappan" bör omfatta värnpliktiga, vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning under grundutbildning. Den bör också gälla vid repetitionsulbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning för dessa grupper.

Vid val av nivå för den fasta ersättningen och för de rörliga delarna bör en sådan lösning väljas alt man får en väl avvägd stegring. En annan utgångspunkt bör vara alt ingen värnpliktig totalt skall få mindre än vad han får med dagens syslem. Arbetsgruppen konstaterar emellertid alt de plutonsbefälsvärnpliktigas totala ersättning i dag under grundutbildningen ligger betydligt över övriga värnpliktigas ersättningar. Om de plutonsbefälsvärnpliktigas ersättningar skall vara styrande för fördelningen av ersättningarna enligt de föreslagna principerna blir resultatet en mycket hög total ersättning, särskilt i förlängningen av systemet, 1. ex. under utbildningen lill regementsofficer. Även om de plutonsbefälsvärnpliktigas totala ersättningar inte blir styrande, innebär det föreslagna systemet förbättringar för särskilt gruppbefälsultagna värnpliktiga och meniga värnpliktiga med lång tjänstgöringslid.

De värnpliktiga som genomgår repetitionsulbildning är ofta familjeför-söriare. De ekonomiska och sociala villkoren för dem bör enligt arbetsgruppen förbättras. Med utgångspunkt i dels den ökade differentieringen av repetitionstjänslgöringen med i vissa fall mycket korta repetitions-övningar, dels målet atl de värnpliktigas och deras familjers ekonomiska och sociala ställning inle skall försämras under repetilionsutbildningen föreslår arbetsgruppen att dessa värnpliktiga skall få ersättning enligt normer som bygger på sjukförsäkringssystemet. Detta innebär i huvudsak en övergång till ersättning enligt den s. k. standardprincipen. För den som av olika anledningar inle tillgodoses genom denna princip bör komplettering ske i form av familjesocialt stöd. Detta stöd bör i princip utgöra skillnaden mellan familjebidragsbehovel och ersättning enligt sjukförsäkringssystemet.

För dem som av olika skäl inle omfattas av sjukförsäkringen, t. ex, på grund av studier och arbetslöshet, föreslår arbetsgruppen en nedre garanlinivå. Vidare föreslås all en extra ersättning i form av

Prop. 1975:37 42

befattningspenning utgår till dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har speciellt ansvar och merarbete.

Arbetsgruppens förslag innebär atl den enskildes ersättning i huvudsak knyts till den civila inkomsten. Det här redovisade ersättningssystemet föreslås gälla även för vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning under repetitionsulbildning.

Ersättningssystemet under den obligatoriska grundutbildningen bör enligt arbetsgruppen tillämpas även under utbildning lill värnpliktig officer och reservofficer. Detta innebär således att den fasta ersättningen samt den högsta nivån för den rörliga delen tillämpas under den fortsatta utbildningen.

Systemet med utbildningspremier för fullgjord kadettskola och i förekommande fall reservofficerskurser har arbetsgruppen inle funnit anledning alt ifrågasätta. Gruppen har konstaterat atl premier för denna form av utbildning är motiverade. Med utgångspunkt i principen om oförändrad total ersättning kan det dock vid övergången lill det föreslagna ersättningssystemet bli nödvändigt att i viss mån minska nuvarande premiebelopp. Om dagersättningen blir högre än i nuvarande syslem bör således höjningen stämmas av mol elt motsvarande reducerat premiebelopp.

Arbetsgruppen erinrar om att frågan om en allmän förstärkning av premierna för utbildning lill reservofficer har aktualiserats. Gruppen har emellertid inte funnit anledning att närmare beröra frågan om en allmän höjning av premiebeloppen utan anser atl denna fråga bör prövas i annat sammanhang. Likaså bör nuvarande skillnader i fråga om premiebelopp inom olika försvarsgrenar prövas i annan ordning. Målet bör därvid enligt arbetsgruppen vara att uppnå likvärdig kompensation på de olika utbildningslinjerna.

Enligt arbetsgruppens mening bör det föreslagna ersätlningssysleinel för värnpliktiga under grundutbildning och för utbildning lill värnpliktig officer och reservofficer tillämpas också för regcmenlsofficers-aspiranter. Detta innebär alt aspiranten dels får den fasta ersättningen, dels får den rörliga delen i den högsta "Irappnivån". Under den senare delen av utbildningen kan del vidare vara rimligt med en viss höjning av ersättningen. Nuvarande system med val mellan olika ersättningsformer bör avvecklas.

1 olika sammanhang har fråga väckts om bl. a. fast anställning för regemenlsofficersaspiranlerna. Avsaknaden av anställningstrygghet har därvid åberopats som skäl. UFV har i sitt betänkande föreslagit att regemenlsofficersaspiranlerna skaU få fast anställning efter viss tids utbUdning. Arbetsgruppen är för sin del inle beredd att förorda en sådan lösning. Regemenlsofficersaspiranternas situation är i detta avseende enligt arbetsgruppen inte på något sätt unik vid jämförelse med andra grupper inom utbildningsområdet. Frågan om bl. a. aspiranternas utbildning och tjänsteförhållanden m. m. kan också enligt gruppen komma att övervägas i samband med arbetet på en ny befälsordning. Från trygghels-

Prop. 1975:37 43

synpunkt är det å andra sidan inte rimligt atl en aspirant med omedelbar verkan kan skiljas från sin utbildning utan någon form av ekonomiskt vederlag. Arbetsgruppen förordar därför atl en aspirant som skiljs från utbildningen får ordinarie ersättning under en kalendermånad efter det atl han har delgelts beslut om skiljande frän utbildningen.

Beträffande de olika risktillägg som f. n. utgår anser arbetsgruppen att de med hänsyn lill den aktiva personalens motsvarande förmåner bör finnas kvar även för de värnpliktiga. Arbetsgruppen anser dock att frågan bör bevakas fortlöpande och att tilläggen på längre sikl bör dras in om det visar sig möjligt.

Utryckningsbidrag

Arbetsgruppen framhåller alt utryckningen och övergången till civila förhållanden för många värnpliktiga kan innebära omställningsproblem. Många kommer lill sin första militärtjänstgöring direkt från civil utbildning och är utan arbete vid utryckningen. Parallellt med aktiva arbetsmarknadsåtgärder bör målet enligt arbetsgruppen vara alt garantera rimlig inkomsttrygghet under den närmaste liden efter utryckningen. En avvägning bör därvid göras mellan å ena sidan de åtgärder som försvaret skall svara för och å andra sidan de åtgärder som ankommer pä samhället i övrigt. Arbetsgruppen föreslår atl ulryckningsbidragel successivt höjs.

Del generella utryckningsbidraget tar enligt arbetsgruppen inte hänsyn till dem som har speciellt stora ekonomiska behov, t. ex. de som har familj. Arbetsgruppen föreslår därför all de som under grundutbildningen har fält familjebidrag får behälla detta under en månad efter utryckningen. På så sätt stöds de som bäst behöver hjälp.

Familjesocialt stöd

Mol bakgrund av de redovisade principiella utgångspunkterna har arbetsgruppen funnit atl etl familjesocialt stöd bör utgå under grundutbildningen. Detla bör enligt gruppen få en sådan nivå och omfattning alt kravet på en rimlig ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga uppfylls.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har arbetsgruppen övervägt en förenkling. Sålunda har arbetsgruppen diskuterat elt familjemedlemsbegrepp, som endasl skulle omfatta dels hustru (med hustru avses också kvinna som varaktigt bor samman med den värnpliktige) och husföreståndarinna, i samtliga fall endast under förutsättning att den värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustrus barn, dels också egna och hustrus barn. Etl familjemedlemsbegrepp, som utesluter hustru ulan barn från rätt till familjebidrag, skulle förutsätta atl hustrun alllid hade möjlighet all försörja sig själv. Principen skulle stämma

Prop, 1975:37 44

överens med den moderna synen på kvinnans roll i samhället och jämlikhet med mannen. Med hänsyn till bl. a. konsekvenserna för berörda familjemedlemmar, som har etl verkligt behov av familjebidrag, föreslår emellertid arbetsgruppen att nuvarande familjemedlemsbegrepp t. v. skall behållas i huvudsak oförändrat.

Arbetsgruppen anser alt bedömningen av vad som skall avses med rimliga krav på ekonomisk trygghet för de värnpliktigas anhöriga bör utgå från bl. a. socialhjälpsområdet och den vidareutveckling som där kan komma att ske. Arbetsgruppen avser då närmast de normer för socialhjälp som tillämpas i Stockholms kommun. Det finns enligt arbetsgruppens mening ett klart samband mellan det familjesociala stöd som utgår under värnpliktstjänstgöring och socialförsäkringarnas olika grenar. Det gemensamma grundläggande syftet är att garantera social trygghet i situationer när de normala försörjningsmöjligheterna sätts ur spel helt eller delvis.

Arbetsgruppen föreslår atl del liksom nu skall finnas endast två f a m i I j e p e n n i n g b e I o p p, ett för hustru, frånskild hustru och -under vissa vUlkor — husföreståndarinna samt ett annat för barn och vissa andra anhöriga.

Arbetsgruppen konstaterar att det i många fall är svårt att bedöma om en ensamstående värnpliktig uppfyller kraven för att få b o s t a d s b i-d r a g. Gränsfall uppstår ständigt. Genom att ökade medel successivt har ställts lill förfogande för bostadsbidrag åt ensamslående har bedömningarna kunnat göras alltmer generösa. Arbetsgruppen föreslår att bostadsbidrag skall utgå enligt de grunder som f, n, gäller. Den hittills successivt ökade medelstilldelningen bör fortsätta för alt gränsfallen skall kunna bedömas ännu generösare. 1 takt med atl dagpenningen ökar mot en nivå som motsvarar civil levnadsstandard kan det bli aktuellt att minska de speciella bostadsbidragen.

Beträffande särskilt bostadsbidrag för uppvärmnings-kostnader, för flyttningskostnader och för magasineringskostnader saml bostadsbidrag för mer än en bostad lill värnpliktig föreslår arbetsgruppen att nuvarande bestämmelser behälls.

Arbetsgruppen föreslår att sjukbidragen slopas med hänvisning till del numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet. Vidare föreslås att begravningsbidragel behålls som särskild bidragsform och utges enligt nuvarande bestämmelser.

Arbetsgruppen föreslår atl näringsbidraget som stödform under värnpliklstjänslgöring behålls. TiUämpningsföreskrifterna för näringsbidraget bör enligt arbetsgruppen ses över.

Arbetsgruppen föreslår att nuvarande regler för b e h o v s p r ö v-n i n g och beskattning behålls.

Resor

Arbetsgruppen anser att de nuvarande reseförmånerna är tillfredsställande. Ytteriigare förbättringar bör dock göras för dem som har långa

Prop. 1975:37 45

avstånd eUer dåliga kommunikationer till hemorten. Förbättringarna bör ske bl.a. genom alt erforderiiga kommunikationsmedel ställs tiU förfogande. Vidare bör möjligheterna att planera de värnpliktigas utbildning tas tiU vara så att de kan beredas en längre sammanhållen ledighet med jämna mellanrum.

Naturaförmåner och vissa ersättningar

Arbetsgruppen föreslår att de nuvarande f ö r p 1 ä g n a d s-, måltids-, färdkost-, inkvarterings- och beklädnadsersättningarna behålls. Mässpenningarna bör på sikl avvecklas. Detta bör dock kopplas till en förhandlingsmässig lösning för den fast anställda personalen.

Administration

Arbetsgruppen konstaterar att UFV föreslog att riksförsäkringsverket skall fungera som tillsynsmyndighet. UFV föreslog vidare riksförsäkringsverket som första besvärsinstans och försäkringsdomstolen som slutlig besvärsinstans i familjebidragsmål. Denna instansordning fann utredningen naturlig om försäkringskassorna övertar familjebidragsverksamheten. Därmed upphör länsstyrelsernas och kammarrätternas befattning med familjebidragsärendena.

Arbetsgruppen delar UFV:s synpunkter pä administrationen av familjebidragen till värnpliktiga under grundutbildning och föreslår alt samma ordning skall gälla för samtliga ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsutbildning och för ersättningar åt civilförsvarspliktiga under utbildning och övning utom befattningspenning. Frågan om försäkringsdomstolen som slutlig besvärsinstans bör ytterligare övervägas.

Remissyttrandena

Utgångspunkter

Remissinstanserna ansluter sig i allmänhet till arbetsgruppens utgångspunkter att elt nytt ersättningssystem bör vara enkelt och praktiskt och kunna uppfattas som rättvist av dem som fullgör tjänstgöringen. Likaså stöds inriktningen att anhöriga som är beroende av dem som fullgör värnpliktstjänstgöring skall garanteras ekonomisk och social trygghet under den tid som samhället tar den enskilde i anspråk.

Bl. a. framhåller FRI, Cfs, RR V, TCO, LO, Vpl AG, SSU och MUF att arbetsgruppens förslag tillgodoser flera av de synpunkter som de har framfört i samband med remissyttranden över UFV:s betänkanden om värnplikts- och civilförsvarsförmåner. FPVN och MUF påpekar atl det är angeläget atl etl nytt syslem inte leder lill försämring för någon grupp.

ÖB framhåller atl den värnpliktige skall kunna känna full trygghet för

Prop. 1975:37 46

dem som han har försöriningsplikt mol. Det varierande sociala ansvar de värnpliktiga har vid inryckningen motiverar enligt ÖB elt differentierat stöd. CUF ansluter sig i stora delar till förslaget. Detta bör dock enligt CUF ses som ett led i förbättringar av de värnpliktigas förmåner. Under grundutbildning anser förbundet att de värnpliktiga bör få en fast "värnpliktslön" om 1 500 kr, för månad. Denna bör på sikt ersättas av ett "allmänt folkbidrag" i form av garanterad minimiinkomsl.

De flesta remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag i fråga om beskattning, RFV framför att strävan bör vara cn utveckUng mot skattepliktiga och pensionsgrundande inkomster vilket till viss del har tillgodosetts i arbetsgruppens förslag. RSV framhåller att befattningspenningen bör beskattas. En viss höjning bör därför ske för att behålla den avsedda stimulanseffekten. Svenska kommunförbundet anser det principiellt felaktigt alt skatteintäkter på ersättningar som utgår enligt modell efter sjukförsäkringssystemet helt tillfaller staten. Enligt förbundet bör kommunalskatteandclen tillfalla resp. kommun.

Stockholms socialnämnd, Vpl AG och till viss del MUF förespråkar att ersättningarna värdesäkras,

ÖB och FRI framhåller att de ökade kostnader som ett genomförande av arbetsgruppens förslag skulle innebära måsle kompenseras försvars-ramen genom extra anslag. ÖB framhåller vidare att kostnaderna för värnpliktiga och deras familjer bör föras över lill socialhuvudtiteln. SAF framhåller atl det är en brist att en beräkning av den totala kostnadsökningen saknas i arbetsgruppens förslag.

Dagersättning och särskilda ersättningar

Flertalet remissinstanser ansluter sig till arbetsgruppens förslag till ersättningssystem under grundutbildning. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län och TCO framhåller dock att en anslutning av ersättningarna under grundutbildning till sjukförsäkringssystemet är önskvärd. TCO anser att del föreslagna systemet bör användas som etl övergångssystem där målet på sikt bör vara alt samma ersättningssystem används både vid grundutbildning och repetitionsutbildning. Svenska kommunförbundet vill inle motsätta sig arbetsgruppens förslag, men anser atl ett enhetligare system för ersättning under grundutbildning borde ha eftersträvats. FOA förespråkar en anslutning till det studiesociala systemet på lång sikt.

En rad remissinstanser behandlar nivån på ersättningarna under grundutbildning. LO och MUF anser att den fasta ersättningen bör fastställas till en nivå som stämmer överens med studiesocial ersättning. Med en sådan nivå bör enligt MUF avdrag göras för naturaförmåner. TCO och Vpl AG framhåller att nivåerna bör utformas sä atl ingen grupp förlorar på övergången till elt nytt syslem. FOA framhåller att de plutonsbefälsvärnpliktigas ersättning inte bör minskas.

Beträffande förslaget om atl slopa tjänstgörings- och ul-

Prop. 1975:37 47

bildningspremierna under grundutbildning framhåller ÖB, FRI, FOA, TCO, RC och SFS att utbildningspremierna för plutonsbefäls-värnpliktiga bör behållas. SFS anser att premierna är ett bra startkapital för värnpliktiga som avser alt studera vidare. Fi?/anser att riskersättningar av olika slag bör kunna avskaffas med hänsyn till nu gällande olycksfallsförsäkringar.

Ersättningar under repetitionsutbildning

Samtliga remissinstanser som har yttrat sig över arbetsgruppens förslag lill ersättning under repetitionsulbildning enligt modell efter sjukförsäkringssystemet tillstyrker förslaget. Ett flertal remissinstanser anser att förslaget innebär betydande förbättringar för de värnpliktiga samtidigt som administrativa förenklingar uppnås. En rad remissinstanser, bl. a. ÖB, Stockholms socialnämnd. Svenska kommunförbundet, TCO, Vpl AG, SSU och LRF, betonar viklen av en tillräckUgt hög garantinivå. ÖB, Stockholms socialnämnd och SSU anser atl som utgångspunkt för en nedre garanlinivå bör 35 kr. för dag väljas vilket motsvarar det kontanta arbetsmarknadsstödet./?FF erinrar om att det inom de av verket administrerade utbelalningssyslemen f. n. finns dels föräldrapenningen om 25 kr. för dag, dels kontanta arbetsmarknadsstödet om 35 kr. för dag som båda har karakt-ären av garantibclopp. FKF förordar alt något av dessa belopp tillämpas. Vpl AG anser alt garanlibeloppet bör utgå med minst 50 kr. för dag. ÄFK är tveksamt till gruppens förslag om ett kompletterande familjesocialt stöd som i princip utgör skillnaden mellan utgående ersättning och familjebidragsbehovet. Verket förutsätter alt garantinivån placeras så att särskilda familjebidrag inle behövs.

Arbetsgruppens förslag till befatlningspenning för dem som genom befattning i krigsorganisation har speciellt ansvar och merarbete godtas i huvudsak av remissinstanserna. ÖB anser dock atl befattningspenningen bör knytas till graden.

SFS anser att den studerande som måsle rycka in till repetilionsutbildning under period som berättigar till studiemedel bör få en ersättning, som uppgår till minst det dubbla studiemedelsbehovet, dels som kompensation för kostnader under den förlorade utbildningstiden, dels för den tid som behövs för att inhämta förlorad utbildningslid. Ersättning till studerande som motsvarar studiemedelsnivå bör enligt SFS inte vara skattepliktig.

FRI anser all ersättning enligt sjukförsäkringssysleinel bör reduceras med 10 kr. för dag för naturaförmåner.

Socialstyrelsen framhåller vikten av att förslaget lill ersättning under repetitionsulbildning tillämpas även för läkare .som fullgör försvarsmedicinsk tjänstgöring.

RC framhåller att utöver arbetsgruppens förslag bör de särskilda tilläggen (f. n. 38:50 kr. för dag) för särskilda övningar och mobiliseringsövningar behållas.

Prop. 1975:37 48

Ersättningar under utbildning till värnpliktig officer, rescrvofficer och rege m cntsofficer

Förslaget om att ersättningssystemet under den obligatoriska utbildningen skall tillämpas även under utbUdning till värnpliktig officer och reservofficer möter inga invändningar från remissinstanserna. ÖB, FOA, FRI, SR, RC, SAF och MUF ifrågasätter dock det av arbetsgruppen framförda förslaget om alt det vid övergången lill det nya systemet i viss mån kan bli nödvändigt att reducera premierna enligt principen om oförändrad total ersättning. Nyssnämnda remissinstanser understryker alt premierna behöver förbättras. Med hänsyn lill det ökade antalet vakanser i krigsorganisationen bör enligt FRI inga åtgärder vidtas som kan medföra ytteriigare risker för rekryteringen. Bl. a. ÖB, SR och RC anser att premierna bör förbättras redan för kurser som genomförs under år 1975.

Förslaget om ersättning åt regementsofficer s-aspiranler kommenteras av bl. a, SR, MUF och KKR som anser atl regemenlsofficersaspiranlerna bör få fast anställning efter den obligatoriska värnpliklstiden och avvisar arbetsgruppens förslag om att behålla nuvarande ordning kompletterad med ordinarie ersättning 30 dagar efter det att aspiranten har delgelts beslut om skiljande från ulbild-ningen. FOA avstyrker fast anställning av regemenlsofficersaspiranlerna. Dessa bör enligt FOA få utryckningsbidrag vid skiljande från utbildningen. FPVN anser att anställningsfrågan bör övervägas ytteriigare. FRI hävdar atl arbetsgruppens förslag inte är helt konsekvent. 1 det fall frågan om aspiranternas Ijänsleförhållanden avses bli behandlad i samband med arbetet på ny befälsordning bör beslut inte fattas nu i enlighet med gruppens förslag om ett "avgångsvederlag". Institutet anser det dock angeläget atl åtgärder vidtas för att skapa likartade förmåner för olika utbildningskategorier. ÖB anser beträffande anställningstryggheten att pågående befälsutredningar bör avvaktas. 1 fråga om ersättning under utbildning till regementsofficer har TCO inte något att erinra mot att arbetsgruppens förslag och synpunkter beaktas. Det är emellertid sannolikt menar TCO att frågan om aspiranternas utbildning och tjänsteförhållanden kommer att övervägas i samband med arbetet med en ny befälsordning. Etl slutgiltigt ställningstagande i frågan bör därför anslå i avvaktan på dessa överväganden. SR framhåller alt om fast anställning för aspiranlerna inte realiseras så bör arbetstidsavtal, jourtillägg, förbands-övningstillägg o. d. tillämpas för aspiranlerna under trupptjänstgöring på samma sätt som för fast anställda.

FCF framhåller att om ersättningen under utbildning till regementsofficer enligt arbetsgruppens förslag fortsättningsvis skulle utgå i den högsta "trappnivån" under tiden efter 450 dagars utbildning skulle detta tillsammans med familjebidraget leda tiU en nettoinkomst för månad som inte oväsentligt överstiger nettolönen efter utnämning till löjtnant. Konsekvenserna härav för den enskilde kan enligt FCF bli så otillfredsställande, att en annan lösning bör sökas. En tänkbar lösning är en helt

Prop. 1975:37 49

skattephktig månadsersältning som utesluter rätlen till familjebidrag. Denna ersättning kan utgå fr. o. m. månaden efter det att regements-officersaspiranlen har fullgjort 450 dagars utbildning. Ersättningen skulle förslagsvis kunna utgöra 80 % av månadslönebeloppel i lönegrad F 2, ortsgrupp 5 (begynnelselön för löjtnant). Motsvarande månadsersättning skulle också kunna ulgå till reservofficersaspirant under utbildning efter kadettskola. Den nuvarande valfriheten mellan olika ersättningsformer bör enligt FCF slopas.

Utryckningsbidrag

Förslaget om en successiv höjning av ulryckningsbidragel och ett förlängt familjesocialt stöd under en månad efter utryckningen mottas positivt av samtliga remissinstanser som har yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen i Norrbottens län framhåller atl ulryckningsbidragel bör motsvara en månadslön. Enligt SFS bör ulryckningsbidragel motsvara socialhjälpsnormen för en månad. Vpl AG, SSU, MUF och F"PU anser att ulryckningsbidragel snarast bör höjas tUl 1 000 kr.

Familjesocialt stöd

Remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag till utformning av del familjesociala stödel eller lämnar det i stort ulan erinran.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade anser ÖB, FOA, TCO, Vpl A G och FPU att sammanboende kvinna bör jämstäUas med hustru i bidragshänseende. LO och SSU är tveksamma lill all bidrag till hustru utgår schablonmässigt. LO anser all del förordade familjemedlemsbegreppet är otidsenligt, eftersom del bl. a. förutsätter all kvinnan är ekonomiskt beroende av mannen. Klara skäl föreligger all begränsa kretsen till familjer med barn. LO kan dock acceptera förslaget övergångsvis eftersom - enligt arbetsgruppens mening - elt verkligt behov för vissa grupper motiverar delta. SSU anser att bidrag till hustru bör prövas efter särskild ansökan. FPVN framhåller all en ytterligare översyn av familjemedlemsbegreppel är motiverad med hänsyn till frågans principiella vikt.

Arbetsgruppens förslag om all socialhjälpsnormen bör vara styrande för familjebidragen tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. RRV anser atl normen i den värnpliktiges hemkommun skall tillämpas. Cfs och Svenska kommunförbundet framhåller vikten av en snar höjning av familjebidragen. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser all systemet på sikl bör utformas så atl de bidragsberättigade automatiskt får familjesocialt stöd ulan föregående ansökan. Stockholms socialnämnd föreslär att tiden för retroaktiv utbetalning av familjesocialt stöd förlängs från nuvarande en månad till tre månader. TCO anser all prövning mot makes inkomst inte bör förekomma eftersom varje individ i samhället bör behandlas som självständig.

4 Riksdagen 1975. I saml. Nr 37.

Prop. 1975:37 50

Socialstyrelsen anser att ersättningen för barn inte bör reduceras mot makas inkomst med mer än 50 %. Staten bör vidare enligt styrelsen under alla förhållanden överta faderns försöriningsansvar. Stockholms socialnämnd förespråkar en med hänsyn till barnets ålder differentierad barnersättning för all eliminera socialhjälpsbehov. BUN anser all bidrag till barnpassningskostnader bör kunna ulgå när makar samtidigt genomgår utbildning i nämndens regi. Vidare framhåUer BUN alt de elever, som genomgår bistånds- och katastrofulbildning och som har fullgjort grundläggande militärtjänstgöring, vapenfri tjänst eller är flickor, i likhet med övriga bör få rätt alt behålla sjukpenningklass och befrias från sjukpenningavgift samt omfattas av anställningstrygghet enligt lag.

De flesta remissinstanserna tillstyrker arbetsgruppens förslag om bostadsbidrag. ÖB, AMS, socialstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, Malmö kommunstyrelse, TCO, Vpl AG och SFS under-.slryker behovet av bostadsbidrag åt ensamstående. AMS, socialstyrelsen, Malmö kommunstyrelse, TCO och Vpl AG anser atl innen skall behöva avslå från sin bostad på grund av militärtjänstgöring. SFS anser atl de som har sludiebostad skall kunna behålla denna under tjänstgöringen.

Stockholms socialnämnd anser all sjukbidragen bör behällas för att eliminera eventuellt socialhjälpsbehov och avstyrker arbetsgruppens förslag om att bidraget slopas.

Beträffande näringsbidragen framhåller LRF all kretsen av bidragsberättigade bör utvidgas atl omfatta även vissa familjemedlemmar vilkas eventuella merinsals nu inte ersätts. Både LRF och Stockholms socialnämnd betonar alt bidraget bör gälla även för de grupper som enligt arbetsgruppen föreslås ersättas enligt sjukförsäkringssystemet. 5/lF anser atl bidragen bör höjas och indexregleras. Remissinstanserna har i övrigt inget all erinra mot arbetsgruppens förslag om att näringsbidraget bör behållas och alt dess tillämpning ses över.

Resor

Arbetsgruppens förslag beträffande reseförmåner åt värnpliktiga lämnas ulan erinringar av alla remissinstanser utom FRI, Malmö kommunstyrelse och Vpl AG som föreslår atl elt frikort införs i enlighet med UFV:s förslag. Mot FRl:s yttrande har en styrelseledamot reserverat sig med motiveringen alt ett frikort inte ger några förbättringar för dem som har länga hemresor och behöver anlita flyg. Vpl AG framhåller atl flera fria Hygresor behövs för dem som har långa och/eller tidsödande resor till hemorten. RC framhåller att "Vpl. 1 O-kort" bör gälla för stam- och reservpersonal vid övningar i krigsbefattning.

Övriga ersättningar och naturaförmåner

Remissinstanserna har i stort inga erinringar mot arbetsgruppens förslag. SSU framhåller dock att antalet bidrag bör minskas. FRI anse

Prop. 1975:37 51

atl färdkostersätlningen kan slopas och kompenseras genom höjd daglön och helt fria resor.

Vpl AG framhåller alt förplägnadsersättning bör utgå med 15 kr. för dag och utbetalas för samtliga tjänstefria dagar då måltid inle intas på förbanden. FPVN förordar att bestämmelserna för förplägnadsersättning-en ses över med hänsyn till att allt fler vistas i hemmet i större utsträckning än tidigare. AMS framhåller att både förplägnads- och beklädnadsersättningarna bör anpassas till kostnadsutvecklingen och fortsättningsvis indexregleras.

Administration

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet arbetsgruppens förslag lill administration av värnpliklsersättningar m. m.RFV framhåller beträffande familjestödel och då främst familjebidragen under grundutbildning all frågan om deras eventuella överflyttning till försäkringskassorna kan avgöras först efter ytterligare utredning. Malmö kommunstyrelse anser alt vissa typer av ärenden som näringsbidrag under grundutbildning och komplicerade ärenden om bostadsbidrag åt ensamstående bör behandlas centralt. FKF framhåller atl ersättningar som har rent försvarspolitiska motiv bör utbetalas av försvaret. Länsstyrelsen i Kopparbergs län förordar till skillnad frän Cfs atl befattningspenningen utbetalas av försäkringskassan.

FRI framhåller all utbetalning av dagpenning under grundutbildning bör ske genom övergång till månadslön som utbetalas över postgiro. Ledamoten Simonsson som har reserverat sig mot majoritetens förslag framhåller alt majoriteten har överskattat såväl den administrativa börda de nuvarande rutinerna utgör som rationaliseringseffekten av sill förslag.

Kammarrätten i Göteborg samt länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt Norrbottens län framhåller att försäkringsdomstolen bör ingå i besvärsordningen.

Ersättning ät civilförsvarspliktiga Nuvarande ordning

Nuvarande förmånssystem för civilförsvarspliktiga drar en gräns mellan dem som är i resp. över värnpliktsåldern (yngre och äldre civilförsvars-pliktiga). De yngre har i princip samma förmåner som försvarsmaktens värnpliktiga under repetitionsutbildning enligt följande.

Penningbidrag utgår efter en skala som omfattar åtta personalgrupper och utgör fr. o. m. den 1 juli 1973 lägst 11 kr. för dag (manskap) och högst 28:50 kr. för dag (kårchefer m. fl.). Efter fullgjord tjänstgöring under 300 dagar, inberäknat tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst, utgår tjänslgöringspremie med 4 kr. för dag. I vissa fall kan också tillägg till tjänstgörings-

Prop. 1975:37 52

premie ulgå med 4 kr. för dag. Befäl och vissa specialister får vidare utbildningspremie med 15 kr. för dag. Den sammanlagda ersättningen kan härigenom variera från lägst 11 till högst 47:50 kr. för dag. Därutöver kan yngre civilförsvarspliktig fä behovsprövat familjebidrag i form av familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

CivUförsvarspliktig över värnpliktsåldern får civilförsvarspenning. Denna utgår fr. o. m. den 1 januari 1974 med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges årsinkomst. Årsinkomsten antas vara lika med det högsta beloppet i den inkomstklass som den civilförsvarspliktige tillhör med hänsyn till sin sjukpenninggrundande årsinkomst enligt lagen om allmän försäkring. Beloppen är lägst 11 och högst 78 kr. för dag. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie utgå enligt samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Både civilförsvarspliktiga i och över värnpliklsåldern åtnjuter under tjänstgöring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för naturaförmåner saml v i s s a sjukförmåner. 1 förekommande fall utgår begravningshjälp och ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning, familjebidrag, premier) utgår under utbildning men inte för övning. Undantag utgör övning i omedelbar anslutning lill utbUdningen, dä ersättning utbetalas som vid utbildning. Kontanta ersättningar utgår vidare bara för dygn under vilkel minst sju limmar las i anspråk för färd, tjänstgöring m. m. Undantag från denna regel kan dock göras för civilförsvarspliktig med annan än sedvanlig arbetstid, t. ex. skiftarbetare som på grund av tjänstgöringen förlorar arbetsinkomst.

Kostnader för förmåner åt verkskyddspersonal åligger det vederbörande arbetsgivare atl svara för.

Vapenfria tjänslepliktiga samt elever i bistånds- och katastrofulbildning får under tjänstgöring inom civilförsvaret ersättning enligt de bestämmelser som gäller vid övrig vapenfri tjänstgöring resp. bistånds-och katastrofutbildning.

Nu gällande bestämmelser om avlöning m. m. till civilförsvarspliktiga skall tillämpas i den män inte särskilda föreskrifter, som är avsedda för civilförsvarsberedskap eller tid då beredskapsövning får anordnas vid försvarsmakten, i stället skall tillämpas. Sådana särskilda föreskrifter har f. n. inte utfärdats. Familjebidragsförordningen är till-lämplig även vid tjänstgöring under beredskapslillslånd och krig för civilförsvarspliktiga i värnpliktsåldern.

Kommunalt anställd personal som enligt civilförsvarslagen fullgör civUförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsberedskap behåller under tjänstgöringen de avlöningsförmåner som är förenade med anställningen. Dämtöver ulgår utbildningspremie, fria

Prop. 1975:37 53

resor m.m., förplägnad och inkvartering enligt för övriga civilförsvarspliktiga gällande regler. Det åligger kommunen att svara för avlöning och annan ersättning till denna personal.

Förinånsutredningen

Löneformer och lönenivåer

Med inriktning på atl inom ungefär oförändrad kostnadsram skapa ett nytt förmänssystem, som är enkelt, praktiskt och rättvist och som samtidigt ger social trygghet, har utredningen undersökt olika löneformer och lönenivåer. Med de korta utbildningstider civilförsvaret har är elt enkelt och praktiskt syslem särskilt angeläget anser utredningen. De löneformer som har undersökts har benämnts prestationslön, befattningslön, tjänsletidslön, behovslön och kompensalionslön samt kombinationer mellan dessa löneformer.

Utredningen anser atl behovslön, som innebär etl syslem där lönen differentieras efter den enskildes försöriningsbörda och bostadskostnad, är lämpligast i kombination med någon av de övriga löneformerna. Fyra alternativ för tillämpning av behovslöneprincipen behandlas av utredningen. De tre första är ett fast, inte behovsprövat familjetillägg, ett syslem där kontantlönen utgår efter någon av två eller tre nivåer beroende på försörjningsplikt samt nuvarande familjebidragssystem. Som fjärde alternativ upptas ett separat familjestöd. Detta är avsett för de fall när en daglön som omfattar normal kostnad för familjeförsörjning inle är tillräcklig på grund av särskilt stor försörjningsbörda och bostadskostnad. Om det visar sig nödvändigt alt differentiera lönerna efter behov, finner utredningen atl något av de två sistnämnda alternativen bör väljas.

Utredningen anser att skillnader i uppgifternas art och utbildningens längd motiverar att lönerna differentieras efter befattning eller tjänstetid. Den förordar att kontatersättningen bestäms efter utbildningens längd men avvägs sä att hänsyn- samtidigt tas till befallningsnivå. Antalet ersättningsnivåer bör minskas frän åtta lill tre eller fyra. Särskilda premier bör inte utgå.

Ett enhetligt förmånssystem bör tillämpas på samtliga civilförsvars-pliktiga. Vid sidan om detta system bör ställas befälsanställda, civilförsvarschefer m. fl. samt vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning vid tjänstgöring inom civilförsvaret. Verkskyddets och lokala allmänna civilförsvarets personal bör fä samma ersättningar.

Utredningen föreslår att rätten lill konlantersättning utvidgas till alt gälla all heldagsljänstgöring, oberoende av om denna är utbUdning eller övning.

Den nuvarande stora spännvidden mellan högsta och lägsta ersättning för elever i samma ulbUdningskurscr bör enligt utredningen minskas. Den övre kompensationsgraden bör normalt inte översliga 100%. Sådana principer som marknadsmässig lön, kompensationslön eller värnpliktsav-

Prop. 1975:37 54

löning bör inte vara helt utslagsgivande för elt nytt förmånssystem. Ersättningsnivån bör i första hand avpassas efter den nuvarande totala genomsnittliga kontantersättningen lill civilförsvarspliktig. En sådan civilförsvarslön kan enligt utredningen lämpligen utgöras av daglön och daglönetillägg.

Daglön och daglönetillägg

Utredningen föreslår att en enhetlig skattefri ersättning -daglön-utgår till alla civilförsvarspliktiga vid utbildning och övning. Daglönen ersätter tio av de nuvarande ersättningsformerna. Indelningen i äldre och yngre civilförsvarspliktiga upphör. Alla civilförsvarspliktiga utom undsättningskårernas värnpliktiga indelas vid utbildning i fyra daglönegrupper med hänsyn till utbildningens sammanlagda längd i dagar. Ersättningarna föreslås utgå med 50, 60, 70 och 80 kr. för dag i resp. grupp. Utredningen hänför de uppskovsvärnpliktiga i undsätlningskårerna lill daglönegrupp 1 och värnpliktigt plulonsbefäl lill grupp 11. Daglönen skall i princip täcka kostnaderna för bostad, familjeförsörjning och övriga löpande omkostnader för den civilförsvarspliktige. En dagersättning om 50 kr. motsvarar per år räknat två och en halv gånger det för januari 1973 gällande basbeloppet. Ersättningen motsvarar ungefär nuvarande penningbidrag och familjebidrag till gift menig värnpUktig, som är försörjningsskyldig mol hustru och elt barn och har en bostadskostnad på 500 kr. för månad.

Vid övning i direkt anslutning till utbildning föreslås samma ersättning som vid utbildning. Daglönen vid annan övning bör enligt utredningen utgå med ett för alla enhetligt belopp utan anknytning till gruppindelningen. Beloppet bör motsvara den lägsta föreslagna daglönen under utbildning. Ersättningen bör utgå vid heldagsövning oberoende av vilken veckodag övningen infaller på. Vid korta övningar föreslås dock en reducerad daglön. Förslaget om daglön vid utbildning och övning beräknas innebära en avsevärt förenklad administration för myndigheter och verkskyddspliktiga företag.

För de fall då daglönen inte når upp lill socialhjälpsnivå föreslår utredningen etl d a g I ö n e t i 1 I ä g g. Utredningen framhåller att en allmän höjning av daglönen så att en förstärkning av denna blir överflödig skulle medföra stora kostnader. Det föreslagna daglönetillägget motsvarar skillnaden mellan daglön och socialhjälpens grundbelopp. Daglönetilläg-gel fastställs genom individuell prövning efter vissa schablonmässiga regler. Bidragsberättigade skall vara make/maka, minderårigt barn, sammanboende med gemensamt barn samt husföreståndarinna eller motsvarande under viss förutsättning. För att förenkla behovsprövningen föreslär utredningen att civil inkomst i familjen upp lill 500 kr. för månad skall utgöra fribelopp. Överskjutande del skall helt påverka tillägget. Antalet berättigade till daglönetillägg beräknas uppgå till ca 10 % av de årligen utbildade. Vid övning som inte sker i direkt anslutning lill utbildning föreslår utredningen atl daglönetillägg inte skall utgå.

Prop. 1975:37 55

Övriga förmåner m. m. samt kostnader

1 fråga om naturaförmånerna fri kost, fritt logi, fria resor och fri sjukvård samt de olika kontanta ersättningarna för dessa föreslår utredningen vissa smärre förbättringar. Det särskilda olycksfallsskyddet bör omfatta även verkskyddets personal. Övriga ersättningar vid skada och sjukdom föreslås i vissa avseenden bli samordnade med de värnpliktigas grundläggande ekonomiska skydd vid skada och sjukdom.

Utredningen anser att s k a t t e p I i k t inle nu bör införas för de föreslagna ersättningarna. Bara om skattefrihet upphävs för de värnpliktigas grundförmåner bör motsvarande omläggning övervägas för civilförsvarslönen. Utöver den värdesäkring som anknytningen av daglönetillägget till basbeloppet medger bör daglönen indexregleras.

Totalkostnaden för daglön och daglönetillägg beräknas vid 116 000 utbildningsdagar tUl 7 milj. kr. för år, varav ca 900 000 kr. utgör arbetsgivarnas kostnader för verkskyddspersonalens kontantförmåner. Utredningens förslag till nytt förmånssystem beräknas medföra en total åriig kostnadsökning på 400 000 kr. Härav faller 40 000 kr. för år på arbetsgivarna. Eftersom utredningen enligt direktiven skall utgå från ungefär nuvarande förmånskoslnader saknas utrymme för förslag om visst belopp för daglön under heldagsövning. Utredningen framhåller dock all om den planerade övningsvolymen om 80 000 övningsdagar tas ul som heldagsövningar och ersättningen sätts till exempelvis 25-30 kr. för sådan övningsdag blir kostnadsökningen för kontantförmåner 2-4 milj. kr. för år.

Förmåner under beredskap och krig

Utredningen föreslår som huvudregel för civilförsvarsförmånerna under beredskap och krig alt de civilförsvarspliktiga jämställs med försvarsmaktens värnpliktiga. 1 de fall jämställdheten med värnpliktiga kan medföra lägre ersättning än under fredstjänstgöring, ulan atl den sociala tryggheten upphör, får detla accepteras under krigsförhållanden. Föreslagen daglön och daglönclillägg bör kunna tillämpas under viss övergångslid vid beredskapslillslånd.

För kommunalt anställda som enligt civilförsvarslagcn fullgör civilförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civUförsvarsberedskap och för verkskyddets civilförsvarspliktiga har resp. arbetsgivare liksom i fred alt svara för förmånerna. 1 fråga om verkskyddspersonalen föreslår utredningen atl vederbörande arbetsgivare ges möjlighet alt betala ordinarie lön och de tillägg som normalt kan ulgå i stället för alt tillämpa de förmåner som gäller för övriga civilförsvarspliktiga.

Prop. 1975:37 56

Remissyttrandena

Allmänt

Utredningens förslag till nytt förmånssystem för civilförsvarsplikliga tas i allmänhet emot positivt av remissinstanserna. De framhåller bl. a. atl förslaget tillgodoser kraven att ett förmånssystem skall vara enkelt, praktiskt och rättvist för dem som fullgör tjänstgöringen och ge möjlighet tiU social trygghet.

De remissinstanser som i huvudsak tillstyrker föreslaget daglönesystem är bl. a. Cfs, FCF, socialstyrelsen, RFV, samtliga hörda länsstyrelser. Svenska kommunförbundet, SAF, Civilförsvarsförbundet, Sveriges verk-skyddsförbund och LRF. LO, SACO och SR meddelar atl de inle har några synpunkter pä belänkandet.

I fråga om de av utredningen granskade alternativa förmånssystemen framhåller Cfs atl styrelsen tidigare i olika sammanhang har framhållit skillnaderna i personalstruktur mellan försvarsmaktens värnpliktiga och de civilförsvarsplikliga. Styrelsen anser atl detla argument fortfarande gäller, vilkel motiverar skillnaden i ersättning mellan de olika personalkategorierna. FRI anser det angeläget att avlöningssystemet är detsamma för all värnpliktig och CivUförsvarspliktig eller därmed jämställd personal inom totalförsvaret. Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker bestämt atl värnpliktsavlöningsnivå tillämpas för civilförsvarsplikliga. Liknande synpunkter anför länsstyrelsen i Södermanlands län.

TCO anser att ersättningen under tjänstgöringen bör vara knuten till den förlorade inkomsten under tjänstgöringstiden. RR V uttalar atl förmånerna för de äldre civilförsvarspliktiga bör samordnas med sjukpenningsystemet enligt lagen om allmän försäkring. För de yngre civilförsvarsplikliga bör enligt RRV exakt samma förmåner kunna utgå som för värnpliktiga under repetitionsutbildning. RRV anser att utredningen ytterligare bör undersöka vissa frågor innan något visst förmåns-syslem kan förordas. RFV finner alt det finns tekniska möjligheter att lösa löneförhållandena för civilförsvarets personal efter de ersättningsprinciper som gäller för sjukförsäkringen.

Daglön och daglönetillägg

Enligt FPVN är det rimligt med en enhetlig kontant ersättningsform. Nämnden ifrågasätter dock om familjebidrag bör ingå i daglönen med hänsyn till den överkompensation som vissa härigenom får. Det bör enligt nämndens mening inte vara någon principiell skillnad i fråga om ekonomiska och sociala villkor mellan civilförsvarspliktiga och värnpliktiga. Nämnden kan godta förslaget om daglön och daglönetillägg om familjebidraget bryts ut. ÖB framhåller att orättvisor kan uppstå genom all daglönebeloppet 50 kr. föreslås utgå till värnpliktiga vid tjänstgöring

Prop. 1975:37 57

inom civilförsvaret, oavsett om försöriningsplikt föreligger eller inle, medan familjebidraget är behovsprövat för värnpliktiga inom försvarsmakten. ÖB kan inte godta att värnpliktiga inom civilförsvaret får högre sammanlagda ersättningar än försvarsmaktens värnpliktiga. Uppskovsvärnpliktiga inom civilförsvaret föreslås därför få samma förmåner som skulle ha utgått till dem vid tjänstgöring inom försvarsmakten. AMS bedömer atl förmåner till en och samma personalkategori av rättviseskäl principiellt bör vara lika vid tjänstgöring. Enligt styrelsen bör därför förmånerna för värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga vara desamma oavsett var de tjänstgör inom totalförsvaret.

Förslaget att från daglönesyslemet undanta tjänstgöring inom civilförsvaret på grund av lagen om vapenfri tjänst och kungörelsen om bistånds-och katastrofulbildning tillstyrks i fråga om sistnämnda tjänstgöring av BUN och föranleder i övrigt ingen erinran av remissinstanserna.

Cfs finner den föreslagna daglönegruppindelningen naturlig och att daglönebeloppen i huvudsak ger en tillfredsställande ersättningsnivå. Styrelsen konstaterar, liksom länsstyrelsen i Malmöhus län, att beloppen medför sänkt ersättningsnivå för vissa civilförsvarspliktiga. Med hänsyn till de väsentliga fördelar, som är förknippade med det nya systemet, anser länsstyrelsen atl dessa övergångsproblem får accepteras.

Den föreslagna utvidgningen av rätten lill kontant ersättning även vid övningar tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Flera remissinstanser understryker därvid angelägenheten av att daglön utgår vid övning. Cfs anser sig kunna godta att beloppet bestäms till lägsta daglön vid utbildning, dvs. 50 kr. Lägre belopp bör enligt styrelsen inte fastställas. Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att antalet tillgängliga övningsdagar tvä- lill tredubblas om utredningens förslag beträffande förmåner vid övningar godtas. Det kan då bli möjligt atl även göra rationaliseringsvinster genom att koncentrera övningarna till en kortare period. ÖB tillstyrker av administrativa skäl att daglön utgår till värnpliktiga inom civilförsvaret vid fristående övningar med mindre varaktighet än tre dagar. Länsstyrelserna i Uppsala, Kronobergs, Kristianstads, Malmöhus, Värmlands och Norrbottens län förordar att ersättning ulgår även vid övningar som tar i anspråk kortare tid än sex limmar under dygnet. Länsstyrelsen i Kronobergs län föreslår bl. a. alt den för utbildning föreslagna daglönegruppindelningen tillämpas även vid övning.

Detaljutformningen avdaglönelillägget godtas i huvudsak av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Skaraborgs län befarar atl antalet ansökningar om daglönelillägg blir relalivi stort och förordar att prövningen av daglönelillägg anförtros de kommunala myndigheterna som nu sker beträffande familjebidrag. LRF framhåller att föreningen inle kan biträda förslaget rörande egna företagare - inbegripet lantbrukare - eftersom det innebär all de inle får någon kompensation för näringsbidraget som föreslås försvinna. LRF föreslår att fribe-

Prop. 1975:37 58

loppet för daglönetillägget för näringsidkare, däribland lantbrukare, höjs lill 1 000 kr.

Övriga förmåner in. m. samt kostnader

1 fråga om värdesäkring av daglönen och daglönelillägget förordar flertalet av de remissinstanser, som har uttalat sig i frågan, att en automatisk värdesäkring genom anknytning till basbeloppet genomförs. FRI och FPVN anmäler dock en avvikande mening i delta avseende. FRI förordar all realvärdet behålls genom kronpåslag vid lämpliga tidpunkter. FPVN delar inte utredningens principiella uppfattning att daglönen bör göras värdebeständig.

Cfs understryker vikten av att civilförsvarsförmånerna inte utgör skattepliktig inkomst. Införande av skatteplikt skulle medföra en avsevärd administrativ belastning för styrelsens del. RFV understryker att det från ATP-synpunkt är önskvärt att beräkna pensionsgrundande inkomst pä civilförsvarsförmäner. RSV bedömer att det föreslagna förmånssystemet utan svårighet bör kunna anpassas lill ett system med skattepliktiga förmåner. 1 ett sådant system bör man kunna inordna även andra former av föreslagna ersättningar som risklillägg och koslförmåner. Svenska kommunförbundet finner utredningens förslag om skattefriheten väl avvägt. Ur kommunalekonomisk synpunkt är det belopp som inte beskattas — ca 7 milj. kr., fördelat pä rikets samtliga kommuner - ulan betydelse.

Utvidgningen av rätten till förplägnad vid kvällsövningar tillstyrks av de remissinstanser som har yttrat .sig därom. Länsstyrelsen i Kronobergs län uttalar att del under senare lid har märkts en betydande ökning av antalet övade som använder taxi i stället för egen bil, vilket innebär merkostnader. Delta förhåUande sägs bero på den låga ersättningen för resa med egen bil. Enligt länsstyrelsens mening finns det skäl atl överväga en höjning av ersättning för resa med eget fordon. Liknande synpunkter framför länsstyrelserna i Värmlands och Jämtlands län.

Yrkesskadeförsäkringskommittén ställer sig, liksom bl. a. RFV, positiv till utredningens strävanden alt utjämna skillnaderna mellan civilförsvarspliktiga och värnpliktiga i fråga om reglerna om försäkringsskydd vid skada och sjukdom. Kommitle'n anser alt särskild lagstiftning för civilförsvarspersonalen i detta hänseende inte längre är motiverad. Kommittén anser dock att den innan arbetet med yrkesskadeförsäkringen har slutförts inte bör bli bunden genom etl riksdagsbeslut om detaljer i skadeskyddet för de civilförsvarspliktiga. FCF anser att förmånen av fri hälso- och sjukvård bör gälla även vid färd lill och från inskrivning. Utredningens förslag om det särskilda olycksfallsskyddet inom verkskyddet tillstyrks av bl. a. FCF och SAF. Det föranleder i övrigt inte någon erinran.

SAF framhåller att om arbetsgivaren även i fortsättningen skall svara för kostnaderna för ersättning till verkskyddspersonal, bör arbetsgivaren

Prop. 1975:37 59

inte bli skyldig alt betala högre ersättning till en person när han tjänstgör i verkskyddet än då han arbetar för arbetsgivarens räkning. Beträffande verkskyddet föreslår SAF vidare att arbetsgivaren bör ha besvärsrält rörande beslut om förmän till civilförsvarspliktig.

Utredningens förslag beträffande utbetalning och övrig administration av förmånerna godtas eller lämnas ulan erinran av remissinstanserna.

Förslaget om förmåner till civilförsvarspliktiga under beredskap och krig godtas i allmänhet av remissinstanserna. Cfs anser atl utredningen bör få i uppdrag att ytteriigare utreda och föreslå lämpligt system för ersättning m. m. till värnpliktiga och civilförsvarspliktiga i krig. Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår alt fredsbestämmelserna med daglön och daglönelillägg tillämpas även under beredskap och krig.

Departementspromemorian

Arbetsgruppen föreslär att ersättning till de civilförsvarspliktiga utgår efter samma riktlinjer som i det föregående har redovisats för bl. a. värnpliktiga under repetitionstjänstgöring, nämligen enligt normer som bygger på sjukförsäkringssystemet och kompletteras med garantinivå, familjebidrag för vissa och befattningspenning. Genom att de civilförsvarspliktiga under utbildning och övning får ersättning enligt sjukförsäkringssystemet försvinner den rad av ersättningar som i dag utgår till denna grupp. Den nuvarande kopplingen mellan ålder och ersättning upphör.

Remissyttrandena

Arbetsgruppens förslag mottas i allmänhet positivt av remissinstanserna. Cfs anser att anknytningen till sjukförsäkringssystemet har uppenbara fördelar. Länsstyrelsen i Kopparbergs län framhåller alt reformen inte får innebära alt någon får en lägre ersättning än den som utgår med nuvarande ersättningssystem. Länsstyrelserna i Kronobergs och Kristianstads län samt LRF framhåller behovet av en tillräckligt hög garanlinivå för dem som av olika skäl inle omfattas av eller har en låg sjukpenning. RFV och FKF föreslär att garantinivån knyts till någon av de inom socialförsäkringssystemet nu gällande miniminivåerna, nämligen föräldrapenningen om 25 kr. eller del kontanta arbetsmarknadsstödet om 35 kr.

FRI anser del tveksamt om de civilförsvarspliktiga speciellt under utbildning belastas med sådana uppgifter all befatlningspenning är motiverad. FRI framhåller vidare atl ersättning enligt sjukförsäkringssystemet bör kompletteras med en åldersgräns under vilken dagpenning bör utgå åtminstone lill yngre civilförsvarspliktiga som inte har fullgjort grundutbildning som värnpliktiga. Vidare bör ersättningen enligt sjukförsäkringssystemet reduceras med 10 kr. för dag för naturaförmåner. Cfs

Prop. 1975:37 60

framhåller till skillnad frän RSV atl befattningspenning bör vara skattefri.

Cfs framhåller atl ersättning åt verkskyddspersonalen bör bekostas av resp. företag och atl administrationen härför bör ses över. SAF anser atl staten bör överta kostnaden för verkskyddel och om så inte skulle ske förordar SAF ersättning till civilförsvarsplikliga enligt UFV.s förslag. Cfs förordar atl de civilförsvarspliktigas möjUgheter att få bilersättning och nivån på denna förbättras. SAF föreslår att "Vpl 1 O-kort" skall gälla för civilförsvarsplikliga vid utbildning på central skola.

Socialstyrelsen framhåller alt de läkare som med stöd av krigssjukvårdslagen genomgår styrelsens kurser i försvars-och katastrofmedicin i ersältningshänseende hillills har jämställts med civilförsvarspliktiga. Styrelsen ifrågasätter om detta betraktelsesätt är riktigt med hänsyn till att ulbildningsplikten för läkare är ett för dem exklusivt åläggande. De motsvarande cisällningsbestämmelserna innebär atl läkare som genomgår samma utbildning får olika ersättningar beroende på ålder och anställningsform. Styrelsen föreslår att samtliga här aktuella läkare erhåller ett skattefritt penningbidrag om 175 kr. för dag. Beloppet hur beräknats med hänsyn lill inkomstbortfall. 1 enlighet med bestämmelserna för löncplansanställda läkare inom försvaret med privatpraktik föreslås vidare privatpraktiserande läkare utöver penningbidraget få praktikhindcrlillägg om 216 kr. för dag för all täcka fasta utgifter under den tid praktiken inle har kunnat hållas öppen på grund av kursdeltagandc.

Föredraganden Nuvarande ordning

Till värnpliktig och fast anställd vid försvarsmakten som fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967) samt värnpliktig som genomgår utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inte fullgörs enligt nämnda lag utgår kontanta ersättningar och andra förmåner av olika slag. Det förfaltningsmässiga underlaget för dessa ersättningar m. m. redovisar jag längre fram i etl särskilt avsnitt.

Under tiden för föreskriven tjänstgöring får värnpliktig penningbidrag med ett fast belopp för dag som varierar efter den militära graden. Vid sjö- och flygljänstgöring ulgår särskild ersättning som också den varierar efter den värnpliktiges Ijänslegrad och arten av tjänstgöring. Värnpliktig under grundutbildning får tjänstgöringspremie med elt fast belopp för dag efter elt visst antal dagars tjänstgöring. Utbildningspremie utgår till värnpliktig som har ultagits för och med godkända vitsord genomgått befälsutbildning. Premiens storiek varierar med hänsyn lill vilken typ av befattning utbildningen avser. Under utbildning lill regementsofficer kan värnpliktig efter viss tid i stället för penningbidrag fä ersättning med belopp som motsvarar viss del av månadslönen i löneklass T 3.

Prop. 1975:37 61

Vid utryckning från grundutbildning erhåller värnpliktig utryckningsbidrag.

Enligt gällande bestämmelser är medlemmarna i den värnpliktiges familj berättigade till familjebidrag. Detla utgår kontant och omfattar familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjepenning beviljas med visst belopp för dag för hustru, frånskild hustru och — under vissa villkor — husföreståndarinna samt med ett lägre belopp för dag för annan familjemedlem. Bor värnpUktig tillsammans med familjemedlem utgår bostadsbidrag motsvarande kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad.

För ensamstående värnpliktig beviljas bostadsbidrag endasl i den mån särskilda skäl föreligger.

Värnpliktig kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostnader samt i vissa fall särskilt bidrag för mer än en bostad.

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan fä näringsbidrag med visst belopp för dag för att bestrida kostnader som uppkommer till följd av tjänstgöringen.

Rätten till familjebidrag är behovsprövad. Behovsprövningen, som till sin karaktär närmast är en inkomstprövning, är av två slag, nämligen normerad behovsprövning och fri behovsprövning. Skillnaden mellan normerad behovsprövning och fri behovsprövning är närmast att familjemedlemmars inkomster vid den fria behovsprövningen inle påverkar bidragsbeloppet enligt de speciella regler, som har utformats för den normerade behovsprövningen, utan efter vad som med hänsyn till omständigheterna i del enskilda fallet får anses skäligt. Detla medför att några bestämda regler för den fria behovsprövningen inte kan ges. Den fria behovsprövningen får dock inte leda till ett bättre bidragsresultat än om normerad behovsprövning hade tillämpats.

Under tjänstgöring får värnpliktig ett visst antal fria resor. Dessutom har han rätt att köpa elt valfritt antal resor till ett enhetspris av 10 kr. per resa. Värnpliktig erhåller fri förplägnad, fri inkvartering samt fri hälso- och sjukvård. Under vissa förutsättningar kan i stället för fri förplägnad utgå förplägnadsersättning, måltidsersättning, mässpenningar och färdkoslersättning. I vissa fall utgår inkvarteringsersätlning i stället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tillstånd att i tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersällning.

Till vapenfri tjänstepliktig och elev i bistånds-och katastrofulbildning utgår i stort sett samma ekonomiska förmåner som till värnpliktig.

Samtliga redovisade ersättningar är skattefria utom de särskilda ersättningarna vid sjö- och flygtjänstgöring samt näringsbidragen. Flertalet av de egentliga vämpliktsförmånerna utbetalas kontant till de värnpliktiga av vederbörande ulbildningsmyndighet. Familjebidragsären-

Prop. 1975:37 62

dena handläggs av kommunerna. Försvarels civilförvaltning utövar tillsyn av familjebidragsförfaltningarnas tillämpning. Den direkta tillsynen över familjebidragsverksamheten i kommunerna utövas av länsstyrelserna som bl. a. prövar besvär över familjebidragsbeslut. Över länsstyrelses beslut om tillämpningen av familjebidragsförordningen anförs besvär hos kammarrätt.

Till civilförsvarspliktiga utgår olika ersättningar beroende på om det är yngre civilförsvarspliktiga (i värnpliklsåldern) eller äldre civilförsvars-pliktiga (över värnpliklsåldern). De yngre har i princip samma förmåner som försvarsmaktens värnpliktiga under repetitionsulbildning enligt följande.

Penningbidrag utgår efter en skala som omfattar åtta personalgrupper. Efter fullgjord tjänstgöring under 300 dagar, inberäknat tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst, utgår tjänstgöringspremie med visst belopp för dag. 1 vissa fall kan också tillägg till tjänslgöringspremie utgå med visst belopp för dag. Befäl och vissa specialister får vidare utbildningspremie med visst belopp för dag. Dessutom kan yngre civilförsvarspliktiga i likhet med värnpliktiga få behovsprövat familjebidrag.

Civilförsvarspliktig över värnpliktsåldern får civilförsvarspenning. Denna ulgår med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges årsinkomst. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie ulgå enligt samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Civilförsvarsplikliga både i och över värnpliktsåldern får under tjänstgöring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för naturaförmåner, vissa sjukförmäner och begravningshjälp samt i förekommande fall ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning), familjebidrag och premier utgår under utbildning men inte för övning. Undantag utgör övning i omedelbar anslutning till utbildningen. Kontanta ersättningar utgår vidare i regel bara för dygn under vilket minst sju timmar las i anspråk för färd, tjänstgöring m. m.

Vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning får under tjänstgöring inom civilförsvaret ersättning enligt de bestämmelser som gäller vid övrig vapenfri tjänstgöring resp. biständs- och katastrofutbildning.

Kostnader för förmåner ät verkskyddspersonal åligger del vederbörande arbetsgivare att svara för.

Kommunall anställd personal som enligt civilförsvarslagen fullgör civUförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsberedskap behåller under tjänstgöringen de avlöningsförmåner som är förenade med anställningen. Därutöver ulgår utbildningspremie, fria resor m. m., förplägnad och inkvartering enligt reglerna för övriga civilförsvarspliktiga. Det åligger kommunen att svara för avlöning och annan ersättning till

Prop. 1975:37 63

denna personal.

Det nuvarande förmånssystemet för värnpliktiga utformades i väsentliga delar vid liden för andra världskriget. Även om förmånssystemet efter hand har genomgått vissa förändringar har utvecklingen under senare år utom och inom försvaret gett anledning att se över principerna för de värnpliktigas m. fi. förmåner. För civilförsvarets del har erfarenheterna visat att nuvarande förmånssystem, som beslutades år 1962, behöver anpassas till civilförsvarets ändrade utbildningsorganisation och personalstruktur.

Förmånsutredningen

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades i november 1970 en sakkunnig för att utreda systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Den sakkunnige som antog namnet utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (UFV) överlämnade i november 1972 belänkandet (SOU 1972:68-69) Värnpliktsförmåner. 1 betänkandet redovisas principförslag rörande förmåner ät värnpliktiga, vapenfria tjänslepliktiga och inskrivningsskyldiga. Utredningen överlämnade i oktober 1973 betänkandet (SOU 1973:40) Civilförsvarsförmäner med förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarspliktiga.

UFV har i belänkandet om värnpliktsförmåner föreslagit en ökad satsning på generella förmåner. De grundläggande principerna för del kombinerade system, som utredningen föreslår, är studiesocial ersättning under grundutbildning, ersättning efter befattning under repetitionsutbildning och lägst socialhjälpsslandard för del familjesociala stödet.

Med sludiesocial ersättning avses en ersättning, som i princip ger den värnpliktige samma ekonomiska levnadsvillkor som studerande, som uppbär studiemedel. Den studiesociala ersättningen föreslås kompletterad med tillägg som är motiverade med hänsyn lill bl. a. social trygghet, differentierade utbildningslider och tjänstgöringsförhållanden samt rek-ryleringsskäl och motivationsfaktorer. Bostadskostnad för ensamstående är inräknad i dagersättningen. Det föreslagna förmånssystemet under repetitionsutbildning innefattar en kontant skattefri dagersättning, bestämd efter befattning i krigsorganisationen och i förekommande fall kompletterad med familjebidrag. UFV föreslår vidare att del vid sidan av dagpenningen under repetilionsutbildning skall utgå full täckning för bostadskostnaden efter behovsprövning. Utredningen föreslår atbfamiljepenningen utgår med belopp som motsvarar de riktlinjer och normer för socialhjälp som tillämpas bl. a. inom Stockholms kommun.

Beträffande särskilda ersättningar, familjebidrag och naturaförmåner föreslår UFV alt de behålls i stort enligt nuvarande form. Dock föreslås att sjukbidraget slopas.

Utredningen föreslår vidare ett syslem med frikort för obegränsat antal

Prop, 1975:37 64

fria resor med statens järnvägar.

Värnpliktsförmånerna föreslås i huvudsak bli skattefria och i princip värdebesländiga genom anknytning till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller annan indexreglering.

Förslagen till förbättrade förmåner åt värnpliktiga gäller i tillämpliga delar även vapenfria tjänslepliktiga och inskrivningsskyldiga.

Den lokala administrationen av familjebidragen föreslås bli överflyttad från kommunerna Ull försäkringskassorna. Riksförsäkringsverket föreslås bli tillsynsmyndighet och första besvärsinstans. Försäkringsdomstolen föreslås som slutlig besvärsinstans i familjebidragsmål.

För civilförsvarspliktiga föreslår utredningen att en enhetlig skattefri ersättning - daglön - utgår vid utbildning och övning. Indelningen i äldre och yngre civilförsvarspliktiga upphör. Alla civilförsvarspliktiga utom undsättningskärernas värnpliktiga indelas vid utbildning i fyra daglönegrupper med hänsyn till utbildningens sammanlagda längd. Om daglönen inle når upp till socialhjälpsnivå föreslår utredningen ett daglönetillägg.

1 fråga om naturaförmånerna fri kost, fritt logi, fria resor och fri sjukvård saml de olika kontanta ersättningarna för dessa föresläs vissa smärre förbättringar. Utredningen föreslär all sistnämnda förmåner skall vara skattefria samt indexregleras.

För kommunall anställda som enligt civilförsvarslagen fullgör civilförsvarstjänstgöring i kommunal anställning under civilförsvarsberedskap föreslås arbetsgivaren liksom i fred få svara för kostnaderna för förmåner. Detta gäller också för verksskyddets civilförsvarspliktiga.

Departementspromemorian

Med utgångspunkt i UFV:s betänkanden, remissullåtandena över dessa, förslag från värnpliktskonferenser, värnpliktiga arbetsgrupper, politiska ungdomsförbund m. m. uppdrog jag ål en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet att arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppens förslag redovisades i november 1974 i en departementspromemoria (Ds Fö 1974:2) med principiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m. fl.

Arbetsgruppen föreslår att värnpliktiga under grundutbildning får dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande ersättning för den längre tid som de tas i anspråk i jämförelse med andra värnpliktiga. Detta innebär alt nuvarande tillägg till dagersättningen i form av utbildnings-och Ijänslgöringspremier försvinner. Likaså försvinner nuvarande koppling mellan grad och lön.

Den föreslagna "ersältningstrappan" föreslås omfatta värnpliktiga, vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning under grundutbildning och repetilionsutbildning i omedelbar anslutning tiU grundutbildning.

Prop. 1975:37 65

För värnpliktiga under repetitionsulbildning föreslår arbetsgruppen ersättning enligt modeU efter sjukförsäkringssystemet. För dem som av olika anledningar inte tillgodoses genom denna princip bör ersättningen kompletteras med familjesocialt stöd. För dem som av olika skäl inle omfattas av sjukförsäkringen föreslår arbetsgruppen en nedre garantinivå. Vidare föreslås att en extra ersättning i form av befattningspenning utgår tiU dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har specieUt ansvar och merarbete. Det här redovisade ersättningssystemet föreslås gälla även för vapenfria Ijänslephktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning under repetitionsutbildning.

Ersättningssystemet under grundutbildningen bör enligt arbetsgruppen tUlämpas även vid utbildning lill värnphktig officer, reservofficer och regementsofficer. Systemet med utbildningspremier för utbildning liU miUtär befattning för värnpliktigt kompanibefäl, lUl regementsofficer och i förekommande fall reservofficer har arbetsgruppen inte funnit anledning att ifrågasätta.

Arbetsgruppen avvisar tanken på fast anställning av regementsofficers-aspiranter men föreslår att en aspirant som skiljs från utbildningen får ordinarie ersättning under en kalendermånad efter det all han har delgetts beslut om skiljande från utbildningen.

Nu utgående riskliUägg bör enligt arbetsgruppen finnas kvar med hänsyn lill den aktiva personalens motsvarande förmåner.

Arbetsgruppen föreslår alt utryckningsbidraget successivt höjs och att de som under grundutbildningen har fått famUjebidrag får behålla delta under en månad efter utryckningen.

För familjesocialt stöd föreslär arbetsgruppen att nuvarande famUje-medlemsbegrepp t.v. skaU behållas i huvudsak oförändrat. Arbetsgruppen föreslår vidare atl det liksom nu skall finnas endast två familjepenningbelopp, nämligen ett belopp för hustru, frånskUd hustru och - under vissa vUlkor - husföreståndarinna saml ett annat belopp för barn och vissa andra anhöriga. Beloppens storlek bör anpassas till den socialhjälpsnorm som gäller i Stockholms kommun.

Arbetsgruppen föreslår att bostadsbidrag skall utgå enligt de grunder som f.n. gäller. Medelstilldelningen för bostadsbidrag ät ensamstående bör fortsätta atl öka för alt en mer generös tolkning skall kunna göras i gränsfall.

Beträffande särskUt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader, för flyttningskostnader och för magasineringskostnader, bostadsbidrag för mer än en bostad samt begravningsbidrag föreslår arbetsgruppen att de behålls. Däremot föreslås alt sjukbidragen slopas.

Näringsbidraget bör behållas. Tillämpningsföreskrifterna för bidraget bör däremot enligt arbetsgruppen ses över.

Arbetsgruppen föreslår atl nuvarande regler för behovsprövning och beskattning behålls.

Arbetsgruppen anser att de nu gäUande reseförmånerna är tiUfredsställande. Ytterligare förbättringar bör dock göras för dem som har långa

5 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 37.

Prop. 1975:37 66

avstånd eller dåliga kommunikationer tiU hemorten.

Arbetsgruppen föreslår atl de nuvarande förplägnads-, mållids-, färdkost-, inkvarterings- och beklädnadsersättningarna behälls. Mässpenningar bör på sikt avvecklas. Detta bör dock kopplas lill en förhandlingsmässig lösning av frågan för den fast anställda personalen.

Arbetsgruppen föreslår alt ersättning lill civilförsvarspliktiga utgår på samma sätt som i det föregående har föreslagits för bl. a. värnpUkliga under repetitionsutbUdning, nämligen enligt modell efter sjukförsäkringssystemet kompletterat med garanlinivå, familjebidrag för vissa samt befallningspenning.

Arbetsgruppen delar UFV:s synpunkter på administrationen av familjebidragen tiU värnpliktiga under grundutbildning och föreslår att samma ordning skall gälla för samtiiga ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsulbildning och för civUförsvarspliktiga under utbildning och övning utom i fråga om befattningspenningen. Frågan om försäkringsdomstolen som slutUg besvärsinstans bör ytterligare övervägas.

Arbetsgruppens principiella förslag om ersättning åt värnpliktiga m. fl. stöds av flertalet remissinstanser. 1 vissa detaljfrågor har förslagen föranlett erinringar och ändringsförslag.

Överväganden och förslag

Innan jag tar de olika förslagen under ö-vervägande vUl j'dg erinra om de förslag om förbättrade värnpliklsförmåner som riksdagen nyligen har godkänt (prop. 1975:1 bU. 6 s. 67, FöU 1975:3, rskr 1975:25), De värnpliktiga får därigenom höjd dagpenning och höjt utryckningsbidrag. Samtidigt höjs hustrupenningen. Ensamstående värnpliktiga får vidare ökade möjligheter all erhålla bostadsbidrag och de som under tjänstgöringen har erhållit familjebidrag får behålla delta en månad efter utryckningen. Förlängt familjebidrag har också som jag tidigare har redovisat förordats av arbetsgruppen.

Jag vill inledningsvis konstatera all de värnpliktigas villkor under en följd av år successivt har förbättrats. De kontanta ersättningarna har kontinucriigt höjts. Det familjesociala stödel har stärkts. Bostadsbidrag lill ensamstående har kommit att ulgå till allt fler. EU särskUt olycksfallsskydd för värnpliktiga har införts. Genom successiva reformer på reseområdet har de ekonomiska hindren för de värnpliktigas hemresor praktiskt taget helt undanröjts.

Olika åtgärder har vidtagits för atl öka de värnpliktigas inflytande över värnpliktsutbildningen och övriga villkor. Vämpliklskonferenserna och demokratiförsöken på en rad förband är exempel på dessa demokratisc-ringssträvanden.

Trots detta kan man konstalera alt värnpliktstjänstgöringen fortfarande innebär bl. a. ekonomiska uppoffringar för många värnpliktiga. Dessa

Prop. 1975:37 67

uppoffringar blir mera kännbara om den värnpliktige har bildat familj eller har annan försörjningsbörda. Allt fler värnpliktiga har redan under grundutbildningen elt sådant ansvar. Strävan måste vara att förbättrade ekonomiska och sociala betingelserna under värnpliktstjänstgöringen.

En fortsatt successiv förbättring av de värnpliktigas dagersättning är angelägen. Också i fortsättningen kan man dock få räkna med en ekonomisk uppoffring för de värnpliktiga som genomgår grundutbildning. För dem som tas ut till befattningar som innebär en längre utbildningstid än vad som gäller för huvuddelen av de värnpliktiga är målet att de under den längre utbUdningstiden skall få en ersättning, som aUlmer motsvarar levnadsstandarden för jämförbara civila grupper.

De värnpliktiga och de som är beroende av dem för sin försörjning skall garanteras ekonomisk och social trygghet under den tid som samhället tar den värnpliktige i anspråk för mihlärtjänstgöring. Denna princip bör självfallet gälla också för dem som tas i anspråk för olika uppgifter inom totalförsvaret i egenskap av civilförsvarsplikliga och vapenfria tjänslepliktiga.

De civilförsvarspUkliga och värnpliktiga som kallas in för kort tid i form av repelilionsövningar osv. måste uppmärksammas speciellt. Dessa är tiU övervägande delen familjeförsörjare. Målet för dessa grupper bör vara alt de skall få en ersättning som i stort motsvarar vad de erhåller i sitt civila arbete.

Mol bakgrund av del nu anförda vill jag uttala all jag i stort ansluter mig till arbetsgruppens förslag. Vad del nu gäller är alltså atl skapa cn principiell grund för ett nytt förmånssystem. Slorieken av insatserna får bedömas i varje års budgetarbete.

1 likhet med gruppen anser jag att ersättningen lill värnpliktig under grundutbildning bör utgå med dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande ersättning för den längre tid den värnpliktige tas i anspråk i jämförelse med andra. Arbetsgruppen föreslår att den kompletterande ersättningen böriar utgå efter 230 dagars tjänstgöring och därefter höjs ytterligare efter 300 resp. 360 dagar. De valda tidpunkterna för höjningarna korresponderar med tidpunkterna för de antalsmässigt stora utryckningarna från armén. Eftersom armén utbildar huvuddelen av de värnpliktiga har lidpunkterna för de Irappstegsvisa höjningarna salts efter förhållandena inom denna försvarsgren. Jag finner all detta är en rimlig utgångspunkt och tillstyrker arbetsgruppens förslag.

De nuvarande utbildnings- och tjänstgöringspremierna liksom kopp-Ungen mellan lön och grad bör slopas. Härigenom erhålls ett ersättningssystem som grundas enbart på det antal tjänstgöringsdagar som den värnpliktige tas i anspråk. Systemet lorde därför väl passa in i vårt värnpliklsutbildningssyslem med differentierade utbildningslider. Vad avser ulbildningspremierna, främst för plulonsbefälsvärnpliktiga, har bl. a. överbefälhavaren framhälUt alt dessa bör behällas som bL a. en motivationsfaktor i utbildningen. För egen del anser jag att man bör kunna

Prop. 1975:37 68

räkna med atl här aktuell grupp av värnpliktiga gör sitt bästa under utbUdningstiden. Premier får också anses vara ett i princip främmande inslag i elt ersättningssystem för den obligatoriska utbildningstiden. Utbildningspremier under den obligatoriska utbUdningen strider vidare mot principerna för systemet med trappstegsvisa höjningar av dagpenningen som syftar lill att kompensera dem som har särskUl lång tjänstgöring. Med hänsyn till vad jag nu har anfört tillstyrker jag arbetsgruppens förslag. Nivåerna på de Irappstegsvisa höjningarna bör också i princip sättas sä alt ingen värnpliktig förlorar ekonomiskt på en övergång tUl ett nytt system. Därvid bör möjligheterna för de värnpliktiga att efter eget val reservera en del av dagersättningen till ett personkonto prövas.

Jag har inte något att erinra mot UFV;s och arbetsgruppens förslag om att de särskilda ersättningarna under sjö- och flygtjänstgöring bör behållas med hänsyn till den aktiva personalens motsvarande förmåner. Frågan bör dock fortlöpande bevakas och tilläggen bör på sikt om möjligt slopas.

Jag har inte heller något att erinra mot förslaget att ersättningssystemet med en fast och en röriig ersättning for värnpliktiga under grundutbildning tiUämpas också för utbildning lill värnpliktig officer och reserv-officer. Jag biträder också förslaget 'dtt nuvarande system med utbildningspremier för dessa kategorier bör behällas. Beroende på vilken nivå som senare beslutas för dagersättningen i de olika trappstegen kan del härvid bh aktuellt med en viss reducering av premiebeloppen vid övergången lill det nya ersättningssystemet. Frågan om utbildningspremiernas storlek för de olika kategorierna har aktualiserats av vissa remissinstanser, bl. a. Reservofficerarnas centralorganisation. Del har därvid med hänvisning till vissa rekryteringssvårigheter framförts krav på höjning av nuvarande premiebelopp. Denna fråga behöver enligt min mening prövas ytterligare. Systemet med premier för ifrågavarande utbildningar är f. n. inle likformigt för försvarsgrenarna. Det finns variationer både i fråga om förekomsten av premier och beloppens storlek. Jag avser därför att närmare låta pröva frågan om en likformig tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med utbildningspremier, vilket också arbetsgruppen har föreslagit.

Ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning har föreslagits böra tUlämpas också för värnpliktiga regemenlsofficcrsaspiranter. Vid tillämpningen av detta system bör de ersättningsnivåer som.senare skall fastställas inte ge den effekten att en regementsofficer efter avslutad utbildning och övergäng till fast anställning får en lägre sammanlagd ersättning. 1 del föreslagna ersättningssystemet finns dock viss risk för all en sådan effekt kan uppstå, ln justering av nivåerna under den obligatoriska utbildningen får i vissa lägen automatisk effekt i förlängningen, dvs. under den fortsatta utbildningen lill regementsofficer. Försvarets civilförvaltning har i sitt remissyttrande noterat detla och föreslår för sin del att ersättningen för värnpliktiga regementsofficersaspiranter efter viss

Prop. 1975:37 69

utbildningstid bör utgöra 80 % av den lön som utgår vid fast anställning som löjtnant. De olägenheter av här avsett slag som i vissa enskilda fall kan uppslå måsle vägas mot fördelen av ett enhetligt system. Jag förordar därför atl eisätlningssyslemet för värnpliktiga under grundutbUdning också tiUämpas för värnpliktiga regementsofficersaspiranter. Därvid får de problem som jag här redovisat beaktas vid fastställandet av ersättningsnivån i de olika "trappstegen".

En särskild fråga som bl. a. Statstjänstemännens riksförbund har fört fram är de värnpliktiga regementsofficersaspiranternas anställningsförhållande. SR har härvid yrkat på all aspiranlerna skall få fast anställning efter viss tids utbildning. I likhet med arbetsgruppen anser jag att sä inte bör ske. Jag ansluter mig till bl. a. överbefälhavarens och TCO:s uppfattning att resultatet av pågående arbete med en ny befälsordning bör avvaktas. Däremot kan jag biträda arbetsgruppens förslag om ett avgångsvederlag lill aspirant som skiljs frän utbildningen.

Jag går nu över till att behandla frågan om familjesocialt stöd.

Beträffande kretsen av förmånsberättigade har arbetsgruppen övervägt en förenkling. Gruppen har sålunda diskuterat etl familjemedlemsbe-grcpp, som endasl skulle omfatta dels hustru (med hustru likställs kvinna med vUken den värnpliktige varaktigt sammanbor) och husföreståndarinna, i samtliga fall endasl under förutsättning att den värnpliktige bor tillsammans med eget eller hustrus barn, dels också egna och hustrus barn. Arbetsgruppen har dock stannat vid elt oförändrat familjemedlemsbegrepp. För egen del förordar jag i likhet med ett flertal remissinstanser atl kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tUlsammans med bör likställas med hustru i bidragshänseende. Dessutom förordar jag i likhet med bl. a. LO att hustru (moslsv.) får bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller om synnerliga skäl föreligger. Sådana skäl bör prövas efter särskild ansökan. Därmed undanröjs cn enligt min mening otidsenlig bild av kvinnan som regelmässigt beroende av mannens inkomster.

Arbetsgruppen föreslår atl socialhjälpsnormen för Stockholms kommun skall vara styrande för familjebidragens storlek. Även jag anser att socialhjälpens sloriek är en lämplig utgångspunkt för familjebidragen. Vidare förordar jag alt endasl två familjcpenningbelopp bör finnas, nämligen ett för hustru (motsv.) och under vissa villkor husföreståndarinna saml etl annat för barn och vissa andra anhöriga. Jag förordar också alt nuvarande behovsprövningsregler i huvudsak behålls t.v. Därvid bör dock en förändring ske beträffande reduceringen av familjepenning ål barn. Här delar jag socialstyrelsens uppfattning alt denna inte bör reduceras mol makas inkomst med mer än högst 50 %. Därmed övertar staten under alla förhållanden faderns försörjningsansvar för barnen.

1 likhet med arbetsgruppen förordar jag alt bostadsbidrag fortsättningsvis bör i stort ulgå enligt de grunder som f. n. gäller. Jag finner del

Prop. 1975:37 70

inle möjligt att avskaffa de särskilda reglerna och behovsprövningen för bostadsbidrag. Ökade medel bör dock successivt ställas till förfogande för bostadsbidrag åt ensamstående för att en mer generös bedömning skall kunna göras i gränsfallen. Jag vill i detta sammanhang erinra om det förslag i frågan som regeringen har förelagt riksdagen i årets budgetproposition. Jag vill samtidigt nämna atl andelen bifall tiU ansökningar om bostadsbidrag ål ensamstående i takt med den ökade medelstilldelningen under senare år har kommit atl uppgå till nära 90 %.

Vad beträffar särskilda bidrag för uppvärmningskostnader, flyttningskostnader och magasineringskostnader samt begravningsbidrag förordar jag atl de 1. v. i stort ulgår enligt nuvarande grunder. 1 likhet med arbetsgruppen förordar jag alt sjukbidraget slopas med hänsyn till det numera väl utbyggda sjukförsäkringssystemet. Jag förordar vidare atl näringsbidragen behålls som stödform för dem som innehar rörelse och genom tjänstgöringen vållas kostnader för denna. 1 likhet med arbetsgruppen förordar jag en översyn av tillämpningsbestämmelserna. Jag avser att i annat sammanhang aktualisera denna fråga.

Arbetsgruppen anser att nu gällande reseförmäner i stort är tillfredsställande. Ytterligare förbättringar förordas dock för dem som har långa och/eller tidsödande resor lill hemorten. Jag delar arbetsgruppens uppfattning och förordar att förbättringar av resemöjligheterna i första hand inriktas på denna grupp.

Vad beträffar naturaförmåner och i vissa fall kontant ersättning för dessa förordar jag i likhet med arbetsgruppen atl de fortsättningsvis i stort bör utgå enligt nu gällande bestämmelser.

De värnpliktiga som genomgår repetitionsulbildning är ofta famUjeförsörjare. Med utgångspunkt i dels den ökade differentieringen av repetilionsutbildningen med i vissa fall mycket korta övningar, dels målsättningen all de värnpUkligas och deras familjers ekonomiska och sociala situation inle skall försämras under tjänstgöringen förordar jag i likhet med arbetsgruppen att värnpliktiga under repetitionsutbUdning får ersättning enligt modell efter sjukpenningförsäkringen. Därmed får de 90 % av sin civila lön. Detta innebär atl man tillämpar etl i samhället i övrigt accepterat ersättningssystem och medför samtidigt väsentliga administativa rationaliseringar. Jag förordar vidare alt systemet kompletteras dels med en befattningspenning för dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt merarbete och ansvar, dels med en nedre garantinivå för dem som av olika anledningar inle omfattas av sjukförsäkringssystemet. Föräldrapenningen som f. n. utgår med 25 kr. för dag synes vara lämplig. 1 likhet med arbetsgruppen förordar jag ett kompletterande famUjesocialt stöd för den begränsade grupp som av olika anledningar inte tillgodoses genom det nya systemet. Delta stöd bör utgöra skillnaden mellan familjebidragsbehovet och utgående ersättning.

1 anslutning härtill vill jag beröra frågan om huruvida den som under repetilionsutbildning får ersättning som anknyter till sjukpenningförsäkringens regler skall vidkännas avdrag motsvarande den ersättning som tas ut av den försäkrade vid sjukhusvård. Elt avdrag kunde i och för sig

Prop. 1975:37 71

övervägas men enligt min mening har den som fullgör repetilionsutbildning vissa utgifter av traktamenlskaraktär. Jag förordar därför alt ersättning utgår med belopp motsvarande oreducerad sjukpenning.

1 likhet med arbetsgruppen förordar jag att de civilförsvarspliktiga under utbildning och övning får ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga under repetitionsutbUdning med bl. a. befattningspenning, garanlinivå och familjebidrag för vissa. Den nu tUlämpade kostnadsansvaret för kommuner och företag vad beträffar viss kommunal personal och personal i verkskyddel bör alltjämt gälla.

Arbetsgruppen har föreslagit att ersättningarna åt värnpliktiga under gmndutbUdning skall gäUa även för vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning under grundutbildning samt vid repetitionsutbildning i omedelbar anslutning lill grundutbildning. För vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och katastrofulbildning under repetitionsutbildning föresläs samma ersättningsregler som för värnpliktiga under repetitionsutbUdning och civilförsvarsplikliga. Jag tillstyrker arbetsgruppens förslag om ersättning ät vapenfria tjänslepliktiga och elever i bistånds- och kataslrof-ulbUdning.

Vad beträffar beskattning förordar jag att de särskilda ersättningarna vid sjö- och flygljänstgöring samt näringsbidragen beskallas på samma sätt som f. n. Ersättning enligt sjukpenningförsäkringen är beskattningsbar inkomst. I övrigt förordar jag i likhet med arbetsgruppen all de olika ersättningarna förblir skattefria.

Vid en övergång till beskattad inkomst enligt sjukpenningförsäkringen har arbetsgruppen utgått från alt ersättningarna lill värnpliktiga under repetilionsutbildning och civilförsvarsplikliga, på samma sätt som sjuk-penningulbetalningarna, i skattehänseende räknas bort från del kommunala skatteunderlaget. Mot detla syslem har Svenska kommunförbundet rest invändningar. Jag biträder arbetsgruppens förslag och förordar efter samråd med chefen för finansdepartementet all ersättningarna räknas bort från det kommunala skatteunderlaget på samma sätt som sjukpenning. Förslaget förutsätter vissa ändringar i skatleförfatlningarna. Frågan härom får tas upp i ett senare sammanhang.

Översyn av reglerna om ersättning vid olycksfall under militärtjänstgöring ingår i del utredningsuppdrag som har lämnats till yrkesskadeförsäkringskommiltén (S 1971:01). Vidare undersöks inom försvarsdepartementet möjligheten all betala ul särskild ersättning till vissa värnpliktiga som har skadats under tjänstgöring före år 1969, när del särskilda olycksfallsskyddel infördes. Mol bakgrund härav är jag inte i detta sammanhang beredd att komma med några förslag om ändring av nuvarande regler om ersättning på grund av skada under militärtjänstgöring.

UFV har föreslagit all de ohka ersättningarna bör indexregleras genom exempelvis anknytning tiU basbeloppet. För egen del är jag inte beredd atl förorda en automatisk indexreglering av de olika ersättningarna utom vad avser den indexreglering som sker genom anknyt-

ningen tUl sjukpenningförsäkringen.

Beträffande administrationen föreslår arbetsgruppen att det familjesociala slödet under grundutbildning och samtliga ersättningar lUl värnpliktiga under repetilionsutbildning och civUförsvarspliktiga, utom befattningspenningen, skall administreras av försäkringskassorna. Jag delar i stort arbetsgruppens uppfattning och förordar efter samråd med chefen för socialdepartementet att administrationen av samtiiga ersättningar som anknyter tU! sjukpenningförsäkringen förs över till försäkringskassorna. Frågan om att till försäkringskassorna flytta över administrationen av det familjesociala slödel i övrigt, främst familje- och bostadsbidragen under grundutbildning och i förekommande fall det kompletterande familjesociala stödel under repetitionsulbildning och civUförsvarstjänsl, torde kunna avgöras först efter ytterligare överväganden. Genom de här föreslagna åtgärderna kommer de kommunala familjebidragsnämnderna alt avlastas en del av sina uppgifter. Jag vill också påpeka att kommunernas kostnader för det direkta familjebidragsslödet kommer att minska genom det föreslagna ersättningssystemet.

Frågan om tillsynsmyndighet för familjebidragsförfaltningarnas tUlämpning får avgöras i samband med ställningstagandet lill den framlida administrationen av det familjesociala slödel under grundutbildning.

Del ersättningssystem för värnpliktiga under repetitionsutbildning som jag här har förordat bör gäUa även vid beredskapslillslånd eller krig i den mån inte särskilda bestämmelser utfärdas för sådana förhållanden.

Det redovisade ersättningssystemet för värnpliktiga innebär delvis nya principer. Den lagstiftning som påkallas av förslagen får föreläggas riksdagen sedan den har ullalat sig om de grundläggande principerna. Det nya systemet bör införas successivt. Jag avser föreslå regeringen atl i kommande budgetpropositioner föreslå riksdagen alt anvisa medel för atl förverkhga reformerna. För den föreslagna anknytningen till .sjukpenning-försäkringen behövs tid för alt förbereda nya rutiner, utbilda personal m. m. Anknytningen till sjukförsäkringssystemet bör därför ske tidigast den 1 januari 1977.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga m. fl. som jag nu har förordat.

Prop. 1975:37 73

Författningsförslagen

Inledning

Den nya regeringsformen (RF), som antogs slutligt av riksdagen under våren 1974 (prop. 1973:90, KU 1973:26, rskr 1973:265, KU 1974:8, rskr 1974:19) och som har böriat tillämpas den 1 januari 1975, innehåller regler om normgivningsmaktens fördelning som i hög grad skiljer sig från motsvarande regler i 1809 års RF. Den nya RF gör det därför nödvändigt med en ganska omfattande följdlagstiftning. Riksdagen har genom olika propositioner förelagts förslag till sådan lagstiftning. En redogörelse för det hittUls bedrivna följdarbelet har lämnats i prop. 1975:8. Härutöver viU jag erinra om de inom försvarsdepartementet upprättade författnings-förslag som riksdagen antog år 1974 (prop. 1974:50, KU 1974:25, FöU 1974:24, rskr 1974:220 och 1974:267).

1 den nyss nämnda prop. 1975:8 anförde chefen för justitiedepartementet att arbetet med atl inpassa det äldre författningsbeståndel i den nya RF:s systematik borde bedrivas konlinuerhgt och atl det borde vara lämpligt att göra den behövUga anpassningen i samband med att det regelkomplex i vilkel berörda författningar ingår sågs över av andra skäl.

Som jag har angett i det föregående, har i prop. 1975:1 (bil. 6 s. 67) föreslagils vissa förbättringar av de förmåner som utgår lill värnphktiga m. fl. under tjänstgöring. Ett genomförande av dessa förslag föranleder ändringar i det författningskomplex som reglerar hithörande frågor, bl. a. famUjebidragsförordningen. Jag anser det därför lämphgl att nu anpassa denna författning och vissa andra förfatlningar, som innehåller grundläggande föreskrifter om förmåner under värnpliklstjänslgöring m. m., till den nya RF:s regler om normgivningsmaklen och dess systematik i övrigt. De lagförslag jag nu lägger fram har däremot inte något samband med principerna för det nya förmånssystem som jag har föreslagit i det föregående. Den lagstiftning som kan påkallas av detta senare förslag får som jag nyss angav föreläggas riksdagen i annat sammanhang.

Nuvarande författningsbestånd

I det föregående har lämnats en redogörelse för det gällande förmånssystemet. Här redovisas därför endasl de författningar som reglerar delta system.

VärnpUktstjänstgöring

Skyldigheten alt fullgöra värnplikt har sin grund i värnpUktslagen (1941:967). Rätten till ekonomisk ersättning under värnpliktstjänstgöring regleras inte i värnpUktslagen i vidare mån än alt 17 och 33 §§ föreskriver att beträffande rätt tiU ersättning vid inställelse till inskrivningsförrättning och beträffande värnpliktigs förmåner i samband med

Prop. 1975:37 74

tjänstgöring samt ersättning i anledning av skada, som han ådragit sig under tjänstgöring, gäller vad därom är särskilt stadgat.

De författningar som reglerar värnpliktsförmånerna är värnpliktsavlö-ningskungörelsen (1970:676), familjebidragsförordningen (1946:99), mi-lilärersättningsförordningen (1950:261), kungörelsen (1969:761) om särskiU olycksfaUsskydd för värnphktiga m. fl. och kungörelsen (1963:243) angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. fl. TiU familjebidragsförordningen ansluter sig familjebidragskungörelsen (1946:101) och till mihtärersättningsförordningen kungörelsen (1950:334) med tillämpningsföreskrifter lill mUitärersättningsförordningen.

Värnpliktsavlöningskungörelsen har meddelats med stöd av riksdagens beslut. Den innehåller föreskrifter om de förmåner som en värnpUktig erhåller för sina personliga behov under tjänstgöringen. Den reglerar också de förmåner som ulgår vid inställelse lill inskrivningsförrätlning. Bestämmelser om penningbidrag finns i 4—12 §§. 1 1 3 § las upp föreskrifter om särskild ersättning vid viss slags tjänstgöring. 1 14-17 §§ ges föreskrifter om utbildningspremier och tjänstgöringspremier. Ulryckningsbidrag behandlas i 18 och 19 §§. Föreskrifter om r e s e -förmåner finns i 20-29 §§. Rätten tUl fri förplägnad, fri inkvartering och fri utrustning framgår av 30-35 §§. 1 36-40 §§ finns bestämmelser om fri hälso- och sjukvård. Föreskrifter om begravningshjälp m. m. tas upp i 41 §.

FamUjebidragsförordningen har tillkommit genom samfälld lagstiftning, dvs. beslutats av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt. Den behandlar de förmåner som tillkommer den värnpliktiges familj under den tid den värnpliktige fullgör värnpliktstjänstgöring. Familjebidrags-förordningen gäller också för vapenfri tjänst, civilförsvarsljänslgöring som fullgörs före del år då den civilförsvarspliktige fyller 48 är saml bislånds-och kalaslrofutbildning. 1 6-8 och 13 §§ finns bestämmelser om familjepenning. Om bostadsbidrag ges föreskrifter i 9-12 §§. Rätten tUl näringsbidrag framgår av 14 16§§. Bestämmelser om sjukbidrag finns i 18 § och om begravningsbidrag il9§.

Också mUitärersättningsförordningen har tillkommit genom samfälld lagstiftning. Den är tillämplig även vid vapenfri tiänsl och bistånds- och katastrof utbUdning. 1 mUitärersättningsförordningen, som nära ansluter tiU lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, ges de grundläggande reglerna om ersättning vid olycksfall och sjukdom i samband med tjänstgöring. Enligt förordningen utgår ersättning för läkarvård, tandvård, sjukhusvärd, resor, läkemedel och särskilda hjälpmedel. Förordningen innehåller också bestämmelser om sjukpenning, livränta och begravningshjälp.

Kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. är meddelad med stöd av riksdagens beslut. Den är ett komplement tiU

Prop. 1975:37 75

mUitärersättningsförordningen. 1 motsats till mUitärersättningsförordningen är kungörelsen inte tillämplig pä skada som någon ådrar sig i samband med inskrivningsprövning. Däremot gäller den vid vapenfri tjänst, viss civilförsvarstjänstgöring och bistånds- och kalaslrofutbildning. Del särskilda olycksfallsskyddet ger ersättning vid beslående arbetsoförmåga på grund av skada genom olycksfall. Ersättningen utgår i form av ett engångsbelopp och uppgår vid fullständig invaliditet till 150 000 kr. Vid partiell invaliditet utgår etl i motsvarande mån lägre belopp.

EnUgl kungörelsen angående grupplivförsäkring åt värnpliktiga m. fl. har värnpliktiga, inkl. sådana som genomgår inskrivningsprövning, vapenfria tjänslepliktiga, vissa civilförsvarspliktiga och sådana som genomgår bistånds- och kalastrofulbUdning samma grupplivförsäkringsskydd vid dödsfall som arbetstagare i statens tjänst.

Vapenfri tjänst

De grundläggande bestämmelserna om vapenfri tjänst finns i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst. Lagen innehåller inga bestämmelser om de förmåner som tillkommer vapenfri tjänstepliktig under tjänstgöring. Dessa återfinns i stället i kungörelsen (1966:414) med \issa bestämmelser om vapenfria tjänslepliktiga, som har beslutats av Kungl. Majl ensam.

Enligt 18 § i kungörelsen äger vapenfri tjänstepliktig rätt till samma förmåner i samband med tjänstgöring som enligt värnpUklsavlöningskun-görelsen tiUkommer värnpliktig i samband med värnpliktstjänstgöring. Penningbidraget bestäms enhgt paragrafen till åtta kr. för dag och tjänslgöringsprcmien lill fyra kr. för vanc dag av tjänstgöringen efter 230 dagars tjänstgöring. Som nyss anfördes gäller i fråga om familjebidrag, ersättning enligt militärersättningsförordningen, särskUt olycksfallsskydd och grupplivförsäkringsskydd samma bestämmelser för vapenfria tjänslepliktiga som för värnpliktiga.

Bistånds- och katastrofutbildning

Värnpliktiga och vapenfria tjänslepliktiga har möjlighet atl fullgöra värnpliktstjänstgöring resp. vapenfri tjänst i form av bistånds- och kalaslrofutbildning. UtbUdningen regleras av kungörelsen (1971:355) om bistånds- och kataslrofutbUdning. Antagning till sådan utbUdning sker efter ansökan.

Enligt 11 § nyss nämnda kungörelse utgår under bistånds- och kataslrofutbUdning ekonomiska förmåner motsvarande vad värnpliktiga erhåller under värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. 1 paragrafen föreskrivs alt tjänstgöringspremien utgör fyra kr. för varje dag av tjänstgöringen efter 230 dagars tjänstgöring och atl utbildningspremie skall utgå med 325 kr. efter genomgången grundutbUdning.

Prop. 1975:37 76

CivUförsvarstjänstgöring

Civilförsvarsplikten grundas på civilförsvarslagen (1960:74). Med undantag av föreskriften i 20 § att civUförsvarstjänstgöring i vissa fall skall anses fullgjord i kommunal anställning saknar civilförsvarslagen föreskrifter om ersättning till den som tjänstgör i civilförsvaret. Bestämmelser härom finns - förutom i familjebidragsförordningen, kungörelsen om särskilt olycksfallsskydd för värnpliktiga m. fl. och kungörelsen angående grupplivförsäkring åt värnphktiga m.fl. - i kungörelsen (1962:619) om avlöning m. m. till civilförsvarsplikliga och förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.

Avlöningskungörelsen är uppbyggd på i huvudsak samma sätt som värnpliktsavlöningskungörelsen. Sålunda föreskrivs i 9 § atl vad som föreskrivs om penningbidrag till värnpliktig i värnpliktsavlöningskungörelsen skall i tillämpliga delar gälla beträffande civilförsvarspliktig. Paragrafen anger de belopp som skall utgå. 1 10 § ges bestämmelser om särskilda ersättningar vid viss slags tjänstgöring. Om reseförmåner finns föreskrifter i 8 §. Rätten till fri förplägnad, fri inkvartering, fri sjukvård och begravningshjälp framgår av 4 och 12-20 §§. Enligt 21-25 §§ har civilförsvarspliktig under vissa villkor rätt till ulbildningspre-m i e och tjänslgöringspremie. Om civilförsvarspliktig fullgör tjänstgöring efter det år då han fyller 47 är utgår civilförsvars-penning i stället för penningbidrag. Föreskrifter om civilförsvarspenning har tagits in i 26 32 §§. Rätten lill ersälining begränsas så lill vida att civilförsvarspliktig vid deltagande i annan övning än övning i omedelbar anslutning till tjänstgöring för utbildning inte har rätt till andra förmåner än fria resor, fri förplägnad, fri inkvartering och fri sjukvård. En ytteriigare begränsning är all ersättning för dygn, under vilket mindre än sju limmar tas i anspråk för färd, tjänstgöring eller annan verksamhet, utgår endast för resa och kostnad för läkarintyg som anskaffas för all styrka laga förfall. Avlöningskungörelsen gäller inle för civilförsvarsplikliga som med stöd av lagen (1952:269) om skyldighet för civilförsvarspliktig atl tjänstgöra vid krigsmakten las i anspråk för tjänstgöring vid försvarsmakten. På dessa tillämpas de bestämmelser som gäller för de värnpliktiga.

Förordningen om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret, har beslutals av Kungl. Maj:t med riksdagen. Förordningen ger civilförsvarsplikliga i huvudsak samma förmåner som mUitärersättningsförordningen ger värnpliktiga.

Regeringsformens regler om normgivningsmakten

En utförlig redovisning av den nya RF:s regler om normgivningsmaklen finns i prop. 1975:8 (s. 36 ff.). Här lämnas därför en redogörelse bara för de regler som är av betydelse för det lagstiftningsärende som jag nu behandlar.

Prop. 1975:37 77

1 den nya RF anges etl antal ämnen där normgivningskompelensen i första hand skall Ugga hos riksdagen och utövas genom lagstiftning. De viktigaste av de bestämmelser som beskriver detla primära lag-område finns såvitt gäUer den offentliga rätten i 8 kap. 3 §. Bestämmelserna i 3 § innebär att till detla område skall räknas sädana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Med "ingrepp i enskildas personUga eller ekonomiska förhållanden" förslås sådana åtgärder från normgivarens sida som allmänt anses innebära inskränkningar i enskildas ditlillsvarande handlingsfrihet, möjligheter att förfoga över egendom etc. Till lagområdet skall enligt uttrycklig bestämmelse i 3 § andra stycket räknas bl. a. föreskrifter som begränsar någon av de fri- och rättigheter som anges i 2 kap. den nya RF, bland dem rörelsefriheten. Bestämmelserna i 3 § har utformats på sådant sätt alt även en föreskrift, som t. ex. i något hänseende begränsar omfattningen av elt redan föreliggande ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas gå i "berättigande" riktning, omfattas av kravet pä lagform.

Den nya RF öppnar möjlighet för riksdagen atl delegera en del av sin primärkompetens lUl regeringen. De viktigaste av dessa bestämmelser finns i 8 kap. 7 och 8 §§. Reglerna i 7 § avser delegation på den offentliga rätlens område. Denna delegalionsmöjlighet avser m.a.o. de normgivningsområden, som beskrivs i bl. a. 8 kap. 3 §. Inom dessa kan, med vissa begränsningar, föranledda av den nya RF:s reglering av medborgerliga fri- och rättigheter, delegation äga rum beträffande vissa angivna ämnen. Bland dem ingår inte försvarsfrågor.

De delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genom delegation utgör det obligatoriska lagområde t.

Pä grund av 8 kap. 13 § första stycket 1 har regeringen behörighet att utan särskilt bemyndigande i lag meddela föreskrifter om verkställighet av lag. Detta gäller även om lagen ligger inom det obligatoriska lagområdel och verkställighetsföreskrifterna således rör ett ämne som i princip inte får regleras annat än i lagform. Bestämmelserna om verkställighelsföreskrifter får emellertid inle tillämpas på sådant sätt all den nya RF:s övriga kompetensfördelningsregler sätts ur kraft. Del är inte avsett att man skall förfara så atl riksdagen beslutar mycket allmänt hållna lagregler inom lagområdet som sedan fylls ut av regeringen med "verkställighelsföreskrifter".

Föredraganden

Förslagen i prop. 1975:1 (bU. 6 s. 67) om förbättrade värnpliktsförmåner innebär, dels att penningbidraget höjs med 1 kr. för dag för inskrivningsskyldiga, värnpliktiga, vapenfria Ijänsteplikliga, sådana som genomgår bistånds- och katastrofulbildning saml civilförsvarspliktiga.

Prop. 1975:37 78

dels all utryckningsbidraget höjs från 400 till 1 000 kr., dels att familjepenningens maximibelopp för hustru, frånskild hustru och sådan familjemedlem som förestår hemmet åt värnpliktig med hemmavarande barn under 16 år höjs från 17 tiU 21 kr., dels atl familjebidrag vid grundutbUdning, vilka bidrag enligt gällande bestämmelser upphör den dag tjänstgöringen avslutas, skall utgå för ytterligare en månad.

Genomförande av förslaget om förbättring av familjebidragsförmånerna kräver ändring av 6 och 13 §§ familjebidragsförordningen. Förslaget till lag om ändring i familjebidragsförordningen innehåller de ändringar som behövs i detta hänseende. Ändringsförslaget har utformats så att det i princip endasl är grundutbUdning som har varat minst 180 dagar som berättigar lill familjebidrag för 30 dagar efter grundutbildningens slut. Föreligger särskilda skäl, kan dock även den som har fullgjort kortare grundutbildning få samma förmån.

För att anpassa författningens namn till den terminologi som används i den nya RF föreslås vidare atl rubriken "Familjebidragsförordning" ändras till "Familjebidragslag".

Som framgår av vad som har anförts i närmast föregående avsnitt skall sådana föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och del allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas i lag enligt den nya RF. Föreskrifter om värnpliktens närmare innehåll får anses vara atl hänföra till sådana åligganden för enskild som avses i 8 kap. 3 § den nya RF. Till dessa föreskrifter får också räknas föreskrifter som reglerar de ekonomiska förmåner som skall ulgå under värnpliklsljänslgöringen. Motsvarande gäller föreskrifter om vapenfri tjänst och civilförsvarsplikt. Här ifrågavarande föreskrifter tillhör de delar av det primära lagområdet som inte kan öppnas för regeringen genom delegation.

Av vad jag nu har sagt får anses följa att de grundläggande föreskrifterna om förmåner under värnpliktstjänstgöring och liknande obligatorisk tjänstgöring måste meddelas i lag. 1 enlighet härmed har i förslagen till lag om ändring i värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst och civilförsvarslagen tagits in föreskrifter som dels fastslår rätten lill ersättning under tjänstgöring, dels anger de ohka slagen av ersättning.

Lagkravet kan emellertid inte i förevarande faU anses sträcka sig till atl avse bestämmelsema om ersättningarnas storlek. Det får ankomma på regeringen atl inom de anslagsramar som riksdagen ärligen anvisar genom verkslällighelsföreskriflcr bestämma härom. De författningsändringar som föranleds av den föreslagna höjningen av penningbidrag och ulryckningsbidrag kräver av nu angivna skäl inte lagform utan kan beslutas av regeringen.

1 28 § 2 mom. värnpliktslagen föreskrivs alt värnpliktiga som tilldelats armén får användas utom rikels gränser endasl lill rikels försvar och efter det alt slalsrädel blivit hört samt, om riksdagen inte är samlad eller inom trettio dagar skall sammanträda, riksdagskallelse utfärdats. Numera gäller enligt uttrycklig föreskrift i 10 kap. 9 § den nya RF att regeringen får

Prop. 1975:37 79

insätta rikets försvarsmakt eller del därav i strid för att möta väpnat angrepp mot riket. Vidare föreskrivs i 13 kap. 1 § den nya RF att, om riket kommer i krig eller krigsfara och riksmöte inte pågår, talmannen skall kalla till sådant möte. Med hänsyn till dessa bestämmelser är föreskriften i 28 § 2 mom. överflödig och kan utgå.

Lagförslagen innehåUer vidare ett antal ändringar av formell natur som inle lorde kräva några kommentarer.

Slutligen föreslås i de oUka lagarna vissa genomgående ändringar som har samband med den nya RF i den män sädana ändringar inte har föreslagits i andra sammanhang (se beträffande civilförsvarslagen prop. 1975:21). Sålunda har orden "Konungen" och "Kungl, Maj:t" samt ordet "krigsmakten" i olika böjningsformer bytts ut mot "regeringen" resp. "försvarsmakten" i motsvarande form. 28 § 1 mom, värnpliktslagen innehåller i del här hänseendet en i viss mån särpräglad föreskrift. Där föreskrivs nämligen all konungen, innan han beslutar i ärende som avses i lagmmmet, måste höra statsrådet. Föreskriften om statsrådets hörande tUlkom för atl utvisa atl elt sådant ärende inte fick avgöras i den ordning som gällde för kommandomälen. Av lagen (1974:613) om handläggningen av vissa regeringsärenden följer att ärende som avses i 28 § 1 mom. värnpliktslagen inte får handläggas i den enklare ordning som anges i 7 kap. 3 § den nya RF ulan skall avgöras vid regeringssammanträde. Någon särskUd föreskrift om detta behöver således inte finnas i värnpliktslagen. Föreskriften om statsrådets hörande har i enlighet härmed inle ersatts med någon bestämmelse om att här avsedda ärenden måste avgöras vid regeringssammanträde.

En annan genomgående ändring som föreslås är att föreskrift som anger att regeringen äger meddela tillämpningsföreskrifter upphävs. Som förut sagts är regeringen på grund av den nya RF behörig att besluta föreskrifter om verkstäUighet av lag.

Hemställan

Jag hemstäUer att regeringen föreslår riksdagen

att antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag tiU

1. lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99),

2. lag om ändring i värnpUktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975:37

InnehåU

Förslag tUl lag om ändring i familjebidragsförordningen 2

Förslag tUl lag om ändring i värnpliktslagen ................ 8

Förslag lill lag om ändring i lagen om vapenfri tjänst ... ... 12

Förslag lill lag om ändring i civilförsvarslagen ............... ... 13

Nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl.......................... 15

Inledning ................................................................... 15

Ersättning m. m. åt värnphktiga ............................... ... 17

Nuvarande ordning ................................................. 17

Förmånsutredningen .............................................. ... 24

Remissyttrandena ................................................... 32

Departementspromemorian .................................. 40

Remissyttrandena ................................................... 45

Ersättning åt civilförsvarspliktiga................................... ... 51

Nuvarande ordning ................................................. 51

Förmånsutredningen ............................................... 53

Remissyttrandena...................................................... 56

Departementspromemorian .................................. .. 59

Remissyttrandena ................................................... .. 59

Föredraganden .......................................................... 60

Nuvarande ordning ................................................. 60

Förmånsutredningen ............................................... 63

Departementspromemorian ................................... .. 64

Överväganden och förslag......................................... 66

Hemställan................................................................ .. 72

Författningsförslagen .................................................... 73

Inledning ................................................................... 73

Nuvarande författningsbeslånd .................................. ... 73

Regeringsformens regler om normgivningsmaklen........ ... 76

Föredraganden ........................................................ ... 77

HemsläUan ................................................................. ... 79

Beslut ........................................................................... 79

Göteborgs Offsettrycktrt AB, Slockholm 75.6 741 S