Trafikutskottets betänkande nr 9 TU 1975:9

Nr 9

Trafikutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt avser anslaget till Ersättning till statens järnvägar för
drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. jämte motioner

Propositionen

I propositionen 1975:1 bilaga 8 (kommunikationsdepartementet) har regeringen
under punkten F 1 (s. 196-203) föreslagit riksdagen att till Ersättning
till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 545 000 000 kr.

Från anslaget utgår sedan budgetåret 1964/65 ersättning till SJ för underskott
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer. Vidare skall från anslaget
betalas dels SJ:s kostnader för drift av sådana icke lönsamma järnvägsstationer,
som skall bibehållas enligt Kungl. Maj:ts beslut, dels ersättning
för pensionärsrabattens utvidgning till förtidspensionärer m. fl.

Motionerna

I motionen 1975:50 av herr Böijesson i Falköping (c) hemställs att riksdagen
beslutar att kvinna som haft rätt att utnyttja SJ:s pensionärsbiljetter
på grund av åtnjutande av hustrutillägg skall få behålla denna förmån även
om hon blir änka utan att vara folkpensionär.

I motionen 1975:214 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att 1. änkepensionärer,
som fyllt 60 år, enligt lagen om allmän försäkring får resa på pensionärsbiljett,

2. att pensionärsbiljetten skall gälla för resa varje dag hela året.

1 motionen 1975:273 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
beslutar att under anslaget till Ersättning till statens järnvägar för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer m. m. anvisa ytterligare 66 800000 kr.

I motionen 1975:839 av herr Björk m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att formerna för järnvägsmuseets framtida verksamhet utreds.

I motionen 1975:860 av herr Strindberg m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att SJ anmodas att 1. 67-kortsförmånen utvidgas att
gälla även medföljande vårdare, 2. 67-kortet skall berättiga till sovplats i
2-bäddskupé, oavsett om den resande betalt för resa i I eller II klass.

1 Riksdagen 1975. 15 sami. Nr 9

TU 1975:9

2

Utskottet

Enligt de år 1963 meddelade riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken
(prop. 1963:191, S3LU 1963:1, rskr 1963:424) skall SJ ersättas för driftunderskott
på sådana icke lönsamma järnvägslinjer vilkas trafikering utgör
en ekonomisk belastning för SJ men på vilka trafiken bör bibehållas t. v.
av samhälleliga skäl. Ersättningens storlek skall grundas på en vart tredje
år förnyad bandelsundersökning. För den senaste undersökningen, som
genomfördes år 1972, lämnades en redogörelse i prop. 1973:1 (bil. 8, s. 164).

För budgetåret 1975/76 har SJ begärt ersättning för underskottet på det
ersättningsberättigade bannätet med 607 milj. kr. Beräkningen av ersättningens
storlek bygger på SJ:s bedömning av hur bl. a. löne- och sakkostnader
kan väntas utveckla sig intill budgetårets utgång. På intäktssidan
har räknats med taxeläget den 1 januari 1974.

Departementschefen säger sig vid sin bedömning av de olika faktorer,
som kommer att påverka behovet av ersättning, i första hand ha beaktat
effekten av taxehöjningen vid SJ den 1 november 1974. Genom denna
minskar anslagsbehovet. I övrigt gäller att i propositionen använts en beräkningsmetodik
som i vissa hänseenden avviker från SJ:s. I anslutning
härtill framhålls att relativt obetydliga procentuella förändringar vid framräkningen
av vissa kostnadsposter kan innebära att det totala ersättningsbeloppet
påverkas väsentligt. Med hänsyn härtill har departementschefen
funnit att ersättningen under budgetåret 1975/76 bör utgå med 540,2 milj.
kr., vilket i jämförelse med innevarande budgetår innebär en ökning med
ca 110 milj. kr.

Utskottet har för sin del och med beaktande av det anförda funnit sig
böra godta departementschefens förslag. I sammanhanget vill utskottet f. ö.
erinra om att bl. a. frågorna om metodiken med avseende på underskottets
beräkning, m. m. enligt meddelade direktiv skall övervägas av den trafikpolitiska
utredningen.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandet i motionen 273
om en ökning av ifrågavarande anslag med 66,8 milj. kr. till av SJ begärda
607 milj. kr.

SJ föreslås vidare i propositionen - liksom hittills - få 2,7 milj. kr. som
ersättning för de övergångsvis tillämpade nedsättningar i styckegodstaxan
som förekommer i samtrafik mellan järnvägsnätet och platser vid nedlagda
järnvägslinjer. Som ersättning för bibehållande av viss trafik m. m. vid olönsamma
järnvägsstationer beräknas ett belopp av oförändrat 100 000 kr. För
resultatförsämring till följd av pensionärsrabattens utvidgning till förtidspensionärer
m. fl. beräknas ett belopp av 2 milj. kr.

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag att jämväl sålunda föreslagna
medel om (2,7 + 0,1 + 2,0) 4,8 milj. kr. anvisas under anslaget.

1 motionen 50 har hemställts att riksdagen beslutar att kvinna som tidigare
haft rätt att utnyttja SJ.s pensionärsbiljetter skall få behålla denna förmån

TU 1975:9

3

även om hon blir änka utan att vara folkpensionär. Vidare har i motionen
214 yrkats att riksdagen hos regeringen begär att åtgärder vidtas så att änkepensionär,
som fyllt 60 år, får resa på pensionärsbiljett.

Vid sin behandling av frågorna rörande pensionärsbiljetternas utformning
m. m. vid fjolårets riksdag framhöll utskottet (TU 1974:10) att Kungl. Maj:ts
beslut härom den 22 februari 1974 väl svarade mot riksdagens tidigare uttalanden
i dessa frågor och finge anses innebära en inte oväsentlig förbättring
för pensionärerna. Utskottet fann detta tillfredsställande men ansåg samtidigt
att en ytterligare utvidgning av rabattförmånerna på olika områden
alltjämt borde övervägas. Det förutsattes därför att frågan härom blir föremål
för behandling inom den trafikpolitiska utredningen och att förslag snarast
framläggs.

Utskottet är alltjämt av samma uppfattning. Vad beträffar de förut nämnda
motionsyrkandena har emellertid utskottet - med hänsyn inte minst till
de svåra gränsdragningsproblem som skulle uppkomma vid ett bifall till
dessa - nu såsom tidigare år inte funnit sig kunna tillstyrka de sålunda
föreslagna utvidgningarna av rabattförmånerna. Utskottet avstyrker därför
nämnda yrkanden.

Av samma skäl anser sig utskottet ej kunna tillstyrka de i motionen
860 framförda yrkandena att pensionärsrabatten skall utvidgas till att gälla
även medföljande vårdare och att förmånen skall berättiga tili sovplats i
2-bäddskupé oavsett om den resande betalt för resa i första eller andra klass.

I sammanhanget må nämnas att motionens syfte i viss mån redan tillgodosetts
genom utformningen av bestämmelserna om pensionärsrabatten.
Problemet i övrigt bör enligt utskottets uppfattning lösas genom åtgärder
inom ramen för samhällets åtaganden på det sociala området.

Ej heller har utskottet funnit sig berett tillstyrka yrkandet i motionen
214 att pensionärsbiljetten skall gälla för resa varje dag hela året. I anslutning
härtill må framhållas att de inskränkningar beträffande resdagar som f. n.
gäller måste bedömas som ringa och torde få ses mot bakgrund av de kommersiellt
betingade överväganden som legat till grund för rabattens införande.

I motionen 839 har hemställts att riksdagen hos regeringen begär att formerna
för järnvägsmuseets framtida verksamhet utreds.

I fråga om verksamheten vid järnvägsmuseet i Gävle bedömer SJ denna
inte vara av den karaktären att den är företagsekonomiskt motiverad. Ersättning
härför har av SJ begärts med 1,8 milj. kr. Redan i prop. 1974:1
(bil. 8, s. 168) anförde emellertid departementschefen bl. a. att museet bör
ses som en naturlig del av SJ:s verksamhet. Samma ståndpunkt intogs i
prop. 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken (KrU 1974:15, rskr
1974:28). Departementschefen säger sig nu självfallet utgå från att SJ - liksom
televerket och postverket inom sina verksamhetsområden - utformar verksamheten
på ett sådant sätt att den blir allmänt good-will-skapande för

TU 1975:9

4

SJ. Någon särskild ersättning förklarar han sig inte beredd att förorda för
ändamålet.

Utskottet ansluter sig för sin del till den uppfattning departementschefen
härvidlag givit uttryck för och avstyrker följaktligen motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1975:273 till Ersättning till statens järnvägar för drift
av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar
ett anslag av 545 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår

a. motionen 1975:50,

b. motionen 1975:214, yrkandet 1,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:860,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:214, yrkandet 2,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:839.

Stockholm den 18 mars 1975

På trafikutskottets vägnar
SVEN GUSTAFSON

Närvarande: herrar Sven Gustafson i Göteborg (fp), Mellqvist (s), Dahlgren
(c), Lothigius (m), Lindahl i Lidingö (s), Persson i Heden (c), Hjorth (s),
Hugosson (s), Håkansson i Rönneberga (c), Rosqvist (s), Östrand (s), Stjernström
(c), Magnusson i Kristinehamn (vpk), Sellgren (fp) och Johansson
i Vrångebäck (m).

Reservation

beträffande underskottet på det ersättningsberättigade bannätet av herr Magnusson
i Kristinehamn (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”607 milj. kr.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Utskottet vill i detta sammanhang peka på att de trafiksvaga bandelarna
utgör betydande investeringar i vårt land. Detta, tillsammans med det faktum
att människor och bygder kämpar en hård kamp för att behålla sina
bandelar, utgör motiv för ett generöst synsätt när det gäller anslagstilldelningen.
Bakom bilismen och dess utveckling ligger kapitalstarka intressen.
För bibehållande av trafiksvaga bandelar, t. ex. inlandsbanan och Fryksdalsbanan
verkar aktionsgrupper och kommunala kommittéer. Regionalpolitiska,
sociala och trafiksäkerhetspolitiska skäl visar på nödvändigheten
av att satsa på järnvägarna. Miljöhänsyn och behovet av att spara energi
leder till samma slutsats.

TU 1975:9

5

Utskottet vill vidare erinra om riksdagens tidigare uttalande att "största
försiktighet bör iakttagas vid nedläggandet av trafiksvaga bandelar”. Riksdagens
mening på den punkten kom också till uttryck i en omfattande
interpellationsdebatt hösten 1974. Konsekvensen av denna hållning måste
enligt utskottets mening vara att SJ - i avvaktan på trafikpolitiska utredningens
granskning av metodiken vid underskottets beräkning - får de medel
företaget kräver för att driva trafiken på de olönsamma linjerna enligt 1963
års trafikpolitiska beslut. Utskottet vidhåller den uppfattningen trots att man
kan förutsätta att SJ genom taxehöjningen den 1 november 1974 förbättrat
sin ekonomiska situation.

Med anledning av det anförda tillstyrker utskottet yrkandet i motionen
273 om en ökning av ifrågavarande anslag med 66,8 milj. kr. till av SJ
begärda 607 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1975:273 till Ersättning till statens järnvägar
för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 611 800 000 kr.,

GOTAB 75 9079 S Stockholm 1975