Utbildningsutskottets betänkande nr 11

UbU 1975:11

Nr 11

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motion om en
parlamentarisk referensgrupp till skolöverstyrelsens projekt Målbestämning
och utvärdering, MUT, m. m.

Motionen

1975:828 av fru Sundberg (m) och fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om att det till skolöverstyrelsens projekt Målbestämning
och utvärdering, MUT, knyts en parlamentariskt sammansatt
referensgrupp.

Utskottet

Den till skolöverstyrelsen knutna pedagogiska nämnden fick sin nuvarande
sammansättning och uppgift efter riksdagens beslut år 1971 (prop.
1971:38, UbU 1971:12, rskr 1971:169). Därvid uttalades att i nämnden skall
ingå bl. a. företrädare för allmänna samhällsintressen, förskolans huvudmän,
personal och elever samt för beteendevetenskaplig forskning. Nämnden skall
såsom rådgivande organ inom skolöverstyrelsen bereda ärenden om pedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av
arbetet i skolan. Nämnden har numera sju ledamöter inklusive ordföranden.
För varje ledamot finns en personlig suppleant.

Kostnaderna för pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, vilket arbete
innefattar ett stort antal projekt, bestrids med medel från det under
åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet. Vissa projekt, t. ex. läroplansarbetet för grundskolan
och gymnasieskolan, pågår kontinuerligt medan andra är mera tidsbegränsade.

Ett särskilt projekt. Målbestämning och utvärdering (MUT), inom det
pedagogiska utvecklingsarbetet uppmärksammas i motionen 1975:828. Det
framstår för motionärerna som uppenbart att arbetet inom MUT-projektet
är utomordentligt viktigt och kan få stor betydelse för den framtida utformningen
av skolan. Motionärerna erinrar om de farhågor som uttalats
för att arbetet inom MUT-projektet skulle kunna leda till en fastare uppläggning
av undervisningen, vilket skulle begränsa lärarnas möjligheter till
självständigt arbete. Motionärerna anför även att oro framförts över att MUTprojektets
målbestämning skulle komma att förhindra en individualisering
av inlärningen. Mot denna bakgrund anses en ökad insyn i MUT-arbetet
angelägen. En parlamentariskt sammansatt referensgrupp föreslås därför bli
knuten till skolöverstyrelsens projekt Målbestämning och utvärdering.

1 Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 11

UbU 1975:11

Utskottet vill först erinra om att det s. k. MUT-projektet startade år 1971
i samband med att en för skolväsendet gemensam avdelning (avdelning
S) inrättades inom skolöverstyrelsen. Enligt de av skolöverstyrelsens styrelse
godkända riktlinjerna för projektarbetet tillkom projektet för att inom den
nya avdelningen samordna arbetet med att klarare precisera skolans mål
samt finna bättre metoder för utvärdering av skolans verksamhet. Projektets
ledningsgrupp skulle också fungera som samordnande organ för läroplansuppföljningen
för grundskolan respektive gymnasieskolan. Till MUT-projektet
knöts referensgrupper med representanter för myndigheter och arbetsmarknadsorganisationer
samt skolans personal-, elev-, föräldra- och huvudmannaorganisationer.
Då MUT-projektet bekostats med medel från anslaget
till pedagogiskt utvecklingsarbete har riktlinjerna för projektet också
behandlats av pedagogiska nämnden där riksdagen är representerad.

MUT-projektet har efter hand kommit att få en betydande omfattning
med ca 40 arbetsgrupper för olika ämnen. Totalt har omkring 400 personer
i större eller mindre omfattning varit inkopplade på projektet.

Skolöverstyrelsens styrelse beslöt den 5 mars 1975 att arbetet med målbestämning
och utvärdering skall koncentreras till färre ämnen, fyra i grundskolan
och fem i gymnasieskolan. Arbetet med övriga ämnen skall avslutas
genom att arbetsgrupperna rapporterar vunna erfarenheter. Budgetåret
1975/76 kommer arbetet inom de återstående nio ämnena att ingå i den
reguljära läroplansuppföljningen för grundskolan respektive gymnasieskolan.
Därigenom upphör begreppet MUT som beteckning för ett målbestämnings-
och utvärderingsprojekt. Någon samordnad beteckning för läroplansarbetet
synes enligt skolöverstyrelsens mening inte nödvändig.

Utskottet vill framhålla vikten av att skolöverstyrelsen tydligt förklarar
att det läroplansarbete, som i viss mån skall fullfölja MUT-arbetet, syftar
till rekommendationer och anvisningar som avses vara vägledande hjälp
för läraren och inte bindande regler i skolarbetet.

Efter skolöverstyrelsens beslut om en begränsning av det s. k. MUTarbetet
och slopandet av beteckningen MUT-projektet på den läroplansuppföljning
som skall fortgå beträffande sammanlagt nio ämnen och ingå
i reguljärt läroplansarbete är frågan om en parlamentariskt sammansatt referensgrupp
knuten till MUT-projektet inte längre aktuell. Utskottet föreslår
därför att motionen 1975:828 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Dagen före skolöverstyrelsens beslut om MUT-projektet - dvs. den 4
mars 1975 - lämnade statsrådet Hjelm-Wallén svar på dels en interpellation,
dels en fråga som båda berörde projektet (riksdagens protokoll 1975:29).
Hon uttalade att hon utgick "från att skolöverstyrelsen alltid, för den händelse
arbetet inom ett projekt skulle motivera detta, i god tid underställer
regeringen de avvikelser från fastställda förutsättningar [skollag, skolstadga
och läroplanernas allmänna delar] som kan behöva övervägas, innan dessa
företas. Jag vill i detta sammanhang åter erinra om att den pedagogiska

UbU 1975:11

nämnden, i vilken bl. a. riksdagen är företrädd, kommer att följa arbetet.
1 den mån förändringar vidtas i MUT-projektet förutsätter jag att skolöverstyrelsen
även överväger eventuella konsekvenser för behovet av insyn och
medverkan från olika grupper.” Utskottet delar statsrådets uppfattning.

Enligt vad utskottet erfarit har skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd,
vilken tidigare behandlat riktlinjerna för MUT-projektet, inte i förväg beretts
tillfälle till information och överläggning om de nu beslutade förändringarna
i MUT-arbetet. Utskottet noterar vidare att inte heller vid den kontakt om
MUT-projektet som utskottet haft med företrädare för skolöverstyrelsen
så sent som i februari 1975 framkom något som tydde på att en förändring
i MUT-arbetet var aktuell.

Utskottet vill stryka under att pedagogiska nämndens uppgift som rådgivande
organ till skolöverstyrelsen i frågor om pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering av utbildningsverksamheten,
är mycket betydelsefull. Utskottet anser därför att nämnden bör ges möjlighet
till ökad insyn vid uppläggningen och genomförandet av olika projekt.
Vidare bör i nämnden antalet ordinarie ledamöter som är parlamentariker
och/eller kommunalpolitiskt engagerade ökas eventuellt genom att nämnden
får färre suppleanter.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om ett ökat inflytande för den pedagogiska nämnden
och om ökad insyn i det pedagogiska utvecklingsarbetet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:828,

2. att riksdagen beträffande skolöverstyrelsens pedagogiska
nämnd samt insyn i det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

Stockholm den 8 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (s). Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt
(c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson
i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s),
Karlsson i Mariefred (c) och fru Lantz (vpk).

UbU 1975:11

Reservation

av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar ”Efter skolöverstyrelsens”
och slutar "riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av motionen 1975:828 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
sammansättningen av skolöverstyrelsens pedagogiska nämnd
samt insyn i det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet.

GOTAB 75 9204 S Stockholm 1975