Utbildningsutskottets betänkande nr 4

UbU 1975: 4

Nr 4

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag till det obligatoriska skolväsendet m. m.
jämte motioner

1. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Regeringen har i propositionen
1975: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten D 8
(s. 158—171) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de i propositionen 1975: 1 förordade riktlinjerna för
statsbidrag till socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen inom statsunderstödd
verksamhet,

2. godkänna de ändringar för statsbidrag som behövs med anledning
av den höjda socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen och
som förordats i propositionen 1975: 1,

3. godkänna de i propositionen 1975: 1 förordade riktlinjerna i vad
avser särskild undervisning,

4. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1975/
76 anvisa ett förslagsanslag av 4 812 400 000 kr.

Motionerna

1975: 160 av fru Lantz m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att skolstadgans poängsystem beträffande samordnad
specialundervisning skall tillämpas i fråga om stödundervisning
åt invandrarbarn i grundskolan,

1975: 163 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Rämgård (c) vari hemställs
att riksdagen anhåller att regeringen fastställer sådana regler för
bidraget till personell assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska
skolor att bidraget täcker kommunens faktiska kostnader,

1975:357 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Remgård i
Falkenberg (fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
ändring av skolstadgan 1 kap. 7 § i enlighet med vad i motionen anförts,

1975: 518 av herr Bladh m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar sig för att systemet med arvoderade institutionsföreståndare
vid grundskolan även skall omfatta ämnena hemkunskap, teckning,
trä- och metallslöjd samt textilslöjd på samma villkor som nu gäller
för vissa andra ämnen,

2. ger regeringen till känna vad som i motionen anförts beträffande
behovet av utvidgade möjligheter att inrätta arvodestjänst som insti 1

Riksdagen 1975.14 sami. Nr 4

UbU 1975: 4

tutionsföreståndare vid gymnasieskolan och då särskilt inom den yrkesinriktade
undervisningen,

1975: 547 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär ändring av statsbidragsbestämmelsema för
grundskolan i enlighet med vad som anförts i motionen,

1975: 548 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om inrättande av huvudlärartjänster
för invandrarundervisningen i grundskolan,

1975: 806 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nordin (c) såvitt
gäller hemställan att riksdagen hos regeringen begär att statsbidraget
till personell assistans fr. o. m. läsåret 1976/77 inte fördelas schablonmässigt
utan på sätt som angivits i motionen efter bedömning av de
enskilda elevernas behov av assistans (yrkandet 2),

1975:821 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen 1.

hos regeringen hemställer om en redogörelse för den försöksverksamhet
som bedrivits i anslutning till utredningen om skolans inre
arbete i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. hos regeringen hemställer att utredningen om skolans inre arbete
ges i uppdrag att avge en redogörelse för de alternativa försök med
resursanvändning som förekommit,

1975: 823 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en sådan ändring av läroplan för grundskolan
och skolstadgan, att skolstyrelsen i varje kommun äger besluta hur den
enligt nu gällande bestämmelser tilldelade förstärkningsresursen skall
disponeras,

1975: 833 av fru Theorin (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär åtgärder, syftande till att undanröja de brister som för
närvarande finns i fråga om vissa skolmyndigheters förpliktelser i vad
gäller delgivning av beslut om förordnanden och tillsättningar,

1975: 1369 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär tillsättande av en utredning, vars uppgift
skall vara att omformulera skolsystemets huvudmålsättning och sociala
värderingar i enlighet med vad som anförs i motionen,

1975: 1394 av fru Nordlander m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar att den för grundskolan gällande schablonregeln för tilldelning
av statsbidrag till elevassistenter räknat efter visst belopp per
elev skall upphöra och att bidrag skall utgå att täcka ett faktiskt behov
redovisat av varje kommun efter anslagsframställan, vilken regel
även bör bli riktmärke för gymnasieskolan,

UbU 1975: 4

1975: 1395 av herr Nyhage (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag i nästkommande budgetproposition om införande
av skolintendenttjänst i enlighet med skolöverstyrelsens utredning,

1975:1396 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen uttalar att på sätt i motionen angivits undervisningsskyldigheten
för rektor och studierektor vid grundskolan fastställs med
hänsyn till omfattningen av undervisningen av invandrarelever,

1975:1397 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar om ett delningsförfarande för undervisningen i slöjd vid grundskolans
låg- och mellanstadium, som innebär att varje klass med lägst
17 elever får delas i två slöjdgrupper, varvid början sker med årskurs
3 läsåret 1975/76, varefter systemet successivt genomförs,

1975: 1398 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar
att försöksverksamhet fr. o. m. läsåret 1975/76 får bedrivas med
finska eller annat invandrarspråk som tillvalsämne vid grundskolans
högstadium utöver de i skolstadgan 5 kap. 8 § andra stycket angivna
tillvalsämnena samt att 200 000 kr. ställs till skolöverstyrelsens förfogande
för denna försöksverksamhet,

1975:1399 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att tjänst som huvudlärare skall finnas för specialundervisningen
vid grundskolan,

1975: 1422 av fru Söder (c) och fröken Andersson (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att invandrarbarn bereds möjlighet
att välja hemspråk som tillvalsämne på grundskolans högstadium.

Utskottet

Under rubriken Skolväsendet. Vissa gemensamma frågor behandlar
föredragande statsrådet bl. a. frågan om de politiska ungdomsorganisationernas
medverkan i skolornas samhällsinformation, erfarenheterna
av försöksverksamheten vid intagning till förskollärarutbildning samt
frågan om statsbidrag till s. k. reservvikarier. Dessa frågor har också
tagits upp i motionerna 1975:534, 1975: 1390 samt 1975:539 och
1975: 807. Utskottet vill här anmäla att det kommer att behandla dessa
motioner i ett senare sammanhang.

Efter denna anmälan övergår utskottet till att behandla anslaget Bidrag
till driften av grundskolor m. m.

Ur anslaget bestrids i första hand kostnaderna för driften av grundskolan
och praktisk lärarutbildning vid grundskolan. Vidare ersätts kostnaderna
för avlöning av skoldirektör ur detta anslag. Anslaget belastas
vidare med vissa kostnader för reseersättningar m. m. samt med kostnader
för statsbidrag till avgifter till försäkring för tilläggspension

f2 Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 4

UbU 1975: 4

(ATP), socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och allmän arbetsgivaravgift.
Slutligen utgår ur anslaget bidrag till vissa enskilda skolor.

Statsmakterna beslöt år 1974 (prop. 1974: 132, SkU 1974: 54, SfU
1974: 33, rskr 1974: 329 och 331) om sänkning av inkomstskatten och
höjning av arbetsgivares och egenföretagares socialförsäkringsavgift
till sjukförsäkringen. Genom beslut av riksdagen hösten 1974
(prop. 1974: 129, SfU 1974: 32, rskr 1974: 332) har vidare socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen höjts. I budgetpropositionen föreslås
att statsbidraget till huvudmännen för viss statsunderstödd utbildningsverksamhet
anpassas till nämnda höjningar. Utskottet har inte
något att erinra mot de i propositionen förordade principerna härför.

I propositionen redovisas förslag beträffande bidrag till personell
assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska
skolor.

Tillgängligt bidragsbelopp är enligt gällande bestämmelser uppdelat
på två poster, en större som fördelas schablonmässigt med utgångspunkt
i antalet grundskoleelever i respektive kommun och en mindre
från vilken efter beslut av skolöverstyrelsen bidrag utgår till dels elev
i specialskolan, dels kommun med särskilt stort medelsbehov för personell
assistans.

Enligt motionerna 1975:163, 1975: 806 och 1975: 1394 bör inte huvuddelen
av bidraget fördelas schablonmässigt med hänsyn till att därvid
även kommuner utan handikappade elever får statsbidrag. I motionerna
1975: 163 och 1975: 1394 framförs vidare önskemål om att kommun
skall få full kostnadstäckning för utgifter för personell assistans.

Under föregående års riksdag behandlade utskottet ett antal motioner
med ungefär motsvarande innehåll (UbU 1974: 7, rskr 1974: 91).
Utskottet anförde därvid att frågan på vilket sätt bidraget bäst fördelas
på de kommuner som har störst behov av medel till personell assistans
bör övervägas när erfarenhet av systemet med schablonmässig
tilldelning föreligger. Av budgetpropositionen framgår att ifrågavarande
bestämmelser enligt skolöverstyrelsen ej medfört den avsedda förenklingen
av bidragsgivningen. I särskild skrivelse har vidare Handikappförbundens
centralkommitté framhållit att reglerna uppfattas som
orättvisa av många kommuner, i synnerhet av de kommuner som har
många handikappade.

I propositionen visar föredragande statsrådet på en väg som bör kunna
prövas vid medelsfördelningen, nämligen att relativt sett öka den post av
bidragsbeloppet som står tili skolöverstyrelsens disposition för kommun
som har särskilt stort medelsbehov för personell assistans. Det bör vara
möjligt att gå vidare på den vägen. Enligt utskottets uppfattning bör
inom ramen för det totala bidragsbeloppet posten till skolöverstyrelsens
disposition avsevärt ökas fr. o. m. budgetåret 1975/76. Vad utskottet

UbU 1975: 4

med anledning av motionerna 1975: 163, 1975: 806 och 1975: 1394 anfört
om bidraget till personell assistans för handikappade elever bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Omfattningen av en kommuns skolväsende och arbetsbelastningen
inom ett rektorsområde i grundskolan mäts enligt 1 kap. 7 § skolstadgan
med ett poängsystem, där varje klass av låg- eller mellanstadiet
motsvarar 1 poäng, varje klass av högstadiet 1,5 poäng och varje fullt
13-tal veckotimmar samordnad specialundervisning 0,5 poäng. Enligt
motionerna 1975: 160 och 1975: 357 är de åtgärder som skolledningen
vidtar för invandrarbarn inte av annan karaktär eller mindre arbetskrävande
än de åtgärder den vidtar för elever med visst handikapp. Motionärerna
föreslår att samma poängsystem som gäller för samordnad
specialundervisning i grundskolan också får gälla för grundskolans
stödundervisning för invandrarbarn. Även i motionen
1975: 1396 framförs önskemål av innebörd att stödundervisningen av
invandrarbarn skall beaktas vid beräkningen av arbetsbelastningen inom
ett rektorsområde.

Yrkandet i motionerna överensstämmer i stort med skolöverstyrelsens
förslag i skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 februari 1971. I denna hemställde
överstyrelsen att stödundervisning för utländska barn skulle få
inräknas i poängtalet för skola. I yttrande över ärendet tillstyrkte
Svenska kommunförbundet att stödundervisning för utländska barn i
poänghänseende skulle jämställas med samordnad specialundervisning.
Härvid hänvisade Kommunförbundet till att denna stödundervisning i
fråga om arbetsinsatser från kommunens och skolledningens sida inte
skilde sig från specialundervisning av stödjande karaktär. Det är enligt
utskottets uppfattning rimligt att stödundervisning för invandrarbarn får
tillgodoräknas med 0,5 poäng för varje fullt 13-tal veckotimmar undervisning
i enlighet med de poängregler som gäller för samordnad specialundervisning.
På grund av statsbidragsreglernas konstruktion kommer
inte kostnaderna härför att belasta anslaget förrän budgetåret
1976/77. Bestämmelserna i skolstadgan bör kompletteras i enlighet med
vad utskottet anfört. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motionerna
1975:160 och 1975: 357 samt med anledning av motionen
1975: 1396 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om tillämpning av skolstadgans poängsystem på stödundervisning
för invandrarbarn i grundskolan.

I motionen 1975: 1398 anses att hemspråk som finska, serbokroatiska,
grekiska och turkiska utan hinder av bestämmelserna i 5 kap. 8 §
andra stycket skolstadgan bör kunna prövas som alternativt
tillvalsämne på grundskolans högstadium för invandrarbarn.
Motionärerna begär att 200 000 kr. skall ställas till förfogande
för försöksverksamhet för de kommuner som önskar pröva en sådan

UbU 1975: 4

anordning. Samma yrkande om försöksverksamhet med hemspråk som
alternativt tillvalsämne på högstadiet finns i motionen 1975:1422, dock
utan att någon kostnadsram anges för försöksverksamheten.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att invandrarbarn i
skolan får möjlighet att studera sitt hemspråk. Av budgetpropositionen
framgår att en särskild arbetsgrupp har tillkallats inom utbildningsdepartementet
för att utreda invandrarelevernas utbildningssituation i
grundskolan och gymnasieskolan. Enligt direktiven skall arbetsgruppen
närmare belysa hemspråkets ställning på högstadiet. Genom beslut den
26 april 1974 har Kungl. Maj:t medgivit att försöksverksamhet får bedrivas
i Norrbottens län med finska eller samiska som ytterligare tillvalsämne
på grundskolans högstadium. Gruppen, som skall pröva om en
sådan modell även kan utnyttjas för andra minoritetsspråk, beräknas
avlämna sina förslag under år 1975. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionerna 1975: 1398 och 1975: 1422.

1974 års riksdag konstaterade bl. a. (UbU 1974: 7, rskr 1974: 91) att
det nuvarande systemet för tilldelning av statsbidragsberättigade lärartimmar
för slöjdundervisningen på grundskolans låg- och
mellanstadier inte var tillfredsställande. Delningsbestämmelserna för
denna undervisning borde bringas i bättre överensstämmelse med det
faktiska behovet av undervisningsgrupper. Det fanns inte enligt utbildningsutskottets
mening anledning att vänta med en ändring av dessa bestämmelser
tills beslut förelåg med anledning av kommande förslag från
utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK). Föredragande
statsrådet föreslår i propositionen att delningsbestämmelserna för ämnet
slöjd ändras så att en grupp får anordnas för varje påbörjat 15-tal elever
i ämnet på låg- och mellanstadiet vid skolenhet.

Enligt motionen 1975: 1397 kommer i fråga om anordnande av slöjdgrupper
på grundskolans låg- och mellanstadier vissa brister att kvarstå
om förslaget i propositionen genomförs. Eftersom skolledningen måste
ta schematekniska hänsyn och dela eleverna i slöjdgrupper med beaktande
av redan förekommande klassanordningar vid skolenheten, är det
enligt motionärerna lämpligare att följa principen att dela varje klass
med lägst 17 elever i två slöjdgrupper. Den i motionen föreslagna delningsprincipen
föreslås av kostnadsskäl bli genomförd successivt under
en fyraårsperiod med början i årskurs 3 läsåret 1975/76 samtidigt som
propositionens förslag tänks bli förverkligat övergångsvis för årskurserna
4—6.

Förslaget i propositionen innebär ett ökat statsbidrag till skolans huvudmän
för slöjdgrupper. Även om utskottet har stor förståelse för yrkandet
i motionen 1975: 1397 talar statsfinansiella skäl för att riksdagen
bör följa det förslag som regeringen lagt fram. Utskottet avstyrker således
bifall till yrkandet i motionen 1975: 1397.

UbU 1975: 4

Med skrivelse den 24 juni 1974 har skolöverstyrelsen redovisat ett av
Kungl. Maj:t givet utredningsuppdrag beträffande särskild läromedelspersonal
i grundskolan och framlagt förslag härom. Enligt
riksdagens beslut år 1972 (UbU 1972:2, rskr 1972: 68) borde
Kungl. Maj:t skyndsamt lösa frågan om sådan skolpersonal.

Skolöverstyrelsens förslag innebär bl. a. att de statsbidrag som i dag
utgår till tillsynslärare och skolbibliotekarier i fortsättningen skall utgå
schablonmässigt till läromedelsuppgifter, vissa skolledaruppgifter samt
vissa andra uppgifter samt att kommunerna fritt med denna resurs får
utforma organisationen efter lokala förhållanden. Det statliga schablonbidraget
föreslås relaterat till det antal poäng som skolanläggningen
enligt 1 kap. 7 § skolstadgan omfattar. Av handlingarna i ärendet framgår
att Svenska kommunförbundet för ett genomförande av förslaget
ställt krav på ytterligare statsbidrag utöver nuvarande statliga bidrag till
tillsynslärare och skolbibliotekarier. Föredragande statsrådet biträder
i propositionen inte skolöverstyrelsens förslag beträffande schablonbelopp
till kommun för läromedelspersonal m. m. och hänvisar därvid
bl. a. till att utredningen om skolans inre arbete (SIA) behandlat frågan
om skolbibliotekariens roll i skolans arbetsmiljö.

I motionen 1975: 1395 begärs vissa klarlägganden av den föreslagna
schablonresursens konsekvenser för nuvarande personalförhållanden
samt förslag till riksdagen i budgetpropositionen för år 1976/77 med utgångspunkt
i skolöverstyrelsens utredning om läromedelspersonal.

Utskottet uppfattar läget så, att skolöverstyrelsens utredning om läromedelspersonal
är föremål för fortsatt beredning i regeringens kansli
med anledning av SIA:s betänkande och förutsätter att det av riksdagen
år 1972 givna uppdraget slutligt redovisas i samband med den aviserade
propositionen om skolans arbetsmiljö. På grund av det anförda
anser utskottet att yrkandet i motionen 1975: 1395 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1975: 823 behandlas den lokala skolledningens möjlighet
att på ett friare sätt än för närvarande nyttja de förstärkning sresurser
som enligt vissa regler står till en skolas förfogande.

Utskottet anförde i samma ärende i sitt betänkande 1974: 12, att utskottet
inte hade något emot att pågående försöksverksamhet med en
friare användning av resurstimmarna får en större omfattning än för
närvarande, bl. a. i syfte att minska undervisningsgruppernas storlek.
Riksdagen gav som sin mening Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
i ärendet. I särskilt beslut den 31 maj 1974 har Kungl. Maj:t erinrat
skolöverstyrelsen om vad utbildningsutskottet anfört rörande försöksverksamhet
med en friare resursanvändning. Utskottet har erfarit
att ansökningar gjorts hos regeringen av vissa kommuner, t. ex. Solna
och Umeå. Utskottet vill ånyo understryka värdet av en utökning av

13 Riksdagen 1975.14 sami. Nr 4

UbU 1975: 4

den pågående försöksverksamheten. Med hänvisning till att SIA:s betänkande
nu remissbehandlas samt till arbetet inom SSK avstyrker utskottet
bifall till motionen 1975: 823.

I motionen 1975: 821 hävdas att redogörelsen för SIA : s försöksverksamhet
är bristfällig och att det därför inte är möjligt
att dra de slutsatser av försöksverksamheten som SIA gjort. En kompletterande
redogörelse beträffande vissa frågor anses önskvärd. Vidare
begärs en redogörelse för andra försök med friare resursanvändning
som bedrivits av olika kommuner.

Enligt vad utskottet erfarit har kommunerna efter varje försöksår till
utbildningsdepartementet överlämnat särskilda redovisningar av de olika
försöken. Vidare har SIA initierat ett antal forskningsprojekt, vilkas resultat
utredningen åberopat för sina förslag. SIA:s betänkande remissbehandlas
för närvarande.

När det gäller utvärdering av den försöksverksamhet som bedrivs för
medel under anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet har inom skolöverstyrelsen
en särskild arbetsgrupp med företrädare för bl. a. pedagogisk
forskning tillsatts. En rapport beträffande den med nyssnämnda
medel bedrivna försöksverksamheten beräknas vara färdigställd i september
1975. Rapporten avser fem kommuner, nämligen Stockholm,
Botkyrka, Malmö, Norrköping och Borås.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandena
i motionen 1975: 821.

Förslag om en utredning med uppgift att omformulera skolsystemets
mål och sociala värderingar förs fram i motionen 1975:1369.
I denna formuleras ett antal principer för skolarbetet, t. ex. att skolsystemet
skall syfta till personlighetens allsidiga utveckling och att skolan
skall främja solidaritet mellan individerna i samhället.

Utskottet konstaterar att många av de värderingar som återges i motionen
överensstämmer med de värderingar som finns i läroplanen för
grundskolan (Lgr 69). Beträffande läroplanens mål råder stor samstämmighet
mellan de politiska partierna. I motionen finns emellertid
också värderingar som inte delas av flertalet svenska medborgare.
Med hänvisning till att enighet i stort föreligger beträffande de mål för
grundskolan varom riksdagen beslutat åren 1962 och 1968 (prop.
1962: 54, SäU 1962: 1 och 5, rskr 1962: 328; prop. 1968: 129, SU
1968:179, rskr 1968: 378) och till vad utskottet i övrigt anfört avstyrker
utskottet motionen 1975: 1369.

Frågor om vissa arvodestjänster som institutionsföreståndare
och huvudlärare i grundskolan m. m. tas upp i motionerna
1975: 518 och 1975: 548.

Riksdagen gav år 1974 som sin mening Kungl. Maj:t till känna att
ett samlat förslag till lösning av frågan om särskilda institutionsförestån -

UbU 1975: 4

dare vid olika skolformer så snart som möjligt borde presenteras riksdagen.
Enligt uppgift från utbildningsdepartementet kommer systemet med
huvudlärare och institutionsföreståndare att prövas generellt vid beredningen
av SIA:s förslag. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet yrkandena
i motionerna 1975: 518 och 1975: 548.

Även i motionen 1975: 1399 tas upp en huvudlärarfråga, nämligen
inrättande av arvodestjänst som huvudlärare för specialundervisningen
vid grundskolan. Utskottet avstyrker bifall till
motionen med hänvisning till att även denna fråga kommer att prövas
i samband med beredningen av SIA:s förslag.

I motionen 1975: 547 begärs att statsbidrag skall kunna utgå till av
kommun inrättad arvodestjänst som invandrarkonsulent. Till
stöd för sitt yrkande åberopar motionären bl. a. att bidrag sedan den 1
juli 1974 kan utgå till statligt reglerade arvodestjänster som institutionsföreståndare
i grundskolan.

Statsbidrag från förevarande anslag utgår till statligt reglerade tjänster
inom skolväsendet. Frågor om ändring av denna princip och om
statsbidragssystemet i övrigt behandlas av utredningen om skolan,
staten och kommunerna (SSK). Med hänsyn härtill avstyrker utskottet
motionen 1975: 547.

Enligt motionen 1975: 833 bör skolöverstyrelsens och länsskolnämndernas
förpliktelser vidgas när det gäller tillkännagivande av
beslut om tillsättning av tjänst. Sådant beslut tillkännages enligt bestämmelser
i skolstadgan (1971: 235) nu enbart genom annons i Postoch
Inrikes Tidningar. Beträffande skolstyrelses förpliktelse i här
nämnt avseende gäller enligt skolstadgan att tillsättningsbeslut skall tillkännages
dels genom anslag i myndighetens lokal, dels genom individuell
underrättelse. Dessa senare bestämmelser går tillbaka på bestämmelserna
i förvaltningslagen (1971: 290). Motionären hävdar att statlig
tillsättningsmyndighet bör ha samma delgivningsskyldighet som den
kommunala skolstyrelsen har i kraft av statliga bestämmelser.

Frågor om tillsättning av tjänst och statlig myndighets skyldigheter
i sådant sammanhang regleras i statstjänstemannastadgan (1965: 601).
Skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna är statliga myndigheter. Skolstadgans
bestämmelser om dessa myndigheters skyldigheter när det
gäller tillkännagivande av beslut bygger på principerna i statstjänstemannastadgan.
Sedan utskottet givit denna bakgrund till det i motionen
aktualiserade ärendet vill utskottet erinra om att den väckta frågan
har generell räckvidd och därför måste behandlas i ett större sammanhang.
I justitiedepartementet bereds betänkandet Effektivare kungörande
(Ds Ju 1974: 2). Hos samma departement har även en perso -

UbU 1975: 4

nalorganisation i särskild skrivelse aktualiserat frågan om kommunikation
av tillsättningsbeslut. Med hänsyn till att frågan kommer att prövas
i justitiedepartementet är utskottet inte nu berett förorda att yrkandet
i motionen 1975: 833 föranleder någon åtgärd från riksdagens
sida.

Skolöverstyrelsen har föreslagit att nuvarande regler om särskild
undervisning ändras så att även allergisjuka och gravt infektionskänsliga
elever med upprepad kortare frånvaro skall kunna erbjudas
en meningsfull skolgång. Bestämmelserna i 5 kap. 45—49 §§ och 8 kap.
45 och 46 §§ skolstadgan ger endast möjlighet att anordna särskild
undervisning då läkare bedömer att hinder för skolgång kommer att
föreligga under minst tre veckor efter det att undervisningen kan påbörjas.
Denna regel om sammanhängande tre veckor utgör enligt överstyrelsen
ett hinder för skolans möjligheter att hjälpa elever med
upprepad kort sjukfrånvaro samt t. ex. elever med astma eller allergier,
varför skolstadgan föreslås ändrad så att berörda elever kan få
erforderlig hjälp genom särskild undervisning. I propositionen biträds
förslaget och utskottet tillstyrker detsamma.

Regeringens under förevarande anslagsrubrik i övrigt redovisade
förslag föranleder inte någon erinran från utskottets sida, varför utskottet
tillstyrker desamma.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975: 1 förordade
riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift för sjukförsäkringen
inom statsunderstödd verksamhet,

2. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975: 1 förordade
riktlinjerna för statsbidrag till socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen,

3. att riksdagen beträffande bidrag till personell assistans för
vissa handikappade elever med anledning av motionerna
1975: 163, 1975: 806 yrkandet 2 och 1975: 1394 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande tillämpning av skolstadgans poängsystem
på stödundervisning för invandrarbarn i grundskolan
med bifall till motionerna 1975: 160 och 1975: 357 samt med
anledning av motionen 1975: 1396 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen beträffande hemspråk som alternativt tillvalsämne
på grundskolans högstadium avslår motionerna 1975:
1398 och 1975: 1422,

6. att riksdagen beträffande slöjdundervisningens delningsbestämmelser
avslår motionen 1975:1397,

7. att riksdagen beträffande särskild läromedelspersonal avslår
motionen 1975:1395,

UbU 1975: 4

8. att riksdagen beträffande förstärkningsresurser avslår motionen
1975: 823,

9. att riksdagen beträffande redogörelse för viss försöksverksamhet
avslår motionen 1975: 821,

10. att riksdagen beträffande skolsystemets mål avslår motionen
1975: 1369,

11. att riksdagen beträffande vissa arvodestjänster som institutionsföreståndare
och huvudlärare avslår motionerna 1975:
518 och 1975: 548,

12. att riksdagen beträffande arvodestjänst som huvudlärare för
specialundervisning avslår motionen 1975: 1399,

13. att riksdagen beträffande arvodestjänst som invandrarkonsulent
avslår motionen 1975: 547,

14. att riksdagen beträffande tillkännagivande av beslut om tillsättning
av tjänst avslår motionen 1975: 833,

15. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975: 1 förordade
riktlinjerna såvitt gäller särskild undervisning för allergisjuka
och gravt infektionskänsliga elever,

16. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 samt med
avslag på motionerna 1975: 1398 och 1975: 1422, motionerna
såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Bidrag
till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 4 812 400 000 kr.

2. Särskilda åtgärder på skolområdet. Regeringen har under punkten
D 9 (s. 172—173) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på
skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
30 000 000 kr.

Motionerna

1975: 356 av fru Nordlander m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

1975:538 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande ytterligare medel till Särskilda åtgärder på skolområdet
under budgetåret 1975/76,

1975: 1361 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) vari hemställs att
riksdagen

1. till Särskilda åtgärder på skolområdet anvisar ett i förhållande till
budgetpropositionen med 20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
50 000 000 kr.,

UbU 1975: 4

2. begär att skolöverstyrelsen skall inkomma med förslag till eventuellt
tilläggsanslag när medelsbehovet under anslaget kan bedömas
mera slutgiltigt,

3. beslutar att utvidga anslagets användningsområde i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Utskottet

Medel under förevarande anslag ställs enligt gällande bestämmelser
till skolöverstyrelsens förfogande för förstärkning av insatserna på de
områden inom skolan där olika problem gör sig gällande. I första hand
bör de användas för åtgärder inom grundskolan och därvid främst på
högstadiet. I undantagsfall skall bidrag även kunna utgå för insatser
på det gymnasiala stadiet. I geografiskt hänseende skall bidrag främst
utgå för insatser i storstadskommunerna. Även andra kommuner —
t. ex. med betydande invandrargrupper — skall emellertid kunna tilldelas
bidrag. Bidrag skall kunna utgå dels för personell förstärkning
vid undervisningen, dels till förstärkningsanordningar för elevvård och
fritidsverksamhet.

Ansökningar om bidrag hade före utgången av budgetåret 1974/75 inkommit
från 140 kommuner och tre landstingskommuner. Av dessa kom
87 kommuner och de tre landstingskommunerna i åtnjutande av bidrag.

Föredragande statsrådet beräknar anslaget till Särskilda åtgärder på
skolområdet till 30 milj. kr. för budgetåret 1975/76.

I två motioner begärs att anslaget skall föras upp med ett högre belopp
på riksstaten, nämligen enligt motionen 1975: 356 med 60 milj. kr.
och enligt motionen 1975: 1361 med 50 milj. kr. I sistnämnda motion
yrkas även att riksdagen — utöver beslut om nämnda 50 milj. kr. —
skall besluta att ytterligare medel skall anvisas på tilläggsstat om behovet
visar sig överstiga 50 milj. kr. Vidare föreslås en utvidning av anslagets
användningsområde. I motionen 1975: 538 yrkas att regeringen,
om behovet av medel under förevarande anslag avsevärt överstiger 30
milj. kr. för nästa läsår, återkommer till riksdagen med förslag om att
ytterligare medel anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1975/76.

Kostnaderna för pris- och löneomräkningar för budgetåret 1975/76
torde få till följd att omfattningen av den verksamhet som innevarande
budgetår bekostas med medel från detta anslag kommer att minska vid
en oförändrad medelsram. Kommunernas behov av medel till särskilda
åtgärder på skolområdet uppges vara stort. Enligt vad utskottet erfarit
går tiden för ansökan om medel för budgetåret 1975/76 ut den 15 april
1975. Utskottet har den uppfattningen att 30 milj. kr. nu bör anvisas under
anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. När nyssnämnda ansökningstid
gått ut och medelsbehovet bättre kan överblickas, bör regeringen
— om medelsbehovet avsevärt överstiger vad som förutsetts —

UbU 1975: 4

lägga fram förslag om att ytterligare medel anvisas på tilläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1975/76. Vad utskottet med bifall till motionen
1975: 538 och med anledning av motionen 1975:1361 yrkandet 2
anfört beträffande ytterligare medel till särskilda åtgärder på skolområdet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975: 356 och
motionen 1975: 1361 yrkandet 1.

I motionen 1975: 1361 har dessutom framförts yrkande om ett vidare
användningsområde för de medel som anvisas under ifrågavarande
anslagsrubrik. Utskottet är inte berett tillstyrka detta yrkande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 samt med
avslag på motionerna 1975: 356 och 1975: 1361 yrkandet 1 till
Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande ytterligare medel till särskilda åtgärder
på skolområdet på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1975/76 med bifall till motionen 1975: 538 och med anledning
av motionen 1975: 1361 yrkandet 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen beträffande en utvidgning av anslagets användningsområde
avslår motionen 1975: 1361 yrkandet 3.

3. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna D 10—D 12 (s. 173—178) och hemställer

1. att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 900 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till svensk undervisning i utlandet
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 6 916 000 kr.,

3. att riksdagen till Nomadskolor för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 6 145 000 kr.

4. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Regeringen har under
punkten D 13 (s. 178—189) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om ansvarsåtagande för staten
vid specialskolans obligatoriska praktiska yrkesorientering,

2. till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 53 822 000 kr.

UbU 1975: 4

Motionerna

1975: 164 av fru Tillander m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att undervisningen av elever med grava syn-, hörsel- och
talsvårigheter på grundskole- och gymnasienivå så långt möjligt decentraliseras
och att därvid särskilt beaktas de stora möjligheter till
decentralisering av undervisningen som finns för de gravt hörselskadade,

2. hos regeringen begär att förutsättningarna prövas för att i undervisningen
av barn även integrera vuxna,

1975: 532 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Eriksson i
Ulfsbyn (c) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att utöver den föreslagna nya tjänsten som förskolekonsulent för
blinda och synsvaga barn ytterligare en sådan tjänst inrättas,

2. att utöver den föreslagna nya tjänsten som speciallärare/reselärare
ytterligare fyra sådana tjänster inrättas,

3. att uppräkna förslagsanslaget till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
med 367 000 kr. till 54 189 000 kr.,

1975: 1404 av fröken Pehrsson (c) och fru Nilsson i Kristianstad (c)
vari hemställs att riksdagen för budgetåret 1975/76 under anslaget
Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader beviljar 70 384 kr. utöver
regeringens förslag så att två nya tjänster som förskolekonsulent för
synskadade elever kan inrättas.

Utskottet

Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965: 70, SU 1965: 101, rskr
1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obligatorisk
tioårig grundskola för barn som är syn-, hörsel- eller talskadade.
Denna grundskola var fullt genomförd i och med utgången av läsåret
1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras
genom specialskolstadgan (1965: 478, omtryckt 1970: 327, ändrad senast
1974: 1098).

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter,
belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och Örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan
mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Hörselskadade
elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Stockholm
(Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (Östervångsskolan),
Vänersborg (Vänerskolan), örebro (Birgittaskolan) och Härnösand
(Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s. k.
externa klasser). Av dessa mottar Åsbackaskolan elever med tilläggshandikapp.
Vid en skolenhet i Sigtuna (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade
barn med grava talskador samt hörselskadade barn med
beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

UbU 1975: 4

Skolorna i Kristinehamn (Landaskolan) och Växjö (Värendskolan)
för vuxna synskadade har lagts ned den 1 juli 1974. Den 14 juni 1974
meddelade Kungl. Maj:t beslut i vad avser anordnande inom arbetsmarknadsutbildningen
av kurser motsvarande den utbildning som dessförinnan
anordnades vid Landaskolan och Värendskolan.

I motionen 1975: 164 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar
att ifrågavarande undervisning för elever med grava syn-, hörsel- och
talsvårigheter i möjligaste mån bör decentraliseras. Motionärerna anser
att centraliseringen till ett fåtal platser i landet står i klar strid mot strävandena
att bereda elever möjlighet att bo kvar i det egna hemmet
och få normala sociala kontakter. Särskilt stora förutsättningar för decentralisering
finns det enligt motionärernas mening när det gäller de
hörselskadade. I motionens hemställan föreslås vidare att riksdagen ”hos
regeringen begär att förutsättningarna för att i undervisningen av barn
även integrera vuxna måtte prövas”.

De två yrkandena i motionen 1975: 164 är helt överensstämmande
med yrkandena i en av fru Tillander m. fl. (c) vid 1974 års riksdag väckt
motion 1974: 477, vilken behandlas i utskottets betänkande 1974: 7 (s.
15—16). Utskottet anför i detta betänkande: ”Den pedagogiska och organisatoriska
utvecklingen har gjort det möjligt att undervisa allt fler
handikappade elever i vanliga skolor. I olika sammanhang har riksdagen
slagit fast att de handikappade skall ha samma rätt till utbildning
som icke-handikappade och att detta i görligaste mån bör förverkligas
inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet.

Även om åtgärder inom den reguljära skolan har minskat och sannolikt
kommer att ytterligare minska behovet av speciella institutioner
för undervisning av handikappade barn, torde sådana institutioner komma
att behövas även i framtiden.

I decentraliseringsfrågan vill utskottet framhålla att det delar motionärernas
uppfattning att undervisning bör erbjudas specialskoleeleverna
så nära hemorten som möjligt. Mot detta önskemål står
emellertid bl. a. angelägenheten av att även dessa elever kan erbjudas
ett relativt fritt studieval. Som framgår av motionen har en av skolöverstyrelsen
tillkallad utredningsman utarbetat ett förslag beträffande
utbildning i gymnasieskola för gravt hörselskadade och hörselklasselever.
Förslaget remissbehandlas för närvarande. Skolöverstyrelsen har
i sin anslagsframställning aviserat förslag även om högstadieorganisationen
för specialskolan för hörselskadade. I det nyssnämnda utredningsförslaget
behandlas även de vuxnas undervisningssituation.

Med hänsyn främst till att resultatet av det inom skolöverstyrelsen
pågående utredningsarbetet inom specialskolans område inte bör föregripas
anser utskottet att motionen 1974: 477 bör avslås av riksdagen.”

Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets förslag (rskr 1974:
91).

UbU 1975: 4

Såvitt gäller yrkandet 2 i den nu aktuella motionen har utskottet
redovisat att skolorna i Kristinehamn och Växjö för vuxna synskadade
avvecklats. Frågan om vuxenutbildning för hörselskadade behandlas
för närvarande av en särskild arbetsgrupp inom skolöverstyrelsen. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet 2 i motionen 1975:
164.

Med anledning av motionen i övrigt bör först redovisas att inom specialskolan
för synskadade fanns enligt skolöverstyrelsens statistik den
1 november 1974 totalt 179 elever. Av dessa tillhörde 127 Tomtebodaskolan
och 52 Ekeskolan. Av de vid Tomtebodaskolan inskrivna eleverna
fullgör nära en tredjedel sin skolplikt utanför denna skola. 13 elever
får sin undervisning vid två externa klasser i Göteborg. Inte mindre än
32 elever är individuellt integrerade i grundskoleenheter i det kommunala
skolväsendet. Möjligheterna att ytterligare decentralisera denna
del av specialskolan bedöms vara relativt begränsade.

Vid specialskolan för hörselskadade fanns den 1 november 1974 sammanlagt
611 elever — varav 489 i interna och 122 i externa klasser
på hemorten — fördelade på 10 årskurser. Härtill kom vid Hällsboskolan
18 talskadade och 14 hörselskadade elever, som ej är fördelade på
årskurser. Såsom utskottet framhöll redan förra året pågår inom skolöverstyrelsen
en översyn av utbildningen för hörselskadade elever. Av
betydelse i detta sammanhang är vidare att utredningen om skolan, staten
och kommunerna (SSK) genom tilläggsdirektiv den 27 september
1974 fått i uppdrag att utreda möjligheterna att komma fram till ett
kommunalt medansvar för de handikappade, som nu får sin utbildning
inom specialskolan. I direktiven framhålls att den ökade integrationen
av handikappade barn i det vanliga skolväsendet är ett uttryck för kommunernas
vidgade ansvar för samtliga barns och ungdomars skolgång.
SSK har nyligen i betänkandet Huvudmannaskapet för specialskolan
och särskolan (SOU 1975: 6) redovisat tidigare diskussioner om och
ställningstaganden till huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan
samt skäl för och mot framtida primärkommunalt huvudmannaskap
för dessa skolformer.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit sig böra föreslå
riksdagen att avslå yrkandet 1 i motionen 1975: 164.

Utskottet vill i detta sammanhang påpeka att under skolöverstyrelsens
anslag till pedagogiskt utvecklingsarbete beräknats medel för viss försöksverksamhet
beträffande utbildningen av gravt utvecklingsstörda
elever med syn- eller hörselskador.

Fr. o. m. läsåret 1974/75 är landet i vad avser stöd till synskadade
elever indelat i fem regioner. Inom regionerna skall det finnas tjänster
avseende förskolebarn (förskolekonsulent), avseende synsvaga elever
(speciallärare/reselärare) och avseende gravt synskadade elever (special -

UbU 1975: 4

lärare/reselärare). Skolöverstyrelsen anser att denna regionala organisation
successivt måste tillföras nya tjänster under de kommande åren
om de synskadade eleverna skall kunna få en tillfredsställande service.
Skolöverstyrelsen uppger att av förskolekonsulenternas senaste årsberättelse
framgick att 281 av de 378 registrerade synskadade förskolebarnen
i landet besöktes en eller två gånger under läsåret 1972/73 medan
de övriga 97 barnen inte fick några besök alls. Enligt skolöverstyrelsens
bedömning bör varje barn besökas fem till sex gånger per år.
Skolöverstyrelsen föreslår att medel nästa budgetår beräknas för ytterligare
två tjänster som förskolekonsulent. Totala antalet elever med
behov av reselärarservice beräknas uppgå till 1 300. Skolöverstyreisen
har föreslagit att medel beräknas för ytterligare fem tjänster som speciallärare/reselärare
nästa budgetår.

Regeringen har i så måtto biträtt skolöverstyrelsens förslag att medel
beräknats för ytterligare en tjänst som förskolekonsulent och en
tjänst som speciallärare/reselärare.

I motionen 1975: 532 yrkas att medel anvisas i sådan utsträckning
att skolöverstyrelsens nämnda förslag helt kan genomföras. Motionärerna
delar skolöverstyrelsens uppfattning att behovet av tjänsterna är
uppenbart. I motionen 1975: 1404 yrkas att medel anvisas till båda de
av skolöverstyrelsen yrkade tjänsterna som förskolekonsulent.

Regeringens förslag om medelsanvisning innebär totalt sett en inte
oväsentlig upprustning av specialskolans tjänsteorganisation m. m. Utskottet
har inte funnit anledning till erinran mot den prioritering som
gjorts i fråga om bl. a. ytterligare tjänster vid specialskolan. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionerna 1975: 532 och 1975: 1404 och
föreslår att riksdagen anvisar 53 822 000 kr.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ansvarsåtagande
för staten vid specialskolans obligatoriska praktiska
yrkesorientering,

2. att riksdagen beträffande decentralisering av specialskolans
elever m. m. avslår motionen 1975:164,

3. att riksdagen beträffande tjänster som speciallärare/reselärare
med bifall till propositionen 1975: 1 och med avslag på motionen
1975: 532 yrkandet 2 beslutar anvisa medel till ytterligare
en tjänst,

4. att riksdagen beträffande tjänster som förskolekonsulent med
bifall till propositionen 1975: 1 samt med avslag på motionen
1975: 532 yrkandet 1 och motionen 1975: 1404 i denna del
beslutar anvisa medel till ytterligare en tjänst,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1975: 1 samt med
avslag på motionen 1975: 532 yrkandet 3 och motionen 1975:

UbU 1975: 4

1404 såvitt gäller medelsanvisningen under ifrågavarande anslag
till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 53 822 000 kr.

5. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D 14 (s. 190—192) och hemställer

att riksdagen till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 435 000
kr.

6. Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare. Regeringen
har under punkten D 15 (s. 192) föreslagit riksdagen att till Specialskolan
m. m.: Resor för elever jämte ledsagare för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 2 326 000 kr.

Motionen

1975: 376 av herrar Strömberg i Botkyrka (fp) och Jonsson i Alingsås
(fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär nya bestämmelser
om ersättning för resor för vissa handikappade m. fl. i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Enligt kungörelsen (1965: 254) om ersättning för resor för vissa handikappade
m. fl. (ändrad senast 1971: 279) kan elev vid specialskolan och
vissa andra institutioner, som anges i en till kungörelsen fogad förteckning,
enligt vissa grunder få ersättning för bl. a. resa till och från
institutionen vid intagning och utskrivning, vid början av respektive slutet
av termin samt för resa fram och åter för besök i hemorten en
gång per kalendermånad under vistelsen vid institutionen. I regleringsbrevet
för innevarande budgetår är intagen en tilläggsbestämmelse enligt
vilken ersättning får utgå för hemresa i samband med förlängd
veckoslutsledighet som föranleds av bestämmelserna om femdagars
skolvecka. I vissa fall kan ersättning för resa i stället utgå till förälder
eller annan vårdnadshavare eller närstående.

I motionen 1975: 376 stryks under vikten av att den handikappade
har nära kontakt med sina anhöriga. Motionärernas yrkande syftar till
ersättningsbestämmelser som ger den handikappade rätt till ett större
antal fria resor än vad som följer av nyssnämnda kungörelse.

Utskottet har inhämtat att bestämmelserna om femdagars skolarbetsvecka
i stor utsträckning följs. Enligt förutnämnda tilläggsbestämmelser
kan då utgå ersättning för resa till och från skolan varje veckoslut. För
en del elever gäller emellertid att avståndet mellan hem och skola är så
stort, att resor varje vecka blir alltför påfrestande. Graden och arten
av vissa elevers handikapp kan också begränsa resemöjligheterna.

UbU 1975: 4

Då motionärernas önskemål beträffande fria resor för specialskolans
elever redan enligt nu tillämpade bestämmelser kan tillgodoses behöver
den ifrågavarande motionen 1975: 376 inte föranleda någon riksdagens
åtgärd. Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår yrkandet i denna.
Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte
ledsagare för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
2 326 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975: 376.

Stockholm den 25 februari 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin
(s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), herrar Sundgren (s),
Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och herr Nyhage (m).

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.)

1. beträffande hemspråk som alternativt tillvalsämne på grundskolans
högstadium av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”och 1975: 1422” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör utan hinder av bestämmelserna i
skolstadgan en begränsad försöksverksamhet med hemspråk som alternativt
tillvalsämne på högstadiet komma till stånd redan under läsåret
1975/76. Ett belopp om 200 000 kr. bör därför ställas till skolöverstyrelsens
förfogande att fördelas mellan kommuner som önskar pröva
undervisning i hemspråk som finska, serbokratiska, grekiska och turkiska
på grundskolans högstadium. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionen 1975: 1398 och med anledning av motionen 1975:
1422 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om hemspråksundervisning på grundskolans högstadium samt för ändamålet
anvisar 200 000 kr.

UbU 1975: 4

dels att utskottets hemställan under 5 och 16 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande hemspråk som alternativt tillvalsämne
på grundskolans högstadium med bifall till motionen
1975: 1398 och med anledning av motionen 1975: 1422 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

16. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och
motionen 1975: 1422 samt med bifall till motionen 1975: 1398,
motionerna såvitt gäller medelsanvisningen under ifrågavarande
anslag, till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 812 600 000
kr.

2. beträffande särskild läromedelspersonal av herrar Nordstrandh (m)
och Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar ”Utskottet
uppfattar” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör skolöverstyrelsens förslag om en rörlig
resurs till kommun för läromedelsuppgifter m. m. bli föremål för ytterligare
övervägande i enlighet med vad som anförts i motionen 1975:
1395. Ett regeringsförslag i ärendet bör läggas fram i budgetpropositionen
för år 1976/77.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande särskild läromedelspersonal med anledning
av motionen 1975:1395 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande förstärkningsresurser av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet
anförde” och på s. 8 slutar ”motionen 1975: 823” bort ha följande lydelse: Riksdagen

uttalade sig år 1974 för en friare användning av resurstimmarna.
Beslut om försöksverksamhet av detta slag fattas för närvarande
av regeringen. Enligt uppgift från utbildningsdepartementet avser
regeringen år 1976 lägga fram förslag med anledning av SIA:s betänkande.
Förslagen avses träda i kraft tidigast läsåret 1977/78. För att förenkla
nuvarande beslutsordning beträffande försöksverksamhet bör regeringen
— intill dess den aviserade propositionens förslag träder i kraft
— ge skolöverstyrelsen bemyndigande att medge kommun att bedriva
försöksverksamhet med en friare användning av skolans s. k. förstärkningsresurser.

UbU 1975: 4

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande förstärkningsresurser med anledning
av motionen 1975: 823 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört angående delegering av beslutanderätten,

4. beträffande viss försöksverksamhet av herrar Nordstrandh (m) och
Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Enligt vad”
och slutar ”motionen 1975: 821” bort ha följande lydelse:

Det är inte känt hur SIA:s försöksverksamhet påverkat elevernas trivsel,
kunskaper, sociala utveckling m. m. Trots detta drar SIA av försöksverksamheten
en rad slutsatser om hur arbetsformerna och resursanvändningen
i framtidens skola bör utformas. De nämnda faktorernas
betydelse för elevernas prestationer, trivsel m. m. är obestridd. Enligt
utskottets mening bör SIA i här nämnt avseende lägga fram en kompletterande
redogörelse för sin försöksverksamhet. Därvid bör det också
uppdras åt SIA att inhämta uppgifter om och lämna redovisning för de
försök med andra former av resursanvändning som bedrivits vid en
rad skolor. Först med detta underlag är det möjligt att bedöma och ta
ställning till stora delar av SIA:s förslag.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen beträffande kompletterande redogörelse för viss
försöksverksamhet med bifall till motionen 1975: 821 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande skolsystemets mål av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”motionen 1975:1369” bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till den i motionen 1975: 1369 utvecklade kritiken
mot det nuvarande utbildningssystemets målsättning, inriktning och
innehåll. De grundläggande svagheterna består i anpassningen till det kapitalistiska
näringslivets behov och intressen. Härav följer att rådande
utbildningssystem i realiteten motverkar de syften som enligt gällande
läroplan skall främjas. I denna anförda målsättningar om utbildningens
roll och uppgifter kan sålunda lösryckta ur sitt sammanhang framstå
som progressiva och acceptabla. Utskottet delar motionärernas syn
på utbildningssystemets oförmåga att utveckla personlighetens helhet och
dess växande bundenhet till vad som betecknas som ”avnämarintressena”
utgörande grunden för en allt starkare teknokratisering av utbildningens
innehåll. En demokratisk skola måste inrikta utbildningen på
att främja en alternativ utbildning och en samhällsåskådning med syfte

UbU 1975: 4

att avskaffa de i grunden odemokratiska fundament varpå dagens samhälle
vilar. Utskottet ansluter sig därför till motionärernas uppfattning
att en utredning behöver tillsättas för att omformulera skolsystemets
huvudmålsättning och sociala värderingar. De i motionens åtta punkter
angivna riktningsgivande principerna bör därvid enligt utskottets mening
kunna utgöra en god grundval.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1369 hos regeringen
hemställer om tillsättandet av en utredning beträffande
skolsystemets mål,

6. beträffande arvodestjänst som huvudlärare för specialundervisningen
av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Även i”
och slutar ”SIA:s förslag” bort ha följande lydelse:

Grunderna för inrättande av arvodestjänster sorn huvudlärare vid
grundskolan framgår av bestämmelserna i 15 kap. 48—49 §§ skolstadgan.
Arbetsuppgifterna regleras i 15 kap. 54 § skolstadgan. Huvudläraren
skall på det stadium eller i det ämne för vilket han förordnats närmast
under ämneskonferensen handha den pedagogiska planeringen,
lämna övriga lärare råd och anvisningar, främja lärares fortbildning och
handleda mindre erfarna lärare.

Skolstadgan medger inte att motsvarande arvodestjänst sorn huvudlärare
inrättas för specialundervisningen vid grundskolan. Behovet av
huvudlärare även på detta område torde dock inte kunna ifrågasättas.
De nyss angivna arbetsuppgifterna för huvudlärare i skilda ämnen vid
grundskolan finns i lika hög grad inom specialundervisningen. Det är
därför angeläget att specialundervisningen kan tillförsäkras den förstärkning,
som ligger i inrättandet av huvudlärartjänster. Det bör enligt
utskottets mening finnas en arvoderad tjänst som huvudlärare vid varje
rektorsområde, som omfattar samtliga stadier. Underlag för motsvarande
tjänst bör också kunna skapas genom samverkan mellan rektorsområden,
som inte uppfyller kravet att omfatta samtliga tre stadier.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen beträffande arvodestjänst som huvudlärare för
specialundervisningen vid grundskolan med bifall till motionen
1975: 1399 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

vid punkten 2 (Särskilda åtgärder på skolområdet) beträffande ytterligare
medel m. m. till särskilda åtgärder på skolområdet under budgetåret
1975/76

UbU 1975: 4

7. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), fröken Hörlén
(fp), herrar Johansson i Skärstad (c) och Karlsson i Mariefred (c) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Kostnaderna
för” och på s. 13 slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Enligt skolöverstyrelsens bedömning har de extra resurser som satts
in vid akuta behov givit större resultat i den allmänna undervisningssituationen
än om elevantalet skulle sänkts med någon elev per klass.
Studieresultaten och arbetsron har förbättrats, vilket bl. a. har haft
till följd att skolkfrekvensen minskat. Intresset bland kommunerna att
få del av anslaget till särskilda åtgärder på skolområdet har varit stort.
Innevarande budgetår har bidrag sökts till ett belopp som är mer än
dubbelt så stort som vad som stått till förfogande och det finns ingenting
som säger att förhållandena skulle vara annorlunda nästa år. Enligt
utskottets uppfattning bör nu anvisas 50 milj. kr. under förevarande
anslag. När tiden för kommunernas ansökan om medel för läsåret 1975/
76 gått ut och medelsbehovet kan överblickas slutligt bör regeringen
vidta åtgärder för att de ytterligare medel som behövs skall anvisas
till Särskilda åtgärder på skolområdet på tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1975/76.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och motionen
1975: 356 samt med bifall till motionen 1975: 1361 yrkandet
1 till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

8. av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Kostnaderna
för” och på s. 13 slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

På grund av de positiva erfarenheter som gjorts när det gäller medelsanvisningar
från förevarande anslag bör anslagsbeloppet fördubblas
för nästa budgetår. Enligt utskottets uppfattning bör alltså med bifall
till motionen 1975: 356 för budgetåret 1975/76 anvisas 60 milj. kr. under
anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet. När tiden för kommunernas
ansökan om medel för läsåret 1975/76 gått ut och medelsbehovet
kan överblickas slutligt bör regeringen vidta åtgärder för att de yt -

UbU 1975: 4

terligare medel som behövs skall anvisas till Särskilda åtgärder på skolområdet
på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1975/76.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och motionen
1975: 1361 yrkandet 1 samt med bifall till motionen
1975: 356 till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 60 000 000 kr.,

9. beträffande en utvidgning av anslagets användningsområde av herrar
Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), herrar
Johansson i Skärstad (c) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar ”1 motionen”
och slutar ”detta yrkande” bort ha följande lydelse:

Vidare anser utskottet att anslagets användningsområde bör utvidgas
så att bidrag kan utgå även till kommuner utanför storstadsområdena,
t. ex. utpräglade glesbygdskommuner. Utskottet tillstyrker därför motionen
1975: 1361 yrkandet 3.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande en utvidgning av anslagets användningsområde
med bifall till motionen 1975: 1361 yrkandet 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

vid punkten 4 (Specialskolan m.m.: Utbildningskostnader)

10. beträffande tjänster som förskolekonsulent av herrar Larsson i
Staffanstorp (c), Elmstedt (c), fröken Hörlén (fp), herrar Johansson i
Skärstad (c) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar ”Regeringens
förslag” och slutar ”anvisar 53 822 000 kr.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att behovet av de i motionerna
behandlade tjänsterna är väl dokumenterat. Med hänsyn till regeringens
förslag i övrigt har utskottet dock ansett sig endast böra tillstyrka
motionerna i vad de gäller ytterligare tjänster som förskolekonsulent
och föreslår att ifrågavarande anslag för nästa budgetår förs upp
med 53 892 400 kr.

UbU 1975: 4 25

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande tjänster som förskolekonsulent med
anledning av propositionen 1975: 1 samt med bifall till motionen
1975: 532 yrkandet 1 och motionen 1975: 1404 i denna
del beslutar anvisa medel till ytterligare två tjänster,

dels att utskottets hemställan under 5 — vid bifall till hemställan
under 4 — bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1975: 1 och motionen
1975: 532 yrkandet 3 samt med bifall till motionen
1975: 1404, såvitt den gäller medelsanvisningen under ifrågavarande
anslag, till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 53 892 400
kr.

Särskilda yttranden

vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.)

1. beträffande slöjdundervisningen av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage
(m):

Enligt en av skolöverstyrelsen genomförd undersökning om hur delningstalen
i ämnet slöjd fungerar har det bl. a. visat sig dels att integrering
med slöjd och andra ämnen varit svår att genomföra eftersom
slöjdgrupper ofta består av elever från flera klasser, dels att schematekniska
svårigheter uppstått i de fall tre slöjdgrupper bildas av två klasser.
Dessa svårigheter kommer att kvarstå i betydande omfattning även
med tillämpning av det av utskottet förordade delningssystemet. De
torde kunna undvikas endast genom delningsbestämmelser, som ger
möjlighet att låta varje slöjdgrupp bestå av elever från enbart samma
klass.

Enligt vår mening bör därför på sikt ett delningsförfarande i enlighet
med vad som föreslås i motion 1975: 1397 genomföras.

2. beträffande institutionsföreståndare i grundskolan av herrar Nordstrandh
(m) och Nyhage (m):

Institutionerna i ämnena gymnastik, hemkunskap, musik, teckning,
textilslöjd samt trä- och metallslöjd är synnerligen omfattande. De är
rikt utrustade med undervisningsmateriel av olika slag, representerande
mycket stora värden. I flera av institutionerna förekommer många kemiska
artiklar, vilket ställer särskilda krav på förvaring, användning och
kontroll, då dessa artiklar kan medföra förgiftnings-, brand- eller annan
olycksfallsrisk vid oriktig hantering. Mängden och omsättningen av
inventarier och förbrukningsmateriel fordrar också betydande administrativt
arbete. De som svarar för skötseln av dessa institutioner utför

UbU 1975:4

ett ansvarsfullt arbete som är fullt jämförbart med det som institutionsföreståndarna
i ämnena biologi, fysik, kemi och teknik får på sin lott.

Enligt vår mening, tidigare framförd i reservation till UbU 1974:
30, bör systemet med arvoderade institutionsföreståndare vid grundskolan
utvidgas att även omfatta ämnena gymnastik, hemkunskap, musik,
teckning, textilslöjd samt trä- och metallslöjd.

KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM 1975 750054