Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 4

SfU 1975:4

Nr 4

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av motion
om revidering av inkomstbegreppet för beräkning av ATP

Motionen

I motionen 1975:750 av herr Carlshamre m. fl. (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att förevarande motion med förslag till reviderat inkomstbegrepp
inom den allmänna tilläggspensioneringen syftande till förbättrad
standardtrygghet för ATP-pensionärer överlämnas till pensionsålderskommittén
för beaktande.

Gällande bstämmelser m. m.

Pensionsgrundande inkomst inom A TP

Rätt till ATP grundas på inkomsten av det förvärvsarbete, som den försäkrade
utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande
till denna inkomst.

Den inkomst, som blir pensionsgrundande inom ATP, är den försäkrades
inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han fyller 16 år t. o. ni.
det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket den försäkrade avlidit
eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt lagen om allmän försäkring
är dock inte pensionsgrundande. Förvärvsinkomsterna indelas i inkomst
av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete. Såsom inkomst
av förvärvsarbete anses även

a) sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) eller
lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som
utgår enligt annan författning eller på grund av Kungl. Maj:ts förordnande,
i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst som arbetstagare
i allmän eller enskild tjänst,

b) föräldrapenning enligt AFL,

c) vårdbidrag enligt AFL,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:37!) om kontant arbetsmarknadsstöd
samt

0 utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966:368).

Den pensionsgrundande inkomsten motsvarar summan av inkomst av
anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den mån summan överstiger
en viss minimigräns, nämligen det vid årets ingång gällande basbeloppet,
vilket avräknas i första hand mot inkomst av anställning. Max -

1 Riksdagen 1975. II sand. Nr 4

SfU 1975:4

imigränsen för beräkning av den pensionsgrundande inkomsten utgör sju
och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Belopp från
vilket sålunda skall bortses avräknas i första hand från inkomst av annat
förvärvsarbete.

För varje år, för vilket pensionsgrundande inkomst fastställs för en försäkrad,
skall pensionspoäng tillgodoräknas honom. Pensionspoängen utgör
den pensionsgrundande inkomsten delad med basbeloppet vid årets ingång.
I den mån den pensionsgrundande inkomsten härrör från inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning tillgodoräknas den försäkrade pensionspoäng
i regel endast såvida tilläggspensionsavgift för året till fullo erlagts inom
föreskriven tid. Å andra sidan kan pensionspoäng enligt särskilda regler
tillgodoräknas försäkrad för år, varunder han åtnjutit förtidspension från
tilläggspensioneringen - trots att ingen pensionsgrundande inkomst beräknas
för sådant år.

Storleken av ålderspension, förtidspension och familjepension från ATP
är beroende på den pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade. Som
förutsättning för rätt till förtidspension från ATP gäller att den försäkrade
kan tillgodoräkna sig pensionspoäng för tid före det år, då pensionsfallet
inträffat.

En försäkrad har med samtycke av sin make möjlighet att anmäla individuellt
undantagande från försäkringen för tilläggspension såvitt avser
inkomst av annat förvärvsarbete än anställning. Undantagande gäller
fr. o. m. året näst efter det då anmälan härom gjorts. Anmälan om undantagande
kan återkallas av den försäkrade med verkan fr. o. m. nästföljande
årsskifte, dock tidigast från det som inträffar sedan undantagande ägt giltighet
i fem år. Den som har återkallat anmälan om undantagande får sedan
inte ånyo göra dylik anmälan. Anmälan om undantagande liksom återkallelse
skall göras hos allmän försäkringskassa.

Ilar anmälan om undantagande skett, skall vid beräkningen av pensionsgrundande
inkomst för den försäkrade för tiden efter det undantagandet
trätt i kraft hänsyn inte tas till inkomst av annat förvärvsarbete än anställning.
Undantagande kan också ha en viss reducerande effekt på framtida
pension som grundas på inkomst av anställning. Sistnämnda regler har tillkommit
för att förhindra spekulation.

Finansiering av folkpensioneringen och ATP

Bestämmelserna om finansieringen av den allmänna försäkringen återfinns
i 19 kap. AFL.

Folkpensioneringen finansieras i huvudsak genom statliga medel. Bidrag
till finansieringen erhåller staten genom socialförsäkringsavgifter från arbetsgivare
och sådana försäkrade som har inkomst av annat förvärvsarbete
än anställning.

Arbetsgivares socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen utgår på suni -

SfU 1975:4

man av vad arbetsgivaren utgivit som lön eller naturaförmåner till arbetstagare
hos honom. Vid beräkning av avgiften tas inte hänsyn till arbetstagare,
vars lön under året ej uppgått till 500 kr., och inte heller till arbetstagares
lön i vad den för år räknaj överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande
basbeloppet.

Vid beräkning av försäkrads socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen
skall likaledes bortses från inkomst som för år räknat inte uppgår till 500
kr. eller som överstiger 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet.
Försäkrad, som vid ifrågavarande år uppnått 65 års ålder, erlägger inte socialförsäkringsavgift.
Ej heller erlägger den som för december månad samma
år åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt AFL sådan avgift.

ATP finansieras i vad gäller inkomst av anställning genom avgifter från
arbetsgivarna. Avgiftsunderlaget är i stort sett detsamma som för socialförsäkringsavgiften
till folkpensioneringen. Vid bestämmande av avgiftsunderlaget
avräknas emellertid ett belopp motsvarande det vid årets ingång
gällande basbeloppet multiplicerat med det beräknade genomsnittliga antalet
arbetstagare hos arbetsgivaren under året. Vidare skall då det gäller beräkningen
av arbetsgivaravgiften till tilläggspensioneringen bortses från arbetstagare,
som vid årets ingång uppnått 65 års ålder.

Försäkrad, för vilken för visst år fastställts pensionsgrundande inkomst
på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall för nämnda år erlägga
tilläggspensionsavgift på den pensionsgrundande inkomsten, i den del denna
motsvarar sådant förvärvsarbete.

Pensionsålderskommittén (S 1970:40) har enligt sina direktiv att överväga
bl. a. frågorna om reglerna för intjänande och standardsäkring av ATP samt
finansieringen av den allmänna pensioneringen.

Frågans tidigare behandling

Ett motionsyrkande av samma innehåll som det i motionen 1975: 750
framställda prövades av socialförsäkringsutskottet förra året. Utskottet framhöll
därvid (SfU 1974:4) att den aktuella frågan utgiorde endast en del av
ett större problemkomplex, nämligen standardsäkringen av ATP. Eftersom
denna fråga var föremål för överväganden inom pensionsålderskommittén
borde enligt utskottets mening ett slutligt ställningstagande till motionen
anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete. Utskottet avstyrkte
därför bifall till motionen. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottet

Rätten till tilläggspension grundas på inkomst av det förvärvsarbete som
den försäkrade utför under sin aktiva tid, och pensionen är avvägd i förhållande
till denna inkomst.

Pensionsgrundande inkomst inom tilläggspensioneringen motsvarar suni -

SfU 1975:4

man av inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete i den
mån summan överstiger en viss minimigräns, det vid årets ingång gällande
basbeloppet, och uppgår till högst 7,5 gånger samma belopp. Storleken av
den ålderspension som börjar utgå vid uppnådd pensionsålder utgör 60 %
av produkten av basbeloppet för den månad för vilken pension skall utges
och medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats den försäkrade
eller, om pensionspoäng tillgodoräknats honom för mer än 15 år, medeltalet
av de 15 högsta poängtalen.

Arbetsgivares socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen tas ut på summan
av de ersättningar som arbetsgivaren under året gett ut till anställda
i förm av kontantlön eller naturaförmån. Vid beräkningen av avgiftsunderlaget
bortses från den del av en arbetstagares lön som för år räknat överstiger
7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Hänsyn tas inte
heller till arbetstagare vars hela lön under året inte uppgått till 500 kr. Avgiften
utgjorde före den 1 januari 1975 3,8 % av avgiftsunderlaget men
fr. o. m. i år har den höjts till 7 %.

Motionärerna erinrar om att folkpensionsavgiften slopats och fr. o. m. år
1974 ersatts med en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen samt att
fr. o. m. i år sjukförsäkringsavgiften för löntagare avskaffats, samtidigt som
arbetsgivarnas och egenföretagarnas socialförsäkringsavgift till sjukförsäkringen
höjts. Ett av syftena med dessa avgiftsöverföringar från löntagarna
till arbetsgivarna har varit att man velat uppnå en dämpning av lönekraven
i 1974 och 1975 års avtalsuppgörelser genom att tillföra löntagarna en ökad
nettolönebehållning. Denna form av nettolöneförbättringar påverkar- menar
motionärerna - inte bruttolöneutvecklingen för löntagarna och följaktligen
inte heller deras ATP-poäng.

Därmed går - säger de - en del av sambandet mellan standardnivå och
pensionsnivå förlorad till förfång för löntagarna, vilka eftersträvat en tillläggspension
som motsvarar en bestämd andel av de bästa inkomstårens
genomsnittliga standard, mätt i arbetsinkomster före skatt. Motionärerna
finnér det i och för sig lovvärt att dämpa kraven i lönerörelsen men anser
att tillvägagångssättet inte bör gå ut över löntagarnas pensionstrygghet. Ett
sätt att komma till rätta med problemet skulle enligt motionärernas mening
vara att till grund för beräkningen av pensionsgrundande inkomst lägga
bruttolönekostnaden, t. ex. till den del detta kunde motiveras med sådana
inskränkningar i löneutrymmet som var överenskomna med avtalsparterna
i utbyte mot höjd nettolön och att eventuellt anpassa standardrelationstalet
till det nya systemet om så erfordrades.

Som tidigare nämnts skall den ålderspension som börjar utgå vid 65 års
ålder motsvara 60 % av medeltalet av de 15 bästa årens pensionsgrundande
inkomster. Pensionen är värdesäkrad därigenom att den bestäms med utgångspunkt
i basbeloppet för den månad för vilken den utges. Motionärerna
vill göra gällande att de nettolöneförbättringar för arbetstagarna, som möjliggjorts
genom slopandet av avgifterna till folkpensioneringen och sjuk -

SfU 1975:4

försäkringen inte påverkar löntagarnas bruttolöneutveckling och därigenom
inte heller höjer deras ATP-poäng, därför att arbetsgivarna samtidigt påförts
en socialförsäkringsavgift till folkpensioneringen och en högre avgift till
sjukförsäkringen. Motionärerna konstaterar emellertid samtidigt att man
genom avgiftsöverföringar av det här slaget från arbetstagarna till arbetsgivarna
har möjlighet att stävja en inflationsutveckling och därigenom förbättra
Sveriges internationella konkurrensförmåga och standardutveckling.
Om detta enligt motionärernas mening lovvärda syfte skulle komma att
helt eller delvis tillgodoses, är utskottet inte övertygat om att de berörda
avgiftsöverföringarna - som motionärerna befarar - kommer att negativt
påverka sambandet mellan löntagarnas standardnivå och pensionsnivå. 1
den mån en pensionär till följd av dessa löneförbättringar under sin aktiva
tid skulle komma att få en i kronor räknat lägre pension kommer detta
att till icke oväsentlig del kompenseras av en lägre skatt.

1 pensionsålderskommitténs fortsatta utredningsuppdrag ingår att pröva
om nuvarande övre gräns för beräkning av pensionsgrundande inkomst
är riktigt avvägd eller om den bör höjas med hänsyn till utvecklingen
efter tilläggspensioneringens tillkomst. Utredningen har också att överväga
ändringar av de nuvarande finansieringsreglerna för ATP och att pröva frågan
om slandardsäkring inom den allmänna pensioneringen. Enligt utskottets
mening bör ett slutligt ställningstagande till frågan om beräkningen av den
pensionsgrundande inkomsten anstå i avvaktan på resultatet av kommitténs
arbete.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionen 1975:750.

Stockholm den 4 mars 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Augustsson* (s), Ringaby (m), Karlsson
i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik* (s), herrar Hyltander
(fp), Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Nilsson i Kristianstad
(s). Andersson i Nybro (c). Andersson i Edsbro (c), Nisser* (m)
och Hagberg i Borlänge* (vpk).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SfU 1975:4

Reservation

av herrar Ringaby (m) och Nisser (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "Som
tidigare” och slutatpå s. 5 med "kommitténs arbete” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner de i motionen framförda synpunkterna värda beaktande.
Den allmänna arbetsgivaravgiften och socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen
och sjukförsäkringen kommer enligt vad erfarenheterna under
senare år visat att bli en ny betydande inkomstkälla för staten. Detta innebär
många svåra problem inte minst för löntagarna genom att en betydande
del av deras löner härigenom omvandlas till icke pensionsgrundande inkomst.
Enligt utskottets mening är det angeläget att det reella sambandet
mellan pensionärernas standardnivå och deras pensionsnivå inte går förlorat.

Det i motionen aktualiserade spörsmålet har samband med frågan om
beräkning av pensionsgrundande inkomst och med finansieringsreglerna
inom ATP. Det har också anknytning till frågan om standardsäkringen inom
den allmänna pensioneringen. En prövning av alla dessa frågor ingår i pensionsålderskommitténs
fortsatta utredningsuppdrag. Enligt utskottets mening
bör motionen överlämnas till denna kommitté för beaktande.

dels att utskottet bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:750 hos regeringen begär
att motionen överlämnas till pensionsålderskommittén för
beaktande.

GOTAB 75 8988 S Stockholm 1975