Utbildningsutskottets betänkande nr 10

UbU 1975:10

Nr 10

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag till lärarutbildning jämte motioner

1. Vissa gemensamma frågor. Regeringen har i propositionen 1975:1 bilaga
10 (utbildningsdepartementet) under rubriken Vissa gemensamma frågor
(s. 373-384) behandlat vissa lärarutbildningsfrågor av allmän karaktär.

Regeringen har vidare under punkterna F 1 och F 3 (s. 384-390 resp.
392-395) bl. a. föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

2. bemyndiga regeringen att besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna.

MOTIONERNA

1975:268 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs - med hänvisning
till vad som anförts i den till socialutskottet remitterade motionen 1975:261 -

1. att riksdagen uttalar sig för en väsentligt ökad utbildning av förskollärare,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en flerårig ökningsplan,

3. att riksdagen beträffande budgetåret 1975/76 uttalar sig för en ökning
av antalet intagningsplatser med 300 utöver regeringens förslag samt beslutar
att härför erforderliga medel skall anvisas på tilläggsstat för budgetåret
1975/76,

1975:819 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till försöksverksamhet med
lärarhögskolemedverkan i den statliga fortbildningsverksamheten,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om samverkan mellan lärarhögskola och universitet, uppdragsutbildning
m. m. samt utbildning av fritidspedagoger m. fl.,

3. att riksdagen hos regeringen begär att den i budgetpropositionen aviserade
arbetsgruppen för översyn av lärarhögskoleorganisationen också får
i uppdrag att lägga fram förslag om lärarhögskolelokalernas framtida användning,

4. att riksdagen hos regeringen begär att den departementala arbetsgruppens
förslag remissbehandlas innan ändringar beträffande den av 1967 års
riksdag beslutade lärarhögskoleorganisationen föreslås,

1 Riksdagen 1975. 14 sami Nr 10

UbU 1975:10

1975:1342 av herr Alsén m. fl. (s,c,m,fp) vari hemställs att riksdagen -i avvaktan på vidare utredning av lärarutbildningens organisation och lokalisering
- följer skolöverstyrelsens förslag, dvs. beslutar att intagning till
mellanstadielärarutbildning under budgetåret 1975/76 skall ske vid samtliga
15 lärarhögskolor, innebärande att lärarhögskolan i Uppsala får minst
24 platser på berörd linje,

1975:1357 av fru Fraenkel (fp) och fru Söder (c) vari hemställs att riksdagen
begär att förslag om åtgärder för att trygga sysselsättningen för de anställda
vid lärarhögskolorna snarast läggs fram,

1975:1370 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan att
riksdagen uttalar att intagningen till den ordinarie förskollärarutbildningen
successivt kraftigt utökas (yrkandet 2),

1975:1380 av herr Jonsson i Mora (fp,s,c,m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att från och med läsåret (budgetåret) 1975/76 till lärarhögskolan
i Falun förlägga utbildning av fritidspedagoger,

1975:1392 av herrar Nordgren (m) och Olsson i Järvsö (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att lärarutbildning även fr. o. m. budgetåret
1976/77 skall finnas på de femton orter där lärarhögskolor nu är inrättade,

2. att riksdagen beslutar att skolöverstyrelsens förslag om en basorganisation
vid lärarhögskolorna skall genomföras,

3. att riksdagen beslutar att vid lärarhögskolan i Gävle även fr. o. m. budgetåret
1976/77 intagning skall ske till såväl lågstadielärar- som mellanstadielärarlinjen,

4. att riksdagen uttalar att överkapaciteten inom lärarhögskoleorganisationen
bör nyttiggöras på de sätt som anges i motionen.

UTSKOTTET

Under detta avsnitt kommer utskottet att behandla vissa dimensioneringsfrågor,
lärarhögskoleorganisationen samt frågan om nya uppgifter för lärarhögskolorna.

Dimensioneringsfrågor

Skolöverstyrelsen har redovisat förslag beträffande dimensioneringen av
bl. a. klass- och ämneslärarutbildningen under åren 1975/76-1985/86. Enligt
dessa beräkningar bör under en tioårsperiod per år tas in ca 160 studerande
på lågstadielärarlinje, ca 540 studerande på mellanstadielärarlinje och ca 1 000
studerande på ämneslärarlinje. En av förutsättningarna för beräkningarna
har varit att balans mellan behov och tillgång skulle uppnås år 1985 enligt
ett s. k. maximialternativ.

Utskottet har i dimensioneringsfrågan haft överläggningar med företrädare

UbU 1975:10

för utbildningsdepartementet, skolöverstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen.
Samtal i ärendet har förts med företrädare för Sveriges lärarförbund
och Lärarnas riksförbund.

Under de senaste femton åren har gjorts flera lärarbehovsbedömningar.
De lärdomar man kunnat dra av dessa bedömningar är att en prognos endast
kan klarlägga en tendens och att man därför inte kan förvänta sig att prognossiffrorna
ger uppgift om det exakta behovet. Det är nödvändigt att
prognoser bedöms utifrån denna erfarenhet.

Vid den slutliga bedömningen av lärarutbildningsbehovet blir det en huvudfråga,
huruvida det skall vara en strikt överensstämmelse mellan arbetsmarknadsbehovet
inom skolan och utbildningskapaciteten eller om utbildningen
vid lärarhögskolorna kan vara riktad mot en bredare arbetsmarknad
än enbart skolområdet. En annan viktig fråga är om det inom ramen
för utbildningskapaciteten skall finnas vissa marginaler för t. ex. politiska
reformer som har konsekvenser för arbetskraftsbehovet i skolan.

Ett prognosarbete bygger i vissa delar på kända faktorer, t. ex. årskullarnas
storlek och de i tjänst varande lärarnas pensionsavgång. Antaganden beträffande
lärarbenägenhet kan dock vara mycket komplicerade frågor. Skolöverstyrelsen
och statistiska centralbyrån hade således beträffande 1972 års
prognos mycket skiljaktiga meningar i denna fråga. När det gäller det faktiska
lärarbehovet vid en viss tidpunkt i framtiden påverkas lärarbehovet ocksåav de
många andra faktorer som inte kunnat förutses vid prognosens uppgörande.

Det föreligger i vad gäller dagens situation en avsevärd skillnad mellan
å ena sidan det lågstadieläraröverskott som enligt Sveriges lärarförbunds
prognos från februari 1974 på grundval av det statistiska materialet skulle
vara för handen läsåret 1974/75, nämligen 1 100-1 400 tjänster för lågstadielärare,
och det mycket obetydliga överskott som fanns registrerat hos
arbetsförmedlingen vid början av vårterminen 1975, nämligen ca 100 lärare,
varav ca 30 kunde ta anställning utanför hemorten. Även andra faktorer
än lokal bundenhet påverkar ofta lärares benägenhet att ta ledig plats varför
överskottet torde vara praktiskt taget obefintligt. Det prognostiserade överskottet
i fråga om mellanstadielärare angavs i februari 1974 till 1 000-1 300
tjänster för läsåret 1974/75 och det faktiska antalet hos arbetsförmedlingen
registrerade arbetssökande var i början av vårterminen 1975 ca 510, varav
ca 140 kunde ta anställning utanför hemorten. Mot bakgrund av bl. a. de
av lärarförbundet prognostiserade överskotten blir den stora frågan vad de
under senare år examinerade lärarkandidaterna nu gör. Den nuvarande situationen
på lärarnas arbetsmarknad synes endast till viss del bero på att
oförutsedda faktorer spelat in, t. ex. bristen på behöriga speciallärare och
inrättandet av nya lärartjänster för medel som ställts till kommunernas förfogande
från anslaget Särskilda åtgärder på skolområdet.

Under åren 1975, 1976 och 1977 kommer det - med hänsynstagande
till en erfarenhetsmässigt beräknad studieavbrottsfrekvens - att ha utexaminerats
totalt ca 2 700 lågstadielärare. Därefter kommer det som en följd

1* Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 10

UbU 1975:10

av förslaget i propositionen 1975:1 att utexamineras ca 150 lågstadielärare
per år. För läsåret 1977/78 har skolöverstyrelsen angett ett prognostiserat
överskott motsvarande ca 4 700 lågstadielärartjänster. Även om barnantalet
på lågstadiet minskar är det oklart hur tillförlitligt detta prognostiserade
överskott är. När det gäller mellanstadielärare anger skolöverstyrelsen för
läsåret 1978/79 ett prognostiserat överskott motsvarande 400-1 700 tjänster.

Det bör erinras om att det finns faktorer på lärarområdet som - i
enlighet med de förutsättningar som gäller för allt prognosarbete - inte
beaktats i den aktuella lärarbehovsbedömningen och som i större eller mindre
grad kan tänkas påverka lärarbehovet under den närmaste tiden, exempelvis
förändringar som beror på politiska reformer. Man kan nämna förlängningen
av ersättningstiden för föräldrapenning, tillskapandet av institutet facklig
förtroendeman, förslaget om en rörlig pensionsålder och besluten beträffande
särskilda åtgärder på skolområdet, vilka inneburit en ökad lärartäthet. En
faktor som långsiktigt skulle kunna få betydelse för lärarbehovet är resultatet
av det arbete som bedrivs av delegationen för arbetstidsfrågor (A 1974:09).

Under läsåret 1974/75 var antalet sökande 6 110 till 1 992 intagningsplatser
vid klasslärarutbildningen och antalet sökande 3 860 till 1 350 intagningsplatser
på ämneslärarlinjen. Om tillträdet till vissa lärarutbildningar nästan
helt begränsas vissa år kan det innebära en avsevärd orättvisa mellan olika
studerandegenerationer. Det är en allmänt accepterad princip att såväl individernas
som arbetslivets behov måste beaktas vid planering av utbildning.
I detta konstaterande finns en viss spänning inbyggd. Det är förståeligt
om företrädare för personalorganisationer i hithörande frågor har en viss
uppfattning och de, som önskar tillträde till olika lärarutbildningar, en annan.
Principen att såväl individernas som arbetslivets behov av utbildning skall
beaktas vid all utbildningsplanering framhålls av 1968 års utbildningsutredning.
I propositionen 1975:9 ansluter sig föredragande statsrådet till denna
övergripande syn på utbildningsplaneringen.

De snabba och kraftiga svängningarna i de olika lärarutbildningarnas dimensionering
innebär svårbemästrade problem för utbildningsorganisationen.
Som exempel på sådana större svängningar vill utskottet erinra om
att det läsåret 1971/72 fanns drygt 2 300 intagningsplatser på ämneslärarlinje
och att det nu föreslås ca 1 000 platser på denna linje. Läsåret 1969/70
fanns 2 208 platser för mellanstadielärarutbildning, och för nästa läsår beräknas
540 platser för denna utbildning. Slutligen fanns för läsåret 1968/69
1 776 intagningsplatser för lågstadielärarutbildning medan det för läsåret
1974/75 fanns 912 sådana platser. För budgetåret 1975/76 föreslås 168 intagningsplatser
för lågstadielärarutbildning.

Utskottet har inte blivit övertygat om att det är riktigt att så drastiskt
sänka intagningskapaciteten för lärarhögskoleorganisationen som det nu föreslagits.
Utbildningsbehovet inom undervisningsyrkena bör bedömas även
från utbildningspolitisk synpunkt, t. ex. mot bakgrund av de studerandes
efterfrågan på utbildning.

UbU 1975:10

Större hänsyn måste också tas till prognosens osäkerhet.

Utskottet vill dessutom erinra om att 1974 års lärarutbildningsutredning
har i uppdrag att långsiktigt överväga hur lärarhögskolornas befintliga resurser
skall användas bl. a. för fortbildning (UbU 1974:17, rskr 1974:172).
En ökad fortbildningsverksamhet kan komma att öka det framtida behovet
av en vikarieorganisation i skolväsendet.

Vidare möter det redan i dag stora svårigheter att tillgodose behovet av
behöriga vikarier för kortare tid än en termin, ett förhållande som styrkts
av en förfrågan som utskottet gjort hos ett antal länsskolnämnder. Erfarenhetsmässigt
vet man att det alltid föreligger ett visst behov av vikarier.
Bedömningen av i vilka former detta behov skall tillgodoses kan vid förväntningar
om framtida läraröverskott bli en annan än under tidigare markanta
bristsituationer. Ett system med statsbidrag för reserv vikarier i skolväsendet
prövas för närvarande av regeringen. Ett sådant system kan få
stor arbetsmarknadspolitisk effekt.

Mot bakgrund av det anförda skulle utskottet egentligen helst se att antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna ej nu sänktes så drastiskt. Med hänsyn
till att planeringen för läsåret 1975/76 fortskridit relativt långt anser utskottet
att riksdagen måste iaktta försiktighet i fråga om annan intagningskapacitet
för budgetåret 1975/76 än som förutsatts i propositionen. Utskottet anser
emellertid att medel bör få disponeras för ytterligare 48 platser för lågstadielärarutbildning.
Utskottet förutsätter samtidigt att den i propositionen
aviserade arbetsgruppen för lärarhögskolefrågor för de därnäst följande budgetåren
allvarligt överväger problem som är förenade med drastiska förändringar
i intagningskapacitet och därvid bl. a. beaktar vad utskottet ovan
anfört. Vidare anser utskottet att eventuella förslag om ändring av nuvarande
lärarhögskoleorganisation - om vilken riksdagen fattat beslut år 1967 - bör
läggas fram först efter hörande av 1974 års lärarutbildningsutredning
(LUT 74). Riksdagen bör som sin mening ge utskottets uppfattning till känna
för regeringen.

Utskottet vill i detta sammanhang även ta upp frågan om dimensioneringen
av forskollärarittbildningen. Denna fråga behandlas i motionerna
1975:268 och 1975:1370. Motionärerna önskar för budgetåret 1975/76 en
ytterligare ökning med 300 platser av den för detta år föreslagna intagningskapaciteten
om 3 048 platser. Vidare anses att intagningen till förskollärarutbildningen
på sikt väsentligen måste utökas.

1 det föregående har utskottet diskuterat de utbildningsorganisatoriska
problem som är förenade med periodvis kraftiga svängningar i utbildningskapaciteten.
En avsevärt ökad dimensionering av förskollärarutbildningen
kan komma att medföra risk för att denna utbildning i framtiden skulle
behöva minskas mycket kraftigt. Härmed skulle följa samma svårigheter
som nu är förknippade med föreslagen minskning av lågstadielärarutbildningen.
Utskottet vill samtidigt peka på de möjligheter som finns till vida -

UbU 1975:10

reutbildning av barnskötare till förskollärare, vilket medför en ytterligare
ökning av antalet förskollärare. Utskottet har kunnat konstatera att den
sammanlagda intagningskapaciteten för såväl förskollärare som lågstadielärare
under de senaste fem åren varit tämligen konstant, nämligen ca 3 200
platser. Behovet av en närmare kontakt mellan lågstadium och förskola
skulle kunna främjas av att lågstadielärare- med kompletterande utbildning
- tjänstgjorde i förskolan, liksom förskollärare med viss vidareutbildning
skulle kunna tjänstgöra på lågstadiet. Att överväga frågor om anordnande
av provisoriska utbildningar är i första hand en angelägenhet för utbildningsmyndigheten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1975:268 samt motionen 1975:1370 yrkandet 2.

Lärarhögskoleorganisation m.m.

Frågan om utnyttjande av lärarhögskolornas befintliga resurser i form
av personal, lokaler och utrustning tas upp i skolöverstyrelsens skrivelse
den 26 september 1974 till Kungl. Maj:t angående dimensionering och organisation
av klass- och ämneslärarutbildningen vid lärarhögskolorna. Skolöverstyrelsen
anser det ligga ett värde i att det finns en tämligen intakt
utbildningsorganisation som kan möta olika utbildningsbehov i samhället.
För att de pedagogiska kraven på utbildningen skall kunna tillgodoses vid
en begränsad lärarutbildning, förlagd till 15 orter, lägger skolöverstyrelsen
fram förslag om en basorganisation vid varje lärarhögskola.

Enligt budgetpropositionen är föredragande statsrådet för närvarande inte
beredd att biträda skolöverstyrelsens förslag om en sådan organisation. Vidare
anmäls i propositionen att någon intagning till klasslärarutbildning vid lärarhögskolan
i Uppsala inte skall ske under budgetåret 1975/76 och att en arbetsgrupp
skall tillkallas med uppgift att göra en översyn av lärarhögskoleorganisationen.
Enligt propositionen skall gruppen även belysa konsekvenserna av
nedläggning av lärarhögskolor.

Den departemental arbetsgruppens förslag bör enligt motionen 1975:819
remissbehandlas innan på grundval av dem förändringar beträffande den
av statsmakterna år 1967 beslutade lärarhögskoleorganisationen föreslås för
riksdagen. Arbetsgruppen bör enligt motionärerna - om någon utbildning
föreslås nedlagd - även redovisa alternativa användningsområden för ledigblivna
lokaler. I motionen 1975:1392 framförs uppfattningen att lärarutbildningen
även framgent bör bedrivas på de orter där lärarhögskola nu
är inrättad.

1974 års lärarutbildningsutredning har som utskottet tidigare framhållit
i uppdrag att långsiktigt överväga bl. a. hur lärarhögskolornas befintliga resurser
skall användas. Det är därför naturligt att eventuella förslag från
arbetsgruppen som syftar till nedläggning av tidigare av riksdagen beslutad
utbildning på viss ort läggs fram efter hörande av lärarutbildningsutred -

UbU 1975:10

ningen. Utskottet förutsätter vidare att arbetsgruppen tar erforderliga kontakter
med företrädare för vederbörande lärarhögskola och kommun innan
slutliga förslag läggs fram. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att motionerna 1975:819 yrkandena 3 och 4 samt 1975:1392 yrkandet 1
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Enligt skolöverstyrelsens dimensioneringsförslag för lärarhögskolornas
klasslärarutbildning skulle intagning på mellanstadielärarlinjen ske varje år,
medan föreslaget antal intagningsplatser på lågstadielärarlinjen vartannat
år skulle fördelas på sju högskolor och vartannat år på återstående åtta
högskolor. I motionen 1975:1342 erinras om regeringens förslag att intagning
till klasslärarutbildning inte skall ske i Uppsala under nästa budgetår. Motionärerna
anser att detta förslag på ett avgörande sätt föregriper den departementala
arbetsgruppens arbete och ställningstagande till lärarhögskolans
i Uppsala fortsatta funktion och arbetsuppgifter. De föreslår därför att
det i enlighet med skolöverstyrelsens förslag skall finnas minst 24 intagningsplatser
på mellanstadielärarlinjen vid denna högskola under läsåret
1975/76. 1 motionen 1975:1392 begärs uttalande om att utbildning av såväl
lågstadielärare som mellanstadielärare skall bedrivas vid lärarhögskolan i
Gävle fr. o. m. läsåret 1976/77.

Föredragande statsrådets ställningstagande beträffande klasslärarutbildning
i Uppsala avser enligt budgetpropositionen läsåret 1975/76. Utskottet
har i det föregående uttalat sig för en viss ökning av antalet intagningsplatser
för klasslärarutbildning under budgetåret 1975/76. Det ankommer på regeringen
att avgöra till vilka lärarhögskolor dessa intagningsplatser skall
förläggas. När det gäller intagning vid lärarhögskolorna under budgetåret
1976/77 erinrar utskottet om vad utskottet anfört i det föregående, nämligen
att en departemental arbetsgrupp överväger den mer långsiktiga planeringen
av lärarhögskoleorganisationen och att eventuella förslag om ändring av
den av riksdagen år 1967 beslutade lärarhögskoleorganisationen bör läggas
fram först efter hörande av lärarutbildningsutredningen. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1342 och motionen
1975:1392 yrkandet 3.

Nya uppgifter för lärarhögskolorna

Utskottet har i det föregående redovisat att skolöverstyrelsen lämnat förslag
till basorganisation vid lärarhögskolorna. Förslaget bör enligt motionen
1975:1392 genomföras. I motionen 1975:1357 begärs att sysselsättningsfrämjande
åtgärder för de anställda vid lärarhögskolorna skall sättas in.

Eftersom organisationsfrågor som rör lärarhögskolorna för närvarande bereds
inom utbildningsdepartementet anser utskottet att motionerna
1975:1357 och 1975:1392 yrkandet 2 bör avslås av riksdagen.

Frågan om uppdragsutbildning vid lärarhögskolorna tas upp i motionen
1975:819. För att uppdragsutbildningen skall fylla funktionen att bidra till

1 ** Riksdagen 1975. 14 sami. Nr 10

UbU 1975:10

ökat tjänsteunderlag för lärarhögskolornas personal måste enligt motionärerna
all uppdragsutbildning få inräknas i lärarpersonalens undervisningsskyldighet.

De allmänna bestämmelser om ersättning för arbete m. m., som gäller
för lärarhögskolorna och den verksamhet som bedrivs där, är identiska med
dem som gäller för universiteten. Med stöd av dessa bestämmelser kan
lärare anställas med avlöning helt eller delvis från uppdragsmedel. Arbetet
kan avse statligt, kommunalt eller enskilt uppdrag. Närmare föreskrifter
och anvisningar för tillämpningen av bestämmelserna meddelas av tillsynsmyndigheten
efter samråd med riksrevisionsverket. Enligt vad utskottet
erfarit har skolöverstyrelsen nyligen gjort viss kartläggning av lärarhögskolornas
intresse för att anordna uppdragsutbildning. Av såväl pedagogiska
som personaladministrativa skäl är det enligt skolöverstyrelsen angeläget
att uppdragsutbildning kan inräknas i lärarhögskolornas tjänsteunderlag.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen 1975:819 yrkandet
2 i denna del inte påkallar någon riksdagens ågärd.

Förläggning av universitetsutbildning eller annan likartad utbildning till lärarhögskola
föreslås i motionerna 1975:819 och 1975:1380.

Grundläggande utbildning vid filosofisk fakultet inom ämnesområdet pedagogik
kan med stöd av särskilda bestämmelser förläggas till lärarhögskolorna
i Uppsala, Malmö, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping
med utnyttjande av lärarhögskolornas lärarpersonal, varvid motsvarande
avräkning sker av det antal lärartimmar som i annan ordning tilldelats institutionerna
för pedagogik vid universiteten samt högskolan i Linköping.
Frågan om samordning av resurserna för skilda slag av högre utbildning
behandlas i propositionen 1975:9 angående reformering av högskoleutbildningen.
Särskilda organisationskommittéer avses svara för det fortsatta planeringsarbetet
beträffande högskoleutbildningen. På åtskilliga s. k. utbyggnadsorter
utgör en lärarhögskola hela eller en väsentlig del av den befintliga
statliga högskoleverksamheten. Lärarhögskolorna har fasta resurser inom
många olika ämnesområden. Dessa resurser bör enligt nämnda proposition
kunna samordnas med resurser för högskoleutbildning med annan inriktning.
Med hänvisning till det anförda finnér utskottet att motionen 1975:819 yrkandet
2 i denna del samt motionen 1975:1380 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Enligt riksdagens beslut år 1967 skall det inom lärarhögskoleorganisationen
finnas fortbildningsavdelningar(prop. 1967:4 s. 222, SU 1967:51, rskr
1967:143). Frågor om lärarhögskolornas fortbildningsverksamhet och samverkan
mellan lärarhögskola och länsskolnämnd behandlas i motionerna
1975:819 och 1975:1392.

Enligt uppgift från skolöverstyrelsen fullgör lärare vid lärarhögskola undervisningsuppgifter
inom fortbildningen i en omfattning som motsvarar
närmare en tiondel av de fortbildningsresurser som fortbildningsavdelning -

UbU 1975:10

arna disponerar. Frågan om inräknande av fullgjord undervisning under
ferietid i underlaget för tjänst med möjlighet till motsvarande ledighet under
läsåret har delvis fått sin principiella lösning i regleringsbrevet för budgetåret
1974/75 för lärarutbildning. Behovet av generella bestämmelser i detta hänseende
ankommer det på regeringen att pröva. Tillämpningsföreskrifter beträffande
bestämmelserna om ersättning för arbete m. m., i detta fall för lärarhögskolas
fortbildningsinsatser, meddelas av skolöverstyrelsen.

Gott resultat av samverkan mellan länsskolnämnd och lärarhögskola i
fortbildningshänseende finns vitsordat av företrädare för länsskolnämnderna
när det gäller kombination av halvtidstjänst som fortbildningskonsulent vid
länsskolnämnd med halvtidstjänst som lektor vid lärarhögskola. För närvarande
finns ett antal sådana kombinationstjänster vid lärarhögskolor och
länsskolnämnder.

Skolöverstyrelsen har i skrivelsen den 26 september 1974 till Kungl. Maj:t
beträffande dimensionering och organisation av klass- och ämneslärarutbildningen
vid lärarhögskolorna föreslagit att fortbildningsverksamhet skall
kunna utgöra ytterligare uppgifter för lärarhögskola. Förslag på lång sikt
beträffande lärarhögskolornas medverkan i lärarfortbildningen skall lämnas
av 1974 års lärarutbildningsutredning. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1975:819 yrkandet 1 och 1975:1392 yrkandet

Hemställan

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
dels den framtida dimensioneringen av klass-och ämneslärarutbildningen,
dels hörande av 1974 års lärarutbildningsutredning,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna,

3. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
avslår motionen 1975:268 yrkandena 1 och 2 samt
motionen 1975:1370 yrkandet 2,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:268 yrkandet 3 bemyndigar regeringen
att besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna,

5. att riksdagen beträffande den departementala arbetsgruppen
m. m. avslår motionen 1975:819 yrkandena 3 och 4 samt motionen
1975:1392 yrkandet 1,

6. att riksdagen beträffande lärarhögskolan i Uppsala avslår motionen
1975:1342,

UbU 1975:10

7. att riksdagen beträffande lärarhögskolan i Gävle avslår motionen
1975:1392 yrkandet 3,

8. att riksdagen beträffande en basorganisatiön vid lärarhögskolorna
m. m. avslår motionerna 1975:1357 och 1975:1392 yrkandet
2,

9. att riksdagen beträffande uppdragsutbildning, universitetsutbildning,
fritidspedagogutbildning m. m. avslår motionerna
1975:819 yrkandet 2 och 1975:1380,

10. att riksdagen beträffande viss fortbildning avslår motionerna
1975:819 yrkandet 1 och 1975:1392 yrkandet 4.

2. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader. Regeringen har under punkterna F 1-F 2 (s. 384-392)
bl. a. föreslagit riksdagen att

1. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 168 941 000 kr.

2. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 33 063 000 kr.

Motionerna

1975:540 av herr Nordstrandh m. fl. (m) såvitt gäller hemställan

1. att riksdagen hos regeringen begär att utbildningskapaciteten på speciallärarutbildningens
gren 1 för budgetåret 1975/76 ökas till 720 platser
(yrkandet 1),

2. att riksdagen hos regeringen begär att en plan för hur det framtida
behovet av speciallärare skall fyllas framläggs i samband med propositionen
i anledning av SIA-utredningens förslag (yrkandet 2),

1975:836 av herr Wiklund m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära

1. att en översyn företas av de i motionen åsyftade bestämmelserna och
reglerna,

2. att - i avvaktan på förslag i anledning av denna översyn - sådan revidering
göres av nu gällande bestämmelser, att de studerande kan fullgöra
sin praktikutbildning enligt fastställd ordning under samma ekonomiska
förutsättningar,

1975:1196 av fru Fredrikson (c) och fru Tillander (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om sådan komplettering av gällande bestämmelser,
att de studerande erhåller full kostnadstäckning för de resekostnader
som uppkommer i samband med obligatoriska studieresor och
obligatorisk praktik,

1975:1366 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c,s,m) vari hemställs att
riksdagen beslutar hemställa hos regeringen om skyndsam utredning och

UbU 1975:10

förslag rörande anordnande av särskild speciallärarutbildning vid lärarhögskolan
i Växjö med huvudkursen (tredje terminen) eventuellt förlagd till
lärarhögskolan i Malmö,

1975:1379 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari
hemställs

1. att riksdagen begär en skyndsam utredning rörande förutsättningarna
att vid de mindre lärarhögskolorna inrätta löneplansreglerade studierektorstjänster,

2. att riksdagen lämnar utan avseende vad föredragande statsrådet i prop.
1975:1, bilaga 10, s. 390 föreslår avseende utökning av de biträdande utbildningsledarnas
arbetsuppgifter,

3. att riksdagen uttalar att det är angeläget att sådana anvisningar avseende
budgetåret 1975/76 utfärdas att de mindre lärarhögskolornas ledningsfunktion
inom befintliga kostnadsramar i görlig mån förstärks,

1975:1405 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att 12 intagningsplatser för lärare inom särskolans träningsskola
förläggs till speciallärarlinjen i Göteborg,

1975:1406 av fröken Pehrsson m. fl. (c) såvitt gäller hemställan att riksdagen
hos regeringen begär att utbildningen av talpedagoger snarast utökas
samt att den av skolöverstyrelsen föreslagna utbildningen av ytterligare 24
talpedagoger per år förläggs till Malmö (yrkandet 1),

1975:1409 av herr Persson i Karlstad (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att skolöverstyrelsen ges bemyndigande att utan hinder
av lärarhögskolestadgans 28 § i fråga om tillvalskurserna medge flera kombinationer
mellan på lärarhögskolan befintliga A- och B-ämnen,

1975:1416 av herr Strindberg m. fl. (m,c,fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar om inrättande av speciallärarutbildning vid lärarhögskolan i Linköping
i enlighet med vad skolöverstyrelsen föreslagit.

Utskottet

Intagningskapaciteten vid lärarhögskolorna för bl. a lågstadielärarutbildning,
mellanstadielärarutbildning och ämneslärarutbildning har utskottet behandlat
under avsnittet Vissa gemensamma frågor. Utskottet hänvisar beträffande
dessa frågor till punkten 1 i detta betänkande.

Speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna behandlas i
fem motioner, nämligen motionerna 1975:540, 1975:1366, 1975:1405,
1975:1406 och 1975:1416.

För att minska bristen på behöriga speciallärare föreslås i motionen
1975:540 i enlighet med ett förslag från skolöverstyrelsen att speciallärariitbildnirtgen
för särskola och grundskola på utbildningsgren 1 av speciallärarlinjen
utökas med 96 intagningsplatser. 1 motionen 1975:1416 begärs att

UbU 1975:10

utbildningsgren 1 av samma linje inrättas vid lärarhögskolan i Linköping
fr. o. m. läsåret 1975/76.

Utbildningskapaciteten beträffande speciallärare har under senare år byggts
ut. Trots detta är antalet speciallärartjänster, som tillsatts med behöriga
innehavare, lågt. Detta förhållande utgör enligt utskottet välgrundat skäl för
den i propositionen aviserade kartläggningen av vilka typer av tjänster som
personer med speciallärarutbildning upprätthåller. I avvaktan på resultatet av
denna kartläggning och på ställningstagande till förslag från utredningen om
skolans inre arbete (SIA) anser sig utskottet inte nu böra förorda en förändring
av intagningskapaciteten på utbildningsgren 1 av speciallärarlinjen. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975:540 yrkandet 1 och
motionen 1975:1416.

En utbyggnadsplan för att tillgodose det framtida behovet av speciallärare
bör enligt motionen 1975:540 läggas fram. Kravet på kvalitet i utbildningen
bör därvid också beaktas.

Utskottet har i sitt betänkande 1974:17 framhållit behovet av en förstärkt
utbildning för lärare i bl. a. hjälp- och observationsklasser samt klasser i
särskola. 1974 års lärarutbildningsutredning skall enligt sina direkti v förutsättningslöst
pröva frågan om speciallärarutbildningens organisation och dimensionering.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975:540 yrkandet
2.

Vid tre lärarhögskolor anordnas för närvarande särskild speciallärarutbildning
som omfattar två teorikurser om vardera tre veckor, två självstudieterminer
samt en termin vid lärarhögskolas speciallärarlinje. 1 motionen
1975:1366 yrkas att sådan utbildning skall få anordnas även vid lärarhögskolan
i Växjö.

Utredningen om skolans inre arbete (SIA) behandlar frågor rörande specialundervisning
i skolväsendet. Utredningsförslagen remissbehandlas för
närvarande. 1974 års lärarutbildningsutredning skall som framgått av det
föregående pröva bl. a. speciallärarutbildningens dimensionering och organisation.
Med hänvisning härtill anser utskottet att yrkandet i motionen
1975:1366 inte bör föranleda någon riksdagens årgärd.

I budgetpropositionen föreslås att på speciallärarlinjen talpedagogutbildningen
utökas med 24 intagningsplatser och utbildningen av lärare för särskolans
träningsskola med 12 platser. I motionen 1975:1406 begärs att förstnämnda
utbildning förläggs till lärarhögskolan i Malmö och i motionen
1975:1405 att sistnämnda utbildning förläggs till lärarhögskolan i Göteborg.

Av skolöverstyrelsens anslagsframställning framgår att nyssnämnda yrkanden
överensstämmer med överstyrelsens förslag i ärendet. Planeringsarbete
för den föreslagna ökningen av utbildningskapaciteten i Malmö och
Göteborg pågår. Med hänvisning härtill anser utskottet att motionerna
1975:1405 och 1975:1406 yrkandet 1 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Frågor om anordnande av tillvalskurser på mellanstadielärarlinjen
behandlas i motionen 1975:1409. Utskottet har erfarit att en ansökan med mot -

UbU 1975:10

svarande innehåll prövas i utbildningsdepartementet. Motionen 1975:1409 bör
därför avslås av riksdagen.

Vid var och en av de mindre lärarhögskolorna finns en arvodestjänst
som biträdande utbildningsledare. 1 motionen 1975:1379 anförs
att dessa arvodestjänster inte är pensionsgrundande såsom lönegradsplacerade
studierektorstjänster vid andra lärarhögskolor och att därför frågan
om en omvandling av dessa arvodestjänster till lönegradsplacerade tjänster
snarast bör prövas. Vidare aktualiseras i motionen vissa frågor beträffande
utbildningsledarnas undervisningsskyldighet.

Utskottet anser sig sakna tillräckligt underlag såväl för att begära den önskade
prövningen av tjänsternas omvandling som för att föreslå en annan
medelsanvisning än regeringen för nedsättning av de biträdande utbildningsledarnas
undervisningsskyldighet. Det ankommer inte heller på riksdagen
att ta ställning till spörsmål som avser lärares fullgörande av undervisningsskyldighet
i form av antingen lärarhögskoleundervisning eller uppdragsutbildning.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1975:1379.

Genom beslut den 6 september 1974 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
om reseersättning för studerande som genomgår utbildning
enligt det nya praktiksystemet inom lärarutbildningen. Centrala
studiestödsnämnden har den 18 november 1974 meddelat tillämpningsanvisningar.
Sveriges förenade studentkårer har i skrivelse den 28 januari 1975
till utbildningsdepartementet hemställt att en revidering görs av bestämmelserna
för reseersättning till studerande i vad avser gällande begränsning
av tjänstgöringszon och förrättningszon. Frågor som hänger samman med
dessa bestämmelser tas upp i motionerna 1975:836 och 1975:1196.

Av det svar på en fråga angående vissa bidrag till praktikanter inom lärarutbildningen
som utbildningsministern lämnat den 7 mars 1975 framgår
att den aktualiserade bidragsfrågan avser delar av det studiesociala stödet.
Avsikten är att tillkalla en utredning för att se över det studiesociala stödet
sedan beredningen av förslagen från kommittén för försöksverksamhet med
vuxenutbildning och kommittén för studiestöd åt vuxna avslutats. Frågan
om revidering av de meddelade reseersättningsbestämmelserna anses kunna
prövas i den kommande utredningens arbete. Om utredningen anser att
bestämmelserna om reseersättning till studerande vid vissa lärarutbildningsanstalter
och bestämmelserna om bidrag till studerande för vissa kostnader
i samband med studiepraktik behöver ändras, får det enligt utbildningsministern
ankomma på utredningen att under arbetets gång lägga fram förslag härom.
Sådana förslag anses kunna prövas i anslutning till det årliga budgetarbetet.

Utskottet har uppfattningen att ett reseersättningssystem bör vara så utformat
att det åstadkommer största möjliga rättvisa mellan de studerande
när det gäller ersättning för havda utgifter under utbildningen. Samtidigt
får bidragssystemet inte medföra tunga administrativa rutiner när det gäller

UbU 1975:10

tillämpningen. Av det föregående har framgått att den aktualiserade ersättningsfrågan
avses bli prövad långsiktigt i ett större sammanhang. Regeringen
bör dock bemyndigas att - för att nå en kortsiktig lösning av
frågan - vidta en sådan revidering av gällande bestämmelser att de studerande
kan fullgöra sin praktikutbildning enligt fastställd ordning under
likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande speciallärarutbildning för särskola och
grundskola avslår motionerna 1975:540 yrkandet 1 och
1975:1416,

2. att riksdagen beträffande en utbyggnadsplan för speciallärarutbildningen
avslår motionen 1975:540 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande särskild speciallärarutbildning avslår
motionen 1975:1366,

4. att riksdagen beträffande talpedagogutbildning avslår motionen
1975:1406 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande utbildning av lärare för särskolans
träningsskola avslår motionen 1975:1405,

6. att riksdagen beträffande tillvalskurser avslår motionen
1975:1409,

7. att riksdagen beträffande omvandling av arvodestjänst som biträdande
utbildningsledare m. m. avslår motionen 1975:1379,

8. att riksdagen med anledning av motionerna 1975:836 och
1975:1196 bemyndigar regeringen att revidera gällande reseersättningsbestämmelser,

9. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med
avslag på motionerna 1975:540 yrkandet 1 och 1975:1416, motionerna
såvitt gäller medelsanvisningen under detta anslag,
till Lärarhögskolorna: Avlöningar lill lärarpersonal m. m. förbudgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 168 941 000 kr.,

10. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 33 063 000 kr.

3. Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Förskoleseminarierna:
Driftkostnader. Regeringen har under punkterna F 3-F 4
(s. 392-396) bl. a. föreslagit riksdagen att

1. till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 39 774 000 kr.,

2. till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa
ett reservationsanslag av 2 315 000 kr.

Motionerna

1975:210 av herrar Strindberg (m) och Nyhage (m) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts

UbU 1975:10

om utbildning till fritids- och socialpedagog för elever som genomgått gymnasieskolans
vårdlinje, grenen för barna- och ungdomsvård,

1975:1370 av herr Hermansson m. fl. (vpk) såvitt gäller hemställan att
riksdagen uttalar

1. att de provisoriska bristutbildningar av förskolepersonal som för närvarande
pågår begränsas (yrkandet 1),

2. att den ordinarie 2-åriga förskollärarutbildningen utvidgas till tre år
(yrkandet 3).

Utskottet

Intagningskapaciteten för förskollärarutbildning har utskottet behandlat
under avsnittet Vissa gemensamma frågor. Utskottet hänvisar beträffande
denna fråga till punkten 1 i detta betänkande.

I motionen 1975:1370 föreslås att de provisoriska bristutbildningarna av förskolepersonal
begränsas och att nuvarande tvååriga utbildning till förskollärare
utvidgas till en treårig utbildning.

Bristutbildningarna har fyllt och fyller en mycket viktig uppgift när det
gäller att på kort tid öka utbildningskapaciteten för förskollärare. De som
genomgår sådan utbildning har ofta en lång och rik erfarenhet av förskoleverksamhet.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1370 yrkandet
1.

Det är inte förenligt med kravet på återhållsamhet beträffande ökade kostnader
att nu föreslå en förlängd utbildning som avser enbart förskolans
behov. På grund härav avstyrker utskottet motionen 1975:1370 yrkandet

Kungl. Maj:t uppdrog år 1973- under erinran om vad utbildningsutskottet
anfört i sitt betänkande UbU 1973:37 - åt skolöverstyrelsen att till Kungl.
Maj:t inkomma med förslag till en samordnad utbildning inom barna- och
ungdomsvårdsområdet (utbildning till fritidspedagog och social pedagog) för
elever som genomgått motsvarande gren inom gymnasieskolans vårdlinje.
Riksdagen hade nämligen funnit det angeläget att skolöverstyrelsen - i avvaktan
på statsmakternas beslut i anledning av förslag från 1968 års utbildningsutredning,
barnstugeutredningen och kompetenskommittén och
dessa besluts ikraftträdande - övergångsvis sökte lösa frågan om vissa elevers
tillgodoräkning av tidigare fullgjord utbildning inom vårdlinjens gren för
barna- och ungdomsvård vid fortsatt utbildning.

Skolöverstyrelsen har i juni 1974 till Kungl. Maj:t överlämnat ett förslag
till tim- och kursplaner för en samordnad utbildning till fritidspedagog och
socialpedagog för elever som genomgått vårdlinjens gren för barna- och
ungdomsvård. I motionen 1975:210 understryks nödvändigheten av att den
begärda försöksverksamheten anordnas fr. o. m. höstterminen 1975.

Utskottet utgår från att ärendet - såsom också föredragande statsrådet
framhåller - bereds inom utbildningsdepartementet och därefter blir föremål

UbU 1975:10

för positiv åtgärd. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen
1975:210 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Mot medelsberäkningen m. m. under förevarande anslag har utskottet
inte någon erinran.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande bristutbildningar av förskolepersonal
avslår motionen 1975:1370 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande förlängd förskollärarutbildning avslår
motionen 1975:1370 yrkandet 3,

3. att riksdagen beträffande en samordnad utbildning till fritidspedagog
och socialpedagog avslår motionen 1975:210,

4. att riksdagen till Förskoleseminarierna: A vlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
39 774 000 kr.,

5. att riksdagen till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 315 000 kr.

4. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 5-F 10 (s. 396-402) och hemställer

1. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 11 044 000 kr.,

2. att riksdagen till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
986 000 kr.,

3. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 14 767 000 kr.,

4. att riksdagen till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
1 080 000 kr.,

5. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 311 000 kr.,

6. att riksdagen till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 91 000 kr.

5. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Regeringen har
under punkten F 11 (s. 402-407) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att besluta om anordnandet av kurser vid institutet
för högre utbildning av sjuksköterskor,

2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 730 000 kr.

UbU 1975:10

Motionerna

1975:524 av herr Henmark (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen beslutar
att bemyndigandet till regeringen att besluta om kurser anordnade
av statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS) skall omfatta
även administrativa kurser (yrkandet 2),

1975:1364 av herr Gustavsson i Alvesta (c) och fru Oskarsson (c) vari
hemställs att riksdagen till Statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 479 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 8 209 000 kr.,

1975:1407 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att 14 lärarkurser för lärare vid
vårdutbildning genomförs,

2. att riksdagen hos regeringen begären utökning av antalet utbildningsorter
för lärarkurserna.

Utskottet

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 3 maj 1974 till Kungl. Maj:t lämnat
förslag om utbildning av lärare för vårdområdet. Överstyrelsen framhåller att
den långsiktiga lösningen av den organisatoriska ramen för vårdlärarutbildningen
är avhängig av när och hur 1968 års utbildningsutrednings (U68)
förslag om en ny högskoleorganisation förverkligas. Överstyrelsen föreslår
dock att en praktisk-pedagogisk utbildning om två terminer för kategorin
blivande lärare med legitimation som sjuksköterska/sjukskötare skall fä anordnas
fr. o. m. budgetåret 1975/76.

Föredragande statsrådet har i budgetpropositionen inte tagit ställning till
skolöverstyrelsens förslag, och i propositionen om reformering av högskoleutbildningen
anmäls att beredning pågår av förslaget (prop. 1975:9, s. 440).

De av riksdagen år 1968 godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av
sjuksköterskor m. m. (prop. 1968:66, SU 1968:108, rskr 1968:259) innebär
bl. a. att statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS)
huvudsakligen skall svara för lärarutbildning och viss kursverksamhet i anslutning
till denna.

I budgetpropositionen beräknas medel för tolv lärarkurser om tre terminer,
varav tre kurser avses för nu verksamma obehöriga lärare som tjänstgör
vid skolor med särskilt stor brist på behöriga lärare. Vidare föreslås att tre
lärarkurser i ämnesfördjupning och en praktisk-pedagogisk lärarkurs skall
anordnas. Regeringen förutsätts kunna besluta att planerad kurs byts ut
mot annan kurs.

I motionen 1975:1407 begärs att 14 lärarkurser om tre terminer skall
genomföras vid SIHUS budgetåret 1975/76 i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag. Motionärerna anför att bristen på behöriga lärare har ökat enligt
en enkätundersökning som skolöverstyrelsen gjort i oktober 1974.

UbU1975:10

Utskottet saknar underlag för att nu bedöma om antalet lärarkurser bör
ökas. Skolöverstyrelsen skall enligt föredragande statsrådet få i uppdrag att
utföra beräkningar av lärarutbildningsbchovet på sikt. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1407 yrkandet 1 och tillstyrker
regeringens förslag om lärarkurser. Likaså avstyrker utskottet yrkandet 2
i samma motion om en utökning av antalet utbildningsorter för lärarkurserna.

Utbildningen vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
skulle enligt de av riksdagen år 1968 godtagna riktlinjerna övergångsvis
omfatta uppgifter även utanför lärarutbildningen. Bl. a. har särskilda anestesikurser
anordnats t.o. m. innevarande budgetår.

I motionen 1975:1364 föreslås att anestesikurser skall anordnas även budgetåret
1975/76 och att förevarande anslag skall ökas med 479 000 kr. till
8 209 000 kr. för att bekosta fyra sådana kurser. Enligt motionärernas uppfattning
finns ett behov av dessa kurser bland sjuksköterskor med äldre
utbildning.

Utskottet vill erinra om att varken Landstingsförbundet eller skolöverstyrelsen
har föreslagit att några nya anestestikurser skall anordnas vid
SIHUS. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975:1364.

Administrativa kurser för sjuksköterskor har anordnats vid SIHUS t. o. m.
budgetåret 1974/75. Sedan budgetåret 1972/73 finns yrkesinriktade studiekurser
i hälso- och sjukvårdsadministration vid universiteten, enligt uppgift
från universitetskanslersämbetet på nio orter vårterminen 1975. Dessa kurser
uppges vara tillrättalagda för landstingskommunernas behov. Administrativ
kurs upptas därför inte i budgetpropositionens förslag om kurser vid SIHUS
budgetåret 1975/76.

Riksdagens bemyndigande till regeringen att anordna kurser vid SIHUS
bör enligt motionen 1975:524 omfatta även administrativa kurser. Med hänvisning
till att yrkesinriktade studiekurser i hälso- och sjukvårdsadministration
anordnas vid universiteten avstyrker utskottet motionen 1975:524
yrkandet 2.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsberäkning
och föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anordnandet
av kurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande antalet lärarkurser avslår motionen
1975:1407 yrkandet 1,

2. att riksdagen beträffande utbildningsorter för lärarkurser avslår
motionen 1975:1407 yrkandet 2,

3. att riksdagen beträffande anestesikurser avslår motionen
1975:1364,

4. att riksdagen beträffande administrativa kurser avslår motionen
1975:524 yrkandet 2,

UbU 1975:10

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anordnandet
av kurser vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionerna 1975:1364 och 1975:1407, motionerna såvitt
gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Starens institut
för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 7 730 000 kr.

6. Särskilda lärarutbildningsåtgärder. Regeringen har under punkten F 12
(s. 408-409) föreslagit riksdagen att till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för
budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 129 000 kr.

Motionen

1975:1343 av fröken Andersson m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att kurs för fritidspedagoger, som tjänstgör eller
avseratt tjänstgöra som lärare vid utbildning av fritidspedagoger, skall komma
till stånd budgetåret 1975/76,

2. att riksdagen till följd av detta till Särskilda lärarutbildningsåtgärder
för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
288 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 1 357 000 kr.

Utskottet

Anslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder är uppdelat på två anslagsposter
vilka var och en behandlas som ett särskilt reservationsanslag. Den
första posten som innevarande budgetår omfattar 1 442 000 kr. disponeras
för därmed avsett ändamål av skolöverstyrelsen och den andra på 500 000
kr. av regeringen för nya och oförutsedda lärarutbildningsåtgärder.

Med medel från anslaget bekostas ett antal kurser för lärare, däribland
en kurs innevarande budgetår för fritidspedagoger som tjänstgör eller avser
tjänstgöra som lärare inom gymnasieskolan vid specialkurs för utbildning
av fritidspedagoger.

Skolöverstyrelsen föreslår att en sådan kurs för fritidspedagoger skall få
anordnas även nästa budgetår. Vidare föreslår skolöverstyrelsen att en motsvarande
kurs skall få anordnas för förskollärare som tjänstgör eller avser
att tjänstgöra som lärare vid förskollärarutbildning.

Med hänsyn till bl. a. den ökade förskollärarutbildningen anser föredragande
statsrådet det angeläget att kursen för förskollärare som tjänstgör
eller avser att tjänstgöra vid förskollärarutbildningen kommer till stånd.
Däremot har inte beräknats några medel för den av skolöverstyrelsen föreslagna
motsvarande kursen för lärare inom fritidspedagogutbildningen.

I motionen 1975:1343 anges att tio av trettio lärare i fritidskunskap som

UbU 1975:10

tjänstgör vid utbildningen av fritidspedagoger saknar lärarutbildning. Vidare
erinras om att aktuella utredningsförslag från bamstugeutredningen och utredningen
om skolans inre arbete förutsätter en kraftig ökning av fritidspedagogutbildningen,
vilket kommer att medföra ett ökat behov av lärare för
denna utbildning. Motionärerna föreslår därför att en kurs för fritidspedagoger
som tjänstgör eller avser att tjänstgöra som lärare vid utbildningen av fritidspedagoger
skall komma till stånd även budgetåret 1975/76 och att förevarande
anslag räknas upp med 288 000 kr. till 1 357 000 kr.

Utskottet anser att såväl de som medverkar i förskollärarutbildningen
som de som medverkar i utbildningen av fritidspedagoger bör beredas tillfälle
att komplettera sin utbildning till lärare. Det är naturligt att den stora ökningen
av förskollärarutbildningen åtföljs av utbildning även av de medverkande
inom utbildningen. Utskottet förutsätter att motsvarande kompletterande
utbildning av fritidspedagoger som tjänstgör eller avser att tjänstgöra
vid fritidspedagogutbildningen kommer till stånd när behovet av lärare
för fritidspedagogutbildningen bättre kan överblickas. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att en anslagspost under förevarande anslag står till
regeringens disposition. Denna anslagspost föreslås uppförd med 500 000
kr. för nästa budgetår till vilket kommer eventuell reservation från innevarande
budgetår. I den mån särskild kurs för fritidspedagoger som tjänstgör
eller avser att tjänstgöra som lärare vid utbildningen av fritidspedagoger
bedöms böra startas före nästa budgetårs utgång, kan regeringen för ändamålet
använda medel som anvisats under nämnda anslagspost. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1343.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning och hemställer att

riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:1343 till Särskilda lärarutbildningsätgärder för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 129 000
kr.

7. Lärares fortbildning m. m. Regeringen har under punkten F 13
(s. 409-413) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 40 853 000 kr.

Motionerna

1975:359 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om anordnande av vissa fortbildningskurser i musik och gymnastik,

1975:540 av herr Nordstrandh m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen
hos regeringen begär inrättande av fortbildningskurser för behöriga
speciallärare i enlighet med vad som i motionen anförts (yrkandet 3),

UbU 1975:10

1975:808 av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att skolledarutbildningen i enlighet med vad som anförts
i motionen inriktas mot frågor som gäller skolans sociala fostran,

1975:810av herr Johansson i Skärstad m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att fortbildning rörande mobbningens psykologi
m. m. anordnas för skolans elevvårdspersonal.

Utskottet

Fortbildning bekostad med medel från förevarande anslag avser bl. a. skolledare,
lärare och elevvårdande personal såsom skolläkare, skolsköterskor,
elevhemsföreståndare, skolkuratorer, skolpsykologer.

De största insatserna av fortbildning för skolpersonal sker inom den allmänna
fortbildningen. Denna verksamhet, som administreras av de större
lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar och huvudsakligen genomförs
som feriekurser, berör under innevarande budgetår ca 5 000 deltagare. Planeringen
av verksamheten sker genom ett system, som bl. a. innebär en
mera långsiktig planering i treårsperioder av olika fortbildningsaktiviteter.
Verksamhetens innehåll inriktas i ökad utsträckning på övergripande frågor
såsom målfrågor och elevvårdsproblem.

Skolledarutbildningen skall enligt motionen 1975:808 inriktas mot frågor
som gäller skolans sociala fostran. Motionärerna anser att skolans personal
lämnas utan vägledning vad gäller metoder för elevernas sociala fostran
i enlighet med läroplanens intentioner. En diskussion efterlyses om hur
individerna i skolan skall samspela på ett sådant sätt att alla utvecklas och
eleverna får den fostran till vuxenrollen som behövs. Motionärerna hävdar
att skolledarna har en viktig uppgift när det gäller att åstadkomma en sådan
utveckling för alla, vilket bör beaktas i skolledarutbildningen.

Utskottet vill först erinra om de förslag om grundutbildning och fortbildning
för skolledare som utredningen om skolans inre arbete (SIA) lagt
fram (SOU 1974:53). Utredningen betonar att skolledarutbildningen måste
bygga på de mål samhället ställer upp för skolans verksamhet och skolans sociala
roll i samhället. Målet för skolledarens arbete skall vara att ge eleverna en
så god utbildning som möjligt, kunskapsmässigt och socialt, och medarbetarna
så goda arbetsbetingelser som möjligt i ett arbetsklimat som upplevs
positivt av alla.

Ett program för planering av utbildning och fortbildning av skolledare
(PLUS-programmet) utarbetas vid lärarhögskolan i Linköping på uppdrag
av skolöverstyrelsen. Programmet, som redovisas i redan avlämnade rapporter
och i avslutande rapporter senare under år 1975, har utarbetats i
nära samarbete med SIA.

Utskottet anser det självklart att det i all lärår- och skolledarutbildning
skall ingå undervisning om läroplanens mål för skolans sociala fostran och

UbU 1975:10

om hur lärare och skolledare skall förverkliga detta i sitt arbete. Utskottet
finner därför inte skäl för riksdagen att göra något särskilt uttalande i frågan
och avstyrker motionen 1975:808.

Speciallärare som genomgått den ettåriga utbildningen på gren 1 är behöriga
dels för undervisning i särskolan, dels för hjälpundervisning, observationsundervisning,
undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter
samt undervisning av rörelsehindrade elever och elever med synsvårigheter
i grundskolan. I motionen 1975:540 föreslås att fortbildningskurser för speciallärare
skall anordnas. Enligt motionärernas mening kräver en så mångfaldig
behörighet en komplettering av utbildningen efter en tid, då speciallärarna
vunnit erfarenhet av någon av specialundervisningsformerna.
Fortbildningskurserna avses ge komplettering av kunskaperna och tillfälle
till utbyte av erfarenheter.

I skolöverstyrelsens nyligen utgivna program för fortbildningskurser sommaren
1975 har antalet kurser för bl. a. lärare inom specialundervisningen
ökat jämfört med föregående år. Utskottet anser att motionens syfte blivit
tillgodosett genom detta fortbildningskursprogram. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionen 1975:540 yrkandet 3.

Lärare på mellanstadiet, som avlagt examen enligt 1968 års lärarhögskolestadga
(1968:318), har genomgått grundkurs i ett av ämnena musik och
gymnastik. 1 motionen 1975:359 begärs att kompetensgivande fortbildningskurser
i musik eller gymnastik skall erbjudas lärare på mellanstadiet i det av
ämnena i vilket hon eller han endast genomgått orienteringskurs. Kurserna
bör bekostas med medel från förevarande anslag. Bakgrunden till yrkandet
är att riksdagen på förslag av utbildningsutskottet (UbU 1974:24, rskr
1974:210) förra året gav den uppfattningen till känna för Kungl. Maj:t att
det ankom på skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet att bedöma om kompetensgivande
kurser i musik eller gymnastik kunde erbjudas lärare på mellanstadiet
som saknar kompetens i ett av ämnena. Därvid förutsattes att
skolöverstyrelsen tog erforderliga initiativ i ärendet. I budgetpropositionen
biträder emellertid regeringen inte ett förslag från skolöverstyrelsen att sådana
kurser skall fä anordnas med medel från förslagsanslaget Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal. Förslaget tas inte heller upp i annat
sammanhang.

Sedan år 1974 anordnas med medel från förevarande anslag vidareutbildningskurser
för mellanstadielärare (prop. 1974:1 bil. 10, UbU 1974:17,
rskr 1974:172). Även de kompetensgivande kurser i musik och gymnastik
som skolöverstyrelsen föreslagit för vissa lärare på mellanstadiet bör enligt
utskottet anordnas inom ramen för förevarande anslag. Riksdagen bör enligt
utskottets uppfattning vidhålla sin i utbildningsutskottets förutnämnda betänkande
1974:24 redovisade ståndpunkt beträffande anordnande av kompetensgivande
fortbildningskurser i musik eller gymnastik. Detta bör av
riksdagen ges till känna för regeringen.

UbU 1975:10

Fortbildning för skolans elevvårdande personal rörande mobbningens psykologi
och de elevproblem som hänger samman med mobbning begärs i
motionen 1975:810.

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att mobbning är ett
mycket allvarligt socialt och emotionellt problem. Genom den mångåriga
debatt som förts har dock problemet uppmärksammats. Motionärerna erinrar
om att i direktiven för utredningen om skolans inre arbete uttalades att
”mångå elever upplever svårigheter till följd av yttre omständigheter, som
i sig inte har någonting med deras studieförutsättningar att göra. Dessa
barn har ett sämre utgångsläge i skolarbetet i förhållande till övriga elever.”
1 sitt betänkande Skolans inre arbete (SOU 1974:53) har utredningen föreslagit
en rad åtgärder - inte minst förebyggande sådana - för elever med svårigheter.
Remissbehandlingen av betänkandet pågår.

Utskottet vill erinra om att det i läroplanen i flera olika sammanhang
betonas att undervisningen och umgänget i skolan skall ske i sådana former
att tolerans och förståelse främjas. Utskottet har inhämtat att elevvårdsfrågor,
bl. a. mobbningsfrågor, behandlas i skolöverstyrelsens fortbildningskurser
avsedda för elevvårdande personal samt lärår- och skolledarpersonal.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att motionen 1975:810
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Regeringens medelsberäkning tillstyrker utskottet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande skolledarutbildning avslår motionen
1975:808,

2. att riksdagen beträffande fortbildningskurser för behöriga speciallärare
avslår motionen 1975:540 yrkandet 3,

3. att riksdagen beträffande vissa fortbildningskurser i musik och
gymnastik med bifall till motionen 1975:359 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande fortbildning av elevvårdande personal
avslår motionen 1975:810,

5. att riksdagen till Lärares fortbildning, m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 40 853 000 kr.

Stockholm den 8 april 1975

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt
(c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson
i Skärstad (c), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i
Mariefred (c), fru Lantz (vpk) och herr Forslund (s).

UbU1975:10

Reservationer

1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) beträffande dimensioneringen
av förskollärarutbildningen av fru Lantz (vpk) som anser:

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”1 det” och
på s. 6 slutar ”yrkandet 2” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är den av regeringen föreslagna ökningen
av förskollärarutbildningen med 384 platser inte till fyllest. Det bör finnas
ytterligare 300 intagningsplatser under budgetåret 1975/76, så att intagningskapaciteten
under nästa budgetår blir sammanlagt 3 348 platser. Erforderliga
medel för den av utskottet förordade utökningen av förskollärarutbildningen
bör anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1975/76.

Enligt barnstugeutredningens beräkningar måste det under perioden 1975
till 1980 utbildas mellan 29 800 och 58 000 personer utöver vad som planerats
för att barnstugornas behov av adekvat utbildad personal skall kunna tillfredsställas.
Variationerna i beräkningarna beror på svårigheterna att bedöma
utbyggnadstakten för förskolan m. m. Mot bakgrunden av det redovisade
behovet anser utskottet att intagningen till förskollärarutbildningen på sikt
väsentligen måste utökas.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande dimensioneringen av förskollärarutbildningen
med anledning av motionerna 1975:268 yrkandena 1
och 2 samt motionen 1975:1370 yrkandet 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om flerårig ökningsplan
m. m.,

4. attriksdagenmedanledningavpropositionen 1975:1 och med bifall
till motionen 1975:268 yrkandet 3 bemyndigar regeringen att
besluta om antalet intagningsplatser vid förskoleseminarierna i
enlighet med vad utskottet förordat,

2. vid punkten 2 (Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m.m. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader) beträffande speciallärarutbildningen för särskola
och grundskola av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar ”Utbildningskapaciteten
beträffande” och slutar "motionen 1975:1416” bort ha följande
lydelse:

Den stora bristen på behöriga speciallärare har uppmärksammats i olika
sammanhang. Enligt statistiska centralbyråns senaste lärarregister uppgår
antalet obehöriga speciallärare till drygt 4 000. Även om specialundervisningen
förändras i enlighet med förslagen från utredningen om skolans
inre arbete (SIA) kommer det under de närmaste åren att föreligga ett stort
behov av behöriga speciallärare. I syfte att minska bristen på behöriga spe -

UbU 1975:10

ciallärare bör utbildningsgren 1 av speciallärarlinjen vid lärarhögskolorna
i Malmö och Stockholm utökas med 24 platser fr. o. m. vårterminen 1976.
Vidare bör en utbildningsgren 1 av speciallärarlinjen inrättas vid lärarhögskolan
i Linköping och ha ett intag av 48 studerande under läsåret
1975/76,

dels att utskottets hemställan under 1 och 9 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:540 yrkandet 1 och
med anledning av motionen 1975:1416 uttalar att utbildningsgren
1 av speciallärarlinje bör inrättas vid lärarhögskolan i Linköping
och att speciallärarutbildningen för särskola och grundskola
bör ökas med 96 platser utöver regeringens förslag för
budgetåret 1975/76,

9. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 samt motionerna
1975:540 yrkandet 1 och 1975:1416, motionerna såvitt
gäller medelsanvisningen under detta anslag, till Lärarhögskolorna:
Avlöningar till lärarpersonal m. m. förbudgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 169 716 000 kr.,

vid punkten 3 (Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärarpersonal m. m.
Förskoleseminarierna: Driftkostnader)

3. beträffande bristutbildningar av forskolepersonal av fru Lantz (vpk) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar "Bristutbildningarna
har” och slutar ”yrkandet 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet anseratt de provisoriska bristutbildningarna av forskolepersonal,
som för närvarande anordnas, bör begränsas. Utskottet ansluter sig således till
yrkandet härom i motionen 1975:1370.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande bristutbildningar av forskolepersonal
med anledning av motionen 1975:1370 yrkandet 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande forlängd forskollärarutbildning av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar ”Det är” och
slutar ”yrkandet 3” bort ha följande lydelse:

Den reguljära förskollärarutbildningen om två år bör enligt utskottets uppfattning
förlängas till tre år för att utbildningens kvalitet skall kunna höjas.
Utskottet ansluter sig alltså till yrkandet 3 i motionen 1975:1370.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande förlängd förskollärarutbildning med

UbU1975:10

anledning av motionen 1975:1370 yrkandet 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

vid punkten 7 (Lärares fortbildning m. m.) beträffande sko/ledarutbildning
av herr Johansson i Skärstad (c):

Den svenska skolan har bland annat till uppgift att stimulera elevernas
sociala utveckling. I läroplanens övergripande mål för den sociala utvecklingen
tar man fasta på elevernas framtida samlevnad med andra människor.
Samhället kräver av nyblivna vuxna att de skall fungera i flera olika roller:
arbetsroll, fostrarroll, medborgarroll etc. Skolan skall förbereda elevernas
utövande av alla dessa roller. För att göra eleverna kompetenta för denna
uppgift, så att de kan befästa och utveckla demokratin, anges i läroplanen
en mängd eftersträvansvärda egenskaper, bland andra tolerans, samarbetsvilja,
solidaritet, ansvarskänsla, självständighet. Det är synnerligen angeläget
att skolans sociala fostran i enlighet med vad som anförts i motionen
1975:808 får en framträdande plats i den nya utbildning och fortbildning
av skolledare som för närvarande utprövas och övervägs. Det är nödvändigt
att i skolledarutbildningen stor vikt fästs vid hur läroplanens mål för skolans
sociala fostran skall kunna praktiskt förverkligas.