Utbildningsutskottets betänkande nr 7

UbU 1975:7

Nr 7

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag till bidrag tili driften av kommunala skolor
för vuxna m. m.

Propositionen

I propositionen 1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har regeringen
under punkten G 5 (s. 427-434) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer i fråga om tjänster vid skolväsendet i kommunen
som förordats i propositionen 1975:1,

2. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.

Motionerna

1975:361 av fru Sundberg m. fl. (m, c, fp) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att under littera E till Vissa kurser för utländska
studerande för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000
kr.,

2. att riksdagen beslutar att under littera G 5 till Bidrag till driften av
kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 163 500 000 kr.,

3. att riksdagen hos regeringen anhåller att frågan om utbildning i svenska
för utländska studerande snarast utreds,

1975:363 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att för kommunal vuxenutbildning extra och extra ordinarie tjänst som lärare
vid skolväsendet får inrättas om minst halv kontinuerlig tjänstgöring kan
förutses under halvt redovisningsår,

1975:820 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare
vid de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning snarast
inrättas,

1975:1389 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Jonsson i Alingsås
(fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att kommunerna ges generell rätt
att inrätta kurser med varaktigt lägst åtta deltagare i grundskolekurs inom
vuxenutbildningen.

1 Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 7

UbU 1975:7

Utskottet

Kommunal vuxenutbildning var i juni 1974 införd i 274 av rikets 278
kommuner. Under budgetåret 1973/74 anordnades dessutom kommunal
vuxenutbildning i 14 landstingskommuner. I juni 1974 fanns särskilda skolenheter
för kommunal vuxenutbildning inrättade i 33 kommuner. Sammanlagda
antalet sådana enheter uppgick till 41. Vårterminen 1974 deltog
ca 28 000 elever i grundskolekurser, ca 44 000 elever i gymnasieskolekurser
på två-, tre- och fyraårig linje samt ca 59 000 elever i kurser inom särskild
yrkesinriktad utbildning.

I budgetpropositionen föreslås att lönegradsplacerade
tjänster av en ny typ inrättas. Tjänsterna skall avse anställning vid
skolväsendet i kommun och inrättas som extra eller extra ordinarie om
minst halv kontinuerlig tjänstgöring kan förutses under hell redovisningsår.
Underlaget för tjänsterna bör enligt propositionen bestå dels av timmar inom
kommunal vuxenutbildning utom särskild yrkesinriktad utbildning, dels
av sådana timmar inom ungdomsskolan som kommunen inte utnyttjar för
att inrätta heltidstjänster och tjänster med minst halvtid i grundskolan eller
gymnasieskolan. Enligt vad utskottet inhämtat från utbildningsdepartementet
skall därvid som huvudregel gälla att tjänst med anställning vid skolväsendet
i kommunen får inrättas om större delen av underlaget finns inom
kommunal vuxenutbildning.

I grundskolan och gymnasieskolan anställs lärare bl. a. som extra ordinarie
eller extra. Dessutom får lärare anställas som timlärare. Enligt bestämmelserna
i 14 kap. 5 § skolstadgan får den som är behörig till extra ordinarie
tjänst förordnas på sådan tjänst under villkor dels att anställningen avser
minst halv tjänstgöring, dels att tjänstgöringen kan beräknas vara från termins
början och till terminens slut. Den som innehar extra ordinarie eller extra tjänst
som lärare åtnjuter sociala förmåner enligt reglerna i allmänt avlöningsavtal
för statliga och vissa andra tjänstemän (AST). Timlärare erhåller inte sådana
förmåner.

1 motionen 1975:363 erinras om skolstadgans bestämmelser beträffande
inrättande av tjänst. Enligt dessa bestämmelser får för t. ex. särskild yrkesinriktad
utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen och gymnasieskolans
kortare specialkurser där timunderlaget för tjänst kan variera
från termin till termin inrättas tjänst när tjänstgöringen kan beräknas vara
minst en termin. Med hänvisning till att den i propositionen föreslagna
regeln för inrättande av tjänst kan förväntas få en viss effekt liknande den
som den tidigare föreslagna 35-procentsregeln och inte bedömdes som nödvändig
när ett tjänsteorganisationsförslag för den kommunala vuxenutbildningen
lämnades till 1974 års riksdag föreslår motionärerna den modifieringen
av tjänsteförslaget att skolstyrelse får rätt att inrätta extra och extra
ordinarie tjänst som lärare med anställning vid skolväsendet i kommun
när tjänstgöring kan förutses under halvt redovisningsår. Om detta inte blir

UbU 1975:7

möjligt, hävdar motionärerna, kommer de som arbetar inom den kommunala
vuxenutbildningen i en sämre situation än de andra lärarna i kommunen
när principerna i lagen om anställningsskydd skall tillämpas.

Inom den kommunala vuxenutbildningen kan timunderlaget i högre grad
än i ungdomsskolan variera från termin till termin. Även om detta förhållande
skapar viss osäkerhet om undervisningsunderlagets varaktighet
inom kommunal vuxenutbildning utgör detta enligt utskottets mening inte
ett tillräckligt skäl för att för ifrågavarande tjänster frångå de regler som
tillämpas för inrättande av exempelvis extra ordinarie tjänst inom ungdomsskolan.
Utskottet anser således att för inrättande av extra och extra ordinarie
tjänst för lärare inom kommuns skolväsende endast bör fordras att tjänstgöring
kan förutses för halvt redovisningsår. Genom de nya tjänsterna med
anställning i skolväsendet kommer undervisningssituationen i den kommunala
vuxenutbildningen att stabiliseras och anställningsskyddet öka för
de timlärare som erhåller sådan tjänst. I de fall tjänsteunderlag inte kan
förutses för halvt redovisningsår sker ingen ändring av de anställningsförhållanden
som lärarna i den kommunala vuxenutbildningen för närvarande
har.

Osäkerheten om undervisningsunderlagets varaktighet inom den kommunala
vuxenutbildningen är bl. a. en följd av hur studerande efterfrågar
olika slag av utbildning. Det är enligt utskottets mening angeläget att denna
efterfrågan så långt möjligt tillgodoses. Mot denna bakgrund anser utskottet
att effekterna av den nya tjänsteorganisationen med hänsynstagande till
studerandes möjligheter att få den utbildning de önskar bör följas med uppmärksamhet
av skolmyndigheterna.

Vad som i övrigt anförts beträffande de nya tjänsterna vid skolväsendet i
kommun föranleder inte något utskottets uttalande.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att riksdagen med anledning
av propositionen 1975:1 och motionen 1975:363 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer i fråga om tjänster
vid skolväsendet i kommun.

Arvodestjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare
vid de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning
bör enligt motionen 1975:820 snarast inrättas.

Utskottet har erfarit att systemet med huvudlärare och institutionsföreståndare
kommer att prövas generellt vid beredningen av de förslag som
utredningen om skolans inre arbete lämnat. Förslagen remissbehandlas för
närvarande. Med hänvisning härtill anser utskottet att yrkandet i motionen
1975:820 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

I budgetpropositionen redovisas två förslag till statsbidragsreform inom
den kommunala vuxenutbildningen. Det ena förslaget har lagts fram av
skolöverstyrelsen (SÖ) och det andra av kommittén för studiestöd åt vuxna
(SVUX). Av propositionen framgår att föredragande statsrådet avser föreslå

UbU 1975:7

regeringen att SÖ:s förslag överlämnas till SVUX för övervägande tillsammans
med de delar av remissyttrandena över SVUX som berör frågan om
ändrat statsbidrag.

I motionen 1975:1389 framförs yrkande om att grundskolekurser skall
kunna inrättas inom kommunal vuxenutbildning om antalet
deltagare bedöms varaktigt uppgå till lägst åtta mot nu i regel lägst
tolv.

Nuvarande särskilda bestämmelser om lägre antal kursdeltagare avser
stödområde och i övrigt orter med skiftarbetare. Försöket har tillkommit
i syfte att åstadkomma en jämnare fördelning av möjligheterna till kommunal
vuxenutbildning. Frågan om ett förändrat system för resursanvisning
till kommunal vuxenutbildning behandlas av SVUX. I avvaktan på förslag
från SVUX i denna del är utskottet inte berett tillstyrka yrkandet i motionen
1975:1389.

Förslaget till statsbudget upptar inte något anslag till kurser i svenska
för utländska studerande. 1 motionen 1975:361 hemställs
att riksdagen beslutar att under anslagsrubriken Vissa kurser för utländska
studerande för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000
kr. med motsvarande minskning av förevarande anslag. Motionärerna anhåller
vidare att frågan om utbildning i svenska för utländska studerande
snarast utreds.

I propositionen 1974:1 anmälde föredragande statsrådet att i annat sammanhang
skulle uppdras åt skolöverstyrelsen att i samråd med universitetskanslersämbetet
vidta sådana förberedelser att en avveckling av ifrågavarande
kursverksamhet vid universiteten blev möjlig vid utgången av budgetåret
1974/75. Riksdagen hade intet att erinra häremot (UbU 1974:13,
rskr 1974:121).

Kompetenskommittén avgav år 1974 sitt betänkande Om behörighet och
antagning till högskolan (SOU 1974:71). När det gäller den nu aktuella frågan
om kurser för utländska studerande ansåg kommittén att viss utbildning
borde kunna ges inom ramen för kommunal vuxenutbildning. Kompetenskommittén
ansåg emellertid samtidigt att det vore olyckligt att avskaffa
all utbildning i svenska för utländska studerande inom högskoleutbildningen.
Åtskilliga gäststuderande har, framhöll kommittén, behov av en fackspråkligt
inriktad utbildning i svenska (s. 45).

Internationaliseringsutredningen har lagt fram förslag beträffande bl. a.
svenskundervisning för utländska studerande (Utbildningens internationalisering;
UKÄ-Rapport 1974:21). Remisstiden för detta betänkande går ut
den 15 april 1975. Enligt utredningen vore det dels i strid mot internationaliseringssträvandena,
dels från praktisk synpunkt olämpligt att avskaffa
all utbildning i svenska vid universiteten för utländska studerande, därför
att bl. a. de gäststuderande har behov av att i Sverige under kort tid effektivt
kunna bedriva universitetsstudier av bestämt slag (s. 155-156).

Antalet studerande som deltar i den aktuella svenskundervisningen är

UbU 1975:7

ca 1 200 per år. Ungefär hälften av dessa studerande utgörs av gäststuderande
som vistas i Sverige en kortare tid för att sedan återvända till sina respektive
hemländer. En del av dessa studerande följer speciella studie- eller forskningsprogram
vid universiteten, vilka program oftast löper parallellt med svenskundervisningen.
Till denna kategori hör också Svenska institutets gäst-och utbytesstipendiater
(drygt 300 per år) samt studerande från bl. a. u-länderna som
valt att bedriva studier i Sverige i dess egenskap av ett neutralt land.

Enligt utskottets uppfattning har sedan riksdagsbehandlingen förra året
en ny situation uppkommit i och med att skolöverstyrelsen den 20 juni
1974 redovisade sitt nyssnämnda uppdrag att förbereda en avveckling av
ifrågavarande kursverksamhet. I samråd med universitetskanslersämbetet anförde
nämligen skolöverstyrelsen bl. a. följande: ”Beskaffenheten av ifrågavarande
kursverksamhet gör det nödvändigt att alla förändringar i dess
organisatoriska ställning grundas på omsorgsfulla förberedelser. Konsekvenserna
måste noga inventeras. Särskilt bör uppmärksammas att svenskkursema
för utländska studerande vid universiteten i vissa fall är en grundläggande
förutsättning för att ett internationellt studerandeutbyte med Sverige
som deltagande part skall vara möjligt. En avveckling av den nuvarande
kursverksamheten enligt Kungl. Maj:ts uppdrag måste följaktligen genomföras
i former som garanterar att inte förutsättningarna för studerandeutbytet
försämras.

Det kan väntas att såväl den inom UKÄ verksamma internationaliseringsutredningen
som kompetenskommittén kommer att lägga fram förslag
som berör kursverksamheten i svenska vid universiteten i vitala delar.
Internationaliseringsutredningen kommer att behandla hithörande frågor i
två sammanhang, nämligen i anslutning till dels vissa förslag om internationellt
studerande- och lärarutbyte, dels sitt förslag att fackspråkliga kurser
skall införas vid universiteten. Kompetenskommittén har bl. a. att klarlägga
behörighetskraven för utländska studerande, inbegripet fordringarna på kunskaper
i svenska.

De båda ämbetsverkens gemensamma slutsats av dessa omständigheter
är att de förändringar i denna kursverksamhets ställning och arbetsvillkor,
som är uppenbart behövliga, bör anstå. Materialet från de båda nämnda
utredningarna kommer att ge en avsevärt fastare grund för bedömningen
av i vilket eller vilka sammanhang denna kursverksamhet bör inplaceras.
Ämbetsverken avser att återkomma till denna fråga vid remissbehandlingen
av ifrågavarande betänkanden.

UKÄ kommer att i sina petita föreslå - i samråd med SÖ - att anslaget
E 32 Vissa kurser för utländska studerande uppförs i riksstaten även för
budgetåret 1975/76.”

Universitetskanslersämbetet har i anslagsframställningen för budgetåret
1975/76 under den oförändrade anslagsrubriken Vissa kurser för utländska
studerande föreslagit medelsanvisning även för budgetåret 1975/76.

Under hänvisning till den nya situation som uppstått föreslår utskottet,

UbU 1975:7

med bifall till motionen 1975:361 yrkandena 1 och 2, att för budgetåret
1975/76 under littera E till Vissa kurser för utländska studerande anvisas ett
förslagsanslag av 1 500 000 kr. och under littera G till Bidrag till driften av
kommunala skolor för vuxna ett förslagsanslag av 163 500 000 kr. I vad
gäller den aktuella utbildningsfrågan har internationaliseringsutredningen
förutsatt fortsatta överväganden med olika intressenter, t. ex. invandrarverket,
Svenska institutet, de utländska studenterna själva samt språklig
expertis. Utskottet utgår från att universitetskanslersämbetet och skolöverstyrelsen
efter remissbehandlingen av internationaliseringsutredningens betänkande
återkommer till regeringen med förslag i denna fråga. Med hänvisning
till det anförda anser utskottet att yrkandet 3 i motionen 1975:361
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Regeringens under förevarande anslagsrubrik i övrigt redovisade förslag
föranleder inte någon erinran från utskottets sida, varför utskottet tillstyrker
desamma.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:363 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om riktlinjer i fråga om tjänster vid skolväsendet
i kommun,

2. att riksdagen beträffande inrättande av arvodestjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare avslår motionen
1975:820,

3. att riksdagen beträffande inrättande av kurs inom kommunal
vuxenutbildning avslår motionen 1975:1389,

4. att riksdagen beträffande en utredning avslår motionen 1975:361
yrkandet 3,

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975:361 yrkandet 1 under
littera E till K/ssa kurser för utländska studerande för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.,

6. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och med
bifall till motionen 1975:361 yrkandet 2 till Bidrag till driften
av kommunala skolor för vuxna för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 163 500 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i Arlöv (s),
Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin
(s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), fru Lantz
(vpk), fröken Rogestam (c), herrar Hagberg i Örebro (s), Jonsson i Alingsås (fp)
och fru Ekelund (c).

UbU 1975:7

Reservationer

1. beträffande arvodestjänster sorn huvudlärare och institutionsföreståndare vid
särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Även om systemet med huvudlärare och institutionsföreståndare avses
bli prövat vid beredningen av de förslag som utredningen om skolans inre
arbete (SIA) lämnat, har SIA:s förslag om en omvärdering av systemet med
huvudlärare och institutionsföreståndare enligt utskottets mening inte relevans
när det gäller de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning.
Dessa skolenheters arbetsformer har ringa likhet med grundskolans.
Erfarenheterna visar klart att det vid dessa särskilda skolenheter finns behov
av den pedagogiska förstärkning som huvudlärare och institutionsföreståndare
utgör. Arvodestjänster av här nämnt slag bör med bifall till motionen
1975:820 snarast inrättas vid de särskilda skolenheterna för kommunal vuxenutbildning.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande inrättande av arvodestjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare vid särskilda skolenheter
för kommunal vuxenutbildning med bifall till motionen
1975:820 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. beträffande inrättande av kurs inom kommunal vuxenutbildning av herrar
Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), fröken Rogestam (c), herr Jonsson
i Alingsås (fp) och fru Ekelund (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Nuvarande
särskilda” och slutar ”motionen 1975:1389” bort ha följande lydelse:

Kommunerna bör få rätt att inrätta grundskolekurser, om det bedöms
varaktigt finnas lägst åtta deltagare i kurs. En sådan åtgärd kommer att
medverka till att mindre orter, som för närvarande ej kan tillgodose invånarnas
utbildningsbehov på grund av otillräckligt deltagarantal, kan ge bättre
vuxenutbildningsservice. Den ofta uttalade förhoppningen om en bättre regional
spridning av vuxenutbildningen bör kunna infrias genom en sådan åtgärd.
Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975:1389.

dets att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande inrättande av kurs inom kommunal
vuxenutbildning med bifall till motionen 1975:1389 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

GOT AB 75 9132 S Stockholm 1975