Utbildningsutskottets betänkande nr 9

UbU 1975: 9

Nr 9

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975: 1 såvitt gäller anslag under åttonde huvudtiteln till högre utbildning
och forskning jämte motioner
Centrala myndigheter m. m.

1. Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens i propositionen 1975: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkterna E 1—E 4 (s. 270—274) framlagda
förslag och hemställer

1. att riksdagen till Universitetskanslersämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
13 559 000 kr,

2. att riksdagen till Universitetskanslersämbetet: Utredningar
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av

2 075 000 kr,

3. att riksdagen till Utrustningsnämnden för universitet och högskolor
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

3 417 000 kr,

4. att riksdagen till Nämnden för socionomutbildning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 665 000 kr.

Universiteten m. m.

2. Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal m. fl.
anslag. Regeringen har dels under rubriken Vissa gemensamma frågor
(s. 247—269) behandlat universitets- och forskningsfrågor av allmän
karaktär, dels under punkterna E 5—E 26 (s. 275—318), E 46—E 49
(s. 347—354), E 59 (s. 366—367) och E 62 (s. 369—370) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att inrätta ordinarie och extra ordinarie
professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen 1975: 1
bilaga 10 under punkterna E 5, E 7, E 11, E 13, E 20, E 22 och E 47,

2. bemyndiga regeringen att ändra benämningen respektive benämningen
och inriktningen av professurer i enlighet med vad som förordats
i propositionen 1975: 1 bilaga 10 under punkterna E 5, E 7, E 13
och E 15,

1 Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 9

UbU 1975: 9

3. bemyndiga regeringen att ändra inriktningen av professurer i enlighet
med vad som förordats i propositionen 1975: 1 bilaga 10 under
punkterna E 20 och E 22,

4. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 70 143 000 kr.
(punkten E 5),

5. till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 20 374 000 kr. (punkten
E6),

6. till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 5 314 000 kr. (punkten E 7),

7. till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 1 355 000 kr. (punkten E 8),

8. till Juridiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 12 097 000 kr. (punkten
E9),

9. till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 2 503 000 kr. (punkten E 10),

10. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
90 224 000 kr. (punkten E 11),

11. till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 24 367 000 kr.
(punkten E 12),

12. till Medicinska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 134 140 000 kr.
(punkten E 13),

13. till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 98 165 000 kr. (punkten E 14),

14. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 37 345 000 kr.
(punkten E 15),

15. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 18 237 000 kr. (punkten
E 16),

16. till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa tandvårdskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 29 022 000 kr.
(punkten E 17),

17. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 5 029 000 kr. (punkten
E 18),

18. till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 054 000 kr. (punkten
E 19),

UbU 1975: 9

19. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
lil 001 000 kr. (punkten E 20),

20. till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
69 609 000 kr. (punkten E 21),

21. till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 109 571 000 kr., varav
1 025 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 22),

22. till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 67 299 000 kr. (punkten E 23),

23. till Teknisk samt viss medicinsk och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning m. m. i Göteborg och Linköping för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 133 253 000 kr., varav
825 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen (punkten E 24),

24. till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning i Linköping för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 9 171 000 kr. (punkten E 25),

25. till Decentraliserad universitetsutbildning m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 5 229 000 kr. (punkten E 26),

26. till Medicinsk forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 64 352 000 kr. (punkten E 46),

27. till Humanistisk forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr. (punkten E 47),

28. till Samhällsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 15 739 000 kr. (punkten E 48),

29. till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 78 460 000 kr. (punkten E 49),

30. till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut för budgetåret
1975/76 anvisa ett anslag av 983 000 kr. (punkten E 59),

31. till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr. (punkten E 62).

MOTIONER VID 1974 ARS RIKSDAG

1974: 741 av herr Gadd m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t framhåller vikten av att en professur i ämnet
den fasta jordens fysik inrättas vid Uppsala universitet,

1974: 1384 av fru Lewén-Eliasson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit begär förslag om att inrätta en professur i konsumentekonomi,

1974: 1393 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär inrättande snarast möjligt av en pro -

UbU 1975: 9

fessur i invärtesmedicinsk allergologi och en professur i barnallergologi
samt medel för dessa professurer.

Utskottet har inhämtat följande remissyttranden:

över motionen 1974: 741 från statens geotekniska institut, universitetskanslersämbetet,
Sveriges Geologiska undersökning, statens naturvetenskapliga
forskningsråd och Vetenskapsakademien,

över motionen 1974: 1384 från universitetskanslersämbetet, konsumentombudsmannen,
statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket
och statens råd för samhällsforskning,

över motionen 1974: 1393 från socialstyrelsen, universitetskanslersämbetet,
arbetarskyddsstyrelsen, statens medicinska forskningsråd,
Svenska läkaresällskapet och Riksförbundet mot Allergi.

Sammanställningar av remissyttrandena är som bilagor 1—3 fogade
till detta betänkande.

MOTIONER VID 1975 ÅRS RIKSMÖTE

1975: 114 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen vidtar skyndsamma åtgärder för att häva
bristen på utbildad sjukgymnastpersonal,

1975: 355 av herr Bengtsson i Göteborg (c) och fru Håvik (s) vari
hemställs att riksdagen beslutar om inrättande vid Göteborgs universitet
från och med budgetåret 1975/76 av en professur i klinisk virologi med
docent Erik Lycke som förste innehavare,

1975: 517 av herr Bergman i Göteborg m. fl. (s, c, m, fp) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

1. att förslag om inrättande av ytterligare någon tjänst inom det
geriatriska området bör föreläggas 1975/76 års riksmöte,

2. att därvid bör beaktas tidigare anförda skäl för en personlig
professur för docenten Alvar Svanborg,

1975: 526 av herrar Hjorth (s) och Hugosson (s) vari hemställs att
riksdagen, med bifall i övrigt till vad som i propositionen 1975: 1, bilaga
10, anförs beträffande inriktningen av professuren i vägbyggnad, hos
regeringen hemställer om att det befintliga universitetslektoratet i vägbyggnad
vid tekniska högskolan i Stockholm utbyts mot en biträdande
professur i samma ämne med inriktning av forskningsområdet mot vägproj
ektering,

1975:531 av fru Ludvigsson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
uttalar att en väsentligt större satsning på reumatologisk forskning bör

UbU 1975: 9

göras inom ramen för medicinska forskningsrådets prioriteringssystem
för nya projekt,

1975: 537 av herr Nilsson i Kristianstad (s) vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen utreder frågan om ett ökat stöd till forskning
rörande reumatiska sjukdomar,

1975:543 av herr Regnéll m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att vid Lunds universitets juridiska fakultet inrätta en professur
i ämnet socialrätt fr. o. m. budgetåret 1975/76,

1975: 545 av fröken Rogestam m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag till 1975/76 års riksmöte om
inrättande av en professur i genetik vid Göteborgs universitet,

1975:549 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
bemyndigar regeringen att inrätta en professur i tillämpad psykologi
vid Lunds universitet den 1 juli 1975,

1975: 552 av herrar Sundman (c) och Åkerfeldt (c) vari hemställs

1. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m. m.: Driftkostnader
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 100 000 kr. förhöjt
reservationsanslag om 5 154 000 kr.,

2. att riksdagen hos regeringen begär att universitetskanslersämbetet
ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en vidgad toxikologisk utbildning
inom apotekar- och läkarutbildningarna,

1975: 802 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar 8 milj. kr. till Stödoch
innovationsåtgärder för grundutbildningen inom filosofisk fakultet,

2. att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar 3 milj. kr. för att
garantera bredd i utbildningsutbudet vid universitetet i Umeå, högskolan
i Linköping samt universitetsfilialerna,

3. att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar 2 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit till Samhällsforskning,

4. att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar 1 milj. kr. utöver
vad regeringen föreslagit till Decentraliserad universitetsutbildning,

5. att riksdagen fr. o. m. budgetåret 1975/76 beslutar inrätta en
professur i franska vid Göteborgs universitet inkl. 500 assistenttimmar,

6. att riksdagen fr. o. m. budgetåret 1975/76 beslutar inrätta en
professur i spanska vid Lunds universitet inkl. 500 assistenttimmar,

7. att riksdagen fr. o. m. budgetåret 1975/76 beslutar inrätta 5 tjänster
som forskarassistent vid samhällsvetenskaplig fakultet,

8. att riksdagen uttalar att en kraftig utbyggnad av den humanistiska
forskningen bör ske under en femårsperiod i enlighet med vad
som anförts i motionen,

t2 Riksdagen 1975.14 sami. Nr 9

UbU 1975: 9

9. att riksdagen uttalar att universitet och högskolor bör ges stor

frihet att inrikta forskning och utbildning så att verksamheten får en

lokal profil,

10. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt universitetskanslersämbetet
och statens råd för samhällsforskning att lägga fram en plan
för den långsiktiga utbyggnaden av den samhällsvetenskapliga forskningen,

1975: 812 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c, fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att professuren i histologi vid medicinska
fakulteten i Uppsala tills vidare skall hållas vakant,

2. att riksdagen hos regeringen begär att ärendet blir föremål för

en ingående och allsidig utredning, i syfte att klarlägga forsknings- och

utbildningsverksamheterna vid landets nuvarande anatomiska och histologiska
avdelningar,

1975: 835 av fru Wigenfeldt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att bemyndiga regeringen att vid universitetet i Uppsala inrätta
föreslagen professur i barnkirurgi vilken skall vara förenad med tjänst
som överläkare vid Akademiska sjukhusets i Uppsala barnkirurgiska
klinik,

1975: 838 av fru Åsbrink m. fl (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär tillsättandet av en arbetsgrupp med uppdrag att framlägga
förslag till upprättandet av ett institut för gerontologisk forskning,

1975: 1341 av herr Alsén m. fl. (s) vari hemställs

A. i första hand att riksdagen beslutar

1. att den i budgetpropositionen föreslagna professuren i barnkirurgi
inrättas vid något av universiteten i Uppsala och Göteborg eller vid
Karolinska institutet,

2. att ledigförklarandet och tillsättningsförfarandet sker enligt universitetskanslersämbetets
förslag,

3. att bemyndiga regeringen att enligt universitetskanslersämbetets
förslag besluta om placering av professuren samt,

för det fall att yrkandena under A. ej skulle bifallas av riksdagen,

B. i andra hand att riksdagen beslutar

1. att inrätta förutom den i budgetpropositionen föreslagna professuren
i barnkirurgi ytterligare en professur i detta ämne,

2. att bemyndiga regeringen att enligt universitetskanslersämbetets
förslag besluta om placering av denna andra professur i barnkirurgi,

1975: 1348 av fru Anér m. fl. (fp, s, c, m, vpk) vari hemställs att riksdagen
under anslaget Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
anvisar 108 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit för att stödja verksamheten
inom Centrum för tvärvetenskap i Göteborg,

UbU 1975: 9

1975: 1349 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i Örebro
(c) vari hemställs att riksdagen beslutar att tjänst som professor och
biträdande professor i reumatologi inrättas i Umeå respektive Göteborg
och att erforderliga medel härför anslås,

1975: 1355 av herr Danell (m) och fru af Ugglas (m) — i motionen
hänvisas till vad som anförts i den till utrikesutskottet remitterade motionen
1975: 1693 — såvitt gäller hemställan att riksdagen hos regeringen
uttalar vad i motionen anförts om förbättring av yrkesvägledning
och arbetsmarknadsinformation på högskolor och universitet (yrkandet
2),

1975: 1360 av herr Fågelsbo (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att frågan om en kapacitetsutbyggnad av sjukgymnastutbildning
snarast beaktas så att behovet av sjukgymnastisk behandling
kommer att motsvara ett framtida behov,

1975: 1381 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen begär hos regeringen att åtgärder snarast vidtas för
att öka såväl specialist- som grund- och sidoutbildningen i reumatologi
för läkare,

2. att riksdagen uttalar att den reumatologiska forskningen bör få
ett väsentligt större utrymme inom ramen för de resurser som ställs till
förfogande för medicinsk forskning,

1975: 1391 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att anslaget till Samhällsforskning för budgetåret 1975/76 minskas med
500 000 kr.,

1975: 1406 av fröken Pehrsson m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att
riksdagen hos regeringen begär att utbildningen av logopeder snarast
utökas (yrkandet 2),

1975: 1408 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att förslag snarast framläggs om en utökad sjukgymnastutbildning,

1975: 1410 av herr Raneskog (c) och fröken Pehrsson (c) vari hemställs 1.

att riksdagen hos regeringen begär att våra svåraste folksjukdomar
ges högsta prioritet vid fördelning av forskningsanslag, så att trenden
uppåt kan brytas,

2. att riksdagen till Bidrag till Riksföreningen mot cancer för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 2
milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 5 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Medicinsk forskning för budgetåret 1975/76 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 1 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag om 65 352 000 kr., att användas för reumatologisk
forskning,

UbU 1975: 9

1975: 1424 av herr Turesson (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen föreslår att en adjungerad professur
i ”byggnadskultur och bebyggelsemiljö med undervisning i vård och
restaurering” inrättas vid Stockholms universitets humanistiska fakultet
samt att arkitekten fil. lic. Börje Blomé kallas till sagda professur,

2. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om dels
inrättande av en professur i ”byggnadskultur och bebyggelsemiljö med
undervisning i vård och restaurering” med tillhörande institution samt
ett universitetslektorat vid Stockholms universitets humanistiska fakultet,
dels inrättande av universitetslektorat i samma ämne vid övriga
universitet och de tekniska högskolorna,

1975: 1431 av herr Åsling (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om forskning och utbildning i kooperation
i enlighet med vad i motionen anförts.

UTSKOTTET

Regeringen har den 28 februari i år till riksdagen överlämnat propositionen
1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen. Propositionen,
som bygger på förslag från främst 1968 års utbildningsutredning
(U 68), U 68-beredningen och kompetenskommittén, är omfattande och
behandlar många för den högre utbildningen väsentliga frågor. Utskottet
kommer senare att avge betänkande med anledning av propositionen.
I detta betänkande redovisar utskottet sina ställningstaganden till regeringens
i budgetpropositionens bilaga 10 framförda förslag beträffande
högre utbildning och forskning — med undantag av reservationsanslaget
till Atomforskning — samt till vissa under den allmänna motionstiden
under åren 1974 och 1975 framförda motionsyrkanden.

Grundutbildningen

Den grundläggande utbildningen vid de tekniska fakulteterna har
byggts ut kraftigt sedan början av 1960-talet. Intagningskapaciteten
kommer nästa budgetår att uppgå till ca 3 500 platser. Detta innebär ett
trefaldigande sedan år 1960. Under perioden 1968/69—1975/76 ökar
antalet nybörjarplatser med drygt 60 %. De senaste åren har samtidigt
de studerandes efterfrågan på teknisk högskoleutbildning avtagit. Den
minskade efterfrågan visar sig bl. a. i att antalet förstahandssökande
per utbildningsplats har minskat och i att vissa utbildningsplatser inte
kunnat besättas. Antalet vakanser i årskurs 1 var drygt 400 höstterminen
1974.

En stor del av förklaringen till den minskade efterfrågan på bl. a.
högre teknisk utbildning ligger i de val eleverna gör i skolan. Teknisk

UbU 1975: 9

fakultet — liksom matematisk-naturvetenskaplig — rekryterar till helt
övervägande del studerande som genomgått naturvetenskaplig eller teknisk
linje i gymnasieskolan. Antalet studerande på dessa linjer har sedan
slutet av 1960-talet minskat kraftigt i relation till studerandeantalet
på andra linjer i gymnasieskolan. Med hänsyn härtill kan, om inte
rekryteringsunderlaget för högre teknisk utbildning breddas, någon förändring
i tillströmningen inte förväntas inträffa under de närmaste åren.

Den påtagliga förändringen i de studerandes intresse för högre teknisk
utbildning och den samtidiga expansionen av utbildningskapaciteten har
ställt de tekniska fakulteterna i en ny situation. Tidigare antogs generellt
studerande med mycket goda förkunskaper och studieförutsättningar.
Under de senaste åren har till följd av den minskade konkurrensen
de antagna kommit att utgöra en mera heterogen grupp såvitt
gäller både förkunskaper och studieförutsättningar. Dessa förändringar
kan, framhåller departementschefen, ha bidragit till de sämre, på några
utbildningslinjer väsentligt sämre, studieresultaten.

Utbildningen vid de tekniska fakulteterna har traditionellt byggts
upp kring föreläsningsserier, som i första hand varit anpassade för en
relativt liten, homogen grupp studerande med goda studieförutsättningar.
Erfarenheten visar att man genom att ersätta föreläsningsformen
med mer aktiverande undervisningsformer, t. ex. undervisning i mindre
grupper samt repetitions- och stödkurser, kan förbättra studieprestationema
och minska studieavbrotten. I sådant syfte föreslår regeringen att
resurserna för utbildningen i de lägre årskurserna för civilingenjörsutbildningen
nästa budgetår förstärks med 2 milj. kr. Utskottet anser insatser
som kan öka studieeffektiviteten angelägna och tillstyrker den av
regeringen föreslagna medelsanvisningen.

Inom de filosofiska fakulteterna har ett nytt studiemönster vuxit fram
de senaste åren. En ökad andel av de nyinskrivna uppger vid inskrivningstillfället
att de inte har för avsikt att studera för hel examen. Allt
fler nyinskrivna — numera omkring 30 procent — är vidare inställda
på deltidsstudier, och hösten 1974 var ca 40 procent av de nyinskrivna
äldre än 24 år. Som en jämförelse kan nämnas att motsvarande andel
hösten 1970 var ca 25 procent.

Kraven från de nya studerandegrupperna har starkt bidragit till ett
nytt kursutbud. Också de allt starkare kraven på kurser med yrkesinriktning
har inspirerat till en förnyelse av utbildningsutbudet. Under läsåren
1970/71—1973/74 har tillkommit totalt över 700 nya studiekurser vid
de filosofiska fakulteterna.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) framhåller att nya studiekurser
och ämnesområden många gånger inte kunnat få tillfredsställande resurser
i initialskedet. De möjligheter UKÄ fått bl. a. att försöksvis inrätta
nya allmänna utbildningslinjer bör enligt UKÄ kompletteras med

UbU 1975: 9

åtgärder som gör det möjligt att till en början stödja försöksverksamheten
med särskilda resurser såväl för planering och igångsättning som
för bedrivande av undervisningen. UKÄ har därför föreslagit att sammanlagt
2 milj. kr. anvisas under de filosofiska fakulteternas anslag budgetåret
1975/76 för stöd- och innovationsåtgärder. Regeringen har inte
biträtt förslaget.

Enligt motionen 1975: 802 finns det starka skäl för att medel som frigörs
genom minskningen av antalet tilldelningsgrundande studerande tas
i anspråk för kvalitets- och effektivitetsfrämjande åtgärder. Likartade
förstärkningsinsatser som de som föreslagits i fråga om de tekniska fakulteterna
är motiverade även inom andra fakulteter. Med hänsyn till
behovet av en fortsatt förnyelse inom grundutbildningen och förstärkta
undervisningsinsatser på en rad områden föreslår motionärerna att de
filosofiska fakulteterna för nästa budgetår ges ett särskilt anslag föi
stöd och innovationsåtgärder på 8 milj. kr. I motionen påpekas att detta
belopp ungefär motsvarar två procent av det samlade anslaget till lärarlöner
och driftkostnader för dessa fakulteter.

Utskottet har med hänsyn till budgetläget funnit sig böra avstyrka bifall
till yrkandet 1 i motionen 1975: 802.

Regeringen föreslår att ett oförändrat belopp av 2 milj. kr. anvisas
för särskilda insatser i syfte att garantera utbildningsutbud av rimlig
bredd vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping samt universitetsfilialerna.
I motionen 1975: 802 anförs att regeringens förslag i realiteten
innebär minskade insatser för att upprätthålla ett tillfredsställande
utbildningsutbud på de aktuella orterna. 1 motionen föreslås att riksdagen
anvisar 3 milj. kr. i enlighet med ett av UKÄ framfört förslag.

Vad beträffar nästa budgetår anser utskottet att medelsanvisningen
för ifrågavarande särskilda insatser i enlighet med regeringens förslag
bör kunna begränsas till 2 milj. kr. Utskottet tillstyrker alltså att detta
belopp anvisas under de av regeringen föreslagna anslagen och avstyrker
motionen 1975: 802 yrkandet 2.

Enligt riksdagens beslut förra året (prop. 1974: 1 bil. 10 s. 243, UbU
1974: 13, rskr 1974: 121) skall tolkutbildning anordnas vid filosofisk
fakultet. Frågan om utbildningens närmare organisation utreds inom
UKÄ, som enligt budgetpropositionen räknar med att tolkutbildningen
skall kunna starta vårterminen 1976.

I propositionen 1971: 52 angående utbildning av bibliotekspersonal
redovisades ett förslag om utbildning i informatik (UbU 1971: 19, rskr
1971: 189). I propositionen förutskickades att UKÄ skulle få i uppdrag
att närmare överväga och lägga fram förslag om utbildningsfrågorna på
området. UKÄ har i skrivelse i mars 1974 redovisat utredningsuppdraget
och föreslagit att utbildningen skall bedrivas inom ramen för grundläggande
utbildning i informationsbehandling vid filosofisk fakultet. En -

UbU 1975: 9

ligt departementschefens mening bör utbildningen i informatik komma
till stånd i huvudsak i enlighet med UKÄ:s förslag. Utskottet har inte
funnit anledning till erinran. Det ankommer på regeringen att besluta
om utbildningen.

Under anslagsrubriken Decentraliserad universitetsutbildning har innevarande
budgetår anvisats 5 229 000 kr. Den decentraliserade universitetsutbildningen
omfattar dels kursverksamhet på 20-poängsnivån
och på 40-poängsnivån, dels s. k. systematiserad decentraliserad universitetsutbildning,
dels grundkurser anordnade av Hermods.

För nästa budgetår har UKÄ räknat med decentraliserad kursverksamhet
på 20-poängsnivån i samma omfattning som innevarande budgetår
och på 40-poängsnivån i något större omfattning samt med en
utbyggnad av försöksverksamheten med kombinationsutbildning utanför
universitetsorterna. I fråga om den systematiserade decentraliserade
undervisningen i Luleå, Sundsvall och Östersund har föreslagits viss
ökning. UKÄ har för budgetåret 1975/76 beräknat de sammanlagda
kostnaderna för decentraliserad universitetsutbildning till ca 6,3 milj. kr.
Med hänsyn till den reservation som beräknats föreligga vid slutet av
innevarande budgetår har föreslagits att för budgetåret 1975/76 anvisas
5 629 000 kr.

I budgetpropositionen föreslås att anslaget förs upp med oförändrat
belopp. Samtidigt anmäls att 2 milj. kr. av reservationen skall överföras
till budgetutjämningsfonden.

Överföringen till budgetutjämningsfonden skulle enligt motionen
1975: 802 innebära en nedskärning av verksamheten med decentraliserad
universitetsutbildning. Åtgärden skulle enligt motionärernas uppfattning
motverka strävandena att erbjuda flera personer bättre utbildningsmöjligheter
på eller i närheten av bostadsorten. Motionärerna föreslår
därför att riksdagen skall anvisa 1 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit för nästa budgetår.

Utskottet har inhämtat att reservationen under anslaget nu preliminärt
kan beräknas uppgå till ca 3,3 milj. kr. vid utgången av budgetåret
1974/75. Utskottet finner att det av regeringen föreslagna anslagsbeloppet
tillsammans med kvarvarande reservation på 1,3 milj. kr. — efter
överföringen till budgetutjämningsfonden av 2 milj. kr. — i huvudsak
bör täcka de kostnader för decentraliserad universitetsutbildning som
UKÄ räknat med i sina anslagsäskanden. Motionen 1975: 802 yrkandet
4 bör därför avslås av riksdagen och medel anvisas i enlighet med regeringens
förslag.

I fråga om de medicinska fakulteterna vill utskottet erinra om att
det pågår försöksverksamhet med ändrad studieordning under de tre
första åren av läkarutbildningen. Genom beslut den 22 november 1974

UbU 1975: 9

har UKÄ fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för en försöksverksamhet
som omfattar även det fjärde året i läkarutbildningen och som
syftar till en närmare anknytning av utbildningen till den öppna vården.
Utredningsarbetet skall bedrivas skyndsamt.

Snara åtgärder för att öka såväl grund- som specialist- och sidoutbildning
i reumatologi för läkare begärs i motionen 1975: 1381. Med
hänvisning till det stora antalet personer med reumatiska sjukdomar
och till socialstyrelsens råd och anvisningar för planeringen av reumatologisk
vård föreslår motionärerna att åtgärder vidtas så att en reumatologisk
undervisningsklinik inrättas vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
och undervisningsenheter anordnas i Göteborg och Linköping.

Självständiga reumatologiska kliniker med undervisningsuppgifter
finns i Stockholm, Lund och Umeå. I Stockholm (karolinska institutet)
respektive Lund finns en tjänst som biträdande professor. I Göteborg
och Linköping sker undervisningen i reumatologi inom medicinska kliniker.

I grundutbildningen av läkare ingår reumatologin som ett kortare
avsnitt inom ämnet medicin, varierande mellan någon dag och ett par
veckor beroende på utbildningsort. Efter avslutad grundutbildning och
vidareutbildning genom allmäntjänstgöring på 21 månader erhåller läkaren
legitimation och kan fortsätta sin vidareutbildning till specialistkompetens
inom ca 40 olika specialiteter eller till allmänläkarkompetens.
Reumatologin är sedan år 1969 en av specialiteterna, och utbildningen
består av två års tjänstgöring inom reumatologi, två års tjänstgöring inom
allmän intemmedicin, varav högst ett halvt år får bytas ut mot
tjänstgöring inom långvårdsmedicin, samt sidoutbildning på ett halvt år
inom antingen ortopedisk kirurgi eller medicinsk rehabilitering. Inom
specialiteten invärtes sjukdomar (eller allmän intemmedicin) kan ett år
av vidareutbildningen bytas ut mot något av de övriga nio ämnena inom
den invärtesmedicinska ämnesgruppen, varibland reumatologin är ett.
Inom några av de övriga specialiteterna kan sidoutbildningen ske inom
ett av ämnena inom den invärtesmedicinska ämnesgruppen, således även
i reumatologi. Slutligen kan den som vidareutbildar sig till allmänläkarkompetens
välja valfri specialitet, alltså även reumatologi, under högst
nio månader av den tre och ett halvt år långa utbildningen.

Vid 1972 års riksdag uttalade utskottet att det är betydelsefullt att de
av socialstyrelsen uppställda målen för den reumatologiska vården uppnås.
Ett motionsyrkande om inrättande av reumatologiska undervisningskliniker
vid undervisningssjukhusen biträddes emellertid inte. Det
reumatologiska området kunde enligt utskottets mening inte behandlas
fristående. Vid planeringen måste beaktas konsekvenserna för andra
specialiteter. Utskottet hänvisade även till att UKÄ, som beretts tillfälle
att yttra sig över motionen, hade anfört att behovet av en förstärkning

UbU 1975: 9

av insatser på utbildningssidan successivt torde kunna tillgodoses genom
initiativ och dispositioner inom ramen av de resurser som står till förfogande
(UbU 1972: 32).

Med motsvarande hänvisningar avstyrkte socialutskottet följande år
motionsyrkanden om åtgärder för en ökad specialist- och sidoutbildning
i reumatologi (SoU 1973:11, SoU 1974: 11).

Utskottet vill betona betydelsen av att de reumatologiska sjukdomarna
uppmärksammas inom såväl utbildning som forskning. Utskottet är
dock inte berett förorda någon ökning av reumatologins utrymme inom
grundutbildningen av läkare utan att konsekvenserna för andra ämnen
kan överblickas. Vad gäller vidareutbildning till specialistkompetens
förutsätter utskottet att socialstyrelsen — som har att medge sjukvårdshuvudmännen
att inrätta s. k. blockförordnanden för fortsatt vidareutbildning
— vid avvägningen mellan de skilda specialiteterna uppmärksammar
framtida behov av reumatologer. Utskottet vill även peka på
betydelsen av att reumatologi kan väljas som sidoutbildning inom vissa
andra specialiteter och som utby tesämne inom allmänläkarutbildningen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:
1381 yrkandet 1.

Skyndsamma åtgärder bör enligt motionerna 1975: 114, 1975: 1360
och 1975: 1408 vidtas för att öka utbildningen av sjukgymnastpersonal.

På Kungl. Maj:ts uppdrag utreder skolöverstyrelsen förutsättningarna
för att öka intagningen till sjukgymnastutbildningen. Överstyrelsen
skall därvid samråda med UKÄ. Utskottet har inhämtat att sjukgymnastutbildning
startats i januari 1975 i Örebro och att utbildning planeras
bli anordnad i Uppsala fr. o. m. januari 1976. Av långtidsbedömningen
i UKÄ:s anslagsframställning framgår att frågan om sjukgymnastutbildningens
kapacitet i Lund och Stockholm kommer att aktualiseras
vid behandling av förslagen från 1968 års utbildningsutredning (U 68)
rörande vissa kortare vårdutbildningar (SOU 1973: 58). I U 68:s betänkande
tas även upp frågan om utbildning av viss hjälppersonal. U
68:s förslag bereds för närvarande inom utbildningsdepartementet. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975:114,
1975:1360 och 1975: 1408.

En utökad utbildning av logopeder begärs i motionen 1975: 1406.

Logopedutbildning omfattar studiekurser om 40 poäng i fonetik och
20 poäng i psykologi vid filosofisk fakultet samt 60 poäng logopedi vid
medicinsk fakultet. Till logopedutbildning antas enligt gällande bestämmelser
det antal studerande som UKÄ bestämmer. Genom beslut den
18 november 1974 har UKÄ fastställt antagningskapaciteten för den logopedutbildning
som påbörjas vid universitetet i Stockholm vårterminen
1975 till 24 studerande under förutsättning att erforderliga medel ställs
till förfogande för genomförande av studiekurser inom ämnesområdet

t3 Riksdagen 1975.14 sami. Nr 9

UbU 1975: 9

logopedi läsåret 1976/77 med detta studerandeantal. Detta innebär att
utbildningskapaciteten i Stockholm ökas från 16 till 24 platser. Enligt
vad utskottet erfarit föreligger planer på att utöka utbildningskapaciteten
i Lund/Malmö. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motionen 1975: 1406 yrkandet 2.

Vid de läroanstalter som har odontologisk fakultet bedrivs tandvårdande
verksamhet som ett led i utbildningen och forskningen. Denna är
organiserad enligt två principiellt skilda modeller. Vid universitetet i
Lund och vid karolinska institutet, enheten vid Holländargatan, meddelas
tandvård dels vid kandidatkliniker inom ramen för de odontologiska
institutionerna, dels vid lärarkliniker. Lärarna är inte heltidsanställda
utan har en till vissa timmar fastställd tjänstgöringsskyldighet. Vid universiteten
i Göteborg och Umeå, där den andra modellen tillämpas, hålls
den kliniska verksamheten samman inom en organisatorisk enhet, tandsjukvårdscentralen.
Konstruktionen av lärartjänsterna har utformats
med hänsyn till uppläggningen av den kliniska verksamheten. Samtliga
lärare/tandläkare har heltidstjänster, vilka är förenade med tjänster som
övertandläkare eller biträdande övertandläkare vid tandsjukvårdscentralen.
Sistnämnda modell avses bli tillämpad även vid den enhet för
odontologisk utbildning och forskning som är under uppbyggnad i anslutning
till Huddinge sjukhus.

UKÄ har föreslagit att organisationen av den kliniska verksamhet
som bedrivs i anslutning till odontologisk utbildning och forskning vid
universitetet i Lund ändras. Förslaget innebär att en organisation liknande
den som nu finns vid universiteten i Göteborg och Umeå skall
införas även vid universitetet i Lund. Socialstyrelsen har haft vissa erinringar
mot förslaget. Departementschefen anser att en omorganisation
i enlighet med UKÄ:s förslag bör komma till stånd under förutsättning
att utbildningens kvalitet bibehålls på en oförändrad nivå. En
ändrad organisation får inte heller innebära en reducering av den tandvård
som enligt avtal med Malmö kommun åvilar universitetet. Vidare
förutsätter departementschefen att omorganisationen inte kommer att
föranleda krav på ökad medelsanvisning.

Utskottet har inte funnit anledning till någon erinran mot vad departementschefen
anfört.

Såvitt gäller farmaceutiska fakulteten har regeringen inte räknat med
andra förändringar under avlöningsanslaget än sådana av automatisk
natur.

I motionen 1975: 552 begärs att medel skall anvisas under budgetåret
1975/76 till dels en försöksutbildning i toxikologi, dels en vidareutbildning
av receptarier till apotekare. Vidare önskas en utredning
av förutsättningarna för en vidgad toxikologisk utbildning inom apo -

UbU 1975: 9

tekar- och läkarutbildningen. Behovet av ifrågavarande medelsanvisning
på 100 000 kr. har prövats av regeringen. Utskottet är inte berett
att förorda ett annat ställningstagande från riksdagens sida och avstyrker
därför motionen 1975: 552 yrkandet 1.

Vad gäller yrkandet 2 i motionen erinras om att till UKÄ finns knutet
ett utbildningsråd för farmaceutisk utbildning enligt bestämmelserna
i 10 § instruktionen (1965:740) för UKÄ. Behovet att utreda förutsättningarna
för en vidgad toxikologisk utbildning inom apoteksoch
läkarutbildningarna ankommer det på nämnda utbildningsråd eller
UKÄ att bedöma. UKÄ kan efter utredning i vanlig ordning komma
med förslag i ärendet till regeringen. Med hänvisning till detta avstyrker
utskottet motionen 1975: 552 yrkandet 2.

UKÄ har förordat vissa förändringar i bestämmelserna om särskilt
stöd till handikappade studerande avseende grundläggande utbildning
och forskarutbildning inom samtliga fakultetsområden. I överensstämmelse
med UKÄ:s förslag har departementschefen under anslagen till
lärarpersonal vid de filosofiska fakulteterna beräknat sammanlagt ytterligare
50 000 kr. för detta ändamål. För de fall de schablonmässigt
beräknade medlen inte medger assistans i undervisningen i erforderlig
omfattning bör behovet av ytterligare medel tillgodoses inom ramen för
medel som står till förfogande för extra utgifter.

I detta sammanhang vill utskottet redovisa sitt ställningstagande till
yrkandet 2 i motionen 1975: 1355. Med hänvisning till vad som anförts
i den till inrikesutskottet remitterade motionen 1975:1693 har i motionen
1975:1355 yrkats att riksdagen skall göra uttalande beträffande
förbättring av yrkesvägledning och arbetsmarknadsinformation på universitet
och högskolor.

UKÄ lägger enligt vad utskottet erfarit i vår fram förslag till ett utbildningsprogram
för studievägledama inom högskolesektorn som syftar
till att göra dem mer lämpade att förmedla yrkeslivsinformation till
de studerande. Samtidigt har UKÄ i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
utrett frågan vilka yrkesvägledande uppgifter som kan fullgöras
av universiteten och vilken arbetsfördelning som bör gälla mellan förvaltningar
och institutioner. Även i propositionen 1975: 9 om reformering
av högskoleutbildningen berörs frågor om studie- och yrkesvägledningsverksamheten.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen 1975: 1355 yrkandet 2.

Forskarutbildningen

Med stöd av Kungl. Maj ris bemyndigande tillkallades i maj 1974 sju
sakkunniga med uppgift att se över vissa frågor rörande forskarutbildningen.
I direktiven till de sakkunniga, vilka antagit namnet forskar -

UbU 1975: 9

utbildningsutredningen (FUN, U 1974: 06) anges fem huvudfrågor, som
utredningen skall behandla. Mot bakgrund bl. a. av den mycket starka
tillströmningen till forskarutbildningen sedan slutet av 1960-talet skall
utredningen utarbeta ett system för och lägga fram förslag till dimensionering
av forskarutbildningen. Utredningen skall vidare studera behörighets-
och urvalsfrågor i syfte att åstadkomma en mer differentierad
rekrytering till forskarutbildningen. Möjligheterna att differentiera utbildningen
efter grundexamen med hänsyn till skilda utbildningsmål
skall undersökas liksom studiefinansieringen vid utbildning på denna
nivå. FUN skall slutligen ta upp frågan om utformningen av forskarkarriären.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår pekar UKÄ på att forskarkarriären
inom en fakultet normalt kräver ett större antal tjänster
än som svarar mot forskarutbildningens behov. En tillräcklig bas för
forskarrekryteringen, som kan säkra forskningens fortsatta utveckling,
måste enligt UKÄ skapas. Genom de yngre forskare som innehar tjänster
som docent eller forskarassistent initieras en stor del av nyinriktningen
inom vetenskaperna. UKÄ för fram förslag om sammanlagt
åtta nya docent- och 34 nya forskarassistenttjänster. I budgetpropositionen
har medel beräknats för ytterligare nio tjänster som forskarassistent,
varav åtta vid humanistisk fakultet och en vid teknisk fakultet.

I fråga om den samhällsvetenskapliga forskningen har i motionen
1975: 802 förts fram förslag om en plan för den långsiktiga utbyggnaden
av denna och om ytterligare medel till statens råd för samhällsforskning.
Dessa förslag behandlar utskottet i det följande. Vill man få till
stånd en självständig samhällsvetenskaplig grundforskning måste universiteten
tillföras resurser, främst i form av tjänster för forskning och
forskarutbildning, anser motionärerna och yrkar att riksdagen — utöver
regeringens förslag — skall anvisa medel till fem nya tjänster som forskarassistent
vid samhällsvetenskaplig fakultet.

Utskottet anser att det saknas anledning för riksdagen att frångå
den prioritering i fråga om forskarassistenttjänster som regeringen gjort.
Utskottet tillstyrker alltså förslaget om medel till åtta nya tjänster vid
humanistisk fakultet och en vid teknisk fakultet och avstyrker motionen
1975: 802 yrkandet 7.

I budgetpropositionen anmäler departementschefen att han har för
avsikt att i annat sammanhang föreslå regeringen att av UKÄ föreslagen
försöksverksamhet med yrkesinriktad specialistutbildning vid
teknisk fakultet skall få anordnas inom ramen för resurser som eljest
skulle ha använts för forskarutbildning. Försöksverksamheten avser en
tvåårig heltidsutbildning, för vilken normalt skall krävas samma förkunskaper
som för forskarutbildning vid teknisk fakultet men med tillägg

UbU 1975: 9

av minst tre års yrkesverksamhet. Utskottet, som noterat att utbildningen
inte är tänkt att vara en etapp på vägen mot doktorsexamen,
delar departementschefens uppfattning att försöksverksamheten bör genomföras
i samråd med FUN.

Forskningsorganisationen vid universitet och
högskolor

I budgetpropositionen har beräknats medel till ett antal nya professurer,
vilka avses bli inrättade med stöd av bemyndiganden som riksdagen
tidigare lämnat. Utskottet tillstyrker ifrågavarande förslag och
har inte heller funnit anledning till erinran mot vad som i propositionen
anförts i fråga om nya tjänster som biträdande professor.

Utskottet föreslår att riksdagen nu bemyndigar regeringen att vid
i budgetpropositionen angivna tidpunkter inrätta följande i denna föreslagna
professurer, nämligen vid universitetet i Uppsala en professur i
etnologi, särskilt utomeuropeisk, och en professur i fysiologi, vid universitetet
i Lund en professur i religionssociologi — med undervisningsskyldighet
även vid universitetet i Uppsala — vid universitetet i Göteborg
en professur i ekonomisk historia och en professur i informationsbehandling,
särskilt administrativ databehandling — professuren skall
vara gemensam för universitetet och Chalmers tekniska högskola samt
med undervisningsskyldighet även vid universitetet i Lund — vid universitetet
i Stockholm en professur i mikrobiologi, vid universitetet i
Umeå en professur i konstvetenskap, vid karolinska institutet en professur
i medicinsk näringslära, vid tekniska högskolan i Stockholm en
professur i metallernas gjutning och en professur i teknisk akustik samt
vid tekniska högskolan i Luleå en professur i arbetslivets socialpsykologi.

Därutöver har regeringen fört fram förslag om en professur i bamkirurgi
vid karolinska institutet. Med anledning av förslaget har väckts
motionerna 1975: 835 och 1975: 1341.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslog UKÄ att
en professur i bamkirurgi skulle inrättas i samband med att innehavaren
av den personliga tjänsten som biträdande professor i pediatrisk urologi
vid karolinska institutet (Kl), N.-O. Ericsson, avgår med pension. Sedermera
preciserades förslaget i skrivelse den 30 september 1974, i vilken
UKÄ anför bl. a. följande. ”Inom UKÄ har frågan om placeringen
av tjänsten behandlats i fakultetsberedningen för medicin, odontologi och
farmaci. Goda förutsättningar föreligger enligt beredningens mening i
Uppsala, Göteborg och Stockholm att placera en professur i barnkirurgi
och att förena denna med tjänst som överläkare vid barnkirurgisk klinik.
Placeringen vid läroanstalt bör dock enligt beredningens uppfattning
bli beroende av vem som utnämns till professor i ämnet. De medicinska
fakulteterna i Uppsala, Göteborg och Stockholm bör gemensamt ledig -

UbU 1975: 9

förklara tjänsten och utse sakkunniga. Fakulteten vid karolinska institutet
bör därefter avge förslag till innehavare av tjänsten. Fakulteterna
i Uppsala och Göteborg bör beredas tillfälle att avge yttrande över institutets
förslag. Utnämns någon av klinikcheferna i Uppsala och Göteborg
placeras tjänsten vid motsvarande läroanstalt. Utnämns arman på
tjänsten placeras den vid karolinska institutet. Förslaget förutsätter att
Kungl. Maj:t utverkar bemyndigande av riksdagen att besluta om placeringen
av professuren.”

UKÄ har i skrivelsen biträtt fakultetsberedningens förslag och sålunda
föreslagit att placering vid läroanstalt av tjänsten skall bli beroende
av vem som utnämns till professor. Regeringen föreslår emellertid att
professuren placeras vid karolinska institutet och förenas med tjänst
som överläkare vid karolinska sjukhuset.

I motionen 1975:1341 hemställs i första hand att riksdagen beslutar
i enlighet med vad UKÄ föreslagit och att riksdagen om detta yrkande
inte bifalles beslutar bemyndiga regeringen att inrätta ytterligare en
professur i barnkirurgi med placering av tjänsten vid läroanstalt som
skall vara beroende av vem som utnämns till professor. I motionen
1975: 835 yrkas att den i budgetpropositionen föreslagna professuren
skall inrättas vid universitetet i Uppsala och förenas med tjänst som
överläkare vid Akademiska sjukhuset.

Utbildningsutskottet framhöll redan år 1971 i betänkandet 1971: 3
(s. 19) angelägenheten av en förstärkning av forsknings- och utbildningsresurserna
i barnkirurgi.

Vad därefter gäller frågan vid vilken läroanstalt den nya professuren
bör vara placerad har utskottet förståelse för de synpunkter på frågan
om riksprofessurer som framförts i ärendet och vill hävda att vad socialstyrelsen
i sitt remissyttrande sammanfattande kallar formella problem
inte bör få vara avgörande för vilket beslut som fattas. Å andra sidan har
utskottet vid sin prövning funnit att det inte nu föreligger tillräckliga skäl
för att ändra de principer som sedan länge tillämpats såvitt gäller riksdagens
handläggning av frågor om nya professurer. Med hänsyn härtill
och då utskottet funnit regeringens förslag att professuren skall inrättas
vid karolinska institutet väl underbyggt tillstyrker utskottet att regeringen
erhåller begärt bemyndigande. Utskottet är inte berett att nu förorda att
ytterligare en professur i barnkirurgi skall inrättas. Utskottet avstyrker
sålunda motionerna 1975: 835 och 1975: 1341.

I fråga om de medicinska fakulteterna har i övrigt framförts motionsyrkanden
beträffande nya professurer i invärtesmedicinsk allergologi och
barnallergologi, motionen 1974: 1393, i klinisk virologi, motionen 1975:
355, i geriatrik, motionen 1975: 517 och i reumatologi, motionen 1975:
1349. I motionen 1975: 838 yrkas att riksdagen hos regeringen skall begära
att en arbetsgrupp tillsätts med uppdrag att framlägga förslag om
upprättande av ett institut för gerontologisk forskning.

UbU 1975: 9

I sin anslagsframställning för budgetåret 1974/75 lämnade UKÄ redogörelse
för hittillsvarande erfarenheter av utbildning och forskningsverksamhet
inom de geriatriska och gerontologiska områdena. UKÄ har dock

— i avvaktan på resultatet av det utredningsarbete och den långsiktiga
planering för prövning enligt 69 § universitetsstadgan (1964: 461) som
pågår inom fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci

— inte lagt fram förslag om inrättande av ytterligare någon tjänst inom
det geriatriska området. Fakultetsberedningen är emellertid inställd på
att det nämnda utredningsarbetet skall hinna avslutas i sådan tid att
resultatet därav kan beaktas i förslaget till anslagsframställningar för
budgetåret 1976/77. Enligt vad departementschefen anför kommer härvid
geriatriken att prioriteras högt av UKÄ. I UKÄ:s petitaanvisningar
till läroanstalterna för nämnda budgetår anges också geriatriken som
ett bland de särskilt angelägna områdena.

Med hänsyn till att förslag kan väntas till 1975/76 års riksmöte och
med erinran om att riksdagen årligen sedan 1971 strukit under önskvärdheten
av ökade forskningsresurser inom såväl det geriatriska som
det gerontologiska ämnesområdet avstyrker utskottet motionen 1975: 517
och motionen 1975: 838. Med anledning av yrkandet 2 i den förstnämnda
motionen vill utskottet erinra om att riksdagen anslutit sig till
utskottets i betänkandet 1973: 8 redovisade uppfattning att riksdagen
inte utan synnerligen starka skäl bör fatta beslut om inrättande av personliga
forskartjänster eller tjänster, för vilka viss första innehavare
föreslagits, utan att underlag finns i form av förslag från vederbörande
forskningsplanerande myndigheter. I anslutning till behandlingen av
nyssnämnda motion 1975: 838 vill utskottet påpeka att utskottet delar
UKÄ:s uppfattning att statsmakterna självklart bör fullfölja redan gjorda
åtaganden i fråga om inrättade forskningsinstitut, men att frågan om
inrättande av nya fristående forskningsinstitut bör prövas i ett helhetsperspektiv
som innefattar en omsorgsfull granskning av alla tänkbara
alternativ att tillgodose forskningsbehov inom aktuella sektorer.

I de av utskottet inhämtade remissyttrandena över yrkandet i motionen
1974: 1393 — sammanställning av remissyttrandena återfinns i bilaga
3 till detta betänkande — redovisas ett antal olika uppfattningar i
fråga om hur forskningsbehovet inom allergologins område bäst tillgodoses.
Med hänvisning härtill och till att det inom medicinska fakultetsberedningen
pågår arbete med en långtidsplan för nya högre forskartjänster
avstyrker utskottet motionen 1974: 1393. Av sistnämnda skäl avstyrker
utskottet också yrkandena i motionerna 1975: 355 och 1975:
1349. Beträffande förslaget i motionen 1975:355 om en professur i
klinisk virologi vill utskottet — med erinran om vad som nyss anförts
beträffande första innehavare — framhålla att universitetet i Göteborg
prioriterar denna professur högt. Utskottet, som ansluter sig till upp -

UbU 1975: 9

fattningen att det är viktigt att en professur i klinisk virologi inrättas
vid universitetet i Göteborg, anser sig dock inte nu böra föreslå att regeringen
får bemyndigande att inrätta en sådan professur.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har UKÄ föreslagit en
utbyggnad inom de matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna av två
områden som inte tidigare finns representerade vid berörda läroanstalter,
nämligen mikrobiologi vid universitetet i Stockholm och genetik
vid universitetet i Göteborg. Utskottet har nyss tillstyrkt att professuren
i mikrobiologi inrättas. I motionen 1975: 545 föreslås att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag till 1975/76 års riksmöte
om en professur i genetik. Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i
Göteborg är den enda i landet som numera saknar en forskningsorganisation
i genetik. Den föreslagna genetikprofessuren är alltså angelägen.

Såväl år 1970 som åren 1971 och 1972 hade riksdagen att ta ställning
till förslag om professur i fasta jordens fysik vid universitetet i Uppsala
(UbU 1971: 3, rskr 1971: 84, UbU 1972: 9, rskr 1972: 129). Vid 1974
års riksdag väcktes ånyo motion beträffande inrättande av en dylik
professur, motionen 1974: 741, i vilken mot bakgrund av den ändrade
situationen vad beträffar energiförsörjningen uttalas att vi i Sverige
inte kan avstå från att kartlägga och projektera de resurser som
finns inom landets gränser. Inom ämnet fasta jordens fysik studeras
och vidareutvecklas praktiskt metoder för prospektering av naturtillgångar.
Dess forskningsresultat är enligt motionärernas mening en
förutsättning för att vi effektivt skall kunna kartlägga de resurser som
finns när det gäller malmtillgångar, naturgas och olja.

Utskottet anser såväl professuren i genetik som professuren i fasta
jordens fysik angelägen och föreslår att riksdagen uttalar vikten av att
professurerna inrättas.

Utskottet kommer i det följande att tillstyrka att regeringen får begärt
bemyndigande att ändra inriktningen av vissa professurer, bl. a.
professurer vid teknisk fakultet. Tekniska högskolan i Stockholm (KTH)
och Chalmers tekniska högskola (CTH) har båda en professur i vägbyggnad.
I budgetpropositionen föreslås att forskningsområdet för den
förstnämnda skall inriktas mot väg- och trafikledsanläggning. Avsikten
är att professuren vid Chalmers tekniska högskola skall inriktas mot
vägprojektering.

Enligt motionen 1975: 526 bör ett universitetslektorat i vägbyggnad
vid KTH omvandlas till tjänst som biträdande professor i samma ämne
med inriktning av forskningsområdet mot vägprojektering. Utskottet
anser starka skäl tala för den eftersträvade profileringen av forskningsverksamheten
i Stockholm och Göteborg och avstyrker därför motionsyrkandet.

UbU 1975: 9

I sina överväganden beträffande områden för vidgade forskningsinsatser
ger UKÄ hög prioritet åt det humanistiska området och lägger
fram förslag om en förstärkning av den fasta tjänsteorganisationen vid
de humanistiska fakulteterna enligt en femårsplan. UKÄ hänvisar i sammanhanget
dels till den av statens humanistiska forskningsråd utförda
utredningen om den humanistiska och teologiska forskningen i Sverige,
dels till en programskrift, ”Humaniora, samhället och framtiden”, som
presenterats av fakultetsberedningen för humaniora och teologi. Fakultetsberedningen
har sammanfattningsvis angett följande skäl för att
större vikt än hittills bör läggas vid utbyggnaden på de humanistiska
forskningsområdena.

För det första kan humaniora bidra till att precisera personlighetsideal
och föreställningar om vad ett rikare mänskligt liv innebär. Genom
sin inriktning på att levandegöra konst, litteratur, historia m. m.
samt att utveckla kommunikationsmöjligheterna, dvs. språket, kan humaniora
också bidra till att realisera dessa mål.

För det andra har de humanistiska områdena relevans för andra
vetenskaper och kan stå för värdefulla inslag i tvärvetenskaplig utbildning
och forskning. Ett uppenbart exempel är metodämnena — praktisk
och teoretisk filosofi, vetenskapsteori, lingvistik — som ingår i forskarutbildningen
vid flera fakulteter. Det gäller även de historiska, estetiska
och kulturvetenskapliga områdena, vilka inom de nya specialiteter
som växer fram förenar ett traditionellt humanistiskt betraktelsesätt
med metoder och stoff från andra fakultetsområden. Utbytet är i
regel ömsesidigt eftersom tillskottet från den humanistiska sidan ofta
bidrar till helhetssynen på andra områdens problem.

För det tredje har de humanistiska institutionerna även på ett annat
fält en uppenbar servicefunktion gentemot kringliggande vetenskapsområden
och samhället i övrigt. Det gäller bl. a. språken. Språkinstitutionerna
erbjuder av hävd områdesstudier, vilka förutom språket
självt omfattar språkområdets samhällsliv, historia, litteratur m. m.

Enligt föredragande statsrådet är många av de av humanistiska forskningsrådet
och UKÄ förordade riktlinjerna för en nyorientering av
forskningen inom de humanistiska och religionsvetenskapliga områdena
betydelsefulla. För att tillgodose forskningsbehoven förordas i propositionen
i första hand en förstärkning av humanistiska forskningsrådets
resurser och en utbyggnad av universitetsorganisationens rörliga
resurser för humanistisk forskning. Det framhålls att en förstärkning
av den fasta tjänsteorganisationen inom de humanistiska ämnesområdena
vid universiteten självfallet också bör komma till stånd, men att
denna bör få en inriktning som mer än den av UKÄ framlagda planen
återspeglar vissa i propositionen angivna forskningsbehov.

En kraftig utbyggnad av den humanistiska forskningens resurser föreslås
i motionen 1975: 802 för den närmaste femårsperioden. Redan

t4 Riksdagen 1975.14 sami. Nr 9

UbU 1975: 9

den 1 juli 1975 bör enligt motionärernas mening inrättas en professur
i franska vid Göteborgs universitet och en professur i spanska vid Lunds
universitet.

Statsmakterna fattade våren 1974 beslut om riktlinjer för den statliga
kulturpolitiken (prop. 1974: 28, KrU 1974: 15, rskr 1974: 248). Riktlinjerna
syftar till att skapa en välfärd som utgår från ett vidare begrepp
än tidigare och som syftar till att vidga människomas handlingsfrihet
och utvecklingsmöjligheter. Som framgått av fakultetsberedningens redovisning
kan humaniora bidra till att realisera målen om ett rikare
mänskligt liv. Betraktar man spridning av utbildning i sådana ämnen
till fler människor i samhället som en väsentlig del av välfärden, blir
utbyggnaden av de humanistiska vetenskaperna nödvändig som ett medel
att nå detta mål. Detta synsätt är enligt utskottet i och för sig relevant
för ämnen också inom andra fakultetsområden. Kravet får emellertid
särskild tyngd mot bakgrund av UKÄ:s konstaterande att det
under de gångna åren varit nödvändigt att i reformarbetet prioritera
andra forskningsområden än de humanistiska och att tidpunkten därför
nu är inne att ta ett samlat grepp för att få till stånd en satsning på
vetenskaper inom bl. a. humanistisk fakultet.

Utskottet, som har uppfattningen att UKÄ aktualiserat en väsentlig
fråga och att de humanistiska fakulteterna bör förstärkas i form av bl. a.
fasta tjänster, vill inte nu ta ställning för eller emot den av UKÄ förordade
femårsplanen för en utbyggnad av de humanistiska fakulteterna
med fasta tjänster. Det är nödvändigt att se nämnda utbyggnad i förhållande
till antalet fasta tjänster vid andra fakulteter och de behov
som avses bli redovisade i utbyggnadsplaner för dessa fakulteter. Det
kan för övrigt inte uteslutas att en sådan jämförelse kan komma att visa
att det är rimligt att prioritera de humanistiska vetenskaperna i högre
grad än vad UKÄ nu gjort. En annan fråga, som har principiellt intresse
även för andra fakulteter och som bör belysas, är om tjänsternas
inriktning skall avse större och mer allmänna delar av ett ämnesområde
eller en specialitet inom detsamma. Utskottet vill emellertid göra det
uttalandet att en förstärkning av forskningsorganisationen vid de humanistiska
fakulteterna — liksom vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna
— bör komma till stånd. Vad utskottet i detta avsnitt anfört om
den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningen bör riksdagen
ge regeringen till känna och samtidigt avslå motionen 1975: 802 yrkandena
5, 6 och 8.

Utskottet har inte heller i år funnit sig böra tillstyrka i motionen
1975: 1424 framförda yrkanden om utbildnings- och forskningsresurser
för det i motionen angivna ämnet byggnadskultur och bebyggelsemiljö.

UbU 1975: 9

I motionen 1975: 802 finns också ett yrkande om en plan för den
långsiktiga utbyggnaden av de samhällsvetenskapliga fakulteternas forskningsorganisation.

Utskottet har nyss framhållit vikten av att behovet av fasta tjänster
inom de olika fakulteterna samtidigt blir belyst så att underlag finns
för prioritering av olika forskartjänster och uttalat sig för en förstärkning
av den samhällsvetenskapliga forskningsorganisationen. Önskemålet
om en långsiktig plan för den samhällsvetenskapliga forskningens
utbyggnad bör härigenom vara tillgodosett. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet yrkandet 10 i motionen 1975: 802.

Frågan om profilering av verksamheten vid universitet och högskolor
avser utskottet att behandla i sitt betänkande med anledning av propositionen
1975: 9 om reformering av högskoleutbildningen. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1975: 802 yrkandet 9.

I sin anslagsframställning för nästa budgetår har UKÄ ånyo framhållit
att en förstärkning av forskningsorganisationen inom ämnesområdet
psykologi är angelägen, framför allt med hänsyn till psykologutbildningens
behov. UKÄ har föreslagit bl. a. att vid universitetet i Lund
skall inrättas en professur i tillämpad psykologi. Utskottet, som erinrar
om sina tidigare uttalanden beträffande denna upprustning, senast 1973
i betänkandet nr 8, föreslår att riksdagen med anledning av motionen
1975: 549 uttalar vikten av att nämnda professur inrättas.

Förslag om en professur i konsumentekonomi har förts fram i den
förra året väckta motionen 1974: 1384 som uppskjutits för behandling
vid årets riksmöte. Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från
UKÄ, konsumentombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd, konsumentverket
och statens råd för samhällsforskning. En sammanställning
av remissyttrandena är som bilaga 2 fogad till detta betänkande.

Remissinstanserna vitsordar angelägenheten av att utbildningen och
forskningen inom det konsumentekonomiska området får bättre möjligheter
att utvecklas. Konsumentverket betonar vikten av en ändrad
inriktning av utbildning och forskning i de ekonomiska ämnena så att
bättre överensstämmelse nås med de förändringar av de konsumentpolitiska
insatserna som skett under de senaste åren.

UKÄ tillsatte våren 1974 efter samråd med konsumentverket en arbetsgrupp
för att biträda inom UKÄ med utarbetande av studieplaner
m. m. beträffande utbildning med konsumentekonomisk inriktning. Utskottet
har inhämtat att arbetsgruppen inom kort kommer att redovisa
resultatet av sitt arbete.

Samhällsvetenskapliga forskningsrådet kan inte ställa sig bakom kravet
att konsumentekonomi införs som nytt självständigt ämne vid universiteten.
Även UKÄ betonar att ämnet konsumentekonomi inte får

UbU 1975: 9

ses som ett särskilt ämnesområde vid sidan av t. ex. nationalekonomi och
företagsekonomi utan att det i första hand är fråga om en inriktning
inom de ekonomiska ämnesområdena.

Med erinran om att riksdagen år 1972 behandlade frågan om konsumentekonomisk
utbildning på universitetsnivå (UbU 1972: 44, rskr
1972: 262) anser utskottet att riksdagen med anledning av motionen
1974: 1384 och med hänvisning till remissinstansernas positiva inställning
till ökad konsumentekonomisk utbildning och forskning dels bör
uttala sig för ett ökat utrymme för det konsumentekonomiska området
inom såväl grund- och forskarutbildning som forskning, dock
utan att ansluta sig till förslaget om att en professur i ämnet konsumentekonomi
skall inrättas, dels begära hos regeringen att den framlägger
förslag om hur det konsumentekonomiska området skall få detta
ökade utrymme.

I motionen 1975: 1431 föreslås att riksdagen hos regeringen skall
begära utredning om forskning och utbildning i kooperation i enlighet
med vad som anförts i motionen. Utskottet erinrar om att riksdagen
senast år 1972 (UbU 1972: 4, rskr 1972: 93) behandlade ett motsvarande
motionsyrkande. Riksdagen fann då någon särskild utredning om
forsknings- och utbildningsresurserna i kooperation inte erforderlig.
Utskottet anser inte att det inträffat några omständigheter som motiverar
en sådan utredning. Med erinran om förslaget om särskilda medel
till folkrörelseforskning, vilket utskottet behandlar i efterföljande avsnitt,
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionen 1975: 1431.

1968 års utbildningsutrednings (U 68) betänkande (SOU 1973: 59)
Högskoleutbildning — juristlinje m. m. bereds efter remissbehandling nu
inom utbildningsdepartementet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motionen 1975: 543 om en professur i socialrätt vid juridiska
fakulteten i Lund.

Centrum för tvärvetenskap i Göteborg är formellt knutet till Göteborgs
universitet. Konsistoriet har fastställt stadgar för Centrum och avsätter
årligen medel för basresurser vid Centrum. Utöver de medel som
konsistoriet ställer till förfogande beviljar de olika fakulteterna Centrum
medel för att anordna kurser inom såväl grund- som forskarutbildning.
Lokaler för verksamheten ställs till förfogande av universitetet.

Vidare har regeringen, efter förslag av Centrum, anvisat medel för
att möjliggöra att professor Georg Borgström knyts som gästprofessor
till universitetet i Göteborg. Avsikten är att Borgström, i överensstämmelse
med de riktlinjer som utformats av Centrum, i olika perioder
under tre läsår främst skall medverka i forskarhandledning med inriktning
på globala försörjningsproblem. För innevarande budgetår har
regeringen anvisat 45 000 kr.

UbU 1975: 9

Mot bakgrund av det anförda saknas enligt utskottets mening motiv
för riksdagen att bifalla motionen 1975: 1348.

1 budgetpropositionen har regeringen redovisat ett stort antal ärenden
om ändring av benämning och/eller inriktning av professur. Ärendena
är redovisade i bilaga 4 till detta betänkande.

I fråga bl. a. om tjänster som professor och biträdande professor förutsätts
enligt 69 § universitetsstadgan (1964: 461, omtryckt 1970: 370,
ändrad senast 1974: 132) att man, när en inte nyinrättad sådan tjänst
blir ledig, prövar om tjänsten bör ges ändrat ämnesinnehåll, ersättas
med annan lärartjänst eller indragas, den s. k. paragraf-69-prövningen.

Utskottet erinrar om att riksdagen år 1966 (prop. 1966: 1 bil. 10,
SU 1966: 42, rskr 1966: 125) har bemyndigat Kungl. Majit att besluta
om ämnesbenämning av lärartjänster vid universitet och högskolor.
Riksdagen har därvid understrukit sitt intresse för de högre forskaroch
lärartjänsternas inriktning och förutsatt dels att riksdagen underställs
fråga om ändrad benämning, då detta kan ske utan att ärendet
fördröjs, dels att beslut om ändrad benämning i övriga fall i efterhand
redovisas för riksdagen.

I fråga om tjänst, vars innehavare skall avgå på grund av uppnådd
pensionsålder, skall fakultet senast tre år innan vederbörande uppnår
pensioneringsperiodens nedre gräns avge förslag enligt 69 § i universitetsstadgan.

Antalet förslag till regeringen enligt 69 § i universitetsstadgan kan
förväntas öka avsevärt, då inom UKÄ för närvarande pågår ett omfattande
utredningsarbete i syfte att inom ramen för befintliga resurser
tillgodose angelägna forskningsområden.

Vad beträffar de nu i budgetpropositionen anmälda ärendena tas i
motionen 1975: 812 upp ett under medicinska fakulteternas avlöningsanslag
redovisat beslut beträffande ämnesområdena anatomi och histologi.

Som framgår av propositionen har UKÄ redovisat utredning och lagt
fram förslag beträffande avgränsning av ämnesområdena anatomi och
histologi m. m. UKÄ har förordat att det sålunda enligt förslaget avgränsade
forskningsområdet anatomi-histologi skall definieras som ett
forskningsområde, benämnt anatomi. Examensämnena anatomi och histologi
i medicine kandidatexamen skall dock behålla nuvarande benämningar.
UKÄ har vidare uttalat att minst två högre tjänster inom
det nya forskningsområdet anatomi bör finnas vid varje läroanstalt. Departementschefen
anser övervägande skäl tala för att forskningsområdet
anatomi definieras på det sätt UKÄ föreslagit.

Kungl. Majit har sålunda föreskrivit att professurerna i anatomi vid
karolinska institutet och universitetet i Göteborg skall ledigförklaras
med oförändrad benämning samt att professuren i histologi vid univer -

UbU 1975: 9

sitetet i Uppsala skall ledigförklaras med benämningen professur i anatomi.
Vidare har föreskrivits att för ifrågavarande professurer skall
gälla den beskrivning av ämnesinnehållet som föreslagits av UKÄ, varvid
för professurerna vid karolinska institutet och universitetet i Göteborg
i beskrivningen skall anges att innehavarna — såvitt avser grundutbildningen
— skall ha undervisnings- och examinationsskyldighet i
examensämnet anatomi och för professuren vid universitetet i Uppsala
anges att innehavaren — såvitt avser grundutbildningen — skall ha
sådan skyldighet i examensämnet histologi.

I motionen 1975: 812 yrkas att riksdagen beslutar att professuren i
histologi i Uppsala skall hållas vakant tills vidare och att riksdagen
samtidigt begär en förnyad, allsidig och förutsättningslös utredning.
Motionärerna påpekar att UKÄ:s ställningstagande föregåtts av ett utredningsarbete
under vilket såväl ämnesrepresentanter som utbildningsnämnder
genomgående framhållit att ämnena anatomi och histologi på
grundutbildningsnivå är väsensskilda och på forskningsområdet inte är
mer besläktade med varandra än andra prekliniska ämnen.

Internationella jämförelser ger visst stöd för de i propositionen redovisade
ställningstagandena. Samtidigt bör erinras om den i Sverige betydande
forskningsverksamheten inom ämnet histologi. De motiv som
anförts har inte övertygat utskottet om att det är välbetänkt att välja
den lösning på problemet som redovisats i propositionen, varför utskottet
inte nu anser sig böra ta slutlig ställning till detta. Utskottet vill
emellertid inte motsätta sig att den beträffande professuren i Uppsala
nu aktuella förändringen genomförs. Utskottet förutsätter att eventuella
ytterligare förslag om motsvarande förändringar i fråga om anatomioch
histologiprofessurer kommer att föregås av förnyade överväganden.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975: 812 yrkandet 1
och föreslår att regeringen får i budgetpropositionen begärda bemyndiganden
att ändra benämningar på professurer. Vidare föreslår utskottet
med tillstyrkan av yrkandet 2 i samma motion att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande förnyade
överväganden i fråga om ämnesområdena anatomi och histologi.

Vissa forskningsändamål

Forskningsråden inom utbildningsdepartementets område har i samband
med sina förslag till anslagsframställningar för budgetåret 1975/76
redovisat vissa uppgifter om användningen av rådens resurser under
budgetåret 1973/74. Rådens medelsdispositioner budgetåret 1973/74
m.fl. uppgifter redovisas i tabeller på s. 257—258 i budgetpropositionens
bilaga 10.

UbU 1975: 9

Merparten av rådsmedlen går till direkt stöd till forskningsprojekt.
En mindre del går till publicering av vetenskapliga rapporter m. m. De
uppgifter råden redovisat belyser bl. a. olikheter i anslags- och forskningsstruktur
mellan rådens verksamhetsområden. De humanistiska och
samhällsvetenskapliga forskningsråden delar således ut förhållandevis
små anslag, medan atomforskningsrådet stöder ett relativt litet antal
forskningsprojekt med stora belopp.

Flertalet av de av råden finansierade forskningsprojekten bedrivs vid
universitet och högskolor. Rådens anslag till sådana projekt utgjorde
budgetåret 1973/74 ca 10 procent av den totala driftmedelsomslutningen
vid universiteten och berörda högskolor inom utbildningsdepartementets
område. Denna andel var i stort sett densamma för alla läroanstalter.
Skillnaderna mellan olika läroanstalter i fråga om av råden
tilldelade anslagsbelopp avspeglar således framför allt skillnader i läroanstalternas
storlek.

Statens medicinska forskningsråd har begärt att reservationsanslaget
till medicinsk forskning skall höjas med avrundat 31 milj. kr. Regeringen
föreslår att anslaget förs upp med 64 352 000 kr., vilket innebär
en höjning med 6 337 000 kr. Härvid har beräknats oförändrad medelsanvisning
till försvarsmedicinsk forskning.

Reumatologisk forskning uppmärksammas i ett antal motioner till
årets riksmöte. I motionerna 1975: 531 och 1975: 1381 begärs ett väsentligt
större utrymme för den reumatologiska forskningen inom ramen
för medicinska forskningsrådets resurser. I motionen 1975: 1410
preciseras ett yrkande att medicinska forskningsrådet bör få ett med
1 milj. kr. förhöjt anslag att användas till reumatologisk forskning. En
utredning av frågan om ökat stöd till forskning rörande de reumatiska
sjukdomarna begärs i motionen 1975: 537. I samtliga motioner poängteras
att de hittillsvarande bidragen från medicinska forskningsrådet
till reumatologisk forskning — sammanlagt ca 1 milj. kr. innevarande
budgetår — måste anses vara för små i förhållande till de reumatiska
sjukdomarnas utbredning och konsekvenser såväl för de enskilda människorna
som för samhället. Enligt uppgift i motionen 1975: 531 kräver
en stor opinion förstärkta forskningsinsatser för att söka sjukdomens
orsaker och förbättra behandlingsmetoderna. I motionen 1975: 1410
hemställs att våra svåraste folksjukdomar, varmed avses cancer och
reumatism, skall ges högsta prioritet vid fördelningen av forskningsanslag.
Motionärerna betonar att sjukdomarnas bekämpning inte skall
vara beroende av frivilliga insamlingar. De uttalar att folksjukdomar
skall bekämpas med hela folkets stöd genom att regering och riksdag
anvisar mera medel för ändamålet.

Innevarande budgetår fördelar medicinska forskningsrådet sammanlagt
1 024 000 kr. till elva forskare med projekt inom reumatologin.

UbU 1975: 9

Anslag till reumatologisk forskning anvisas även under rubriken
Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut. Vid institutet bedrivs
huvudsakligen forskning med inriktning mot reumatiska sjukdomar
och andra invalidiserande folksjukdomar. Institutet uppfördes år 1946
med medel från Konung Gustaf V:s 80-årsfond och har sedan budgetåret
1947/48 fått statsbidrag till driften, huvudsakligen löner. Regeringen
föreslår att anslaget till institutet nästa budgetår förs upp med
983 000 kr.

Bidrag till reumatologisk forskning lämnas även av Riksförbundet
mot reumatism, som årligen fördelar 150 000 kr. Enligt vad utskottet
erfarit har förbundet nyligen anslutit sig till ett organiserat samarbete
mellan motsvarande sammanslutningar i europeiska länder för att samla
alla tillgängliga resurser för information och utbyte av erfarenheter
bl. a. mellan de olika ländernas forskare.

I sammanhanget bör nämnas att enligt vad utskottet erfarit kommer
forskningsrådsutredningen att lämna förslag om ett lekmannainflytande
i forskningsrådsorganisationen. Det förefaller utskottet naturligt
att ett sådant inflytande skall kunna spegla väl underbyggda yttringar
från folkopinionen vad gäller inriktningen av forskningen inom olika
områden.

Utskottet, som vill stryka under betydelsen av reumatologisk forskning
inom landet, anser att målet bör vara att öka insatserna på området
jämfört med nuvarande förhållanden. Utskottet är emellertid inte
berett att förorda någon omprioritering inom de resurser som nu ställs
till medicinska forskningsrådets förfogande. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1975:1410 yrkandet 3 och föreslår
att reservationsanslaget till Medicinsk forskning förs upp med 64 352 000
kr. och anslaget till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut med 983 000
kr. Utskottet föreslår vidare att motionerna 1975: 531, 1975: 537, 1975:
1381 yrkandet 2 och 1975: 1410 yrkandet 1 inte föranleder någon riksdagens
åtgärd.

Regeringen föreslår att reservationsanslaget till Bidrag till Riksföreningen
mot cancer skall föras upp med 3 000 000 kr. I motionen
1975: 1410 betonas vikten av att cancerforskningen kan bedrivas effektivt,
och motionärerna hemställer att riksdagen anvisar 2 000 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

Riksföreningen har i skrivelse i november 1974 hemställt att ifrågavarande
anslag för budgetåret 1975/76 och i fortsättningen skall utgöra
1/8 av reservationsanslaget Medicinsk forskning. Enligt budgetpropositionen
räknar departementschefen med att förslag med anledning av
skrivelsen skall kunna läggas fram i budgetpropositionen för budgetåret
1976/77. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen 1975:

UbU 1975: 9

1410 yrkandet 2 och föreslår att medel anvisas i enlighet med regeringens
förslag. Vid sitt ställningstagande har utskottet räknat med att
det nyssnämnda förslaget avseende budgetåret 1976/77 kommer att innebära
en ökad medelsanvisning till riksföreningen.

Utskottet tillstyrker att regeringen får begärt bemyndigande att vid
humanistiska forskningsrådet inrätta en extra ordinarie professur i empirisk
konfliktforskning, personlig för docenten vid universitetet i Lund
Sven Tägil, och att till humanistisk forskning för budgetåret 1975/76 anvisas
ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.

Vad härefter gäller reservationsanslaget till samhällsforskning föreslår
regeringen att detta förs upp med 15 739 000 kr. Förslaget innebär
en höjning med 2 139 000 kr., varav 500 000 kr. är avsedda för forskning
inom områden av särskilt intresse för vissa folkrörelser. Beträffande
sistnämnda forskningsuppgift har i budgetpropositionen (s. 266) anförts
bl. a. följande. ”1 den forskningspolitiska debatten har vid flera tillfällen
framhållits angelägenheten av att folkrörelserna får ökade möjligheter
att påverka forskningens inriktning, t. ex. genom att beställa forskning.
Enligt min mening är det särskilt viktigt att de ideella folkrörelserna,
vilka ofta har mycket begränsade egna ekonomiska resurser, får
möjlighet att påverka användningen av tillgängliga forskningsmedel.
Härigenom kan dessa organisationer få garantier för att forskning bedrivs
inom deras intresseområden och utifrån frågeställningar som är
relevanta för dem. Jag finner det mot denna bakgrund angeläget att särskilda
medel för forskning ställs till dessa organisationers förfogande.
Under anslaget Samhällsforskning kommer jag i det följande att beräkna
500 000 kr. för detta ändamål. Beslut om dispositionen av dessa medel
bör fattas av en särskild delegation med företrädare för bl. a. folkrörelsernas
samarbetsorganisationer”.

I motionen 1975: 1391 hävdas att regeringen inte presenterat ett tillräckligt
underlag för ställningstagande till förslaget om nämnda 500 000
kr. Motionären anser därför att regeringens förslag i denna del skall avslås
av riksdagen och reservationsanslaget till samhällsforskning minskas
med 500 000 kr.

Utskottet vill erinra om att i olika sammanhang förts fram önskemål
om att särskilda medel för forskning skall ställas till förfogande för
olika folkrörelser. Utskottet anser det väsentligt att folkrörelserna genom
den föreslagna medelsanvisningen får andra möjligheter än de nu har
att lägga ut forskningsuppdrag. Utskottet har inhämtat att forskningsrådsutredningen
överväger hur den förutskickade delegationen bäst skall
kunna infogas i den nya forskningsrådsorganisationen. Med hänsyn härtill
och då utskottet förutsätter att delegationen nära kommer att samarbeta
med forskningsråden tillstyrker utskottet regeringens förslag även
i denna del.

UbU 1975: 9

Som framgått av det föregående har i motionen 1975: 802 den
samhällsvetenskapliga forskningens betydelse understrukits och såvitt
nu är i fråga föreslås i motionen att till statens råds för samhällsforskning
disposition för nästa budgetår skall ställas 2 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit.

Med erinran om vad utskottet anfört i fråga om samhällsforskningen
vid universitetet och högskolor avstyrker utskottet det nu ifrågavarande
yrkandet 3 i motionen 1975: 802 och föreslår att riksdagen under rubriken
Samhällsforskning för nästa budgetår anvisar 15 739 000 kr. i
enlighet med regeringens förslag.

Regeringens förslag i fråga om naturvetenskaplig forskning biträder
utskottet.

Övriga förslag

Regeringens under nu ifrågavarande anslagspunkter i övrigt framförda
förslag tillstyrker utskottet.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande särskilda medel för stöd- och innovationsåtgärder
avslår motionen 1975: 802 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande medel utöver vad regeringen föreslagit
i propositionen 1975: 1 för särskilda insatser vid universitetet
i Umeå, högskolan i Linköping och universitetsfilialerna
avslår motionen 1975: 802 yrkandet 2,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med
avslag på motionen 1975: 802 yrkandet 4 till Decentraliserad
universitetsutbildning m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 5 229 000 kr.,

4. att riksdagen beträffande läkarutbildningen i reumatologi avslår
motionen 1975: 1381 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande utbildning av sjukgymnastpersonal
avslår motionerna 1975: 114, 1975: 1360 och 1975: 1408,

6. att riksdagen beträffande logopedutbildning avslår motionen
1975: 1406 yrkandet 2,

7. att riksdagen beträffande toxikologisk utbildning avslår motionen
1975: 552 yrkandet 2,

8. att riksdagen beträffande yrkesvägledning och arbetsmarknadsinformation
avslår motionen 1975: 1355 yrkandet 2,

9. att riksdagen beträffande tjänster som forskarassistent vid
samhällsvetenskaplig fakultet avslår motionen 1975: 802 yrkandet
7,

UbU 1975: 9

10. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 samt med
avslag på motionerna 1975: 835 och 1975: 1341 bemyndigar
regeringen att inrätta ordinarie och extra ordinarie professurer
i enlighet med vad som förordats i bilaga 10 till nämnda
proposition under punkterna E 5, E 7, E 11, E 13, E 20, E 22
och E 47,

11. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i geriatrik
avslår motionen 1975: 517,

12. att riksdagen beträffande gerontologiskt forskningsinstitut avslår
motionen 1975: 838,

13. att riksdagen beträffande inrättande av professurer i invärtesmedicinsk
allergologi och barnallergologi avslår motionen
1974: 1393,

14. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i klinisk
virologi avslår motionen 1975: 355,

15. att riksdagen beträffande inrättande av professurer och biträdande
professurer i reumatologi avslår motionen 1975: 1349,

16. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i genetik
vid universitetet i Göteborg med anledning av motionen 1975:
545 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om vikten av att en sådan professur inrättas,

17. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i fasta
jordens fysik vid universitetet i Uppsala med bifall till motionen
1974:741 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om vikten av att en sådan professur inrättas,

18. att riksdagen beträffande inrättande av en tjänst som biträdande
professor i vägbyggnad avslår motionen 1975: 526,

19. att riksdagen beträffande en professur i franska avslår motionen
1975: 802 yrkandet 5,

20. att riksdagen beträffande en professur i spanska avslår motionen
1975: 802 yrkandet 6,

21. att riksdagen beträffande förstärkning av forskningsorganisationen
vid de humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

22. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i byggnadskultur
och bebyggelsemiljö m. m. avslår motionen 1975:
1424,

23. att riksdagen avslår motionen 1975: 802 yrkandena 8 och 10,

24. att riksdagen beträffande lokal profil på verksamheten vid universitet
och högskolor avslår motionen 1975: 802 yrkandet 9,

25. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i tillämpad
psykologi vid universitetet i Lund med anledning av motionen
1975: 549 som sin mening ger regeringen till känna vad

UbU 1975: 9

utskottet anfört om vikten av att en sådan professur inrättas,

26. att riksdagen beträffande utbildningen och forskningen inom
det konsumentekonomiska området med anledning av motionen
1974: 1384 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

27. att riksdagen beträffande utredning om forskning och utbildning
i kooperation avslår motionen 1975: 1431,

28. att riksdagen beträffande inrättande av en professur i socialrätt
avslår motionen 1975: 543,

29. att riksdagen beträffande särskilt stöd till verksamheten inom
Centrum för tvärvetenskap i Göteborg avslår motionen 1975:
1348,

30. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med
avslag på motionen 1975: 812 yrkandet 1 bemyndigar regeringen
att ändra benämning respektive benämning och inriktning
av professurer i enlighet med vad som förordats i bilaga
10 till nämnda proposition under punkterna E 5, E 7, E 13 och
E 15,

31. att riksdagen beträffande förnyade överväganden i fråga om
ämnesområdena anatomi och histologi med bifall till motionen
1975: 812 yrkandet 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

32. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra inriktningen av
professurer i enlighet med vad som förordats i propositionen
1975: 1 bilaga 10 under punkterna E 20 och E 22,

33. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 och med
avslag på motionen 1975:802 yrkandena 5 och 6 samt motionen
1975: 1348, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag, till Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 70 143 000 kr.,

34. att riksdagen till Humanistiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
20 374 000 kr.,

35. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Avlöningar till lärarpersonal
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
5 314 000 kr.,

36. att riksdagen till Teologiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 355 000
kr.,

37. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 och med
avslag på motionen 1975: 543, motionen såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag, till Juridiska fakulteterna:
Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 12 097 000 kr.,

UbU 1975: 9

38. att riksdagen till Juridiska fakulteterna: Driftkostnader för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 503 000
kr.,

39. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 samt med
avslag på motionerna 1975: 802 yrkandet 7 och 1975: 549,
motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag,
till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 90 224 000 kr.,

40. att riksdagen till Samhällsvetenskapliga fakulteterna m. m.:
Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 24 367 000 kr.,

41. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 och med
avslag på motionerna 1975:355 och 1975:1349, motionerna
såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Medicinska
fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 134 140 000
kr.,

42. att riksdagen till Medicinska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
98 165 000 kr.,

43. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 37 345 000 kr.,

44. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
18 237 000 kr.,

45. att riksdagen till Odontologiska fakulteterna m. m.: Vissa
tandvårdskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 29 022 000 kr.,

46. att riksdagen till Farmaceutiska fakulteten m.m.: Avlöningar
till lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 5 029 000 kr.,

47. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med
avslag på motionen 1975: 552 yrkandet 1 till Farmaceutiska
fakulteten m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 5 054 000 kr.,

48. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av lil 001 000 kr.,

49. att riksdagen till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
m. m.: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 69 609 000 kr.,

50. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Avlöningar till
lärarpersonal för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag

UbU 1975: 9

av 109 571 000 kr., varav 1 025 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

51. att riksdagen till Tekniska fakulteterna m. m.: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
67 299 000 kr.,

52. att riksdagen till Teknisk samt viss medicinsk och matematisknaturv
et enskaplig utbildning och forskning m. m. i Göteborg
och Linköping för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 133 253 000 kr., varav 825 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen,

53. att riksdagen till Grundläggande humanistisk, samhällsvetenskaplig
och matematisk-naturvetenskaplig utbildning i Linköping
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
9 171 000 kr.,

54. att riksdagen beträffande reumatologisk forskning m. m. avslår
motionerna 1975: 531, 1975: 537, 1975: 1381 yrkandet 2
och 1975: 1410 yrkandet 1,

55. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med
avslag på motionen 1975: 1410 yrkandet 3 till Medicinsk
forskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 64 352 000 kr.,

56. att riksdagen till Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut
för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 983 000
kr.,

57. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 och med avslag
på motionen 1975: 1410 yrkandet 2 till Bidrag till riksföreningen
mot cancer för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 3 000 000 kr.,

58. att riksdagen till Humanistisk forskning för budgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

59. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 samt med
avslag på motionen 1975: 802 yrkandet 3 och motionen 1975:
1391 till Samhällsforskning för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 15 739 000 kr.,

60. att riksdagen till Naturvetenskaplig forskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 78 460 000 kr.

Vissa högskolor m. m.

3. Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 27—E 33 (s. 319—
328) och hemställer

1. att riksdagen till Bibliotekshögskolan: Utbildningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 5 178 000
kr.,

UbU 1975: 9

2. att riksdagen till Bibliotekshögskolan: Undervisningsmateriel
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
770 000 kr.,

3. att riksdagen till Journalisthögskolorna för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 5 362 000 kr.,

4. att riksdagen till Socialhögskolorna för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 32 755 000 kr.,

5. att riksdagen till Fortbildning av journalister för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 934 000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 079 000 kr.,

7. att riksdagen till Bidrag till Handelshögskolan i Stockholm för
budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 2 588 000 kr.

4. Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet.

Regeringen har under punkten E 34 (s. 328—329) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 500 000 kr.

Motionen

1975: 822 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala utbildningsverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 706 000 kr.

Utskottet

Med anledning av förslaget i budgetpropositionen och yrkandet i
motionen 1975: 822 föreslår utskottet att under förevarande anslagsrubrik
anvisas 525 000 kr. för budgetåret 1975/76.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och motionen
1975: 822 till Bidrag till Svenska diakonsällskapets sociala
utbildningsverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar ett
anslag av 525 000 kr.

Gemensamt för universitet och högskolor

5. Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna E 35—E 40 (s. 330—339) och
hemställer

1. att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Avlöningar för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 43 376 000 kr.,

2. att riksdagen till Vetenskapliga bibliotek: Bokinköp m. m. för

UbU 1975: 9

budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
22 313 000 kr.,

3. att riksdagen till Förvaltningarna vid universiteten m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 52 882 000
kr.,

4. att riksdagen till Lokalkostnader vid universiteten m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 313 007 000
kr.,

5. att riksdagen till Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 600 000 kr.,

6. att riksdagen till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
3 650 000 kr.

6. Stipendier för forskarutbildning. Regeringen har under punkten E 41
(s. 339—340) föreslagit riksdagen att till Stipendier för forskarutbildning
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 16 653 000
kr.

Motionen

1975: 535 av herr Molin m. fl. (fp, c) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar höja stipendiebeloppet för forskarstipendierna till 13 750
kr. per år,

2. till Stipendier för forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 18 700 000 kr.

Utskottet

Från detta anslag bestrids kostnader för ca 1 330 stipendier för forskarutbildning.
Stipendium utgår innevarande budgetår med 12 250 kr.
sedan riksdagen förra året beslutat höja beloppet (UbU 1974: 13, rskr
1974: 121). Samtidigt beslöt riksdagen att i enlighet med utskottets förslag
ge Kungl. Maj:t till känna att stipendiesystemet borde utvärderas
och att frågan om att ersätta de nuvarande stipendierna med annan
finansieringsform, t. ex. någon form av beskattningsbara utbildningsarvoden,
därefter borde övervägas genom särskild utredning eller i annan
ordning.

Forskarutbildningsutredningen har bl. a. i uppdrag att överväga om
de nuvarande stipendierna bör ersättas med någon annan finansieringsform.

Universitetskanslersämbetet har föreslagit att antalet forskarstipendier
skall ökas med 100 nästa budgetår och beloppet höjas till 14 500 kr.
per år. I budgetpropositionen föreslås att antalet stipendier skall ökas
med 50.

UbU 1975: 9

I motionen 1975: 535 föreslås att stipendierna höjs med 1 500 kr.
till 13 750 kr. och att anslaget förs upp med 18 700 000 kr. budgetåret
1975/76. Motionärerna anför att stipendierna inte återfick sitt
realvärde genom den höjning riksdagen beslutade förra året. Stipendierna
anses därför inte längre fylla sitt rekryteringsfrämjande syfte.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer forskarutbildningsutrcdningcn
inom kort att behandla frågan om finansiering av forskarutbildningen.
Utskottet anser att förslag från utredningen bör avvaktas, varför yrkandet
1 i motionen 1975: 535 avstyrks.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens medelsberäkning och
avstyrker därför även yrkandet 2 i motionen 1975: 535.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande stipendiebeloppet avslår motionen
1975: 535 yrkandet 1,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 och med
avslag på motionen 1975: 535 yrkandet 2 till Stipendier för
forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 16 653 000 kr.

7. Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m. Regeringen har
under punkten E 42 (s. 340—343) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt
utvecklingsarbete vid universiteten m. m. för budgetåret 1975/76
anvisa ett reservationsanslag av 12 665 000 kr.

Motionen

1975: 817 av herr Molin (fp) vari hemställs att riksdagen för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr. till Stöd till
framställning av läromedel att ställas till universitetskanslersämbetets
förfogande.

Utskottet

Från anslaget får bestridas kostnader för pedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete, personalutbildning, läromedelsutveckling, administration
m. m. vid läroanstalterna av pedagogiskt utvecklingsarbete, m. m.

Den del av verksamheten som utgörs av pedagogiskt utvecklingsarbete
bedrivs till stor del lokalt. Under budgetåret 1974/75 pågår sammanlagt
211 utvecklingsprojekt, varav 94 avser läromedelsutveckling.
Inom utvecklingsarbetet lämnas även stöd till läromedelsproduktion, innevarande
budgetår med sammanlagt 100 000 kr.

Universitetskanslersämbetet föreslår i sina anslagsäskanden för budgetåret
1975/76 att det särskilda stödet till läromedelsproducenter skall
upphöra. Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning har de hittills
tillgängliga medlens knapphet gjort det möjligt för ämbetsverket att
lämna sådant stöd endast i marginell omfattning samtidigt som behovet

UbU 1975: 9

av lokalt läromedelsstöd, dvs. till läromedelsutveckling och eventuellt
produktion i enklare former, bedömts som starkt.

I budgetpropositionen har den av universitetskanslersämbetet aktualiserade
frågan om att upphöra med stöd till läromedelsproducenter inte
tagits upp.

Frågan om den stagnerande utgivningen av facklitteratur behandlas i
motionen 1975: 817. För att motverka minskad utgivning av kurslitteratur
föreslår motionären att riksdagen skall anvisa 1 000 000 kr. budgetåret
1975/76 under ett särskilt anslag till Stöd för framställning av
läromedel.

Det ankommer på universitetskanslersämbetet att fördela medlen som
anvisas till pedagogiskt utvecklingsarbete efter de avvägningar som
måste göras från tid till annan mellan olika angelägna ändamål. Utskottet
avstyrker motionen 1975: 817 och biträder regeringens förslag
till medelsanvisning för nästa budgetår.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande stöd till framställning av läromedel
avslår motionen 1975: 817,

2. att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 12 665 000 kr.

8. Universitetens datamaskincentraler m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna E 43—E 45 (s. 343—346) och hemställer 1.

att riksdagen till Universitetens datamaskincentraler för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Kostnader för datamaskintid för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 26 650 000 kr.,

3. att riksdagen till Extra utgifter vid universiteten m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 440 000 kr.

Vissa forskningsändamål

9. Europeiskt samarbete inom kärnforskningen m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 51—E 58 (s. 357—366)
och hemställer

1. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom kärnforskningen
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 37 720 000
kr.,

2. att riksdagen till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 12 606 000
kr.,

3. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Förvalt -

UbU 1975: 9

ningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 3 480 000 kr.,

4. att riksdagen till Forskningsinstitutet för atomfysik: Materiel
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
300 000 kr.,

5. att riksdagen till Kiruna geofysiska institut för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 023 000 kr.,

6. att riksdagen till Latinamerika-institutet i Stockholm för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 345 000 kr.,

7. att riksdagen till Institutet för social forskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 530 000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till Institutet för internationell ekonomi
för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 960 000 kr.

10. Bidrag till Internationella meteorologiska institutet i Stockholm. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten E 60 (s. 367—368)
och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Internationella meteorologiska institutet
i Stockholm för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av
445 000 kr.

11. Bidrag till Vetenskapsakademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten E 61 (s. 368—369) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Vetenskapsakademien för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 5 993 000 kr.

Statens utlåningsfondcr

12. Lånefonden för studentkårlokaler. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten IV: 6 (s. 475—476) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1975/76 lån får
beviljas från lånefonden för studentkårlokaler intill ett sammanlagt
belopp av 20 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lånefonden för studentkårlokaler för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 3 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson
i Barkarby (s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru
Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk), herrar Hagberg i örebro (s) och Molin (fp).

UbU 1975: 9

Reservationer

vid punkten 2 (Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
m. fl. anslag)

1. beträffande särskilda medel för stöd- och innovationsåtgärder av herr
Molin (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”motionen 1975: 802” bort ha följande lydelse:

Möjligheterna att höja kvaliteten och effektiviteten i utbildningen
hänger intimt samman med vilka resurser som ställs till förfogande.
Utskottet erinrar om att för de filosofiska fakulteternas del regleras
anslagen till lärarlöner och driftkostnader till stor del av den s. k. automatiken,
dvs. anslagstilldelningen är beroende av studerandetillströmningen.
Den minskade tillströmningen under de senaste sex åren har för
statens del inneburit starkt minskade utgifter i de delar som sammanhänger
med automatiken. Enbart för nästa budgetår kan minskningen
beräknas uppgå till mellan 12 och 15 milj. kr. Det finns starka skäl för
att medel som på det viset frigörs i stället används för kvalitets- och
effektivitetsfrämjande åtgärder inom den högre utbildningen. Ett annat
skäl för den i motionen 1975: 802 föreslagna resursförstärkningen är
omstruktureringen av studerandegruppen mot ett växande antal vuxenstuderande.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motionen 1975: 802
om anvisande av särskilda medel till stöd och innovationsåtgärder.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975: 802 yrkandet 1
till Stöd- och innovationsåtgärder för grundutbildningen inom
filosofisk fakultet för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 8 000 000 kr.,

2. beträffande medel för särskilda insatser vid universitetet i Umeå, högskolan
i Linköping och universitetsfilialerna av herr Molin (fp) som
anser

dels att den del av utskottets yrkande på s. 10 som börjar ”Vad beträffar”
och slutar ”motionen 1975: 802 yrkandet 2” bort ha följande
lydelse:

På alla orter där universitetsutbildning meddelas bör de studerande
erbjudas ett tillräckligt brett och differentierat utbildningsutbud. Den
under senare år minskade studerandetillströmningen har lett till ett minskat
utbildningsutbud vid bl. a. filialorterna. För att motverka denna utveckling
har statsmakterna beslutat anvisa medel till särskilda utbildningsåtgärder
för vissa orter. En oförändrad medelsanvisning för detta

UbU 1975: 9

ändamål innebär uppenbarligen att verksamheten med hänsyn till det
förändrade kostnadsläget måste få en jämfört med innevarande år begränsad
omfattning. Enligt utskottets uppfattning finns det starka skäl
som talar för ökade insatser. UKÄ:s beräkning av medelsbehovet bör
accepteras och riksdagen alltså anvisa 1 milj. kr. utöver vad regeringen
beräknat i budgetpropositionen. Utskottet föreslår att detta belopp anvisas
under ett särskilt reservationsanslag.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975: 802 yrkandet 2 till
Särskilda insatser -vid universitetet i Umeå, högskolan i Linköping
och universitetsfilialerna för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 1 000 000 kr., dvs. 1 000 000 kr.
utöver vad som i propositionen 1975: 1 tillsammans föreslagits
under vissa anslag,

3. beträffande särskilda medel till Centrum för tvärvetenskap i Göteborg
av herr Molin (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”motionen 1975: 1348” bort ha följande lydelse:

Centrum för tvärvetenskap i Göteborg har under några få år byggt
upp ett ytterst intressant samarbete, inte bara mellan forskare från olika
ämnen, utan också med intresserade grupper utanför universiteten, politiker,
lärare från olika kategorier, skolor, föreningar, studiecirklar etc.
Det är angeläget att samhället stöder och stimulerar tvärvetenskaplig
forskning och tvärvetenskapliga kontakter. Utskottet delar därför uppfattningen
i motionen 1975: 1348 att särskilda medel bör ställas till förfogande
för Centrum för tvärvetenskap för att av detta kunna tas i anspråk
för arvodering av forskare m. fl. som engagerar sig i Centrums
arbete. Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionen 1975: 1348.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen med bifall till motionen 1975: 1348 anvisar
108 000 kr. som särskilt stöd till verksamheten inom Centrum
för tvärvetenskap i Göteborg,

dels att utskottets hemställan under 33 vid bifall till yrkandet beträffande
hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

33. att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och med
bifall till motionen 1975: 1348 samt med avslag på motionen
1975: 802 yrkandena 5 och 6, motionerna såvitt gäller medelsanvisningen
under detta anslag, till Humanistiska fakulteterna
m. m.: Avlöningar till lärarpersonal för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 70 251 000 kr.,

UbU 1975: 9

4. beträffande ytterligare medel till samhällsforskning av herr Molin (fp)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Med erinran”
och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Under senare år har anslagsutvecklingen för olika statliga forskningsändamål
inneburit en selektiv minskning för universitetsforskningen.
Detta har varit särskilt påfallande för samhällsforskningen. Också i budgetpropositionen
1975 ges det samhällsvetenskapliga forskningsområdet
en relativt mindre anslagshöjning. Utskottet delar den i motionen 1975:
802 framförda uppfattningen att anslaget till samhällsforskning bör räknas
upp med 2 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet vill
påpeka att statens råd för samhällsforskning bedömt medelsbehovet
vara än större. Utskottet föreslår alltså med bifall till motionen 1975:
802 yrkandet 3 att reservationsanslaget till Samhällsforskning för nästa
budgetår förs upp med 17 739 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande lydelse:

59. att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och med
bifall till motionen 1975: 802 yrkandet 3 samt med avslag på
motionen 1975: 1391 till Samhällsforskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 17 739 000 kr.,

5. vid punkten 6 (Stipendier för forskarutbildning) beträffande stipendiebeloppet
av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson
i Skärstad (c), Karlsson i Mariefred (c) och Molin (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Enligt
vad” och slutar ”motionen 1975: 535” bort ha följande lydelse:

Utskottet har inhämtat att forskarutbildningsutredningen inom kort
kommer att ta upp frågan om finansiering av forskarutbildningen. Utredningens
förslag i frågan kan dock inte hinna genomföras i vad avser
budgetåret 1975/76. Riksdagen bör därför nu besluta om en höjning av
stipendiebeloppet så att stipendierna inte helt förlorar sin rekryteringsfrämjande
effekt. Stipendierna bör få samma realvärde som år 1969, då
de infördes, och därför höjas med 1 500 kr. till 13 750 kr. per år i
enlighet med förslaget i motionen 1975: 535. Utskottet föreslår därutöver
att riksdagen med bifall till motionen 1975: 535 anvisar ett reservationsanslag
av 18 700 000 kr. för budgetåret 1975/76.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975: 535 yrkandet 1 uttalar
att stipendiebeloppet bör höjas med 1 500 kr. till 13 750
kr.,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och med
bifall till motionen 1975: 535 yrkandet 2 till Stipendier för

UbU 1975: 9

forskarutbildning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 18 700 000 kr.

6. vid punkten 7 (Pedagogiskt utvecklingsarbete vid universiteten m. m.)
beträffande stöd till framställning av läromedel av herr Molin (fp) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar ”Det ankommer”
och slutar ”nästa budgetår” bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening uppenbart att de medel som under
senare år stått till universitetskanslersämbetets förfogande för stöd till
läromedelsproduktion under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete
vid universiteten varit otillräckliga. Då ämbetsverket dessutom nu angett
att det begränsade stöd som hittills lämnats avses skola slopas anser
utskottet det befogat att riksdagen även för den högre utbildningen anvisar
medel till produktionsstöd under ett särskilt anslag. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med bifall till motionen 1975: 817 för budgetåret
1975/76 anvisar 1 000 000 kr. under ett nytt reservationsanslag benämnt
Stöd till framställning av läromedel, vilket anslag skall ställas
till universitetskanslersämbetets förfogande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:817 till Stöd till
framställning av läromedel för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Humanistiska fakulteterna m. m.: Avlöningar till lärarpersonal
m. fl. anslag) beträffande forskningsorganisationen i barnkirurgi
av herr Nordstrandh (m), fru Dahl (s) och fru Sundberg (m):

Redan år 1971 hade utbildningsutskottet att ta ställning till frågan
om förbättrade forsknings- och utbildningsresurser inom det barnkirurgiska
området. En vid 1971 års riksdag väckt motion hade som ytterligare
syfte att för utbildnings- och forskningsändamål bättre utnyttja
de resurser som successivt vuxit upp i Uppsala. Motionsyrkandet upprepades
vid 1972 och 1973 års riksdagar. Då det nu är fråga om en omvandling
av befintlig professur vid karolinska institutet har vi förutsatt
att den totala reella förstärkning som riksdagen tidigare uttalat sig för
inom överskådlig tid kommer att uppnås genom att en helt ny professur
i bamkirurgi inrättas vid universitetet i Uppsala.

UbU 1975: 9

Bilaga 1

Sammanställning av remissyttranden över motionen 1974: 741 om
inrättande vid universitetet i Uppsala av en professur i ämnet den
fasta jordens fysik

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen 1974: 741 från statens
geotekniska institut, universitetskanslersämbetet, Sveriges Geologiska
undersökning, statens naturvetenskapliga forskningsråd och Vetenskapsakademien.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) erinrar om att landets första professur
i tillämpad geofysik inrättas vid högskolan i Luleå den 1 januari
1975. Beträffande ämnesområdet fasta jordens fysik anser UKÄ det i
och för sig angeläget att den grundläggande forskningen kan förstärkas,
inte minst med tanke på problem som rör energiförsörjningen. På det
matematisk-naturvetenskapliga området har UKÄ i årets anslagsframställning
föreslagit att det inrättas en professur i mikrobiologi vid universitetet
i Stockholm, en professur i genetik vid universitetet i Göteborg
och att den vakanta tjänsten som biträdande professor i oceanografi vid
universitetet i Göteborg återbesätts. Därjämte har UKÄ föreslagit att
en personlig professur i teoretisk fysik vid universitetet i Stockholm inrättas
för forskardocenten Bertel Laurent. Dessa ämnesområden har
således i framställningen för nästa budgetår ansetts angelägnare än det
i motionen avsedda, framhåller UKÄ, som i övrigt anfört bl. a. följande:

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid universitetet i Uppsala
har i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 föreslagit i första
hand att fakultetens basresurser förstärks och därutöver att en professur
i datalogi alternativt fasta jordens fysisk inrättas vid universitetet. Fakulteten,
som anser var och en av tjänsterna ytterst angelägen, avstår
från att sätta någon före den andra utan överlåter till överordnade myndigheter
att vid den totala bedömningen av utvecklingen inom fakultetens
område ta det slutliga avgörandet. Fakulteten understryker att mer
än en tjänst inte bör komma i fråga förrän de av fakulteten föreslagna
höjningarna av basresurserna kommer till stånd.

Vid avvägningen av förslag till högre tjänster i UKÄ:s anslagsframställning
för budgetåret 1975/76 har det inte funnits utrymme för någon
av de av uppsalafakulteten föreslagna tjänsterna. Detta förhållande
innebär inte att UKÄ anser en förstärkning obehövlig. Den av UKÄ
1965 tillsatta geoutredningen utförde en översyn av den befintliga geovetenskapliga
utbildningen och forskningen. Utredningen ansåg bl. a. att
såväl den allmänna som den tillämpade geofysiken borde få en starkare
ställning och föreslog att professurer inrättades i tillämpad geofysik
och fasta jordens fysik. Enligt utredningens förslag till tidplan för tjänsternas
inrättande prioriterades den förstnämnda tjänsten.

Statens geotekniska institut har inte något att erinra mot att professuren
inrättas. Vetenskapsakademien har anmodat sin nationalkommitté

UbU 1975: 9

Bilaga 1

för fysik att inkomma med yttrande i ärendet, vilken tillstyrker motionärernas
förslag. Statens naturvetenskapliga forskningsråd och Sveriges
Geologiska undersökning anser båda det angeläget att den föreslagna
professuren i fasta jordens fysik inrättas vid universitetet i Uppsala.
Forskningsrådet har i sitt yttrande — med vilket geologiska undersökningens
är nära överensstämmande — anfört bl. a. följande:

Genom att en professur i tillämpad geofysik inrättas vid högskolan i
Luleå kommer en undervisning och forskning i prospekteringsteknik av
det slag som åsyftas av motionärerna mycket snart till stånd vid Luleå
tekniska högskola.

Geofysiska undersökningar är av fundamental betydelse för utforskandet
av jordens uppbyggnad och de processei' som försiggår i jordens
inre. Som aktuella exempel kan nämnas, att de revolutionerande rön,
som gjorts under de senaste 15 åren, beträffande kontinenternas rörelser
och betingelserna för dessa till stor del bygger på geofysiska insatser.

I det nu pågående internationella geodynamiska projektet, som stöds
av rådet med 900 000 kr. under budgetåret 1974/75, ingår omfattande
geofysiska forskningsprojekt.

Det bör också nämnas att en av rådets särskilda forskartjänster sedan
1972 avser fasta jordens fysik. Tjänster av denna typ kan dock endast
innehas sex i vissa fall sju år.

Geofysiska undersökningar har också fått en allt större aktualitet
och användning som hjälpmedel för att lösa mera regionalt begränsade
och lokala geologiska problemställningar. Detta gäller i vårt land för
forskningen inom såväl berggrunds- och kvartärgeologin som den marina
geologin.

Rådet vill med åberopande av vad ovan anförts livligt tillstyrka att en
professur i den fasta jordens fysik snarast inrättas vid Uppsala universitet.

UbU 1975: 9

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över motionen 1974: 1384 om
inrättande av en professur i konsumentekonomi

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen 1974:1384 från universitetskanslersämbetet,
konsumentombudsmannen, statens pris- och
kartellnämnd, konsumentverket och statens råd för samhällsforskning.
Till universitetskanslersämbetets remissyttrande är bilagt inhämtade yttranden
från rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg,
Stockholm och Umeå. Inom ämbetsverket har fakultetsberedningen
för rätts- och samhällsvetenskaperna avgett yttrande.

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) anser att det är angeläget att utbildningen
och forskningen inom det konsumentekonomiska området får
bättre möjligheter att utvecklas — en uppfattning som UKÄ även gav
uttryck åt i yttrande den 5 juni 1972 över motion 1972: 1122 om universitetsutbildning
i konsumentekonomi m. m. Det behov av forskning
och utbildning inom detta område som föreligger i samhället har inte
tillgodosetts i rimlig utsträckning. UKÄ anför vidare:

UKÄ tillsatte 1974-03-04 efter samråd med konsumentverket en arbetsgrupp
för översyn av den konsumentekonomiska grundutbildningen
vid universiteten. Arbetet, som skall bedrivas så snabbt som möjligt,
omfattar följande huvuduppgifter:

1. Översyn av möjligheterna till ökade konsumentekonomiska inslag
inom samtliga allmänt inriktade studieplaner inom ämnesområdena företagsekonomi
och nationalekonomi.

2. Kartläggning av behovet av alternativa studieplaner med övervägande
konsumentekonomisk inriktning inom berörda ämnesområden.

3. Redovisning av hittillsvarande erfarenheter av den yrkesinriktade
studiekursen i marknadsföring med konsumentpolitik.

4. Överväganden om möjligheterna att inrätta tvärvetenskapligt upplagda
studiekurser med konsumentekonomisk inriktning och med inslag
från olika — bl. a. beteendevetenskap]iga — ämnesområden.

5. Kartläggning av läromedelsbehovet inom området.

UKÄ vill betona att ämnet konsumentekonomi inte får ses som ett
särskilt ämnesområde vid sidan av t. ex. nationalekonomi och företagsekonomi
utan att det i första hand är fråga om en inriktning inom de
ekonomiska ämnesområdena. Inrättandet av en professur, avsedd för en
ny inriktning inom ett ämnesområde, är givetvis ett väsentligt stöd för
forskning kring problem inom nya områden. En förstärkning av forskningsorganisationen
måste emellertid i det årliga budgetarbetet vägas
mot andra angelägna förstärkningsbehov vid universitet och högskolor.
Nya professurer har under senare år endast i begränsad utsträckning
inrättats vid samhällsvetenskaplig fakultet. Senast detta inträffade var
den 1 juli 1973, då en professur i företagsekonomi inrättades vid universitetet
i Uppsala. Väldokumenterade behov av nya professurer har
således inte tillgodosetts av statsmakterna i någon nämnvärd utsträckning.
Förslag om inrättande av nya professurer avser i årets petita för

UbU 1975: 9

Bilaga 2

samhällsvetenskaplig fakultet i första hand förstärkningar inom det beteendevetenskapliga
området.

En förnyelse av forskningsorganisationen i den riktning som motionärerna
vill främja kan också ske vid omprövning enligt 69 § universitetsstadgan
av ämnesinnehållet i befintliga professorstjänster som blir
lediga.

Konsumentfrågorna är väl ägnade för tvärvetenskaplig forskning med
deltagande av forskare även från andra ämnesområden än de ekonomiska.
Bl. a. kan kulturgeografiska och beteendevetenskapliga aspekter
läggas på konsumentfrågorna. UKÄ vill i detta sammanhang erinra om
att det vid handelshögskolan i Stockholm finns en professur i ekonomisk
psykologi, vars inriktning är av väsentlig betydelse för problemområdet.

Initiering av och stöd till forskningsprojekt med ett tvärvetenskapligt
synsätt på konsumentforskningen är enligt UKÄ:s mening det främsta
medlet att öka omfattningen av forskningen inom detta område. Detta
utesluter inte att cn på konsumentfrågor inriktad profilering av fasta
forskartjänster inom ämnesområden som nationalekonomi eller företagsekonomi
kan vara av betydelse för att främja konsumentinriktad forskning.

Konsumentombudsmannen (KO), som tillstyrker förslaget om en professur
i konsumentekonomi, anser sig kunna konstatera att vissa universitet
visat ett aktivt intresse när det gäller att söka forskningsprojekt
med särskild konsumentinriktning. Detta torde sammanhänga bl. a. med
den verksamhet som konsumentverket påbörjat i syfte att stimulera konsumentekonomisk
utbildning och forskning inom universiteten. KO finner
det vidare väsentligt att den konsumentekonomiska infallsvinkeln i
möjligaste mån specificeras och exemplifieras eftersom ämnesområdet är
av utpräglat tvärvetenskaplig karaktär, innefattande psykologi, sociologi,
ekonomi, juridik, teknik etc. Enligt KO är det angeläget att redan på ett
tidigt stadium kunna precisera vilken bakgrund av teoretisk och praktisk
erfarenhet samt personlig intresseinriktning som innehavaren av
den tänkta professuren bör ha.

Statens pris- och kartellnämnd finner det angeläget att samhällets
strävanden att stödja konsumenterna förstärks med kvalificerad forskning
och utbildning inom det konsumentekonomiska området. Huruvida
denna forskning och utbildning kan ske inom ramen för befintliga ämnesområden
undandrar sig nämndens bedömning. Om det visar sig
omöjligt att effektivt bedriva en konsumentekonomisk forskning och
utbildning inom existerande discipliner är det enligt nämndens mening
naturligt att det stora och växande behovet av sådan forskning och utbildning
tillgodoses genom en professur i ämnet konsumentekonomi.

Konsumentverket (KOV) finner det angeläget med en ändrad inriktning
av utbildning och forskning i de ekonomiska ämnena så att bättre
överensstämmelse nås med de förändringar av de konsumentpolitiska
insatserna som skett under de senaste åren. Enligt KOV bör ämnesområdet
konsumentekonomi innehålla, förutom ekonomiska avsnitt, betydande
avsnitt av det som nu ingår i universitetsämnena sociologi, kulturgeografi,
rättssociologi och juridik. KOV gör den bedömningen att
en professur i konsumentekonomi bör kombineras med inrättande av

UbU 1975: 9

Bilaga 2

ett fristående konsumentekonomiskt ämne vid ett universitet. De alternativa
studieplaner och studiekurser som utarbetats av universitetskanslersämbetets
arbetsgrupp anses kunna tillämpas vid övriga universitet
samtidigt som de utgör ett stöd för utformning av studieplaner och delkurser
inom det fristående ämnet konsumentekonomi. KOV har vidare
uppfattningen att den konsumentekonomiska utbildningen på sikt bör
integreras med den konsumentpolitiska forskningen och ges en från
andra institutioner fristående ställning.

Statens råd för samhällsforskning säger sig i olika sammanhang —
bl. a. i sina anslagsäskanden — ha framfört önskemål om ökade forskningsinsatser
på det konsumentekonomiska området. Rådet tillstyrker
därför att det inrättas en professur med forskning och undervisning
inom det konsumentekonomiska området som särskild uppgift. Rådet
vill emellertid inte förorda, att konsumentekonomi införs som nytt självständigt
ämne vid universiteten. Det anses inte rimligt att söka föra över
konsumentekonomiska frågor från i första hand de nationalekonomiska
och företagsekonomiska områdena och koncentrera analysen av dem
inom ramen av ett nytt ämne, ”konsumentekonomi”. Ämnena nationalekonomi
och företagsekonomi sägs inte avlastas nämnvärt genom en
sådan åtgärd, eftersom frågor rörande hushållens konsumtion utgör
själva kärnan i dessa ämnen. En sådan uppsplittring av ekonomiämnena
skulle medföra betydande risker för ökad isolering och ytlighet i forskningen
och dubbelläsning i undervisningen. Det bör av innehavaren av
den tilltänkta professuren fordras dels att han har styrkt sin generella
kompetens i endera national- eller företagsekonomi, dels att han har
bedrivit forskning även inom det konsumentekonomiska området.

UbU 1975: 9

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över motionen 1974: 1393 om
inrättande av en professur i invärtesmedicinsk allergologi

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen 1974: 1393 från socialstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, arbetarskyddsstyrelsen, statens
medicinska forskningsråd, Svenska läkaresällskapet och Riksförbundet
mot Allergi.

Inom universitetskanslersämbetet (UKÄ) har ärendet beretts i fakultetsberedningen
för medicin, odontologi och farmaci. UKÄ ansluter sig
till fakultetsberedningens bedömning av motionsyrkandet. Beredningen
delar motionärernas uppfattning att de allergiska sjukdomarna utgör
ett betydande problem i praktisk sjukvård och att de erbjuder ett viktigt
arbetsfält för forskning och utbildning. Beredningen är emellertid
tveksam huruvida inrättande av professurer av mera traditionell klinisk
natur bäst gagnar utvecklingen inom allergologiens område. Inom immunologisk
och farmakologisk samt i viss mån även biokemisk och
fysiologisk forskning har under senare år uppnåtts forskningsresultat
som helt förändrat synen på de allergologiska sjukdomarna. Resultaten
av denna forskning har redan påverkat såväl diagnostik som behandling.
Då enligt beredningens uppfattning de största framstegen inom
allergologien även i fortsättningen torde vara att förvänta inom den experimentella
forskningen, bör i första hand en professur av teoretisk
natur komma i fråga. I ett senare skede kan behov av en professur i
klinisk allergologi föreligga.

UKÄ har inhämtat yttranden från rektorsämbetena vid universiteten
i Uppsala, Lund, Göteborg och Umeå, karolinska institutet samt högskolan
i Linköping. Rektorsämbetena hänvisar till yttranden från medicinska
fakulteterna.

De medicinska fakulteterna är ense om att det är önskvärt med en
förstärkning av resurserna för forskning och utbildning inom allergologiens
områden. Fakulteterna i Uppsala och Göteborg uttalar båda att
de framfört en rad förslag i sina ordinarie anslagsframställningar som
de ger företräde framför de av motionärerna föreslagna professurerna.
Fakulteten i Linköping tillstyrker visserligen att de två föreslagna professurerna
inrättas men anför därtill ”emellertid bör önskvärdheten av dessa
professurer vägas emot behovet av professurer i andra av de medicinska
fakulteterna högt prioriterade ämnesområden”. Fakulteten i Umeå
anser att frågan måste utredas före ett ställningstagande. Medicinska
fakulteten vid karolinska institutet anför att forskningen inom allergologiens
områden gjort stora landvinningar under senare år och att det
mycket väl kan tänkas att resultaten av dessa forskningar i en relativt
nära framtid kommer att fordra en omstrukturering av viss allergologisk
sjukvårdsteknik och kanske även influera på organisationen av den sjukvårdande
verksamheten. Med hänsyn härtill bör den ena professurens
ämnesområde vara i huvudsak av teoretisk natur och den andra förankrad
till klinisk verksamhet. Fakulteten tillstyrker att två professurer

UbU 1975: 9

Bilaga 3

inrättas, den ena benämnd professur i experimentell allergologi och den
andra professur i klinisk allergologi. Även fakulteten i Lund önskar en
professur i klinisk allergologi. I övrigt tillstyrker fakulteten motionsyrkandet
i så måtto att den därtill föreslår en professur i klinisk immunologi,
speciellt allergologi.

Socialstyrelsen framhåller vikten av att resurserna för forskning om
det allergiska reaktionssättet förstärks. Styrelsen anser sig emellertid
inte kunna tillstyrka motionsyrkandet:

Invärtesmedicinsk allergologi är ett kvantitativt stort verksamhetsområde.
De allergiska sjukdomarna ökar i frekvens och mekanismerna
bakom dessa sjukdomar är fortfarande inte klarlagda. Allergiskt reaktionssätt
förekommer inom alla åldrar och kan vidare ge sig till känna
inom flertalet av medicinens kliniska verksamhetsområden, och därvid
bl. a. inom vissa laboratorieverksamheter där patienten tillförs vissa medel
i undersökningssyfte. En stor del av allvarligare sjukdomstillstånd
som följd av allergiska reaktioner kan hänföras till verksamhetsområdena
invärtesmedicin eller lungmedicin. Verksamhetsområdet invärtesmedicinsk
allergologi saknar alltså en klar avgränsning mot andra specialiteter.

Forskning inom allergologi är synnerligen angelägen. För studiet av
den kliniska effekten krävs klinisk anknytning. En sådan anknytning
skulle i princip kunna ske till vilket kliniskt verksamhetsområde som
helst, där ett större antal fall av patienter med allergiskt reaktionssätt
kan registreras. Enligt socialstyrelsens uppfattning bör forskningen
emellertid i första hand avse det allergiska reaktionssättet, dess uppkomst,
dess förebyggande m. m. vilket bör ske genom en utveckling av
forskningspotentialen inom grundforskningen med speciell inriktning på
problemet med det allergiska reaktionssättet. Forskningsresultaten bör
sedan föras ut på klinikerna genom för grundforskare och kliniker gemensamma
seminarier och konferenser. Vidare bör forskarutbildningen
för kliniker kunna förläggas till en enhet för ”allergologisk grundforskning”.

Socialstyrelsen vill betona angelägenheten av att resurser satsas på
forskning och utredningsarbete inom medicinen. Emellertid måste alltid
göras en avvägning mellan olika angelägna forskningsområden. Grunden
för socialstyrelsens ovannämnda ställningstagande är att de resurser som
hittills satsats på grundforskning inom allergologi och immunologi synes
ha gett väsentliga resultat även inom det kliniska fältet.

Socialstyrelsen förutsätter att universitetsmyndighetema även i fortsättningen
beaktar forskningsområdet allergologi samt att UKÄ tar upp
problemet i sina årliga anslagsäskanden. Socialstyrelsen vill härutöver
påpeka att det finns möjlighet att ändra inriktning av den befintliga
professuren i klinisk-dermatologisk allergologi vid karolinska institutet i
samband med att tjänsten blir ledig, vilket torde inträffa under de närmaste
åren. Jämlikt 69 § universitetsstadgan skall nämligen prövas huruvida
en ledigbliven tjänst bör 1) återbesättas med oförändrat innehåll,
2) ges ändrat ämnesinnehåll, 3) ersättas med annan lärartjänst eller 4)
indragas.

Beträffande den sjukvårdsorganisatoriska aspekten vill socialstyrelsen
framhålla att det ankommer på sjukvårdshuvudmännen att inrätta de

UbU 1975: 9

Bilaga 3

kliniker och avdelningar som påkallas av sjukvårdsefterfrågan i området.
För mera exklusiva områden tillgodoses sjukvårdsefterfrågan vid
kliniker/avdelningar på regionsjukhus. För invärtesmedicinsk allergologisk
sjukvård finns särskilda sådana kliniker/avdelningar inrättade vid
tre regionsjukhus samt en allergologisk avdelning inom annan klinik vid
ytterligare ett regionsjukhus.

Efter förslag av nämnden för läkares vidareutbildning (NLV) har socialstyrelsen
med stöd av 20 § andra stycket sjukvårdskungörelsen fastställt
följande särskilda behörighetsvillkor för vidareutbildad läkare inom
verksamhetsområdet invärtesmedicinsk allergologi.

A. Specialistkompetens i allmän intemmedicin och 2 års tjänstgöring
vid klinik eller avdelning där allergologiska sjukdomar behandlas i betydande
omfattning, varav 1 år skall ha fullgjorts vid enhet avsedd för
internmedicinsk allergologi.

B. Specialistkompetens i lungsjukdomar och 2 års tjänstgöring vid
klinik eller avdelning där allergologiska sjukdomar behandlas i betydande
omfattning, varav 1 år skall ha fullgjorts vid enhet avsedd för internmedicinsk
allergologi.

Genom fastställandet av dessa behörighetsregler har möjligheterna
vidgats för intresserade läkare att på ett strukturerat sätt få erfarenhet
av allergiskt reaktionssätt inom klinisk verksamhet. Härigenom har skapats
ökade möjligheter på sikt för sjukvårdshuvudmännen att inom
respektive sjukvårdsområde anställa läkare med speciell kunskap inom
allergologi.

Statens medicinska forskningsråd föreslår att två professurer inrättas,
den ena av teoretisk natur och den andra inom ett kliniskt verksamhetsområde.
Någon anledning att på förhand ange ett bestämt kliniskt arbetsfält,
t. ex. invärtesmedicin, pediatrik och pneumonologi, synes forskningsrådet
ej motiverat utan kan lösas på riksplanet vid aktuell tidpunkt.
Rådet föreslår följande benämningar på professurerna: 1) professur
i teoretisk allergiforskning och 2) professur i klinisk allergologi.

Arbetarskyddsstyreisen, som har begränsat sitt remissyttrande till att
avse professuren i invärtesmedicinsk allergologi, anför att det för närvarande
väsentligaste för arbetsmedicinens del är en utbyggnad av regionsjukhusens
yrkesmedicinska avdelningar. I anslutning därtill bör —
med hänsyn till den roll hudsjukdomarna spelar i sammanhanget — en
ökad satsning ske på yrkesdermatologi. Därutöver är givetvis tillskapandet
av möjligheter för att angripa grundforskningsproblem också av stort
värde, framhåller arbetarskyddsstyrelsen, som i övrigt anför följande:

Inom yrkesmedicinen har liksom inom invärtesmedicinen i övrigt
allergiska problem blivit allt mer uppmärksammade under senare år.
Ett stort antal tidigare gåtfulla sjukdomstillstånd har klart visats vara av
allergisk natur. Utvecklingen på detta område, framför allt i fråga om
basala kunskaper, har gått mycket snabbt och man har i moderna undersökningsmetoder
fått helt nya möjligheter att fastlägga den allergiska
naturen hos ett sjukdomstillstånd. Dessa möjligheter har också utnyttjats
inom det yrkesmedicinska arbetsområdet och många tidigare svårbedömda
sjukdomar, t. ex. tröskdammlungan, boktryckarfrossa, allergisk
bronkiolit, har härigenom kunnat identifieras och bli föremål för en

UbU 1975: 9

Bilaga 3

korrekt behandling. Genom att man fått möjlighet att klart visa den allergiska
naturen hos dessa sjukdomstillstånd har man också kunnat vidtaga
adekvata förebyggande åtgärder.

På lång sikt kan nya grundforskningserfarenheter leda till praktiskt
användbara undersöknings- och behandlingsmöjligheter som kan appliceras
också i arbetsmedicinen. På mera kort sikt torde man dock vinna
mera av praktiska resultat genom att utveckla de yrkesmedicinska avdelningarna
vid varje regionsjukhus och ge dem möjligheter att i samband
med olika specialavdelningar på sjukhuset verkligen angripa de
inom regionen aktuella problemen. Denna praktiska del av verksamheten
kommer inte att påverkas av inrättandet av professurer i klinisk allergologi.

Svenska läkaresällskapet hyser den uppfattningen att allergiska sjukdomsyttringar
jämväl i framtiden kräver skärpt uppmärksamhet inom
flera medicinska verksamhetsområden och att det därför är angeläget att
under olika skeden under läkarutbildningen ägna tid åt allergologisk
diagnostik och terapi. Detta ställer krav på tid i utbildningsprogrammen
och tillgång till kompetenta läkare. Sällskapet anser det också värdefullt
med särskilda behörighetsregler för sådana läkare som i första hand vill
ägna sig åt de allergiska sjukdomarna. Även om sällskapet alltså delar
motionens grundinställning finner sällskapet det angeläget att i första
hand resurser skapas för en forskningsprofessur i klinisk immunologi
med särskild inriktning på de allergiska sjukdomstillstånden.

De allergisjukas situation inom hälso- och sjukvården måste snarast
förbättras, framhåller Riksförbundet mot Allergi. Förbundet tillstyrker
motionsyrkandet. De föreslagna professurerna skulle enligt förbundets
mening verksamt bidraga till bättre och utvidgad undervisning och forskning
inom allergologi och därmed förbättrad vård.

DbU 1975:9

Bilaga 4

I propositionen 1975:1 bilaga 10 redovisade ärenden om ändring
av benämning och/eller inriktning av professurer

Nuvarande benämning Läroanstalt1 Anmäld (A) eller föreslagen

ny benämning

Humanistisk fakultet Wilhelm och Lenna Ericssons professur i latinska språket och litteraturen	S	Latin, särskilt efterantikt latin
Teologisk fakultet Exegetisk teologi (med under-visnings- och examinations-skyldighet i Gamla testamen-tets exegetik)	L	Gamla testamentets exegetik
Juridisk fakultet Finansrätt med finansveten-skap	U	Finansrätt (A)
Medicinsk fakultet Klinisk bakteriologi	Kl	Klinisk immunologi
Medicinsk kemi	G	Medicinsk och fysiologisk kemi (A)
Medicin, särskilt njursjuk-domar	L	Medicinska njursjukdomar (A)
Radioterapi	U	Onkologi
Histologi	U	Anatomi
Odontologisk fakultet Oral histopatologi	Kl	Oral patologi

Benämning

Läroanstalt Föreslagen ändrad inriktning

Medicinsk fakultet

Anatomi Kl Anatomi-histologi (med un dervisnings-

och examinationsskyldighet
i examensämnet
anatomi i med. kand.-examen)

Anatomi G Anatomi-histologi (med un dervisnings-

och examinationsskyldighet
i examensämnet
anatomi i med. kand.-examen) (forts.)

1 U = universitetet i Uppsala, L = universitetet i Lund, G = universitetet i
Göteborg, S = universitetet i Stockholm, Kl = karolinska institutet, KTH =
Tekniska högskolan i Stockholm, CTH = Chalmers tekniska högskola.

UbU 1975:9

Bilaga 4

Benämning	Läroanstalt	Föreslagen ändrad inriktning
Anatomi (ny benämning)	U	Anatomi-histologi (med un-dervisnings- och examina-tionsskyldighet i examens-ämnet histologi i med. kand.-examen)
Matematisk-naturvetenskaplig fakultet
Zoologi	S	Strukturzoologi, zooekologi och etologi
Fysik	U	Gränsområdet mellan kärn-fysik och det fasta tillståndets fysik
Teknisk fakultet
Vägbyggnad	KTH	Väg- och trafikledsanläggning
Industriell organisation	L	Integrerad företagsstyrning från tekniska tillämpat ma-tematiska, ekonomiska och arbetsvetenskapliga utgångs-punkter
Byggnadsekonomi	KTH	Förvaltning, byggnadens och bebyggelsens ekonomi
Byggnadsekonomi och bygg-nadsorganisation	CTH	Byggandets ekonomi och or-ganisation

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 197$ 750054