Utbildningsutskottets betänkande nr 3 UbU 1975:3

Nr 3

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag till skolväsendets centrala och regionala
myndigheter m. m. jämte motioner

Centrala och regionala myndigheter m. m.

1. Skolöverstyrelsen. Utskottet tillstyrker regeringens i propositionen
1975:1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten D 1 (s. 140-143)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Skolöverstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 70 414 000 kr.

2. Länsskolnämnderna. Regeringen har under punkten D 2 (s. 143-145) föreslagit
riksdagen att till Länsskolnämnderna för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 31073 000 kr.

Motionerna

1975:799 av fru Andersson i Kumla m. fl. (s, c, fp) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär att förslag om utbyggnad av konsulentverksamheten
för rörelsehindrade elever snarast föreläggs riksdagen,

1975:806 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Nordin (c) såvitt gäller
hemställan att riksdagen hos regeringen begär att det den 1 juli 1976 inrättas
ytterligare två tjänster som konsulent för rörelsehindrade elever (yrkandet
1).

Utskottet

Länsskolnämndsutredningen avgav år 1973 betänkandet Skolans regionala
ledning (SOU 1973:48). Betänkandet har remissbehandlats och remissinstanserna
instämmer i utredningens förslag om en ansvarsförskjutning från
staten till kommunerna i vad gäller skolans lokala verksamhet. Enligt budgetpropositionen
är emellertid remissinstanserna ense om att utredningens
förslag bör behandlas i ett större sammanhang. Föredragande statsrådet anmäler
nu att betänkandet med undantag av nedannämnda förslag beträffande
de tekniska råden hos länsskolnämnderna avses bli överlämnat till utredningen
om skolan, staten och kommunerna (SSK).
Länsskolnämndsutredningen har föreslagit att de till länsskolnämnderna

I Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 3

UbU 1975:3

knutna tekniska råden skall avskaffas. Regeringen föreslår att råden avvecklas
den 1 juli 1975. Utskottet tillstyrker förslaget.

Vid var och en av länsskolnåmnderna i Göteborgs och Bohus län, Örebro
län och Västerbottens län finns sedan budgetåret 1971/72 en tjänst som
konsulent för rörelsehindrade elever. Konsulenterna skall inom sina regioner
arbeta för att finna lämpliga undervisningsanordningar och lämplig skolplacering
för rörelsehindrade elever.

1 sin anslagsframställning för innevarande budgetår begärde skolöverstyrelsen
att den regionala konsulentverksamheten skulle ökas till sammanlagt
sju tjänster budgetåret 1974/75 med placering i sjukvårdsregionerna. Förslaget
biträddes inte i statsverkspropositionen. I motioner hemställdes att
riksdagen skulle göra uttalanden för en ökad konsulentverksamhet. Utskottet
delade motionärernas uppfattning att det är angeläget att genom
olika åtgärder så långt som möjligt underlätta de rörelsehindrade elevernas
integrering och att konsulentverksamheten så snart som möjligt bör byggas
ut. Någon skrivelse därom till Kungl. Maj:t ansåg utskottet emellertid inte
erforderlig varför motionerna avstyrktes. Riksdagen fattade beslut i enlighet
med utskottets förslag (UbU 1974:2, rskr 1974:58).

I de nu väckta motionerna 1975:799 och 1975:806 tas åter upp frågan
om en ökning av antalet konsulenter för rörelsehindrade elever. Motionärerna
påpekar att konsulenternas verksamhet fyller ett starkt behov men
att de med nuvarande stora regioner inte har möjlighet att nå alla rörelsehindrade
barn som behöver hjälp med integreringen. I motionen 1975:799
förordas en samordning mellan de sociala, medicinska och pedagogiska åtgärderna
för rörelsehindrade elever. Motionärerna hänvisar därvid till att
de medicinska och sociala insatserna redan samordnas inom de sju sjukvårdsregionerna.
Motionärerna anser med hänvisning till vad utskottet uttalade
förra året att regeringen snarast bör förelägga riksdagen förslag om
utbyggnad av konsulentverksamheten för rörelsehindrade. I motionen
1975:806 begärs att två nya tjänster som konsulent för rörelsehindrade elever
skall inrättas den 1 juli 1976.

Utskottet vill ånyo stryka under angelägenheten av att rörelsehindrade
elever så långt som möjligt integreras i det vanliga skolväsendet och att
konsulentverksamheten med hänsyn till behovet av denna typ av befattningshavare
byggs ut så snart som möjligt. Utskottet har dock noterat att
skolöverstyrelsen, som begärde medel till fyra nya konsulenter i sin anslagsframställning
för innevarande budgetår, inte återkommit med sitt förslag.
Skolöverstyrelsen har ansett sig böra avvakta ett ställningstagande till
länsskolnämndsutredningens förslag. Utskottet ansluter sig till skolöverstyrelsens
bedömning och avstyrker därför motionerna 1975:799 och
1975:806 yrkandet 1.

Regeringens beräkning av medelsbehovet under anslaget till
länsskolnämnderna har inte gett utskottet anledning till erinran.

UbU 1975:3

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Länsskolnämnderna för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 31073 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionerna 1975:799 och 1975:806 yrkandet
1.

3. Statens institut för läromedelsinformation. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D3 (s. 145-148) och hemställer

att riksdagen till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 364 000 kr.

4. Stöd för produktion av läromedel. Regeringen har under punkten D 4 (s.
148-149) föreslagit riksdagen att till Stöd för produktion av läromedel för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

Motionerna

1975:533 av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c) och Eriksson i Ulfsbyn
(c) vari hemställs att riksdagen till Stöd för produktion av läromedel för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 3000 000 kr.,

1975:834 av herr Turesson (m) vari hemställs att riksdagen anhåller att
regeringen ger skolöverstyrelsen i uppdrag att utreda omfattningen av och
formerna för de stödåtgärder som erfordras för att läromedel i tillräcklig
omfattning skall kunna framställas för gymnasiets tekniska och ekonomiska
linjer,

' 1975:1368 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen hemställer

1. att Esselte Studium och av Esselte-koncernen kontrollerade läromedelsföretag
förstatligas,

2. att utbildningsväsendet i alla viktiga läromedelsföretags styrelser och
ledande organ företräds genom läromedelsansvariga, lärare och studerande.

Utskottet

Från anslaget till stöd för produktion av läromedel utgår bidrag till produktion
inom bristområden. Enligt de fördelningsgrundersom angavs i samband
med medelsanvisningen för budgetåret 1973/74 respektive 1974/75
är sådana områden bl. a. specialundervisningen, invandrarundervisningen,
gymnasieskolans specialkurser och yrkesinriktade linjer samt vuxenutbildningen.
Stödet administreras sedan den 1 juli 1974 av statens institut för
läromedelsinformation, och det ankommer på institutet att pröva frågan
om statsbidrag för detta ändamål.

Budgetåren 1972/73 och 1973/74 administrerades det särskilda stödet till

1* Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 3

UbU 1975:3

läromedelsproduktion av skolöverstyrelsen. Budgetåret 1972/73 anvisades
1 milj. kr. under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete och budgetåret
1973/74 anvisades dels 1 milj. kr. under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete,
dels 0,7 milj. kr. under anslaget till bidrag till driften av grundskolor.
Redan tidigare hade produktionsstöd lämnats inom olika läromedelsutvecklingsprojekt,
bekostade med medel från anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete. Förbudgetåren 1972/73 och 1973/74 uppskattades sådant
produktionsstöd inom utvecklingsprojekt till omkring 1 milj. kr. per budgetår,
att läggas till det särskilda stödet. Även under innevarande budgetår
utgår enligt vad utskottet inhämtat medel till produktionsstöd inom projekt
som bekostas med medel från anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete.

Statens institut för läromedelsinformation anger i anslagsäskandena för
budgetåret 1975/76 att det finns ett ackumulerat behov av produktionsstöd
på 5,6 milj. kr., vilket uppges vara mer än vad som tidigare förutsetts.
Institutet anmäler att överläggningar planeras med skolöverstyrelsen om
en avveckling av de produktionsstödjande insatserna under anslaget till pedagogiskt
utvecklingsarbete. Institutet förutser därvid ett ökat medelsbehov
under förevarande anslag allteftersom skolöverstyrelsens produktionsstödjande
insatser minskar. För nästa budgetår begär institutet en ökning från
1 850 000 kr. till 3 000 000 kr.

I motionen 1975:533 hemställs att riksdagen skall anvisa 3 000 000 kr.
till stöd för produktion av läromedel, dvs. samma belopp som institutet
begärt. Motionärerna hävdaratt det är en allvarlig brist på lämpliga läromedel
för undervisning och träning av utvecklingsstörda. Detsamma sägs även
gälla stora delar av specialundervisningen försvagpresterande elever i grundskolan
och gymnasieskolan. En anledning härtill anges vara att vissa läromedel
endast kan produceras i korta serier och att priset därför blir så
högt att läromedlen inte kan marknadsföras i önskvärd omfattning. För
att de i motionen påtalade behoven skall kunna tillgodoses, utan att en
omprioritering vid fördelningen av medlen skall behöva göras, begär motionärerna
att anslaget till stöd för produktion av läromedel skall höjas till
3 000 000 kr.

Utskottet har inhämtat att budgetåren 1972/73 och 1973/74 gick ungefär
hälften, dvs. 573 500 kr. respektive 876300 kr. av produktionsstödet till
läromedel för specialundervisningen. Fördelningen innevarande budgetår
är ännu inte klar, men liksom föregående budgetår kommer omkring 250 000
kr. att gå till rikscentralen i Umeå för pedagogiska hjälpmedel åt särskoleelever.

Utskottet konstaterar att stöd till specialundervisningen som helhet fått
hög prioritet vid fördelningen av medel under anslaget till produktionsstöd.
Som tidigare nämnts utgår medel till produktionsstöd inte bara under förevarande
anslag utan även under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete,
vilket innebär att det totala produktionsstödet i realiteten är större än vad
anslagsbeloppet under förevarande anslag utvisar. Motionärernas syfte torde

UbU 1975:3

därmed kunna bli tillgodosett, varför motionen 1975:533 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet tillstyrker den i budgetpropositionen föreslagna medelsanvisningen
under förevarande anslag.

Stöd till produktion av läromedel inom ett annat område uppmärksammas
i motionen 1975:834. Motionären erinrar om att en kraftig minskning av
de tvååriga tekniska och ekonomiska linjerna föreslås i årets budgetproposition
och att även motsvarande tre- och fyraåriga linjer föreslås minska
något. Då vissa av läroämnena inom dessa linjer är av begränsad omfattning
blir enligt motionärens uppfattning marknaderna för läromedel inom dessa
ämnen för små för att läromedel till rimliga priser skall kunna produceras.
Den nu föreslagna minskningen av antalet linjer skulle dessutom medföra
att de redan små marknaderna blir ännu mindre. Motionären begär därför
en utredning om stöd till framställning av läromedel - varmed torde avses
läroböcker - för gymnasiets tekniska och ekonomiska linjer.

Institutet för läromedelsproduktion och skolöverstyrelsen har enligt vad
utskottet inhämtat i stort inriktat stödet till läromedelsproduktion för gymnasieskolan
på de yrkesinriktade linjerna och specialkurserna, då en bristsituation
bedömts i första hand föreligga där. Detta överensstämmer även
med tidigare angivna fördelningsprinciper för produktionsstödet. De tekniska
och ekonomiska linjerna inom gymnasieskolan som motsvarar den
tidigare fackskolan har enligt vad skolöverstyrelsen uppger en bättre tillgång
på läroböcker - utvecklade och framtagna under en längre tid - än de många
olika yrkesinriktade linjerna och specialkurserna med jämförelsevis få elever
inom varje. Utskottet anser därför att motionen 1975:834 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Esselte Studium och av Esselte-koncernen kontrollerade läromedelsföretag
föreslås i motionen 1975:1368 bli förstatligade. Motionärerna hävdar
att medan riksdag och regering fastställer utbildningens inriktning är det
Esselte-koncernen som genom sin utgivning av läromedel tolkar läroplanerna
och i praktiken styr en stor del av undervisningen i landet. Motionärerna
betonar även svårigheten att lå fram läromedel för numerärt små
grupper som en följd av att dessa läromedelsmarknader inte är lönsamma.

År 1973 instämde riksdagen i läromedelsutredningens och Kungl. Maj:ts
uppfattning att samhället inte kan ta över produktionen av läromedel i
en situation med ett stort antal olika slags läromedel och en på ett stort
antal företag splittrad läromedelsmarknad (prop. 1973:76, UbU 1973:28, rskr
1973:242). Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att ändra sitt tidigare
ställningstagande och avstyrker därför motionen 1975:1368 yrkandet
1.

I samma motion hemställs att läromedelsansvariga, lärare och studerande
skall bli företrädda i alla viktiga i -omedelsföretags styrelser och ledande
organ. En sådan representation kan enligt utskottets mening inte, såsom
motionärerna hävdar, anses motsvara statens och anställdas representanter

UbU 1975:3

i företags styrelser utan får snarare betraktas som partsrepresentation. Det
skulle medföra stora och inte önskvärda konsekvenser även på andra områden
om motionärernas önskemål tillgodoses. Utskottet avstyrker därför
motionen 1975:1368 yrkandet 2.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:533 till Stöd för produktion av läromedel
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:834,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1368 yrkandet 1,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1368 yrkandet 2.

5. Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D6 (s. 150-151) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa elev- och föräldraorganisationer för
budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 980 000 kr.

Pedagogiskt utvecklingsarbete

6. Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet. Regeringen har under
punkten D7 (s. 152-157) föreslagit riksdagen att till Pedagogiskt utvecklingsarbete
inom skolväsendet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 29 982 000 kr.

Motionen

1975:816 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen anhåller om en utvärdering av det pedagogiska utvecklingsarbetet
i enlighet med vad som i motionen anförts,

2. beslutar att till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 26 625 000 kr.,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande ytterligare medel till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1975/76.

Utskottet

Till skolöverstyrelsen har efter riksdagsbeslut år 1971 knutits en pedagogisk
nämnd. Nämndens sju ledamöter och sju suppleanter utses av regeringen.
De företräder riksdagen (för närvarande genom två ledamöter och
tre suppleanter), kommunerna, den pedagogiska forskningen, ungdomsskolans
och vuxenutbildningens personal samt de studerande. Nämndens uppgift
är att vara rådgivande organ till skolöverstyrelsen samt att bereda frågor

UbU 1975:3

om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete, däri inbegripet utvärdering
av utbildningsverksamheten. Nämnden har hittills avgett två verksamhetsberättelser,
nämligen för budgetåren 1971/72 och 1972/73 samt för
budgetåret 1973/74. De innehåller bl. a. kommenterad rapportering av resultat
inom det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet inom skolöverstyrelsen.

Det pedagogiska utvecklingsarbetet och lärares fortbildning spelar enligt
föredragande statsrådet en viktig roll då det gäller att förverkliga de för
skolväsendet övergripande målen att främja jämlikhet och elevens sociala
utveckling samt att inrikta den dagliga verksamheten i skolan mot de utbildningsmål
som samhället satt upp. För nästa budgetår förordas en prioritering
inom det pedagogiska utvecklingsarbetet av förskolans, grundskolans
och vuxenutbildningens områden.

En utvärdering av hela det pedagogiska utvecklingsarbetet begärs i motionen
1975:816. Motionärerna önskar få en samlad bedömning av projektens
effekter inom skol väsendet, då man anser att offentliggörandet av de enskilda
projektens resultat vanligtvis ger föga vägledning om deras betydelse och
värde för undervisningens utformning. Den begärda redovisningen förutsätts
även kunna fungera som en vägledning vid den framtida anslagsfördelningen
och vid en bedömning av den nuvarande fördelningen. Motionärerna anser
att pedagogiska nämnden bör svara för utvärderingen.

I avvaktan på den begärda redovisningen föreslås att ett oförändrat anslag
anvisas till pedagogiskt utvecklingsarbete. Därtill yrkas att riksdagen skall
uttala att regeringen bör - när resultatet av den begärda utvärderingen föreligger
- återkomma med begäran om ytterligare medel om så erfordras.

Utskottet anser att det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet
redan redovisas på ett fullt tillfredsställande sätt. Pedagogiska nämndens
kommande verksamhetsberättelse innehåller enligt vad utskottet inhämtat
bl. a. nämndens synpunkter på hur vissa utbildningsfrågor bör utvärderas
inom områden där det visat sig att inriktningen eventuellt bör ändras -detta som ett direkt resultat av projektarbete. Skolöverstyrelsen bifogar varje
år till anslagsäskandena dels en verksamhetsberättelse över det pedagogiska
utvecklingsarbetet inom delområdena förskolan,grundskolan,gymnasieskolan,
vuxenutbildningen, lärarutbildningen, gemensamt forsknings- och utvecklingsarbete
samt planering, uppföljning och information, dels en kortfattad
resultatredovisning av under föregående budgetår avslutade projekt
med redogörelse under varje projekt för dess syfte, verksamhet samt resultat
och resultatspridning. För information, diskussion och resultatspridning ges
ut ett antal publikationer, dels löpande informationsblad och årliga kataloger,
dels särskilda projektredovisningar. Slutligen kan nämnas att symposier och
konferenser om pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete anordnas i
samma syfte. Utskottet finner det överflödigt med den av motionärerna
begärda resultatredovisningen, parallellt med här nämnda rapportering, och
avstyrker motionen 1975:816 yrkandet 1.

UbU 1975:3

Utskottet har inget att erinra mot den i budgetpropositionen föreslagna
medelsanvisningen till pedagogiskt utvecklingsarbete och avstyrker därför
motionen 1975:816 även såvitt gäller yrkandena 2 och 3.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:816 yrkandet 1,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:816 yrkandena 2 och 3 till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 29 982 000 kr.

Stockholm den 14 februari 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s). Gustafsson i
Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad
(c), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s). Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz
(vpk), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage (m). Hagberg i Örebro (s), fru
Ekelund (c), herr Bladh (s) och fru Nordlander (vpk).

Reservationer

vid punkten 4 (Stöd för produktion av läromedel)

1. beträffande förstatligande av Esselte Studium och av Esselte-koncernen kontrollerade
läromedels/öretag av fru Lantz (vpk) och fru Nordlander (vpk) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar "År 1973”
och slutar "yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Esselte-koncernen är den största i sitt slag i Europa och behärskar 50
procent av den svenska läromedelsmarknaden. Den har starkt inflytande
över läromedelsmarknaden i Danmark och andra länder. Hos koncernen
har under de senaste åren en rad privata förlag samlats. Läromedelsutredningen
konstaterade redan år 1973 att utvecklingen mot allt större företagsenheter
var ett utmärkande drag för läromedelsmarknaden. Det är för
utskottet uppenbart att den koncentration som sedan skett är oacceptabel.
Den underlättar dock ett statligt övertagande av åtminstone det största företaget
inom branschen. Det framstår för utskottet som otillfredsställande
att samhället har ansvaret för utbildningen och dess inriktning men inte
kan få garantier för att de samhälleliga kraven på läromedlen blir tillgodosedda.
Utskottet tillstyrker därför bifall till yrkandet 1 i motionen
1975:1368.

UbU 1975:3

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1368 yrkandet 1
hos regeringen begär förslag om ett förstatligande av Esselte
Studium och av Esselte-koncernen kontrollerade företag,

2. beträffande representanter för utbildningsväsendet i alla viktiga läromedelsforetags
styrelser och ledande organ av fru Lantz (vpk) och fru Nordlander (vpk)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 samma”
och på s. 6 slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

I samma motion hemställs att läromedelsansvariga, lärare och studerande
skall bli företrädda i alla viktiga läromedelsföretags styrelser och ledande
organ. Motionärerna drar därvid paralleller med statens representanter i de
stora företagens styrelser och de anställdas representanter i företagens styrelser.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det bör finnas företrädare
för utbildningsväsendet i ledningarna för alla viktiga läromedelsföretag
- detta oavsett om de är statliga eller privatägda.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1368 yrkandet 2
begär att regeringen framlägger förslag av innebörd att representanter
för utbildningsväsendet skall finnas i alla viktiga läromedelsföretags
styrelser och ledande organ.

3. vid punkten 6 (Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet) av fru
Sundberg (m) och herr Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet anser”
och på s. 8 slutar ”yrkandena 2 och 3" bort ha följande lydelse:

Det stora antalet publikationer om det pedagogiska utvecklingsarbetet
försvårar möjligheterna att få en samlad överblick av vilken betydelse det
pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet har på skolans område. Det
skulle därför vara av stort värde om arbetet nu kunde utvärderas inte minst
med tanke på de betydande belopp som samhället satsar på detta område.
Utvärderingsuppgiften bör anförtros åt den pedagogiska nämnden vid skolöverstyrelsen.

Det är för utskottet naturligt att anslaget till det pedagogiska utvecklingsarbetet
inte ökas under utvärderingsarbetet. Regeringen bör i stället
återkomma till riksdagen med begäran om ytterligare medel om så erfordras
när resultatet av utvärderingen föreligger.

Utskottet tillstyrker sålunda bifall till motionen 1975:816 och föreslår att
under förevarande anslagsrubrik anvisas 26 625 000 kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:816 yrkandet 1 som

UbU 1975:3

sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
en utvärdering av det pedagogiska utvecklingsarbetet,

dels att utskottets hemställan under 2 vid bifall till yrkandet beträffande
hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och med
bifall till motionen 1975:816 yrkandena 2 och 3 till Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 26 625 000 kr.