Socialutskottets betänkande nr 3

SoU 1975:3

Nr 3

Socialutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1
såvitt gäller anslag till arbetarskyddsstyrelsen, yrkesinspektionen
och statens arbetsklinik jämte motioner

I betänkandet behandlas under punkterna I och 2 regeringens förslag
i propositionen 1975:1, bilaga 13, såvitt avser avsnitt C Arbetsmiljö utom
förslaget under punkten C 4, vilket behandlas av inrikesutskottet i betänkandet
InU 1975:3.

I ärendet redovisas väckta motioner med anknytning till medelsanvisningen
under punkten 1. Ett flertal motioner på arbetsmiljöområdet behandlas
av utskottet i betänkandet SoU 1975:4.

*

Arbetsmiljö

1. Arbetarskyddsstyrelsen. Yrkesinspektionen. Regeringen har under
punkterna Cl och C 2 (s. 111-118) föreslagit riksdagen
(C 1) att till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 41 365 000 kr., varav 202 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

(C 2) att till Yrkesinspektionen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 41 835 000 kr., varav 1 487 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

1 motionen 1975:43 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) hemställs
att riksdagen beslutar att Jämtlands län skall utgöra ett distrikt av yrkesinspektionen.

1 motionen 1975:350 av herr Sjönell m. fl. (c, m) hemställs att riksdagen
för budgetåret 1975/76 anslår 250 000 kr. att användas som stöd till näringslivets
organisationer för informationsarbete i frågor rörande arbetsmiljön.

I motionen 1975:1262 av herr Johansson i Simrishamn m. fl. (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag om att förlägga en del av yrkesinspektionens
verksamhet till Kristianstad-Hässleholm prinärcentrum.

1 Riksdagen 1975. 12 sami. Nr 3

SoU 1975:3

2

Utskottet

År 1973 fattade statsmakterna beslut om väsentliga förändringar i arbetarskyddslagstiftningen
samt ökade resurser för forskning, utbildning och
tillsyn på arbetarskyddets område. En översiktlig redogörelse för de genomförda
ändringarna i arbetarskyddslagstiftningen finns i socialutskottets betänkande
SoU 1974:4. I fråga om den statliga tillsynsorganisationen på området
innebar 1973 års arbetsmiljöreform betydelsefulla ändringar i arbetarskyddsstyrelsens
organisation och resurser när det gäller bl. a. att utarbeta
nödvändiga anvisningar. En arbetsmedicinsk filial är under uppbyggnad i
Umeå. Filialen ger ett värdefullt tillskott till den statliga forskningsorganisationen
på arbetarskyddsområdet. Som ett led i utbyggnaden av tillsynsorganisationen
förstärktes också yrkesinspektionen kraftigt, och antalet yrkesinspektionsdistrikt
utökades den 1 juli 1974 från 11 till 19.

Arbetet på att skapa en effektiv tillsyn av arbetarskyddet fortsatte under
budgetåret 1974/75, då både arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen
fick kraftiga resursförstärkningar.

Regeringens nu framlagda förslag innebär en fortsatt kraftig utbyggnad
av tillsynsorganisationen för arbetarskyddet. Vid arbetarskyddsstyrelsen föreslås
personalförstärkningar för att styrelsen skall kunna möta det ökade
behovet av kontroll över kemiska ämnens och varors verkningar och kunna
vidga verksamheten att ge råd och anvisningar för yrkesinspektionen och
det lokala skyddsarbetet. Vidare föreslås en fortsatt utbyggnad av den arbetsmedicinska
verksamheten i Stockholm och Umeå. Totalt omspänner
de av regeringen föreslagna förstärkningarna till arbetarskyddsstyrelsen ca
8 milj. kr. innefattande medel för 38 nya tjänster och för en förstärkning
av styrelsens resurser för information med 1 milj. kr.

För yrkesinspektionen innebär regeringens förslag om resursförstärkningar
att medel beräknas för 40 nya tjänster varav 30 för inspekterande tjänstemän.
Förslaget syftar till att ge ytterligare kapacitet för tillsynen ute på arbetsplatserna
och därmed stöd åt den lokala skyddsorganisationen i dess verksamhet
samt till att öka möjligheterna till bevakning av de kemiska miljöriskerna
i arbetslivet. De föreslagna förstärkningarna omspänner totalt 8,3
milj. kr.

I motionen 1975:350 av herr Sjönell m. fl. (c, m) framhålls angelägenheten
av att de intensifierade ansträngningarna på arbetsmiljöområdet förenas med
en bättre utbyggd informationsverksamhet mellan myndigheter, fackliga
organisationer och näringsliv. Enligt motionärerna spelar näringslivets organisationer
en nyckelroll i informationsarbetet mellan myndigheter och
näringsliv. Motionärerna anser att det erfordras externt stöd för att organisationerna
skall avsätta erforderliga resurser eftersom företagen inte utan
ekonomiskt stöd torde vara villiga att genom medlemsavgifter finansiera
en informationsgivning för vilken även samhället bör ha ett vitalt intresse
och självklart ansvar. Enligt motionärerna är det rimligt att särskilda medel

SoU 1975:3

3

anvisas som stöd för organisationerna samt lämpligt att handläggningen
av ett sådant stöd anförtros arbetarskyddsstyreisen. Yrkandet går ut på att
för nästa budgetår 250 000 kr. skall anslås som stöd till näringslivets organisationer
för information på arbetsmiljöområdet.

I likhet med motionärerna anser utskottet det angeläget att möjligheterna
att ge information i arbetarskyddsfrågor ökas som ett led i reformarbetet
på arbetsmiljöområdet. Utskottet ser därför med tillfredsställelse att arbetarskyddsstyrelsens
resurser för informationsverksamhet nu föreslås bli kraftigt
förstärkta i syfte att bl. a. skyddsombud och anställda i vidgad omfattning
direkt skall kunna delges informationsmaterial som är av betydelse i det
dagliga arbetet. I detta sammanhang finns skäl att också erinra om att arbetarskyddsfonden
bl. a. har till uppgift att stödja informationsverksamhet
på arbetsmiljöområdet. Under år 1974 har fonden enligt vad utskottet inhämtat
beviljat bidrag för information med tillhopa ca 5 milj. kr. I flera
fall har bidrag därvid utgått till informationsverksamhet som bedrivits av
näringslivets branschorganisationer, t. ex. Sveriges hantverks- och industriorganisation
och Sveriges plastförbund. Vid ställningstagandet till motionsspörsmålet
bör enligt utskottets mening från en mera principiell utgångspunkt
också beaktas att arbetsgivaren enligt arbetarskyddslagstiftningen har
ansvar för att gällande bestämmelser om arbetarskydd följs på arbetsplatsen
samt att en grundval för reformarbetet på detta område är att kostnaderna
för arbetsmiljöförbättrande åtgärder skall bäras av produktionen. Mot den
nu angivna bakgrunden kan utskottet inte biträda förslaget i motionen att
särskilda medel skall ställas till förfogande för näringslivets organisationer
för informationsverksamhet. Utskottet anser att arbetarskyddsstyrelsen bör
få resurser för information i enlighet med vad som föreslagits i propositionen.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motionen 1975:350.

I motionen 1975:43 av herrar Åsling (c) och Stjernström (c) samt i motion
1975:1262 av herr Johansson i Simrishamn m. fl. (s) tas upp frågor som
rör verksamheten i yrkesinspektionsdistrikten. Enligt gällande indelning i
yrkesinspektionsdistriktet utgör Kronobergs och Blekinge län ett distrikt,
Kalmar och Gotlands län ett distrikt, Kristianstads och Malmöhus län ett
distrikt, Göteborgs och Bohus län samt Hallands län ett distrikt samt Jämtlands
och Västernorrlands län ett distrikt. Yrkesinspektionerna i de nämnda
distrikten är förlagda till Växjö, Kalmar, Malmö, Göteborg och Härnösand.

I Östersund finns ett lokalkontor där f. n. tre av Härnösandsdistriktets yrkesinspektörer
är stationerade. Ett vart av landets övriga län bildar ett yrkesinspektionsdistrikt.

I motionen 1975:43 yrkas att Jämtlands län skall bilda ett distrikt. Motionärerna
framhåller vikten av att yrkesinspektionen är lätt tillgänglig för
bl. a. kontroll och bevakning samt att den nuvarande ordningen för Jämtlands
del är otillfredsställande. De anser att underlaget är fullt tillräckligt
för att Jämtland skall kunna utgöra ett särskilt distrikt.

I motionen 1975:1262 hänvisas till att Kristianstad-Hässleholm enligt

SoU 1975:3

4

det av statsmakterna år 1972 fattade beslutet om regionalpolitiken utgör
ett primärt centrum, som skall förses med kvalificerade samhällsfunktioner.
Motionärerna bedömer det vara motiverat att en del av yrkesinspektionens
verksamhet förläggs till Kristianstad-Hässleholm med hänsyn till befolkningstäthet,
lokalisering och näringslivets struktur. Yrkandet går ut på att
en del av verksamheten skall förläggas till Kristianstad-Hässleholm primärcentrum.

Behovet att i olika avseenden förbättra arbetsmiljön ställer höga krav
på yrkesinspektionen när det gäller att snabbt kunna ta ställning i olika
frågor. Utskottet delar därför motionärernas uppfattning att det är angeläget
att yrkesinspektionen kan verka nära arbetsställena. De reformer på arbetsmiljöområdet
som trädde i kraft 1974 innebar en väsentlig förändring av
yrkesinspektionens organisation och verksamhet och syftade till att effektivisera
yrkesinspektionens insatser. Den nya distriksindelningen genomfördes
för mindre än ett år sedan. Erfarenhetsunderlaget är därför enligt
utskottets uppfattning otUlräckligt för en bedömning av huruvida fler yrkesinspektionsdistrikt
eller lokalkontor bör inrättas. Ett ställningstagande
till motionärernas önskemål bör i enlighet härmed anstå till dess ytterligare
erfarenheter vunnits. I detta sammanhang finns skäl till att erinra om att
det ligger inom ramen för arbetsmiljöutredningens uppdrag att pröva frågan
om yrkesinspektionens organisation. Förslag från utredningen beräknas föreligga
vid årsskiftet 1975-1976. Under hänvisning till det anförda anser
utskottet inte att någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna
är påkallad.

Regeringens förslag'till medelsanvisning föranleder inte någon erinran
från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Arbetarskyddsstyreisen för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 41 365 000 kr., varav 202 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande anslag till näringslivets organisationer
avslår motionen 1975:350,

3. att riksdagen till Yrkesinspektionen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 41 835 000 kr., varav 1 487 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen,

4. att riksdagen beträffande yrkesinspektionens organisation avslår
motionerna 1975:43 och 1975:1262.

SoU 1975:3

5

2. Statens arbetsklinik. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
C 3 (s. 118 och 119) och hemställer

att riksdagen till Statens arbetsklinik för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 2 755 000 kr.

Stockholm den 18 mars 1975

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c). Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m), fru Skantz (s), herrar Romanus (fp).
Johnsson i Blentarp (s), Andreasson i Östra Ljungby (c), Nordberg (s). Åkerlind
(m), Nilsson i Växjö (s), fröken Andersson (c), fru Wigenfeldt (c), herrar
Alftin (s) och Hagberg i Borlänge (vpk).

Reservation

vid punkten 1 (Arbetarskyddsstyrelsen. Yrkesinspektionen.) beträffande yrkesinspektionens
organisation (punkten 4 i hemställan) av herrar Gustavsson
i Alvesta (c), Romanus (fp), Andreasson i Östra Ljungby (c), fröken Andersson
(c) och fru Wigenfeldt (c) som anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande på s. 4 som börjar med ”Behovet
att” och slutar med ”är påkallad.” bort ha följande lydelse:

Behovet att (= utskottet) nära arbetsställena. I enlighet härmed

anser utskottet att varje län i princip bör utgöra ett yrkesinspektionsdistrikt.
En allmän översyn av yrkesinspektionens distriktsindelning och behovet
av lokalkontor på vissa orter bör därför göras så snart ytterligare erfarenheter
vunnits av den nuvarande indelningen. Enligt utskottets mening måste
målsättningen för organisationen av yrkesinspektionen vara ett distrikt i
varje län. Vad utskottet anfört med anledning av motionen 1975:43 och
motionen 1975:1262 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande yrkesinspektionens organisation med
anledning av motionerna 1975:43 och 1975:1262 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

GOTAB 75 9142 S Slockholm 1975