Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets betänkande nr 14                SoU 1975:14

Nr 14

Socialutskottets betänkande med anledning av dels propositionen 1975:18 med förslag till steriliseringslag, m. m. jämte motion, dels propositionen 1975:50 i vad avser förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar

Propositioner

I propositionen 1975:18 har regeringen (justitiedeparlementel) föreslagit riksdagen au antaga följande vid propositionen fogade förslag lill

1.   Sleriliseringslag,

2.   lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen alt ut­bekomma allmänna handlingar,

3.   lag om ändring i rätlshjälpslagen (1972:429).

I propositionen 1975:50 har regeringen (socialdepartementet), såvitt här är i fråga, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att ut­bekomma allmänna handlingar.

Övriga lagförslag i propositionen 1975:50 har behandlats av utskottet i betänkandet 1975:8.

I detta betänkande behandlar utskottet en med anledning av propositionen 1975:18 väckt motion, 1975:2008, av fru Krislensson m. fi. (m). Motions­yrkandena redovisas på s. 6 och 7.

De i propositionen 1975:18 och propositionen 1975:50 föreslagna änd­ringarna i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätlen all utbekomma all­männa handlingar har sammanförts och upptagits i etl av utskoliet utarbetat lagförslag. Detta lagförslag samt de i propositionen 1975:18 framlagda för­slagen till steriliseringslag och lag om ändring i rätlshjälpslagen (1972:429) har följande lydelse.

Riksdagen 1975. 12 saml. Nr 14


 


SoU 1975:14                                                                          2

1  Förslag till Steriliseringslag

Härigenom föreskrives följande.

1    i Denna lag äger tillämpning på sådant ingrepp i könsorganen som ulan atl innebära kaslrering medför varaktigt upphävande av fortplantningsför­mågan (sterilisering). Lagen gäller dock icke ingrepp som utförs som ell led i behandlingen av kroppslig sjukdom.

2     På egen begäran får den steriliseras som har fyllt tjugofem år och som är svensk medborgare eller bosatt här i riket. Vägras sterilisering, skall frågan omedelbart underställas socialstyrelsens prövning.

3    s Ansöker den som fyllt aderton men icke tjugofem år och som är svensk medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen lämna tillstånd därtill

1. om det föreligger beaktansvärd risk för all arvsanlag som kan medföra
allvarlig psykisk sjukdom eller abnormitet, svårartad kroppslig sjukdom eller
svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation),

2.   i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel eller svaghet skulle medföra allvariig fara för kvinnans liv eller hälsa (medi­cinsk indikation), eller

3.   i samband med ansökan om fasislällelse enligt I i; lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt föreligger för sådan fasislällelse.

 

4    s Mot socialstyrelsens beslut i ärende om tillstånd till sterilisering får talan ej föras.

5    s Sterilisering får ej ske utan att den som begär åtgärden noggrant har informerats om ingreppels innebörd och följder saml, i förekommande fall, om andra möjligheter att förebygga havandeskap.

6     Endast den som är behörig alt utöva läkaryrkel får utföra sterilisering. Sterilisering av kvinna skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjuk­vårdsinrättning som socialstyrelsen godkänner.

7     Den som har tagit befattning med sleriliseringsärende får ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit om enskilds personliga förhållanden.

8     Utför någon uppsåtligen sterilisering i strid med denna lag, dömes lill böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976, då lagen (1941:282) om ste­rilisering skall upphöra att gälla.


 


SoU 1975:14                                                                           3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten att utbekom­ma allmänna handlingar

Härigenom föreskrives att 14 ;j lagen (1937:249)om inskränkningar i rätten atl utbekomma allmänna handlingar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

14 5;' Handlingar vilka av läkare eller hos socialstyrelsen eller på läkares eller styrelsens föranstaltande upprättas till utredning i mål eller ärende hos dom­stol eller i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden rörande kriminologisk undersökning för forskningsändamål; handlingar vilka upp­rättas vid psykologisk undersökning som utförts för forskningsändamål eller i samband med inskrivning av värnpliktiga eller yrkesvägledning, arbetsvärd eller omskolning eller i ärende om anställning eller upphörande av anställ­ning hos myndighet eller i ärende om uUagning av anställd hos myndighet till viss utbildning eller tjänstgöring; handlingar i ärenden hos statens ar­betsklinik eller kommunalt arbetsvårdsinstitut rörande prövning av han­dikappade eller från arbetssynpunkt svårbedömda personers förutsättningar för arbete eller rörande arbetsträning av sådana personer; läkarutlåtanden i ärenden om statlig personalpensionering; handlingar i ärenden enligt lagen (1972:1 l9)om fastställande av könstillhörighet i vissa fall; handlingar rörande uppsökande verksamhet som enligt lag åligger socialnämnd; handlingar i ärenden rörande hälsovård, sjukvård, socialhjälp, understöd vid barnsbörd, samhällets barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds verksamhet, sådan familjerådgivning som drives av kommun, lands­tingskommun, församling eller kyrklig samfällighet, rätt för enskilda att inköpa alkoholhalliga drycker, behandling av alkoholister eller eljest nyk-terheisnämnds verksamhet, allmän försäkring eller yrkesskadeförsäkring eller eljest riksförsäkringsverkets, försäkringsrådets eller allmän försäkrings­kassas verksamhet, studiestöd under sjukdom, tillsyn å understödsförening­ar, hjälpverksamhet vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar, som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga förhållanden, icke utan hans samtycke lill annan utlämnas tidigare än sjuttio år efter handlingens datum. Även ulan sådanl samtycke skall dock handling som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till del ändamål för vilket utlämnande åstundas och omstän­digheterna i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas lill skada eller förklenande för den vilkens personliga för­hållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga. Vid utlämnande böra erforderiiga förbehåll göras.

'Lagen omtryckt  1971:203

'Med föreslagen lydelse avses lydelse enligt förslag i prop. 1975:18 och prop. 1975:50.

'Senaste lydelse 1974:903.

1* Riksdagen 1975. 12 sand. Nr 14


 


SoU 1975:14


Nuvarande Ivdelse


Föreslagen lydelse


Angår handling, som i första stycket avses, någons intagning, vård eller behandling å anstalt eller inrättning eller någons vård eller behandling av läkare annorstädes än å anstalt, och finnes grundad anledning antaga att genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller behandlingen skulle motverkas eller någons personliga säkerhet sättas i fara, må utläm­nande vägras, ändock att enligt bestämmelserna i första stycket utlämnande bort ske. Likaledes må utbekommande av handling, utvisande vem som gjort anmälan i ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd eller rörande behandling av alkoholister eller vem som eljest lämnat upp­lysningar i sådant ärende, vägras, om grundad anledning finnes att antaga att den, om vilken anmälan gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle miss­bruka kännedom i berörda hänseende till skada för annan person.

icke av.seende å myndighets beslut som särskilt utfärdats eller i proto­koll upptagils, där fråga ej är om barnavårdsnämnds, nykterhets-nämnds, riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas beslut, centrala studiestödsnämndens be­slut rörande studiestöd under sjuk­dom eller om beslut i ärende som rör tillämpningen av lagen om fast­ställande av könstillhörighet i vissa fall, smiltskyddslagen (1968:231) så­vitt den angår veneriska sjukdomar, abortlagen (1974:595), lagen (1941:282) om sterilisering eller lagen (1944:133) om kaslrering.

Vad i denna paragraf stadgas har Vad i denna paragraf stadgas har

icke avseende å myndighets beslut som särskilt utfärdats eller i proto­koll upptagits, där fråga ej är om barnavårdsnämnds, nykterhets-nämnds, riksförsäkringsverkets eller allmän försäkringskassas beslut, centrala studieslödsnämndens be­slut rörande studiestöd under sjuk­dom eller om beslut i ärende som rör tillämpningen av lagen om fast­ställande av könstillhörighet i vissa fall, smittskyddslagen (1968:231) så­vitt den angår veneriska sjukdomar, abortlagen (1974:595), steriliscringsla-gen (1975:000), lagen (1944:133) om kaslrering eller transplantalionslagen (1975:000), såvitt angår tillstånd enligt 4 .s'' nämnda lag. Uppgifter och anteckningar, vilka tillhöra de i kommunerna förda so­cialregistren, må ej utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om so­cialregister.

Denna lag träder i kraft den  I januari  1976.


 


SoU 1975:14                                                                          5

3 Förslag till

Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)

Härigenom föreskrives att 41 i; rätlshjälpslagen (1972:429)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

41 S' Offentligt biträde kan förordnas i mål eller ärende

1. hos utskrivningsnämnd eller psykiatriska nämnden angående intagning
enligt 8 eller 9 s; eller utskrivning enligt 16 eller 19  lagen (1966:293) om
beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall,

2.   hos beslutsnämnd eller psykiatriska nämnden angående inskrivning i eller utskrivning från vårdhem eller specialsjukhus enligt lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda eller placering av särskolelev enligt 28 S samma lag,

3.   hos förvaltningsdomstol angående tvångsintagning i allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare enligt 18 eller 55 ij lagen (1954:579) om nykterhets­vård eller kvarhållande enligt 45 >:; samma lag,

4.   angående omhändertagande för samhällsvård enligt 29 S barnavårds­lagen (1960:97) eller utredning enligt 30 ij samma lag eller angående sådan samhällsvårds slutliga upphörande enligt 42 ?; samma lag,

5.   hos förvaltningsdomstol angående intagning i eller utskrivning från ungdomsvårdsskola enligt barnavårdslagen (1960:97),

6.   hos utlänningsnämnden enligt utlänningslagen (1954:193),

7.   angående förpassning eller utvisning enligt utlänningslagen (1954:193),

8.   angående avvisning enligt utlänningslagen (1954:193), dock ej hos po­lismyndighet, såvida icke utlänningen enligt 35 !; samma lag hållits i förvar längre än en vecka,

9.   angående verkställighet enligt utlänningslagen (1954:193), om under­ställning skett hos centrala utlänningsmyndigheten med stöd av 58 vi andra stycket samma lag eller om utlänningen enligt 35 i samma lag hållits i förvar längre än en vecka,

 

10.   angående uppehållstillstånd, om utlänningsnämndens yttrande på grund av  \1 första stycket utlänningslagen (1954:193) skall inhämtas,

11.   angående föreskrifter som meddelas enligt 9 eller 34 >; utlänningslagen (1954:193),

12.   angående hemsändande av utlänning med stöd av 71 >; första stycket utlänningslagen (1954:193),

13.   angående förverkande av villkorligt medgiven frihet enligt 26 kap. brottsbalken,

14.   angående återintagning i anstalt enligt 29 eller 30 kap. brottsbalken,

'Lagen omtryckt 1973:247. 'Senaste lydelse 1974:1091.


 


SoU 1975:14                                                            6

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

15.   angående verkställighet utomlands av frihetsberövande påföljd enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m. m. eller lagen (1972:260) om inlerna-lionelll samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,

16.   angående utlämning enligt lagen (1970:375) om utlämning lill Dan­mark, Finland, Island eller Norge for verkställighet av beslut om vård eller behandling,

17.   angående kaslrering enligt la-  17. angående kaslrering enligt la­gen (1944:133) om kaslrering eller gen (1944:133) om kaslrering, om sterilisering enligt lagen (1941:282) om gilligt samtycke till åtgärden ej läm-sieriliseriiig, om giltigt samtycke till     näts,

åtgärden ej lämnats,

18.   hos centrala ullänningsmyndigheten eller regeringen enligt lagen (1973:162) om särskilda åtgärder lill förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund,

19.   angående verkställighet av beslut om avvisning eller utvisning enligt lagen (1973:162) om särskilda åtgärder lill förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund, om utlänningen hållits i förvar längre än en vecka.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976.

Motion

I motionen 1975:2008 av fru Kristensson m. fl. (m) hemställs att riksdagen 1. antar följande

Förslag till Steriliseringslag

Härigenom föreskrives följande.

1  ; Denna lag äger tillämpning på sådanl ingrepp i könsorganen som utan alt innebära kaslrering medför varaktigt upphävande av fortplanlningsför-mågan (sterilisering). Lagen gäller dock icke ingrepp som utförs som ett led i behandlingen av kroppslig sjukdom.

2  >; På egen begäran får den steriliseras som har fyllt tjugofem år och som ursvensk medborgare eller bosatt häri riket. Vägras sterilisering, skall frågan omedelbart underställas socialstyrelsens prövning.

3  >; Ansöker den som fyllt aderton men icke ljugofem år och som är svensk


 


SoU 1975:14                                                             7

medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen lämna tillstånd därtill

1.   om del föreligger beaktansvärd risk för alt arvsanlag som kan medföra allvarlig psykisk sjukdom eller abnormitet, svårartad kroppslig sjukdom eller svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation),

2.   i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel eller svaghet skulle medföra allvariig fara för kvinnans liv eller häl.sa (medi­cinsk indikation), eller

3.   i samband med ansökan om fasislällelse enligi 1 i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt föreligger för sådan fasislällelse.

4 vj För den som på grund av rubbad själsverksamhet är varaktigt oför­
mögen att med laga verkan själv begära sterilisering eller lämna giltigt sam­
tycke därtill får efter ansökan av särskilt utsedd god man av socialstyrelsen
lämnas tillstånd till sterilisering

1.   för den som fyllt aderton år, om någon av de i 3  angivna förut­sättningarna föreligger, eller

2.   för den som fyllt tjugofem år, om del med skäl kan antagas atl ste­rilisering är lill väsentlig fördel för den ansökan gäller.

 

5   Talan mot socialstyrelsens beslut i ärende om tillstånd till sterilisering föres hos kammarrätten.

6   Sterilisering får ej ske ulan atl den som begär åtgärden noggrant har informerats om ingreppets innebörd och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter alt förebygga havandeskap.

7  j Endast den som är behörig  att utöva läkaryrkel får ulföra sterilisering. Sterilisering av kvinna skall ske på allmänt sjukhus eller på annan sjuk­vårdsinrättning som socialstyrelsen godkänner.

8   Den som har tagit befattning med steriliseringsärende får ej obehörigen yppa vad han därvid erfarit om enskilds personliga förhållanden.

9  S Utför någon uppsåtligen sterilisering i strid med denna lag, dömes lill böter eller fängelse i högst sex månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.;

 

2.    hos regeringen uttalar au den i propositionen 1975:18 föreslagna nämn­den för abort- och steriliseringsärenden bör kompletteras med ledamot som innehar eller har innehaft domarämbele;

3.    ullalar vikten av noggrann uppföljning av steriliseringsärenden enligt den föreslagna lagen, bl. a. i syfte alt skapa underlag för olika slags medi­cinska och psykiatriska bedömningar.


 


SoU 1975:14

Utskottet

Inledning

1 propositionen 1975:18 läggs fram förslag till ny steriliseringslag.

Enligt den föreslagna nya lagen skall varje man och kvinna som har fyllt 25 år och själv begär del få bli steriliserad. För motsvarande ingrepp på den som ännu inte har uppnått 25 års ålder krävs tillstånd från social­styrelsen. Sådant tillstånd kan bevljas om genetiska (eugeniska) eller, såvitt gäller kvinna, medicinska skäl för sterilisering föreligger samt i samband med könsbyte. Sterilisering skall aldrig få företas på personer som inle har fyllt 18 år.

För atl så långt möjligt förebygga all sterilisering sker på grund av ett förhastat beslut av den steriliseringssökande innehåller lagen regler om viss föregående obligatorisk information. Vid behov skall information ges av läkare.

Det betonas i propositionen atl sterilisering skall få företas endast för alt tillgodose den enskildes intressen. De möjligheter som nu finns för an­höriga, myndigheter eller andra representanter för del allmänna alt ta initiativ till sterilisering avskaffas därför helt.

Sterilisering av kvinna skall företas på sjukhus eller annan godkänd sjuk­vårdsinrättning. Såväl informationsverksamheten som operation och efter-kontroll skall ersättas genom den allmänna sjukförsäkringen.

Som bakgrund till propositionsförslaget må nämnas följande. Riksdagen anhöll år 1970 om en översyn av 1941 års steriliseringslag. En sakkunnig tillkallades år 1972 för alt göra översynen. Den sakkunnige - steriliserings­utredningen - avlämnade i juni 1974 sitt betänkande (SOU 1974:25) Fri sterilisering. Vid remissbehandlingen av betänkandet har i princip samtliga remissinstanser tillstyrkt att detta läggs till grund för ny lagstiftning. Den i propositionen förordade sleriliseringslagstiftningen, vilken ovan redovisats i sina huvuddrag, bygger i huvudsak på de riktlinjer utredningen föreslagit.

I 1941 års steriliseringslag uppställs som villkor för sterilisering att någon av i lagen angivna steriliseringsindikalioner är uppfylld. Sterilisering får ske på eugenisk, social eller medicinsk indikation. Den sistnämnda indi­kationen är tillämplig endast på kvinna. Sterilisering på social indikation förekommer mycket sällan. Sterilisering får också företas i samband med könsbyte. Frågan om rätten till sterilisering prövas i princip av socialsty­relsen. För sterilisering krävs samtycke utom i fall då vederbörande på grund av rubbad själsverksamhet saknar förmåga att lämna giltigt samtycke.

Förutsättningar för sterilisering

Utskottet ansluter sig lill den principiella grundsyn på vilken förslagen i propositionen bygger, nämligen att frågan om sterilisering i första hand


 


SoU 1975:14                                                            9

är en personlig angelägenhet. Rätlen att själv fä bestämma när man vill ha barn och hur många framstår för allt fier människor i dag som en själv­klarhet. Under förutsättning att den enskilde har fattat sitt beslut efter moget övervägande och med tillgång till fullständig information om steriliserings­ingreppels innebörd och följder samt i förekommande fall om andra möj­ligheter att förebygga havandeskap saknas därför, som föredragande de­partementschefen framhåller, anledning atl bibehålla den nuvarande ord­ningen som enligt vad ovan sagts innebär alt beslutet regelmässigt måste kompletteras med etl särskilt tillstånd från myndighet. Mot denna bakgrund bör alltså, som också föreslås i propositionen, huvudregeln i den nya lagen vara atl del i princip överlämnas lill den enskilde att avgöra om han vill bli steriliserad.

I de fall då medicinska kontraindikationer föreligger får del i första hand ankomma på läkaren att avgöra om del finns hälsorisker som är så påtagliga all de bör utgöra hinder mot etl steriliseringsingrepp. Del framstår enligt ulskottets mening inte som nödvändigt atl särskilt ange detta i lagtexten.

Eftersom sterilisering alltjämt måste betraktas som en operation av de­finitiv karaktär ansluter sig utskottet till att i den nya lagen vissa regler uppställs som är ägnade att motverka atl sterilisering sker på grund av ell förhastat beslut av den sleriliseringssökande. Utskottet anser del här­vidlag motiverat atl en nedre åldersgräns fastställs för sterilisering på egen begäran. 1 propositionen diskuteras ulföriigt frågan om var gränsen skall sällas. Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen att gränsen skall sättas vid 25 år. För personer som är yngre bör det, som också föreslås i propositionen, finnas vissa möjligheter alt få sterilisering, dock under för­utsättning alt de uppnått myndig ålder. För denna grupp bör, efter tillstånd av socialstyrelsen, sterilisering få utföras, då sådan genetisk eller, i fråga om kvinna, medicinsk indikation, som närmare preciseras i propositionens lagförslag, föreligger. Även vid könsbyte skall sterilisering få ske då den sökande befinner sig i åldern  18-25 år.

Steriliseringsutredningen tar bestämt avstånd från tanken pä annat än frivillig sterilisering. Detta ställningstagande bör emellertid enligt utredning­ens mening inle hindra att även personer som inle är rätiskapabla skall kunna ges möjlighet till sterilisering i vissa fall. Enligt förslaget skall sålunda tillstånd kunna ges för den som fyllt 25 år om del med skäl kan antas att sterilisering är till väsentlig fördel för den ansökan gäller eller, för den som fyllt 18 år, om någon av de i nästföregående stycke angivna förutsätt­ningarna föreligger. Tillstånd skall ges av socialstyrelsen efter ansökan av särskilt utsedd god man. I motionen 1975:2008 av fru Kristensson m. fi. (m) förordas att bestämmelser införs i steriliseringslagen -av det innehåll som utredningen sålunda föreslagit.

I enlighet med vad utredningen och föredragande departementschefen uttalar bör samhället arbeta för att vidga möjligheterna för psykiskt ut­vecklingsstörda och psykiskt sjuka all föra ett normall liv i alla avseenden. De bör så långt möjligt tillerkännas samma rättigheter som andra människor.


 


SoU 1975:14                                                           10

Den möjlighet lill sterilisering utan vederbörandes eget samtycke som den nuvarande lagen ger, anför departementschefen, synes emellertid vara ut­tryck för en annan inställning lill de psykiskt stördas rält all i så stor ut­sträckning som möjligt själva bestämma över förhållanden som rör deras livssituation. Del finns därför starka skäl atl ifrågasätta om man i den en­skildes intresse bör bibehålla en sådan ordning.

Utskottet har tidigare anslutit sig till den bärande principen i lagförslaget, nämligen att sterilisering i framtiden bör vara frivillig. Som motionärerna framhåller torde inle heller steriliseringsutredningen ha avsett annat. Ställ­ningstagandet till moiionsyrkandet blir därför främst beroende av om sam­tycke till sterilisering som ges av en särskilt förordnad god man i förening med en önskan om sterilisering från den icke rältskapables sida kan anses uppfylla kravet på frivillighel. För det begränsade antal människor, som enligt förslaget i propositionen i här aktuellt avseende torde böra hänföras till icke rättskapabla, kan man utgå ifrån alt initiativet lill sterilisering i fierlalet fall skulle komma från anhörig eller annan som aktualiserade etl godmansförordnande. Som förutsättning för sterilisering i dessa fall skulle enligt motionen gälla att ingreppet är lill väsentlig fördel för den som blir föremål för del. I sakens natur ligger all en sådan bedömning ofta skulle kunna komma alt ske utifrån delvis andra utgångspunkter än då en person med full insikt om ett steriliseringsingrepps verkningar gör motsvarande bedömning såvitt rör ett ingrepp på honom själv. Risken för att vid en prövning enligt molionsförslaget värderingar skulle komma atl anläggas som även var färgade av samhällets intresse att undvika oönskade graviditeter är enligt utskottets mening uppenbar. Svårigheten när det gäller att bereda möjlighet för vissa av de icke rättskapabla till etl så långt möjligt normalt sexualliv torde nämligen främst ha sin grund i de önskemål som även frän samhällets sida kan finnas att förhindra graviditeter i del enskilda fallet.

Mot den angivna bakgrunden anser sig utskottet böra ansluta sig till de­partementschefens åsikt alt del, med hänsyn till att sterilisering i allmänhet innebär en oåterkallelig åtgärd, ur humanitär synpunkt inle bör förekomma atl steriliseringsingrepp medges utan all den som ingreppet gäller själv önskar detta och därtill har insikt om följderna av ingreppet. Utskottei kan således inle tillstyrka motionen i här aktuell del.

Ställningstagandet lill om rättskapacilel föreligger vid en steriliserings-ansökan torde, som departementschefen anfört, främst vara en rent medi­cinsk fråga. För alt garantera all steriliseringar inte utförs på personer utan insikt om ingreppets innebörd förordas i propositionen alt - i enlighet med vad som behandlas i det följande - den som meddelar förberedande in­formation i ärendet skall åläggas skyldighet atl vid behov särskilt uppmärk­samma vederbörande operatör på frågan om den sleriliseringssökandes psy­kiska status. I tveksamma fall skall utlåtande från t. ex. psykiater kunna inhämtas. Utskottet återkommer till denna fråga.

I propositionen föreslås att i sleriliseringslagen las in bestämmelse av innehåll alt sterilisering inte flr ske utan alt den som begär åtgärden noggrant


 


SoU 1975:14                                                            11

har informerats om ingreppels innebörd och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter all förebygga havandeskap. Liksom kravet på atl den sökande i allmänhet skall ha uppnått 25 års ålder har bestämmelsen till syfte alt så långt möjligt förebygga alt sterilisering sker på grund av etl förhastat beslut.

Utskottet biträder förslaget.

Utskottet ansluter sig också lill föxslaget att den informalions-och råd­givningsverksamhet som behövs i steriliseringsärenden skall inlemmas med preventivmedels- och aborirådgivningsverksamheien. Socialförsäkringsut­skottet har i betänkandet SfU 1975:16 tillstyrkt förslag i propositionen 1975:36 om ändrade ersättningsregler inom sjukförsäkringen, m. m. om alt i fortsättningen ersättning från den allmänna försäkringen skall utgå för rådgivning i steriliseringsärenden i samma ordning som ersättning för pre­ventivmedels- och abortrådgivning, dvs. enligt bestämmelser som meddelas i lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekonlrollerande verksamhet m. m.

Förfarandet m. m.

1 enlighet med vad som anförs i propositionen kan en komplettering med ytterligare medicinskt inriktad rådgivning behöva ske av den infor­mation som en sleriliseringssökande kan få på en mödravårdscentral, på annan rådgivningsbyrå eller hos annat organ som redan nu ger information och råd angående födelsekontroll och abort. En sådan komplettering kan avse operationsmetod, operationens konsekvenser, nödvändiga efterkontrol-ler m. m. Som socialstyrelsen framhåller i sitt remissyttrande bör den kva­lificerade medicinska rådgivning det här är fråga om i första hand ges av den opererande läkaren. Utskottet vill understryka angelägenheten av atl den steriliseringssökande i ett tidigt skede underrättas om den möjlighet som finns lill denna rådgivning och alt, även då rådgivningen lämnas av annan än den opererande läkaren, verksamheten organiseras så att rådgiv­ningen blir praktiskt lättillgänglig för sökanden.

Som berörts i samband med behandlingen av frågan om sterilisering av icke rältskapabla kan det psykiska tillståndet hos den sleriliserings­sökande ibland vara sådant atl en mera ingående läkarkontakt från olika utgångspunkter framstår som nödvändig. Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet har i denna del uttalat alt man måste räkna med atl det vid informalionsiillfället kan uppkomma misstanke om psykisk sjukdom, insufficiens, personlighetsavvikelser eller sleriliseringsmotiv som härrör från psykisk störning i vidare bemärkelse. Denna typ av psykiatrisk kontrain­dikation mot sterilisering bör enligt samma remissinstansers mening lämp­ligen föranleda psykiatrisk undersökning eller behandling i stället för ste­rilisering. Liksom departementschefen instämmer utskottet i detta uttalande. Vidare kan det, som tidigare framhållits, för bedömningen av en sterili­seringssökandes möjligheter atl förslå ingreppets innebörd och att samtycka


 


SoU 1975:14                                                           12

lill det i vissa fall framstå som motiverat atl infordra ett särskilt utlåtande från psykiater eller annan medicinsk specialist.

För att behovet av läkarkontakt i bl. a. de nämnda situationerna skall bli tillgodoselt föreslås i propositionen en ordning som innebäranden kurator eller motsvarande befattningshavare som meddelar den obligatoriska in­formationen till sökanden skall vara skyldig alt i tveksamma fall se lill att den steriliseringssökande remitteras till psykiater eller annan medicinsk specialist. Föredragande departementschefen anför i detta sammanhang vidare följande.

Även i fall då särskild läkarkontakt inte anses nödvändig men kuratorn fått kännedom om att den steriliseringssökande lider eller har lidit av psy­kiska besvär e. d. skall operatören göras uppmärksam på detta förhållande. Jag föreslår därför att den bekräftelse, som den steriliseringssökande efter all ha erhållit del av den obligatoriska informationen enligt förslaget skall underteckna, alltid skall förses med särskild anteckning av den som har lämnat informationen angående förekomsten av sådana upplysningar an­gående sökandens förhållanden som vederbörande läkare enligt vad nyss sagts bör få vetskap om. För det fall opererande läkaren därefter finner att vederbörandes samtycke till operationen inle kan godtas eller att det föreligger så allvarliga kontraindikationer att steriliseringsingrepp inte bör utföras föreslår jag all denne skall vara skyldig att omedelbart hänskjuta avslagsbeslulet till socialstyrelsen för dess prövning.

1 motionen 1975:2008 anförs efter i huvudsak samma redovisning, som här lämnats, alt kontentan av det i propositionen anförda blir all rådgivande och/eller informerande kurator, som uppenbariigen saknar djupare insikter i psykiatri och således måste betraktas som lekman i dessa frågor, skall ha uppdraget all vara observant på var och en som rådför eller informerar sig om sterilisering utifrån misstanke om psykisk otillräcklighet. Vetskapen om den saken torde avhålla många, kanske de fiesia, från att begära ste­rilisering, allra helst dem som kanske uppfattar situationen som känslig och genant. Därmed blir, anför motionärerna, propositionen ett slag i luften. De utvecklar ytterligare sina synpunkter. Motionärerna synes mena att si­tuationen i förevarande hänseende skulle vara en annan om motionens för­slag om sterilisering av icke rältskapabla genomfördes.

Utskottei anser att de farhågor motionärerna, ger uttryck åt är över­drivna. 1 och med atl en person är beredd att överväga ett så viktigt beslut som att låta fortplantningsförmågan varaktigt upphävas torde några vägande invändningar inte kunna riktas mot att det i samband med obligatorisk information i steriliseringsärendet även uppmärksammas om del finns någon omständighet som kan ha betydelse för bl. a. frågan om giltigt samtycke föreligger eller ej. Att kurator eller annan befattningshavare utan läkarut­bildning myckel väl kan göra iakttagelser av angivet slag eller inhämta faktiska uppgifter från den sökande, som kan vara av betydelse tor den läkare som skall ta ställning i steriliseringsfrågan, har inte heller bestritts


 


SoU 1975:14                                                           13

i de remissyttranden som avgetts av Sveriges läkarförbund och Svenska läkaresällskapet. På grund av det anförda har utskottet inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen i här aktueji del rörande förfarandet i sleriliseringsärenden. Utskottet vill tillägga atl det framstår som svårför­ståeligt atl ett bifall till motionsyrkandet skulle förändra problemställningen. Det skulle nämligen vid ett syslem med godmansförordnande för den som är icke rätlskapabel krävas, alt man i steriliseringsärenden uppmärksammade om god man behövde torordnas.

I de fall sterilisering enligt gällande lag endast får företas med social­styrelsens tillstånd sker prövningen av förutsättningarna för sterilisering av styrelsens socialpsykiatriska nämnd. Samma nämnd prövar även abon-ansökningar. Enligt socialstyrelsens instruktion ingår i nämnden fyra le­damöter. Två av dessa har utsetts av regeringen, nämligen ordföranden, som är läkare, och en lekmannaledamot. De övriga ledamöterna utgörs av en hos socialstyrelsen anställd läkare, som är föredragande i nämnden, och den ledamot av styrelsens vetenskapliga råd, som företräder arvsbiologi och arvshygien.

Enligt propositionens lagförslag skall som tidigare nämnts steriliserings-ansökan från person som är mellan 18 och 25 år prövas av socialstyrelsen innan sterilisering får ske. Styrelsen skall även överpröva läkares beslut att vägra sterilisering av person över 25 år. Prövningarna avses ske i styrelsens socialpsykiatriska nämnd, som i fortsättningen skall benämnas nämnden för abort- och steriliseringsärenden och tillföras en femte ledamot, nämligen föredragande läkaren i mödrahälsovårds-, preventivmedels- och aborlråd-givningsfrågor vid styrelsen. Med hänsyn till atl prövningarna i regel kom­mer alt gälla frågan om genetiska eller medicinska steriliseringsindikalioner föreligger har det inte bedömts nödvändigt atl ha tillgång till annan expertis än den nämnden sålunda kommer att besitta. Vid behov skall nämnden dock kunna tillkalla exempelvis juridisk expertis eller företrädare för de medicinska specialiteterna gynekologi och urologi. Nämndens beslut skall inte kunna överklagas. I anslutning till del anförda vill utskoliet nämna all regeringen - ulan att ändring skett av bestämmelserna i socialstyrelsens instruktion rörande nämndens sammansättning - i december förra året för­ordnat hos socialstyrelsen föredragande läkare i obstetrik och gynekologi atl vara ledamot i nämnden t. o. m. utgången av innevarande år.

Motionärerna i motionen 1975:2008 anser all det är otillfredsställande av såväl praktiska som formella skäl atl det inte i nämnden ingår någon ledamot som innehar eller innehaft domarämbete. Motionärerna hänvisar lill att erfarenheterna från Danmark visar alt det krävs juridisk expertis för all klara upp de ofta förekommande hemvistfrågorna. Närvaron av en jurisi i nämnden torde också rent formellt uppfattas som en rätlssäker-hetsgaranti. Motionärerna anser vidare att det av rättssäkerhetsskäl bör fin­nas möjlighet att överklaga socialstyrelsens beslut till kammarrätten. Mo­tionärerna hänvisar till att den omständigheten att prövning i högre instans medför tidsutdräki inte kan åberopas då det gäller steriliseringsärenden. I


 


SoU 1975:14                                                           14

delta hänseende skiljer sig sådana ärenden från abortärénden, där besvärsrätt saknas.

Motionärernas bedömning av behovet av juridisk expertis i nämnden för abort- och steriliseringsärenden och av besvärsräit över nämndens beslut torde främst böra ses mot bakgrund av det förslag som läggs fram i motionen när det gäller tillslåndsärenden, som berör personer med rubbad själsverk­samhet, och som utskottet av.styrkt. Ell förfarande i steriliseringsärenden i enlighet med vad som föreslagits i propositionen och som biträtts av ut­skottet utgör enligt utskottets mening tillräcklig garanti för att även de rent juridiska frågor som kan uppkomma i sleriliseringsärenden skall kunna behandlas på ett ur rättssäkerhelssynpunkt tillfredsställande sätt. Vad särskilt gäller de av motionärerna nämnda hemvistfrågorna förutsätter utskottet atl nämnden i sleriliseringsärenden, där sökanden inle är svensk medborgare, på samma säll som i likartade ärenden enligt abortlagen kommer alt utnyttja sin möjlighet atl anlita juridisk expertis för alt avgöra frågan om veder­börande är att anse som bosatt i riket eller ej. Utskottei ansluter sig sålunda till vad som anförs i propositionen i här aktuellt avseende. Motionen avstyrks i motsvarande del.

Utskottet anser atl en besvärsrätt i sleriliseringsärenden varken är än­damålsenlig eller behövlig med hänsyn lill att den helt övervägande delen av de frågor som nämnden skall pröva enligt steriliseringslagen torde komma att utgöras av medicinska frågor. Utskottet kan inte finna det stötande ur rättssäkerhetssynpunkt att den avvägning mellan olika intressen som därvid måste ske inte kan överprövas av domstol. I enlighet härmed biträder ut­skottet propositionsförslaget. Motionen avstyrks i motsvarande del.

Lagförslagen

Utskottei har i det föregående behandlat fierlalet regler i propositionens förslag till ny steriliseringslag. Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot lagförslaget.

Utskoliet tillstyrker vidare de ändringar i sekretesslagen av redaktionell natur, vilka framlagts dels i propositionen 1975:18, dels i propositionen 1975:50 med förslag till ny transplantationsiag, m. m.

Slutligen tillstyrks en ändring i rätlshjälpslagen, som föranleds av alt den nuvarande möjligheten till sterilisering utan vederbörandes eget samtycke slopas.

Uppföljning av den nya lagstiftningen

Steriliseringsutredningen har i sitt betänkande framhållit vikten av att den nya lagstiftningen följs upp, varigenom underiag skapas föran verkställa olika slags medicinska och psykiatriska bedömningar. Vid remissbehand­lingen har förslaget i huvudsak bilrätts. Svenska läkaresällskapet har i sam­manhanget framhållit att det är av stort intresse all vid en uppföljning kartlägga ångerfallen. Frågan om sterilisering av man visar sig ha immu-


 


SoU 1975:14                                                            15

nologiska effekter av icke önskvärt slag bör även kartläggas.

Utredningsförslaget i denna del har inte närmare berörts i propositionen, vilkel påtalas i motionen 1975:2008. Riksdagen bör enligt motionärernas mening betona vikten av en uppföljning av den nya lagen bl. a. i det syfte som utredningen angivit.

Med hänsyn till de skiftande problemställningar av såväl psykiatrisk som medicinsk natur som kan förutsättas uppkomma sedan den nya sterilise­ringslagen trän i kraft, är det angeläget alt man redan i ett tidigt skede är uppmärksam på lagens verkningar. Utskottet anser sig kunna förutsätta alt socialstyrelsen, som skall handlägga tillståndsärenden enligt lagen och som kommer alt utfärda tillämpningsföreskrifter lill den, noggrant kommer att följa tillämpningen av den nya lagstiftningen. Bland de frågor som därvid särskilt torde böra uppmärksammas är frågan om effekterna av alt de icke rältskapabla inte kommer atl kunna steriliseras och frågan om den obli­gatoriska informationen till de sleriliseringssökande. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionsyrkandet.

Utskottet hemställer

1.    alt riksdagen med bifiill lill regeringens förslag och med avslag på motionen 1975:2008 i motsvarande del antar det vid pro­positionen 1975:18 fogade förslaget till steriliseringslag,

2.    att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionen 1975:18 och propositionen 1975:50 antar det förslag lill lag om ändring i lagen (1937:249) om inskränkningar i rätten atl ut­bekomma allmänna handlingar som redovisas ovan på s. 3 och 4,

3.    att riksdagen antar del vid propositionen 1975:18 fogade för­slaget till lag om ändring i rätlshjälpslagen (1972:429),

4.    beträffande sammansättningen av nämnden för abort- och ste­riliseringsärenden att riksdagen avslår motionen 1975:2008 i motsvarande del,

5.    beträffande uppföljning av steriliseringsärenden atl riksdagen avslår motionen 1975:2008 i motsvarande del.

Slockholm den 29 april 1975

På socialutskottets vägnar GÖRAN KARLSSON

Nänarande: herrar Karisson i Huskvarna (s), Gustavsson i Alvesta (c), Svens­son i Kungälv (s), Carishamre (m), Larsson i Öskevik (c), Romanus (fp), Johnsson i Blentarp (s). Nordberg (s). Åkerlind (m), fröken Andersson (c), fru Marklund (vpk), fru Wigenfeldt (c), fru Lagergren (s), herr Alftin (s) och fru Ohlin (s)*.

*Ej närvarande vid betänkandets justering.


 


SoU 1975:14                                                                         16

Reservationer

1. beträffande steriliseringslagens innehåll och beträffande sammansättningen av nämnden för abort- och steriliseringsärenden av herrar Carishamre (m) och Åkerlind (m) som anser

dels alt del avsnitt i ulskottets betänkande som börjar på s. 9 med 'T enlighet" och slutar på s. 10 med "denna fråga" bort ersättas med text av följande lydelse:

Som steriliseringsutredningen uttalar strävar man efter atl låta exempelvis utvecklingsstörda få ha ett så långt möjligt normalt sexualliv. Samtidigt är del ofta inte lämpligt att detta sexualliv resulterar i havandeskap. I viss utsträckning kan gängse preventivmedel ej användas, och sterilisering i fa-miljeplanerande syfte blir den enda tillämpliga preventivmetoden. Mot den­na bakgrund anser utskottet att starka skäl talar för utredningens uppfattning att i den mån de som ej är rältskapabla har eller bör ges möjlighet till fritt sexualliv, de också bör ha möjlighet alt bli steriliserade. Under re­missbehandlingen av utredningsförslaget har emellertid vissa instanser ifrå­gasatt om särbestämmelser för de icke rältskapabla över huvud behövs. Det finns härvidlag skäl att särskilt diskutera vad som anförs av social­styrelsen. Myndigheten framhåller alt en psykiskt utvecklingsstörd person som är kapabel att ha ett normalt sexualliv med motsatt kön praktiskt taget alltid är att betrakta som rätlskapabel i aktuellt avseende. Vederbörande kan därför "om än med tålamod och god pedagogik" läras vad sterilisering innebär och därmed också själv besluta i frågan. I stort sett gäller detsamma även för psykiskt sjuka, anför socialstyrelsen.

Enligt utskottets mening torde det, om regeringens förslag bifalles, många gånger vara en ogörlig uppgift bl. a. för personalen på olika institutioner för utvecklingsstörda alt undvika att en sterilisering som sker efter en an­sökan som tillkommit som resultat av "tålamod och god pedagogik" i rea­liteten föga skiljer sig från en tvångssterilisering. Utskottet anser atl det förslag som lagts fram av utredningen och som förordats av motionärerna i praktiken medför större garantier än propositionens förslag för att största möjliga skydd tor icke rällskapablas personliga integritet skapas. Genom alt en särskild god man skall tillsättas enligt del av utskottet sålunda för­ordade förslaget undviker man alt de personer - förmyndare och andra som i dag har att svara för omvårdnaden av icke rältskapabla - hamnar i intressekollisioner om de skulle belastas med initiativrätt enligt sterili­seringslagen. En ytteriigare garanti för att den icke rättskapables intresse kommer atl tillvaratas är att steriliseringsfrågan skall prövas av socialsty­relsen. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet att i steriliseringslagen tas in en regel som ger möjlighet till sterilisering av icke rättskapabla efter ansökan av god man.


 


SoU 1975:14                                                           17

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 12 med "Ut­skottet anser" och slutar på s. 14 med "mot lagförslaget" bort ersättas med text av följande lydelse:

Utskottei anser all de synpunkter motionärerna anför är beaktansvärda. Det är uppenbart atl som en följd av den möjlighet för icke rältskapabla att bli steriliserade, som utskottet i det föregående förordat, det inle kommer att Slällas samma krav på atl den kurator som skall meddela obligatorisk information till en steriliseringssökande har förmåga atl avgöra om den sökande företer tecken på sådan psykisk avvikelse alt det finns skäl att särskilt undersöka om sökanden är förmögen att lämna giltigt samtycke lill sterilisering. Det sagda hindrar inle att kurator eller annan befattnings­havare som i första hand skall meddela den obligatoriska informationen till sleriliseringssökande bör kunna rikta läkarens uppmärksamhet på om­ständigheter som enligt befattningshavarens bedömning har betydelse för frågan om den sökande är rätlskapabel, men det skall i princip åligga läkaren atl bedöma behovet av eventuellt godmansförordnande.

I de---- (= utskottet)- innevarande år.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen 1975:2008 att det är otillfredsställande av såväl praktiska som formella skäl att del inte i nämnden för abort- och steriliseringsärenden ingår ledamot som innehar eller innehaft domarämbete. Som vidare framhålls i motionen visar erfa­renheterna från Danmark att del krävs juridisk expertis för att klara upp de ofta förekommande hemvislfrågorna. Närvaron av jurist i nämnden torde också rent formellt uppfattas som en rättssäkerhetsgaranti. Utskottet förordar därför i enlighet med vad som yrkas i motionen att en ledamot som innehar eller innehaft domarämbete skall ingå i nämnden för abort- och slerilise­ringsärenden.

Av rättssäkerhetsskäl bör det finnas möjlighet alt hos kammarrätten be­svära sig över socialstyrelsens beslut enligt steriliseringslagen. Utskottei till­styrker således att i enlighet med vad som yrkas i motionen 1975:2008 en regel härom tas in i lagen.

Utöver de ändringar i sterilieringslagen utskottet i det föregående föreslagit - nämligen såvitt avser möjlighet för icke rättskapabla till sterilisering och beträffande besvär över socialstyrelsens beslut - har utskottet inte något att erinra mot lagförslaget.

dels att utskottet under I och 4 bort hemställa

I. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:2008 i motsvarande del antar det i propositionen 1975:18 framlagda förslaget till steriliseringslag med den ändringen atl lagen erhåller följande såsom reser­vanternas förslag betecknade lydelse:


 


SoU 1975:14                                                                         18

Förslag till Steriliseringslag

Härigenom föreskrives följande.
Regeringens förslag
               Reservanternas förslag

Denna lag äger tillämpning på .sådant ingrepp i könsorganen som ulan att innebära kaslrering inedför varaktigt upphävande av fortplantningsför­mågan (sterilisering). Lagen gäller dock icke ingrepp som utförs som ett led i behandlingen av kroppslig sjukdom.

2s På egen begäran får den steriliseras som har fyllt tjugofem år och som är svensk medborgare eller bosalt här i riket. Vägras sterilisering, skall frågan omedelbart underställas socialstyrelsens prövning.

3S Ansöker den som fyllt aderton men icke ljugofem år och som är svensk medborgare eller bosatt här i riket om sterilisering, får socialstyrelsen läinna tillstånd därtill

1.   om del föreligger beaktansvärd risk för att arvsanlag som kan medföra allvarlig psykisk sjukdom eller abnormitet, svårartad kroppslig sjukdom eller svårt lyte av annat slag överförs till avkomling (genetisk indikation),

2.   i fråga om kvinna, om havandeskap till följd av sjukdom, kroppsfel eller svaghet skulle medföra allvariig fara för kvinnans liv eller hälsa (medi­cinsk indikation), eller

3.   i samband med ansökan om fasislällelse enligt 1 S lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall, om förutsättningar i övrigt föreligger för sådan fasislällelse.

4S
Mot socialstyrelsens beslut i aren-        För den som på grund av rubbad
de om tillstånd till sterilisering får     själsverksamhel  är varaktigt  oför-
talan ej föras.
                      mogen att med laga verkan själv be-

gära sterilisering eller lämna giltigt samtycke därtill får efter ansökan av särskilt utsedd god man av social­styrelsen lämnas tillstånd lill steri­lisering

I. för den som fyllt aderton år, om någon av de i 3 S angivna förutsätt­ningarna föreligger, eller


 


SoU 1975:14                                                           19

Regeringens förstag              Reservamernas förslag

2. för den som fyllt tjugofem år, om det med skäl kan antagas atl ste­rilisering är tiir väsentlig fördel för den ansökan gäller.

5§ Sterilisering får ej ske utan att den        Talan mot socialstyrelsens beslut som begär åtgärden noggrant har in-     i ärende om tillstånd lill sterilisering formerats om ingreppels innebörd     föres hos kammarrätten, och följder samt, i förekommande fall, om andra möjligheter aU före­bygga havandeskap.

6S
Endast den som är behörig atl Utö-        Sterilisering får  (- 5 § i re­
va läkaryrkel får utföra sterilisering,     geringens  förslag)          förebygga

Sterilisering av kvinna skall ske på     havandeskap, allmänt sjukhus eller på annan sjuk­vårdsinrättning som socialstyrelsen godkänner.


Den som har tagit befallning med        Endast den (= 6 ij i regering-
steriliseringsärende får ej obehörigen     ens förslag)        socialstyrelsen god-

yppa vad han därvid erfarit om en-     känner, skilds personliga förhållanden.

8S

Utför någon uppsåtligen slerilise-        Den som     (- 7 ij i regeringens

ring i strid med denna lag, dömes     förslag)        personliga förhållan-

lill böter eller fängelse i högst sex     den. månader, om ej gärningen är belagd med straff i brottsbalken.

9S

Utför någon------------------------------- (= 8!; i rege­
ringens förslag )---------------------------- i brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den I januari 1976, då lagen (1941:282) om ste­rilisering skall upphöra atl gälla.

4. alt riksdagen med bifall till motionen 1975:2008 i motsvarande del ger regeringen lill känna vad ulskoitet anfört om sam­mansättningen av nämnden för abort- och sleriliseringsären­den.


 


SoU 1975:14                                                            20

2. beträffande uppföljning av sierifiseringsärenden av herrar Carishamre (m) och Åkeriind (m) som anser

dels atl det avsnitt på s. 15 i utskottets betänkande som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "besvarat motionsyrkandet" bort ha följande ly­delse:

Utskottet delar uppfattningen att med hänsyn till de skiftande problem­ställningar av såväl psykiatrisk som medicinsk natur som kan förutsättas uppkomma sedan den nya steriliseringslagen trätt i kraft, det är angeläget att man redan i ett tidigt skede är uppmärksam på lagens verkningar. Efter­som socialstyrelsen skall handlägga tillståndsärenden enligt lagen och kom­mer att utfärda tillämpningsföreskrifter till den, bör det i första hand an­komma på styrelsen att följa tillämpningen av den nya lagen. Det kan emel­lertid också finnas anledning att, i överensstämmelse med vad som förordats av sleriliseringsutredningen, överväga huruvida någon institution som är knuten till medicinsk fakultet bör få i uppdrag att göra uppföljning av ste­riliseringsärenden efter tillkomsten av den nya lagstiftningen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1975:2008 bör ges regeringen till känna.

dels atl utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande uppföljning av sleriliseringsärenden att riksdagen med bifall lill motionen 1975:2008 i motsvarande del ger re­geringen lill känna vad utskottet anföri.

GOTAB   IS 9404 S       Stockholm 1975