Socialutskottets betänkande nr 5 SoU 1975:5

Nr 5

Socialutskottets betänkande med anledning av i propositionen
1975:1 gjorda framställningar inom socialdepartementets verksamhetsområde
jämte motioner

I betänkandet behandlar utskottet regeringens i propositionen 1975:1 bilaga
7 (socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1975/76 inom socialdepartementets verksamhetsområde utom vad gäller
avsnitt B Allmän försäkring m. m. och punkten C 3 Bidrag till sjukförsäkringen
för föräldraförsäkringen, vilka behandlats av socialförsäkringsutskottet
i betänkandet SfU 1975:1.1 ärendet behandlade motioner redovisas
under de punkter till vilka de har anknytning.

Socialdepartementet m. m.

1. A 1. Socialdepartementet. Regeringen har under punkten A 1 (s. 19) föreslagit
riksdagen att till Socialdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 8 555 000 kr.

Motion

I motionen 1975:662 av herr af Ugglas m. (1. (m) hemställs att riksdagen
begär att regeringen årligen i samband med budgetpropositionen ger löpande
information om andra industriländers sociala trygghetssystem och skattebelastning
på medborgarna.

Utskottet

I detta sammanhang behandlar utskottet motionen 1975:662 av herr af
Ugglas m. fl. (m). Motionärerna vill att regeringen årligen i samband med
budgetpropositionen ger löpande information om andra industriländers sociala
trygghetssystem och skattebelastning på medborgarna.

Utskottet är enigt med motionärerna om att det är viktigt att ledamöterna
av riksdagen är väl informerade om bl. a. de sociala förhållandena i andra
länder. Som socialministern framhållit i en debatt i riksdagen i november

1974 i anledning av en interpellation av huvudmotionären kan mera allmänna
socialpolitiska översikter av det slag motionärerna synes ha avsett
för närvarande knappast göras meningsfulla. Detta beror på att utgångspunkten
för t. ex. pensions- och sjukförsäkringssystemen är olika i olika

1 Riksdagen 1975. 12 sami. Nr 5

SoU 1975:5

2

länder. En korrekt redovisning skulle därför behöva omgärdas med så många
reservationer att den önskade översiktligheten skulle gå förlorad. Motsvarande
gäller beträffande medborgarnas skattebörda.

Vad sålunda anförts står inte i motsättning till det förhållandet att det
i samband med konkreta socialpolitiska reformförslag många gånger är önskvärt
att uppgifter införskaffas om motsvarande förhållanden i andra länder.
Så sker också i betydande utsträckning, varvid uppgifterna brukar redovisas
i de utredningar, som ligger till grund för regeringens förslag. Härigenom
blir uppgifterna lätt tillgängliga för riksdagens ledamöter.

Utskottet vill i sammanhanget understryka att det är av stor betydelse
att väl utvecklade internationella förbindelser finns på det socialpolitiska
området - liksom på skatteområdet - och att Sverige deltar aktivt i det
internationella samarbetet. En sådan medverkan ger goda möjligheter att
följa utvecklingen i andra länder på den aktuella sektorn. Av naturliga skäl
måste samarbetet i stor utsträckning ske på regeringsnivå och mellan myndigheterna
i de berörda länderna. Det är emellertid också viktigt att riksdagsledamöterna
i största möjliga utsträckning bereds tillfälle att delta och
att över huvud taget företrädare för riksdagen ges möjligheter till kontakter
med såväl företrädare för andra parlament som för utländska regeringar
och myndigheter. Det informationsutbyte som följer med sådana kontakter
är enligt utskottets mening av stort värde.

Under hänvisning till det anförda förordar utskottet, som inte har anledning
att på grund av motionsyrkandet närmare diskutera de synpunkter
på den svenska socialpolitiken som framförs i motionsskälen, att motionen
inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Socialdepartementet för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 8 555 000 kr.,

2. beträffande viss informationsfråga att riksdagen avslår motionen
1975:662.

2. A 2-A 4. Kommittéer m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
under punkterna A 2-A 4 (s. 20 och 21) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 13 200 000 kr.,

2. till Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet ett
reservationsanslag av 16 000 000 kr.,

3. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 450 000 kr.

Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m.

3. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har under punkten C 1 (s. 44 och
45) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 2 700 000 000 kr.

SoU 1975:5

3

Motioner

1. I motionen 1975:774 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen beslutar

a) att öka de allmänna barnbidragen till 1 800 kr. per barn och år, vilket
utgör 20 % av nu gällande basbelopp, och därför under punkten C 1 Allmänna
barnbidrag, bilaga 7, beslutar anslå ett med 549 600 000 kr. till
3 249 600 000 kr. förhöjt belopp,

b) att de allmänna barnbidragen tills vidare skall utgöra 20 % av basbeloppet,

c) att hos regeringen begära förslag om ytterligare ökning av de allmänna
barnbidragens realvärde så att detta kommer att motsvara 25 % av basbeloppet.

2. I motionen 1975:1022 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 1 (finansplanen) beslutar att allmänt barnbidrag skall utgå med
20 % av det vid respektive års början gällande basbeloppet per barn och
år fr. o. m. den 1 januari 1976 med möjlighet till tidigare ikraftträdande,
om detta visar sig motiverat av konjunkturpolitiska skäl.

Sedan motionen, som innehåller sex yrkanden, hänvisats till finansutskottet
och till sin huvuddel behandlats i betänkandet FiU 1975:1, har nämnda
utskott med socialutskottets medgivande och under hänvisning till vad
finansutskottet anfört i visst avsnitt i betänkandet överflyttat det här redovisade
yrkandet till socialutskottet, i vad avser anknytning av barnbidraget
till basbeloppet.

3. I motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen hos regeringen anhåller om att motionen överlämnas
till barnstugeutredningen för beaktande av vad i motionen anförts beträffande
individuella lösningar av barntillsynen.

4. I motionen 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag om införande av ett beskattat
vårdnadsbidrag från den 1 juli 1976, vilket skall vara utformat så att ett
bidrag på 600 kr. per månad skall utgå från den tidpunkt då ersättning
från föräldraförsäkringen upphör till dess barnet fyller tre år i enlighet med
vad som anförts i motionen.

5. I motionen 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag inom ramen för skattereformen
för 1977 om införande av vårdnadsbidrag, vilket skall ge barnfamiljerna
ett verkligt stöd med 300 kr. per månad och barn från den tidpunkt då
föräldrapenningen upphör till dess barnet fyller tre år.

6. I motionen 1975:1297 av herr Turesson (m) hemställs att riksdagen
beslutar anhålla att regeringen låter verkställa en förutsättningslös utredning
om familjens situation, att ligga till grund för åtgärder ägnade att bland
annat öka valfriheten i fråga om barntillsyn för såväl ensamstående som
makar med barn.

SoU 1975:5

4

Utskottet

Frågan om höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen har
tagits upp i två motioner, som väckts vid riksmötet, nämligen motionen
1975:1022 (moment 1) av herrar Fälldin (c) och Helén (fp), som remitterats
till finansutskottet, och motionen 1975:774 av herr Hermansson m. fl. (vpk),
som remitterats till socialutskottet. Motionärerna vill att barnbidraget per
barn och år skall bestämmas till 20 % av basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring eller således till 1 800 kr. vid det basbelopp, 9 000 kr., som för
närvarande gäller. Enligt yrkandena bör förslagen träda i kraft vid följande
tidpunkter, nämligen i motionen 1975:774 den 1 juli i år, och i motionen
1975:1022 den 1 januari 1976 med möjlighet till tidigare ikraftträdande,
om detta visar sig motiverat av konjunkturpolitiska skäl.

I motionen 1975:774 framställs även ett yrkande som innefattar krav på
att regeringen skall lägga fram förslag om ytterligare förbättring av barnbidragets
realvärde.

Finansutskottet har i sitt av riksdagen den 12 mars godkända betänkande
FiU 1975:1 med anledning av den i propositionen 1975:1 föreslagna finansplanen
jämte motioner hemställt att riksdagen med bifall till motionen
1975:1022 moment 1, såvitt nu är i fråga, beslutar att det allmänna barnbidraget
höjs till 1 800 kr. fr. o. m. den 1 januari 1976. Finansutskottet hänvisar
i betänkandet till att i den överenskommelse som den 4 mars träffats
mellan socialdemokraterna och mittenpartierna det ingår en höjning av det
allmänna barnbidraget med 300 kr. fr. o. m. den 1 januari 1976. Detta kan
beräknas medföra ett köpkraftstillskott för barnfamiljerna på ca 275 milj.
kr. under första halvåret 1976. Finansutskottet framhåller vidare-i samband
med att utskottet ställer sig bakom tanken på en konjunkturpolitisk beredskapsplan
- att en tidigareläggning av barnbidragshöjningen grundad på
konjunkturpolitiska skäl kan bli påkallad och att utskottet kommer att ta
ställning härtill senast i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen.

Finansutskottet har uttalat att den närmare utformningen av barnbidragshöjningen
inklusive en prövning av förslagen i de båda motionerna om
anknytning till basbeloppet av barnbidraget i vanlig ordning bör beredas
av socialutskottet. Finansutskottet har sedermera under hänvisning till detta
uttalande - med socialutskottets medgivande - till socialutskottet överflyttat
motionen 1975:1022 moment 1 i vad avser frågan om nämnda basbeloppsanknytning.

Socialutskottet behandlar först frågan om barnbidraget bör värdesäkras.
Denna fråga har diskuterats utförligt av familjepolitiska kommittén i kommitténs
huvudbetänkande (SOU 1972:34) Familjestöd (s. 242). Kommittén
har inte kunnat förorda en indexreglering av de allmänna barnbidragen och
bostadstilläggen, ännu mindre en sådan reglering separat för barnbidragens
del. Kommittén har som stöd för sitt ställningstagande anfört följande.

Om man indexreglerade barnbidragen men inte bostadstilläggen skulle

SoU 1975:5

5

barnstödet värdesäkras för familjer i högre inkomstlägen medan familjer
i lägre inkomstlägen endast skulle få en del - i många fall den mindre
delen - av sitt stöd skyddat mot prisutvecklingen på detta sätt. Det skulle
innebära en prioritering av barnbidragen som automatiskt skulle minska
utrymmet för förskjutningar av stödet t. ex. till förmån för barnfamiljer
med lägre inkomster.

Utskottet har upprepade gånger tidigare och senast i februari förra året
avstyrkt indexreglering av barnbidragen under hänvisning till de synpunkter
som sålunda anförts av familjepolitiska kommittén. För närvarande pågår
ett utredningsarbete som i flera avseenden rör bostadstilläggens utformning.
Den omständigheten att reglerna rörande bostadstilläggen kan
komma att ändras inom en relativt nära framtid rubbar emellertid inte förutsättningarna
för den bedömning som kommittén gjorde. Inte heller i övrigt
föreligger någon omständighet som bör föranleda ett ändrat ställningstagande
i frågan. Utskottet avstyrker således motionerna 1975:774 och 1975:1022,
såvitt däri yrkas att barnbidragen skall indexregleras.

Eftersom det beslut som riksdagen fattade den 12 mars rörande de allmänna
barnbidragen avser en normgivningsfråga men det i finansutskottets
betänkande inte framlagts förslag till erforderlig ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag, bör enligt socialutskottets l^ening beslutet betraktas
endast som ett principiellt ställningstagande. Socialutskottet - som
ansluter sig till bedömningen att barnfamiljerna inom en nära framtid bör
få ett köpkraftstillskott med 300 kr. per barn och år - föreslår att 1 § barnbidragslagen
från och med den 1 januari 1976 ändras så att barnbidraget
höjs från 1 500 kr. till 1 800 kr. per barn och år.

1 sammanhanget bör - med anledning av den nya regeringsformen -ordet ”Konungen" i olika böjningsformer bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande
form i 7, 11, 14 och 19 §§ i lagen.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning motionen
1975:774. Eftersom det inte finns anledning att nu ta ställning till
frågan om en framtida förbättring av barnbidragens realvärde, avstyrks det
förslag härom, som framställs i motionen.

Höjningen av det allmänna barnbidraget föranleder en uppräkning av
medelsbehovet.

Utskottet behandlar härefter två motioner om införande av vårdnadsbidrag.
I motionen 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen
1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) begärs att regeringen skall lägga fram
förslag om ett vårdnadsbidrag, som skulle utgå fr. o. m. den tidpunkt då
föräldrapenningen upphör till dess barnet fyller tre år. Vårdnadsbidrag skulle
utgå enligt motionen 1975:1242 med 600 kr. per barn och månad, vilket
belopp skulle beskattas, och enligt motionen 1975:1256 med ett icke skattepliktigt
belopp om 300 kr. per barn och månad.

Utskottet vill framhålla att införandet av ett vårdnadsbidrag av den karaktär
som motionerna syftar till skulle medföra betydande kostnader. Det

SoU 1975:5

6

finns mot denna bakgrund skäl framhålla att det råder allmän enighet om
att det statliga stödet till anordnandet och till driften av daghem bör ytterligare
förbättras och att de resurser är begränsade som därutöver under de
närmaste åren kan ställas till förfogande för insatser för de aktuella barnfamiljerna.
Enligt utskottets mening bör det utredningsarbete som pågår
inom familjestödsutredningen och som inom kort kan väntas resultera i
ett delförslag avvaktas innan ställning tas till var insatserna i första hand
skall sättas in. Utredningen skall göra en första sammanställning och bedömning
av erfarenheterna av reglerna i föräldraförsäkringen. Den sakkunnige
skall också närmare pröva frågan om ersättningstidens längd och därvid
undersöka möjligheterna att förlänga ersättningstiden på ett sådant sätt
att försäkringen underlättar för förälder att förvärvsarbeta med reducerad
arbetstid under en viss period efter det rätten till hel föräldrapenning upphört.
Vidare skall möjligheterna prövas att få anställning med reducerad arbetstid
av nämnda slag liksom återverkningarna av ett sådant system på småbarnsföräldrarnas
ställning på arbetsmarknaden.

Med hänsyn till det anförda kan utskottet inte tillstyrka att en sådan
utredning tillsätts, som uppenbarligen erfordras för att genomföra kraven
i motionerna 1975:1242 och 1975:1256. Motionerna avstyrks.

1 motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) - där det framhålls
att man i en annan partimotion till årets riksmöte bl. a. krävt rätt till skatteavdrag
för styrkta barntillsynskostnader m. m. - pekas på att det alltid
finns grupper, för vilka varken daghems-, fritidshems- eller familjedaghemsvistelse
tillgodoser behovet av barntillsyn. Det kan t. ex. gälla föräldrar
med oregelbundna arbetstider och föräldrar med kvällsarbete. För dessa
grupper måste samhällets resurser, anför motionärerna, ge utrymme för individuella
lösningar genom t. ex. trefamiljssystem, partnersarbete etc. Motionärerna
vill att motionen skall överlämnas till barnstugeutredningen för
beaktande av vad som sålunda anförts om individuella lösningar av barntillsynen.

Utskottet vill framhålla att bidrag redan i dag utgår från statens sida
för olika former av barntillsyn. Förutom bidrag till daghem och fritidshem
utgår ett särskilt statsbidrag till kommunernas kostnader för familjedaghemsverksamhet.
Enligt gällande regler kan inom ramen för bidrag till familjedaghems
verksam heten även utgå statsbidrag till det s. k. trefamiljssystemet.
Utskottet, som utgår från att kommunerna vid planeringen av
barntillsynen beaktar situationen för föräldrar med oregelbundna arbetstider,
finnér därför inte anledning att som begärts i motionen överlämna denna
till barnstugeutredningen. Med hänvisning till det anförda och då skatteutskottet
prövar de frågor om skatteavdrag för barntillsynskostnader m. m.
som anges i motionen avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Med hänsyn till det utredningsarbete som redan pågår - bl. a. genom
barnmiljöutredningen, familjestödsutredningen och socialutredningen -samt under hänvisning till vad som i det föregående anförts avstyrker ut -

SoU 1975:5

7

skottet motionen 1975:1297 av herr Turesson (m) som syftar till en förutsättningslös
utredning om familjens situation. Utredningen skulle ligga
till grund för åtgärder ägnade att bl. a. öka valfriheten i fråga om barntillsynen
för såväl ensamstående som makar med barn.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen
att riksdagen

a) avslår motionen 1975:774 och motionen 1975:1022, båda motionerna
såvitt avser indexreglering av barnbidragen,

b) med anledning av dels vad utskottet anfört, dels motionen
1975:774 och motionen 1975:1022, båda motionerna såvitt avser
höjning av barnbidragen, antar till utskottets betänkande som
bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag,

c) avslår motionen 1975:774, såvitt avser ställningstagande till
framtida förbättring av barnbidragens realvärde,

2. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 2 975 000 000 kr.,

3. att riksdagen

a) beträffande vårdnadsbidrag avslår motionen 1975:1242 och
motionen 1975:1256,

b) beträffande individuella lösningar av barntillsynen avslår
motionen 1975:1235, såvitt här är i fråga,

c) beträffande en utredning om familjens situation avslår motionen
1975:1297.

4. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten C 2 (s. 45 och 46) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
7 400 000 kr.

5. C 4. Ersättning för bidragsförskott. Regeringen har under punkten C 4
(s. 47 och 48) föreslagit riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättat
förslag till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott samt
att till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 275 000 000 kr.

Lagförslaget fogas vid betänkandet som bilaga 2.

Motioner

1. I motionen 1975:204 av fru Hörnlund m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att bidragsförskott skall utgå till den som inte kan få barnpension
därför att han ej har svenskt medborgarskap eller ej omfattas av konvention,

SoU 1975:5

8

men som i övrigt uppfyller kraven att få sådan pension.

2. I motionen 1975:775 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik (s) hemställs
att riksdagen beslutar att 2 § d) i lagen om bidragsförskott upphävs och
att 4 § fjärde stycket utgår.

Utskottet

För närvarande gäller som villkor för rätt till bidragsförskott att barnet
skall vara svensk medborgare och bosatt i riket. Bidragsförskott kan även
utgå till barn utan svenskt medborgarskap om barnets vårdnadshavare är
svensk medborgare och bosatt i riket. För barn som är medborgare i annat
nordiskt land gäller enligt den nordiska trygghetskonventionen samma regler
som för svenskt barn.

Familjepolitiska kommittén föreslog i betänkandet (SOU 1972:34) Familjestöd
att medborgarskapskravet skulle slopas för rätt till bidragsförskott.
Denna förmån skulle i stället utgå i alla de fall då vårdnadshavaren och
barnet var bosatta i Sverige.

1 propositionen föreslås att familjepolitiska kommitténs förslag genomförs
med den begränsningen att i likhet med vad som gäller för de allmänna
barnbidragen en viss anknytning till det svenska samhället ansetts böra
krävas innan bidragsförskott börjar utgå. Propositionens förslag innebär sålunda
att ett barn skall kunna erhålla bidragsförskott om barnet eller dess
vårdnadshavare inte är svenska medborgare eller omfattas av den nordiska
trygghetskonventionen, under förutsättning att barnet eller vårdnadshavaren
sedan minst sex månader vistas här i riket.

Utskottet biträder propositionens förslag till lagändring.

För barnpension från folkpensioneringen gäller de allmänna reglerna för
folkpensionsförmåner. Reglerna innebär att för rätt till sådana förmåner i
princip krävs svenskt medborgarskap och bosättning i riket. Eftergift från
medborgarskapskravet kan endast ges konventionsvägen.

Konventioner har träffats med de övriga nordiska länderna 1955 (den
nordiska trygghetskonventionen), med Schweiz 1954, med Storbritannien
1956, med Italien 1957 och med Jugoslavien 1968. Vidare har Sverige anslutit
sig till en provisorisk europeisk överenskommelse 1953 med betydelse för,
utöver redan nämnda länder, Irland, Nederländerna, Västtyskland, Belgien,
Frankrike, Luxemburg och Grekland. Genom överenskommelserna avses
att under vissa förutsättningar skapa likställighet mellan konventionslandets
medborgare och svenska medborgare. Beträffande barnpensioner är oftast
i konventionsfall barnets bosättningstid irrelevant då rätten till förmånen
i första hand är beroende av den avlidnes bosättningstid vid dödsfallet.
Enligt den nordiska trygghetskonventionen gäller således att den avlidne
skall ha vistats i Sverige tre år före dödsfallet och att barnet var bosatt
i Sverige vid dödsfallet.

Familjepolitiska kommittén tog i sitt betänkande även upp frågan om
barnpension till invandrarbarnen. Kommittén fann det därvid inte möjligt

Sol) 1975:5

9

att bryta ut barnpensionen ur lagen om allmän försäkring eller att inom
lagen göra undantag från medborgarskapsreglerna i fråga om barnpension.
Kommittén föreslog i stället att - i avvaktan på att frågan kunde lösas
på ett mera permanent sätt - ett stöd motsvarande barnpensionen skulle
tillförsäkras de utländska barn i Sverige som för närvarande går miste om
barnpension. Det föreslogs därför att bidragsförskott skulle utgå till den
som inte kunde få barnpension därför att han inte hade svenskt medborgarskap
eller inte omfattades av konvention men som i övrigt uppfyllde
kraven för att få sådan pension. Bidragsförskott skulle därvid utgå med
samma belopp som barnpension från folkpensioneringen.

1 motionen 1975:204av fru Hörnlund m. fl.(s)framställsettyrkandesom innebär
krav på ett genomförande av familjepolitiska kommitténs förslag om att
bidragsförskott i vissa fall skall kunna utgå som ersättning för barnpension.

Det stora flertalet remissinstanser tillstyrkte eller lämnade utan erinran
familjepolitiska kommitténs förslag i fråga om invandrarbarnens rätt till
vissa förmåner. Några remissinstanser, däribland försäkringsdomstolen och
riksförsäkringsverket, gjorde dock invändningar mot den lagtekniska lösningen
beträffande bidragsförskott till barn, som om de varit svenska medborgare,
skulle få barnpension.

Vid 1974 års riksdag avslogs ett motionsyrkande av samma innebörd
som yrkandet i motionen. Socialutskottet (SoU 1974:14) anförde därvid bl. a.,
att de invändningar som framförts vid remissbehandlingen talade för att
frågan om rätten till barnpension - eller motsvarande ersättning i annan
form - borde göras till föremål för ytterligare överväganden och att det
i vart fall inte kunde komma i fråga att införa rätt till bidragsförskott som
ersättning för barnpension så länge huvudfrågan om bidragsförskott för invandrarbarnen
inte var löst.

Utskottet har enligt det ovan sagda tillstyrkt budgetpropositionens förslag
till lösning av den senare frågan. Såvitt avser motionsyrkandet vill utskottet
framhålla följande. I propositionen 1975:26 om riktlinjer för invandrar- och
minoritetspolitiken, som i dagarna lämnats till riksdagen, berörs frågan om
folkpension till de invandrare som inte täcks av särskilda konventioner eller
av den tidigare nämnda europeiska överenskommelsen och därför saknar
folkpensionsskydd. I propositionen anförs att invandrarutredningen föreslagit
att alla invandrare skall tillförsäkras ett lagfäst minimiskydd i form
av rätt till folkpension efter en viss tids vistelse här. Vid remissbehandlingen
har emellertid anförts olika synpunkter på de krav som bör ställas i sammanhanget.
Föredraganden har därför ansett att frågan bör ses över ytterligare
och framlägger inga förslag i propositionen. Däremot avser chefen
för socialdepartementet att återkomma till frågan i annat sammanhang. Utskottet
anser sig kunna förutsätta att den fråga rörande barnpensionen, som
här är aktuell, därvid kommer att närmare prövas. Med hänsyn härtill är
utskottet inte berett att tillstyrka motionsyrkandet.

I en annan motion - 1975:775 av fru Hörnlund (s) och fru Håvik
(s) - tas upp kravet på moderns medverkan för underhållsbidrags eller fa -

SoU 1975:5

10

derskaps fastställande som villkor för bidragsförskott och kravet på sådan
medverkan till höjning av underhållsbidrag.

Enligt 2 § d) lagen om bidragsförskott utgår inte bidragsförskott om vårdnadshavaren
utan giltigt skäl underlåter att vidtaga eller medverka till åtgärder
för att få underhållsbidrag eller faderskap till barnet fastställt. I 4 §
fjärde stycket samma lag stadgas att bidragsförskott inte utgår med högre
belopp än underhållsbidraget, därest vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter
att vidtaga eller medverka till åtgärder för att 11 underhållsbidraget
höjt.

1 motionen hemställs att - i överensstämmelse med vad familjepolitiska
kommittén föreslagit - de nämnda bestämmelserna i 2 S d) och 4 $ fjärde
stycket lagen om bidragsförskott skall upphävas.

Familjepolitiska kommittén har med instämmande av motionärerna anfört
att möjligheten att dra in bidragsförskott är ett olämpligt påtryckningsmedel
för att uppnå att faderskap blir fastställt; sanktionen är mycket hård
och drabbar ytterst barnets försörjningssituation. Det är också tveksamt om
den aktuella bestämmelsen kan ha någon större effekt på mödrarnas vilja
att medverka till faderskapets fastställande.

Riksdagen avslog föregående år en motion om slopande av ifrågavarande
regler i lagen om bidragsförskott (SoU 1974:14). Socialutskottet som i sitt
betänkande i ämnet erinrade om att samtliga remissinstanser utom en tillstyrkt
eller lämnat utan erinran förslaget att upphäva lagrummen, anförde
därvid att även enligt utskottets mening starka skäl talade för ett genomförande
av kommitténs förslag. Med hänsyn till att ett slopande av bestämmelserna
kunde ge utrymme för möjligheter till missbruk fann utskottet
emellertid det motiverat att frågan övervägdes ytterligare. Utskottet, som
framhöll att det var angeläget att de aktualiserade frågorna snarast löstes,
ansåg sig ha befogad anledning räkna med att förslag förelädes riksdagen
inom en nära framtid med hänsyn till att förslagen i familjepolitiska kommitténs
slutbetänkande var avsedda att genomföras under en treårsperiod.

Sedan föregående års riksdagsbehandling i frågan har riksförsäkringsverket
och statskontoret framlagt en rapport - Administration av bidragsförskott
m. m. - som innehåller förslag om att bidragsförskottsverksamheten skall
överföras från kommunerna till försäkringskassorna och riksförsäkringsverket.
Med hänvisning till vad familjepolitiska kommittén anfört i sitt slutbetänkande
har verken därvid också föreslagit en ändrad finansieringsform
för bidragsförskotten och förutsatt att konsekvenserna av en sådan
ändring skulle tas i beaktande i ett större sammanhang där kostnadsfördelningen
mellan staten och kommunerna är aktuell. Efter remissbehandling
har socialministern i slutet av förra året överlämnat rapporten till kommunalekonomiska
utredningen.

Utskottet vill ånyo framhålla att det är synnerligen angeläget att den
i motionen upptagna frågan bringas till en lösning. I överensstämmelse med
vad utskottet anförde föregående år kan det dock finnas anledning överväga
att för rätten till bidragsförskott uppställa en spärregel med mera begränsad

SoU 1975:5

11

räckvidd än den nuvarande. Därigenom skulle fall av uppenbart missbruk
av förmånen kunna hindras. Utskottet förutsätter att frågan löses i vart
fall i samband med ställningstagandet till nyssnämnda förslag om ny administration
av bidragsförskotten. Med hänsyn härtill anser utskottet motionen
1975:775 inte böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott,

2. att riksdagen till Ersättning för bidragsförskott för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.,

3. beträffande förutsättningarna för rätt till bidragsförskott att
riksdagen avslår motionerna 1975:204 och 1975:775.

6. C 5. Omkostnader för statens bosättningslån. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten C 5 (s. 49) och hemställer

att riksdagen till Omkostnaderför statens bosättningslån för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 450 000 kr.

Sociala serviceåtgärder

7. Dl. Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst. Regeringen har under
punkten D 1 (s. 54 och 55) föreslagit riksdagen att till Bidrag till social hemhjälp
och färdtjänst för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
420 000 000 kr.

Motioner

1. 1 motionen 1975:206 av herr Olsson i Edane m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag som syftar till att
vidga möjligheterna för handikappade att erhålla bilbidrag i enlighet med
vad i motionen anförts.

2. I motionen 1975:475 av herr Fågelsbo (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär sådan ändring av gällande statsbidragsregler för det s. k.
mopedbidraget att kravet på att den handikappade själv skall vara i stånd
att köra bilen slopas.

3. 1 motionen 1975:479 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) hemställs att
riksdagen beslutar att hos regeringen begära prövning av möjligheterna att
genom differentiering av bidraget till social hemhjälp främja kommunernas
intresse för försöksverksamhet med kulturinriktad social hemhjälp i enlighet
med vad som anförts i motionen.

4. 1 motionen 1975:1269 av fru Marklund m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
uttalar sig för att bilen erkänns som ett tekniskt hjälpmedel för rörelsehandikappade.

5. 1 motionen 1975:1270 av fru Marklund m. fl. (vpk) hemställs

a) att riksdagen beslutar att vissa i motionen angivna minimikrav om

SoU 1975:5

12

antal resor, tillgänglighet, typ av resor, avgifter och rätt att utnyttja färdtjänst
skall gälla som villkor för utbekommande av statsbidrag till färdtjänst för
handikappade,

b) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att utröna
hur många kommuner som saknar färdtjänst och orsakerna härtill samt
att frågan prövas om förstärkt statsbidrag till kommuner med särskilt höga
färdtjänstkostnader, exempelvis glesbygdskommuner.

6. I motionen 1975:1271 av fru Mogård (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär

a) att vad socialutskottet anfört i betänkandet 1973:5 beträffande social
hemhjälp för ensamstående meddelas i socialstyrelsens Råd och anvisningar,

b) att en prövning av bidragsreglerna för social hemhjälp företas i syfte
att i möjligaste mån undanröja sådant prioriteringstvång som medför att
ensamstående hjälpbehövande sätts i efterhand.

Utskottet

Efter beslut av 1974 års höstriksdag utgår fr. o. m. den 1 januari i år
statsbidrag till kommunernas färdtjänst för handikappade. Bidrag utgår med
35 % av bruttokostnaderna för verksamheten. Genom samma beslut infördes
nya regler för statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp
och familjedaghem. I förhållande till tidigare gällande regler innebar
beslutet bl. a. att bidragsunderlaget för dessa verksamheter utvidgades. Statsbidraget
är även i dessa fall 35 % av bruttokostnaden för verksamheten.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SoU 1974:41 uttalade ett i detta
avseende enhälligt socialutskott att statsbidraget till den kommunala färdtjänsten
inte bör förknippas med mera detaljerade föreskrifter som villkor
för bidrag. Ett sådant förenklat statsbidragssystem bör som kommunalekonomiska
utredningen föreslagit och som socialministern förordat prövas under
en försöksperiod som omfattar åren 1975-1977 för att det skall utrönas
om reglerna för statsbidrag till kommunerna allmänt kan göras enklare.
Socialutskottet framhöll vidare bl. a. att det är viktigt att det nya bidragssystemet
noggrant följs upp och utvärderas under försöksperioden, något
som också kommer att ske enligt vad som angavs i propositionen.

Vad utskottet sålunda anförde för kort tid sedan äger fortfarande giltighet.
Utskottet är därför inte berett biträda motionen 1975:1270 av fru Marklund
m. fl. (vpk), vari yrkas att vissa i motionen angivna minimikrav i fråga
om antalet resor, tillgänglighet, typ av resor, avgifter och rätt att utnyttja
färdtjänst skall uppställas som villkor för rätt till statsbidrag. Med hänsyn
till den utvärdering av det nya bidragssystemet som skall göras påkallar
ett yrkande i samma motion om undersökning av bl. a. orsakerna till att
vissa kommuner saknar färdtjänst inte någon riksdagens åtgärd. Likaledes
avstyrks ett förslag i motionen som syftar till att kommuner med särskilt
höga färdtjänstkostnader, exempelvis glesbygdskommuner, skulle fö ett förstärkt
statsbidrag; ett bifall till detta yrkande skulle stå i strid med principen

SoU 1975:5

13

att statsbidragssystemet skall vara enkelt och ha generell inriktning. I enlighet
med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1270.

Även i tre andra motioner - motionen 1975:206 av herr Olsson i Edane
m. fl. (s), motionen 1975:475 av herr Fågelsbo (c) och motionen 1975:1269
av fru Marklund m. fl. (vpk) - tas upp frågor som har samband med förra
årets reform på färdtjänstområdet. Samtliga motionsyrkanden syftar till att
vidga möjligheterna för handikappade att få statsbidrag för inköp av bil.

Även i anledning av dessa motioner finns skäl hänvisa till vad som anfördes
av utskottet vid behandlingen av propositionen rörande färdtjänsten.
Utskottet erinrade om de statsbidragsmöjligheter som finns för anskaffning
av motorfordon för handikappad som behöver sådant fordon för resa till
och från arbete och studier. Vidare anfördes att utskottet för sin del ansåg
att den ekonomiska satsning som från statens sida i samband med den
aktuella reformen borde göras på färdtjänstområdet borde inriktas på åtgärder
som har en generell inriktning. Utskottet ville därmed inte utesluta att
det kan vara motiverat att när effekterna av det nyinförda statsbidraget
utvärderats ånyo överväga huruvida i bidragsunderlaget bör få ingå även
kostnader för bilanskaffning eller om det kan vara lämpligt att på annat
sätt stimulera kommunerna att tillhandahålla vissa handikappade egen bil.
Utskottets betänkande var enhälligt även i denna del. Uttalandet lämnades
utan erinran av riksdagen.

Utskottet anser inte att det finns anledning till omprövning av det ställningstagande
till frågan, som i enlighet med det sagda gjordes för några
månader sedan. Motionsyrkandena avstyrks därför. 1 den mån motionsyrkandena
endast har till syfte att förändra detaljvillkoren för rätt till statsbidrag
från anslaget Bidrag till tekniska hjälpmedel vill utskottet tillägga
att sjukvårdshuvudmännen från och med den 1 januari 1976 kommer att
helt svara för tillhandahållandet av sådana hjälpmedel. En närmare redovisning
i detta hänseende lämnas under punkten 38.

I motionen 1975:479 av herr Hagberg i Örebro m. fl. (s) föreslås att möjligheterna
skall prövas att genom differentiering av bidraget till social hemhjälp
främja kommunernas intresse för försöksverksamhet med kulturinriktad
social hemhjälp. Motionärerna menar att till kulturinriktad social hemhjälp
bidrag skulle utgå med en något högre procentsats än för hemhjälpen
i övrigt.

Utskottet vill erinra om att från det s. k. glesbygdsanslaget - till vilket
medel numera anvisas under anslaget till Forsknings- och utvecklingsarbete
samt försöksverksamhet - under en följd av år betydande bidrag beviljats
till i huvudsak kommuner och landsting för bl. a. olika former av kulturell
service. Verksamheten syftar bl. a. till att finna organisatoriska lösningar
som gör det möjligt att få till stånd en fungerande service inom ramen
för rimliga ekonomiska insatser. Även för nästa budgetår har regeringen
beräknat medel för bl. a. angivna ändamål. Utskottet har under punkten 2 tillstyrkt
att de begärda medlen anvisas. Utskottet är däremot inte berett att tillstyrka
att det utreds om stöd till försök med kulturell service lämpligen kan

SoU 1975:5

14

utgå genom ett differentierat stöd till social hemhjälp. Ett införande
av en sådan differentiering skulle stå i strid med den nyligen genomförda
reformen, som bl. a. innebär att statsbidraget skall utgå utan detaljkontroll
gentemot kommunerna från statens sida. Härtill kommer att det
enligt utskottets mening knappast framstår som motiverat att starkare prioritera
stödet till kulturell social hemhjälp än det stöd som utgår för hjälp
åt handikappade, åldringar och barnfamiljer med viss basservice i form av
omvårdnad såsom städning, bäddning, matinköp och matlagning. Under
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:479.

Utskottet tar här slutligen upp till behandling motionen 1975:1271 av
fru Mogård (m). Motionen avser frågan om social hemhjälp till ensamstående.

Som bakgrund till yrkandena i motionen må nämnas följande. Enligt
de regler som gäller från den 1 januari i år utgår statsbidrag till kommunernas
bruttokostnader för bl. a. hemvårdare, hemsamariter, barnvårdare och därmed
jämförlig personal, vilka härtill huvudsaklig uppgift att hjälpa åldringar,
handikappade och barnfamiljer som bor i egen bostad. Reglerna överensstämmer
med tidigare gällande regler bl. a. såtillvida att för rätt till statsbidrag
krävs att hemhjälpspersonalen skall ha till huvudsaklig uppgift att hjälpa
de uppräknade grupperna. I råd och anvisningar rörande den sociala hemhjälpen,
som socialstyrelsen utfärdat 1965, behandlas i skilda avsnitt hemhjälpen
åt barnfamiljer och hemhjälpen åt åldringar och handikappade. I
sistnämnda avsnitt anförs att även ensamstående i yngre åldrar, som på
grund av tillfällig sjukdom inte kan sköta sitt husliga arbete, kan om arbetskraftstillgången
tillåter få viss hjälp. I en motion till 1973 års riksdag
anförde motionären att ensamstående i aktiv ålder, som drabbas av sjukdom
eller tillfälligt handikapp, i praktiken är utestängda från möjligheten att
få social hemhjälp. Motionären hävdade att en person, som bor ensam,
vid sjukdom är mer hjälplös och utlämnad än en familjemedlem. Det vore
därför sakligt sett berättigat med en prioritering till förmån för den ensamstående.
Mot angivna bakgrund yrkade motionären att riksdagen skulle
anhålla om en översyn av bestämmelser och anvisningar för social hemhjälp.

Socialutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande i denna
del följande.

Utskottet kan helt ställa sig bakom åsikten att vid sjukdom en person,
som bor ensam, ofta har betydligt större behov av hjälp i hemmet än den,
som bor tillsammans med annan vuxen person. Då motionsyrkandet skall
bedömas måste emellertid beaktas att den sociala hemhjälp som kommunerna
bedriver fortfarande befinner sig under utbyggnad och att en prioritering
av de ensamstående därför skulle gå ut över barnfamiljer, åldringar
eller handikappade. Med hänsyn härtill kan utskottet inte biträda motionsyrkandet.
Utskottet vill emellertid understryka vikten av att de svårigheter
som uppstår för ensamstående att sköta hemmet även vid kortvarig sjukdom
beaktas av kommunerna. Även en till omfattningen mycket begränsad hjälp
- exempelvis med inköp - kan vara av största betydelse för den ensamstående.
Då sådan hjälp ofta torde kunna ges utan att andra angelägna hjälp -

SoU 1975:5

15

insatser behöver nämnvärt eftersättas framstår det som befogat att kommunerna
noga överväger möjligheten att lämna hjälpen.

I den aktuella motionen yrkas att vad utskottet sålunda anförde år 1973
skall tas in i socialstyrelsens råd och anvisningar i ämnet. Vidare yrkas
att en prövning av bidragsreglerna för social hemhjälp företas i syfte att
i görligaste mån undanröja sådant prioriteringstvång som medför att ensamstående
hjälpbehövande sätts i efterhand.

Utskottet anser att vad utskottet år 1973 anförde om social hemhjälp
till ensamstående fortfarande äger giltighet. I enlighet med vad motionären
anför framstår det som motiverat att frågan om hemhjälp åt angivna grupp
får ökad uppmärksamhet då socialstyrelsen utger nya råd och anvisningar
i ämnet. Utskottet har inhämtat att sådana anvisningar - som skall avse
även kommunernas färdtjänst - är under utarbetande och kommer att utges
under innevarande vår. Vidare har utskottet inhämtat att den i motionen
upptagna frågan kommer att närmare övervägas vid utformningen av innehållet
i den aktuella skriften. Såvitt avser statsbidragsreglerna vill utskottet
framhålla att innehållet i reglerna inte utgör hinder för kommuner att erhålla
statsbidrag även för social hemhjälp som lämnas åt ensamstående i yngre
åldrar.

På grund av det anförda anser utskottet att någon riksdagens åtgärd i
anledning av motionen 1975:1271 inte är erforderlig. Utskottet avstyrker
därför motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa färdtjänstfrågor att riksdagen avslår motionen
1975:206, motionen 1975:475, motionen 1975:1269 och motionen
1975:1270,

2. att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp och färdtjänst för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 420 000 000 kr.,

3. beträffande kulturinriktad social hemhjälp att riksdagen avslår
motionen 1975:479,

4. beträffande social hemhjälp till ensamstående att riksdagen avslår
motionen 1975:1271.

8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. D 3. Bidrag till
driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under punkterna D 2
och D 3 (s. 55-58) föreslagit

(D 2) att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor och fritidshem
samt till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

(D 3) att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade grunderna för statsbidrag till driften av förskolor och fritidshem

SoU 1975:5

16

samt till Bidrag till driften av förskolor och fritidshem för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 605 000 000 kr.

Alöthner

1. 1 motionen 1975:207 av fru Troedsson m. fl. (m) hemställs att riksdagen
begär förslag till nästkommande riksmöte innebärande att statsbidragen till
såväl daghem och fritidshem som familjedaghem bestäms till en viss andel
av kommunens bruttokostnader för verksamheten i enlighet med vad i
motionen anförs.

2. I motionen 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs, såvitt
här är i fråga, att riksdagen beslutar

a) dels att kommunerna utöver givna uppdrag att utarbeta en plan för
utbyggnad av förskolan även företar motsvarande planering för anordnande
av fritidshem,

b) dels att hos regeringen hemställa om utarbetande av förslag till statliga
normer för utbyggnad av barnomsorg med hänsyn tagen till såväl det verkliga
behovet av barnomsorg som till behovet i skilda typer av kommuner,

c) dels uttala att staten på sikt övertar kommunernas kostnader för barnstugeverksamhet
och som ett första steg övertar lönekostnaderna för personalen,

d) dels att anordningsbidraget till heltidsförskolan och fritidshem under
D2 Bilaga 7 av budgetpropositionen höjs till 12 000 kr.

3. I motionen 1975:476 av herr Gillström m. fl. (s) hemställs att statsbidrag
skall utgå även om viss del av sådan talbehandling som avses i motionen
sker på förskolenivå.

4. I motionen 1975:486 av fru Landberg m. fl. (s) föreslås att riksdagen
hos regeringen hemställer om en skyndsam översyn av formerna för konstruktionen
av statens driftbidrag till barnstugorna.

5. I motionen 1975:769 av fru Dahl m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att en plan för hur barnomsorgen genom daghem,
fritidshem och kompletterande fritidsverksamhet skall kunna byggas ut,
så att full behovstäckning uppnås senast inom en tioårsperiod, skyndsamt
utarbetas och föreläggs riksdagen.

6. I motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till åtgärder
för att underlätta barntillsyn vid vuxenutbildning.

7. I motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) hemställs

a) att riksdagen hos regeringen begär att förslag till nytt statsbidragssystem
till den kommunala förskoleverksamheten läggs fram för riksdagen under

1975 enligt riktlinjerna i motionen,

b) att riksdagen beslutar höja bidraget till driften av daghem till 8 500
kr. per plats och år från den 1 juli 1975,

SoU 1975:5

17

c) att riksdagen beslutar höja bidraget till anordnande av daghem och
fritidshem till 12 000 kr. per plats från den 1 januari 1975,

d) att riksdagen beslutar att bidraget till driften av deltidsförskola skall
utgå till alla kommunens platser i deltidsgrupper,

e) att riksdagen beslutar att statsbidrag till medhjälpare i deltidsförskolan
skall utgå med 600 kr. per barn och år från den 1 juli 1975,

0 att riksdagen anvisar erforderliga medel med anledning av förslagen
under punkterna b) - e).

8. I motionen 1975:1296 av fru Theorin m. fl. (s) hemställs

a) att riksdagen uttalar att barnomsorgsplaner med sikte på full behovstäckning
skall utarbetas och antas av kommunerna för utbyggandet av den
kommunala barnomsorgen för åldersgrupperna 0-14 år,

b) att riksdagen ger regeringen till känna behovet av omgående överläggningar
med Kommunförbundet i avsikt att få i gång en intensifierad
projektering av barnstugor,

c) att, vid överväganden om åtgärder för att förebygga en konjunkturnedgång,
ett ökat statligt stöd till kommunerna i första hand koncentreras
till utbyggandet av barnomsorgen.

9. I motionen 1975:1812 (motivering i motionen 1975:1053) av herr Hermansson
m. 11. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag
rörande statligt övertagande av personalkostnaderna vid barnstugorna.

Utskottet

Som närmare redovisas i propositionen har barnomsorgen - i form av
daghem, fritidshem, familjedaghem och deltidsgrupp (tidigare lekskola) -byggts ut väsentligt under den senaste 15-årsperioden. Samtidigt har emellertid
efterfrågan på nämnda service ökat i sådan grad att det i flertalet
kommuner inte är möjligt att tillgodose efterfrågan.

För att underlätta för kommunerna att snabbt bygga ut barnomsorgen
har under senare år en rad åtgärder vidtagits från statsmakternas sida. Bland
de konjunkturpolitiska åtgärder som på regeringens förslag beslutades vid
1973 års riksdag ingick en tillfällig fördubbling under tiden 15 oktober
1973-31 december 1974 - från 6 000 kr. till 12 000 kr. - av de gällande
statliga anordningsbidragen till daghem och fritidshem. Samtidigt beslutades
om en kraftig höjning av det statliga driftbidraget fr. o. m. den 1 juli 1974.
Driftbidraget höjdes då med 1 500 kr. till 6 500 kr. per plats och år för
daghem och med 750 kr. till 3 250 kr. per plats och år för fritidshem. Dessa
åtgärder har lett till en kraftig igångsättning av nya daghems- och fritidshemsbyggen
under år 1974.

1 budgetpropositionen föreslås att det gällande anordningsbidraget till daghem
och fritidshem på 6 000 kr. höjs till 7 500 kr per plats fr. o. m. den
1 januari i år. Vidare föreslås att driftbidragen till daghem från den 1 juli

2 Riksdagen 1975. 12 sami Nr 5

SoU 1975:5

18

i år höjs med 1 000 kr. till 7 500 kr. per plats och år och till fritidshem
med 500 kr. till 3 750 kr. per plats och år.

I motionerna 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) och 1975:1280
av herr Olsson i Kil (fp) yrkas att anordningsbidraget skall höjas med ytterligare
4 500 kr. eller till 12 000 kr. I sistnämnda motion yrkas även att
driftbidraget till daghem skall höjas med 1 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således till 8 500 kr. per plats och år.

Enligt utskottets mening är det, i överensstämmelse med vad socialministern
anser, av största vikt att daghemsbyggandet hålls på en fortsatt hög
nivå. Uppgifter som kommunerna lämnat i augusti 1974 visar emellertid
en lägre utbyggnadstakt för 1975 och framåt. Det statliga stödet till anordnandet
och till driften av daghem bör därför i den takt de ekonomiska
resurserna medger det ytterligare förbättras. Detsamma bör gälla stödet till
kommunernas fritidshemsverksamhet. Vid bedömandet av regeringens förslag
och av motionsyrkandena måste beaktas att det statliga stödet till den
kommunala barnomsorgen ökat kraftigt under de senaste åren och nu utgår
med betydande belopp. Mot bakgrund härav och av att riksdagen i samband
med behandlingen av finansplanen (FiU 1975:1) anslöt sig till en av finansutskottet
föreslagen konjunkturpolitisk beredskapsplan enligt vilken
inom vårdsektorn bl. a. en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen bör aktualiseras,
biträder utskottet med avstyrkande av motionsyrkandena regeringsförslaget.

Enligt 10 § förskolelagen skall i varje kommun finnas en av kommunfullmäktige
antagen plan för förskoleverksamheten. I planen skall redovisas
behovet av förskolor - dvs. daghem och deltidsgrupper - familjedaghem
och annan kompletterande förskoleverksamhet inom kommunen samt i
vilken utsträckning och på vilket sätt behovet skall tillgodoses. Planen skall
avse en period av minst fem år. Den redovisade bestämmelsen bygger på
tanken att införandet av en allmän förskola - varom bestämmelser finns
i lagen - inte får medföra att utbyggnaden av förskoleverksamhet för övriga
åldersgrupper med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar eftersätts.
Det har inte ansetts möjligt att genom lagbestämmelser kräva att kommunerna
skall tillgodose hela behovet av barntillsynen i daghem.

Utskottet har flera gånger framhållit att det krav på upprättande av planer
för utbyggnaden av förskoleverksamheten som uppställs i lagen bör vara
ägnat att åstadkomma kraftfulla insatser på området. Utskottet har också
uttalat att centrala bestämmelser om viss ambitionsnivå inte bör uppställas,
utan kommunernas planer bör redovisas till socialstyrelsen och där sammanställas
så att det blir möjligt att fortlöpande få en samlad överblick
av utbyggnadsnivån.

Vad utskottet sålunda tidigare uttalat äger fortfarande giltighet. Tilläggas
bör följande. Lagen träder i kraft vid kommande halvårsskifte. Det bör
bli en angelägen uppgift för regeringen att, sedan samtliga kommuner fast -

SoU 1975:5

19

ställt sina utbyggnadsplaner för den första femårsperioden, på grundval av
socialstyrelsens material eller eljest tillgänglig information utvärdera effekterna
av det plankrav som uppställts i lagen och av den höjning av statsbidragen
som utskottet ovan tillstyrkt. Om det därvid visar sig påkallat,
bör övervägas huruvida särskilda åtgärder är nödvändiga för att få till stånd
en kraftigare utbyggnad av barnomsorgen.

Såvitt avser frågan om utbyggnaden av kommunernas fritidsverksamhet
vill utskottet nämna att i barnstugeutredningens betänkande (SOU 1974:42)
Barns fritid förordas att varje kommun skall bli skyldig att utarbeta en
plan för verksamheten, vilken plan, i likhet med förskoleplanen, bör bli
föremål för en samlad politisk bedömning i kommunfullmäktige. Betänkandet
är efter remissbehandling beroende på regeringens prövning. Utskottet
har för några månader sedan understrukit angelägenheten av att
förslag rörande fritidshems- och annan fritidsverksamhet snarast möjligt
föreläggs riksdagen.

Utskottet anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen att någon
riksdagens åtgärd inte är erforderlig i anledning av följande tre motioner,
nämligen motionerna 1975:769 av fru Dahl m. fl. (s), 1975:1296 av fru Theorin
m. fl. (s) och 1975:261 av herr Hermansson m. fl. (vpk) i här aktuell
del, i vilka framställs yrkanden som i huvudsak syftar till att barnomsorgsplaner
skall utarbetas som ger full behovstäckning eller till att statliga normer
för utbyggnaden skall fastställas.

Vid kommande halvårsskifte skall den allmänna förskolan genomföras.
Kommunerna för en lagfäst skyldighet att anvisa plats i förskola - daghem
eller deltidsgrupp - för alla barn i kommunen från höstterminen det år
barnet fyller sex år. Särskilda insatser skall vidtas för yngre barn, främst
4- och 5-åringar som av fysiska, psykiska, sociala, språkliga eller andra skäl
har särskilt behov av stöd och stimulans för sin utveckling. Särskilda statsbidrag
utgår till kommunerna i syfte att underlätta för deni att genomföra
den allmänna förskolan. Bidrag för anordnande av förskolelokaler som utnyttjas
enbart för deltidsgrupper utgår med 3 000 kr. per plats. Vidare utgår
statsbidrag till deltidsgrupper med 1 200 kr. per barn och år för det ökade
antal 6-åringar som är inskrivna i förskolan i förhållande till platsantalet
i maj 1973. Till kommuner som angivna månad kunde anvisa plats till
samtliga 6-åringar utgår bidraget för det antal inskrivna 6-åringar som överstiger
90 96 av antalet 6-åringar i kommunen. Som närmare redovisas i
det följande utgår samma bidrag för yngre elever som på grund av särskilt
behov av stöd och stimulans ingår i deltidsgrupp.

1 motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) yrkas, såvitt avser deltidsförskolan,
att driftbidrag skall utgå för samtliga förskoleplatser i kommunen
samt att statsbidrag till medhjälpare skall utgå med 600 kr. per
barn och år från den 1 juli i år.

Ett bifall till motionsyrkandena skulle medföra en årlig kostnadsökning
för statsverket som kan beräknas till uppemot 200 milj. kr. Med hänsyn

Sol! 1975:5

20

härtill och under hänvisning till vad utskottet tidigare anfört beträffande
motioner om stimulansbidrag för att fl till stånd större personaltäthet i
deltidsförskolan (SoU 1974:5 s. 9) - bl. a. bör regler som är ägnade att leda
till ett omfattande administrativt kontrollsystem undvikas - avstyrker utskottet
motionsyrkandena. Vid denna bedömning beaktar utskottet även
kommunalekonomiska utredningens arbete.

Motionen 1975:476 av herr Gillström m. fl. (s) syftar till att statsbidrag
till talbehandling åt barn med försenad talutveckling skall kunna utgå inte
bara, som nu är fallet, i grundskolan utan även i förskolan. Motionärerna
framhåller att man i många kommuner tvingas konstatera att gällande bestämmelser
hindrar att insatser för korrektion av barnets fel tidigareläggs.

Utskottet vill i anledning av motionsyrkandet peka på att riksdagen i
samband med förskolereformen beslöt att statsbidrag till kommunerna skall
utgå även för fyra- och femåringar som bereds förskoleverksamhet i deltidsgrupp
på grund av särskilt behov av stöd och stimulans, dock för högst
10 % av antaler fyra- och femåringar i kommunen. Eftersom utskottet anser
att bidragsreglerna på förskoleområdet även i fortsätt ningen bör vara enkla och
ha en generell inriktning kan utskottet inte biträda motionsyrkandet.
Förskolan och grundskolan administreras visserligen i de flesta kommuner
av olika organ men utskottet anser sig kunna utgå ifrån att de kommunala
organen bemödar sig om att samverka bl. a. då det gäller frågor av den
karaktär som avses i motionen. Härvidlag bör framhållas att det inte minst
för grundskolan torde vara av intresse att talträning kommer till stånd i
ett tidigt skede.

Under hänvisning till kommunalekonomiska utredningens arbete avstyrker
utskottet fem motionsyrkanden, som med väsentliga inbördes variationer
syftar till att nya statsbidragsregler på barnomsorgsområdet skall föreläggas
riksdagen. Yrkandena framställs i följande motioner, nämligen i
motionen 1975:207 av fru Troedsson m. fl. (m), motionen 1975:261 av herr
Hermansson m. fl. (vpk), motionen 1975:486 av fru Landberg m. fl. (s),
motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) och motionen 1975:1812 av
herr Hermansson m. fl. (vpk). I den nämnda motionen 1975:207 yrkas att
statsbidrag till såväl daghem och fritidshem som familjedaghem skall bestämmas
till viss andel av kommunens bruttokostnader för verksamheten.
Utskottet vill beträffande detta yrkande också hänvisa till vad utskottet
i betänkandet SoU 1974:41 (s. 7 och 8) rörande statsbidrag till bl. a. familjedaghem
anförde i anledning av bl. a. en motion som syftade till att
göra statsbidragsgivningen till daghem och till familjedaghem neutral. Utskottet
anförde bl. a. att bidragsbestämmelserna inte för leda till att daghemsutbyggnaden
eftersätts och att därför enligt utskottets mening en noggrann
uppföljning av de i sammanhanget aktuella bidragsbestämmelserna
måste ske.

Under hänvisning till vad utskottet anfört i frågan vid budgetbehandlingen
föregående år (SoU 1974:5 s. 11) avstyrker utskottet motionen 1975:1235

SoU 1975:5

21

av herr Bohman m. fl. (m), såvitt däri anhålls om förslag till åtgärder för
att underlätta barntillsyn vid vuxenutbildning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande statsbidrag för viss talbehandling avslår
motionen 1975:476,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:261 och motionen 1975:1280, båda motionerna
i motsvarande del, godkänner de av föredragande departementschefen
förordade grunderna för statsbidrag till anordnande
och till driften av förskolor och fritidshem,

3. att riksdagen till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till driften avförskolor och fritidshem för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 605 000 000
kr.,

5. att riksdagen

a) beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. avslår
motionen 1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:769 och
motionen 1975:1296,

b) beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglerna dels avslår
motionen 1975:207, dels avslår motionen 1975:261 i motsvarande
del, motionen 1975:486, motionen 1975:1280 i motsvarande
del och motionen 1975:1812,

6. att riksdagen beträffande barntillsyn vid vuxenutbildning avslår
motionen 1975:1235 i motsvarande del.

9. D4. Bidrag till kommunala familjedaghem. Regeringen har under punkten
D4 (s. 58 och 59) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kommunala
familjedaghem för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
150 000 000 kr.

Motion

I motionen 1975:155 av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m) hemställs
att riksdagen beslutar att kostnader för familjedaghemsassistent skall ingå
i de statsbidragsberättigade kostnaderna för familjedaghemsverksamheten
från 1 januari 1976.

Utskottet

I samband med behandlingen i slutet av förra året av propositionen
1974:141 angående statsbidrag till kommuner för färdtjänst, hemhjälp och

SoU 1975:5

22

familjedaghem prövade riksdagen frågan om avgränsningen av bidragsunderlaget
förrätt till statsbidrag till kommunala familjedaghem (SoU 1974:41).
Då utskottet inte är berett att redan nu ompröva nämnda fråga avstyrker
utskottet motionen 1975:155 av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m)
om statsbidrag till kostnad för familjedaghemsassistent.

Förslaget till medelsanvisning föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidragsunderlaget att riksdagen avslår motionen
1975:155,

2. att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

10. D 5. Bidrag till ferievistelse för barn. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D5 (s. 59 och 60) och hemställer

att riksdagen till Bidrag lill ferievistelse för barn för budgetåret

1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 000 000 kr.

11. D 6. Bidrag till semesterhem m. m. Regeringen har under punkten D 6
(s. 60 och 61) föreslagit riksdagen att till Bidrag till semesterhem m. m.

för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 1 800 000 kr.

Motion

I motionen 1975:478 av herr Gustavsson i Alvesta (c) och fru Oskarsson
(c) hemställs att riksdagen beslutar att oss regeringen begära skyndsam översyn
av bestämmelserna om bidrag för resa till och från semesterhem och
för resor i samband med annan semestervistelse.

Utskottet

Från anslaget utgår bl. a. medel till statsbidrag för resor till semesterhem
och för resor i samband med annan form av semestervistelse. I motionen
1975:478 av herr Gustavsson i Alvesta (c) och fru Oskarsson (c) begärs
en skyndsam översyn av de bidragsbestämmelser som gäller för resorna.

Socialministern anför i budgetpropositionen att han med hänsyn till kommunalekonomiska
utredningens arbete inte är beredd förorda någon särskild
översyn av de nuvarande bidragsbestämmelserna. Utskottet ansluter sig till
denna bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet.

Förslaget till medelsanvisning föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till semesterhem m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 800 000 kr,

SoU 1975:5

23

2. beträffande översyn av vissa resebestämmelser att riksdagen
avslår motionen 1975:478.

Myndigheter inom hälso- och sjukvård, socialvård m. m.

12. El. Socialstyrelsen. Regeringen har under punkten E 1 (s. 65-70) föreslagit
riksdagen att till Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett
förslagsanslag av 58 562 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:1246 av herr Gernandt (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att i motionen nämnda effekter m. m. uppmärksammas
och görs till föremål för erforderlig forskning och uppföljning.

2. 1 motionen 1975:1249 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) hemställs
att riksdagen anhåller hos regeringen om

a) att ett särskilt kontaktorgan inrättas på socialstyrelsen med uppgift
att bl. a. ha kontakt med patienter och patientorganisationer, som önskar
få tillgång till icke-konventionella läkemetoder och naturläkemedel, och vårda
sig om deras problem,

b) att föreskrifter utfärdas om att patienter och patientorganisationer med
dylika önskemål bereds tillfälle att framföra sina synpunkter genom det
föreslagna kontaktorganet eller på annat lämpligt sätt.

3. I motionen 1975:1265 av fru Lantz m. fl. (vpk) hemställs

a) att riksdagen uttalar sig för inrättandet av ett samordnande centralt
organ med uppgift att handha barnskyddsfrågor, verka för en övergripande
registrering av barnolycksfall och förlopp för utvärdering och slutsatser,

b) att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ till utformning
av bestämmelser och anvisningar enligt vilka en lokal förankring inom kommunerna
av barnskyddsarbetet kan åstadkommas.

4. I motionen 1975:1288 av herr Romanus m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om en utredning rörande ekonomiskt
stöd till adoptivföräldrar för kostnader i samband med genomförande
av adoption.

5. I motionen 1975:1289 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) hemställs
att riksdagen till Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 58 712 000 kr.

Utskottet

Negativa effekter av vissa fysikaliska fenomen. 1
motionen 1975:1246 av herr Gernandt (c) påpekas att det i olika sammanhang
framkommit misstankar om skadlig inverkan på levande organismer genom
fysikaliska fenomen, som hittills inte beaktats i tillräcklig grad. Motionären

SoU 1975:5

24

nämner härvid negativa effekter genom (1) avsaknaden av negativa joner
i byggnader med moderna ventilationsanläggningar, (2) statiska laddningar
i kroppen orsakade av bl. a. nylonkläder m. m., (3) radiofrekvent strålning
från teleteknisk apparatur av olika slag, (4) vissa svängningsfrekvenser, (5)
avskärmningen vid vistelse i plåtinneslutna och metallrika byggnader samt
(6) jordmagnetiska fält. Motionären begär att dessa negativa effekter skall
uppmärksammas och göras till föremål för forskning och uppföljning.

Ansvarsfördelningen mellan de centrala samhällsorganen beträffande frågor
rörande hälsovården är den att socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet
för ärenden som rör hälsovården i den mån det inte ankommer
på annan statlig myndighet att handlägga sådana ärenden. De centrala organ
i övrigt som har uppgifter beträffande hälsovården och som bör nämnas
i detta sammanhang är statens strålskyddsinstitut, som bl. a. skall skaffa
sig noggrann kännedom om de risker som är förenade med joniserande
strålning och med uppmärksamhet följa utvecklingen inom de biologiska
strålningsverkningarnas och strålningsfysikens områden, samt arbetarskyddsstyrelsen,
som är central myndighet för arbetarskyddsfrågor, vari bl. a.
inbegrips arbetsmedicinska frågor. Grundläggande bestämmelser om den
allmänna hälsovården finns i hälsovårdsstadgan (1958:663), som bl. a. anger
krav på bostäder och ger möjligheter till ingripanden i den allmänna hälsovårdens
intresse.

Inom socialstyrelsen påbörjades under hösten 1974 en översyn av styrelsens
arbetsuppgifter och organisation m. m. Vid översynen skall bl. a.
undersökas hur styrelsen skall bedriva sitt utvecklingsarbete i syfte att förhindra
uppkomsten av och avhjälpa uppkomna sociala, medicinska och omgivningshygieniska
problem. Under år 1974 har vidare tillkallats utredningen
(S 1974:08) angående översyn av hälsovårdsstadgan för att göra en allmän
översyn av stadgan. Statens strålskyddsinstitut överlämnade år 1974 till regeringen
en av en särskild utredningsgrupp utarbetad rapport med förslag
angående tillsyn av användningen av icke-joniserande strålning. Under
punkten 16 i detta betänkande (s. 29-32) lämnas en redogörelse för innehållet
i rapporten liksom för pågående översyn av strålskyddsinstitutets arbetsuppgifter
och organisation. I avsnittet lämnas också en kortfattad översikt
över lagstiftningen om hälso- och miljöfarliga varor. Här bör även erinras
om att inom arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen
sker.

Det sagda innebär att ett omfattande utredningsarbete pågår, vilket bl. a.
syftar till att förbättra möjligheterna för de ansvariga centrala organen till
bevakning och insatser beträffande problem av det slag som tas upp i motionen
1975:1246. Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda någon
åtgärd av riksdagen.

Särskilt kontaktorgan för vissa patienter m. m.

I motionen 1975:1249 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) anförs inledningsvis
att motioner under tidigare år om användning av naturläkemedel och na -

SoU 1975:5

25

turläkemetoder visserligen avslagits av riksdagen men bidragit till att socialstyrelsen
tillsatt en naturläkemedelsutredning. Härjämte påpekas att socialstyrelsen
i skrivelse till socialdepartementet i december 1974 tagit upp
frågan om klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlingsmetoder.
Det finns emellertid enligt motionärerna fortfarande motsättningar
mellan å ena sidan socialstyrelsen och å andra sidan patienter, patientorganisationer
och läkare, som önskar behandling med naturläkemetoder eller
vill tillämpa sådana. Ett särskilt kontaktorgan hos socialstyrelsen med uppgift
att bl. a. ha kontakt med och vårda sig om problemen hos patienter och
patientorganisationer som önskar fä tillgång till icke-konventionella läkemetoder
och naturläkemedel skulle, menar motionärerna, kunna överbrygga
dessa motsättningar samtidigt som önskemål och synpunkter kunde kanaliseras
till socialstyrelsens naturläkemedelsutredning och dem inom socialstyrelsen
som kommer att arbeta med frågor om klinisk prövning av
inortodoxa behandlingar och behandlingsmetoder.

Olika önskemål om att naturläkemedel skulle kunna användas utan att
de krav uppfyllts som eljest ställs på läkemedel föranledde socialstyrelsen

i november 1973 att tillsätta en arbetsgrupp, socialstyrelsens naturläkemedelsutredning,
med uppgift att utreda förutsättningarna för användning av
naturläkemedel vid sjukdomsbehandling. Under utredningsarbetet har förfrågningar
gjorts hos företrädare för olika intressenter på området, bl. a. läkare
och fabrikanter, om önskemål beträffande tillgängligheten av naturläkemedel
m. m. Vidare har socialstyrelsen i skrivelse i december 1974 till socialdepartementet
begärt besked om möjligheterna att få ekonomiska resurser
för klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlingsmetoder,
såsom homeopati, kiropraktik, akupunktur, faste- och råkostterapi
och behandling med naturläkemedel. I skrivelsen anför styrelsen bl. a. att
det är angeläget att avsedda undersökningar kan komma till stånd och att
styrelsen är beredd att initiera och stödja sådana prövningar av metoder
vilka ur allmän synpunkt kan vara av intresse.

Med hänsyn till det ansvar som åvilar socialstyrelsen för hälso- och sjukvården
i landet är det självklart att styrelsen måste iaktta en betydande
försiktighet då det gäller att ställa sig bakom icke-konventionella läkemetoder
och s. k. naturläkemedel så länge som det medicinska värdet av metoderna
och läkemedlen inte dokumenterats. Det är enligt utskottets mening
förklarligt att detta förhållande av patienter och andra berörda personer lätt
kan uppfattas som bristande förståelse från styrelsens sida för deras problem.
Vad utskottet och motionärerna redovisat om olika initiativ som tagits av
styrelsen ger inte stöd för att socialstyrelsen utan sakliga skäl eller utan
närmare prövning skulle motsätta sig en vidgad användning av de åsyftade
metoderna och medlen. Mot bakgrund härav och då utskottet inte på grund
av vad som anförts av motionärerna övertygats om att den typ av ärenden,
som kan bli aktuella på området, är till den grad säregna att det finns skäl
frångå sedvanlig ordning för handläggning hos vederbörande myndighet,

SoU 1975:5

26

avstyrker utskottet motionen 1975:1249.

Särskilda åtgärder mot barnolycksfall. I motionen
1975:1265 av fru Lantz m. fl. (vpk) påpekas bl. a. att drygt 150 000 svenska
barn varje år råkar ut för olycksfall som kräver läkarvård och att olycksfall
är den vanligaste dödsorsaken bland barn. Motionärerna framhåller bl. a.
att det stora problemet med barnskyddsarbetet är att samordnande organ
saknas på lokalplanet och att ett problem för lokalt barnskyddsarbete är
att det för närvarande saknas en fortlöpande registrering av barnolycksfall.
Motionärerna begär mot denna bakgrund att ett samordnande centralt organ
skall inrättas med uppgift att handha barnskyddsfrågor, verka för en övergripande
registrering av barnolycksfall och deras förlopp för utvärdering
och slutsatser. Vidare begär motionärerna bestämmelser och anvisningar
för en lokal förankring inom kommunerna av barnskyddsarbetet.

Genom barnavårdslagen (1960:97) har det ålagts kommunerna att genom
barnavårdsnämnderna främja en gynnsam utveckling av de unga och goda
uppväxtförhållanden i övrigt för dem. Central förvaltningsmyndighet för
ärenden som rör barna- och ungdomsvård är socialstyrelsen. I det ansvar
för barna- och ungdomsvården, som socialstyrelsen har, ligger att socialstyrelsen
också har att överväga frågor om åtgärder mot barnolycksfall. När
det gäller socialstyrelsens uppgifter på området bör nämnas att det till socialstyrelsen
knutna lekmiljörådet bl. a. skall verka för att ändamålsenligt
lekmaterial tillverkas och saluföres, att goda lekmiljöer skapas och att
skydds- och säkerhetsaspekterna vid barns lek därvid tillgodoses.

Vidare bör nämnas att socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning genom
medel från anslaget till hälsovårdsupplysning stöder verksamheten i den
sedan år 1954 verksamma samarbetskommittén mot barnolycksfall. Verksamheten
i denna kommitté - i vilken bl. a. socialstyrelsen, lekmiljörådet,
konsumentverket och skolöverstyrelsen ingår som medlemmar - omfattar
barn i åldern upp till 14 år. Arbetet består huvudsakligen av upplysningsverksamhet,
befrämjande av säkerhetsåtgärder, konsultverksamhet samt åtgärder
som skall stimulera till forskning på området. Kommittén bevakar
särskilt hemolycksfallen, vilka utgör nära hälften av alla barnolycksfall, och
försöker initiera åtgärder mot dessa liksom mot andra barnolycksfall. I detta
sammanhang bör vidare nämnas att en arbetsgrupp med anknytning till
konsumentverket har i uppdrag att utarbeta förslag till säkerhetsnormer
för leksaker samt att statens trafiksäkerhetsverk kommer att under år 1976
koncentrera sin informationsverksamhet till problem med barn i trafiken.
När det gäller initiativ på det lokala planet bör nämnas att Stockholms
kommun knutit en särskild barnolycksfallskonsulent till barnavårdsnämnden
(numera sociala centralnämnden).

Utskottet vill understryka att det är angeläget att olika initiativ tas -både centralt och lokalt - i syfte att bygga ut verksamheten mot barnolycksfall.
Det är bl. a. av vikt att frågan om registrering av barnolycksfall
beaktas i det fortsatta arbetet. Med hänsyn till det engagemang som redan

SoU 1975:5

27

finns hos olika ansvariga instanser när det gäller arbetet mot barnolycksfall
och till att den år 1973 tillkallade barnmiljöutredningen (S 1973:08)- som
har i uppdrag att undersöka barnens levnadsförhållanden - enligt vad utskottet
inhämtat har för avsikt att behandla frågan om barnolycksfall i sitt
utredningsarbete påkallar motionen 1975:1265 inte någon riksdagens åtgärd.

Ekonomiskt stöd vid adoption. I motionen 1975:1288 av
herr Romanus m. fl. (fp) anförs bl. a. att antalet svenska barn, som är tillgängliga
för adoption, minskar stadigt och att mot denna bakgrund intresset
för adoption av utländska barn ökat kraftigt under de senaste åren. Motionärerna
påpekar att utgifterna i samband med adoption av utländska barn
dock är betydande - vanligtvis mellan 3 000 kr. och 8 000 kr. - och att de
höga kostnaderna hindrar många unga familjer att adoptera sådana barn.
Mot denna bakgrund begär motionärerna en utredning om ekonomiskt stöd
till adoptivföräldrar för kostnader i samband med genomförande av en adoption.

Ett med yrkandet i motionen 1975:1288 likartat motionsyrkande behandlades
av riksdagen i fjol. På förslag av socialförsäkringsutskottet i betänkandet
SfU 1974:5 avslog riksdagen yrkandet under hänvisning till det uppdrag
som familjestödsutredningen (S 1974:01) har. Denna utredning, som
tillkallades år 1974 för att pröva vissa frågor inom föräldraförsäkringen, skall
bl. a. ta upp frågan om ersättning för inkomstbortfall i samband med att
ett adoptivbarn tas emot. Anledning till ändrat ställningstagande till det
i år upprepade motionsyrkandet finns inte. Utskottet avstyrker därför motionen
1975:1288.

Stöd till Föreningen Adoptionscentrum. Den som önskar
adoptera utländskt barn kan få biträde av socialstyrelsens nämnd för
internationella adoptioner (NIA) eller Föreningen Adoptionscentrum. NIA
svarar för de adoptionskontakter på officiell nivå som kan knytas med myndigheter
och institutioner i främmande länder. Föreningen Adoptionscentrum,
som byggt upp ett nät av informella kontakter i utlandet för underlättande
av adoptioner, handhar adoptionskontakter av mera informell natur.
NIA och Föreningen Adoptionscentrum samarbetar enligt ett särskilt avtal.
Genom biträde av NIA adopteras ca 500 barn per år och genom biträde
av Föreningen Adoptionscentrum likaledes ca 500 barn per år. Föreningens
intäkter utgörs till huvudsaklig del av de avgifter medlemmarna erlägger
till föreningen.

I motionen 1975:1289 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m, vpk) anförs att
anspråken på medverkan av Föreningen Adoptionscentrum vid adoptioner
av utländska barn ökat. Detta har ställt krav på ökade resurser hos föreningen.
I takt med ökningen av antalet adoptioner av utländska barn genom
föreningens medverkan har också skett en ökning av informations- och
rådgivningsverksamheten till adoptivföräldrarna sedan de mottagit adoptivbarnen.
Även detta har ställt krav på ökade resurser. Motionärerna påpekar
att socialstyrelsen tillstyrkt att från förevarande anslag bidrag skall utgå

SoU 1975:5

28

till föreningens verksamhet med belopp som föreningen begärt eller 197 000
kr. Då föredragande departementschefen beräknat ett bidrag av endast 50 000
kr. begär motionärerna att bidraget skall räknas upp till 200 000 kr.

Med hänsyn till att en betydande del av adoptionerna av utländska barn
inte skulle komma till stånd utan medverkan av föreningen och dess verksamhet
därför är av stort värde anser utskottet det motiverat att föreningen
får ett väsentligt ekonomiskt stöd över statsbudgeten. Bidragsbeloppet bör
enligt utskottets mening bestämmas till 100 000 kr. Utskottet tillstyrker
därför att anslaget räknas upp i motsvarande grad.

Medelsberäkningen i övrigt under anslaget föranleder inte någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande negativa effekter av vissa fysikaliska fenomen att
riksdagen avslår motionen 1975:1246,

2. beträffande ett särskilt kontaktorgan för vissa patienter m. m.
att riksdagen avslår motionen 1975:1249,

3. beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall att riksdagen
avslår motionen 1975:1265,

4. beträffande ekonomiskt stöd vid adoption att riksdagen avslår
motionen 1975:1288,

5. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975:1289 till Socialstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 58 612 000 kr.

13. E 2. Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. E 3. Bidrag till
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna E 2 och E 3 (s. 70
och 71) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader ett förslagsanslag
av 407 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
ett förslagsanslag av 7 700 000 kr.

14. E4. Länsläkarväsendet. Regeringen har under punkten E4 (s. 71 och
72) föreslagit riksdagen att till Länsläkarväsendet för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 9 420 000 kr.

Motion

1 motionen 1975:473 av fröken Engman (s) och fru Bergander (s) hemställs
att socialstyrelsen får i uppdrag att utreda dels frågan om normer för privatpraktiserande
läkares verksamhet, utrustning m. m., dels möjligheterna
att ge länsläkarna befogenhet att effektivt ingripa mot läkarverksamhet som
ej uppfyller sådana normer.

SoU 1975:5

29

Uiskol tet

Enligt instruktionen (1965:792) för länsläkarväsendet har länsläkarorganisationen
tillsyn över läkare och andra personer som yrkesmässigt
utövar hälso- och sjukvårdande verksamhet. Länsläkarorganisationen äger
att bl. a. från läkare begära nödvändiga utlåtanden, rapporter och uppgifter.

Under budgetåret 1972/73 genomfördes inom socialstyrelsen en utredning
om lämplig inriktning av arbetet vid länsläkarorganisationerna inom ramen
för den gällande instruktionen för länsläkarväsendet. I anknytning till detta
utredningsarbete har i början av år 1974 inom socialstyrelsen tillsatts en
särskild arbetsgrupp med uppgift att utarbeta riktlinjer för länsläkarorganisationens
tillsyn över medicinalpersonal. Dessa riktlinjer skall
enligt direktiven för utredningsarbetet innehålla uppgift om vilket innehåll
den offentliga tillsynen skall ha. Arbetsgruppen skall söka precisera de kravnivåer
som den meddelade vården och dess utövare bör uppfylla. Minimikrav
på lokaler, instrumentuppsättning, steriliseringsmöjligheter etc. skall fastställas.
Särskilt skall uppmärksammas behovet av tillsyn över läkare och
annan medicinalpersonal som till följd av sjukdom, hög ålder eller annan
omständighet kan ha undergått sådana förändringar att det gör honom
olämplig forsin yrkesutövning. Arbetsgruppen beräknar framlägga resultatet
av sitt arbete under innevarande år.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet erfordras inte någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen 1975:473 av fröken Engman (s) och
fru Bergander (s), vari tas upp frågan om normer för privatpraktiserande
läkares verksamhet, utrustning m. m. samt frågan om ökade befogenheter
för länsläkarna att ingripa mot läkare som ej uppfyller de uppställda kraven.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Länsläkarväsendet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 9 420 000 kr.,

2. beträffande normer för privatpraktiserande läkares verksamhet
m. m. att riksdagen avslår motionen 1975:473.

15. E5. Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten E 5 (s. 73 och 74) och hemställer

att riksdagen till Socialvårdskonsulenter och länsnykterhetsnämnder
förbudgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 10 784 000
kr.

16. E 6. Statens strålskyddsinstitut. Regeringen har under punkten E 6 (s.
74-76) föreslagit riksdagen att till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 7 671000 kr.

SoU 1975:5

30

Motion

I motionen 1975:35 av fru Anér (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att normer för mikrovågsstrålning snarast fastställs.

Utskottet

Enligt instruktionen (1965:785) för statens strålskyddsinstitut åligger det
institutet bl. a. att skaffa sig noggrann kännedom om de risker som är förenade
med joniserande strålning och med uppmärksamhet följa utvecklingen
inom de biologiska strålningsverkningarnas och strålningsfysikens områden.
Institutet skall vidare vara samordnande organ för olika strålskyddsintressen
i landet och därvid samverka med myndigheter och sammanslutningar som
sysslar med strålskyddsfrågor och sprida upplysningar om faror och olägenheter,
som kan orsakas av joniserande strålning.

I budgetpropositionen föreslås en uppräkning av anslaget till strålskyddsinstitutet
med ca 650 000 kr., varav 300 000 kr. som extra medel för anlitande
av konsulter och extra personal. I beloppet ingår 75 000 kr. för att institutet,
i avvaktan på slutligt ställningstagande till en nyligen avlämnad rapport
angående tillsyn av användningen av icke-joniserande strålning, skall kunna
ge service inom detta område till myndigheter, företag m. fl.

I motionen 1975:35 av fru Anér (fp) framhålls att mikrovågor används
i relativt stor utsträckning bl. a. i ugnar, radar- och radioanläggningar samt
i apparater för kort vågsterapi. Enligt motionären kan intensiv mikrovågsstrålning
ge upphov till värmeskador på människor medan effekterna av
mindre intensiv sådan strålning är outforskade. Motionären anser det otillfredsställande
att apparater med potentiellt farliga egenskaper säljs och används
i vårt land utan att lagliga normer finns för dem. Yrkandet går ut
på att normer för mikrovågsstrålning snarast skall fastställas.

Lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga varor medger en skärpt produktkontroll
över varor som med hänsyn till sina kemiska eller fysikaliskkemiska
egenskaper kan befaras medföra skada på människor eller i miljön.
Efter föreskrift av regeringen kan lagen även tillämpas på annan vara om
det är av särskild betydelse från hälso- och miljöskyddssynpunkt. I prop.
1973:17 med förslag till nämnda lag behandlade föredragande departementschefen
bl. a. frågan om omfattningen av regeringens bemyndigande att utsträcka
lagens tillämpningsområde. Han framhöll därvid (s. 90) att han biträdde
förslaget i det till grund för propositionen liggande betänkandet att
bl. a. sådana temperaturförändringar och störningar i form av skilda typer
av vågrörelser såsom ljus-och mikrovågor borde omfattas av bemyndigandet.
Departementschefen delade den uppfattning som framförts av strålskyddsinstitutet
att resultatet av den då pågående utredningen om tillsyn av användningen
av icke-joniserande strålning borde avvaktas innan bemyndigandet
utnyttjades för att göra lagstiftningen tillämplig på källor till ickejoniserande
strålning.

SoU 1975:5

31

Den av departementschefen omnämnda utredningen,som tillsatts av strålskyddsinstitutet,
slutförde sitt arbete 1974 och framlade därvid den ovannämnda
rapporten angående tillsyn av användningen av icke-joniserande
strålning. I rapporten behandlas bl. a. mikrovågor och andra typer av elektromagnetiska
vågor och fält som ej är hänförliga till joniserande strålning.
Utredningen konstaterar att det finns ett stort antal apparater som utsänder
icke-joniserande strålning och att användningen av sådana strålkällor ökar
samt att det finns all anledning att öka uppmärksamheten på de skaderisker
som kan uppkomma. Utredningen anser det synnerligen angeläget att regeringen
utnyttjar möjligheten enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor
att utsträcka lagens tillämpningsområde och nu lämnar föreskrift om att
lagen skall gälla även apparater eller föremål, som vid användning eller
eljest utsänder icke-joniserande strålning och som kan befaras medföra skada
på människor eller i miljön. Om bemyndigandet utnyttjas, framhåller utredningen,
kan de i lagen angivna befogenheterna att införa förbud eller
tillståndstvång och andra restriktioner tillämpas även på källor till ickejoniserande
strålning. Vidare kan enligt utredningen valet av ingripande
mot en vara ske med utgångspunkt i att menlig verkan för människan
och miljön skall förhindras eller förebyggas så långt som möjligt. En reglering
enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor kompletteras av möjligheten
att ingripa enligt arbetarskyddslagen (1949:1) i fråga om exempelvis apparater
som används inom industrin. Utredningen föreslår vidare att strålskyddsinstitutet
skall vara expertorgan åt de myndigheter som har att utöva tillsyn
enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor.

Sedan utredningens rapport remissbehandlats har den överlämnats till
statskontoret för att beaktas vid en översyn av strålskyddsinstitutets arbetsuppgifter
och organisation, som statskontoret år 1974 fått i uppdrag
att göra.

Arbetarskyddslagstiftningen är för närvarande föremål för översyn av arbetsmiljöutredningen.
Översynen syftar till en helt ny lag som svarar mot
en breddad målsättning för arbetarskyddet. Enligt direktiven till utredningen
skall den bl. a. ta upp frågan om de s. k. hygieniska gränsvärdena. 1 tillläggsdirektiv
som utfärdats i år har utredningen också litt i uppdrag att
analysera samordningen mellan en arbetsmiljölagstiftning och lagstiftningen
om hälso- och miljöfarliga varor.

Med hänsyn till det verkställda utredningsarbetet rörande bl. a. mikrovågsstrålning
och till det utredningsarbete som nu pågår inom arbetsmiljöutredningen
och statskontoret anser sig utskottet kunna förutsätta att motionens
syfte i allt väsentligt kom mer att tillgodoses. Någon riksdagens åtgärd
i anledning av motionen är därför inte erforderlig. Utskottet avstyrker således
bifall till motionen.

Regeringens förslag till medelsanvisning föranleder ingen erinran från
utskottet.

SoU 1975:5

32

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 7 671000 kr.,

2. beträffande normer för mikrovågsstrålning att riksdagen avslår
motionen 1975:35.

17. E7-E 15. Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
E 7-E 15 (s. 79-91) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens bakteriologiska laboratorium: Uppdragsverksamhet ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. till Statens bakteriologiska laboratorium: Driftbidrag ett reservationsanslag
av 750 000 kr.,

3. till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter
ett förslagsanslag av 7 425 000 kr.,

4. till Statens bakteriologiska laboratorium: Försvarsmedicinsk verksamhet
ett förslagsanslag av 2 070 000 kr.,

5. till Statens bakteriologiska laboratorium: Utrustning ett reserva tionsanslag

av 700 000 kr.,

6. till Statlig läkemedelskontroll ett förslagsanslag av 15448 000kr.,

7. till Socialstyrelsens läkemedelsavdelning: Inredning och utrustning
ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

8. till Statens rättskemiska laboratorium ett förslagsanslag av

9 246 000 kr.,

9. till Statens rättsläkarstationer: Förvaltningskostnader eli förslagsanslag
av 9 759 000 kr.

Öppen hälso- och sjukvård

18. Fl. Läkemedel åt vissa kvinnor och barn. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten F 1 (s. 93 och 94) och hemställer

att riksdagen till Läkemedel åt vissa kvinnor och barn för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 900 000 kr.

19. F2. Bidrag till familjerådgivning, psykisk barna- och ungdomsvård

m. m. Regeringen har under punkten F 2 (s. 94 och 95) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till familjerådgivning, psykisk barna- och ungdomsvård m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 850 000 kr.

Motion

I motionen 1975:1293 av fru Swartz m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
till Bidrag till S:t Lukasstiftelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett i för -

SoU 1975:5

33

hållande till regeringens förslag med 80 000 kr. förhöjt anslag av 200 000
kr.

Utskottet

S:t Lukasstiftelsen är en ekumenisk sammanslutning med uppgift att hjälpa
människor, vilkas svårigheter och nedsatta hälsa har sin grund i psykiska
konflikt- och svaghetstillstånd. Regeringen har föreslagit att det under anslaget
beräknas ett bidrag till stiftelsen av 120 000 kr,., vilket innebär en
höjning med 20 000 kr. i förhållande till vad som utgår för innevarande
budgetår. I motionen 1975:1293 av fru Swartz m. fl. (fp) yrkas att, i enlighet
med vad stiftelsen begärt, bidrag skall utgå med 200 000 kr.

Även enligt utskottets mening är det motiverat att bidraget till S:t Lukasstiftelsen
för nästa budgetår höjs. Utskottet förordar att bidraget bestäms
till 150 000 kr.

Förslaget till medelsanvisning i övrigt föranleder inte någon erinran från
utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975:1293 till Bidrag till familjerådgivning, psykisk barna- och
ungdomsvård m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 2 880 000 kr.

20. F 3. Allmän hälsokontroll. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten F 3 (s. 95-97) och hemställer

att riksdagen till Allmän hälsokontroll för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 1 170 000 kr.

21. F 4. Skyddsympningar. Regeringen har under punkten F 4 (s. 97 och
98) föreslagit riksdagen att till Skyddsympningar för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 22 100 000 kr.

Motion

I motionen 1975:260 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen beslutar
hemställa att regeringen framlägger förslag att gulsot skall ingå bland de
sjukdomar för vilka statsbidrag utgår för skyddsympning.

Utskottet

Från förevarande anslag betalas genom socialstyrelsen kostnader i samband
med frivillig skyddsympning mot difteri, kikhosta, stelkramp, mässling,
polio och röda hund samt obligatorisk smittkoppsvaccinering och frivillig
revaccinering av skolbarn mot smittkoppor. Ympningarna görs bl. a.
av skolläkare och skolsköterskor samt av ympare inom den förebyggande
barnavården.

3 Riksdagen 1975. 12 sami. Nr 5

SoU 1975:5

34

I motionen 1975:260 av herr Henmark (fp) begärs förslag om att från
anslaget skall utgå bidrag till kostnader för gammaglobulininjektioner mot
gulsot. Motionären påpekar att om bidrag utgår för sådana injektioner sannolikt
en stor del av dem som nu drabbas av gulsot skulle ha motiverats
till att genom förebyggande gammablobulininjektion söka undgå sjukdomen.

Mot de sjukdomar som avses under anslaget kan genom skyddsympning
ges ett tämligen långvarigt skydd. Ympningsverksamheten kan bl. a.
av detta skäl uppläggas systematiskt till att omfatta olika åldersklasser o. d.

Som skydd mot gulsot brukar gammaglobulininjektioner ges. Allmänt
kan sägas att gammaglobulin, som framställs av blodplasma, anses ge skydd
endast mot epidemisk gulsot och då endast under fyra till fem månader.
När det gäller inokulationsgulsot anses det tveksamt om gammaglobulininjektioner
över huvud taget ger något skydd.

Motionen synes syfta till att gammaglobulin skall ges gratis eller till reducerad
kostnad till personer som ämnar resa till sådana länder, beträffande
vilka resenären rekommenderas ta gammaglobulininjektion före inresa. Av
motionären åberopad statistik beträffande antalet fall av epidemisk gulsot
i samband med utlandsresor visar påfallande låga siffror. I sammanhanget
bör nämnas att en del av de redovisade fallen kan ha drabbats av gulsot
i länder där man normalt inte behöver befara att bli smittad av gulsot,
t. ex. i de övriga nordiska länderna, England och Tyskland. Vidare kan
inte uteslutas att en del fall inträffat trots gammaglobulininjektioner. Det
förhållandevis begränsade antalet fall av epidemisk gulsot i samband med
utlandsresor visar att den genom bl. a. resebyråer förmedlade informationen
till utlandsresenärer om betydelsen av att ta gammaglobulininjektioner i
förebyggande syfte har effekt. Mot bakgrund av det anförda och då en verksamhet
med gammaglobulininjektioner mot gulsot enligt motionärens önskemål
kan förutses kräva en omfattande organisation och medföra avsevärda
kostnader avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande gammaglobulininjektioner mot gulsot att riksdagen
avslår motionen 1975:260,

2. att riksdagen till Skyddsympningar för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 22 100 000 kr.

22. F 5. Hälsovårdsupplysning. Regeringen har under punkten F 5
(s. 98-100) föreslagit riksdagen att till Hälsovårdsupplysning för budgetåret
1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

SoU 1975:5

35

Motioner

1. I motionen 1975:116 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
beslutar att förbud mot rökning i tågens serveringsvagnar fastställs i lag.

2. I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76
till utökad upplysning om alkohol, narkotika, sömnmedel och lugnande
medel anvisar 1 milj. kr. utöver regeringens förslag, och att anslaget F 5,
Hälsovårdsupplysning uppräknas i motsvarande mån.

3. I motionen 1975:349 av herrar Lundgren (s) och Andersson i Lycksele
(s) hemställs att riksdagen ger till känna vad i motionen anförts om anslag
för information om olika abortförebyggande åtgärder m. m.

4. I motionen 1975:491 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag i enlighet med
motionen, i syfte att minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar.

5. I motionen 1975:797 (motivering i motionen 1975:751) av fru Fraenkel
(fp) och fru Swartz (fp) hemställs att riksdagen uttalar att socialstyrelsen
bör utbygga informationen om att även vuxna kvinnor kan och bör vaccineras
mot röda hund.

6. I motionen 1975:1233 av fröken Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
vid sin behandling av budgetpropositionen bilaga 7 punkten F 5 Hälsovårdsupplysning
beslutar anslå 9,5 milj. kr., varav 2 miljoner att fördelas
mellan ungdoms- och kvinnoorganisationer för information och upplysningsverksamhet
i syfte att förebygga oönskade graviditeter och aborter.

7. I motionen 1975:1268 av fru Lundblad m. fl. (s) föreslås

a) att riksdagen hos regeringen hemställer att kost- och motionskampanjen
som genomförs av socialstyrelsen intensifieras och inriktas mot kostfrågor
sedda i ett internationellt perspektiv,

b) att riksdagen hos regeringen hemställer att en näringsdelegation knyts
till kampanjen som rådgivande och initiativskapande organ för statliga myndigheter
som är berörda av näringsfrågorna.

8. I motionen 1975:1273 av herr Måbrink m. fl. (vpk) föreslås att riksdagen
hemställer att regeringen ger socialstyrelsen i uppdrag att utarbeta och till
mödravårdscentralerna distribuera ett utförligt informationsmaterial till
samtliga nyblivna föräldrar om amning, industritillverkad barnmat, barnets
hygien och sömn och andra kring barnets skötsel och utveckling viktiga
frågor.

9. I motionen 1975:1275 av herr Nilsson i Agnäs (m) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag snarast om åtgärder i enlighet med vad
som i motionen anförts i syfte att eliminera tobaksrökningens skadeverkningar.

10. 1 motionen 1975:1276 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, s, c, fp,
vpk) hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att behovet

SoU 1975:5

36

av anslag med förslagsvis 125 000 kr. till Riksförbundet VISIR beaktas vid
tilldelningen av medel till hälsoupplysningsverksamhet.

11. I motionen 1975:1285 av herr Romanus (fp) hemställs att riksdagen
under F 5. Hälsovårdsupplysning anvisar 10,5 milj. kr. vilket innebär 3 milj.
kr. utöver regeringens förslag.

12. I motionen 1975:1792 (motivering i motionen 1975:1064) av fru Nilsson
i Kristianstad m. fl. (c, m, fp) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att förslag om förbud mot reklam för tobak utan dröjsmål framläggs.

Utskottet

Från anslaget bekostas socialstyrelsens upplysningsverksamhet i syfte att
ge allmänheten information om förebyggande hälsovård. Inom socialstyrelsen
handhas denna upplysningsverksamhet av socialstyrelsens nämnd
för hälsoupplysning. Nämnden har till uppgift att planera, leda och samordna
socialstyrelsens hälsoupplysningsverksamhet och att verka för regional och
lokal verksamhet på detta område.

För innevarande budgetår har under anslaget anvisats 5 500 000 kr. Till
detta kommer två poster om tillhopa 3 000 000 kr., utgörande medel som
riksdagen i samband med behandlingen av propositionen med förslag till
ny abortlag, m. m. anvisade under det på riksstaten för innevarande budgetår
särskilt uppförda anslaget till Information om vissa abortförebyggande åtgärder
m. m. Av sistnämnda belopp är 1 000 000 kr. avsedda för en långsiktig
informationsverksamhet om olika abortförebyggande åtgärder och 2 000 000
kr. för en särskild informationsverksamhet genom ungdoms- och kvinnoorganisationer.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en medelsanvisning under förevarande
anslag av 7 500 000 kr.

I motioner framförs förslag om olika åtgärder mot tobaksrökning, förslag
med anknytning till upplysningsverksamheten om kost och motion, förslag
om information angående vaccination mot röda hund, förslag om bidrag
till Riksförbundet VISIR (Vi som inte röker), förslag om medelsanvisningen
till upplysningsverksamheten om beroendeframkallande medel och till upplysningsverksamheten
i sexual- och samlevnadsfrågor genom ungdoms- och
kvinnoorganisationer samt förslag om medelsanvisningen under anslaget
i sin helhet.

Åtgärder mot tobaksrökning. Som bakgrund till ställningstagandena
till motionerna om åtgärder mot tobaksrökning får utskottet - till
komplettering av liknande redogörelser, som utskottet lämnat åren 1973
och 1974 i betänkandena SoU 1973:5 (s. 38 och 39) och SoU 1974:5 (s. 21-23)

- anföra följande.

Socialstyrelsen ingav i april 1974 till socialdepartementet en rapport -Tobaksrökning - med förslag till en rad åtgärder mot tobaksrökning, vilken

SoU 1975:5

37

rapport utarbetats av en av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp. Sedan remissbehandling
skett, tillkallade handelsministern omkring årsskiftet en sakkunnig
för att skyndsamt utreda frågan om lämpliga former för införande
av förbud mot tobaksreklam, varvid också frågan om skyldighet för tillverkare
och importörer att förse förpackningar till tobaksvaror med varningstext
skulle beaktas. Avsikten är att den sakkunnige skall avge förslag
i sådan tid att, efter remissbehandling, bl. a. dessa förslag skall kunna utgöra
grundval för en proposition innevarande år med förslag om olika åtgärder
för att begränsa tobakens skadeverkningar och om en informationskampanj
i tobaksfrågan.

Sedan i fjol har pågått förhandlingar enligt lagen (1970:412) om otillbörlig
marknadsföring mellan konsumentombudsmannen och Svenska tobaksbranschföreningen
i syfte att anpassa de sedan år 1970 gällande branschreglerna
om tobaksreklam till kraven på en ytterligare dämpning av reklamen
för tobaksprodukter i avvaktan på en slutlig lösning av frågan om förbud
mot tobaksreklam. Huvuddelen av förhandlingarna beräknas kunna slutföras
under innevarande månad.

Det fortsatta arbetet i anslutning till en rekommendation (nr 12/1972)
av Nordiska rådet angående förbud mot tobaksreklam har skett i en nordisk
arbetsgrupp, som bl. a. skall undersöka i vilka former ett nordiskt samarbete
beträffande upplysningsverksamhet om tobakens skadeverkningar, speciellt
med avseende på barn och ungdom, kan förverkligas. Arbetsgruppen beräknas
komma att avge en rapport i april i år.

De motioner, i vilka framförs förslag i tobaksfrågan, är följande. I motionen
1975:116 av herr Nilsson i Agnäs (m) begärs förbud i lag mot rökning i
tågens serveringsvagnar. 1 motionen 1975:1275 av samme motionär begärs
förslag om en rad åtgärder mot tobaksrökning, såsom förbud i lag mot
tobaksrökning på sjukhus, i skolor och offentliga inrättningar, på arbetsplatser,
i lokaler där mat serveras och i övriga utrymmen där allmänheten
vistas. I motionen 1975:1792 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c, m, fp)
begärs att förslag om förbud mot reklam för tobak skall framläggas utan
dröjsmål.

Förslagen i motionerna överensstämmer i väsentliga avseenden med de
förslag till begränsningar i tobaksbruket, vartill socialstyrelsens tobaksutredning
syftar. Med hänsyn härtill och då det finns anledning räkna med att
riksdagen kommer att senare i år få behandla förslag av regeringen på grundval
av bl. a. denna utredning bör motionerna inte föranleda någon åtgärd
av riksdagen.

Upplysningsverksamheten om kost och motion. Förslag
med anknytning till upplysningsverksamheten om kost och motion
framförs i tre motioner.

I motionen 1975:491 av herr Nilsson i Kristianstad m. fl. (s) begärs utredning
i syfta att minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Motio -

SoU 1975:5

38

närerna framhåller bl. a. att en förändring av kostvanorna i syfte att minska
fetthalten i blodet är av grundläggande betydelse när det gäller att söka
förebygga hjärt- och kärlsjukdomar. Motionärerna anger en rad åtgärder
av upplysningskaraktär m. m. som bör sättas in för att främja en ändring
av kostvanorna.

I motionen 1975:1268 av fru Lundblad m. fl. (s) begärs att nämndens
för hälsoupplysning upplysningsverksamhet om kost och motion skall intensifieras
och inriktas mot kostfrågor sedda i ett internationellt perspektiv.
Motionärerna anknyter till vad som förevarit vid FN:s livsmedelskonferens
i Rom år 1974 och framhåller bl. a. att i upplysningsverksamheten om kost
och motion den globala bristen på näringsrika livsmedel måste beaktas.
I motionen anförs bl. a. att i en vid nämnda konferens beslutad resolution
överflödsländerna rekommenderats att söka minska köttförbrukningen, då
utfodringen av speciellt nötkreatur är mycket proteinkrävande. Motionärerna
framhåller vidare att upplysningsverksamheten om kost och motion
bör kompletteras med en näringsdelegation med speciell uppgift att söka
inrikta denna upplysningskampanj även mot en svensk insats för en lösning
av världens livsmedelsproblem. Motionärerna begär mot den angivna bakgrunden
att en näringsdelegation skall knytas till upplysningsverksamheten
i fråga om kost och motion som ett rådgivande och initiativskapande organ
för statliga myndigheter som är berörda av näringsfrågorna. Som områden
där näringsfrågorna bör uppmärksammas anges industripolitiken, utbildningspolitiken,
forskningen, jordbrukspolitiken och biståndspolitiken.

I motionen 1975:1273 av herrMåbrink m. fl. (vpk) begärs att socialstyrelsen
skall få i uppdrag att utarbeta och till mödravårdscentralerna distribuera
ett utförligt informationsmaterial till samtliga nyblivna föräldrar om amning,
industritillverkad barnmat, barnets hygien och sömn och andra kring barnets
skötsel och utveckling viktiga frågor. Motionärerna anför bl. a. att den hälsoupplysning
som socialstyrelsen i dag erbjuder nyblivna föräldrar är mager
och att informationsmaterial om föräldraskapet och det nyfödda barnets
skötsel i stor utsträckning saknas.

Upplysningsverksamheten om kost och motion startades år 1971 med
målsättningen att bryta den konstaterade, sedan länge pågående utvecklingen
mot försämrade kost- och motionsvanor. Aktiviteten har beräknats behöva
en lång tid för att få effekt, i första hand en tioårsperiod. Det näringsfysiologiska
och rörelsefysiologiska underlaget för aktiviteten - som utarbetats
av en särskild medicinsk expertgrupp - har redovisats av socialstyrelsen
år 1971 i skriften Kost och motion (Socialstyrelsen redovisar nr
19). Som konkreta förslag till ändring av kost- och motionsvanor anges
däri att det gäller att anpassa energitillförsel till energibehov, att begränsa
konsumtionen av mättat fett och socker, att öka tillförseln av essentiella
näringsämnen och att öka den fysiska aktiviteten. Underlag för upplysningsverksamheten
om kost och fysisk aktivitet under barnaåren har utarbetats
av en annan medicinsk expertgrupp och redovisats år 1973 i skriften

SoU 1975:5

39

Kost och fysisk aktivitet i barnaåldern (Socialstyrelsen redovisar nr 33). För
upplysningsverksamheten om kost och motion finns en ledningsgrupp, vari
ingår företrädare för bl. a. socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, statens livsmedelsverk,
konsumentverket, Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet,
Sveriges industriförbund, Lantbrukarnas riksförbund, LO och Kooperativa
förbundet. Vidare är till aktiviteten knutna olika projekt- och expertgrupper
samt de i det föregående nämnda medicinska expertgrupperna.
Upplysningsverksamheten har utformats med inriktning på storhushållen,
skolan, idrottsrörelsen och allmänheten.

Med anledning av vad som anförs i motionerna 1975:491 och 1975:1268
bör framhållas att upplysningsverksamheten syftar till att följande konsumtion
skall stimuleras, nämligen konsumtionen av grönsaker, frukt, potatis,
fettfattiga mjölkprodukter, fisk, magert kött, fjäderfä, matbröd och andra
spannmålsprodukter. När det gäller förslagen i motionen 1975:1273 bör särskilt
framhållas att inom upplysningsverksamheten om kost och motion
ett särskilt projekt bedrivs som avser kostråd för blivande mammor samt
att en särskild expertgrupp för närvarande överväger frågor om en kampanj
för amning.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår att upplysningsverksamheten
om kost och motion i huvudsak syftar till att åstadkomma
sådan ändring av kostvanorna som avses i motionerna 1975:491 och
1975:1268. Då det gäller de mera övergripande synpunkterna på näringsfrågorna
som framförs i sistnämnda motion vill utskottet framhålla den
betydelse det har att vi i vårt land fortlöpande ägnar uppmärksamhet åt
åtgärder som är inriktade på att tillgodose de önskemål på området som
framfördes vid FN:s livsmedelskonferens. Utskottet anser det inte påkallat
att riksdagen i förevarande sammanhang vidtar någon särskild åtgärd.

Av redogörelsen i det föregående framgår vidare att i upplysningsverksamheten
om kost och motion behandlas även frågor om kosten för spädbarn.
Det finns anledning räkna med att nämnden för hälsoupplysning mot bakgrund
av den debatt på området som nu pågår i samhället i fortsättningen
kommer att ägna dessa frågor ytterligare uppmärksamhet. I anledning av
motionen 1975:1273 bör även framhållas att socialstyrelsen år 1973 utfärdat
ett cirkulär om anmälan av förlossningar till barnavårdscentralerna genom
ett medicinskt födelsemeddelande samt fastställt en journal för barnhälsovård
jämte anvisningar i syfte att främja en fortlöpande uppföljning inom
barnhälsovården av olika förhållanden beträffande barnens utveckling och
hälsa. Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1975:491, 1975:1268 och 1975:1273.

Upplysningsverksamhet om vaccination mot röda
hund. 1 motionen 1975:797 av fru Frankel (fp) och fru Swartz (fp) begärs
att riksdagen skall uttala att socialstyrelsen bör bygga ut informationen om
att även vuxna kvinnor kan och bör vaccineras mot röda hund. I mo -

SoU 1975:5

40

tionsskälen påpekas bl. a. att för en kvinna, som inte är vaccinerad mot
röda hund och som får denna sjukdom under den första tredjedelen av
sin graviditet, stor sannolikhet föreligger att hon kommer att föda ett barn
med fysisk eller psykisk skada.

Genom medel som anvisas under anslaget till Skyddsympningar (punkten
21) bekostas ett program för frivillig skyddsympning mot röda hund, som
omfattar dels immunitetsprövning av alla gravida kvinnor och vaccinering
därefter av icke-immuna, dels vaccinering av alla flickor i 13-14 årsåldern.
Socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning svarar för produktion av en
folder för information till icke-immuna gravida kvinnor som utdelas av
sjukvårdshuvudmännen vid i första hand kvinnokliniker.

Socialutskottet - som vill understryka att vaccineringen mot röda hund
är angelägen för kvinnor - anser att det bör ankomma på socialstyrelsen
och styrelsens nämnd för hälsoupplysning att i första hand avväga i vilken
omfattning resurser bör avdelas för information om vaccinering mot röda
hund. Motionen 1975:797 bör därför inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Anslagsfrågor. I motionen 1975:1285 av herr Romanus (fp) begärs
att anslaget skall höjas till 10,5 milj. kr., varav 9,5 milj. kr. beräknas för
ökad upplysningsverksamhet i förhållande till innevarande budgetår samt

1 milj. kr. för utökad upplysningsverksamhet om alkohol, narkotika, sömnmedel
och lugnande medel. Såvitt avser sistnämnda belopp framställs ett
yrkande av samma innehåll i motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp).
Motionen 1975:349 av herrar Lundgren (s) och Andersson i Lycksele (s)
innefattar krav på att det för innevarande budgetår beräknade beloppet av

2 milj. kr. för en särskild informationsverksamhet genom ungdoms- och
kvinnoorganisationer om den nya abortlagstiftningen och om olika abortförebyggande
åtgärder skall höjas samt att även folkrörelser utan speciell
kvinno- eller ungdomsinriktning - exempelvis idrotts- och nykterhetsrörelserna,
religiösa samfund och organisationer - också skall ges möjligheter
att medverka i informationsverksamheten. Frågan om medel för sistnämnda
informationsverksamhet tas även upp i motionen 1975:1233 av fröken Andersson
m. fl. (c). Motionärerna begär att anslaget skall höjas med 2 milj.
kr. utöver det anslagsbelopp regeringen föreslagit så att även under nästa
budgetår bidrag med nämnda belopp kan utgå till informationsverksamheten
genom ungdoms- och kvinnoorganisationer. Slutligen begärs i motionen
1975:1276 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, s, c, fp, vpk) att behovet av
anslag till Riksförbundet VISIR - förslagsvis 125 000 kr. - skall beaktas
vid medelsanvisningen.

Som framgår av den inledningsvis lämnade redovisningen har för innevarande
budgetår anvisats tillhopa 8,5 milj. kr. för hälsovårdsupplysning.
Med hänsyn till att regeringen i budgetpropositionen för motsvarande verk -

SoU 1975:5

41

samhet under nästa budgetår beräknat endast ett belopp av 7,5 milj. kr.
har utskottet ingående övervägt frågan om storleken av de olika poster
som går in under anslaget. Utskottet har därvid gjort följande bedömning.
En begränsad uppräkning i förhållande till anslagen för innevarande budgetår
bör som förutsatts i budgetpropositionen ske såvitt avser följande ändamål,
nämligen bidrag till organisationer, informationsverksamhet i fråga om sexual-
och samlevnadsfrågor genom nämnden för hälsoupplysning, övrig hälsoupplysning
samt administrationskostnader för nämnden för hälsoupplysning.
Vidare bör i enlighet med av utskottet inhämtade uppgifter om de
beräkningar som ligger till grund för medelsberäkningen drygt 2 milj. kr.
anvisas för särskild informationsverksamhet om preventivmedelsrådgivning
och andra abortförebyggande åtgärder genom vissa organisationer. 1 fråga
om upplysningsverksamheten beträffande kost och motion har, enligt vad
utskottet inhämtat, regeringen räknat med en viss, tillfällig nedgång av
anslagsbehovet. Då utskottet anser att denna verksamhet under nästa budgetår
i allt väsentligt bör ha samma omfattning som under innevarande
budgetår förordar utskottet att posten beräknas till 1 300 000 kr. Mot
bakgrund av att medelsanvisningen för den informationskampanj i tobaksfrågan,
som kommer att föreslås i den väntade propositionen med förslag
om olika åtgärder för att begränsa tobakens skadeverkningar, kan beräknas
komma att uppgå till ca 2 milj. kr. bör medelsanvisningen för informationsverksamheten
i fråga om beroendeframkallande medel kunna begränsas
i avvaktan på propositionen. I sammanhanget har utskottet beaktat att frågan
om ytterligare medel för informationsverksamhet på alkoholområdet bör
tas upp i samband med prövningen av förslag, som grundar sig på det
av alkoholpolitiska utredningen i oktober 1974 avgivna betänkandet (SOU
1974:90-93) Alkoholpolitik. Utskottet förutsätter att regeringen snarast möjligt
förelägger riksdagen förslag i anledning av betänkandet. Då det slutligen
gäller kostnaderna för utgivning av tidningen Vigor under nästa budgetår
har utskottet inhämtat att det finns skäl räkna med att vid ingången av
budgetåret en reservation kommer att finnas som täcker kostnaden.

Utskottets ställningstagande innebär i sammanfattning att under anslaget
medel bör anvisas med belopp som överstiger regeringens förslag med
800 000 kr. Anslaget bör således bestämmas till 8 300 000 kr.

I enlighet med det anförda bör även för nästa budgetår bidrag utgå till
informationsverksamhet om preventivmedelsrådgivning och andra abortförebyggande
åtgärder genom vissa organisationer. Medel från denna post
bör i princip förbehållas ungdoms- och kvinnoorganisationer. Med beaktande
av den höjning av posten som i enlighet med det ovan sagda kommer
att ske bör socialstyrelsen vara oförhindrad att om synnerliga skäl föreligger
ge bidrag även åt andra organisationer som har ungdom och kvinnor bland
sina målgrupper. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning motionen
1975:349.

SoU 1975:5

42

Riksförbundet VISIR har hos nämnden för hälsoupplysning anhållit om
ett bidrag av 98 000 kr. för budgetåret 1975/76. Det bör enligt utskottets
mening ankomma på nämnden för hälsoupplysning att, inom ramen för
det anslag som utskottet förordat, göra den närmare avvägningen av vilket
bidrag som bör utgå till riksförbundet. Motionen 1975:1276 bör därför inte
föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Utskottets ställningstagande i de här behandlade anslagsfrågorna innebär
att yrkandena i motionerna 1975:345 och 1975:1276 avstyrks samt att förslagen
i motionerna 1975:349, 1975:1233 och 1975:1285 i viss utsträckning
tillgodoses.

Utskottet hemställer,

1. beträffande åtgärder mot tobaksrökning att riksdagen avslår
motionerna 1975:116, 1975:1275 och 1975:1792,

2. beträffande upplysningsverksamheten om kost och motion att
riksdagen avslår motionerna 1975:491, 1975:1268 och
1975:1273,

3. beträffande upplysningsverksamhet om vaccination mot röda
hund att riksdagen avslår motionen 1975:797,

4. att riksdagen i anledning av regeringens förslag, motionen
1975:349, motionen 1975:1233 och motionen 1975:1285 samt
med avslag på motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, och
motionen 1975:1276 till Hälsovdrdsupplysning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 8 300 000 kr.

23. F 6-F 8. Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård m. fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 6-F 8
(s. 100-102) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård ett reservationsanslag
av 50 000 kr.,

2. till Bidrag till nordiskt institut /or odontologisk materialprovning ett
reservationsanslag av 500 000 kr.,

3. till Epidemiberedskap m. m. ett förslagsanslag av 4 780 000 kr.

Universitetssjukhus m. m.

24. G 1. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader. Regeringen har under punkten
G 1 (s. 104-111) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att vid
karolinska sjukhuset inrätta en tjänst som överläkare i SKBe 3 samt att
till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett
förslagsanslag av 455 137 000 kr.

SoU 1975:5

43

Motioner

1. I motionen 1975:1239 av fröken Engman (s) hemställs

a) att riksdagen bemyndigar regeringen att vid Karolinska sjukhuset inrätta
en tjänst som överläkare i SKBe 3 i neuropatologi fr. o. m. budgetåret
1975/76, samt

b) att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader anvisar ett i
förhållande till regeringens förslag med 210 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 455 347 000 kr.

2. I motionen 1975:1299 av herr Wiklund (s) hemställs att riksdagen beslutar
att till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 195 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 455 332 000 kr. för inrättande av en tjänst som biträdande
överläkare i SKBe 1 vid reumatologiska kliniken vid sjukhuset.

Utskottet

Direktionen för karolinska sjukhuset har i fråga om inrättande av tjänster
för överordnade läkare vid olika kliniker vid sjukhuset föreslagit dels att
fyra tjänster som överläkare skall inrättas i utbyte mot lika många tjänster
som biträdande överläkare, dels att fyra tjänster som biträdande överläkare
skall tillföras sjukhuset, däribland en tjänst vid den reumatologiska kliniken.
Tjänsten skall tillgodose behovet av reumatologisk expertis för behandling
av reumatiskt sjuka barn och för konsultation inom sjukhuset. Socialstyrelsen
har tillstyrkt den föreslagna omvandlingen av fyra tjänster som biträdande
överläkare till tjänster som överläkare samt förslaget om inrättande
av tjänster som biträdande överläkare i vad avser två tjänster. Styrelsen
har inte ansett sig kunna tillstyrka den begärda tjänsten som biträdande
överläkare vid den reumatologiska kliniken. Därvid har styrelsen hänvisat
till den bristande tillgången på vidareutbildade läkare och behovet av en
utbyggnad av specialiteten reumatologi även utanför de stora undervisningssjukhusen.
Föredragande departementschefen har förordat endast ett av direktionens
förslag i fråga om ovan angivna tjänster, nämligen ett förslag
om inrättande av en tjänst som överläkare vid sjukhusets ögonklinik i utbyte
mot en där befintlig tjänst som biträdande överläkare.

I motionen 1975:1239 av fröken Engman (s) begärs bemyndigande för
regeringen att inrätta en tjänst som överläkare i neuropatologi vid karolinska
sjukhuset samt att medel för tjänsten anvisas.

I motionen 1975:1299 av herr Wiklund (s) begärs att medel skall anvisas
för inrättande av den av direktionen begärda tjänsten som biträdande överläkare
vid reumatologiska kliniken.

Den inledningsvis lämnade redovisningen visar vilka tjänster vid karolinska
sjukhuset som enligt direktionens mening bör prioriteras. Bland de
nya tjänster som direktionen begärt finns inte någon tjänst i neuropatologi.

SoU 1975:5

44

Enligt uskottets mening föreligger inte några omständigheter som utgör
skäl att frångå direktionens bedömning och inrätta en överläkartjänst i ämnet.
Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört rörande den föreslagna tjänsten
i reumatologi kan utskottet inte heller tillstyrka att en sådan tjänst inrättas.
I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1975:1239 och
1975:1299.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att en tjänst som överläkare vid
sjukhusets ögonklinik inrättas i utbyte mot en där befintlig tjänst som biträdande
överläkare.

Medelsberäkningen föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1975:1239 och 1975:1299

1. bemyndigar regeringen att vid karolinska sjukhuset inrätta en
tjänst som överläkare i SKBe 3,

2. till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 455 137 000 kr.

25. G 2-G 8. Karolinska sjukhuset: Utrustning m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna G 2-G 8 (s. 111-131) och hemställer 1.

att riksdagen till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

2. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att vid akademiska sjukhuset i Uppsala
inrätta en tjänst som överläkare i SKBe 3,

b) till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till läkare för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 56 282 000 kr.,

3. att riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Driftkostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 55 355 000
kr.,

4. att riksdagen till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 100 000
kr.,

5. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att godkänna avtal mellan staten och
Malmöhus läns landstingskommun om överlåtelse av bakteriolog!-
och patologibyggnadema i Lund m. m., i huvudsaklig
överensstämmelse med vad föredragande departementschefen
angett i propositionen,

b) bemyndigar regeringen att godkänna avtal mellan staten och
Malmöhus läns landstingskommun om investeringsersättning
för anordnande av utökade lokaler vid lasarettet i Lund åt rättsmedicinsk
verksamhet i Lund,

SoU 1975:5

45

c) till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 240 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Forsknings- och utbildningsverksamhet vid vårdcentralen
i Dalby för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 2 649 000 kr.,

7. att riksdagen till Vidareutbildning av läkare för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 700 000 kr.

26. G 9. Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal m. m. Regeringen har under
punkten G 9 (s. 131-136) föreslagit riksdagen att till Efterutbildning av
viss sjukvårdspersonal m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 2 530 000 kr.

Motion

I motionen 1975:485 av herr Kasehagen m. fl. (c, m, fp) hemställs att
riksdagen under socialhuvudtiteln, punkten G 9, till bistånds- och katastrofutbildning
av läkare m. fl., specialkurser för läkare och sjuksköterskor
i bistånds- och katastroftjänst, anvisar ett i förhållande till regeringens förslag
med 230 000 kr. förhöjt anslag.

Utskottet

Under de tre senaste budgetåren har under anslaget till Viss krigssjukvårdsutbildning
m. m. under femte huvudtiteln anvisats medel för en specialkurs
om ca tio veckor i socialstyrelsens regi i tropikmedicin, nutrition,
m. m. avsedd i första hand för inom hälso- och sjukvårdsområdet yrkesverksamma
deltagare i den särskilda bistånds- och katastrofutbildning, som
anordnas av biståndsutbildningsnämnden. I specialkursen har även fått delta
personer - huvuddelen läkare och sjuksköterskor - som haft för avsikt att
gå ut i biståndstjänst i olika biståndsorgans regi och vilka endast sökt till
specialkursen.

Under innevarande budgetår har under hösten 1974 anordnats en specialkurs
med ca 30 deltagare och i januari påbörjats en kurs med ungefär
lika många deltagare. Huvudmän för deltagarna i kurserna är SIDA, Röda
korset, Rädda barnen samt olika kyrkliga missions- och biståndsorgan m. fl.
Huvudmännen har i viss utsträckning bidragit till kostnader för lärare m. m.
och till kursdeltagarnas kostnader för uppehälle m. m. Icke någon deltagare

i kurserna har tillhört biståndsutbildningsnämndens katastrof- och biståndsutbildning.

Socialstyrelsen har i sin anslagsframställning för nästa budgetår angivit
behovet av deltagarplatser i specialkursen under närmaste femårsperiod till
70-105 med viss fördelning på biståndsutbildningsnämnden, SIDA, kyrkliga
missions- och biståndsorgan, Rädda barnen, Röda korset och nordiska grann -

SoU 1975:5

46

länder som huvudmän för deltagarna. Socialstyrelsen har för bestridande
av kostnader för lärare m. m. och för deltagarnas uppehälle m. m. avseende
två specialkurser för bistånds- och katastrofutbildning av hälso- och sjukvårdspersonal
för nästa budgetår föreslagit en medelsanvisning av 440 000
kr. Styrelsen har samtidigt beräknat inkomster för kurserna till samma belopp.
Regeringen har under förevarande anslag beräknat såväl utgifter som
inkomster till 230 000 kr. för kursverksamheten.

I motionen 1975:485 av herr Karlehagen m. fl. (c, m, fp) begärs att medelsanvisningen
under anslaget skall höjas med 230 000 kr. utöver regeringens
förslag för att två specialkurser skall anordnas under nästa budgetår.

I regeringens förslag förutsätts att kostnaderna för den för nästa budgetår
beräknade specialkursen skall motsvaras av intäkter till motsvarande belopp.
Under förutsättning att samma princip om täckning av kostnaderna tillämpas
finns enligt utskottets mening inte något hinder för att under budgetåret
ytterligare en kurs anordnas liksom skett under innevarande budgetår. Enligt
vad utskottet inhämtat har socialstyrelsen resurser för kursledning beträffande
två specialkurser. Huvudsyftet med motionen 1975:485 kan således
enligt utskottets mening tillgodoses utan någon förändring av medelsberäkningen.
Motionsyrkandet avstyrks.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte heller i övrigt någon
erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:485 till Efterutbildning av viss sjukvårdspersonal
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

2 530 000 kr.

27. G 10. Nordiska hälsovårdshögskolan. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten G 10 (s. 136-138) och hemställer

att riksdagen till Nordiska hälsovårdshögskolan för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 151 000 kr.

Övrig sjukhusvård m. m.

28. H 1-H 9. Rättspsykiatriska stationer och kliniker m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1-H 9 (s. 139-151) och
hemställer

1. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att vid den rättspsykiatriska kliniken
i Stockholm inrätta en tjänst som överläkare i SKBe 3,

b) till Rättspsykiatriska stationer och kliniker för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 33 632 000 kr.,

2. att riksdagen till Utrustning av rättspsykiatriska kliniker m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.,

SoU 1975:5

47

3. att riksdagen till Bidrag till anordnande av kliniker för psykiskt
sjuka m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 143 000 000 kr.,

4. att riksdagen till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 597 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Bidrag till anordnande av radioterapevtiska kliniker
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 000 kr.,

6. att riksdagen till Förvaring och underhåll av viss sjukvardsmateriel
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

3 583 000 kr.,

7. att riksdagen till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig
eller krigsfara för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 1 555 000 kr.,

8. att riksdagen till K/ss krigssjukvdrdsutbildning m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 413 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till pensioner för vissa provinsialläkare för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 15 025 000 kr.

Ungdomsvård m. m.

29. I 1. Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader. Regeringen har under

punkten 11 (s. 155-159) föreslagit riksdagen att bemyndiga regeringen att

påbörja och genomföra försöksverksamhet inom socialvården i enlighet med
vad föredragande departementschefen förordat samt att till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 111 283 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:483 av fru Johansson i Uddevalla (s) hemställs att
riksdagen beslutar

a) att Gräskärrs yrkesskola, Uddevalla, försöksvis får dispens att efter
ansökan direkt från barnavårdsnämnd/social centralnämnd i Göteborgs och
Bohus län samt Älvsborgs län få intaga underåriga som omhändertagits
för utredning,

b) att Gräskärrs yrkesskola försöksvis får användas för förvar enligt 33
och 37 §§ barnavårdslagen av ungdomar från Uddevalla och närliggande
kommuner.

2. I motionen 1975:489 av herrar Mathsson i Fagersta (s) och Sundgren
(s) hemställs att riksdagen anhåller att regeringen tar initiativ som syftar
till att Sundbo ungdomsvårdsskola från och med våren 1976 kan starta
försöksverksamhet med frivillig intagning och samtidig vård av flickor och

SoU 1975:5

48

pojkar, samt att denna försöksverksamhet skall kunna medge fortsatt frivillig
vård utan hänsyn till vad som sägs om åldersgräns uppåt i 67 § andra stycket
barnavårdslagen.

3. I motionen 1975:1278 av fru Olsson i Hölö (c) och fröken Pehrsson
(c) hemställs att riksdagen beslutar

a) att till Ungdomsvårdsskolorna: Driftkostnader för placering i enskilda
hem anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 1 100 000 kr. förhöjt
förslagsanslag på 112 383 000 kr.,

b) att i övrigt beakta vad som i motionen anförts.

4. I motionen 1975:1811 (motivering i motionen 1975:1104) av herr Gadd
m. fl. (s) hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller vikten
av att i den försöksverksamhet som planeras för att pröva socialutredningens
förslag fylleristraffet ersätts med en samordnad medicinsk och social vårdinsats.

Utskottet

Förra året lade fosterbarnsutredningen och socialutredningen fram förslag
som berör viktiga delar av gällande lagstiftning och organisation på det
sociala området. I budgetpropositionen anför föredragande departementschefen
att det är angeläget att en försöksverksamhet påbörjas för att ge
praktisk erfarenhet från reformarbetet inom socialvården. En sådan försöksverksamhet
bör främst avse barna- och ungdomsvården men även beröra
nykterhetsvården och narkomanvården. Försöksverksamheten bör utformas
så att primärkommunerna ges möjlighet att som huvudmän för vården pröva
nya behandlingsmetoder och att ta det sammanhållna huvudansvaret för
såväl den öppna som den institutionella vården, oavsett om den är allmänt
förebyggande eller utgör ett direkt led i behandlingen. Försöksverksamheten
bör omfatta förutom primärkommunernas resurser, landstingskommunala
och statliga institutionsresurser i form av barnhem, ungdomsvårdsskolor
och nykterhetsvårdsanstalter. Dessutom bör genom försöksverksamheten
kunna belysas en rad frågor som gäller samordningen mellan primärkommunernas
sociala verksamhet och landstingens hälso- och sjukvård.

Departementschefen förordar att en försöksverksamhet med en sådan inriktning
som ovan angetts påbörjas nästa budgetår och genomförs i en region
med tillräckligt underlag av institutionella behandlingsresurser. Förutom
de institutionsresurser som ställs till förfogande bör 3 milj. kr. få tas i anspråk
inom ramen för de medel som anvisas under förevarande anslag. Departementschefen
räknar med att ett antal vårdavdelningar bör kunna stängas
med hänsyn till föreliggande platsöverskott och att en reducering kan ske
av personalen vid de skolor som skall delta i försöksverksamheten. Departementschefen
förordar att den frivilliga vård som skall ges inom ramen
för den nämnda försöksverksamheten bör få ske utan hinder av bestämmelserna
i barnavårdslagen, ungdomsvårdsskolestadgan och tillämpnings -

SoU 1975:5

49

kungörelsen till nykterhetsvårdslagen.

Utskottet - som inhämtat att försöksverksamheten kommer att bedrivas
i Skåneregionen och att en särskild ledningsgrupp tillsatts för verksamheten

- tillstyrker att riksdagen bemyndigar regeringen att påbörja och genomföra
försöksverksamheten i enlighet med vad som förordats av departementschefen.

I motionen 1975:1811 av herr Gadd m. fl. (s) förordas att under försöksverksamheten
möjligheterna skall prövas att ersätta fylleristraffet med en
samordnad medicinsk och social vårdinsats. Utskottet, som förra året underströk
vikten av att förslag i anledning av fylleristraffutredningens betänkande
snarast möjligt föreläggs riksdagen, anser att det bör ankomma
på den ledningsgrupp, som tillsatts för försöksverksamheten, att närmare
pröva utformningen av försöken på nykterhetsvårdsområdet. Utskottet, som
här också vill hänvisa till punkten 31, anser därför att någon riksdagens
åtgärd i anledning av motionen inte bör vidtas.

Den omständigheten att en försöksverksamhet med stark inriktning på
ungdomsvården sätts i gång i viss region får enligt utskottets mening inte
leda till att de omfattande försök som sedan flera år pågår i syfte att förbättra
behandlingsmetoderna på ungdomsvårdsskolorna sätts i efterhand. Vad som
anförs i budgetpropositionen ger inte heller anledning befara att så kommer
att bli fallet.

Vid några skolor pågår försöksverksamhet med frivillig vård - numer
även för vissa s. k. överåriga elever - samt vård av pojkar och flickor på
samma skolor. I motionen 1975:489 av herrar Mathsson i Fagersta (s) och
Sundgren (s) yrkas att regeringen skall ta initiativ som syftar till att även
Sundbo ungdomsvårdsskola från och med våren 1976 skall omfattas av
försöksverksamheten. I motionsskälen förordas att skolan ändras till ett
socialt rehabiliteringscentrum och att försöksverksamheten skall bedrivas
i intimt samarbete med berörda primärkommuner.

En annan fråga, som har samband med den pågående utvecklingen på
ungdomsvårdssektorn - strävan att tillämpa närhetsprincipen - tas upp i
motionen 1975:483 av fru Johansson i Uddevalla (s). Motionären vill - med
avvikelse från gällande ordning, som innebär att socialstyrelsen beslutar
om intagning på ungdomsvårdsskola - att Gräskärrs yrkesskola i Uddevalla
skall få dispens att, efter ansökan från barnavårdsnämnd/social centralnämnd
i Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län, besluta om intagning
på skolan av underåriga som omhändertagits för utredning. Motionären vill
också att nämnda ungdomsvårdsskola försöksvis skall få användas för förvar
av ungdomar från Uddevalla och närliggande kommuner, som är tillfälligt
omhändertagna av polisen med stöd av vissa bestämmelser i barnavårdslagen
(33 och 37 §§).

Motionsyrkandena och de synpunkter som anförs i motionsskälen ger
enligt utskottets mening belägg för att det på olika håll såväl hos skolstyrelse
som hos berörd personal finns ett stort positivt intresse för att trots den

4 Riksdagen 1975. 12 samt. Nr 5

SoU 1975:5

50

ovisshet som råder rörande ungdomsvårdsskolornas framtida ställning fortsätta
den utveckling av vården vid skolorna som ständigt pågår. I enlighet
med vad som anförs i motionen 1975:1278 av fru Olsson i Hölö (c) och
fröken Pehrsson (c) - vilken motion närmare behandlas i det följande -pågår sådan utveckling på samtliga skolor som ett led i det dagliga arbetet.

Det ankommer i första hand på socialstyrelsen att bedöma på vilka skolor
försöksverksamhet skall bedrivas. I överensstämmelse med det tidigare sagda
är det också angeläget att de ansträngningar, som görs för att förbättra
vården även vid skolor där särskild sådan verksamhet inte pågår, i all möjlig
utsträckning får stöd av styrelsen. Då det gäller att pröva frågor av det
slag som tas upp i motionsyrkandena kan man inte bortse från att utbyggnaden
av den öppna vården medfört att ungdomsvårdsskoleorganisationen
har kunnat minskas under senare år. Socialstyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp
med uppgift att utreda behovet av kvalitativa och kvantitativa institutionsresurser
inom barnhems-, ungdomsvårdsskole- och nykterhetsvården
med syfte att bl. a. undersöka alternativa användningsområden för övertaliga
institutioner. Detta utredningsarbete får inte föregripas. Såvitt avser
den aktuella beläggningssituationen finns skäl erinra om att departementschefen
anser det möjligt att lägga ned en skola i västsverige, nämligen
Forsane. Utskottet, som inte motsätter sig nedläggning av skolan, vill framhålla
att nedläggningen torde får konsekvenser för övriga skolor i regionen,
däribland Gräskärr.

Utskottet vill då det gäller frågan om försök med decentraliserad intagning
på ungdomsvårdsskola upplysa att spörsmålet om inrättande av ett regionalt
organ för ändamålet ingående övervägts inom socialdepartementet hösten
1974 i samband med diskussioner rörande den tidigare nämnda försöksverksamheten
i Skåneregionen. Tanken på att inrätta ett sådant organ övergavs
emellertid med hänsyn till att uppbyggnad av en regional intagningsnämnd
med bland annat juridisk expertis skulle kräva alltför stora resurser.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla att socialstyrelsen numera
har möjlighet att mycket snabbt meddela beslut i intagningsärenden.

På grund av det anförda anser utskottet att riksdagen inte nu bör ta
något intitiativ i de avseenden som berörs i motionerna 1975:483 och
1975:489. Motionsyrkandena avstyrks därför.

Utskottet behandlar slutligen den i det föregående nämna motionen
1975:1278. Som bakgrund till huvudyrkandet i motionen må nämnas följande.
Föredragande departementschefen beräknar en höjning av anslaget
för ungdomsvårdsskolorna med 8 664 000 kr. till 111 283 000 kr. Han beräknar
därvid att ca 350 elever skall placeras i enskilda hem och beräknar
för detta ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med vad socialstyrelsen
föreslagit en delpost om 5 376 000 kr., vilket innebär en minskning i förhållande
till innevarande budgetår med 1 100 000 kr. Enligt motionärernas
mening bör anslagsposten inte skäras ned. Motionärerna framhåller värdet
av den vård utom skola (vusk) som erhålls genom att eleverna placeras

SoU 1975:5

51

i fosterhem under vilken vårdtid stöd lämnas från ungdomsvårdsskolan.
De anser mot bakgrunden av det sagda att antalet placeringar beräknats
alltför lågt av departementschefen. Vidare hävdar motionärerna att ersättningen
till fosterföräldrarna ligger långt under de taxor för fosterlega som
finns i Kommunförbundets rekommendationer.

Utskottet, som i likhet med motionärerna vill understryka värdet av vård
utom skola, vill framhålla att huvudorsaken till att anslagsposten till fosterhemsplaceringar
reducerats i regeringens förslag är att söka i det förhållandet
att vuskplaceringar i allt högre grad sker på så sätt att elever
börjar studera vid folkhögskolor eller vid andra skolor, där de bor i internat.
Som framgår av den sammanställning som lämnas i budgetpropositionen
föreslår regeringen som en följd härav ökade anslag till kurser, utbildningsanstalter
m. m. och till inackorderingshem med tillhopa 801 000 kr. Då dessutom
de aktuella delposterna är förslagsvis beräknade finns inte något ekonomiskt
hinder för att ett större antal elever än vad departementschefen
beräknat placeras i enskilda hem. Utskottet vill i anslutning härtill understryka
att det är av stor betydelse för framgång i studierna att vederbörande
placeras i lämplig boendemiljö - i många fall är härvidlag ett bra fosterhem
det bästa alternativet.

Beträffande frågan om storleken av belopp som utbetalas för inackordering
i enskilda hem för ungdomsvårdsskoleelever har utskottet inhämtat följande
från socialstyrelsen. Beloppen varierar från ca 500 kr. till 2 000 kr. per månad.
Undantagsvis utbetalas ännu högre belopp. De stora variationerna i beloppen
beror på att eleverna ofta själva bidrar med viss del av kostnaden. Nämnda
belopp avser endast ersättning för kost, hyra och tillsyn. Till beloppen kommer
fickpengar, reseersättningar, arvoden till läkare och tandläkare m. m.
Det är svårt att göra en jämförelse mellan belopp som utbetalas av kommunerna
till fosterhem och till hem i vilka ungdomsvårdsskoleelever placeras.
Detta beror bl. a. på att.ungdomsvårdsskoleeleverna i större utsträckning än
den övriga gruppen delvis själva kan betala sin inackorderingsersättning.

Med hänsyn till vad utskottet anfört finns det inte anledning att bestämma
den delpost som här är i fråga till högre belopp än vad regeringen föreslagit.
Såvitt avser frågan om storleken av inackorderingsersättningarna anser sig
utskottet kunna utgå från att socialstyrelsen noggrant följer kostnadsutvecklingen
på den kommunala sidan. I enlighet med det anförda är någon
riksdagens åtgärd i anledning av det aktuella motionsyrkandet i motionen
1975:1278 inte erforderlig.

Vad motionärerna i övrigt anfört och yrkat påkallar enligt utskottets mening
inte något annat uttalande än vad som innefattas i det ovan sagda.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att påbörja och genomföra
försöksverksamhet inom socialvården i enlighet med vad föredragande
departementschefen förordat,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag

SoU 1975:5

52

på motionen 1975:1278 i motsvarande del till Ungdomsvårdsskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 111 283 000 kr.,

3. beträffande vissa frågor om försöksverksamhet att riksdagen
avslår motionen 1975:483, motionen 1975:489 och motionen
1975:1811,

4. beträffande vissa allmänna synpunkter på ungdomsvårdsskolorna
att riksdagen avslår motionen 1975:1278 i motsvarande
del.

30. I 2-1 5. Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
I 2-1 5 (s. 159-163) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Ungdomsvårdsskolorna: Engångsanskaffning av inventarier
m. m. ett reservationaanslag av 1 000 kr.,

2. till Ungdomsvårdsskolorna: Personalutbildning ett reservationsanslag
av 572 000 kr.,

3. till Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar m. fl. ett förslagsanslag
av 700 000 kr.,

4. till Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps- och barnavårdslagarna
m. m. ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Nykterhetsvård m. m.

31. Vissa särskilda frågor

Motioner

1. I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen begär att förslag till nytt statsbidragssystem till
akutkliniker för vård och behandling av berusade personer, som ersättning
för nuvarande former av omhändertagande av fyllerister, läggs fram för
riksdagen under 1975 i enlighet med vad som anförs i motionen.

2. I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 7, beslutar att hos regeringen begära att det åtgärdsprogram för att
begränsa sniffningen som framlagts av en arbetsgrupp inom socialstyrelsen
snarast omsätts i praktiskt handlande.

Utskottet

I fylleristraffutredningens betänkande (SOU 1968:55-56) Bot eller böter
har, som berörts under punkten 29, föreslagits att fylleri skall avkrimina -

SoU 1975:5

53

liseras och att särskilda akutkliniker för vård och behandling av berusade
personer skall ersätta nuvarande former av omhändertagande av fyllerister.
I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) begärs att förslag till nytt
statsbidragssystem för akutkliniker skall läggas fram för riksdagen under
1975.

I tillhopa fem motioner, som väckts vid årets riksdag och som senare
kommer att behandlas av justitieutskottet, tas upp frågan om avkriminalisering
av fylleri och - i motionen 1975:136 av herr Helén m. fl. (fp) -ersättande av fylleristraffet med vård och behandling.

Utskottet som vid föregående års riksdag (SoU 1974:5, s. 33) underströk
vikten av att förslag i anledning av fylleristraffutredningens betänkande
snarast möjligt föreläggs riksdagen, anser att justitieutskottets prövning av
angivna motioner inte bör föregripas. Socialutskottet vill emellertid framhålla
angelägenheten av att frågan om kostnadsansvaret för akutkliniker ägnas
stor uppmärksamhet vid prövningen av utredningens förslag och vid behandlingen
av huvudmannaskapsfrågorna i anslutning till socialutredningens
arbete. Någon riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandet är inte
påkallad. Utskottet avstyrker därför nämnda yrkande i motionen 1975:345.

1 juli månad förra året avgav en av socialstyrelsen tillsatt arbetsgrupp
en rapport med förslag till åtgärder mot sniffning. 1 sitt av riksdagen godkända
betänkande 1974:34, som avgavs i oktober månad, framhöll socialutskottet
att det är angeläget att, sedan rapporten remissbehandlats, socialstyrelsen
utan dröjsmål tar ställning till de förslag som framlagts i denna
och i den mån förslagen kräver beslut av statsmakterna gör erforderliga
framställningar hos regeringen. Mot bakgrund av det sagda och då utskottet
har inhämtat att socialstyrelsen kommer att ta ställning till arbetsgruppens
rapport under innevarande månad anser utskottet att det inte är erforderligt
att någon riksdagens åtgärd vidtas i anledning av motionen 1975:773 av
herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c), såvitt däri yrkas att riksdagen skall
begära att det åtgärdsprogram som lagts fram i rapporten snarast skall omsättas
i praktiskt handlande. Motionsyrkandet avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande statsbidrag till s. k. akutkliniker att riksdagen avslår
motionen 1975:345, såvitt här är i fråga,

2. beträffande åtgärder mot sniffning att riksdagen avslår motionen
1975:773, såvitt här är i fråga.

32. J 1. Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Driftkostnader. J 2.
Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna J 1 och J 2 (s. 166-169) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Starens vårdanstalterför alkoholmissbrukare: Driftkostnader ztt
förslagsanslag av 29 597 000 kr.,

Soll 1975:5

54

2. till Statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare: Utrustning m. m.
ett reservationsanslag av 100 000 kr.

33. J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m. Regeringen har under punkterna J 3 och J 4

(s. 169-172) föreslagit

(J 3) att riksdagen till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkohol missbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 900 000 kr.,

(J 4) att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen förordade
ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. samt till Bidrag till driftkonstnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 121 900 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76

a) till ytterligare 100 nya platser i inackorderings- och behandlingshem
för alkohol- och narkotikamissbrukare utöver regeringens förslag anvisar
1,8 milj. kr. under J 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare m. m.,

b) till driften av inackorderings- och behandlingshem utöver regeringens
förslag anvisar 1,5 milj. kr. under J 4 Bidrag till driftkostnader vid erkända
vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.

2. I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 7, beslutar

a) att statsbidragsreglerna för anordnande av erkända vårdanstalter ändras
i enlighet med socialstyrelsens förslag,

b) att under punkten J 3 Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 2 200 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 3 100 000
kr.,

c) att under punkten J 4 Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt anslag av
123 900 000 kr.

Utskottet

Från anslaget under J 3 utgår bidrag för att anordna erkänd eller enskild
vårdanstalt eller inackorderingshem för alkoholmissbrukare samt till s. k.

SoU 1975:5

55

övergångshem. Bidrag utgår också för att anordna behandlingshem och inackorderingshem
för narkotikamissbrukare. Bidrag utgår med högst 18 000
kr. per plats. Regeringen har beräknat anslagsbehovet till 900 000 kr. för
att anordna ytterligare 50 platser vid inackorderingshem och behandlingshem.
Beräkningen bygger således på oförändrade bestämmelser.

I motionerna 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) och 1975:773 av herr
Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) framställs yrkanden som innebär begäran
om en medelsanvisning som ger utrymme för att utöver vad regeringen
föreslagit anordna 100 platser vid inackorderingshem och behandlingshem.

I motionen 1975:773 yrkas därjämte i här aktuell del att statsbidragsbestämmelserna
skall ändras i enlighet med förslag av socialstyrelsen innebärande
att statsbidrag skall kunna utgå med högst 20 000 kr. eller, om
särskilda skäl föreligger, med högst 30 000 kr. per plats.

Som framhålls i motionerna går utvecklingen inom nykterhetsvården
mot öppnare vårdformer. Inackorderingshemmen utgör ett viktigt led i utvecklingen.
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning har i uppgift att undersöka
även den vårdform som dessa hem utgör. Utredningen beräknas slutföra
detta uppdrag i år. Det bör vid bedömningen av frågan om utökningen
av antalet platser i inackorderingshemmen för alkoholmissbrukare beaktas
att utredning på området pågår. Mot denna bakgrund och med beaktande
av att det på narkomanvårdssidan finns ett behov av utbyggnad av inackorderingshem
och behandlingshem biträder utskottet regeringens förslag,
såvitt avser beräkningen av antalet nya platser. Motionsyrkandena i motsvarande
del avstyrks följaktligen.

Med hänsyn till den översyn av statsbidragsbestämmelserna för narkomanvården
och för inackorderingshem för alkoholmissbrukare, som riksdagen
på utskottets begäran hemställt om (SoU 1974:5, s. 39), kan utskottet
f. n. inte tillstyrka en ändring av statsbidragsreglema då det gäller anordningsbidragen.
Utskottet avstyrker således motionen 1975:773 i motsvarande
del.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot medelsberäkningen
under J 3.

Från anslaget J 4 utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmissbrukare
samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.

Utskottets ställningstagande beträffande anslaget under J 3 innebär att
utskottet avstyrker motionerna 1975:345 och 1975:773 även i den mån
däri yrkas uppräkning utöver vad regeringen föreslagit av medel till driftkostnader
till inackorderingshem och behandlingshem.

Även i övrigt biträder utskottet regeringens förslag under J 4. Detta innebär
bl. a. att utskottet tillstyrker en icke oväsentlig uppräkning av driftbidraget
till erkända och enskilda vårdanstalter för alkoholmissbrukare samt
att högsta bidragsbeloppet för inackorderingshem och behandlingshem för

SoU 1975:5

56

narkotikamissbrukare ökas från 35 000 kr. till 40 000 kr. per plats och år.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande grunderna för bidrag till anordnande
av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. avslår
motionen 1975:773 i motsvarande del,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:345 och motionen 1975:773, båda motionerna
i motsvarande del, till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

3. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
förordade ändringarna i grunderna för bidrag till driftkostnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m.,

4. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:345 och motionen 1975:773, båda motionerna
i motsvarande del, till Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. förbudgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 121900 000 kr.

34. J 5. Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten J5 (s. 172-174) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 133 400 000
kr.

35. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården. Regeringen har
under punkten J 6 (s. 174 och 175) föreslagit riksdagen att till Utbildning
och samverkan inom nykterhetsvården för budgetåret 1975/76 anvisa ett
reservationsanslag av 350 000 kr.

Motion

I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här är

i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76 till
vidareutbildning och fortbildning av personal inom vårdanstalterna utöver
regeringens förslag anvisar 395 000 kr. under J 6, Utbildning och samverkan
inom nykterhetsvården.

Utskottet

Från anslaget bekostas kurser och konferenser för personal vid
länsnykterhetsnämnder och vårdanstalter för alkholmissbrukare, konferenser
rörande narkomanvård samt konferenser i eftervårds- och samarbetsfrågor
m. m. Vidare disponeras visst belopp för anordnande av konferenser
med nykterhetsnämnder m. m. och för underströd åt sammanslutningar

SoU 1975:5

57

av sådana nämnder.

Socialstyrelsen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för kurs- och
konferensverksamheten till 625 000 kr. och för konferenser med nykterhetsnämnder
m. m. och för underströd åt sammanslutningar av sådana
nämnder till 130 000 kr. I motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) framställs
ett yrkande som syftar till att medel skall anvisas i sådan omfattning
att socialstyrelsens önskemål tillgodoses.

Utskottet ansluter sig till den bedömning som innefattas i regeringens
förslag och som innebär att kostnaderna beräknas för kurs- och konferensverksamheten
till 350 000 kr. samt för konferenser med nykterhetsnämnder
m. m. till 100 000 kr. Utskottet avstyrker således motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, till Utbildning och
samverkan inom nykterhetsvärden för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 350 000 kr.

36. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m. Regeringen har under punkten J 7
(s. 175 och 176) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Länkrörelsen m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 4 800 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:110 av herrar Fridolfsson (m) och Åkerlind (m) hemställs
att riksdagen beslutar att hela anslaget Bidrag till Länkrörelsen m. m.
skall stå öppet för samtliga bidragssökande och fördelas på grundval av
inkomna ansökningar.

2. 1 motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här
är i fråga, att riksdagen under socialdepartementet för budgetåret 1975/76

a) till bidrag till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare anvisar
2,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 300 000 kr. utöver regeringens
förslag, under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

b) till bidrag till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare
anvisar 2 milj. kr., vilket innebär en ökning med 400 000 kr. utöver regeringens
förslag, under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.,

c) till bidrag till kommuner och vissa organisationer, som ägnar sig åt
rehabilitering av alkohol- och narkotikaskadade personer inklusive försök
med nya vård- och behandlingsformer för bl. a. hemlösa, anvisar 2,5 milj.
kr., vilket innebär en ökning med 1,5 milj. kr. utöver regeringens förslag
under J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m.

3. I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 7, beslutar att under punkten J 7 Bidrag till Länkrörelsen m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med

SoU 1975:5

58

500 000 kr. förhöjt anslag av 5 300 000 kr.

4. 1 motionen 1975:1247 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär

a) att Narconons rehabiliteringsverksamhet tillätes på av samhället godtagbart
sätt men alltjämt under hittills tillämpade former,

b) att Narcononverksamheten bedriven under former enligt punkt a ovan
erkännes såsom berättigad till ekonomiska bidrag från staten,

c) att Narconon - t. v. såsom försöksverksamhet - ges socialstyrelsens
medgivande att, under åberopande av 34 i den nya behandlingslagen, påbörja
viss verksamhet inne på vårdanstalter.

5. I motionen 1975:1258 av herr Hyltander m. fl. (fp, c, m) hemställs
att riksdagen beslutar

a) att anslaget för budgetåret 1975/76 för socialdepartementet under titeln
J 7, Bidrag till Länkrörelsen m. m., räknas upp med 1 milj. kr. till 5,8 milj.
kr. samt att dessa 1 milj. kr. anvisas till DKSN för RIA-arbetet med råd
och hjälp till människor med alkohol- och narkotikaproblem landet runt,

b) att DKSN:s RIA-arbete i kommande petitaunderlag och budgetproposition
tas upp i en särskild avdelning inom titeln J 7 i likhet med vad
som sker med Länkrörelsen och RFHL,

c) att erforderliga direktiv ges till socialstyrelsen för fördelning av medel
under J 7 i innevarande budgetårs budget, 1974/75, i syfte att ge RIA-arbetet
en likvärdig anslagstilldelning i förhållande till arbetets omfattning och betydelse.

Utskottet

För innevarande budgetår gäller beträffande disposition av anslaget följande.
Från anslaget får utgå dels 2 000 000 kr. till bidrag till sammanslutningar
av f. d. alkoholmissbrukare, dels 1 200 000 kr. till bidrag till sammanslutningar
för stöd och hjälp till läkemedelsmissbrukare och liknande
sammanslutningar samt till viss konvalescentvård för narkotikamissbrukare,
dels 800 000 kr. till bidrag till kommuner samt till nämnda sammanslutningar
och andra organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av alkoholeller
narkotikaskadade personer samt personer som sniffar thinner eller andra
lösningsmedel m. fl. för såväl pågående verksamhet som försök med nya
vård- och behandlingsmetoder.

Regeringen föreslår en höjning, av anslaget med 800 000 kr. till 4 800 000
kr. för nästa budgetår.

De motionsyrkanden som väckts beträffande anslaget avser dels anslagets
storlek, dels dispositionen av anslaget.

I tre motioner yrkas en uppräkning av anslaget utöver vad regeringen
föreslagit, nämligen i motionen 1975:345 av herr Helén m. fl. (fp) med

2 200 000 kr., i motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c)
med 500 000 kr. och i motionen 1975:1258 av herr Hyltander m. fl. (fp,

SoU 1975:5

59

c, m) med 1 000 000 kr. I förstnämnda motion, 1975:345, förordas att beloppet
2 200 000 kr. skall fördelas på så sätt att 300 000 kr. utgår som bidrag
till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare, 400 000 kr. till organisationer
för stöd och hjälp till läkemedelsmissbrukare samt 1 500 000 kr.
till kommuner och vissa organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av
alkohol- och narkotikaskadade personer inklusive försök med nya vårdoch
behandlingsformer för bl. a. hemlösa. I motionen 1975:1258 yrkas att
det belopp varmed uppräkningen bör ske skall anvisas till De kristna samfundens
nykterhetsrörelse - DKSN - för RIA-arbetet med råd och hjälp
till människor med alkohol- och narkotikaproblem landet runt.

Som utskottet upprepade gånger har framhållit utför såväl Länkrörelsen
som övriga organisationer som kan erhålla stöd från anslaget betydelsefulla
insatser på nykterhetsvårdens och narkomanvårdens område. Mot denna
bakgrund är utskottet berett att förorda en uppräkning av de medel som
anvisas till organisationerna. Uppräkningen bör ske med belopp som föreslagits
av socialstyrelsen och regeringen eller med tillhopa 600 000 kr.
Detta innebär att av medel som anvisas under anslaget 3 800 000 kr. är
avsedda för organisationerna. Uppdelningen av beloppet mellan bidrag till
sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare och bidrag till övriga
organisationer bör göras av regeringen i regleringsbrev. Det kan dock nämnas,
att socialstyrelsen i sin anslagsframställning räknat med den fördelningen
att till sammanslutningar av förutvarande alkoholmissbrukare skall utgå
bidrag med 2 200 000 kr. och till övriga organisationer med 1 600 000 kr.

Även den del av anslaget, som avser bidrag till kommuner och organisationer
för rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer samt
personer som sniffar thinner eller andra lösningsmedel m. fl., bör räknas
upp. Utskottet biträder även i detta avseende regeringens förslag och förordar
en ökning av delposten från 800 000 kr. till 1 000 000 kr. Utskottet är inte
berett att ändra reglerna för delposten så att denna får en inriktning mot
allmän social hjälpverksamhet.

Som en följd av det sagda avstyrker utskottet motionsyrkandena i vad
de innefattar en uppräkning av anslaget samt yrkandet i motionen 1975:345
om viss ändring i reglerna för dispositionen av anslaget.

Beträffande yrkandet i motionen 1975:1258 om anvisande av anslag till
viss organisation vill utskottet framhålla att det liksom hitintills bör ankomma
på socialstyrelsen att pröva vilka organisationer som skall erhålla
bidrag från anslaget. Riksdagen bör i princip ange endast vissa allmänna
riktlinjer för medlens disposition. Motionen avstyrks därför även i här aktuell
del. Av samma skäl avstyrker utskottet också ett yrkande i motionen som
syftar till att framdeles viss del av anslaget under J 7 skall reserveras för
DKSN:s RIA-arbete. Såvitt avser fördelningen av medel som anvisats under
J 7 för innevarande budgetår yrkas i motionen att socialstyrelsen skall ges
direktiv som syftar till att RIA-arbetet får ”en likvärdig anslagstilldelning
i förhållande till arbetets omfattning och betydelse”. Redan av det skälet

SoU 1975:5

60

att de medel, som anvisats under anslaget, har fördelats av socialstyrelsen
bör motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Yrkandet avstyrks
således. Utskottet vill i sammanhanget upplysa att DKSN vid anslagsfördelningen
tilldelats bidrag med ca 145 000 kr.

I motionen 1975:1247 av herr Gernandt m. fl. (c, m, fp) framställs yrkanden,
som i princip är av samma karaktär som yrkandena i den nyss
behandlade motionen. Motionärerna vill dels att den verksamhet, som bedrivs
av Narconon - en organisation för social rehabilitering av narkotikaskadade
personer - skall tillåtas ”på av samhället godtagbart sätt men
alltjämt under hittills tillämpade former”, dels att Narcononverksamhet som
bedrivs under angivna former skall erkännas som berättigad till ekonomiska
bidrag från staten, dels att Narconon - t. v. som försöksverksamhet - skall
ges socialstyrelsens medgivande att med stöd av 34 § lagen om kriminalvård
i anstalt påbörja viss verksamhet inne på vårdanstalter.

Det först redovisade problemet torde böra ses mot bakgrund av att, enligt
vad utskottet inhämtat, socialstyrelsen i slutet av förra året avslagit en ansökan
av Narconon om tillstånd att bedriva enskilt vårdhem. Efter besvär
är ärendet nu beroende på regeringes prövning.

De regler som gäller i fråga om rätten att driva enskilt vårdhem finns
i stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem m. m. Att i anledning av vad
som anförs i motionen ta upp frågan om en ändring av reglerna i stadgan
är inte motiverat. Självfallet kan riksdagen inte heller ingripa i handläggningen
av det aktuella ärendet.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag till Narconons verksamhet kan
naturligtvis sådana bidrag inte utgå till verksamhet som bedrivs utan erforderligt
tillstånd eller som eljest står i strid med gällande lagstiftning.
Motionärerna åsyftar inte heller detta. Då det gäller möjligheterna till statsbidrag
för verksamhet som är tillåten av samhället bör samma regler gälla
för Narconon som för andra organisationer. Huruvida statsbidrag till Narconon
skall utgå bör därför prövas i den ordning som gäller för respektive
anslag. 1 enlighet med det sagda avstyrker utskottet även det här aktuella
motionsyrkandet.

1 den bestämmelse (34 §) i lagen om kriminalvård i anstalt, som åberopas
i motionen, stadgas att om intagen genom vistelse utanför anstalt kan bli
föremål för särskilda åtgärder som kan antagas underlätta hans anpassning
i samhället, medgivande att för sådant ändamål vistas utanför anstalten
kan lämnas honom under lämplig tid, om särskilda skäl föreligger. För
vistelsen skall ställas de villkor som kan anses erforderliga.

Utskottet vill i anledning av motionsyrkandet erinra om att det ankommer
på ungdomsfängelsenämnden, interneringsnämnden, vederbörande övervakningsnämnd
eller, i vissa fall, kriminalvårdsnämnden att besluta i frågor
som avses i nämnda 34 §. Det aktuella motionsyrkandet tar emellertid främst
sikte på möjligheterna för Narconon att påbörja verksamhet för intagna
medan de ännu vistas i anstalt. Frågan om viss verksamhet av utomstående

SoU 1975:5

61

organisation skall få bedrivas på fångvårdsanstalt prövas av kriminalvårdsstyrelsen.

Mot kriminalvårdsstyrelsens beslut i särskilda fall får talan föras hos kammarrätt
och vidare hos regeringsrätten. Är beslutet av generell natur skall
dock talan i stället fullföljas hos regeringen.

Det här aktuella motionsspörsmålet är enligt utskottets mening främst
att se som en fråga om vilken vård eller behandling som i det enskilda
fallet bör ges en intagen på kriminalvårdsanstalt eller vilka förberedelseåtgärder
som bör vidtas inför hans frigivning. Självfallet kan riksdagen inte
bestämma om hur de för kriminalvården ansvariga organen skall besluta
i ärende som rör tillämpningen av kriminalvårdslagstiftningen.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:1247.

Utskottet avstyrker förslaget i motionen 1975:110 av herrar Fridolfsson
(m) och Åkerlind (m) om att en uppdelning av anslaget mellan olika grupper
av sökande inte bör ske utan att hela anslagsbeloppet skall stå öppet för
samtliga bidragssökande. Som utskottet framhöll förra året vid behandlingen
av en motion med ett yrkande av samma innehåll skulle ett bifall till motionsförslaget
kunna få till följd att Länkrörelsen och sammanslutningarna
för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare inte fick sina bidrag uppräknade
i den utsträckning som regeringen föreslagit och som även utskottet enligt
det ovan sagda anser motiverad.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:345, motionen 1975:773 och motionen
1975:1258, samtliga motioner i motsvarande del, till Bidrag till
Länkrörelsen m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag
av 4 800 000 kr.,

2. beträffande frågan om uppdelning av anslaget mellan olika
grupper bidragssökande att riksdagen avslår motionen
1975:110,

3. beträffande frågan om dispositionen av anvisade medel m. m.
att riksdagen avslår motionen 1975:1247 och motionen
1975:1258 i motsvarande del.

Vissa åtgärder för handikappade

37. Kl. Bidrag till handikappinstitutet. Regeringen har under punkten K 1
(s. 178-180) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikappinstitutet för
budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag av 6 010 000 kr.

Motion

I motionen 1975:1281 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg
(c) hemställs att riksdagen beslutar öka bidraget till handikappforskningen
i Göteborg från 140 000 kr. till 225 000 kr. för budgetåret 1975/76.

SoU 1975:5

62

Utskottet

Huvuddelen av anslaget disponeras av handikappinstitutet. Vidare disponerar
professor Sven-Olof Brattgård viss del av anslaget för den av honom
bedrivna verksamheten vid avdelningen för handikappforskning vid universitetet
i Göteborg.

Regeringen har föreslagit att bidraget till Brattgård skall räknas upp från
125 000 kr. under innevarande budgetår till 140 000 kr. under nästa budgetår.
I motionen 1975:1281 av fröken Pehrsson (c) och herr Bengtsson i Göteborg
(c) yrkas att bidraget skall bestämmas till 225 000 kr.

Utskottet, som tidigare understrukit betydelsen av Brattgårds handikappforskning,
delar uppfattningen att bidraget till Brattgård bör räknas upp.
Uppräkningen bör dock begränsas till det av regeringen föreslagna beloppet.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:1281 till Bidrag till handikappinstitutet Tö r budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 6 010 000 kr.

38. K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade. Regeringen har under
punkten K 2 (s. 180 och 181) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
vissa hjälpmedel för handikappade för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 147 000 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:38 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen beslutar
att uttala att luftreningsapparat bör ingå bland de hjälpmedel som
jämlikt kungörelsen (1968:238) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
berättigar till statsbidrag.

2. I motionen 1975:397 av herr Wikner m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller om utredning och förslag för större engagemang
från samhällets sida när det gäller tillverkning, försäljning av och information
om tekniska hjälpmedel för handikappade.

3. I motionen 1975:488 av herr Larsson i Vänersborg m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till bestämmelser för och
finansiering av en reform som avser att snarast möjligt införa bidrag för
inköp av glasögon till barn och ungdom under 18 år.

4. I motionen 1975:496 av fru Sundström m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar att luftrenare skall ingå i de handikapphjälpmedel som erhåller statligt
stöd.

5. I motionen 1975:781 av herr Söderström m. fl. (m) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära en snabbutredning i syfte att

SoU 1975:5

63

åstadkomma billigare skor för rörelsehindrade enligt motionens tankegångar.

6. I motionen 1975:1236 av herr Börjesson i Falköping m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om att reformen om ersättning för
reparationer av hjälpmedel till handikappade även skall omfatta bidrag till
reservhörapparater till hörselskadade som för sin dagliga livsföring är helt
beroende av hörapparater.

7. I motionen 1975:1238 av herr Ekinge m. fl. (fp) hemställs

a) att riksdagen hos regeringen begär förslag angående statsbidrag till glasögon
för barn och ungdom i enlighet med hjälpmedelsgruppens betänkande,

b) att erforderliga medel anslås i kommande års budget.

Utskottet

Från anslaget utgår statsbidrag till sjukvårdshuvudmännen och vissa enskilda
institutioner för hjälpmedel som på ordination tillhandahålls handikappade.

I prop. 1975:36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen,
m. m. redovisas en överenskommelse som nyligen träffats med sjukvårdshuvudmännen
om vissa finansieringsfrågor för sjukvården. Förslag
till erforderliga lagändringar i anledning av överenskommelsen läggs fram
i propositionen. Överenskommelsen innebär bl. a. att sjukvårdshuvudmännen
fr. o. m. den 1 januari 1976 övertar hela ansvaret för tillhandahållande,
utprovning m. m. av hjälpmedel för handikappade. Det förutsätts i överenskommelse
att sjukvårdshuvudmännen fortsätter hjälpmedelsverksamheten
i huvudsaklig överensstämmelse med de bestämmelser som nu gäller.

I propositionen förordas att finansieringsreglerna för handikapphjälpmedel
läggs om i enlighet med överenskommelsen. Nuvarande statsbidrag - till
vilket medel anvisas under förevarande anslag - föreslås upphöra vid utgången
av år 1975 och en ny ersättningsform från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen
föreslås. Den nya hjälpmedelsersättningen föreslås utgå
med visst belopp per invånare och år. Ett högre belopp bör, enligt vad
som förordas i propositionen, utgå till sjukvårdshuvudmän som medverkar
vid anskaffning av avgiftsfria eller prisnedsatta glasögon till barn och ungdom.
De överenskomna ersättningarna i förevarande och i andra avseenden
skall gälla under åren 1976 och 1977. Frågan om ersättningarna för tiden
därefter förutsätts bli föremål för nya överläggningar.

Den nuvarande hjälpmedelsförteckningen anger vilka hjälpmedel som
är statsbidragsberättigade. Förteckningen upprättas av socialstyrelsen. I den
omfattning regeringen bestämmer utgår statsbidrag även för reparation och
drift av hjälpmedel. Enligt vid överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen
fogade kommentarer kommer ett organ motsvarande socialstyrelsens
hjälpmedelsråd med representanter för bl. a. socialstyrelsen och handikappinstitutet
att knytas till Landstingsförbundet. Detta organ skall verka
för enhetliga regler inom hjälpmedelsverksamheten och bl. a. svara för utgivningen
av en rådgivande hjälpmedelsförteckning.

SoU 1975:5

64

Propositionen kommer att behandlas i riksdagen inom en nära framtid.

Med hänsyn till den överföring av ansvaret för hjälpmedelsverksamheten
till sjukvårdshuvudmännen som det finns anledning räkna med kommer
att ske nästa år bör motioner, som avser statsbidragsgivningen till handikapphjälpmedel,
inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Detta gäller motionerna
1975:38 av herr Henmark (fp) och 1975:496 av fru Sundström m. fl.
(s) om luftrenare för astmasjuka, motionen 1975:1236 av herr Börjesson
i Falköping m. fl. (c) om bidrag till reservhörapparater till vissa hörselskadade
samt motionen 1975:488 av herr Larsson i Vänersborg m. fl. (s)och motionen
1975:1238 av herr Ekinge m. fl. (fp) om glasögon för barn och ungdom.

Utskottet vill i anslutning till det sagda uttala sin tillfredsställelse över
att frågan om bidrag till glasögon för angivna grupper fått sin lösning genom
den träffade överenskommelsen. Det finns anledning att uttala förhoppningen
att sjukvårdshuvudmännen kommer att snarast möjligt införa en
ordning som ger möjlighet för barnfamiljer att få i vart fall en reduktion
i de ofta relativt dryga kostnaderna för anskaffning av glasögon.

1 motionen 1975:781 av herr Söderström m. fl. (m) vill motionärerna att
riksdagen skall begära en snabbutredning i syfte att åstadkomma billigare
skor för rörelsehindrade. Motionärerna hävdar att antalet barn och ungdomar
i Sverige som är i behov av ortopediska skor uppgår till 3 000-5 000, att
det numera finns endast en tillverkare, som tillverkar ortopediska skor av
typ Ortopax, vilken skotyp kan förses med ”Langes inlägg”, att sådana skor
inte tillverkas i större storlekar än nr 39, varför skor i nr 40 eller större
måste tillverkas för hand, samt att, om även skor i större storlekar kunde
fabrikstillverkas,en besparing för statsverket på ca 1 800 000 kr. skulle kunna
göras. Motionärerna framhåller också bl. a. att leveranstiderna för handgjorda
skor är långa och att sådana skor blir mindre estetiskt tilltalande än fabri
ksgjorda.

På uppdrag av hjälpmedelsgruppen, som tillkallats av socialministern och
som under ett antal år behandlat en rad frågor rörande verksamheten med
hjälpmedel för handikappade, har gjorts en utredning ”Verksamheten med
ortopediska skor, med särskild belysning av produktionsförhållandena inom
Stockholms läns landsting”. Utredningen har för kort tid sedan överlämnats
till socialministern.

Av utredningen och av uppgifter som utskottet i övrigt inhämtat framgår
bl. a. följande.

Vid de skostorlekar, som är aktuella i motionen, dvs. 40 och större, har
man tillgång till hela marknadsutbudet av skor för vuxna, och man har
i dag inga problem att i detta utbud hitta skor som är lämpliga för ortopediska
ändringar och för att förses med Langes inlägg. Man kan därför ifrågasätta
om det över huvud taget finns något behov av skor av typ Ortopax i större
storlekar. Vidare torde det inte vara möjligt att med standardskor lösa de
problem som rörelsehindrade barn och ungdomar kan ha med sina fötter.

SoU 1975:5

65

Skor till personer med olika slags fotdefekter måste utföras med så stora
avvikelser från standardskon och så stora individuella variationer i utrymme,
lastupptagning m. m. att modifikation eller anpassning av serietillverkade
skor helt enkelt inte är möjlig. Frågan om i det enskilda fallet en serietillverkad
fabrikssko skall modifieras eller om en handgjord ortopedisk sko
över egen läst skall framställas måste avgöras från fall till fall av det ortopediska
skomakeriet. Inom Stockholms läns landsting har man sålunda
i ca 50 % av det totala antalet fall - uppgift för enbart barn och ungdomar
saknas - lyckats lösa problemen genom ändring av s. k. köpskor medan
man i de resterande 50 96 av fallen varit tvungen att tillverka handgjorda
skor över egen läst.

De uppgifter som sålunda redovisats ger enligt utskottets mening stöd
för antagandet att den besparingsmöjlighet motionärerna pekar på, nämligen
möjligheten att i största möjliga utsträckning modifiera fabrikstillverkade
skor redan är utnyttjad. Såvitt avser de särskilda olägenheter med handgjorda
skor, som motionärerna påpekat, vill utskottet framhålla dels att enligt inhämtade
uppgifter avseende den ortopediska skoservicen i Stockholms läns
landsting leveranstiden för handgjorda ortopediska barnskor kunnat krympas
avsevärt, i gynnsamma fall till ca två veckor, dels att handtillverkade skor
inte behöver bli mindre estetiskt tilltalande än fabrikstillverkade.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:781.

I anledning av vad som anförs i motionen och av vad som framkommit
vid den redovisade utredningen finns dock skäl tillägga följande. Mot bakgrund
av det förhållandet att ett par handgjorda ortopediska skor blir två
till fem gånger dyrare än köpskor med ortopediska ändringar och att man
i ca 50 % av fallen måste tillgripa handtillverkning av individuellt utformade
skor över egen läst är det rimligt att främst analysera möjligheterna
att sänka kostnaderna för framställningen av handgjorda ortopediska skor.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att denna fråga uppmärksammas av
i främsta rummet huvudmännen för hjälpmedelsverksamheten. Något riksdagens
initiativ är inte påkallat.

Utskottet behandlar slutligen motionen 1975:397 av herr Wikner m. fl.
(s). Motionen syftar till att samhället skall engagera sig hårdare än hitintills
i fråga om tillverkning, försäljning och information om tekniska hjälpmedel
för handikappade. Motionärerna framhåller bl. a. att hjälpmedelsbranschen
i många fall styrs av tillverkarens och säljarens ekonomiska intressen och
att tillverkaren många gånger inte kan tillgodose de handikappades individuella
behov av hjälpmedel eftersom man måste lägga upp tillverkningen
i större serier för att fl en bättre lönsamhet.

I anledning av motionen finns skäl anföra följande. Samhällets ekonomiska
insatser för handikappade har under den senaste tioårsperioden i stort
sett femdubblats. Verksamheten med hjälpmedel åt handikappade utgör

5 Riksdagen 1975. 12 sami. Nr 5

SoU 1975:5

66

en viktig del av insatserna. En ständig förändring och utveckling pågår
inom hjälpmedelsområdet. Socialstyrelsen följer verksamhetens omfattning,
utformning och utveckling och påverkar dess inriktning från medicinska,
sociala och tekniska synpunkter samtidigt som styrelsen beaktar samhällets
möjligheter att ekonomiskt eller på annat sätt stödja hjälpmedelsverksamheten.
Ett år 1972 inrättat hjälpmedelsråd skall bistå socialstyrelsen med
bedömningar och råd. Till rådets uppgifter hör bl. a. att följa forskning och
utveckling, att se till att handikappades hjälpmedelsbehov tillgodoses på
ett rationellt sätt och informera om de allmänna riktlinjerna för verksamheten.
Enligt den ovan angivna överenskommelsen mellan socialdepartementet
och sjukvårdshuvudmännen skall hjälpmedelsrådet ersättas av ett
motsvarande organ knutet till Landstingsförbundet och med representanter
för bl. a. socialstyrelsen och handikappinstitutet. Tillsynen över hjälpmedelsverksamheten
kommer även i fortsättningen att ligga på socialstyrelsen.
En central upphandling av hjälpmedel sker numera genom utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH). Härigenom har uppnåtts
en rationellare hjälpmedelsförsörjning som bl. a. påverkar prishållningen på
området. Landstingsförbundet för möjlighet att även sedan sjukvårdshuvudmännen
helt övertagit hjälpmedelsverksamheten utnyttja UUH för central
upphandling. Då det gäller forskning och utveckling inom bl. a. hjälpmedelssektorn
är styrelsen för teknisk utveckling anslagsbeviljande organ.
1 anslutning härtill bör nämnas att 1 milj. kr. av förevarande anslag årligen
för disponeras för att initiera och stimulera tillverkningen av sådana handikapphjälpmedel
för vilka det - på grund av ringa efterfrågan eller andra
omständigheter - föreligger svårigheter att etablera produktionen på gängse
industriella villkor. Enligt vid överenskommelsen mellan socialdepartementet
och sjukvårdshuvudmännen fogade kommentarer skall anslagsposten
överföras till anslaget Bidrag till handikappinstitutet. Institutet skall enligt
sina stadgar följa utvecklingen på hjälpmedelsområdet, utarbeta och fortlöpande
revidera ett långsiktigt program för forsknings- och utvecklingsarbete
samt för undersökningar och utredningar ägnade att belysa området,
samordna verksamhet av ifrågavarande slag som bedrivs på skilda håll, samla
material beträffande gjorda, pågående och planerade forsknings- och utvecklingsprojekt,
sprida kännedom härom samt tjänstgöra som allmänt serviceorgan
för råd och upplysningar beträffande projekt av förevarande slag,
i lämpliga former sprida kännedom om tekniska hjälpmedel och andra åtgärder
för handikappade samt biträda och nära samarbeta med socialstyrelsen
och sjukvårdshuvudmännen, styrelsen för teknisk utveckling, övriga berörda
statliga och kommunala myndigheter samt handikapporganisationer, företag
och enskilda med uppgifter inom verksamhetsområdet.

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att samhällets
resurser i de avseenden, som tas upp i motionen, är väl utbyggda. Detta
hindrar inte att det, i överensstämmelse med de tankegångar som kommer
till uttryck i motionen, finns skäl att successivt ytterligare bygga ut sam -

SoU 1975:5

67

hällets insatser såväl på hjälpmedelsområdet som på andra områden som
är av betydelse för de handikappades integration och normalisering. Enligt
utskottets mening är det emellertid inte erforderligt att riksdagen i förevarande
sammanhang tar något initiativ i detta syfte. Med hänsyn härtill
påkallar motionen inte någon riksdagens åtgärd.

Eftersom bidrag från anslaget betalas ut halvårsvis i efterskott, påverkas
inte anslaget av det förslag som lagts fram i den ovan redovisade propositionen.
Med hänsyn härtill och då utskottet inte har något att erinra mot
medelsanvisningen tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag till vissa handikapphjälpmedel att riksdagen
avslår motionen 1975:38, motionen 1975:488, motionen
1975:496, motionen 1975:1236 och motionen 1975:1238,

2. att riksdagen beträffande Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
147 000 000 kr.,

3. beträffande tillverkningen av ortopediska skor att riksdagen
avslår motionen 1975:781,

4. beträffande större insatser av samhället i fråga om tillverkning
av handikapphjälpmedel m. m. att riksdagen avslår motionen
1975:397.

39. K 3. Kostnader för viss utbildning av handikappade. K 4. Bidrag till anordnande
av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 3 och K 4 (s. 182-185)
och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Kostnader för viss utbildning av handikappade ett förslagsanslag
av 9 630 000 kr.,

2. till Bidrag till anordnande av vissa institutioner för psykiskt utvecklingsstörda
ett reservationsanslag av 13 000 000 kr.

40. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m. Regeringen har under punkten
K 5 (s. 185-187) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av särskolor
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 174 200 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:490 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) hemställs
att riksdagen beslutar att anslaget för bidrag till driften av särskolor m. m.
ökas med ytterligare 6,1 milj. kr. avseende vuxenutbildning till ett totalbelopp
av 180 300 000 kr.

2. 1 motionen 1975:1254 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs, såvitt här

SoU 1975:5

68

är i fråga, att riksdagen till vuxenundervisning för psykiskt utvecklingsstörda
anvisar 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag under K 5 Bidrag till driften
av särskolor m. m.

3. I motionen 1975:1401 av herr Olsson i Kil (fp) hemställs att riksdagen
anslår erforderliga medel för att vuxenutbildningen för de psykiskt utvecklingsstörda
skall övergå i fasta former.

Utskottet

Försöksverksamheten med undervisning av vuxna psykiskt utvecklingsstörda
bedrivs sedan läsåret 1970/71 med medel som anvisats från förevarande
anslag. För innevarande budgetår har anvisats 1,6 milj. kr. för ändamålet.
Skolöverstyrelsen föreslåratt försöksverksamheten fr. o. m. nästa
budgetår skall överföras i fasta former. Styrelsen beräknar ett ytterligare
medelsbehov av 6,5 milj. kr. I budgetpropositionen förordas att verksamheten
fortfarande skall ha försöksform. Medlen för verksamheten föreslås
uppräknade med 400 000 kr.

I tre motioner tas upp frågan om utbyggnaden av angivna vuxenutbildning.
Yrkandena i motionerna 1975:490 av herr Mattsson i Lane-Herrestad
(c) och 1975:1401 av herr Olsson i Kil (fp) innebär krav på bifall till skolöverstyrelsens
förslag. I motionen 1975:1254 av herr Helén m. fl. (fp) yrkas
i här aktuell del en uppräkning av de medel som är avsedda för vuxenutbildningen
med 3 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

Enighet råder om att den här aktuella vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda är viktig. Den har tillsammans med den ökande studiecirkelverksamheten,
andra aktiviteter som vissa studieförbund genomför
och kurser vid folkhögskolor stor betydelse för icke skolpliktigas kunskapsinhämtande,
sociala anpassning och träning. Enligt utskottets mening bör
därför den av skolöverstyrelsen bedrivna verksamheten snart kunna överföras
i fasta former. Det kan dock vara motiverat att viss ytterligare erfarenhet
vinns av försöksverksamheten. Likaledes torde det vara en fördel om förhållandet
mellan olika former av vuxenutbildning närmare klarläggs innan
verksamheten permanentas. På grund av det anförda bör enligt utskottets
mening verksamheten även under nästa budgetår bedrivas i försöksform.
Medel för ändamålet bör räknas upp med det av regeringen föreslagna beloppet.
Av det anförda framgår att utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Inte heller i övrigt föranleder medelsberäkningen någon erinran från riksdagens
sida.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionen 1975:490, motionen 1975:1254,såvitt häräri fråga,
och motionen 1975:1401 till Bidrag till driften av särskolor m. m.
förbudgetåret 1975/76 anvisare» förslagsanslag av 174 200 000
kr.

SoU 1975:5

69

41. K6-K8. Bidrag tili handikapporganisationer m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna K 6-K 8 (s. 187-190) och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Bidrag till handikapporganisationer ett reservationsanslag av
4 500 000 kr.,

2. till Kostnader för viss verksamhet för blinda ett förslagsanslag av

3 172 000 kr.,

3. till Ersättning till postverket för befordran av blindskriftsforsändelser
ett förslagsanslag av 4 090 000 kr.

Internationell samverkan

42. Ll. Socialattachéer. Regeringen har under punkten L1 (s. 191 och

192) föreslagit riksdagen att till Socialattachéer för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 1 102 000 kr.

Motioner

1. I motionen 1975:1243 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s, c,
m, fp) hemställs att riksdagen beslutar att två nya socialattachétjänster inrättas
med bevakningsområde fastställt till Frankrike respektive USA och
Canada samt att dessa placeras i Paris och Washington.

2. I motionen 1975:1279 av herr Olsson i Järvsö (c) och fru Jonäng (c)
hemställs att riksdagen uppdrar åt regeringen att utreda möjligheterna att
inrätta tjänster som medicinalattachéer vid några av våra beskickningar.

Utskottet

Sverige har för närvarande fyra socialattachéer som är stationerade i Washington,
London, Bryssel och Bonn. Verksamhetsområdet för attachén i Bryssel
är medlemsländerna i de europeiska gemenskaperna. För attachén i
Washington utgörs verksamhetsområdet av USA och Canada.

I motionen 1975:1243 av herr Arne Geijer i Stockholm m. fl. (s, c, m,
fp) yrkas att riksdagen skall besluta inrätta två nya socialattachétjänster,
den ena med Frankrike som bevakningsområde och med Paris som stationeringsort
och den andra med USA och Canada som bevakningsområde
och med Washington som stationeringsort. Motionärerna framhåller att om
en socialattaché placeras vid svenska ambassaden i Paris en god bevakning
erhålles av såväl OECD-högkvarteret som av utvecklingen i Frankrike och
den fransktalande världen i övrigt. En sådan bevakning har i praktiken
inte varit möjlig att genomföra för socialattachén i Bryssel, som har ett
stort bevakningsområde. Såvitt avser den föreslagna nya tjänsten i Wash -

SoU 1975:5

70

ington anför motionärerna att det visat sig omöjligt för en person att bemästra
bevakning av både USA och Canada. Det är därför, menar motionärerna,
motiverat med en dubblering av tjänsten.

Socialattachéerna har som huvuduppgift att förse myndigheter och arbetsmarknadens
parter med upplysningar i socialpolitiska och arbetsmarknadspolitiska
frågor. Med hänsyn till den betydelsefulla uppgift som sålunda
åvilar socialattachéerna talar, som utskottet tidigare framhållit, skäl för en
ökning av antalet socialattachéer efter hand som resurserna medger det.
Frågan om placering och verksamhetsområde får därvid avgöras från fall
till fall. Utskottet är inte berett att redan för nästa budgetår förorda att
medel anvisas till ytterligare tjänster. Utskottet förutsätter emellertid att
frågan om en utökning av antalet socialattachéer tas upp till närmare prövning
vid höstens budgetarbete. Under hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionen 1975:1243.

Utskottet kan inte heller tillstyrka motionen 1975:1279 av herr Olsson
i Järvsö (c) och fru Jonäng (c), i vilken yrkas att regeringen skall utreda
möjligheterna att inrätta tjänster som medicinalattachéer vid några av våra
beskickningar, med uppgift att bevaka utvecklingen på hälso- och sjukvårdsområdet.
Mot bakgrund av att det på det medicinska området redan
förekommer ett mycket omfattande internationellt utbyte av kunskap och
erfarenheter m. m. genom bl. a. facktidskrifter och genom läkares deltagande
i konferenser, kongresser och kurser av olika slag bör enligt utskottets mening
de resurser, som kan ställas till förfogande för bevakning i utlandet
av utvecklingen inom olika sektorer av socialdepartementets verksamhetsområde,
i första hand användas till en utbyggnad av socialattachéorganisationen.
Det för ankomma på socialattachéerna och annan beskickningspersonal
att svara för rapportering på hälsovårds- och sjukvårdsområdet
av mera allmän och övergripande natur.

Utskottet hemställer

1. beträffande inrättande av nyasocialattachétjänsteratt riksdagen
avslår motionen 1975:1243,

2. beträffande inrättande av tjänster för medicinalattachéer att
riksdagen avslår motionen 1975:1279,

3. att riksdagen till Socialattachéer för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 1 102 000 kr.

43. L 2. Bidrag till världshälsovårdsorganisationen samt internationellt socialpolitiskt
samarbete m. m. Regeringen har under punkten L 2 (s. 192 och

193) föreslagit riksdagen att till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen
samt internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. förbudgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 6 101 000 kr.

SoU 1975:5

71

Motion

I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs,
såvitt här är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av proposition 1975:1,
bilaga 7, beslutar uttala att regeringen snarast bör pröva möjligheterna att
inom ramen för FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel
få till stånd åtgärder i syfte att begränsa odlingen av de växtslag som används
för narkotikaframställning.

Utskottet

Föredragande departementschefen har bl. a. förordat att under anslaget
ett belopp av 200 000 kr. anvisas för Sveriges bidrag till FN:s fond för kontroll
av beroendeframkallande medel. Denna fond, som bildades år 1971, stöder
projekt som syftar till att förstärka kontrollåtgärder samt att begränsa den
illegala efterfrågan och det illegala utbudet av narkotika och psykotropa
medel. Vidare stöds forskning.

I motionen 1975:773 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) hemställs
att riksdagen skall uttala att regeringen snarast bör pröva möjligheterna
att inom ramen för FN:s fond för kontroll av beroendeframkallande medel
få till stånd åtgärder i syfte att begränsa odlingen av de växtslag som används
för narkotikaframställning.

För FN:s fond gäller en femårig verksamhetsplan som innefattar utgifter
om totalt ca 18,5 milj. US Dollar. Projekt, som avser begränsning av det
illegala utbudet av narkotika och psykotropa medel och som omfattar både
ersättande av illegal produktion med annan produktion och begränsningar
i tillverkningen av beroendeframkallande medel, beräknas under femårsperioden
1971-1976 erhålla nära en tredjedel av det totala stödbeloppet.

Bland projekt, som pågår och som avser begränsning av produktionen
av narkotika m. m., kan nämnas följande.

I Thailand - som jämte Burma och Laos svarat för mellan 50 och 70 %
av den samlade illegala produktionen av råopium i världen - bedrivs i samarbete
mellan FN:s fond och den thailändska staten ett projekt som syftar
till att påvisa möjligheterna för befolkningen i gränsområdena mot Burma
och Laos - den gyllene triangeln - att ersätta odling av opievallmo med
odling av andra grödor och andra ekonomiska aktiviteter. Ett utbildningscentrum
för kurser i lantbruk och en försöksstation för utprövning av grödor
har inrättats. Stöd ges till ett projekt i Libanon som går ut på att bereda
befolkningen i ett område, där cannabis odlas, annan utkomst. Fonden stöder
vidare ett projekt som går ut på utnyttja en annan växt än opievallmo som
bas för framställning av kodein och ett projekt som går ut på att undersöka
möjligheterna att åstadkomma en biologisk kontroll - genom insekter och
svampar - av opievallmon och cannabis.

Av det anförda framgår att inom ramen för FN:s fond för kontroll av

SoU 1975:5

72

beroendeframkallande medel projekt som syftar till att begränsa utbudet
av illegal narkotika och psykotropa medel har fått stark prioritet. Utskottet,
som vid ett tidigare tillfälle getts en ingående information rörande projektet
i Thailand, anser mot bakgrunden av det anförda att någon riksdagens åtgärd

i anledning av motionen 1975:773 i här behandlad del inte är erforderlig.

Medelsberäkningen under anslaget föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för att begränsa odlingen av växter varur
narkotika framställs att riksdagen avslår motionen 1975:773,
såvitt här är i fråga,

2. att riksdagen till Bidrag till världshälsovårdsorganisationen sami
internationellt socialpolitiskt samarbete m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 6 101 000 kr.

44. L 3. Vissa internationella resor. L 4. Vissa internationella kongresser i
Sverige. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna L 3 och
L4 (s. 193) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Vissa internationella resor ttt reservationsanslag av 105 000
kr.,

2. till Vissa internationella kongresser i Sverige ett reservationsanslag
av 150 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

45. II 8—II 10. Utbyggande av karolinska sjukhuset m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna II 8-II 10 (s. 194-213) och
hemställer

1. att riksdagen till Utbyggande av karolinska sjukhuset för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 13 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av

2 480 000 kr.,

3. att riksdagen

a) bemyndigar regeringen att besluta om vissa byggnadsarbeten
m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde inom i
investeringsplanerna uppförda kostnadsramar i enlighet med
vad föredragande departementschefen förordat,

b) till Vissa byggnadsarbeten m. m. inom socialdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 22 645 000 kr.

SoU 1975:5

73

Statens utlåningsfonder

46. IV 3. Statens bosättningslånefond. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten IV 3 (s. 214 och 215) och hemställer

att riksdagen till Starens bosättningslånefond för budgetåret 1975/76
anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

47. VI. Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. V 2. Lån till utländska läkare för viss efterutbildning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna V 1 och V 2 (s. 216
och 217) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. ett investeringsanslag av 4 500 000 kr.,

2. till Lån till utländska läkareför viss efterutbildning ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Vid ärendets slutbehandling inom utskottet har närvarit: herrar Karlsson i Huskvarna
(s). Gustavsson i Alvesta (c), Svensson i Kungälv (s), Carlshamre
(m), Dahlberg (s), Larsson i Öskevik (c), fru Skantz (s), herrar Romanus
(fp), Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s),
Åkerlind (m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c) och herr Hagberg
i Borlänge (vpk).

SoU 1975:5

74

Reservationer

Vid 3. C 1. Allmänna barnbidrag

1. beträffande indexreglering av de allmänna barnbidragen (motiveringen till
punkten 1 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik
(c). Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson
(c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med ”Socialutskottet
behandlar” och slutar på s. 5 med ”skall indexregleras” bort
ha följande lydelse:

Socialutskottet behandlar först frågan om barnbidraget bör värdesäkras.
1 motioner från centerpartiet och folkpartiet och inom socialutskottet av
ledamöter tillhörande nämnda partier har upprepade gånger framhållits att
det är principiellt riktigt att värdesäkra de allmänna barnbidragen. Det har
inte inträffat någon omständighet som ger anledning att ompröva denna
ståndpunkt. Med hänsyn till den överenskommelse som träffats mellan socialdemokraterna
och mittenpartierna om höjning av barnbidraget fr. o. m.
den 1 januari 1976 till 1 800 kr. bör emellertid motionerna 1975:774 och
1975:1022 inte föranleda någon riksdagens åtgärd, såvitt däri yrkas att barnbidragen
skall indexregleras.

2. beträffande höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen (punkten
1 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med ”Socialutskottet
behandlar” och slutar på s. 5 med ”av medelsbehovet” bort
ha följande lydelse:

Socialutskottet anslutér sig till bedömningen att det allmänna barnbidraget
bör höjas. Då det är angeläget att barnfamiljerna snarast möjligt tillförs
ett köpkraftstillskott, bör höjningen träda i kraft redan vid halvårsskiftet.
Utskottet anser att bidraget samtidigt bör värdesäkras. Tidigare förslag härom
har avvisats bl. a. med hänvisning till att familjer i högre inkomstlägen
skulle gynnas. Mot bakgrund av att de senaste årens prisutveckling urholkat
barnbidragen och med hänsyn till att dessa utgör den viktigaste stödformen
till barnfamiljerna, är det enligt utskottets mening nödvändigt att tidigare
ståndpunkt överges och bidragen ges samma värdebeständighet som andra
bidragsformer. Utskottet förordar därför, i enlighet med yrkandet i motionen
1975:774, att barnbidraget från angivna tidpunkt, den 1 juli 1975, bestäms
till 20 procent av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Vidare
förordar utskottet att, i enlighet med vad som yrkats i motionen 1975:774,
riksdagen begär förslag från regeringen om en ytterligare, successiv höjning
av barnbidraget så att detta kommer att uppgå till 25 procent av basbeloppet.

Utskottet bör lägga fram förslag till erforderlig ändring i 1 $ lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag.

SoU 1975:5

75

I sammanhanget bör - med anledning av den nya regeringsformen -ordet "Konungen” i olika böjningsformer bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande
form i 7, 11, 14 och 19 SS i lagen.

Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i huvudsak motionen
1975:1022 i här aktuell del.

Höjningen och värdesäkringen av det allmänna barnbidraget föranleder
en uppräkning av medelsbehovet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande höjning och indexreglering av de allmänna
barnbidragen

a) med bifall till motionen 1975:774 och med anledning av
motionen 1975:1022, båda motionerna i motsvarande del, antar
till utskottets betänkande som bilaga 3 fogat förslag till lag
om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

b) med bifall till motionen 1975:774 i motsvarande del hos
regeringen begär förslag om ytterligare höjning av de allmänna
barnbidragens realvärde så att barnbidragen kommer att uppgå
till 25 % av basbeloppet,

3. beträffande medelsanvisningen (punkten 2 i hemställan) av herr Hagberg
i Borlänge (vpk) som - under förutsättning av bifall till reservationen 2

- anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 3 250 000 000 kr.,

4. beträffande vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan) av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c). Andreasson i Östra Ljungby (c) och
fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
behandlar” och slutar på s. 7 med ”med barn” bort ha följande

lydelse:

Utskottet behandlar (= utskottet) och månad.

De tre första åren i ett barns liv anses som grundläggande för den senare
personlighetsutvecklingen. Det är därför särskilt angeläget att alla barn ges
den stimulans och trygghet som är nödvändig för en harmonisk utveckling.
Detta kan ske i hemmen, i en väl ordnad förskoleverksamhet och i goda
familjedaghem. Den allra största betydelsen för barnets utveckling under
dessa år har dock möjligheterna till en omfattande föräldrakontakt. Det
är därför angeläget att man på alla sätt underlättar för föräldrarna att ägna

så stor tid som möjligt åt sina barn.

Utskottet föreslår att ett vårdnadsbidrag på 600 kr./mån. skall utbetalas
till varje familj från den tidpunkt då ersättningen från föräldraförsäkringen
upphör till dess barnet fyller tre år. Eftersom vårdnadsbidraget skall ses
som en ersättning för vårdnadsinsatsen skall endast ett bidrag utgå även

SoU1975:5

76

om familjen har flera barn under tre år. Vårdnadsbidrag skall inte heller
utgå samtidigt som ersättning från föräldraförsäkringen.

Då vårdnadsbidraget främst skall ses som en ersättning för det arbete
man utför med vården av de egna barnen skall det liksom andra arbetsinkomster
beskattas och ligga till grund för beräkning av sjukpenning och
ATP-poäng. För att föräldrarna själva skall kunna avgöra hur de vill fördela
sin arbetsinsats mellan hem och barnavård och förvärvsarbete utanför hemmet
skall vårdnadsbidrag utgå även i de fall då föräldrarna förvärvsarbetar.
Den som väljer att förvärvsarbeta kan då se vårdnadsbidraget som ett ekonomiskt
tillskott som kan användas för att bekosta barntillsynen.

Syftet med vårdnadsbidraget skall vara dels att förbättra barnfamiljernas
ekonomiska situation, dels att öka valfriheten beträffande barnens omvårdnad.

Riksdagen bör i anledning av motionerna 1975:1242 av herr Fälldin m. fl.
(c) och 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) hos regeringen begära att förslag
till vårdnadsbidrag framlägges. Därigenom tillgodoses i viss utsträckning
de här aktuella yrkandena i motionerna 1975:1235 av herr Bohman m. fl.
(m) och 1975:1297 av herr Turesson (m), vilka således inte påkallar någon
riksdagens åtgärd.

Regeringen bör lägga fram förslag till vårdnadsbidrag till riksmötet
1975/76.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen

a) med anledning av motionen 1975:1242 och motionen
1975:1256 anhåller att regeringen lägger fram förslag till vårdnadsbidrag
till familjer med barn under tre år,

b) beträffande individuella lösningar av barntillsynen avslår
motionen 1975:1235, såvitt här är i fråga,

c) beträffande en utredning om familjens situation avslår motionen
1975:1297.

5. beträffande vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan) av herr Romanus
(fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
behandlar” och slutar på s. 7 med ”med barn” bort ha följande
lydelse:

Utskottet behandlar (= utskottet) och månad.

Utskottet ansluter sig till uppfattningen att alla föräldrar med barn under
en viss ålder bör ges ett stöd till kostnaderna för barnens vård. Stödet bör
ges i form av ett vårdnadsbidrag som är så utformat att föräldrarna själva
kan avgöra hur det skall användas, t. ex. till att betala avgiften för samhällets
barntillsyn eller för att täcka en del av det inkomstbortfall som uppstår
då någon av föräldrarna är hemma med barnen - eller då föräldrarna delar
på den uppgiften.

SoU 1975:5

77

Vårdnadsbidrag bör inforas i samband med den skattereform som skall
träda i kraft 1977. Arbetet bör inriktas på ett vårdnadsbidrag som ger ett
verkligt tillskott av storleksordningen 300 kr. per barn och månad, att utgå
från det föräldraförsäkringen upphör tills barnet fyller tre år.

Riksdagen bör i anledning av motionerna 1975:1242 av herr Fälldin m. fl.
(c) och 1975:1256 av herr Helén m. fl. (fp) hos regeringen begära att förslag
till vårdnadsbidrag framlägges enligt de riktlinjer som utskottet ovan angivit.
Därigenom tillgodoses i viss utsträckning de här aktuella yrkandena i motionerna
1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m)och 1975:1297 av herr Turesson
(m), vilka således inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen

a) med anledning av motionen 1975:1242 och motionen
1975:1256 anhåller att regeringen lägger fram förslag till vårdnadsbidrag
till familjer med barn under tre år,

b) beträffande individuella lösningar av barntillsynen avslår
motionen 1975:1235, såvitt här är i fråga,

c) beträffande en utredning om familjens situation avslår motionen
1975:1297.

6. beträffande vårdnadsbidrag, individuella lösningar av barntillsynen och en utredning
om familjens situation (punkten 3 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 5 med ”Utskottet
behandlar” och slutar på s. 7 med ”med barn” bort ha följande
lydelse:

Utskottet behandlar härefter fyra motioner som från olika utgångspunkter
tar upp barnfamiljernas situation särskilt med hänsyn till behovet av barntillsyn
och den bristande valfriheten i fråga om tillsynsformer.

1 motionen 1975:1242 av herr Fälldin m. fl. (c) och motionen 1975:1256
av herr Helén m. fl. (fp) begärs att regeringen skall lägga fram förslag om
ett vårdnadsbidrag, som skulle utgå fr. o. m. den tidpunkt då föräldrapenningen
upphör till dess barnet fyller tre år. Vårdnadsbidrag skulle utgå,
enligt motionen 1975:1242 med 600 kr. per barn och månad vilket belopp
skulle beskattas och enligt motionen 1975:1256 med ett icke skattepliktigt
belopp om 300 kr. per barn och månad.

I motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) - där det framhålls
att man i en annan partimotion till årets riksmöte krävt bl. a. rätt till skatteavdrag
för styrkta barntillsynskostnader m. m. - pekas på att det alltid
finns grupper, för vilka varken daghems-, fritidshems- eller familjedaghemsvistelse
tillgodoser behovet av barntillsyn. Det kan t. ex. gälla föräldrar med
oregelbundna arbetstider och föräldrar med kvällsarbete. För dessa grupper
måste samhällets resurser, anför motionärerna, ge utrymme för individuella
lösningar med t. ex. trefamiljssystem, partnersarbete etc. Motionärerna vill

SoU 1975:5

78

att motionen skall överlämnas till barnstugeutredningen för beaktande av
vad som sålunda anförts om individuella lösningar av barntillsynen.

Motionen 1975:1297 av herr Turesson (m) syftar till en förutsättningslös
utredning om familjens situation. Utredningen skulle ligga till grund för
åtgärder ägnade att bl. a. öka valfriheten i fråga om barntillsynen för såväl
ensamstående som makar med barn.

En av samhällets viktigaste uppgifter är att tillförsäkra barnen bästa möjliga
uppväxtförhållanden. De första levnadsåren är av avgörande betydelse
för barnets hela kommande liv. Vi vet också att det finns ett starkt samband
mellan harmonin hos barnen och harmonin hos föräldrarna. Det är därför
angeläget att ge föräldrarna så stor frihet som möjligt att - utifrån sitt ansvar
för barnen - välja den livsform och den arbetsfördelning som de finner
bäst. Många föräldrar måste i dag av tvingande ekonomiska skäl förvärvsarbeta,
även om de hellre under några år skulle vilja vara hos barnen och
kanske också därmed skulle göra en väl så stor och viktig samhällsinsats
som de kan göra utanför hemmet. Andra föräldrar skulle önska förvärvsarbeta
men har inte möjlighet att då få den vård och tillsyn av barnen
som är nödvändig.

Samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer har de senaste åren byggts
ut kraftigt. Mätt i löpande priser har det fördubblats på fem år. Ändå rymmer
systemet alltjämt många brister, av vilka några snarast förvärrats under
den snabba utbyggnaden:

1) Stödet är alltjämt otillräckligt för familjer med låga inkomster.

2) Den starka satsningen på en enda tillsynsform, dag-och familjedaghem,
omöjliggör verklig valfrihet för familjerna såväl mellan förvärvsarbete och
vård av egna barn som mellan olika tillsynsformer då båda föräldrarna,
eller en ensamförälder, arbetar utanför hemmet.

3) En förälder som under några år, trots att det är ekonomiskt ofördelaktigt,
väljer att själv vårda sina barn går miste om pensionsrätt för denna tid.

4) Inkomstgraderingen av bostadstilläggen och den progressiva daghemstaxan
ger marginaleffekter som i kombination med den progressiva skatteskalan,
trots vissa förbättringar på senare år, ändå ter sig oacceptabla.

Ett enbart på bidrag byggt stödsystem, som skall ge tillräckliga tillskott
även åt familjer med flera barn och låga inkomster, måste räkna med så
stora bidragsbelopp att de omöjligen kan utgå lika till alla familjer eller
alla barn. Å andra sidan gör just bidragens storlek att de inte kan effektivt
inkomstgraderas utan orimliga marginaleffekter.

Bidragsbeloppen kan minskas och marginalproblemen därmed reduceras
endast om i botten läggs ett effektivt och rättvist familjebeskattningssystem,
som tar hänsyn till familjernas faktiska skatteförmåga. Angelägnast är ett
realistiskt förvärvsavdrag, som skattebefriar nödvändiga kostnader för barntillsyn,
samt ett rejält avdrag för enförsörjarfamiljer, som tar hänsyn till
att flera skall leva på samma inkomst.

Skatterättvisan är alltså grundläggande men kan inte ensam ge familjerna

SoU 1975:5

79

ett tillräckligt stöd för att tillförsäkra alla barn ekonomiska förutsättningar
för en god uppväxtmiljö. Även olika typer av bidrag måste finnas, framför
allt för familjer med många barn och/eller låga inkomster. Samhällets stöd
måste därvid utformas så att det

1. ger barnfamiljerna tillräckligt konsumtionsutrymme även under de år
då barnen är särskilt vårdkrävande,

2. ger barnfamiljerna största möjliga valfrihet mellan förvärvsarbete och
egen vård av barnen samt mellan olika tillsynsformer då båda föräldrarna
eller en ensamförälder arbetar utanför hemmet.

Utskottet finner det angeläget att de frågor om vårdnadsbidrag och om
barnfamiljernas totalsituation som aktualiseras i de nu behandlade motionerna
allsidigt utredes och att förslag till ett förbättrat familjestöd snarast
föreläggs riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande vårdnadsbidrag, individuella
lösningar av barntillsynen och en utredning om familjens situation
med anledning av motionen 1975:1235, såvitt här är
i fråga, motionen 1975:1242, motionen 1975:1256 och motionen
1975:1297 hos regeringen begär att en utredning tillsätts med
uppdrag att, i samråd med skatteutredningen, framlägga förslag
ägnade att öka familjernas valfrihet i fråga om barntillsyn och
förbättra barnfamiljernas ekonomiska situation med tonvikt på
familjer med flera barn och/eller låga inkomster.

Vid 8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem. D 3. Bidrag
till driften av förskolor och fritidshem

7. beträffande grunderna för statsbidrag till anordnande och till driften avförskolor
och fritidshem (motiveringen till punkten 2 i hemställan) av herr Romanus
(fp) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 18 som börjar med "Enligt
utskottets” och slutar med ”motionsyrkandena regeringsförslaget” bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av största vikt att daghemsbyggandet
hålls på en fortsatt hög nivå. Uppgifter som kommunerna lämnat i augusti
1974 visar emellertid en lägre utbyggnadstakt för 1975 och framåt. Det statliga
stödet till anordnandet och driften av förskolor bör därför ytterligare
förbättras. Detsamma bör gälla kommunernas fritidsverksamhet. Den träffade
uppgörelsen om att kommunalskatterna i huvudsak inte skall höjas
under de kommande två åren innebär risk för att den önskvärda utbyggnaden
av barnomsorgen inte kommer till stånd. I detta läge är det nödvändigt
att staten tar ett större ekonomiskt ansvar för densamma.

Mot bakgrund av att riksdagen i samband med behandlingen av finansplanen
(FiU 1975:1) anslöt sig till förslaget att en konjunkturpolitisk be -

SoU 1975:5

80

redskapsplan skall upprättas och att en utbyggnad av barnomsorgen enligt
beslutet skall vara en viktig del i denna plan, är utskottet inte nu berett
att biträda förslag i motionerna 1975:261 och 1975:1280 om ett omedelbart
beslut om en höjning av bidragen utöver propositionens förslag. Det är
emellertid angeläget att förslag till nytt statsbidragssystem snarast föreläggs
riksdagen. Utskottet behandlar denna fråga i det följande. Utskottets ställningstagande
innebär att utskottet även avstyrker yrkanden i motionen
1975:1280 om ändring redan den 1 juli i år av reglerna för driftbidraget
till deltidsförskolan.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 19 med ”Vid
kommande” och slutar på s. 20 med ”utredningens arbete” bort utgå.

8. beträffande grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem (punkten 2 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som
anser

dels ätl det avsnitt i utskottets betänkande på s. 18 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”motionsyrkandena regeringsförslaget” bort ha
följande lydelse:

Samhällets stöd till barnfamiljerna i form av kommunal barnomsorg håller
visserligen på att byggas ut men utbyggnaden är klart otillräcklig och sker
i alltför långsam takt. Som framhålls i motionen 1975:261 finns det ungefär
800 000 förskolebarn i landet och av dessa har ungefär hälften förvärvsarbetande
mödrar. Det finns emellertid endast 63 000 platser i heltidsförskola.
Inte heller antalet platser i fritidshem räcker tillnärmelsevis till. Det finns
således bara 18 000 fritidshemsplatser men 200 000 skolbarn på lågstadiet
med förvärvsarbetande mödrar. I överensstämmelse med de synpunkter
som anförs i nämnda motion är det - utöver åtgärder i form av bl. a. statliga
normer för utbyggnaden av barnomsorgen - enligt utskottets mening nödvändigt
att ytterligare statliga insatser görs för att få en snabb utbyggnad
av barnomsorgen. Då det visat sig att den tillfälliga höjningen av anordningsbidraget
för förskolor och fritidshem haft god effekt anser utskottet
att nämnda bidrag även efter årsskiftet 1974-1975 bör utgå med 12 000
kr. per plats. Med denna storlek på anordningsbidraget täcks så gott som
hela kommunens byggkostnad.

I enlighet med det sagda tillstyrker utskottet motionen 1975:261 i här
aktuell del och motionen 1975:1280, såvitt avser höjning av anordningsbidraget.

Såvitt avser driftbidraget för daghem och fritidshem anser utskottet sig
böra godtaga den begränsade höjning som föreslås i propositionen, i avvaktan
på att förslag till nytt statsbidragssystem föreläggs riksdagen. Utskottet behandlar
denna fråga i det följande. Utskottets ställningstagande innebär att
utskottet även avstyrker yrkanden i motionen 1975:1280 om ändring redan
den 1 juli i år av reglerna för driftbidraget till deltidsförskolan.

SoU 1975:5

81

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 19 med ”Vid
kommande” och slutar på s. 20 med ”utredningens arbete” bort utgå,

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a) med bifall till motionen 1975:261 och motionen 1975:1280,
båda motionerna i motsvarande del, samt med anledning av
regeringens förslag ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor och
fritidshem,

b) med bifall till regeringens förslag och med avslag på motionen
1975:1280 i motsvarande del godkänner de av föredragande
departementschefen förordade grunderna för statsbidrag
till driften av förskolor och fritidshem,

9. beträffande medelsanvisningen lill Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem
(punkten 3 i hemställan) av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som

- under förutsättning av bifall till reservationen 8 - anser att utskottets
hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen till Bidrag till anordnande av förskolor och fritidshem
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
160 000 000 kr.,

10. beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och översyn m. m.
av statsbidragsreglerna (punkten 5 i hemställan) av herr Romanus (fp), fröken
Andersson (c) och herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 18 med "Enligt
10 5” och slutar på s. 19 med ”skall fastställas” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker att riksdagen hos regeringen begär att förslag till nytt
statsbidragssystem för kommunernas barnomsorg utarbetas skyndsamt utan
att avvakta kommunalekonomiska utredningens arbete, om möjligt så att
ett förslag kan föreläggas riksdagen under 1975. Ett nytt statsbidragssystem
bör innefatta garantier mot att det statliga stödet till barnomsorgen i framtiden
urholkas av stigande kostnader. Skäl talar för att en sådan garanti
skapas genom anknytning av stödet till personalkostnaderna.

Kommunerna skall enligt förskolelagen anta förskoleplaner. För att säkerställa
en utbyggnad av barnomsorgen över hela landet bör förslag till
en bindande utbyggnadsplan - innefattande riktlinjer för kommunerna -föreläggas riksdagen. Samtidigt bör riksdagen, som ovan nämnts, besluta
om förbättrade statsbidrag, som garanterar de ekonomiska förutsättningarna
för planens genomförande.

Planeringen bör syfta till full behovstäckning av heltidsverksamheten.
Detta mål bör uppnås inom en tioårsperiod. Även den kompletterande fritidsverksamheten
för skolbarn bör ingå i planeringen.

6 Riksdagen 1975. 12 sami. Nr 5

SoU 1975:5

82

I enlighet med det anförda bör riksdagen i anledning av här aktuella
yrkanden i följande motioner, nämligen 1975:261, 1975:486, 1975:769,
1975:1280, 1975:1296 och 1975:1812 ge regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglema och beträffande
upprättande av barnomsorgsplaner m. m. Motionen 1975:207 avstyrks.

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med ”Under
hänvisning till kommunalekonomiska” och slutar med ”mäste ske” bort
utgå,

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen

a) beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och
översyn m. m. av statsbidragsreglema med anledning av motionen
1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:486, motionen
1975:769, motionen 1975:1280 i motsvarande del, motionen
1975:1296 och motionen 1975:1812 ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

b) beträffande ett enhetligt statsbidrag till daghem, fritidshem
och familjedaghem avslår motionen 1975:207,

11. beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglema (punkten 5 i hemställan)
av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 20 som börjar med "Under
hänvisning till kommunalekonomiska” och slutar med "måste ske” bort
ha följande lydelse:

Behovet av kvalitet vad gäller vården vid daghem och fritidshem tas
upp i motionen 1975:207 av fru Troedsson m. fl. (m). I motionen påvisas
att statsbidragen till daghemmen utgår med ett och samma belopp per plats
och år oavsett om tillgången till personal i förhållande till antalet barn är
tillräcklig eller inte och oavsett personalens utbildning. Statsbidraget utgår
vidare med samma belopp per plats oavsett om det är fråga om en småbamsavdelning
med dess större personalbehov eller en syskongrupp. Till
familjedaghemmen utgår däremot statsbidrag med en viss andel av kommunens
bruttokostnader för verksamheten.

Motionärerna anför vidare att riksdagens beslut år 1974 om kvotregelns
avskaffande och ett till 35 procent av bruttokostnaderna förhöjt statsbidrag
till familjedaghemmen innebar ett betydelsefullt steg i riktning mot mer
neutrala statsbidragsbestämmelser och att det är önskvärt att fortsätta på
den sålunda inslagna vägen. Ett sätt att förbättra statsbidragsbestämmelserna
skulle vara att låta också statsbidragen till daghemmen och fritidshemmen
utgå med en bestämd andel av kommunens bruttokostnader.

Utskottet delar härvidlag motionärernas uppfattning att statsbidrag till
daghemmen och fritidshemmen som - liksom till familjedaghemmen - utgick
med en bestämd andel av kommunens bruttokostnader skulle utan

SoU 1975:5

83

tvivel innebära en kvalitetsstimulans för kommunerna och även förbättra
deras ekonomiska möjligheter att bereda plats för handikappade barn, vilka
ofta kräver extra personal. Procenttalet för statsbidraget bör givetvis för
att åstadkomma neutralitet vara detsamma för familjedaghemmen som för
daghemmen. Ett så utformat statsbidrag skulle också ligga i linje med det
allmänna driftbidrag till den kommunala socialvården, innebärande viss procentuell
andel av de totala driftkostnaderna, som socialutredningen förespråkar.
Utskottet tillstyrker därför motionen 1975:207.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet de fyra övriga motionsyrkanden
som syftar till att andra former av statsbidragsregler på barnomsorgsområdet
skall föreläggas riksdagen, nämligen motionen 1975:261
av herr Hermansson m. fl. (vpk), motionen 1975:486 av fru Landberg m. fl.
(s), motionen 1975:1280 av herr Olsson i Kil (fp) och motionen 1975:1812
av herr Hermansson m. fl. (vpk).

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen

a) beträffande upprättande av barnomsorgsplaner m. m. avslår
motionen 1975:261 i motsvarande del, motionen 1975:769 och
motionen 1975:1296,

b) beträffande översyn m. m. av statsbidragsreglerna dels med
bifall till motionen 1975:207 anhåller att regeringen vid riksmötet
1975/76 framlägger förslag innebärande att statsbidrag
till såväl daghem och fritidshem som familjedaghem bestäms
till viss enhetlig andel av kommunens bruttokostnader för verksamheten,
dels avslår motionen 1975:261 i motsvarande del,
motionen 1975:486, motionen 1975:1280 i motsvarande del och
motionen 1975:1812,

12. beträffande barntillsyn vid vuxenutbildning (punkten 6 i hemställan) av
herrar Carlshamre (m), Romanus (fp) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 20 med "Under
hänvisning till vad” och slutar på s. 21 med ”vid vuxenutbildning” bort
ha följande lydelse:

Svårigheten att ordna barntillsyn är ofta ett hinder för särskilt kvinnor
att delta i vuxenutbildningen. Då det inte sällan är fråga om ett tillsynsbehov
som bara omfattar några timmar per dag under en begränsad tid, kan det
vara svårt att bereda plats för dessa barn inom den redan hårt belastade
kommunala barntillsynen på daghem och familjedaghem. Från ekonomisk
och praktisk synpunkt är det ofta att föredra att man ordnar en enklare
form av barntillsyn i anslutning till den kommunala vuxenutbildningens
lokaler. Sådan enklare barntillsyn för tillfälliga behov har prövats i många
kommuner, men det vill synas som om kommunernas ekonomiska svårigheter
under senare år lett till att sådan barntillsynsverksamhet dragits

SoU 1975:5

84

in. Barntillsynen vid vuxenutbildningen skulle därför kunna underlättas
exempelvis genom statsbidrag till sådan enklare barntillsyn. Utskottet anser
under hänvisning till det anförda att riksdagen hos regeringen skall anhålla
om förslag till åtgärder för att underlätta barntillsynen vid vuxenutbildning.
Motionen 1975:1235 av herr Bohman m. fl. (m) tillstyrks således i denna
del av utskottet.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande barntillsyn vid vuxenutbildning med
bifall till motionen 1975:1235 i motsvarande del hos regeringen
anhåller om förslag till åtgärder för att underlätta barntillsyn
vid vuxenutbildning.

Vid 9. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem

13. beträffande bidragsunderlaget (punkten 1 i hemställan) av herrar Carlshamre
(m), Romanus (fp) och Åkerlind (m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 21 med "I
samband” och slutar på s. 22 med ”för familjedaghemsassistent” bort ha
följande lydelse:

1 motionen 1975:155 av fru Troedsson (m) och herr Åkerlind (m) framhålls
att statsbidrag till familjedaghemsverksamheten numera utgår på i stort sett
motsvarande grunder som till den sociala hemhjälpen. I bidragsunderlaget
för social hemhjälp ingår fr. o. m. detta år också kostnader för den arbetsledande
personalen, de s. k. hemhjälpsledarna. Motiveringen är att det här
gäller insatser som är direkt knutna till hemhjälpsverksamheten. I bidragsunderlaget
för familjedaghemsverksamheten ingår däremot inte kostnader
för familjedaghemsassistenterna, trots att det även här är fråga om insatser
som är direkt knutna till familjedaghemsverksamheten.

Utskottet delar här motionärernas uppfattning att det arbete som utförs
av familjedaghemsassistenterna har stor betydelse för en fullgod familjedaghemsverksamhet
och att statsbidragsunderlaget också här bör innefatta
kostnaderna för familjedaghemsassistenterna. Detta skulle innebära såväl
en stimulans som vidgade ekonomiska möjligheter för kommunerna att
anställa tillräckligt antal familjedaghemsassistenter. Utskottet tillstyrker därför
motionen 1975:155. I enlighet med motionsyrkandet bör ändringen i
statsbidragsgrunderna träda i kraft den 1 januari 1976.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande bidragsunderlaget att riksdagen med bifall till motionen
1975:155 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

SoU 1975:5

85

Vid 12. El. Socialstyrelsen

14. beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall (punkten 3 i hemställan)
av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 26 med "Utskottet
vill” och slutar på s. 27 med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande
lydelse:

Den lämnade redogörelsen visar att initiativ när det gäller åtgärder mot
barnolycksfall inte saknas vare sig från centrala myndigheters eller från organisationslivets
sida. Verksamheten mot barnolycksfall skulle emellertid
fö större genomslagskraft och bättre effekt om det funnes ett centralt organ
med anknytning till socialstyrelsen, som representerade olika intressenter
på området och som kunde samordna insatserna från olika håll i systematiska
aktioner mot barnolycksfall. Med ett centralt organ ges också större möjligheter
till sådan utvärdering av insatserna som ger anvisningar om var
tyngdpunkten i kampen mot barnolycksfallen i fortsättningen bör läggas.
Ett oumbärligt hjälpmedel för en effektivisering av kampen mot barnolycksfall
är en övergripande registrering av barnolycksfallen.

Insatser på centralt håll mot barnolycksfallen måste kompletteras med
särskilda insatser på det lokala planet som tar hänsyn till de särskilda förhållandena
på de olika orterna, som kan innebära risker för barnolycksfall,
såsom t. ex. vissa anläggningar, trafikförhållanden och vattendrag. Även
på det lokala planet har olika organ m. fl. ansvar för kampen mot barnolycksfall,
såsom barna- och ungdomsvården, polisen, skolan och bostadsföretagen.
Barnavårdsnämnden/den sociala centralnämnden skulle
kunna svara för att initiativ tas till en samordning av kampen mot barnolycksfallen.
Kampen mot barnolycksfallen bör föras ut i de olika bostadsområdena,
t. ex. genom att barnavårdsnämnden/den sociala centralnämnden
eller det lokala samordningsorgan som bildas engagerar enskilda
personer med uppgift att bevaka och rapportera förhållanden som kan innebära
risker för barnen.

Vad utskottet sålunda anfört innebär att utskottet tillstyrker motionen
1975:1265.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande särskilda åtgärder mot barnolycksfall att riksdagen
med bifall till motionen 1975:1265

a) ger regeringen till känna vad utskottet anfört angående inrättandet
av ett samordnande centralt organ med uppgift att
handha barnskyddsfrågor, verka för en övergripande registrering
av barnolycksfall och förlopp för utvärdering och slutsatser,

b) hos regeringen hemställer om initiativ till utformning av
bestämmelser och anvisningar enligt vilka en lokal förankring
inom kommunerna av barnskyddsarbetet kan åstadkommas.

SoU 1975:5

86

Vid 31. Vissa särskilda frigor

15. beträffande statsbidrag tills. k. akutkliniker (punkten 1 i hemställan) av
herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 53 som börjar med ”Utskottet
som” och slutar med "motionen 1975:345” bort ha följande lydelse:

Utskottet som vid föregående års riksdag (SoU 1974:5, s. 33) underströk
vikten av att förslag i anledning av fylleristrafTutredningens betänkande
snarast möjligt föreläggs riksdagen, anser att justitieutskottets prövning av
angivna motioner inte bör föregripas. Socialutskottet anser emellertid att
riksdagen i detta sammanhang bör uttala att förslag i anledning av fylleristrafTutredningens
betänkande bör innehålla även förslag till statsbidrag
till akutkliniker. Vad utskottet sålunda anfört i anledning av motionen
1975:345 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande statsbidrag till s. k. akutkliniker att riksdagen med
anledning av motionen 1975:345, såvitt här är i fråga, ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Vid 33. J 3. Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader vid erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m.

16. beträffande utbyggnaden av inackorderingshem och behandlingshem (punkterna
2 och 4 i hemställan) av herrar Gustavsson i Alvesta (c). Larsson

i Öskevik (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken
Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 55 med "Sorn
framhålls” och slutar på s. 56 med ”och år” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionerna går utvecklingen inom nykterhetsvården mot
öppnare vårdformer. Inackorderingshemmen utgör ett viktigt led i utvecklingen.
Socialstyrelsen har förordat att medel anvisas för statsbidrag till anordnandet
av 250 nya vårdplatser på inackorderingshem och behandlingshem,
medan regeringen föreslagit att medel anvisas för endast 50 nya platser.

Även om det finns skäl att vid prövningen av anslagsfrågan ta hänsyn
till det pågående arbetet rörande inackorderingshem inom nykterhets vårdens
anstaltsutredning, är det enligt utskottets mening uppenbart att behov finns
av ett större antal nya vårdplatser än vad regeringen föreslagit. Härtill kommer
behovet på narkomanvårdssidan. Utskottet förordar därför att medel
anvisas för en utbyggnad med 100 platser utöver regeringens förslag. Medel
bör därför anvisas med ett högre belopp än vad som föreslås i propositionen.
Utskottets ställningstagande innebär att utskottet tillstyrker motionerna
1975:345 och 1975:773 såvitt avser antalet vårdplatser.

SoU 1975:5

87

Med hänsyn (= utskottet) motsvarande del.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot medelsberäkningen under
J 3.

Frän anslaget J 4 utgår bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda
vårdanstalter för alkoholmissbrukare, inackorderingshem för alkoholmissbrukare
samt behandlingshem och inackorderingshem för narkotikamissbrukare.

Som en följd av utskottets ställningstagande till frågan om utbyggnad
av inackorderingshem och behandlingshem förordar utskottet i anledning
av yrkanden i motionerna 1975:345 och 1975:773 att anslaget räknas upp
med 1 000 000 kr. utöver regeringens förslag. I övrigt biträder utskottet regeringens
förslag under J 4. Detta innebär bl. a. att utskottet tillstyrker en
icke oväsentlig uppräkning av driftbidraget till erkända och enskilda vårdanstalter
för alkoholmissbrukare och att högsta bidragsbeloppet för inackorderingshem
och behandlingshem för narkotikamissbrukare ökas från
35 000 kr. till 40 000 kr. per plats och år.

dels att utskottets hemställan under 2 och 4 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med bifall till motionerna 1975:345 och 1975:773,
båda motionerna i motsvarande del, och med anledning av
regeringens förslag till Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 2 700 000 kr.,

4. att riksdagen med anledning av motionerna 1975:345 och
1975:773, båda motionerna i motsvarande del, och med anledning
av regeringens förslag till Bidrag till driftkostnader vid
erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 122 900 000 kr.

Vid 35. J6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvården

17. beträffande medelsanvisningen av herr Romanus (fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 57 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”således motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Med hänsyn till de stora krav som ställs på personalen vid vårdanstalter
för alkoholmissbrukare är det enligt utskottets mening angeläget att personalen
får ökade möjligheter till vidareutbildning och att därvid all personal
bereds möjlighet att delta i kurser och konferenser. För att möjliggöra en
kursverksamhet m. m. av den omfattning som socialstyrelsen föreslagit förordar
utskottet med anledning av motionen 1975:345 av herr Helén m. fl.
(fp) att medelsanvisningen bestäms till ett belopp, som med 305 000 kr.
överstiger det i propositionen beräknade.

SoU 1975:5

88

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975:345, såvitt här är i fråga, till Utbildning och samverkan inom
nykterhetsvården för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 655 000 kr.

Vid 36. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.

18. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan) av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c). Andreasson i Östra Ljungby
(c) och fröken Andersson (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 59 som börjar med ”Sorn
utskottet” och slutar med "av anslaget” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att erfarenheterna visat att de insatser som görs
med stöd av medel som anvisas under förevarande anslag är betydelsefulla.
Anslaget bör därför uppräknas betydligt mer än vad regeringen föreslagit.
Utskottet förordar i enlighet med yrkandet i motionen 1975:773 att 5 300 000
kr. anvisas under anslaget. Härigenom tillgodoses i viss utsträckning även
motionen 1975:345 och motionen 1975:1258, sistnämnda motion såvitt avser
anslagets storlek.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:773 i motsvarande
del samt med anledning av regeringens förslag, motionen
1975:345 och motionen 1975:1258, båda motionerna i motsvarande
del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 5 300 000 kr.,

19. beträffande medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan)av herr Romanus
(fp) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 59 som böijar med ”Sorn
utskottet” och slutar med ”av anslaget ” bort ha följande lydelse:

De bidrag som från anslaget utgått till sammanslutningar av f. d. alkoholmissbrukare
och till organisationer för stöd och hjälp åt läkemedelsmissbrukare
har fortlöpande höjts. Bidragen till dessa organisationer föreslås för
nästa budgetår bli 3 800 000 kr. Regeringen föreslår vidare att det bidrag,
som från och med innevarande budgetår kan utgå till kommuner och organisationer
för rehabilitering av alkohol- eller narkotikaskadade personer,
skall bli 1 000 000 kr. Enligt utskottets mening är den av regeringen föreslagna
uppräkningen av anslaget otillräcklig. Såvitt avser bidrag till sammanslutningar
av f. d. alkoholmissbrukare bör medel anvisas med 2 500 000
kr. och till sammanslutningar för hjälp åt läkemedelsmissbrukare med

2 000 000 kr.,eller således tillhopa 700000 kr. utöver vad regeringen förordat.
Vidare finns det skäl att väsentligt räkna upp det bidrag som är avsett

SoU 1975:5

89

för kommuner och vissa organisationer som ägnar sig åt rehabilitering av
alkohol- och narkotikaskadade personer. Det arbete som utförs av de frivilliga
ideella organisationerna har visat sig ge goda resultat och det är angeläget
att samhället ger det ökat stöd. Det föreslagna bidraget om 1 000 000 kr.
bör enligt utskottets mening räknas upp till 2 500 000 kr. Härvid bör bidrag
även kunna utgå till kommuner och organisationer som ägnar sig åt rehabilitering
av ensamstående hemlösa. Som en följd av det anförda tillstyrker
utskottet förslaget i motionen 1975:345 att anslaget räknas upp till 7 000 000
kr. Härigenom tillgodoses även motionerna 1975:775 och 1975:1258, såvitt
avser medelsanvisningen. Höjningen av anslaget medger även ett ökat utrymme
för socialstyrelsen att tillgodose DKSN:s medelsbehov för RIA-arbetet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:345 i motsvarande
del samt med anledning av regeringens förslag, motionen
1975:773 och motionen 1975:1258, båda motionerna i motsvarande
del, till Bidrag till Länkrörelsen m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 7 000 000 kr.,

20. beträffande frågan om uppdelning av anslaget mellan olika grupper bidragssökande
(punkten 2 i hemställan) av herrar Carlshamre (m) och Åkerlind
(m) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 61 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med "anser motiverad” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:110 av herrar Fridolfsson (m) och Åkerlind (m) föreslås
att någon uppdelning i förväg av anslaget mellan olika grupper av bidragssökande
inte skall ske utan att hela anslaget skall stå öppet för samtliga
bidragssökande. Enligt utskottets mening leder motionsförslaget till en förbättring
därigenom att alla bidragssökandes behov prövas på samma sätt
och utan att hänsyn måste tas till vilken grupp de bidragssökande tillhör.
Motionsförslaget tillstyrks därför. Om den sålunda förordade principen för
medelsfördelningen skulle leda till att de som förut fått bidrag erhåller ett
lägre belopp än under tidigare budgetår bör detta lösas genom att regeringen
överväger en höjning av anslagsposten under kommande budgetår.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande frågan om uppdelning av anslaget mellan olika
grupper bidragssökande att riksdagen med bifall till motionen
1975:110 ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SoU 1975:5

90

Vid 40. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

21. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser undervisningen av vuxna psykiskt
utvecklingsstörda, av herrar Gustavsson i Alvesta (c), Larsson i Öskevik (c),
Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c) och fröken Andersson (c)
som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 68 som börjar med "Enighet
råder” och slutar med "riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Enighet råder om att den här aktuella vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda är viktig. Utskottet delar skolöverstyrelsens och motionärernas
uppfattning att den hittills bedrivna verksamheten skall överföras
i fasta former. Under innevarande år beräknas omkring 500 utvecklingsstörda
fl del av det stöd som nu utgår till ifrågavarande verksamhet. Det är uppenbart
att detta stöd måste väsentligt stärkas. Inom omsorgsverksamheten
finns bortåt 20 000 vuxna utvecklingsstörda. En stor del av dessa, sannolikt
mer än hälften, har icke fått någon undervisning eller träning alls under
sin skolålder, som inföll före den nuvarande omsorgslagens tillkomst. För
deras vidkommande är en mera sammanhängande utbildning och träning
nödvändig. Även sådana utvecklingsstörda, som i större eller mindre omfattning
ratt viss undervisning i skolan har vanligen stort behov av att ra
vidmakthålla och utveckla sina kunskaper och färdigheter. Inte ens med
det anslag som skolöverstyrelsen begärt kommer det att vara möjligt att
finansiera mer än ett mindre antal veckotimmar för varje påbörjat 100-tal
vuxna utvecklingsstörda inom varje landsting, eftersom det oftast är fråga
om undervisning i små grupper.

På grund av det anförda förordar utskottet att, med bifall till yrkandena
i motionerna 1975:490 och 1975:1401, anslaget räknas upp med 6 100 000
kr. utöver regeringens förslag. Härigenom tillgodoses även motionen
1975:1254, såvitt här är i fråga.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:490 och 1975:1401
samt med anledning av regeringens förslag och motionen
1975:1254, såvitt här är i fråga, till Bidrag till driften av särskolor
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 180 300 000 kr.

Särskilda yttranden

Vid 11. D6. Bidrag till semesterhem m. m.

1. beträffande översyn av vissa resebestämmelser (betänkandet s. 22 och 23) av
herr Gustavsson i Alvesta (c) som anför:

Enligt kungörelsen (1967:472) om statsbidrag till driften av semesterhem

SoU 1975:5

91

m. m. utgår statsbidrag för resa till och från semesterhem och för resa i
samband med annan semestervistelse enligt de grunder som socialstyrelsen
fastställer. I Råd och anvisningar i socialvårdsfrågor, nr 203, utgiven i december
1967, har socialstyrelsen meddelat närmare anvisningar i frågan,
vilka gällt sedan ingången av år 1968.

Socialstyrelsen anförde i nämnda Råd och anvisningar att styrelsen noggrant
kommer att följa semesterhemsnämndernas handläggning av resebidragsärendena
och tillsammans med nämnderna försöka komma fram till
vissa normer. Då nu styrelsen i sin anslagsframställning för budgetåret
1975/76 hemställt om översyn av bestämmelserna om bidrag för resor till
och från semesterhem, finnér jag en sådan översyn synnerligen angelägen
med hänsyn till dels den tid som förflutit sedan socialstyrelsen utfärdade
de nämnda anvisningarna, dels den icke ringa erfarenhet som nu vunnits
vid handläggning av ifrågavarande ärenden. Jag anser mig i nuläget böra
avstå från att framställa något yrkande men förutsätter att den begärda
översynen görs snarast utan sammankoppling med annat tidsödande utredningsarbete.

Vid 21. F 4. Skyddsympningar

2. beträffande gammaglobulininjektioner mot gulsot (betänkandet s. 34) av herr
Romanus (fp) som anför:

I anslutning till motionen 1975:260 av herr Henmark (fp) vill jag erinra
om de förslag som tidigare framförts i riksdagen från folkpartiet om att
kostnaderna för förebyggande hälsovård och hälsokontroll i princip bör jämställas
med läkarvårdskostnader inom den allmänna försäkringen. I ett sådant
större sammanhang bör den i motionen väckta frågan om förbilligande
av gammaglobulininjektioner mot gulsot kunna övervägas.

Vid 38. K 2. Bidrag till vissa Hjälpmedel för handikappade

3. beträffande tillverkningen av ortopediska skor (betänkandet s. 64 och 65) av
herrar Carlshamre (m) och Åkerlind (m) som anför:

Som anförs i motionen 1975:781 är det viktigt att nedbringa såväl kostnader
som väntetider när det gäller ortopediska skor. Det är därför av vikt
att ortopediska skor i största möjliga utsträckning kan fabrikstillverkas. De
i motionen påtalade långa väntetiderna måste också nedbringas. Utskottet
uttalar att väntetiderna i gynnsamma fall kan bli endast två veckor. Men
i speciellt ogynnsamma fall kan väntetider på över ett år förekomma, och
väntetider på 4-6 månader är tämligen vanliga. Detta förhållande ter sig
särskilt otillfredsställande med hänsyn till att den handikappade tvingas
att betala sin egenavgift i förskott vid beställningen. Det framstår som naturligt
att de i det föregående angivna frågorna ägnas uppmärksamhet av
sjukvårdshuvudmännen i samband med att de vid årsskiftet enligt förslag
i propositionen 1975:36 helt övertar ansvaret för att tillhandahålla hjälpmedel
åt handikappade.

SoU 1975:5

92

Bilaga I

Förslag till lagändring som framlagts av utskottet vid punkten 3. C 1 Allmänna
barnbidrag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 7, 11, 14 och 19 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1 §’

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med I 500 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 1800 kronor
om året i enlighet med vad nedan
närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som
icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt
och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar
sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 7, 11, 14 och 19 §§ en vecka efter
den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1976.

‘Lagen omtryckt 1973:449.
‘Senaste lydelse 1973:955.

SoU 1975:5

93

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som behandlas av
utskottet vid punkten 5. C 4 Ersättning för bidragsförskott

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1964:143) om bidragsförskott1
dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 9, 20, 22, 24 och 25 §§ ordet ”Konungen” i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Tillkommer vårdnaden om barn, som är svensk medborgare och bosatt
i riket, endast en av föräldrarna eller står barnet icke under föräldrarnas
vårdnad, utgår enligt vad nedan stadgas av allmänna medel bidragsförskott
till barnet i förhållande till fader eller moder, som ej har vårdnaden om
barnet.

Utan hinder av att barnet saknar Bidragsförskott utgår även till här i ri svenskt

medborgarskap, må bidrags- ket bosatt barn sorn icke är svensk med förskott

utgå, därest vårdnadshavaren borgare om vårdnadshavaren är bosatt

är svensk medborgare och bosatt i riket. i riket och antingen barnet eller vård nadshavaren

sedan minst sex månader
vistas i riket.

Fader eller moder, som ej har vårdnaden om barnet, benämnes i denna
lag underhållsskyldig.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 9, 20, 22, 24 och 25 §§ en vecka
efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket

i Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 januari 1976.

'Senaste lydelse av 22 § 1971:594.
‘Senaste lydelse 1971:902.

SoU 1975:5

94

Bilaga 3

Förslag till lagändring som framlagts i reservationen 2 vid punkten 3. C 1
Allmänna barnbidrag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag1
dels att 1 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 7, 11, 14 och 19 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer
skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form.

Nuvarande lydelse Reservantens förslag

1 8*

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av allmänna
medel säsom bidrag till barnets
uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 1 500 kronor
om arel i enlighet med vad nedan närmare
stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket bosatt barn, som
icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som är bosatt
och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess föräldrar
sedan minst sex månader vistas i riket.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 7, 11, 14 och 19 §§ en vecka efter
den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 juli 1975.

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall i enlighet
med vad nedan närmare stadgas av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag för varje
kvartal med fem procent av det basbelopp
enligt lagen om allmän försäkring,
som gäller vid ingången av kvartalet.

' Lagen omtryckt 1973:449.

2 Senaste lydelse 1973:955.

SoU 1975:5

95

Bilaga 4

Förteckning över reservationer och särskilda yttranden
Reservationer

Parti Sid.

Vid 3. C 1. Allmänna barnbidrag.

1. Indexreglering av de allmänna barnbidragen (motiveringen
till punkten 1 i hemställan) c, fp 74

2. Höjning och indexreglering av de allmänna barnbidragen
(punkten 1 i hemställan) vpk 74

3. Medelsanvisningen (punkten 2 i hemställan)... vpk 75

4. Vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan) c 75

5. Vårdnadsbidrag (punkten 3 i hemställan) fp 76

6. Vårdnadsbidrag, individuella lösningar av barntillsynen
och en utredning om familjens situation

(punkten 3 i hemställan) m 77

Vid 8. D 2. Bidrag till anordnande av förskolor och fritids hem.

D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem.

7. Grunderna för statsbidrag till anordnande och till
driften av förskolor och fritidshem (motiveringen

till punkten 2 i hemställan) fp, 1 c 79

8. Grunderna för statsbidrag till anordnande av förskolor
och fritidshem (punkten 2 i hemställan), vpk 80

9. Medelsanvisningen till Bidrag till anordnande av

förskolor och fritidshem (punkten 3 i hemställan) vpk 81

10. Upprättande av barnomsorgsplaner m. m. och över syn

m. m. av statsbidragsreglerna (punkten 5 i hemställan)
fp,l c,vpk 81

11. Översyn m. m. av statsbidragsreglerna (punkten 5

i hemställan) m 82

12. Barntillsyn vid vuxenutbildning (punkten 6 i hemställan)
m, fp 83

Vid 9. D 4. Bidrag till kommunala familjedaghem.

13. Bidragsunderlaget (punkten 1 i hemställan) m, fp 84

Vid 12. El. Socialstyrelsen.

14. Särskilda åtgärder mot barnolycksfall (punkten 3

i hemställan) vpk 85

Vid 31. Vissa särskilda frågor.

15. Statsbidrag till s. k. akutkliniker (punkten 1 i hemställan)
fp 86

SoU 1975:5

96

Vid 33. J 3. Bidrag lill anordnande av erkända vårdanstalter
för alkoholmissbrukare m. m. J 4. Bidrag till driftkostnader
vid erkända vårdanstalter för alkoholmissbrukare
m. m.

16. Utbyggnaden av inackorderingshem och behandlingshem
(punkterna 2 och 4 i hemställan) c, fp 86

Vid 35. J 6. Utbildning och samverkan inom nykterhetsvår den.

17. Medelsanvisningen fp 87

Vid 36. J 7. Bidrag till Länkrörelsen m. m.

18. Medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan)... c 88

19. Medelsanvisningen (punkten 1 i hemställan)... fp 88

20. Frågan om uppdelning av anslaget mellan olika

grupper bidragssökande (punkten 2 i hemställan) m 89

Vid 40. K 5. Bidrag till driften av särskolor m. m.

21. Medelsanvisningen, såvitt avser undervisningen av

vuxna psykiskt utvecklingsstörda c, fp 90

Särskilda yttranden

Vid 11. D 6. Bidrag till semesterhem m. m.

1. översyn av vissa resebestämmelser (betänkandet

s. 22 och 23) 1 c 90

Vid 21. F 4. Skyddsympningar

2. Gammaglobulininjektioner mot gulsot (betänkandet
s. 34) fp 91

Vid 38. K 2. Bidrag till vissa hjälpmedel för handikappade.

3. Tillverkningen av ortopediska skor (betänkandet s.

64 och 65) m 91

GOTAB 75 91 SOS Stockholm 1975