Socialutskottets betänkande nr 14
SoU 1975:14
Nr 14
Socialutskottets betänkande med anledning av dels propositionen
1975:18 med förslag till steriliseringslag, m. m. jämte motion, dels
propositionen 1975:50 i vad avser förslag till lag om ändring i lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar
Propositioner
1 propositionen 1975:18 har regeringen (justitiedepartementet) föreslagit
riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade förslag till
1. steriliseringslag,
2. lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar,
3. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429).
I propositionen 1975:50 har regeringen (socialdepartementet), såvitt här
är i fråga, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag
till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar.
Övriga lagförslag i propositionen 1975:50 har behandlats av utskottet i
betänkandet 1975:8.
I detta betänkande behandlar utskottet en med anledning av propositionen
1975:18 väckt motion, 1975:2008, av fru Kristensson ni. fl. (m). Motionsyrkandena
redovisas på s. 6 och 7.
De i propositionen 1975:18 och propositionen 1975:50 föreslagna ändringarna
i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna
handlingar har sammanförts och upptagits i ett av utskottet utarbetat
lagförslag. Detta lagförslag samt de i propositionen 1975:18 framlagda förslagen
till steriliseringslag och lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)
har följande lydelse.
I Riksdagen 1975. 12 sami. AV 14
SoU 1975:14
2
1 Förslag till
Steriliseringslag
Härigenom föreskrives följande.
1 S Denna lag äger tillämpning på sådant ingrepp i könsorganen som utan
att innebära kastrering medför varaktigt upphävande av fortplantningsförmågan
(sterilisering). Lagen gäller dock icke ingrepp som utförs som ett
led i behandlingen av kroppslig sjukdom.
2 S På egen begäran får den steriliseras som har fyllt tjugofem år och som
är svensk medborgare eller bosatt häri riket. Vägras sterilisering, skall frågan
omedelbart underställas socialstyrelsens prövning.
3 5 Ansöker den som fyllt aderton men icke tjugofem år och som är svensk
medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, för socialstyrelsen lämna
tillstånd därtill
1. om det föreligger beaktansvärd risk för att arvsanlag som kan medföra
allvarlig psykisk sjukdom eller abnormitet, svårartad kroppslig sjukdom eller
svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation),
2. i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel
eller svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa (medicinsk
indikation), eller
3. i samband med ansökan om fastställelse enligt 1 S lagen (1972:119)
om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt
föreligger för sådan fastställelse.
4 S Mot socialstyrelsens beslut i ärende om tillstånd till sterilisering för
talan ej föras.
5 S Sterilisering får ej ske utan att den som begär åtgärden noggrant har
informerats om ingreppets innebörd och följder samt, i förekommande fall,
om andra möjligheter att förebygga havandeskap.
6 5 Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra sterilisering.
Sterilisering av kvinna skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning
som socialstyrelsen godkänner.
7 S Den som har tagit befattning med steriliseringsärende får ej obehörigen
yppa vad han därvid erfarit om enskilds personliga förhållanden.
8 S Utför någon uppsåtligen sterilisering i strid med denna lag, dömes till
böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med
straff i brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976, då lagen (1941:282) om sterilisering
skall upphöra att gälla.
SoU 1975:14
3
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar
Härigenom föreskrives att 14 S lagen (1937:249)om inskränkningar i rätten
att utbekomma allmänna handlingar1 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse1
14 S1
Handlingar vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller
styrelsens föranstaltande upprättas till utredning i mål eller ärende hos domstol
eller i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande
kriminologisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upprättas
vid psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller
i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd
eller omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställning
hos myndighet eller i ärende om uttagning av anställd hos myndighet
till viss utbildning eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens arbetsklinik
eller kommunalt arbetsvårdsinstitut rörande prövning av handikappade
eller från arbetssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar
för arbete eller rörande arbetsträning av sådana personer; läkarutlåtanden
i ärenden om statlig personalpensionering; handlingar i ärenden enligt lagen
(1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall; handlingar rörande
uppsökande verksamhet som enligt lag åligger socialnämnd; handlingar i
ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd,
samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds
verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun, landstingskommun,
församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda att
inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling av alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds
verksamhet, allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring
eller eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eller allmän försäkringskassas
verksamhet, studiestöd under sjukdom, tillsyn å understödsföreningar,
hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande
kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må,
i vad de angå enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke
till annan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även
utan sådant samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om,
med hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna
i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer
att missbrukas till skada eller förklenande för den vilkens personliga förhållanden
i handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande
böra erforderliga förbehåll göras.
'Lagen omtryckt 1971:203
'Med föreslagen lydelse avses lydelse enligt förslag i prop. 1975:18 och prop. 1975:50.
'Senaste lydelse 1974:903.
1 * Riksdagen 1975. 12 sami. Nr 14
SoU 1975:14
4
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Angår handling, som i forsta stycket avses, någons intagning, vård eller
behandling å anstalt eller inrättning eller någons vård eller behandling av
läkare annorstädes än å anstalt, och linnes grundad anledning antaga att
genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller behandlingen
skulle motverkas eller någons personliga säkerhet sättas i fara, må utlämnande
vägras, ändock att enligt bestämmelserna i Törsta stycket utlämnande
bort ske. Likaledes må utbekommande av handling, utvisande vem som
gjort anmälan i ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd
eller rörande behandling av alkoholister eller vem som eljest lämnat upplysningar
i sådant ärende, vägras, om grundad anledning finnes att antaga
att den, om vilken anmälan gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle missbruka
kännedom i berörda hänseende till skada för annan person.
Vad i denna paragraf stadgas har Vad i denna paragraf stadgas har
icke avseende å myndighets beslut icke avseende å myndighets beslut
som särskilt utfärdats eller i protokoll
upptagits, där fråga ej är om
barnavårdsnämnds, nykterhetsnämnds,
riksförsäkringsverkets eller
allmän försäkringskassas beslut,
centrala studiestödsnämnden beslut
rörande studiestöd under sjukdom
eller om beslut i ärende som
rör tillämpningen av lagen om fastställande
av könstillhörighet i vissa
fall, smittskyddslagen (1968:231) såvitt
den angår veneriska sjukdomar,
abortlagen (1974:595), lagen
(1941:282) om sterilisering eller lagen
(1944:133) om kastrering.
som särskilt utfärdats eller i protokoll
upptagits, där fråga ej är om
barnavårdsnämnds, nykterhetsnämnds,
riksförsäkringsverkets eller
allmän försäkringskassas beslut,
centrala studiestödsnämnden beslut
rörande studiestöd under sjukdom
eller om beslut i ärende som
rör tillämpningen av lagen om fastställande
av könstillhörighet i vissa
fall, smittskyddslagen (1968:231) såvitt
den angår veneriska sjukdomar,
abortlagen (1974:595), steriliseringslagen
(1975:000), lagen (1944:133) om
kastrering eller transplantationslagen
(1975:000), såvitt angar tillstånd enligt
4 § nämnda lag.
Uppgifter och anteckningar, vilka tillhöra de i kommunerna förda socialregistren,
må ej utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om socialregister.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.
SoU 1975:14
5
3 Förslag till
Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)
Härigenom föreskrives att 41 8 rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
41 §!
Offentligt biträde kan förordnas i mål eiler ärende
1. hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning
enligt 8 eller 9 S eller utskrivning enligt 16 eller 19 8 lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,
2. hos beslutsnämnd eller psykiatriska nämnden angående inskrivning
i eller utskrivning från vårdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967:940)
angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller placering av
särskolelev enligt 28 § samma lag,
3. hos förvaltningsdomstol angående tvångsintagning i allmän vårdanstalt
för alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 $ lagen (1954:579) om nykterhetsvård
eller kvarhållande enligt 45 8 samma lag,
4. angående omhändertagande för samhällsvård enligt 29 § barnavårdslagen
(1960:97) eller utredning enligt 30 § samma lag eller angående sådan
samhällsvårds slutliga upphörande enligt 42 § samma lag,
5. hos förvaltningsdomstol angående intagning i eller utskrivning från
ungdomsvårdsskola enligt barnavårdslagen (1960:97),
6. hos utlänningsnämnden enligt utlänningslagen (1954:193),
7. angående förpassning eller utvisning enligt utlänningslagen (1954:193),
8. angående avvisning enligt utlänningslagen (1954:193), dock ej hos polismyndighet,
såvida icke utlänningen enligt 35 5 samma lag hållits i förvar
längre än en vecka,
9. angående verkställighet enligt utlänningslagen (1954:193), om underställning
skett hos centrala utlänningsmyndigheten med stöd av 58 8 andra
stycket samma lag eller om utlänningen enligt 35 $ samma lag hållits i
förvar längre än en vecka,
10. angående uppehållstillstånd, om utlänningsnämndens yttrande på
grund av 12 S första stycket utlänningslagen (1954:193) skall inhämtas,
11. angående föreskrifter som meddelas enligt 9 eller 34 8 utlänningslagen
(1954:193),
12. angående hemsändande av utlänning med stöd av 71 8 första stycket
utlänningslagen (1954:193),
13. angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap.
brottsbalken,
14. angående återintagning i anstalt enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken,
‘Lagen omtryckt 1973:247.
2Senaste lydelse 1974:1091.
SoU 1975:14
6
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15. angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt
lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge
angående verkställighet av straff m. m. eller lagen (1972:260) om internationellt
samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
16. angående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning till Danmark,
Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller
behandling,
17. angående kastrering enligt la- 17. angående kastrering enligt lagen
(1944:133) om kastrering eller gen (1944:133) om kastrering, om
sterilisering enligt lagen (1941:2#2) om giltigt samtycke till åtgärden ej lämsterilisering,
om giltigt samtycke till näts,
åtgärden ej lämnats,
18. hos centrala utlänningsmyndigheten eller regeringen enligt lagen
(1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund,
19. angående verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt
lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd
med internationell bakgrund, om utlänningen hållits i förvar längre än en
vecka.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.
Motion
I motionen 1975:2008 av fru Kristensson m. fl. (m) hemställs att riksdagen
1. antar följande
Förslag till
Steriliseringslag
Härigenom föreskrives följande.
1 S Denna lag äger tillämpning på sådant ingrepp i könsorganen som utan
att innebära kastrering medför varaktigt upphävande av fortplantningsförmågan
(sterilisering). Lagen gäller dock icke ingrepp som utförs som ett
led i behandlingen av kroppslig sjukdom.
2 ^ På egen begäran för den steriliseras som har fyllt tjugofem år och som
är svensk medborgare eller bosatt här i riket. Vägras sterilisering, skall frågan
omedelbart underställas socialstyrelsens prövning.
3 5 Ansöker den som fyllt aderton men icke tjugofem år och som är svensk
SoU 1975:14
7
medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen lämna
tillstånd därtill
1. om det föreligger beaktansvärd risk för att arvsanlag som kan medföra
allvarlig psykisk sjukdom eller abnormitet, svårartad kroppslig sjukdom eller
svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation),
2. i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel
eller svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa (medicinsk
indikation), eller
3. i samband med ansökan om fastställelse enligt I Si lagen (1972:119)
om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt
föreligger för sådan fastställelse.
4 i; För den som på grund av rubbad själsverksamhet är varaktigt oförmögen
att med laga verkan själv begära sterilisering eller lämna giltigt samtycke
därtill får efter ansökan av särskilt utsedd god man av socialstyrelsen
lämnas tillstånd till sterilisering
1. för den som fyllt aderton år, om någon av de i 3 5 angivna förutsättningarna
föreligger, eller
2. för den som fyllt tjugofem år, om det med skäl kan antagas att sterilisering
är till väsentlig fördel för den ansökan gäller.
5 5; Talan mot socialstyrelsens beslut i ärende om tillstånd till sterilisering
föres hos kammarrätten.
6 ?; Sterilisering får ej ske utan att den som begär åtgärden noggrant har
informerats om ingreppets innebörd och följder samt, i förekommande fall,
om andra möjligheter att förebygga havandeskap.
7 Si Endast den som är behörig att utöva läkaryrket får utföra sterilisering.
Sterilisering av kvinna skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning
som socialstyrelsen godkänner.
8 Si Den som har tagit befattning med steriliseringsärende får ej obehörigen
yppa vad han därvid erfarit om enskilds personliga förhållanden.
9 Si Utför någon uppsåtligen sterilisering i strid med denna lag, dömes till
böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med
straff i brottsbalken.;
2. hos regeringen uttalar att den i propositionen 1975:18 föreslagna nämnden
för abort- och steriliseringsärenden bör kompletteras med ledamot som
innehar eller har innehaft domarämbete;
3. uttalar vikten av noggrann uppföljning av steriliseringsärenden enligt
den föreslagna lagen, bl. a. i syfte att skapa underlag för olika slags medicinska
och psykiatriska bedömningar.
SoU 1975:14
Utskottet
Inledning
I propositionen 1975:18 läggs fram förslag till ny steriliseringslag.
Enligt den föreslagna nya lagen skall varje man och kvinna som har
fyllt 25 år och själv begär det få bli steriliserad. För motsvarande ingrepp
på den som ännu inte har uppnått 25 års ålder krävs tillstånd från socialstyrelsen.
Sådant tillstånd kan bevljas om genetiska (eugeniska) eller, såvitt
gäller kvinna, medicinska skäl för sterilisering föreligger samt i samband
med könsbyte. Sterilisering skall aldrig få företas på personer som inte har
fyllt 18 år.
För att så långt möjligt förebygga att sterilisering sker på grund av ett
förhastat beslut av den steriliseringssökande innehåller lagen regler om viss
föregående obligatorisk information. Vid behov skall information ges av
läkare.
Det betonas i propositionen att sterilisering skall få företas endast för
att tillgodose den enskildes intressen. De möjligheter som nu finns för anhöriga,
myndigheter eller andra representanter för det allmänna att ta initiativ
till sterilisering avskaffas därför helt.
Sterilisering av kvinna skall företas på sjukhus eller annan godkänd sjukvårdsinrättning.
Såväl informationsverksamheten som operation och efterkontroll
skall ersättas genom den allmänna sjukförsäkringen.
Som bakgrund till propositionsförslaget må nämnas följande. Riksdagen
anhöll år 1970 om en översyn av 1941 års steriliseringslag. En sakkunnig
tillkallades år 1972 för att göra översynen. Den sakkunnige - steriliseringsutredningen
- avlämnade i juni 1974 sitt betänkande (SOU 1974:25) Fri
sterilisering. Vid remissbehandlingen av betänkandet har i princip samtliga
remissinstanser tillstyrkt att detta läggs till grund för ny lagstiftning. Den
i propositionen förordade steriliseringslagstiftningen, vilken ovan redovisats
i sina huvuddrag, bygger i huvudsak på de riktlinjer utredningen föreslagit.
I 1941 års steriliseringslag uppställs som villkor för sterilisering att någon
av i lagen angivna steriliseringsindikationer är uppfylld. Sterilisering för
ske på eugenisk, social eller medicinsk indikation. Den sistnämnda indikationen
är tillämplig endast på kvinna. Sterilisering på social indikation
förekommer mycket sällan. Sterilisering får också företas i samband med
könsbyte. Frågan om rätten till sterilisering prövas i princip av socialstyrelsen.
För sterilisering krävs samtycke utom i fall då vederbörande på grund
av rubbad själsverksamhet saknar förmåga att lämna giltigt samtycke.
Förutsättningar för sterilisering
Utskottet ansluter sig till den principiella grundsyn på vilken förslagen
i propositionen bygger, nämligen att frågan om sterilisering i första hand
Sol! 1975:14
9
är en personlig angelägenhet. Rätten att själv fö bestämma när man vill
ha barn och hur många framstår för allt fler människor i dag som en självklarhet.
Under förutsättning att den enskilde har fattat sitt beslut efter moget
övervägande och med tillgång till fullständig information om steriliseringsingreppets
innebörd och följder samt i förekommande fall om andra möjligheter
att förebygga havandeskap saknas därför, som föredragande departementschefen
framhåller, anledning att bibehålla den nuvarande ordningen
som enligt vad ovan sagts innebär att beslutet regelmässigt måste
kompletteras med ett särskilt tillstånd från myndighet. Mot denna bakgrund
bör alltså, som också föreslås i propositionen, huvudregeln i den nya lagen
vara att det i princip överlämnas till den enskilde att avgöra om han vill
bli steriliserad.
I de fall då medicinska kontraindikationer föreligger får det i första hand
ankomma på läkaren att avgöra om det finns hälsorisker som är så påtagliga
att de bör utgöra hinder mot ett steriliseringsingrepp. Det framstår enligt
utskottets mening inte som nödvändigt att särskilt ange detta i lagtexten.
Eftersom sterilisering alltjämt måste betraktas som en operation av definitiv
karaktär ansluter sig utskottet till att i den nya lagen vissa regler
uppställs som är ägnade att motverka att sterilisering sker på grund av
ett förhastat beslut av den steriliseringssökande. Utskottet anser det härvidlag
motiverat att en nedre åldersgräns fastställs för sterilisering på egen
begäran. I propositionen diskuteras utförligt frågan om var gränsen skall
sättas. Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att gränsen skall
sättas vid 25 år. För personer som är yngre bör det, som också föreslås
i propositionen, finnas vissa möjligheter att fö sterilisering, dock under förutsättning
att de uppnått myndig ålder. För denna grupp bör, efter tillstånd
av socialstyrelsen, sterilisering få utföras, då sådan genetisk eller, i fråga
om kvinna, medicinsk indikation, som närmare preciseras i propositionens
lagförslag, föreligger. Även vid könsbyte skall sterilisering få ske då den
sökande befinner sig i åldern 18-25 år.
Steriliseringsutredningen tar bestämt avstånd från tanken på annat än
frivillig sterilisering. Detta ställningstagande bör emellertid enligt utredningens
mening inte hindra att även personer som inte är rättskapabla skall
kunna ges möjlighet till sterilisering i vissa fall. Enligt förslaget skall sålunda
tillstånd kunna ges för den som fyllt 25 år om det med skäl kan antas
att sterilisering är till väsentlig fördel för den ansökan gäller eller, för den
som fyllt 18 år, om någon av de i nästföregående stycke angivna förutsättningarna
föreligger. Tillstånd skall ges av socialstyrelsen efter ansökan av
särskilt utsedd god man. I motionen 1975:2008 av fru Kristensson m. fl.
(m) förordas att bestämmelser införs i steriliseringslagen av det innehåll
som utredningen sålunda föreslagit.
1 enlighet med vad utredningen och föredragande departementschefen
uttalar bör samhället arbeta för att vidga möjligheterna för psykiskt utvecklingsstörda
och psykiskt sjuka att föra ett normalt liv i alla avseenden.
De bör så långt möjligt tillerkännas samma rättigheter som andra människor.
SoU 1975:14
10
Den möjlighet till sterilisering utan vederbörandes eget samtycke som den
nuvarande lagen ger, anför departementschefen, synes emellertid vara uttryck
för en annan inställning till de psykiskt stördas rätt att i så stor utsträckning
som möjligt själva bestämma över förhållanden som rör deras
livssituation. Det finns därför starka skäl att ifrågasätta om man i den enskildes
intresse bör bibehålla en sådan ordning.
Utskottet har tidigare anslutit sig till den bärande principen i lagförslaget,
nämligen att sterilisering i framtiden bör vara frivillig. Som motionärerna
framhåller torde inte heller steriliseringsutredningen ha avsett annat. Ställningstagandet
till motionsyrkandet blir därför främst beroende av om samtycke
till sterilisering som ges av en särskilt förordnad god man i förening
med en önskan om sterilisering från den icke rättskapables sida kan anses
uppfylla kravet på frivillighet. För det begränsade antal människor, som
enligt förslaget i propositionen i här aktuellt avseende torde böra hänföras
till icke rättskapabla, kan man utgå ifrån att initiativet till sterilisering i
flertalet fall skulle komma från anhörig eller annan som aktualiserade ett
godmansförordnande. Som förutsättning för sterilisering i dessa fall skulle
enligt motionen gälla att ingreppet är till väsentlig fördel för den som blir
föremål för det. I sakens natur ligger att en sådan bedömning ofta skulle
kunna komma att ske utifrån delvis andra utgångspunkter än då en person
med full insikt om ett steriliseringsingrepps verkningar gör motsvarande
bedömning såvitt rör ett ingrepp på honom själv. Risken för att vid en
prövning enligt motionsförslaget värderingar skulle komma att anläggas som
även var färgade av samhällets intresse att undvika oönskade graviditeter
är enligt utskottets mening uppenbar. Svårigheten när det gäller att bereda
möjlighet för vissa av de icke rättskapabla till ett så långt möjligt normalt
sexualliv torde nämligen främst ha sin grund i de önskemål som även från
samhällets sida kan finnas att förhindra graviditeter i det enskilda fallet.
Mot den angivna bakgrunden anser sig utskottet böra ansluta sig till departementschefens
åsikt att det, med hänsyn till att sterilisering i allmänhet
innebär en oåterkallelig åtgärd, ur humanitär synpunkt inte bör förekomma
att steriliseringsingrepp medges utan att den som ingreppet gäller själv önskar
detta och därtill har insikt om följderna av ingreppet. Utskottet kan således
inte tillstyrka motionen i här aktuell del.
Ställningstagandet till om rättskapacitet föreligger vid en steriliseringsansökan
torde, som departementschefen anfört, främst vara en rent medicinsk
fråga. För att garantera att steriliseringar inte utförs på personer utan
insikt om ingreppets innebörd förordas i propositionen att - i enlighet med
vad som behandlas i det följande - den som meddelar förberedande information
i ärendet skall åläggas skyldighet att vid behov särskilt uppmärksamma
vederbörande operatör på frågan om den steriliseringssökandes psykiska
status. I tveksamma fall skall utlåtande från t. ex. psykiater kunna
inhämtas. Utskottet återkommer till denna fråga.
1 propositionen föreslås att i steriliseringslagen tas in bestämmelse av
innehåll att sterilisering inte för ske utan att den som begär åtgärden noggrant
SoU 1975:14
har informerats om ingreppets innebörd och följder samt, i förekommande
fall, om andra möjligheter att förebygga havandeskap. Liksom kravet på
att den sökande i allmänhet skall ha uppnått 25 års ålder har bestämmelsen
till syfte att så långt möjligt förebygga att sterilisering sker på grund av
ett förhastat beslut.
Utskottet biträder förslaget.
Utskottet ansluter sig också till förslaget att den informations- och rådgivningsverksamhet
som behövs i steriliseringsärenden skall inlemmas med
preventivmedels- och abortrådgivningsverksamheten. Socialförsäkringsutskottet
har i betänkandet SfU 1975:16 tillstyrkt förslag i propositionen
1975:36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m. om att
i fortsättningen ersättning från den allmänna försäkringen skall utgå för
rådgivning i steriliseringsärenden i samma ordning som ersättning för preventivmedels-
och abortrådgivning, dvs. enligt bestämmelser som meddelas
i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet
m. m.
Förfarandet m. m.
I enlighet med vad som anförs i propositionen kan en komplettering
med ytterligare medicinskt inriktad rådgivning behöva ske av den information
som en steriliseringssökande kan få på en mödravårdscentral, på
annan rådgivningsbyrå eller hos annat organ som redan nu ger information
och råd angående födelsekontroll och abort. En sådan komplettering kan
avse operationsmetod, operationens konsekvenser, nödvändiga efterkontroller
m. m. Som socialstyrelsen framhåller i sitt remissyttrande bör den kvalificerade
medicinska rådgivning det här är fråga om i första hand ges av
den opererande läkaren. Utskottet vill understryka angelägenheten av att
den steriliseringssökande i ett tidigt skede underrättas om den möjlighet
som finns till denna rådgivning och att, även då rådgivningen lämnas av
annan än den opererande läkaren, verksamheten organiseras så att rådgivningen
blir praktiskt lättillgänglig för sökanden.
Som berörts i samband med behandlingen av frågan om sterilisering av
icke rättskapabla kan det psykiska tillståndet hos den steriliseringssökande
ibland vara sådant att en mera ingående läkarkontakt från olika
utgångspunkter framstår som nödvändig. Sveriges läkarförbund och Svenska
läkaresällskapet har i denna del uttalat att man måste räkna med att det
vid informationstillfället kan uppkomma misstanke om psykisk sjukdom,
insufficiens, personlighetsavvikelser eller steriliseringsmotiv som härrör från
psykisk störning i vidare bemärkelse. Denna typ av psykiatrisk kontraindikation
mot sterilisering bör enligt samma remissinstansers mening lämpligen
föranleda psykiatrisk undersökning eller behandling i stället för sterilisering.
Liksom departementschefen instämmer utskottet i detta uttalande.
Vidare kan det, som tidigare framhållits, för bedömningen av en steriliserin^ssökandes
möjligheter att förstå ingreppets innebörd och att samtycka
SoU 1975:14
12
till det i vissa fall framstå som motiverat att infordra ett särskilt utlåtande
från psykiater eller annan medicinsk specialist.
För att behovet av läkarkontakt i bl. a. de nämnda situationerna skall
bli tillgodosett föreslås i propositionen en ordning som innebär att den kurator
eller motsvarande befattningshavare som meddelar den obligatoriska informationen
till sökanden skall vara skyldig att i tveksamma fall se till
att den steriliseringssökande remitteras till psykiater eller annan medicinsk
specialist. Föredragande departementschefen anför i detta sammanhang
vidare följande.
Även i fall då särskild läkarkontakt inte anses nödvändig men kuratorn
fått kännedom om att den steriliseringssökande lider eller har lidit av psykiska
besvär e. d. skall operatören göras uppmärksam på detta förhållande.
Jag föreslår därför att den bekräftelse, som den steriliseringssökande efter
att ha erhållit del av den obligatoriska informationen enligt förslaget skall
underteckna, alltid skall förses med särskild anteckning av den som har
lämnat informationen angående förekomsten av sådana upplysningar angående
sökandens förhållanden som vederbörande läkare enligt vad nyss
sagts bör få vetskap om. För det fall opererande läkaren därefter finner
att vederbörandes samtycke till operationen inte kan godtas eller att det
föreligger så allvarliga kontraindikationer att steriliseringsingrepp inte bör
utföras föreslår jag att denne skall vara skyldig att omedelbart hänskjuta
avslagsbeslutet till socialstyrelsen för dess prövning.
I motionen 1975:2008 anförs efter i huvudsak samma redovisning, som
här lämnats, att kontentan av det i propositionen anförda blir att rådgivande
och/eller informerande kurator, som uppenbarligen saknar djupare insikter
i psykiatri och således måste betraktas som lekman i dessa frågor, skall
ha uppdraget att vara observant på var och en som rådför eller informerar
sig om sterilisering utifrån misstanke om psykisk otillräcklighet. Vetskapen
om den saken torde avhålla många, kanske de flesta, från att begära sterilisering,
allra helst dem som kanske uppfattar situationen som känslig
och genant. Därmed blir, anför motionärerna, propositionen ett slag i luften.
De utvecklar ytterligare sina synpunkter. Motionärerna synes mena att situationen
i förevarande hänseende skulle vara en annan om motionens förslag
om sterilisering av icke rättskapabla genomfördes.
Utskottet anser att de farhågor motionärerna ger uttryck åt är överdrivna.
I och med att en person är beredd att överväga ett så viktigt beslut
som att låta fortplantningsförmågan varaktigt upphävas torde några vägande
invändningar inte kunna riktas mot att det i samband med obligatorisk
information i steriliseringsärendet även uppmärksammas om det finns någon
omständighet som kan ha betydelse för bl. a. frågan om giltigt samtycke
föreligger eller ej. Att kurator eller annan befattningshavare utan läkarutbildning
mycket väl kan göra iakttagelser av angivet slag eller inhämta
faktiska uppgifter från den sökande, som kan vara av betydelse för den
läkare som skall ta ställning i steriliseringsfrågan, har inte heller bestritts
SoU 1975:14
13
i de remissyttranden som avgetts av Sveriges läkarförbund och Svenska
läkaresällskapet. På grund av det anförda har utskottet inte något att erinra
mot vad som anförs i propositionen i här aktuell del rörande förfarandet
i steriliseringsärenden. Utskottet vill tillägga att det framstår som svårförståeligt
att ett bifall till motionsyrkandet skulle förändra problemställningen.
Det skulle nämligen vid ett system med godmansförordnande för den som
är icke rättskapabel krävas, att man i steriliseringsärenden uppmärksammade
om god man behövde förordnas.
I de fall sterilisering enligt gällande lag endast får företas med socialstyrelsens
tillstånd sker prövningen av förutsättningarna för sterilisering
av styrelsens socialpsykiatriska nämnd. Samma nämnd prövar även abortansökningar.
Enligt socialstyrelsens instruktion ingår i nämnden fyra ledamöter.
Två av dessa har utsetts av regeringen, nämligen ordföranden,
som är läkare, och en lekmannaledamot. De övriga ledamöterna utgörs av
en hos socialstyrelsen anställd läkare, som är föredragande i nämnden, och
den ledamot av styrelsens vetenskapliga råd, som företräder arvsbiologi och
arvshygien.
Enligt propositionens lagförslag skall som tidigare nämnts steriliseringsansökan
från person som är mellan 18 och 25 år prövas av socialstyrelsen
innan sterilisering får ske. Styrelsen skall även överpröva läkares beslut att
vägra sterilisering av person över 25 år. Prövningarna avses ske i styrelsens
socialpsykiatriska nämnd, som i fortsättningen skall benämnas nämnden
för abort- och steriliseringsärenden och tillföras en femte ledamot, nämligen
föredragande läkaren i mödrahälsovårds-, preventivmedels- och abortrådgivningsfrågor
vid styrelsen. Med hänsyn till att prövningarna i regel kommer
att gälla frågan om genetiska eller medicinska steriliseringsindikationer
föreligger har det inte bedömts nödvändigt att ha tillgång till annan expertis
än den nämnden sålunda kommer att besitta. Vid behov skall nämnden
dock kunna tillkalla exempelvis juridisk expertis eller företrädare för de
medicinska specialiteterna gynekologi och urologi. Nämndens beslut skall
inte kunna överklagas. I anslutning till det anförda vill utskottet nämna
att regeringen - utan att ändring skett av bestämmelserna i socialstyrelsens
instruktion rörande nämndens sammansättning - i december förra året förordnat
hos socialstyrelsen föredragande läkare i obstetrik och gynekologi
att vara ledamot i nämnden t. o. m. utgången av innevarande år.
Motionärerna i motionen 1975:2008 anser att det är otillfredsställande
av såväl praktiska som formella skäl att det inte i nämnden ingår någon
ledamot som innehar eller innehaft domarämbete. Motionärerna hänvisar
till att erfarenheterna från Danmark visar att det krävs juridisk expertis
för att klara upp de ofta förekommande hemvistfrågorna. Närvaron av en
jurist i nämnden torde också rent formellt uppfattas som en rättssäkerhetsgaranti.
Motionärerna anser vidare att det av rättssäkerhetsskäl bör finnas
möjlighet att överklaga socialstyrelsens beslut till kammarrätten. Motionärerna
hänvisar till att den omständigheten att prövning i högre instans
medför tidsutdräkt inte kan åberopas då det gäller steriliseringsärenden. I
SoU 1975:14
14
detta hänseende skiljer sig sådana ärenden från abortärenden, där besvärsrätt
saknas.
Motionärernas bedömning av behovet av juridisk expertis i nämnden
för abort- och steriliseringsärenden och av besvärsrätt över nämndens beslut
torde främst böra ses mot bakgrund av det förslag som läggs fram i motionen
när det gäller tillståndsärenden, som berör personer med rubbad själsverksamhet,
och som utskottet avstyrkt. Ett förfarande i steriliseringsärenden
i enlighet med vad som föreslagits i propositionen och som biträtts av utskottet
utgör enligt utskottets mening tillräcklig garanti för att även de
rent juridiska frågor som kan uppkomma i steriliseringsärenden skall kunna
behandlas på ett ur rättssäkerhetssynpunkt tillfredsställande sätt. Vad särskilt
gäller de av motionärerna nämnda hemvistfrågorna förutsätter utskottet att
nämnden i steriliseringsärenden, där sökanden inte är svensk medborgare,
på samma sätt som i likartade ärenden enligt abortlagen kommer att utnyttja
sin möjlighet att anlita juridisk expertis för att avgöra frågan om vederbörande
är att anse som bosatt i riket eller ej. Utskottet ansluter sig sålunda
till vad som anförs i propositionen i här aktuellt avseende. Motionen avstyrks
i motsvarande del.
Utskottet anser att en besvärsrätt i steriliseringsärenden varken är ändamålsenlig
eller behövlig med hänsyn till att den helt övervägande delen
av de frågor som nämnden skall pröva enligt steriliseringslagen torde komma
att utgöras av medicinska frågor. Utskottet kan inte finna det stötande ur
rättssäkerhetssynpunkt att den avvägning mellan olika intressen som därvid
måste ske inte kan överprövas av domstol. I enlighet härmed biträder utskottet
propositionsförslaget. Motionen avstyrks i motsvarande del.
Lagförslagen
Utskottet har i det föregående behandlat flertalet regler i propositionens
förslag till ny steriliseringslag. Utskottet har inte heller i övrigt något att
erinra mot lagförslaget.
Utskottet tillstyrker vidare de ändringar i sekretesslagen av redaktionell
natur, vilka framlagts dels i propositionen 1975:18, dels i propositionen
1975:50 med förslag till ny transplantationslag, m. m.
Slutligen tillstyrks en ändring i rättshjälpslagen, som föranleds av att den
nuvarande möjligheten till sterilisering utan vederbörandes eget samtycke
slopas.
Uppföljning av den nya lagstift ningen
Steriliseringsutredningen har i sitt betänkande framhållit vikten av att
den nya lagstiftningen följs upp, varigenom underlag skapas för att verkställa
olika slags medicinska och psykiatriska bedömningar. Vid remissbehandlingen
har förslaget i huvudsak biträtts. Svenska läkaresällskapet har i sammanhanget
framhållit att det är av stort intresse att vid en uppföljning
kartlägga ångerfallen. Frågan om sterilisering av man visar sig ha immu
-
SoU 1975:14
15
nologiska effekter av icke önskvärt slag bör även kartläggas.
Utredningsförslaget i denna del har inte närmare berörts i propositionen,
vilket påtalas i motionen 1975:2008. Riksdagen bör enligt motionärernas
mening betona vikten av en uppföljning av den nya lagen bl. a. i det syfte
som utredningen angivit.
Med hänsyn till de skiftande problemställningar av såväl psykiatrisk som
medicinsk natur som kan förutsättas uppkomma sedan den nya steriliseringslagen
trätt i kraft, är det angeläget att man redan i ett tidigt skede
är uppmärksam på lagens verkningar. Utskottet anser sig kunna förutsätta
att socialstyrelsen, som skall handlägga tillståndsärenden enligt lagen och
som kommer att utfärda tillämpningsföreskrifter till den, noggrant kommer
att följa tillämpningen av den nya lagstiftningen. Bland de frågor som därvid
särskilt torde böra uppmärksammas är frågan om effekterna av att de icke
rättskapabla inte kommer att kunna steriliseras och frågan om den obligatoriska
informationen till de steriliseringssökande. Med det anförda anser
sig utskottet ha besvarat motionsyrkandet.
Utskottet hemställer
1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionen 1975:2008 i motsvarande del antar det vid propositionen
1975:18 fogade förslaget till steriliseringslag,
2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen
1975:18 och propositionen 1975:50 antar det förslag till lag om
ändring i lagen (1937;249) om inskränkningar i rätten att utbekomma
allmänna handlingar som redovisas ovan på s. 3 och
4,
3. att riksdagen antar det vid propositionen 1975:18 fogade förslaget
till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),
4. beträffande sammansättningen av nämnden för abort- och steriliseringsärenden
att riksdagen avslår motionen 1975:2008 i
motsvarande del,
5. beträffande uppföljning av steriliseringsärenden att riksdagen
avslår motionen 1975:2008 i motsvarande del.
Stockholm den 29 april 1975
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: herrar Karlsson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c). Svensson
i Kungälv (s), Carlshamre (m). Larsson i Öskevik (c). Romanus (fp).
Johnsson i Blentarp (s), Nordberg (s). Åkerlind (m), fröken Andersson (c),
fru Marklund (vpk), fru Wigenfeldt (c), fru Lagergren (s), herr Alftin (s)
och fru Ohlin (s)*.
*Ej närvarande vid betänkandets justering.
SoU 1975:14
16
Reservationer
1. beträffande steriliseringslagens innehåll och beträffande sammansättningen
av nämnden för abort- och steriliseringsärenden av herrar Carlshamre (m) och
Åkerlind (m) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 9 med ”1
enlighet” och slutar på s. 10 med ”denna fråga” bort ersättas med text
av följande lydelse:
Som steriliseringsutredningen uttalar strävar man efter att låta exempelvis
utvecklingsstörda få ha ett så långt möjligt normalt sexualliv. Samtidigt
är det ofta inte lämpligt att detta sexualliv resulterar i havandeskap. I viss
utsträckning kan gängse preventivmedel ej användas, och sterilisering i familjeplanerande
syfte blir den enda tillämpliga preventivmetoden. Mot denna
bakgrund anser utskottet att starka skäl talar för utredningens uppfattning
att i den mån de som ej är rättskapabla har eller bör ges möjlighet till
fritt sexualliv, de också bör ha möjlighet att bli steriliserade. Under remissbehandlingen
av utredningsförslaget har emellertid vissa instanser ifrågasatt
om särbestämmelser för de icke rättskapabla över huvud behövs.
Det finns härvidlag skäl att särskilt diskutera vad som anförs av socialstyrelsen.
Myndigheten framhåller att en psykiskt utvecklingsstörd person
som är kapabel att ha ett normalt sexualliv med motsatt kön praktiskt taget
alltid är att betrakta som rättskapabel i aktuellt avseende. Vederbörande
kan därför "om än med tålamod och god pedagogik" läras vad sterilisering
innebär och därmed också själv besluta i frågan. I stort sett gäller detsamma
även för psykiskt sjuka, anför socialstyrelsen.
Enligt utskottets mening torde det, om regeringens förslag bifalles, många
gånger vara en ogörlig uppgift bl. a. för personalen på olika institutioner
för utvecklingsstörda att undvika att en sterilisering som sker efter en ansökan
som tillkommit som resultat av ”tålamod och god pedagogik” i realiteten
föga skiljer sig från en tvångssterilisering. Utskottet anser att det
förslag som lagts fram av utredningen och som förordats av motionärerna
i praktiken medför större garantier än propositionens förslag för att största
möjliga skydd för icke rättskapablas personliga integritet skapas. Genom
att en särskild god man skall tillsättas enligt det av utskottet sålunda förordade
förslaget undviker man att de personer - förmyndare och andra
som i dag har att svara för omvårdnaden av icke rättskapabla - hamnar
i intressekollisioner om de skulle belastas med initiativrätt enligt steriliseringslagen.
En ytterligare garanti för att den icke rättskapables intresse
kommer att tillvaratas är att steriliseringsfrågan skall prövas av socialstyrelsen.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet att i steriliseringslagen
tas in en regel som ger möjlighet till sterilisering av icke rättskapabla efter
ansökan av god man.
SoU 1975:14
17
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 12 med ”Utskottet
anser” och slutar pås. 14 med ”mot lagförslaget” bort ersättas med
text av följande lydelse:
Utskottet anser att de synpunkter motionärerna anför är beaktansvärda.
Det är uppenbart att som en följd av den möjlighet för icke rättskapabla
att bli steriliserade, som utskottet i det föregående förordat, det inte kommer
att ställas samma krav på att den kurator som skall meddela obligatorisk
information till en steriliseringssökande har förmåga att avgöra om den
sökande företer tecken på sådan psykisk avvikelse att det finns skäl att
särskilt undersöka om sökanden är förmögen att lämna giltigt samtycke
till sterilisering. Det sagda hindrar inte att kurator eller annan befattningshavare
som i första hand skall meddela den obligatoriska informationen
till steriliseringssökande bör kunna rikta läkarens uppmärksamhet på omständigheter
som enligt befattningshavarens bedömning har betydelse för
frågan om den sökande är rättskapabel, men det skall i princip åligga läkaren
att bedöma behovet av eventuellt godmansförordnande.
I de (= utskottet) innevarande år.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1975:2008 att
det är otillfredsställande av såväl praktiska som formella skäl att det inte
i nämnden för abort- och steriliseringsärenden ingår ledamot som innehar
eller innehaft domarämbete. Som vidare framhålls i motionen visar erfarenheterna
från Danmark att det krävs juridisk expertis för att klara upp
de ofta förekommande hemvistfrågorna. Närvaron av jurist i nämnden torde
också rent formellt uppfattas som en rättssäkerhetsgaranti. Utskottet förordar
därför i enlighet med vad som yrkas i motionen att en ledamot som innehar
eller innehaft domarämbete skall ingå i nämnden för abort- och steriliseringsärenden.
Av rättssäkerhetsskäl bör det finnas möjlighet att hos kammarrätten besvära
sig över socialstyrelsens beslut enligt steriliseringslagen. Utskottet tillstyrker
således att i enlighet med vad som yrkas i motionen 1975:2008
en regel härom tas in i lagen.
Utöver de ändringar i sterilieringslagen utskottet i det föregående föreslagit
- nämligen såvitt avser möjlighet för icke rättskapabla till sterilisering och
beträffande besvär över socialstyrelsens beslut - har utskottet inte något
att erinra mot lagförslaget.
dels att utskottet under 1 och 4 bort hemställa
1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motionen 1975:2008 i motsvarande del antar det i
propositionen 1975:18 framlagda förslaget till steriliseringslag
med den ändringen att lagen erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:
SoU 1975:14
18
Förslag till
Steriliseringslag
Härigenom föreskrives följande.
Regeringens förslag Reservanternas förslag
1 8
Denna lag äger tillämpning på sådant ingrepp i könsorganen som utan
att innebära kastrering medför varaktigt upphävande av fortplantningsförmågan
(sterilisering). Lagen gäller dock icke ingrepp som utförs som ett
led i behandlingen av kroppslig sjukdom.
2 §
På egen begäran får den steriliseras som har fyllt tjugofem år och som
är svensk medborgare eller bosatt här i riket. Vägras sterilisering, skall frågan
omedelbart underställas socialstyrelsens prövning.
3 §
Ansöker den som fyllt aderton men icke tjugofem år och som är svensk
medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen lämna
tillstånd därtill
1. om det föreligger beaktansvärd risk för att arvsanlag som kan medföra
allvarlig psykisk sjukdom eller abnormitet, svårartad kroppslig sjukdom eller
svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation),
2. i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel
eller svaghet skulle medföra allvarlig fara för kvinnans liv eller hälsa (medicinsk
indikation), eller
3. i samband med ansökan om fastställelse enligt 1 § lagen (1972:119)
om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt
föreligger för sådan fastställelse.
45
Mot socialstyrelsens beslut i ären- För den som på grund av rubbad
de om tillstånd till sterilisering får själsverksamhet är varaktigt oförtalan
ej föras. mögen att med laga verkan själv be
gära
sterilisering eller lämna giltigt
samtycke därtill får efter ansökan av
särskilt utsedd god man av socialstyrelsen
lämnas tillstånd till sterilisering
1.
för den som fyllt aderton år, om
någon av de i 3 § angivna förutsättningarna
föreligger, eller
SoU 1975:14
19
Regeringens förslag
Sterilisering får ej ske utan att den
som begär åtgärden noggrant har informerats
om ingreppets innebörd
och följder samt, i förekommande
fall, om andra möjligheter att förebygga
havandeskap.
Endast den som är behörig att utöva
läkaryrket får utföra sterilisering.
Sterilisering av kvinna skall ske på
allmänt sjukhus eller på annan sjukvårdsinrättning
som socialstyrelsen
godkänner.
Den som har tagit befattning med
steriliseringsärende får ej obehörigen
yppa vad han därvid erfarit om enskilds
personliga förhållanden.
Utför någon uppsåtligen sterilisering
i strid med denna lag, dömes
till böter eller fängelse i högst sex
månader, om ej gärningen är belagd
med straff i brottsbalken.
Reseivanternas förslag
2. för den som fyllt tjugofem år,
om det med skäl kan antagas att sterilisering
är till väsentlig fördel för
den ansökan gäller.
5 §
Talan mot socialstyrelsens beslut
i ärende om tillstånd till sterilisering
föres hos kammarrätten.
6 §
Sterilisering får (= 5 § i regeringens
förslag) förebygga
havandeskap.
7 §
Endast den (= 6 § i regeringens
förslag) socialstyrelsen godkänner.
Den som (= 7 § i regeringens
förslag) personliga förhållanden.
9 8
Utför någon (= 8 § i regeringens
förslag ) i brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976, då lagen (1941:282) om sterilisering
skall upphöra att gälla.
4. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2008 i motsvarande
del ger regeringen till känna vad utskottet anfört om sammansättningen
av nämnden för abort- och steriliseringsärenden.
SoU 1975:14
20
2. beträffande uppföljning av steriliseringsärenden av herrar Carlshamre (m)
och Åkerlind (m) som anser
dels att det avsnitt på s. 15 i utskottets betänkande som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”besvarat motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
Utskottet
delar uppfattningen att med hänsyn till de skiftande problemställningar
av såväl psykiatrisk som medicinsk natur som kan förutsättas
uppkomma sedan den nya steriliseringslagen trätt i kraft, det är angeläget
att man redan i ett tidigt skede är uppmärksam på lagens verkningar. Eftersom
socialstyrelsen skall handlägga tillståndsärenden enligt lagen och kommer
att utfärda tillämpningsföreskrifter till den, bör det i första hand ankomma
på styrelsen att följa tillämpningen av den nya lagen. Det kan emellertid
också finnas anledning att, i överensstämmelse med vad som förordats
av steriliseringsutredningen, överväga huruvida någon institution som är
knuten till medicinsk fakultet bör få i uppdrag att göra uppföljning av steriliseringsärenden
efter tillkomsten av den nya lagstiftningen. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion 1975:2008 bör ges regeringen till
känna.
dels att utskottet under 5 bort hemställa
5. beträffande uppföljning av steriliseringsärenden att riksdagen
med bifall till motionen 1975:2008 i motsvarande del ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.
GOTAB 75 9404 S Stockholm 1975