Regeringens proposition nr 101 Prop. 1975:101

Nr 101

Regeringens  proposition om nytt  valsystem  vid  landstingsval, m. m.;

beslutad den 3 april 1975.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag till nytt system för val till landsting. Systemet som avses bli tillämpat första gången vid 1976 års val ger bättre proportionalilel än del nuvarande och ansluter sig i huvudsak till det system som sedan år 1970 tillämpas vid riksdagsval.

Det nya valsystem som föreslås för landstingsvalen innebär atl 9/10 av mandalen i landsiingei är fasta valkrelsmandat som fördelas mellan valkretsarna på grundval av anlalel röslberätligade (vid 1976 års val anlalel invånare) i resp. valkrets. De återstående mandaten är utjämningsmandat och används för all utjämna de avvikelser från ell landslingsproporiionelll rikligt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta valkrets-mandaten. Endast parti som har fått minsl 3 % av rösterna i hela landstingskommunen skall enligl förslagel få delta i mandatfördelningen. Någon motsvarighet föreslås inle lill den regel som liilämpas vid riksdagsvalen och som innebär att parti som har lätt minsl 12 96 av rösterna i en valkrets har rätl atl delta i fördelningen av de fasta valkrelsmandalen i den valkretsen.

1 propositionen föreslås vidare - efter förebild av bestämmelserna om antalet kommunfullmäktige - alt anlalel landstingsman skall bestämmas av landsiingei med utgångspunkt i vissa minimital som står i relation lill anlalel röstberättigade (såvitt gäller 1976 års val antalet invånare) i landstingskommunen och som inte får underskridas. Antalet landstingsman skall enligt förslagel alllid bestämmas lill ell udda tal.

1 fråga om valen till kommunfullmäktige föreslås vissa ändringar i de nuvarande reglerna. Antalet röstberältigade skall enligl förslaget vara av-

1   Riksdagen 1975. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 2

görande för hur många kommunfullmäktige som lägst skall utses, för om valkretsindelning skall vara obligatorisk vid val av kommunfullmäktige och för hur många fullmäktige som skall ulses i de olika valkretsarna i val-kreisindelade kommuner. Vid 1976 års val skall dock anlalel invånare liksom hittills vara avgörande i dessa hänseenden. Det lägsta antalet fullmäktige som skall ulses i varje valkrets i valkretsindelad kommun höjs enligt förslaget från tio till  15.

Prop. 1975:101 3

1 Förslag till

Lag om ändring i landstingslagen (1954:319)

Härigenom föreskrives i fråga om landslingslagen (1954:319)' dels atl 12, 16 och 17 §§ skall upphöra all gälla, dels alt 6, 9-11 och 13-15 ijsi saml 78 !; 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Landstingets ledamöter och suppleanter för dem utses genom val i den ordning nedan sägs.

Antalet ledamöter i landsUnget skaU bestämmas tiU ett udda tal och UU minst

35 / landstingskommun med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder,

51 i landstingskommun med över 140000 till och med 200 000 röstberättigade invånare,

71 i landstingskommun med över 200000 UU och med 300 000 röstberättigade invånare,

101 i landstingskommun med över 300 000 röstberättigade invånare.

Vid tillämpningen av första stycket skall som röstberättigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

LandsUnget beslular, med iakttagande av vad nu är sagt, hur många landstingsmän som skola utses för landstingskommunen. För lands-Ungsmän skola suppleanter utses.

Beslut om ändring av antalet landstingsman tillämpas först vid det val i heta rikel av landstingsman som följer närmast efter beslutet. Länsstyrelsen skall genast underrättas om beslul om ändring av aniatei landstingsman.

' Lagen omtryckt 1972:101.

Prop. 1975:101

Nuvarande lydelse

Förestagen tydelse

Landstingsmän jämte suppleanter väljas utom i fall, som avses i 17§, för tre år, räknade från och med den 1 januari årel näst efler del, då valet skell.

Landstingsman jämte suppleanter väljas utom i fall, som avses i 15 §, för tre år, räknade från och med den I januari året näst efler det, då valet skett.

För val av landstingsman indelas landstingskommunen i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

10 {;

För val av landstingsmän indelas landstingskommunen i valkretsar. För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver efter folkmängden en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

11

Valkrets skall, efter vad i denna paragraf närmare angives, omfatta en eller flera kommuner. Vid Indelning i valkretsar skatt, med undanlag varom I andra och fjärde styckena samt i 12 § förmäles, iakttagas all för varje valkrets komma au utses minst sju landstingsman. Ej må Ulan särskilda skäl kommuner gemensamt utgöra cn valkrets, där flera än tretton landstingsman skola utses för kretsen.

Stad med mer än 20 000 invånare bildar egen valkrets, såvida el särskilda skäl finnas att med staden sammanföra en etter flera andra kommuner till en valkrets. Stad med mindre folkmängd än nu sagts förenas med annan stad dier andra städer eller med angränsande tandsbygd till en valkrets.

Såvitt angår landsbygden verkställes valkretsindelningen, där så lämpligen kan ske, efter domsaga. Annan valkrets än den, vari två eller flera städer ingå, skaU såvitt möfigi så utformas.

Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om det föranledes av andra stycket I eller en lämpligare valkretsindelning därigenom eljest erhålles, får dock kommun delas i två eller flera valkretsar eller del av kommun sammanföras med annan kommun, del av annan kommun eller delar av andra kommuner till en valkrets.

Valkrets bör utformas så alt den

1.  kan beräknas komma alt enligt be
stämmelserna i 14 ,i!> tilldelas minst åtta
fasta vatkretsmandat,

2.  kan omslutas av en sammanhäng
ande gränsUnfe.

Delas kommun i två eller flera valkretsar för val av tandstingsmän och är kommunen Indelad i valkretsar för val av fullmäklige. skall iakttagas, att gräns för valkrets för val av landstingsman skatt sammanfalla med gräns för valkrets för val av fullmäktige.

Prop. 1975:101

Nuvarande tydelse

att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje.

Då särskilda skäl äro därtill, må område med mindre invånarantal än ovan sägs utgöra valkrets. Sådan valkrets skatt dock hava mer än 15 000 invånare.

Föreslagen lydelse

13;

Indelningen i valkretsar/ömerfe/ antal landstingsman, som skall utses för varje valkrets, bestämmes av landstinget efter de i 10-12 §§ angivna grunderna. Förslag till omförmälda indelning skatt IlU landstinget avgivas av länsstyrelsen, sedan kommunerna beretts lilirälle atl yllra sig.

Beslul om indelning i valkretsar skall för all vinna bindande kraft underställas regeringens prövning och fastställelse.

Indelningen i valkretsar bestämmes av landstinget, sedan kommunerna beretts lillfälle att yttra sig.

Beslut om indelning i valkretsar meddelas, om ej regeringen föreskriver annat, före utgången av oktober året före det år då val av landstingsmän första gången skaU äga rum enligt den beslutade indelningen.

Beslut om indelning i valkretsar skall för att vinna bindande kraft underställas länsstyrelsens prövning och fastställelse. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos vatprövningsnämnden genom besvär. Mot vatprövnings-nämndens beslut får talan ej föras.

14 i

Bliva de förhållanden vilka legal till grund för landstingets beslul enligt 13 § så ändrade, att jämkning däri påkallas tillföljd av stadgandena i 10-12 §§, etter finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landsiingei på länsstyrelsens förslag etter efter inhämtande av dess yttrande verkställa jämkningen; och skall, där ej sådanl falt är för handen som avses i 15 forsla .■slyckel och 16 § andra stycket, landstinget verkställa jämkningen  vid landstingsmöte före

Mandaten i landsiingei utgöras av fasta vatkretsmandat och uijämnings-mandat. Nio tiondelar av mandaten äro fasta vatkretsmandat. Det brutna tat som uppkommer vid fastsiätlandci av anlalel fasta valkrelsmandat avrundas till närmast lägre hela lat. Återstående inandal äro utjämningsinaiidai.

Mandaten fördelas mellan partier. De fasta valkrelsmandalen fördelas för varje valkrets mellan partierna på grundval av vatresutiaici I valkretsen.

'Senaste lydelse 1974:561. 'Senaste lydelse 1974:561.

Prop. 1975:101

Nuvarande lydelse

oktober månads utgång året Innan val av landstingsmän nästa gång äger rum eller, där regeringen så förordnar, före o maj månads utgång det år valet förrättas.

Förestagen lydelse

Utjämningsmandaten fördelas först mellan partierna på grundval av valresultatet I heta landstingskommunen och tillföras därefter valkretsarna.   ,

Länsstyrelsen fastställer aniatel fasta vatkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då val av tandstingsmän skatt äga rum, om ef regeringen föreskriver annan lid för beslutet. Härvid tillföres valkretsen ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tat som erhålles, när antalet röstberättigade i landstingskommunen delas med antalet fasta vatkretsmandat där. De fasta vatkretsmandat som härefter återstå tillföras valkretsarna efter storleken av de överskoll som uppkommit vid denna fördelning. Mellan lika överskotislat avgöres företräde! genom lo 11 ning.

Vid tillämpning av tredje stycket skatt som rösiberäiiigad anses den som har upptagits i gällande röstlängd.

Mol länsstyrelsens beslut enligl denna paragraf föres talan hos vatprövningsnämnden genom besvär. Mol vatprövningsnämndens beslut får talan cl föras.

15

Har beslut fattats oip kommuns inträde I landstingskommun etter har förordnande meddelats som föranleder att landstingskommun eljest utvidgas, skall landstinget vid landstingsmöte före oktober månads utgång eller före annan tidpunkt, som regeringen fåreskriver, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande   verkställa  den jämkning i  val-

Har beslul fallats om ändring i den landstingskommunala Indelningen, får regeringen förordna att de landstingsmän och suppleanter som utsetts för landstingskommun som beröres av inddningsändringen skola frånträda sina uppdrag, när den nya indelningen träderikrafi, samt an nya valavlands-llngsmän och suppleanter inom lands-ilngskommunen skola verkställas. Va-

' Senaste lydelse 1974:561

Prop. 1975:101

Nuvarande lydelse

kreisindetnlngcn som må föranledas därav.

I falt, som sägs i första stycket, må regeringen, om förhållandena därtill föranleda, förordna, att val av landstingsmän jämte suppleanter skall å dag, som länsstyrelsen bestämmer, året Innan utvidgningen sker företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen nybildats av det område, med vilket landstingskommunen utvidgas, etter del därav eller ock elfest berörts av jämkningen.

Föreslagen lydelse

ten skota äga rum året innan Indet-ningsändringen träder I kraft den dag som länsstyrelsen bestämmer och avse tiden från och med dagen för ikraftträdandet till utgången av det år då vat i hela rikel av tandstingsmän nästa gång skola äga rum.

Träder ändring i den landstingskommunala indelningen i kraft vid årsskifte närmast efter det år då val i hela rikel av landstingsmän hålUts, avse valen landstingskommunen enligt den nya indelningen.

78 s / mom. Över beslul av landsting äger medlem av landstingskommunen anföra besvär hos regeringsrätten. Sädan klagan må grundas endasl därå, att beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

slår i slrid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider landstingets befogenheter eller

kränker klagandens enskilda rält eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären, ställda lill regeringsrätten, skola hava inkommit till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag, då verkställd justering av del över beslutet förda protokollet tillkännagivits å landslingskommunens anslagstavla. Besvären skola vara åtföljda av överklagade beslutet jämte bevis om dagen för justeringens tillkännagivande.

Över landstings beslut, som avses Över landstings beslul, som avses

i  13-/6 .s.s'', må ej klagas. i  13,s'', må ej klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. 1 fråga om val som förrättas före utgången av år 1976 skall dock gälla följande avvikelser från vad som föreskrives i 6 och  14 5;!;.

1. Anlalel landstingsmän skall bestämmas till minst

35 i landstingskommun med 235 000 invånare eller därunder,

51 i landslingskommun med över 235 000 lill och med 335 000 invånare.

Prop. 1975:101 8

71 i landslingskommun med över 335 000 till och med 500 000 invånare, 101 i landstingskommun med över 500 000 invånare. 2. När de fasta valkrelsmandalen skall fördelas på valkretsarna, tillföres varje valkrets etl mandat för varje gång som antalet invånare i valkretsen enligt stommarna till manlalslängderna för årel är jämnt delbart med det tal som erhålles, när antalet invånare i landstingskommunen enligt stommarna delas med antalet fasta valkretsmandat där.

Prop. 1975:101 9

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom föreskrives alt 5 och 9 !;§ kommunallagen (1953:753)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas till ell udda tal och till minst

31 i kommun med 20 000 invånare eller därunder,

41 i kommun med över 20 000 lill och med 40 000 invånare,

51 i kommun med över 40 000 lill och med 60000 invånare,

61 i kommun med över 60 000 invånare.

5S

Kommunfullmäktiges antal skall bestämmas lill elt udda tal och till minst

31 i kommun med 12 000 röstberättigade invånare eller därunder,

41 i kommun med över 12 000 lill och med 24 000 röstberättigade invånare,

51 i kommun med över 24 000 till och med 36 000 röstberättigade invånare,

61 i kommun med över 36 000 röstberättigade invånare.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges anlal, skall kommunen ändock intill utgången av det år, då allmänna fidlmäkiigvat nästa gäng skola förrättas, företrädas av fullmäklige lill det anlal, som tidigare blivit bestämt.

Vid tillämpningen av första stycket skall som rösiberäiiigad an.ses den som har upptagits i gällande röstlängd. Kommunfullmäktige besluta, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många fullmäklige skola utses för kommunen. Om beslutet skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas.

Har beslut fattats om ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen ändock intill utgången av del år, då val i heta rikel av kommunfullmäktige nästa gång skola förrättas, företrädas av fullmäklige lill del anlal, som tidigare blivit bestämt.

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i kommunen finnas flera än 40 000 invånare eller för kommunen skola utses minst 51  fullmäklige.

' Lagen omtryckt  1969:765. 'Senaste lydelse 1974:559.'

9§=

För val av kommunfullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om i kommunen finnas flera än 24 000 röstberättigade invånare eller för kommunen skola utses minst 51

Prop. 1975:101

10

Nuvarande lydelse

Överstiger folkmängden i kommun 10 000, må valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, företagas också i annal fall än nu sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke lill följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden synnerliga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synneriiga skäl förläggas till olika valkretsar; alt varje valkrets om möjligt utformas så, atl den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den mån det ulan olägenhet kan ske.

1 varje valkrets väljes, efter kretsens i manialslängden upptagna befolkning för årel näst före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfullmäktig för var]e futli tat, molsvarande det som erhålles, då kommunens för samma år i manialslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår till del för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av delta anlal de val-

Förestagcn lydelse

fullmäklige. Överstiger antalet röstberättigade invånare i kommun 6 000, må valkretsindelning, där så befinnes lämpligt, förelagas också i annat fall än nu sagts. Annan kommun må ej indelas i valkretsar, såframt icke till följd av kommunens särskilt betydande utsträckning eller liknande förhållanden synneriiga skäl föreligga därtill. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets. Antalet röstberättigade beräknas på sätt som föreskrives i 5 § andra stycket.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att utse minsl femton kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägs; atl delar av samma by eller hemman ej utan synneriiga skäl föriäggas till olika valkretsar; all varje valkrets om möjligt utformas så, atl den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

1 varje valkrets väljes en kommunfullmäktig för varje gång som aniatel röslberätligade I valkretsen är jämnt delbart med del tat som erhålles, när antalet röslberätligade i kommunen delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det anlal fullmäktige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår lill det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av delta anlal de valkretsar, / vilka antalet röslberätligade mest överskjuter de tal, som enligl den angivna regeln

Prop. 1975:101

11

Föreslagen tydelse

äro bestämmande för fullmäktiges anlal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efter överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskotlstalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning. Antalet rösiberäiiigade beräknas på sätt som föreskrives i 5 if andra sivckci.

Nuvarande lydelse

krelsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäktiges antal inom valkretsarna, vara berättigade alt var för sig i ordning efler överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro över-skotlslalen lika för två eller flera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efter därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag, kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna.om sådan indelning, sedan lilirälle beretts kommunfullmäktige all avgiva yttrande i ärendet.

skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i till-lämpning. Det anlal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastslälles av länsslyrelsen det år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet för den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige, som kretsen äger utse enligt i tredje stycket angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga krelsar, likväl bestämmas till tio; och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

Beslul om indelning i valkretsar Beslul om indelning i valkretsar

skall meddelas senast två månader före ingången av del kalenderår, under vilkel beslutet skall träda i till-lämpning. Det antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastställes av länsstyrelsen del år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet förden period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäklige, som kretsen äger utse enligl i tredje stycket angivna grunder, icke liW femton, skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas lill .lemton: och skall i sådanl fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

Mol länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf röres talan hos valpröv-ningsnämnden genom besvär. Mol valprövningsnämndens beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna i 9 !; andra och femte styckena tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efier utgången av år 1976.

Prop. 1975:101 12

3 Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom föreskrives att 9 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Förestagen tydelse

För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje valkrets kan beräknas komma att utse minst tio kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande stycke sägs; atl varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas odelad och icke i något fall delas på fiera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den män det utan olägenhet kan ske.

1 varje valkrets väljes, efter kretsens i manialslängden upptagna befolkning för året näst .före den treårsperiod, som valet gäller, en kommunfullmäktig för varje fulli tal, ■ motsvarande del som erhålles, då kommunens för samma år i manialslängden upptagna folkmängd delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest det antal fullmäktige, som med lillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår lill det för kommunen bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de valkretsar, vilkas folkmängd mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämman-

' Lagen omiryckl  1969:766. 'Senaste Ivdelse 1974:560.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att utse minsl femton kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följandestyckesägs;alt varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas odelad och icke i något fall delas på fiera än två krelsar; saml att antalet fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

1 varje valkrets väljes en kom-inunfullmäklig för varje gång som antalet röstberättigade i valkretsen är jämnt delbart med det tal som erhålles när antalet röstberättigade i kommunen delas med antalet fullmäktige för hela kommunen. Därest del.antal fullmäklige, som med tillämpning av denna regel skall utses, icke uppgår lill del för kommunen bestämda anlalel, skola för ernående av detla antal de valkretsar, / vilka antalet röstberättigade mest överskjuter de tal, som enligt den angivna regeln äro bestämmande för fullmäkliges antal inom valkretsarna, vara berättigade atl var för sig i ordning efter

Prop. 1975:101

13

Föreslagen lydelse

överskottens storlek välja ytterligare en fullmäktig. Äro överskottstalen lika för två eller fiera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning. Som rösiberäiiigad anses den som har upptagas i gällande röstlängd.

Nuvarande lydelse

de för fullmäktiges anlal inom valkretsarna, vara berättigade att var för sig i ordning efler överskollens storlek välja ytteriigare en fullmäktig. Äro överskotlstalen lika för två eller fiera valkretsar, avgöres företrädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, efler därom av kommunstyrelsen uppgjort förslag, kommunfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsslyrelsen förordna om sådan indelning, sedan lilllälle beretts kommunfullmäktige all avgiva yttrande i ärendel.

Beslul om indelning i valkretsar Beslut om indelning i valkretsar

före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i till-lämpning. Det antal fullmäklige, varje valkrets skall utse, fastslälles av länsslyrelsen del år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet förden period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäklige, som kretsen äger utse enligt i tredje slyckel angivna grunder, icke liW femton, skall anlalel, med motsvarande jämkning av anlalel fullmäklige i övriga krelsar, likväl bestämmas till femton; och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

skall meddelas senast två månader     skall meddelas senast två månader

före ingången av del kalenderår, under vilkel beslutet skall träda i till-lämpning. Del antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastslälles av länsstyrelsen del år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet förden period valelav-ser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäklige, som kretsen äger utse enligl i tredje slyckel angivna grunder, icke till tio, skall antalet, med molsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga kretsar, likväl bestämmas lill tio; och skall i sådant fall valkretsindelningen omprövas före nästa val.

Mol länsstyrelsens beslul enligl denna paragraf föres talan hos valpröv-ningsnämnden genom besvär. Mol valprövningsnämndens beslul får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977. De nya bestämmelserna i 9 >; andra och femte styckena tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efler utgången av år 1976.

Prop. 1975:101

14

4 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives i fråga om vallagen (1972:620) dels att 2 kap. 5 si saml 14 kap. 3, 15, 16, 18, 20 och 21 i;>:; skall ha nedan angivna lydelse.

SS,

dels all i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 14 kap. 15a-15d av nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

5s'

1 landstingslagen (1954:319), kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för Slockholm finns beslämmelser om landstingskommuns och kommuns indelning i valkretsar.

Om Stockholms läns landstingskommuns indelning i valkretsar finns särskilda bestämmelser.

1 landslingslagen(1954;319), kommunallagen (1953:753) och kommunallagen (1957:50) för Stockholm finns bestämmelser om landstingskommuns och kommuns indelning i valkretsar. / landslingslagen finns också beslämmelser om fördelning av fasta valkrelsmandat på valkretsar.

14 kap. 3 S     ■ 1 fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan kandidatnamnen på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning som behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

munfullmäkligval fördelar länsslyrelsen för varje valkrets platserna mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även vilka personer som skall erhålla platserna saml utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige.

1 fråga om landstings- och kom- 1 fråga om landstings- och kom-

munfullmäktigval    fördelar    länsslyrelsen platserna mellan partierna. Platserna fördelas I fråga om kom-muiifullmäkilgvat för varje valkrets. Länsslyrelsen   faslställer  även   för varje  valkrets  vilka   personer  som skall  erhålla  platserna  samt   utser suppleanter för landstingsmän och för fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter för fullmäktige. Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättningen skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan för-rätlningen återupptagas, skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits med valhandlingarna.

' Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.

Prop. 1975:101 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 S'

Ordningen mellan kandidalnamnen inom varje parti fastställes genom särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endasl för ell namn. Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet med 6 i; andra-femle styckena.

SkaU två etter flera platser besättas,
fördelas de mellan de olika partierna
så alt platserna, en efter annan, tillde
las det parti som varje gång uppvisar
det slörsla jämförelsetalet. Jämförel
setalet beräknas enligt tredje stycket. '
Den första platsen som tilldelats parti
besattes med den kandidat som står
främst I den enligt forsla stycket be
stämda ordningen mellan namnen,
den andra ined den kandidat som där
efter står närmast i ordningen och så
vidare efter samma grund.

Jämförelselalel beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats, genom atl partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiels röstetal delas med del tal som är I högre än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhåUit platser från två partier, skall vid beräkning av det antal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om kandidaten erhållit platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter samma grund.

Har ell parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skaU det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall bion en plats besättas, tillfaller platsen den kandidat som står främst i namnordningen inom det parti som har del slörsla jämförelsetalet enligt tredje stycket.

' Ändringen innebär att andra-sjätte styckena upphävs.

Prop. 1975:101 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

15aS

Endast parti som har fått minst tre procent av rösterna i hela lands-Ungskommunen är berättigat att deltaga ifördelningen av mandaten I landstinget. 15b;!

De fasta valkretsmandaten i landstinget fördelas för varje valkrets pro-porilonelli mellan partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Härvid tilldelas mandaten, ett efter annat, det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelals något mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan till-dclais partiet i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, alt fördelningen av alla mandat i landstinget blir proportionell mot partiernas röstetal i hela landstingskommunen. Vid bestämmandet av del sammanlagda antal mandal i landstinget som parti skall ha för au bli proportionellt representerat tillämpas fördelningsregeln I första stycket på hela landstingskommunen som en valkrets. Varje parti tilldelas så många uijäinnlngsmandai som behövs for att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fas-

Prop. 1975:101 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ta valkretsmandaten erhåUit flera mandat än som motsvarar den proportionella representationen i landstinget för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen av uijämningsmanda-ten från partiet och de fästa valkrelsmandat del har erhållit.

Av de utjämningsmandat som parti erhållu tillföres det forsla den valkrets där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal vid forlsall lillämpning av fördelningsregeln i första stycket på partiets röstetal I valkretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandal ef besällas genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den tid for vi/ken valet gäller.

Mellan hka jämförelsetal avgöres företrädel genom lottning.

15ci?

För varje mandat som ett parti har erhållit i landstinget utses en landstingsman. Den första platsen som tiU-delats parti besattes med den kandidat som slår främst I den enligl 15 § bestämda ordningen mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Riksdagen 1975. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15d§

SkaU två eller flera platser besättas vid val IlU kommunfidlmäkiige, fårdelas de mellan partierna så att platserna, en efter annan, tilldelas det parti som varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet beräknas enligt andra stycket. Den första platsen som tilldelats parti besattes med den kandidat som slår främst i den enligl 15 § bestämda ordningen mellan namnen, den andra med den kandidat som därefter slår närmast i ordningen och så vidare efter samma grund.

Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats någon plats, genoin att partiets röstetal delas med 1,4. Därefter erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med del tal som är I högre än det dubbla antalet av de platser som tilldelats partiet. Har samma kandidat erhålla platser från två partier, skaU vid beräkning av del anlal platser som utdelats vardera platsen anses blott som en halv plats och, om kandidaten erhålla platser från tre partier, som en tredjedels plats och så vidare efter samma grund.

Har ett parti tilldelats lika många platser som motsvarar antalet namn på partiets valsedlar, skall det uteslutas från vidare jämförelse.

Skall blott en plats besättas tillfaller platsen den kandidat som står främst i namnordningen Inom det parti som har det största jämförelsetalet enligt andra stycket.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

Prop. 1975:101

161

Nuvarande Ivdelse

Har kandidat fåll plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störsi. Plats som han ej tillträder tillfaller den kandidat som slår närmast i lur att erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

Föreslagen lydelse

Har kandidat vid val till landsting fått plats I ordning I mer än en valkrets eller för mer ön ett parti och skulle han tillföljd härav erhålla mandat I mer än en valkrets eller fÖr mer än ell parti, skall han tillträda del mandat, för vilket hans jämförelsetal är störsi. Mandat som han ej tillträder tillfaller den kandidat som står närmast I tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädel genom lottning.

Har kandidat vid val Ull kommunfullmäktige fått plats i ordning i mer än en valkrets och skulle han till följd därav erhålla plats i mer än en valkrets, skall han tilldelas den plats för vilken hans jämförelsetal är störst. Plats som han ej tillträder tillfaller den kandidat som står närmast i tur all erhålla plats för partiet i den valkretsen. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

För landstingsmän utses suppleanter på följande sätt.

För varje landstingsman göres inom det parti, för vilket han blivil vald, lika många nya sammanräkningar, dock minsl tre, som partiet erhållit platser. Har landstingsman fåll plats från mer än ett parti, anses han vald för det parti från vilket plats först tilldelades honom. Vid varje sammanräkning tages hänsyn till blott de valsedlar som gällde för landstingsmannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som slår försl på sedeln, varvid bortses från namn på den som

För varje landstingsman göres inom del parti, för vilket han blivit vald, lika många nya sammanräkningar, dock minst tre, som partiet erhållit platser. Vid varje sammanräkning tages hänsyn till blott de valsedlar som gällde för landstingsmannen när han fick platsen. Varje valsedel gäller som hel röst. Röstvärdet tillgodoräknas det namn som står först på sedeln, varvid bortses från namn på den som redan blivil utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som får högsta

Prop. 1975:101

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

röstetalet utses till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädet genom lottning.

redan blivit utsedd lill landstingsman eller lill suppleant för den landstingsman sammanräkningen avser. Den som lar högsta röstetalet ulses till suppleant för den landstingsman som sammanräkningen avser. Mellan lika röstetal avgöres företrädel genom lottning.

Kan föreskrivet anlal suppleanter icke utses enligt andra stycket, skall därvid bero.

20 §

Valels utgång kungöres genoni uppläsning av protokollet. Därmed är valet avslutat.

När länsslyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 16, 18 och 19 §§, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minst två olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

När länsstyrelsen företagit de ålgärder som föreskrives i 15, I5b-I5d, 16, 18 och 19 ji;, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minsl två olika sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

21

Har föreskrivet anlal landstingsman eller fullmäktige ej blivit utsedda vid valet, skall nytt val genast anställas för utseende av det felande antalet. Vid sådanl val skall utses även suppleanter för landstingsman och för fullmäklige i kommun där del skall finnas suppleanter för fullmäktige.

Har landstingsmän eller fullmäktige men ej suppleanter valts lill föreskrivet anlal, skall därvid bero.

Har föreskrivet antal fullmäktige ej blivit utsedda vid valet, skall nytt val genast anställas för utseende av det felande anlalel. Vid sådant val skall utses även suppleanter för fullmäktige i kommun där det skall finnas suppleanter för fullmäklige.

Har fullmäktige men ej suppleanter valts till föreskrivet antal, skall därvid bero.

Denna lag träder i krafi den I januari 1977 men tillämpas även dessförinnan i fråga om val som avser tid efier utgången av år 1976.

Prop. 1975:101 21

Uldrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1975-04-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carisson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Proposition om ny» valsystem vid landstingsval, m. m.

1 Inledning

Kommunalvalskommittén', som tillsattes år 1967 för att utreda frågan om ändrade regler för bestämmandet av antalet landstingsmän, landstingskommuns indelning i valkretsar och valsystem för kommunalvalen, har i december 1970 avlämnat betänkandet (SOU 1971:4) Kommunala val.

Efler remiss har yttranden över betänkandet avgelts av regeringsrätten, riksskatteverkel, domkapitlen i Växjö, Lunds, Göteborgs och Härnösands stift, samtliga länsstyrelser, 1965 års vallekniska utredning, ulredningen om den kommunala demokratin, kommunallagsulredningen. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från landstingskommunerna och ell anlal kommuner. Domkapitlen har bifogat yttranden från ett anlal församlingar och kyrkliga samfälligheter. Slutligen har kristen demokratisk samling (kds) inkommit med tvä yttranden och några kommuner yttrat sig direkt lill Kungl. Maj;t.

Utredningen om den kommunala demokralin\ som tillsattes år 1970 med uppgift all göra en översyn av den kommunala demokratin, har i januari 1975 avlämnat betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin. Betänkandet har överiämnats till de i riksdagen representerade politiska partierna.

F. d. landshövdingen Ingvar Lindell, ordrörande, samt riksdagsledamöterna Thure Dahlberg, John Eriksson, Kad-Erik Eriksson och Carl-Wilhelm Lothigius.

Riksdagsledamoten Anna Lisa Lewén-Eliasson, ordförande, samt förbundsordföranden Bengl Blomdahl, riksdagsledamöterna Karl Boo och Claes Elmstedt, universitetslektorn Agne Gustafsson, riksdagsledamöterna Nils Hörberg, Gördis Hörnlund och Hilding Johansson samt kommunalkonsulenien Göran Åstrand.

Prop. 1975:101 22

2   Gällande bestämmelser

2.1 Antalet landstingsmän och valkretsindelningen vid landstingsval

Varje län utom Gollands län utgör enligl 1 S första slyckel landstingslagen (1954:319, omtryckt 1972:101, ändrad senast 1974:561) (LL) en landslingskommun. Från denna regel anges i andra stycket vissa undantag. Fanns vid LL:s ikraftträdande kommun som inte tillhörde landstingskommun, skall därvid förbli, om inte annat bestäms enligt 2 §. Med denna undantagsbestämmelse åsyftas numera Göteborgs och Malmö kommuner. Annan kommun som inte tillhör landslingskommun än Gotlands kommun kan inträda i landstingskommun (2 i:; 2 mom). Den landstingskommunala indelningen kan också ändras genom ändring i länsindelningen.

Landstingskommunens beslutande organ är landstinget (5 §). Ledamölerna i landstinget - landstingsmannen - och suppleanter för dem utses i direkta val (6 §). För val av landstingsmän indelas landstingskommun i valkretsar. Hur många landstingsmän som landstinget skall ha beror på valkretsindelningen och folkmängden. 1 varje valkrets utses landstingsmän till etl anlal som motsvarar en landstingsman för varje påbörjat tal av 5 000 invånare och dessutom ytteriigare en landstingsman (10§). Valbarheten är inte inskränkt lill valkrets.

Landstinget bestämmer hur valkretsindelningen skall ske och det anlal landstingsmän som skall ulses i varje krets (13§). För alt bli giltigt skall landslingels beslut om valkretsindelningen fastställas av regeringen. Vid beslutet om valkretsindelningen är landstinget bundet av föreskrifterna i 10-12 i:;. Valkretsskall sålunda omfatta en eller fiera kommuner,dvs. gräns för valkrets skall alltid följa kommungräns. Valkretsindelningen skall med vissa undantag göras så alt minst sju landstingsmän kommer atl utses för varje valkrets. Invånarantalet i valkrets måste alltså i allmänhet överstiga 25 000. Förutvarande siad med mer än 20 000 invånare bildar dock egen valkrets, om det inle föreligger särskilda skäl atl lägga samman staden med en eller fiera kommuner lill en valkrets. Frånsett det fall att två eller fiera förutvarande städer ingår i samma valkrets skall valkrets om möjligt.utformas så alt den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje. Valkrets skall alltid ha mer än 15 000 invånare.

Två eller fiera kommuner kan utgöra en valkrets endast om högsl 13 landstingsman kommer alt utses för kretsen, dvs. om. det sammanlagda invånarantalet uppgår lill högst 60 000. Från denna bestämmelse kan avvikelse göras, om särskilda skäl föreligger. Som en undanlagslös regel gäller dock all sammanlagda antalet landstingsman inte för vara lägre än 20. Skulle angivna regler leda lill ett mindre antal, får de jämkas så alt minimiantalet uppnås (12 §).

Länsstyrelsen upprättar förslag om valkretsindelning och om anlalel landstingsman. Förslaget skall tillställas kommunerna för yttrande. Därefter fattar landstinget sitt beslul (13 § första slyckel). Regeringen prövar och

Prop. 1975:101 23

faslställer sedan landstingets beslut om valkretsindelningen (13>:; andra stycket).

På förslag av länsstyrelsen eller efter dess yttrande kan landstinget jämka beslul om valkretsindelning och om antalet landstingsman, om det med hänsyn lill bestämmelserna i 10-12 §§ påkallas av att de förhållanden som hår legat till grund för beslutet har blivil ändrade eller om det anses nödvändigt av annan anledning. Sådan jämkning skall beslutas vid landstingsmöte före utgången av oktober årel innan val av landstingsmän äger rum eller, om regeringen förordnar det, före utgången av maj valåret (14 §).

Om jämkning i valkretsindelningen och om nyval av landstingsmän och suppleanter på grund av ändring i den landstingskommunala indelningen finns särskilda bestämmelser i 15-17 §§.

För Slockholms läns landstingskommun gäller lagen (1972:624) om antalet landstingsman och valkretsindelningen i Slockholms läns landstingskommun för valperioden 1974-1976. Enligl lagen skall landsiingei bestå av 149 ledamöter (1 §). Enligl 2 § beslutar länsslyrelsen om indelningen i valkretsar på förslag av landstingskommunen eller efler dess hörande. Innan landstingskommunen avlämnar sitt förslag eller avger sitt yttrande, skall landstingskommunen bereda kommunerna tillfälle alt yttra sig. Landstingsman-dalen fördelas på valkretsarna (3 §). Beslut härom meddelas av länsslyrelsen före utgången av maj valåret. Härvid tilldelas varje valkrets ell mandal för varje gång som antalet invånare i valkretsen enligl mantalslängden för årel är jämnt delbart med en etthundrafyrtioniondel av antalet invånare i landstingskommunen enligt samma manlalslängd. De mandal som härefter återstår tillförs valkretsarna i ordning efler slorieken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. 1 4 § sägs all valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Stockholms kommun får dock indelas i valkretsar. Valkretsarna skall utformas så atl minst sju mandal kan beräknas komma att tilldelas varje valkrets och, om det inle medför olägenhet, valkretsarna får lika många mandat var. Är jämkning i valkretsindelningen påkallad av ändrade förhållanden, beslutar länsstyrelsen härom före utgången av maj valåret (5 §).

Lagen utgör ett provisorium i avbidan på en för alla landstingskommuner tillämplig lagstiftning på grundval av förslag från kommunalvalskommitlén (prop. 1969:112 s. 100, KU 1969:25, rskr. 1969:275, prop. 1972:105 s. 115, KU 1972:49, rskr 1972:269).  -

2.2 Antalet kommunfullmäktige och valkretsindelningen vid val av kommunfullmäktige

Kommuns beslutanderätt utövas enligt 4§ kommunallagen (1953:753, omtryckt 1969:765, ändrad senast 1974:941) (KL) av kommunfullmäktige. Dessa beslämmer själva hur många fullmäklige som skall ulses för kommunen (5 §). Vissa i lagen angivna minimital får emellertid inte underskridas. Vidare skall antalet fullmäktige alltid bestämmas till elt udda tal. Mini-

Prop. 1975:101 24

miantalel slår i relation till antalet invånare i kommunen. Uppgår antalet invånare i kommunen till 20 000 eller därunder skall antalet fullmäktige vara minst 31. Har kommunen mellan 20 001 och 40000 invånare skall minimiantalet fullmäktige vara 41. 1 kommuner med mellan 40 001 och 60 000 invånare skall del finnas minsl 51 fullmäktige och i kommuner med över 60 000 invånare minsl 61.

Enligt kommunallagen (1957:50) för Stockholm (omtryckt 1969:766, ändrad senast 1974:942) (KLS) skall antalet fullmäklige i Slockholms kommun vara minsl 101 (5 §).

Fullmäklige kan besluta alt det skall finnas suppleanter för fullmäklige (5 a § KL och 5 § KLS). Antalet suppleanter bestäms lill viss andel, dock högst hälften av det antal mandat som varje parti har erhållit i kommunen eller, om kommunen är indelad i valkretsar, i varje valkrets. Fullmäktigesuppleanterna fungerar som gruppsuppleanter.

För val av fullmäktige skall kommun indelas i valkretsar, om kommunen har fier invånare än 40 000 eller om minst 51 fullmäktige skall utses för kommunen. Om det anses lämpligt, kan också kommun med lägre anlal invånare delas in på detta säll. En förutsätining är dock alt kommunens folkmängd överstiger 10 000. 1 andra kommuner får valkretsindelning ske endasl om till följd av kommunens "särskilt betydande ulslräckning eller liknande förhållanden" synneriiga skäl talar för en sådan indelning (9 § första stycket KL).

Valkretsindelningen skall göras så atl varje krets kan beräknas komma att utse minsl tio fullmäktige. Vidare skall iakttas bl. a. alt kretsen skall kunna omslutas av en sammanhängande gränslinje. Vid indelningen skall också tillses att antalet fullmäktige för hela kommunen om möjligl fördelas lika på de särskilda kretsarna. 1 varje valkrets utses en fullmäktig för varje fullt tal motsvarande del som fås. om man delar kommunens folkmängd enligl mantalslängden för året med det totala antalet fullmäktige i kommunen (9 § andra och tredje styckena).

Länsslyrelsen beslutarom valkretsindelningen. Kommunerna skall dock medverka. Fullmäktige kan sålunda själva göra framställning om alt kommunen skall delas in i valkretsar. Utnyttjar länsslyrelsen sin inilialivräll, skall kommOnen få tillfälle atl yttra sig innan beslul fattas. Länsstyrelsens beslut skall meddelas senast två månader före ingången av valåret. Det antal fullmäktige som varje valkrets skall utse bestäms av länsslyrelsen före utgången av april valåret (9  Qärde och femte styckena).

För Slockholms kommun är valkretsindelning obligatorisk (9 S KLS). De närmare bestämmelserna om valkretsindelningen stämmer överens med de regler som galler för övriga kommuner.

Bestämmelser om valkretsindelning och nyval inom kommun med anledning av ändring i den kommunala indelningen finns i 14 och 18 §§ lagen (1919:293, omtryckt 1969:770, ändrad senast 1972:230) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL). 1 nybildad kommun skall nyval

Prop. 1975:101 25

äga rum. Vid annan indelningsändring kan regeringen förordna om nyval. Enligt förarbetena innebären fullmäkligval så myckel besvär och kostnader för kommunerna all förordnande om nyval bör meddelas endasl när starka skäl talar för det. Först när indelningsändring medför en befolkningsförskjutning på 15-25 % bör förordnande om nyval meddelas. Denna princip har legal lill grund för den praxis som har tillämpats vid indelningsändringar. Har kommunindelning ändrats och skall nyval hållas, bestämmer länsstyrelsen före den I juli valåret hur många fullmäktige som skall utses. Därvid liilämpas reglerna i 5 § KL. Länsstyrelsen kan samtidigt besluta om valkretsindelning av kommunen. Länsslyrelsen är därvid inte bunden av KL:s regler om tid för sådanl beslut.

2.3 Valsystemet vid riksdagsval

Ordinarie val lill riksdagen samt val i hela landel av landstingsman och kommunfullmäktige förrättas enligl 1 kap. 3§ vallagen (1972:620, ändrad senast 1974:215) samma dag. Valdag är tredje söndagen i september. Valperioden är tre år (3 kap. 3 § regeringsformen, 8 § KL, 8 § KLS, 9 § LL).

Fr.o.m. valen till enkammarriksdagen i september 1970 tillämpas etl nytt valsystem för riksdagsvalen (prop. 1968:27, KU 1968:20, rskr 1968:279, KU 1969:1, rskr 1969:56). Det nya systemet bygger på principen om en proportionell fördelning av mandaten mellan partierna på grundval av valresultatet i landet som helhet (riksproportionalitel). En fullständig rikspro-portionalilet kan emellertid leda lill alt även mycket små partier får representation i riksdagen. För att förhindra alt så sker och att därigenom en icke önskvärd partisplillring uppslår i riksdagen har en särskild småpartispärr byggts in i systemet. Delta är vidare uppbyggt så att rikspro-portionaliteten inle kan rubbas genom konstlade partibildningar eller genom ändringar i valkretsindelningen. Systemet ger också en tillfredsställande regional representation som är så stabil som möjligl med hänsyn lill kravet på riksproportionalitel.

Liksom tidigare är antalet valkretsar 28 (2 kap. 1 § vallagen).

De olika valkretsarna anges i paragrafen. Mandalen i riksdagen är enligl 3 kap. 6§ regeringsformen (RF) 310 fasta valkrelsmandat och 39 utjämningsmandat. Riksskatteverket fastställer anlalel fasta valkrelsmandat i varje valkrets före utgången av april valåret. Härvid tillförs valkretsen ell mandal för varje gång som anlalel röstberättigade där är jämnt delbart med en Ire-hundrationdel av anlalel röstberättigade i landel. Återstående fasta valkretsmandat tillförs valkretsarna efler storleken av de överskott som har uppkommit vid denna fördelning (3 kap. 6 § RF, 2 kap. 2 § vallagen).

De fasta valkretsmandaten fördelas för varje valkrets proportionellt mellan partierna på grundval av valresultatet i kretsen (3 kap. 8 § första stycket RF). Endasl parti som har fått minst 4 % av rösterna i hela landet får delta

Prop. 1975:101 26

i mandatfördelningen. Parti som har fått färre röster deltar dock i fördelningen av de fasta valkrelsmandalen i valkrets där partiet har fått minst 12 96 av rösterna (3 kap. 7 §). Utjämningsmandaten fördelas mellan de partier som har klarat 4 96-spärren så, atl fördelningen av alla mandat i riksdagen blir proportionell mot de i fördelningen deltagande partiernas röstetal i hela landet. Därvid bortser man från de fasta valkretsmandat som har lillfallit parti som har klarat valkretsspärren på 12 96 men inte riksspärren. Partierna tilldelas så många utjämningsmandat som motsvarar skillnaden mellan det beräknade antalet mandal för partiet och det sammanlagda antalet fasta valkrelsmandat som partiet har fått. Om etl parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten har fåll fiera mandat än som inotsvarar den proportionella representationen i riksdagen för partiet, bortses vid fördelningen av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkrelsmandat som det har fått. Sedan utjämningsmandaten har fördelats mellan partierna, tillförs de valkretsar (3 kap. 8 § andra stycket).

Etl parti får sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna emellan ligger närmast till alt la ytterligare mandat efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten. De jämförelsetal partiet har i de olika valkretsarna är därvid avgörande. Utjämningsmandaten tillförs i lur och ordning de valkretsar där partiets jämförelsetal är högsl. För varje utjämningsmandat som partiet får räknar man fram ett nytt jämförelsetal för partiet i valkretsen. Därvid lar man hänsyn lill del totala antalet mandat som partiet fått där (14 kap. 9§ Qärde stycket vallagen).

Vid fördelningen av både de fasta valkrelsmandalen och utjämningsmandaten används den jämkade uddalalsmeloden med 1,4 som första di-visor (3 kap. 8 § tredje stycket RF).

Såväl fördelningen av mandaten mellan partierna som fastställandet av vilka personer som skall tillträda mandaten ankommer på riksskatteverket. Avgörandet sker på grundval av protokoll, som verket får från länsstyrelserna (14 kap. 9 § första stycket och 10 S första stycket vallagen). På länsstyrelserna räknas rösterna och prövas valsedlarnas giltighet. Dessuiom fastställer länsstyrelserna ordningen mellan namnen på partiernas valsedlar i den ulslräckning som behövs för att de mandat som partierna har erövrat skall kunna besättas. Över denna sammanräkning upprättar länsstyrelserna protokoll som tillställs riksskatteverket (14 kap.  1-8 ;;;;).

2.4 Röstsammanräkning och mandatfördelning vid landstings- och kommunfullmäktigval

Också vid landstings-och kommunfullmäktigvalen ankommer den slutliga röstsammanräkningen och prövningen av valsedlarnas giltighet på länsstyrelsen (14 kap. 1 och 2 !)§ vallagen). Enligt 14 kap. 3 § har länsslyrelsen vidare att för varje valkrets fördela mandaten mellan pariierna, alt fastställa vilka personer som skall anses valda saml all utse suppleanter för lands-

Prop. 1975:101 27

tingsmän och för fullmäktige i kommuner där suppleanter skall finnas. Närmare bestämmelserom mandatfördelningen finns i 14 kap. 15-19 §§. Någon motsvarighet till systemet med fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat finns inle vid landstings- och kommunfullmäktigvalen. För dessa val finns inle heller några särskilda spärregler mot småpartier.

3 Kommunalvalskommittén

3.1 Antalet landstingsmän och fördelningen av landstingsmandaten på valkretsarna

Enligl kommunalvalskommitlén bör man ändra de nuvarande reglerna om anlalel landstingsmän så att de olägenheter motverkas som förorsakas av befolkningsomnytiningen. Denna leder med nuvarande regler automatiskt lill ell starkt ökat anlal landstingsmän i vissa landsting. Kommittén anser att man bör utforma reglerna så alt de kan tillämpas i alla landstingskommuner. En lösning som ligger nära till hands - och som kommittén för sin del förordar - är alt använda reglerna för antalet kommunfullmäktige som förebild, dvs. att låta landstinget självt bestämma hur många landstingsmän det skall finnas under iakttagande av dels att ett visst minsta antal landstingsmän alltid skall utses, dels atl antalet landstingsmän alllid skall vara etl udda tal. 1 förarbetena till de nuvarande bestämmelserna i KL (prop. 1969:129 s. 119) anförde föredragande departementschefen att antalet fullmäktige borde bestämmas efter en avvägning av bl. a. intresset av en allsidig medborgerlig förankring bland fullmäktige och intresset av goda arbetsbetingelser för dessa. De förhållanden som måste ligga lill grund för en sådan avvägning skifiade i så hög grad mellan kommunerna, anförde departementschefen, att dessa inte borde vara bundna annal än av vissa minimital som inte fick underskridas. Kommitién anser att de redovisade synpunkterna är tillämpliga också i fråga om landstingen. Härtill kommer att det är önskvärt att enhetliga regler gäller för antalet landstingsmän och anlalel fullmäktige.

1 detta sammanhang tar kommittén upp frågan vilken beräkningsgrund - antalet invånare eller antalet röstberättigade - som bör användas när del gälleratt bestämma minimiantalet landstingsledamöter och att fördela mandaten på valkretsarna. Mol bakgrund av att förhållandet mellan antalet röstberältigade i en riksdagsvalkrets och anlalel röstberättigade i hela landet numera beslämmer hur många fasta valkretsmandat som skall tilldelas valkretsen föreslår kommittén, som inte tar ställning till vilken beräkningsmetod som i och för sig är att föredra, att den fördelningsprincip som har godtagits tor riksdagsvalen skall användas också för landstingsvalens del.

Om mandaten fördelas mellan valkretsarna i proportion till antalet röstberättigade i resp. krets, ligger del enligt kommitién närmast lill hands

Prop. 1975:101 28

alt också reglerna om antalet mandal för hela landstingskommunen ställs i relation till antalet röstberättigade i landstingskommunen. Enligt kommitténs förslag skall minimiantalet landstingsmän vara 21 om antalet röstberättigade uppgår lill högsl 65 000, 35 om antalet röslberätligade är 65 001-140 000, 51 om antalet är 140 001-200 000, 71 om del är 200 001-300 000 och 101 om anlalel röstberättigade överstiger 300 000.

Kommitién förutsätter alt landstingen inle kommer all utnyttja den frihet som sålunda lämnas dem till all utse slörre landsting än som är lämpligl från arbetssynpunkt. Föregen del anser kommittén alt antalet landstingsmän inte bör överskrida 150 i något landsting.

3.2 Valsystemet vid landstingsval

Kommitién framhåller all det nuvarande valsystemet vid landstingsvalen, i motsats lill valsystemet för riksdagsvalen, inte ger en i princip fullständig proportionalilel partierna emellan. Alt en sådan fullständig proporlionaliiet inte uppnås vid landstingsvalen beror väsentligen på all landstingskommunerna är uppdelade på valkretsar inom vilka mandalen fördelas. Slutna valkreisval ger alllid spelrum för slumpmässiga avvikelser lill del ena eller andra partiets förmån. Ju längre uppdelningen i valkretsar går, desto slörre blir i allmänhet denna effekt. Under vissa förutsättningar kan avvikelserna tendera att systematiski gynna eller missgynna partier av viss storlek. En långt gående valkretsuppdelning försvårar alltid för små partier att alls bli representerade, framhåller kommiltén. Av betydelse blir även hur rösterna fördelar sig på valkretsarna. En jämn fördelning av rösterna kan göra det svårare för ett parti att vinna mandat än en ojämn.

Kommittén tillägger att de kommunala frågornas ökande anlal och betydelse saml partiernas allt slörre betydelse för den kommunala demokratin är ell starkt skäl för likhel i fråga om proportionalilel mellan kommunal-och riksdagsvalen.

Kommiltén har undersökt om och i vilken omfattning det faktiska valresultatet vid 1966 och 1970 års landstingsval avviker från en proportionell fördelning inom de olika landstingskommunerna (landslingsproporlionali-lel)'

Undersökningarna visar enligt kommittén atl skillnaderna från propor-tionaliletssynpunki mellan del nuvarande valsystemet och elt syslem som liknar det nya riksdagsvalsyslemet är så väsentliga all det finns skäl för en reform som leder till en bättre proportionalilel eller m. a. o. lill slörre överensstämmelse mellan proportionaliieten vid landstings- och riksdagsvalen.

För att nå delta mål kan man - enligl kommittén - i princip välja två skilda metoder. En metod är all behålla del nuvarande valsystemet men

' Stockholms läns landslingskommun och dåvarande Gotlands läns landstingskommun har inte tagils med i undersökningarna.

Prop. 1975:101 29

göra valkretsarna slörre. Den andra metoden är atl göra del valsystem som används för riksdagsvalen tillämpligt på landstingsvalen.

För en reform enligt alternativet med slörre valkretsar ställer kommitién upp tre krav som måste tillgodoses vid valkretsindelningen.

1. Endasl små avvikelser från en fullständig landsiingsproportionalitet får förekomma. Avvikelserna får inte tendera alt systematiski gynna eller missgynna parti av viss storlek.

2. Den nedre gräns för ett partis andel av samtliga röster i landstingskommunen .som behöver uppnås för all partiet skall kunna få något mandat bör ligga vid eller inle alltför långt från 4 %.

3. Valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning, näringsgeografi och liknande förhållanden naluriiga enheter.

De undersökningar som har företagits visar enligt kommitién all de två första kraven kan tillgodoses i rimlig utsträckning, om valkretsarna får 15-16 mandat. 1 den mån valkretsarnas mandalmässiga storlek ökar eller minskar blir båda kraven sämre tillgodosedda. Det visade sig däremot svårl all tillgodose del tredje kravel - naluriiga valkretsar. En utväg atl lillgodose detla krav är, framhåller kommittén, atl slopa maximigränserna för valkretsarnas mandatantal. Denna lösning har dock den nackdelen att den drar med sig betydande spärreffeklsproblem. Kompletteras lösningen med en fast små-parlispärr, undgås visseriigen dessa problem men konstruktionen som sådan medför atl kravel på en jämn proportionalilel i övrigi då måsle överges. Sammanfattningsvis uttalar kommittén all del kan slås fast all kravet på naturliga valkretsar i princip inle går all förena med krav både på god proportionalilel och en enhetlig småparlispärr.

Kommittén erinrar i delta sammanhang om den betydelse som själva valkretsindelningen får i etl valsystem som del nuvarande. När valen sker i slutna valkretsar och valresultatet i en krets sålunda inte påverkas av resultatet i andra kretsar, kan valkretsindelningen bli föremål för pariitakiiska spekulationer. 1 varje fall riskerar man alllid alt valkretsindelningen uppfattas vara föremål för sådana spekulationer. Enligl kommitténs mening är detta otillfredsställande. Del finns, menar kommiltén, ell starkt intresse all den politiska betydelsen av besluten om valkretsindelningen reduceras. För atl inom ramen för del nuvarande systemet åstadkomma detta krävs att man minskar utrymmet för val mellan olika indelningsalternativ. En sädan åtgärd leder emellertid i sin lur, betonar kommiltén, lill atl möjlighelerna all skapa naturliga valkretsar ytterligare försvåras.

Kommitténs slutsats blir alt alternativet med slörre valkretsar inte erbjuder någon framkomlig väg för att åstadkomma ett bättre resultat från propor-lionalitelssynpunkl. Avgörande fördelar är enligt kommittén all vinna med alt göra riksdagsvalssystemei tillämpligt på landstingsvalen. Med de avvikelser som betingas av i systemet inbyggda spärrar tillgodoses kravet på proportionalilel mellan partierna samtidigt som man får en stabil småparlispärr, vars verkningar är lätta atl förutse. Mandatfördelningen mellan par-

Prop. 1975:101 30

tierna påverkas inte av del sätt på vilket valkretsindelningen görs. Valkretsindelningen kan alltså göras uteslutande med sikte på att åstadkomma en indelning som från valtekniska, parliorganisaloriska och liknande synpunkter är den lämpligaste. Vidare kan valresultatet inle rubbas genom valtakliska manövrar som konstlade partibildningar. Kommitténs överväganden mynnar alltså ut i förslagel alt det nuvarande valsystemet skall ersättas av ell landslingsproporiionelll syslem av riksdagslyp.

Vid sill ställningstagande säger sig kommittén inle ha förbisett alt elt landstingsproporlionellt syslem inte, som det nuvarande, i varje valkrets ger en mandatfördelning som nära ansluter sig lill partiernas väljarunderiag i den kretsen. 1 ell sådant system är det nämligen inte möjligt atl kombinera garantier för landsiingsproportionalitet med bestämmelser om elt bestämt antal mandal för valkretsarna och om full proportionell fördelning mellan partierna inom varje valkrets. Däremot ger syslemei en fullständig proportionalilel i landstingskommunen som helhel. Enligt kommittén bör man inte kräva mera av valsystemet i regionalt hänseende än att valkretsarna praktiskt sell för en representation som inte varierar med mer än ett eller ett par mandal från val till val och all mandaltordelningen inom en krets i regel ger god överensstämmelse med valulslagel i samma krets.

lett valsystem av del slag som kommiltén förordar är det enligt kommiltén viktigt all antalet utjämningsmandat är så stort all del räcker för atl å-sladkomma den utjämning som är nödvändig för alt mandatfördelningen skall bli rättvisande med hänsyn till del samlade valresultatet i hela landstingskommunen. Varje valkrets bör ocksä tilldelas det antal fasta valkretsmandat som behövs för atl önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses inom ramen för det landslingsproportionella systemet. Kommiltén har därför ingående undersökt vilken relation som bör föreligga mellan de fasta valkrelsmandalen och utjämningsmandaten. Dessa undersökningar visar att, om relationen sätts lill 9-1, dvs. om 90 96 av landslingsmandalen är fasta valkrelsmandat och 10 96 utjämningsmandat, blir resultatet i regel det önskade. Fall kan emellertid länkas där antalet utjämningsmandat med denna relation inte räcker lill för att säkra full par-timässig representativitet. Kommittén föreslår därför alt del brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna alllid skall sänkas lill närmast lägre hela tal.

Kommittén framhåller i detla sammanhang atl den förutsätter att valkretsindelningen ses över inför 1973 års val och att man därvid eftersträvar alt skapa valkretsar som dels inle uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta valkretsmandat, dels också bär upp ett visst minsta anlal mandat. 1 sistnämnda hänseende förordar kommittén på grundval av gjorda undersökningar att indelningen görs så alt varje valkrets kan beräknas komma att tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat.

Kommitténs förslag innebär sammanfattningsvis följande. Av landstingsmandaten är 9/10 fasta valkretsmandat som fördelas mellan valkretsarna

Prop. 1975:101 31

på basis av antalet röstberättigade i varje krets och därefier mellan partierna på grundval av valresultatet i resp. krets. De brutna tal som uppkommer vid beräkningen av antalet fasta valkrelsmandat sänks därvid lill närmast lägre hela tal. Återstoden av mandalen (1/10) används för att korrigera de avvikelser från ett landslingsproporiionelll riktigt resultal som kan uppslå vid fördelningen inom valkretsarna. Dessa mandat - utjämningsmandaten - fördelas alltså på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen efier en jämförelse mellan hur många mandal vart och ett av partierna skulle ha fåll om alla mandal hade fördelals mellan dem i landstingskommunen som en enda valkrets och hur många mandat som har tilldelats resp. parti vid mandatfördelningen inom valkretsarna. Mandatfördelningen sker genomgående enligl den jämkade uddialsmetoden med 1,4 som första divisor. En särskild småpartispärr tillämpas enligl vilken endast parti .som fåll minsl 4 96 av rösterna i hela landstingskommunen får vara med vid mandatfördelningen. Denna spärr modifieras i enhetlighetens intresse så, att parti som fåll 12 96 av rösterna i en valkrets liksom vid riksdagsvalen får tävla om de fasta valkrelsmandalen i den kretsen. Vid beräkningen av hur många utjämningsmandat som skall tilldelas de partier som deltar i fördelningen av utjämningsmandaten bortses från de valkrelsmandat som har tillfallit parti som klarat valkrelsspärren men inte fått 4 % av rösterna i hela landstingskommunen.

De utjämningsmandat som tillfaller pariierna tillförs valkretsarna. Detla sker för varje parti för sig. Parii får enligl förslaget sina utjämningsmandat i de valkretsar där partiet vid jämförelse valkretsarna emellan ligger närmast till att ta ytteriigare mandal efier fördelningen av de fasta valkretsmandaten. Avgörande härvidlag blir de jämförelsetal som partiet har i de olika valkretsarna efter fördelningen av de fasta valkrelsmandalen, dvs. sedan nytt jämförelsetal i förekommande fall har beräknats efier fördelningen av det sista fasta valkretsmandatet i varje valkrets. Det första utjämningsmandatet tillförs den valkrets där partiets jämförelsetal efter fördelningen av de fasta mandaten är högre än i övriga valkretsar. Därefter får partiet sina övriga utjänmingsmandal, ett efter etl, i den valkrets där partiet för varje gång har sitt högsta jämförelsetal. De mandat som partierna har erövrat besätts med kandidater som nominerats i valkretsarna. Vid fördelningen inom partierna används enligt förslaget samma metod som f. n.

Enligt kommitténs mening bortfaller behovet av mera ingående lagbestämmelser om hur valkretsindelningen skall ske och behovet av regeringens fastställelseprövning av beslul om valkretsindelningen, när valkretsindelningen upphör all vara etl komplement till valsystemet. Kommittén erinrar om alt någon sådan prövning inle har föreskrivits i den för Stockholms läns landstingskommun provisoriskt gällande lagen och föreslår atl länsstyrelsen skall besluta om landstingskommuns indelning i valkretsar på förslag av landsiingei eller efter dess hörande. Med länsstyrelsen som beslutande organ kan, framhåller kommitién, den nödvändiga samordningen

Prop. 1975:101 32

mellan valkretsindelningen vid landstings- och kommunfullmäkligvalen säkerställas. Valkrets skall enligl kommitténs förslag beslå av en eller fiera kommuner. Avsteg från denna huvudregel skall dock få göras bl. a. om det föranleds av önskemålet atl valkretsarna utformas så alt varje krets kan beräknas kunna tilldelas minsl åtta fasta valkrelsmandat.

3.3 Valsystemet vid val av kommunfullmäktige

Kommittén konstaterar att del vid kommunfullmäkligvalen liksom vid landstingsvalen är av vikt atl valsystemet ger ett från proportionaliletssyn-punkt rättvisande resultat. Kommittén har setl som sin uppgift att pröva om detta intresse blir bättre tillgodosett än f. n., om ett valsystem av riksdagstyp införs också för fullmäktigvalen.

På grundval av valresultatet vid 1966 års fullmäkligval har kommittén undersökt hur utfallet - jämfört med del faktiska - skulle ha blivil om elt valsystem av riksdagstyp använts vid dessa val i de 41 kommuner som vid detta valtillfälle var valkretsindelade.

Antalet valkretsar var vid detta val 114. 1 kommuner ulan valkretsindelning ger, framhåller kommittén, den nuvarande mandalfördelningsme-toden en praktiskt taget fullständig proportionalilel.

Vid sin undersökning utgick kommiltén från att 9/10 av fullmäktiginan-dalen var fasta valkrelsmandat och 1/10 utjämningsmandat. De fasta valkrelsmandalen tilldelades valkretsarna efter anlalel röstberättigade i varje krets. Allmänt sett visar den gjorda undersökningen, konstaterar kommitién, atl de båda valsystemen - det nuvarande och del kommunproporlionella - ger i stort setl samma utfall. Det kommunproportionella systemet skulle visserligen ha gett en annan mandatfördelning i 31 av de 41 kommunerna, men de reella avvikelserna är små framhåller kommittén. Den genomsnittliga avvikelsen är sålunda elt mandat i en kommun med 47 ä 48 mandal.

Att de båda valsystemen vid denna undersökning gav i stort sett likvärdiga resultat från proportionalitetssynpunkt. berättigar emellertid enligl kommitténs uppfattning inte till några slutsatser om systemens generella effekt. Kommitién påpekar atl del nuvarande systemet innebär val i slutna krelsar. Delta kan leda till att proportionalitelen rubbas genom ändringar i valkretsindelningen. Det kommunproportionella systemet däremot är oberoende av valkretsindelningen och ger därför alltid etl - med bortseende från spärreffekterna - proportionellt rättvisande resultat. Enligl kommitténs mening är delta en avgörande fördel.

Under hänvisning till det anförda kommer kommiltén lill slutsatsen all del nuvarande valsystemet vid kommunfullmäktigvalen bör ersättas av ell kommunproporiionellt syslem av riksdagstyp. Fullt ul kan systemet till-lämpas endast på valkretsindelade kommuner. 1 andra kommuner blir del givetvis inte aktuellt med någon uppdelning av mandaten på fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat eller med någon särskild valkrelsspärr.

Prop. 1975:101 33

Däremot låter sig 4 96-regeln användas i alla kommuner. Kommittén anser emellertid atl systemet bör modifieras så all den särskilda valkretsspärren på 12 96 inle skall gälla ens i valkretsindelade kommuner. Denna uppfattning bygger kommittén på följande skäl. De mindre kommunala valkretsarna utgör i mindre utsträckning än de landstingskommunala naturligt sammanhållna områden. Det är i fråga om de kommunala valkretsarna inte lika naturligt som belräffande de landslingskommunala att genom en särskild procentregel skapa förutsättningar för lokala opinioner atl bli representerade i fullmäktige. En lämpligare väg atl åstadkomma detla är, anser kommiltén, att se till att valkreLsarna blir så slora atl valutslagel där mandatmässigt setl blir representativt för opinionerna inom kretsen. Del synes vidare, framhåller kommittén, tveksamt om undantagsregeln fyller någon praktisk funktion vid de kommunala valen. 1 den tidigare nämnda undersökningen tillämpades 12 9é-regeln inte i något fall. Detta lorde hänga samman med atl om en partibildning varit så stark att den samlat 12 % av rösterna i en valkrets, har den också klarat kommunspärren på 4 96 och därmed varit garanterad kommunproporlionell representation i fullmäktige.

Mot förslagel all slopa 12 9é-regeln kan, framhåller kommiltén, den invändningen resas att regelsystemet blir oenhetligt. Denna invändning väger enligt kommitténs mening inte särskilt tungt. Redan nu finns den oen-hetlighelen mellan riksdags- och landstingsvalen, å ena, samt kommunfullmäktigvalen, å andra sidan, att valkretsindelning alltid förekommer vid de förra men relativt sällan vid de senare, ett förhållande som enligt kommittén torde komma att bestå även i framtiden.

Enligl kommitténs förslag skall alltså riksdagsvalsystemet - när det görs tillämpligt på kommunfullmäktigvalen - modifieras så att endasl den generella 4 96-spärren kommer att gälla vid dessa val. Endast parti som fått minst 4 96 av rösterna i hela kommunen skall enligl förslaget vara berättigat att delta i mandatfördelningen, oavsett om kommunen är indelad i valkretsar eller ej.

3.4 Antalet kommunfullmäktige och valkretsindelningen vid val av kommunfullmäktige

Kommittén erinrar om atl när reglerna om valkretsindelning infördes angavs del primära syflel med dem vara att garantera alt olika lokala intressen blev företrädda i fullmäktige. Ett annat skäl var atl del från praktisk synpunkt an.sågs olämpligt med alltför långa namnlistor. De ändringar i reglerna som därefter gjorts har, framhåller kommittén, motiverats av önskemålet atl minska de olägenheter- främst från proportionalitetssynpunkt - som en långt driven valkretsindelning leder till. Reformarbetet har vidare präglats av en strävan atl lämna kommunerna större frihet när del gäller att avgöra om kommunen skall delas in i valkretsar.

3 Riksdagen 1975. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 34

1 ett kommunproportionellt system med den utformning som kommittén föreslår förlorar valkretsindelningen i princip den betydelse den har i dag. 1 ett sådant system kan valkretsindelningen alltså göras i första hand utifrån vad som från praktiska synpunkler är lämpligl. Redan av del skälet finns del enligt kommitténs mening anledning att slopa den nuvarande regeln alt kommun - under vissa förutsättningar - alllid skall delas in i valkretsar och i stället införa en fakultativ regel. En fakultativ ordning ligger, framhåller kommiltén, väl i linje med utvecklingen på närliggande områden. Kommittén erinrar om att kommunerna i princip själva får beslämma hur många fullmäklige som skall utses. Kommittén kommer mot denna bakgrund lill slutsatsen atl del nuvarande obligatoriet enligt vilket kommun skall delas in i valkretsar, om invånarantalet överstiger 40 000 eller minsl 51 fullmäklige skall utses i kommunen, bör torsvinna. 1 stället bör föreskrivas att kommun kan delas in i valkretsar. Om en valkretsindelning anses böra komma lill stånd, bör den enligt kommitténs mening göras så, att varje valkrets kan beräknas komma atl tilldelas minsl tio fasta valkrelsmandat. Härigenom kan garantier skapas för atl valutslagel i valkretsarna på etl proportionellt riktigt sätt speglar opinionen där. Ett naturligt krav är vidare, belönar kommiltén, all valkretsindelningen görs så att varje valkrets kan omslutas av en sammanhängande gränslinje.

1 fråga om Stockholms kommun gäller f. n. all den - liksom landstingskommunerna -alllid skall vara indelad i valkretsar. Härvidlag föreslår kommittén inle någon ändring.

Även i fortsättningen skall enligt förslaget länsslyrelsen beslula om kommuns indelning i valkretsar. Innan beslut meddelas, skall fullmäktige ha fåll yttra sig i frågan. Fullmäktige skall vidare liksom hittills kunna göra framställning om valkretsindelning hos länsslyrelsen.

För landstingsvalens del föreslår kommittén, som förut nämnts, alt antalet röstberättigade och inle som nu anlalel invånare skall vara avgörande för dels hur många landstingsman som minsl skall ulses i landstingskommunen, dels hur landslingsmandalen skall fördelas på valkretsarna. Redan intresset av enhelliga regler motiverar enligt kommittén alt anlalel röstberältigade i kommunen resp. i valkretsarna blir avgörande för minimiantalel fullmäklige och för hur mandaten skall fördelas på valkretsarna.

4   Remissyttrandena

4.1  Allmänna synpunkter rörande behovet av ett nytt valsystem för de kommunala valen

Flertalet remissinstanser, bl. a. de fiesta länsstyrelserna och landstingskommunerna saml de hörda domkaphlen. Landstingsförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund tillslyrker alt systemet för de kommunala valen ändras hell eller i huvudsak i enlighet med kommitténs förslag.

Prop. 1975:101 35

Länsslyrelsen I Västernorriands län anser alt det är angelägel atl valsystemet utformas så att del ger elt från proporlionalilelssynpunkl riktigt resultat. Kommitténs förslag synes lillgodose delta önskemål och medför dessutom alt enhelliga regler kommer atl gälla för de tre valen med gemensam valdag, framhåller länsstyrelsen.

Vid en översyn av valsystemet för de kommunala valen bör enligt länsslyrelsen i Ålvsborgs län eftersträvas så enhelliga regler som möjligl för de olika valen. De för riksdagen gällande reglerna bör därvid i tillämpliga delar vara vägledande.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser att kommitténs förslag förefaller väl genomtänkta och underbyggda. Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller särskilt att del för riksdagsvalet gällande systemet med bl. a. fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat bör göras tillämpligt vid valen i valkretsindelade kommuner.

Flera remissinstanser ställer sig emellertid på olika punkter kritiska till kommitténs förslag. Sålunda anser bl. a. sju länsstyrelser saml fiera lands-lingskommuner och kommuner all förslaget f. n. inle bör läggas lill grund för lagstiftning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län anför att, eftersom det nya valsystemet vid riksdagsval har tillämpats vid endasl ell val och viss kritik har framförts mol systemet, ytterligare erfarenhelerav detta valsystem böravvaktas, innan Slällning tas lill frågan om ändring i valsystemet för kommunala val och dess anpassning till valsystemet vid riksdagsval.

Länsstyrelsen I Jämtlands län avstyrker kommitténs förslag och föreslår att nuvarande valsystem tillämpas tills vidare. Länsslyrelsen framhåller alt del föreslagna systemet kan försvåra önskvärda majoriletsbildningar och alt intresset atl få lill stånd en god proportionalilel numera knappast är lika starkl vid landstingsval som vid riksdagsval, eftersom landslingen inle längre är valkorporationer vid valen till riksdagen. Liknande synpunkter anförs av Jämtlands läns landstingskommun.

Landstingskommunen i Kopparbergs län saml ett antal kommuner vill avvakta ytterligare erfarenheter av del nya riksdagsvalssystemei och den eventuella översyn av valsystemet som dessa erfarenheter kan föranleda.

Enligt utredningen om den kommunala demokratin är det inte så angeläget med ett likformigt valsystem för riksdags- och kommunalvalen att kommitténs ofullständigt utredda förslag bör läggas lill grund för ett nytt val-syslem för de kommunala valen.

Den genomgripande ändring i kommunindelningen som skall genomföras år 1974 samt följderna av denna bör enligt Malmö kommun avvaktas, innan det kommunala valsystemet ändras.

Länsstyrelserna i Kalmar och i Göteborgs och Bohus län samt Jämtlands läns landslingskommun erinrar om alt val i slutna valkretsar har den fördelen framför det syslem som kommiltén föreslår, atl man i varje valkrets kan lå en mandatfördelning som nära ansluter sig till partiernas väljarunderiag

Prop. 1975:101 36

där. Elt syslem med utjämningsmandat gynnar enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län valkretsar med stort antal röstande men har mindre gynnsamma verkningar för glesbygdsområden i landstingskommuner med myckel heterogen befolkningsstruktur.

Till de remissinstanser som tillstyrker kommitténs förslag hör Göteborgs och Bohus läns landstingskommun. 1 en reservation uttalas all del inle kan anses alt de skäl som kommiltén anför överväger de nackdelar som en övergång lill elt hell nyll syslem för landstingsvalen innebär. Vad kommittén anför om all val i slutna valkretsar har den förtjänsten framför del syslem som kommittén förordar, nämligen atl man i varje valkrets kan få en man-dalfördelning som nära ansluter till partiels väljarunderiag där, betonas. Dessutom anför reservanterna atl ell system med utjämningsmandat gynnar valkretsar med ett stort anlal röstande framför valkretsar med etl mindre anlal. Reservanterna framhåller att erfarenheterna av del nya valsystemet vid riksdagsval är myckel begränsade och all ytteriigare erfarenheter under alla förhållanden bör avvaktas innan elt nytt valsystem införs också för landslingen.

Klippans kommun kan inle dela kommitténs uppfattning att det är önskvärt att en motsvarighet till riksdagsvalssystemet införs för de kommunala valens del. Kommiltén har inte lagt fram övertygande skäl för etl ändrat valsystem vid dessa val. Kommunen förordar därför att det nuvarande valsystemet behålls vid valen lill landsting och kommunfullmäktige. Karlskrona kommun menar att del kan ifrågasättas om man ännu har vunnit tillräckliga erfarenheter av valsystemets politiska effekter, inte minst återverkningarna av 4 96-regeln. Erfarenheter från ytterligare ett riksdagsval bör föreligga, innan man på etl så genomgripande sätt ändrar reglerna för de kommunala valen.

4.2 Småpartispärren

I de Hesla remissyttrandena berörs den föreslagna spärren mot småpartier och det är framför allt på denna punkt som remissinstansernas synpunkler är delade. Flertalet remissinstanser släller sig dock bakom kommitténs förslag alt 4 96-spärren mot småpartier skall tillämpas även vid de kommunala valen. Flera remissinstanser anser att det är önskvärt atl småpartierna behandlas på samma sätt i de kommunala valen som i riksdagsvalen. Av det 70-tal kommuner som berör 4 96-spärren i sina yttranden uttalar sig ett fiertal för en spärr, medan inemot en tredjedel avslyrker eller inte lar ställning till förslaget.

Länsstyrelsen i Västerbottens län delar kommitténs uppfattning atl valsystemet bör kompletleras med spärrar mol småpartier. Länsstyrelsen framhåller att det, bortsett från det egenvärde som ligger i att ha samma valsystem vid alla tre valen, från såväl demokratisk som politisk synpunkt är en klar fördel att alltför långt gående partisplittring kan undvikas.

Det kan torefälla föga tilltalande att hindra små minoriteter från alt komma

Prop. 1975:101 37

till tals i de beslutande församlingarna, anför länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen anser dock alt en splittring på alltför många småpartier, med kanske i stort sett samma politiska grundsyn, är olillfredssiällande från parlamentarisk synpunkt. Eftersom en småpartispärr har införts i fråga om valet till riksdagen, bör samma regler gälla vid kommunalvalen. Också länsstyrelsen i Kronobergs län tillstyrker all den för riksdagsvalen gällande spärregeln tillämpas vid landstingsvalen, men påpekar att storleken på spärren kan diskuteras.

Södermanlands läns landslingskommun erinrar om alt kommitién uttalar atl landslingsproportionaliieten inte bör få stå tillbaka för de regionala re-presentationsinlressena. Landstingskommunen delar kommitténs uppfattning. Med landstingskommunernas nuvarande uppgifler och de påfrestningar i olika avseenden som dessa kan medföra måste varje landslingskommun ses som en enhet och avvägningarna-göras med beaktande av vad som framstår som mest angelägel för landstingskommunen i dess helhel.

Genom all förhindra all alltför små partier - såväl gängse parlibildningar som framför allt de som ligger utanför dessa - blir representerade ökar man enligt länsstyrelsen I Västerbottens län förutsättningarna för närmare kon-lakter mellan väljarna och de valda under mandattiden. Sådana kontakter förutsätter nämligen normalt en lokal eller regional partiorganisation av viss stadga och med vissa resurser. Del är vidare tänkbart alt småpartierna kommer atl föra mer energiska lokala valkampanjer inför chansen att nå över eller riskera att sjunka under procentspärren, något som bör stimulera ocksä de slörre partierna alt mer än hittills söka kontakt med väljarna i kommunala och regionala frågor.

Parlille kommun anser all 4 96-spärren är nödvändig, eftersom den kan hindra en alltför långtgående partisplillring i fullmäktige. Torsby kommun hälsar de föreslagna spärreglerna med tillfredsställelse. En partisplittring endast försvagar den kommunala handlingskraften och demokratin. Jönköpings kommun anser all 4 96-spärren är väsentlig, eftersom spränglistor och lilirälliga småpartier inte bör stödjas. Riksskatteverket menar att del från val-administrativ synpunkt är en fördel med ell enhetligt valsystem och tillstyrker därför den föreslagna spärregeln.

Åtskilliga remissinstanser släller sig emellertid iveksamma eller direkt avvisande till förslaget om en 4 96-spärr mot småpartier även på det kommunala planet.

Småpariispärren på riksplanet har enligt ulredningen om den kommunala demokratin motiverats med önskvärdheten av alt förhindra en partisplillring som kan verka föriamande på del parlamentariska systemet. Enligt utredningen har del visal sig alt lokala småpartier i relativt liten omfattning skulle påverkas av en 4 96-spärr, medan däremot den kommunala representationen för några av rikspartierna avsevärt skulle reduceras. Utredningen finner det svårt att utifrån det material kommunalvalskommitlén har presenterat inta en definitiv ståndpunkt beträffande småpartispärrens

Prop. 1975:101 38

nivå och utformning. Utredningen önskar därför en närmare kartläggning av de konsekvenser som en småpartispärr av olika sloriek kommer all få för de småpartier som i dag finns representerade i fullmäklige och landsling. Del lorde också vara befogat med etl mera ingående studium av småpartiernas roll i det kommunalpolitiska systemet, innan slutgiltig ställning las.

Också kommunallagsulredningen pekar på de betydande skillnader som föreligger mellan riksdagens och de kommunala representativa organens arbetsformer. En splittring på många partier medför på det kommunala fältet inle samma risker för de beslutande organens arbetsduglighet som när del gäller regeringsarbetet. Del saknas därför enligl kommunallagsulredningens uppfattning anledning att nu införa en småparlispärr i de kommunala valen.

Den föreslagna spärregelns tänkbara negativa konsekvenser betonas av Svenska kommunförbundet. Förbundet framhåller all del bör observeras att med hittillsvarande avsevärt mildare spärregler olägenheter endast i undanlagsfall synes ha förekommit och atl de eventuella riskerna för sådana olägenheter reduceras ytteriigare, när kommunerna genom kommunindel-ningsreformens fullföljande blir större. En spärr på 4 96 kan i praktiken innebära alt partier som sammantaget har avsevärt mer än 4 96 av väl-jarunderiagel avskärmas från representation. De föreslagna spärreglerna kan därför bidra till all hos en förhållandevis betydande del av väljarna skapa en negaliv attityd lill det representativa systemets förmåga atl på ell rikligt sätt spegla medborgaropinionen. Enligt förbundet bör bedömningen vidgas till att innefatta de principiella aspekterna på minoritetsgruppernas representation i en funktionsduglig kommunal demokratis beslutande organ. Genom att betona de föreslagna spärreglernas tänkbara negativa konsekvenser önskar förbundet understryka behovet av all del slulgiliiga ställningstagandet föregås av mer grundlig och allsidig prövning än vad kommitténs förslag ger underiag för.

Länsstyrelsen I Jönköpings län framhåller att 4 96-spärren skulle få en inte ringa betydelse i länets kommuner. Det måste, enligl länsstyrelsen, anses otillfredsställande och knappast motiverat av de skäl som anförls till stöd för en sådan spärr vid riksdagsvalen all de som har röstat på de partier som inte har klarat 4 96-spärren inle alls skulle bli representerade. Några ölägenheter för det kommunala arbetet av de småpartier som förekommer f. n. har inte visal sig.

En uppdelning på småpartier medför enligl Köpings kommun i kommunala sammanhang inte samma nackdelar som i riksdagssammanhang. Bestämmelserna om proportionella val gördel möjligt att tillsätta effektivt arbetande nämnder och styrelser oavsett partifördelningen i kommunfullmäklige och landsling. Det är, anför kommunen, också en fördel för den kommunala demokratin att kommunfullmäktige har förankring bland en så bred krets av väljare som möjligl och all alla opinionsrikiningar kan bli representerade i fullmäktige.

Ulricehamns kommun framhåller all medborgarna bör la möjligheler all

Prop. 1975:101 39

aktivt delta i beslutsprocessen. Sådana möjligheler eliminerar eller i vart fall begränsar medborgarnas missnöjesanledningar. Därför bör man undvika alt införa nya regler som i slällel minskar möjlighelerna lill medbestämmande och ökar känslan av maktlöshet inför de etablerade partierna.

Vid en tidpunkt när det gäller att fånga upp den enskilde medborgarens intresse för kommunens angelägenheter kan en spärregel få en rakt molsail effekt, anför Uddevalla kommun. För atl den kommunala självstyrelsen och demokratin skall kunna utvecklas och fördjupas krävs alt debatten också avspeglar olika opinioner biand väljarna och alt man inle försvårar för icke etablerade åsiktsriktningar att komma till tals och vinna infiytande.

1 en reservation mot det tillstyrkande yttrandet från Stockholms läns landstingskommun anförs atl principen bör vara all varje röst skall ha samma värde och att alla opinionsyttringar skall ha samma möjligheter atl komma lill tals. Därför bör enligt reservationen någon småpartispärr inte införas.

Etl par remissinstanser vill ha en lägre spärrnivå än 4 96. Helsingborgs kommun anser atl en spärr på 4 96 är alltför hög. För val lill kommunfullmäklige föreslås 2 96. 1 Helsingborg betyder 2 96 av antalet röstande mer än 1 000 personer. En åsiklsgemenskap av delta omfång synes vara väl värd att bli representerad i fullmäktige. Också Lunds kommun anser att 4 96-spärren är etl alltför stort hinder mol lokala partibildningar.

Kommitténs förslag att parti som i landstingsvalet har fåll minst 12 96 av rösterna inom en valkrets skall kunna bli representerat i landstinget, även om partiet inte har erhållit 4 96 av rösterna inom landstingskommunen som helhet, tillstyrks av de fiesta remissinstanserna.

Några av de remissinstanser som ställer sig positiva lill 4 96-spärren avstyrker emellertid 12 96-regeln.

Sålunda framhåller Uppsala läns landstingskommun atl de argument som kommitién anför mol en 12 96-regel förvalen lill kommunfullmäktige också kan anföras beträffande landstingsvalen. Därför föreslår landstingskommunen att någon 12 96-regel inte hellerskall tillämpas beträffande landstingsvalen.

Både Slockholms läns landstingskommun och Stockholms kommun avslyrker förslagel atl 12 96-regeln skall tillämpas i landstingsvalen. De framhåller bl. a. att denna för Stockholms de) skulle kunna få anmärkningsvärda konsekvenser, eftersom landsiingsvalkretsarna i Stockholms kommun sammanfaller med valkretsarna för fullmäktigvalel. Detta skulle kunna leda lill att elt lokalt parti i en och samma valkrets blir representerat i landstinget genom 12 96-regeln men - om det inte når upp till 4 96 av hela valmanskåren - blir utan representation i fullmäktigvalel trots samma röstetal och trots alt delta val gäller fiera fasta valkrelsmandat än landstingsvalet. Länsstyrelsen i Stockholms län intar samma ståndpunkt som landstingskommunen och kommunen.

Landstingsförbundet, som inte framför någon egen mening i fråga om småpartispärren, framhåller att en teoretisk följd av det föreslagna systemet

Prop. 1975:101 40

kan bli att ett lokalt parti,som uppnår 12 96 av rösterna i en landslingsvalkrets men inte 4 96 i kommunen, blir representerat i landstinget men inte i fullmäktige.

Kommitténs förslag atl 12 96-regeln inle skall gälla vid kommunfullmäktigval är enligl länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län otillfredsställande. Undanlagsregeln bör, inle minst i enhetlighetens intresse, prövas också vid kommunfullmäkligval, åtminstone under någon eller några mandatperioder efter del att kommunindelningsreformen helt genomförts.

4.3 Valkretsindelningen

Kommitténs förslag i fråga om valkretsindelningen vid valen lill landsting och kommunfullmäktige accepteras i stort sell av samtliga remissinstanser.

Landstingsförbundet är positivt till förslagel men stryker under att valkretsindelningen bör beslutas av landslingen. Förbundet framhåller att antalet mandat per valkrets bör vara fiexibell med tanke på möjligheterna atl bilda naturliga valkretsar och uttrycker tillfredsställelse över atl kommittén inle föreslår någon övre gräns för antalet ledamöter i landsting.

Även länsslyrelsen i Slockholms län berör frågan om antalet landstingsman-dal per valkrets och anför att den finner det naturligt alt utgå från att gällande valkretsindelning bör behållas, även om den skulle strida mol regeln om att valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst åtta fasta valkretsmandat. Samma synpunkt framförs av länsstyrelsen i Kalmar län, som påpekar atl Öland f. n. endast tillsätter sex landstingsmän men måste anses utgöra elt naturiigt område för en valkrets.

Skaraborgs läns landstingskommun anser atl de nuvarande bestämmelserna om hur valkretsindelningen för val till landsting beslutas och fastställs bör behållas.

Norrbottens läns landslingskommun har däremot inget att invända mot förslaget att länsstyrelsen skall beslula om indelning i valkretsar på förslag av landstinget eller efler dess hörande. Det förutsätts dock att bestämmelsen tillämpas så att länsstyrelsen frångår landstingels förslag eller yttrande endasl i yttersta undantagsfall.

Flera remissinstanser anser att kommunerna själva bör få besluta i fråga om valkretsindelning för val av kommunfullmäklige.

Trollhättans kommun framhåller all den invändning som gjorts atl svårigheter kan uppstå alt i större kommuner fä rum med kandidatnamnen på valsedlarna, om bestämmelserna om valkretsindelning görs fakultativa, inte bör tillmätas så slor betydelse att man avstår från att låta kommanen avgöra om den skall vara indelad i valkretsar eller ej.

Ulredningen om den kommunala demokratin framhåller i sill remissyttrande au frågan om reglerna för valkretsindelningen bör hållas öppen, tills en ytterligare kartläggning beträffande konsekvenserna av en småpartispärr har

Prop. 1975:101 41

genomförts. Ulredningen anser emellertid all, om man accepterar det förslag till valsystem som kommittén förordar - vilkel innebär alt valkretsarna saknar betydelse för mandatfördelningen - man å andra sidan kan ifrågasätta behovet över huvud *aget av valkretsar i kommunerna.

Remissinstanserna tillstyrker i allmänhet kommitténs förslag att antalet röstberättigade skall vara avgörande för fördelningen av antalet lands-tingsmandat resp. fullmäktigemandal mellan valkretsarna.

Ett mindre antal kommuner avstyrker emellertid förslaget. Täby kommun hävdar bl. a. att den föreslagna ordningen för fördelningen av mandaten på valkretsarna på elt olyckligt säll skulle gynna valkretsar där genomsnittsåldern är hög. Trelleborgs kommun avslyrker också kommitténs förslag i denna del. Resultatet av den ordning som kommitién föreslår blir nämligen all valkretsar med högre genomsnittsålder gynnas på bekostnad av expanderande valkretsar med slora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Samtliga kategorier av invånare har enligt kommunen i princip samma behov av den service som landstingskommunen svarar för. Befolkningstalen bör därför ligga till grund för fördelningen av mandal valkretsarna emellan. Kumla kommun anser att förslaget atl lägga antalet röstberättigade till grund för fördelningen är svagt motiverat och endasl ägnat atl "krångla till" bedömningen. Den hitlillsvarande regeln där anlalel invånare är avgörande synes avsevärt enklare.

Kommitténs förslag alt landstingskommunerna själva skall få bestämma antalet landstingsman utöver etl med hänsyn lill anlalel röstberättigade invånare fastställt lägsta antal tillstyrks genomgående av remissinstanserna.

Länsstyrelserna i Ålvsborgs och / Jämtlands län ifrågasätter emellertid om inte en föreskrift om etl lägsta anlal ledamöter bör kombineras med en bestämmelse om ell högsta antal.

4.4 Krav på ytterligare utredning

Några remissinstanser förordar som framgår av redovisningen i det föregående alt bl. a. ytterligare erfarenheter av det nya valsystemet för riksdagsvalen avvaktas, innan ställning las till frågan om elt nyll valsystem förvalen till landsting och kommunfullmäklige. Under remissbehandlingen har också anförts att denna fråga behöver utredas ytteriigare.

Svenska kommunförbundet anser såiunda att det slutliga ställningstagandet bör föregås av en mera grundlig och allsidig prövning än vad kommitténs belänkande ger underiag för. Som framgår av del föregående redovisas liknande uppfattning av utredningen om den kommunala demokratin.

Blekinge läns landslingskommun framhåller all del av kommitténs undersökningar framgår att en lillämpning av det valsystem som kommittén föreslår skulle ge små förändringar i förhållande lill det nuvarande, om 1970 års landstingsval läggs till grund för beräkningarna. Det kan med hänsyn

Prop. 1975:101 42

härtill ifrågasättas om del finns skäl atl införa ett nytt valsystem. En ytterligare omständighet som enligl landstingskommunen talar mol atl nu ändra reglerna för de kommunala valen är del utredningsarbete som pågår i fråga om landstingskommunerna och kommunerna. Sålunda har utredningen om den kommunala demokratin att ta upp bl. a. frågor om formerna för med-borgarinfiytandet i landstingskommunerna och kommunerna. Inom länsberedningen övervägs uppgiftsfördelningen mellan stat, landstingskommun och kommun. Dessa frågors lösning kan inverka på reglerna om den kommunala representationen och hur den skall väljas, framhåller landstingskommunen. Liknande synpunkter anförs av Ronneby kommun.

Sundsvalts Gustav Adolfs och Skönsmons församlingars kyrkliga samfäUighet anser alt de kyrkliga valen bör bli föremål för särskild utredning, och att i denna utredning bör behandlas frågan om gemensam valdag.

5   Utredningen om den kommunala demokratin

Bl. a. mot bakgrund av den i det föregående redovisade remisskritiken förekom i februari 1972 överläggningar mellan de politiska partierna i riksdagen rörande frågan om ett eventuellt nyll valsystem för de kommunala valen. Därvid var man hell överens om att frågan om en generell spärr mot småpartier inte skulle tas upp till avgörande förrän man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle fa. Ulredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin fick därefter genom tilläggsdirektiv (se 1973 års riksdagsberätlelse C 10)i uppdrag att kartlägga och beskriva småpartiernas roll i del kommunalpolitiska systemet.

I direktiven anförde föredragande departementschefen bl. a. följande.

Ulredningen bör därvid kartlägga förekomsten av småpartier i kommuner och landstingskommuner, varvid bör belysas såväl förekomsten av lokala småpartier som regionala olikheter i rikspartiernas kommunala förankring. Del bör vidare vara en uppgift för utredningen atl söka belysa småpartiernas möjligheler till insyn och inflytande i den kommunala verksamheten och deras betydelse som förmedlare av väljaropinionen. Mol bakgrund härav bör utredningen söka göra en allmän värdering av småpartiernas roll i den kommunala demokratin och analysera de konsekvenser från den kommunala demokratins synpunkt som småpartispärrar på olika nivåer i de kommunala valen kan få.

Utredningen skulle enligi direktiven arbeta så alt ulredningens undersökningar och analyser kunde läggas till grund för elt siulligl ställningstagande lill valsystemet vid de kommunala valen i god lid före 1976 års val.

Utredningen uppdrog ål fil. kand. Janeric Gidlund under ledning av professor Pär-Erik Back atl utföra en undersökning om småpartier på lokal nivå, som redovisats lill utredningen. Del huvudsakliga undersökningsmale-

Prop. 1975:101 43

rialet kommer från intervjuer och enkäter med lokala partiföreträdare. Ledamoten av ulredningen Göran Åstrand har på dennas uppdrag utfört en valstatistisk undersökning betitlad Effektehav mandatspärr vid val till kommuner och landsting. Delta bakgrundsmaterial tillsammans med kommentarer från ulredningens sida redovisas i betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin.

5.1  Undersökning av småpartier på lokal nivå

5.1.1  Undersökningens syfte ■

Syftet med Gidlunds studier har huvudsakligen varit atl belysa förutsättningarna för partier som vid en småpartispärr skulle kunna bli orepre-senlerade i kommunfullmäktige. 1 undersökningen ingår därför såväl rent lokala partier som småpartier med riksorganisation. De lokala partierna har undersökts mera ingående. Företrädare för samtliga lokala partier som är representerade i kommunfullmäklige har intervjuats.

När det gäller rikspartier med liten representation i kommunfullmäktige barett urvalsförfarande tillämpats. Urvalet har skett bland partier som skulle ha fallit under gränsen om en 4 96-spärr skulle tillämpas. De partier som ingår är moderata samlingspartiet (m), folkpartiet (fp), vänsterpartiet kommunisterna (vpk), kristen demokratisk samling (kds) saml sveriges kommunistiska parti (skp).

Undersökningens uppläggning och resultal redovisas i sin helhel i Ds Kn  1975:2. 1 det följande återges kortfattat några av dess resultat.

5.1.2 Förekomst av lokala partier

Av undersökningen framgår atl lokala partier i de beslutande församlingarna är en gammal företeelse i de svenska kommunerna.. Redan i den mycket tidiga valstalistiken kring sekelskiftet förekommer lokala partibeteckningar. Flera av dessa var dock valtekniska arrangemang mellan rikspartiernas lokalavdelningar. Lokala partier i form av utbrytningar eller aktioner utanför de etablerade pariierna fanns emellertid också.

Det noteras vidare att resultaten lyder på en tillväxt av de lokala partiernas valmanskårunderåren 1950-1962. Därefter följde elt avtagande skede under perioden 1962-1970 och elt ökande skede under åren 1970-1973.

Anlalel lokala partier har även varierat. År 1950 fanns 95, år 1962 196 och år 1973 52 lokala partier.

1 landslingen förekommer enligt undersökningen sporadisk representation av lokala partier. Under innevarande mandatperiod finns liksom under föregående valperiod etl lokalt parti representerat i landsting (Halland).

Prop. 1975:101 44

5.1.3 Uppkomsten av lokala partier

När det gäller uppkomsten av lokala partier konstateras i undersökningen att det ofta rör sig om "lilirälliga gästspel". Den nuvarande situationen är atl 44 % av dessa partier bildats efter år 1971. 17 96 bildades under åren 1967-70 och 39 96 före år 1967. Cirka 70 96 av de lokala partierna' har uppkommit i kommuner med mindre än 20 000 invånare. 1 kommuner med större invånarantal än 50 000 finns inle några partier av denna typ.

Bland de 61 lokala partibeteckningar som förekommer under innevarande mandatperiod ärenligt undersökningen nio lokala valtekniska arrangemang av etablerade partier. Av de återstående 52 utgör en tredjedel lokala utbrytningar ur etablerade partier.

De lokala partierna har i regel ell lill tre mandat i kommunfullmäktige.

5.1.4  Värdemässig orientering

1 undersökningen har även ingått frågor angående de lokala partiernas värdemässiga orientering. Det har skett genom att partiernas företrädare fåll relatera partiels orientering lill den traditionella vänster-högerskalan. Resultatet visar i denna del att huvuddelen av partierna inte går atl placera in på en sådan skala.

Ell gemensaml drag för fiertalet lokala partier synes vara alt dess företrädare uppfattar den egna politiska aktiviteten som "opolitisk". Ofta förekommer termer såsom "kommunens bästa" som partiernas centrala målformulering.

5.1.5 Småpartiernas organisalion

1 undersökningen redovisas några resultat som gäller alla småpartier, dvs. även de som har riksorganisation. Till atl börja med anges atl den formella organisationsbilden är relalivi okomplicerad. 1 regel finns en enda partiavdelning i kommunen ibland kompletterad med någon mindre ungdoms-eller kvinnouvdelning. För de lokala partiernas del har endast i två fall registrerats fier än en lokalavdelning. Sidoorganisalioner är mycket sällsynta inom dessa partier.

Ungefär en tredjedel av de undersökta lokala partierna saknar stadgar. När partiet utgör en utbrytning ur ett etablerat politiskt parti fortsätter man ibland inom partiet atl i huvudsak arbeta efler de principer som gällt i moderorganisalionen, dock ulan alt ha antagit egna stadgar.

De lokala partierna uppvisar enligl utredningenen ganska enhetlig formell organisatorisk uppbyggnad i den meningen att övergripande organisationer på regional- och riksplan i regel inte förekommer. 1 delta sammanhang utgör frihetliga kommunalfolket ett undanlag genom all man har byggt

Prop. 1975:101 45

upp en slags samarbetsorganisation utan egentliga regionala organisationsled mellan lokal- och riksorganisation. Den senare fastställer vid riksmöten de anslutna lokala gruppernas allmänna politiska grundsatser.

Viss teknisk samverkan har inletts de senasle åren mellan ell fåtal lokala partier i olika kommuner i mellansverige. En samarbetskommitlé har utsetts bestående av två eller tre representanter från varje tekniskt samverkande lokalt parti.

1 de fall partierna har fiera avdelningar i en kommun förekommer i regel en samarbetsorganisation, krets eller förening, bestående av representanter för avdelningarna. Denna nivå betecknas i undersökningen som lokal nivå.

5.1.6  Verksamhetens inriktning

1 undersökningen har vidare studerats vilka olika typer av frågor som diskuteras i småpartierna. En indelning har skett i kategorierna kommunala frågor, landstingsfrågor, riksfrågor och internationella frågor.

Resultatet utvisar en i det närmaste total dominans för de kommunala frågorna i diskussionerna inom de lokala partierna. Närmare tre fjärdedelar av de lokala partierna redovisar enbart diskussioner kring kommunala spörsmål.

Kommunalpoliliska frågor har framträdande plats också bland småpartiernas (med riksorganisation) interna diskussionsinriktningar och hela 84 96 av partiföreträdarna i 124 undersökta kommuner anger en sådan primär disku.ssionsinriklning.

5.1.7 Partiaktiviteter

Av undersökningen framgår alt styrelsemöten och medlemsmöten förekommer regelbundet i 63 96 resp. 40 96 av de lokala partier som har studerats. Sammantaget lämnar resultaten intrycket att de lokala partierna har en relativt lös organisation. De tycks huvudsakligen fungera som lokala väljarföreningar som främst aktiveras i samband med kommunalvalen vart tredje år.

Sådan verksamhet som utåtriktade informationsmöten, studiecirklar, distribution av hushållskorsband och annonsering är i regel tydligt koncentrerade till valår. Framför allt gäller det for de lokala partierna samt för m och fp.

5.1.8 Ekonomi

I undersökningen konstateras atl företrädarna för småpartierna anser all partiernas resurser är otillräckliga. Särskilt gäller delta ekonomin. 1 regel

Prop. 1975:101 46

har småpartierna begränsade kostnader for sin partiverksamhet lokall. För åren 1971-74 understiger genomsnillet 10 000 kr per år och parti. Alla småpartier - och då särskilt de lokala pariierna och m och fp - har uppgetl alt man i hög grad är beroende av del kommunala partistödet. Som regel utgör detta den i särklass största inkomstkällan.

5.1.9 Småpartier i vågmästarställning

I undersökningen ägnas etl särskilt kapitel åt småpartiernas roll i vågmästarställning. Med vågmästarställning avses en parlamentarisk situation, där en mindre partigrupp kan avgöra blockvis låsta frågor genom att stödja det ena eller det andra partiblockels ståndpunkt. Vågmäslarslällningen kan inle bestämmas definitivt eftersom den beror pågraden av samverkan mellan fiera olika partier.

Med utgångspunkt i svaren på enkätfrågorna anser sig Gidlund bl. a. kunna konstalera alt vågmästariäget driver fram en högre nivå av samverkan mellan olika partigrupperingar, samt atl vågmäslarparliet kan få för slor representation i kommunala nämnder och styrelser. En annan märkbar effekt är atl de olika partigrupperingarna mer motiveras alt producera alternativa politiska handlingslinjer än i klara majoriletslägen.

I allmänhet anser de intervjuade personerna inle att effektiviteten i del politiska systemet minskas, dvs. atl beslulsfattandel går långsamt, på grund av vågmäslarsitualionen.

5.2 Undersökning av effekten av olika småpartispärrar

5.2.1    Undersökningens uppläggning

1 utredningens uppdrag har även ingått att belysa effekten av olika småpartispärrar. Som förut nämnts har utredningen därför låtit ledamoten Göran Åstrand göra en valstatistisk undersökning av de mandatmässiga effekterna av ett valsystem med utjämningsmandat och småparlispärr. Beräkningarna har skett på grundval av kommunalvalskommitténs förslag.

Undersökningen baseras på de faktiska förhållandena vid 1973 års val till kommunfullmäktige och landsting. Materialet har beräknats efter fyra olika spärrnivåer, nämligen 4 96, 3 96, 2 96 och ingen spärr alls. 1 en bilaga till Ds Kn 1975:2 lämnas en ulföriig redovisning av undersökningens resultal omfattande alla kommuner och landstingskommuner i landet. Bilagan bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1. 1 det följande lämnas en sammanfattning av resultaten.

5.2.2    Val till kommunfullmäktige

1 förhållande till den faktiska mandatfördelningen vid 1973 års val skulle enligl undersökningen en 4 96-spärr i fullmäktigvalen innebära en man-

Prop. 1975:101 47

datmässig minskning framför allt för kds, som förlorar hälften av mandaten, och vpk, som förlorar drygt en sjättedel. En 3 96 -spärr skulle huvudsakligen påverka förhållandena för kds. För de lokala pariierna är de mandalmässiga minskningarna förhållandevis måttliga. Den största överensstämmelsen med det faktiska utfallet totalt sett råder på 2 96-nivån.

En lillämpning av riksdagsvalets 4 96-spärr på kommunfullmäkligvalen skulle ge de slörre partierna (s och c) vissa ökningar.

Mandatfördelningen i kommunfullmäktige (siffror från 1973 års val)

Den fi	ikliska	niandat-	Mand;	atfördel	ningen	vid	valsystem	med
tordelningen			utjämningsmandat och '.				ipärr
		1973	spärr	4%	spärr	396	spärr .	296	ingen spärr
m		1 599	1 609		1604		1 599		1 593
c		3 609.5	3 687		3 635		3610		3 596
fp		1 232	1 261		1 249		1 242		1 234
kds		250	127		181		247		284
s		5 786	5 895		5 821		5 771		5 746
vpk		549	463		540		558		567
skp		1	-		-		-		6
övriga		209,5	194		206		209		210

13 236 13 236 13 236 13 236 13 236

5.2.3  Val till landsting

För de landstingskommunala valen gäller enligt undersökningen alt inle något parti skulle ha kommit med i fördelningen av mandat på grundval av den s. k. 12-procentsregeln, vilken kommunalvalskommitlén föreslog för landstingsval. En sådan regel tillämpas nu vid riksdagsvalen. Den innebär att parti, som fält mindre än 4 96 av det totala anlalel röster, ändå kan få vara med i fördelningen av mandal i en valkrets, om partiet i den kretsen fått minst  12 96 av de avgivna rösterna.

För landstingsvalen visar efterföljande sammanställning att en spärr på 4 % innebär en viss minskning för de större partierna (s och c) samt en viss ökning för de medelstora pariierna (m och fp). Förklaringen är här all landslingens nuvarande uppdelning i många och mandalmässigl små valkretsar gynnar de slörre och missgynnar de mindre partierna. När valkretsindelningen (som i den redovisade undersökningen) blir valstatisljskl ointressant blir effekterna de redovisade.

Vid spärrnivån 4 96 får kds ett lika stort mandatutfall som vid den nu använda valmetoden. Om de lägre spärrnivåerna tillämpas ökar anlalel mandal för kds. För vpk gäller en positiv avvikelse oavsett vilken spärrnivå som liilämpas.

Även i detta fall kan konstateras atl effekterna av en småparlispärr framför alll berör småpartier med riksorganisation.

Prop. 1975:101 48

Överensstämmelsen mellan del faktiska mandaluttället vid valet år 1973 samt ulfallel vid 2 96-nivån gör sig inte gällande vid landstingsvalet på samma sätt som vid fullmäktigvalel.

Mandatfördelningen i landstingen (siffror från 1973 års val)

Den	faktiska	mandat-	Mandatfördelningen			vid	valsystem	med
fördel	Iningen		utjämningsmandat			och '.	spärr
		1973	spärr	496	spärr	3 96	spärr	2 96	ingen spärr
m		192	205		201		199		196
c		427	413		407		402		401
fp		121	145		144		141		138
kds		8	8		9		19		32
s		728	698		693		685		677
vpk		42	50		65		73		73
skp		-	-		-		-		1
övrig;	1	1	-		-		-		1

1519 1519 1519 1519 1519

5.3 Utredningens sammanfattande synpunkter på småpartiernas roll och effekter av smäpartispärrar

Ulredningen om den kommunala demokratin framhåller all det inle ankommer på utredningen all lägga fram något eget förslag lill nytt kommunalt valsystem. Därför har utredningen inle övervägl alternativa reformvägar såsom t. ex. revidering av valkretsindelningen även om del framtagna materialet kan vara användbart för en sådan vidare prövning. 1 anslutning lill de förul redovisade undersökningarna har utredningen emellertid lämnat några generella kommentarer från kommunaldemokralisk synpunkt.

Utredningen finner del angeläget ur demokratisk synvinkel alt valsystemet vid de kommunala valen reformeras. Syftel bör vara all åstadkomma bästa möjliga proportionalilel mellan partierna. Frågan om hur del kommunala valsystemet skall vara konstruerat utgör emellertid en del i etl slörre problemområde. Ytterst gäller det hur demokratin skall fungera i våra kommuner och landstingskommuner.

Den moderna folkstyrelsen utgör en styrelse genom politiska partier, framhåller ulredningen. Det gäller även i den kommunala demokratin. Till partiernas uppgifter hör att samla medborgarna kring en målsättning. Partierna kanaliserar och ger eftertryck åt medborgarnas önskemål, och de fyller en väsentlig funktion vid nomineringen av förtroendeposter. Utredningen vill klart markera uppfattningen alt den kommunala demokratin måste bäras upp av poliiiska partier med en ideologisk grundsyn på samhällsutvecklingen. 1 detta sammanhang erinrar utredningen om partisysiemets beroende av valsystemels utformning. Förutsättningarna för slora resp: små partier, för lokalt avgränsade partier saml för uppkomsten av nya partier och partisplittring påverkas av valsystemet. Den tillämpade valmetoden anger så-

Prop. 1975:101 49

ledes i grova drag arbetsvillkoren för pariierna.

En väsentlig förutsättning för den kommunala demokratin är enligt utredningen alt de kommunala organen har möjlighet atl i rimlig ulslräckning följa konsekventa handlingslinjer. Utredningen anser all en långtgående partisplillring skulle kunna reducera dessa möjligheler. 1 vågmäslariägen där det inte finns någon klar majoritet kan etl eller fiera småpartier komma alt få ett oproportioneriigt stort infiytande över de kommunala besluten.

Utredningen anser därför atl det måsle finnas regler som förhindrar all alltför små och tillfälliga grupper vinner inträde i de representativa församlingarna. Vad gäller ulformningen av en sådan regel torde emellertid inle finnas någon lösning som framslår som hell självklar utifrån alla aspekter. Önskemålen alt erhålla elt valsystem som dels erbjuder största möjliga proportionalilel mellan partierna, dels förhindrar en långtgående partisplittring är motstridiga. Vid ulformningen av en småparlispärr får man således försöka väga dessa önskemål mol varandra i syfte atl finna en lämplig lösning.

Kommunalvalskommitlén eftersträvade med sill förslag till kommunall valsystem en så god överensstämmelse som möjligl mellan riksvalel och de kommunala valen. Kommiltén såg det som ell värde i sig atl småpartierna fick en likformig behandling på de olika nivåerna. Ulredningen om den kommunala demokratin erinrar i detla sammanhang om alt förutsättningarna inte är desamma på riksnivå och kommunal nivå. På riksplanet har småpartispärren på 4 96 avvägts mol det parlamentariska system som där tillämpas. Motivet har varil alt förhindra alt uppkomsten av olika småpartier verkar förlamande eller avsevärt försvårande vid en regeringsbildning.

På del kommunala planet har under de senaste åren växt fram olika styrelseformer, som innebär all den politiska majoriteten markerat sill politiska ansvar. Del har framför allt skett genom atl majoriteten besatt alla uppdrag som heltidsengagerade förtroendemän och alla ordförandeposter. Delta innebär all ell visst närmande till den styrelseform som tillämpas på riksplanet har skett. Men skillnaderna mellan de olika nivåerna är ändå framträdande. Synen på förekomsten av småpartier i den kommunala demokratin bör enligl ulredningen anpassas därefier.

När man bedömer slorieken av en lämplig småpartispärr i del kommunala valet bör, anför utredningen, även andra synpunkter än de nämnda finnas med i bilden. En sådan är väljarnas tilltro lill del representativa systemets förmåga att på etl riktigt säll avspegla medborgaropinionen. Om del blir alltför svårt atl bli representerad kan delta få negativa konsekvenser i framtiden. Det kan finnas risk för atl minoriteten väljer att i stället arbeta med utomparlamentariska aktioner eller förlorar intresset för del kommunala arbetet.

Av de kartläggningar som utredningen har låtit utföra med utgångspunkt i 1973 års valresultat framgår atl det framför alll är småpartier med etablerade riksorganisationer som berörs av en småpartispärr. Oavsett vilken nivå som väljs påverkas de rent lokala pariierna i begränsad utsträckning. Detla skulle

4 Riksdagen 1975. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 50

kunna tolkas så att det inte är så stor risk för en avsevärd partisplittring på den kommunala nivån. Utredningen framhåller atl en osäkerhetsfaktor i detta sammanhang emellertid är atl en relativt sell låg småparlispärr på sikt kan förändra bilden. Valsystemels utformning kan således förändra partistrukturen.

De lägen där småpartier har en vågrhäslarroll leder som regel lill en för stor representation i kommunala styrelser och nämnder i förhållande lill dessa partiers sloriek. Ökade motsättningar mellan olika partigrupperingar samt ökat antal voteringar är andra tendenser som har redovisats som undersökningsresultat. Etl annat resultat är all uppkomsten av vågmästarställning som regel inle haranselts påverka effektiviteten vid det kommunala beslutsfattandet.

Avslutningsvis konstaterar utredningen att del kommunala valsystemet bör reformeras. Därvid bör ske en avvägning mellan önskemålet all uppnå bästa möjliga proportionalitet mellan pariierna samt nödvändigheten av att förhindra en långtgående partisplillring.

Utredningen konstaterar att del inte är möjligt att med ledning av de undersökningar som utredningen har låtit göra dra några entydiga slutsatser om utformningen av en småpartispärr för fullmäktig- och landstingsvalen. Utredningen anser sig ha fått belägg för att önskemålet om en likformighet mellan riksvals- och kommunalvalssyslemen inte bör drivas alltför långt. Därför bör även en lägre spärrnivå kunna övervägas för de kommunala valen.

Belänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin har inte remissbehandlats. Det har överlämnats till de i riksdagen representerade politiska partierna som underlag för bedömning av frågan om nytt system för de kommunala valen.

6   Rösträttsutredningen

Röslrältsulredningen (Kn 1974:02), som tillsattes under försommaren 1974, häri mars 1975 lämnat betänkandet (SOU 1975:15) Kommunal rösträtt för invandrare.

1 betänkandet föreslås atl i Sverige bosatta icke svenska medborgare skall få rösträtt vid val till landsting, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige saml vid prästval. En särskild förutsättning för rösträtt vid val av landsting och kommunfullmäktige skall enligl förslagel vara all invandraren är mantalsskriven i Sverige för valåret och atl han har varit mantalsskriven här också för de två närmast föregående åren. 1 praktiken innebär delta ett krav på sladigvarande bosättning här under ca tre år. Härutöver krävs enligl förslagel atl de röslrältsvillkor som gäller för svenska medborgare är uppfyllda.

Utredningen föreslår atl röstberättigad invandrare också skall vara valbar lill landsling, kommunfullmäktige och kyrkofullmäktige saml lill andra kommunala förtroendeuppdrag. De regler om rösträtt och bosättning i kom-

Prop. 1975:101 51

munensom uteslutande valbarhelsvillkor som gäller för svenska medborgare skall alltså gälla också för utlänningar.

Omkring 400 000 utlänningar är nu bosatta i Sverige. Av dessa är ca 240 000 medborgare i de övriga nordiska länderna. Omkring 260 000 av utlänningarna är 18 år eller äldre.

Utredningen föreslår all bestämmelserna om rösträtt och valbarhet för utlänningar vid kommunala val skall träda i kraft den 1 januari 1976 så alt reformen kan tillämpas vid kommunalvalet hösten samma år. Betänkandet remissbehandlas f. n.

7   Vissa undersökningar

1 syfte att i fråga om val lill kommunfullmäklige belysa skillnaderna i mandatfördelningen mellan valkretsarna vid användning av folkmängden resp. antalet röstberättigade som fördelningsgrund har vissa undersökningar utförts inom kommundepartementet. En sammanställning av undersökningarnas resultat bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 2.

I sammanställningen redovisas mandatfördelningen mellan valkretsarna i kommunalvalet år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efler antalet röstberättigade.

Av Sveriges 278 kommuner hade 62 valkretsindelning i kommunalvalet år 1973. Det betyder att ungefär var femte kommun använde valkretsindelning i delta val. Den vanligaste indelningen var två valkretsar, men även annan indelning användes. De 62 valkretsindelade kommunerna fördelade sig på följande sätt, 35 kommuner med 2 valkretsar, 11 kommuner med 3 valkretsar, 10 kommuner med 4 valkretsar, 4 kommuner med 5 valkretsar, 1 kommun med 6 valkretsar och slutligen 1 kommun, Slockholm, med 7 valkretsar.

Materialet i sammanställningen avser en genomgång av samtliga 62 valkretsindelade kommuner. Mandatfördelningen studeras enligt det system som användes i kommunalvalet år 1973, dvs. mandaililldelning efter folkmängd, ställd mot en modell där mandatfördelningen räknas fram efter antalet röstberättigade. Uppgifler för var och en av de valkretsindelade kommunerna ålerfinns i labell  1 i sammanställningen.

1 26 av de 62 kommunerna ger de två beräkningsmetoderna, mandatfördelning efter folkmängd och mandatfördelning efter röstberättigade, samma resultat. Beträffande 23 kommuner framkommer förändringar på etl mandat. Delta betyder, som framgår av tabell 2 i sammanställningen, alt i ca 80 96 av de valkretsindelade kommunerna visar beräkningarna ingen eller obetydlig skillnad.

Tabell 3 i sammanställningen anger all nära hälften av samtliga valkretsar inte uppvisar någon skillnad i mandaililldelning mellan de två beräknings-sätten. Ca 40 % av samtliga valkretsar visar en skillnad på ett mandal. Ungefär 90 % av valkretsarna uppvisar alltså ingen eller obetydlig skillnad

Prop. 1975:101 52

om man räknar efter anlalel röstberättigade i stället för som i dag efter folkmängden.

8 Föredraganden 8.1 Bakgrund

Såväl valen till riksdagen som valen till landsling, kommun- och kyrkofullmäktige är i vårt land sedan länge proportionella dvs. partierna får en representation i den församling valet gäller som i princip motsvarar deras andel av väljarkåren. Vid fördelningen av mandaten mellan partierna används vid de nämnda valen den s. k. jämkade uddalalsmeloden med 1,4 som första divisor. Metoden innebär atl mandalen tilldelas, elt efter etl, del parti som varje gång uppvisar del största jämförelsetalet. Första jämförelsetalet är röstetalet delat med 1,4. Följande jämförelsetal erhålls genom all partiels röstetal delas med del tal som motsvarar dubbla anlalel mandat som partiet har fåll ökat med 1, alltså med 3, 5, 7 osv. Genom alt den första divisorn är högre än 1, innebär metoden en viss spärr mol småpartier. Effekten av spärren varierar med det antal mandat som skall fördelas. Ju fier mandat desto mindre spärreffekl och omvänt.

Fram till 1970 års val förrättades såväl riksdagsvalen som de kommunala valen i slutna valkretsar. En sådan ordning innebär alt valresultatet i en valkrets inle påverkas av utgången i andra krelsar. Etl parti kan alltså inte tillgodogöra sig de överskotisröster som partiet har i en valkrets efter del atl del sista mandatet där har fördelats.

För val lill landsting skall landstingskommun indelas i valkretsar. 1 kommun skall sådan indelning göras om kommunen har mer än 40 000 invånare eller om mer än 51 fullmäklige skall utses i kommunen. Flertalet kommuner har hittills inte varil valkretsindelade.

En ordning med val i slutna kretsar innebär alt fullständig proportionalitet inte uppnås. 1 kommuner som inle är valkretsindelade ger emellertid man-dalfördelningsmetoden en praktiskt tagel fullständig proportionalilel. Fr. o. m. 1970 års val ersattes del ditlillsvarande riksdagsvalssystemei med ett riksproportionelll system. Detla innebär all partierna i princip skall få mandal i riksdagen i direkt proportion till varje partis andel av valmanskåren i hela landet. Delta åstadkoms genom att endast en del av mandalen tilldelas valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet där. Återstoden av mandaten används för all utjämna de avvikelser från etl riksproportionelll riktigt resultat som kan uppslå vid mandatfördelningen inom kretsarna. Principen om riksproportionalitel är emellertid inle konsekvent genomförd. Föratl förhindra en från pariamentarisk synpunkt olycklig partisplittring i riksdagen har systemet försetts med en särskild spärr mol småpartier. Sålunda får endasl parti som har fått minst 4 96 av rösterna i hela landel delta i mandatfördelningen. Parti med färre röster får dock

Prop. 1975:101 53

delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst 12 96 av rösterna.

Förslag till ell nytt valsystem även för de kommunala valen har lagts fram av kommunalvalskommitlén i betänkandet (SOU 1971:4) Kommunala val. 1 anslutning lill dessa förslag har - efter avslutad remissbehandling - vissa kompletterande undersökningar gjorts av ulredningen om den kommunala demokratin. Dessa undersökningar har redovisats i belänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin.

Kommunalvalskommitlén förordar att ell nytt valsystem skall införas förlandstings-och kommunfullmäkligvalen i huvudsakligöverensslämmelse med valsystemet för riksdagsvalen. Enligt kommitténs förslag skall i landstingskommuner och valkretsindelade kommuner endast en del av mandalen tilldelas valkretsarna och fördelas mellan partierna på grundval av valresultatet inom resp. krets. De återstående mandalen skall användas för all utjämna de avvikelser från etl för hela landstingskommunen eller kommunen proportionellt riktigt resultat som kan uppstå vid fördelning inom kretsarna. Kommitién föreslår alt endast parti som har fått minsl 4 96 av rösterna i hela landstingskommunen resp. kommunen får delta i mandatfördelningen. 1 fråga om landstingsval kompletteras dock denna spärr genom en regel som innebär att parti med mindre andel av det totala antalet röster skall få delta i mandatfördelningen i valkrets där partiet har fått minst 12 96 av rösterna.

Vid remissbehandlingen av kommunalvalskommilléns förslag tillstyrkte remissinstanserna i allmänhet huvuddragen i kommitténs förslag. Meningarna var dock delade i fråga om införande av en 4 96-spärr mot småpartier även vid kommunala val.

Till följd av del splittrade remissutfallet hölls överiäggningar mellan riksdagspartierna i början av år 1972. Därvid rådde enighet om alt frågan om generell spärr mot småpartier i de kommunala valen inle skulle las upp till avgörande förrän man närmare fått diskutera vilka konsekvenser för den kommunala demokratin en sådan spärr skulle få. Genom tilläggsdirektiv våren 1973 fick utredningen om den kommunala demokratin i uppdrag bl. a. att belysa och värdera småpartiernas roll i den kommunala demokratin och atl utifrån kommunaldemokratiska synpunkler studera effekterna av olika smäpartispärrar.

Utredningenomdenkommunalademokralin konstaterar i det förul nämnda betänkandet alt det kommunala valsystemet bör reformeras. Vid utformningen av elt nytt system bör önskemålet atl uppnå bästa möjliga proportionalilel mellan pariierna vägas mot nödvändigheten av all förhindra en långtgående partisplittring. Av de undersökningar som utredningen har låtit göra kan inle några entydiga slutsatser dras om utformningen av en småparlispärr för fullmäktig- och landstingsvalen. Ulredningen anser sig dock ha fått belägg för att önskemålet om en likformighet mellan riksdagsvals- och kommunalvalssyslemen inte bör drivas alltför långt. Därför

Prop. 1975:101 54

menar ulredningen atl även en lägre spärrnivå bör kunna övervägas för de kommunala valen. Utredningens betänkande har lillställts riksdagspartierna.

8.2 Behov av nytt system för de kommunala valen

Kommunalvalskommittén konstaterar atl del nuvarande valsystemet vid landstingsvalen i motsats lill del som liilämpas för riksdagsvalen inte medför en fullständig proportionalilel partierna emellan. Detla beror väsentligen på alt landstingsvalen förrättas i slutna valkretsar. En sådan ordning ger nämligen, framhåller kommitién, spelrum för slumpmässiga avvikelser lill del ena eller del andra partiets förmån vid fördelningen av mandaten i landstingskommunen som helhet. Kommiltén framhåller atl det finns skäl för en reform, som ger en bättre proportionalitet och medför större överensstämmelse - inbegripet en likformig behandling av småpartier - mellan å ena sidan riksdagsvalet och å andra sidan kommunalvalen.

Kommunalvalskommiitén anför också att det även vid kommunfullmäktigvalen är av intresse atl ha ett valsystem som ger etl lika gott resultat från proportionalitetssynpunkt som valsystemet för riksdagsval. Kommitién erinrar om all etl valsystem av riksdagslyp självfallet kan tillämpas fullt ut bara i kommuner som är valkretsindelade. Är kommun inte indelad i valkretsar ger emellertid redan den gällande mandatfördel-ningsmeloden en praktiskt tagel fullständig proportionalitet.

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att ett nytt valsystem för de kommunala valen införs. Det bedöms angelägel alt även systemet för val av landsting och kommunfullmäktige ger slörsla möjliga proportionalitet mellan partierna och atl så enhelliga regler som möjligl tillämpas för de olika valen.

En del remissinstanser har på olika punkter framfört kritik mol kommitténs förslag. Några remissinstanser menar att ytteriigare erfarenheter av del nya valsystemet vid riksdagsval bör avvaktas innan ställning las lill frågan om ändring av det kommunala valsystemet. 1 vissa remissullalanden sägs atl behovet atl få till stånd en god proportionalitet inte är lika starkt vid kommunala val som vid riksdagsval.

För egen del vill jag framhålla au nuvarande system för val lill landsting ger en relativt god proportionell fördelning. Betydande avvikelser kan dock förekomma. Jag har samma uppfattning som kommunalvalskommitlén och flertalet remissinstanser alt ett system som ger bättre proportionalitet vid landstingsvalen än del nuvarande behövs. Jag vill i sammanhanget understryka vikten av alt systemet utformas så atl en ökad partisplittring i landslingen undviks. Jag delar alltså den uppfattning som utredningen om den kommunala demokratin har framfört i dessa hänseenden. Jag lar i det följande upp frågan om på vilkel sätt en bättre proportionalitet vid landstingsvalen skall kunna uppnås.

Enligt min mening måste frågan om behovet av ell nytt valsystem för

Prop. 1975:101 55

valen till kommunfullmäklige bedömas från andra utgångspunkter. Nuvarande system ger allmänt sett en god proporlionaliiet och i de kommuner som inle är valkretsindelade når man - bortsett från den spärreffekt som 1,4-divisorn ger-praktiskt tagel fullständig proportionalilel. Jag ämnar dock föreslå vissa justeringar i systemet för kommunfullmäktigval med syfte atl trygga proportionalitelen.

8.3      Förbättrad proportionalitet genom ändrade regler för valkretsindel
ningen

1 fråga om landslingen prövade kommunalvalskommitlén först om den åsyftade reformen kunde genomföras enbart genom alt reglerna om valkretsindelning ändrades, dvs. inom del nuvarande valsystemets ram. En sådan lösning förutsatte enligt kommiltén all följande tre krav kunde tillgodoses, nämligen (1) endasl små avvikelser från en fullständig lands-lingsproportionalilelfårförekomma,(2)ensmåparlispärrskall finnas inbyggd i systemet, (3) valkretsarna skall utgöra i fråga om befolkning, näringsgeografi och liknande förhållanden naluriiga enheter. Kommitténs undersökningar ledde kommiltén till slutsatsen all kravet på naluriiga valkretsar i princip inle går alt förena med krav både pagod proportionalitet och småparlispärr. Mol denna slutsats har remissinstanserna inte haft några invändningar.

Jag ansluter mig till kommunalvalskommilléns uppfattning att ändrade regler för valkretsindelningen vid val lill landsling inle erbjuder någon framkomlig väg för atl skapa bättre proportionalilel.

1 fråga om val till kommunfullmäktige ämnar jag dock, som redovisas längre fram, förorda viss ändring i förulsältningarna för valkretsindelningen.

8.4      Förbättrad proportionalitet genom utjämningsmandat

Eftersom ändrade regler för valkretsindelningen inle utgör en framkomlig väg till förbättrad proportionalitet har kommunalvalskommittén prövat möjlighelerna alt för landstingsvalen införa etl system som motsvarar del som tillämpas vid riksdagsvalen. Kommitién konstaterar att med en sådan lösning uppnås i huvudsak en fullständig proportionalitet mellan partierna. Dessutom tillgodoser systemet kravel på en småparlispärr. Som en fördel anges också alt mandatfördelningen mellan partierna inle påverkas av del säll på vilket valkretsindelningen görs. Kommunalvalskommittén anser därför alt denna lösning bör väljas och all del nuvarande valsystemet vid landstingsvalen alltså bör ersättas med etl landslingsproporiionelll system. 1 fråga om relationen mellan fasta valkrelsmandat och utjämningsmandat framhåller kommiltén att del är av betydelse atl varje valkrets tilldelas det antal fasta valkrelsmandat som behövs för att önskemålet om en stabil regional representation skall kunna tillgodoses. Kommittén föreslår

Prop. 1975:101 56

att 9/10 av landstingsmandalen skall utgöra fasta valkretsmandat vilka fördelas inom valkretsarna och 1/10 utjämningsmandat vilka används för att Utjämna de avvikelser från elt landslingsproporiionelll riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta valkrelsmandalen. Det brutna tal som kan uppkomma vid beräkningen av antalet fasta valkrelsmandat skall därvid sänkas till närmast lägre hela tal. Dessuiom föreslår kommiltén atl endasl parti som fått minst 4 96 av rösterna i hela landstingskommunen skall få delta i mandatfördelningen. Parti som inte uppnår denna andel men som har fått minst 12 96 av rösterna i en valkrets skall dock ha rätt att delta i fördelningen av de fasta mandalen för den valkretsen.

1 fråga om val till kommunfullmäktige framhåller kommunalvalskommitlén alt riksdagsvalssystemei kan tillämpas fullt ut bara i kommuner som är valkretsindelade. Del erinras om att när kommun inte är indelad i valkretsar ger redan mandatfördelningsmetoden en praktiskt taget fullständig proportionalilel. Kommitién an,ser all det för riksdagsvalen gällande och för landstingsvalen föreslagna valsystemet i princip bor införas även vid kommunfullmäktigval. Reglerna om valkretsindelning föreslås bli fakultativa. Någon valkretsspärr på 12 96 bör inie införas enligt kommitién.

Kommunalvalskommitlén föreslåralltsåait endasl parti som har fåll minst 4 96 av rösterna i hela kommunen skali få delta i mandatfördelningen. Dessutom framhålls att valkretsindelningen bör göras så att varje valkrets liksom f. n. kan beräknas komma att tilldelas minst tio fasta mandat. Detta för atl så långt som möjligt garantera alt valutslagel på etl proportionellt riktigt sätt speglar opinionen i de olika valkretsarna.

Kommitténs förslag lill nytt valsystem för de kommunala valen har fåll etl övervägande gynnsamt mottagande av remissinsianserna. 1 fråga om införandet av. en småpartispärr på 4 96 är meningarna dock delade. Även jag anser all den grundläggande konstruktionen i förslagel har betydande förtjänster för landslingens del. Kravel på proportionalilel mellan pariierna tillgodoses. Mandatfördelningen påverkas inte av det sätt pä vilkel valkretsindelningen görs. Om förslagel genomförs kan, som också kommittén har betonat, valkretsindelningen göras uteslutande med sikte på en indelning som från valtekniska, partiorganisaloriska och liknande synpunkter är den lämpligaste utan att kravet på naluriiga valkretsar behöver från-trädas. Jag finner detta vara av stort värde. Jag kan alltså i princip biträda kommitténs förslag. Till frågan om småparlispärr återkommer jag emellertid i det följande.

1 fråga om kommunfullmäkligvalen talar inte samma starka skäl som beträffande landstingsvalen för kommitténs förslag. Valsystemet uppfyller redan i dag de krav på proportionalilel som rimligen kan ställas. Enligt min mening har de skäl som kan anföras för kommitténs förslag inte sådan tyngd all delta bör genomföras för dessa val. Vissa begränsade ändringar bör dock göras i nuvarande system. Till dessa återkommer jag i del följande.

Prop. 1975:101 57

8.5 Småpartispärr

En bärande tanke i kommunalvalskommitténs resonemang är att man vid riksdags- och landstingsvalen och så långt möjligt även vid valen lill fullmäktige bör ha valsystem som leder lill i princip likvärdiga resultat. Därför föreslår kommittén en småpartispärr på 4 96 för både landstings- och kommunfullmäktigval, för landstingsvalens del kompletterad med en valkrelsspärr på 12 96.

Förslaget om en småparlispärr har, som jag tidigare har nämnt, mött kritik vid remissbehandlingen. Etl stort anlal remissinstanser ansluter sig lill kommitténs förslag atl småpariispärren skall liilämpas även vid de kommunala valen. En del remissinstanser, varibland fiera länsstyrelser och åtskilliga kommuner, har ställt sig tveksamma eller avvisar direki en 4 96 -spärr mol småpartier även på det kommunala planet. Till de remissinstanser som visar tveksamhet i spärrfrågan hör utredningen om den kommunala demokratin och Svenska kommunförbundet.

1 sitt tidigare nämnda belänkande framhåller ulredningen om den kommunala demokratin all önskemålet om bästa möjliga proportionalilel måste vägas mol nödvändigheten av alt förhindra en långtgående partisplillring. Utredningen kan inle med ledning av de undersökningar som ulredningen har låtit göra säga något bestämt om vilken småpartispärr som är den lämpligaste för fullmäktig- och landstingsvalen. Utredningen haremellertid kommit fram till alt önskemålet om en likformighet mellan riksvals- och kommunalvalssyslemen inte bör drivas alltför långt, varför även en lägre spärrnivå bör kunna övervägas för de kommunala valen.

Som jag tidigare har framhållit anser jag del önskvärt att vid de kommunala valen åstadkomma bästa möjliga proporlionaliiet mellan partierna. Från allmänt demokratiska synpunkler måste ett valsystem grundas på proportionell rättvisa. Men man får enligt min mening inte driva rättvisetänkandet så långt att andra värden i demokratin kommer i fara. Valsystemet får inte uppmuntra lill en så långtgående partisplittring att de kommunala organens handlingskraft föriamas. Tvärtom torde det råda allmän enighet om atl valsystemet måsle ge förutsätining för en arbetsduglig kommunal demokrati. Jag anser alltså att det i princip finns fullgoda skäl för alt förse ett valsystem, som leder till större proportionalitet vid de kommunala valen, med en spärr.

1 fråga om 1 a n d s l i n g s v a 1 e n har det stora flertalet remissinstanser godtagit kommunalvalskommitténs förslag om en spärr vid 4 96, men några remissinstanser anser att spärren är för hård. Bl. a. framhåller utredningen om den kommunala demokratin atl en alltför hög spärr kan få negativa konsekvenser. Det kan nämligen enligl utredningen finnas risk för att de i de kommunala institutionerna orepresenterade minoriteterna väljer att i stället arbeta med uiompariamentariska metoder eller föriorar intresset för det kommunala arbetet.

Prop. 1975:101 58

För egen del har jag efter ingående överväganden kommit lill slutsatsen alt spärren vid landstingsvalen bör sältas vid 3 96. Jag är emellertid inle beredd att biträda förslagel om en valkretsspärr på 12 96. Jag delar alltså den uppfattning som bl. a. länsstyrelsen i Slockholms län, landstingskommunerna i Slockholms och Uppsala län samt Stockholms kommun framfört i denna del.

Som fiera remissinstanser har framhållit talar intresset av enhetlighet för i huvudsak likformiga valsystem. Enligl min mening framträder inga olägenheter med nuvarande syslem för val till kommunfullmäklige. Med hänsyn till den starkt delade remissopinionen om just småpartispärr för kommunfullmäktigval vill jag, som jag redan har framhållit, inte förorda någon omfattande ändring av systemet förval lill kommunfullmäktige. Följaktligen är jag inte beredd atl föreslå någon spärr vid fullmäktigvalen.

8.6 Valkretsindelningen

Förulsältningarna för valkretsindelning för landstingsval är f. n. tämligen ingående reglerade. Med del landstingsproportionella valsystem som jag har förordat i det föregående blir valkretsindelningen inte längre betydelsefull för mandatfördelningen mellan pariierna. De nuvarande bestämmelserna bör därför kunna förenklas. Jag återkommer till denna fråga i specialmoliveringen, men vill redan nu la upp frågan om landslingsvalkretsarnas sloriek.

Kommiltén framhåller alt man bör efterslräva att få fram valkretsar som dels inte uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta mandal, dels bär upp elt visst minsta anlal mandat. 1 sistnämnda hänseende förordar kommittén på grundval av gjorda undersökningar all valkretsindelningen för landstingsval görs så att varje valkrets kan beräknas få minst åtta fasta valkrelsmandat. För egen del kan jag biträda kommitténs förslag i denna del.

1 fråga om valen till kommunfullmäklige bör enligt min mening nuvarande huvudprinciper för valkretsindelningen gälla även i fortsättningen. Minimiantalet mandal för valkrets är f. n. tio. Skäl kan emellertid anföras för att beslämma minimiantalet lill etl högre tal. Valkretsar med så få mandal som tio kan i vissa lägen medföra risk för bristande proporlionaliiet i kommunen. Valkretsarna i kommunerna är emellertid redan nu mycket stora mandalmässigl. Vid 1973 års val hade 58 96 av valkretsarna minst 20 mandat. Medianvärdet låg så högt som vid 21. Ingen valkrets hade vid 1973 års val så lågt mandatantal som minimiantalel tio. Jag har vid mina överväganden funnit atl etl minimiantal på 15 mandat i varje valkrets utgör en ännu starkare garanti för en god proportionalilel än vad nuvarande minimital ger. Jag förordar därför all minimiantalet ändras lill 15.

Kommunalvalskommitlén har redovisat hur landslingsmandalen fördelar sig på valkretsar enligl olika beräkningsgrunder. (Undersökningarna har inte omfattat Stockholms och Gollands län.) Materialet visar att en fördelnings-

Prop. 1975:101 59

princip som bygger på antalet röstberättigade mandatmässigt gynnar valkretsar där befolkningen har en högre genomsnittsålder på bekostnad av t. ex. valkretsar med stora barnkullar och valkretsar med stort inslag av utländska medborgare. Kommittén deklarerar alt den saknar anledning att ta ställning lill vilken av fördelningsprinciperna som i och för sig är den lämpligaste. Kommiltén föreslår emellertid att landstingsmandaten i princip skall fördelas mellan valkretsarna i proportion lill antalet röstberättigade invånare samt att motsvarande bör gälla i fråga om kommunfullmäktige. Som motiv anförs att den fördelningsprincip som statsmakterna har accepterat för riksdagsvalen bör slå igenom också vid val till landsting och kommunfullmäklige. Del slora fiertalet remissinstanser tillslyrker atl mandalen fördelas mellan valkretsarna på grundval av antalet röslberätligade i varje krets.

Inom kommundepartementet har undersökts hur mandatfördelningen på valkretsar i Slockholms läns landstingskommun i landstingsvalet år 1973 utfaller vid tillämpning av de båda fördelningsmetoderna. Därvid har mandatfördelningen på valkretsarna enligt det system som användes i landstingsvalet år 1973, dvs. mandatfördelning efter folkmängd, ställts mol en modell där mandatfördelningen räknas fram efter antalet röslberätligade. En sammanställning av undersökningens resultal bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 3. 1 två av de femlon valkretsarna uppvisas inte någon skillnad mellan de båda beräkningssälten. 1 tio kretsar visas en skillnad på etl mandat och i tre krelsar är den redovisade skillnaden två mandat. Som jag tidigare nämnt visar motsvarande beräkningar för de valkretsindelade kommunerna ingen eller obetydlig skillnad mellan de båda metoderna.

Jag har samma uppfattning som kommunalvalskommitlén och remissinstanserna i allmänhet och förordar atl mandatfördelningen mellan valkretsarna beräknas i förhållande lill antalet röstberättigade i både landstingskommuner och valkretsindelade kommuner.

Övergångsvis förordar jag att inför 1976 års val folkmängden får utgöra fördelningsgrund.

9 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anförl har inom kommundepartementel upprättats förslag lill

1. lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

2. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

3. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

4. lag om ändring i vallagen (1972:620).

Det under 4 angivna förslaget har upprättals efter samråd med chefen för juslitiedeparlemenlel.

Prop. 1975:101 60

10 Specialmotivering

Landslingslagen (1954:319) (LL), kommunallagen (1953:753) (KL) och kommunallagen (1957:50) för Stockholm (KLS) innehåller bl. a. beslämmelser om rösträtt, valbarhet och valkretsindelning. Föreskrifter om bl. a. sam-manräkningsförfarandel och mandatfördelningen mellan pariierna finns däremot i vallagen (1972:620) (ValL).

1 tilläggsdirektiv den 24 oklobef 1969 till 1965 års valtekniska utredning anförde föredragande departementschefen alt det torde vara lämpligl alt en ny vallag begränsades lill alt omfatta de rent vallekniska reglerna. De materiella bestämmelserna om mandatfördelningen, inbegripet reglerna om utseende av representanter på partiernas mandal, borde i så fall las in i den författning som närmast innehåller reglerna för ifrågavarande representation.

1 samband med 1968/69 års förfaitningsreform överfördes reglerna om mandatfördelningen vid riksdagsvalen lill riksdagsordningen. De viktigaste av dessa beslämmelser finns numera i 3 kap. 6-9 §§ nya regeringsformen (RF), medan återstående bestämmelser om mandatfördelningen vid riksdagsval har tagits in i ValL.

Kommunalvalskommitlén föreslår alt mandatfördelningsreglerna las in i LL, KL och KLS samt alt bl. a. bestämmelserna om valkretsindelningen behålls i dessa lagar. Enligl remissyttrandet från kommunallagsutredningen bör de beslämmelser som rör valförfarandel samlas i vallagstiftningen. Göteborgs kommun ger uttryck för samma uppfattning.

Kommunallagsutredningen föreslår i betänkandet (SOU 1974:99) Enhetlig kommunallag att bl. a. LL, KL och KLS ersätts av en enhetlig kommunallag. Ulredningen anför alt bestämmelserna om antalet ledamöter i fullmäktige och landsling hör hemma i en gemensam kommunallag, medan reglerna om valkretsindelningen bör placeras i vallagsliftningen. Frågan om placeringen av mandalfördelningsreglerna blir, framhåller ulredningen, aktuell först när.ställning har lagils till om kommunalvalskommitténs förslag till valmetod för kommunalvalen skall genomföras eller ej. Ulredningen, som anser all del bör vara möjligl atl låta alla regler som hänger samman med valet placeras i ValL, har inie lagil in några sådana beslämmelser i sitt förslag lill enhetlig kommunallag.

Den fördelning av bestämmelserna rörande valen lill riksdagen som har gjorts mellan RF och ValL bör enligt min mening tillmätas stor betydelse när del gäller att fördela molsvarande bestämmelser mellan kommunallagstiftningen och ValL. Efier samråd med chefen för justitiedepartementet har jag emellertid funnil alt bestämmelserna om valkretsindelning och mandatfördelning bör behållas i LL, KLoch KLS resp. i ValL lill dess alt slällning kan tas till förslagel om en enhetlig kommunallag.

Prop. 1975:101 61

10.1 Förslaget till lag om ändring i landstingslagen

6S

1 denna paragraf foreskrivs f. n. alt landstingets ledamöter och suppleanter för dem utses genom val. 1 paragrafen har nu tagits in beslämmelser om . anlalel ledamöter. F. n. är anlalel, som framgår av 10 §, beroende av valkretsindelningen och av folkmängden i varje valkrets. Den nya 6 § har liksom kommitténs förslag utformats efter forebild av 5 § KL. Det foreskrivs sålunda att landstinget beslutar om anlalel landstingsmän och att antalet skall bestämmas lill ell udda tal. Vissa minimital som inte får underskridas föreskrivs också. 1 enlighet med kommitténs förslag har minimitalen salts i relation till anlalel röslberätligade och inte som i 5 § KL till anlalel invånare. 1 den allmänna motiveringen har jag förordat att mandalen skall fördelas mellan valkretsarna i proportion till anlalel röstberättigade invånare i resp. krets. Med en sådan ordning ligger det närmast till hands att också reglerna om antalet mandat för hela landstingskommunen ställs i relation lill anlalel röstberättigade.

De föreskrivna minimitalen stämmer överens med kommitténs förslag, vilket har föranlett erinringar från endasl någon enstaka remissinstans. På en punkt har dock en avvikelse gjorts från förslagel. Enligt delta skall utses minsl 21 landstingsmän i landstingskommun med 65 000 röstberättigade invånare eller därunder och minsl 35 i landslingskommun med över 65 000 till och med 140 000 röstberättigade invånare. Med anledning av etl påpekande från länsstyrelsen i Kopparbergs län om atl det inte finns någon landstingskommun som har tillnärmelsevis så få röstberättigade som 65 000 har i slällel föreskrivits all antalet landstingsman skall bestämmas till minst 35 i landstingskommun med 140 000 röstberättigade invånare eller därunder

Två länsstyrelser har tagit upp frågan om inte också maximilal för antalet landstingsmän bör föreskrivas, medan LandsiingsJörbundei uttrycker tillfredsställelse över att kommitténs förslag inte innehåller några sådana föreskrifter. 1 likhet med kommittén har jag funnil alt man bör kunna ulgå från att landstingen även utan sådana föreskrifter kommer all se till atl antalet inte sätts så högt atl landstingens arbetsduglighet blir lidande.

Uttrycklig föreskrift om när beslul om antalet landstingsmän skall fattas har inle ansells nödvändig. Som kommiltén anför bör beslulel givetvis fattas i så god tid att den ändring i valkretsindelningen som kan föranledas av beslutet kan hinna genomföras inom föreskriven lid. 1 fråga om tiden för beslul om sådan ändring får jag hänvisa lill vad som anförs under 13 §.

Kommitién anför alt utan särskild föreskrift får anses gälla att antalet röstberättigade invånare enligt den justerade röstlängden skall ligga till grund för beslut om antalet landstingsmän. För tydlighetens skulle har dock i paragrafen angetts hur antalet röstberältigade skall beräknas. Enligt 2 kap. 3 § ValL, som reglerar hur antalet röslberätligade skall beräknas när del gäller atl fastställa antalet fasta valkrelsmandat i varje valkrets för val till

Prop. 1975:101 62

riksdagen, skall beräkningen ske på grundval av stommarna lill manlalslängderna för del år då ordinarie val lill riksdagen skall hållas. Fördelningen av de fasta valkrelsmandalen på valkretsarna behöver emellertid inte göras förrän senast vid utgången av april valåret (2 kap. 2 v;), medan beslut om antalet landstingsmän måsle fattas avsevärt tidigare. Eftersom stommarna till mantalslängderna enligl 40 vi folkbokföringsförordningen (1967:198) inte behöver föreligga förrän i millen av januari, har det ansetts lämpligast atl, när anlalel landstingsmän skall bestämmas, använda de allmänna röstlängderna som grundval för beräkningen av antalet röstberältigade i landstingskommunen. 1 andra stycket av förevarande paragraf har därför föreskrivits atl som röstberättigad skall anses den som har upptagits i gällande röstlängd. Allmän röstlängd upprättas enligt 4 kap. 1 !j ValL årligen före den 15 juni för varje valdistrikt. Röstlängden gäller fr. o. m. den 1 september del år den har upprättats t. o. m. den 31 augusti påföljande år (4 kap. 7 5;).

I röstlängden upptas den som den 1 juni är kyrkobokförd i valdistriktet,
är svensk medborgare och har fyllt eller före den 1 september del år röst
längden upprättas fyller 17 år (4 kap. 2 i). Den som är omyndigforklarad
upptas dock inle i längden.

1 enlighet med kommitténs förslag har i fjärde stycket föreskrivits alt beslut om ändring av antalet landstingsman liilämpas försl vid del val i hela rikel av landstingsmän som följer närmast efter beslutet. Det har inle ansetts nödvändigt atl i paragrafen särskilt ange att nyll beslul om antalet landstingsman behöver fattas endast om bestämmelserna om antalet landstingsman föranleder det. Däremot har del föreskrivits atl länsslyrelsen genast skall underrättas om beslut om ändring av antalet landstingsmän.

9s

Ändringen i 9 ;? föranleds av alt bestämmelserna om nyval av landstingsman och suppleanter vid ändring i den landslingskommunala indelningen fiyttas från  17 >; till  15!;.

10 S

Bestämmelser om valkretsindelning och jämkning i sådan indelning finns f. n. i 10-17 §!; LL. Som jag har anförl i den allmänna motiveringen upphör valkretsindelningen med del nya systemet för val till landsting atl vara ett betydelsefullt komplement till valsättei. Bestämmelserna om valkretsindelningen kan därför förenklas avsevärt. Förevarande paragraf innehåller endasl föreskrifter om att landslingskommun skall delas in i valkretsar och atl valbarhet inle är inskränkt inom valkrets.

II och 12 SS

1 11 § ges bestämmelser om landstingskommuns indelning i valkretsar. Paragrafen motsvarar alltså dels del av nuvarande 10 §, dels nuvarande 11

Prop. 1975:101 63

och 12!;§. Bortsett från några obetydliga justeringar stämmer paragrafen överens med  16 § i kommitténs förslag.

Utöver vad jag har anfört i den allmänna motiveringen vill jag i fråga om innehållet i 11 § anföra följande.

Huvudregeln är atl valkrets skall bestå av en eller fiera kommuner. Om det leder lill en lämpligare valkretsindelning, skall dock avsteg kunna göras från denna regel. Valkrets bör enligt paragrafen vidare utformas så att den kan beräknas komma alt - med tillämpning av 14 § - tilldelas minst åtta fasta valkrelsmandat. Paragrafen innehåller vidare föreskrifter som avses garantera alt - när kommun delas i valkretsar för val av landstingsman -överensslämmelseåstadkoms mellan valkretsindelningen för landstingsvalen och valkretsindelningen för kommunfullmäktigvalen. Kommunindelningsreformen är numera så gott som helt genomförd. Med hänsyn härtill har del inte ansells nödvändigt atl i 11 S ta in någon motsvarighet lill den bestämmelse som kommittén föreslår om att vad som i paragrafen föreskrivs om kommun skall äga molsvarande tillämpning på kommunblock.

13 S

1 denna paragraf ges liksom f. n. bestämmelserom på vem det ankommer alt besluta om landstingskommuns indelning i valkretsar. Vidare ges beslämmelser om tiden för sådant beslut. Föreskrifter härom finns f. n. i 14 S-Paragrafen motsvarar 15 S i kommitténs förslag. Motsvarighet till de nuvarande bestämmelserna om ordningen för beslul om det antal landstingsman som skall ulses för varje valkrets har tagits in i  14 !j.

Enligt nuvarande regler bestäms indelningen i valkretsar av landstinget på förslag av länsstyrelsen och sedan kommunerna har beretts lilirälle att yttra sig. Landslingels beslul skall underställas regeringen för prövning och fastställelse.

Kommiltén föreslår att länsstyrelsen skall besluta om valkretsindelningen på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Landstinget skall bereda kommunerna tillfälle att yttra sig. Efter övergången lill det landstingsproportionella valsystem som kommitién föreslår kan valkretsindelningen enligl kommittén i princip göras med utgångspunkt i vad som är ändamålsenligt från vallekniska, partiorganisatoriska och liknande synpunkler. Med länsstyrelsen som beslutande säkerställs den nödvändiga samordningen mellan valkretsindelningen vid landstingsvalen och valkretsindelningen vid kommunfullmäktigvalen. Behovet av fastställelseprövningen faller enligt kommitién borl i och med atl valkretsindelningen upphöratt vara ett komplement till valmetoden.

Kommitténs förslag har gett anledning till viss kritik vid remissbehandlingen. Landstingsförbundet och några andra remissinstanser anser atl valkretsindelningen bör beslutas av landslingen själva. Enligl länsstyrelsen I Skaraborgs län framstår nuvarande ordning för beslut om valkretsindelning

Prop. 1975:101 64

som onödigt omständlig, när valkretsindelningen upphör alt vara betydelsefull från politisk synpunkt. Med hänsyn lill viklen av samordning med valkrelsindelningen för val till kommunfullmäktige bör länsstyrelsen därför överta fastställelseprövningen.

För egen del anser jag atl landstingskommunerna i princip bör ha del avgörande inflytandet på valkretsindelningen. I paragrafen har därför föreskrivits all beslul om valkrelsindelningen skall ankomma på landstinget. Av de skäl som länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört har fastställelseprövningen behållits men fiyttats lill länsslyrelsen. Med den utformning som bestämmelsen härom har fått kommer länsstyrelsen inle att kunna göra några sakliga ändringar i landstingels beslut.' Del får anlas bli ytleriigt sällsynt att länsstyrelsen finner att landstingets beslul inte kan fastställas oförändrat eller med endasl formella justeringar ulan saklig betydelse. 1 enlighet med vad som enligl 9 S KL gäller i fråga om talan mol länsstyrelsens beslul om valkretsindelning för val av kommunfullmäklige har föreskrivits att talan mot länsstyrelsens beslul fors hos valprövningsnämnden suml att talan inte får föras mot nämndens beslut.

Beslut om ändring av tidigare bestäind valkretsindelning skall enligt nuvarande 14 !; fattas före utgången av oktober året innan val av landstingsman äger rum nästa gång eller, om regeringen förordnar del, före utgången av maj valåret. Vid ändring i den landslingskommunala indelningen kan regeringen enligt 15 och 16 !;§ föreskriva annan lid för beslul om jämkning i valkrelsindelningen.

Enligt kommitténs förslag skall beslul om indelning i valkretsar meddelas senast före utgången av maj del år val av landstingsmän nästa gång skall äga rum enligt den beslutade indelningen. Kommittén anför alt praktiska skäl talar för att beslutet i allmänhet meddelas året före det år när valkretsindelningen skall liilämpas för första gången. Ändringar i den kommunala eller landstingskommunala indelningen eller i valkretsindelningen för kommunfullmäktigval kan emellertid medföra att beslut om ändring i valkretsindelningen för val till landstinget måste meddelas under valåret.

Också på denna punkt har kommitténs förslag väckt kritik. Enligt 1965 års vallekniska utredning framstår del som tveksamt om förslagel om liden tor beslul om valkretsindelning är realisliskl. Sådant beslut bör enligt utredningen fattas tidigare, även om det vallekniska system med valboxar och hålkortsvalsedlar som utredningen har föreslagit inte genomförs. Länsstyrelserna i Stockholms och Västernorriands län ger uttryck för samma uppfattning. Enligt sistnämnda länsstyrelse bör tidsgränserna för beslut om valkretsindelning vid landstingsval resp. vid kommunfullmäktigval vara desamma. För atl lämpliga valkretsar för val av landstingsmän skall kunna erhållas kan det någon gång bli nödvändigt alt dela upp en kommun på fiera valkretsar.

Med anledning av vad kommittén och remissinstanserna har anförl har i 13 S som huvudregel föreskrivits all beslut om indelning i valkretsar skall

Prop. 1975:101 65

meddelas före utgången av oktober årel före del år då val av landstingsmän första gången skall förrättas enligl den indelning som beslulel avser. I normalfallet skall alltså beslulel fattas vid samma tid som enligl nuvarande regler. Med denna utformning som bestämmelsen har fåll torde del framgå alt nytt beslut om valkrelsindelningen behöver fallas endasl om ändring skall göras i den valkretsindelning som har beslutats tidigare. För del fall all t. ex. ändringar i den landslingskommunala eller kommunala indelningen skulle föranleda ändring i valkrelsindelningen har i paragrafen angetts atl regeringen kan föreskriva annan lid för beslul om indelning i valkretsar. Skulle landstinget ha fatlat elt beslul som står i slrid mol bestämmelserna i 11 S tredje slyckel, har länsslyrelsen atl vägra fastställelse. Härigenom garanteras samordningen mellan den landslingskommunala och den kommunala valkrelsindelningen.

14 S

Denna paragraf motsvarar 11 § 2 och 3 mom. i kommitténs förslag. Den innehåller bestämmelser om fasta valkretsmandat och utjämningsmandat och om de fasta valkretsmandalens fördelning på valkretsarna. Bestämmelserna är grundläggande för del nya valsystemet för landstingsvalen och de har utformats efter förebild av 3 kap. 6 §, 7 § första stycket första punkten och 8S första slyckel RF saml 2 kap. 2 SS ValL. Reglerna om mandatfördelningen mellan partierna har, som framgår av vad jag förul har anfört, tagils in i ValL. Atl reglerna om de fasta valkrelsmandalen och utjämningsmandaten har tagits in i LL motiveras av att de har elt visst samband med bestämmelserna om valkrelsindelningen. Som framgår av vad jag har anfört i det föregående bör frågan om atl föra över alla dessa beslämmelser Ull ValL las upp i samband med all ställning tas lill förslaget om en enhetlig kommunallag.

1 enlighet med vad jag har förordal i den allmänna motiveringen föreskrivs i förevarande paragraf att 9/10 av landstingsmandalen skall vara fasta valkretsmandat som fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets. Återstoden är utjämningsmandat som försl fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen och därefter tillförs valkretsarna. Länsstyrelsen fastställer enligl vad som vidare föreskrivs i paragrafen antalet fasta valkrelsmandat i varje valkrets. Avgörande för hur slor del av samtliga fasta valkrelsmandat som skall tilldelas en viss valkrets är förhållandet mellan anlalel röslberätligade i valkretsen och anlalel röstberättigade i hela landstingskommunen. 1 det följande skall jag inskränka mig till atl behandla frågan om tidpunkten för länsstyrelsens beslul. 1 övrigi hänvisar jag till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen.

Enligl nuvarande beslämmelser i 14 § LL gäller samma lider för jämkning av tidigare beslut om det antal landstingsman som skall utses för varje valkrets som för jämkning av beslutet om själva valkretsindelningen. Be-

5 Rik.':dageii 1975. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 66

slutet skall alltså fattas före utgången av oktober årel innan val av landstingsman nästa gång äger rum eller, om regeringen förordnar del, före utgången av maj valåret. Vid ändring i den landslingskommunala indelningen kan regeringen enligt 15 och 16 §§ föreskriva annan tid för beslutet.

Länsslyrelsen skall enligl kommitténs förslag fastställa antalelfasla valkrelsmandat i valkretsarna före utgången av maj varje år då val av landstingsmän skall hållas. Några remissinstanser anser atl beslutet bör fallas tidigare. Hit hör 1965 års valtekniska utredning - som gör denna bedömning även för del fallet alt ulredningens förslag om nytt vallekniski system inle skulle bli genomfört - länsstyrelsen I Stockholms län och Borås kommun. Kommunen åberopar valorganisatoriska synpunkter. Enligl länsslyrelsen är de tidsmarginaler som ett genomförande av kommitténs förslag skulle leda lill alldeles för knappa särskilt med hänsyn lill den lid som behövs för framställning av valsedlar.

För riksdagsvalens del fastställs antalet fasta valkretsmandat i varje valkrets före utgången av april varje år då ordinarie val lill riksdagen skall hållas (2 kap. 2 § ValL). Det anlal fullmäklige som varje valkrets skall utse bestäms enligl 9S femte stycket KL det år valet skall äga rum före april månads utgång. Samma lidsgräns bör enligt min mening gälla för beslut om de fasta valkretsmandalens fördelning på valkretsar för val av landstingsman. 1 14 § har därför föreskrivits alt beslutet skall fattas före utgången av april varje år val av landstingsmän skall äga rum. Regeringen skall dock

- t. ex. om del forenleds av ändring i den landslingskommunala eller kom
munala indelningen - kunna bestämma annan lid för beslutet.

Vidare har i paragrafen föreskrivits atl anlalel röstberättigade skall beräknas på grundval av de gällande röstlängderna, all talan mot länsstyrelsens beslul enligt paragrafen förs hos valprövningsnämnden och alt talan inte får foras mot nämndens beslut. Att röstlängderna liksom vid bestämmandet av del totala antalet landstingsman skall användas som underlag motiveras

- utom av intresset av enhellighei - av all del bör vara möjligl för länsstyrel
sen atl besluta om de fasta valkretsmandatens fördelning på valkretsarna
i anslutning till fastställelseprövningen av landslingels beslut om valkrets
indelningen.

15 S

Denna paragraf motsvarar nuvarande 15 S andra stycket, 16 S första och tredje styckena samt 17 S. Enligt dessa beslämmelser kan regeringen i samband med ändringar i den landstingskommunala indelningen förordna om nyval av landstingsmän och suppleanter årel innan indelningsändringen träder i kraft. Sådant val hålls på dag som länsslyrelsen bestämmer och avser tiden fr. o. m. den 1 januari årel efter valåret lill utgången av det år då val i hela rikel av landstingsmän äger rum nästa gång.

Kommitién anförall det kan anlas atl landstingskommunala indelnings-

Prop. 1975:101 67

ändringar i fortsältningen praktiskt tagel undantagslöst kommerait genomforas vid årsskifte efter allmänna val. 1 enlighet med kommitténs förslag har i paragrafen föreskrivits atl landstingsvalet därvid skall avse landstingskommunen enligt den nya indelningen. För del fall att en indelningsändring undanlagsvis skulle träda i kraft vid annal årsskifte har vidare liksom enligt förslaget föreskrivits all regeringen får förordna om nyval. Som kommiltén anför bör regeringen liksom hittills få fritt efter omsländighelerna pröva om nyval skall äga rum. Jag delar kommitténs uppfattning all nyval bör äga rum endasl om indelningsändringen medför en befolkningsförskjutning av 15-20 96  mellan de berörda landstingskommunerna.

78 S

Ändringen i 78 S 1 mom. är en följd av ändringarna i 13-15 SS och av alt  16 S upphävs.

Övergångsbeslämmelserna

De nya bestämmelserna bör kunna liilämpas vid del val i hela riket av landstingsman som skall äga rum hösten 1976. På grund härav har föreskrivits alt lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1975.

Som anförts i det föregående föreslås i betänkandet (SOU 1975:15) Kommunal rösträtt för invandrare alt icke svenska medborgare under vissa förutsättningar skall få rösträtt vid bl. a. landstingsval. Betänkandet remissbehandlas f. n. Statsmakternas ställningstagande till förslaget kan inle vänias föreligga tidigare än kort före årsskiftet 1975/76. Enligl vad jag har föreslagit i del föregående skall anlalel röstberättigade och inte antalet invånare vara avgörande för hur många landstingsman som skall utses och för fördelningen av de fasta valkrelsmandalen på valkretsarna. Antalet röslberätligade skall därvid beräknas på grundval avgällande röstlängder. Om dessa förslag vinner riksdagens bifall och förslagel om kommunal rösträtt för invandrare genomförs med tillämpning fr.o. m. 1976 års val, skulle del enligl min mening framstå som otillfredsställande all i de avseenden som jag nyss har nämnt beräkna anlalel röstberältigade ulan hänsyn lill de icke svenska medborgare som skulle bli röstberättigade vid valet. En lämpligare lösning synes vara all antalet landstingsman och fördelningen av de fasta valkrelsmandalen inför 1976 års val görs med utgångspunkt i anlalel invånare i stället för antalet röstberältigade. Med anledning härav har i övergångsbestämmelserna tagits in särskilda föreskrifter för val som förrättas före utgången av år 1976. Vid utformningen av den bestämmelse som föreskriver vissa minimital för antalet landstingsman har den föreslagna 6 S varil utgångspunkten. Därvid har antagils alt antalet röstberättigade i genomsnitt utgör 60 96 av antalet invånare. Några föreskrifter om hur antalet invånare skall beräknas när antalet landstingsman bestäms har inte ansetts nödvändiga. Sådana föreskrifter finns f. n. inte i 5 S KL.

Prop. 1975:101 68

De nya bestämmelserna i LL bör gälla också för Slockholms läns landstingskommun. Något förslag läggs därför inte fram om en ny lag motsvarande lagen (1972:624) om antalet landstingsman och valkrelsindelningen i Stockholms läns landstingskommun för valperioden 1974-1976.

10.2 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen

1 5 S första stycket (KL) har i enlighet med kommitténs förslag minimitalen för antalet fullmäktige salts i relation till antalet röstberättigade i stället för som hittills till antalet invånare i kommunen. Motsvarande ordning har föreskrivits i 6 S LL som innehåller föreskrifter om antalet landstingsmän. Enligt båda paragraferna skall antalet röstberättigade beräknas på grundval av de gällande röstlängderna.

Om en kommun skall delas in i valkretsar liksom om valkretsindelning får ske beror enligl 9 S första stycket på folkmängden i kommunen. Bestämmelsen ändras nu så alt i stället antalet röstberättigade blir avgörande. En motsvarande ändring har gjorts i tredje stycket som reglerar hur full-tnäktigemandaten skall fördelas på valkretsarna. Av vad jag har anfört i del föregående framgår atl anlalel röstberättigade också har gjorts avgörande förde fasta valkretsmandatens fördelning på landstingsvalkretsarna (jfr. 14 S LL).

Jag har i den allmänna motiveringen förordat atl det lägsta antalet mandat i varje valkrets för val av fullmäktige skall höjas från tio lill femton. Förslaget föranleder ändringar i 9S andra och femte styckena.

De nya bestämmelserna om att antalet röstberältigade och inte antalet invånare skall vara avgörande i skilda hänseenden bör av skäl som jag har anfört i specialmotiveringen lill ändringarna i LL inle liilämpas inför 1976 års val. Däremot bör höjningen av det lägsta antalet mandat per valkrets liilämpas redan vid del valet.

10.3   Förslaget till lag om ändring i kommunallagen för Stockholm

1 fråga om ändringarna i KLS får jag hänvisa till vad jag har anfört i fråga om 9 S KL.

10.4   Förslaget till lag om ändring i vallagen

2 kap. 5 S

1 första stycket har tagils in en hänvisning lill de föreslagna bestämmelserna i 14S LL om fördelning av de fasta valkrelsmandalen i landslingskommun på valkretsar. Andra stycket upphävs med anledning av att. som jag har anfört i specialmotiveringen till ändringarna i LL, de nya bestämmelserna i LL om valkretsindelning m. m. avses gälla också för Stockholms läns landslingskommun.

Prop. 1975:101 69

14 kap. 3;j

1 andra stycket föreskrivs f. n. alt länsslyrelsen i fråga om landstings-och kommunfullmäktigval fördelar platserna mellan pariierna för varje valkrets. Det nya valsystemet för landstingsvalen innebär bl. a. all fördelningen av mandaten mellan pariierna sker på grundval av valresultatet i hela landstingskommunen. Andra stycket har ändrats med anledning härav.

14 kap.  15 S

1 första stycket anges f. n. hur ordningen mellan kandidatnamnen bestäms. 1 detla avseende gäller samma bestämmelser som för riksdagsvalen. Dessa regler kan också i fortsättningen gälla för både landstings- och kommunfullmäkligvalen. 1 andra-sjätte styckena finns beslämmelser om bl.a. mandatfördelningen mellan partierna. Eftersom dessa beslämmelser inle kan tillämpas vid det nya valsystemet för landstingsvalen och systematiken i ValL är alt särskilda bestämmelser för landstingsvalen placeras före beslämmelser som bara avser valen lill kommunfullmäklige, har de nuvarande bestämmelserna i andra-sjätte styckena fiyttats till en ny 15 d§.

14 kap.  15 a S

1 paragrafen, som är ny och motsvarar 11 S 4 mom. första punkten LL i kommitténs förslag, har lagils in en föreskrift om all endasl parti som har fått minsl tre procent av rösterna i hela landstingskommunen är berättigat atl dellaga i fördelningen av mandalen i landstinget. 1 fråga om motiven för denna beslämmelse får jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen.

14 kap.  15 b S

I denna paragraf ges närmare bestämmelser om mandatfördelningen mellan partierna och om förfarandet när elt parti har fått fiera mandat i en valkrets än det finns namn på partiets valsedlar. Molsvarande bestämmelser har i kommitténs förslag lagils in i 12 S 1-3 mom. saml 13 och 14 SS LL. För riksdagsvalens del finns molsvarande regler i 3 kap. 8 S RF och 14 kap. 9S ValL. Paragrafen har utformats i enlighet med de nyss nämnda bestämmelserna i kommitténs förslag men i tillämpliga delar anpassats efter ordalagen i de bestämmelser som reglerar molsvarande frågor för riksdagsvalens del. 1 sak avviker paragrafen från kommittéförslaget och bestämmelserna för rik.sdagsvalen endast i den mån del föranleds av atl den s. k. 12 96 -regeln inte avses bli tillämplig på landstingsvalen. Ulöver vad jag nu har anfört hänvisas till den allmänna motiveringen.

Prop. 1975:101 70

Denna paragraf motsvaras i kommitténs förslag av 12 S 4 mom. LL. Paragrafen reglerar hur de mandat som partierna har fåll skall besättas med kandidater. Bestämmelsen torde inte fordra någon närmare kommentar. För riksdagsvalens del finns molsvarande beslämmelser i 3 kap. 9 S RF och 14 kap.  10 S första och andra styckena ValL.

14 kap.  15 d§

1 denna paragraf har tagits in bestämmelserna i nuvarande 14 kap. 15 S andra-sjätte styckena om mandatfördelningen mellan partierna och om hur mandalen skall besättas med kandidater. Vissa redaktionella ändringar har gjorts med anledning av alt bestämmelserna framdeles avser bara kommunfullmäktigvalen och av alt första stycket i 14 kap. 15 S inte fiyttas.

14 kap. 16 S

1 denna paragraf regleras dubbelvalsiiualioner. Nuvarande första stycket bildar paragrafens andra stycke och avser bara val till kommunfullmäktige.

1 första Slyckel har tagils in bestämmelser om hur dubbelvalsiiualioner skall avvecklas vid landstingsval. Dubbelval kan innebära atl en kandidat blir vald för mer än ell parti eller får mandal i två eller fiera valkretsar. Fördel sistnämnda fallet innebär kommitténs förslag, utom i elt hänseende som jag återkommer till i det följande, ingen skillnad i förhållande till vad som numera gäller vid landstings-och kommunfullmäkligval. Fördel fallet alt en person har fått platser från två partier gäller f. n. atl vardera platsen skall anses som en halv plats vid beräkning av det anlal platser som har utdelats. Molsvarande gäller, om en kandidat har fått platser från tre eller flera partier. Kommitténs förslag innebär all kandidaten i stället skall tillträda det mandat för vilket hans jämförelsetal är störst. En sådan regel gäller f. n. vid dubbelval i olika valkretsar och, i fråga om riksdagsval, också när en kandidat har fått mandal från flera partier. På denna punkt har första stycket i förevarande paragraf utformats i enlighet med förslaget, vilket har tillstyrkts av de remissinstanser som har yttrat sig härom.

Vid fastställande av vem som skall få det mandat som kandidaten inie tillträder skall det enligt förslaget anses som om han inte varit kandidat vid valet. För landstingsvalens del har i stället föreskrivits att mandatet skall tillfalla den kandidat som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det partiet. En sådan regel gäller redan nu vid dubbelval i olika valkretsar och, i fråga om riksdagsval, också när en kandidat har fått mandat från flera partier.

Reglerna om sättet att utse ersättare i den eller de valkretsar där en kandidat som har fått mandat i flera valkretsar inie lar plats kan leda till att ersättaren hämtas från en lista som har fått betydligt färre röster i valkretsen

Prop. 1975:101 71

än den lista på vilken den dubbelvalde kandidaten var upptagen. 1 betänkandet (1974:21) anförde KU all ulskotlel delade den uppfattning som hade uttalats i motionen (1974:353), nämligen all de nuvarande reglerna i vissa lägen leder lill resultat som från demokratisk synpunkt är otillfredsställande (bet. s. 15). Utskottet ansåg alt reglerna bör ses över i samband med att slällning las lill valsystemet i stort vid de kommunala valen och all förslag bör föreläggas riksdagen så att nya beslämmelser kommer atl gälla vid 1976 års val. Riksdagen biföll ulskotiets hemställan om all det anförda borde ges Kungl. Maj:l till känna (rskr 1974:160). Riksskatteverket har nyligen i skrivelse lill regeringen lagl fram etl förslag till ändrad metod för dub-belvalsavveckling. Frågan bereds f. n. inom justitiedepartementet med sikte på atl förslag lill nya beslämmelser skall kunna föreläggas 1975/76 års riksmöte.

14 kap.  18 S

Ändringen i paragrafen är en följd av de nya bestämmelserna för landstingsval i 14 kap. 16 S.

14 kap. 20 S Uppräkningen i paragrafen har kompletterats med de nya 15b-15dSS.

14 kap. 21 S

Enligt denna paragraf i dess nuvarande lydelse skall nytt val genast förrättas, om föreskrivet antal landstingsmän eller fullmäktige inte har utsetts vid val av landstingsmän eller fullmäktige. Vid det nya valet skall också suppleanter väljas. Om landstingsman och fullmäktige men inte suppleanter har valts till föreskrivet anlal, skall däremot någoi nytt val inte äga rum.

I 15bS har lagils in en föreskrifl om all överskjutande mandal skall fiylias lill annan valkrets, om etl parti i någon valkrets har fått fiera mandat än partiet har kandidater i valkretsen. Om det överskjutande mandatet, trots överfiyitningen, inte kan besättas, skall det vara obesatt under den tid som valet avser. Molsvarande bestämmelser har inte kunnat föreslås för fullmäkligvalens del, efiersom valen i de valkretsindelade kommunerna också i fortsältningen kommer att ske i slutna valkretsar.

Till följd av vad jag nu har anfört har 14 kap. 21 S ändrats så atl regeln om att nytt val skall förrättas för att besätta den eller de obesatta platserna begränsats till alt gälla fullmäktigvalen. Av 18 S tredje stycket framgår atl nyll val inle skall äga rum på grund av all suppleanter för landstingsmän inte har utsetts till föreskrivet anlal.

Prop. 1975:101 72

11 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen all aniaga förslagen lill

1. lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

2. lag om ändring i kommunallagen (1953:753),

3. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm,

4. lag om ändring i vallagen (1972:620).

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1975:101 73

Bilaga 1

EFFEKTEN AV MANDATSPARR

VID VAL TILL KOMMUNER OCH LANDSTING'

av Göran Åstrand

' Denna bilaga är. borisen från några smärre sifferkorrigeringar och förmella justeringar som gjorts av författaren, identisk med Bilaga III lill betänkandet (Ds Kn 1975:2) Småpartier i den kommunala demokratin.

Prop. 1975:101 74

Effekten av mandatspärr vid val till kommuner och landsting

På uppdrag av Ulredningen om den kommunala demokratin har jag verkställt en valstatistisk undersökning av de mandalmässiga effekterna av elt valsystem med utjämningsmandat och mandatspärr. Utgångspunkten har varil alt tillämpa nu gällande valsystem för riksdagsvalen på valen till kommuner och landsling och att undersöka mandatutfallen vid olika höjd på mandalspärr.

Undersökningen baseras på de faktiska förhållandena vid 1973 års val till kommuner och landsting vad beträffar indelning och valresultat, liksom de tor varje kommun och landsting fastställda antalet mandat.

Efter samråd med Utredningen om den kommunala demokratin har undersökningen genomförts med tillämpning av fyra olika spärrnivåer, nämligen 4 96, 3 96, 2 96 och ingen spärr. 1 redovisningen lämnas därjämte uppgift på del faktiska utfallet i 1973 års val. Eftersom partiernas andel av valmanskåren i denna undersökning är av central betydelse redovisas för varje parti, i varje kommun och landsling, dess procentuella andel av antalet avlämnade, godkända, TÖsier. Partier som hamnat nära aktuella spärrar har i redovisningen erhållit procenttalet med två decimaler.

Undersökningens uppläggning

De i undersökningen använda statistiska uppgifterna har hämtats från Statistiska Centralbyråns meddelande Be 1973:15 (Allmänna valen 1973: Huvudresullat. Definitiva uppgifter).

För varje kommun och landsting har först förtecknats utfallen i 1973 års val belräffande a) godkända röster, b) procentuell andel och c) mandal.

För varje parti, i varje kommun och landsting, har därefter den procentuella andelen multiplicerats med brultoanlalet mandat (inom kommunen eller landstinget). Härvid framkommer den "exakta" mandatfördelningen.

För varje parti, i varje kommun och landsting, har därefter de med valsystemet förknippade jämförelsetalen framräknats varvid ev justeringar beroende på mandatspärr resp. uddatalsmelodens effekter verkställts. De framkomna jämförelsetalen har använts föratl fördela mandalen på partier varvid mandatspärrarna (4, 3, 2) tillämpats. Den sista fördelningen har för varje parti gjorts utan tillämpning av någon mandatspärr. Praktiskt innebär tekniken följande:

Prop. 1975:101

Bengtsfors kommun (Älvsborgs län)

Val 1973

75

45 fuUmäkilgemandat

	röster	proceni	fullmäktige-mandat
M	720	8,7	4
C	2 656	32,2	15
F	791	9,6	4
KDS	'214	3,3	1
S	3 661	44,4	20
Vpk	136	1,7	1
Ö	2	-	-

Mandatutfall vid olika spärrar

a Partier som ligger över 4 % = M, C, F, S med röstetal 7 828 vilket

ger följande procentandelar:
M 9,2 96

C 33,9 96

F 10,1 96

S 46,8 96

dessa tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:

M 4,14=  4 mandat

C 15,25 = 15 mandat

F 4,54 =   5 mandal

S 21,06 = 21 mandat

vid en beräkning av jämförelsetalen (enligt den för valsystemet gällande uddalalsmeloden med divisorn  1,4) framkommer följande tal:

för M   720	7=102,85	Mandat: M	4
för C 2 656	29=  91,58	C	15
för F    791	9= 87,88	F	5
för S 3 661	41= 89,29	S	21

b Pariier som ligger över 3 % = M. C, F. KDS. S med röstetal 8 102

vilkel ger följande procentandelar:

M 8,9 96

C 32,8 96

F 9,8 96

KDS 3,4 96

S 45,2 96

Prop. 1975:101 76

dessa tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:

M	4,00 =   4 mandal
C	14,76 = 15 mandal
F	4,41 =    4 mandat
KDS	1,53 =    2 mandat

S 20,34 = 20 mandat

vid en beräkning av jämförelsetalen framkommer följande tal:

för M   720:   7=102,85	Mandat	M	4
för C 2 656: 29= 91,58		C	15
för F    791 :   7=113,00		F	4
förKDS274:   3= 91,33		KDS	2
för S 3 661 : 39= 93,87		S	20

c Pariier som ligger över 2 %. Samma som 3 % och samma mandatulfall.

d Partier som erhållit röster: M, C, F, KDS, S, Vpk, Ö med röstetal 8 240 vilket ger samma procentuella fördelning som den som redovisats under val -73. Dessa tal multiplicerade med 45 ger följande "exakta" mandatfördelning:

M 3,91 = 4 mandat

C 14,49=15 mandat

F 4,32= 4 mandat

KDS 1,48=   1  mandal

S 19,98 = 20 mandal

Vpk 0,76=   1  mandal

vid en beräkning av jämförelsetalen framkommer följande tal:

för M       720	7   = 102,85	Mandat:	M	4
för C     2 656	29   =   91,58		C	15
för F        791	7   =113,00		F	4
för KDS   274	1,4= 195,71		KDS	1
för S     3 661	39   =   93,87		S	20
för Vpk    136	1,4=   97,14		Vpk	1

Beräkningarna har sedan sammanställts för varje kommun och redovisas länsvis i den traditionellt utnyttjade ordningen från Slockholms län till Norr-botlens län, samt för varje landsting i samma geografiska följd.

Resultaten har inledningsvis sammanställts för riket som helhet.

Prop. 1975:101 77

Undersökningens huvudresultat

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Hela landet

Den riktiga mandatfördelningen 1973

M 1 599

C 3 609,5

F 1232
KDS 250

S 5 786
Vpk 549

Skp 1

Övriga 209,5

13 236,0

Mandatfördelning vid

spärr 4 %       spärr 3 96       spärr 2 %       ingen

spärr

M	1609	1604	1599	1593
C	3 687	3 635	3610	3 596
F	1 261	1249	1242	1234
KDS	127	181	247	284
S	5 895	5 821	5 771	5 746
Vpk	,     463	540	558	567
Skp	-	-	-	6
Övriga	194	206	209	210
	13 236	13 236	13 236	13 236

Mandatfördelningen i landstingen vid olika höjd på mandatspärr

Hela landet

Den rikliga mandatfördelningen 1973

M                192

C 427

F 121

KDS 8

S 728                        .

Vpk              42

Övriga 1

1519

Prop. 1975:101 78

Mandatfördelning vid
	spärr	4 %	spärr	396	spärr	296	ingen spärr
M	205		201		199		196
C	413		407		402		401
F	145		144		141		138
KDS	8		9		19		32
S	698		693		685		677
Vpk	50		65		73		73
Övriga	-		-		-		2
	1 519		1519		1519		1519

Kommentarer: Undersökningsresultatet för hela rikel.

En tillämpning av riksdagsvalets 4 96-spärr på A:o/f;/«i/«fullmäktigevalen ger Överrepresentation åt de slörre partierna (S och C) och klar underrepresentation åt främst KDS (- 50 96) och Vpk (- 15 96). Tendensen är likvärdig men på lägre nivå vid spärr på 3 96. En signifikant överensslämmelse mellan det korrekta valresultatet 1973 och spärr på 2 9é-nivån föreligger. Endasl obetydliga förskjutningar mellan valresultatet 1973 och elt valsystem utan spärr kan avläsas.

Uppenbariigen föreligger här en möjlighet all bestämt fastslå: Nu gällande valsystem innebären spärr mot småpartier främsl genom alt mandatantalen i kommunerna är lågt och att valkretsindelade kommuner har begränsat mandatantal. Den spärr som lågt mandatantal innebär ändras över huvud taget icke av elt valsystem utan varje form av spärr. Etl parti i en kommun med 31 fullmäktigemandal måsle ha drygt 2 96 för atl ha chans alt bli representerat under det att elt parti i en kommun med 61 mandal kan bli representerat på en nivå kring drygt 1 96. Vill man verkningsfullt öka småpartiernas möjlighet all bli representerade i kommuner och landsling bör därför brutloanlalel mandat öka.

En spärr på 4 96 innebär i landstingsvalen en viss ökning främsl för de medelstora partierna (M och F) och en viss minskning för de större (S och C). Förklaringen är här att landstingens nuvarande uppdelning i många och mandatmässigt små valkretsar gynnar de slörre och missgynnar de mindre partierna - när valkretsindelningen (som i denna undersökning) blir valslalistiskt ointressant blir effekterna de redovisade.

M, C, F och S minskar sitt bruttotantal i landstingen vid tillämpning av 4, 3 resp. 2 96 spärr under det atl KDS och Vpk icke obetydligt ökar. Om ingen spärr tillämpas fyrdubblar KDS sina landslingsmandat och Vpk noterar en ökning med 50 96.

Den klara överensstämmelse mellan valresultatet 1973 och spärr på 2 % som kunde avläsas på kommunfullmäktigevalen är icke tillämpad på landstingsvalen. De mandatmässiga förändringarna är över huvud laget större på landstingssidan och ev. orätlvisor i nuvarande valsystem lättare att avläsa.

Prop. 1975:101 79

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	4%	396	296	Ingen spärr
(AB) Botkyrka	M	15.1	10	9	9	9	9
	C	23,1	14	14	14	14	14
	F	10,8	8	8	8	8	7
	KDS	0,8	-	-	-	-	-
	S	41,9	25	26	26	26	26
	VPK	7,3	4	4	4	4	4
	SKP Ö	1,0	-	-	-	-	1
Danderyd	M	48,8	22	23	22	22	22
	C	14,3	7	7	7	7	7
	F	11,9	5	6	5	5	5
	KDS	0,8	-	-	-	-	-
	S	20,1	9	9	9	9	9
	VPK	3,5	2	-	2	2	2
	SKP Ö	0,6	-	-	-	-	-
Ekerö	M	26,4	11	11	11	11	11
	C	22,6	9	9	9	9	9
	F	13,0	5	5	5	5	5
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	32,3	14	14	14	14	14
	VPK	4,5	2	2	2	2	2
	SKP	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Haninge	M	12,0	8	8	8	8	7
	C	25,6	16	16	16	16	16
	F	11,6	7	7	7	7	7
	KDS	0,6	-	-	-	-	-
	S	40,7	25	25	25	25	25
	VPK	8,0	5	5	5	5	5
	SKP	1,3	-	_	-	-	1
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Huddinge	M	13,9	7	7	7	7	7
	C	26.0	14	14	14	14	14
	F	11,7	6	6	6	6	6
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	37,8	20	20	20	20	20
	VPK	8,6	4	4	4	4	4
	SKP	1,0	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Jiirfälla	M	19,1	10	10	10	10	10
	C	20,0	10	10	10	10	10
	F	13,1	7	7	7	7	7
	KDS	1,4	-	-	-	-	1
	S	39.8	21	21	21	21	20
	VPK	5,7	3	3	3	3	3
	SKP	0,7	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	_	_

Prop. 1975:101 80

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	% 1973	Mandal 1973	4 96	i%	2%	Ingen spärr
Lidingö	M	39,4	17	17	17	17	17
	C	12,6	5	5	5	5	5
	F	10,7	4	4	4	4	4
	KDS	0,7	-	-	-	-	-
	S	21,6	9	9	9	9	9
	VPK	4,4	2	2	2	2	2
	SKP	1,1		-	-	-	- -
	Miljöp.	9,6	4	4	4	4	4
Nacka	M	25,9	15	15	15	15	15
	C	16,6	9	9	9	9	9
	F	12,9	7	7	7	7	7
	KDS	0,7	-	-	-	-	-
	S	35,7	20	20	20	20	20
	VPK	7,1	4	4	4	4	4
	SKP	1,0	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
NorrUilje	M	13,0	8	8	8	8	8
	C	28,0	16	17	16	16	16
	F	7.8	5	5	5	4	4
	KDS	2,7	1	-	-	2	2
	S	40,6	23	24	24	23	23
	VPK	3,6	2	-	2	2	2
	Kom.Saml.	4,3	2	3	2	2	2
Nynäshamn	M	8,5	4	4	4	4	4
	C	23,9	II	11	11	II	11
	F	8,4	4	4	4	4	4
	KDS	1.0	-	-	-	-	-
	S	51.1	23	23	23	23	23
	VPK	7.1	3	3	3	3	3
	Ö	O.l	-	-	-	-	-
Sigtuna	M	13.4	7	7	7	7	7
	C	23,4	11	II	11	11	11
	F	12,0	6	6	6	6	6
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	.   40,7	20	20	20	20	20
	VPK	5,2	3	3	3	3	3
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
	Saml. r S.	4,8	2	2	2	2	2
.Sollentuna	M	20,2	10	10	10	10	10
	C	22,2	11	12	12	12	11
	F	11,0	6	6	6	6	6
	KDS	1,7	-	-	-	-	1
	S	31,6	17	16	16	16	16
	VPK	4,6	2	2	2	2	2
	Soll. pari.	8,8	5	5	5	5	5

Prop. 1975:101 81

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandal       4 96     3 96     2 96     Ingen

1973 1973 spärr

11	11	11	11
8	8	8	8
7	7	7	7
21	21	21	20
4	4	4	4

21,4	11
15,2	8
14,0	7
1,2	-
38,8	21
7,8	4
1,5	-
0,1	-
23,2	23
14,0	15
11,7 1 1	12
1 ti 39,4	42
8,9	9
1,2	-
0,5	-
13,3	6
.16.0	7
10,6	4
0,6	-
49,3	20
8,7	4
1,3	-
0,2	-
14,0	8
24,0	16
8,6	5
1,8	-
44,4	28
6.3	4
0,8	-
0,1	-
15,5	7
22,2	10
15.5	7
38,5	18
7,6	3
0,7	-
0,1	-
28,5	14
20,1	11
14,7	8
0,9	-
30,0	16
4,7	2
1,0	-

Solna M

C F

KDS S

VPK SKP Ö

24	24	24	24
15	15	15	14
12	12	12	12 1
41	41	41	40
9	9	9	9

Stockholm M

C F

KDS S

VPK SKP Ö

Sundbyberg       M 13,3 6 6 6 6       6

C .16.0 7 7 7 7        7

F 10,6 4 4 4 4       4

KDS

S 49,3 20 20       20       20      20

VPK 8,7 4 4 4 4       4

SKP Ö

9	9	9	9
15	15	15	15
5	5	5	5
28	28	28	27
4	4	4	4

Södertälje M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

Ö

7	7	7	7
10	10	10	10
7	7	7	7
18	18	18	18
3	3	3	3

Tyresö M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

Ö

5	15	15	15
0	10	10	10
8	8	8	8
6	16	16	16
2	2	2	2

Täby M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

6 Riksdagen 19 75. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 82

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun           Parti                        96             Mandal       4 96     3 96     2 96 Ingen

1973          1973                                       spärr

Upplands-Bro	M	14,1	5
	C	23,6	8
	F	10.0	4
	KDS	-	-
	S	4J,5	15
	VPK	7,2	3
	SKP	0,6	-
	Ö	1,1	-
Upplands-
Väsby	M	15,3	6
	C	20,5	9
	F	W.t	4
	KDS	1,1	-
	S	46,1	19
	VPK	6,0	3
	SKP	0,7	-
	Ö	0,1	-
Vallentuna	M	17,7	7
	C	29,2	12
	F	13,5	6
	KDS	1,4	-
	S	32,5	14
	VPK	4.5	2
	SKP	1,3	-
Va.xholm	M	20,2	10
	C	21,7	11
	F	12,4	6
	KDS	0,5	-
	S	36,3	18
	VPK	4.5	2
	Plansk. KP	4,5	2
Värmdö	M	16,9	7
	C	20,2	8
	F	8,8	4
	KDS	1,1	-
	S	45,7	19
	VPK	6,1	3
	SKP	0,7	-
	Ö	0.5	-
(C) Enköping	M	11,9	6
	C	33,6	16
	F	7,5	4
	KDS	1.9	1
	S	42,3	21
	VPK	2,8	1

5	5	5	5
8	8	8	8
4	4	4	4
5	15	15	15
3	3	3	3

6 6 6       6

9 9 9       9

4 4 4       4

19        19        19      19
3 3 3        3

7	7	7	7
12	12	12	12
6	6	6	6
14	14	14	14
2	2	2	2
10	10	10	10
11	11	11	11
6	6	6	6
18	18	18	18
2	2	2	2
2	2	2	2
7	7	7	7
8	8	8	8
4	4	4	4
19	19	19	19
3	3	3	3

6	6	6	6
17	17	17	16
4	4	4	4 1
22	22	21	21
-	-	1	1

Prop. 1975:101 83

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Pani	% 1973	Mandal 1973	4 9-6	3 96	2 96	Ingen spärr
Håbo	M	12,6	4	4	4	4	4
	C	29,3	10	10	10	10	10
	F	10,6	4	4	4	4	4
	KDS	0,6	-	-	-	-	-
	S	41,5	15	15	15	15	15
	VPK	5,4	2	2	2	2	2
Tierp	M	5,9	3	3	3	3	3
	C	27,2	13	14	14	13	13
	F	8,2	4	4	4	4	4
	KDS	33	2	-	2	2	2
	S	51,9	26	28	26	26	26
	VPK	2,3	1	-	-	1	1
	Ö	1,2	-	-	-	-	-
Uppsala	M	14,7	13 ■	12	12	12	12
	C	24,0	20	20	20	20	20
	F	12,7	10	11	11	11	10
	KDS	1,7	-	-	-	-	1
	S	39,2	33	33	33	33	32
	VPK	6,3	5	5	5	5	5
	SKP	1,1	-	-	.   -	-	1
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Älvkarleby	M	3,5	1	_	I	1	1
	C	13,9	4	5	4	4	4
	F	6,0	2	2	2	2	2
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	64,7	21	21	21	21	21
	VPK	4,5	I	1	I	1	1
	Demokr. si.	7,5	2	2	2	2	2
Öslhammar	M	9,3	5	5	5	5	5
	C	32,2	16	16	16	16	16
	F	■    5,5	3	3	3	3	3
	KDS	2,2	1	-	-	1	1
	S	45,8	22	23	23	22	22
	VPK	5.0	2	2	2	2	2
(D) Eskilstuna	M	10.0	8	8	8	8	8
	C	19,9	16	16	16	16	16
	F	11,7	10	9	9	9	9
	KDS	1,8	-	-	-	-	1
	S	51,4	41	42	42	42	41
	VPK	4,8	4	4	4	4	4
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Flen	M	10,4	5	5	5	5	5
	C	27,6	12	13	13	12	12
	F	8,9	4	4	4	4	4
	KDS	2,01	1	-	-	1	1
	S	47,8	22	23	22	22	22
	VPK	3,02	1	-	1	1	1
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1.975:101 84

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

(E)

Kommun	Pani	96 1973	Mandat 1973	496	3 96	2 96	Ingen spärr
Katrineholm	M	10,3	5	5	5	5	5
	C	23,3	12	12	12	12	12
	F	9,7	5	5	5	5	5
	KDS	2,7	1	-	-	1	1
	S	51,4	25	27	27	25	25
	VPK	2,2	1	-	-	1	1
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Nyköping	M	12,1	8	8	8	7	7
	C	26,6	17	17	17	16	16
	F	6,4	4	4	4	4	4
	KDS	2,5	-	-	-	2	2
	S	48,7	32	32	30	30	30
	VPK	3.2	-	-	2	2	2
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Oxelösund	M	8,1	3	3	3	3	3
	C	14,2	4	4	4	4	4
	F	7,3	2	2	2	2	2
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	60,6	19	19	19	19	19
	VPK	8,3	3	3	3	3	3
Strängnäs	M	14,9	7	8	7	7	7
	C	23,0	11	12	11	11	11
	F	14,0	7	7	7	7	7
	KDS	1,8	1	-	-	-	1
	S	43,0	21	22	22	22	21
	VPK	3,1	2	-	2	2	2
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
Vingåker	M	7,8	3	3	3	3	3
	C	25,8	9	10	9	9	9
	F	13.1	5	5	5	5	5
	KDS	3,4	1	-	I	1	1
	S	46,4	16	17	16	16	16
	VPK	3,5	1	-	1	1	1
Boxholm	M	6,8	3	3	3	3	3
	C	28,6	11	13	12	11	11
	F	3,8	2	-	2	2	2
	KDS	2,3	1	-	-	1	1
	S	51,0	21	22	21	21	21
	VPK	7,6	3	3	3	3	3
Finspång	M	9,4	5	6	5	5	5
	C	19,9	12	12	11	11	11
	F	6,6	3	4	4	4	4
	KDS	3,4	1	-	2	2	2
	S	56,7	33	33	31	31	31
	VPK	3,6	1	-	2	2	2
	SKP	0,4	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 85

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	% 1973	Mandal 1973	496	3 96	296	Ingen spärr
Kinda	M	14,6	7	7	7	7	7
	C	40,3	20	20	20	20	20
	F	6,1	3	3	3	3	3
	KDS	4,2	2	2	2	2	2
	S	34,4	17	17	17	17	17
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
.Linköping	M	15,5	12	13	12	12	12
	C	22,8	18	19	18	18	18
	F	8,7	8	7	7	7	7
	KDS	3,7	3	-	3	3	3
	S	44,7	35	37	36	36	36
	VPK	4,2	3	3	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Mjölby	M	10,5	6	6	5	5	5
	C	29,8	15	16	15	15	15
	F	6,0	3	3	3	3	3
	KDS	3,1	1	-	2	2	2
	S	47,0	24	26	24	24	24
	VPK	3,5	0	-	2	2	2
Motala	M	10,7	8	7	7	7	7
,	C	21,2	15	15	14	14	14
	F	7,7	5	5	5	5	5
	KDS	2,8	-	-	-	2	2
	S	49,2	34	35	34	32	32
	VPK	3,03	-	-	2	2	2
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
	Allern.k.	4,7	3	3	3	3	3
Norrköping	M	16,0	14	14	14	14	14
	C	20,6	19	18	18	18	18
	F	7,5	6	7	7	6	6
	KDS	2,4	-	-	-	2	2
	S	48,4	43	42	42	41	41
	VPK	4,3	3	4	4	4	4
	SKP	0,6	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Söderköping	M	15,0	7	7	7	7	7
	C	37.0	17	17	17	17	17
	F	6,1	3	3	3	3	3
	KDS	3,1	I	ni	1	1	1
	S	38,3	17		17	17	17
	VPK	0,5	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

86

Kommun	Parti	% 1973	Mandat 1973	4 96	3 96	2 96	Ingen spärr
Valdemarsvik	M	10,4	5	5	5	5	5
	C	29,8	15	15	15	15	15
	F	4,9	2	3	3	2	2
	KDS	2,6	1	-	-	1	1
	S	44,5	23	23	23	23	23
	VPK	2,9	1	-	-	1	1
	De ober.	4,9	2	3	3	2	2
Ydre	M	10,6	4	4	4	4	4
	C	41,7	14	14	14	14	14
	. F	13,1	5	5	5	5	5
	KDS	6,7	2	2	2	2	2
	S	28,0	10	10	10	10	10
	VPK	-	-	-	-	-	-
Åtvidaberg	M	9,8	4	5	4	4	4
	C	23,8	11	II	II	II	11
	F	5,6	3	3	3	3	3
	KDS	3,9	2	-	2	2	2
	S	56,6	25	26	25	25	25
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
Ödeshög	M	12,5	5	5	5	5	5
	C	35,6	15	15	15	15	15
	F	6,5	3	3	3	3	3
	KDS	5,4	2	2	2	2	2
	S	39,6	16	16	16	16	16
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Aneby	M	14,3	5	5	5	5	5
	C	35,9	13	13	13	13	13
	F	12,0	4	4	4	4	4
	KDS	9,8	3	3	3	3	3
	S	27,6	10	10	10	10	10
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
Eksjö	M	8,9	4	4	4	4	4
	C	28,7	14	14	14	14	14
	F	10,6	5	5	5	5	5
	KDS	7,0	4	4	4	4	4
	S	34,2	17	17	17	17	17
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	SKP	0,7	-	-	-	-	-
	Komm. Saml.	9,8	5	5	5	5	5
Gislaved	M	13,7	7	7	7	7	7
	C	33,7	16	18	17	17	16
	F	10,3	5	5	5	5	5
	KDS	3,2	2	-	2	2	2
	S	37,4	18	19	18	18	18
	VPK	1,7	1	-	-	-	1
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

12	12	12	12
5	5	5	5
4	4	4	4
12	12	12	12
12	12	12	12
17	17	17	17
10	9	9	9
6	6	6	6
36	35	35	35
-	2	2	2

Prop. 1975:101 87

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti 96 Mandal       4 96     3 96     2 96     Ingen

1973 1973 . spärr

Gnosiö M

C F

KDS S VPK

Jönköping M

C F

KDS S

VPK SKP Ö

Nässjö M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

Sävsjö M

C

KDS S

VPK Ö

Tranås              M

C

KDS S

VPK SKP

Vaggervd M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

Vetlanda M

C

F

KDS S VPK

19,0	8
29,2	12
12,4	5
9,6	4
28,4	12
1,4	-
14,3	13
20,9	17
11,7	9
7,1	6
42,6	35
3,1	1
0,1	-
0,2	-
10,5	6
27,2	16
10,9	6
4,9	3
42.5	25
3,5	1
0,5	-
16,1	7
38,0	17
11,2	5
7,8	4
26,7	12
0,2	-
0,1	-
12,4	5
21,8	9
14,4	6
6,5	3
40,2	16
4,2	2
0,5	-
15,1	6
27,7	12
9,4	4
9,0	4
32,4 .	13
6,0	2
0,4	-
11,9	6
35,7	17
9,6	5
6,2	3
34,6	17
1,96	1

6	6	6	6
16	16	16	16
7	6	6	6
3	3	3	3
25	24	24	24
-	2	2	2
7	7	7	7
17	17	17	17
5	5	5	5
4	4	4	4
12	12	12	12

5	5	5	5
9	9	9	9
6	6	6	6
3	3	3	3
16	16	16	16
2	2	2	2
6	6	6	6
12	12	12	12
4	4	4	4
4	4	4	4
13	13	13	13
2	2	2	2
6	6	6	6
18	18	18	17
5	5	5	5
3	3	3	3
17	17	17	17

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Pani	96 1973	Mandat 1973	496	3 96	296	Ingen spärr
Värnamo	M	14,0	7	7	7	7	7
	C	30,8	15	16	15	15	15
	F	9,4	5	5	5	5	5
	KDS	8,5	4	4	4	4	4
	S	33,7	16	17	16	16	16
	VPK	3,2	2	-	2	2	2
	SKP	0,3	-	-	-	_	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
(G) Alvesta	M	13,3	7	7	7	7	7
	C	36,8	18	19	19	18	18
	F	6,7	3	4	3	3	3
	KDS	2,99	1	-	-	1	1
	S	36,3	18	19	18	18	18
	VPK	3,8	2	-	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Lessebo	M	10,0	4	4	4	4	4
	C	21,0	9	9	9	9	9
	F	4,6	2	2	2	2	2
	KDS	1,1	-	-	-	-	-
	S	55,1	23	23	23	23	23
	VPK	8,1	3	3	3	3	3
Ljungby	M	14,0	7	7	7	7	7
	C	37,4	18	20	18	18	18
	F	8,8	4	5	4	4	4
	KDS	3,2	2	-	2	2	2
	S	33,3	16	17	16	16	16
	VPK	3,1	2	-	2	2	2
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Markaryd	M	10,1	5	5	5	5	5
	C	31,5	16	16	16	16	16
	F	6,9	3	3	3	3	3
	KDS	4,8	2	2	2	2	2
	S	40,2	20	20	20	20	20
	VPK	6,4	3	3	3	3	3
Tingsryd	M	15,9	8	9	8	8	8
	C	38,6	19	21	20	20	19
	F	4,9	2	3	2	2	2
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	29,9	15	16	15	15	15
	VPK	3,7	2	-	2	2	2
	Ungd. framt.	3,6	2	-	2	2	2
	Opol. saml.	1,99	1	-	-	-	1
Uppvidinge	M	10,1	4	4	4	4	4
	C	32,0	13	13	13	13	13
	F	7,1	3	3	3	■    3	3
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	42,4	18	18	18	18	18
	VPK	7.4	3	3	3	3	3
	Ö	1,0	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 89

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	3 96	2%	Ingen spärr
Växjö	M	16,9	10	11	II	11	10
	C	31,2	20	19	19	19	19
	F	6,6	4	4	4	4	4
	KDS	1,98	1	-	-	-	1
	S	38,3	24	24	24	24	24
	VPK	4,4	2	3	3	3	3
	SKP	0,6	-	-	-	-	-
Älmhult	M	13,8	7	7	7	7	7
	C	26,9	13	14	14	13	13
	F	4,1	2	2	2	2	2
	KDS	2,1	1	-	-	I	1
	S	38,4	19	20	20	19	19
	VPK	2,7	1	-	-	1	1
	Folkst. Ä	11,9	6	6	6	6	6
(H) Borgholm	M	16,1	8	8	8	8	8
	C	46,2	23	23	23   ■	23	23
	F	4,6	2	■ 2	2	2	2
	KDS	4,1	2	2	2	2	2
	S	24,9	12	12	12	12	12
	VPK	4,1	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Emmaboda	M	10,0	4	4	4	4	4
	C	34,4	14	15	14	14	14
	F	4,9	2	2	2	2	2
	KDS	1,7	1	-	-	-	1
	S	44,8	18	20	19	19	18
	VPK	3,7	2	-	2	2	2
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Hullsfred	M	13,5	7	7	' 7	7	7
	C	30,6	15	16	15	15	15
	F	6,1	3	3	3	3	3
	KDS	4,4	2	2	2	2	2
	S	42,0	20	21	20	20	20
	VPK	3,4	2	-	2	2	2
Högsby	M	13,7	6	6	6	6	6
	C	30,3	12	12	12	12	12
	F	4,4	2	2	2	2	2
	KDS	4,9	2	2	2	2	2
	S	41.5	17	17	17	17	17
	VPK	5,3	2	2	2	2	2
Kalmar	M	18,1	11	12	12	11	11
	C	23,3	14	15	15	14	14
	F	7,0	4	5	4	4	4
	KDS	2,6	2	-	-	2	2
	S	45,0	28	29	28	28	28
	VPK	3,7	2	-	2	2	2
	SKP	0,3	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 90

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Pani	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Mönsterås	M	12,5	6	6	6	6	6
	C	25,8	13	13	13	13	13
	F	4,4	2	2	2	2	2
	KDS	5,0	2	2	2	2	2
	S	46,0	23	23	23	23	23
	VPK	6,3	3	3	3	3	3
Mörbylånga	M	15,3	8	8	8	8	8
	C	36,1	18	18	18	18	18
	F	6,6	3	3	3	3	3
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	32,6	16	17	17	17	16
	VPK	1,8	1	-	-	-	I
	Kommunbäst	6,6	3	3	3	3	3
Nybro	M	11,5	6	6	6	6	6
	C	.30,6	15	15	15	15	15
	F	4,2	2	2	2	2	2
	KDS	3.4	2	-	2	2	2
	S	45.0	22	23	22	22	22
	VPK	5,2	2	3	2	2	2
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
Oskarshamn	M	11,5	6	6	6	6	6
	C	22,8	11	12	12	12	12
	F	7,1	3	4	4	4	4
	KDS	4,5	3	2	2	2	2
	S	49,7	26	25	25	25	25
	VPK	4,02	2	2	2	2	2
	SKP	0.3	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Torsås	M	15,6	7	7	7	7	1
	C	42,1	17	17	17	17	17
	F	4,9	2	2	2	2	2
	KDS	4,8	2	2	2	2	2
	S	31,6	13	13	13	13	13
	VPK	0,8	-	-	-	-	-
Vimmerby	M	13.8	1	7	7	7	7
	C	43,4	21	23	22	22	21
	F	3.8	2	-	2	2	2
	KDS	1,9	1	-	-	-	1
	S	35,1	17	19	18	18	17
	VPK	1.9	1	-	-	-	1
Väslervik	M	13,1	10	10	10	10	10
	C	25.6	19	20	20	19	19
	F	5,2	4	4	4	4	4
	KDS	2,5	2	-	-	2	2
	S	47,9	35	37	37	36	36
	VPK	5,5	5	4	4	4	4
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101                                                                       91

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Pani	% 1973	Mandal 1973	496	3 96	296	Ingen spärr
(0   Gotland	M	13,5	10	10	10	10	10
	C F KDS	-	-	-	-	-	-
		1,1	_	_	_	_	1
	S	38,3	28	27	27	27	27 >
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Millenp.	47,1	33	34	34	34	33
(K) Karlshamn	M	10,9	5	5	5	5	5
	C	20,9	10	11	11	10	10
	F	8,0	4	4	4	4	4
	KDS	2,1	1	-	-	I	1
	S	51,0	26	26	26	26	26
	VPK	6,5	3	3	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0.2	-	-	-	-	-
Karlskrona	M	11.8	9	9	9	9	9
	C	20.9	17	17	16	16	16
	F	12,9	II	10	10	10	10
	KDS	2,3	-	-	-	2	2
	S	48,3	37	39	38	36	36
	VPK	3,2	1	-	2	2	2
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
	Ö	0,5	-	-	-	-	-
Olofslröm	M	8,2	3	4	3	3	3
	C	22,9	10	10	10	10	10
	F	9,8	4	4	4	4	4
	KDS	3,5	1	-	I	1	1
	S	50,2	21	21	21	21	21
	VPK	5,1	2	2	2	2	2
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Ronneby	M	9,7	5	5	5	5	5
	C	27,1	13	13	13	13	13
	F	8,0	4	4	4	4	4
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	49.6	25	25	25	25	25
	VPK	4,6	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Sölvesborg	M	14.1	7	7	7	7	7
	C	21,2	11	II	11	11	11
	F	10,9	5	5	5	5	5
	KDS	2.02	1	-	-	1	I
	S	47,4	23	24	24	23	23
	VPK	4,4	2	2	2	2	2

Prop. 1975:101 92

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	%	Mandal	4-96	3 96	2 %	Ingen
		1973	1973				spärr
(L) Bromölla	M	7,9	3	3	3/	3	3
	C	16,2	7	7	7	7	7
	F	6,5	3	3	3	3	3
	KDS	0,9	-	-	-	-	-
	S	61,7	25	25	25	25	25
	VPK	6,7	3	3	3	3	3
Båstad	M	19,7	10	10	10	10	10
	C	44,8	22	22	22	22	22
	F	10,2	5	5	5	5	5
	KDS	2,2	1	-	-	1	I
	S	22,9	11	12	12	11	11
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Hässleholm	M	12,9	8	8	8	8	8
	C	33,8	22	22	21	21	21
	F	10,3	6	7	7	6	6
	KDS	3,5	2	-	2	2	2
	S	36,3	22	24	23	23	23
	VPK	2,04	1	-	-	1	1
	Ö	1,2	-	-	-	-	-
Klippan	M	13,8	7	7	7	7	7
	C	35,1	17	17	17	17	17
	F	7,5	4	4	4	4	4
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	43,2	21	21	21	21	21
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
Kristianstad	M	14,0	10	10	10	10	10
	C	25,9	19	19	19	19	19
	F	10,3	7	8	8	8	7
	KDS	1,8	-	-	-	-	1
	S	45,8	34	34	34	33	33
	VPK	2,01	1	-	-	1	1
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
Osby	M	10,0	4	4	4	4	4
	C	27,6	12	12	12	12	12
	F	6,0	2	3	2	2	2
	KDS	3,3	1	-	1	1	1
	S	41,4	17	17	17	17	17
	VPK	4,3	2	2	2	2	2
	Komm. sam	1.           7,4	3	3	3	3	3
Perstorp	M	13,8	5	5	5	5	5
	C	27,6	10	10	10	10	10
	F	9,2	3	4	3	3	3
	KDS	2,4	1	-	-	1	1
	S	44,0	15	16	16	15	15
	VPK	3,04	1	-	1	1	1

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

93

Kommun	Parti	% 1973	Mandat 1973	4 96	3 96	2 96	Ingen spärr
Simrishamn	M	15,1	7	8	8	8	7
	C	29,8	15	16	15	15	15
	F	11,1	5	6	5	5	5
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	37,4	19	19	19	19	19
	VPK	1,6	1	-	-	-	1
	Komm.väl	3,9	2	-	2	2	2
Tomelilla	M	15,2	6	6	6	6	6
	C	34,2	14	15	15	15	14
	F	143	6	6	6	6	6
	KDS	1.9	1	-	-	-	1
	S	34,1	14	14	14	14	14
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
Åstorp	M C	9,8 26,2	4 11	4 II	4 11	4 11	4 11
	F	5,3	2	2	2	2	2
	KDS	1,2	-	-	-	-	-
	S	50,3	21	22	22	22	2!
	VPK	0.3	-	-	-	-	-
	Saml. list	5,0	2	2	2	2	2
	Komm. fril.	1,9	1	-	-	-	1
Ängelholm	M	19,8	10	10	10	10	10
	C	32,0	15	16	16	16	15
	F	6,4	3	3	3	3	3
	KDS	1,5	1	-	-	-	1
	S	34,8	17	17	17	17	17 -
	VPK	0,1	-	-	-	-	-
	Parti tor miljö-	5,4	3	3	3	3	3
	skydd 0. medbe-
	släm
Örkelljunga	M	22,2	10	10	10	10	10
	C	33,5	15	15	15	15	15
	F	12,0	5	5	5	5	5
	KDS	5,9	3	3	3	3	3
	S	26,2	12	12	12	12	12
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
Östra Göinge	M	9,1	4	4	4	4	4
	C	24.3	10	10	10	10	10
	F	8,4	3	4	4	3	3
	KDS	2,98	I	-	-	1	1
	S	52,3	22	23	23	22	22
	VPK	2,8	1	-	-	1	1

Prop. 1975:101 94

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti 96 Mandal       4 96     3 96     2 96     Ingen

1973     1973                                spärr

17,0	6
32,8	12
8,8	3
41,1	14
0,1	-
0,1	-
7,8	3
22,5	9
6,6	3
0,8	-
60,0	25
2,1	1
13,6	6
22,1	9
7,4	3
53,5	22
3,2	1
11,0	6
35,0	17
7,0	3
1,2	-
45,1	23
0,2	-
0,6	-
19,4	13
19,2	12
10,6	7
1,2	-
45,5	31
3,6	2
0,2	-
0.3	-
23,0	10
21,9	9
8,5	4
1,5	-
44,4	18
0,2	-
0,4	-
0,2	-

6	6	6	6
12	12	12	12
3	3	3	3

(M) Bara            M

C F

KDS

S 41,1 14 14        14        14      14

VPK Ö

Bjuv                  M 7,8 3 3 3 3 3

C 22,5 9 10 10 9 9

F 6,6 3 3 3 3 3
KDS

S 60,0 25 25 25 25 25
VPK

Burlöv               M 13,6 6 6 6 6 6

C 22,1 9 9 9 9 9

■    F 7,4 3 3 3 3 3
KDS

S 53,5 22 23 22 22 22
VPK

Eslöv M 11,0 6 6 6 6       6

C 35,0 17 17        17        17      17

F 7,0 3 3 3 3       3

KDS

S 45,1 23 23        23        23      23

VPK Ö

13	13	13	13
13	13	13	12
7	7	7	7
32	30	30	30
-	2	2	2

Helsingborg M C F

KDS S

VPK SKP Ö

0	10	10	10
9	9	9	9
4	4	4	4

Höganäs M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

Ö

Prop. 1975:101 95

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	4 96	3 96	2 96	Ingen spärr
Hörby	M	8,7	4	4	4	4	4
	C	46,5	19	19	19	19	19
	F	15,4	6	6	6	6	6
	KDS	4,5	2	2	2	2	2
	S	24,5	10	10	10	10	10
	VPK	0,1	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Höör	M	15,1	6	7	7	6	6
	C	39,9	16	17	17	16	16
	F	11,1	5	5	5	5	5
	KDS	2,3	1	-	-	I	1
	S	28,9	12	12	12	12	12
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Bygdens bästa	2.2	I	-	-	1	1
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Kävlinge	M	9,4	5	5	5	5	5
	C	30,7	15	15	15	15	15
	F	7,4	4	4	4	4	4
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	52,0	25	25	25	25	25
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Landskrona	M	14,3	7	7	7	7	7
	C	16,8	8	9	9	8	8
	F	7,0	3	4	4	4	3
	KDS	1,5	I	-	-	-	1
	S	58,0	29	29	29	29	29
	VPK	2,2	I	-	-	1	1
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Lomma	M	22,5	10	10	10	10	10
	C	25,5	11	11	11	II	11
	F	7,9	4	4	4	4	4
	KDS	0,3	-	-	-	-	-
	S	43,4	20	20	20	20	20
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Lund	M	19,6	13	13	13	13	13
	C	22,7	15	15	15	15	15
	F	9,7	6	6	6	6	6
	KDS	0,9	-	-	-	-	-
	S	40,2	27	27	27	27	27
	VPK	6,3	4	4	4	4	4
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 96

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti   .	96 1973	Mandal 1973	4 96	396	2%	Ingen spärr
Malmö	M	19,6	12	13	12	12	12
	C	18.6	11	12	11	11	II
	F	7,7	5	5	5	5	5
	KDS	0,7	-	-	-	-	-
	S	49,4	31	31	31	31	31
	VPK	3,5	2	-	2	2	2
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Sjöbo	M	10,6	5	5	5	5	5
	C	45,4	23	24	23	23	23
	F	8,4	4	4	.    4	4	4
	KDS	0,8	-	-	-	-	-
	S	31,6	16	16	16	16	16
	VPK	0,1	-	-	-	-	-
	Ungdemokr.	3,01	1	-	1	1	1
Skurup	M	7,5	3	3	3	3	3
	C	37,3	16	16	16	16	16
	F	4,7	2	2	2	2	2
	KDS	1,2	-	-	-	-	-
	S	39,0	16	16	16	16	16
	VPK	0.2	-	~	-	-	-
	Komm.v	10,1	4	4	4	4	4
SlalTanslorp	M	25.2	10	10	10	10	10
	C	30,1	12	12	12	12	12
	F	6,4	3	3	3	3	3
	KDS	0,1	-	-	-	-	-
	S	37,6	16	16	16	16	16
	VPK	0,5	-	-	-	-	-
Svalöv	M	10,9	5	5	5	5	5
	C	37,4	16	16	16	16	16
	F	5,7	2	2	2	2	2
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	43,5	18	18	18	18	18
	VPK	1,5	-	-	-	-	-
Svedala	M	9,7	3	3	3 •	3	3
	C	26,9	10	10	10	10	10
	F	7,1	2	3	3	2	2
	KDS	2,5	1	-	-	1	1
	S	53,4	19	19	19	19	19
	VPK	0,1	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	~	-
Trelleborg	M	12.3	6	6	6	6	6
	C	24,0	12	13	13	13	13
	F	7,5	4	4	4	4	4
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	54,0	29	28	28	28	28
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,7	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 97

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Vellinge	M	29,6	15	15	15	15	15
	C	27,2	13	13	13	13	13
	F	7,2	4	4	4	4	4
	KDS	2,2	I	-	-	1	1
	S	33,4	16	17	17	16	16
	VPK	0,1	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Ystad	M	14,3	7	7	7	7	7
	C	25,7	13	13	13	13	13
	F	10,3	5	5	5	5	5
	KDS	0,6	-	-	-	-	-
	s.	48,7	24	24	24	24	24
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
(N) Falkenberg	M	12,8	6	6	6	6	6
	C	39,7	20	20	20	20	20
	F	5,6	3	3	3	3	3
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	31,0	15	15	15	15	15
	VPK	1,0	-	-	-	-	-
	Aktiv politik	9,7	5	5	5	5	5
Halmstad	M	14,9	10	11	11	11	11
	C	26,0	19	19	19	19	18
	F	8,3	6	6	6	6	6
	KDS	1,2	-	-	-	-	1
	S	44,9	33	32	32	32	32
	VPK	4,4	3	3	3	3	3
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Hylle	M	13,1	6	6	6	6	6
	C	39,6	20	20	20	20	20
	F	5,0	2	2	2	2	2
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	36,0	18	18	18	18	18
	VPK	-	-	-	-   ■	-	-
	Kommunens väl	6,0	3	3	3	3	3
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Kungsbacka	M	20,6	10	10	10	10	10
	C	34,9	17	18	18	17	17
	F	14,2	7	7	7	7	7
	KDS	0,8	-	-	-	-	-
	S	27,2	14	14	14	14	14
	VPK	2,3	1	-	-	1	1
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

7  Riksdagen 1975. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 98

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Laholm	M	11,9	6	6	6	6	6
	C	53,0	26	26	26	26	26
	F	6,6	3	3	3	3	3
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	28,1	14	14	14	14	14
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Varberg	M	12,0	6	6	6	6	6
	C	38,7	20	21	21	21	20
	F	6,4	4	3	3	3	3
	KDS	1,1	-	-	-	-	-
	S	30,3	16	16	16	16	16
	VPK	1,5	-	-	-	-	1
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
	Fria demokr.	9,7	5	5	5	5	5
(0) Göteborg	M	14,4'	12	12	12	12	12
	C	13,3	11	11	11	11	11
	F	23,1	19	19	19	19	19
	KDS	1,1	-	-	-	-	1
	S	38,5	32	32	32	32	31
	VPK	8,2	7	7	7	7	7
	SKP	0,6	-	-	-	-	-
	Ö	0,9	-	-	-	-	-
Härryda	M	15,4	6	6	6	6	6
	C	23,6	10	10	10	10	10
	F	20,0	8	8	8	8	8
	KDS	0,7	-	-	-	-	-
	S	35,5	15	15	15	15	15
	VPK	4,7	2	2	2	2	2
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Kungälv	M	15,3	8	8	8	8	8
	C	27,4	13	14	13	13	13
	F	15,7	8	8	8	8	8
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	37,0	18	19	18	18	18
	VPK	3,1	2	-	2	2	2
	Ö	0.2	-	-	-	-	-
Lysekil	M	13,0	5	6	5	5	5
	C	13.5	6	6	6	6	6
	F	17,2	7	7	7	7	7
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	52.1	21	11	21	21	21
	VPK	3,7	■     2	-	2	2	2
	Ö	0.5	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 99

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Munkedal	M	12,2	5	5	5	5	5
	C	33,7	14	15	14	14	14
	F	11,0	5	5	5	5	5
	KDS	1,1	-	-	-	_	-
	S	37,0	16	16	16	16	16
	VPK	1,5	-	-	-	-	-
	Kom.samv.	3,5	1	-	1	1	1
Mölndal	M	12,9	8	8	8	8	8
	C	19,1	13	12	12	12	12
	F	20,1	12	13	13	13	12
	KDS	1,3	-	-	-	_	1
	S	39,3	24	24	24	24	24
	VPK	6,8	4	4	4	4	4
	SKP	0,1	-	-	_	_	-
	Ö	0,6	-	-	-	-	-
Orust	M	17,5	7	7	7	7	7
	C	31,5	13	13	13 ■	13	13
	F	19,4	8	8	8	8	8
	KDS	-	-	-	-	_	-
	S	31,3	13	13	13	13	13
	VPK	0,1	-	-	_	_	_
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Partille	M	15,1	6	6	6	6	6
	C	17,7	7	7	7	7	7
	F	22,9	10	10	10	10	10
	KDS	1,5	-	_	_	-	_
	S	35,8	15	15	15	15	15
	VPK	6,5	3	3	3	3	3
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Sotenäs	M	9,2	4	4	4	4	4
	C	21,2	9	9	9	9	9
	F	23,3	9	9	9	9	9
	KDS	0,1	-	-	-	_	_
	S	46,0	19	19	19	19	19
	VPK	0,3	-	-	-	-	-
Stenungsund	M	11,6	5	5	5	5	5
	C	29,1	12	12	12	12	12
	F	14,4	6	6	6	6	6
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	34,2	14	15	14	14	14
	VPK	3,4	1	-	1	1	1
	Kom.inir.	6,9	3	3	3	3	3
	Ö	0,3	-	-	-	_	_

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

100

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Strömstad	M	9,3	4	4	4	4	4
	C	29,6	12	12	12	12	12
	F	13,9	5	5	5	5	5
	KDS	2,3	1	-	-	1	1
	S	44,5	17	18	18	17	17
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Tanum	M	15,5	6	6	6	6	6
	C	40,0	17	17	17	17	17
	F	17,4	7	7	7	7	7
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	26,9	11	11	11	11	11
	VPK	0.2	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Tjörn	M	14,0	6	6	6	6	6
	C	18,9	8	9	8	8	8
	F	28,6	12	13	12	12	12
	KDS	2,6	1	-	-	1	1
	S	17,9	8	8	8	8	8
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Samh. bästa	5,7	2	3	2	2	2
	Skärh. p.	5,2	2	2	2	2	2
	Rönnängsb.	3,5	1	-	2	1	1
	Åslols väl	3,2	1	-	1	I	1
Uddevalla	M	13,1	8	8	8	8	8
	C	23,8	15	14	14	14	14
	F	12,6	8	8	8	8	8
	KDS	0,6	-	-	-	-	-
	S	43,8	27	27	27	27	27
	VPK	5,9	3	4	4	4	4
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Öckerö	M	27,1	11	11	11	11	11
	C	18,1	8	8	8	8	8
	F	21,8	9	9	9	9	9
	KDS	10,5	4	4	4	4	4
	S	20,1	8	9	9	8	8
	VPK	2,2	I	-	-	1	1
	Ö	0,1	—	-	-	-	-
Ale	M	8.2	4	4	4	4	4
	C	26,5	12	12	12	12	12
	F	11.8	5	5	5	5	5
	KDS	2,4	1	-	-	1	1
	S	46.0	21	22	22	21	21
	VPK	5,0	2	2	2	2	2

Prop. 1975:101

101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Alingsås	M	13,1 '	7	7	7	7	7
	C	25,1	12	13	13	12	12
	F	18,8	9	10	9	9	9
	KDS	3,6	2	-	2	2	2
	S	36,2	18	19	18	18	18
	VPK	2,8	1	-	-	1	I
	Ö	0,5	-	-	-	-	-
Bengisfors	M	8,7	4	4	4	4	4
	C	32,2	15	15	15	15	15
	F	9,6	4	5	4	4	4
	KDS	3,3	1	-	2	2	1
	S	44,4	20	21	20	20	20
	VPK	1,7	1	-	-	-	1
Borås	M	19,0	14	15	15	15	15
	C	24,2	20	20	20	19	19
	F	8,6	7	7	7	7	7
	KDS	2,01	-	-	-	-	2
	S	41,8	36	34	34	33	33
	VPK	4,03	2	3	3	3	3
	SKP	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Dals-Ed	M	8,2	3	3	3	3	3
	C	49,2	20	20	20	20	20
	F	9,2	4	4	4	4	4
	KDS	6,1	3	3	3	3	3
	S	25,5	11	11	11	11	11
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	1,7	-	-	-	-	-
Färgelanda	M	11,9	4	4	4	4	4
	C	44,1	15,5	16	16	16	16
	F	6,2	2	2	2	2	2
	KDS	0,6	-	-	-	-	-
	S	32,7	12	12	12	12	12
	VPK	0,1	-	_	-	-	_
	Glesb.väl	4,2	1,5	1	1	1	1
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Herrljunga	M	18,2	8	8	8	8	8
	C	38,8	16	16	16	16	16
	F	14,1	6	6	6	6	6
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	25,8	11	11	11	11	11
	VPK	0,3	-	-	-	-	-
	Ö	1,5	-	_	_	_	_

Prop. 1975:101 102

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	2%	Ingen spärr
Lerum	M	14,3	6	6	6	6	6
	C	16,9	7	7	7	7	7
	F	15,2	6	7	6	6	6
	KDS	1,8	1	-	-	-	1
	S	30,2	13	13	13	13	13
	VPK	3,1	1	-	1	1	1
	God Miljö	8,2	7	8	8	8	7
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Lilla Edet	M	6,9	3	3	3	3	3
	C	30,2	13	13	13	13	13
	F	9,4	4	4	4	4	4
	KDS	0,9	-	-	-	-	-
	S	48,9	20	21	20	20	20
	VPK	3,5	1	-	1	1	1
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Mark	M	17,0	8	9	8	8	8
	C	29,8	15	16	15	15	15
	F	4,5	2	2	2	2	2
	KDS	1,5	1	-	-	-	1
	S	43,1	21	22	22	22	21
	VPK	3,95	2	-	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Mellerud	M	11,9	5	5	5	5	5
	C	43,7	18	19	18	18	18
	F	7,1	3	3	3	3	3
	KDS	3,2	1	-	1	1	1
	S	32,6	14	14	14	14	14
	VPK	1,3	-	-	-	-	-
Svenljunga	M	19,0	8	8	8	8	8
	C	39,6	16	17	17	16	16
	F	8,2	3	3	3	3	3
	KDS	2,2	1	-	-	1	1
	S	30,6	13	13	13	13	13
	VPK	0,5	-	-	-	-	-
Tranemo	M	15,0	7	7	7	7	7
	C	38,7	17	17	17	17	17
	F	8,2	4	4	4	4	4
	KDS	0,8	-	-	-	-	-
	S	37,0	17	17	17	17	17
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Trollhättan	M	10,0	5	5	5	5	5
	C	21,3	II	11	11	11	11
	F	10,8	6	6	6	6	5
	KDS	1.5	-	-	-	-	1
	S	50,4	26	26	26	26	26
	VPK	5,6	3	3	3	3	3
	Ö	0,3	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 103

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun Parti % Mandat       4 96     3 96     2 96     Ingen

1973     1973                                spärr

19,7	10
36,7	18
11,9	6
3,4	2
27,8	13
0,3	-
0.1	-
19,8	8
38,4	16
16,2	7
2,8	1
22,5	9
0,1	-
0,2	-
11,5	6
26,7	13
16,2	8
1,9	1
40,0	19
3,3	2
0,3	-
10,3	4
30,6	13
10,1	4
2,2	1
46,4	19
0,1	-
0,3	-
15,1	7
37,9	19
9.7	5
4,1	2
30,9	15
1,97	1
0,1	-
0,2	-
17,8	7
38,4	15
9,8	4

10	10	10	10
19	18	18	18
6	6	6	6
-	2	■ 2	2
14	13	13	13

Ulricehamn M C F

KDS S

VPK Ö

Vårgårda M

16	16	16	16
7	7	7	7
10	10	9	9
6	6	6	6
14	13	13	13
8	8	8	8
21	20	20	19
:	2	2	2
4	4	4	4
13	13	13	13
4	4	4	4
20	20	19	19

C F

KDS S

VPK Ö

Vänersborg       M C

F

KDS

S

VPK

Ö

Åmål            M

C

F

KDS

S

VPK

Ö

(R) Falköping          M 15,1 7 8 8 8 7

C 37,9 19 19 19 19 19

F 9.7 5 5 5 5 5

KDS 4,1 2 2 2 2 2

S 30,9 15 15 15 15 15
VPK
SKP
Ö

Grästorp            M 17,8 7 7 7 7 7

C 38,4 15 15 15 15 15

F 9,8 4 4 4 4 4

KDS - - - - - _

S 19,0 7 7 7 7 7

VPK - - - - - -

Fram för 15,1 6 6 6 6 6
kommunen

Prop. 1975:101 104

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	% 1973	Mandal 1973	4 96	3 96	2 96	Ingen spärr
Gulispång	M	12,8	5	5	5	5	5
	C	35,4	15	15	15	15	15
	F	7,2	3	3	3	3	3
	KDS	3,04	I	-	1	1	1
	S	41,2	17	18	17	17	17
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Göiene	M	14,8	6	6	6	6	6
	C	28.9	12	13	12	12	12
	F	12,1	5	5	5	5	5
	KDS	5,7	2	2	2	2	2
	S	34,7	14	15	14	14	14
	VPK	3,8	2	-	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Habo	M	13,6	5	5	5	5	5
	C	30,2	11	11	11	11	11
	F	14,4	5	5	5	5	5
	KDS	9,3	3	3	3	3	3
	S	32,1	11	11	11	11	11
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Hjo	M	17,4	6	6	6	6	6
	C	26,2	9	9	9	9	9
	F	10.5	3	3	3	3	3
	KDS	6,2	2	2	2	2	2
	S	39,4	13	13	13	13	13
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Karlsborg	M	10,5	4	4	4	4	4
	C	28.5	10	10	10	10	10
	F	9,7	3	3	3	3	3
	KDS	2.6	1	-	-	1	1
	S	48,4	17	18	18	17	17
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-		-	-
Lidköping	M	12,8	6	6	6	6	6
	C	26,8	13	13	13	13	13
	F	13,1	7	7	7	7	7
	KDS	2,7	1	-	-	1	1
	S	39,1	19	20	20	19	19
	VPK	5,4	3	3	3	3	3
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Mariestad	M	13,9	7	7	7	7	7
	C	27,2	13	14	13	13	13
	F	11,0	5	6	5	5	5
	KDS	3,5	2	-	2	2	2
	S	40,5	20	22	20	20	20
	VPK	3.1	2	-	2	2	2
	SKP	0,7	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 105

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	%	Mandat	4 96	3 96	2 96	Ingen
		1973	1973				spärr
Mullsjö	M	11,4		4	4	4	4
	C	35,4	12	12	12	12	12
	F	12.9		5	5	5	5
	KDS	9,9		3	3	3	3
	S	30,0	11	II	11	11	11
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Skara	M	15.9	8	8	8	8	8
	C	30.0	15	15	15	15	15
	F	11,1	5	6	6	5	5
	KDS	2,1	1	-	-	1	1
	S	38,6	19	20	20	19	19
	VPK	2,3	1	-	-	1	1
Skövde	M	13,5	8	9	8	8	8
	C	28,7	17	18	17	17	17
	F	12,8	7	8	8	8	8
	KDS	3,01	2	-	2	2	2
	S	37,9	23	24	22	22	22
	VPK	3,7	2	-	2	2	2
	SKP	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Tibro	M	8,4	3	3	3	3	3
	C	28,5	10	10	10	10	10
	F	15,7	5	6	6	5	5
	KDS	4,8	2	2	2	2	2
	S	39,7	14	14	14	14	14
	VPK	2,9	1	-	-	1	I
Tidaholm	M	9,1	4	4	4	4	4
	C	31,1	13	13	13	13	13
	F	7.6	3	3	3	3	3
	KDS	3,4	1	-	I	1	1
	S	43,2	18	19	18	18	18
	VPK	5,3	2	2	2	2	2
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Töreboda	M	13,9	6	" 6	6	6	6
	C	39,4	16	17	17	16	16
	F	8,8	4	4	4	' 4	4
	KDS	2,1	1	-	-	1	1
	S	33,9	13	14	14	14	13
	VPK	1,9	1	-	-	-	1
Vara	M	25,4	12	13	13	13	12
	C	40,2	20	20	20	20	20
	F	10,2	5	5	5	5	5
	KDS	1,6	1	-	-	-	1
	S	21,4	11	11	11	11	11
	VPK	1,3	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

106

Kommun	Parti	% 1973	Mandat 1973	4%	3%	1%	Ingen spärr
(S)  Arvika	M	8,6	4	4	4	4	4
	C	26,1	13	13	13	13	13
	F	14,1	7	7	7	7	7
	KDS	0,5	-	-	-	-	-
	S	44,5	22	22	22	22	22
	VPK	5,7	3	3	3	3	3
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Eda	M	8,6	4	4	4	4	4
	C	27,9	12	12	12	12	12
	F	7,1	3	3	3	3	3
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	51,8	21	22	21	21	21
	VPK	3,6	I	-	I	1	1
	Ö	1,0	-	-	-	-	-
Filipstad	M	10,0	4	4	4	4	4
	C	15,6	6	6	6	6	6
	F	6,7	3	3	3	3	3
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	59,9	25	25	25	25	25
	VPK	7,2	3	3	3	3	3
	Ö	0,5	-	-	-	-	-
Forshaga	M	6,1	3	3	3	3	3
	C	22,2	9	9	9	9	9
	F	7,7	3	3	3	3	3
	KDS	1,2	-	-	-	-	-
	S	57,7	24	24	24	24	24
	VPK	5,0	2	2	2	2	2
Grums	M	4,7	2	2	2	2	2
	C	26,5	12	12	12	12	12
	F	5,3	2	2	2	2	2
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	56,5	26	26	26	26	26
	VPK	5,6	3	3	3	3	3
Hagfors	M	5,4	3	3	3	3	3
	C	20,0	10	10	10	10	10
	F	3.7	2	-	2	2	2
	KDS	1,1	-	-.	-	-	-
	S	60,8	30	31	30	30	30
	VPK	8,9	4	5	4	4	4
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Hammarö	M	7.7	2	2	2	2	2
	C	17,8	6	6	6	6	6
	F	9,2	3	3	3	3	3
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	59,2	18	18	18	18	18
	VPK	5,9	2	2	2	2	2
	Ö	0.1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

107

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun

Parti

96 1973

Mandal 1973

496     3 96

Ingen spärr

Karlstad

M

C

F

KDS

S

VPK

SKP

Ö

Kil

M

C

F

KDS

S

VPK

Ö

Kristinehamn    M C

F

KDS

S

VPK

Ö

15,0

23,6

10,5

0,8

45,2

4,1

0,7

0,1

10,0

27,9

21,0

0,5

37,8

2,4

0,3

11,7

21,2

11.4

1,5

48,2

5,9

0,1

9

15

6

29 2

5

13 9

17 1

6 10

6

1 23

3

9	9	9	9
15	15	15	15
6	6	6	6
28	28	28	28
3	3	3	3

5	5	5	5
13	13	13	13
10	10	9	9
17	17	17 1	17 1
6	6	6	6
10	10	10	10
6	6	6	6
24	24	24	23
3	3	3	3

Munkfors

Storfors

M

C

F

KDS

S

VPK

Kom. mitisam

Fridemokraler

M

C

F

KDS

S

VPK

Ö

3,9

0,9

0,3

1,0

54,8

4,3

20.8

13,9

9,0

21,2

6,2

1,2

61,0

22 2 8 5

3 8 2

22

22	22	22	22
2	2	2	2
9	8	8	8
6	5	5	5
3	3	3	3
8	8	8	8
2	2	2	2
22	22	22	22

Sunne

M

C

F

KDS

S

VPK

Ö

11,8 41,0 11,0

35,7

0,5

5

17 4

15

5	5	5	5
7	17	17	17
4	4	4	4

15      15

15       15

Prop. 1975:101 108

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	% 1973	Mandat 1973	4%	396	296	Ingen spärr
Säfde	M	10,2	5	5	5	5	5
	C	37,9	18	20	19	18	18
	F	1.1	4	4	4	4	4
	KDS	1,1	1	-	-	1	1
	S	38,4	19	20	19	19	19
	VPK	3,6	2	-	2	2	2
Torsby	M	9,3	5	5	5	5	5
	C	26,5    .	15	15	15	15	15
	F	6,2	3	4	4	3	3
	KDS	0,8	-	-	-	-	-
	S	45,0	25	26	26	25	25
	VPK	9.4	5	5	5	5	5
	Frihet komfolk.	2,9	2	-	-	2	2
Årjäng	M	13,6	6	6	6	6	6
	C	37,3	15	15	15	15	15
	F	14,3	6	6	6	6	6
	KDS	5,0	2	2	2	2	2
	S	29,5	12	12	12	12	12
	VPK	-	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
(T) Askersund	M	6,5	3	3	3	3	3
	C	23.7	11	11	11	11	11
	F	6,5	3	3	3	3	3
	KDS	4,7	2	2	2	2	2
	S	43,4	19	20	20	20	19
	VPK	1,9	1	-	-	-	1
	Fria opos.	13,3	6	6	6	6	6
Degerfors	M	5,2	2	2	2	2	2
	C	18,7	8	8	8	8	8
	F	5,4	2	2	2	2	2
	KDS	3,2	1	-	I	1	1
	S	61.9	26	27	26	26	26
	VPK	5,5	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Hallsberg	M	7,1	3	3	3	3	3
	C	26,3	12	13	12	12	12
	F	9,1	4	4	4	4	4
	KDS	2,9	1	-	-	1	1
	S	51,2	24	25	24	24	24
	VPK	3,3	1	-	2	1	1
Hällefors	M	4,7	2	2	2	2	2
	C	14,7	6	6	6	6	6
	F	6,1	2	2	2 ■	2	2
	KDS	1,2	-	-	-	-	-
	S	62,4	25	25	25	25	25
	VPK	108	4	4	4	4	4

Prop. 1975:101 109

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	4 96	396	296	Ingen spärr
Karlskoga	M	9,4	5	5	5	5	5
	C	19,1	10	10	10	10	10
	F	7,6	4	4	4	4	4
	KDS	1,6	-	-	-	-	1
	S	54,3	29	28	28	28	27
	VPK	• 7,2	3	4	4	4	4
	SKP	0,6	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Kumla	M	7,8	3	3	3	3	3
	C	24,8	10	10	10	10	10
	F	9,6	4	4	4	4	4
	KDS	4,6	2	2	2	2	2
	S	47,1	20	20	20	20	20
	VPK	6,0	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Laxå	M	3,5	I	_	I	1	1
	C	16,1	7	7	7	7	7
	F	4,8	2	2	2	2	2
	KDS	5,7	2	2	2	2	2
	S	49,6	21	21	21	21	21
	VPK	4,7	2	2	2	2	2
	Demokr. aktion	15,5	6	7	6	6	6
Lindesberg	M	8,6	4	4	4	4	4
	C	30,7	16	16	16	16	16
	F	8,7	4	4	4	4	4
	KDS	2,5	1	-	-	I	1
	S	44,5	22	23	23	22	22
	VPK	4,9	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Ljusnarsberg	M	4,5	2	2	2	2	2
	C	20,7	7	7	7	7	7
	F	6,5	2	2	2	2	2
	KDS	2,2	1	-	-	1	1
	S	57,5	20	21	21	20	20
	VPK	8,5	3	3	3	3	3
Nora	M	7,8	3	3	3	3	3
	C	22,9	8	8	8	8	8
	F	10,5	4	4	4	4	4
	KDS	3,2	I	-	1	1	1
	S	46,5	15	16	15	15	15
	VPK	4,6	2	2	2	2	2
	Arbeisrp.	4,5	2	2	2	2	2

Prop. 1975:101 110

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Örebro	M	11,3	9	8	7	7	7
	C	23,7	16	16	16	16	16
	F	12,8	9	9	9	8	8
	KDS	2,5	-	-	-	2	2
	S	45,5	31	32	31	30	30
	VPK	3,4	-	-	2	.   2	2
	SKP	0.7	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	—	—
(U) Arboga	M	10,1	4	4	4	4	4
	C	24,3	10	10	10	10	10
	F	10,1	4	4	4	4	4
	KDS	1,2	-	-	-	-	-
	S	49,0	21	21	21	21	21
	VPK	5,3	2	2	2	2	2
Fagersta	M	8,0	3	3	3	3	3
	C	15,5	7	7	7	7	7
	F	9,7	4	4	4	4	4
	KDS	0,9	-	-	-	-	-
	S	57,1	24	24	24	24	24
	VPK	8,0	3	3	3	3	3
	SKP	0,7	-	-	-	-	-
Hallstahammar M		7,6	4	4	4	4	4
	C	17,3	8	8	8	8	8
	F	7,4	4	4	4	4	4
	KDS	1,5	1	-	-	-	1
	S	58,4	28	29	29	29	28
	VPK	7,8	4	4	4	4	4
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Heby	M	4,5	2	2	2	2	2
	C	40,7	17	17	17	17	17
	F	6,6	3	3	3	3	3
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	41,8	17	17	17	17	17
	VPK	4,9	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Kungsör	M	7,7	4	4	4	4	4
	C	24,3	11	11	11	11	11
	F	12,5	6	6	6	6	6
	KDS	1,1	-	-	-	-	-
	S	48,8	22	22	22	22	22
	VPK	5,5	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 111

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Köping	M	7,6	4	4	4	4	4
	C	23,0	11	12	11	11	11
	F'	6,7	3	3	3	3	3
	KDS	3,5	2	-	2	2	2
	S	53,1	26	27	26	26	26
	VPK	5,0	3	3	3	3	3
	SKP	0,9	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Norberg	M	7,0	2	2	2	. 2	2
	C	17,4	6	6	6	6	6
	F	4,9	2	2	2	2	2
	KDS	1,96	-	-	-	-	-
	S	60,8	22	22	22	22	22
	VPK	7,8	3	3	3	3	3
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Sala	M	8,8	4	5	5	4	4
	C	37,4	19	19	19	19	19
	F	9,2	5	5	5	5	5
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	40,1	20	20	20	20	20
	VPK	2,7	1	-	-	I	1
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Skinnskaiteberg M		6,9	3	3	3	3	3
	C	18,0	7	7	7	7	7
	F	4,5	2	2	2	2	2
	KDS	1,8	-	-	-	-	-
	S	64,2	25	25	25	25	25
	VPK	4,7	2	2	2	2	2
Surahammar	M	5,3	2	2	2	2	2
	C	15,0	6	6	6	6	6
	F	5,3	2	2	2	2	2
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	65,1	26	26	26	26	26
	VPK	8,0	3	3	3	3	3
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Västerås	M	12,1	9	8	8	8	8
	C	21,3	14	14	14	14	14
	F	11,4	8	8	8	8	7
	KDS	1,9	-	-	-	-	1
	S	47,2	31	31	31	31	31
	VPK	5,4	3	4	4	4	4
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 112

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	4 96	396	296	Ingen spärr
(W) Avesta	M	4,8	2	2	2	2	2
	C	27,0	14	14	14	14	14
	F	5,8	3	3	3	3	3
	KDS	2,1	1	-	-	1	1
	S	52,8	26	27	27	26	26
	VPK	6,8	3	3	3	3	3
	SKP	0,6	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Borlänge	M	6,0	4	4	4	4	4
	C	26,3	16	17	16	16	16
	F	5,0	3	3	3	3	3
	KDS	1,8	-	-	-	-	1
	S	52,5	34	34	33	33	32
	VPK	4,2	3	3	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Tunab. vänner	3,5	1	-	2	2	2
Falun	M	12,3	8	8	8	8	8
	C	31,3	19	20	19	19	19
	F	9,7	6	6	6	6	6
	KDS	2,01	-	-	-	1	I
	S	40,5	26	27	26	25	25
	VPK	3,8	2	-	2	2	2
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Gagnef	M	0,3	_	_	_	_	_
	C	40,6	17	18	17	17	17
	F	4,7	2	2	2	2	2
	KDS	3,4	1	-	1	1	1
	S	41,6	17	18	18	17	17
	VPK	2,5	I	-	-	1	1
	Kom. saml.	6,9	3	3	3	3	3
Hedemora	M	7.8	3	3	3	3	3
	C	29,1	12	12	12	12	12
	F	■   7,1	3	3	3	3	3
	KDS	2.5	1	-	-	1	1
	S	49,1	20	21	21	20	20
	VPK	4,4	2	2	2	2	2
Leksand	M	9.5	5	5	5	5	5
	C	38,9	19	19	19	19	19
	F	10.0	5	5	5	5	5
	KDS	4,1	2	2	2	2	2
	S	37.1	18	18	18	18	18
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

113

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	4%	3%	296	Ingen spärr
Ludvika	M	7,0	4	4	4	4	4
	C	21,5	11	11	11	11	11
	F	5,7	3	3	3	3	3
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	53,9	28	28	28	28	28
	VPK	10,3	5	5	5	5	5
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Malung	M	7,7	4	4	4	4	4
	C	31,0	15	16	16	16	15
	F	10,8	5	5	5	5	5
	KDS	1,7	1	-	-	-	1
	S	48,5	24	24	24	24	24
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Mora	M	8,8	4	5	4	4	4
	C	30,0	15	15	15	15	15
	F	7,6	4	4	4	4	4
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	37,2	18	19	18	18	18
	VPK	3,2	2	-	2	2	2
	Kommunal	7,7	4	4	4	4	4
	center
	Opol. näringsl.	4,2	2	2	2	2	2
Orsa	M	9,1	3	3	3	3	3
	C	38,6	13	13	13	13	13
	F	7,6	2	2	2	2	2
	KDS	2,0	-	-	-	-	-
	S	37,4	12	12	12	12	12
	VPK	0,8	-	-	_	-	_
	Frih. kom-folk	4,5	1	1	1	1	1
Rättvik	M	8,3	4	4	4	4	4
	C	37,9	19	20	19	19	19
	F	8,4	4	4	4	4	4
	KDS	3,6	2	-	2	2	2
	S	37,3	18	19	18	18	18
	VPK	4,5	2	2	2	2	2
Smedjebacken	M	5,3	3	3	3	3	3
	C	21,1	10	10	10	10	10
	F	5,8	3	3	3	3	3
	KDS	1,2	-	-	-	-	-
	S	60,3	30	30	30	30	30
	VPK	6,2	3	3	3	3	3
	Ö	0,1	-.	-	-	-	-

8 Riksdagen 1975. 1 saml Nr 101

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

114

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	496	396	1%	Ingen spärr
Säter	M	7,3	3	3	3	■    3	3
	C	38,4	16	17	16	16	16
	F	8,0	3	3	3	3	3
	KDS	3,6	2	-	2	2	2
	S	41,8	17	18	17	17	17
	VPK	0,7	-	-	-	-	-
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Vansbro	M	5,2	2	3	3	3	3
	C	34,8	18	17	17	17	17
	F	6,0	2	3	3	3	3
	KDS	4,7	2	2	2	2	2
	S	41,6	22	21	21	21	21
	VPK	6,7	3	3	3	3	3
	Ö	0,9	-	-	-	-	-
Älvdalen	M	4,5	2	2	2	2	2
	C	31,7	16	16	16	16	16
	F	8,3	4	4	4	4	4
	KDS	2,1	1	-	-	1	1
	S	34,7	17	18	18	17	17
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Kom. informat.	8,6	4	4	4	4	4
	Frihet, komfolk.	9,9	5	5	5	5	5
(X) Bollnäs	M	5,0	2	3	3	2	2
	C	32,8	16	16	16	16	16
	F	9,5	5	5	5	5	5
	KDS	2,4	1	-	-	1	I
	S	42,5	21	21	21	21	21
	VPK	7,9	4	4	4	4	4
Gävle	M	9,4	7	7	7	7	7
	C	20,5	15	16	16	16	16
	F	9,3	7	7	7	7	7
	KDS	1,7	-	-	-	-	1
	S	51,8	41	40	40	40	39
	VPK	6,7	5	5	5	5	5
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Hofors	M	5,3	2	2	2	2	2
	C	17,2	7	7	7	7	7
	F	4,9	2	2	2	2	2
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	57,0	24	24	24	24	24
	VPK	15,1	6	6	6	6	6
	Ö	0,6	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

115

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	% 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Hudiksvall	M	6,1	3	3	3	3	3
	C	34,9	17	18	18	18	17
	F	5,1	2	3	3	3	2
	KDS	1,7	1	-	-	-	I
	S	40,6	20	20	20	20	20
	VPK	9,2	5	5	5	5	5
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
	Frihet, komf	1,9	I	-	-	-	I
Ljusdal	M	5,3	3	3	3	3	3
	C	30,4	15	15	15	15	15
	F	8,0	4	4	4	4	4
	KDS	1,9	1	-	-	-	1
	S	41,2	20	21	21	21	20
	VPK	13,0	6	6	6	6	6
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Nordanstig	M	3,1	1	_	I	1	1
	C	40,3	17	18	17	17	17
	F	7,7	3	3	3	3	3
	KDS	2,7	I	-	-	1	I
	S	39,0	16	17	17	16	16
	VPK	7,1	3	3	3	3	3
Ockelbo	M	6,1	3	3	3	3	3
	C	32,3	13	13	13	13	13
	F	5,1	2	2	2	2	2
	KDS	1,5	-	-	-	-	-
	S	54,3	23	23	23	23	23
	VPK	0,1	-	-	-	-	-
	Ö	0,7	-	-	-	-	-
Ovanåker	M	4,2	2	2	2	2	2
	C	31,5	13	14	13	13	13
	F	12,1	5	5	5	5	5
	KDS	3,5	1	-	1	I	I
	S	46,4	19	20	20	19	19
	VPK	2,3	1	-	-	1	1
Sandviken	M	7,5	4	4	4	4	4
	C	21,1	10	11	II	II	II
	F	5,8	3	3	3	3	3
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	55,9	29	29	29	29	29
	VPK	8,0	5	4	4	4	4
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Söderhamn	M	6,5	4	3	3	3	3
	C	22,0	12	11	11	II	II
	F	5,3	2	3	3	3	3
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	53,3	27	28	28	28	28
	VPK	11,5	6	6	6	6	6
	SKP	0,4	-	-	-	-	-

9 Riksdagen 1975. 1 saml. Nr 101

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

116

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	4%	396	296	Ingen spärr
(Y) Härnösand	M	9,9	5	5	5	5	5
	C	32,4	16	16	16	16	16
	F	6,3	3	3	3	3	3
	KDS	2,2	1	-	-	1	1
	S	44,2	22	23	23	22	22
	VPK	4,9	2	2	2	2	2
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Kramfors	M	4,5	3	3	3	3	3
	C	26,4	16	17	17	16	16
	F	2,9	1	-	-	2	2
	KDS	2,3	1	-	-	1	1
	S	53,3	33	35	35	33	33
	VPK	8,8	6	6	6	6	5
	Ädalsfolket	1,6	1	-	-	-	1
Sollefteå	M	7,7	5	5	5	5	5
	C	27,4	17	18	18	17	17
	F	2,5	1	-	-	1	1
	KDS	1,96	-	-	-	-	1
	S	53,9	34	34	34	34	33
	VPK	6,4	4	4	4	4	4
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Sundsvall	M	8,4	7	7	7	7	7
	C	25,4	22	21	21	20	20
	F	7,3	5	6	6	6	6
	KDS	2,1	-	-	-	2	2
	S	49,2	42	41	41	40	40
	VPK	6,9	5	6	6	6	6
	Ö	0,7	-	-	-	-	-
Timrå	M	3,2	2	_	2	2	2
	C	24,2	12	13	12	12	12
	F	4,9	2	3	2	2	2
	KDS	2,4	1	-	-	1	1
	S	57,0	28	29	29	28	28
	VPK	8,2	4	4	4	4	4
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Ange	M	3,4	1	_	1	1	1
	C	29,6	12	13	13	12	12
	F	5,5	2	2	2	2	2
	KDS	2,02	1	-	-	• 1	1
	S	50,9	21	22	21	21	21
	VPK	8,5	4	4	4	4	4
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

117

Kommun	Parti	96 1973	Mandat 1973	4%	396	296	Ingen spärr
Örnsköldsvik	M	5,8	4	4	4	4	4
	C	28,0	17	17	17	17	17
	F	7,7	5	5	5	5	5
	KDS	5,6	3	3	3	3	3
	S	48,0	30	29	29	29	■29
	VPK	4,2	2	3	3	3	3
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Berg	M	_	-	-	-	_	_
	C	38,7	17	19	18	17	17
	F	7,2	3	3	3	3	3
	KDS	2,3	I	-	-	1	1
	S	39,4	18	19	18	18	18
	VPK	3,5	2	-	2	2	2
	Komm. saml.	8,8	4	4	4	4	4
Bräcke	M	6,0	3	3	3	3	3
	C	26,4	13	13	13	13	13
	F	5,6	3	3	3	3	3
	KDS	0,9	-	-	-	-	-
	S	55,5	27	27	27	27	27
	VPK	5,6	3	3	3	3	3
Härjedalen	M	6,4	3	3	3	3	3
	C	21,5	11	11	11	11	11
	F	6,9	3	3	3	3	3
	KDS	1,3	-	-	-	-	-
	S	50,4	25	25	25	25	25
	VPK	4,2	2	2	2	2	2
	Frih. komfolk.	9,3	5	5	5	5	5
Krokom	M	7,0	3	4	3	3	3
	C	33,4	16	18	17	16	16
	F	6,9	3	4	3	3	3
	KDS	3,1	2	-	2	2	2
	S	43,7	22	23	22	22	22
	VPK	2,6	1	-	-	I	1
	Kommunens väl	3,4	2	-	2	2	2
Ragunda	M	4,7	2	2	2	2	2
	C	27,0	12	13	12	12	12
	F	5,3	2	2	2	2	2
	KDS	1,4	-	-	-	-	-
	S	52,6	24	25	24	24	24
	VPK	5,7	3	3	3	3	3
	Kommunens väl	3,3	2	-	2	2	2

Prop. 1975:101

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

118

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	496	396	296	Ingen spärr
Strömsund	M	5,8	3	3	3	3	3
	C	27,3	14	14	14	14	14
	F	4,6	2	2	2	2	2
	KDS	1,4	1	-	-	-	1
	S	-      53,3	26	27	27	27	26
	VPK	6,8	3	3	3	3	3
	Ö	0,8	-	-	-	-	-
Åre	M	7,5	4	4	4	4	4
	C	33,8	17	17	17	17	17
	F	12,5	6	6.	6	6	6
	KDS	2,4	1	-	-	1	1
	S	41,6	20	22	22	20	20
	VPK	2,3	1	-	-	1	1
Östersund	M	10,0	8	8	8	8	7
	C	30,0	22	24	23	23	23
	F	9,1	7	7	7	7	7
	KDS	1,6	I	-	-		1
	S	45,2	34	36	34	34	34
	VPK	3,5	3	-	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
(AC) Lycksele	M	7,3	3	3	3	3	3
	C	16,2	7	7	7	7	7
	F	17,2	8	8	8	8	8
	KDS	9,4	4	4	4	4	4
	S	49,0	23	23	23	23	23
	VPK	0,7	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
Nordmaling	M	9,0	3	3	3	3	3
	C	28,0	8	8	8	8	8
	F	12,7	4	4	4	4	4
	KDS	5,1	2	2	2	2	2
	S	44,8	14	14	14	14	14
	VPK	0,3	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Norsjö	M	5,7	2	2	2	2	2
	C	22,0	9	9	9	9	9
	F	17,9	7	7	7	7	7
	KDS	4,3	2	2	2	2	2
	S	43,7	18	18	18	18	18
	VPK	6,3	3	3	3	3	3
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101							119
Mandatfördel	Ining i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr
Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	496	3%	1%	Ingen spärr
Robertsfors	M	6,8	3	3	3	3	3
	C	36,6	15	15	15	15	15
	F	13,6	5	6	5	5	5
	KDS	3,95	2	-	2	2	2
	S	32,0	13	14	13	13	13
	VPK	0,4	-	-	-	-	-
	Samlp. LB	6,7	3	3	3	3	3
Skellefteå	M	7,7	6	5	5	5	5
	C	24,2	17	16	16	16	16
	F	11,3	6	8	7	7	7
	KDS	4,5	3	3	3	3	3
	S	48,4	33	33	32	32	32
	VPK	3,6	-	-	2	2	2
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Sorsele	M	3,4	1	_	1	1	1
	C	18,3	6	6	6	6	6
	F	16,8	5	6	5	5	5
	KDS	9,8	3	3	3	3	3
	S	37,8	12	13	12	12	12
	VPK	3,5	1	-	I	1	1
	Komm. saml.	10,4	3	3	3	3	3
Sloruman	M	11,4	5	5	5	5	5
	C	18,4	8	8	8	8	8
	F	18,0	7	8	7	7	7
	KDS	7,9	3	3	3	3	3
	S	40,1	17	17	17	17	17
	VPK	0,7	-	-	-	-	-
	Sam. för bygd	3,3	1	-	I	1	1
Umeå	M	9,3	6	6	6	6	6
	C	26,5	17	18	17	17	17
	F	12,0	8	8	8	8	8
	KDS	3,4	2	-	2	2	2
	S	43,5	29	30	29	29	29
	VPK	4,04	3	3	3	3	3
	SKP	0,9	-	-	-	-	-
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Vilhelmina	M	5,1	2	2	2	2	2
	C	20,6	7	7	7	7	7
	F	13,8	5	5	5	5	5
	KDS	6,0	2	2	2	2	2
	S	50,3	18	18	18	18	18
	VPK	4,2	1	1	1	1	1
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101							120
Mandatfördelning i		kommunerna vid	olika höjd på mandatspärr
Kommun	Parti	% 1973	Mandat 1973	4%	3%	296	Ingen spärr
Vindeln	M	10,2	4	4	4	4	4
	C	30,1	10	10	10	10	10
	F	18,5	6	6	6	6	6
	KDS	4,6	2	2	2	2	2
	S	36,2	13	13	13	13	13
	VPK	0,2	-	-	-	-	-
	Ö	0,3	-	-	-	-	-
Vännäs	M	9,9.	4	4	4	4	4
	C	29,8	12	12	12	12	12
	F	14,1	6	6	6	6	6
	KDS	5,1	2	2	2	2	2
	S	40,1	17	17	17	17	17
	VPK	0,7	-	-	-	-	-
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Åsele	M	4,5	2	2	2	2	2
	C	23,4	10	10	10	10	10
	F	15,0	6	7	6	6	6
	KDS	2,8	1	-	-	1	1
	S	50,9	21	22	22	21	21
	VPK	3,2   .	1	-	1	1	1
	Ö	0,2	-	-	-	-	-
(BD) Arjeplog	M	2,7	1	—	_	1	1
	C	19,8	6	6	6	6	6
	F	7,8	2	3	3	2	2
	KDS	2,8	1	-	-	1	1
	S	43,1	14	14	14	14	14
	VPK	23,8	7	8	8	7	7
Arvidsjaur	M	4,6	2	2	2	2	2
	C	18,5	7	8	8	7	7
	F	6,5	3	3	3	3	3
	KDS	2,4	1	-	-	1	1
	S	51,6	21	21	21	21	21
	VPK	16,2	7	7	7	7	7
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Boden	M	10,4	5	5	5	5	5
	C	18,1	9	9	9	9	9
	F	7,0	3	4	3	3	3
	KDS	3,2	2	-	2	2	2
	S	51,2	25	26	25	25	25
	VPK	9,9	5	5	5	5	5
	Ö	0,2	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 121

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandatspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	496	i%	296	Ingen spärr
Gällivare	M	10,8	4	5	5	4	4
	C	12,9	5	6	5	5	5
	F	3,7	2	-	2	2	2
	KDS	0,7	-	-	-	-	-
	S	47,8	20	21	20	20	20
	VPK	21,4	9	9	9	9	9
	SKP	2,2	1	-	-	1	1
	Ö	0,5	-	-	-	-	-
Haparanda	M	11,9	5	5	5	5	5
	C	25,4	10	10	10	10	10
	F	4,3	2	2	2	2	2
	KDS	-	-	-	-	-	-
	S	43,0	18	18	■   18	18	18
	VPK	10,4	4	4	4	4	4
	Kommun, väl	4,8	2	2	2	2	2
Jokkmokk	M	4,7	2	2	2	2	2
	C	8,3	3	3	3	3	3
	F	4,6	1	2	2	2	2
	KDS	0,3	-	-	-	-	-
	S	37,8	13	14	13	13	13
	VPK	17,3	7	6	6	6	6
	J:s fria dem.	22,5	8	8	8	8	8
	Samernas	3,3	1	-	1	1	1
	väl
	Ö	1,2	-	-	-	-	-
Kalix	M	7,4	3	3	3	3	3
	C	18,1	7	8	7	7	7
	F	3,8	2	-	2	2	2
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	60,0	25	26	25	25	25
	VPK	8,8	4	4	4	4	4
	SKP	0,9	-	-	-	-	-
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Kiruna	M	5,9	3	3	3	3	3
	C	12,7	6	6	6	6	6
	F	8,4	4	4	4	4	4
	KDS	1,7	1	-	-	-	1
	S	50,2	22	23	23	23	22
	VPK	21,0	9	9	9	9	9
	Ö	0,1	-	-	-	-	-
Luleå	M	9,6	5	6	6	6	6
	C	19,1	11	12	12	12	12
	F	8,5	5	5	5	5	5
	KDS	2,5	2	-	-	1	1
	S	48,5	31	31	31	30	30
	VPK	10,8	7	7	7	7	7
	SKP	0,8	-	-	-	-	-
	Ö	0,2	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 122

Mandatfördelning i kommunerna vid olika höjd på mandalspärr

Kommun	Parti	96 1973	Mandal 1973	496	396	296	Ingen spärr
Pajala	M	7,0	3	3	3	3	3
	C	17,5	7	7	7	7	7
	F	4,7	2	2	2	2	2
	KDS	2,1	1	-	-	1	I
	S	43,3	18	19	19	18	18
	VPK	22,5	9	10	10	9	9
	Socialist	2,9	1	-	-	1	1
Piteå	M	5,5	3	3	3	3	3
	C	21,0	11	II	11 .	11	11
	F	4,4	2	2	2	2	2
	KDS	6,8	3	3	3	3	3
	S	52,9	27	27	27	27	27
	VPK	9,4	5	5	5	5	5
Älvsbyn	M	3,04	1	_	1	1	I
	C	19,0	7	8	7	7	7
	F	5,6	2	2	2	2	2
	KDS	5,4	2	2	2	2	2
	S	49,7	20	20	20	20	20
	VPK	17,4	7	7	7	7	7
Överkalix	M	4,2	1	1	1	1	I
	C	20,1	6	7	6	6	6
	F	3,6	I	-	1	1	I
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	55,1	18	18	18	18	18
	VPK	16,0	5	5	5	5	5
Övertorneå	M	9,1	4	4	4	4	4
	C	31,4	12	12	12	12	12
	F	2,4	1	-	-	1	1
	KDS	0,1	-	-	-	-	-
	S	41,6	16	17	17	16	16
	VPK	15,3	6	6	6	6	6
	Ö	0,1	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 123

Mandatfördelning t landslingen vid olika höjd på mandatspärr

Landsting

Parti

1973

Mandal 1973

396     2'

Ingen spärr

Stockholms	M	21,4	33	33	33	33	32
läns landsting	C	18,0	29	27	27	11	27
	F	11,5	16	17	17	17	17
	KDS	1,1	-	-	-	-	2
	S	39,1	61	60	60	60	58
	VPK	7,7	10	12	12	12	12
	SKP	1,0	-	-	-	-	1
Uppsala	M	12,4	6	6	6	6	6
läns landsting	C	26,2	13	13	13	13	13
	F	10,4	6	5	5	5	5
	KDS	1,8	-	-	-	-	1
	S	43,4	22	22	11	22	21
	VPK	5,1	2	3	3	3	3
	SKP	0,6	-	-	-	-	-
Södermanlands	M	11,0	6	6	6	6	6
läns landsting	C	22,9	14	13	13	13	13
	F	9,6	5	6	5	5	5
	KDS	1,99	-	-	-	-	1
	S	50,5	29	30	29	29	28
	VPK	3,6	I	-	2	2	2
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Östergötlands	M	13,8	12	13	12	12	12
läns landsting	C	24,2	23	23	22	21	21
	F	7,4	6	7	7	6	6
	KDS	2,9	1	-	-	3	3
	S	47,5	43	44	43	42	42
	VPK	3,7	2	-	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Jönköpings	M	13,7	9	10	10	9	9
läns landsting	C	28,1	20	20	20	20	20
	F	10,5	8	7	7	7	7
	KDS	6,5	4	5	5	4	4
	S	38,3	28	27	27	27	27
	VPK	2,6	-	-	-	2	2
	SKP	0,2	-	-	-	-	-
Kronobergs	M	14,2	5	6	6	6	6
läns landsling	C	34,0	16	14	14	14	14
	F	6,3	2	3	3	2	2
	KDS	2,1	-	_	_	1	1
	S	38,7	17	15	15	15	15
	VPK	4,02	-	2	2	2	2
	SKP	0,2	-	-	-	_	-
	Ö	0,5	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 124

Mandatfördelning i landstingen vid olika höjd på mandalspärr

Landsting

Parti

% Mandal

1973 1973

4 96     3 96

Ingen spärr

Kalmar	M	14,0	8	9	8	8	8
läns landsting	C	30,0.	20	19	18	18	18
	F	5,6	1	3	3	3	3
	KDS	2,9	-	-	-	2	2
	s	43,6	29	27	27	25	25
	VPK	3,8	-	-	2	2	2
	SKP	0,2	-	-	-	-	-
Blekinge	M	11,3	5	4	4	4	4
läns landsling	C	22,8	9	8	8	8	8
	F	9,9	3	4	4	4	4
	KDS	1,95	-	-	-	-	1
	S	49,6	19	18	18	18	18
	VPK	4,1	-	2	2	2	1
	SKP	0,2	-	-	-	-	-
Kristianstads	M	14,3	9	9	9	9	9
läns landsting	C	31,5	20	20	20	20	20
	F	8,8	5	6	6	6	5
	KDS	2,1	-	-	-	1	1
	S	41,2	28	27	27	26	26
	VPK	1,9	-	-	-	-	1
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
Malmöhus	M	16,4	18	19	19	18	18
läns landsting	C	26,2	30	30	30	29	29
	F	.    8,2	7	9	9	9	9
	KDS	1,0	-	-	-	-	I
	S	45,3	52	51	51	50	49
	VPK	2,5	2	-	-	3	3
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
Hallands	M	14,5	8	8	8	8	7
läns landsting	C	36,5	20	20	20	19	19
	F	8,0	3	4	4	4	4
	KDS	1,0	-	-	-	-	-
	S	35,9	19	19	19	19	19
	VPK	2,4	-	-	-	1	1
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
	Fria dem.	1,6	1	-	-	-	1
Göteborg och	M	14,7	II	9	9	9	9
Bohus	C	24,1	14	15	14	14	14
läns landsting	F	17,6	10	11	11	II	10
	KDS	1,4	-	-	-	-	1
	S	38,1	23	24	23	23	23
	VPK	3,9	1	-	2	2	2
	SKP	-	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101 125

Mandatfördelning i landstingen vid olika höjd på mandatspärr

Landsling

Parti

96 1973

Mandal 1973

4%     3 96     1%

Ingen spärr

Ålvsborgs	M	15,2	15	15	14	14	14
läns landsting	C	29,0	28	28	27	27	26
	F	10,4	10	10	10	10	10
	KDS	1,9	-	-	-	-	2
	S	40,1	38	39	38	38	37
	VPK	3,1	I	-	3	3	3
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
Skaraborgs	M	14,8	11	10	9	9	9
läns landsting	C	32,4	21	21	20	20	20
	F	10,7	6	7	7	6	6
	KDS	3,2	-	-	2	2	2
	S	36,0	23	23	23	22	22
	VPK	2,7	-	-	-	2	2
	SKP	0,1	-	-	-	-	-
Värmlands	M	10,6	7	8	8	8	8
läns landsting	C	25,6	18	18	18	18	18
	F	9,3	6	7	7	7	6
	KDS	1,0	-	-	-	-	1
	S	48,3	38	34	34	34	34
	VPK	4,8	I	3	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Örebro	M	9,3	6	6	6	6	6
läns landsting	C	23,6	14	15	15	15	15
	F	9,6	6	6	6	6	6
	KDS	2,4	-	-	-	1	I
	S	49,6	32	31	31	30	30
	VPK	4,5	3	3	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	0,4	-	-	-	-	-
Västmanlands	M	9,5	3	6	6	6	6
läns landsting	C	23,0	17	14	14	14	14
	F	9,5	5	6	6	6	6
	KDS	1,7	-	-	-	-	1
	S	50,5	35	32	32	32	31
	VPK	5,2	I	3	3	3	3
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
Kopparbergs	M	7,9	4	6	6	6	5
läns landsling	C	30,2	23	21	21	21	21
	F	7,0	I	5	5	5	5
	KDS	1,95	-	-	-	-	1
	S	46,8	38	32	32	32	32
	VPK	4,7	I	3	3	3	3
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
	Ö	1,0	-	-	-	-	_

10 Riksdagen 19 75. I saml. Nr 101

Prop. 1975:101 126

Mandatfördelning i landstingen vid olika höjd på mandalspärr

Landsting	Parti	% 1973	Mandat 1973	496	396	296	Ingen spärr
Gävleborgs	M	6,7	3	5	5	5	5
läns landsling	C	26,1	20	18	18	18	18
	F	7,3	4	5	5	5	5
	KDS	1,6	-	-	-	-	1
	S	49,7	36	34	34	34	33
	VPK	8,3	5	6	6	6	6
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
Västernorriands M		6,9	3	5	5	5	5
läns landsling	C	27,2	20	19	19	■   18	18
	F	5,9	2	4	4	4	4
	KDS	2,7	1	-	-	2	2
	S	50,4	38	34	34	33	33
	VPK	6,3	2	4	4	4	4
	SKP	0,4	-	-	-	-	-
Jämtlands	M	8,0	1	3	3	3	3
läns landsling	C	30,6	12	11	10	10	10
	F	7,2	1	2	2	2	2
	KDS	1,6	-	-	-	-	-
	S	48,2	19	17	17	17	17
	VPK	3,98	-	-	1	1	1
	SKP	0,3	-	-	-	-	-
Västerbottens	M	8,3	5	4	4	4	4
läns landsting	C	25,3	14	14	14	14	14
	F	12,5	7	7	7	7	7
	KDS	4,6	2	3	2	2	2
	S	45,2	25	25	24	24	24
	VPK	3.3	-	-	2	2	2
	SKP	0,5	-	-	-	-	-
Norrbollens	M	7,9	4	5	5	5	5
läns landsling	C	18,2	12	12	12	11	II
	F	5,8	I	4	4	4	4
	KDS	2,3	-	-	-	1	1
	S	51,6	36	33	33	33	33
	VPK	13,5	10	9	9	9	9
	SKP	0,6	-	-	-	-	-

Prop. 1975:101

127 Bilaga 2

Mandatfördelningen på valkretsar vid valet till kommunfullmäktige år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad efter antalet röstberättigade

TABELL 1 Mandatfördelning enligt tvä olika metoder

Kommun	Mandat efter	Mandat efter	Mandatskillnad
	folkmängd	röstberättigade
Botkyrka
Valkrets 1	30	28	-2
2	31	33	+ 1
Summa	61	61
Haninge
Valkrets 1	30	31	-l-l
2	31	30	-1
Summa	61	61
Huddinge
Valkrets I	26	27	+ 1
2	25	24	-1
Summa	51	51
Järfälla
Valkrets      1	21	22	-H
2	30	29	-1
Summa	51	51
Nacka
Valkrets 1	22	23	+ 1
2	33	32	-1
Summa	55	55
Norrtälje
Valkrets I	30	30	0
2	27	27	0
Summa	57	57
Sollentuna
Valkrets 1	28	28	0
2	23	23	0
Summa	51	51
Solna
Valkrets      1	25	26	+1
2	26	25	-1
Summa	51	51
Slockholm
Valkrets 1	13	14	-t-1
2	14	16	-1-2
3	14	15	-l-l
4	13	13	0
5	13	12	-1

Prop. 1975:101 128

Kommun		Mandal efler folkmängd	Mandal efter röstberättigade	Mandatskillnad
	6	16	. 15	-I
	7	18	16	-2
Summa		101	101
Södertälje
Valkrets	1	14	17	-1-3
	2	18	17	-1
	3	15	14	-1
	4	14	13	-I
Summa		61	61
Täby Valkrets	1	21	22	+ I
	2	30	29	-I
Summa		51	51
Uppsala Valkrets	1	17	16	-1
	2	16	16	0
	3	16	16	0
	4	16	17	-1- 1
	5	16	16	0
Summa		81	81
Eskilstuna
Valkrets	1	21	22	+ 1
	2	23	21	-2
	3	19	20	+ I
	4	16	16	0
Summa		79	79
Nyköping Valkrets	1	15	16	+ I
	2	18	17	-I
	3	15	15	0
	4	13	13	0
Summa		61	61
Finspång Valkrets	I	20	20	0
	2	18	17	-1
	3	17	18	+1
Summa		55	55
Linköping Valkrets	I	31	31	0
	2	21	20	-1
	3	27	28	+1
Summa		79	79
Mjölby Valkrets	I	27	27	0
	2	24	24	0
Summa		51	51

Prop. 1975:101 129

Kommun		Mandat efler folkmängd	Mandat efter röstberättigade	Mandaiskillnad
Motala
Valkrets	I	17	17	0
	2	17	17	0
	3	16	15	-1
	4	15	16	-I- 1
Summa		65	65
Norrköping
Valkrets	I	17	18	-Hl
	2	23	24	+ 1
	3	26	25	-I
	4	19	18	-1
Summa		85	85
Jönköping
Valkrets	1	15	14	-1
	2	17	17	0
	3	16	17	+1
	4	19	18	-1
	5	14	15	+1
Summa		81	81
Nässjö
Valkrets	1	35	35	0
	2	22	22	0
Summa		57	57
Växjö
Valkrets	I	32	31	-1
	2	29	30	+ 1
Summa		61	61
Kalmar
Valkrets	I	31	31	0
	2	30	30	0
Summa		61	61
Oskarshamn
Valkrets	1	29	29	0
	2	22	22	0
Summa		51	51
Västervik
Valkrets	1	37	38	+1
	2	38	37	-1
Summa		75	75
Golland
Valkrets	1	26	26	0
	2	22	22	0
	3	23	23	0
Summa		71	71
Karlskrona
Valkrets	1	21	20	-1
	2	17	17	0

Prop. 1975:101 130

Kommun		Mandal efter folkmängd	Mandat efler röslberätligade	Mandatskillnad
	3	19	20	-)- 1
	4	18	18	0
Summa		75	75
Hässleholm
Valkrets	1	30	30	0
	2	31	31	0
Summa		61	61
Kristianstad
Valkrets	1	25	26	+ I
	2	23	23	0
	3	23	22	-1
Summa		71	71
Helsingborg
Valkrets	1	22	24	-1-2
	2	21	20	-1
	3	22	21	-1
Summa		65	65
Lund
Valkrets	1	35	35	0
	2	30	30	0
Summa		65	65
Malmö
Valkrels	1	21	20	-1
	2	18	19	+ 1
	3	22	22	0
Summa		61	61
Trelleborg
Valkrets	1	26	28	-1-2
	2	25	23	-2
Summa		51	51
Halmstad
Valkrels	1	15	16	+ 1
	2	12	14	-1-2
	3	14	11	-3
	4	15	15	0
	5	15	15	0
Summa		71	71
Varberg
Valkrels	1	27	27	0
	2	24	24	0
Summa		51	51
Göteborg
Valkrels	1	21	20	-1
	2	22	20	-2
	3	17	20	-t-3
	4	21	21	0
Summa		81	81

Prop. 1975:101 131

Kommun Mandal efter       Mandat efter       Mandatskillnad

folkmängd röstberättigade

2

Summa

Uddevalla Valkrels 1 2 3 Summa

Borås Valkrels 1 2 3 4 5 6 Summa

Trollhättan Valkrels 1 2 Summa

Skövde Valkrels I 2 Summa

Karlstad Valkrels 1 2 Summa

Karlskoga Valkrets 1 2 Summa

Mölndal Valkrels 1

29	30	-1- 1
32	31	-I
61	61
21	22	+ 1
22	21	-1
18	18	0
61	61
17	16	-1
14	15	+ 1
11	12	+ I
12	11	-I
II	11	0
14	14	0
79	79
25	27	-(-2
26	24	-2
51	51
29	29	0
30	30	0
59	59
30	30	0
31	31	0
61	61
23	23	0
28	28	0
51	51

Örebro

Valkrels 1 14 14

2 3 4 5

Summa

Västerås Valkrets

Su

mma

12	12	0
13	12	-1
15	14	-1
11	13	-1-2
65	65
11	13	+ 2
19	18	-1
17	17	0
18	17	-1
65	65

Prop. 1975:101 132

Kommun Mandat efler       Mandat efter.       Mandatskillnad

folkmängd röstberättigade

23	22	- I
19	20	-t-1
19	19	0
61	61
29	29	0
32	32	0
61	61
16	16	0
17	17	0
18	18	0
51	51
17	17	0
17	17	0
15	15	0
49	49
34	36	+ 2
21	20	-I
20	19	-1
75	75
32	32	0
19	19	0
51	51
27	27	0
24	24	0
51	51
29	29	0
32	32	0
61	61
30	30	0
31	31	0
61	61
20	19	-1
20	20	0
21	21	0
20	21	-1-1

Borlänge Valkrets I

2

3   . Summa

Falun Valkrets 1 2 Summa

Ludvika Valkrets 1

2

3 Summa

Vansbro Valkrets 1

2

3 Summa

Gävle Valkrets 1

2

3 Summa

Sandviken Valkrels 1 2 Summa

Söderhamn Valkrets I 2 Summa

Kramfors Valkrels 1 2 Summa

Sollefteå Valkrels I 2 Summa

Sundsvall Valkrets 1

2

3

4 Summa

Prop. 1975:101

133

Kommun

Mandal efler folkmängd

Mandat efter röstberättigade

Mandatskillnad

Örnsköldsvik Valkrels I 2 Summa

Östersund Valkrels 1 2 Summa

Skellefteå

Valkrets 1

2

3

4

Summa

Umeå Valkrets I 2 Summa

Jokkmokk Valkrels 1 2 Summa

Luleå Valkrels 1 2 Summa

Piteå Valkrets I 2 Summa

26	26	0
35	35	0
61	61
42	42	0
33	33	0
75	75
15	15	0
13	13	0
17	17	0
20	20	0
65	65
35	31	-4
30	34	-t-4
65	65
21	21	0
14	14	0
35	35
32	32	0
29	29	0
61	61
26	26	0
25	25	0
51	51

TABELL 2 En komprimerad bild av tabell 1. Kommuner.

Kommuner med valkretsindelning i valet år 1973 Kommuner utan skillnad i mandaililldelning Kommuner där ingen skillnad är större än  1  mandat Kommuner där ingen skillnad är slörre än 2 mandat Kommuner där ingen skillnad är större än 3 mandat Kommuner där ingen skillnad är slörre än 4 mandat

Antal	Proceni
62	100,0
26	41,9
23	37,1
9	14,5
3	4.8
1	1,6

Prop. 1975:101                                                                   134

TABELL 3 En komprimerad bild av tabell 1. Valkretsar.

Antal	Procent
176	100,0
85	48,3
71	40,3
15	8,5
3	1,7
2	1,1

Kommunvalkretsar i valet år 1973 Valkretsar utan skillnad i mandattilldelning Valkretsar där skillnaden är 1 mandal Valkretsar där skillnaden är 2 mandal Valkretsar där skillnaden är 3 mandat Valkretsar där skillnaden är 4 mandat

(Källa: Allmänna valen 1973 (SOS). Del 2. Kommunala valen den 16 september. Statistiska Centralbyrån. Slockholm 1974.)

Prop. 1975:101 135

Bilaga 3

Mandatfördelningen pä valkretsar vid valet till Stockholms läns landsting år 1973 jämförd med en mandatFördelning beräknad efter antalet röstberättigade

Valkrets    Mandal efler       Mandat efter

folkmängd röstberättigade     Mandaiskillnad

1	9	11	+ 1
2	10	12	+ 1
3	10	11	■\- 1
4	9	10	-1- 1
5	9	9	0
6	11	12  ■	-1- 1
7	13	12	-1
A	10	10	0
B	9	8	-1
C	12	11	-1
D	8	9	+ 1
E	10	9	-I
F	10	8	-2
G	11	10	-1
H	8	7	-1
Summa	149	149

Prop. 1975:101 136

Innehåll Sid

Propositionen.................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll...................... 1

Lagförslag........................................................ 3

Uldrag av protokoll vid regeringssammanträde 1975-04-03  21

1 Inledning...................................................... 21

2 Gällande beslämmelser..................................... 22

2.1 Anlalel landstingsman och valkrelsindelningen vid landstingsval          22

2.2 Antalet kommunfullmäklige och valkretsindelningen vid val

av kommunfullmäktige................................ 23

2.3 Valsy,siemet vid riksdagsval........................ 25

2.4 Röstsammanräkning och mandatfördelning vid landslings-

och kommunfullmäkligval............................. 26

3  Kommunalvalskommitlén................................... 27

3.1 Anlalel landstingsman och fördelningen av landslingsmandalen på valkretsarna         27

3.2 Valsystemet vid landstingsval...................... .... 28

3.3 Valsystemet vid val av kommunfullmäklige...... 32

3.4 Antalet kommunfullmäktige och valkrelsindelningen vid val

av kommunfullmäklige................................. .... 33

4  Remissyllrandemi........................................... .... 34

4.1 Allmänna synpunkler rörande behovet av ett nytt valsystem

för de kommunala valen.............................. .... 34

4.2 Småpariispärren........................................ .... 36

4.3 Valkrelsindelningen    ................................ .... 40

4.4 Krav på ytterligare utredning....................... .... 41

5  Utredningen om den kommunala demokratin......... .... 42

5.1 Undersökning av småpartier på lokal nivå....... .... 43

5.1.1 Undersökningens syfte........................ .... 43

5.1.2 Förekomst av lokala partier.................. 43

5.1.3 Uppkomsten av lokala partier................ 44

5.1.4 Värdemässig orientering....................... 44

5.1.5 Småpartiernas organisation.................. 44

5.1.6 Verksamhetens inriktning..................... 45

5.1.7 Partiakliviteter................................... .... 45

5.1.8 Ekonomi........................................... .... 45

5.1.9 Småpartier i vågmästarställning............. .... 46

5.2 Undersökning av effekten av olika smäpartispärrar    46

5.2.1 Undersökningens uppläggning............... .... 46

5.2.2 Val lill kommunfullmäklige...................... 46

5.2.3 Val till landsting................................. .... 47

Prop. 1975:101 137

5.3   Ulredningens sammanfattande synpunkter på småpartiernas

roll och effekter av småpartispärrar.............. .... 48

6 Röslrältsulredningen........................................ 50

7 Vissa undersökningar...................................... 51

8 Föredraganden.............................................. 52

8.1 Bakgrund.............................................. 52

8.2 Behov av nytt system för de kommunala valen 54

8.3 Förbättrad proportionalitet genom ändrade regler för valkretsindelningen       55

8.4 Förbiittrad proportionalitet genom utjämningsmandat .... 55

8.5 Småpartispärr.......................................... .... 57

8.6 Valkretsindelningen ............... '................. .... 58

9 Upprättade lagförslag..................................... .... 59

10 Specialmotivering........................................... .... 60

10.1 Förslaget lill lag om ändring i landslingslagen.. .... 61

10.2 Förslagel lill lag om ändring i kommunallagen... .... 68

10.3 Förslaget till lag om ändring i kommunallagen för Stockholm 68

10.4 Förslaget till lag om ändring i vallagen........... 68

11                                                                   Hemställan  72

Beslul.............................................................. 72

Bilagal Effekten av mandatspärrvid val lill kommuner och landsting 73
Bilaga 2 Mandatfördelningen på valkretsar vid valet till kommunfull
mäklige år 1973 jämförd med en mandatfördelning beräknad

efler antalet röslberätligade ...................... 127

Bilaga 3 Mandatfördelningen på valkretsar vid valet lill Slockholms
läns landsling år 1973 jämförd med en mandatfördelning be
räknad efler anlalel röstberättigade 135