Regeringens proposition nr 27 år 1975 Prop. 1975:27

Nr 27

Regeringens proposition om ändring i vallagen (1972:620), m. m,;

beslutad den 3 april 1975.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENNART GEIJER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposilionen föreslås normer för hur stora valdistrikten vid de allmänna valen skall vara. De innebär bl. a. att valdistrikt bara undantagsvis får omfatia mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Delvis med tanke på att de nya normerna innebär att en del mindre valdistrikt kan komma att uppgå i större enheter föreslås vidgade möjligheter till poströstning. Bl. a. föreslås att röstning skall kunna ske genom medverkan av lantbrevbärare. Ett annal förslag är att det på vissa orler skall kunna inrättas tUlfäUiga postanstalter på valdagen.

Propositionen innehåller vidare bl. a. en mindre jämkning i gällande ordning beträffande valsedels ogiltighet.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1975,

/ Riksdagen 1975 1 saml. Nr 27

Prop, 1975:27

1 Förslag tUl

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives i fråga om vaUagen (1972:620)

dels att nuvarande 11 kap. 5-7 §§ skaU belecknas 11 kap. 7-9 §§,

dels att 2 kap. 1 §, 3 kap. 3 och 4 §§, 6 kap. 3 och 9 §§, 8 kap. 9 §, 10

kap. 2 §, de nya 11 kap. 7-9 §§, 13 kap, 4 § samt 14 kap. 4 och 5 §§

skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 5 och 6 §§, av

nedan angivna lydelse.

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets), Göteborgs kommun, Göleborgs och Bohus län med undanlag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets), Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskretsen),

Malmöhus län med undantag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets),

Alingsås, Bengtsfors, Bjärke, Brå-landa, Dals-Eds, Frändefors, Färgelanda, Gäsene, Hemsfö, Herrljunga, Högsäters, Lerums, Lilla Edets, Melleruds, Nödinge, Skepp-landa, Starrkärrs, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs, Västra Tunhems och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets). Bollebygds, Borås, Dalsföfors, Dalstorps, Fristads, Hökerums, Marks, Redvägs, Sandhults, Svenljunga, Tranemo, Viskafors, Ulricehamns och Åsundens kommu-

För val till riksdagen är riket indelat i 28 valkretsar. Dessa är Stockholms kommun, Stockholms län med undantag av Stockholms kommun (Stockholms läns valkrets), Göteborgs kommun, Göleborgs och Bohus län med undantag av Göteborgs kommun (Bohusläns valkrets), Malmö, Helsingborgs, Landskrona och Lunds kommuner (fyrstadskretsen),

Malmöhus län med undanlag av fyrstadskretsen (Malmöhus läns valkrets),

Ale, Alingsås, Bengtsfors, Dals-Eds, Färgelanda, Herrljunga, Lerums, LiUa Edets, Melleruds, Trollhättans, Vårgårda, Vänersborgs och Åmåls kommuner (Älvsborgs läns norra valkrets).

Borås, Marks, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner (Älvsborgs läns södra valkrets).

Varje kommun bildar ett eller flera valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bUda ett eller flera valdistrikt.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts rillfälle att yttra sig i ärendet.

Beslut om indelning i valdistrikt gäller från och med året efter det då beslutet vann laga kraft. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet samt tillstäUa centrala valmyndigheten avskrift av della.

Varje kommun är indelad i valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skaU varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt.

Valdistrikt bör omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast om till följd av förhållandena på orten synnerliga skäl föranleder det, får valdistrikt omfatta mer än 1 800 eller mindre än 300 röstberättigade.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valdistrikt på förslag av fullmäktige i kommunen. Det åligger kommun att under år närmast före år då ordinarie val till riksdagen skall äga rum se över indelningen. Om det är påkallat får länsstyrelsen självmant besluta om indelningen i valdistrikt sedan fullmäktige i kommunen har beretts tillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valdistrikt skall meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tillämpning. Länsstyrelsen skall omedelbart kungöra beslutet samt tillställa centrala valmyndigheten avskrift av detta.

6 kap.

3§

Om valsedel upplager mer än ett kandidalnamn, skall namnen upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar ordningen meUan dem.

Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av suppleanter för landstingsmän och kommunfullmäktige.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater, skall valsedeln, om partiet enligt 5 kap. 8 § anmält kandidater för valet, som försia namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över kandidater partiet anmält.

Upptager valsedel med registrerad partibeteckning namn på kandidater, skaU valsedeln, för att beteckningen skall åtnjuta skydd vid valet, som försia namn upptaga namnet på kandidat som tagits upp på listan över kandidater partiet anmält.

9§

1 lokal där röstning äger rum skall väljarna för varje val ha tillgång till

1. valsedlar som försetts med parti- och valbeleckning för parti vilket
är representerat i riksdagen (parlimarkerade valsedlar) samt

2. blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parlimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket. Parlimarkerade valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandanålles genom centrala valmyndighetens försorg.

8 kap.

9§

Valkuvert tUlstäUes valnämnder och röstmottagare. Ylterkuvert som avses i 5 § tillställes röstmoltagare.

Valkuvert får lämnas ut endast i Valkuvert får lämnas ut endast i

Prop, 1975:27

Nuvarande lydelse samband med röstning. Inner- och ytlerkuverl för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas tiUgängliga

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2. på postanstalt,

Föreslagen lydelse samband med röstning. Inner- och ytlerkuverl för valsedelsförsändelse skall i god tid före valet finnas lillgängliga

3. hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

1. hos valnämnden och hos de personer åt vilka nämnden uppdragit att tillhandagå väljarna i sådant hänseende,

2. på postanstalt samt hos lantbrevbärare som mottager valsedelsförsändelser,

3. hos utlandsmyndighet och på fartyg där röstning skall äga rum.

Inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall dessutom på begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.

10 kap.

2§

Röstning på postanstalt äger rum under tid då postanstalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanstalt vara öppen för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Vid val av landstingsmän och kommunfullmäktige som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten bestämma att röstmottagning ej skall anordnas på valdagen.

Finns flera postanstalter inom samma ort, får centrala valmyndigheten pä förslag av postverket bestämma att röstning skall ske endast på någon eller några av postanstalterna. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid dä röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning skall dock alllid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstaUen är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valel postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på

Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att i viss kommun röstning skall ske endast på någon eller några av postanstalterna i kommunen. På förslag av postverket får myndigheten begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning skall dock aUtid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum

Nuvarande lydelse tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Föreslagen lydelse på tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen. Inrättas med anledning av valet annan postanstalt, skall postanstalten vara öppen för röstmottagning på valdagen, under tid som postverket bestämmer efter samråd med valnämnden i den kommun där postanstalten inrättas. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15.

11 kap. 5§

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedel genom denne, om röstning äger rum vid den postanstalt UU vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet Unjer vid vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.

Valsedelsförsändelse som avses i första stycket anordnas på följande sätt. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1 närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ylterkuvert för valsedelsförsändelse och tUlsluter detta. Därefter tecknar väljaren på ytterkuvertel försäkran på heder och samvete att han förfarit på detta sätt. Vittnet intygar skriftligen att väljaren egenhändigt undertecknat försäkran. Vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får ej vara

5 §

Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, att han ej redan röstat i valet, att försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid saml all yiterkuveriet är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren ytterkuvertel och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren mottagna innerkuverl i val-

7§

Lämnas valsedelsförsändelse i vallokal, kontrollerar valförrättaren att väljaren är upptagen som röstberättigad i röstlängden, atl han ej redan röstat i valet, att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel är tillslutet. Därefter bryter valförrättaren ytterkuvertel och kontrollerar att iordningställda innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val samt att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter valförrättaren mottagna innerkuvert i

6§

Lämnas valsedelsförsändelse på poslanstali, hos utlandsmyndighet eller på fariyg, kontrollerar röst-mottagaren att försändelsen anordnats på föreskrivet sätt och inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel är tillslutet. I närvaro av den som lämnat valsedels-försändelsen lägger därefter röstmottagaren in försändelsen i ett ylterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuver-tets fönster, och lillsluter ytterkuvertel. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertel samt antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertel skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.

8 §

Lämnas valsedelsförsändelse på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fariyg, kontrollerar rösl-mottagaren att försändelsen är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel är tiUslutet. I närvaro av den som lämnat valsedelsförsändelsen lägger därefter röst-mollagaren in försändelsen i ett ylterkuvert med fönster tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmasi ytterkuver-tets fönster, och lillsluter yiterkuveriet. Rösimollagaren tar slutligen hand om yiterkuveriet saml antecknar på en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertel skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet.

Är den som vill lämna valsedelsförsändelsen ej känd för röstmottagaren, skall han legitimera sig. Gör han ej det, får han icke avlämna försändelsen.

7§

Föreligger brisl eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 5 eller 6 §, skall valsedelsförsändelsen eller inner-kuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klart framgår att kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, fär ej

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 7 eller 5 §, skall valsedelsförsändelsen eller inner-kuvertet ej mottagas. Detsamma gäller om innerkuvert är tomt eller om det ej klarl framgår alt kuvert innehåller valsedel. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuverl för något val, får ej

13 kap.

4§

När kontroll enligt 3 § skett, öppnas de ytlerkuverl som ej lagts åt sidan och inneliggande röstkort, adresskort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages ut.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning. Godkända valkuvert lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

Valsedelsförsändelserna grans- Valsedelsförsändelserna grans-

kas. Därvid kontrolleras att varje kas. Därvid kontrolleras att för-

försändelses ylterkuvert är av
föreskriven beskaffenhet och till
slutet, att det icke blivit öppnat
efter tillslutandet samt att välja
rens förklaring och vittnesintyget
är i behörigt skick. Därefter bryies
ytterkuvertel. Innerkuverlen

granskas. Därvid konlrolleras alt de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och alt innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuverl lägges i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt.

sänddse är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att ytterkuvertel är tillslutet. Därefter brytes ytterkuver-tet. Innerkuverlen granskas. Därvid kontrolleras att de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att innerkuvert ej är försett med obehörig märkning. Godkända innerkuvert lägges i urnorna, I samband därmed antecknas vid väljarens namn i röstlängden alt han utövat sin rösträtt.

Nuvarande lydelse

2. är försedd med kännetecken valsedeln med avsikt.

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas det angivna partiet. Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga.

Föreslagen lydelse som uppenbarligen blivit anbragt på

Finns i ett valkuvert mer än en valsedel, är valsedlarna ogiltiga. InnehåUer valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en valsedel räknas som giltig. Uppvisar i sådant fall valsedlarna olikheter i fråga om kandidatnamn, skall namnen på sedlarna anses obefintliga.

5§

Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel anses obefintligt,

1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som avses,

2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller

3. om valsedeln gäller registrerat parti, för vilket anmälts kandidater enligt 5 kap. 8 §, och valsedeln ej som första namn upplager namnet på någon av de anmälda kandidaterna.

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilkel namn som är det första skall namn ej anses obefintligt därför att kandidaten har avlidit eller visat sig ej vara valbar

Vid bedömning enligt första stycket 3 av vilket namn som är det första skall hänsyn ej tagas tiU namn som skall anses obefintligt enligt 1.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Varje församling bildar ett valdistrikt. Är församling indelad i valkretsar för val av kyrkofullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett valdistrikt.

I fråga om beslut som avses i andra stycket äger 3 kap. 3 § fjärde stycket och 6 § första stycket vallagen (1972:620) motsvarande tillämpning.

Ingår delar av församling eller valkrets i olika valdistrikt vid val till riksdagen, skaU varje del bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige. Länsstyrelsen får dock förordna att sådana delar av församling eller valkrets tillsammans skall utgöra ett valdistrikt. Innan beslut härom meddelas, skall församlingen och valnämnden beredas tillfälle att yttra sig.

I fråga om beslut som avses i andra stycket äger 3 kap. 3 § tredje stycket och 6 § första stycket vallagen (1972:620) motsvarande tillämpning.

30 §

Röstning får ske på varje postanstalt inom rikel från och med den tjugofjärde dagen före valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annal följer av andra stycket.

Röstning på postanstalt äger rum under tid då poslanstali är öppen för allmänheten. Föreligger särskilda skäl, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att i viss kommun röstning skall ske endast på någon eller några av poslanstalterna i kommunen. På förslag av postverket får myndigheien begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Röstning på postanstalt äger rum under tid då poslanstali är öppen för allmänheten. Finns flera postanstalter inom samma ort, får centrala valmyndigheten på förslag av postverket bestämma att röstning skall ske endast på någon eller några av postanstalterna. På förslag av posiverkei får myndigheien begränsa den tid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock alltid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten.

Nuvarande lydelse

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eUer vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Föreslagen lydelse

Inrättas med anledning av valet postanstalt vid sjukhus, ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller vårdanstalt, äger röstning där rum på tid som postverket bestämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

36 §

Väljare som är gift får lämna valsedel genom sin make. Väljare, som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd, får lämna valsedel genom bud. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare och som fyllt 18 år.

Väljare som betjänas av lantbrevbärare får lämna valsedelsförsändelse genom denne, om röstning äger rum vid den postanstalt till vilken lantbrevbäraren är knuten. Vid val som ej omfattar hela riket får dock centrala valmyndigheten på förslag av postverket begränsa antalet linjer vid vilka valsedel får lämnas genom lantbrevbärare.

37 §

Valsedelsförsändelse lämnas på valdagen i vallokalen för del valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas också på postanstalt där röstning äger rum.

Valsedelsförsändelse enligt 36 § första stycket lämnas på valdagen i vallokalen för del valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Sådan försändelse får lämnas också på postanstalt där röstning äger rum.

Valsedelsförsändelse enligt 36 § andra stycket lämnas på postanstalt till vilken lantbrevbäraren är knuten. Vatseddsförsändelsen får mottagas även under tid då postanstalten ej är öppen för allmänheten.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller röstmottagaren skall kontrollera enligt 11 kap. 5 eller 6 § vallagen (1972:620), skaU valsedelsförsändelsen eller innerkuver-tel ej mottagas. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej något av dessa mottagas. Innerkuvert som ej mottages skall före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslules.

Föreligger brist eller felaktighet i något hänseende som valförrättaren eller rösimollagaren skall kontrollera enligt 11 kap. 7 eller 8 § vallagen (1972:620), skall valsedelsförsändelsen eller innerku-verlet ej mollagas. Har väljaren ställt i ordning mer än ett innerkuvert för något val, får ej något av dessa mottagas. Innerkuverl som ej mottages skaU före återlämnandet läggas in i ett särskilt kuvert som tillslules. Valsedelsförsändelse som medföres av lantbrevbärare men som ej mottages skall av lantbrevbäraren återställas till väljaren

När kontroll enligt 45 § skett, öppnas de ylterkuvert som ej lagts åt sidan. Inneliggande röstkort, valkuvert och valsedelsförsändelser tages ut.

Valsedelsförsändelserna granskas. Därvid kontrolleras atl försändelse är i föreskrivet skick och har anordnats inom föreskriven tid samt att yiterkuveriet är tUlslutet. Därefter brytes ytterkuvertel. Innerkuverlen granskas. Därvid konlrolleras atl de är av föreskriven beskaffenhet, all väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och alt innerkuverl ej är försett med obehörig märkning.

Valkuverten granskas. Därvid kontrolleras att kuvert är av föreskriven beskaffenhet och ej försett med obehörig märkning.

Valsedelsförsändelserna grans
kas. Därvid kontrolleras att varje
försändelses ylterkuvert är av
föreskriven beskaffenhet och till
slutet, att det icke blivit öppnat
efter tillslutandet samt att välja
rens förklaring och vittnesintyget
är i behörigt skick. Därefier brytes
ytterkuvertel. Innerkuverlen

granskas. Därvid konlrolleras alt de är av föreskriven beskaffenhet, att väljaren ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och atl innekuvert ej är försett med obehörig märkning.

Godkända val- och innerkuverl lägges i urnor. För varje val och valkrets användes en urna. I samband med att kuvert lägges i urna antecknas vid väljarens namn i röstlängden att han utövat sin rösträtt. Övriga kuveri lägges ulan vidare åtgärd åt sidan. Däri inneslutna valsedlar inverkar ej på valet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.

Prop, 1975:27 15

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1975-04-03

Närvarande: statsminislern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Noriing, Löfberg, Lidbom, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Geijer

Proposition om ändring i vallagen (1972:620), m, m.

1 Inledning

I skrivelse den 19 december 1973 har riksskatteverket i sin egenskap av central valmyndighet framhållit att erfarenheterna från 1973 års val borde läggas tiU grund för vissa förbättringar i valförfarandet. Pressens samarbetsnämnd har vidare i skrivelse den 15 januari 1974 tagit upp vissa frågor som enligt nämndens mening har aktualiserats av valet år 1973. Skrivelsen berör bl. a. vaUokalernas öppethåUande. Dessutom har kristen demokratisk samUng i skrivelse ijanuari 1974 fört fram förslag i fråga om central distribution av valsedlar och tillhandahållandet av valsedlar i lokaler, bl. a. postanslalter, där röstning äger rum.

1 prop. 1974:35 med förslag lill bl. a. ändringar i vallagen anförde jag atl en inom riksskatteverket påbörjad uiredning borde slulföras innan de av Pressens samarbetsnämnd och kristen demokratisk samling väckta frågorna togs upp till övervägande. Vid behandlingen av propositionen intog riksdagen samma ståndpunkt (KU 1974:21).

1 en promemoria som är dagtecknad den 17 januari 1975 har riksskatteverket redovisat den nämnda utredningen. Promemorian innehåller förslag beträffande bl. a. vissa frågor om valsedels ogiltighet, valdistriktsindelningen, poströstning, röstning genom lantbrevbärare och vallokalernas öppethållande.

Efter remiss har yttranden över promemorian avgeits av valprövningsnämnden, postverket, statskontoret, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus, Skaraborgs, Kopparbergs, Väsiernorrlands och Jämtlands län, Rösträttsulredningen (Kn 1974:02), Personvals- och valkrelsutredningen (Ju 1974:19), Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, Pressens samarbetsnämnd och Sveriges Radio AB. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län har till sina yttranden fogat yttranden från valnämnderna i Stockholms

Prop, 1975:27 16

och Sundbybergs kommuner samt av valnämndens ordförande i Täby kommun resp. från valnämnden i Malmö kommun.

2 Uppläggningen av det försatta arbetet med ändringar i vallagen

De under år 1974 genomförda ändringarna i vallagen (prop. 1974:35, KU 1974:21) utgjorde i huvudsak följdändringar till den nya regeringsformen och den nya riksdagsordningen. De förslag som behandlas i riksskatteverkets promemoria är till stor del föranledda av de erfarenheter som gjordes vid 1973 års val. De lagändringar som jag nu föreslår bygger på riksskatteverkets utredning. De behandlas i det följande i skUda avsnitt. Jag vill emellertid här beröra några av de frågor som föranlett förslag av riksskatteverket men som enligt min mening inte bör tas upp i delta sammanhang. Jag vUl också beröra några andra valfrågor som kan komma att aktualiseras under riksmötet 1975-1976.

Av 6 kap. 9 § vallagen framgår bl. a. alt väljarna på poslanstalterna skall ha tillgång till parlimarkerade valsedlar för riksdagspartierna och blanketter till valsedlar. Som en komplettering till denna regel föreslår riksskatteverket att partier som inle är representerade i riksdagen skall ha möjlighet att själva lägga ut parlimarkerade valsedlar på postanstalterna. Postverket har i sill remissyttrande anfört att frågan inrymmer många problem och att den bör utredas ytterligare. Vidare framhålls i yttrandet att postverket gärna medverkar i en sådan utredning.

Enligt min mening är ytterligare uiredning påkallad. Denna bör göras av riksskatteverket i samråd med postverket. Ulredningen bör bedrivas så att eventuella förslag kan föreläggas riksdagen i god tid före 1976 års val.

Ett annat förslag av riksskatteverket går ul på att vallagen ändras sä att del blir möjligt att ersätta röstkortet och de nuvarande typerna av ylterkuvert med en enda handling som utgör både röstkort och ytlerkuverl. Remissinsianserna släller sig i regel posiliva lill förslaget. Från flera håll framhålls emellertid att förslaget bör övervägas grundligare. Bl. a. framhåller postverket att samråd med verket ang. utformningen av kuvertets framsida bör ske.

Även i fråga om detla förslag är enligt min mening ytterligare uiredning påkallad. Också denna utredning bör utföras av riksskatteverket. Härvid bör, som också verket har förordal, genom praktiska prov vid t. ex, värnpliktsval eller fackföreningsval undersökas om den nya handlingen är lämpligt utformad. Även här bör samråd ske med postverket. — Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen atl meddela de utredningsuppdrag som behövs.

Riksskatteverkets övriga förslag till ändringar i vallagen rör frågor av skiftande betydelse. Några av dem gär ut på att vissa anledningar till att valsedel skall förklaras ogiltig mönstras ut ur det gällande regelsystemet. Dessa förslag har mött ett blandal mottagande vid remissbehandlingen. I ett avseende föreslår jag i det följande (avsnitt 7) ändringar som i huvudsak tillgodoser syftet med ett av riksskatteverkets förslag i denna

del. I övrigt anser jag att promemorieförslaget såvitt rör dessa frägor inte bör leda till lagstiftning,

I promemorian föreslås också en ny anledning lill alt valsedel skall förklaras ogiltig. Om partibeteckning kan antagas leda till förväxling med regisirerad partibeteckning, skall sålunda valsedeln ogillas. Till förslaget är kopplad en regel om förhandsbesked av riksskatteverket eller valprövningsnämnden. Även detta förslag har lett till delade meningar vid remissbehandlingen. För min del är jag f. n, inte beredd alt förorda att en sådan ordning genomförs. Nu gällande regler om skydd för registrerad partibeteckning blev föremål för överväganden så sent som år 1974 (prop, 1974:35, KU 1974:21, rskr 1974:160), Resultatet innebar att dittills gällande system i princip borde behållas.

Återstående förslag i promemorian, vilka inte berörs i det följande, bör enligt min mening övervägas ytterligare innan ställning tas till dem. Det synes lämpligt atl de tas upp till slutlig prövning av riksdagen först under höslen 1975. En samlad bedömning av dessa förslag och ett flertal andra valfrågor blir då möjlig. Till dessa övriga frågor hör bl, a, en översyn av lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.

3 Ändring i 2 kap, vallagen

För val till riksdagen är Älvsborgs län indelat i två valkretsar — Älvsborgs läns norra och Älvsborgs läns södra valkrets. Omfattningen av de båda valkretsarna anges genom en uppräkning av kommunerna inom norra resp. södra valkretsen. Med anledning av att vissa förändringar i kommunindelningen har ägt rum föreslås en ändring av formell natur i 2 kap. 1 §. Den föreslagna ändringen påverkar inle de båda valkretsarnas geografiska omfattning.

4 Indelningen i valdistrikt
4,1 Gällande ordning m, m.

Enligt 3 kap, 3 § vallagen bildar varje kommun ett eller flera valdistrikt. Är kommun indelad i valkretsar för val av kommunfullmäktige, skall varje sådan valkrets bilda ett eller flera valdistrikt. Beslut om indelning av kommun i valdistrikt fattas av länsstyrelsen. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige i kommunen ha beretts tillfälle att yttra sig i ärendei. Beslut om indelning i valdistrikt gäller fr. o. m. året efter det då beslutet vann laga kraft. Talan mot länsslyrelsens beslut förs enligt 3 kap. 6 § vallagen hos valprövningsnämnden genom besvär.

Vid 1973 års val fanns i landet drygt 6 250 valdistrikt, en minskning med 200 från 1970. Enligt stommarna till 1974 års röstlängder finns f. n. 1 123 valdistrikt med mindre än 300 röstberättigade. Av dessa distrikt

Prop, 1975:27 18

har 139 mindre än 100 röstberättigade, I 828 valdistrikt är anialet röstberättigade högre än 1 500, i 290 distrikt högre än 1 800.

Riksskatteverket har med ledning bl. a. av erfarenhetema från 1973 års val under 1974 meddelat följande rekommendationer för valdislriklsin-delningen: Normalt skall ett valdistrikt omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Inget distrikt skall omfatta mer än 1 800 röstberättigade. Undantag från denna regel bör förekomma endast i sådana fall då delning inte kan göras av geografiska eller prakliska skäl av synnerlig vikt. Inget valdistrikt bör omfatta mindre än 300 röstberättigade. Från denna regel kan undantag dock av hänsyn till väljarna vara motiverade i skärgårdsområden samt i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. -Riksskatteverket har härefter i skrivelse 1974 till samtliga valnämnder, kommuner och länsstyrelser anmodat kommunerna att se över indelningen i valdistrikt inför 1976 års val. I skrivelsen har verket framhållit atl valdistrikt med mindre än 100 röstberättigade är hell oacceptabla.

1 sammanhanget bör nämnas att i 9 kap. 7 § vallagen föreskrivs att kommunen på valdagen bör ordna med valskjulsar för de väljare som bor avlägset eUer isolerat och som endast med avsevärd kostnad eller tidsspillan kan infinna sig i vallokalen.

4,2 Riksskatteverket

En lämplig valdistriktsindelning ulgör enligt riksskatteverket en grundläggande faktor för ett rationellt och smidigt valförfarande. Gällande bestämmelser om poslrösthantering gör arbetet i vallokalerna betungande i distrikt som har ett stort antal röstberättigade. I de fall där granskningen av poströsterna inte har hunnits med under pågående valförrättning har den preliminära sammanräkningen och därmed rapporteringen av valresultatet under valnatten fördröjts. Å andra sidan kan, framhåller verkei, valdistrikten inte göras alltför små, eftersom antalet röstande då blir mycket litel och valhemligheten kan äventyras.

Riksskatteverket föreslår att regler om valdistriktens storlek införs i 3 kap. 3 § vallagen. Reglerna föreslås bli ulformade i enlighet med verkets anvisningar från 1974 i frågan. Verket lillägger att det bör ankomma på centrala valmyndigheten att pröva frågor om dispens från regeln att ett valdistrikt får omfatta maximalt 1 800 röstberättigade.

Såviti gäller den nedre gränsen för storleken av valdistrikt framhåller riksskatteverket alt valstalistiken visar atl ett eller flera partier i flera fall har erhållit endast enstaka röster eller ingen röst alls i distrikt med under 300 röstberättigade. Härigenom är det möjligt att, när förskjutning har ägt rum i antalet röstberättigade eller när någon väljare har bytt parti, sluta sig till hur en viss väljare har röstat. Vidare är antalet valsedelsförsändelser litel i dessa distrikt. Eftersom valsedelsförsändelserna har särskUda innerkuvert, kan inte valhemligheten garanteras. En sammanställning rörande 1970 och 1973 års val visar att ett eller flera av de fem riksdagspartierna inle har fått någon enda röst i drygt hälften av 40

Prop, 1975:27 19

slumpvis utvalda valdistrikt som 1973 hade under 100 röstberättigade. Även i valdistrikt med högsl 200 röstberättigade (20 distrikt) saknas i flera fall rösler på något riksdagsparti,

Riksskatteverket tar särskilt upp frågan om inverkan på valdeltagandet av sammanläggningar av valdistrikt och om behovei av särskilda åtgärder för atl underlätta valdeltagandet för väljare vars avstånd till vallokalen ökar. Verket redovisar en undersökning av valdeltagandet i elva kommuner i vilka antalet valdistrikt minskade avsevärt mellan 1970 och 1973, 1 södra Sverige synes sammanläggningarna inte ha haft någon inverkan på valdeltagandet. För Norrlands del är tendensen inte enhetlig. Helhetstalet för varje kommun visar emellertid en ökning av valdeltagandet utom beträffande en kommun. Riksskatteverket drar den slutsatsen atl valdistrikt med ringa antal röstberättigade kan läggas samman till större enheter ulan atl valdeltagandet minskar. Några föreskrifter om obligatoriskt anordnande av valskjutsar anser verket inte behövliga. Åtgärder för att underlätta för väljarna alt utöva sin rösträtt bör enligt verket avse andra moment i röstningsproceduren. Verkels förslag om utvidgade möjligheter till poströstning och röstning genom bud skall ses mot denna bakgrund. Förslagen tas upp i det följande.

Enligt riksskatteverket är det nödvändigt att valdistriktsindelningen ses över kontinuerligt. Endasl härigenom kan en lämplig indelning hållas vid makt. Översynen bör åvila kommunerna. För att inte omgången skaU bli alltför belungande, bör översynen dock äga rum endasl inför ordinarie val. En föreskrift härom bör föras in i 3 kap. 3 § vallagen. Därvid bör föreskrivas atl beslul om valdistriktsindelning inte får fattas förrän lokala skattemyniJigheten har berells tillfälle att yttra sig. 1 många fall är det, yttrar verket, lokala skattemyndigheten som gör upp förslag till ny indelning. För ett sådant förslag är nämligen tUlgången till faslighetsläng-der, befolkningsregister m. m. av stor betydelse.

Valnämnder och vissa länsstyrelser har enligt riksskatteverket tvekat om från vilken tidpunkt beslut om ny valdislriktsindelning kan lillämpas i prakiiken. Enligt bestämmelserna i 8 kap. 1 § vallagen är det, framhåller verkei, underförstått att ny valdistriktsindelning inle kan tillämpas förrän en ny röstlängd, som är upplagd enligt den nya indelningen, har börjat gälla den I september. Verket föreslår ett förtydligande av 3 kap. 3 § vallagen av denna innebörd.

4,3 Remissyttrandena

Flertalet remissinstanser ansluter sig i det väsentliga lill vad riksskatteverket har föreslagit angäende indelningen i valdistrikt. Sveriges Radio rekommenderar dock stor varsamhet med ändringar i valdislriktsindel-ningen, efiersom sådana ändringar försvårar jämförelser med tidigare år och komplicerar uppgörandet av prognoser. Länsstyrelserna i Stockholms och Malmöhus län samt kommunförbundet ifrågasätter lämplighelen av att ta in regler i vallagen om valdistriktens storlek.

Prop, 1975:27 20

Länsstyrelsen i Stockholms län motsätter sig en föreskrift om att valdistrikt skall ha mer än 300 röstberättigade och framhåller att del t. ex. i skärgårdsområden kan vara nödvändigt atl tillåta distrikt med lägre antal röstberättigade. Ett par andra remissinstanser påpekar att möjligheten lill dispens bör gälla såväl den övre som den nedre gränsen för storleken av valdistrikt. Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att dispensprövningen bör ankomma på länsstyrelsen och inte på centrala valmyndigheten.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det skulle vara tillräckligt atl beslul om valdistriktsindelningen fattades under första kvartalet del år indelningen skall gälla. Valnämnden i Stockholms kommun förordar atl beslutsordningen för indelning i valdistrikt av främst prakliska skäl ändras i analogi med vad som enligt 9 § fjärde stycket kommunallagen gäller för beslut om valkretsindelning.

4,4 Föredraganden

Valdistrikten bildar enligt vallagen enheter för röstning och för preliminär röstsammanräkning. Det sätt på vUket indelningen i valdistrikt genomförs får betydelsefulla konsekvenser i skilda hänseenden. En med tanke på befolkningstalet väl avvägd indelning utgör sålunda en förutsättning för att röstningen skall kunna genomföras smidigl och störningsfritt och röstsammanräkningen snabbt och säkert. Distriktens befolkningsmässiga storlek kan vidare ha betydelse för möjligheterna att fullt ut garantera valhemligheten. Avpassningen av distriktens geografiska område måste antas påverka valdeltagandet.

Vallagen normerar f. n. inte valdistriktens storlek. Med hänsyn till vad jag nämnde nyss är del emellerlid inte ägnat alt förvåna att behov av generella riktUnjer för valdistriktsindelningen har gjort sig gällande. Detla har lett till att riksskatteverket i sin egenskap av central valmyndighet har utfärdat rekommendationer för indelningen. Beslut som närmare normerar valdistriktens storlek kräver emellertid - med tanke på indelningens verkningar — avvägningar av en natur som principiellt bör ankomma på riksdagen. Vidare måste beaktas att uppställandet av vissa principer för indelningen i valdistrikt kan behöva kopplas samman med åtgärder som i och för sig kräver ändringar i vallagen. Jag anser därför i likhet med riksskatteverket alt rambestämmelser för indelningen i valdistrikt bör ges i vallagen. Bestämmelserna har sin plats i 3 kap. 3 §.

De nya föreskrifterna om valdistriktens storlek bör i princip få det innehåU som riksskatteverket har föreslagit. Förslaget är grundat på erfarenheter från 1973 års val och har utformats efter kontakter med valnämnder. Det har i aUt väsentligt fått endast instämmanden under remissbehandlingen. Ell valdistrikt bör alltså i allmänhet omfatta 1 200-1 500 röstberättigade. Endast i specieUa undantagsfall bör få finnas distrikt med fler än 1 800 eller färre än 300 röstberättigade. Jag nöjer mig i det följande med att kommentera den föreslagna undre gränsen.

Prop. 1975:27 21

Som riksskatteverket har visat kan valhemligheten i valdistrikt med mindre än 300 röstberättigade inte alltid garanteras. Delta är högst otillfredsställande. Mot en indragning av sådana distrikt talar givetvis att flertalet väljare får längre väg till vallokalen, något som blir särskilt kännbart i glesbygderna, där de små distrikten mestadels är belägna. Risken för ett vikande valdeltagande som följd härav kan inte negligeras, trots vad som har kommit fram vid riksskatteverkets uiredning. Nackdelarna av sammanläggningarna bör emellertid kunna kompenseras genom särskilda åtgärder som underlättar röstningen för berörda väljare. Det är inte minst med tanke på detta som jag i del följande förordar röstning på s. k. postställen, utökad användning av tillfälliga postanstalter och budröslning genom lantbrevbärare.

Även om det alltså i stor utsträckning bör vara möjligt att utan vådor för valdeltagandet dra in valdistrikt med få röstberättigade, kan särskilda geografiska förhällanden göra del nödvändigt att godta valdistrikt med mindre än 300 röstberättigade. En viss försiktighet vid regleringen av distriklsindelningen i t, ex, skärgårdarna och utpräglade glesbygder är nödvändig. Någon absolut nedre storleksgräns för valdistrikt bör inf-j uppställas i vallagen, även om jag i princip kan hålla med riksskatteverket om att valdistrikt med mindre än 100 röstberättigade inte bör få förekomma.

Enligt 3 kap. 3 § första stycket vallagen är föreskrifien om indelning av kommun i valdistrikt fakultativ. Sedan kommunindelningsreformen har genomförls, gäller emellerlid alt samtliga kommuner är indelade i valdistrikt. Ingen kommun har färre invånare än cirka 4 000. Med hänsyn härtill och då enligt förslaget valdistrikt endast i särskilda fall bör få omfatta mer än 1 800 röstberättigade, vilkel svarar mol 2 500—3 000 invånare, föreslår jag alt indelning av kommun i valdistrikt för framtiden görs obligatorisk. Delta föranleder en ändring i 3 kap. 4 § vallagen.

Vad därefter gäller den ordning genom vilken valdislriktsindelningen skall fastställas vill jag peka på denna indelnings samband med indelningen av kommun för val av kommunfullmäktige. Beslutsproceduren bör i båda fallen vara i huvudsak densamma. Valkretsindelningen regleras f. n. i 9 § kommunallagen (1953:753). Efter samråd med chefen för kommundepartementei vill jag förorda att huvudansvaret för indelningen i valdistrikt får vila på kommunerna. Beslut av länsstyrelsen om kommuns indelning i valdistrikt bör sålunda normall aklualiseras av och grundas på förslag av kommunen. Med hänsyn tUl de allmänna intressen som knyts till indelningen i valdistrikt kan man dock knappast avvara en möjlighet för länsstyrelsen att på eget initiativ besluta om ändring i indelningen, dock först efter hörande av fullmäklige i kommunen. Liksom riksskatteverket anser jag det värdefullt att lokala skaltemyndigheten får yttra sig innan beslut fattas om indelning i valdistrikt. Lämpligen bör lokala skattemyndigheten medverka redan när kommunerna utarbetar förslag lill indelningsändring. Nägon beslämmelse i dessa hänseenden i vallagen är dock inte behövlig.

Enligt min mening bör inte krävas formlig dispens från cenlrala

Prop. 1975:27 22

valmyndigheten för valdistrikt med mmdre än 300 eller mer än 1 800 röstberättigade. Bedömningen huruvida sådana undantagssituationer föreligger som motiverar atl valdistrikt med denna storlek behälls bör kunna göras av kommunerna och länsstyrelserna. 1 tveksamma fall kan det vara lämpligt att länsstyrelsen inhämlar yttrande från centrala valmyndigheten.

Om inget annat sägs, skulle de nu förordade föreskrifterna i 3 kap. 3 § vaUagen närmasi få den konsekvensen att kommunerna varje är skulle behöva avstämma valdistrikten mot de angivna ramarna och eventuellt föreslå ändringar i dislriktsindelningen. Som riksskatteverket har föreslagit, bör det emellertid räcka all kommunerna granskar indelningen i valdistrikt inför ordinarie val. En bestämmelse med denna innebörd bör införas i paragrafen. Hinder bör emellertid inte föreligga att, om det anses önskvärt, fatta beslut om mdeliung i valdistrikt under mellanliggande är.

Bestämmande för valdistriktens storlek är enligt de föreslagna reglerna antalet röstberättigade. Med hänsyn till reglernas karaktär av riktlinjer har jag inte ansett det behövligt att knyla beräkningen av antalet röstberättigade till viss tidpunkt. Utgångspunkten är givetvis antalet röstberättigade enligt gällande röstlängder. Det är emellertid fullt möjligt och dessutom önskvärt all valdistriktsindelningen bestäms under beaktande av t. ex, väntade befolkningsomflyttningar under närmast följande lid. Med anledning av ett påpekande under remissbehandlingen vill jag tillägga alt del givetvis inte kan komma i fråga att med anledning av valbesvär undanröja ett val med hänvisning till att indelningen i valdistrikt i något fall inte står i överensstämmelse med de riktlinjer som finns intagna i vallagen.

Av 8 kap. 1 § vallagen framgår att beslut om ändrad indelning i valdistrikt tUlämpas först vid val vid vilket används röstlängd som är uppgjord på grundval av den nya indelningen. Nu gällande föreskrift i 3 kap. 3 § tredje stycket vallagen kan emellertid, som riksskatteverket har påpekat, tolkas annorlunda. Jag föreslår därför att föreskrifien omformuleras efter mönster av vad som gäller om beslut om indelning i valkretsar för val av kommunfullmäktige (9 § kommunallagen).

5 Poströstning

5,1 Gällande bestämmelser

Enligt 10 kap, 1 § vallagen får i princip röstning ske på varje postanstalt inom riket från och med den 24 :e dagen före valdagen till och med valdagen under tid då postanstalten är öppen för allmänheten. På valdagen skall postanslalt vara öppen för röstmottagning minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 1 5.

Som ett undanlag från regeln att röslmottagning äger rum vid varje postanstalt gäller att centrala valmyndigheten, på förslag av postverket, får bestämma alt röstning skall ske endast på någon eller nägra av poslanstalterna inom samma ori. Valmyndigheten får dessutora - likaså

Prop. 1975:27 23

på förslag av postverket — begränsa den tid på dagen då röstning får ske på postanstalt före valdagen. Röstning skall dock i sådant fall alltid kunna äga rum under minst en timme varje dag då postanstalten är öppen för allmänheten (10 kap. 2 § andra stycket).

I 10 kap, 2 § tredje stycket förutsätts atl tillfälliga postanstalter kan anordnas med anledning av valet vid sjukhus, ålderdomshem, fångvårds-anstalt eller Uknande vårdinrättning eller vårdanstalt. Röstning på sådan postanstalt äger rum på lid som posiverkei besiämmer efter samråd med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock tidigast sjunde dagen före valdagen.

Sedan möjlighelerna till poströstning vidgades inför valet 1970, har antalet poströster ökat belydligt. Vid 1968 års val uppgick sålunda antalet poströster till ca 280 000 eller knappt 6 § av totala antalet röster. Vid valen 1970 och 1973 var motsvarande siffror 690 000 och 14,1 % resp. 739 000 och 14,5 %.

Antalet postkontor, postexpedilioner och poststationer - vilka av postverket gemensamt betecknas som postanslalter - uppgick den 1 juU 1972 tiU 2 451. Ell år senare var siffran 2 387 och den 1 seplember 1974 hade siffran sjunkit ytterligare till 2 308. Utvecklingen får ses mot bakgrund bl. a. av postverkets beslut alt inrätta s. k. filialpostställen och glesbygdspoststäUen och att ersätta de framför allt i glesbygd vanliga poststationerna med sådana postställen eller med lantbrevbäring. De nu nämnda postställena kan lämna en service som till stora delar är likvärdig med poststationernas. De förestås av anställd personal. Verksamheten bedrivs i en bestämd lokal. De är öppna för allmänheten under en bestämd tid, någon eller några limmar varje vardag. Också ett par andra lyper av poslställen förekommer. Lantbrevbäringshnje kan sålunda vid behov kompletteras med ett fast uppehåU för lantbrevbäraren i särskild lokal eller med ett postombud med begränsad service. Sådana fasta postanordningar benämns numera lanlbrevbäringsposlställe resp. inlämnings postställe.

5.2 Riksskatteverket

5.2.1 Röstning på postställe och tillfäUiga postanstalter

Enligt riksskatteverket torde det förhålla sig så att värdet av poströst-ningsmöjlighelen är större i glesbygd än i tätorterna. Riksskatteverket påpekar samtidigt att enbart i Norrbottens län under perioden 1970-1974 ett 40-lal postanstalter har slopats, och nära nog undantagslöst ersatts med postställen eller lantbrevbäring. Mol denna bakgrund föreslår riksskatteverket att även lantbrevbärare skall få behörighet att ta emot röster. Detta förslag behandlas i avsnitt 6. Del är vidare enligt riksskatteverket angeläget att möjligheterna till poströstning på glesbygdspoststäUen och filialpostställen tillvaratas.

Riksskatteverket föreslår vidare all lillfälliga postanslalter skall kunna inrättas för att ersätta valdistrikt som har dragits in. Avsikten är att sådan

Prop. 1975:27 24

tillfällig postanslalt skall inrättas endast i rena undantagsfall, t. ex. på orter där väljarna sedan valdistriktet har dragits in inle utan stora uppoffringar kan utöva sin rösträtt. Av praktiska skäl bör kommunen i fråga ges rätt alt göra framställning om inrättande av sådan postanstalt. Beslut om inrättandet bör emellertid fattas av centrala valmyndigheten efter samråd med postverket. Som ett alternativ till detta förslag för riksskatteverket fram möjligheten alt, då ett litet valdistrikt dras in och uppgår i ett större, i det större distriktet inrätta en fUialvallokal för ett vissl område,

5.2,2 Postanstalternas öppethållande vid vissa val

Riksskatteverket föreslår att möjlighet öppnas för centrala valmyndigheten alt på förslag av postverket besiämma alt vid val som inte omfattar hela rikel endast någon eller nägra postanstalter i samma kommun skall ta emot poströster. Som skäl härför anförs atl del vid sådana val rör sig om små mängder poströster och att åtskUliga postanslalter i många kommuner inte alls utnyttjas för poströstning. Som exempel nämns omvalet av kommunfullmäktige i Piteå kommun i januari 1974. Poströster mottogs vid detta val endasl vid 60 av 2 100 postanslalter. Av samtliga poströster hade 97,26 % lämnals på postanslalter inom Piteå kommun. Endast 1,8% av poströsterna hade avgivils på postanslalter belägna utanför Norrbottens län.

5.3 Remissyttrandena

Postverket har instämt i vad riksskatteverket anfört om poströstning på glesbygdspoststäUen och filialpostställen och i sitt yttrande framhållit att man f. n. kan beräkna atl antalet sådana poslställen vid tiden för 1976 års val uppgår till ca 300.

Förslaget rörande inrättande av lillfälliga postanslalter tillslyrks i princip av postverket. Också flertalet länsstyrelser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran, Posiverkei förutsätter alt antalet sådana anstalter inle blir så slorl och att därför antalet avlämnade röster inte blir av den storleksordningen att det med hänsyn till sammanräkningen finns skäl att förlägga denna poströstning lill annan dag än valdagen. Postverket utgår vidare ifrån alt öppethållande är avsett att vara en eller ell par timmar. Om delta bör dock samråd äga rum meUan cenlrala valmyndigheten, postverket och berörda kommuner.

Vad angår förslaget att inrätta filialvallokaler har delade meningar yppats. Medan länsstyrelserna i Stockholms och Skaraborgs län inte haft något att erinra mot förslaget ställer sig länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län tveksamma. Kommunförbundet avslyrker förslaget. Länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar att förslagets genomförande kan få icke önskvärda konsekvenser t, ex. med avseende på röstlängderna och deras upprättande. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ifrågasätter om det av organisatoriska skäl är lämpligt att nu tillskapa ytterligare en form

Prop, 1975:27 25

av röstlokal, Kommunförbundei kan inle se några egentliga fördelar med filiaivallokal och anser vidare att komplikationer i fråga om valförrättar-nas ansvar m. m. kan uppstå om man väljer detla alternativ.

Postverket tillstyrker förslaget att poströstningen vid val som inle omfattar hela riket skall kunna begränsas i högre grad än vad vallagen f. n. medger. Postverket nämner att man vid det förut nämnda omvalet av kommunfullmäktige i Piteå med uinyttjande av vallagens möjligheter gjorde vissa inskränkningar beträffande antalet medverkande postanstalter utan alt detta väckte någon kritik från väljarnas sida.

5.4 Föredraganden

I avsnitt 4 har jag förordat en särskild bestämmelse som ger generella riktlinjer för valdislriktsindelningen. Jag framhöll där atl nackdelarna med de sammanläggningar som riktlinjerna kan ge upphov till — främst atl många väljare får längre väg till vallokalen — borde kunna kompenseras genom särskilda åtgärder som underlättar röstningen för berörda väljare. Riksskatteverket för också fram förslag till sådana åtgärder. Förslagen går ut på att möjligheterna till poströstning skall vidgas på olika sätt.

Fr.o. m. 1970 års val har vi haft en ordning som i praktiken innebär atl de röstberättigade har fritt val mellan att rösta i vallokal eller på postanslalt. Detta har lett till en avsevärd ökning av antalet poströster. Medan antalet poströster vid 1968 års val uppgick till ca 280 000, var sålunda motsvarande siffra vid 1973 års val 739 000. 1 sammanhanget bör emellerlid nämnas att antalet postanslalter av traditionell typ har minskal förhållandevis kraftigt under senare år — från 2 451 den 1 juli 1972 till 2 308 den 1 seplember 1974 - och att denna utveckling ännu inte är avslutad.

Mot den nu angivna bakgrunden föreslår riksskatteverket nya regler i tre olika hänseenden. För del försia föreslås att poströstning skall få ske föruiom vid de vanliga poslanstalterna också vid två nya typer av postinrättningar, nämligen glesbygdspoststäUen och filialpostställen. För del andra föreslår verkei att möjlighel öppnas att på vissa orter inrätta lillfälliga postanslalter för röslmottagning på valdagen. Postverket har i princip lillslyrkt dessa båda förslag och även i övrigt har remissutfallet i dessa delar varit positivt. Riksskatteverkets tredje förslag som rör poströstning går ut på alt möjligheter skall införas till poströstning genom lantbrevbärare. Jag återkommer till det förslaget i avsnitt 6.

Vad beträffar förslagen rörande röstning på vissa poslställen och på lillfälliga postanstalter är det enligt min mening ofrånkomligt atl man genom olika ålgärder måste försöka kompensera de nackdelar som siörre valdistrikt kan komma att innebära särskilt för väljare i glesbygdsområden. Självfallel mäsle ålgärder vidtas för att förebygga atl väljare avstår från all rösta på grund av att de får ökat avstånd till vallokalerna. Jag är ense med riksskatteverket om all det är lämpligt atl i detta syfte förbättra möjlighelerna lill poströstning. Genora åtgärder på det området

Prop, 1975:27 26

är det dessutom möjligt att motverka olägenheter till följd av indragningar av postanstalter.

Den service glesbygdspoststäUen och filialpostställen kan erbjuda i detta sammanhang torde vara fullt likvärdig med de traditionella postan-slalternas. De har permanenta lokaler som är inrättade för postal verksamhet, och de betjänas av personal som är anstäUd av postverket. Jag biträder därför riksskatteverkets förslag i denna del, Emellerlid torde den föreslagna ordningen inte kräva lagändring. I postverket betecknas de berörda inrättningarna visseriigen inte som postanstalter. Inom verket pågår f. n. en utredning om verkets framtida organisaiion. Utredningen kommer också att ta upp till övervägande ändrad benämning på de olika slagen av postinrättningar. Mot bakgrund av bl. a. detta förhållande synes det lämpligt alt de nämnda postställena tills vidare betraktas som postanstalter vid tillämpning av vallagstiflningen.

Även den föreslagna ordningen att det på vissa orter skall kunna inrättas postanstalter för röstmottagning på valdagen framstår som ändamålsenlig. Redan nu inrättar postverket lillfälliga postanstalter för röstmottagning på sjukhus, och denna ordning har visat sig fungera väl. Jag anser alllså lämpligt atl tillfälliga postanstalter inrättas även i de fall som riksskatteverkets framställning avser. Som jag har nämnt förut tar förslaget närmast sikte på rena undantagssituationer, t. ex. faU där väljarna till följd av en ändrad valdistriktsindelning fått särskilt lång färdväg till vallokalen. Enligt min mening bör beslut att inrätta dessa tillfäUiga postanstalter, liksom fallet är med övriga tiUfäUiga postanstalter, fattas av postverket. Det ligger emellertid i sakens natur alt initiativet i regel får komma från berörda kommuner och centrala valmyndigheten. Riksskatteverket har föreslagit att den nya ordningen regleras i lag. Enligt min mening bör regler om de nya tillfälliga postanstalternas öppethållande föras samman med molsvarande regler som gäller för tiUfälliga postanstalter som hittills har inrättats. Dessa regler återfinns i 10 kap. 2 § tredje stycket, I övrigt synes någon lagreglering inle påkallad. Vad angår tiden för öppethållande synes både riksskatteverket och postverket förutsätta atl den nya typen tUlfällig postanstalt skaU hålla öppet en eller ett par timmar. Också enligt min uppfattning är det tillräckligt att sådan postanstalt är öppen under endast ett mindre antal timmar. Tiden för öppethållande bör dock inle fixeras i vallagen i vidare mån än'att där som ett minimikrav uppställs att röstning skall kunna äga rum minst en timme före klockan 11 och minst en timme efter klockan 15. Motsvarande minimitid gäller enligt 10 kap. 2 § första stycket vallagen för postanstalt i allmänhet under valdagen.

Riksskatteverket har i sin framställning tagil upp ytteriigare en fråga som rör röstning på postanstalt. Enligt framställningen skulle det vid val som inte avser hela riket många gånger vara tillräckligt att poströstning i delar av landet som inle berörs av valet får ske endast på någon eller några postanslalter i samma kommun. Avsevärda ekonomiska och praktiska besparingar kan göras härigenom. Förslaget har tillstyrkts av postverket och i övrigt lämnats utan erinran.

Prop. 1975:27 27

Enligt 10 kap. 2 § andra stycket vallagen finns det som jag har nämnt förut vissa möjligheter att inskränka poströstningen inom en "ort" till någon eller några postanslalter. Vid de ordinarie valen har med något enstaka undantag samtliga postanslalter hållits öppna för poströstning. Möjligheten tUl begränsning har däremot utnyttjats då det har varit fråga om val som inte har omfattat hela riket.

Inte heller jag har någon erinran mot en viss vidgning av möjligheten atl för visst val begränsas antalet poslröstningsställen. Jag föreslåratt den nyssnämnda regeln i 10 kap. 2 § andra stycket ändras så att valmyndigheten kan begränsa röstmottagningen i viss kommun till någon eller några av poslanstalterna där. Möjligheten bör endast få utnyttjas om del finns särskilda skäl till det. Självfallet bör det - liksom hittills - endasl i rena undantagsfall komma i fråga att vid val som omfattar hela riket begränsa antalet poströstningsställen. Ocksä vid andra val bör möjlighelen utnyttjas restriktivt och komma i fråga i huvudsak endasl då det finns anledning att räkna med att poströstningen kommer att till större delen äga rum inom något eller några begränsade områden.

6 Röstning genom bud 6,1 Gällande ordning

Huvudregeln för röstning är alt väljaren personligen skall lämna sin valsedel lill valförräiiare eller röstmoltagare (8 kap. 2 § första stycket vallagen, jfr 24 § 1866 års riksdagsordning). I vissa fall medger emellertid vallagen atl röstning sker genom bud med s. k. valsedelsförsändelse. Allmänna regler om budröstning finns i 8 kap. vallagen, medan de mera detaljerade beslämmelserna har tagils in i 11 kap. i lagen.

Av gammall datum är möjligheten' för väljare alt rösta genom make. Numera gäller för sådan valsedelsförsändelse följande. Väljaren lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. I närvaro av ett vittne lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i ett ylterkuvert för valsedelsförsändelse och tillsluter detla. Därefier tecknar väljaren på ytterkuvertel försäkran på heder och samvete all han förfarit på delta säll. Vittnet intygar skriftligen alt väljaren egenhändigt har undertecknat försäkran. Vittnet skall ha fylll 18 år. Väljarens make eller barn eller makens barn får inte vara vitine. Valsedelsförsändelse får i allmänhet vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen. Dagen för försändelsens anordnande anges på ytterkuvertel. Valsedelsförsändelsen lämnas av maken i vallokalen eller på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fariyg där röstning äger rum. Valförräiiare respeklive röstmottagare skall kontrollera bl. a. att försändelsen har anordnats inom föreskriven lid. Avlämnas valsedelsförsändelsen i vallokal, öppnar valförrättaren yiterkuveriet och lägger de innerkuvert som väljaren har ställt i ordning i valurna. Avlämnas valsedelsförsändelsen på postanslalt, lägger rösimollagaren i närvaro av maken in försändelsen lillsammans med väljarens röstkort i ett ylterkuvert, som sedan sänds lill vederbörande valnämnd.

Prop. 1975:27 28

Efter särskild utredning infördes år 1965 rätt för sjuka, rörelsehindrade och gamla som inle kan inställa sig i vallokalen atl rösta genom bud (prop. 1965:106, KU 1965:40). Reglerna för denna form av röstning med valsedelsförsändelse stämmer överens med vad som gäller för röstning genom make, med följande avvikelser. Bud får den vara som är väljarens barn, barnbarn, fader, moder eller syskon eller hans vårdare. Väljaren lägger in de innerkuvert, som han har ställt i ordning, i ytterkuvertel i närvaro av budet och vittnet. Väljaren tecknar på yiterkuveriet försäkran, förutom beträffande förfarandet vid försändelsens iordningställande, alt han av sjukdom, rörelsehinder eller hög ålder inte kan inställa sig för röstning i vallokalen. Budet och vittnet intygar skriftligen alt väljaren egenhändigt har undertecknat försäkran och alt något förhållande som slrider mot innehållet i denna inle är känt för dem. Valsedelsförsändelsen lämnas av budet i vallokalen eller på postanslalt (angående möjligheten att lämna försändelsen på postanstalt, se prop. 1972:105 s. 132 och KU 1972:49).

Inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall enligt 8 kap. 9 § vallagen i god tid före valet finnas tillgängliga hos bl. a. valnämnden och på postanslalt. Sådana kuvert skall dessutom på begäran kostnadsfritt tillhandahållas parti som är representerat i riksdagen.

6,2 Riksskatteverket

Riksskatteverket föreslår att reglerna för anordnande av valsedelsförsändelse från sjuka, rörelsehindrade och gamla förenklas. Vidare föreslår verket att en allmän befogenhet införs att anlila lantbrevbärare som bud vid poströstning.

Riksskatteverket har under sommaren 1974 gjort en enkät hos några valnämnder om erfarenheterna av budröslning. Verket konstaterar i anslutning tiU redovisningen av svaren all antalet valsedelsförsändelser har minskat, Såviti verket har kunnat ulröna har systemet med budröslning inle missbrukats.

Av svaren från undersökningen finner riksskatteverket emellertid atl det framgår att väljarna uppenbarligen har vissa svårigheter att anordna valsedelsförsändelser. Vidare förefaller reglerna om vem som får tjänstgöra som bud för sjuka och gamla inte alltid att beaktas. Kontrollen av att budet är nära anförvant eller väljarens vårdare brisler i effektivitet. Riksskatteverket föreslår därför att reglerna ändras så, att den får vara bud som utses till det av väljaren, vare sig han är anförvant, vårdare eller annan, och att kravet på budets och vittnets saratidiga närvaro vid försändelsens iordningställande frånfalles. Enligt verket skulle ändringarna öka den berörda väljarkategorins möjligheter att rösta, ulan atl valsäkerhelen sätts i fara. Det får anses nära nog uteslutet all en väljare skulle låta en helt obekant person ta valsedelsförsändelsen om hand. Väljaren kan ocksä lättare stå emot påtryckningar från sin närmaste omgivning genom att låta någon utomstående fungera som bud. Nuvarande snäva regler om vem som får vara bud utgör inte någon säker garanti

Prop, 1975:27 29

mot missbruk. - Verket anmärker alt några av de företrädare för de politiska partierna med vilka verket har samråti inte har funnit skäl föreligga att liberalisera föreskrifierna om budröstning i angivna hänseenden.

Som jag har nämnt förut föreslår riksskatteverket en ny typ av ylterkuvert som samtidigt utgör röstkort. Med en sådan kuverttyp uppnår man enligt verkei för budröstningens del flera fördelar. Bl. a. beskärs möjligheten lill missbruk av valsedelsförsändelser. Vidare öppnas en möjlighet att slopa bestämmelsen om datering av valsedelsförsändelse. En sådan kan nämligen med den föreslagna ordningen färdigställas först när röstkortet/kuvertet har sänts ut. Brisler i dateringen är f. n. inle sällsynta. Rikligheten av dalumangivelsen kan knappast kontrolleras av valfunklionärerna. Någon säkerhet för att valsedelsförsändelsen har färdigställts inom den i vallagen föreskrivna tiden föreligger m. a. o. inte med nuvarande ordning. Verket föreslår alltså alt bestämmelserna i 11 kap. vallagen om datering av ytlerkuverl utgår.

I syfte bl. a. alt göra ordningen för de två existerande typerna av valsedelsförsändelse enhellig föreslår riksskatteverket att 11 kap. 1 § vallagen kompletteras med en föreskrift om alt make som är bud för andre maken skall teckna sitt namn på valsedelsförsändelsen.

Riksskatteverket föreslår att en bestämmelse las in i 11 kap. 5 och 6 §§ vallagen om att legitimation på anfordran skall kunna visas upp av budet när valsedelsförsändelse lämnas. Kontrollmöjligheterna är f. n. otillfredsställande. Vid verkels överläggningar i samband med utredningsarbetet har samtliga representanter för länsstyrelserna och valnämnderna uttalat sig för all ett legilimalionskrav för bud införs.

Riksskatteverket föreslår vidare, som nämnts, all lantbrevbärare skall få tas i anspråk som bud vid poströstning. I första hand bör rätlen atl anlila lantbrevbärare som bud tillkomma kategorin sjuka och pensionärer. Men verket förordar att även andra väljare vid lanlbrevbäringslinjerna skall få sända valsedlar med lantbrevbäraren. Verkei åberopar härvidlag instämmanden från bl. a. de valnämnder och länsstyrelser som har kontaktals i frågan.

Lanlbrevbärarna har, förklarar verket, övertagit alltmer av den postala servicen i glesbygderna. Lantbrevbäringen betjänade hösten 1974 cirka 600 000 hushåll. Antalet linjer uppgick till ungefär 2 700. En lantbrevbäringshnje omfattar minst omkring 100, i regel 200—220 permanenia hushåll. Sedan 1974 gäller att lantbrevbärare efter avtal mellan postverket och kommun utför viss landsbygdsservice ål kommunen i förhållande till postkunderna. En utökning av servicen till all avse mottagande av valsedelsförsändelser förefaller verket naturlig och antas inte behöva förorsaka något större merarbete för lanlbrevbärarna.

Riksskatteverket utgår i sin framställning från sina tidigare nämnda förslag atl endast ett vittne behöver vara närvarande när väljaren ställer i ordning valsedelsförsändelsen och att ytterkuvertel för försändelsen samtidigt utgör röstkort. Lantbrevbäraren bör enligt verket inte få tjänstgöra som vittne. Lantbrevbäraren skall kunna tillhandahålla inner-

Prop, 1975:27 30

kuvert och konvolut med samtliga typer av parlimarkerade valsedlar och med ifyllningsvalsedlar.

Riksskatteverket föreslär att, om kommunfullmäktige finner att röstmottagning längs viss lantbrevbäringshnje är uppenbart obehövlig, fullmäktige skall kunna göra framställning till centrala valmyndigheten om alt röslmottagning inte skall anordnas. Verkei räknar med alt i försia hand kommunerna skall svara för postverkets kostnad för röstmotlag-ningen. Det ifrågasätter dock om inle bidrag från statsverket skall utgå, efiersom tjänsterna är en ersättning för en indragen statlig service åt väljarna.

6.3 Remissyttrandena

Riksskatteverkets förslag om behörighet att som bud överlämna valsedel från sjuka, rörelsehindrade och gamla och om slopande av kravet på budels närvaro när försändelsen ställs i ordning har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser alt anledning saknas alt befara att liberaliseringen skulle leda till missbruk eller inkräkta på säkerhetskraven. Länsstyrelsen i Jämtlands län vitsordar att nuvarande föreskrifter kan vara svåra för väljarna alt följa och i vissa fall få till resultat att väljare avstår från alt rösta.

Avvisande hållning till förslagen intar emellertid länsstyrelsen i Västernorrlands län. Efter alt ha bekräftat att förslagen skulle medföra procedurmässiga fördelar för både väljare och valförräiiare ifrågasätter länsstyrelsen lämpligheten av en så långl gående ulvidgning som den föreslagna av behörigheten att vara bud. Länsstyrelsen vill inte utesluta möjligheten av att även utomstående personer kan utöva påtryckningar på den kategori väljare som det är fråga om. Länsstyrelsen anser också alt budets närvaro är en garanii för atl valsedelsförsändelsen blir korrekt anordnad. Valnämnden i Stockholm förklarar alt valsäkerhetssynpunkter kan åberopas både för och emot riksskatteverkets ändringsförslag, medan önskemålet att förenkla försändelserutinerna för väljare och valförrättare talar för förslagen. Nämnden ifrågasätter dock om inle väljarnas svårigheter att anordna valsedelsförsändelser mänga gånger främst beror pä svårigheler atl läsa texten på ytterkuverten och rätt förstå denna.

Förslaget atl slopa föreskrifien om datumangivelse på valsedelsförsändelserna tillstyrks eller lämnas utan erinran av remissinstanserna. Valnämnden i Stockholm gör uttryckligen sitt förord beroende av att riksskatteverkets förslag om ett kombinerat ylterkuvert och röstkort genomförs.

Valnämnden i Stockholm anser beslämmelse obehövlig om att make som är bud för andre maken skall underteckna valsedelsförsändelsen. 1 övrigt har under remissbehandlingen inte riktals någon invändning mol en sådan beslämmelse.

Riksskatteverkets förslag om rätt alt avkräva bud legitimation får uttryckliga instämmanden från bl. a. postverket, länsstyrelsen i Stockholms län och valnämnden i Stockholm. De två sisinämnda instanserna

Prop, 1975:27 31

anser all föreskrifterna om legitimation bör utformas i enlighet med vad som nu är föreskrivet i 10 kap. 4 och 8 §§ vallagen.

Förslaget att lantbrevbärare som bud skall få vidarebefordra valsedelsförsändelser har inte mött några invändningar under remissbehandlingen. Del har uttryckligen tillstyrkts av bl. a. postverket, landstingsförbundet och kommunförbundet. Ett par länsstyrelser har framhållit förslagets betydelse för väljarna i glesbygden.

Postverket ansluter sig lill förslaget atl samtliga väljare som så önskar skall få lämna valsedelsförsändelse till lantbrevbärare. Någon inskränkning bör enligt postverket inle heller göras med avseende på vilka lanlbrevbäringslinjer som skall della i röslmottagningen. Postverket tillstyrker alt lantbrevbärare skall medföra innerkuvert att överlämnas lill väljare som begär det. Däremot är verket tveksamt till förslaget att lanlbrevbärarna skall tillhandahålla konvolut med valsedlar och valsedelsblanketter. Under alla omständigheter bör lanlbrevbärarnas valsedelsservice begränsas tUl att avse endast parlimarkerade valsedlar för riksdagspartier och blanketter lill valsedlar. Dessutom bör lanlbrevbärarna medföra förteckning över registrerade partier och anmälda kandidater. Enligt postverket saknas anledning att koppla samman lanlbrevbärarnas service i samband med röstning med den sociala service som lanlbrevbärarna utför åt kommuner efter avtal. Lanlbrevbärarnas tjänster i fråga om röstning bör ses som ell särskilt åtagande, och ersättningen till postverket bör utbetalas på samma sätt som postverkets ersättning för övriga kostnader för poströstning, dvs. av statsverket.

Också kommunförbundet släller sig kritiskt lill vad riksskatteverket har föreslagit angående kostnadsansvaret för lanlbrevbärarnas medverkan vid röstning och förordar atl frågan uireds ytterligare.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län ifrågasätter om inle lanlbrevbärarnas uppgift att ta emot rösler kan bli mer betungande än vad riksskatteverket har förutsatt, åtminstone dagarna närmasi före valet.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att den personliga röstningen inför lantbrevbärare inte bör anordnas som budröstning utan ske på samma sätt som poströstning på postanslalt.

6,4 Föredraganden

Huvudprincipen för röstning i allmänna val är och bör alltjämt vara all väljaren röstar personligen i särskild röslningslokal och lämnar sin röst till en valfunktionär. Härigenom kan valhemligheten garanteras och skydd skapas mol obehöriga påtryckningar på väljarna. Å andra sidan talar önskemålel att underlätta valdeltagandet för vissa grupper av väljare med styrka för att det i viss utsträckning skall vara tillåtet all rösta i bostaden och atl avlämna valsedeln till valfunktionären genom bud. För att en sådan ordning skall kunna godtas, måste emellertid rimliga anspråk på valsäkerhel vara uppfyllda.

Mot denna bakgrund skaU jag försl la upp riksskatteverkets förslag till liberalisering av beslämmelserna om rätt för sjuka, rörelsehindrade och

Prop, 1975:27 32

gamla all rösta genom bud. Förslaget innebär att väljaren som bud skall få anlita vem han vill — inte som f. n. endasl nära anförvant eller vårdare — och att bara ett vittne, däremot inte budet, behöver vara närvarande när väljaren ställer i ordning valsedelsförsändelsen. För egen del har jag inle blivit övertygad om lämpligheten av de föreslagna uppmjukningarna i nuvarande reglering. Det bör hållas i minnet att vi här har att göra med en kategori väljare som, typiskt sett, kan ha särskilt svårt att stå emot påtryckningar från sin omgivning. Jag vill visserligen inte bestrida atl del kan finnas situationer där väljarens röslintegrilet skulle vara bättre skyddad med den av riksskatteverket föreslagna ordningen än med den nu gällande. Det kan inle heller förnekas att möjlighelerna alt kontrollera att den som uppträder som bud hör till den av vallagen f. n. angivna kretsen av närslående personer är begränsade. Genomsnittligt sett ligger det emellertid enligt min mening en betydelsefull garanii i föreskriften att endast den som kan antas känna väljaren väl och vara knuten med lojalitetsband till honom eller henne får anlitas som bud. Jag anser också att kravel på att budet skall vara närvarande samiidigi med vittnet bildar en god spärr mot obehöriga påtryckningar från mindre nogräknade röstvärvare. Jag vill erinra om atl nuvarande bestämmelser om budröstning för sjuka, åldringar och invalider var resultatet av särskilt utredningsarbete och ingående överväganden. Av de skäl som jag har anfört nu kan jag inte tillstyrka så långtgående ändringar i gällande reglering som riksskatteverket har föreslagit.

Vad så angår förslaget alt lantbrevbärare skall få la emot poströster av väljare vill jag som en utgångspunkt uttala att reformen förefaller all erbjuda betydande fördelar med lanke på valdeltagandet. Den har allmänt tillstyrkts under remissbehandlingen. Röstning genom lantbrevbärare skulle, som jag redan förut har nämnt, kunna bidra till att kompensera de olägenheter för väljarna som följer av att vissa postanstalter och därmed poströstningsställen dras in och av att valdistrikt som är för små för att valhemligheten skall kunna garanteras läggs samman lill siörre distrikt. En sådan röslningsmöjlighet skulle också i viss mån tillgodose de syften som har föranlett det nyss behandlade förslaget om uppmjukning av reglerna om budröstning för sjuka och gamla. Rent allmänt skulle röstavgivning genom lantbrevbärare underiäita valdeltagandet för landsbygdens väljare.

En förutsättning för att förslaget skaU kunna genomföras är emellerlid att röstning genom lantbrevbärare kan anordnas på ett sätl som svarar mot kraven både på valsäkerhet och på smidighet i förfarandel. Före ell StäUningstagande i denna fråga bör det klargöras efter vilka huvudhnjer röslningsinslitutet lämpligen kan utformas.

Som riksskatteverket har framhållit bör inte komma i fråga alt ordna lantbrevbärarens röslmottagning som poströstning i vallagens mening. En eventueU reform bör innebära att lantbrevbäraren som bud avlämnar en valsedelsförsändelse till postanslalt. För atl inte lantbrevbäraren skall alllför mycket hindras i sitt vanliga arbete, bör hans medverkan vid röstningen begränsas så långt som möjligt. Det är sålunda knappast

genomförbart att kräva alt lantbrevbäraren skall vara närvarande som vitine, ensam eller tillsammans med annan, när valsedelsförsändelsen slälls i ordning. Valsedelsförsändelsen bör vara färdig när den skall hämtas av lantbrevbäraren. Å andra sidan är det med tanke på säkerhels-aspekten ett minimikrav att väljaren personligen lämnar valsedelsförsändelsen direkt till lantbrevbäraren. Vid behov måste väljaren kunna legitimera sig. För kontroll av denna ordning bör gälla att lantbrevbäraren på valsedelsförsändelsen intygar mottagandet. Skall lantbrevbäraren inte fungera som vittne, uppkommer frågan om ett eller två vittnen måste medverka, när väljaren lägger sitt innerkuverl i yiterkuveriet. Min bedömning är att krav på närvaro av två vittnen skulle avhålla många väljare från att använda det tilltänkta röslningsförfarandel. Skall detta bli tillräckligt attraktivt, torde man få nöja sig med att ett vittne är närvarande. Krav på vittnets ojävighel bör ställas upp.

Den nu skisserade proceduren tillgodoser rimliga krav på lätthanterlighet för såväl väljaren som lantbrevbäraren. Enligt min mening är också den med proceduren förenade säkerhetsnivån tillfredsställande. I denna del kan framhållas att förfarandet, fastän formellt konstruerat som budröslning, kan sägas innebära att poströstning sker hos lantbrevbäraren. Väljaren har ju att personligen lämna sin röst till en offenilig funktionär. Vid annan budröstning kan man inte bortse från risken att budet utsätter väljaren, särskilt om denne är sjuk eller gammal, för påtryckningar. Denna risk behöver man inte kalkylera med i förevarande fall. En svaghet kan synas vara alt endast ett vittne är närvarande, när valsedelsförsändelsen ordnas. Mot detla bör emellertid ställas att väljaren i normalfallet själv måsle tillkalla lantbrevbäraren, och det vid tillfälle då vittnet sannolikt inle är närvarande. Häri ligger en viss trygghet för atl väljaren av fri vilja avger den röst som lantbrevbäraren tar om hand.

Mina överväganden har alllså lett mig till slutsatsen atl vallagen bör öppna möjlighet för väljare som tUlhör hushåll som betjänas av lantbrevbärare all lämna valsedelsförsändelse till postanslalt genom lantbrevbäraren som bud. Jag delar postverkels uppfattning atl denna möjlighel i princip bör gälla i fråga om alla lanlbrevbäringslinjer.

Liksom posiverkei anser Jag det konstlat alt koppla samman lanlbrevbärarnas medverkan vid röstningen med den sociala service som dessa numera utför åt kommuner som önskar det. Naturligare är att se denna medverkan som ett utflöde av den egentliga poströstningen. Jag förordar därför att de merkostnader för postverket som förorsakas av lanlbrevbärarnas tjänster som bud vid röstning betalas av statsverket, likaväl som övriga koslnader för poströstning.

Förfarandet vid röstning genom bud, som är lantbrevbärare, föreslås bli reglei-at i två nya paragrafer i 1 1 kap. vallagen, betecknade 5 och 6 §§. Dessutom bör ett tillägg göras till nuvarande 11 kap. 7 §, i fortsätiningen numrerad som 9 §, och justeringar vidtas i de lill 1 1 kap. 7 och 8 §§ flyttade förutvarande 5 och 6 §§ saml i 13 kap. 4 §, De nya bestämmelsernas innehåll framgår i det väsenlliga av vad jag har sagt i det föregående om röstningsproceduren. Jag vill tillägga följande.

Prop. 1975:27 34

När det enligt 10 kap. 2 § vallagen undantagsvis har bestämts atl röstning inte skall ske vid viss postanstalt, måste detta få till konsekvens att lantbrevbärare som är knuten lill den postanstalten inle kan fungera som röstningsbud. Alt en sådan följd inträder är givelvis en viktig fakior att beakta vid prövningen av frågan huruvida en postanstalt inte skall anordna röstmollagning. Delta gäller främsi riksomfattande val. Vid lokalt begränsade val finns sällan något praktiskt behov av budröslning genom lantbrevbärare i hela landet. I fråga om sådana val bör därför kunna beslutas om undantag i större eller mindre utsträckning från regeln om att budröstning får äga rum vid lantbrevbäringslinje som utgår från postanstalt vid vilken röstning sker. Beslut i frågan bör fattas av centrala valmyndigheten på förslag av postverket, dvs. i samma ordning som enligt 10 kap. 2 § gäller för beslul om alt postanstalt inte skall anordna poströstning. Självfallet skall väljare som är bosatta inom eller i närheten av område som berörs av valet alllid ha möjlighet all rösta genom lantbrevbärare.

Det bör påpekas att lantbrevbäraren måste medföra väljarens röstkort tillsammans med valsedelsförsändelsen; som nämnls är jag inte på nuvarande siadium beredd alt lägga fram riksskatteverkets förslag om ett kombinerat ytterkuvert/röstkorl. Möjlighet bör föreligga för lantbrevbäraren att lämna insamlade valsedelsförsändelser tUl rösimollagaren även på tid då postanstalten inle är öppen för allmänheten Ofr 10 kap.

2§).

Granskningen på postanstaUen och vid den preliminära rösträkningen

av valsedelsförsändelser som har lämnals av lantbrevbärare bör omfatta att lantbrevbäraren på ytterkuvertel har bekräftat att han tagit emot försändelsen av väljaren personligen. Detta föranleder en ändring i 11 kap. 6 § (efter omnumrering 8 §) och i 13 kap. 4 §. För att uttryckssätten skall vara enhetliga bör samma jämkning göras i 1 1 kap. 5 § (i förslaget betecknad 7 §).

Särskilt övervägande förtjänar frågan i vad mån lanlbrevbärarna skall åläggas atl medföra olika handlingar som hänger samman med valet. Enligt min mening bör man undvika att betunga lanlbrevbärarna med uppgifter härvidlag ulöver vad som är praktiskt motiverat. Det förefaller sålunda inte nödvändigi alt låta lanlbrevbärarna medföra listor över kandidater som anmälts av regisirerade partier. Däremot bör de givelvis kunna erbjuda sina postkunder inner- och ytlerkuverl för valsedelsförsändelser. En bestämmelse om delta föreslås i 8 kap. 9 § vallagen. Praktiska skäl talar också för att lanlbrevbärarna kan tillhandahålla konvolut med parlimarkerade valsedlar för parti, som är representerat i riksdagen, och med valsedelsblanketler. Oavsett om annat parti än riksdagsparti fortsättningsvis skall tillerkännas rätt att placera ut parti-markerade valsedlar på postanstalt där röstning äger rum (se avsnitt 2), bör lantbrevbärarens skyldighet att som led i röstningsservicen medföra valsedlar inte sträckas längre än jag nämnde nyss. Bestämmelsen om tillhandagående med valsedlar och valsedelsblanketter, vilken har utformats som en rekommendation, ålerfinns i 6 kap. 9 § vallagen.

Prop. 1975:27 35

Jag skall slutligen behandla de övriga förslag rörande budröstning som riksskatteverket har presenterat i sin framställning och därvid fatta mig kort. Vad först angår förslaget att slopa de bestämmelser i vallagen som gäller datering av valsedelsförsändelser, ställer jag mig åtminstone f. n. avvisande. Förslaget har av riksskatteverket satts i samband med införandet av kombinerat ylterkuvert och röstkort, och förslag om en sådan kuverttyp bör som sagt anstå lills vidare. Likaså avslyrker jag förslaget om en föreskrift att make som lämnar andre makens valsedel skall teckna sitt namn på valsedelsförsändelsen. En sådan föreskrift finner jag inte tillräckligt motiverad. Däremot vill jag så tiil vida biträda riksskatteverkets förslag om skyldighet för bud att på anfordran visa legitimation som en sådan skyldighet bör föreskrivas i I 1 kap. 8 § (förul 6 §) vallagen för det fall alt valsedelsförsändelse lämnas på postanslalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg. Jag vill åberopa att legilimationsskyldighel föreligger enligt 10 kap. 4 och 8 §§ vallagen när väljaren personligen lämnar sin röst på postanslalt eller hos utlandsmyndighet. Goda skäl kan åberopas för en regel om legitimationstvång också för bud som lämnar valsedelsförsändelse i vallokal. En sådan bestämmelse skulle emellertid kunna bereda svårigheter, särskilt vid röstning genom make, med lanke på atl väljarna inle är inställda på att behöva legitimera sig i vallokalen. Jag vill emellertid påminna om vissa uttalanden av departementschefen i proposition 1965:106 (s. 38) med förslag om bl.a. sjukas, åldringars och invaliders rösträttsutövning. Han förklarade att valförrättare i syfte att kontrollera budets identitet var befogad att om så erfordrades kräva att budet på lämpligt sätt legitimerade sig. Detla kunde, fortsatte han, naturligtvis ske genom företeende av sedvanlig legilimationshandling, men även namnteckningskontroll kunde ifrågakomma som ett medel att faslställa identiteten.

7 Ogiltighetsfrågor

7,1 Flera valsedlar i samma kuvert

7.1.1 Gallan de ordn ing

1 14 kap. 4 § andra stycket vallagen föreskrivs all, om det i ett valkuvert finns mer än en valsedel, valsedlarna är ogiltiga. Innehåller valkuvertet två eller tre valsedlar och bär alla samma partibeteckning, skall dock en valsedel tillgodoräknas del angivna partiet. Namnen på valsedeln anses därvid som obefintliga.

7.1.2 Riksskatteverket

Enligt riksskatteverket bör det anses ursäktligt om väljaren av misstag skulle lägga ock.så fler än tre valsedlar för samma parti i ett kuvert. Även i detta fall bör en valsedel tillgodoräknas partiet. Verket ifrågasätter vidare lämpligheten av att namnen på två eller flera identiskt lika valsedlar i samma kuvert anses obefintliga. Väljaren bör inte gå miste om personvalsinslaget genom .sitt misstag atl lägga mer än en valsedel i samma kuvert.

Prop, 1975:27 36

7.1.3 Remissyttrandena

Riksskatteverkets förslag har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. Länsstyrelsen i Stockholms län och kommunförbundet ifrågasätter dock om inle nuvarande beslämmelse om högst tre valsedlar i ett kuvert för att röst skall tillgodoräknas bör bibehållas. Enligt dessa inslanser kan del knappast bero av misstag om väljare lägger mer än tre valsedlar i ett valkuvert.

7.1.4 Föredraganden

På de skäl som de nyssnämnda remissinstanserna har anfört kan jag inle tillstyrka riksskatteverkets förslag om att parti skall få tillgodoräkna sig en valsedel i fall när valkuvertet innehåller mer än tre valsedlar. Däremot anserjag det naturligt att den som har lagt tvä eller tre identiska valsedlar i sitl valkuvert skall få delta med en röst, inte bara som nu vid partivalet, utan också vid valel av kandidater inom partiet. I denna del biträder jag alltså vad riksskatteverket har föreslagit.

7,2 Verkan av att kandidat som har anmälts tiU skydd för partibeteckning inte är valbar

7.2,1 GäUande ordning

Enligt 5 kap, 1 § vallagen kan parti få sin partibeteckning registrerad hos centrala valmyndigheten. Partibeteckning kan registreras för val till riksdagen, för val av landstingsmän och för val av kommunfullmäktige. Parti som vill skydda registrerad partibeteckning skall enligt 5 kap. 8 § vallagen anmäla kandidater hos myndigheten. Anmälan skall avse, förval till riksdagen minst fyra och högsl femton personer i viss valkrets och för val av landstingsmän eller kommunfullmäklige minsl fyra och högst tjugo personer i landstingskommunen eller kommunen. Skyddet för partibeteckningen består i alt valsedel med partiets beteckning måsle uppta någon av de anmälda kandidaterna som första namn för atl övriga namn skall beaktas. Detla framgår av 14 kap. 5 § första stycket 3 vallagen (jfr 6 kap. 3 § Iredje stycket).

1 14 kap. 5 § andra stycket vallagen föreskrivs atl vid bedömning enligt försia stycket 3 av vilkel namn som är del försia hänsyn inte skall tas till namn som anses obefintligt enligt första stycket 1. Enligt denna punkl är namn på valsedel obefintligt om kandidaten inte är valbar eller del inte klarl framgår vem som avses. Regleringen innebär att, om endast det översta namnet på en valsedel avser en anmäld kandidat och denne förlorar sin valbarhet före valet, partiet eller viss lista kan bli utan representation i valkretsen. Detsamma torde gälla om kandidaten i fråga har avlidit. Vid val till landstingskommun eller kommun kan en kandidat upphöra att vara valbar genom atl flytta från landstingskommunen respektive kommunen.

Prop, 1975:27 37

7.2.2 Riksskatteverket

Riksskatteverket framhåller att nuvarande bestämmelser i 14 kap, 5 § vallagen kan få allvarliga politiska konsekvenser, särskilt i Stockholms läns landstingskommun. Denna är indelad i 15 valkretsar. Då ett parti får anmäla hög,st 20 kandidater i hela landstingskommunen, kan partiel i allmänhet föra upp endast ett anmält namn på valsedeln för varje valkrets, förutsatt att det vill gå fram med olika namn i valkretsarna, Riksskatteverket föreslår därför atl 14 kap, 5 § vallagen kompletteras med en bestämmelse som innebär att efterföljande namn på en valsedel inte blir ogiltiga tiU följd av att anmäld kandidat, som är upptagen som första namn, inle är valbar.

7.2.3 Remissyttrandena

Riksskatteverkets förslag tillstyrks uttryckligen av länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Skaraborgs län och av landstingsförbundet. En avvisande hållning intar däremot valnämnden i Stockholm som anser det vara riktigare att undanröja de påtalade olägenheterna genom alt ändra 5 kap. 8 § vallagen så att partierna får möjlighet att anmäla fler än 20 kandidater i landstingskommun och kommun. Länsstyrelsen i Västernorrlands län pekar på samma möjlighet. Om en regel av den innebörd som riksskatteverket har föreslagit skall komma till stånd, bör den enhgt denna länsstyrelse få den utformningen att, om anmälda kandidater var valbara vid tiden för ingivande av anmälan av kandidater till centrala valmyndigheten, övriga namn på valsedeln inte förklaras obefintliga.

7.2.4 Föredraganden

Regeln alt vid bedömning enligt föreskrifterna om skydd för partibeteckning av vilkel namn, som skall anses som del första på en valsedel, hänsyn inte skall tas lill namn pä kandidat, som inte är valbar, ingick inte i skyddsregleringen när denna antogs år 1935, Bestämmelsen infördes först år 1962, i syfte atl klargöra rättsläget i fråga om s, k, riksvalsedlar vid andrakammarval (prop. 1962:53 s,. 74). Riksvalsedlar var valsedlar som utan åsätt valkretsbeteckning upptog ett giltigt namn för varje valkrets. Den här nämnda kompletteringen av vallagstiflningen gjorde klart atl valsedel kunde användas i viss valkrets trots att del för valkretsen giltiga namnet föregicks av namn på kandidater som varken var valbara eller anmälda i den ifrågavarande valkretsen. Jag vUl erinra om att endast den som var bosatt inom en valkrets var valbar vid andrakammarval i kretsen.

Sedan det s. k. bostadsbandet har slopats för riksdagsval, saknar typen riksvalsedel numera aktualitet. Redan delta talar för att den ifrågavarande bestämmelsen, som nu återfinns i 14 kap, 5 § andra stycket vallagen, får utgå eller omarbetas. Härtill kommer all regeln, främsi vid val till landsiing och kommunfullmäktige, kan få oförutsedda konsekvenser för partiernas representation i de beslutande församlingarna. Sådana kon-

Prop, 1975:27 38

sekvenser kan inte helt förebyggas genom en ökning av det högsta antal kandidater som får anmälas. Jag ansluter mig därför till riksskatteverkets förslag att väljare som har fört upp ett för valet i fråga anmäll namn först på valsedeln inle skall riskera atl få efterföljande namn förklarade ogiltiga på den grund att den först uppsatte kandidaten visar sig inte vara valbar eller dör före valdagen. Jag föreslår atl 14 kap. 5 § andra siycket ändras i enlighet med det anförda. I sammanhanget föreslår jag en redaktionell ändring i 6 kap. 3 § Iredje siycket.

8 Lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval

Medan vallagen innehåUer bestämmelser om val till riksdagen, val av landstingsmän och val av kommunfullmäklige återfinns bestämmelserna om val av kyrkofuUmäklige i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval. Valförfarandet enligt de båda lagarna överensstämmer lill stora delar. Vad angår de i det föregående berörda reglerna om poströstning, budröslning och valsedels ogUtighet har lagen om kyrkofullmäktigval i stor utsträckning utformats så att den hänvisar lill eller tar upp direkta motsvarigheter till bestämmelser i vallagen. På andra punkter, t. ex. vad gäller valdistriktsindelningen, innehåller lagen särbestämmelser.

De förslag till ändringar i vallagen, som berör områden med överensstämmande reglering, bör enligt min mening i allt väsentligt återspeglas också i lagen om kyrkofullmäktigval. Detta innebär vad angår föreslagna regler rörande valdislriktsindelning all endasl en mindre redaklionell ändring bör göras i 5 § lagen om kyrkofullmäktigval. Jag syfiar här på bestämmelsen i paragrafens tredje stycke som i fråga om länsstyrelses beslut om valdislriktsindelning hänvisar lill bl. a. 3 kap. 3 § Iredje stycket vallagen. Också sådant beslut bör meddelas senast en månad före ingången av det år under vilket beslutet skall träda i tUlämpning. I fortsättningen bör till följd av den omredigering som föreslås i nämnda lagrum hänvisningen avse lagrummets fjärde siycke.

Vad härefter angår förslagen rörande poströstning villjag till en början påpeka att vad Jag har sagt om möjlighelen att poströsta på glesbygds-postställe eller filialpostställe självfallet ocksä är tillämpligt då det gäller kyrkofullmäktigval. Jag är vidare av den uppfattningen att de vidgade möjligheter att begränsa antalet postanstalter vid vilka röstning får ske som föreslås i vallagen bör kunna utnyttjas också vid de val det här är fräga om. Däremot anserjag inte att det föreligger tillräckliga skäl att för kyrkofullmäktigvalens vidkommande inräita tillfälliga postanstalter för röstning på valdagen.

Den föreslagna möjligheten för väljare som bor utmed lantbrevbärarlin-je att lämna valsedelsförsändelse genom lantbrevbäraren som bud bör stå öppen också vid val av kyrkofullmäktige. Erforderliga regler om delta bör utformas efter mönster av de nya bestämmelserna i 1 1 kap. 5 och 6 §§ vallagen och arbetas in i 36-38 §§ lagen om kyrkofullmäktigval. 1 övrigt bör i överensstämmelse med vad som föreslås i I 1 kap. 9 § vallagen ett tillägg göras till 40 §. Till följd av den omredigering av 11 kap. vallagen

Prop. 1975:27 39

som föreslås måste också ett par redaktionella ändringar göras i 39 och 40 §§, Genom atl lagen om kyrkofullmäktigval i 18 § hänvisar till 8 kap. 9 § första och andra styckena vallagen kommer den nya bestämmelsen där om att inner- och ylterkuvert för valsedelsförsändelse skall medföras av lantbrevbärare att gälla utan att någon lagändring vidtas. Bestämmelsen i 6 kap. 9 § vallagen, som innebär att valsedlar och valsedelsblanketter skall finnas i lokal där röstning äger rum, saknar däremot motsvarighel i lagen om kyrkofullmäktigval. Den föreslagna ändringen i detla lagrum bör därför inte medföra någon motsvarande ändring i lagen om kyrkofullmäktigval.

Inte heller i fråga om de ytterligare förslag med anknytning till budröstning som jag har lagt fram finns det några skäl att låta olika regler gälla i de båda lagarna. Den föreslagna regeln all den som lämnar valsedelsförsändelse på postanstalt vid behov skall kunna legitimera sig kommer till följd av hänvisningen i 39 § lagen om kyrkofullmäktigval lill den föreslagna 11 kap. 8 § vallagen atl automatiskt gälla också vid kyrkofullmäktigval. Den föreslagna ändringen i 13 kap. 4§ vaUagen rörande granskning och kontroll av valsedelsförsändelser, som har kommit in lill valnämnd från röstmottagare på postanstalt eller från centrala valmyndigheten, bör föranleda en molsvarande ändring i 46 § tredje slyckel lagen om kyrkofuUmäkligval.

Vad slutligen angår de ogiltighetsfrågor somjag har tagil upp är endasl förslaget till ändring av ogillighelsregeln i 14 kap. 4 § vallagen av intresse i förevarande sammanhang. I fråga om den slulliga sammanräkningen hänvisar 48 § lagen om kyrkofullmäktigval till bl. a. detta lagrum. Någon lagändring behövs alltså inte.

9 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

alt antaga inom justiliedepartementel upprättade förslag till

1. lag om ändring i vallagen (1972:620),

2. lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäktigval.
Ärendei bör behandlas under innevarande riksmöie.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga de förslag som föredraganden har lagl fram.