Utbildningsutskottets betänkande nr 5 UbU 1975:5

Nr 5

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag till gymnasiala skolor m. m. jämte motioner.

Gymnasiala skolor m. m.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Regeringen har i propositionen
1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten D 16 (s. 193-210)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen 1975:1 förordade riktlinjerna i vad avser
särskild undervisning,

2. till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret 1975/1976 anvisa
ett förslagsanslag av 1 570 000 000 kr.

Motionerna

1975:158 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen
hos regeringen anhåller om att antalet elevplatser på gymnasieskolans 3-och 4-åriga linjer budgetåret 1975/76 fastställs i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag (yrkandet 7),

1975:365 av herr Wikner m. fl. (s, c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om att utbildning för turistnäringen anordnas i Jämtlands
län, såsom specialkurs i gymnasieskolan eller såsom högskoleutbildning,

1975:811 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Westberg i Ljusdal (fp)
vari hemställs att riksdagen begär översyn av och förslag till åtgärder beträffande
de i motionen nämnda problemen i gymnasieskolan,

1975:825 av fru Rönnung (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om sådana kvoteringsbestämmelser i kompetenskungörelsen som
innebär att sökande, som icke intagits till vidareutbildning på sitt gymnasieskolbetyg,
automatiskt prövas i huvudgrupp 1 - grupp med sökande
med enbart grundskolebetyg,

1975:1359 av fru Fredrikson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
att såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna att yrkesoch
arbetslivserfarenhet skall ge 0,04 poäng/månad för de första 12 månaderna
vid inträde till de yrkesinriktade linjerna i gymnasieskolan,

1975:1374 av herrar Johansson i Vrångebäck (m) och Nisser (m) vari hemställs
att riksdagen anhåller att regeringen ger den s. k. betygsutredningen

1 Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 5

UbU 1975:5

i uppdrag att med förtur behandla frågan om intagningsreglerna till gymnasieskolans
jordbrukslinje i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

Regeringen beräknar för budgetåret 1975/76 under förevarande anslag
medel för ca 100 400 helårsplatser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna
del och för ca 29 330 helårsplatser inom den icke-grundskoleanknutna
delen.

Av skolöverstyrelsens anslagsframställning framgår att antalet sökande
till de tre-och fyraåriga linjerna under de tre senaste åren i stort sett motsvarat
antalet platser. För de tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjerna
har en kraftig minskning av elevintresset ägt rum. En motsvarande ökning
har, totalt sett, inträtt för de yrkesinriktade linjerna.

Förde tre- och fyraåriga I i nj e r n a inom gymnasieskolan
har skolöverstyrelsen föreslagit en delram av 30 500 intagningsplatser. Denna
delram räknas i regeringens förslag ned med 200 platser. I motionen 1975:158
erinras om att skolöverstyrelsens förslag till intagning på de längre linjerna
svarar mot samma andel av antalet 16-åringar som platsantalet 30 300 innevarande
läsår och att det därför bör följas. En successiv minskning av
intagningen till de tre- och fyraåriga linjerna anser motionärerna på sikt
kommer att medföra problem för såväl den högre utbildningen som samhället
i stort.

Före gymnasieskolans start var det osäkert hur de nya yrkesinriktade
studievägarna skulle tas emot av de studerande. Utskottet kan nu konstatera
att utfallet i stort varit gott. Till tio av de 13 yrkesinriktade linjerna inklusive
de linjeanknutna specialkurserna är antalet förstahandssökande nio eller fler
till varje tiotal intagningsplatser. Nio eller fler förstahandssökande till varje
tiotal platser finns också på de tre- och fyraåriga linjerna med undantag
för en av linjerna. De studerandes efterfrågan på platser på de tvååriga teoretiska
linjerna har däremot minskat betydligt. Regeringens förslag innebär
oförändrat antal intagningsplatser - 30 300 - på de tre- och fyraåriga linjerna
jämfört med innevarande läsår, vilket enligt utskottets mening bör kunna
accepteras. Utskottet anser att den i budgetpropositionen föreslagna dimensioneringen
inte nu kan förutsättas få de negativa konsekvenser för gymnasieskolans
linjeorganisation som motionärerna hävdar. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:158 yrkandet 7.

I motionen 1975:365 hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om
att utbildning för turistnäringen anordnas i Jämtlands län
såsom specialkurs i gymnasieskolan eller såsom högskoleutbildning. Utbildningen
bör enligt motionärerna i första hand förläggas till Härjedalens
kommun.

UbU 1975:5

Yrkeskurs för utbildning under 40 veckor av personal till turisthotell m. m.
anordnas för närvarande i Åre i Jämtlands län.

Svenska turisttrafikförbundet har gjort en utredning Utbildningsformer
inom reseliv/turistnäring och fritid. Den tillställdes i november 1974 bl. a.
utbildningsdepartementet, som överlämnade betänkandet till skolöverstyrelsen
att efter samråd med universitetskanslersämbetet tagas i beaktande
vid planering av utbildning inom områdena reseliv/turistnäring och fritid.
Vidare har Svenska trafikföretagens råd och Svenska resebyråföreningen
till skolöverstyrelsen avlämnat ett betänkande som avser utbildning inom
området reseliv och turistnäring. Med anledning härav har skolöverstyrelsen
tillsatt en arbetsgrupp för utbildning inom området reseliv och turistnäring.

Enligt bestämmelserna i 7 kap. 5§ skolstadgan (1971:235) ankommer
det på skolöverstyrelsen att besluta om inrättande av specialkurs. Över skolöverstyrelsens
beslut kan besvär anföras hos regeringen. Enligt uppgift från
utbildningsdepartementet har skolstyrelsen i Härjedalens kommun hos regeringen
anfört besvär över skolöverstyrelsens beslut att inte medge anordnande
av kurs för utbildning av personal till turisthotell m. m. i kommunen.

Frågor om högskoleutbildningen behandlas i propositionen 1975:9 om
reformering av högskoleutbildning m. m. på grundval av bl. a. 1968 års utbildningsutrednings
förslag. Inom skolöverstyrelsen pågår utredningsarbete
som avser utbildning för turistnäringen. Utskottet anser att det är angeläget
att möjligheterna till utbildning för turistnäringen inom Jämtlands län vidgas.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionen 1975:365
som sin mening ger till känna denna uppfattning för regeringen.

I motionen 1975:811 behandlas d e t inre a r be t e t i gymnasieskolan
och motionärerna tar upp bl. a. frågan om en friare resursanvändning, åtgärder
mot studieavbrott, vissa frågor på specialundervisningens område
samt yrkespraktikfrågor.

Utskottet finner de aktualiserade frågorna väsentliga. Skolöverstyrelsen
och 1973 års betygsutredning kartlägger närmare skälen till och omfattningen
av studieavbrott i gymnasieskolan. För att inventera det antal platser för
praktik, praktisk yrkesorientering, inbyggd utbildning m. m. som utbildningsväsendet
behöver och som arbetslivet kan ställa till förfogande har
arbetsmarknadsstyrelsen tillsammans med skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
tillsatt en arbetsgrupp med egna representanter samt
med företrädare för arbetsmarknadens organisationer, Landstingsförbundet,
Svenska kommunförbundet och statens personalnämnd. Både utredningen
om skolans inre arbete (SIA) och utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK) behandlar frågan om en friare användning av skolans
resurser än för närvarande samt med frågan om ett decentraliserat beslutsfattande.
Enligt uppgift från utbildningsdepartementet skall en proposition
avlämnas till riksdagen år 1976 med anledning av SIA:s förslag. Utskottet

1* Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 5

UbU 1975:5

avstyrker med hänvisning till det anförda bifall till yrkandet i motionen
1975:811.

Den proportionella k v o t e r i n g s m e t o d e n inom
grundskolans kompetensområde bygger på gruppindelning
av de inträdessökande efter deras behörighetsgivande skolunderbyggnad.
Eftersom hänsyn inte tas till det ur den sökandes synvinkel bästa avgångsbetyget
kan enligt motionen 1975:825 i vissa lägen sökande som har avgångsbetyg
från treårig linje av gymnasieskolan slås ut av annan sökande
med endast grundskola och med sämre grundskolebetyg än den förstnämnde
sökanden. För att åstadkomma en förändring i här nämnt avseende föreslår
motionären följande fyra åtgärder. Samtliga sökande med genomgången
gymnasieskola bör vid ansökan till utbildning inom grundskolans behörighetsområde
automatiskt bifoga grundskolebetyg. Dessa sökande bör först
placeras i huvudgrupp enligt gymnasieskolbetyget och där prövas för intagning.
Om sådan sökande därvid ej belägger plats börén automatisk prövning
ske i huvudgrupp 1 - gruppen försökande med enbart grundskolebetyg.
Om sådan sökande därvid befinns ha högre medelpoäng än den siste sökande
i denna grupp som belagt disponibel plats, bör den omplacerade sökanden
erhålla platsen.

Tillämpningen av den proportionella kvoteringsmetoden inom grundskolans
kompetensområde har behandlats av 1971, 1972, 1973 och 1974 års
riksdagar. Med anledning av ett motionsvis framfört yrkande gav riksdagen
på förslag av utbildningsutskottet Kungl. Maj.t till känna att allvarliga ansträngningar
bör göras för att rätta till icke önskvärda effekter av gällande
kvoteringsbestämmelser inom grundskolans kompetensområde (mot.
1972:1144, UbU 1972:31, rskr 1972:240). Genom beslut den 16 februari
1973 har särskilda sakkunniga tillkallats med uppdrag att pröva frågan om
betygsättningen i grundskola och gymnasieskola. Denna utredning har fått
i uppdrag att såsom en speciell fråga beakta utbildningsutskottets nämnda
uttalande. Med anledning härav påkallar inte motionen 1975:825 någon riksdagens
åtgärd.

I motionerna 1975:1359 och 1975:1374 yrkas att vid intagning till gymnasieskolans
yrkesinriktade vägar p ra k t i k som har anknytning
till den sökta u t b i I d n i n g e n skall ge högre meritpoäng än allmän
praktik.

Betygsutredningen skall enligt sina direktiv överväga om det inom vissa
utbildningar finns behov att modifiera intagningssystemet för att kunna
ta in elever som har redovisat mindre goda teoretiska studieprestationer
men vilka det av andra skäl är angeläget att bereda plats för i gymnasieskolans
yrkesutbildande studievägar. Med hänvisning till betygsutredningens direktiv
avstyrker utskottet bifall till motionerna 1975:1359 och 1975:1374.

Regeringen föreslår en förstärkt särskild undervisning för allergisjuka
och gravt infektionskänsliga elever i gymnasieskolan och begär

UbU 1975:5

bemyndigande att vidta erforderliga ändringar i skolstadgan med anledning
härav. Utskottet anser att det begärda bemyndigandet bör lämnas.

Frågan om utredning av vissa statsbidragsfrågor m. m. avseende gymnasial
yrkesutbildning har tagits upp i motionerna 1975:550, 1975:827,
1975:1393,1975:1400 och 1975:1415. Utskottet avseratt behandla dessa ärenden
i ett senare sammanhang.

Regeringens förslag till medelsanvisning m. m. under förevarande anslagsrubrik
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975:1 förordade
riktlinjerna i vad avser särskild undervisning för allergisjuka
och gravt infektionskänsliga elever i gymnasieskolan,

2. att riksdagen beträffande de tre- och fyraåriga linjerna avslår
motionen 1975:158 yrkandet 7,

3. att riksdagen beträffande utbildning för turistnäringen i Jämtlands
län med anledning av motionen 1975:365 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande det inre arbetet i gymnasieskolan avslår
motionen 1975:811,

5. att riksdagen beträffande den proportionella kvoteringsmetoden
inom grundskolans kompetensområde avslår motionen
1975:825,

6. att riksdagen beträffande tillgodoräkning av viss praktik avslår
motionerna 1975:1359 och 1975:1374,

7. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 570 000 000 kr.

2. Bidrag till studie- och yrkesorientering. Regeringen har under punkten
D 17 (s. 210-213) föreslagit riksdagen att till Bidrag till studie- och yrkesorientering
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 40 939 000
kr.

Motionerna

1975:804 av herr Hjorth m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna vad i motionen anförts om lika principer för myndigheternas
information om studie- och yrkesorientering i skolorna,

1975:1354 av herr Danell (m) vari hemställs att riksdagen

1. till studie- och yrkesorientering vid privatskolor anvisar ett anslag av
206 000 kr. ur Bidrag till studie- och yrkesorientering,

2. till Bidrag till studie- och yrkesorientering för budgetåret 1975/76 anvisar
ett anslag av 41 145 000 kr.,

Ubli 1975:5

1975:1355 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m) såvitt gäller hemställan
att riksdagen hos regeringen uttalar att syo-verksamheten på gymnasieskolan
inriktas på att varje elev skall kallas till personliga samtal om framtida studieoch
yrkesval (yrkandet 1). I motionen hänvisas till vad som anförts i den
till inrikesutskottet remitterade motionen 1975:1693.

Utskottet

Genom beslut av 1971 års riksdag infördes på försök en organisation
förstudie- och yrkesorientering(prop. 1971:34, UbU 1971:21, rskr 1971:214).
Försöksverksamheten skulle omfatta en femårsperiod. Från förevarande anslag
utgår statsbidrag till kostnader för studie- och yrkesorienteringen i form
av schablonbelopp. Till grund för beräkningen av statsbidraget läggs antalet
elever.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen att inom
ramen för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet utvärdera försöksverksamheten
med den nya organisationen för studie- och yrkesorientering
och att fortlöpande redovisa erfarenheter bl. a. beträffande utformningen
av den lokala organisationen i olika kommuner och förverkligandet
av programmet för studie- och yrkesorienteringen.

Beträffande yrkandet i motionen 1975:1355 att varje elev med viss regelbundenhet
bör kallas till personliga samtal med studie- och yrkesorienteringsfunktionären
vill utskottet understryka vad utskottet föregående år
i sitt betänkande 1974:8 (punkten 2) anförde i samma ärende, nämligen
att det är viktigt att studie- och yrkesorienteringsfunktionären i sin verksamhet
spelar en aktiv roll när det gäller att nå kontakt med såväl elever
som deras föräldrar. Enligt det i propositionen 1971:34 angivna programmet
för studie- och yrkesorienteringen skall enskild vägledning äga rum. Som
framgått av det föregående skall studie- och yrkesorienteringsverksamheten
i sin helhet bli föremål för utvärdering. Frågor om hur verksamheten praktiskt
fungerar kommer därvid att belysas. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet bifall till ifrågavarande yrkande i motionen 1975:1355.

I motionen 1975:804 föreslås att handböckerna ”Att välja till årskurs 7,
8 och 9” och ”Att välja studieväg” skall bekostas av statsmedel. Ett likalydande
yrkande behandlade utskottet förra året i nyssnämnda betänkande,
varvid framhölls att det självfallet skulle vara värdefullt om kommun
utan kostnad kunde få ifrågavarande publikationer för utdelning i skolorna.
Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser sig utskottet inte heller i
år kunna tillstyrka att de angivna handböckerna skall bekostas av statsmedel.
Utskottet avstyrker alltså bifall till yrkandet i motionen 1975:804.

Statsbidrag till studieorientering i statsunderstödda privatskolor i enlighet
med ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag yrkas i motionen 1975:1354.
Utskottet, som erinrar om att SSK behandlar bl. a. frågor om statsbidrag
till enskild undervisningsverksamhet, är inte berett att göra ett annat ställ -

UbU 1975:5

ningstagande i denna fråga än regeringen. Motionen 1975:1354 bör således
avslås av riksdagen.

Med tillstyrkan även i övrigt av regeringens förslag hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande studie- och yrkesorienteringsverksamheten
i gymnasieskolan avslår motionen 1975:1355 yrkandet
1,

2. att riksdagen beträffande bidrag till vissa kostnader för publikationer
avslår motionen 1975:804,

3. att riksdagen beträffande studie- och yrkesorientering vid statsunderstödda
privatskolor avslår motionen 1975:1354 yrkandet
1,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med
avslag på motionen 1975:804 såvitt gäller anslagsbeloppet och
motionen 1975:1354 yrkandet 2 till Bidrag till studie- och yrkesorientering
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
40 939 000 kr.

3. Bidrag till viss vårdyrkesutbildning. Regeringen har under punkten D 18
(s. 213-217) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om ytterligare kurser inom vidareutbildningen
av sjuksköterskor,

2. bemyndiga regeringen att besluta om omfördelning av kurser inom
sjuksköterskeutbildningen,

3. bemyndiga regeringen att besluta om statsbidrag till Sociala barnaoch
ungdomsvårdsseminariet,

4. till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 39 228 000 kr.

Motionerna

1975:159 av herr Renmark (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar
att antalet vidareutbildningskurser för sjuksköterskor fastställs till 285
(yrkandet 1),

1975:266 av herr Renmark (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om utredning och förslag om överförande av vid landstingens sjuksköterskeskolor
anställda KA-lärare till statligt reglerade tjänster,

1975:1356 av fru Fraenkel (fp) och fröken Pehrsson (c) såvitt gäller hemställan 1.

att riksdagen uttalar att målet för vidareutbildningskapaciteten skall
vara 100 % av de grundutbildade (yrkandet 1),

2. att riksdagen uttalar att ett centralt intagningsförfarande prövas (yrkandet
2),

3. att riksdagen till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 40063 000 kr. (yrkandet 3),

UbU 1975:5

1975:1358 av fru Fredrikson (c) och fröken Andersson (c) vari hemställs
att riksdagen till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 140 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 39 368 000
kr. för inrättande av kurser i social barnavård i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag.

Utskottet

I budgetpropositionen har beräknats medel för oförändrat 970 terminskurser
för grundutbildning av sjuksköterskor. Förslaget innebär en
ökning av antalet intagningsplatser med 500 på grund av viss övergång
- avseende elever från gymnasieskolans vårdlinje - från grundutbildning
om fem terminer till tre terminer. Utskottet har ingen erinran mot den
föreslagna grundutbildningskapaciteten.

Genom beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968:66, SU 1968:108, rskr
1968:259) har riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbildningen
av sjuksköterskor lagts fast. I budgetpropositionen har föredragande
statsrådet anmält att om dessa riktlinjer tas till utgångspunkt
har nu balans uppnåtts mellan antalet grundutbildade och vidareutbildade.

För vidareutbildning av sjuksköterskor anvisades förra året medel till 260
terminskurser. Därtill kommer 13 terminskurser som efter framställning
från skolöverstyrelsen omfördelats från grundutbildningen till vidareutbildningen.
Av de sammanlagt 273 terminskurserna för vidareutbildning under
1974/75 kommer enligt vad som uppges i budgetpropositionen dock endast
260 att kunna anordnas. Mot denna bakgrund finner föredragande statsrådet
det inte meningsfullt att beräkna medel för ett ökat antal terminskurser
nästa budgetår. Däremot föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att dels inom ramen för beräknade medel få omfördela kurser inom sjuksköterskeutbildningen,
dels få besluta om inrättande av ytterligare vidareutbildningskurser
inom vissa vårdområden i de fall utbildningshuvudmännen
har möjligheter att genomföra en sådan kapacitetsökning.

I motionerna 1975:159 och 1975:1356 hemställs om en ökning av vidareutbildningskapaciteten
till 285 terminskurser i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag i anslagsframställning för budgetåret 1975/76.

Då det medgivna antalet terminskurser och elevplatser för vidareutbildning
av sjuksköterskor under ett antal år av olika anledningar inte kunnat
utnyttjas tillstyrker utskottet regeringens förslag om att medel beräknas
för 260 terminskurser och avstyrker motionerna 1975:159 yrkandet 1 och
1975:1356 yrkandet 3. Utskottet tillstyrker också att regeringen får begärt
bemyndigande att dels inom ramen för beräknade medel få omfördela kurser
inom sjuksköterskeutbildningen,dels få besluta om inrättande av ytterligare
vidareutbildningskurser inom linjerna intensivvård, anestesivård och operationssjukvård
samt öppen hälso- och sjukvård.

UbU 1975:5

I motionen 1975:1356 begärs att målsättningen för vidareutbildningen
av sjuksköterskor skall ändras så att vidareutbildningskapaciteten
skall vara 100 96 av de årligen grundutbildade. Utskottet finner
ingen anledning för riksdagen att nu ändra riktlinjerna från år 1968 för
vidareutbildningen och avstyrker motionen 1975:1356 yrkandet 1.

Utskottet bedömde det år 1973 (UbU 1973:5, rskr 1973:72) som allvarligt
att bristen på vidareutbildade sjuksköterskor till väsentlig del syntes bero
på att det av olika skäl inte varit möjligt att nå statsmakternas mål för
vidareutbildningens omfattning. Det var enligt utskottets mening angeläget
att man genom en ökad samverkan - bl. a. i vad avser intagningen - mellan
utbildningshuvudmännen kunde uppnå att de befintliga platserna kunde
utnyttjas till fullo. Vidare borde övervägas vilka åtgärder i övrigt som borde
vidtas för att nå fram till sådana organisatoriska förändringar m. m. att den
utbildningskapacitet för vilken riksdagen anvisar medel blir utnyttjad.
Landstingsförbundet har numera i samråd med skolöverstyrelsen och socialstyrelsen
anordnat en rad konferenser med utbildningshuvudmännen
för att vidareutbildningskurserna skall bli bättre utnyttjade. Därvid har även
intagningsförfarandet behandlats.

I motionen 1975:1356 yrkandet 2 hemställs att central intagning
bör prövas för vidareutbildningen av sjuksköterskor. Förslaget bör inte nu
föranleda någon riksdagens åtgärd, då intagningsförfarandet dels - som nyss
nämnts - övervägs av berörda myndigheter och företrädare för utbildningshuvudmännen,
dels är beroende av ställningstagande till kompetenskommitténs
och 1968 års utbildningsutrednings förslag.

Skolöverstyrelsen fick år 1971 i uppdrag att i samråd med socialstyrelsen
och sjukvårdshuvudmännen klarlägga behovet av kurser i social
barnavård för sjuksköterskor. Uppdraget har sedermera redovisats i oktober
1974. I avvaktan på undersökningens resultat föreslog skolöverstyrelsen
i anslagsäskandena för budgetåret 1975/76 att sex sådana kurser skulle
anordnas utöver kapaciteten för vidareutbildning av sjuksköterskor. Varje
kurs föreslogs i statsbidragshänseende motsvara en halv terminskurs i vidareutbildningen.
Vidare föreslog skolöverstyrelsen sex kompletterande
teoretiska kurser för vissa skolsköterskor med äldre utbildning där
varje kurs motsvarar en fjärdedels terminskurs i vidareutbildningen. I budgetpropositionen
biträds inte förslaget om kurser i social barnavård, medan
sex kurser för skolsköterskor föreslås bli genomförda inom ramen för vidareutbildningskapaciteten.

Med hänvisning till skolöverstyrelsens nämnda förslag hemställs i motionen
1975:1358 att anslaget till vårdyrkesutbildning skall höjas med
140 000 kr. så att kurserna skall kunna genomföras utöver ramen för vidareutbildningen.
Det är enligt motionärernas uppfattning angeläget att sjuksköterskor
som arbetar inom barnsjukvården är specialutbildade och att utbildningsmöjligheter
härför erbjuds.

UbU 1975:5

Frågan om kurser i social barnavård bereds i utbildningsdepartementet
sedan skolöverstyrelsen i oktober 1974 redovisat sitt utredningsuppdrag.
Kurser för skolsköterskor föreslår regeringen skall få anordnas inom den
av utskottet tillstyrkta ramen för vidareutbildning. Utskottet avstyrker därför
motionen 1975:1358.

Vid 1973 års riksdag väcktes en motion om överförande av vid landstingens
sjuksköterskeskolor anställda s. k. KA-lärare till statligt
reglerade tjänster. Utskottet (UbU 1973:40) uttalade med anledning
av motionen, vilken hade remissbehandlats, att det delade motionärens uppfattning
att det inte är tillfredsställande att i skolstadgan ett system för
anställningsförhållanden m. m. anges och förutsätts medan i praktiken andra
- och därtill varierande - system tillämpas. 1 enlighet med utskottets hemställan
avslogs emellertid motionen med hänvisning till att frågan kommer
att behandlas av utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).

Samma yrkande återkommer i år i motionen 1975:266. Utskottet finnér
ingen anledning för riksdagen att ändra sitt tidigare ställningstagande och
avstyrker motionen 1975:266.

Med hänvisning till det anförda och med tillstyrkan av regeringens förslag
hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med
anledning av motionerna 1975:159 yrkandet 1 och 1975:1356
yrkandet 3 bemyndigar regeringen att besluta om ytterligare
kurser inom vidareutbildningen av sjuksköterskor,

2. att riksdagen beträffande anordnande av vissa kurser utöver
kapaciteten för vidareutbildning avslår motionen 1975:1358,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om omfördelning
av kurser inom sjuksköterskeutbildningen,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om statsbidrag
till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med
avslag på motionerna 1975:159 yrkandet 1, 1975:1356 yrkandet
3 och 1975:1358, motionerna i vad avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag, till Bidras till viss vårdyrkesutbildning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
39 228 000 kr.,

6. att riksdagen beträffande målsättningen för vidareutbildningen
avslår motionen 1975:1356 yrkandet 1,

7. att riksdagen beträffande central intagning avslår motionen
1975:1356 yrkandet 2,

8. att riksdagen beträffande statligt reglerade tjänster avslår motionen
1975:266.

UbU 1975:5

4. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 19 (s. 217) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

5. Bidrag till driften av riksinternatskolor. Regeringen har under punkten
D 20 (s. 217-221) föreslagit riksdagen att

1. godkänna att nu gällande avtal för riksinternatskolorna förlängs ett
år under oförändrade villkor,

2. till Bidrag till driften av riksinternatskolor för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 9 519 000 kr.

Motionen

1975:551 av fru Sundberg m. 1). (m, s, c, fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om sådan ändring av skollagen att interkommunal
ersättning utgår förutom till kommun också till statsbidragsberättigad
skola med riksrekrytering.

Utskottet

Inför inrättandet av riksinternatskolor den 1 juli 1970 upprättades avtal
mellan staten och huvudmännen för skolorna. Avtalen skulle gälla för tiden
den 1 juli 1970-den 30 juni 1975. Avtalen skulle förlängas varje gång med
fem år om de inte sades upp senast ett år före avtalstidens utgång. I årets
budgetproposition anmäls att efter framställningar från huvudmännen för
Grännaskolan, Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan
avtal slutits mellan staten och huvudmännen den 24 juni 1974 om förkortning
av uppsägningstiden till sex månader. Staten och respektive huvudman
har vidare enats om att nu gällande avtal provisoriskt bör förlängas
ett år under oförändrade villkor. Utskottet har inget att erinra och föreslår
att riksdagen godkänner att nu gällande avtal för riksinternatskolorna förlängs
ett år under oförändrade villkor.

Som framgick av statsverkspropositionen år 1974 hade styrelserna för riksinternatskolorna
i Sigtuna i en gemensam skrivelse anmält ekonomiska svårigheter
till följd av ett minskat elevunderlag. I årets budgetproposition anmäls
att intagningsnämnden för riksinternatskolor beslutat att innevarande
budgetår ta in även andra elever än som förutsattes i 1970 års riksdagsbeslut.
Detta bör enligt föredragande statsrådet ses mot bakgrunden av den försämrade
ekonomiska situationen vid skolorna. Statsrådet uttalar att styrelserna
för riksinternatskolorna har en viktig uppgift att informera kommunerna
om det alternativ till skolplacering som riksinternatskolorna utgör
vad gäller placering av elever i behov av miljöbyte.

Styrelserna för riksinternatskolorna har i en gemensam skrivelse anhållit

UbU 1975:5

om departementschefens medverkan till att interkommunal ersättning garanteras
för alla av intagningsnämnden intagna elever. Svenska kommunförbundet
har avgivit yttrande över skrivelsen och som en möjlig orsak
till vissa kommuners obenägenhet att betala ersättning angivit att eleven
i fråga enligt skolstyrelsens bedömning inte varit att hänföra till någon av
grupperna glesbygds- eller miljöbyteselever. Med hänvisning till Svenska
kommunförbundets skrivelse har föredragande statsrådet inte förordat några
särskilda åtgärder med anledning av skrivelsen från styrelserna för riksinternatskolorna.

I motionen 1975:551 erinras om departementschefens uttalande i årets
budgetproposition att riksinternatskolorna fyller ett behov i det svenska skolväsendet.
Detta gäller enligt motionärernas mening även övriga statsbidragsberättigade
riksrekryterande skolor, dvs. Lundsbergs skola, Restenässkolan
och Fjellstedtska skolan. Motionärerna föreslår att riksrekryterande skolor
som får statsbidrag för sin verksamhet genom föreskrift i skollagen skall
vara berättigade till interkommunal ersättning.

Utskottet är medvetet om att riksinternatskolorna för närvarande har ekonomiska
problem på grund av minskad elevtillströmning. Utskottet vill
instämma i föredragandens uttalande att riksinternatskolorna fyller ett behov
i det svenska skolväsendet. Det är dock enligt utskottets mening uteslutet
att kommunerna skulle åläggas att betala interkommunal ersättning för alla
elever som - oberoende av anledningen - tas in på riksinternatskolor eller
övriga statsbidragsberättigade skolor med riksrekrytering. Det måste ankomma
på skolstyrelsen att i varje enskilt fall få bedöma om en elev bör
lämnas ekonomiskt stöd för skolgång i internatskola. Utskottet avstyrker
sålunda motionen 1975:551.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner att nu gällande avtal för riksinternatskolorna
förlängs ett år under oförändrade villkor,

2. att riksdagen till Bidrag lill driften av riksinternatskolor för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 9 519 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:551.

6. Sjöbefälsskolorna m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna D21-D26 (s. 221-227) och hemställer

1. att riksdagen till Sjöbefalsskolorna för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 12 103 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 605 000 kr.,

UbU 1975:5

3. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 600 000 kr.,

4. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 159 000 kr.,

5. att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m.
förbudgetåret 1975/76anvisar ett reservationsanslag av 160 000
kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 234 000 kr.

7. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Regeringen har under punkten
D 27 (s. 228-230) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av vissa
privatskolor för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 12 288 000
kr.

Motionerna

1975:522 av herr Gustafsson i Uddevalla m. fl. (s, c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar att Restenässkolan lår åtnjuta statsbidrag enligt kungörelsen
(1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:350),

1975:1425 av fru af Ugglas (m) vari hemställs att riksdagen uttalar att
statsbidrag till Whitlockska samskolan skall fortsätta att utgå i avvaktan
på att utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) slutför sitt
arbete.

Utskottet

Från förevarande anslag utgår statsbidrag enligt kungörelsen (1964:137)
om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:350) med 60 % av ett
bidragsunderlag, omfattande kostnader för rektor, studierektor och lärare
vid de skolor för vilka privatskolstadgan (1967:270, omtryckt 1971:259, ändrad
1972:90) gäller. Regeringen kan på ansökan av skola besluta om högre
statsbidrag. Statsbidraget uppgår för närvarande till i genomsnitt 89 % av
skolornas bidragsunderlag. Vidare utgår statsbidrag till avgifter till ATP
och till hälsovården. Ur anslaget utgår vidare statsbidrag till Restenässkolan
i Uddevalla kommun enligt av Kungl. Maj:t den 11 maj 1973 meddelade
bestämmelser med 8 kr. per elev och dag av läsåret.

I motionen 1975:522 begärs att statsbidrag skall utgå till Restenässkolan
enligt nyssnämnda kungörelse.

Utskottet anser att det inte längre föreligger skäl att tilldela Restenässkolan
bidrag efter andra grunder än dem som gäller för övriga skolor som får
statsbidrag från detta anslag. Restenässkolan bör därför fr. o. m. läsåret

UbU 1975:5

1975/76 komma i åtnjutande av statsbidrag enligt kungörelsen (1964:137)
om statsbidrag till vissa privatskolor. Medelsbehovet under detta anslag
beräknas som en konsekvens härav öka med 578 000 kr. Utskottet föreslår
att riksdagen anvisar (12 288 000 + 578 000 =) 12 866 000 kr. under förevarande
anslag.

I motionen 1975:1425 tas upp frågan om statsbidrag till Whitlockska samskolan.

Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK) behandlar bl. a.
frågor om statsbidrag till skolväsendet. Frågan om statsbidrag till Whitlockska
samskolan, som erhåller bidrag enligt kungörelsen om statsbidrag
till vissa privatskolor, ingår i det område som SSK behandlar.

Med hänvisning härtill anser utskottet att motionen 1975:1425 inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:522 uttalar att
Restenässkolan skall åtnjuta statsbidrag enligt kungörelsen
(1964:137) om statsbidrag till vissa privatskolor,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:522 till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 12 866 000 kr.,

3. att riksdagen beträffande Whitlockska samskolan avslår motionen
1975:1425.

8. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna D 28-D 31 (s. 230-235) och
hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning för
budgetåret 1975/76 anvisare» reservationsanslag av 22 000 000
kr.,

2. att riksdagen till Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare
m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisare» förslagsanslag
av 1 935 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till kostnader för granskning av utförda
gesällprov för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 45 000
kr.,

4. att riksdagen till Vissa kurser för ingenjörer m. m. förbudgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 780 000 kr.

UbU 1975:5

Investeringsbidrag

9. Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. Regeringen har
under punkten D32 (s. 236-241) föreslagit riksdagen att

1. medge att förhandsbesked om statsbidrag till byggnadsärenden för skolväsendet
får lämnas enligt vad som förordats i propositionen 1975:1,

2. till Bidrag till byggnadsarbeten inom skolväsendet m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 173 500 000 kr.

Motionerna

1975:800 av herr Elmstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att bestämmelser utfärdas beträffande statsbidrag till byggnadsarbeten
inom skolväsendet m. m., som ger skolöverstyrelsen rätt att
utan specialdestination fördela statsbidraget,

1975:1386 av herr Larsson i Staffanstorp (c) och fru Fredgardh (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande angelägenheten av att kunna förse
alla kommuner med ändamålsenliga skollokaler.

Utskottet

Skolbyggnadsinvesteringarna inom det allmänna skolväsendet har under
senare delen av 1960-talet legat på en hög nivå. Investeringarna i skolbyggnader
- uttryckta i beräknade investeringsramar - utgjorde under senaste
tioårsperioden sammanlagt 6 600 milj. kr. Regeringen föreslår för
nästa budgetåren investeringsram på 475 milj. kr. samt att förhandsbesked
om statsbidrag till skolbyggnader skall få lämnas inom planeringsramar av
följande storlek, nämligen 400 milj. kr. för budgetåret 1976/77, 350 milj.
kr. för budgetåret 1977/78 och 100 milj. kr. för vart och ett av budgetåren
1978/79 och 1979/80. Utskottet tillstyrker förslaget. Utskottet harinte funnit
anledning till erinran mot att 25 milj. kr. av investeringsramen tas i anspråk
för provisoriska skollokaler.

Det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag har för budgetåret
1975/76 med utgångspunkt i bl. a. en investeringsram för budgetåret på
475 milj. kr. beräknats till 173 500000 kr., vilket belopp regeringen hemställer
att riksdagen anvisar. Utskottet tillstyrker förslaget.

Enligt motionen 1975:1386 finns det ett direkt samband mellan de förhållanden
varunder undervisningen bedrivs och undervisningsresultatet. Då
skolproblemen i hög grad är koncentrerade till de stora utbyggnadsområdena
med många barn i skolåldern anser motionärerna att riksdagen bör göra
ett uttalande beträffande angelägenheten av ändamålsenliga skollokaler.

Utskottet delar motionärernas mening om vikten av att nya bostadsområden
utan onödigt dröjsmål utrustas med erforderliga skollokaler. Med hänsyn
till vad föredragande statsrådet anfört härom synes emellertid något

UbU 1975:5

särskilt uttalande från riksdagens sida inte erforderligt, varför motionen
1975:1386 inte behöver föranleda någon åtgärd.

Bidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet, lantbrukets
yrkesutbildning och skogsbrukets yrkesutbildning redovisades före budgetåret
1973/74 under tre skilda anslag. Den 1 juli 1973 genomfördes en anslagsomläggning
av innebörd att kostnaderna för samtliga tre nämnda bidrag
bestrids från nu ifrågavarande anslag. Vad beträffar innevarande budgetår
har Kungl. Majit genom regleringsbrev föreskrivit att statsbidrag till lantbrukets
och skogsbrukets yrkesutbildning får utgå med högst 3 milj. kr.

I motionen 1975:800 framhålls att det inte finns några skäl för en särbehandling
av lantbrukets och skogsbrukets byggnadsbidrag. Motionärerna
anser därför att riksdagen bör begära att skolöverstyrelsen i fortsättningen
skall få handlägga byggnadsärendena utan någon särskild beloppsbegränsning
för skogsbrukets och lantbrukets byggnadsbidrag.

Utskottet har förståelse för att efter nyssnämnda anslagsomläggning i
regleringsbreven intagits en särskild föreskrift beträffande byggnadsbidrag
till lantbrukets och skogsbrukets yrkesutbildning. Sedan numera en viss
erfarenhet vunnits bör det enligt utskottets mening vara möjligt att delegera
beslutanderätten till skolöverstyrelsen, i varje fall från och med budgetåret
1976/77. Utskottet föreslår med anledning av motionen 1975:800 att riksdagen
som sin mening ger denna utskottets uppfattning till känna för regeringen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen medger att förhandsbesked om statsbidrag till
byggnadsärenden för skolväsendet får lämnas enligt vad som
förordats i propositionen 1975:1,

2. att riksdagen till Bidrag lill byggnadsarbeten inom skolväsendet
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
173 500 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1386,

4. att riksdagen beträffande delegering av beslutanderätt som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning
av motionen 1975:800 anfört.

10. Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan m. m. med flera
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
D 33-D 35 (s. 241-246) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till undervisningsmateriel inom gymnasieskolan
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 43 050 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten för
folkskoleväsendet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 531 000 kr..

UbU 1975:5

3. att riksdagen till Bidrag till bostäder för lärare inom det obligatoriska
skolväsendet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 54 000 kr.

Stockholm den 4 mars 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt
(c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson
i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk) och herr Hagberg i Örebro (s).

Reservationer

1. vid punkten I (Bidrag till driften av gymnasieskolor) beträffande de treoch
fyraåriga linjerna av gymnasieskolan av herr Nordstrandh (m) och fru
Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”För de” och
slutar ”yrkandet 7” bort ha följande lydelse:

Fyraårig teknisk linje samt de treåriga ekonomiska, humanistiska, naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga linjerna utgör en tillgång av stort
värde för samhället. En mera allmän övergång till tvåårig gymnasieskola
som t. ex. förberedelse för högre studier skulle kunna leda till att många
studerande lockas in på krävande eftergymnasiala studier utan att ha tillräckliga
förkunskaper för dessa. En annan effekt skulle kunna bli att alltför
många tvingas till omfattande kompletteringar. Detta skulle lätt kunna leda
till att den i socialt avseende önskade breddningen av rekryteringen till
högre studier i själva verket skulle motverkas.

Antalet förstahandssökande per 100 platser för t. ex. tvåårig social linje
var 86 för läsåret 1974/75. Enligt propositionen bör antalet intagningsplatser
på denna linje vara oförändrat. När det gäller de treåriga linjerna framgår
bl. a. att för läsåret 1974/75 antalet förstahandssökande per 100 platser för
samhällsvetenskaplig linje var 137 och för humanistisk linje 90. Dessa linjer
anses emellertid böra minskas. Den förordade dimensioneringen synes inte
logisk, i synnerhet som föredragande statsrådet under avsnittet högre utbildning
och forskning aviserar en ökad satsning på de humanistiska ämnesområdena.

Utskottet tillstyrker förslaget att antalet intagningsplatser på de yrkesinriktade
studievägarna ökas. Ökningen av antalet platser för dessa studievägar

UbU 1975:5

bör emellertid ske genom en motsvarande minskning av antalet intagningsplatser
på de tvååriga teoretiska linjerna. Antalet intagningsplatser på de
tre- och fyraåriga linjerna bör i enlighet med skolöverstyrelsens förslag vara
30 500 för budgetåret 1975/76 och utgöra delram förden fortsatta planeringen
av gymnasieskolan. Det är därvid viktigt att efterfrågan på naturvetenskaplig
och teknisk utbildning stimuleras. Detta förutsätter en förstärkt studie- och
yrkesvägledning.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande de tre- och fyraåriga linjerna med
bifall till motionen 1975:158 yrkandet 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. vid punkten 2 (Bidrag till studie- och yrkesorientering) beträffande statsbidrag
till stadie- och yrkesorientering vid statsunderstödda privatskolor av herrar
Nordstrandh (m), Johansson i Skärstad (c) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Statsbidrag
till” och på s. 7 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

1 motionen 1975:1354 begärs att statsbidrag skall utgå till studie- och
yrkesorientering i statsunderstödda privatskolor. Även utskottet har uppfattningen
att sådant statsbidrag bör utgå. Studie- och yrkesorienteringsverksamheten
vid ifrågavarande skolor bör därvid i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag samordnas med motsvarande kommunala verksamhet så
att kommun, i vilken statsunderstödd privatskola är belägen, efter samråd
får inräkna dessa elever i det underlag som utgör grund för tilldelning av
statsbidrag till studie- och yrkesorienteringsverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande studie- och yrkesorientering vid statsunderstödda
privatskolor med anledning av motionen
1975:1354 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 samt med
bifall till motionen 1975:1354 yrkandet 2 och med avslag på
motionen 1975:804 såvitt gäller anslagsbeloppet till Bidrag till
studie-oeh yrkesorientering för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 41 145 000 kr.,

3. vid punkten 5 (Bidrag till driften av riksinternatskolor) beträffande interkommunal
ersättning av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utskottet

UbU 1975:5

är” och slutar "motionen 1975:551” bort ha följande lydelse:

Utskottet är medvetet om att riksinternatskolorna för närvarande har ekonomiska
problem på grund av minskad elevtillströmning. Det synes därför
vara en god lösning att även andra elever än de som avsågs med 1970
års riksdagsbeslut nu tas in i den mån vakanta platser finns.

Utskottet vill instämma i föredragandens uttalande att riksinternatskolorna
fyller ett behov i det svenska skolväsendet och anser att garantier
därför måste skapas för att dessa skolor kan fortsätta sin verksamhet. Detta
gäller enligt utskottets mening även övriga statsbidragsberättigade, riksrekryterande
skolor, dvs. Lundsbergs skola, Restenässkolan och Fjellstedtska
skolan. Utskottet anser att båda dessa kategorier riksrekryterande skolor
bör garanteras interkommunal ersättning i fråga om alla elever som tas
in.

Utskottet tillstyrker således bifall till motionen 1975:551 och föreslåratt
riksdagen hos regeringen begär sådana författningsändringar att interkommunal
ersättning garanteras för alla elever som tas in vid statsbidragsberättigade,
riksrekryterande skolor.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande interkommunal ersättning med bifall
till motionen 1975:551 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

GOTAB 75 8993 Stockholm 1975