Utbildningsutskottets betänkande nr 14

UbU 1975:14

Nr 14

Utbildningsutskottets betänkande nied anledning av propositionen 1975:
24 om viss försöksverksamhet inom lärarutbildningen m. m. jämte
motioner

Propositionen

I propositionen 1975: 24 har regeringen (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för försöksverksamhet
med utbildning av lärare i gymnastik jämte ett eller två andra
ämnen,

2. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för försöksverksamhet
med utbildning av lärare i hemkunskap, kostkunskap, bostads/miljökunskap
och konsumentkunskap jämte ett eller två andra
ämnen,

3. godkänna de i propositionen förordade riktlinjerna för en utbyggnad
av teckningslärarutbildningen.

I propositionen föreslås att en försöksverksamhet påbörjas läsåret
1977/78 med utbildning av lärare i dels gymnastik, dels hemkunskap,
kostkunskap, bostads/miljökunskap och konsumentkunskap i kombination
med annat ämne. För behörighet till tjänst med avsedd ämneskombination
skall krävas ämnesstudier i gymnastik jämte annat ämne resp.
kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap jämte annat ämne.

Försöksutbildningen i gymnastik skall enligt förslaget förläggas till
Örebro och försöksutbildningen i kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap
till Umeå. Ämnesstudierna föreslås omfatta studiekurser
motsvarande 60—80 poäng vid nuvarande filosofisk fakultet. Studierna
skall bygga på tvåårig linje i gymnasieskolan. Ämnesutbildningen i gymnastik
kombineras i förslaget med engelska, biologi, kemi eller matematik.
Utbildningen i ämnena kostkunskap och miljö- och konsumentkunskap
kombineras med biologi, kemi, matematik eller samhällskunskap.
Utbildningen skall kunna tillgodoräknas i nuvarande filosofie kandidatexamen.

Parallellt med ämnesstudierna i gymnastik resp. kostkunskap m. fl.
ämnen föreslås fyra veckors lärarinriktad yrkesförberedelse äga rum.
Efter avslutade ämnesstudier skall de studerande genomgå praktiskpedagogisk
utbildning.

För antagning till utbildningen och urval bland de sökande föreslås
de regler gälla som enligt propositionen om reformering av högskole 1

Riksdagen 1975.14 sami. Nr 14

UbU 1975: 14

utbildningen m. m. (prop. 1975: 9) skall gälla första gången vid antagningen
till höstterminen 1977.

I propositionen föreslås vidare att teckningslärarutbildning av det slag
som bedrivs vid teckningslärarinstitutet skall byggas ut. Utbyggnaden
skall enligt förslaget förläggas till Umeå. Skolöverstyrelsen avses få i
uppdrag att undersöka behovet av att anordna en särskild utbildning för
icke-behöriga lärare i teckning, som i viss omfattning tjänstgjort i skolan.
Skolöverstyrelsen skall därvid undersöka om en sådan utbildning
kan förläggas till Umeå.

Motionerna

1975: 1852 av herr Schött m. fl. (m, s, c, fp) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att teckningslärarutbildningen förläggs till Kalmar,

1975: 1866 av herrar Bladh (s) och Nilsson i Kalmar (s) vari hemställs
att den i propositionen 1975: 24 föreslagna försöksverksamheten
inom lärarutbildningen m. m. utvidgas till att omfatta även ämnet slöjd,

1975: 1867 av herrar Nyhage (m) och Strindberg (m) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande dels ett uppdrag till skolöverstyrelsen angående
överväganden av både pedagogisk och organisatorisk art m. m.,
dels en särskild information när det gäller den i propositionen 1975: 24
föreslagna försöksverksamheten,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att den i proposition
1975: 24 förordade försöksverksamheten får omfatta även utbildning
av lärare i två av ämnena gymnastik, musik, slöjd och hemkunskap
m. fl. ämnen,

1975: 1881 av herrar Jonsson i Alingsås (fp) och Enlund (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att den av lärarutbildningskommittén föreslagna försöksverksamheten
beträffande tvåämnesutbildning för slöjdlärare skall igångsättas,

2. att vidareutbildningsmöjligheter för slöjdlärare enligt samma förslag
skall skapas,

3. att tvåämnestjänster innehållande ämneskombinationer slöjd/annat
ämne får inrättas på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan,

1975: 1882 av fru Kristensson (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att den i propositionen 1975: 24 föreslagna
försöksutbildningen i kostkunskap skall förläggas till Göteborg,

2. att riksdagen beslutar att dietistutredningens förslag till utbildning
till dietist med administrativ eller terapeutisk specialisering skall
genomföras.

UbU 1975: 14

Utskottet

Lärarutbildningen är ett betydelsefullt led i insatserna för att förverkliga
de mål som satts upp för skolans verksamhet. Den reformering
av lärarutbildningen som beslöts av 1967 års riksdag avsåg såväl
utbildningens innehåll som dess organisation (prop. 1967: 4, SU 1967:
51, rskr 1967: 143). I organisatoriskt avseende innebar reformen att
både utbildningen av klasslärare och den praktisk-pedagogiska utbildningen
av lärare i läroämnen förlädes till lärarhögskolor. Ämnesstudierna
för blivande lärare i läroämnen på grundskolans högstadium
och i gymnasieskolan äger i huvudsak rum vid universitet och skall
omfatta studiekurser om sammanlagt minst 120 poäng. Studierna bygger
i regel på treårig linje i gymnasieskolan. Den praktisk-pedagogiska
delen av denna lärarutbildning består i huvudsak av en avslutande del
vid lärarhögskola som omfattar ett studieår.

Lärarutbildningskommittén (LUK) har i december 1972 lagt fram
betänkandena (SOU 1972: 92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen
(del I) och Förslag till studieplaner (del II). Betänkandena
avser utbildning av lärare i bamkunskap, barn- och ungdomskunskap,
bostads/miljökunskap, dramatik, ergonomi, familjekunskap, formgivning,
gymnastik, hemkunskap, konsumentkunskap, kostkunskap,
slöjd, teckning och textilkunskap samt i delar av ämnena ekonomi,
konst och konst- och musikhistoria. Även utbildningen av lärare i
musik är delvis behandlad. I fortsättningen kommer dessa ämnen att
sammanfattas under benämningen LUK-ämnen i överensstämmelse
med den terminologi som utredningen och propositionen har använt.

För närvarande är tjänsterna i de ämnen som ingick i lärarutbildningskommitténs
uppdrag regelmässigt konstruerade som ettämnestjänster.
Pedagogiska och organisatoriska skäl talar enligt kommittén för
en övergång från ettämnesutbildning till utbildning i två eller tre
ämnen. Studierna skall omfatta sammanlagt minst 120 studiepoäng,
varav studiet i LUK-ämnet föreslås omfatta minst 60 poäng. Den praktisk-pedagogiska
utbildningen föreslås i huvudsak äga rum efter avlagd
grundexamen och bli förlagd till lärarhögskolas ämneslärarlinje.

Enligt propositionen är remissinstanserna på vissa avgörande punkter
kritiska mot lärarutbildningskommitténs förslag. Kritiken riktar sig
främst mot att kommittén inte i tillräcklig omfattning har belyst effekterna
för skolan och för annan lärarutbildning av att införa tvåämnesutbildning
och tvåämnestjänster som enda alternativ. Kommittén har,
framhåller flera remissinstanser, inte tagit tillräcklig hänsyn till LUKämnenas
speciella karaktär. Även förslaget till behörighetskrav för
tillträde till utbildningen har mött kritik. Ett stort antal remissinstanser
anser att ettämnesutbildning och ettämnestjänster bör bibehållas
som reguljära alternativ till vad kommittén föreslår.

lf Riksdagen 1975.14 sami. Nr 14

UbU 1975:14

Mot bakgrund av remissinstansernas synpunkter på lärarutbildningskommitténs
betänkande finner föredragande statsrådet det inte möjligt
att nu föreslå ett genomförande av förslaget i dess helhet. Enligt propositionen
bör ettämnesutbildning i LUK-ämnena fortfarande vara
den reguljära utbildningsformen. Delar av förslaget anses emellertid
kunna ligga till grund för en försöksverksamhet under en femårsperiod
i ett begränsat antal ämnen. För försöksutbildningen har valts
de ämnen som med hänsyn till bl. a. förkunskapskrav och utbildningstid
anses lättast att förena med studier i andra ämnen, nämligen gymnastik,
kostkunskap samt miljö- och konsumentkunskap. Studier i dessa
ämnen förbereder för verksamhet som lärare i gymnastik respektive
hemkunskap, kostkunskap, bostads- och miljökunskap samt konsumentkunskap.

Utskottet tillstyrker den föreslagna försöksverksamheten med utbildning
av lärare i dels gymnastik jämte annat ämne, dels hemkunskap,
kostkunskap, bostads/miljökunskap och konsumentkunskap jämte annat
ämne.

I motionen 1975: 1867 behandlas vissa skolorganisatoriska
frågor som hänger samman med lärarutbildningskommitténs förslag.
Med utgångspunkt i skolöverstyrelsens yttrande över förslaget
anser motionärerna att man vid kombination av ämnen i lärartjänst
inte kan bortse från hur skolans undervisning enligt läroplanen skall
vara organiserad i ämnen och hur de olika ämnena skall samverka för
att läroplanens mål skall nås. Sådana ämneskombinationer som rymmer
t. ex. ett LUK-ämne och ett orienteringsämne är enligt motionärernas
uppfattning från pedagogisk-organisatorisk synpunkt mindre lämpliga
på grundskolans högstadium, eftersom blocket av orienteringsämnen
på högstadiet nödvändiggör att lärartjänster med naturorienterande och
samhällsorienterande ämnen organiseras på ett sådant sätt att en naturlig
samverkan i undervisningen blir möjlig mellan de olika orienteringsämnena.
I den föreslagna försöksverksamheten avses ämnet gymnastik
bli kombinerat med orienteringsämne i två fall och ämnet hemkunskap
m. fl. ämnen med orienteringsämne i tre fall. Enligt motionärerna bör
skolöverstyrelsen få i uppdrag att göra överväganden av både pedagogisk
och organisatorisk art beträffande möjligheterna att i skolan utnyttja
lärare med utbildning i de planerade ämneskombinationerna, så
att de studerande kan få erforderlig information på denna punkt före
försöksverksamhetens start den 1 juli 1977.

Det är skolstyrelsen som tar initiativ till inrättande av tjänster av
olika slag i skolväsendet. Enligt utskottet är det en uppgift för skolöverstyrelsen
som central förvaltningsmyndighet för skolväsendet att
göra de i motionen 1975: 1867 aktualiserade undersökningarna, så att
de som avser deltaga i försöksverksamheten får upplysning om i vilken

UbU 1975:14

utsträckning de olika ämneskombinationerna överensstämmer med skolans
behov. I det längre perspektivet kommer 1974 års lärarutbildningsutredning
att utreda frågor som gäller LUK-ämnena. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att motionen 1975: 1867 yrkandet 1 inte
behöver föranleda någon riksdagens åtgärd.

Propositionen upptar inte något förslag om försöksverksamhet med
ämnet slöjd. I motionen 1975: 1866 föreslås en begränsad försöksverksamhet
i vart och ett av slöjdämnena. I motionen
1975: 1881 framförs uppfattningen att ämnet slöjd försöksvis skall få
förenas med ämnen i enlighet med lärarutbildningskommitténs förslag.
Vidare hemställs i samma motion att riksdagen uttalar sig för att nuvarande
slöjdlärare skall få genomgå vidareutbildning i läroämnen på de
villkor som lärarutbildningskommittén föreslagit och att tjänster med
ämneskombination vari slöjd ingår bör inrättas inom skolväsendet.

Utskottet konstaterar att för försöksverksamhet har i propositionen
utvalts sådana ämnen som ansetts särskilt lätta att förena med studier i
andra ämnen. Det finns inte något att erinra mot ett sådant motiv för ämnesvalet.
Detta utesluter emellertid inte att det kan vara värdefullt att
utsträcka försöksverksamheten även till något ämne där inte samma
motiv kan göras gällande. Ämnet slöjd är ett sådant. Utskottet, som
inte vill underskatta de svårigheter som är förenade med en försöksverksamhet
med ämnet slöjd, anser ändock att regeringen bör få i uppdrag
att undersöka hur dessa svårigheter skall bemästras på ett lämpligt
sätt, så att en försöksverksamhet kan startas även i ämnet slöjd.
Riksdagen bör med anledning av motionen 1975: 1866 och motionen
1975: 1881 yrkandet 1 som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om en försöksverksamhet med ämnet slöjd.

Med anledning av yrkandet 2 i motionen 1975: 1881 om vidareutbildningsmöjligheter
för nuvarande lärare i slöjd vill utskottet erinra
om att Kungl. Maj:t den 24 april 1970 meddelat provisoriska bestämmelser
beträffande inrättande av extra ordinarie tjänster som lärare i
LUK-ämne och läroämne. I bestämmelserna förutsätts att skolöverstyrelsen
även skall pröva förslag av kombinationer vari ämnet slöjd
ingår. Examinerad lärare i t. ex. slöjd som uppfyller förkunskapskraven
för studium av visst ämnesområde inom filosofisk fakultet kan således
studera ämne som finns på skolans timplan och efter avslutade studier
erhålla ämnesteoretisk behörighet för undervisning i ämnet. Kravet på
praktisk-pedagogisk utbildning i ämnet anses enligt punkten 6 c i nämnda
bestämmelser uppfyllt om vederbörande lärare genomgått en metodisk
fortbildningskurs eller i viss omfattning meddelat undervisning i
ämnet med tillfredsställande skicklighet.

Jämlikt bestämmelserna i 19 § Allmänt avlöningsavtal för statliga och
vissa andra tjänstemän (AST) utgår vid ledigheter för studier lön med
B-avdrag, om arbetsgivaren finner studierna angelägna från tjänstesyn -

UbU 1975:14

punkt. Enligt vad utskottet inhämtat avses frågor som gäller lärares
löneförmåner vid vidareutbildning bli studerade av en partssammansatt
grupp enligt överenskommelse vid 1974 års avtalsuppgörelse. Med
hänvisning bl. a. härtill avstyrker utskottet yrkandet 2 i motionen 1975:
1881.

Inrättande av kombinationstjänst vari ämnet slöjd ingår enligt de i det
föregående nämnda bestämmelserna beslutas av skolöverstyrelsen på
förslag av skolstyrelse. När det i en kommun finns tillgång på lärare med
utbildning i LUK-ämne och annat ämne är det enligt föredragande statsrådet
angeläget att skolstyrelse tar initiativ till inrättande av tjänst för sådan
lärare. Utskottet vill understryka angelägenheten av att så sker även
beträffande ämnet slöjd. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att yrkandet 3 i motionen 1975: 1881 inte bör föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Lärarutbildningskommitténs förslag om ett års obligatorisk arbetslivserfarenhet
för lärare tillstyrks ej i propositionen, men föredragande
statsrådet anser att tungt vägande skäl anförts av kommittén
för dess förslag i detta avseende. Av propositionen framgår att det skall
uppdras åt lärarutbildningsutredningen att pröva frågan om obligatorisk
arbetslivserfarenhet som ett led i all lärarutbildning. Utskottet delar
uppfattningen att erfarenhet från arbetslivet är särskilt väsentlig för
lärare, eftersom dessa annars aldrig får tillfälle att lära känna andra arbetsplatser
än skolan.

Lärarutbildningsutredningen skall, vilket också framgår av propositionen,
behandla de utbildningar som utretts av lärarutbildningskommittén.
Den i motionen 1975: 1867 ställda frågan, huruvida kombination
av två LUK-ämnen från tjänsteorganisatorisk synpunkt
bättre svarar mot skolans behov än kombination av LUK-ämne och läroämne,
kommer härvid också att prövas av utredningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1975: 1867 yrkandet 2.

Vid seminarierna för huslig utbildning i Göteborg och Uppsala anordnas
på särskild linje utbildning till ekonomiföreståndare för bl. a. sjukhus
och storhushåll. En arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen, dietistutredningen,
har föreslagit att ekonomiföreståndarutbildningen skall förändras
så att den bättre svarar mot arbetslivets krav och att benämningen ekonomiföreståndare
ersätts med benämningen dietist. I skrivelse till Kungl.
Maj:t den 4 mars 1974 har skolöverstyrelsen på grundval av arbetsgruppens
förslag hemställt att en utbildning till dietist skall få
anordnas, omfattande studiekurser om sammanlagt 100 poäng, vartill
kommer en specialisering om 20 poäng för administrativ eller terapeutisk
dietist. Utbildningen i kostkunskap avses vara gemensam för såväl de
av lärarutbildningskommittén föreslagna lärarna i hemkunskap m. m.
som dietistema.

UbU 1975:14

Valet av Umeå som utbildningsort för försöksutbildning i kostkunskap
för lärare anses i motionen 1975: 1882 vara olyckligt, eftersom
det i Umeå inte finns materiella resurser för ekonomiföreståndareutbildning.
Enligt motionärens mening bör utbildningen förläggas till ort
där det redan i dag finns utbildning av ekonomiföreståndare samt erforderliga
forskningsresurser. Med hänsyn till den goda lokaltillgången i
Göteborg anses försöksutbildningen i kostkunskap för lärare böra förläggas
dit. Motionären föreslår vidare att, sedan beslut fattats om att
en utbildning i kostkunskap m. m. för lärare skall komma till stånd, dietistutredningens
förslag till utbildning till dietist med administrativ eller
terapeutisk specialisering genomförs.

Utskottet är inte berett förorda en ändrad förläggning av den i propositionen
föreslagna försöksutbildningen i kostkunskap m. m. för lärare.
Utskottet avstyrker alltså motionen 1975: 1882 yrkandet 1. Utskottet
erinrar om att regeringens förslag är grundat på regionalpolitiska
överväganden.

Utskottet har inhämtat att utbildningen av ekonomiföreståndare sedan
våren 1965 varit föremål för utredningar av olika slag på grund av
starkt uttalade önskemål från arbetslivet. Redan vid denna tidpunkt
svarade utbildningen enligt skolöverstyrelsen knappast mot de krav som
arbetslivet ställde. Denna klyfta sägs under årens lopp ha vidgats, eftersom
utbildningen inte förändrats under utredningstiden. Utskottet delar
därför uppfattningen att det är angeläget att den föreslagna utbildningen
av dietister kommer till stånd snarast möjligt. Enligt vad utskottet
inhämtat bereds frågan inom utbildningsdepartementet, och avgörande
i ärendet kan väntas inom kort. Med hänvisning härtill anser
utskottet att yrkandet 2 i motionen 1975: 1882 kan avslås av riksdagen.

I propositionen föreslås att ettämnesutbildningen av lärare
i teckning skall byggas ut i huvudsaklig överensstämmelse
med den utbildningsorganisation som gäller för teckningslärarinstitutet.
Utbyggnaden skall enligt förslaget förläggas till Umeå. I motionen
1975: 1852 föreslås att den ifrågavarande teckningslärarutbildningen
förläggs till Kalmar.

Föredragande statsrådet anför att kraven på förläggningsort för en
utbildning av det slag som teckningslärarutbildningen utgör är stora.
Det framgår av propositionen att det slutliga valet kommit att stå mellan
Göteborg och Umeå och att därvid regionalpolitiska hänsyn fällt
avgörandet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975:
1852.

För antagning till utbildningen och urval bland de sökande föreslås
de regler gälla som i propositionen 1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen
m. m. föreslagits att gälla första gången vid antagningen
till höstterminen 1977. På denna punkt hänvisar utskottet till sina ställ -

UbU 1975:14

ningstaganden i betänkandet UbU 1975: 17 angående reformering av
högskoleutbildningen m. m.

Vad i propositionen 1975: 24 i övrigt anförts och föreslagits har inte
gett utskottet anledning till särskilda uttalanden.

Åberopande vad som anförts i det föregående hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande vissa överväganden av både pedagogisk
och organisatorisk art m. m. avslår motionen 1975:
1867 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med ämnet slöjd
med anledning av motionen 1975: 1866 och motionen 1975:
1881 yrkandet 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande lön med B-avdrag avslår motionen
1975: 1881 yrkandet 2,

4. att riksdagen beträffande inrättande av tjänst avslår motionen
1975: 1881 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande bemyndigande om viss försöksutbildning
avslår motionen 1975: 1867 yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande anordnande av dietistutbildning avslår
motionen 1975: 1882 yrkandet 2,

7. att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
för försöksverksamhet med utbildning av lärare i gymnastik
jämte ett eller två andra ämnen,

8. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:24 och med
avslag på motionen 1975: 1882 yrkandet 1 godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna för försöksverksamhet med
utbildning av lärare i hemkunskap, kostkunskap, bostads/miljökunskap
och konsumentkunskap jämte ett eller två andra ämnen,

9. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 24 och med
avslag på motionen 1975: 1852 godkänner de i propositionen
förordade riktlinjerna för en utbyggnad av teckningslärarutbildningen.

Stockholm den 24 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar
THORSTEN LARSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), herr Johansson i Skärstad
(c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i
Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i örebro (s) och Forslund
(s).

UbU 1975:14

Särskilda yttranden

beträffande frågan om obligatorisk arbetslivserfarenhet som ett led i all
lärarutbildning

1. av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m):

Det är för tidigt att redan nu bestämt uttala sig om obligatorisk arbetslivserfarenhet
som ett led i all lärarutbildning. Ett ställningstagande
från utbildningsutskottets sida bör anstå tills lärarutbildningsutredningen
— sedan tilläggsdirektiv givits — noga prövat frågan och dess betänkande
föreligger.

2. av fröken Hörlén (fp):

Det finns olika vägar att gå i fråga om att ge lärare möjlighet till arbetslivserfarenhet
från annat arbetsområde än skolans. Obligatorisk yrkespraktik
som ett led i lärarutbildningen är endast en sådan väg. Återkommande
ledighet från lärartjänst för erhållande av erfarenhet från
arbetslivet skulle t. ex. göra det möjligt för lärare att hålla bättre kontakt
med annan arbetsmiljö än sin egen under hela sin tjänsteutövningstid.

Därför bör enligt min mening lärarutbildningsutredningen ges i uppdrag
att förutsättningslöst pröva på vilket sätt man för lärare skall göra
det möjligt att erhålla arbetslivserfarenhet.

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 197S 7500S4