Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets betänkande nr 5                        SoU 1975:5

Nr 5

Socialutskottets betänkande med anledning av i propositionen 1975:1 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksam­hetsområde jämte motioner

I betänkandet behandlar utskottet regeringens i propositionen 1975:1 bilaga 7 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret 1975/76 inom socialdepartementets verksamhetsområde utom vad gäller avsnitt B Allmän försäkring m. m. och punkten C 3 Bidrag till sjukför­säkringen för föräldraförsäkringen, vilka behandlats av socialförsäkrings-utskottet i betänkandet SfU 1975:1.1 ärendet behandlade motioner redovisas under de punkter till vilka de har anknytning.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. Regeringen har under punkten A 1 (s. 19) fö­reslagit riksdagen att till Socialdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 8 555 000 kr.

Motion

I motionen 1975:662 av herr af Ugglas m. fl. (m) hemställs atl riksdagen begär att regeringen åriigen i samband med budgetpropositionen ger löpande information om andra industriländers sociala trygghetssystem och skatte­belastning på medborgarna.

Utskottet

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1975:662 av herr af Ugglas m. fl. (m). Motionärerna vill att regeringen årligen i samband med budgetpropositionen ger löpande information om andra industriländers so­ciala trygghetssystem och skattebelastning på medborgarna.

Utskottet är enigt med motionärerna om att det är viktigt att ledamöterna av riksdagen är väl informerade om bl. a. de sociala förhållandena i andra länder. Som socialministern framhållit i en debatt i riksdagen i november 1974 i anledning av en inlerpellation av huvudmotionären kan mera all­männa socialpolitiska översikter av det slag motionärerna synes ha avsett för närvarande knappast göras meningsfulla. Detta beror på att utgångs­punkten för t. ex. pensions- och sjukförsäkringssystemen är olika i olika

1 Riksdagen 1975. 12 saml. Nr 5

 

SoU 1975:5                                                              2

länder. En korrekt redovisning skulle därför behöva omgärdas med så många reservationer alt den önskade översiktligheten skulle gå föriorad. Motsva­rande gäller beträffande medborgarnas skattebörda.

Vad sålunda anförts slår inte i motsättning till det förhållandel alt det i samband med konkreta socialpolitiska reformförslag många gånger är önsk­värt att uppgifter införskaffas om motsvarande förhållanden i andra länder. Så sker också i betydande utsträckning, varvid uppgifterna brukar redovisas i de utredningar, som ligger lill grund för regeringens förslag. Härigenom blir uppgifterna lätt tillgängliga för riksdagens ledamöter.

Ulskoitet vill i sammanhanget understryka att det är av stor betydelse att väl utvecklade internationella förbindelser finns på det socialpolitiska området - liksom på skatteområdet - och att Sverige deltar aktivt i det internationella samarbetet. En sådan medverkan ger goda möjligheter att följa utvecklingen i andra länder på den aktuella sektorn. Av naturliga skäl måste samarbetet i stor utsträckning ske på regeringsnivå och mellan myn­digheterna i de berörda länderna. Del är emellertid också viktigt att riks­dagsledamöterna i största möjliga utsträckning bereds tillfälle att delta och alt över huvud taget företrädare för riksdagen ges möjligheter till kontakter med såväl företrädare för andra pariamenl som för utländska regeringar och myndigheter. Del informationsutbyte som följer med sådana kontakter är enligt utskottets mening av stort värde.

Under hänvisning lill det anförda förordar utskottet, som inte har an­ledning att på grund av motionsyrkandet närmare diskutera de synpunkter på den svenska socialpolitiken som framförs i motionsskälen, att motionen inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något atl erinra mot förslaget till medelsanvisning.

Ulskoitet hemställer

1.    att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 8 555 000 kr.,

2.    beträffande viss informationsfråga att riksdagen avslår motio­nen 1975:662.

2. A 2-A 4. Kommittéer m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker re­
geringens under punkterna A 2-A 4 (s. 20 och 21) framlagda förslag och
hemställer

atl riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1.    till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 13 200 000 kr.,

2.    lill Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet ett reservationsanslag av 16 000 000 kr.,

3.    lill Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

3. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 44 och
45) föreslagit riksdagen atl till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 000 kr.

 

SoU 1975:5

Motioner

1. I motionen 1975:774 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar

a) att öka de allmänna barnbidragen lill 1 800 kr. per barn och år, vilkel utgör 20 % av nu gällande basbelopp, och därför under punkten C 1 All­männa barnbidrag, bilaga 7, beslutar anslå ett med 549 600 000 kr. till 3 249 600 000 kr. förhöjt belopp,

b) att de allmänna barnbidragen tills vidare skall utgöra 20 % av bas­beloppet,

c) att hos regeringen begära förslag om ytteriigare ökning av de allmänna barnbidragens realvärde så alt detta kommer att motsvara 25 % av bas­beloppet.

2. I motionen 1975:1022 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 1 (finansplanen) beslutar att allmänt barnbidrag skall utgå med
20 % av det vid respektive års början gällande basbeloppet per barn och
år fr. o. m. den I januari 1976 med möjlighet till tidigare ikraftträdande,
om detta visar sig motiverat av konjunklurpolitiska skäl.

Sedan motionen, som innehåller sex yrkanden, hänvisats till finansut­skottet och till sin huvuddel behandlats i betänkandet FiU 1975:1, har nämn­da utskott med socialutskottets medgivande och under hänvisning lill vad finansutskottet anfört i visst avsnitt i betänkandet överflyttat det här re­dovisade yrkandet lill socialutskottet, i vad avser anknytning av barnbidraget till basbeloppet.

3.    1 motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga, alt riksdagen hos regeringen anhåller om att motionen överiämnas till barnstugeulredningen för beaktande av vad i motionen anförts beträf­fande individuella lösningar av barntillsynen.

4.    I motionen 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs alt riksdagen beslutar atl hos regeringen begära förslag om införande av ett beskattat vårdnadsbidrag från den 1 juli 1976, vilket skall vara utformat så att ett bidrag på 600 kr. per månad skall utgå från den tidpunkt då ersättning från föräldraförsäkringen upphör till dess barnet fyller tre år i enlighet med vad som anförts i motionen.

5.    I motionen 1975:1256 av herr Helén m, fl. (fp) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag inom ramen för skattereformen för 1977 om införande av vårdnadsbidrag, vilket skall ge barnfamiljerna ett verkligt stöd med 300 kr. per månad och barn från den tidpunkt då föräldrapenningen upphör lill dess barnet fyller tre år.

6.    I motionen 1975:1297 av herr Turesson (m) hemställs att riksdagen beslutar anhålla att regeringen låter verkställa en förutsättningslös utredning om familjens situation, att ligga till grund för åtgärder ägnade att bland annat öka valfriheten i fråga om barntillsyn för såväl ensamstående som makar med barn.

 

SoU 1975:5                                                              4

Utskottet

Frågan om höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen har tagits upp i två motioner, som väckts vid riksmötet, nämligen motionen 1975:1022 (moment 1) av herrar Fälldin (c) och Helén (fp), som remitterats till finansutskottet, och motionen 1975:774 av herr Hermans.son m. fi. (vpk), som remitterats till socialutskottet. Motionärerna vill att barnbidraget per barn och år skall bestämmas till 20 % av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring eller således till 1 800 kr. vid del basbelopp, 9 000 kr., som för närvarande gäller. Enligt yrkandena bör förslagen träda i kraft vid följande tidpunkter, nämligen i motionen 1975:774 den 1 juli i år, och i motionen 1975:1022 den 1 januari 1976 med möjlighet lill tidigare ikraftträdande, om detta visar sig inotiverat av konjunkturpolitiska skäl.

I motionen 1975:774 framställs även ett yrkande som innefattar krav på att regeringen skall lägga fram förslag om ytteriigare förbättring av barn­bidragets realvärde.

Finansutskottet har i sitt av riksdagen den 12 mars godkända betänkande FiU 1975:1 med anledning av den i propositionen 1975:1 föreslagna fi­nansplanen jämte motioner hemställt alt riksdagen med bifall till motionen 1975:1022 moment I, såvitt nu är i fråga, beslutar att det allmänna barn­bidraget höjs till 1 800 kr. fr. o. m. den 1 januari 1976. Finansutskottet hän­visar i betänkandet till att i den överenskommelse som den 4 mars träffats mellan socialdemokraterna och mittenpartierna det ingår en höjning av det allmänna barnbidraget med 300 kr. fr. o. m. den 1 januari 1976. Detta kan beräknas medföra ett köpkraftstillskott för barnfamiljerna på ca 275 milj. kr. under första halvåret 1976. Finansutskottet framhåller vidare - i samband med atl utskottet ställer sig bakom tanken pä en konjunkturpoliiisk be­redskapsplan - att en tidigareläggning av barnbidragshöjningen grundad på konjunklurpolitiska skäl kan bli påkallad och att utskottet kommer all la ställning härtill senast i samband med behandlingen av kompletterings-propositionen.

Finansutskottet har uttalat att den närmare utformningen av barnbidrags­höjningen inklusive en prövning av förslagen i de båda motionerna om anknytning till basbeloppet av barnbidraget i vanlig ordning bör beredas av socialutskottet. Finansutskottet har sedermera under hänvisning till detta uttalande - med socialutskottets medgivande - till socialutskottet överflyttat motionen 1975:1022 momeni 1 i vad avser frågan om nämnda basbelopps­anknytning.

Socialutskottet behandlar först frågan om barnbidraget bör värdesäkras. Denna fråga har diskuterats ulföriigt av familjepolitiska kommittén i kom­mitténs huvudbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd (s. 242). Kommittén har inte kunnat förorda en indexreglering av de allmänna barnbidragen och bostadstilläggen, ännu mindre en sådan reglering separat för barnbidragens del. Kommittén har som stöd för sitt ställningstagande anfört följande.

Om man indexreglerade barnbidragen men inte bostadstilläggen skulle

 

SoU 1975:5                                                              5

barnstödet värdesäkras för familjer i högre inkomstlägen medan familjer i lägre inkomstlägen endast skulle få en del - i många fall den mindre delen - av sitt stöd skyddat mot prisutvecklingen på detta sätt. Det skulle innebära en prioritering av barnbidragen som automatiskt skulle minska utrymmet för förskjutningar av stödet t. ex. till förmån för barnfamiljer med lägre inkomster.

Utskottet har upprepade gånger tidigare och senast i februari förra året avstyrkt indexreglering av barnbidragen under hänvisning till de synpunkter som sålunda anförts av familjepolitiska kommittén. För närvarande pågår ett utredningsarbete som i flera avseenden rör bostadstilläggens utformning. Den omständigheten atl reglerna rörande bostadstilläggen kan komma all ändras inom en relativt nära framtid rubbar emellertid inte för­utsättningarna för den bedömning .som kommittén gjorde. Inte heller i övrigt föreligger någon omständighet som bör föranleda ett ändrat ställningstagande i frågan. Utskottet avstyrker således motionerna 1975:774 och 1975:1022, såvitt däri yrkas all barnbidragen skall indexregleras.

Eftersom det beslut som riksdagen fattade den 12 mars rörande de all­männa barnbidragen avser en normgivningsfråga men det i finansutskottets betänkande inte framlagts förslag lill erforderlig ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, bör enligt socialutskottets t.iening beslutet be­traktas endast som ett principiellt ställningstagande. Socialutskottet - som ansluter sig till bedömningen att barnfamiljerna inom en nära framtid bör få ett köpkraftsiillskott med 300 kr. per barn och år - föreslår att 1 § barn­bidragslagen från och med den 1 januari 1976 ändras så att barnbidraget höjs från I 500 kr. lill 1 800 kr. per barn och år.

I sammanhanget bör - med anledning av den nya regeringsformen -ordet "Konungen" i olika böjningsformer bytas ut mot "regeringen" i mot­svarande form i 7, 11, 14 och 19 §§ i lagen.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning mo­tionen 1975:774. Eftersom det inte finns anledning alt nu ta ställning till frågan om en framlida förbättring av barnbidragens realvärde, avstyrks det förslag härom, som framställs i motionen.

Höjningen av del allmänna barnbidraget föranleder en uppräkning av medelsbehovet.

Utskottet behandlar härefter två motioner om införande av vårdnads­bidrag. I motionen 1975:1242 av herr Fälldin m. fi. (c) och motionen 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) begärs att regeringen skall lägga fram förslag om ett vårdnadsbidrag, som skulle utgå fr. o. m. den tidpunkt då föräldrapenningen upphör till dess barnet fyller tre år. Vårdnadsbidrag skulle utgå enligt motionen 1975:1242 med 600 kr. per barn och månad, vilket belopp skulle beskattas, och enligt motionen 1975:1256 med ett icke skat­tepliktigt belopp om 300 kr. per barn och månad.

Utskottet vill framhålla att införandet av ett vårdnadsbidrag av den ka­raktär som motionerna syftar till skulle medföra betydande kostnader. Det

 

SoU 1975:5                                                              6

finns mot denna bakgrund skäl framhålla att det råder allmän enighet om atl det statliga stödet till anordnandet och till driften av daghem bör ytter­ligare förbättras och att de resurser är begränsade som därutöver under de närmaste åren kan ställas till förfogande för insatser för de aktuella barn­familjerna. Enligt utskottets mening bör det utredningsarbete som pågår inom familjestödsutredningen och som inom kort kan väntas resultera i ett delförslag avvaktas innan ställning tas till var insatserna i första hand skall sättas in. Utredningen skall göra en första sammanställning och be­dömning av erfarenheterna av reglerna i föräldraförsäkringen. Den sakkun­nige skall också närmare pröva frågan om ersättningstidens längd och därvid undersöka möjligheterna atl föriänga ersällningstiden på ett sådant sätt alt försäkringen underiättar för förälder alt förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det rätten till hel föräldrapenning upphört. Vidare skall möjligheterna prövas att fö anställning med reducerad arbetstid av nämnda slag liksom återverkningarna av ett sådant system på småbarns­föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte tillstyrka att en sådan utredning tillsätts, som uppenbariigen erfordras för att genomföra kraven i motionerna 1975:1242 och 1975:1256. Motionerna avstyrks.

1 motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) - där det framhålls att man i en annan pariimotion till årets riksmöte bl. a. krävt rätt till skat­teavdrag för styrkta barntillsynskostnader m. m. - pekas på att del alltid finns grupper, för vilka varken daghems-, fritidshems- eller familjedaghems-vistelse tillgodoser behovet av barntillsyn. Det kan t. ex. gälla föräldrar med oregelbundna arbetstider och föräldrar med kvällsarbete. För dessa grupper måste samhällets resurser, anför motionärerna, ge utrymme för in­dividuella lösningar genom t. ex. trefamiljssyslem, partnersarbete etc. Mo­tionärerna vill atl motionen skall överiämnas till barnstugeutredningen för beaktande av vad som sålunda anförts om individuella lösningar av barn­tillsynen.

Utskottet vill framhålla all bidrag redan i dag utgår från statens sida för olika former av barntillsyn. Förutom bidrag till daghem och fritidshem utgår ett särskilt statsbidrag till kommunernas kostnader för familjedag­hemsverksamhet. Enligt gällande regler kan inom ramen för bidrag till fa­miljedaghemsverksamheten även utgå statsbidrag till det s. k. irefamiljs-systemet. Utskottet, som utgår från att kommunerna vid planeringen av barntillsynen beaktar situationen för föräldrar med oregelbundna arbetstider, finner därför inte anledning atl som begärts i motionen överiämna denna lill barnstugeutredningen. Med hänvisning till det anförda och då skatteut­skottet prövar de frågor om skatteavdrag för barntillsynskoslnader m. m. som anges i motionen avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Med hänsyn till del utredningsarbete som redan pågår - bl. a. genom. barnmiljöulredningen,  familjestödsutredningen  och  socialutredningen -samt under hänvisning till vad som i det föregående anförts avstyrker ut-

 

SoU 1975:5                                                             7

skottet motionen 1975:1297 av herr Turesson (m) som syftar lill en för­utsättningslös utredning om familjens situation. Utredningen skulle ligga lill grund för åtgärder ägnade att bl. a. öka valfriheten i fråga om barntillsynen för såväl ensamslående som makar med barn. Utskottet hemställer

1. beträffande höjning och indexreglering av de allmänna barn­
bidragen all riksdagen

a) avslår motionen 1975:774 och motionen 1975:1022, båda mo­tionerna såvitt avser indexreglering av barnbidragen,

b) med anledning av dels vad utskottet anfört, dels motionen 1975:774 och motionen 1975:1022, båda motionerna såvitt avser höjning av barnbidragen, antar lill utskottets betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

c) avslår motionen 1975:774, såvitt avser ställningstagande lill framtida förbättring av barnbidragens realvärde,

 

2.    att riksdagen lill Allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 975 000 000 kr.,

3.    alt riksdagen

 

a)  beträffande vårdnadsbidrag avslår motionen 1975:1242 och motionen 1975:1256,

b) beträffande individuella lösningar av barntillsynen avslår motionen  1975:1235, såvitt här är i fråga,

c)  beträffande en utredning om familjens situation avslår mo­tionen 1975:1297.

4. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 45 och 46) och hemställer

att riksdagen lill Ersättning till postverkeiför utbetalning av allmänna

barnbidrag för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

7 400 000 kr.

5. C 4. Ersättning för bidragsförskott. Regeringen har under punkten C 4
(s. 47 och 48) föreslagit riksdagen atl antaga inom socialdepartementet upp­
rättat förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott samt
alt till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1975/76 anvisa ett för­
slagsanslag av 275 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid belänkandet som bilaga 2.

Motioner

1. I motionen 1975:204 av fru Hörnlund m. fl. (s) hemställs alt riksdagen beslutar atl bidragsförskott skall utgå till den som inte kan få barnpension därför att han ej har svenskt medborgarskap eller ej omfattas av konvention.

 

SoU 1975:5                                                              8

men som i övrigt uppfyller kraven att få sådan pension.

2. I motionen 1975:775 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik (s) hemställs atl riksdagen beslutar att 2 § d) i lagen om bidragsförskott upphävs och all 4 § fjärde stycket utgår.

Utskottet

För närvarande gäller som villkor för rätt till bidragsförskott atl barnet skall vara svensk medborgare och bosatt i riket. Bidragsförskott kan även utgå till barn ulan svenskt medborgarskap om barnets vårdnadshavare är svensk medborgare och bosatt i riket. För barn som är medborgare i annat nordiskt land gäller enligt den nordiska trygghetskonventionen samma regler som för svenskt barn.

Familjepolitiska kommittén föreslog i belänkandet (SOU 1972:34) Famil-jeslöd all medborgarskapskravel skulle slopas för rätt till bidragsförskott. Denna förmån skulle i stället utgå i alla de fall då vårdnadshavaren och barnet var bosalla i Sverige.

I propositionen föreslås att familjepolitiska kommitténs förslag genomförs med den begränsningen att i likhet med vad som gäller för de allmänna barnbidragen en viss anknytning till det svenska samhället ansetts böra krävas innan bidragsförskott börjar utgå. Propositionens förslag innebär så­lunda atl ett barn skall kunna erhålla bidragsförskott om barnet eller dess vårdnadshavare inte är svenska medborgare eller omfattas av den nordiska Irygghetskonventionen, under förutsättning att barnet eller vårdnadshavaren sedan minst sex månader vistas här i riket.

Utskottet biträder propositionens förslag till lagändring.

För barnpension från folkpensioneringen gäller de allmänna reglerna för folkpensionsförmåner. Reglerna innebär atl för rätt till sådana förmåner i princip krävs svenskt medborgarskap och bosättning i riket. Eftergift från medborgarskapskravel kan endast ges konventionsvägen.

Konventioner har träffats med de övriga nordiska länderna 1955 (den nordiska Irygghetskonventionen), med Schweiz 1954, med Storbritannien 1956, med Italien 1957 och med Jugoslavien 1968. Vidare har Sverige anslutit sig lill en provisorisk europeisk överenskommelse 1953 med betydelse för, utöver redan nämnda länder, Iriand, Nederiänderna, Västtyskland, Belgien, Frankrike, Luxemburg och Grekland. Genom överenskommelserna avses atl under vissa förutsättningar skapa likställighet mellan konventionslandets medborgare och svenska medborgare. Beträffande barnpensioner är oftast i konventionsfall barnets bosättningstid irrelevant då rätten till förmånen i första hand är beroende av den avlidnes bosättningslid vid dödsfallet. Enligt den nordiska trygghetskonventionen gäller således att den avlidne skall ha vistats i Sverige tre år före dödsfallet och atl barnet var bosatt i Sverige vid dödsfallet.

Familjepolitiska kommittén log i sitt belänkande även upp frågan om barnpension lill invandrarbarnen. Kommittén fann det därvid inte möjligt

 

SoU 1975:5                                                              9

att bryta ut barnpensionen ur lagen om allmän försäkring eller alt inom lagen göra undanlag från medborgarskapsreglerna i fråga om barnpension. Kommittén föreslog i stället alt - i avvaktan på all frågan kunde lösas på ett mera permanent sätt - ett stöd motsvarande barnpensionen skulle tillförsäkras de utländska barn i Sverige som för närvarande går miste om barnpension. Del föreslogs därför alt bidragsförskott skulle utgå till den som inte kunde få barnpension därför alt han inte hade svenskt medbor­garskap eller inte omfattades av konvention men som i övrigt uppfyllde .kraven för att få sådan pension. Bidragsförskott skulle därvid utgå med samma belopp som barnpension från folkpensioneringen.

1 motionen I975:204av fru Hörnlund m. n.(s)framställsett yrkande som in­nebär krav på ett genomförande av familjepolitiska kommitténs förslag om atl bidragsförskott i vissa fall skall kunna utgå som ersättning för barnpension.

Det stora flertalet remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan erinran familjepolitiska kommitténs förslag i fråga om invandrarbarnens rätt till vissa förmåner. Några remissinstanser, däribland försäkringsdomstolen och riksförsäkringsverket, gjorde dock invändningar mot den lagtekniska lös­ningen beträffande bidragsförskott till barn, som om de varit svenska med­borgare, skulle fö barnpension.

Vid 1974 års riksdag avslogs ett motionsyrkande av samma innebörd som yrkandet i motionen. Socialutskottet (SoU 1974:14)anförde därvid bl. a., all de invändningar som framförts vid remissbehandlingen talade för alt frågan om rätten till barnpension - eller motsvarande ersättning i annan form - borde göras lill föremål för ytteriigare överväganden och alt det i vart fall inte kunde komma i fråga att införa rält till bidragsförskott som ersättning för barnpension så länge huvudfrågan om bidragsförskott för in­vandrarbarnen inte var löst.

Ulskoitet har enligt det ovan sagda tillstyrkt budgetpropositionens förslag lill lösning av den senare frågan. Såvitt avser moiionsyrkandet vill utskottet framhålla följande. 1 propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och minoritelspoliliken, som i dagarna lämnats till riksdagen, berörs frågan om folkpension till de invandrare som inte täcks av särskilda konventioner eller av den tidigare nämnda europeiska överenskommelsen och därför saknar folkpensionsskydd. I propositionen anförs att invandrarutredningen före­slagit alt alla invandrare skall tillförsäkras ett lagfäst minimiskydd i form av rält till folkpension efter en viss tids vistelse här. Vid remissbehandlingen har emellertid anförts olika synpunkter på de krav som bör slällas i sam­manhanget. Föredraganden har därför ansett alt frågan bör ses över ytter­ligare och framlägger inga förslag i propositionen. Däremot avser chefen för socialdepartementet all återkomma till frågan i annat sammanhang. Ut­skoliet anser sig kunna förutsätta alt den fråga rörande barnpensionen, som här är aktuell, därvid kommer att närmare prövas. Med hänsyn härtill är utskottet inte berett all tillstyrka motionsyrkandet.

1 en annan motion - 1975:775 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik (s) - tas upp kravet på moderns medverkan för underhållsbidrags eller fa-

 

SoU 1975:5                                                             10

derskaps fastställande som villkor för bidragsförskott och kravet på sådan medverkan lill höjning av underhållsbidrag.

Enligt 2 ij d) lagen om bidragsförskott utgår inte bidragsförskott om vård­nadshavaren utan giltigt skäl underiåter atl vidtaga eller medverka till ål-gärder för all fö underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. I 4 S fjärde stycket samma lag stadgas atl bidragsförskott inte utgår med högre belopp än underhållsbidraget, därest vårdnadshavaren utan giltigt skäl un­derlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder för att fö underhållsbidraget höjt.

I motionen hemställs atl - i överensstämmelse med vad familjepolitiska kommittén föreslagit - de nämnda bestämmelserna i 2 ij d) och 4!; fjärde stycket lagen om bidragsförskott skall upphävas.

Familjepolitiska kommittén har med instämmande av motionärerna an­fört alt möjligheten alt dra in bidragsförskott är ett olämpligt påtrycknings­medel för alt uppnå atl faderskap blir fastställt; sanktionen är myckel hård och drabbar ytterst barnels försörjningssituation. Det är också tveksamt om den aktuella bestämmelsen kan ha någon större effekt på mödrarnas vilja alt medverka till faderskapets fastställande.

Riksdagen avslog föregående åren motion om slopande av ifrågavarande regler i lagen om bidragsförskott (SoU 1974:14). Socialutskottet som i sitt belänkande i ämnet erinrade om atl samtliga remissinstanser utom en till­styrkt eller lämnat utan erinran förslaget alt upphäva lagrummen, anförde därvid atl även enligt utskollets mening starka skäl talade för ett genom­förande av kommitténs förslag. Med hänsyn till all ett slopande av be­stämmelserna kunde ge utrymme för möjligheter till missbruk fann utskottet emellertid del motiverai atl frågan övervägdes ytterligare. Utskottet, som framhöll att det var angeläget atl de aktualiserade frågorna snarast löstes, ansåg sig ha befogad anledning räkna med all förslag förelades riksdagen inom en nära framlid med hänsyn lill att förslagen i familjepolitiska kom­mitténs slutbetänkande var avsedda all genomföras under en treårsperiod.

Sedan föregående års riksdagsbehandling i frågan har riksförsäkringsverket och statskontoret framlagt en rapport - Administration av bidragsförskott m. m. - som innehåller förslag om att bidragsförskotlsverksamheien skall överföras från kommunerna till försäkringskassorna och riksförsäkringsver­ket. Med hänvisning till vad familjepolitiska kommittén anfört i sitt slut­betänkande har verken därvid också föreslagit en ändrad finansieringsform för bidragsförskotten och förutsatt att konsekvenserna av en sådan ändring skulle tas i beaktande i ett större sammanhang där kostnadsför­delningen mellan staten och kommunerna är aktuell. Efter remissbehand­ling har socialministern i slutet av förra året överiämnal rapporten till kom­munalekonomiska utredningen.

Utskoliet vill ånyo framhålla att det är synneriigen angelägel att den i motionen upptagna frågan bringas till en lösning. I överensstämmelse med vad utskottet anförde föregående år kan det dock finnas anledning överväga atl för rätten lill bidragsförskott uppställa en spärregel med mera begränsad

 

SoU 1975:5                                                             II

räckvidd än den nuvarande. Därigenom skulle fall av uppenbart missbruk av förmånen kunna hindras. Utskottet förutsätter att frågan löses i vart fall i samband med ställningstagandet till nyssnämnda förslag om ny ad­ministration av bidragsförskotten. Med hänsyn härtill anser utskottet mo­tionen 1975:775 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet hemställer

1.    att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

2.    att riksdagen till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.,

3.    beträffande förutsättningarna för rätt till bidragsförskott atl riksdagen avslår motionerna 1975:204 och 1975:775.

6. C 5. Omkostnader för statens bosättningslän. Utskottet tillstyrker rege­
ringens förslag under punkten C 5 (s. 49) och hemställer

att riksdagen till Omkostnader för statens bosättningslån för budget­året 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 450 000 kr.

Sociala serviceåtgärder

7.       Dl. Bidrag till social hembjälp och färdtjänst. Regeringen har under
punkten D I (s. 54 och 55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hem­
hjälp och färdtjänst för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
420 000 000 kr.

Motioner

1.    I motionen 1975:206 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) hemställs alt riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag som syftar till atl vidga möjligheterna för handikappade att erhålla bilbidrag i enlighet med vad i motionen anförts.

2.    I motionen 1975:475 av herr Fågelsbo (c) hemställs alt riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av gällande statsbidragsregler för det s. k. mopedbidraget att kravet på att den handikappade själv skall vara i stånd att köra bilen slopas.

3.    1 motionen 1975:479 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) hemställs atl riksdagen beslutar att hos regeringen begära prövning av möjligheterna alt genom differentiering av bidraget lill social hemhjälp främja kommunernas intresse för försöksverksamhet med kulturinriktad social hemhjälp i enlighet med vad som anförts i motionen.

4.    I motionen 1975:1269 av fru Marklund m. fl. (vpk) hemställs att riks­dagen uttalar sig för att bilen erkänns som ett tekniskt hjälpmedel för rö-relsehandikappade.

5.    I motionen 1975:1270 av fru Marklund m. fl. (vpk) hemställs

a) att riksdagen beslutar atl vissa i motionen angivna minimikrav om

 

SoU 1975:5                                                             12

antal resor, tillgänglighet, typ av resor, avgifter och rätt atl utnyttja färdtjänst skall gälla som villkor för utbekommande av statsbidrag till färdtjänst för handikappade,

b) atl riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte all utröna hur många kommuner som saknar färdtjänst och orsakerna härtill saml alt frågan prövas om förstärkt statsbidrag lill kommuner med särskilt höga fördtjänslkoslnader, exempelvis glesbygdskommuner.

6. I motionen 1975:1271 av fru Mogård (m) hemställs atl riksdagen hos regeringen begär

a)   atl vad socialutskottet anföri i belänkandet 1973:5 beträffande social hemhjälp för ensamstående meddelas i socialstyrelsens Råd och anvisningar,

b)  att en prövning av bidragsreglerna för social hemhjälp företas i syfte atl i möjligaste mån undanröja sådant prioriteringstvång som medför att ensamstående hjälpbehövande sätts i efterhand.

Utskottet

Efter beslut av 1974 års höstriksdag utgår fr. o. m. den 1 januari i år statsbidrag till kommunernas färdtjänst för handikappade. Bidrag utgår med 35 % av bruttokoslnaderna för verksamheten. Genom samma beslut in­fördes nya regler för statsbidrag lill kommunernas kostnader för social hem­hjälp och familjedaghem. I förhållande till tidigare gällande regler innebar beslutet bl. a. att bidragsunderiagei för dessa verksamheter utvidgades. Stats­bidraget är även i dessa fall 35 % av brultokostnaden för verksamheten.

1 sitt av riksdagen godkända belänkande SoU 1974:41 uttalade ett i detta avseende enhälligt socialutskott att statsbidraget lill den kommunala färd­tjänsten inte bör förknippas med mera detaljerade föreskrifter som villkor för bidrag. Ett sådanl förenklai statsbidragssystem bör som kommunaleko­nomiska utredningen föreslagit och som socialministern förordat prövas under en försöksperiod som omfattar åren 1975-1977 för atl del skall ulrönas om reglerna för slalsbidrag till kommunerna allmänt kan göras enklare. Socialutskottet framhöll vidare bl. a. att det är viktigt atl det nya bidrags­systemet noggrant följs upp och utvärderas under försöksperioden, något som också kommer atl ske enligt vad som angavs i propositionen.

Vad utskoliet sålunda anförde för kort lid sedan äger fortfarande giltighet. Utskottet är därför inte berett biträda motionen 1975:1270 av fru Marklund m. fl. (vpk), vari yrkas atl vissa i motionen angivna minimikrav i fråga om antalet resor, tillgänglighet, typ av resor, avgifter och rätt att utnyttja färdtjänst skall uppställas som villkor för rält till statsbidrag. Med hänsyn lill den utvärdering av del nya bidragssystemet som skall göras påkallar ett yrkande i samma moiion om undersökning av bl. a. orsakerna till atl vissa kommuner saknar färdtjänst inte någon riksdagens åtgärd. Likaledes avstyrks ett förslag i motionen som syftar till atl kommuner med särskilt höga färdtjänsikostnader, exempelvis glesbygdskommuner, skulle fö ett för­stärkt slalsbidrag; ett bifall till detta yrkande skulle stå i strid med principen

 

SoU 1975:5                                                             13

att statsbidragssystemet skall vara enkelt och ha generell inriktning. I en­lighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1270.

Även i tre andra motioner - motionen 1975:206 av herr Olsson i Edane m. n. (s), motionen 1975:475 av herr Fågelsbo (c) och motionen 1975:1269 av fru Marklund m. fl. (vpk) - tas upp frågor som har samband med förra årets reform på färdtjänstområdel. Samtliga motionsyrkanden syftar till att vidga möjligheterna för handikappade att få statsbidrag för inköp av bil.

Även i anledning av dessa motioner finns skäl hänvisa lill vad som an­fördes av utskottet vid behandlingen av propositionen rörande färdtjänsten. Utskottet erinrade om de statsbidragsmöjligheter som finns för anskaffning av motorfordon för handikappad som behöver sådanl fordon för resa till och från arbete och studier. Vidare anfördes alt utskottet för sin del ansåg alt den ekonomiska satsning som från statens sida i samband med den aktuella reformen borde göras på färdtjänstområdet borde inriktas på åtgärder som har en generell inriktning. Utskottet ville därmed inte utesluta all det kan vara motiverat att när effekterna av det nyinförda statsbidraget utvärderats ånyo överväga huruvida i bidragsunderiagei bör få ingå även kostnader för bilanskaffning eller om det kan vara lämpligt alt på annat sätt stimulera kommunerna att tillhandahålla vissa handikappade egen bil. Utskottets betänkande var enhälligt även i denna del. Uttalandet lämnades utan erinran av riksdagen.

Utskottet anser inte att det finns anledning till omprövning av det ställ­ningstagande lill frågan, som i enlighet med det sagda gjordes för några månader sedan. Motionsyrkandena avstyrks därför. I den mån motions­yrkandena endast har till syfte att förändra detaljvillkoren för rätt till stats­bidrag från anslaget Bidrag till tekniska hjälpmedel vill utskottet tillägga att sjukvårdshuvudmännen från och med den 1 januari 1976 kommer att helt svara för tillhandahållandet av sådana hjälpmedel. En närmare redo­visning i detta hänseende lämnas under punkten 38.

I motionen 1975:479 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) föreslås alt möj­ligheterna skall prövas atl genom differentiering av bidraget lill social hem­hjälp främja kommunernas intresse för försöksverksamhet med kulturin­riktad social hemhjälp. Motionärerna menar att till kulturinriktad social hem­hjälp bidrag skulle utgå med en något högre procentsats än för hemhjälpen i övrigt.

Utskottet vill erinra om atl från det s. k. glesbygdsanslaget - till vilkel medel numera anvisas under anslaget till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet - under en följd av år betydande bidrag beviljats lill i huvudsak kommuner och landsting för bl. a. olika former av kulturell service. Verksamheten syftar bl. a. till alt finna organisatoriska lösningar som gör det möjligt att fö lill stånd en fungerande service inom ramen för rimliga ekonomiska insatser. Även för nästa budgetår har regeringen beräknat medel för bl. a. angivna ändamål. Utskottet har under punkten 2 till­styrkt all de begärda medlen anvisas. Utskottet är däremot inte berett all till­styrka all det utreds om stöd till försök med kulturell service lämpligen kan

 

SoU 1975:5                                                                           14

utgå genom ett differentierat stöd till social hemhjälp. Ett in­förande av en sådan differentiering skulle stå i strid med den nyligen genom­ förda reformen, som bl. a. innebär alt statsbidraget skall utgå utan detalj­ kontroll gentemot kommunerna från statens sida. Härtill kommer att det enligt utskottets mening knappast framstår som motiverat att starkare prio­ritera stödet lill kulturell social hemhjälp än det stöd som utgår för hjälp åt handikappade, åldringar och barnfamiljer med viss basservice i form av omvårdnad såsom städning, bäddning, matinköp och matlagning. Under hänvisning lill det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:479.

Utskottet tar här slutligen upp till behandling motionen 1975:1271 av fru Mogård (m). Motionen avser frågan om social hemhjälp till ensamstå' ende.

Som bakgrund till yrkandena i motionen må nämnas följande. Enligt de regler som gäller från den I januari i år utgår statsbidrag till kommunernas brultokostnader för bl. a. hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och där­ med jämföriig personal, vilka härtill huvudsaklig uppgift att hjälpa åldringar, handikappade och barnfamiljer som bor i egen bostad. Reglerna överens­stämmer med tidigare gällande regler b|. a. såtillvida att för rätt till statsbidrag krävs alt hemhjälpspersonalen skall ha till huvudsaklig uppgift att hjälpa de uppräknade grupperna. I råd och anvisningar rörande den sociala hem­hjälpen, som socialstyrelsen utfärdat 1965, behandlas i skilda avsnitt hem­hjälpen åt barnfamiljer och hemhjälpen åt åldringar och handikappade. 1 sistnämnda avsnitt anförs att även ensamstående i yngre åldrar, som på grund av tillfällig sjukdom inte kan sköta sitt husliga arbete, kan om ar­betskraftstillgången tillåter få viss hjälp, I en motion till 1973 års riksdag anförde motionären atl ensamslående i aktiv ålder, som drabbas av sjukdom eller tillfälligt handikapp, i praktiken är utestängda frän möjligheten att få social hemhjälp. Motionären hävdade att en person, som bor ensam, vid sjukdom är mer hjälplös och utlämnad än en familjemedlem. Det vore därför sakligt sett berättigat med en prioritering till förmån för den en­samstående. Mot angivna bakgrund yrkade motionären att riksdagen skulle anhålla om en översyn av bestämmelser och anvisningar för social hemhjälp.

Socialutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande i denna del följande.

Utskottet kan helt ställa sig bakom åsikten att vid sjukdom en person, som bor ensam, ofta har betydligt större behov av hjälp i hemmet än den, som bor tillsammans med annan vuxen person. Då motionsyrkandet skall bedömas måste emellertid beaktas att den sociala hemhjälp som kommu­nerna bedriver fortfarande befinner sig under utbyggnad och att en prio­ritering av de ensamstående därför skulle gå ut över barnfamiljer, åldringar eller handikappade. Med hänsyn härtill kan utskottet inte biträda motions-yrkandet. Utskottet vill emellertid understryka vikten av att de svårigheter som uppslår för ensamstående att sköta hemmet även vid kortvarig sjukdom beaktas av kommunerna. Även en till omfattningen mycket begränsad hjälp - exempelvis med inköp - kan vara av största betydelse för den ensam­stående. Då sådan hjälp ofta torde kunna ges utan att andra angelägna hjälp-

 

SoU 1975:5                                                             15

insatser behöver nämnvärt eftersättas framstår det som befogat att kom­munerna noga överväger möjligheten att lämna hjälpen.

I den aktuella motionen yrkas atl vad utskottet sålunda anförde år 1973 skall tas in i socialstyrelsens råd och anvisningar i ämnet. Vidare yrkas alt en prövning av bidragsreglerna för social hemhjälp företas i syfte att i göriigaste mån undanröja sådant prioriteringstvång som medför atl en­samstående hjälpbehövande sätts i efterhand.

Utskottet anser alt vad utskottet år 1973 anförde om social hemhjälp lill ensamstående fortfarande äger giltighet. I enlighet med vad motionären anför framstår det som motiverat att frågan om hemhjälp åt angivna grupp får ökad uppmärksamhet då socialstyrelsen utger nya råd och anvisningar i ämnet. Utskottet har inhämtat att sådana anvisningar - som skall avse även kommunernas färdtjänst - är under utarbetande och kommer att utges under innevarande vår. Vidare har utskottet inhämtat att den i motionen upptagna frågan kommer alt närmare övervägas vid utformningen av in­nehållet i den aktuella skriften. Såvitt avser slalsbidragsreglerna vill utskottet framhålla all innehållet i reglerna inte utgör hinder för kommuner att erhålla statsbidrag även för social hemhjälp som lämnas åt ensamstående i yngre åldrar.

På grund av del anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1975:1271 inte är erforderiig. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa färdtjänst frågor att riksdagen avslår motionen
1975:206, motionen 1975:475, motionen 1975:1269 och mo­
tionen 1975:1270,

2.    atl riksdagen till Bidrag lill social hemhjälp och färdtjänst för bud­getåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 420000000 kr.,

3.    beträffande kulturinriktad social hemhjälp att riksdagen avslår motionen 1975:479,

4.    beträffande social hemhjälp lill ensamstående all riksdagen av­slår motionen 1975:1271.

8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under punkterna D 2 och D 3 (s. 55-58) föreslagit

(D2) all riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen förordade grunderna för slalsbidrag lill anordnande av förskolor och fri­tidshem samt lill Bidrag lill anordnande av förskolor och fritidshem för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

(D 3) att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen förordade grunderna för statsbidrag lill driften av förskolor och fritidshem

 

SoU 1975:5                                                             16

samt lill Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 605 000 000 kr.

Motioner

1.   I motionen 1975:207 av fruTroedsson m. fl. (m) hemställs all riksdagen begär förslag lill nästkommande riksmöte innebärande alt statsbidragen till såväl daghem och fritidshem som familjedaghem bestäms till en viss andel av kommunens'brultokostnader för verksamheten i enlighet med vad i motionen anförs.

2.   I motionen 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i fråga, atl riksdagen beslutar

 

a)   dels att kommunerna utöver givna uppdrag alt utarbeta en plan för utbyggnad av förskolan även företar motsvarande planering för anordnande av fritidshem,

b)  dels att hos regeringen hemställa om utarbetande av förslag till statliga normer för utbyggnad av barnomsorg med hänsyn tagen till såväl det verkliga behovet av barnomsorg som till behovet i skilda lyper av kommuner,

c)   dels uttala att staten på sikt övertar kommunernas kostnader för barn­stugeverksamhet och som ett första steg övertar lönekostnaderna för per­sonalen,

d)    dels atl anordningsbidragel lill hellidsförskolan och fritidshem under
D2 Bilaga 7 av budgetpropositionen höjs lill  12 000 kr.

3.   1 motionen 1975:476 av herr Gillströmm. fl. (s) hemställs att statsbidrag skall utgå även om viss del av sådan talbehandling som avses i motionen sker på förskolenivå.

4.   I motionen 1975:486 av fru Landberg m. fl. (s) föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om en skyndsam översyn av formerna för kon­struktionen av statens driftbidrag lill barnstugorna.

5.   1 motionen 1975:769 av fru Dahl m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos regeringen begär alt en plan för hur barnomsorgen genom daghem, fritidshem och kompletterande fritidsverksamhet skall kunna byggas ut, så alt full behovsläckning uppnås senast inom en tioårsperiod, skyndsamt utarbetas och föreläggs riksdagen.

6.   I motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här är i fråga, atl riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder för atl underiätta barntillsyn vid vuxenutbildning.

7.   1 motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) hemställs

a)    atl riksdagen hos regeringen begär all förslag till nytt statsbidragssystem
lill den kommunala förskoleverksamheten läggs fram för riksdagen under
1975 enligt riktlinjerna i motionen,

b) att riksdagen beslutar höja bidraget till driften av daghem till 8 500
kr. per plats och år från den 1 juli 1975,

 

SoU 1975:5                                                             17

c) atl riksdagen beslutar höja bidraget till anordnande av daghem och
fritidshem till 12 000 kr. per plats från den 1 januari 1975,

d) att riksdagen beslutar att bidraget till driften av deltidsförskola skall
utgå till alla kommunens platser i dellidsgrupper,

e) all riksdagen beslutar att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan
skall utgå med 600 kr. per barn och år från den 1 juli 1975,

0 att riksdagen anvisar erforderiiga medel med anledning av förslagen
under punkterna b) - e).

8.   I motionen 1975:1296 av fru Theorin m. fl. (s) hemställs

a)     att riksdagen uttalar att barnomsorgsplaner med sikte på full behovs­
täckning skall utarbetas och antas av kommunerna för utbyggandet av den
kommunala barnomsorgen för åldersgrupperna 0-14 år,

b)  all riksdagen ger regeringen till känna behovet av omgående över­läggningar med Kommunförbundet i avsikt att få i gång en intensifierad projektering av barnstugor,

c)   alt, vid överväganden om åtgärder för alt förebygga en konjunktur­nedgång, ett ökat statligt stöd till kommunerna i första hand koncentreras lill utbyggandet av barnomsorgen.

9. I motionen 1975:1812 (motivering i motionen 1975:1053) av herr Her­
mansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag
rörande statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna.

Utskottet

Som närmare redovisas i propositionen har barnomsorgen - i form av daghem, fritidshem, familjedaghem och deltidsgrupp (tidigare lekskola) -byggts ut väsentligt under den senaste 15-årsperioden. Samtidigt har emel­lertid efterfrågan på nämnda service ökat i sådan grad alt det i flertalet kommuner inte är möjligt att tillgodose efterfrågan.

För alt underiätta för kommunerna att snabbt bygga ut barnomsorgen har under senare år en rad åtgärder vidtagits från statsmakternas sida. Bland de konjunklurpolitiska åtgärder som på regeringens förslag beslutades vid 1973 års riksdag ingick en tillfällig fördubbling under tiden 15 oktober 1973-31 december 1974 - från 6 000 kr. till 12 000 kr. - av de gällande statliga anordningsbidragen till daghem och fritidshem. Samtidigt beslutades om en kraftig höjning av del statliga driftbidraget fr. o. m. den 1 juli 1974. Driftbidragel höjdes då med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år för daghem och med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år för fritidshem. Dessa åtgärder har lett lill en kraftig igångsättning av nya daghems- och frilids-hemsbyggen under år 1974.

1      budgetpropositionen föreslås alt det gällände anordningsbidragel lill dag­
hem och fritidshem på 6 000 kr. höjs till 7 500 kr per plats fr. o. m. den
1 januari i år. Vidare föreslås att driftbidragen till daghem från den 1 juli

2 Riksdagen 1975. 12 saml. Nr 5

 

SoU 1975:5                                                              18

i år höjs med 1 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år och till fritidshem med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år.

I motionerna 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) och 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) yrkas att anordningsbidraget skall höjas med ytter­ligare 4 500 kr. eller lill 12 000 kr. I sistnämnda motion yrkas även atl driftbidraget till daghem skall höjas med 1 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således lill 8 500 kr. per plats och år.

Enligt utskottets mening är del, i överensstämmelse med vad socialmi­nistern anser, av största vikt atl daghemsbyggandet hålls på en fortsatt hög nivå. Uppgifter som kommunerna lämnat i augusti 1974 visar emellertid en lägre utbyggnadstakt för 1975 och framåt. Det statliga stödet till an­ordnandet och till driften av daghem bör därför i den takt de ekonomiska resurserna medger del ytteriigare förbättras. Detsamma bör gälla stödet till kommunernas fritidshemsverksamhet. Vid bedömandet av regeringens för­slag och av motionsyrkandena måste beaktas atl del statliga stödet lill den kommunala barnomsorgen ökat kraftigt under de senaste åren och nu utgår med betydande belopp. Mot bakgrund härav och av att riksdagen i samband med behandlingen av finansplanen (FiU 1975:1) anslöt sig till en av fi­nansutskottet föreslagen konjunkturpoliiisk beredskapsplan enligt vilken inom vårdsektorn bl. a. en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen bör aktua­liseras, biträder ulskoitet med avstyrkande av motionsyrkandena regerings­förslaget.

Enligt 10 § förskolelagen skall i varje kommun finnas en av kommun­fullmäktige antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas behovet av förskolor - dvs. daghem och deltidsgrupper - familjedaghem och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i vilken utsträckning och på vilket säll behovet skall tillgodoses. Planen skall avse en period av minst fem år. Den redovisade bestämmelsen bygger på tanken att införandet av en allmän förskola - varom bestämmelser finns i lagen - inte får medföra atl utbyggnaden av förskoleverksamhet för övriga åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersatts. Det har inte ansetts möjligt atl genom lagbestämmelser kräva all kom­munerna skall tillgodose hela behovet av barntillsynen i daghem.

Ulskoitet har flera gånger framhållit att det krav på upprättande av planer för utbyggnaden av förskoleverksamheten som uppställs i lagen bör vara ägnat att åstadkomma kraftfulla insatser på området. Utskottet har också uttalat atl centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå inte bör uppställas, utan kommunernas planer bör redovisas lill socialstyrelsen och där sam­manställas så att del blir möjligt atl fortlöpande fö en samlad överblick av utbyggnadsnivån.

Vad utskottet sålunda tidigare uttalat äger fortfarande giltighet. Tilläggas bör följande. Lagen träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Det bör bli en angelägen uppgift för regeringen att, sedan samtliga kommuner fast-

 

SoU 1975:5                                                             19

ställt sina utbyggnadsplaner för den första femårsperioden, på grundval av socialstyrelsens material eller eljest tillgänglig information utvärdera ef­fekterna av det plankrav som uppställts i lagen och av den höjning av stats­bidragen som utskottet ovan tillstyrkt. Om det därvid -visar sig påkallat, bör övervägas huruvida särskilda åtgärder är nödvändiga för atl få till stånd en kraftigare utbyggnad av barnomsorgen.

Såvitt avser frågan om utbyggnaden av kommunernas fritidsverksamhet vill utskottet nämna att i barnstugeutredningens betänkande (SOU 1974:42) Barns frilid förordas alt varje kommun skall bli skyldig att utarbeta en plan för verksamheten, vilken plan, i likhet med förskoleplanen, bör bli föremål för en samlad politisk bedömning i kommunfullmäktige. Betän­kandet är efter remissbehandling beroende på regeringens prövning. Ut­skottet har för några månader sedan understrukit angelägenheten av att förslag rörande fritidshems- och annan fritidsverksamhet snarast möjligt föreläggs riksdagen.

Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen alt någon riksdagens åtgärd inte är erforderlig i anledning av följande tre motioner, nämligen motionerna 1975:769 av fru Dahl m. fl. (s), 1975:1296 av fru Theo­rin m. fl. (s) och 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i här aktuell del, i vilka framställs yrkanden som i huvudsak syftar till atl barnomsorgs­planer skall utarbetas som ger full behovsläckning eller till att statliga normer för utbyggnaden skall fastställas.

Vid kommande halvårsskifte skall den allmänna förskolan genomföras. Kommunerna för en lagfäst skyldighet atl anvisa plats i förskola - daghem eller deltidsgrupp - för alla barn i kommunen från höstterminen det år barnet fyller sex år. Särskilda insatser skall vidtas för yngre barn, främst 4- och 5-åringar som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl har särskilt behov av stöd och stimulans för sin utveckling. Särskilda stats­bidrag utgår lill kommunerna i syfte att underiätta för dem att genomföra den allmänna förskolan. Bidrag för anordnande av förskolelokaler som ut­nyttjas enbart för deltidsgrupper utgår med 3 000 kr. per plats. Vidare utgår statsbidrag lill dellidsgrupper med I 200 kr. per barn och år för det ökade antal 6-åringar som är inskrivna i förskolan i förhållande till platsantalel i maj 1973. Till kommuner som angivna månad kunde anvisa plats till samtliga 6-åringar utgår bidraget för det antal inskrivna 6-åringar som över­stiger 90 % av antalet 6-åringar i kommunen. Som närmare redovisas i '■ det följande utgår samma bidrag för yngre elever som på grund av särskilt behov av stöd och stimulans ingår i deltidsgrupp.

I motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) yrkas, såvitt avser del-lidsförskolan, all driftbidrag skall utgå för samtliga förskoleplatser i kom­munen samt alt statsbidrag till medhjälpare skall utgå med 600 kr. per barn och år från den 1 juli i år.

Ett bifall lill motionsyrkandena skulle medföra en årlig kostnadsökning för statsverket som kan beräknas till uppemot 200 milj. kr. Med hänsyn

 

SoU 1975:5                                                             20

härtill och under hänvisning till vad utskottet tidigare anfört beträffande motioner om stimulansbidrag för att fö till stånd större personaltäthet i deltidsförskolan (SoU 1974:5 s. 9) - bl. a. bör regler som är ägnade alt leda till ett omfattande administrativt kontrollsystem undvikas - avstyrker ut­skottet motionsyrkandena. Vid denna bedömning beaktar utskottet även kommunalekonomiska utredningens arbete.

Motionen 1975:476 av herr Gillström m. fl. (s) syftar lill att statsbidrag till lalbehandling åt barn med försenad talutyeckling skall kunna utgå inte bara, som nu är fallet, i grundskolan utan även i förskolan. Motionärerna framhåller att man i många kommuner tvingas konstatera att gällande be­stämmelser hindrar att insatser för korrektion av barnets fel tidigareläggs.

Ulskoitet vill i anledning av motionsyrkandet peka på att riksdagen i samband med förskolereformen beslöt att statsbidrag till kommunerna skall utgå även för fyra- och femåringar som bereds förskoleverksamhet i del­tidsgrupp på grund av särskilt behov av stöd och stimulans, dock för högst 10 % av antaler fyra- och femåringar i kommunen. Eftersom ulskoitet anser att bidragsreglerna på förskoleområdet även i fortsättningen bör vara enkla och ha en generell inriktning kan utskottet inte biträda moiionsyrkandet. Förskolan och grundskolan administreras visseriigen i de flesta kommuner av olika organ men utskottet anser sig kunna utgå ifrån alt de kommunala organen bemödar sig om atl samverka bl. a. då det gäller frågor av den karaktär som avses i motionen. Härvidlag bör framhållas atl det inte minst för grundskolan torde vara av intresse atl talträning kommer till slånd i ett tidigt skede.

Under hänvisning till kommunalekonomiska utredningens arbete avstyr­ker utskottet fem motionsyrkanden, som med väsentliga inbördes varia­tioner syftar till att nya siaisbidragsregler på barnomsorgsområdei skall fö­reläggas riksdagen. Yrkandena framställs i följande motioner, nämligen i motionen 1975:207 av fru Troedsson m. fl. (m), motionen 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk), motionen 1975:486 av fru Landberg m. fl. (s), motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) och motionen 1975:1812 av herr Hermansson m. fl. (vpk). I den nämnda motionen 1975:207 yrkas alt statsbidrag till såväl daghem och fritidshem som familjedaghem skall be­stämmas till viss andel av kommunens brultokostnader för verksamheten. Ulskoitet vill beträffande delta yrkande också hänvisa lill vad utskottet i betänkandet SoU 1974:41 (s. 7 och 8) rörande statsbidrag lill bl. a. fa­miljedaghem anförde i anledning av bl. a. en motion som syftade lill atl göra slatsbidragsgivningen lill daghem och till familjedaghem neutral. Ut­skottet anförde bl. a. atl bidragsbestämmelserna inte för leda till att dag-hemsulbyggnaden eftersatts och all därför enligt utskottets mening en nog­grann uppföljning av de i sammanhanget aktuella bidragsbestämmelserna måste ske.

Under hänvisning till vad utskottet anförl

 

SoU 1975:5                                                            21

av herr Bohman m. fl. (m), såvitt däri anhålls om förslag till åtgärder för att underiätta barntillsyn vid vuxenutbildning. Utskottet hemställer

1.    all riksdagen beträffande statsbidrag för viss talbehandling av­slår motionen 1975:476,

2.    atl riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:261 och motionen 1975:1280, båda motio­nerna i motsvarande del, godkänner de av föredragande de­partementschefen förordade grunderna för statsbidrag lill an­ordnande och lill driften av förskolor och fritidshem,

3.    alt riksdagen till Bidrag till anordnande av förskolor och frhidshem för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

4.    atl riksdagen till Bidrag till driften avförskolor och frhidshem för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 605 000 000 kr.,

5.    all riksdagen

 

a) beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. avslår motionen 1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:769 och motionen 1975:1296,

b) beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglerna dels avslår motionen 1975:207, dels avslår motionen 1975:261 i motsva­rande del, motionen 1975:486, motionen 1975:1280 i motsva­rande del och motionen 1975:1812,

6. alt riksdagen beträffande barntillsyn vid vuxenutbildning avslår
motionen 1975:1235 i motsvarande del.

9. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Regeringen har under punk­ten D4 (s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

Motion

I motionen 1975:155 av fru Troedsson (m) och herr Åkeriind (m) hemställs atl riksdagen beslutar att kostnader för familjedaghemsassistenl skall ingå i de statsbidragsberättigade kostnaderna för familjedaghemsverksamhelen från I januari 1976.

Utskottet

I samband med behandlingen i slutet av förra året av propositionen 1974:141 angående statsbidrag lill kommuner för färdtjänst, hemhjälp och

 

SoU 1975:5                                                             22

familjedaghem prövade riksdagen frågan om avgränsningen av bidragsun­deriagei för rätt till statsbidrag lill kommunala familjedaghem (SoU 1974:41). Då utskottet inte är berett atl redan nu ompröva nämnda fråga avstyrker utskottet motionen 1975:155 av fru Troedsson (m) och herr Åkeriind (m) om statsbidrag till kostnad för familjedaghemsassistent.

Förslaget till medelsanvisning (pranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1.    beträffande bidragsunderiagei att riksdagen avslår motionen 1975:155,

2.    alt riksdagen lill Bidrag till kommunala familjedaghem för bud­getåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

10. D5. Bidrag till ferievistelse för barn. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten D 5 (s. 59 och 60) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till ferievistelse för barn för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

11.06. Bidrag till semesterhem m. m. Regeringen har under punkten D 6 (s. 60 och 61) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till semesterhem m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

Motion

I motionen 1975:478 av herr Gustavsson i Alvesta (c) och fru Oskarsson (c) hemställs att riksdagen beslutar att oss regeringen begära skyndsam över­syn av bestämmelserna om bidrag för resa lill och från semesterhem och för resor i samband med annan semeslervistelse.

Utskottet

Från anslaget utgår bl. a. medel lill statsbidrag för resor lill semesterhem och för resor i samband med annan form av semeslervistelse. I motionen 1975:478 av herr Gustavsson i Alvesta (c) och fru Oskarsson (c) begärs en skyndsam översyn av de bidragsbestämmelser som gäller för resorna.

Socialministern anför i budgetpropositionen alt han med hänsyn till kom­munalekonomiska utredningens arbete inte är beredd förorda någon särskild översyn av de nuvarande bidragsbeslämmelserna. Ulskoitet ansluter sig till denna bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Förslaget lill medelsanvisning föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1.  att riksdagen lill Bidrag till semesterhem m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 800 000 kr,

 

SoU 1975:5                                                             23

2. beträffande översyn av vissa resebestämmelser atl riksdagen avslår motionen 1975:478.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

12. E 1. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 65-70) fö­reslagit riksdagen all lill Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 58 562 000 kr.

Motioner

1.    I motionen 1975:1246 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen hos regeringen begär att i motionen nämnda effekter m. m. uppmärksammas och görs lill föremål för erforderiig forskning och uppföljning.

2.    I motionen 1975:1249 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen anhåller hos regeringen om

 

a)  atl ett särskilt kontaktorgan inrättas på socialstyrelsen med uppgift atl bl. a. ha kontakt med patienter och patientorganisationer, som önskar fö tillgång till icke-konveniionella läkemetoder och naturläkemedel, och vår­da sig om deras problem,

b) alt föreskrifter utfärdas om att patienter och patieniorganisalioner med dylika önskemål bereds tillfälle att framföra sina synpunkter genom del föreslagna kontaktorganet eller på annat lämpligt sätt.

3.   I motionen  1975:1265 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs

a)  atl riksdagen uttalar sig för inrättandet av ett samordnande centralt organ med uppgift all handha barnskyddsfrågor, verka för en övergripande registrering av barnolycksfall och föriopp för utvärdering och slutsatser,

b)  atl riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till utformning av bestämmelser och anvisningar enligt vilka en lokal förankring inom kom­munerna av barnskyddsarbetel kan åstadkommas.

 

4.    1 motionen 1975:1288 av herr Romanus m. fl. (fp) hemställs att riks­dagen beslutar atl hos regeringen hemställa om en utredning rörande eko­nomiskt stöd lill adoptivföräldrar för kostnader i samband med genom­förande av adoption.

5.    I motionen 1975:1289 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) hemställs atl riksdagen lill Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslags­anslag av 58 712 000 kr.

Utskottet

Negativa effekter av vissa fysikaliska fenomen. I motionen 1975:1246 av herr Gernandt (c) påpekas alt del i olika sammanhang framkommit misstankar om skadlig inverkan på levande organismer genom fysikaliska fenomen, som hittills inte beaktats i tillräcklig grad. Motionären

 

SoU 1975:5                                                             24

nämner härvid negativa effekter genom (1) avsaknaden av negativa joner i byggnader med moderna ventilationsanläggningar, (2) statiska laddningar i kroppen orsakade av bl. a. nylonkläder m. m., (3) radiofrekvent strålning från teleteknisk apparatur av olika slag, (4) vissa svängningsfrekvenser, (5) avskärmningen vid vistelse i plålinneslutna och metallrika byggnader samt (6) jordmagnetiska fält. Motionären begär att dessa negativa effekter skall uppmärksammas och göras till föremål för forskning och uppföljning.

Ansvarsfördelningen mellan de centrala samhällsorganen beträffande frå­gor rörande hälsovården är den atl socialstyrelsen är central förvaltnings­myndighet för ärenden som rör hälsovården i den mån del inte ankommer på annan statlig myndighet atl handlägga sådana ärenden. De centrala organ i övrigt som har uppgifter beträffande hälsovården.och som bör nämnas i detta sammanhang är statens strålskyddsinstitut, som bl. a. skall skalTa sig noggrann kännedom om de risker som är förenade med joniserande strålning och med uppmärksamhet följa utvecklingen inom de biologiska strälningsverkningamas och strälningsfysikens områden, samt arbetar­skyddsstyrelsen, som är central myndighet för arbetarskyddsfrågor, vari bl. a. inbegrips arbetsmedicinska frågor. Grundläggande bestämmelser om den allmänna hälsovården finns i hälsovårdsstadgan (1958:663), som bl. a, anger krav på bostäder och ger möjligheter till ingripanden i den allmänna häl­sovårdens intresse.

Inom socialstyrelsen påbörjades under hösten 1974 en översyn av sty­relsens arbetsuppgifter och organisation m. m. Vid översynen skall bl. a. undersökas hur styrelsen skall bedriva sitt utvecklingsarbete i syfte alt för­hindra uppkomsten av och avhjälpa uppkomna sociala, medicinska och om­givningshygieniska problem. Under år 1974 har vidare tillkallats utredningen (S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan för att göra en allmän översyn av stadgan. Statens strålskyddsinstitut överiämnade år 1974 till re­geringen en av en särskild utredningsgrupp utarbetad rapport med förslag angående tillsyn av användningen av icke-joniserande strålning. Under punkten 16 i detta betänkande (s. 29-32) lämnas en redogörelse för innehållet i rapporten liksom för pågående översyn av strålskyddsinstitutets arbets­uppgifter och organisation. I avsnittet lämnas också en kortfattad översikt över lagstiftningen om hälso- och miljöfariiga varor. Här bör även erinras om att inom arbetsmiljöulredningen (S 1970:35) en allmän översyn av ar­belarskyddslagstiftningen sker.

Det sagda innebär alt ett omfattande utredningsarbete pågår, vilkel bl. a. syftar lill alt förbättra möjligheterna för de ansvariga centrala organen till bevakning och insatser beträffande problem av det slag som tas upp i mo­tionen 1975:1246. Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Särskilt kontaktorgan för vissa patienter m. m. I motionen 1975:1249 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) anförs inledningsvis atl motioner under tidigare år om användning av naluriäkemedel och na-

 

SoU 1975:5                                                             25

turiäkemetoder visseriigen avslagits av riksdagen men bidragit till alt so­cialstyrelsen tillsatt en naturiäkemedelsulredning. Härjämte påpekas att so­cialstyrelsen i skrivelse lill socialdepartementet i december 1974 tagit upp frågan om klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlings­metoder. Del finns emellertid enligt motionärerna fortfarande motsättningar mellan å ena sidan socialstyrelsen och å andra sidan patienter, patienior­ganisalioner och läkare, som önskar behandling med naturiäkemetoder eller vill tillämpa sådana. Ett särskilt kontaktorgan hos socialstyrelsen med uppgift att bl. a. ha kontakt med och vårda sig om problemen hos patienter och patieniorganisalioner som önskar fö tillgång till icke-konventionella läke­metoder och naluriäkemedel skulle, menar motionärerna, kunna överbrygga dessa motsättningar samtidigt som önskemål och synpunkter kunde ka­naliseras lill socialstyrelsens naturiäkemedelsulredning och dem inom so­cialstyrelsen som kommer alt arbeta med frågor om klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlingsmetoder.

Olika önskemål om att naluriäkemedel skulle kunna användas utan att de krav uppfyllts som eljest ställs på läkemedel föranledde socialstyrelsen i november 1973 att tillsätta en arbetsgrupp, socialstyrelsens naturiäkeme­delsulredning, med uppgift atl utreda förutsättningarna för användning av naluriäkemedel vid sjukdomsbehandling. Under utredningsarbetet har för­frågningar gjorts hos företrädare för olika intressenter på området, bl. a. läkare och fabrikanter, om önskemål beträffande tillgängligheten av naluriäkeme­del m. m. Vidare har socialstyrelsen i skrivelse i december 1974 till so­cialdepartementet begärt besked om möjligheterna att få ekonomiska re­surser för klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlings­metoder, såsom homeopati, kiropraktik, akupunktur, fäste- och råkostlerapi och behandling med naluriäkemedel. I skrivelsen anför styrelsen bl. a. atl det är angeläget atl avsedda undersökningar kan komma lill stånd och all styrelsen är beredd att initiera och stödja sådana prövningar av metoder vilka ur allmän synpunkt kan vara av intresse.

Med hänsyn till det ansvar som åvilar socialstyrelsen för hälso- och sjuk­vården i landet är del självklart atl styrelsen måste iaktta en betydande försiktighet då del gäller all ställa sig bakom icke-konventionella läkeme­toder och s. k. naluriäkemedel så länge som del medicinska värdet av me­toderna och läkemedlen inte dokumenterats. Det är enligt utskottets mening förklariigl all detta förhållande av patienter och andra berörda personer lätt kan uppfattas som bristande förståelse från styrelsens sida för deras problem. Vad utskottet och motionärerna redovisat om olika initiativ som tagits av styrelsen ger inte stöd för atl socialstyrelsen utan sakliga skäl eller ulan närmare prövning skulle motsätta sig en vidgad användning av de åsyftade metoderna och medlen. Mot bakgrund härav och då utskottet inte på grund av vad som anförts av motionärerna övertygats om att den typ av ärenden, som kan bli aktuella på området, är till den grad säregna alt del finns skäl frångå sedvanlig ordning för handläggning hos vederbörande myndighet.

 

SoU 1975:5                                                             26

avstyrker utskottet motionen 1975:1249.

Särskilda åtgärder mot barnolycksfall. I motionen 1975:1265 av fru Lantz m. fl. (vpk) påpekas bl. a. alt drygt 150 000 svenska barn varje år råkar ut för olycksfall som kräver läkarvård och att olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn. Motionärerna framhåller bl. a. all del stora problemet med barnskyddsarbetet är att samordnande organ saknas på lokalplanet och att ett problem för lokalt barnskyddsarbele är att det för närvarande saknas en fortlöpande registrering av barnolycksfall. Motionärerna begär mot denna bakgrund atl ett samordnande centralt organ skall inrättas med uppgift alt handha barnskyddsfrågor, verka för en över­gripande registrering av barnolycksfall och deras föriopp för utvärdering och slutsatser. Vidare begär motionärerna bestämmelser och anvisningar för en lokal förankring inom kommunerna av barnskyddsarbetet.

Genom barnavårdslagen (1960:97) har del ålagts kommunerna atl genom barnavårdsnämnderna främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem. Central förvaltningsmyndighet för ärenden som rör barna- och ungdomsvård är socialstyrelsen. I det ansvar för barna- och ungdomsvården, som socialstyrelsen har, ligger alt social­styrelsen också har att överväga frågor om åtgärder mot barnolycksfall. När det gäller socialstyrelsens uppgifter på området bör nämnas att det till so­cialstyrelsen knutna lekmiljörädet bl. a. skall verka för att ändamålsenligt lekmaterial tillverkas och saluföres, att goda lekmiljöer skapas och alt skydds- och säkerhetsaspekterna vid barns lek därvid tillgodoses.

Vidare bör nämnas alt socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning genom medel från anslaget lill hälsovårdsupplysning stöder verksamheten i den sedan år 1954 verksamma samarbeiskommillén mot barnolycksfall. Verk­samheten i denna kommitté - i vilken bl. a. socialstyrelsen, lekmiljörädet, konsumentverket och skolöverstyrelsen ingår som medlemmar - omfattar barn i åldern upp till 14 år. Arbetet beslår huvudsakligen av upplysnings­verksamhet, befrämjande av säkerhetsåtgärder, konsultverksamhet samt ål-gärder som skall stimulera lill forskning på området. Kommittén bevakar särskilt hemolycksfallen, vilka utgör nära hälften av alla barnolycksfall, och försöker initiera åtgärder mot dessa liksom mot andra barnolycksfall. I detta sammanhang bör vidare nämnas alt en arbetsgrupp med anknytning lill konsumentverket har i uppdrag all utarbeta förslag till säkerhelsnormer för leksaker samt alt statens irafiksäkerhetsverk kommer att under år 1976 koncentrera sin informationsverksamhet lill problem med barn i trafiken. När del gäller initiativ på det lokala planet bör nämnas att Stockholms kommun knutit en särskild barnolycksfallskonsulenl till barnavårdsnämn­den (numera sociala centralnämnden).

Utskottet vill understryka att det är angelägel atl olika initiativ las -både centralt och lokalt - i syfte alt bygga ut verksamheten mot barno­lycksfall. Det är bl. a. av vikt all frågan om registrering av barnolycksfall beaktas i dei fortsatta arbetet. Med hänsyn till det engagemang som redan

 

SoU 1975:5                                                             27

finns hos olika ansvariga instanser när det gäller arbetet mot barnolycksfall och lill atl den år 1973 tillkallade barnmiljöulredningen (S 1973:08) - som har i uppdrag att undersöka barnens levnadsförhållanden - enligt vad ut­skottet inhämtat har för avsikt att behandla frågan om barnolycksfall i sitt utredningsarbete påkallar motionen 1975:1265 inte någon riksdagens åtgärd.

Ekonomiskt stöd vid adoption. 1 motionen 1975:1288 av herr Romanus m. fl. (fp) anförs bl. a. atl antalet svenska barn, som är till­gängliga för adoption, minskar stadigt och all mot denna bakgrund intresset för adoption av utländska barn ökat kraftigt under de senaste åren. Mo­tionärerna påpekar att utgifterna i samband med adoption av utländska barn dock är betydande - vanligtvis mellan 3 000 kr. och 8 000 kr. - och att de höga kostnaderna hindrar många unga familjer all adoptera sådana barn. Mot denna bakgrund begär motionärerna en utredning om ekonomiskt stöd till adoptivföräldrar för kostnader i samband med genomförande av en adop­tion.

Ett med yrkandet i motionen 1975:1288 likartal motionsyrkande behand­lades av riksdagen i fjol. På förslag av socialförsäkringsutskottet i betän­kandet SfU 1974:5 avslog riksdagen yrkandet under hänvisning till det upp­drag som familjestödsutredningen (S 1974:01) har. Denna utredning, som tillkallades år 1974 för atl pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen, skall bl. a. la upp frågan om ersättning för inkomstbortfall i samband med att ett adoptivbarn tas emot. Anledning lill ändrat ställningstagande till del i år upprepade moiionsyrkandet finns inte. Utskottet avstyrker därför mo­tionen 1975:1288.

Stöd lill Föreningen A doptionscenlrum. Den som öns­kar adoptera utländskt barn kan få biträde av socialstyrelsens nämnd för internaiionella adoptioner (NIA) eller Föreningen Adoptionscentrum. NIA svarar för de adoptionskontakter på officiell nivå som kan knytas med myn­digheter och institutioner i främmande länder. Föreningen Adoplionscent-rum, som byggt upp ett nät av informella kontakter i ullandel för under­lättande av adoptioner, handhar adoptionskoniakier av mera informell natur. NIA och Föreningen Adoplionscenlrum samarbetar enligt ett särskilt avtal. Genom biträde av NIA adopteras ca 500 barn per år och genom biträde av Föreningen Adoplionscenlrum likaledes ca 500 barn per år. Föreningens intäkter utgörs lill huvudsaklig del av de avgifter medlemmarna eriägger lill föreningen.

I motionen 1975:1289 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) anförs all anspråken på medveikan av Föreningen Adoplionscenlrum vid adoptioner av utländska barn ökat. Delta har ställt krav på ökade resurser hos för­eningen. I takt med ökningen av antalet adoptioner av utländska barn geriom föreningens medverkan har också skett en ökning av informations- och rådgivningsverksamheten till adoptivföräldrarna sedan de mottagit adop­tivbarnen. Även detta har ställt krav på ökade resurser. Motionärerna påpekar alt socialstyrelsen tillstyrkt att från förevarande anslag bidrag skall utgå

 

SoU 1975:5                                                             28

till föreningens verksamhet med belopp som föreningen begärt eller 197 000 kr. Då föredragande departementschefen beräknat ett bidrag av endast 50 000 kr. begär motionärerna atl bidraget skall räknas upp till 200 000 kr.

Med hänsyn till alt en betydande del av adoptionerna av utländska barn inte skulle komma till slånd utan medverkan av föreningen och dess verk­samhet därför är av stort värde anser utskottet del motiverai atl föreningen får ett väsentligt ekonomiskt stöd över statsbudgeten. Bidragsbeloppet bör enligt utskottets mening bestämmas till 100 000 kr. Utskottet tillstyrker därför all anslaget räknas upp i niotsvarande grad.

Medelsberäkningen i övrigt under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottels sida.

Utskottet hemställer

1.    beträffande negativa effekter av vissa fysikaliska fenomen att riksdagen avslår motionen 1975:1246,

2.     beträffande ett särskilt kontaktorgan för vissa patienter m. m. att riksdagen avslår motionen 1975:1249,

3.     beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall all riksdagen avslår motionen 1975:1265,

4.     beträffande ekonomiskt stöd vid adoption alt riksdagen avslår motionen 1975:1288,

5.     all riksdagen med anledning av regeringens förslag och mo­tionen 1975:1289 till Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 an­visar ett förslagsanslag av 58 612 000 kr.

13.     E 2. Nämnden för sjuk värds- och socialvärdsbyggnader. E 3. Bidrag till
sjukvårdens och socialvärdens planerings- och rationaliseringsinstitut. Ut­
skottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2 och E 3 (s. 70
och 71) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. lill Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslags­
anslag av 407 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ratio­
naliseringsinstitut ett förslagsanslag av 7 700 000 kr.

14.     E4. Länsläkarväsendet. Regeringen har under punkten E4 (s. 71 och
72) föreslagit riksdagen atl till Länsläkarväsendet för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 9 420 000 kr.

Motion

1 motionen 1975:473 av fröken Engman (s) och fru Bergander(s) hemställs alt socialstyrelsen får i uppdrag all utreda dels frågan om normer för pri­vatpraktiserande läkares verksamhet, utrustning m. m., dels möjligheterna atl ge länsläkarna befogenhet all effektivt ingripa mot läkarverksamhet som ej uppfyller sådana normer.

 

SoU 1975:5                                                                           29

Utskoliet

Enligt instruktionen (1965:792) för länsläkarväsendet har läns-läkarorganisationen tillsyn över läkare och andra personer som yrkesmässigt utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. Länsläkarorganisationen äger atl bl. a. från läkare begära nödvändiga utlåtanden, rapporter och uppgifter.

Under budgetåret 1972/73 genomfördes inom socialstyrelsen en utredning om lämplig inriktning av arbetet vid länsläkarorganisationerna inom ramen för den gällande instruktionen för länsläkarväsendet. I anknytning lill detta utredningsarbete har i början av år 1974 inom socialstyrelsen tillsatts en särskild arbetsgrupp med uppgift all utarbeta riktlinjer för läns-läkarorganisationens tillsyn över medicinalpersonal. Dessa riktlinjer skall enligt direktiven för utredningsarbetet imiehålla uppgift om vilkel innehåll den offentliga tillsynen skall ha. Arbetsgruppen skall söka precisera de krav­nivåer som den meddelade vården och dess utövare bör uppfylla. Minimikrav på lokaler, insliumenluppsällning, sleriliseringsmöjligheler etc. skall fast­ställas. Särskilt skall uppmärksammas behovet av tillsyn över läkare och annan medicinalpersonal som till följd av sjukdom, hög ålder eller annan omständighet kan ha undergått sådana förändringar alt del gör honom olämplig för sin yrkesutövning. Arbetsgruppen beräknar framlägga resultatet av sitt arbete under innevarande år.

Med hänsyn lill det pågående utredningsarbetet erfordras inte någon riks­dagens åtgärd i anledning av motionen 1975:473 av fröken Engman (s) och fru Bergander (s), vari las upp frågan om normer för privatpraktiserande läkares verksainhel, utrustning m. m. saml frågan om ökade befogenheter för länsläkarna atl ingripa mot läkare som ej uppfyller de uppställda kraven.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskoliet hemställer

1.    att riksdagen lill Länsläkarväsendet för budgetåret 1975/76 an­visar ett förslagsanslag av 9 420 000 kr.,

2.    beträffande normer för privatpraktiserande läkares verksamhet m. m. all riksdagen avslår motionen 1975:473.

15.     E5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder. Utskottet till­
styrker regeringens förslag under punkten E 5 (s. 73 och 74) och hemställer

all riksdagen till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder
för budgetåret 1975/76 anvisar eU förslagsanslag av 10 784 000
kr.                             ■                             '

16.     E 6. Statens strilskyddsinstitut. Regeringen har under punkten E 6 (s.
74-76) föreslagit riksdagen att lill Statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 671000 kr.

 

SoU 1975:5                                                             30

Motion

I motionen 1975:35 av fru Anér(fp) hemställs alt riksdagen hos regeringen begär alt normer för mikrovågsstrålning snarast fastställs.

Utskottet

Enligt instruktionen (1965:785) för statens strålskyddsinstilul åligger det institutet bl. a. att skaffa sig noggrann kännedom om de risker som är för­enade med joniserande strålning och med uppmärksamhet följa utvecklingen inom de biologiska strålningsverkningarnas och strälningsfysikens områden. Institutet skall vidare vara samordnande organ för olika slrålskyddsintressen i landet och därvid samverka med myndigheter och sammanslutningar som sysslar med strålskyddsfrågor och sprida upplysningar om faror och olä­genheter, som kan orsakas av joniserande strålning.

1 budgetpropositionen föreslås en uppräkning av anslaget till strålskydds­institutet med ca 650 000 kr., varav 300 000 kr. som extra medel för anlitande av konsulter och extra personal. I beloppet ingår 75 000 kr. för att institutet, i avvaktan på slutligt ställningstagande till en nyligen avlämnad rapport angående tillsyn av användningen av icke-joniserande strålning, skall kunna ge service inom detta område till myndigheter, företag m. fl.

1 motionen 1975:35 av fru Anér (fp) framhålls att mikrovågor används i relativt stor utsträckning bl. a. i ugnar, radar- och radioanläggningar samt i apparater för kort vägsterapi. Enligt motionären kan intensiv mikrovågs­strålning ge upphov till värmeskador på människor medan effekterna av mindre intensiv sådan strålning är outforskade. Motionären anser det otill­fredsställande alt apparater med potentiellt farliga egenskaper säljs och an­vänds i vårt land ulan alt lagliga normer finns för dem. Yrkandet går ut på att normer för mikrovågsstrålning snarast skall fastställas.

Lagen (1973:329) om hälso- och miljöfariiga varor medger en skärpt pro­duktkontroll över varor som med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk­kemiska egenskaper kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Efter föreskrift av regeringen kan lagen även tillämpas på annan vara om det är av särskild betydelse från hälso- och miljöskyddssynpunkt. I prop. 1973:17 med förslag till nämnda lag behandlade föredragande departements­chefen bl. a. frågan om omfattningen av regeringens bemyndigande alt ut­sträcka lagens tillämpningsområde. Han framhöll därvid (s. 90) all han bi­trädde förslaget i det till grund för propositionen liggande betänkandet alt bl. a. sådana temperaturförändringar och störningar i form av skilda lyper av vågrörelser såsom ljus- och mikrovågor borde omfattas av bemyndigandet. Departementschefen delade den uppfattning som framförts av strålskydds­institutet att resultatet av den då pågående utredningen om tillsyn av an­vändningen av icke-joniserande strålning borde avvaktas innan bemyndi­gandet utnyttjades för atl göra lagstiftningen tillämplig på källor till icke-joniserande strålning.

 

SoU 1975:5                                                             31

Den av departementschefen omnämnda utredningen,som tillsatts av slrål-skyddsinstilulei, slutförde sitt arbete 1974 och framlade därvid den ovan­nämnda rapporten angående tillsyn av användningen av icke-joniserande strålning. I rapporten behandlas bl. a. mikrovågor och andra typer av elek­tromagnetiska vågor och fält som ej är hänförliga lill joniserande strålning. Utredningen konstaterar att det finns ett stort antal apparater som utsänder icke-joniserande strålning och att användningen av sådana strålkällor ökar saml alt det finns all anledning alt öka uppmärksamheten på de skaderisker som kan uppkomma. Utredningen anser det synnerligen angeläget all re­geringen utnyttjar möjligheten enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor alt utsträcka lagens tillämpningsområde och nu lämnar föreskrift om alt lagen skall gälla även apparater eller föremål, som vid användning eller eljest utsänder icke-joniserande strålning och som kan befaras medföra skada på människor eller i miljön. Om bemyndigandet utnyttjas, framhåller ut­redningen, kan de i lagen angivna befogenheterna att införa förbud eller lillståndstvång och andra restriktioner tillämpas även på källor till icke­joniserande strålning. Vidare kan enligt utredningen valet av ingripande mot en vara ske med utgångspunkt i alt menlig verkan för människan och miljön skall förhindras eller förebyggas så långt som möjligt. En reglering enligt lagen om hälso- och miljöfariiga varor kompletteras av möjligheten atl ingripa enligt arbetarskyddslagen (1949:1) i fråga om exempelvis apparater som används inom industrin. Utredningen föreslår vidare att strålskydds­institutet skall vara expertorgan åt de myndigheter som har att utöva tillsyn enligt lagen om hälso- och miljöfariiga varor.

Sedan utredningens rapport remissbehandlats har den överlämnats till statskontoret för all beaktas vid en .översyn av strålskyddsinstitutets ar­betsuppgifter och organisation, som statskontoret år 1974 fått i uppdrag atl göra.

Arbelarskyddslagstiftningen är för närvarande föremål för översyn av ar­betsmiljöulredningen. Översynen syftar lill en helt ny lag som svarar mot en breddad målsättning för arbetarskyddet. Enligt direktiven lill utredningen skall den bl. a. ta upp frågan om de s. k. hygieniska gränsvärdena. I till-läggsdirektiv som utfärdats i år har utredningen också fött i uppdrag att analysera samordningen mellan en arbelsmiljölagsliftning och lagstiftningen om hälso- och miljöfartiga varor.

Med hänsyn lill del verkställda utredningsarbetet rörande bl. a. mikro­vågsstrålning och till det utredningsarbete som nu pågår inom arbetsmil­jöutredningen och statskontoret anser sig utskottet kunna förutsätta atl mo­tionens syfte i allt väsentligt kommerait tillgodoses. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen är därför inte erforderiig. Utskottet avstyrker således bifall till motionen.

Regeringens förslag till medelsanvisning föranleder ingen erinran från utskottet.

 

SoU 1975:5                                                             32

Utskottet hemställer

1.    att   riksdagen   till   Statens strålskyddsinslilut  för  budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 7 671000 kr.,

2.    beträffande normer för mikrovågsstrålning alt riksdagen avslår motionen 1975:35.

17. E7-E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 7-E 15 (s. 79-91) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2.    till Statens bakteriologiska laboratoriuin: Driftbidrag ell reserva­tionsanslag av 750 000 kr.,

3.    till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieupp­gifter ett förslagsanslag av 7 425 000 kr.,

4.    lill Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verk­samhet ett förslagsanslag av 2 070 000 kr.,

5.    lill Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reserva­tionsanslag av 700 000 kr.,

6.    lill Statlig läkemedelskontrollM förslagsanslag av 15 448 000 kr.,

7.    till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning och utrustning ell reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

8.    till  Statens rättskemiska laboratorium ett  förslagsanslag av 9 246 000 kr.,

9.    lill Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader ell förslags­anslag av 9 759 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

18. Fl. Läkemedel ät vissa kvinnor och barn. Utskottet tillstyrker regering­
ens förslag under punkten F I (s. 93 och 94) och hemställer

all riksdagen lill Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

19.      F2. Bidrag till familjerådgivning, psykisk barna- och ungdomsvärd

m. m. Regeringen har under punkten F 2 (s. 94 och 95) föreslagit riksdagen au lill Bidrag lill familjerådgivning, psykisk barna- och ungdomsvård m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 850 000 kr.

Motion

I motionen 1975:1293 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs all riksdagen lill Bidrag till S:t Lukassiiftelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett i för-

 

SoU 1975:5                                                                           33

hållande till regeringens förslag med 80 000 kr. förhöjt anslag av 200 000 kr.

Utskottet

S:l Lukassiiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift atl hjäl­pa människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska konflikt- och svaghetstillstånd. Regeringen har föreslagit att det under an­slaget beräknas ett bidrag till stiftelsen av 120 000 kr,., vilket innebär en höjning med 20 000 kr. i förhållande till vad som utgår för innevarande budgetår. I motionen 1975:1293 av fru Swartz m. fl. (fp) yrkas all, i enlighet med vad stiftelsen begärt, bidrag skall utgå med 200 000 kr.

Även enligt utskottets mening är del motiverat alt bidraget till S:t Lu­kassiiftelsen för nästa budgetår höjs. Ulskoitet förordar att bidraget bestäms till 150 000 kr.

Förslaget till medelsanvisning i övrigt föranleder inte någon erinran från utskollets sida. Utskottet hemställer

all riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1293 till Bidrag till familjerådgivning, psykisk barna- och ungdomsvård m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslags­anslag av 2 880 000 kr.

20. F3. Allmän hälsokontroll. Utskottet tillstyrker regeringens förslag un­
der punkten F3 (s. 95-97) och hemställer

att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1975/76 an­visar ell förslagsanslag av 1 170 000 kr.

21. F4. Skyddsympningar. Regeringen har under punkten F4 (s. 97 och
98) föreslagit riksdagen atl till Skyddsympningar för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 22 100 000 kr.

Moiion

I motionen 1975:260 av herr Henmark (fp) hemställs atl riksdagen beslutar hemställa alt regeringen framlägger förslag atl gulsol skall ingå bland de sjukdomar för vilka slalsbidrag utgår för skyddsympning.

Utskottet

Från förevarande anslag betalas genom socialstyrelsen kostnader i sam­band med frivillig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mäss­ling, polio och röda hund samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och fri­villig revaccinering av skolbarn mot smittkoppor. Ympningarna görs bl. a. av skolläkare och skolsköterskor saml av ympare inom den förebyggande barnavården.

3 Riksdagen 1975. 12 saml. Nr 5

 

SoU 1975:5                                                             34

I motionen 1975:260 av herr Henmark (fp) begärs förslag om alt från anslaget skall utgå bidrag till kostnader för gammaglobulininjektioner mot gulsot. Motionären påpekar au om bidrag utgår för sådana injektioner san­nolikt en stor del av dem som nu drabbas av gulsot skulle ha motiverats lill att genom förebyggande gammablobulininjektion söka undgå sjukdo­men.

Mot de sjukdomar som avses under anslaget kan genom skyddsymp­ning ges ett tämligen långvarigt skydd. Ympningsverksamheten kan bl. a. av detta skäl uppläggas systematiskt till att omfatta olika åldersklasser o. d.

Som skydd mot gulsol brukar gammaglobulininjektioner ges. Allmänt kan sägas all gammaglobulin, som framställs av blodplasma, anses ge skydd endast mot epidemisk gulsot och då endast under fyra lill fem månader. När det gäller inokulationsgulsol anses det tveksamt om gammaglobulin­injektioner över huvud taget ger något skydd.

Motionen synes syfta till atl gammaglobulin skall ges gratis eller lill re­ducerad kostnad till personer som ämnar resa till sådana länder, beträffande vilka resenären rekommenderas ta gammaglobulininjeklion före inresa. Av motionären åberopad statistik beträffande antalet fall av epidemisk gulsot i samband med utlandsresor visar påfallande låga siffror. I sammanhanget bör nämnas att en del av de redovisade fallen kan ha drabbats av gulsol i länder där man normalt inte behöver befara att bli smittad, av gulsot, t. ex. i de övriga nordiska länderna, England och Tyskland. Vidare kan inte uteslutas alt en del fall inträffat trots gammaglobulininjektioner. Del förhållandevis begränsade antalet fall av epidemisk gulsot i samband med utlandsresor visar att den genom bl. a. resebyråer förmedlade informationen till utlandsresenärer om betydelsen av all la gammaglobulininjektioner i förebyggande syfte har effekt. Mot bakgrund av del anförda och då en verk­samhet med gammaglobulininjektioner mot gulsol enligt motionärens öns­kemål kan förutses kräva en omfattande organisation och medföra avsevärda kostnader avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande gammaglobulininjektioner mot gulsot att riksdagen
avslår motionen 1975:260,

2. att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret 1975/76 an­
visar ell förslagsanslag av 22 100 000 kr.

22. F5. Hälsovårdsupplysning. Regeringen har under punkten F5 (s. 98-100) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 7 500000 kr.

 

SoU 1975:5                                                             35

Motioner

1.    I motionen 1975:116 av herr Nilsson i Agnas (m) hemställs alt riksdagen beslutaratt förbud mot rökning i tågens serveringsvagnar fastställs i lag.

2.    I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76 till utökad upplysning om alkohol, narkotika, sömnmedel och lugnande medel anvisar 1 milj. kr. utöver regeringens förslag, och att anslaget F5, Hälsovårdsupplysning uppräknas i motsvarande mån.

3.    I motionen 1975:349 av herrar Lundgren (s) och Andersson i Lycksele (s) hemställs att riksdagen ger till känna vad i motionen anförts om anslag för information om olika abortförebyggande åtgärder m. m.

4.    I motionen 1975:491 av herr Nilsson i Kristianstad m. fi. (s) hemställs all riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med motionen, i syfte att minska riskerna för bjärt- och kärisjukdomar.

5.    I motionen 1975:797 (motivering i motionen 1975:751) av fru Fraenkel (fp) och fru Swartz (fp) hemställs all riksdagen uttalar att socialstyrelsen bör utbygga informationen om att även vuxna kvinnor kan och bör vac­cineras mot röda hund.

6.    I motionen 1975:1233 av fröken Andersson m. fl. (c) hemställs all riks­dagen vid sin behandling av budgetpropositionen bilaga 7 punkten F 5 Häl­sovårdsupplysning beslutar anslå 9,5 milj. kr., varav 2 miljoneratt fördelas mellan ungdoms- och kvinnoorganisationer för information och upplys­ningsverksamhet i syfte att förebygga oönskade graviditeter och aborter.

7.    I motionen 1975:1268 av fru Lundblad m. fl. (s) föreslås

 

a)   atl riksdagen hos regeringen hemställer all kost- och moiionskam-panjen som genomförs av socialstyrelsen intensifieras och inriktas mot kost­frågor sedda i ett internationellt perspektiv,

b)  att riksdagen hos regeringen hemställer att en näringsdelegation knyts till kampanjen som rådgivande och initialivskapande organ för statliga myn­digheter som är berörda av näringsfrågorna.

 

8.    I motionen 1975:1273 av herr Måbrink m. fl. (vpk) föreslås alt riksdagen hemställer all regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta och till mödravårdscentralerna distribuera ett ulföriigt informationsmaterial till samtliga nyblivna föräldrar om amning, industritillverkad barnmat, barnets hygien och sömn och andra kring barnets skötsel och utveckling viktiga frågor.

9.    I motionen 1975:1275 av herr Nilsson i Agnas (m) hemställs att riks­dagen hos regeringen begär förslag snarast om åtgärder i enlighet med vad som i motionen anförts i syfte atl eliminera tobaksrökningens skadeverk­ningar.

10.   I motionen 1975:1276 av herr Nilsson i Agnas m. fl. (m, s, c, fp,
vpk) hemställs atl riksdagen beslutar alt hos regeringen begära att behovet

 

SoU 1975:5                                                             36

av anslag med förslagsvis 125 000 kr. till Riksförbundet VISIR beaktas vid tilldelningen av medel till hälsoupplysningsverksamhet.

11.   I motionen 1975:1285 av herr Romanus (fp) hemställs att riksdagen under F 5. Hälsovårdsupplysning anvisar 10,5 milj. kr. vilket innebär 3 milj. kr. utöver regeringens förslag.

12.   1 motionen 1975:1792 (motivering i motionen 1975:1064) av fru Nils­son i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär atl förslag om förbud mot reklam för tobak utan dröjsmål framläggs.

Utskottet

Från anslaget bekostas socialstyrelsens upplysningsverksamhet i syfte atl ge allmänheten inforrnation om förebyggande hälsovård. Inom socialsty­relsen handhas denna upplysningsverksamhet av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning. Nämnden har till uppgift atl planera, leda och samordna socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet och alt verka för regional och lokal verksamhet på delta område.

För innevarande budgetår har under anslaget anvisats 5 500 000 kr. Till detta kommer två poster om tillhopa 3 000 000 kr., utgörande medel som riksdagen i samband med behandlingen av propositionen med förslag till ny abortlag, m. m. anvisade underdel på riksstaten för innevarande budgetår särskilt uppförda anslaget till Information om vissa abortförebyggande åt­gärder m. m. Av sistnämnda belopp är 1 000 000 kr. avsedda för en långsiktig informationsverksamhet om olika abortförebyggande åtgärder och 2 000 000 kr. för en särskild informationsverksamhet genom ungdoms- och kvinno­organisationer.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en medelsanvisning under fö­revarande anslag av 7 500 000 kr.

I motioner framförs förslag om olika åtgärder mot tobaksrökning, förslag med anknytning till upplysningsverksamheten om kost och moiion, förslag om information angående vaccination mot röda hund, förslag om bidrag till Riksförbundet VISIR (Vi som inte röker), förslag om medelsanvisningen till upplysningsverksamheten om beroendeframkallande medel och till upp­lysningsverksamheten i sexual- och samlevnadsfrågor genom ungdoms- och kvinnoorganisationer saml förslag om medelsanvisningen under anslaget i sin helhet.

Åtgärder mot tobaksrökning. Som bakgrund till ställningsta­gandena till motionerna om åtgärder mot tobaksrökning får utskottet - till komplettering av liknande redogörelser, som utskottet lämnat åren 1973 och 1974 i betänkandena SoU 1973:5 (s. 38 och 39) och SoU 1974:5 (s. 21-23) - anföra följande.

Socialstyrelsen ingav i april 1974 till socialdepartementet en rapport -Tobaksrökning - med förslag till en rad åtgärder mot tobaksrökning, vilken

 

SoU 1975:5                                                             37

rapport utarbetats av en av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp. Sedan re­missbehandling skett, tillkallade handelsministern omkring årsskiftet en sak­kunnig för att skyndsamt utreda frågan om lämpliga former för införande av förbud mot tobaksreklam, varvid också frågan om skyldighet för till­verkare och importörer att förse förpackningar till tobaksvaror med var­ningstext skulle beaktas. Avsikten är alt den sakkunnige skall avge förslag i sådan tid atl, efter remissbehandling, bl. a. dessa förslag skall kunna utgöra grundval för en proposition innevarande år med förslag om olika åtgärder för att begränsa tobakens skadeverkningar och om en informationskampanj i tobaksfrågan.

Sedan i fjol har pågått förhandlingar enligt lagen (1970:412) om otillböriig marknadsföring mellan konsumentombudsmannen och Svenska tobaks­branschföreningen i syfte alt anpassa de sedan år 1970 gällande bransch-reglerna om tobaksreklam till kraven på en ytteriigare dämpning av reklamen för tobaksprodukler i avvaktan på en slutlig lösning av frågan om förbud mot lobaksreklam. Huvuddelen av förhandlingarna beräknas kunna slut­föras under innevarande månad.

Det fortsatta arbetet i anslutning till en rekommendation (nr 12/1972) av Nordiska rådet angående förbud mot lobaksreklam har skett i en nordisk arbetsgrupp, som bl. a. skall undersöka i vilka former ett nordiskt samarbete beträffande upplysningsverksamhet om tobakens skadeverkningar, speciellt med avseende på barn och ungdom, kan förverkligas. Arbetsgruppen be­räknas komma alt avge en rapport i april i år.

De motioner, i vilka framförs förslag i lobaksfrågan, är följande. I motionen 1975:116 av herr Nilsson i Agnas (m) begärs förbud i lag mot rökning i tågens serveringsvagnar. I motionen 1975:1275 av samme motionär begärs förslag om en rad åtgärder mot tobaksrökning, såsom förbud i lag mot tobaksrökning på sjukhus, i skolor och offentliga inrättningar, på arbets­platser, i lokaler där mat serveras och i övriga utrymmen där allmänheten vistas. I motionen 1975:1792 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) begärs atl förslag om förbud mot reklam för tobak skall framläggas ulan dröjsmål.

Förslagen i motionerna överensstämmer i väsentliga avseenden med de förslag lill begränsningar i tobaksbruket, vartill socialstyrelsens lobaksutred-ning syftar. Med hänsyn härtill och då del finns anledning räkna med atl riksdagen kommer att senare i år få behandla förslag av regeringen på grund­val av bl. a. denna utredning bör motionerna inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Upplysningsverksamheten om kost och moiion. För­slag med anknytning till upplysningsverksamheten om kost och moiion framförs i tre motioner.

I motionen 1975:491 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) begärs ut­redning i syfta atl minska riskerna för hjärt- och kärisjukdomar. Motio-

 

SoU 1975:5                                                             38

närerna framhåller bl. a. alt en förändring av kostvanorna i syfte all minska fetthallen i blodet är av grundläggande betydelse när det gäller atl söka förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Motionärerna anger en rad åtgärder av upplysningskaraklär m. m. som bör sältas in för atl främja en ändring av kostvanorna.

1 motionen 1975:1268 av fru Lundblad m. fl. (s) begärs att nämndens för hälsoupplysning upplysningsverksamhet om kost och motion skall in­tensifieras och inriktas mot kostfrågor sedda i ett internationellt perspektiv. Motionärerna anknyter lill vad som förevarit vid FN:s livsmedelskonferens i Rom år 1974 och framhåller bl. a. atl i upplysningsverksamheten om kost och motion den globala bristen på näringsrika livsmedel måste beaktas. 1 motionen anförs bl. a. att i en vid nämnda konferens beslutad resolution överflödsländerna rekommenderats atl söka minska köllförbrukningen, då utfodringenavspeciellt nötkreatur är mycket proteinkrävande. Motionärerna framhåller vidare att upplysningsverksamheten om kost och motion bör kompletteras med en näringsdelegation med speciell uppgift atl söka inrikta denna upplysningskampanj även mot en svensk insats fören lösning av väridens livsmedelsproblem. Motionärerna begär mot den angivna bak­grunden att en näringsdelegalion skall knytas lill upplysningsverksamheten i fråga om kost och moiion som ell rådgivande och initialivskapande organ för statliga myndigheter som är berörda av näringsfrågorna. Som områden där näringsfrågorna bör uppmärksammas anges industripolitiken, utbild­ningspolitiken, forskningen, jordbrukspolitiken och biståndspolitiken.

1 motionen 1975:1273 av herr Måbrink m. fl. (vpk) begärs atl socialstyrelsen skall få i uppdrag att utarbeta och till mödravårdscentralerna distribuera ett utförligt informationsmaterial till samtliga nyblivna föräldrar om amning, industritillverkad barnmat, barnets hygien och sömn och andra kring barnels skötsel och utveckling viktiga frågor. Motionärerna anför bl. a. atl den häl­soupplysning som socialstyrelsen i dag erbjuder nyblivna föräldrar är mager och att informationsmaterial om föräldraskapet och det nyfödda barnets skötsel i stor utsträckning saknas.

Upplysningsverksamheten om kost och moiion startades år 1971 med målsättningen alt bryta den konstaterade, sedan länge pågående utvecklingen mot försämrade kost- och motionsvanor. Aktiviteten har beräknats behöva en lång lid för atl få effekt, i första hand en tioårsperiod. Del närings­fysiologiska och rörelsefysiologiska underiaget för aktiviteten - som utar­betats av en särskild medicinsk expertgrupp - har redovisats av social­styrelsen år 1971 i skriften Kost och motion (Socialstyrelsen redovisar nr 19). Som konkreta förslag till ändring av kost- och motionsvanor anges däri att det gäller att anpassa energitillförsel lill energibehov, att begränsa konsumtionen av mättat fett och socker, att öka tillförseln av essentiella näringsämnen och att öka den fysiska aktiviteten. Underiag för upplys­ningsverksamheten om kost och fysisk aktivitet under barnaåren har ut­arbetats av en annan medicinsk expertgrupp och redovisats år 1973 i skriften

 

SoU 1975:5                                                             39

Kost och fysisk aktivitet i barnaåldern (Socialstyrelsen redovisar nr 33). För upplysningsverksamheten om kost och moiion finns en ledningsgrupp, vari ingår företrädare för bl. a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, statens livs­medelsverk, konsumentverket. Svenska kommunförbundet. Landstingsför­bundet, Sveriges industriförbund. Lantbrukarnas riksförbund, LO och Koo­perativa förbundet. Vidare är lill aktiviteten knutna olika projekt- och ex­pertgrupper saml de i del föregående nämnda medicinska expertgrupperna. Upplysningsverksamheten har utformats med inriktning på storhushållen, skolan, idrottsrörelsen och allmänheten.

Med anledning av vad som anförs i motionerna 1975:491 och 1975:1268 bör framhållas alt upplysningsverksamheten syftar till alt följande konsum­tion skall stimuleras, nämligen konsumtionen av grönsaker, frukt, potatis, feilfattiga mjölkprodukter, fisk, magert kött, fjäderfä, matbröd och andra spannmålsprodukter. När det gäller förslagen i motionen 1975:1273 bör sär­skilt framhållas all inom upplysningsverksamheten om kost och moiion ell särskilt projekt bedrivs som avser kostråd för blivande mammor samt att en särskild expertgrupp för närvarande överväger frågor om en kampanj för amning.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att upplysnings­verksamheten om kost och motion i huvudsak syftar till atl åstadkomma sådan ändring av kostvanorna som avses i motionerna 1975:491 och 1975:1268. Då det gäller de mera övergripande synpunkterna på närings­frågorna som framförs i sistnämnda moiion vill utskottet framhålla den betydelse det har att vi i vårt land fortlöpande ägnar uppmärksamhet åt åtgärder som är inriktade på all tillgodose de önskemål på området som framfördes vid FN:s livsmedelskonferens. Utskottet anser del inte påkallat all riksdagen i förevarande sammanhang vidtar någon särskild åtgärd.

Av redogörelsen i del föregående framgår vidare all i upplysningsverk­samheten om kost och moiion behandlas även frågor om kosten för spädbarn. Del finns anledning räkna med alt nämnden för hälsoupplysning mot bak­grund av den debatt på området som nu pågår i samhället i fortsättningen kommer att ägna dessa frågor ytteriigare uppmärksamhet. I anledning av motionen 1975:1273 bör även framhållas alt socialstyrelsen år 1973 utfärdat ell cirkulär om anmälan av föriossningar till barnavårdscentralerna genom ett medicinskt födelsemeddelande samt fastställt en journal för barnhäl­sovård jämte anvisningar i syfte alt främja en fortlöpande uppföljning inom barnhälsovården av olika förhållanden beträffande barnens utveckling och hälsa. Under hänvisning till del anförda avstyrker utskottet motionerna 1975:491, 1975:1268 och 1975:1273.

Upplysningsverksamhet om vaccination mot röda hund. I motionen 1975:797 av fru Fraenkel (fp) och fru Swartz (fp) begärs att riksdagen skall uttala alt socialstyrelsen bör bygga ut informationen om att även vuxna kvinnor kan och bör vaccineras mot röda hund. I mo-

 

SoU 1975:5                                                             40

tionsskälen påpekas bl. a. att för en kvinna, som inte är vaccinerad mot röda hund och som får denna sjukdom under den första tredjedelen av sin graviditet, stor sannolikhet föreligger all hon kommer att föda ett barn med fysisk eller psykisk skada.

Genom medel som anvisas under anslaget lill Skyddsympningar (punkten 21) bekostas ett program för frivillig skyddsympning mot röda hund, som omfattar dels immunitelsprövning av alla gravida kvinnor och vaccinering därefter av icke-immuna, dels vaccinering av alla flickor i 13-14 årsåldern. Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning svarar för produktion av en folder för information lill icke-immuna gravida kvinnor som utdelas av sjukvårdshuvudmännen vid i första hand kvinnokliniker.

Socialutskottet - som vill understryka all vaccineringen mot röda hund är angelägen för kvinnor - anser att det bör ankomma på socialstyrelsen och styrelsens nämnd för hälsoupplysning all i första hand avväga i vilken omfattning resurser bör avdelas för information om vaccinering mot röda hund. Motionen 1975:797 bör därför inte föranleda någon åtgärd av riks­dagen.

Anslagsfrågor. I motionen 1975:1285 av herr Romanus (fp) begärs att anslaget skall höjas till 10,5 milj. kr., varav 9,5 milj. kr. beräknas för ökad upplysningsverksamhet i förhållande till innevarande budgetår samt

1   milj. kr. för utökad upplysningsverksamhet om alkohol, narkotika, sömn­medel och lugnande medel. Såvitt avser sistnämnda belopp framställs ett yrkande av samma innehåll i motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp). Motionen 1975:349 av hertar Lundgren (s) och Andersson i Lycksele (s) innefattar krav på att det för innevarande budgetär beräknade beloppet av

2   milj. kr. för en särskild informationsverksamhet genom ungdoms- och kvinnoorganisationer om den nya abortlagstiftningen och om olika abort­förebyggande åtgärder skall höjas samt att även folkrörelser utan speciell kvinno- eller ungdomsinriktning - exempelvis idrotts- och nykterhetsrö­relserna, religiösa samfund'och organisationer -också skall ges möjligheter att medverka i informationsverksamheten. Frågan om medel för sistnämnda informationsverksamhet tas även upp i motionen 1975:1233 av fröken An­dersson m. fl. (c). Motionärerna begär att anslaget skall höjas med 2 milj. kr. utöver det anslagsbelopp regeringen föreslagit så att även under nästa budgetår bidrag med nämnda belopp kan utgå till informationsverksamheten genom ungdoms- och kvinnoorganisationer. Slutligen begärs i motionen 1975:1276 av herr Nilsson i Agnas m. fl. (m, s, c, fp, vpk) att behovet av anslag till Riksförbundet VISIR - förslagsvis 125 000 kr. - skall beaktas vid medelsanvisningen.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redovisningen har för in­nevarande budgetår anvisats tillhopa 8,5 milj. kr. för hälsovårdsupplysning. Med hänsyn till atl regeringen i budgetpropositionen för motsvarande verk-

 

SoU 1975:5                                                            41

samhet under näsia budgetår beräknat endast ett belopp av 7,5 milj. kr. har utskottet ingående övervägt frågan om storieken av de olika poster som går in under anslaget. Utskottet har därvid gjort följande bedömning. En begränsad uppräkning i förhållande till anslagen för innevarande budgetår bör som förutsatts i budgetpropositionen ske såvitt avser följande ändamål, nämligen bidrag till organisationer, informationsverksamhet i fråga om sexu­al- och samlevnadsfrågor genom nämnden för hälsoupplysning, övrig häl­soupplysning samt administrationskostnader för nämnden för hälsoupplys­ning. Vidare bör i enlighet med av utskottet inhämtade uppgifter om de beräkningar som ligger till grund för medelsberäkningen drygt 2 milj. kr. anvisas för särskild informationsverksamhet om preventivmedelsrådgivning och andra aborlförebyggande åtgärder genom vissa organisationer. I fråga om upplysningsverksamheten beträffande kost och motion har, enligt vad utskottet inhämtat, regeringen räknat med en viss, tillfällig nedgång av anslagsbehovet. Då utskottet anser att denna verksamhet under nästa bud­getår i allt väsentligt bör ha samma omfattning som under innevarande budgetår förordar ulskoitet att posten beräknas till 1300 000 kr. Mot bakgrund av atl medelsanvisningen för den informationskampanj i tobaks­frågan, som kommer att föreslås i den väntade propositionen med förslag om olika åtgärder för alt begränsa tobakens skadeverkningar, kan beräknas komma alt uppgå till ca 2 milj. kr. bör medelsanvisningen för informa­tionsverksamheten i fråga om beroendeframkallande medel kunna begränsas i avvaktan på propositionen. I sammanhanget har utskottet beaktat atl frågan om ytteriigare medel för informationsverksamhet på alkoholområdel bör las upp i samband med prövningen av förslag, som grundar sig på det av alkoholpolitiska utredningen i oktober 1974 avgivna betänkandet (SOU 1974:90-93) Alkoholpolitik. Utskottet förutsätter alt regeringen snarast möj­ligt förelägger riksdagen förslag i anledning av betänkandet. Dådet slutligen gäller kostnaderna för utgivning av tidningen Vigör under nästa budgetår har utskottet inhämtat atl del finns skäl räkna med all vid ingången av budgetåret en reservation kommer all finnas som läcker kostnaden.

Utskottets ställningslagande innebär i sammanfattning atl under anslaget medel bör anvisas med belopp som överstiger regeringens förslag med 800 000 kr. Anslaget bör således bestämmas lill 8 300 000 kr.

I enlighet med det anförda bör även för nästa budgetår bidrag utgå till informationsverksamhet om preveniivmedelsrådgivning och andra abort­förebyggande åtgärder genom vissa organisationer. Medel från denna post bör i princip förbehållas ungdoms- och kvinnoorganisationer. Med beak­tande av den höjning av poslen som i enlighet med det ovan sagda kommer alt ske bör socialstyrelsen vara oförhindrad att om synneriiga skäl föreligger ge bidrag även åt andra organisationer som har ungdom och kvinnor bland sina målgrupper. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning motionen 1975:349.

 

SoU 1975:5                                                             42

Riksförbundet VISIR har hos nämnden för hälsoupplysning anhållit om ett bidrag av 98 000 kr. för budgetåret 1975/76. Det bör enligt utskottets mening ankomma på nämnden för hälsoupplysning att, inom ramen för det anslag som utskottet förordat, göra den närmare avvägningen av vilket bidrag som bör utgå lill riksförbundet. Motionen 1975:1276 bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottets ställningstagande i de här behandlade anslagsfrågorna innebär all yrkandena i motionerna 1975:345 och 1975:1276 avstyrks saml atl för­slagen i motionerna 1975:349, 1975:1233 och 1975:1285 i viss utsträckning tillgodoses.

Utskottet hemställer

1.     beträffande åtgärder mot tobaksrökning att riksdagen avslår motionerna 1975:116, 1975:1275 och 1975:1792,

2.     beträffande upplysningsverksamheten om kost och moiion atl riksdagen avslår motionerna 1975:491, 1975:1268 och 1975:1273,

3.     beträffande upplysningsverksamhet om vaccination mot röda hund alt riksdagen avslår motionen 1975:797,

4.     atl riksdagen i anledning av regeringens förslag, motionen 1975:349, motionen 1975:1233 och motionen 1975:1285 samt med avslag på motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, och motionen 1975:1276 till Hälsovårdsupplysning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 8 300 000 kr.

23.     F6-F8. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F6-F8
(s. 100-102) och hemställer

atl riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård ell reser­
vationsanslag av 50000 kr.,

2.    lill Bidrag till nordiskt institut fÖr odontologisk materialprovning ett reservationsanslag av 500 000 kr.,

3.    till Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 4 780 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

24.     G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. Regeringen har under punk­
ten G 1 (s. 104-111) föreslagit riksdagen atl bemyndiga regeringen all vid
karolinska sjukhuset inrätta en tjänst som överiäkare i SKBe 3 samt alt
till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett
förslagsanslag av 455 137 000 kr.

 

SoU 1975:5                                                             43

Motioner

1.   I motionen 1975:1239 av fröken Engman (s) hemställs

a)   all riksdagen bemyndigar regeringen att vid Karolinska sjukhuset in­rätta en tjänst som överiäkare i SKBe 3 i neuropalologi ft. o. m. budgetåret 1975/76, saml

b)  att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 210 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 455 347 000 kr.

2. I motionen 1975:1299 av herr Wiklund (s) hemställs atl riksdagen be­
slutar atl lill Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 195 000 kr. förhöjt för­
slagsanslag av 455 332 000 kr. för inrättande av en tjänst som biträdande
överiäkare i SKBe 1 vid reumatologiska kliniken vid sjukhuset.

Utskottet

Direktionen för karolinska sjukhuset har i fråga om inrättande av tjänster för överordnade läkare vid olika kliniker vid sjukhuset föreslagit dels atl fyra tjänster som överiäkare skall inrättas i utbyte mot lika många tjänster som biträdande överiäkare, dels att fyra tjänster som biträdande överiäkare skall tillföras sjukhuset, däribland en tjänst vid den reumatologiska kliniken. Tjänsten skall tillgodose behovet av reumatologisk expertis för behandling av reumatiskt sjuka barn och för konsultation inom sjukhuset. Socialsty­relsen har tillstyrkt den föreslagna omvandlingen av fyra tjänster som bi­trädande överiäkare till tjänster som överläkare samt förslaget om inrättande av tjänster som biträdande överiäkare i vad avser två tjänster. Styrelsen har inte ansett sig kunna tillstyrka den begärda tjänsten som biträdande överläkare vid den reumatologiska kliniken. Därvid har styrelsen hänvisat till den bristande tillgången på vidareutbildade läkare och behovet av en utbyggnad av specialiteten reumalologi även utanför de stora undervisnings­sjukhusen. Föredragande departementschefen har förordat endast ett av di­rektionens förslag i fråga om ovan angivna tjänster, nämligen ett förslag om inrättande av en tjänst som överiäkare vid sjukhusels ögonklinik i utbyte mot en där befintlig tjänst som biträdande överläkare.

1 motionen 1975:1239 av fröken Engman (s) begärs bemyndigande för regeringen att inrätta en tjänst som överiäkare i neuropalologi vid karolinska sjukhuset saml atl medel för tjänsten anvisas.

1 motionen 1975:1299 av herr Wiklund (s) begärs att medel skall anvisas för inrättande av den av direktionen begärda tjänsten som biträdande över­läkare vid reumatologiska kliniken.

Den inledningsvis lämnade redovisningen visar vilka tjänster vid karo­linska sjukhuset som enligt direktionens mening bör prioriteras. Bland de nya tjänster som direktionen begärt finns inte någon tjänst i neuropalologi.

 

SoU 1975:5                                                                           44

Enligt uskottets mening föreligger inte några omständigheter som utgör skäl all frångå direktionens bedömning och inrätta en överiäkartjänst i äm­net. Med hänsyn lill vad socialstyrelsen anfört rörande den föreslagna tjänst­en i reumalologi kan utskottet inte heller tillstyrka att en sådan tjänst inrättas. 1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975:1239 och 1975:1299.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag atl en tjänst som överiäkare vid sjukhusets ögonklinik inrättas i utbyte mot en där befintlig tjänst som bi­trädande överiäkare.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Ulskoitet hemställer

att riksdagen med bifall lill regeringens förslag samt med avslag på motionerna 1975:1239 och 1975:1299

1.    bemyndigar regeringen att vid karolinska sjukhuset inrätta en tjänst som överiäkare i SKBe 3,

2.    till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 455 137 000 kr.

25. G 2-G 8. Karolinska sjukhuset: Utrustning m. fl. anslag. Utskottet till­styrker regeringens förslag under punkterna G 2-G 8 (s. 111-131) och hem­ställer

1. att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1975/76 anvisar ell reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

2.           alt riksdagen

a)   bemyndigar regeringen atl vid akademiska sjukhuset i Upp­sala inrätta en tjänst som överiäkare i SKBe 3,

b)  till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 56 282 000 kr.,

 

3.    alt riksdagen lill Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 55 355 000 kr.,

4.    all riksdagen lill Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 kr.,

5.    att riksdagen

 

a)   bemyndigar regeringen atl godkänna avtal mellan staten och Malmöhus läns landstingskommun om överiåtelse av bakle-riologi- och patologibyggnaderna i Lund m. m., i huvudsaklig överensstämmelse med vad föredragande departementschefen angett i propositionen,

b)  bemyndigar regeringen att godkänna avtal mellan staten och Malmöhus läns landstingskommun om investeringsersätining för anordnande av utökade lokaler vid lasarettet i Lund åt rätts­medicinsk verksamhet i Lund,

 

SoU 1975:5                                                            45

c) till Bidrag till kommunala undeivlsningssjukhus för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.,

6.    atl riksdagen till Forsknings- och utbildningsverksamhet vid vård­centralen i Dalby för budgetåret 1975/76 anvisar ett reserva­tionsanslag av 2 649 000 kr.,

7.    att riksdagen till Vidareutbildning av läkare för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 700000 kr.

26. G 9. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. Regeringen har un­der punkten G 9 (s. 131-136) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 530 000 kr.

Motion

I motionen 1975:485 av herr Kariehagen m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen under socialhuvudtileln, punkten G 9, till bistånds- och kata­strofutbildning av läkare m. fl., specialkurser för läkare och sjuksköterskor i bistånds- och katastroftjänsl, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 230 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Under de tre senaste budgetåren har under anslaget till Viss krigssjuk-vårdsutbildning m. m. under femte huvudtiteln anvisats medel för en spe­cialkurs om ca tio veckor i socialstyrelsens regi i iropikmedicin, nutrition, m. m. avsedd i första hand för inom hälso- och sjukvårdsområdet yrkes­verksamma deltagare i den särskilda bistånds- och kalaslrofuibildning, som anordnas av biständsutbildningsnämnden. I specialkursen har även fått delta personer - huvuddelen läkare och sjuksköterskor - som haft för avsikt att gå ut i biståndstjänst i olika biståndsorgans regi och vilka endast sökt till specialkursen.

Under innevarande budgetår har under hösten 1974 anordnats en spe­cialkurs med ca 30 deltagare och i januari påbörjats en kurs med ungefär lika många deltagare. Huvudmän för dellagarna i kurserna är SIDA, Röda korset. Rädda barnen samt olika kyrkliga missions- och biståndsorgan m. fl. Huvudmännen har i viss utsträckning bidragit till kostnader för lärare m. m. och lill kursdeltagarnas kostnader för uppehälle m. m. Icke någon deltagare i kurserna har tillhört biståndsutbildningsnämndens katastrof- och bistånds­utbildning.

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår angivit behovet av deltagarplatser i specialkursen under närmaste femårsperiod till 70-105 med viss fördelning på biståndsutbildningsnämnden, SIDA, kyrkliga missions- och biståndsorgan. Rädda barnen. Röda korset och nordiska grann-

 

SoU 1975:5                                                             46

länder som huvudmän för deltagarna. Socialstyrelsen har för bestridande av kostnader för lärare m. m. och för deltagarnas uppehälle m. m. avseende två specialkurser för bistånds- och kalaslrofuibildning av hälso- och sjuk­vårdspersonal för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 440 000 kr. Styrelsen har samtidigt beräknat inkomster för kurserna till samma be­lopp. Regeringen har under förevarande anslag beräknat såväl utgifter som inkomster lill 230 000 kr. för kursverksamheten.

1 motionen 1975:485 av herr Karlehagen m. fl. (c, m, fp) begärs att me­delsanvisningen under anslaget skall höjas med 230 000 kr. utöver rege­ringens förslag för alt två specialkurser skall anordnas under nästa budgetår.

1 regeringens förslag förutsätts att kostnaderna för den för nästa budgetår beräknade specialkursen skall motsvaras av intäkter till motsvarande belopp. Under förutsättning alt samma princip om täckning av kostnaderna tillämpas finns enligt utskottets mening inte något hinder för att under budgetåret ytterligare en kurs anordnas liksom skett under innevarande budgetår. Enligt vad utskottet inhämtat har socialstyrelsen resurser för kursledning beträf­fande två specialkurser. Huvudsyftet med motionen 1975:485 kan således enligt utskottets mening tillgodoses utan någon förändring av medelsbe­räkningen. Motionsyrkandet avstyrks.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte heller i övrigt någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:485 till Efterutbildning av viss sjukvårdsperso­nal m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 530 000 kr.

27.     G 10. Nordiska hälsovårdshögskolan. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 10 (s. 136-138) och hemställer

att riksdagen lill Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 151 000 kr.

Övrig sjukhusvård m. m.

28.     H 1-H 9. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag. Utskot­
tet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1-H 9 (s. 139-151) och
hemställer

1.           alt riksdagen

a)   bemyndigar regeringen att vid den rättspsykiatriska kliniken i Stockholm inrätta en tjänst som överiäkare i SKBe 3,

b)  till  Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 33 632 000 kr.,

2. all riksdagen lill Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr..

 

SoU 1975:5                                                            47

3.    atl riksdagen lill Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsan­slag av 143 000 000 kr.,

4.    att riksdagen lill Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ell förslagsanslag av 1 597 000 000 kr.,

5.    att riksdagen till Bidrag till anordnande av radioierapeviiska kli­niker för budgetåret 1975/76 anvisar ell förslagsanslag av 1000 000 kr.,

6.    atl riksdagen till Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 3 583 000 kr.,

7.    alt riksdagen till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservations­anslag av 1 555 000 kr.,

8.    att riksdagen till Viss krigssjukvårdsutbildning m. m. för budget­året 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 413 000 kr.,

9.    all riksdagen till Bidrag till pensioner JÖr vissa provinsialläkare för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 025 000 kr.

Ungdomsvård m. m.

29. I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Regeringen har under punkten I 1 (s. 155-159) föreslagit riksdagen atl bemyndiga regeringen atl påbörja och genomföra försöksverksamhet inom socialvården i enlighet med vad föredragande departementschefen förordat saml atl lill Ungdomsvårds­skolorna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 111 283 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:483 av fru Johansson i Uddevalla (s) hemställs all
riksdagen beslutar

a)   atl Gräskärrs yrkesskola, Uddevalla, försöksvis får dispens atl efter ansökan direkt från barnavårdsnämnd/social centralnämnd i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län få intaga underåriga som omhändertagits för utredning,

b)  att Gräskärrs yrkesskola försöksvis får användas för förvar enligt 33 och 37 §§ barnavårdslagen av ungdomar från Uddevalla och näriiggande kommuner.

2. 1 motionen 1975:489 av herrar Mathsson i Fagersta (s) och Sundgren
(s) hemställs att riksdagen anhåller atl regeringen tar initiativ som syftar
till att Sundbo ungdomsvårdsskola från och med våren 1976 kan starta
försöksverksamhet med frivillig intagning och samtidig vård av flickor och

 

SoU 1975:5                                                             48

pojkar, saml atl denna försöksverksamhet skall kunna medge fortsall frivillig vård ulan hänsyn till vad som sägs om åldersgräns uppåt i 67 § andra stycket barnavårdslagen.

3. I motionen 1975:1278 av fru Olsson i Hölö (c) och fröken Pehrsson
(c) hemställs atl riksdagen beslutar

a)   att lill Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för placering i enskilda hem anvisa ell i förhållande till regeringens förslag med 1 100 000 kr. förhöjt förslagsanslag på 112 383 000 kr.,

b)  alt i övrigt beakta vad som i motionen anförts.

4. I motionen 1975:1811 (motivering i motionen 1975:1104) av herr Gadd
m. fl. (s) hemställs alt riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller viklen
av att i den försöksverksamhet som planeras för att pröva socialutredningens
förslag fylleristraffet ersätts med en samordnad medicinsk och social vård­
insats.

Utskottet

Förra året lade foslerbarnsutredningen och socialutredningen fram förslag som berör vikliga delar av gällande lagstiftning och organisation på det sociala området.,I budgetpropositionen anför föredragande departements­chefen att det är angeläget att en försöksverksamhet påbörjas för att ge praktisk erfarenhet från reformarbetet inom socialvården. En sådan försöks­verksamhet bör främst avse barna- och ungdomsvården men även beröra nykterhetsvården och narkomanvården. Försöksverksamheten bör utformas så att primärkommunerna ges möjlighet att som huvudmän för vården pröva nya behandlingsmetoder och att ta det sammanhållna huvudansvaret för såväl den öppna som den institutionella vården, oavsett om den är allmänt förebyggande eller utgör ett direkt led i behandlingen. Försöksverksamheten bör omfatta förutom primärkommunernas resurser, landstingskommunala och statliga instilutionsresurser i form av barnhem, ungdomsvårdsskolor och nykierhetsvårdsanstalter. Dessutom bör genom försöksverksamheten kunna belysas en rad frågor som gäller samordningen mellan primärkom­munernas sociala verksamhet och landstingens hälso- och sjukvård.

Departementschefen förordar att en försöksverksamhet med en sådan in­riktning som ovan angetts påbörjas nästa budgetår och genomförs i en region med tillräckligt underiag av institutionella behandlingsresurser. Förutom de instilutionsresurser som ställs lill förfogande bör 3 milj. kr. få tas i anspråk inom ramen för de medel som anvisas under förevarande anslag. Depar­tementschefen räknar med alt ett antal vårdavdelningar bör kunna slängas med hänsyn lill föreliggande plaisöverskott och alt en reducering kan ske av personalen vid de skolor som skall delta i försöksverksamheten. De­partementschefen förordar atl den frivilliga vård som skall ges inom ramen för den nämnda försöksverksamheten bör få ske utan hinder av bestäm­melserna i barnavårdslagen, ungdomsvårdsskolestadgan och tillämpnings-

 

SoU 1975:5                                                             49

kungörelsen lill nykierheisvårdslagen.

Utskottet - som inhämtat alt försöksverksamheten kommer atl bedrivas i Skåneregionen och att en särskild ledningsgrupp tillsatts för verksamheten - tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen atl påbörja och genomföra försöksverksamheten i enlighet med vad som förordats av departements­chefen.

I motionen 1975:1811 av herr Gadd m. fl. (s) förordas att under försöks­verksamheten möjligheterna skall prövas atl ersätta fyllerislraffet med en samordnad medicinsk och social vårdinsats. Utskottet, som förra året un­derströk vikten av atl förslag i anledning av fyllerislraffutredningens be­länkande snarast möjligt föreläggs riksdagen, anser alt del bör ankomma på den ledningsgrupp, som tillsatts för försöksverksamheten, alt närmare pröva utformningen av försöken på nykterhetsvårdsområdet. Utskottet, som här också vill hänvisa till punkten 31, anser därför att någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen inte bör vidtas.

Den omständigheten atl en försöksverksamhet med stark inriktning på ungdomsvården sätts i gång i viss region får enligt utskottets mening inte leda lill atl de omfattande försök som sedan flera år pågår i syfte atl förbättra behandlingsmetoderna på ungdomsvårdsskolorna sätts i efterhand. Vad som anförs i budgetpropositionen ger inte heller anledning befara atl så kommer all bli 'fallet.

Vid några skolor pågår försöksverksamhet med frivillig vård - numer även för vissa s. k. överåriga elever - saml vård av pojkar och filekor på samma skolor. I motionen 1975:489 av herrar Mathsson i Fagersta (s) och Sundgren (s) yrkas atl regeringen skall ta initiativ som syftar till att även Sundbo ungdomsvårdsskola från och med våren 1976 skall omfattas av försöksverksamheten. I motionsskälen förordas all skolan ändras till ett socialt rehabiliteringscentrum och all försöksverksamheten skall bedrivas i intimt samarbete med berörda primärkommuner.

En annan fråga, som har samband med den pågående utvecklingen på ungdomsvårdsseklorn - strävan att tillämpa närhetsprincipen - tas upp i motionen 1975:483 av fru Johansson i Uddevalla (s). Motionären vill - med avvikelse från gällande ordning, som innebär atl socialstyrelsen beslutar om intagning på ungdomsvårdsskola- att Gräskärrs yrkesskola i Uddevalla skall få dispens atl, efter ansökan från barnavårdsnämnd/social central­nämnd i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län, besluta om intagning på skolan av underåriga som omhändertagits för utredning. Motionären vill också alt nämnda ungdomsvårdsskola försöksvis skall få användas för förvar av ungdomar från Uddevalla och närliggande kommuner, som är tillfälligt omhändertagna av polisen med stöd av vissa bestämmelser i barnavårdslagen (33 och 37 §§).

Motionsyrkandena och de synpunkter som anförs i moiionsskälen ger enligt utskottets mening belägg för att det på olika håll såväl hos skolstyrelse som hos berörd personal finns ell stort positivt intresse för all trots den

4 Riksdagen 1975. 12 saml. Nr 5

 

SoU 1975:5                                                             50

ovisshet som råder rörande ungdomsvårdsskolornas framlida ställning fort­sätta den utveckling av vården vid skolorna som ständigt pågår. I enlighet med vad som anförs i motionen 1975:1278 av fru Olsson i Hölö (c) och fröken Pehrsson (c) - vilken moiion närmare behandlas i del följande -pågår sådan utveckling på samtliga skolor som ett led i det dagliga arbetet.

Det ankommer i första hand på socialstyrelsen atl bedöma på vilka skolor försöksverksamhet skall bedrivas. I överensstämmelse med det tidigare sag­da är del också angelägel atl de ansträngningar, som görs för att förbättra vården även vid skolor där särskild sådan verksamhet inte pågår, i all möjlig utsträckning får stöd av styrelsen. Då del gäller att pröva frågor av det slag som tas upp i motionsyrkandena kan man inte borise från att utbygg­naden av den öppna vården medfört atl ungdomsvårdsskoleorganisationen har kunnat minskas under senare år. Socialstyrelsen har tillsatt en arbets­grupp med uppgift atl utreda behovet av kvalitativa och kvantitativa in­stilutionsresurser inom barnhems-, ungdomsvårdsskole- och nykterhetsvår­den med syfte alt bl. a. undersöka alternativa användningsområden för över­taliga institutioner. Detta utredningsarbete får inte föregripas. Såvitt avser den aktuella beläggningssituationen finns skäl erinra om all departements­chefen anser det möjligt alt lägga ned en skola i Västsverige, nämligen Forsane. Utskottet, som inte motsätter sig nedläggning av skolan, vill fram­hålla atl nedläggningen torde får konsekvenser för övriga skolor i regionen, däribland Gräskärr.

Utskottet vill då del gäller frågan om försök med decentraliserad intagning på ungdomsvårdsskola upplysa alt spörsmålet om inrättande av ett regionalt organ för ändamålet ingående övervägts inom socialdepartementet hösten 1974 i samband med diskussioner rörande den tidigare nämnda försöks­verksamheten i Skåneregionen. Tanken på alt inrätta ett sådant organ över­gavs emellertid med hänsyn till all uppbyggnad av en regional intagnings­nämnd med bland annat juridisk expertis skulle kräva alltför stora resurser. Utskottet vill i delta sammanhang också framhålla atl socialstyrelsen numera har möjlighet atl mycket snabbi meddela beslut i intagningsärenden.

På grund av det anförda anser utskottet atl riksdagen inte nu bör la något iniiiialiv i de avseenden som berörs i motionerna 1975:483 och 1975:489. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet behandlar slutligen den i det föregående nämna motionen 1975:1278. Som bakgrund till huvudyrkandel i motionen må nämnas föl­jande. Föredragande departementschefen beräknar en höjning av anslaget för ungdomsvårdsskolorna med 8 664 000 kr. till 111 283 000 kr. Han be­räknar därvid alt ca 350 elever skall placeras i enskilda hem och beräknar fördetta ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med vad socialstyrelsen föreslagit en delpost om 5 376 000 kr., vilket innebär en minskning i för­hållande till innevarande budgetår med 1 100 000 kr. Enligt motionärernas mening bör anslagsposten inte skäras ned. Motionärerna framhåller värdet av den vård utom skola (vusk) som erhålls genom att eleverna placeras

 

SoU 1975:5                                                            51

i fosterhem under vilken vårdtid stöd lämnas från ungdomsvårdsskolan. De anser mot bakgrunden av det sagda att antalet placeringar beräknats alltför lågt av departementschefen. Vidare hävdar motionärerna att ersätt­ningen till fosterföräldrarna ligger långt under de taxor för fosteriega som finns i Kommunförbundets rekommendationer.

Utskottet, som i likhet med motionärerna vill understryka värdet av vård utom skola, vill framhålla atl huvudorsaken lill atl anslagsposten till fos-lerhemsplaceringar reducerats i regeringens förslag är att söka i det för­hållandet alt vuskplaceringar i allt högre grad sker på så sätt att elever börjar studera vid folkhögskolor eller vid andra skolor, där de bor i internal. Som framgår av den sammanställning som lämnas i budgetpropositionen föreslår regeringen som en följd härav ökade anslag till kurser, utbildnings­anstalter m. m. och till inackorderingshem med tillhopa 801 000 kr. Då dess­utom de aktuella delposterna är förslagsvis beräknade finns inte något eko­nomiskt hinder för att ett större antal elever än vad departementschefen beräknat placeras i enskilda hem. Utskottet vill i anslutning härtill under­stryka att det är av stor betydelse för framgång i studierna att vederbörande placeras i lämplig boendemiljö - i många fall är härvidlag ett bra fosterhem del bästa alternativet.

Beträffande frågan om storieken av belopp som utbetalas för inackordering i enskilda hem för ungdomsvårdsskoleelever har utskottet inhämtat följande från socialstyrelsen. Beloppen varierar från ca 500 kr. lill 2 000 kr. per månad. Undantagsvis utbetalas ännu högre belopp. De stora variationerna i beloppen beror på atl eleverna ofta själva bidrar med viss del av kostnaden. Nämnda belopp avser endast ersättning för kost, hyra och tillsyn. Till beloppen kom­mer fickpengar, reseersättningar, arvoden till läkare och landläkare m. m. Det är svårt att göra en jämförelse mellan belopp som utbetalas av kom­munerna till fosterhem och till hem i vilka ungdomsvårdsskoleelever placeras. Detta beror bl.a. på all ungdomsvårdsskoleeleverna i större utsträckning än den övriga gruppen delvis själva kan betala sin inackorderingsersättning.

Med hänsyn till vad utskottet anfört finns det inte anledning att bestämma den delpost som här är i fråga lill högre belopp än vad regeringen föreslagit. Såvitt avser frågan om storieken av inackorderingsersätlningarna anser sig ulskoitet kunna utgå från att socialstyrelsen noggrant följer kostnadsut­vecklingen på den kommunala sidan. I enlighet med det anförda är någon riksdagens åtgärd i anledning av det aktuella moiionsyrkandet i motionen 1975:1278 inte erforderiig.

Vad motionärerna i övrigt anfört och yrkat påkallar enligt utskottets me­ning inte något annat uttalande än vad som innefattas i del ovan sagda.

Utskottet hemställer

1. atl riksdagen bemyndigar regeringen att påbörja och genomföra
försöksverksamhet inom socialvården i enlighet med vad fö­
redragande departementschefen förordat,

2.           all riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

 

SoU 1975:5                                                             52

på motionen 1975:1278 i motsvarande del till Ungdomsvårds­skolorna: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett för­slagsanslag av 111283000 kr.,

3.    beträffande vissa frågor om försöksverksamhet att riksdagen avslår motionen 1975:483, motionen 1975:489 och motionen 1975:1811.

4.    beträffande vissa allmänna synpunkter på ungdomsvårdssko­lorna att riksdagen avslår motionen 1975:1278 i motsvarande del.

30. 1 2-1 5. Ungdomsvårdsskolorna: Engängsanskaffning av inventarier m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna 12-15 (s. 159-163) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1.    till Ungdomsvårdsskolorna: Engängsanskaffning av inventarier m. m. ett reservalionaanslag av 1 000 kr.,

2.    till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservations­anslag av 572 000 kr.,

3.    till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. ett för­slagsanslag av 700 000 kr.,

4.    till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barna­vårdslagarna m. m. ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Nykterhetsvård m. m.

31. Vissa särskilda frågor

Motioner

1.   1 motionen 1975:345 av herr Helén m. fi. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen begär att förslag till nytt statsbidragssystem lill akutkliniker för vård och behandling av berusade personer, som ersättning för nuvarande former av omhändertagande av fyllerister, läggs fram för riksdagen under 1975 i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.   I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, atl riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1, bilaga 7, beslutar all hos regeringen begära att del åtgärdsprogram för atl begränsa sniffningen som framlagts av en arbetsgrupp inom socialstyrelsen snarast omsätts i praktiskt handlande.

Utskottet

I fylleri.siraffutredningens betänkande (SOU 1968:55-56) Bot eller böter har, som berörts under punkten 29, föreslagits att fylleri skall avkrimina-

 

SoU 1975:5                                                             53

liseras och atl särskilda akutkliniker för vård och behandling av berusade personer skall ersätta nuvarande former av omhändertagande av fyllerister. I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) begärs att förslag lill nytt statsbidragssystem för akutkliniker skall läggas fram för riksdagen under 1975.

I tillhopa fem motioner, som väckts vid årets riksdag och som senare kommer alt behandlas av justitieulskottet, las upp frågan om avkrimina-lisering av fylleri och - i motionen 1975:136 av herr Helén m. fl. (fp) -ersättande av fyllerislraffet med vård och behandling.

Utskottet som vid föregående års riksdag (SoU 1974:5, s. 33) underströk vikten av att förslag i anledning av fyllerislraffutredningens betänkande snarast möjligt föreläggs riksdagen, anser all justilieulskotlets prövning av angivna motioner inte bör föregripas. Socialutskottet vill emellertid framhålla angelägenheten av all frågan om kostnadsansvaret för akutkliniker ägnas stor uppmärksamhet vid prövningen av utredningens förslag och vid be­handlingen av huvudmannaskapsfrågorna i anslutning till socialulredning-ens arbete. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet är inte påkallad. Utskottet avstyrker därför nämnda yrkande i motionen 1975:345.

I juli månad förra året avgav en av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp en rapport med förslag till åtgärder mot sniffning. 1 sill av riksdagen god­kända betänkande 1974:34, som avgavs i oktober månad, framhöll social­utskottet att del är angeläget alt, sedan rapporten remissbehandlats, so­cialstyrelsen utan dröjsmål tar ställning till de förslag som framlagts i denna och i den mån förslagen kräver beslut av statsmakterna gör erforderiiga framställningar hos regeringen. Mot bakgrund av det sagda och då utskottet har inhämtat att socialstyrelsen kommer alt ta ställning till arbetsgruppens rapport under innevarande månad anser utskottet atl det inte är erforderiigt att någon riksdagens åtgärd vidtas i anledning av motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c), såvitt däri yrkas atl riksdagen skall begära att det åtgärdsprogram som lagts fram i rapporten snarast skall om­sättas i praktiskt handlande. Moiionsyrkandet avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande slalsbidrag till s. k. akutkliniker atl riksdagen avslår
motionen 1975:345, såvitt här är i fråga,

2. beträffande åtgärder mot sniffning atl riksdagen avslår mo­
tionen 1975:773, såvitt här är i fråga.

32. J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader. J 2. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1 och J 2 (s. 166-169) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens vårdanstaherför alkoholmissbrukare: Driftkostnader ett förslagsanslag av 29 597 000 kr..

 

SoU 1975:5                                                             54

2.   till Statens vårdanstalterför alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. ett reservationsanslag av 100 000 kr.

33. J 3. Bidrag till anordnande av erkända värdanstalter för alkoholmiss­brukare m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända värdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. Regeringen har under punkterna J 3 och J 4 (s. 169-172) föreslagit

(J 3) all riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reserva­tionsanslag av 900 000 kr.,

(J 4) all riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen för­ordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. samt lill Bidrag lill driflkonst-nader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 121 900 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, alt riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76

a)   till ytteriigare 100 nya platser i inackorderings- och behandlingshem för alkohol- och narkotikamissbrukare utöver regeringens förslag anvisar 1,8 milj. kr. under J 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

b)  lill driften av inackorderings- och behandlingshem utöver regeringens förslag anvisar 1,5 milj. kr. under J 4 Bidrag lill driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

2. I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 7, beslutar

a)  att slalsbidragsreglerna för anordnande av erkända vårdanstalter ändras i enlighet med socialstyrelsens förslag,

b) alt under punkten J 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 2 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 3 100 000 kr.,

c)  all under punkten J4 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdan­stalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt anslag av 123 900 000 kr.

Utskottet

Från anslaget under J 3 utgår bidrag för alt anordna erkänd eller enskild vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s. k.

 

SoU 1975:5                                                             55

övergångshem. Bidrag utgår också för atl anordna behandlingshem och in-ackprderingshem för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 18 000 kr. per plats. Regeringen har beräknat anslagsbehovet till 900 000 kr. för att anordna ytteriigare 50 platser vid inackorderingshem och behandlings­hem. Beräkningen bygger således på oförändrade bestämmelser.

I motionerna 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) och 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) framställs yrkanden som innebär begäran om en medelsanvisning som ger utrymme för all utöver vad regeringen föreslagit anordna 100 platser vid inackorderingshem och behandlingshem. 1 motionen 1975:773 yrkas därjämte i här aktuell del atl stalsbidragsbe-stämmelserna skall ändras i enlighet med förslag av socialstyrelsen inne­bärande att statsbidrag skall kunna utgå med högst 20 000 kr. eller, om särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.

Som framhålls i motionerna går utvecklingen inom nykterhetsvården mot öppnare vårdformer. Inackorderingshemmen utgör ett viktigt led i ut­vecklingen. Nykterhetsvårdens anstaltsutredning har i uppgift att undersöka även den vårdform som dessa hem utgör. Utredningen beräknas slutföra detta uppdrag i år. Det bör vid bedömningen av frågan om utökningen av antalet platser i inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare beaktas att utredning på området pågår. Mot denna bakgrund och med beaktande av all det på narkomanvårdssidan finns ett behov av utbyggnad av in­ackorderingshem och behandlingshem biträder utskottet regeringens förslag, såvitt avser beräkningen av antalet nya platser. Motionsyrkandena i mot­svarande del avstyrks följaktligen.

Med hänsyn till den översyn av slalsbidragsbeslämmelserna för narko­manvården och för inackorderingshem för alkoholmissbrukare, som riks­dagen på ulskottets begäran hemställt om (SoU 1974:5, s. 39), kan utskottet f n. inte tillstyrka en ändring av slalsbidragsreglerna då det gäller anord­ningsbidragen. Utskottet avstyrker således motionen 1975:7731 motsvarande del.

Utskottet har inte heller i övrigt något atl erinra mot medelsberäkningen under J 3.

Från anslaget J 4 utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmiss­brukare samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamiss­brukare.

Ulskottets ställningstagande beträffande anslaget under J 3 innebär atl utskottet avstyrker motionerna 1975:345 och 1975:773 även i den mån däri yrkas uppräkning utöver vad regeringen föreslagit av medel lill drift­kostnader till inackorderingshem och behandlingshem.

Även i övrigt biträder utskottet regeringens förslag under J 4. Delta in­nebär bl. a. att utskottet tillstyrker en icke oväsentlig uppräkning av drift­bidraget till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt att högsta bidragsbeloppet för inackorderingshem och behandlingshem för

 

SoU 1975:5                                                             56

narkotikamissbrukare ökas från 35 000 kr. lill 40 000 kr. per plats och år. Utskottet hemställer

1.    atl riksdagen beträffande grunderna för bidrag lill anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. avslår motionen 1975:773 i motsvarande del,

2.    att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:345 och motionen 1975:773, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till anordnande av erkända vård­anstalterför alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

3.    att riksdagen godkänner de av föredragande departementsche­fen förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkost­nader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

4.    atl riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:345 och motionen 1975:773, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till driftkostnader vid erkända vård­anstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 121 900 000 kr.

34.     J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Utskottet tillstyr­
ker regeringens förslag under punkten J5 (s. 172-174) och hemställer

att nksdagen liW Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 133 400 000 kr.

35.     J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Regeringen har
under punkten J6 (s. 174 och 175) föreslagit riksdagen atl lill Utbildning
och samverkan inom nykterhelsvården för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 350 000 kr.

Motion

I motionen 1975:345 av herr Helén m. fi. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76 till vidareutbildning och fortbildning av personal inom vårdanstalterna utöver regeringens förslag anvisar 395 000 kr. under J 6, Utbildning och samverkan inom nykterhelsvården.

Utskottet

Från anslaget bekostas kurser och konferenser för personal vid länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkholmissbrukare, konferen­ser rörande narkomanvård samt konferenser i eftervårds- och samarbets­frågor m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser med nykterhetsnämnder m. m. och för underströd åt sammanslutningar

 

SoU 1975:5                                                             57

av sådana nämnder.

Socialstyrelsen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för kurs- och konferensverksamheten till 625 000 kr. och för konferenser med nykter­hetsnämnder m. m. och för underströd åt sammanslutningar av sådana nämnder till 130 000 kr. 1 motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) fram­ställs ett yrkande som syftar till att medel skall anvisas i sådan omfattning att socialstyrelsens önskemål tillgodoses.

Utskottet ansluter sig lill den bedömning som innefattas i regeringens förslag och som innebär att kostnaderna beräknas för kurs- och konferens­verksamheten till 350 000 kr. samt för konferenser med nykterhetsnämnder m. m. till \00000 kr. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet. Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 350 000 kr.

36. 31. Bidrag till Länkrörelsen m. m. Regeringen har under punkten J 7 (s. 175 och 176) föreslagit riksdagen att lill Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ell anslag av 4 800 000 kr.

Afotioner

1.   I motionen 1975:110 av herrar Fridolfsson (m)och Åkeriind (m) hem­ställs att riksdagen beslutar att hela anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m. skall slå öppet för samtliga bidragssökande och fördelas på grundval av inkomna ansökningar.

2.   I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76

 

a)   till bidrag till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare anvisar 2,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 300 000 kr. utöver regeringens förslag, under J7 Bidrag till Länkrörelsen m.m.,

b)  till bidrag till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare anvisar 2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 400 000 kr. utöver re­geringens förslag, under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

c)   lill bidrag till kommuner och vissa organisationer, som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- och narkotikaskadade personer inklusive försök med nya vård- och behandlingsformer för bl. a. hemlösa, anvisar 2,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 1,5 milj. kr. utöver regeringens förslag under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.

3. 1 motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
såvitt här är i fråga, atl riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1.
bilaga 7, beslutar all under punkten J 7 Bidrag lill Länkrörelsen m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande lill regeringens förslag med

 

SoU 1975:5                                                             58

500 000 kr. förhöjt anslag av 5 300 000 kr.

4. I motionen 1975:1247 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) hemställs
au riksdagen hos regeringen begär

a)   alt Narconons rehabiliteringsverksamhei tillätes på av samhället god­tagbart sätt men alltjämt under hittills tillämpade former,

b)  att Narcononverksamheten bedriven under former enligt punkt a ovan erkännes såsom berättigad lill ekonomiska bidrag från staten,

c)   att Narconon - t. v. såsom försöksverksamhet - ges socialstyrelsens medgivande atl, under åberopande av 34 ! i den nya behandlingslagen, på­börja viss verksamhet inne på vårdanstalter.

5. 1 motionen 1975:1258 av herr Hylländer m. fl. (fp, c, iii) hemställs
att riksdagen beslutar

a)   atl anslaget för budgetåret 1975/76 för socialdepartementet undertiteln J 7, Bidrag lill Länkrörelsen m. m., räknas upp med 1 milj. kr. till 5,8 milj. kr. samt att dessa 1 milj. kr. anvisas till DKSN för RlA-arbeiel med råd och hjälp till människor med alkohol- och narkotikaproblem landet runt,

b)  att DKSN:s RIA-arbete i kommande petitaunderlag och budgetpro­position tas upp i en särskild avdelning inom titeln J 7 i likhet med vad som sker med Länkrörelsen och RFHL,

c)   att erforderiiga direktiv ges till socialstyrelsen för fördelning av medel under J 7 i innevarande budgetårs budget, 1974/75, i syfte all ge RIA-arbetet en likvärdig anslagstilldelning i förhållande till arbetets omfattning och be­tydelse.

Utskottei

För innevarande budgetår gäller beträffande disposition av anslaget föl­jande. Från anslaget får utgå dels 2 000 000 kr. lill bidrag lill sammanslut­ningar av f, d. alkoholmissbrukare, dels I 200 000 kr. till bidrag lill sam­manslutningar för stöd och hjälp till läkemedelsmissbrukare och liknande sammanslutningar samt till viss konvalescenlvård för narkotikamissbrukare, dels 800 000 kr. till bidrag till kommuner samt lill nämnda sammanslut­ningar och andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol-eller narkotikaskadade personer samt personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel ni. fl. för såväl pågående verksamhet som försök med nya vård- och behandlingsmetoder.

Regeringen föreslåren höjning av anslaget med 800 000 kr. till 4 800 000 kr. för nästa budgetår.

De motionsyrkanden som väckts beträffande anslaget avser dels anslagets storiek, dels dispositionen av anslaget.

1 tre motioner yrkas en uppräkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit, nämligen i motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) med 2 200 000 kr., i motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) med 500000 kr. och i motionen 1975:1258 av herr Hylländer m. fl. (fp,

 

SoU 1975:5                                                             59

c, m) med 1 000 000 kr. I förstnämnda motion, 1975:345, förordas att be­loppet 2 200 000 kr. skall fördelas på så sätt att 300 000 kr. utgår som bidrag till sammanslutningar av f d. alkoholmissbrukare, 400 000 kr. till organi­sationer för stöd och hjälp till läkemedelsmissbrukare samt 1 500 000 kr. till kommuner och vissa organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkohol- och narkotikaskadade personer inklusive försök med nya vård-och behandlingsformer för bl. a. hemlösa. I motionen 1975:1258 yrkas alt det belopp varmed uppräkningen bör ske skall anvisas till De kristna sam­fundens nykterhetsrörelse - DKSN - för RIA-arbetet med råd och hjälp till människor med alkohol- och narkotikaproblem landet runt.

Som utskottet upprepade gånger har framhållit utför såväl Länkrörelsen som övriga organisationer som kan erhålla stöd från anslaget betydelsefulla insatser på nykterhelsvårdens och narkomanvårdens område. Mot denna bakgrund är utskottet berett att förorda en uppräkning av de medel som anvisas till organisationerna. Uppräkningen bör ske med belopp som fö­reslagits av socialstyrelsen och regeringen eller med tillhopa 600 000 kr. Delta innebär alt av medel som anvisas under anslaget 3 800 000 kr. är avsedda för organisationerna. Uppdelningen av beloppet mellan bidrag till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare och bidrag till övriga organisationer bör göras av regeringen i regleringsbrev. Del kan dock näm­nas, atl socialstyrelsen i sin anslagsframställning räknat med den fördelningen atl lill sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare skall utgå bidrag med 2 200 000 kr. och lill övriga organisationer med 1 600 000 kr.

Även den del av anslaget, som avser bidrag till kommuner och orga­nisationer för rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer samt personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel m. fl., bör räknas upp. Utskottet biträder även i delta avseende regeringens förslag och förordar en ökning av delposten från 800 000 kr. till 1 000 000 kr. Utskottet är inte berett att ändra reglerna för delposten så alt denna får en inriktning mot allmän social hjälpverksamhet.

Som en följd av det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena i vad de innefattar en uppräkning av anslaget samt yrkandet i motionen 1975:345 om viss ändring i reglerna för dispositionen av anslaget.

Beträffande yrkandet i motionen 1975:1258 om anvisande av anslag till viss organisation vill utskottet framhålla att det liksom hitintills bör an­komma på socialstyrelsen att pröva vilka organisationer som skall erhålla bidrag från anslaget. Riksdagen bör i princip ange endast vissa allmänna riktlinjer för medlens disposition. Motionen avstyrks därför även i här aktuell del. Av samma skäl avstyrker utskottet också ell yrkande i motionen som syftar till att framdeles viss del av anslaget under J 7 skall reserveras för DKSN:s RIA-arbete. Såvitt avser fördelningen av medel som anvisats under J 7 för innevarande budgetår yrkas i motionen all socialstyrelsen skall ges direktiv som syftar till att RlA-arbetel får "en likvärdig anslagstilldelning i förhållande till arbetets omfattning och betydelse". Redan av del skälet

 

SoU 1975:5                                                             60

att de medel, som anvisats under anslaget, har fördelals av socialstyrelsen bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandet av­styrks således. Utskottet vill i sammanhanget upplysa atl DKSN vid an­slagsfördelningen tilldelats bidrag med ca 145 000 kr.

I motionen 1975:1247 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) framställs yr­kanden, som i princip är av samma karaktär som yrkandena i den nyss behandlade motionen. Motionärerna vill dels atl den verksamhet, som be­drivs av Narconon - en organisation för social rehabilitering av narkoti­kaskadade personer - skall tillåtas "på av samhället godtagbart sätt men alltjämt under hittills tillämpade former", dels att Narcononverksamhet som bedrivs under angivna former skall erkännas som berättigad till ekonomiska bidrag från staten, dels att Narconon - t. v. som försöksverksamhet - skall ges socialstyrelsens medgivande att med stöd av 34 § lagen om kriminalvård i anstalt påbörja viss verksamhet inne på vårdanstalter.

Det först redovisade problemet torde böra ses mot bakgrund av att, enligt vad utskottei inhämtat, socialstyrelsen i slutet av förra året avslagit en an­sökan av Narconon om tillstånd att bedriva enskilt vårdhem. Efter besvär är ärendet nu beroende på regeringes prövning.

De regler som gäller i fråga om rätten att driva enskilt vårdhem finns i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m. Alt i anledning av vad som anförs i motionen ta upp frågan om en ändring av reglerna i stadgan är inte motiverat. Självfallet kan riksdagen inte heller ingripa i handlägg­ningen av det aktuella ärendet.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag till Narconons verksamhet kan naturligtvis sådana bidrag inte utgå lill verksamhet som bedrivs ulan er­forderligt tillstånd eller som eljest står i strid med gällande lagstiftning. Motionärerna åsyftar inle heller detta. Då det gäller möjligheterna till slals­bidrag för verksamhet som är tillålen av samhället bör samma regler gälla för Narconon som för andra organisationer. Huruvida statsbidrag till Nar­conon skall utgå bör därför prövas i den ordning som gäller för respektive anslag. I enlighet med del sagda avstyrker utskottei även det här aktuella moiionsyrkandet.

I den bestämmelse (34 §) i lagen om kriminalvård i anstalt, som åberopas i motionen, stadgas att om intagen genom vistelse utanför anstalt kan bli föremål för särskilda åtgärder som kan antagas underlätta hans anpassning i samhället, medgivande atl för sådant ändamål vistas utanför anstalten kan lämnas honom under lämplig lid, om särskilda skäl föreligger. För vistelsen skall slällas de villkor som kan anses erforderliga.

Ulskouel vill i anledning av moiionsyrkandet erinra om atl del ankommer på ungdomsfängelsenämnden, interneringsnämnden, vederbörande över­vakningsnämnd eller, i vissa fall, kriminalvårdsnämnden atl besluta i frågor som avses i nämnda 34 §. Det aktuella motionsyrkandet taremellertid främst sikte på möjligheterna för Narconon atl påbörja verksamhet för intagna medan de ännu vistas i anstalt. Frågan om viss verksamhet av utomstående

 

SoU 1975:5                                                            61

organisation skall få bedrivas på fångvårdsanstall prövas av kriminalvårds­styrelsen.

Mot kriminalvårdsstyrelsens beslut i särskilda fall får talan föras hos kam­marrätt och vidare hos regeringsrätten. Är beslutet av generell natur skall dock talan i stället fullföljas hos regeringen.

Det här aktuella motionsspörsmålel är enligt utskottets mening främst alt se som en fråga om vilken vård eller behandling som i del enskilda fallet bör ges en intagen på kriminalvårdsanstalt eller vilka förberedelse­åtgärder som bör vidtas inför hans frigivning. Självfallet kan riksdagen inte bestämma om hur de för kriminalvården ansvariga organen skall besluta i ärende som rör tillämpningen av kriminalvårdslagsliftningen.

Under hänvisning till del anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1247.

Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1975:110 av herrar Fridolfsson (m) och Åkeriind (m) om att en uppdelning av anslaget mellan olika grupper av sökande inte bör ske utan att hela anslagsbeloppel skall slå öppet för samtliga bidragssökande. Som utskottet framhöll förra året vid behandlingen av en motion med ett yrkande av samma innehåll skulle ett bifall till mo­tionsförslaget kunna få till följd att Länkrörelsen och sammanslutningarna för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare inle fick sina bidrag uppräknade i den utsträckning som regeringen föreslagit och som även utskottet enligt det ovan sagda anser motiverad.

UtskoUet hemställer

1.    att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:345, motionen 1975:773 och motionen 1975:1258, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 4 800 000 kr.,

2.    beträffande frågan om uppdelning av anslaget mellan olika grupper bidragssökande all riksdagen avslår motionen 1975:110,

3.    beträffttnde frågan om dispositionen av anvisade medel m. m. all riksdagen avslår motionen' 1975:1247 och motionen 1975:1258 i motsvarande del.

Vissa åtgärder för handikappade

37. Kl. Bidrag till handikappinstitutet. Regeringen har under punkten K 1 (s. 178-180) föreslagit riksdagen atl lill Bidrag till handikappinstitutet för budgetåret 1975/76 anvisa ell anslag av 6 010 000 kr.

Motion

1 motionen 1975:1281 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) hemställs all riksdagen beslutar öka bidraget till handikappforskningen i Göteborg från 140 000 kr. till 225 000 kr. för budgetåret 1975/76.

 

SoU 1975:5                                                             62

Utskottet

Huvuddelen av anslaget disponeras av handikappinstitutet. Vidare dis­ponerar professor Sven-Olof Bratigård viss del av anslaget för den av honom bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid uni­versitetet i Göteborg.

Regeringen har föreslagit att bidraget till Brattgård skall räknas upp från 125 000 kr. under innevarande budgetår lill 140 000 kr. under nästa budgetår. I motionen 1975:1281 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg (c) yrkas alt bidraget skall bestämmas lill 225 000 kr.

Utskottet, som tidigare understrukit betydelsen av Brattgårds handikapp­forskning, delar uppfattningen all bidraget lill Bratigård bör räknas upp. Uppräkningen bör dock begränsas till del av regeringen föreslagna beloppet.

Utskottet har inte heller i övrigt något atl erinra mot regeringens förslag till medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:1281 till Bidrag till handikappinstitutet {örhud-getårel 1975/76 anvisar eU anslag av 6 010 000 kr.

38. K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Regeringen har un­der punkten K 2 (s. 180 och 181) föreslagit riksdagen alt till Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1975/76 anvisa ett för­slagsanslag av  147 000 000 kr.

Motioner

1.    I motionen 1975:38 av herr Henmark (fp) hemställs alt riksdagen be­slutar atl uttala att luftreningsapparat bör ingå bland de hjälpmedel som jämlikt kungörelsen (1968:238) om statsbidrag lill vissa hjälpmedel för han­dikappade berättigar till statsbidrag.

2.    I motionen 1975:397 av herr Wikner m. fl. (s) hemställs atl riksdagen hos regeringen anhåller om utredning och förslag för större engagemang från samhällets sida när det gäller tillverkning, försäljning av och information om tekniska hjälpmedel för handikappade.

3.    1 motionen 1975:488 av herr Larsson i Vänersborg m. fl. (s) hemställs all riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till bestämmelser för och finansiering av en reform som avser atl snarast möjligt införa bidrag för inköp av glasögon lill barn och ungdom under 18 år.

4.    I motionen 1975:496 av fru Sundström m. fl. (s) hemställs att riksdagen beslutar atl luftrenare skall ingå i de handikapphjälpmedel som erhåller stat­ligt stöd.

5.    I motionen 1975:781 av herr Söderström m. fl. (m) hemställs att riks­dagen beslutar att hos regeringen begära en snabbutredning i syfte alt

 

SoU 1975:5                                                             63

åstadkomma billigare skor för rörelsehindrade enligt motionens tankegångar.

6.    I motionen 1975:1236 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om alt reformen om ersättning för reparationer av hjälpmedel till handikappade även skall omfatta bidrag till reservhörapparaler lill hörselskadade som för sin dagliga livsföring är helt beroende av hörapparater.

7.    I motionen  1975:1238 av herr Ekinge m. fi. (fp) hemställs

a)    alt riksdagen hos regeringen begär förslag angående statsbidrag till glas­
ögon för barn och ungdom i enlighet med hjälpmedelsgruppens betänkande,

b)   att erforderliga medel anslås i kommande års budget.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag lill sjukvårdshuvudmännen och vissa en­skilda institutioner för hjälpmedel som på ordination tillhandahålls han­dikappade.

I prop. 1975:36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m. redovisas en överenskommelse som nyligen träffats med sjuk­vårdshuvudmännen om vissa finansieringsfrågor för sjukvården. Förslag lill erforderliga lagändringar i anledning av överenskommelsen läggs fram i propositionen. Överenskommelsen innebär bl. a. att sjukvårdshuvudmän­nen fr. o. m. den 1 januari 1976 övertar hela ansvaret för tillhandahållande, utprovning m. m. av hjälpmedel för handikappade. Det förutsätts i över­enskommelse atl sjukvårdshuvudmännen fortsätter hjälpmedelsverksam­heten i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelser som nu gäller. I propositionen förordas all finansieringsreglerna för handikapphjälpmedel läggs om i enlighet med överenskommelsen. Nuvarande slalsbidrag - lill vilkel medel anvisas under förevarande anslag - föreslås upphöra vid ut­gången av år 1975 och en ny ersättningsform från sjukförsäkringen till sjuk­vårdshuvudmännen föreslås. Den nya hjälpmedelsersältningen föreslås utgå med visst belopp per invånare och år. Ett högre belopp bör, enligt vad som förordas i propositionen, utgå till sjukvårdshuvudmän som medverkar vid anskaffning av avgiftsfria eller prisnedsatla glasögon till barn och ung­dom. De överenskomna ersättningarna i förevarande och i andra avseenden skall gälla under åren 1976 och 1977. Frågan om ersättningarna för tiden därefter förutsätts bli föremål för nya överläggningar.

Den nuvarande hjälpmedelsförteckningen anger vilka hjälpmedel som är statsbidragsberättigade. Förteckningen upprättas av socialstyrelsen. I den omfattning regeringen bestämmer utgår statsbidrag även för reparation och drift av hjälpmedel. Enligt vid överenskommelsen med sjukvårdshuvud­männen fogade kommentarer kommer ett organ motsvarande socialstyrel­sens hjälpmedelsråd med representanter för bl. a. socialstyrelsen och han­dikappinstitutet atl knytas till Landstingsförbundet. Detta organ skall verka för enhetliga regler inom hjälpmedelsverksamheten och bl. a. svara för ut­givningen av en rådgivande hjälpmedelsförteckning.

 

SoU 1975:5                                                             64

Propositionen kommer att behandlas i riksdagen inom en nära framtid.

Med hänsyn till den överföring av ansvaret för hjälpmedelsverksamheten till sjukvårdshuvudmännen som det finns anledning räkna med kommer all ske nästa år bör motioner, som avser slatsbidragsgivningen till han­dikapphjälpmedel, inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Detta gäller mo­tionerna 1975:38 av herr Henmark (fp) och 1975:496 av fru Sundström m. fi. (s) om luftrenare för astmasjuka, motionen 1975:1236 av herr Börjesson i Falköping m. n.(c)om bidrag till reservhörapparaler till vissa hörselskadade samt motionen 1975:488 av herr Larsson i Vänersborg m. fl. (s)och motionen 1975:1238 av herr Ekinge m. fl. (fp) om glasögon för barn och ungdom.

Utskottet vill i anslutning till det sagda uttala sin tillfredsställelse över alt frågan om bidrag till glasögon för angivna grupper fått sin lösning genom den träffade överenskommelsen. Det finns anledning all uttala förhopp­ningen att sjukvårdshuvudmännen kommer att snarast möjligt införa en ordning som ger möjlighet för barnfamiljer att få i vart fall en reduktion i de ofta relativt dryga kostnaderna för anskaffning av glasögon.

I motionen 1975:781 av herr Söderström m. fl. (m) vill motionärerna att riksdagen skall begära en snabbutredning i syfte att åstadkomma billigare skor för rörelsehindrade. Motionärerna hävdar att antalet barn och ungdomar i Sverige som är i behov av ortopediska skor uppgår till 3 000-5 000, att del numera finns endast en tillverkare, som tillverkar ortopediska skor av typ Orlopax, vilken skotyp kan förses med "Langes inlägg", att sådana skor inte tillverkas i större storiekar än nr 39, varför skor i nr 40 eller större måste tillverkas för hand, samt att. om även skor i större storlekar kunde fabrikstillverkas, en besparing för statsverket på ca 1 800 000 kr. skulle kunna göras. Motionärerna framhåller också bl. a. att leveranstiderna för handgjorda skor är långa'och all sådana skor blir mindre estetiskt tilltalande än fab­ri ksgjorda.

På uppdrag av hjälpmedelsgruppen, som tillkallats av socialministern och som under ett antal är behandlat en rad frågor rörande verksamheten med hjälpmedel för handikappade, har gjorts en utredning "Verksamheten med ortopediska skor, med särskild belysning av produktionsförhållandena inom Stockholms läns landsting". Utredningen har för kort tid sedan överiämnats till socialministern.

Av utredningen och av uppgifter som utskottet i övrigt inhämtat framgår bl. a. följande.

Vid de skosiorlekar, som är aktuella i motionen, dvs. 40 och större, har man tillgång till hela marknadsutbudet av skor för vuxna, och man har i dag inga problem att i detta utbud hitta skor som är lämpliga för ortopediska ändringar och för atl förses med Langes inlägg. Man kan därför ifrågasätta om det över huvud tagel finns något behov av skor av typ Ortopax i större storiekar. Vidare torde det inte vara möjligt alt med standardskor lösa de problem som rörelsehindrade barn och ungdomar kan ha med sina fötter.

 

SoU 1975:5                                                             65

Skor till personer med olika slags foldefekter måste ulföras med så stora avvikelser från standardskon och så stora individuella variationer i utrymme, laslupptagning m. m. alt modifikation eller anpassning av serielillverkade skor helt enkelt inte är möjlig. Frågan om i det enskilda fallet en serie-tillverkad fabrikssko skall modifieras eller om en handgjord ortopedisk sko över egen läst skall framställas måste avgöras från fall lill fall av det or-lopediska skomakeriet. Inom Stockholms läns landsting har man sålunda i ca 50 96 av det totala antalet fall - uppgift för enbart barn och ungdomar saknas - lyckats lösa problemen genom ändring av s. k. köpskor medan man i de resterande 50 % av fallen varit tvungen all tillverka handgjorda skor över egen läst.

De uppgifter som sålunda redovisats ger enligt utskottets mening stöd för antagandet att den besparingsmöjlighet motionärerna pekar på, nämligen möjligheten att i största möjliga utsträckning modifiera fabrikslillverkade skor redan är utnyttjad. Såvitt avser de särskilda olägenheter med handgjorda skor, som motionärerna påpekat, vill utskottet framhålla dels att enligt in­hämtade uppgifter avseende den ortopediska skoservicen i Stockholms läns landsting leveranstiden för handgjorda ortopediska barnskor kunnat krympas avsevärt, i gynnsamma fall lill ca två veckor, dels alt handtillverkade skor inle behöver bli mindre estetiskt tilltalande än fabrikslillverkade.

Under hänvisning lill det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:781. I anledning av vad som anförs i motionen och av vad som framkommit vid den redovisade utredningen finns dock skäl tillägga följande. Mot bak­grund av det förhållandet att ett par handgjorda ortopediska skor blir två till fem gånger dyrare än köpskor med ortopediska ändringar och alt man i ca 50 96 av fallen måste tillgripa handtillverkning av individuellt utfor­made skor över egen läst är del rimligt all främst analysera möjligheterna att sänka kostnaderna för framställningen av handgjorda ortopediska skor. Utskottet anser sig kunna förutsätta atl denna fråga uppmärksammas av i främsta rummet huvudmännen för hjälpmedelsverksamheten. Något riks­dagens initiativ är inte påkallat.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1975:397 av herr Wikner m. fi. (s). Motionen syftar till att samhället skall engagera sig hårdare än hitintills i fråga om tillverkning, försäljning och information om tekniska hjälpmedel för handikappade. Motionärerna framhåller bl. a. all hjälpmedelsbranschen i många fall styrs av tillverkarens och säljarens ekonomiska intressen och alt tillverkaren många gånger inte kan tillgodose de handikappades indi­viduella behov av hjälpmedel eftersom man måste lägga upp tillverkningen i större serier för alt få en bättre lönsamhet.

I anledning av motionen finns skäl anföra följande. Samhällets ekono­miska insatser för handikappade har under den senaste tioårsperioden i stort sett femdubblats. Verksamheten med hjälpmedel åt handikappade utgör

5 Riksdagen 1975. 12 samt. Nr 5

 

SoU 1975:5                                                             66

en viktig del av insatserna. En ständig förändring och utveckling pågår inom hjälpmedelsområdet. Socialstyrelsen följer verksamhetens omfattning, utformning och utveckling och påverkar dess inriktning från medicinska, sociala och tekniska synpunkter samtidigt som styrelsen beaktar samhällets möjligheter alt ekonomiskt eller på annat sätt stödja hjälpmedelsverksam­heten. Ett år 1972 inrättat hjälpmedelsråd skall bistå socialstyrelsen med bedömningar och råd. Till rådets uppgifter hör bl. a. att följa forskning och utveckling, att se till atl handikappades hjälpmedelsbehov tillgodoses på ett rationellt sätt och informera om de allmänna riktlinjerna för verksam­heten. Enligt den ovan angivna överenskommelsen mellan socialdeparte­mentet och sjukvårdshuvudmännen skall hjälpmedelsrådet ersättas av ett motsvarande organ knutet till Landstingsförbundet och med representanter för bl. a. socialstyrelsen och handikappinstitutet. Tillsynen över hjälpme­delsverksamheten kommer även i forlsällningen att ligga på socialstyrelsen. En central upphandling av hjälpmedel sker numera genom utrustnings­nämnden för universitet och högskolor (UUH). Härigenom har uppnåtts en rationellare hjälpmedelsförsörjning som bl. a. påverkar prishållningen på området. Landstingsförbundet för möjlighet alt även sedan sjukvårdshu­vudmännen helt övertagit hjälpmedelsverksamheten utnyttja UUH för cent­ral upphandling. Då det gäller forskning och utveckling inom bl. a. hjälp­medelssektorn är styrelsen för teknisk utveckling anslagsbeviljande organ.-I anslutning härtill bör nämnas atl 1 milj. kr. av förevarande anslag åriigen får disponeras för att initiera och stimulera tillverkningen av sådana han­dikapphjälpmedel för vilka det - på grund av ringa efterfrågan eller andra omständigheter - föreligger svårigheter att etablera produktionen på gängse industriella villkor. Enligt vid överenskommelsen mellan socialdepartemen­tet och sjukvårdshuvudmännen fogade kommentarer skall anslagsposten överföras lill anslaget Bidrag till handikappinstitutet. Institutet skall enligt sina stadgar följa utvecklingen på hjälpmedelsområdet, utarbeta och fort­löpande revidera ett långsiktigt program för forsknings- och utvecklings­arbete samt för undersökningar och utredningar ägnade alt belysa området, samordna verksamhet av ifrågavarande slag som bedrivs på skilda håll, samla material beträffande gjorda, pågående och planerade forsknings- och ut­vecklingsprojekt, sprida kännedom härom saml tjänstgöra som allmänt ser­viceorgan för råd och upplysningar beträffande projekt av förevarande slag, i lämpliga former sprida kännedom om tekniska hjälpmedel och andra åt­gärder för handikappade samt biträda och nära samarbeta med socialstyrelsen ochsjukvårdshuvudmännen,styrelsen förteknisk utveckling,övriga berörda statliga och kommunala myndigheter saml handikapporganisationer, företag och enskilda med uppgifter inom verksamhetsområdet.

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att samhällets resurser i de avseenden, som las upp i motionen, är väl utbyggda. Delta hindrar inte alt det, i överensstämmelse med de tankegångar som kommer till ullryck i motionen, finns skäl atl successivt ytterligare bygga ut sam-

 

SoU 1975:5                                                             67

hållets insatser såväl på hjälpmedelsområdet som på andra områden som är av betydelse för de handikappades integration och normalisering. Enligt utskottels mening är det emellertid inle erforderiigt att riksdagen i före­varande sammanhang lar något initiativ i detta syfte. Med hänsyn härtill påkallar motionen inle någon riksdagens åtgärd.

Eftersom bidrag från anslaget betalas ut halvårsvis i efterskott, påverkas inte anslaget av det förslag som lagts fram i den ovan redovisade propo­sitionen. Med hänsyn härtill och då utskottet inle har något alt erinra mot medelsanvisningen tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsan­visning.

Utskottet hemställer

1.    beträffande bidrag lill vissa handikapphjälpmedel att riksdagen avslår motionen 1975:38, motionen 1975:488, motionen 1975:496, motionen 1975:1236 och motionen 1975:1238,

2.    all riksdagen beträffande Bidrag till vissa hjälpmedel för handi­kappade för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 147 000 000 kr.,

3.    beträffande tillverkningen av orlopediska skor alt riksdagen avslår motionen 1975:781,

4.    beträffande större insatser av samhället i fråga om tillverkning av handikapphjälpmedel m. m. att riksdagen avslår motionen 1975:397.

39.     K 3. Kostnader för viss utbildning av handikappade. K 4. Bidrag till an­
ordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 3 och K 4 (s. 182-185)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1.    till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett förslagsan­slag av 9 630 000 kr.,

2.    lill Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utveck­lingsstörda ell reservationsanslag av 13 000 000 kr.

40.     K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m. Regeringen har under punkten
K 5 (s. 185-187) föreslagit riksdagen all lill Bidrag lill driften av särskolor
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 174 21)0 000 kr.

Motioner

1.   I motionen 1975:490 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) hemställs atl riksdagen beslutar att anslaget för bidrag till driften av särskolor m. m. ökas med ytterligare 6,1 milj. kr. avseende vuxenutbildning lill ett total­belopp av 180 300 000 kr.

2.   I motionen 1975:1254 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här

 

SoU 1975:5                                                             68

är i fråga, alt riksdagen lill vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda anvisar 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag under K 5 Bidrag till driften av särskolor m. m.

3. 1 motionen 1975:1401 av herr Olsson i Kil (fp) hemställs att riksdagen anslår erforderiiga medel för att vuxenutbildningen för de psykiskt utveck­lingsstörda skall övergå i fasta former.

Utskottet

Försöksverksamheten med undervisning av vuxna psykiskt utvecklings­störda bedrivs sedan läsåret 1970/71 med medel som anvLsals från före­varande anslag. För innevarande budgetår har anvisats 1,6 milj. kr. för än­damålet. Skolöverstyrelsen föreslår atl försöksverksamheten fr. o. m. nästa budgetår skall överföras i fasta former. Styrelsen beräknar ell ytterligare medelsbehov av 6,5 milj. kr. I budgetpropositionen förordas att verksam­heten fortfarande skall ha försöksform. Medlen för verksamheten föreslås uppräknade med 400 000 kr.

1 tre motioner las upp frågan om utbyggnaden av angivna vuxenutbild­ning. Yrkandena i motionerna 1975:490 av herr Maltsson i Lane-Herrestad (c) och 1975:1401 av herr Olsson i Kil (fp) innebär krav på bifall lill skol­överstyrelsens förslag. 1 motionen 1975:1254 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas i här aktuell del en uppräkning av de medel som är avsedda för vuxen­utbildningen med 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

Enighet råder om atl den här aktuella vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda är viktig. Den har tillsammans med den ökande siudie-cirkelverksamheten, andra aktiviteter som vissa studieförbund genomför och kurser vid folkhögskolor stor betydelse för icke skolpliktigas kunskaps-inhämtande, sociala anpassning och träning. Enligt utskollets mening bör därför den av skolöverstyrelsen bedrivna verksamheten snart kunna över­föras i fasta former. Det kan dock vara motiverai atl viss ytteriigare erfarenhet vinns av försöksverksamheten. Likaledes torde del vara en fördel om för­hållandet mellan olika former av vuxenutbildning närmare klariäggs innan verksamheten permanentas. På grund av det anförda bör enligt utskottets mening verksamheten även under nästa budgetår bedrivas i försöksform. Medel för ändamålet bör räknas upp med del av regeringen föreslagna be­loppet. Av det anförda framgår alt utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Inle heller i övrigt föranleder medelsberäkningen någon erinran från riks­dagens sida.

Utskottet hemställer

all riksdagen med bifall lill regeringens förslag saml med avslag på motionen 1975:490, motionen 1975:1254, såvitt här är i fråga, och motionen 1975:1401 l\\\ Bidrag till driften av särskolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 174 200 000 kr.

 

SoU 1975:5                                                                           69

41. Kfr-K8. Bidrag till handikapporganisationer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 6-K 8 (s. 187-190) och hemställer

all riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1.    lill Bidrag till handikapporganisationer ell reservationsanslag av 4 500 000 kr.,

2.    lill Kostnader för viss verksamhet for blinda ett förslagsanslag av 3 172 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket För befordran av blindskriftsförsändelser
ell förslagsanslag av 4 090 000 kr.

Internationell samverkan

42. Ll. Socialattachéer. Regeringen har under punkten Ll (s. 191 och

192) föreslagit rik.sdagen atl till Socialatlachéer för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 102 000 kr.

Motioner

1.   1 motionen 1975:1243 av hert Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s, c, m, fp) hemställs att riksdagen beslutar att två nya socialatlachéljänster in­rättas med bevakningsområde fastställt lill Frankrike respektive USA och Canada samt att dessa placeras i Paris och Washington.

2.   I motionen 1975:1279 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Jonäng (c) hemställs atl riksdagen uppdrar ål regeringen att utreda möjligheterna atl inrätta tjänster som medicinalaitachéer vid några av våra beskickningar.

Utskottet

Sverige har för närvarande fyra socialattachéer som är stationerade i Wash­ington, London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdet för attachén i Brys­sel är medlemsländerna i de europeiska gemenskaperna. För attachén i Washington utgörs verksamhetsområdet av USA och Canada.

I motionen 1975:1243 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fi. (s, c, m, fp) yrkas att riksdagen skall besluta inrätta två nya socialaltachéljänster, den ena med Frankrike som bevakningsområde och med Paris som sta-tioneringsort och den andra med USA och Canada som bevakningsområde och med Washington som slalioneringsort. Motionärerna framhåller atl om en socialatlaché placeras vid svenska ambassaden i Paris en god bevakning erhålles av såväl OECD-högkvarlerel som av utvecklingen i Frankrike och den fransktalande väriden i övrigt. En sådan bevakning har i praktiken inte varit möjlig atl genomföra för socialattachén i Bryssel, som har ett stort bevakningsområde. Såvitt avser den föreslagna nya tjänsten i Wash-

 

SoU 1975:5                                                             70

ington anför motionärerna att del visat sig omöjligt för en person att bemästra bevakning av både USA och Canada. Det är därför, menar motionärerna, motiverat med en dubblering av tjänsten.

Socialaltachéerna har som huvuduppgift att förse myndigheter och ar­betsmarknadens parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmark-nadspoliliska frågor. Med hänsyn lill den betydelsefulla uppgift som sålunda åvilar socialaltachéerna talar, som utskottet tidigare framhållit, skäl för en ökning av antalet socialatlachéer efter hand som resurserna medger del. Frågan om placering och verksamhetsområde för därvid avgöras från fall till fall. Utskottet är inle berett atl redan för nästa budgetår förorda att medel anvisas till ytterligare tjänster. Utskottei förutsätter emellertid alt frågan om en utökning av antalet socialatlachéer las upp lill närmare pröv­ning vid höstens budgetarbete. Under hänvisning lill det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1243.

Utskottet kan inte heller tillstyrka motionen 1975:1279 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Jonäng (c), i vilken yrkas alt regeringen skall utreda möjligheterna atl inrätta tjänster som medicinalaitachéer vid några av våra beskickningar, med uppgift att bevaka utvecklingen på hälso- och sjuk­vårdsområdet. Mot bakgrund av att det på det medicinska området redan förekommer ett mycket omfattande internationellt utbyte av kunskap och erfarenheter m.m. genom bl. a. facktidskrifter och genom läkares deltagande i konferenser, kongresser och kurser av olika slag bör enligt utskottets me­ning de resurser, som kan ställas till förfogande för bevakning i utlandet av utvecklingen inom olika sektorer av socialdepartementets verksamhets­område, i första hand användas lill en utbyggnad av socialaltaché-organisationen. Det för ankomma på socialattachéerna och annan beskick­ningspersonal alt svara för rapportering på hälsovårds- och sjukvårdsområdet av mera allmän och övergripande natur.

Utskottet hemställer

1.    beträffande inrättande av nyasocialattachétjänsleratt riksdagen avslår motionen 1975:1243,

2.    beträffande inrättande av tjänster för medicinalaitachéer atl riksdagen avslår motionen 1975:1279,

3.    atl riksdagen till Socialattachéer för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 102 000 kr.

43. L 2. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt so­cialpolitiskt samarbete m. m. Regeringen har under punkten L 2 (s. 192 och 193) föreslagit riksdagen atl lill Bidrag lill väridshälsovårdsorganisalionen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 6 101 000 kr.

 

SoU 1975:5                                                            71

Motion

I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs, såvitt här är i fråga, alt riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1, bilaga 7, beslutar uttala atl regeringen snarast bör pröva möjligheterna all inom ramen för FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel fö till stånd åtgärder i syfte alt begränsa odlingen av de växtslag som används för narkotikaframställning.

Utskottet

Föredragande departementschefen har bl. a. förordat att under anslaget ett belopp av 200 000 kr. anvisas för Sveriges bidrag lill FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel. Denna fond, som bildades år 1971, stöder projekt som syftar till alt förslärka kontrollåtgärder saml alt begränsa den illegala efterfrågan och det illegala utbudet av narkotika och psykotropa medel. Vidare stöds forskning.

1 motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs atl riksdagen skall uttala alt regeringen snarast bör pröva möjligheterna att inom ramen för FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel få till stånd åtgärder i syfte atl begränsa odlingen av de växislag som används för narkotikaframsiällning.

För FN:s fond gäller en femårig verksamhetsplan som innefattar utgifter om totalt ca 18,5 milj. US Dollar. Projekt, som avser begränsning av det illegala utbudet av narkotika och psykotropa medel och som omfattar både ersättande av illegal produktion med annan produktion och begränsningar i tillverkningen av beroendeframkallande medel, beräknas under femårs­perioden 1971-1976 erhålla nära en tredjedel av det totala stödbeloppet.

Bland projekt, som pågår och som avser begränsning av produktionen av narkotika m. m., kan nämnas följande.

1 Thailand - som jämte Burma och Laos svarat för mellan 50 och 70 96 av den samlade illegala produktionen av råopium i väriden - bedrivs i sam­arbete mellan FN:s fond och den thailändska staten ett projekt som syftar lill atl påvisa möjligheterna för befolkningen i gränsområdena mot Burma och Laos - den gyllene triangeln - att ersätta odling av opievallmo med odling av andra grödor och andra ekonomiska aktiviteter. Ett utbildnings­centrum för kurser i lantbruk och en försöksstation för utprovning av grödor har inrättats. Stöd ges till ett projekt i Libanon som går ut på att bereda befolkningen i ettområde,därcannabis odlas,annan utkomst. Fonden stöder vidare ett projekt som går ut på utnyttja en annan växt än opievallmo som bas för framställning av kodein och ett projekt som går ut på att undersöka möjligheterna att åstadkomma en biologisk kontroll - genom insekter och svampar - av opievallmon och cannabis.

Av det anförda framgår att inom ramen för FN:s fond för kontroll av

 

SoU 1975:5                                                             72

beroendeframkallande medel projekt som syftar lill atl begränsa utbudet av illegal narkotika och psykotropa medel har fått stark prioritet. Utskottet, som vid ell tidigare tillfälle getts en ingående information rörande projektet i Thailand, anser mot bakgrunden av del anförda atl någon riksdagens åtgärd i anledning av motionen 1975:773 i här behandlad del inte är erforderiig.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från ut­skottets sida.

Utskottet hemställer

1.    beträffande åtgärder för all begränsa odlingen av växter varur narkotika framställs att riksdagen avslår motionen 1975:773, såvitt här är i fråga,

2.    all riksdagen till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 6 101 000 kr.

44. L 3. Vissa internationella resor. L 4. Vissa internationella kongresser i Sverige. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna L 3 och L4 (s. 193) och hemställer

atl riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1.    till Vissa internationella resor ell reservationsanslag av 105 000 kr.,

2.    till Vissa internationella kongresser i Sverige ell reservationsanslag av 150 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

45. Il 8-1110. Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna 11 8-11 10 (s. 194-213) och hemställer

1. att riksdagen till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budget­
året 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 13 000000 kr.,

2.    att riksdagen till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 2 480 000 kr.,

3.    alt riksdagen

a)             bemyndigar regeringen atl besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom i
investeringsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med
vad föredragande departementschefen förordat,

b)              till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1975/76 anvisar ett inves-
leringsanslag av 22 645 000 kr.

 

SoU 1975:5                                                                           73

Statens utlåningsfonder

46.     IV 3. Statens bosättningslånefond. Utskottet tillstyrker regeringens för­
slag under punkten IV 3 (s. 214 och 215) och hemställer

alt riksdagen till Statens bosätiningslånefbnd för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

47.     VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmiss­
brukare m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning. Ut­
skottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 216
och 217) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalterför alkoholmiss­
brukare m. m. ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.,

2. l\\[ Lån till utländska läkare för viss efterutbildning ell investerings-
anslag av 1 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: herrar Karisson i Hus­kvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carishamre (m). Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s). Andreasson i Östra Ljungby (c). Nordberg (s), Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c) och herr Hagberg i Borlänge (vpk).

 

SoU 1975:5                                                                           74

Reservationer

Vid 3. C 1. Allmänna barnbidrag

1. beträffande indexreglering av de allmänna barnbidragen (motiveringen till
punkten 1 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik
(c), Romanus (fp). Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson
(c) som anser

dels all det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med "So­cialutskottet behandlar" och slutar på s. 5 med "skall indexregleras" bort ha följande lydelse:

Socialutskottet behandlar först frågan om barnbidraget bör värdesäkras. I motioner från centerpartiet och folkpartiet och inom socialutskottet av ledamöter tillhörande nämnda partier har upprepade gånger framhållits all det är principiellt riktigt atl värdesäkra de allmänna barnbidragen. Del har inte inträffat någon omständighet som ger anledning att ompröva denna ståndpunkt. Med hänsyn till den överenskommelse som träffals mellan so­cialdemokraterna och miltenpartierna om höjning av barnbidraget fr. o. m. den I januari 1976 till 1 800 kr. bör emellertid motionerna 1975:774 och 1975:1022 inte föranleda någon riksdagens åtgärd, såvitt däri yrkas alt barn­bidragen skall indexregleras.

2. belräffande höjning och inde.xreglering av de allmänna barnbidragen (punklen
I  i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels alt del avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med "So­cialutskottet behandlar" och slutar på s. 5 med "av medelsbehovet" bort ha följande lydelse:

Socialutskottet anslutérsig till bedömningen att det allmänna barnbidraget bör höjas. Då det är angeläget att barnfamiljerna snarast möjligt tillförs ett köpkraftsiillskott, bör höjningen träda i kraft redan vid halvårsskiftet. Utskottet anser atl bidraget samtidigt bör värdesäkras. Tidigare förslag härom har avvisats bl. a. med hänvisning till att familjer i högre inkomstlägen skulle gynnas. Mot bakgrund av att de senaste årens prisutveckling urholkat barnbidragen och med hänsyn till att dessa utgör den viktigaste stödformen till barnfamiljerna, är det enligt utskottets mening nödvändigt att tidigare ståndpunkt överges och bidragen ges samma värdebeständighet som andra bidragsformer. Ulskoitet förordar därför, i enlighet med yrkandet i motionen 1975:774, att barnbidraget från angivna tidpunkt, den I juli 1975, bestäms lill 20 procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vidare förordar utskottet atl, i enlighet med vad som yrkats i motionen 1975:774, riksdagen begär förslag från regeringen om en ytteriigare, successiv höjning av barnbidraget så att detta kommerait uppgå till 25 procent av basbeloppet.

Utskottet bör lägga fram förslag till erforderiig ändring i 1 S lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

 

SoU 1975:5                                                             75

I sammanhanget bör - med anledning av den nya regeringsformen -ordet "Konungen" i olika böjningsformer bytas ut mot "regeringen" i mot­svarande form i 7, 11, 14 och  19!; i lagen.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i huvudsak motionen 1975:1022 i här aktuell del.

Höjningen och värdesäkringen av del allmänna barnbidraget föranleder en uppräkning av medelsbehovel.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. all riksdagen beträffande höjning och indexreglering av de all­
männa barnbidragen

a)   med bifiill till motionen 1975:774 och med anledning av motionen 1975:1022, båda motionerna i motsvarande del, antar till utskottets betänkande som bilaga 3 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

b)  med bifall till motionen 1975:774 i motsvarande del hos regeringen begär förslag om ytteriigare höjning av de allmänna barnbidragens realvärde så att barnbidragen kommer alt uppgå lill 25 % av basbeloppet,

3. beträffande medelsanvisningen (punkten 2 i hemställan) av herr Hagberg
i Borlänge (vpk) som - under förutsättning av bifall lill reservationen 2
- anser att utskoiiels hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 3 250 000 000 kr.,

4. beträffande vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan) av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c). Andreasson i Östra Ljungby (c) och
fröken Andersson (c) som anser

dels all det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med "Ut­skottet behandlar" och slutar på s. 7 med "med barn" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar-- (= utskottet)-- och månad.

De tre första åren i ett barns liv anses som grundläggande för den senare personlighetsutvecklingen. Del är därför särskilt angeläget att alla barn ges den stimulans och trygghet som är nödvändig för en harmonisk utveckling. Detta kan ske i hemmen, i en väl ordnad förskoleverksamhet och i goda familjedaghem. Den allra största betydelsen för barnets utveckling under dessa år har dock möjligheterna till en omfattande föräldrakontakt. Det är därför angelägel att man på alla sätt underlättar för föräldrarna att ägna så stor lid som möjligt åt sina barn.

Utskottet föreslår atl ett vårdnadsbidrag på 600 kr./mån. skall utbetalas till varje familj från den tidpunkt dä ersättningen från föräldraförsäkringen upphör till dess barnet fyller tre år. Eftersom vårdiiadsbidraget skall ses som en ersättning för vårdnadsinsatsen skall endast ett bidrag utgå även

 

SoU 1975:5                                                             76

om familjen har flera barn under tre år. Vårdnadsbidrag skall inte heller utgå samtidigt som ersättning från föräldraförsäkringen.

Då vårdnadsbidraget främst skall ses som en ersättning för del arbete man utför med vården av de egna barnen skall det liksom andra arbets­inkomster beskattas och ligga till grund för beräkning av sjukpenning och ATP-poäng. För all föräldrarna själva skall kunna avgöra hur de vill fördela sin arbetsinsats mellan hem och barnavård och förvärvsarbete utanför hem­met skall vårdnadsbidrag utgå även i de fall då föräldrarna förvärvsarbetar. Den som väljer all förvärvsarbeta kan då se vårdnadsbidraget som ett eko­nomiskt tillskott som kan användas för att bekosta barntillsynen.

Syftet med vårdnadsbidragel skall vara dels all förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation, dels att öka valfriheten beträffande barnens omvård­nad.

Riksdagen bör i anledning av motionerna 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) och 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) hos regeringen begära atl förslag lill vårdnadsbidrag framlägges. Därigenom tillgodoses i viss utsträckning de här aktuella yrkandena i motionerna 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) och 1975:1297 av herr Turesson (m), vilka således inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Regeringen bör lägga fram förslag lill vårdnadsbidrag till riksmötet 1975/76.

dels alt utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3.  atl riksdagen

a)  med anledning av motionen 1975:1242 och motionen 1975:1256 anhåller atl regeringen lägger fram förslag lill vård­nadsbidrag till familjer med barn under tre år,

b) beträffande individuella lösningar av barntillsynen avslår motionen 1975:1235, såvitt här är i fråga,

c)  beträffande en utredning om familjens situation avslår mo­tionen 1975:1297.

5. beträffande vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med "Ut­skottet behandlar" och slutar på s. 7 med "med barn" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar-- (= ulskoitet)-- och månad.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen atl alla föräldrar med barn under en viss ålder bör ges ett stöd till kostnaderna för barnens vård. Slödel bör ges i form av ett vårdnadsbidrag som är sä utformat att föräldrarna själva kan avgöra hur del skall användas, t. ex. till alt betala avgiften för samhällets barntillsyn eller för alt läcka en del av del inkomstbortfall som uppstår då någon av föräldrarna är hemma med barnen -eller då föräldrarna delar på den uppgiften.

 

SoU 1975:5                                                             77

Vårdnadsbidrag bör införas i samband med den skaltereform som skall träda i kraft 1977. Arbetet bör inriktas på ett vårdnadsbidrag som ger ett verkligt tillskott av storleksordningen 300 kr. per barn och månad, att utgå från del föräldraförsäkringen upphör tills barnet fyller tre år.

Riksdagen bör i anledning av motionerna 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) och 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) hos regeringen begära att förslag till vårdnadsbidrag framlägges enligt de riktlinjer som utskottet ovan angivit. Därigenom tillgodoses i viss utsträckning de här aktuella yrkandena i mo­tionerna 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m)och 1975:1297 av herr Turesson (m), vilka således inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse: 3.  alt riksdagen

a)   med anledning av motionen 1975:1242 och motionen 1975:1256 anhåller atl regeringen lägger fram förslag till vård-nad,sbidrag till familjer med barn under tre år,

b)   beträffande individuella lösningar av barntillsynen avslår motionen 1975:1235, såvitt här är i fråga,

c)              beträffande en utredning om familjens situation avslår mo­
tionen 1975:1297.

6. beträffande vårdnadsbidrag, individuella lösningar av barntillsynen och en ut­redning om familjens situation (punkten 3 i hemställan) av herrar Carishamre (m) och Åkeriind (m) som anser

dels atl del avsnitt i utskottels betänkande som börjar på s. 5 med "Ut­skottet behandlar" och slutar på s. 7 med "med barn" bort ha följande lydelse:

Utskottet behandlar härefter fyra motioner som från olika utgångspunkter tar upp barnfamiljernas situation särskilt med hänsyn lill behovet av barn­tillsyn och den bristande valfriheten i fråga om tillsynsformer.

I motionen 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) begärs alt regeringen skall lägga fram förslag om ett vårdnadsbidrag, som skulle utgå fr. o. m. den lidpunkt då föräldrapen­ningen upphör till dess barnet fyller tre år. Vårdnadsbidrag skulle utgå, enligt motionen 1975:1242 med 600 kr. per barn och månad vilkel belopp skulle beskattas och enligt motionen 1975:1256 med ell icke skattepliktigt belopp om 300 kr. per barn och månad.

I motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) - där det framhålls atl man i en annan partimotion till årets riksmöte krävt bl. a. rält lill skat­teavdrag för styrkta barntillsynskostnader m. m. - pekas på alt del alltid finns grupper, för vilka varken daghems-, fritidshems- eller familjedaghems­vistelse tillgodoser behovet av barntillsyn. Det kan t. ex. gälla föräldrar med oregelbundna arbetstider och föräldrar med kvällsarbete. För dessa grupper måste samhällets resurser, anför motionärerna, ge utrymme för individuella lösningar med t. ex. trefamiljssyslem, parlnersarbete etc. Motionärerna vill

 

SoU 1975:5                                                             78

att motionen skall överiämnas lill barnstugeutredningen för beaktande av vad som sålunda anförts om individuella lösningar av barntillsynen.

Motionen 1975:1297 av herr Turesson (m) syftar lill en förutsättningslös utredning om familjens situation. Utredningen skulle ligga till grund för åtgärder ägnade alt bl. a. öka valfriheten i fråga om barntillsynen för såväl ensamslående som makar med barn.

En av samhällets viktigaste uppgifter är alt tillförsäkra barnen bästa möj­liga uppväxtförhållanden. De första levnadsåren är av avgörande betydelse för barnels hela kommande liv. Vi vet också att det finns ett starkt samband mellan harmonin hos barnen och harmonin hos föräldrarna. Det är därför angeläget alt ge föräldrarna så stor frihet som möjligt att - utifrån sitt ansvar för barnen - välja den livsform och den arbetsfördelning som de finner bäst. Många föräldrar måste i dag av tvingande ekonomiska skäl förvärvs­arbeta, även om de hellre under några år skulle vilja vara hos barnen och kanske också därmed skulle göra en väl så stor och viktig samhällsinsats som de kan göra utanför hemmet. Andra föräldrar skulle önska förvärvs­arbeta men har inte möjlighet att då få den vård och tillsyn av barnen som är nödvändig.

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer har de senaste åren byggts ut kraftigt. Mätt i löpande priser har del fördubblats på fem år. Ändå rymmer systemet alltjämt många brister, av vilka några snarast förvärrats under den snabba utbyggnaden:

1)   Stödet är alltjämt otillräckligt för familjer med låga inkomster.

2)   Den starka satsningen på en enda tillsynsform, dag-och familjedaghem, omöjliggör verklig valfrihet för familjerna såväl mellan förvärvsarbete och vård av egna barn som mellan olika tillsynsformer då båda föräldrarna, eller en ensamförälder, arbetar utanför hemmet.

3)   En förälder som under några år, trots alt det är ekonomiskt ofördelaktigt, väljer all själv vårda sina barn går miste om pensionsräti för denna lid.

4)   Inkomstgraderingen av bostadstilläggen och den progressiva daghems­taxan ger marginaleffekter som i kombination med den progressiva skal­leskalan, trots vissa förbättringar på senare år, ändå ter sig oacceptabla.

Ett enbart på bidrag byggt stödsystem, som skall ge tillräckliga tillskott även åt familjer med flera barn och låga inkomster, måste räkna med så stora bidragsbelopp atl de omöjligen kan utgå lika till alla fömiljer eller alla barn. Å andra sidan gör just bidragens storlek atl de inle kan effektivt inkomstgraderas ulan orimliga marginaleffekter.

Bidragsbeloppen kan minskas och marginalproblemen därmed reduceras endast om i botten läggs ett effektivt och rättvist familjebeskatlningssystem, som lar hänsyn lill familjernas faktiska skatteförmåga. Angelägnast är ett realistiskt förvärvsavdrag, som skattebefriar nödvändiga kostnader för barn­tillsyn, saml ett rejält avdrag för enförsörjarfamiljer, som lar hänsyn till att flera skall leva på samma inkomst.

Skallerätlvisan är alltså grundläggande men kan inte ensam ge familjerna

 

SoU 1975:5                                                             79

ett tillräckligt stöd för atl tillförsäkra alla barn ekonomiska förutsättningar för en god uppväxtmiljö. Även olika typer av bidrag måste finnas, framför allt för familjer med många barn och/eller låga inkomster. Samhällets stöd måste därvid utformas så atl det

1.   ger barnfamiljerna tillräckligt konsumlionsulrymme även under de år då barnen är särskilt vårdkrävande,

2.   ger barnfamiljerna största möjliga valfrihet mellan förvärvsarbete och egen vård av barnen samt mellan olika tillsynsformer då båda föräldrarna eller en ensamförälder arbetar utanför hemmet.

Utskottet finner del angeläget att de frågor om vårdnadsbidrag och om barnfamiljernas totalsituation som aktualiseras i de nu behandlade motio­nerna allsidigt utredes och alt förslag lill ell förbättrat familjestöd snarast föreläggs riksdagen.

dels att ulskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. alt riksdagen beträffande vårdnadsbidrag, individuella lösningar av barntillsynen och en utredning om familjens si­tuation med anledning av motionen 1975:1235, såvitt här är i fråga, motionen 1975:1242, motionen 1975:1256 och motionen 1975:1297 hos regeringen begär atl en utredning tillsätts med uppdrag atl, i samråd med skalteulredningen, framlägga förslag ägnade all öka familjernas valfrihet i fråga om barntillsyn och förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation med tonvikt på familjer med fiera barn och/eller låga inkomster.

Vid 8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem

7. beWånandegrundernaför statsbidrag till anordnande och till driften avförsko­lor och fritidshem (molivenngen till punkten 2 i hemställan) av herr Romanus (fp) och fröken Andersson (c) som anser

dels all det avsnitt i utskottets belänkande på s. 18 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandena regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är del av största vikt att daghemsbyggandet hålls på en fortsatt hög nivå. Uppgifter som kommunerna lämnat i augusti 1974 visar emellertid en lägre utbyggnadstakt för 1975 och framåt. Del stat­liga slödel lill anordnandet och driften av förskolor bör därför ytterligare förbättras. Detsamma bör gälla kommunernas fritidsverksamhet. Den träf­fade uppgörelsen om att kommunalskatterna i huvudsak inte skall höjas under de kommande två åren innebär risk för alt den önskvärda utbyggnaden av barnomsorgen inle kommer lill stånd. I detta läge är det nödvändigt atl staten tar ell större ekonomiskt ansvar för densamma.

Mot bakgrund av atl riksdagen i samband med behandlingen av finans­planen (FiU 1975:1) anslöt sig till förslaget atl en konjunkturpoliiisk be-

 

SoU 1975:5                                                             80

redskapsplan skall upprättas och att en utbyggnad av barnomsorgen enligt beslutet skall vara en viktig del i denna plan, är utskottet inte nu berett alt biträda förslag i motionerna 1975:261 och 1975:1280 om ett omedelbart beslut om en höjning av bidragen utöver propositionens förslag. Det är emellertid angeläget atl förslag till nytt statsbidragssystem snarast föreläggs riksdagen. Utskottet behandlar denna fråga i det följande. Utskottets ställ­ningstagande innebär att utskottet även avstyrker yrkanden i motionen 1975:1280 om ändring redan den I juli i år av reglerna för driftbidragel till deltidslorskolan.

dels att det avsniu i utskottets betänkande som börjar på s. 19 med "Vid kommande" och slutar på s. 20 med "utredningens arbete" bort utgå.

8. beträffande grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor och fritidshem (punkten 2 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

delsall del avsnitt i utskottets betänkande pås. 18 som börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "motionsyrkandena regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:

Samhällets stöd till barnfamiljerna i form av kommunal barnomsorg håller visseriigen på att byggas ut men utbyggnaden är klart otillräcklig och sker i alltför långsam takt. Som framhålls i motionen 1975:261 finns det ungefär 800 000 förskolebarn i landet och av dessa har ungefiir hälften förvärvsar­betande mödrar. Det finns emellertid endast 63 000 platser i heltidsförskola. Inle heller antalet platser i fritidshem räcker tillnärmelsevis till. Det finns således bara 18 000 fritidshemsplalser men 200 000 skolbarn på lågstadiet med förvärvsarbetande mödrar. I överensstämmelse med de synpunkter som anförs i nämnda motion är det - utöver åtgärder i form av bl. a. statliga normer för utbyggnaden av barnomsorgen - enligt utskottets mening nöd­vändigt all ytterligare statliga insatser görs för atl få en snabb utbyggnad av barnomsorgen. Då det visat sig att den tillfälliga höjningen av anord­ningsbidraget för förskolor och fritidshem haft god effekt anser utskottet alt nämnda bidrag även efter årsskiftet 1974-1975 bör utgå med 12 000 kr. per plats. Med denna storiek på anordningsbidraget täcks så gott som hela komniunens byggkostnad.

I enlighet med det sagda tillstyrker utskottet motionen 1975:261 i här aktuell del och motionen 1975:1280, såvitt avser höjning av anordnings­bidraget.

Såvitt avser driftbidraget för daghem och fritidshem anser utskottei sig böra godtaga den begränsade höjning som föreslås i propositionen, i avvaktan på alt förslag till nytt statsbidragssystem föreläggs riksdagen. Utskottet be­handlar denna fråga i det följande. Utskottets ställningstagande innebär alt utskottet även avstyrker yrkanden i motionen 1975:1280 om ändring redan den I juli i år av reglerna för driftbidragel lill deltidsförskolan.

 

SoU 1975:5                                                             81

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 19 med "Vid kommande" och slutar på s. 20 med "utredningens arbete" bort utgå,

dels alt ulskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.           att riksdagen

a)   med bifall till motionen 1975:261 och motionen 1975:1280, båda motionerna i motsvarande del, samt med anledning av regeringens förslag ger regeringen till känna vad utskottet anfört om grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor och fritidshem,

b)   med bifall till regeringens förslag och med avslag på mo­tionen 1975:1280 i motsvarande del godkänner de av föredra­gande departementschefen förordade grunderna för statsbidrag lill driften av förskolor och fritidshem,

9. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till anordnande avförskolor och fri­
tidshem (punkten 3 i hemställan) av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som
- under förutsättning av bifall till reservationen 8 - anser all utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. atl riksdagen till Bidrag till anordnande avförskolor och fritidshem
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
160 000 000 kr.,

10. beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och översyn m. m.
av statsbidragsreglerna (punkten 5 i hemställan) av herr Romanus (fp), fröken
Andeison (c) och herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

rfe/s atl det avsnitt i utskottets belänkande som börjar pås. 18 med "Enligt 10 t;" och slutar på s. 19 med "skall fastställas" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrkeratt riksdagen hos regeringen begäran förslag lill nytt statsbidragssystem för kommunernas barnomsorg utarbetas skyndsamt utan att avvakta kommunalekonomiska utredningens arbete, om möjligt så atl ett förslag kan föreläggas riksdagen under 1975. Ett nytt statsbidragssystem bör innefatta garantier mot att det statliga stödet till barnomsorgen i fram­liden urholkas av stigande kostnader. Skäl talar för att en sådan garanti skapas genom anknytning av stödet till personalkostnaderna.

Kommunerna skall enligt förskolelagen anta förskoleplaner. För att sä­kerställa en utbyggnad av barnomsorgen över hela landet bör förslag lill en bindande utbyggnadsplan - innefattande riktlinjer för kommunerna -föreläggas riksdagen. Samtidigt bör riksdagen, som ovan nämnts, besluta om förbättrade statsbidrag, som garanterar de ekonomiska förutsättningarna för planens genomförande.

Planeringen bör syfta till full behovstäckning av heltidsverksamhelen. Detta mål bör uppnås inom en tioårsperiod. Även den kompletterande fri­tidsverksamheten för skolbarn bör ingå i planeringen.

6 Riksdagen 1975. 12 saml. Nr 5

 

SoU 1975:5                                                             82

I enlighet med det anförda bör riksdagen i anledning av här aktuella yrkanden i följande motioner, nämligen 1975:261, 1975:486, 1975:769, 1975:1280, 1975:1296 och 1975:1812 ge regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglerna och beträffande upprättande av bamomsorgsplaner m. m. Motionen 1975:207 avstyrks.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med "Under hänvisning till kommunalekonomiska" och slutar med "måste ske" bort utgå,

dels atl utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5. atl riksdagen

a)  beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och översyn m. m. av slalsbidragsreglerna med anledning av mo­tionen 1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:486, mo­tionen 1975:769, motionen 1975:1280 i motsvarande del, mo­tionen 1975:1296 och motionen 1975:1812 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) beträffande ett enhetligt statsbidrag till daghem, fritidshem och familjedaghem avslår motionen 1975:207,

11. beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglerna (punkten 5 i hemstäl­lan) av herrar Carishamre (m) och Åkeriind (m) som anser

Wsatt det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med "Under hänvisning till kommunalekonomiska" och slutar med "måste ske" bort ha följande lydelse:

Behovet av kvalitet vad gäller vården vid daghem och fritidshem tas upp i motionen 1975:207 av fru Troedsson m. fl. (m). 1 motionen påvisas att statsbidragen till daghemmen utgår med ett och samma belopp per plats och är oavsett om tillgången till personal i förhållande till antalet barn är tillräcklig eller inte och oavsett personalens utbildning. Statsbidraget utgår vidare med samma belopp per plats oavsett om det är fråga om en smä-bamsavdelning med dess större personalbehov eller en syskongrupp. Till familjedaghemmen utgår däremot statsbidrag med en viss andel av kom­munens bruttokostnader för verksamheten.

Motionärerna anför vidare att riksdagens beslut år 1974 om kvotregelns avskaffande och ett till 35 procent av bruttokostnaderna förhöjt statsbidrag till familjedaghemmen innebar ett betydelsefullt steg i riktning mot mer neutrala statsbidragsbestämmelser och att det är önskvärt att fortsätta på den sålunda inslagna vägen. Ett sätt att förbättra statsbidragsbestämmelserna skulle vara att låta också statsbidragen till daghemmen och fritidshemmen utgå med en bestämd andel av kommunens bruttokostnader.

Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning att statsbidrag till daghemmen och fritidshemmen som - liksom till familjedaghemmen - ut­gick med en bestämd andel av kommunens bruttokostnader skulle utan

 

SoU 1975:5                                                             83

tvivel innebära en kvaliteisstimulans för kommunerna och även förbättra deras ekonomiska möjligheter att bereda plats för handikappade barn, vilka ofta kräver extra personal. Procenttalet för statsbidraget bör givetvis för att åstadkomma neutralitet vara detsamma för familjedaghemmen som för daghemmen. Ett så utformat statsbidrag skulle också ligga i linje med det allmänna driftbidrag till den kommunala socialvården, innebärande viss pro­centuell andel av de totala driftkostnaderna, som socialulredningen fö­respråkar. Utskottet tillstyrker därför motionen 1975:207.

Med hänvisning till det anförda avstyrker ulskoitet de fyra övriga mo­tionsyrkanden som syftar lill atl andra former av statsbidragsregler på barn­omsorgsområdet skall föreläggas riksdagen, nämligen motionen 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk), motionen 1975:486 av fru Landberg m. fl. (s), motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) och motionen 1975:1812 av herr Hermansson m. fl. (vpk).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse: 5.  att riksdagen

a)  beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. avslår motionen 1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:769 och motionen 1975:1296,

b)  beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglerna dels med bifall till motionen 1975:207 anhåller att regeringen vid riks­mötet 1975/76 framlägger förslag innebärande atl statsbidrag lill såväl daghem och fritidshem som familjedaghem bestäms till viss enhetlig andel av kommunens brultokostnader för verk­samheten, dels avslår motionen 1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:486, motionen 1975:12801 motsvarande del och motionen 1975:1812,

12. beträffande barntillsyn vid vuxenutbildning (punkten 6 i hemställan) av herrar Carishamre (m), Romanus (fp) och Åkeriind (m) som anser

dels att del avsnitt i utskottets belänkande som börjar på s. 20 med "Under hänvisning lill vad" och slutar på s. 21 med "vid vuxenutbildning" bort ha följande lydelse:

Svårigheten alt ordna barntillsyn är ofta ett hinder för särskilt kvinnor all delta i vuxenutbildningen. Då del inte sällan är fråga om ett lillsynsbehov som bara omfattar några timmar per dag under en begränsad lid, kan del vara svårt all bereda plats för dessa barn inom den redan hårt belastade kommunala barntillsynen på daghem och familjedaghem. Från ekonomisk och praktisk synpunkt är del ofta atl föredra alt man ordnar en enklare form av barntillsyn i anslutning till den kommunala vuxenutbildningens lokaler. Sådan enklare barntillsyn för tillfälliga behov har prövats i många kommuner, men del vill synas som om kommunernas ekonomiska svå­righeter under senare år lett till att sådan barntillsynsverksamhet dragits

 

SoU 1975:5                                                             84

in. Barntillsynen vid vuxenutbildningen skulle därför kunna underlättas exempelvis genom statsbidrag till sådan enklare barntillsyn. Utskottet anser under hänvisning lill det anförda all riksdagen hos regeringen skall anhålla om förslag lill åtgärder för all underlätta barntillsynen vid vuxenutbildning. Motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) tillstyrks således i denna del av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande barntillsyn vid vuxenutbildning med bifall till motionen 1975:1235 i motsvarande del hos regeringen anhåller om förslag lill åtgärder för att underiätta barntillsyn vid vuxenutbildning.

Vid 9. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem

13. beträffande bidragsunderlaget (punkten 1 i hemställan) av herrar Caris­hamre (m), Romanus (fp) och Åkeriind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 21 med "I samband" och slutar på s. 22 med "för familjedaghemsassistent" bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:155 av fru Troedsson (m) och herr Åkeriind (m) framhålls att statsbidrag till familjedaghemsverksamheten numera utgår på i stort sett motsvarande grunder som till den sociala hemhjälpen. I bidragsunderlaget för social hemhjälp ingår fr. o. m. detta år också kostnader för den arbets-ledande personalen, de s. k. hemhjälpsledarna. Motiveringen är alt det här gäller insatser som är direkt knutna till hemhjälpsverksamheten. I bidrags­underiagei för familjedaghemsverksamheten ingår däremot inte kostnader för familjedaghemsassislenterna, trots att det även här är fråga om insatser som är direkt knutna till familjedaghemsverksamheten.

Utskottet delar här motionärernas uppfattning att det arbete som utförs av familjedaghemsassistenterna har stor betydelse för en fullgod familje­daghemsverksamhet och att statsbidragsunderlaget också här bör innefatta kostnaderna för familjedaghemsassislenterna. Detta skulle innebära såväl en stimulans som vidgade ekonomiska möjligheter för kommunerna att anställa tillräckligt antal familjedaghemsassistenter. Utskottet tillstyrker där­för motionen 1975:155. I enlighet med motionsyrkandet bör ändringen i statsbidragsgrunderna träda i kraft den 1 januari 1976.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bidragsunderiagei att riksdagen med bifall till mo­tionen 1975:155 ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

 

SoU 1975:5                                                             85

Vid 12. El. Socialstyrelsen

14. beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall (punkten 3 i hemstäl­lan) av herr Hagberg i Boriänge (vpk) som anser

dels alt det avsnitt i utskottets belänkande som börjar på s. 26 med "Ut­skottet vill" och slutar på s. 27 med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Den lämnade redogörelsen visar att initiativ när det gäller åtgärder mot barnolycksfall inte saknas vare sig från centrala myndigheters eller från or-ganisationsliveis sida. Verksamheten mot barnolycksfall skulle emellertid få större genomslagskraft och bättre effekt om det funnes ett centralt organ med anknytning till socialstyrelsen, som representerade olika intressenter på området och som kunde samordna insatserna från olika håll i systematiska aktioner mot barnolycksfall. Med ett centralt organ ges också större möj­ligheter till sådan utvärdering av insatserna som ger anvisningar om var tyngdpunkten i kampen mot barnolycksfallen i fortsättningen bör läggas. Ett oumbäriigt hjälpmedel för en effektivisering av kampen mot barn­olycksfall är en övergripande registrering av barnolycksfallen.

Insatser på centralt håll mot barnolycksfallen måste kompletteras med särskilda insatser på det lokala planet som tar hänsyn till de särskilda för­hållandena på de olika orterna, som kan innebära risker för barnolycksfall, såsom t. ex. vissa anläggningar, trafikförhållanden och vattendrag. Även på det lokala planet har olika organ m. fl. ansvar för kampen mot barn­olycksfall, såsom barna- och ungdomsvården, polisen, skolan och bo­stadsföretagen. Barnavårdsnämnden/den sociala centralnämnden skulle kunna svara för all initiativ tas till en samordning av kampen mot barn­olycksfallen. Kampen mot barnolycksfallen bör föras ut i de olika bo­stadsområdena, t. ex. genom att barnavårdsnämnden/den sociala central­nämnden eller det lokala samordningsorgan som bildas engagerar enskilda personer med uppgift atl bevaka och rapportera förhållanden som kan in­nebära risker för barnen.

Vad utskottet sålunda anföri innebär att utskottet tillstyrker motionen 1975:1265.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3.  beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall att riksdagen med bifall lill motionen 1975:1265

a)   ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående in­rättandet av ett samordnande centralt organ med uppgift att handha barnskyddsfrågor, verka för en övergripande registre­ring av barnolycksfall och föriopp för utvärdering och slutsatser,

b)  hos regeringen hemställer om initiativ till utformning av bestämmelser och anvisningar enligt vilka en lokal förankring inom kommunerna av barnskyddsarbetet kan åstadkommas.

 

SoU 1975:5                                                             86

Vid 31. Vissa särskilda frågor

15. beträffande statsbidrag till s. k. akutkliniker (punkten 1 i hemställan) av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 53 som börjar med "Ut­skottet som" och slutar med "motionen 1975:345" bort ha följande lydelse:

Utskottet som vid föregående års riksdag (SoU 1974:5, s. 33) underströk vikten av att förslag i anledning av fylleristraffutredningens betänkande snarast möjligt föreläggs riksdagen, anser att justitieutskottets prövning av angivna motioner inte bör föregripas. Socialutskottet anser emellertid att riksdagen i detta sammanhang bör uttala att förslag i anledning av fyl­lerislraffutredningens betänkande bör innehålla även förslag till statsbidrag till akutkliniker. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen 1975:345 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statsbidrag till s. k. akutkliniker atl riksdagen med anledning av motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, ger re­geringen till känna vad utskottet anfört.

Vid 33. J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstaker för alkohol­missbrukare m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstaUer för alkoholmissbrukare m. m.

16. beträffande utbyggnaden av inackorderingshem och behandlingshem (punk­terna 2 och 4 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp). Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 55 med "Som framhålls" och slutar på s. 56 med "och år" bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna går utvecklingen inom nykterhetsvården mot öppnare värdformer. Inackorderingshemmen utgör ett viktigt led i utveck­lingen. Socialstyrelsen har förordat att medel anvisas för statsbidrag till an­ordnandet av 250 nya vårdplatser på inackorderingshem och behandlings­hem, medan regeringen föreslagit atl medel anvisas för endast 50 nya platser.

Även om det finns skäl att vid prövningen av anslagsfrågan ta hänsyn till det pågående arbetet rörande inackorderingshem inom nykterhetsvårdens anstaltsutredning, är det enligt utskottets mening uppenbart att behov finns av ett större antal nya vårdplatser än vad regeringen föreslagit. Härtill kom­mer behovet på narkomanvärdssidan. Utskottet förordar därför att medel anvisas fören utbyggnad med 100 platser utöver regeringens förslag. Medel bör därför anvisas med ett högre belopp än vad som föreslås i propositionen. Utskottets ställningslagande innebär atl utskottet tillstyrker motionerna 1975:345 och 1975:773 såvitt avser antalet vårdplatser.

 

SoU 1975:5                                                             87

Med hänsyn---- (= utskottet)- motsvarande del.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen under J3.

Från anslaget J 4 utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmiss­brukare samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamiss­brukare.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågan om utbyggnad av inackorderingshem och behandlingshem förordar utskottet i anledning av yrkanden i motionerna 1975:345 och 1975:773 att anslaget räknas upp med 1 000 000 kr. utöver regeringens förslag. 1 övrigt biträder utskottet re­geringens förslag under J 4. Detta innebär bl. a. att utskottet tillstyrker en icke oväsentlig uppräkning av driftbidraget lill erkända och enskilda vård­anstalter för alkoholmissbrukaré och all högsta bidragsbeloppet för in­ackorderingshem och behandlingshem för narkotikamissbrukare ökas från 35 000 kr. till 40000 kr. per plats och år.

dels att utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse: 2. alt riksdagen med bifall till motionerna 1975:345 och 1975:773, båda motionerna i motsvarande del, och med anledning av regeringens förslag till Bidrag till anordnande av erkända vård­anstalterför alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 2 700 000 kr., 4. att riksdagen med anledning av motionerna 1975:345 och 1975:773, båda motionerna i motsvarande del, och med an­ledning av regeringens förslag till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budget­året 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 122 900 000 kr.

Vid 35. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

17. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 57 som börjar med "Ut­skottet ansluter" och slutar med "således motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de stora krav som ställs på personalen vid vårdanstalter för alkoholmissbrukare är det enligt utskottets mening angeläget att per­sonalen får ökade möjligheter till vidareutbildning och att därvid all personal bereds möjlighet att delta i kurser och konferenser. För att möjliggöra en kursverksamhet m. m. av den omfattning som socialstyrelsen föreslagit för­ordar utskottet med anledning av motionen 1975:345 av hert Helén m. fl. (fp) att medelsanvisningen bestäms till ett belopp, som med 305 000 kr. överstiger det i propositionen beräknade.

 

SoU 1975:5                                                             88

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, till Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1975/76 anvisar ett reserva­tionsanslag av 655 000 kr.

Vid 36. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.

18.     beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av herrar Gus­
tavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c). Andreasson i Östra Ljungby
(c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande pä s. 59 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att erfarenheterna visat att de insatser som görs med stöd av medel som anvisas under förevarande anslag är betydelsefulla. Anslaget bör därför uppräknas betydligt mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet förordar i enlighet med yrkandet i motionen 1975:773 att 5 300 000 kr. anvisas under anslaget. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även motionen 1975:345 och motionen 1975:1258, sistnämnda motion såvitt avser anslagets storiek.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:773 i motsvarande del saml med anledning av regeringens förslag, motionen 1975:345 och motionen 1975:1258, båda motionerna i motsva­rande del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 5 300000 kr.,

19.     be\vä[[ande medelsanvisningen (punklen 1 i hemställan)av herr Romanus
(fp) som anser

dels att det avsniu i utskottets betänkande på s. 59 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "av anslaget" bort ha följande lydelse:

De bidrag som från anslaget utgått till sammanslutningar av f. d. alko­holmissbrukare och till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmiss­brukare har fortlöpande höjts. Bidragen till dessa organisationer föreslås för nästa budgetär bli 3 800 000 kr. Regeringen föreslår vidare att det bidrag, som från och med innevarande budgetår kan utgå till kommuner och or­ganisationer för rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer, skall bli 1 000 000 kr. Enligt utskottets mening är den av regeringen fö­reslagna uppräkningen av anslaget otillräcklig. Såvitt avser bidrag till sam­manslutningar av f. d. alkoholmissbrukare bör medel anvisas med 2 500 000 kr. och till sammanslutningar för hjälp åt läkemedelsmissbrukare med 2 000 000 kr., eller således tillhopa 700 000 kr. utöver vad regeringen förordat. Vidare finns det skäl att väsentligt räkna upp det bidrag som är avsett

 

SoU 1975:5                                                            89

för kommuner och vissa organisationer som ägnar sig ät rehabilitering av alkohol- och narkotikaskadade personer. Det arbete som utförs av de frivilliga ideella organisationerna har visat sig ge goda resultat och det är angeläget att samhället ger det ökat stöd. Det föreslagna bidraget om 1 000000 kr. bör enligt utskottets mening räknas upp till 2 500000 kr. Härvid bör bidrag även kunna utgå till kommuner och organisationer som ägnar sig ät re­habilitering av ensamstående hemlösa. Som en följd av det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motionen 1975:345 att anslaget räknas upp till 7 000 000 kr. Härigenom tillgodoses även motionerna 1975:775 och 1975:1258, såvitt avser medelsanvisningen. Höjningen av anslaget medger även ett ökat ut­rymme för socialstyrelsen att tillgodose DKSN:s medelsbehov för RIA-ar­betet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:345 i motsvarande
del samt med anledning av regeringens förslag, motionen
1975:773 och motionen 1975:1258, båda motionerna i motsva­
rande del, till Bidrag lill Länkrörelsen m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 7 000 000 kr.,

20. beträffande./rdgan om uppdelning av anslaget mellan olika grupper bidrags­sökande (punkten 2 i hemställan) av herrar Carishamre (m) och Åkeriind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 61 som börjar med "Ut­skottet avstyrker" och slutar med "anser motiverad" bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:110 av herrar Fridolfsson (m) och Åkeriind (m) föreslås att nägon uppdelning i förväg av anslaget mellan olika grupper av bidrags­sökande inte skall ske utan att hela anslaget skall stå öppet för samtliga bidragssökande. Enligt utskottets mening leder motionsförslaget till en för­bättring därigenom att alla bidragssökandes behov prövas pä samma sätt och utan att hänsyn måste tas till vilken grupp de bidragssökande tillhör. Motionsförslaget tillstyrks därför. Om den sålunda förordade principen för medelsfördeiningen skulle leda till att de som förut fött bidrag erhåller ett lägre belopp än under tidigare budgetär bör detta lösas genom att regeringen överväger en höjning av anslagsposten under kommande budgetär.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande frågan om uppdelning av anslaget mellan olika
grupper bidragssökande alt riksdagen med bifall lill motionen
1975:110 ger regeringen till känna vad utskottei anfört.

 

SoU 1975:5                                                             90

Vid 40. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

21. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser undervisningen av vuxna psykiskt utvecklingsstörda, av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp). Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande pä s. 68 som börjar med "Enig­het råder" och slutar med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Enighet råder om att den här aktuella vuxenutbildningen för psykiskt utvecklingsstörda är viktig. Utskottet delar skolöverstyrelsens och motio­näremas uppfattning att den hittills bedrivna verksamheten skall överföras i fasta former. Under innevarande år beräknas omkring 500 utvecklingsstörda fö del av det stöd som nu utgår till ifrågavarande verksamhet. Det är uppen­bart att detta stöd måste väsentligt stärkas. Inom omsorgsverksamheten finns bortåt 20000 vuxna utvecklingsstörda. En stor del av dessa, sannolikt mer än hälften, har icke fött någon undervisning eller träning alls under sin skolålder, som inföll före den nuvarande omsorgslagens tillkomst. För deras vidkommande är en mera sammanhängande utbildning och träning nödvändig. Även sådana utvecklingsstörda, som i störte eller mindre om­fattning fött viss undervisning i skolan har vanligen stort behov av att fö vidmakthålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter. Inte ens med det anslag som skolöverstyrelsen begärt kommer det att vara möjligt att finansiera mer än ett mindre antal veckotimmar för varje påbörjat 100-tal vuxna utvecklingsstörda inom varje landsting, eftersom det oftast är fråga om undervisning i små grupper.

Pä grund av det anförda förordar utskottet att, med bifall till yrkandena i motionerna 1975:490 och 1975:1401, anslaget räknas upp med 6 100 000 kr. utöver regeringens förslag. Härigenom tillgodoses även motionen 1975:1254, såvitt här är i fråga.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

atl riksdagen med bifall lill motionerna 1975:490 och 1975:1401 saml med anledning av regeringens förslag och motionen 1975:1254, såvitt här är i fråga, till Bidrag till driften av sär­skolor m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 180 300 000 kr.

Särskilda yttranden

Vid 11. D 6. Bidrag till semesterhem m. m.

1. beträffande översyn av vissa resebestämmelser (betänkandet s. 22 och 23) av herr Gustavsson i Alvesta (c) som anför: Enligt kungörelsen (1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem

 

SoU 1975:5                                                             91

m. m. utgår statsbidrag för resa till och från semesterhem och för resa i samband med annan semestervistelse enligt de grunder som socialstyrelsen fastställer. 1 Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, nr 203, utgiven i de­cember 1967, har socialstyrelsen meddelat närmaiie anvisningar i frågan, vilka gällt sedan ingången av år 1968.

Socialstyrelsen anförde i nämnda Råd och anvisningar att styrelsen nog­grant kommer att följa semesterhemsnämndernas handläggning av resebi-dragsärendena och tillsammans med nämnderna försöka komma fram till vissa normer. Då nu styrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret 1975/76 hemställt om översyn av bestämmelserna om bidrag för resor till och från semesterhem, finner jag en sådan översyn synneriigen angelägen med hänsyn till dels den tid som förflutit sedan socialstyrelsen utfärdade de,nämnda anvisningarna, dels den icke ringa erfarenhet som nu vunnits vid handläggning av ifrågavarande ärenden. Jag anser mig i nuläget böra avstå frän att framställa något yrkande men förutsätter att den begärda översynen görs snarast utan sammankoppling med annat tidsödande ut­redningsarbete.

Vid 21. F 4. Skyddsympningar

2.       beträffande gammaglobulininjektioner mot gulsot (betänkandet s. 34) av herr
Romanus (fp) som anför:

I anslutning till motionen 1975:260 av herr Henmark (fp) vill jag erinra om de förslag som tidigare framförts i riksdagen från folkpartiet om att kostnaderna för förebyggande hälsovård och hälsokontroll i princip bör jäm­ställas med läkarvårdskostnader inom den allmänna försäkringen. 1 ett så­dant större sammanhang bör den i motionen väckta frågan om förbilligande av gammaglobulininjektioner mot gulsot kunna övervägas.

Vid 38. K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade

3.       beträffande tillverkningen av ortopediska stor (betänkandet s. 64 och 65) av
herrar Carishamre (m) och Åkeriind (m) som anför:

Som anförs i motionen 1975:781 är det viktigt alt nedbringa såväl kost­nader som väntetider när det gäller ortopediska skor. Det är därför av vikt atl orlopediska skor i största möjliga utsträckning kan fabrikstillverkas. De i motionen påtalade långa väntetiderna måste också nedbringas. Utskottet uttalar att väntetiderna i gynnsamma fäll kan bli endast två veckor. Men i speciellt ogynnsamma fall kan väntetider på över ett år förekomma, och väntetider på 4-6 månader är tämligen vanliga. Detta förhållande ter sig särskilt otillfredsställande med hänsyn till att den handikappade tvingas att betala sin egenavgift i förskott vid beställningen. Det framstår som na­turiigt att de i del föregående angivna frågorna ägnas uppmärksamhet av sjukvårdshuvudmännen i samband med att de vid årsskiftet enligt förslag i propositionen 1975:36 helt övertar ansvaret för att tillhandahälla hjälpmedel åt handikappade.

 

SoU 1975:5                                                             92

Bilaga I

Förslag till lagändring som framlagts av utskottet vid punkten 3. C I All­männa barnbidrag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i 7, 11, 14 och 19 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

Nuvarande lydelse                 Utskottets förslag

1§'

För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medbor­
gare och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket, skall av all­
männa medel såsom bidrag till bar- manna medel såsom bidrag till bar­
nets uppehälle och uppfostran utgå nets uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 1 500 kronor allmänt barnbidrag med / 800 kronor
om året i enlighet med vad nedan om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.                  närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 7, 11, 14 och 19 §§ en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1976.

'Lagen omtryckt 1973:449. 'Senaste lydelse 1973:955.

 

SoU 1975:5                                                             93

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som behandlas av utskottet vid punkten 5. C 4 Ersättning för bidragsförskott

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott' dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 9, 20, 22, 24 och 25 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

ir

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott till barnet i förhällande till fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet.

Utan hinder av att barnet saknar Bidragsförskott utgåräven till häri ri-svenskt medborgarskap, må bidrags- ket bosatt barn som icke är svensk med-förskott utgå, därest vårdnadshavaren borgare om vårdnadshavaren är bosatt är svensk medborgare och bosatt i riket. i riket och antingen barnet eller vård­nadshavaren sedan minst sex månader vistas i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna lag underhällsskyldig.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 9, 20, 22, 24 och 25 §§ en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1976.

'Senaste lydelse av 22 § 1971:594. 'Senaste lydelse 1971:902.

 

SoU 1975:5                                                              94

Bilaga 3

Förslag till lagändring som framlagts i reservationen 2 vid punkten 3. C I Allmänna barnbidrag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i 7, 11, 14 och 19 SS ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form.

Nuvarande lydelse                 Reservantens förslag

I S'
För barn, som är svensk medbor- För barn, som är svensk medbor­
gare och bosatt i riket, skall av all- gare och bosatt i riket, skall i enlighet
manna medel såsom bidrag till bar- med vad nedan närmare stadgas av
nets uppehälle och uppfostran utgå allmänna medel såsom bidrag till
allmänt barnbidrag me om året i enlighet med vad nedan när- utgå allmänt barnbidrag för varje
mare stadgas.                     kvartal med fem procent av det basbe-

lopp enligt lagen om allmän försäk­ring, som gäller vid ingången av kvar­talet. Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 7, 11, 14 och 19 §§ en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 juli 1975.

Lagen omtryckt 1973:449. 'Senaste lydelse 1973:955.

 

SoU 1975:5                                                             95

Bilaga 4 Förteckning över reservationer och särskilda yttranden

Reservationer

Parti                                                                                       Sid.

Vid    3.   C 1. Allmänna barnbidrag.

1.     Indexreglering av de allmänna barnbidragen (moti­veringen till punkten 1 i hemställan)            c, fp 74

2.     Höjning och indexreglering av de allmänna barn­bidragen (punkten 1 i hemställan)        vpk  74

3.     Medelsanvisningen (punkten 2 i hemställan) ...   vpk   75

4.     Vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan)....    c          75

5.     Vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan)....    fp         76

6.     Vårdnadsbidrag, individuella lösningar av barntill­synen och en utredning om familjens situation

(punkten 3 i hemställan)............................     m        77

Vid 8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritids­hem. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritids­hem.

7. Grunderna för statsbidrag till anordnande och till
driften av förskolor och fritidshem (motiveringen

till punkten 2 i hemställan)..........................    fp, 1 c       79

8.     Grunderna för statsbidrag till anordnande av för­skolor och fritidshem (punkten 2 i hemställan),   vpk        80

9.     Medelsanvisningen till Bidrag till anordnande av

förskolor och fritidshem (punkten 3 i hemställan)   vpk     81

10.    Upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och över­syn m. m. av statsbidragsreglerna (punkten 5 i hem­ställan) .............................................     fp,l cvpk  81

11.    Översyn m. m. av statsbidragsreglerna (punkten 5

i hemställan)............................................    m         82

12. Barntillsyn vid vuxenutbildning (punkten 6 i hem­
ställan) .............................................     m, fp        83

Vid    9.   D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem.

13.      Bidragsunderlaget (punkten 1 i hemställan)    m, fp        84

Vid 12.   El. Socialstyrelsen.

14.      Särskilda åtgärder mot barnolycksfall (punkten 3

i hemställan)............................................    vpk       85

Vid 31.    Vissa särskilda frågor.

15. Statsbidrag till s. k. akutkliniker (punkten 1 i hem­
ställan) ..............................................  fp          86

 

SoU 1975:5                                                             96*

Vid 33. J 3. Bidrag lill anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. J 4. Bidrag till driftkost­nader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbru­kare m. m.

16. Utbyggnaden av inackorderingshem och behand­
lingshem (punkterna 2 och 4 i hemställan) ....   c, fp  86

Vid 35. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvår­den.

17.      Medelsanvisningen .........................     fp        87

Vid 36. J 7. Bidrag lill Länkrörelsen m. m.

18.     Medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan)...   c      88

19.     Medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) ...   fp    88

20.     Frågan om uppdelning av anslaget mellan olika

grupper bidragssökande (punkten 2 i hemställan)   m       89

Vid 40.   K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

21.      Medelsanvisningen, såviu avser undervisningen av

vuxna psykiskt utvecklingsstörda.................    c, fp     90

Särskilda yttranden

Vid ll.   D 6. Bidrag lill semesterhem m. m.

1.        Översyn av vissa resebestämmelser (betänkandet

s. 22 och 23)..........................................................     le           90

Vid 21.   F 4. Skyddsympningar

2. Gammaglobulininjektioner mot gulsot (betänkan­
det s. 34)............................................    fp         91

Vid 38.   K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.

3.        Tillverkningen av ortopediska skor (betänkandet s.

64 och 65)..............................................    m         91

GOTAB   7591 SOS   Stockholm 1975