Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 15

SfU 1975:15

Nr 15

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:97 angående rörlig pensionsålder m. m. jämte motioner

Propositionen

1 propositionen 1975:97 har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta i propositionen framlagda förslag till

1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. lag om delpensionsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

6. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

1 propositionen läggs fram förslag om ökade möjligheter till en rörlig
pensionsålder. De nya reglerna om rörlig pensionsålder föreslås träda i kraft
samtidigt med sänkningen av den allmänna pensionsåldern till 65 år den
1 juli 1976.

De i propositionen framlagda förslagen ger olika möjligheter att förlägga
tidpunkten för pensioneringen till mellan 60 och 70 års ålder. Det föreslagna
systemet för en rörlig pensionsålder innefattar följande tre förmånsformer.
1) förtidspension från folkpensioneringen och ATP, 2) förtida och uppskjutet
uttag av hel eller halv ålderspension från folkpensioneringen och ATP,
3) en helt ny pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete.

Den som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl inte kan arbeta
fram till den allmänna pensionsåldern vid 65 år skall liksom nu kunna
få förtidspension från folkpensioneringen och ATP. Förtidspension på dessa
grunder skall efter individuell prövning kunna utgå mellan 60 och 65 års
ålder. Pensionsnivån är i sådant fall densamma som ålderspensionen från
folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder.

Förtida uttag av ålderspension från folkpensioneringen och ATP föreslås
kunna ske från 60 års ålder och avse hela eller halva pensionen. Uttaget
av hel eller halv ålderspension kan också uppskjutas till mellan 65 och
70 års ålder. Den del av pensionen som tas ut i förtid eller skjuts upp
omräknas efter i princip försäkringsmässiga grunder för hela pensionstiden.
Vid förtida uttag innebär detta en bestående reduktion av pensionen med
0,5 % för varje månad som pension utgår före 65 års ålder. Vid uppskjutet
uttag sker på motsvarande sätt en bestående uppräkning med 0,6 % för

1 Riksdagen 1975. 11 sami Nr 15

SfU 1975:15

varje månad som pension inte utgår mellan 65 och 70 års ålder. Pensionspoäng
för ATP skall kunna tjänas in för förvärvsarbete samtidigt med förtida
uttag av halv ålderspension. En nuvarande spärr mot upprepade framställningar
om förtida eller uppskjutet uttag av ålderspension föreslås slopad.
För den som med uppskjutet pensionsuttag fortsätter att förvärvsarbeta efter
den allmänna pensionsåldern förstärks skyddet från sjukförsäkringen.

Som en nyhet i pensionssystemet föreslås lagstiftning om pensionsförsäkring
för delpension vid övergång till deltidsarbete. Den nya delpensionen
knyts till arbetsanställning på deltid och kan därvid efter egna önskemål
tas ut mellan 60 och 65 års ålder. För att ha rätt till delpension skall man
som anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom ATP under minst
tio år efter 45 års ålder. Dessutom skall man uppfylla arbetsvillkoret enligt
reglerna för arbetslöshetsstödet, dvs. ha arbetat under minst fem av de senaste
tolv månaderna. Pensionsnivån blir 65 % av det inkomstbortfall som
uppstår vid övergången till deltidsarbete. Den disponibla inkomsten vid
övergång till delpension i förening med deltidsarbete kommer därigenom
att motsvara mellan 85 och 90 % av tidigare inkomst vid heltidsarbete.
Delpensionen skall enligt de föreslagna lagreglerna inte reducera ålderspensionen
från folkpensioneringen och ATP vid 65 års ålder. Delpensionen
räknas också som pensionsgrundande inkomst för ATP. Den återstående
arbetstiden skall motsvara i genomsnitt minst 17 timmar i veckan så att
den medför rätt till sociala förmåner. Den som vill fortsätta deltidsarbeta
efter 65 års ålder kan då ersätta delpensionen med uttag av halv ålderspension
från folkpensioneringen och ATP. De grundläggande bestämmelserna om
delpension anges i en särskild lag om delpensionsförsäkring som skall kompletteras
med tillämpningsföreskrifter av riksförsäkringsverket. Den skall
administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
och finansieras genom en särskild socialförsäkringsavgift från arbetsgivarna.
Reformkostnaden för delpensionsförsäkringen beräknas under de första åren
till ca 400 milj. kr. per år. För att finansiera reformen föreslås ett årligt
avgiftsuttag på 0,25 % av löneunderlaget för arbetsgivarnas social försäkringsavgifter.
Avgiften skall tillföras en särskild fond hos riksförsäkringsverket
från vilken delpensionen i sin helhet finansieras. Med hänsyn till
att reformen avses träda i kraft den 1 juli 1976 kommer avgiftsuttaget för
kalenderåret 1976 att utgöra 0,125 %.

De nya möjligheterna till rörlig pensionsålder samordnas med det kontantstöd
som utgår vid arbetslöshet. 1 propositionen föreslås också vissa tillägg
till reglerna angående beräkning av pensionsgrundande inkomst, föranledda
av förslagen i prop. 1975:23 om studiestöd till vuxna och i prop. 1975:45
om utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning.

SfU 1975:15

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring1
dels att 3 kap. 3 S, 4 kap. 3 8, 6 kap. 1 och 2 SS, 7 kap. 4 S, 8 kap. 4 S,

9 kap. 1 S, 11 kap. 1 och 2 SS, 12 kap. 1 och 2 SS, 13 kap. 4 S, 15 kap.

2S samt 17 kap. 4S skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas fem nya paragrafer, 4 kap. 6 S, 6 kap. 3

och 4 SS samt 12 kap. 3 och 4 SS, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

31
3

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension
enligt denna lag eller under
månaden närmast före den, varunder
han uppnått sextiofem års ålder,
åtnjutit sådan pension, har ej rätt till
sjukpenning. För tid efter ingången
av den månad, varunder försäkrad
fyllt sextiofem år eller dessförinnan
börjat åtnjuta ålderspension enligt
denna lag, må sjukpenning utgå för
högst etthundraåttio dagar.

Ej må försäkrad på grund av vad
sjukpenning för tid efter den månad

4 kap
3 S1

För tid efter ingången av den månad,
varunder försäkrad fyllt sextiofem
år eller dessförinnan börjat åtnjuta
ålderspension enligt denna lag, må
ersättning för sjukhusvård utgå för
högst trehundrasextiofem dagar.

Föreslagen lydelse
ap.

Försäkrad, som åtnjuter hel förtidspension
enligt denna lag eller åtnjutit
sådan pension under månaden
närmast före den, varunder han börjat
åtnjuta hel ålderspension, har ej rätt
till sjukpenning. För tid efter ingången
av den månad, varunder försäkrad
fyllt sjuttio år eller dessförinnan
börjat åtnjuta hel ålderspension
enligt denna lag, må sjukpenning
utgå för högst etthundraåttio dagar,
i 1 § andra stycket stadgas uppbära
varunder han fyller sextiofem år.

För tid efter ingången av den mäld,
varunder försäkrad fyllt sjuttio
år eller dessförinnan börjat åtnjuta
hel ålderspension enligt denna lag,
må ersättning för sjukhusvård utgå
för högst trehundrasextiofem dagar.

1 Lagen omtryckt 1973:908.

! Senaste lydelse 1974:784.

3 Senaste lydelse 1974:784.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

Vad nu sagts äger motsvarande tilllämpning
för tid, varunder den försäkrade
åtnjuter hel förtidspension
och skall med sådan tid jämställas
efterföljande tid, därest förtidspensionen
upphört att utgå med månaden
näst före den, varunder den försäkrade
fyller sextiofem år.

Föreslagen lydelse

Har försäkrad, utan att bestämmelserna
i 3 kap. 3 § första stycket eller 4
kap. 3 § äro tillämpliga, efter ingången
av den månad, varunder han uppnått
sextiofem års ålder, åtnjutit sjukpenning
under etthundraåttio dagar eller
ersättning för sjukhusvård under trehundrasextiofem
dagar, må allmän
försäkringskassa besluta att förmån
som nu sagts icke längre skall utgå.

6 kap.

1 S4

Rätt till folkpension i form av ålderspension tillkommer försäkrad
från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år.

På särskild framställning av försäkrad
utgår ålderspension för tid
före den månad, varunder han fyller
sextiofem år, dock tidigast från och
med den månad, då han uppnår sextiotre
års ålder. Pension enligt vad
som nu sagts må ej utgå till försäkrad,
som äger komma i åtnjutande
av tilläggspension enligt 12 kap. 1 S

Uttag av ålderspension må begränsas
till att avse hälften av pensionen.

På särskild framställning av försäkrad
utgår ålderspension för tid
före den månad, varunder han fyller
sextiofem år, dock tidigast från och
med den månad, då han uppnår sextio
års ålder. Pension enligt vad nu
sagts må ej utgå till försäkrad, som
äger komma i åtnjutande av tilläggspension
enligt 12 kap. 1 5 tredje

‘ Senaste lydelse 1974:784.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

andra stycket, med mindre han tilllika
gör framställning enligt nämnda
lagrum.

Framställning på grund varav ålderspension
utgår för tid före den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem
år må återkallas med verkan från
nästa månadsskifte. Sådan återkallelse
galler ej för försäkrad, som åtnjuter tillläggspension
enligt 12 kap. 1 § andra
stycket, med mindre han tillika gör
återkallelse enligt 12 kap. I § tredje
stycket. Har försäkrad sedan återkallelse
skett gjort förnyad framställning
enligt andra stycket må denna framställning
icke återkallas.

Ålderspension utgör, där ej annat
följer av vad i andra och tredje styckena
sägs, för år räknat nittiofem procent
eller, för gift försäkrad vars
make åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension eller
äger rätt till pension enligt 1 ^ första
stycket, sjuttiosju och en halv
procent av basbeloppet. Åtnjuter
maken enligt 7 kap. 2 § andra eller
tredje stycket två tredjedelar av hel
förtidspension eller halv förtidspension,
utgår dock ålderspension i förra
fallet med åttiotre och en tredjedels
och i senare fallet med åttiosex och
en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sextiofem
år, skall pensionen, där ej annat

Föreslagen lydelse

stycket, med mindre han tillika gör
motsvarande framställning enligt
nämnda lagrum.

Ålderspension utgör, där ej annat
följer av vad i andra stycket samt 3
och 4 §§ sägs, för år räknat nittiofem
procent eller, för gift försäkrad vars
make åtnjuter folkpension i form av
ålderspension eller förtidspension eller
äger rätt till pension enligt 1 S första
stycket, sjuttiosju och en halv
procent av basbeloppet. Åtnjuter
maken enligt 7 kap. 2 $ andra eller
tredje stycket två tredjedelar av hel
förtidspension eller halv förtidspension,
utgår dock ålderspension i förra
fallet med åttiotre och en tredjedels
och i senare fallet med åttiosex och
en fjärdedels procent av basbeloppet.

Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sextiofem
år, skall pensionen minskas med

! Senaste lydelse 1974:784,

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

föijer av vad i tredje stycket säns, minskas
med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar
utgå återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller
sextiofem år. Om pensionen börjar
utgå senare än från och med sistnämnda
månad, ökas pensionen
med sex tiondels procent för varje
månad, som då pensionen börjar
utgå förflutit från ingången av den
månad varunder den försäkrade
uppnådde nämnda ålder; härvid må
hänsyn dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken
den försäkrade fyllt sjuttio år, och
ej heller till tid, då den försäkrade
åtnjutit tilläggspension i form av ålderspension
eller icke varit berättigad
till folkpension.

Om ålderspension upphört efter
återkallelse enligt / § tredje stycket,
skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels procent för
varje månad som ålderspension utgått
samt sex tiondels procent för varje månad,
som då ålderspensionen åter börjar
utgå återstår till ingången av den
månad varunder den försäkrade jyller
sextiofem dr. Börjar pensionen åter
utgå senare än frän och med sistnämnda
månad, skall pensionen minskas
med sex tiondels procent för varje månad
under vilken pensionen tidigare utgått.

Föreslagen lydelse

fern tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå
återstår till ingången av den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem
år. Om pensionen börjar utgå
senare än från och med sistnämnda
månad, ökas pensionen med sex
tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå förflutit
från ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde
nämnda ålder; härvid må hänsyn
dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken den försäkrade
fyllt sjuttio år, och ej heller
till tid, då den försäkrade åtnjutit tillläggspension
i form av ålderspension
eller icke varit berättigad till folkpension.

Uttag av ålderspension må återkallas
med verkan från nästa månadsskifte.
Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad,
som åtnjuter tilläggspension enligt
12 kap., med mindre han tillika gör

SfU 1975:15

N u va rande lydelse Föreslagen lydelse

motsvarande återkallelse enligt 12 kap.

3§-

Skall ålderspension ånyo börja utgå
efter återkallelse som avses i första
stycket, beräknas pensionens storlek
med tillämpning av bestämmelserna i
2 § på grundval av den försäkrades ålder
då pensionen ånyo börjar utgå. För
varje månad, varunder ålderspension
tidigare utgått göres vid beräkningen
avdrag med fern tiondels procent såvitt
avser tid före den månad, varunder den
försäkrade fyllt sextio fem år, och sex
tiondels procent såvitt avser annan tid.

4ss

Då uttag avser hälften av ålderspension
skall minskning eller ökning enligt 2
och 3 §§ gälla motsvarande del av pensionen.

7 kap.

4 S‘

Hel förtidspension utgör, där ej annat följer av vad i andra stycket sägs,
för år räknat nittofem eller, för gift försäkrad vars make åtnjuter folkpension
i form av ålderspension eller förtidspension eller äger rätt till pension enligt
6 kap. 1 5 första stycket, sjuttiosju och en halv procent av basbeloppet.
Åtnjuta båda makarna förtidspension och är pensionen för endera eller båda
sådan som i 2 S andra eller tredje stycket sägs, skall dock vid beräkning
av pension hel förtidspension utgöra, om två tredjedelar av hel förtidspension
utgår till andra maken, åttiotre och en tredjedels och, om halv förtidspension
utgår till denne, åttiosex och en fjärdedels procent av basbeloppet.

Om förtidspension utgår för tid Om förtidspension utgår för tid
efter det att ålderspension med stöd efter det att ålderspension med stöd
av 6 kap. 1 § tredje stycket upphört att av 6 kap. 3 § upphört att utgå, skall
utgå, skall förtidspensionen minskas förtidspensionen minskas med mot med

sex tiondels procent för varje må- svarande tillämpning av bestämmelser -

nåd under vilken ålderspensionen ut- na i 6 kap. 3 och 4 §§.

gått.

‘Senaste lydelse 1974:784.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

4 S7

Änkepension utgör, där ej annat foijer av vad nedan sägs, för år räknat
nittiofem procent av basbeloppet.

Utgår änkepension med tillämpning av 1 5j första stycket b) och hade
den pensionsberättigade ej fyllt femtio år vid mannens död eller vid den
tidpunkt, som avses i 1 § andra stycket, minskas pensionen med en femtondel
för varje år, varmed antalet år som den pensionsberättigade fyllt
vid mannens död eller vid nämnda tidpunkt understiger femtio.

Om änkepension utgår förtid efter Om änkepension utgår för tid efter

det att ålderspension med stöd av 6 det att ålderspension med stöd av 6

kap. / § tredje stycket upphört att
utgå, skall änkepensionen minskas
med sex tiondels procent för varje månad
under vilken ålderspensionen utgått.

kap. 3 i upphört att utgå, skall änkepensionen
minskas med motsvarande
tillämpning av bestämmelserna i
6 kap. 3 och 4 §§.

9 kap.

1 S*

Till ålderspension eller förtidspension utgår barntillägg för varje barn
under sexton år till försäkrad eller försäkrads hustru, därest den försäkrade
har vårdnaden om eller stadigvarande sammanbor med barnet. Barntillägg
enligt vad nu sagts utgives ej till ålderspension, som den försäkrade åtnjuter
för tid före den månad varunder han fyller sextiofem år, eller till pension
som tillkommer gift kvinna.

Barntillägg till ålderspension eller
hel förtidspension utgör för år räknat
tjugufem procent eller, om barnet är
berättigat till barnpension enligt 8
kap. 5 !j, tio procent av basbeloppet.
Utgår enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje
stycket två tredjedelar av hel förtidspension
eller halv förtidspension,
utgör barntillägget motsvarande andel
av barntillägg till hel JÖrtidspen -

Barntillägg till hel ålderspension
eller hel förtidspension utgör för år
räknat tjugufem procent eller, om
barnet är berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 ij, tio procent av basbeloppet.
Utgår halv ålderspension eller
utgår två tredjedelar av hel förtidspension
eller halv förtidspension, utgör
barntillägget motsvarande andel
av barntillägg till hel pension.

sion.

Åtnjuter den försäkrade tilläggspension enligt denna lag, minskas honom
tillkommande barntillägg med hälften av tilläggspensionen i den mån denna
för år räknat överstiger halva basbeloppet.

7 Senaste lydelse 1974:784.

8 Senaste lydelse 1974:784.

SfU 1975:15

/V uvarande lydelse

Föreslagen lydelse
11 kap.

18*

Rätt till tilläggspension grundas
För varje år, varunder någon varit
försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller
andra stycket skall för honom enligt
vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande
inkomst på grundval av
hans inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete under
året. Sådan beräkning skall icke göras
för år före det då den försäkrade
uppnår sexton års ålder, ej heller för
år då den försäkrade avlidit eller för
år efter det då han fyllt sextiofyra
år eller för tidigare år, varunder han
åtnjutit ålderspension ellerförtidspension
enligt denna lag.

på inkomst av förvärvsarbete.

För varje år, varunder någon varit
försäkrad enligt 1 kap. 3 § första eller
andra stycket, skall för honom enligt
vad nedan sägs beräknas pensionsgrundande
inkomst på grundval av
hans inkomst av anställning och inkomst
av annat förvärvsarbete under
året. Sådan beräkning skall icke göras
för år före det då den försäkrade
uppnår sexton års ålder, ej heller för
år då den försäkrade avlidit eller för
år efter det då han fyllt sextiofyra
år eller för tidigare år, varunder han
åtnjutit, förtidspension eller hel ålderspension
enligt denna lag.

Med inkomst av anställning avses den lön i penningar eller
naturaförmåner i form av kost eller bostad, som försäkrad åtnjutit såsom
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst hänföres dock
icke från en och samme arbetsgivare åtnjuten lön som under ett år ej uppgått
till femhundra kronor. Såsom inkomst av anställning anses även

a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning
eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder
i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst,

b) föräldrapenning,

c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §,

d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,

e) kontant arbetsmarknadsstöd e) kontant arbetsmarknadsstöd

enligt lagen (1973:371) om kontant enligt lagen (1973:371) om kontant

arbetsmarknadsstöd samt

0 utbildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) i
form av grundbidrag, hyresbidrag på
hemorten och barntillägg.

arbetsmarknadsstöd,

0 utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning
i form av dagpenning
och stimulansbidrag,

g) timstudiestöd, inkomstbidrag och

5 Senaste lydelse 1974:784.
10 Senaste lydelse 1974:510.

SfU 1975:15

iVuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973:349)samt

h) delpension enligt lagen
(1975:000) om delpensionsförsäkring.

Ersättning i penningar eller naturaförmåner som i första stycket sägs för
arbete som försäkrad utfört för annans räkning utan att vara anställd i dennes
tjänst skall, om ersättningen under ett år uppgått till minst femhundra kronor,
anses såsom inkomst av anställning, såvida den försäkrade och den
som utgivit ersättningen varit ense därom; och skall i dylikt fall den förre
anses såsom arbetstagare och den senare såsom arbetsgivare.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn icke tagas till lön
eller annan ersättning, som försäkrad åtnjutit från arbetsgivare, vilken är
bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, i annat fall än då den
försäkrade sysselsatts vid skötseln av här i riket belägen fastighet eller i
rörelse som bedrives från här beläget fast driftställe. Vad i detta stycke sägs
skall icke gälla beträffande lön till svensk medborgare, såframt svenska staten
eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, svensk juridisk person,
som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen,
enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för avgift
till försäkringen för tilläggspension enligt 19 kap. 1 §.

Hänsyn skall ej heller tagas till lön eller annan ersättning från främmande
makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller från arbetsgivare,
vilken tillhör beskickning eller konsulat som nu sagts och icke är svensk
medborgare. Vad i detta stycke sägs skall icke gälla beträffande lön till
svensk medborgare eller den som utan att vara svensk medborgare är bosatt
i riket, såframt utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket
godtagen förbindelse har att svara för avgift till försäkringen för tillläggspension
enligt 19 kap. 1 §.

Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses
såsom arbetsgivare.

12 kap.

1 §"

Rätt till tilläggspension i form av ålderspension tillkommer försäkrad
från och med den månad, varunder han fyller sextiofem år, under
förutsättning att pensionspoäng tillgodoräknats honom för minst tre år.

Uttag av ålderspension må begränsas
till att avse hälften av pensionen.

På särskild framställning av för- På särskild framställning av försäkrad
utgår, under förutsättning säkrad utgår, under förutsättning

som i första stycket sägs, ålderspen- som i första stycket sägs, ålderspen "

Senaste lydelse 1974:784.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

sion för tid före den månad, varunder
han fyller sextiofem år, dock
tidigast från och med den månad,
då han uppnår sextiotre års ålder.
Pension enligt vad nu sagts må ej
utgå till försäkrad, som äger komma
i åtnjutande av folkpension enligt 6
kap. 1 § andra stycket, med mindre
han tillika gör framställning enligt
nämnda lagrum.

Framställning om ålderspension för
tid före den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem är må återkallas
med verkan från nästa månadsskifte.
Sådan återkallelse galler ej för försäkrad,
som åtnjuter folkpension enligt
6 kap. I § andra stycket, med mindre
han tillika gör återkallelse enligt 6 kap.

I § tredje stycket. Har försäkrad sedan
återkallelse skett gjort förnyad framställning
enligt andra stycket må denna
framställning icke återkallas.

2§"

Ålderspension utgör, där ej annat
följer av andra, tredje och förde
styckena, för år räknat sextio procent
av produkten av basbeloppet för den
månad, för vilken pension skall utgivas,
och medeltalet av de pensionspoäng
som tillgodoräknats den
försäkrade eller, om pensionspoäng
tillgodoräknats honom för mer än
femton år, medeltalet av de femton
högsta poängtalen. Har pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade
för mindre än trettio år, skall hänsyn
tagas endast till så stor del av nämnda
produkt som svarar mot förhållandet
mellan det antal år, för vilka
pensionspoäng tillgodoräknats honom.
och talet trettio.
l!Senastc lydelse 1974:784.

Föreslagen lydelse

sion för tid före den månad, varunder
han fyller sextiofem år, dock
tidigast från och med den månad,
då han uppnår sextio års ålder. Pension
enligt vad nu sagts må ej utgå
till försäkrad, som äger komma i åtnjutandeav
folkpension enligt 6 kap.
1 § tredje stycket, med mindre han
tillika gör motsvarande framställning
enligt nämnda lagrum.

Ålderspension utgör, där ej annat
följer av andra och tredje styckena
samt 3 och 4 §§, för år räknat sextio
procent av produkten av basbeloppet
för den månad, för vilken pension
skall utgivas, och medeltalet av de
pensionspoäng som tillgodoräknats
den försäkrade eller, om pensionspoäng
tillgodoräknats honom för
mer än femton år, medeltalet av de
femton högsta poängtalen. Har pensionspoäng
tillgodoräknats den försäkrade
för mindre än trettio år, skall
hänsyn tagas endast till så stor del
av nämnda produkt som svarar mot
förhållandet mellan det antal år, för
vilka pensionspoäng tillgodoräknats
honom, och talet trettio.

Sfi) 1975:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har undantagande enligt 11 kap. 7 § ägt giltighet för den försäkrade, skall
honom tillkommande ålderspension utgöra sextio procent av så stor del
av den i första stycket angivna produkten, som svarar mot förhållandet
mellan det antal år, dock högst trettio, för vilka pensionspoäng tillgodoräknats
den försäkrade, och talet trettio ökat med ett för varje år, för vilket
den försäkrade till följd av undantagandet icke tillgodoräknats pensionspoäng
eller gått förlustig mer än en poäng. Ej må med tillämpning av vad
nu sagts talet trettio ökas till mer än femtio. Vad i detta stycke stadgas
skall äga motsvarande tillämpning i fall då pensionspoäng jämlikt 11 kap.
6 § första stycket på grund av underlåten avgiftsbetalning icke tillgodoräknats
den försäkrade.

Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad, varunder
den försäkrade fyller sextiofem
år, skall pensionen, där ej annai
föijer av fjärde stycket, minskas med
sex tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå återstår
till ingången av den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem
år. Om pensionen börjar utgå
senare än från och med sistnämnda
månad, ökas pensionen med sex
tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå förflutit
från ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde
nämnda ålder; härvid må hänsyn
dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken den försäkrade
fyllt sjuttio år, och ej heller
till tid, då den försäkrade åtnjutit
folkpension eller icke varit berättigad
till tilläggspension i form av ålderspension.

Om ålderspension uppliört efter
återkallelse enligt 12 kap. I § tredje
stycket, skall senare utgående ålderspension
minskas med sex tiondels procentför
varje månad som ålderspension
utgått samt sex tiondels procent för varje
månad, som då ålderspensionen åter

Börjar ålderspension utgå tidigare
än från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem
år, skall pensionen minskas med
fern tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå återstår
till ingången av den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem
år. Om pensionen börjar utgå
senare än från och med sistnämnda
månad, ökas pensionen med sex
tiondels procent för varje månad,
som då pensionen börjar utgå förflutit
från ingången av den månad
varunder den försäkrade uppnådde
nämnda ålder; härvid må hänsyn
dock ej tagas till tid efter ingången
av den månad, under vilken den försäkrade
fyllt sjuttio år, och ej heller
till tid, då den försäkrade åtnjutit
folkpension eller icke varit berättigad
till tilläggspension i form av ålderspension.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

börjar ulga ålerslår till ingången av den
månad varunder den försäkrade fyller
sextiofem år. Börjar pensionen åter
utgå efter ingången av den månad varunder
den försäkrade fyllt sextiofem år
skall pensionen minskas med sex tiondels
procent för varje månad under vilken
pensionen tidigare utgått.

3 §

Utrag av ålderspension må återkallas
med verkan från nästa månadsskifte.
Sådan återkallelse gäller ej för försäkrad,
som åtnjuter folkpension enligt 6
kap. med mindre lian tillika gör motsvarande
återkallelse enligt 6 kap. 3 §.

Skall ålderspension ånyo börja utgå
efter återkallelse som avses i första
stycket, beräknas pensionens storlek
med tillämpning av bestämmelserna i
2 § på grundval av den försäkrades ålder
då pensionen ånyo börjar utgå. För
varje månad, varunder ålderspension
tidigare utgått göres vid beräkningen
avdrag med fern tiondels procent såvitt
avser tid före den månad, varunder den
försäkrade fyllt sextiofem år, och sex
tiondels procent såvitt avser annan tid.

4 §

Då uttag avser hälften av ålderspension
skall minskning eller ökning enligt 2
och 3 §§ gälla motsvarande del av pen -sionen.

13 kap.

4 §

Om förtidspension utgår för tid Om förtidspension utgår för tid
efter det att ålderspension med stöd efter det att ålderspension med stöd

av 12 kap. I § tredje stycket upphört av 12 kap. 3 ,sv upphört att utgå, skall

att utgå, skall förtidspensionen förtidspensionen minskas med mor minskas

med sex tiondels procent för svarande tillämpning av 12 kap. 3 och

varje månad under vilken älderspensio- 4 .

nen utgått.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.
2§”

För försäkrad, som är född under
något av åren 1911-1927, skall vid
tillämpning av 11 kap. 1 § andra
stycket pensionsgrundande inkomst
beräknas även för det år varunder
han fyllt sextiofem år, dock ej för
det fall han under nämnda år åtnjutit
förtidspension enligt denna lag eller
ålderspension enligt 6 kap. 1 $ andra
stycket eller 12 kap. 1 5 andra
stycket.

För försäkrad, som är född under
något av åren 1911-1927, skall vid
tillämpning av 11 kap. 1 § andra
stycket pensionsgrundande inkomst
beräknas även för det år varunder
han fyllt sextiofem år, dock ej för
det fall han under nämnda år åtnjutit
förtidspension enligt denna lag eller
hel ålderspension enligt 6 kap. 1 S
tredje stycket eller 12 kap. 1 S tredje
stycket.

Beräkning av förtidspension skall under förutsättningar som angivas i
13 kap. 2 § för försäkrad som avses i denna paragraf ske under antagande
att den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng även för det år då han
uppnår sextiofem års ålder.

Vid beräkning av ålderspension som avses i 12 kap. 1 § första stycket
skall, om pensionen därigenom blir större, försäkrad som avses i denna
paragraf tillgodoräknas pensionspoäng som om han blivit berättigad till förtidspension
enligt 13 kap. 1 § från och med januari månad det år han uppnår
sextiofem års ålder.

17 kap.
4 §

Det pensionsbelopp sorn först förfaller
till betalning efter beslut ont pension
eller om ökning av pension eller upphävande
av förordnande som i 16 kap. 3 §
andra stycket sägs md, där den pensionsberättigade
under den tid å vilken
pensionsbeloppet belöper i väsentlig
mån erhållit sin försörjning av allmänna
medel, till den del pensionsbeloppet
motsvarar vad den myndighet som tillhandahållit
försörjningen visar sig hava
för nämnda tid utgivit för den pensionsberättigades
samt hans makes och min -derå riga barns försörjning uppbäras av
myndigheten.

n Senaste lydelse 1974:784.

Har pensionsberättigad i väsentlig
mån erhållit sin försörjningav allmänna
medel, må den myndighet som tillhandahållit
försörjningen uppbära sådan
del av det pensionsbelopp sorn först förfaller
till betalning efter beslut om pension
som motsvarar vad myndigheten
visar sig ha utgivit för den pensionsberättigades
samt hans makes och
minderåriga barns försörjning för den
tid som pensionsbeloppet avser.

Har pensionsberättigad uppburit
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa
eller kontant arbetsmarknadsstöd
enligt lagen (1973:371)om kontant

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

Det pensionsbelopp sorn först förfaller
till betalning efter beslut om ålderspension
eller förtidspension eller om ökning
av sådan pension eller upphävande
av förordnande enligt 16 kap. 3 § andra
stycket beträffande sådan pension
skall, där den pensionsberättigade under
den lid på vilken pensionsbeloppet
belöper uppburit dagpenning från erkänd
arbetslöshetskassa eller kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen
(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,
minskas med den del av arbetslöshetsstödet
som visas ha utgivits
utöver vad som skulle ha utgått om pensionsbeslutet
förelegat vid utbetalningen
av stödet. Vad nu sagts skall, i de fall
kontant arbetsmarknadsstöd utgått,
gälla även efter beslut som avser änkepension.

Föreslagen lydelse

arbetsmarknadsstöd, skall det pensionsbelopp
sorn först förfaller till betalning
efter beslut om ålderspension eller
förtidspension minskas med den del av
arbetslöshetsstödet, som visas ha utgivits
för tid som pensionsbeloppet avser,
utöver vadsom skulle ha utgått om pensionsbeslutet
förelegat vid utbetalningen
av stödet. Vad nu sagts skall, när
kontant arbetsmarknadsstöd utgått,
gälla även efter beslut om änkepension.

Har delpension enligt lagen
(1975:000) om delpensionsförsäkring
utgått till någon som beviljas älderspen -sion eller förtidspension enligt denna
lag, skall det pensionsbelopp sorn först
förfaller till betalning efter beslutet
minskas med delpensionsbelopp som
avser samma tid som ålders- eller förtidspensionen.

Vad i denna paragraf föreskrives
skall äga motsvarande tillämpning vid
beslut om ökning av pension eller upphävande
av förordnande som avses i 16
kap. 3 § andra stycket.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 kap. 2 § första stycket punkten
g) den 1 juli 1975, såvitt avser sagda paragraf forsta stycket punkten 0
den 1 januari 1976 samt i övrigt den 1 juli 1976.

2. Den nya reduktionsfaktorn vid förtida uttag av ålderspension skall
gälla även i fall som avses i punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen
(1974:784) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

SfU 1975:15

2 Förslag till

Lag om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrives följande

1 § Delpensionsförsäkringen handhas av riksförsäkringsverket och de allmänna
försäkringskassorna.

2 § Försäkrad enligt denna lag är arbetstagare, som i sådan egenskap uppfyller
arbetsvillkoren enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring eller
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd och som fr. o. m. det kalenderår
varunder han fyllt 45 år tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst
av anställning enligt 11 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring under
minst tio år.

3 § Rätt till delpension tillkommer i Sverige bosatt försäkrad som minskat
sitt arbete som anställd med i genomsnitt minst fem timmar per arbetsvecka
och som efter minskningen har deltidsarbete med i genomsnitt minst 17
timmar per arbetsvecka.

Delpension kan utgå tidigast från och med den månad varunder den
försäkrade fyller 60 år och utgår längst till och med månaden före den
under vilken han fyller 65 år.

4 § Ansökan om delpension göres skriftligen hos allmän försäkringskassa.
Vid ansökningen skall fogas intyg om den försäkrades inkomst och arbetsförhållanden.
Intyg skall vara utfärdat av arbetsgivare eller avdelning
av sådan arbetstagarorganisation som enligt lagen (1936:506) om föreningsoch
förhandlingsrätt är att anse som huvudorganisation.

Erkänd arbetslöshetskassa och länsarbetsnämnd skall biträda försäkringskassan
med de uppgifter som behövs för bedömande av frågor om delpension.

Arbetsgivare skall på begäran utfärda intyg som avses i första stycket.
Formulär till intyg fastställes av riksförsäkringsverket.

Beslut om delpension skall, om ej annat föranledes av den försäkrades
ansökan eller av övrig utredning, gälla tills vidare. Delpension utges månadsvis
och får icke utgå för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

5 § Delpension fastställes till belopp motsvarande 65 procent av skillnaden
mellan den inkomst som den försäkrade åtnjöt före övergången till deltidsarbete
under arbetstid som var normal för honom och den inkomst som
han kan antagas komma att tills vidare åtnjuta vid deltidsarbete. Skillnaden
får för år räknat inte beräknas överstiga skillnaden mellan den försäkrades
sjukpenninggrundande inkomst av anställning enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring före och efter övergången till deltidsarbete. Skulle den
försäkrade, om försäkringskassan haft kännedom om samtliga förhållanden

SfU 1975:15

för det år som föregår övergången till deltidsarbete, varit försäkrad för högre
sjukpenninggrundande inkomst än den som angivits i kassans beslut, skall
skillnaden dock beräknas med utgångspunkt i sådan högre inkomst.

Fastställd delpension anknytes till basbeloppet enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring och omräknas vid förändring av basbeloppet.

Ändras de förhållanden som enligt första stycket har legat till grund för
fastställande av delpension, skall omprövning ske enligt bestämmelser som
meddelas med stöd av 11 §.

Vid bedömning av rätt till delpension bortses från bisyssla som försäkrad
före övergången till deltidsarbete varaktigt utfört vid sidan av sitt huvudsakliga
arbete. Överstiger arbetstiden vad avser bisysslan efter övergången
till deltidsarbete den tid som åtgår för deltidsarbetet skall frågan om rätt
till delpension hänskjutas till särskild prövning. Detsamma skall gälla om
ersättningen för bisysslan överstiger hälften av lönen för deltidsarbetet. Utvidgas
bisysslan under tid som delpension åtnjutes skall rätten till och storleken
av delpensionen omprövas.

6 § Delpension utgår ej för månad då den försäkrade åtnjuter ålderspension
eller förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

7 § För finansiering av del pensionsförsäkringen erlägger arbetsgivare årligen
socialförsäkringsavgift som motsvarar 0,25 % av summan av vad arbetsgivaren
under året utgivit som lön till arbetstagare hos honom i pengar
eller som naturaförmåner i form av kost eller bostad eller, i fall som avses

1 3 kap. 2 § andra stycket sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring,
annan ersättning för utfört arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön
under året understigit femhundra kronor. Vidare bortses vid denna beräkning
från arbetstagare, som icke är obligatoriskt försäkrad enligt lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket
sista punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring är för handen.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för
vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt 3 kap. 16 §. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare utgivit
till hemmavarande barn för arbete utfört i hans förvärvsverksamhet i de
fall avdrag för lönen ej får ske vid inkomsttaxeringen.

Avgiften skall ingå till en fond, som förvaltas av riksförsäkringsverket.

Med arbetsgivare avses den som enligt 19 kap. 1 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring skall erlägga avgift till sjukförsäkring.

8 § Fråga om delpension handlägges av allmän försäkringskassa. Finner
tjänsteman hos kassan skäl föreligga mot bifall till ansökan om delpension
skall frågan underställas pensionsdelegation. Sådan underställning skall dessutom
ske om den sökande begär det. Särskild prövning enligt 5 § fjärde
stycket skall ske i pensionsdelegation.

2 Riksdagen 1975. 11 sami. Nr 15

SfU 1975:15

Vid pensionsdelegations prövning av fråga enligt denna lag skall i stället
för de i 18 kap. 20 § lagen (1962:381) om allmän försäkring nämnda läkarna
tjänstgöra två av arbetsmarknadsstyrelsen utsedda ledamöter. Av dessa skall
den ene representera länsarbetsnämnden och den andre ha särskild erfarenhet
av handläggning av ärenden angående arbetslöshetsförsäkring. Sistnämnde
ledamot utses efter förslag av de erkända arbetslöshetskassornas samorganisation.
I delegationens sammanträden men ej i dess beslut äger försäkringskassans
direktör deltaga.

I fråga om talan mot beslut i ärende enligt denna lag samt annan överprövning
hos riksförsäkringsverket och försäkringsdomstolen skall bestämmelserna
i 20 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring äga motsvarande
tillämpning.

9 § Har någon genom oriktig uppgift eller genom underlåtenhet att fullgöra
uppgifts- eller anmälningsskyldighet som åvilar honom eller på annat sätt
förorsakat att delpension har utgått obehörigen eller med för högt belopp,
eller har någon annars obehörigen eller med för högt belopp uppburit delpension
och har han skäligen bort inse detta, skall bestämmelserna i 20
kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring äga motsvarande tillämpning.

10 § I fråga om debitering och uppbörd enligt denna lag äger lagen (1959:552)
om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m.
motsvarande tillämpning.

11 § Närmare föreskrifter för verkställigheten av denna lag meddelas av
regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.
Utfärdas sådana föreskrifter av riksförsäkringsverket skall verket före utfärdandet
rådgöra med en central pensionsdelegation. Beslut om tillsättande
av en sådan pensionsdelegation meddelas av regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. Avgifts-, debiterings- och
uppbördsbestämmelserna i 7 och 10 §§ tillämpas från och med januari 1976.
Avgiften utgör för kalenderåret 1976 0,125 procent av avgiftsunderlaget.

2. Beslut om delpension och om tillsättande av den i 11 § nämnda centrala
pensionsdelegationen får fattas före lagens ikraftträdande.

SfU 1975:15

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Härigenom föreskrives att 2, 2 a och 3 §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§‘

Pensionstillskott till ålderspension eller änkepension utgör fyrtiofem procent
av basbeloppet, om ej annat foijer av bestämmelserna nedan i denna
paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till ålderspension eller
änkepension utgöra
den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 tjugofem,

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 tjugonio,

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 trettiotre,

den 1 juli 1979-den 30 juni 1980 trettiosju.

den 1 juli 1980-den 30 juni 1981
Pensionstillskott till ålderspension,
som börjat utgå tidigare eller
senare än från och med den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem
år, utgör det belopp som
framkommer om de i forsta eller
andra stycket angivna procenttalen
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra eller
tredje stycket I åge n den 25 maj 1962 (nr
381) om allmän försäkring.

fyrtioen procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspension,
som börjat utgå tidigare eller
senare än från och med den månad
varunder den försäkrade fyller sextiofem
år, utgör det belopp som
framkommer om de i första eller
andra stycket angivna procenttalen
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen skall minskas
eller ökas enligt 6 kap. lagen
(1962:381) om allmän försäkring.

Pensionstillskott till änkepension,
som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje
stycket lagen om allmän försäkring
utgår med minskat belopp, utgör
det belopp som framkommer om
de i första eller andra stycket angivna
procenttalen minskas i motsvarande
mån. Pensionstillskott till halv ålderspension
utgör hälften av pensionstillskott
som angivits i första, andra eller
tredje stycket.

'Senaste lydelse 1974:785.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§!

Pensionstillskott till förtidspension utgör nittio procent av basbeloppet,
om ej annat följer av bestämmelserna nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall pensionstillskottet till förtidspension utgöra -

den 1 juli 1976-den 30 juni 1977

den 1 juli 1977-den 30 juni 1978

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979

den I juli 1979-den 30 juni 1980

den 1 juli 1980-den 30 juni 1981

Pensionstillskott till förtidspension,
som enligt 7 kap. 2 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring
utgår med två tredjedelar eller
hälften av hel förtidspension, utgör
motsvarande andel av pensionstillskott
som anges i första eller andra
stycket. Pensionstillskott till förtidspension,
som utgår för tid efter
det att ålderspension med stöd av 6
kap. 1 § tredje stycket lagen om allmän
försäkring upphört att utgå,
skall minskas med sex tiondels procent
för varje månad under vilken ålderspensionen
utgått.

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgår ej i den mån
det tillsammans med vad den försäkrade
har rätt att uppbära i tilläggspension
i form av ålderspension och
änkepension överstiger vid
ålderspension, som börjat utgå
från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år,
under tiden
den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
trettiofyra,
den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
trettioåtta,

2 Senaste lydelse 1974:785.

3 Senaste lydelse 1974:785. .

femtio,

femtioåtta,

sextiosex,

sjuttiofyra,

åttiotvå procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till förtidspension,
som enligt 7 kap. 2 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring
utgår med två tredjedelar eller
hälften av hel förtidspension, utgör
motsvarande andel av pensionstillskott
som anges i första eller andra
stycket. Pensionstillskott till förtidspension,
som utgår för tid efter
det att ålderspension med stöd av 6
kap. 3 § lagen om allmän försäkring
upphört att utgå, skall minskas /motsvarande
mån som pensionen minskas
enligt 7 kap. 4 § lagen om allmän försäkring.

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgår ej i den mån
det tillsammans med vad den försäkrade
har rätt att uppbära i tilläggspension
i form av ålderspension och
änkepension överstiger vid
hel ålderspension, som börjat utgå
från och med den månad varunder
den försäkrade fyller sextiofem år,
under tiden
den 1 juli 1976-den 30 juni 1977
trettiofyra,
den 1 juli 1977-den 30 juni 1978
trettioåtta.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
fyrtiotvå,
samt från och med den 1 juli 1979
fyrtiofem procent av basbeloppet;

ålderspension, som börjat utgå tidigare
eller senare än från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år, det belopp som
framkommer om ovan nämnda procenttal
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen minskas
eller ökas enligt 6 kap. 2 § andra eller
tredje stycket lagen om allmän försäkring; änkepension

ovan för olika tider
angivna procenttal eller, om den enligt
8 kap. 4 § andra eller tredje stycket
lagen om allmän försäkring utgår
med minskat belopp, det belopp som
framkommer om nämnda procenttal
minskas i motsvarande mån.

Pensionstillskott till förtidspension utgår ej i den mån det tillsammans

med vad den försäkrade har rätt att uppbära i tilläggspension i form av

förtidspension eller änkepension överstiger under tiden
den 1 juli 1976-den 30 juni 1977 sextioåtta,
den 1 juli 1977-den 30 juni 1978 sjuttiosex,
den 1 juli 1978-den 30 juni 1979 åttiofyra
samt från och med den 1 juli 1979 nittio procent av basbeloppet.
Utgår förtidspension enligt 7 kap. 2 § andra eller tredje stycket lagen om
allmän försäkring med två tredjedelar eller hälften av hel förtidspension
eller utgår förtidspension enligt 7 kap. 4 § andra stycket samma lag eljest
med minskat belopp, utgör pensionstillskottet det belopp som framkommer
om de i föregående stycke nämnda procenttalen minskas i motsvarande
mån.

den 1 juli 1978-den 30 juni 1979
fyrtiotvå
samt från och med den 1 juli 1979
fyrtiofem procent av basbeloppet;

halv ålderspension hälften av ovan
nämnda procenttal;

ålderspension, som börjat utgå tidigare
eller senare än från och med
den månad varunder den försäkrade
fyller sextiofem år, det belopp som
framkommer om ovan nämnda procenttal
minskas eller ökas i motsvarande
mån som pensionen minskas
eiler ökas enligt 6 kap. lagen om allmän
försäkring;

änkepension ovan för olika tider
angivna procenttal eller, om den enligt
8 kap. 4 § andra eller tredje stycket
lagen om allmän försäkring utgår
med minskat belopp, det belopp som
framkommer om nämnda procenttal
minskas i motsvarande mån.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

SfU 1975:15

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrives att 1 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Hustrutillägg tillkommer för tid före den månad, då hustrun fyller
sextiofem år, hustru till den, som åtnjuter folkpension i form av ålderspension
eller förtidspension, därest hustrun fyllt sextio år och själv ej åtnjuter
folkpension och makarna varit gifta minst fem år. När särskilda skäl äro
därtill, må hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej fyllt sextio år eller makarna

varit gifta kortare tid än fem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat
följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat
motsvara skillnaden mellan å
ena sidan sammanlagda beloppet av
folkpension i form av ålderspension
till två makar jämte två pensionstillskott
till ålderspension enligt lagen
om pensionstillskott samt å andra
sidan folkpension i form av ålderspension
till ogift jämte ett sådant
pensionstillskott, ålderspensionerna
och pensionstillskotten beräknade
för år och under förutsättning att de
börjat utgå från och med den månad
varunder den pensionsberättigade
fyllt sextiofem år.

Hustrutillägg skall, där ej annat
följer av vad i 4 § stadgas, för år räknat
motsvara skillnaden mellan å
ena sidan sammanlagda beloppet av
folkpension i form av hel ålderspension
till två makar jämte två pensionstillskott
till ålderspension enligt
lagen om pensionstillskott samt å
andra sidan folkpension i form av
hel ålderspension till ogift jämte ett
sådant pensionstillskott, ålderspensionerna
och pensionstillskotten beräknade
för år och under förutsättning
att de börjat utgå från och med
den månad varunder den pensionsberättigade
fyllt sextiofem år.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

1 Lagen omtryckt 1973:909.

!Senaste lydelse 1974:786.

SfU 1975:15

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrives att 14, 50, 51 och 52 §§ lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §

Ersättning utgår under längst 300 dagar från det karensvillkoret uppfyllts
(ersättningsperiod). Har försäkrad uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden
gått till ända är perioden i stället 450 dagar.

1 ersättningsperioden inräknas i fall som avses i 10 § ersättningstid i den
andra arbetslöshetskassan.

Ersättningsrätten upphör vid ut- Ersättningsrätten upphör vid utgången
av månaden före den under gången av månaden före den under
vilken den försäkrade fyller 67 år. vilken den försäkrade fyller 65 år.

50 §

Rätt att bli medlem i erkänd arbetslöshetskassa tillkommer var och en
som uppfyller föreskrift i kassans stadgar om arbete inom dess verksamhetsområde.

Från rätt att bli medlem i kassa skall undantagas

1. den som är medlem i annan arbetslöshetskassa,

2. den som icke fyllt 15 år,

3. den som fyllt 66 år, 3. den som fyllt 64 år,

4. den som förvärvsarbetar mindre än tre timmar per arbetsdag och i
genomsnitt mindre än 17 timmar per vecka.

51 §

Från rätt att kvarstå som medlem i kassa får undantagas

1. den som ej uppfyller och ej heller under minst sex av de senaste tolv
månaderna uppfyllt föreskrift i kassans stadgar om arbete inom visst verksamhetsområde,

2. den som medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande
uppgift angående förhållande av betydelse för hans rätt till medlemskap
eller ersättning,

3. den som underlåter att ställa sig till efterrättelse kassans stadgar eller
styrelsens behörigen utfärdade föreskrifter.

Från rätt att kvarstå som medlem Från rätt att kvarstå som medlem

i erkänd arbetslöshetskassa skall i erkänd arbetslöshetskassa skall

undantagas den som fyllt 67 år. undantagas den som fyllt 65 år.

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

52 §

Inträffar omständighet som enligt
51 § kan föranleda att medlem uteslutes
ur erkänd arbetslöshetskassa,
skall kassans styrelse genom rekommenderat
brev under medlemmens
senast kända adress underrätta honom
därom samt utsätta skälig tid
för förklaring. Vad som sagts nu gäller
ej, om rätten att kvarstå som
medlem upphör på grund av att
medlemmen uppnått 67 års ålder.

Meddelas beslut om medlems uteslutning av annan anledning än som
anges i 51 § första stycket 2 och andra stycket under tid då medlemmen
har rätt till dagpenning, skall beslutet träda i kraft när hans rätt härtill
upphör.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.

SfU 1975:15

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd dels

att i 32, 34 och 39 SS ordet ”Konungen" i olika böjningsformer skall
bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande form,
dels att 14 och 24 SS skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 S

Kontant arbetsmarknadsstöd utgår under längst 150 dagar från det karensvillkoret
uppfyllts (ersättningsperiod), om ej annat följer av 15 S sista
stycket. Har stödtagaren uppnått 55 års ålder innan ersättningsperioden gått
till ända, är perioden i stället 300 dagar. Sedan stödtagaren uppnått 60 års
ålder, är ersättningsperioden icke begränsad. Detsamma gäller sökande som
avses i 1 S 4.

Även i fråga om den som fyllt minst 55 år innan ersättningsperioden gått
till ända är ersättningsperioden obegränsad, om han blivit arbetslös som
en omedelbar följd av nedläggning av eller bestående ändring i driften vid
företag där han var anställd eller avveckling av hans verksamhet som
självständig företagare på grund av omfattande eller genomgripande förändring
i ortens näringsliv eller i den näringsgren där han utövade verksamheten
samt om han i minst 24 månader under de tre åren närmast
före arbetslöshetens inträde utfört förvärvsarbete.

Rätten till kontant arbetsmark- Rätten till kontant arbetsmarknadsstöd
upphör vid utgången av nadsstöd upphör vid utgången av

månaden före den under vilken den månaden före den under vilken den

arbetslöse fyller 67 år eller när han arbetslöse fyller 65 år eller när han

dessförinnan börjar uppbära ålders- dessförinnan börjar uppbära het ålpension,
hel förtidspension eller helt delpension, hel förtidspension eller

sjukbidrag enligt lagen (1962:381) helt sjukbidrag enligt lagen

om allmän försäkring. (1962:381) om allmän försäkring.

Uppbär stödtagare änke- eller änklingspension
eller annan ålderspension
än enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, nedsättes det
kontanta arbetsmarknadsstödet med
pensionsbeloppet. Uppbär han
mindre än hel förtidspension eller
mindre än helt sjukbidrag enligt

Uppbär stödtagare änke-eller änklingspension
eller annan ålderspension
än enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, nedsättes det
kontanta arbetsmarknadsstödet med
pensionsbeloppet. Uppbär han
mindre än hel förtidspension, mindre
än helt sjukbidrag eller halv ålders -

SfU 1975:15

Nuvarande lydelse

nämnda lag, för arbetsmarknadsstödet
icke överstiga ett belopp som
motsvarar helt sådant stöd minskat
med ersättningsbeloppet.

Föreslagen lydelse

pension enligt nämnda lag eller delpension
enligt lagen (1975:000) om de!-pensionsförsäkring, får arbetsmarknadsstödet
icke överstiga ett belopp
som motsvarar helt sådant stöd
minskat med ersättningsbeloppet.

Uppbär stödtagare livränta från försäkringsinrättning på grund av yrkesskada
eller olycksfall, nedsättes stödet enligt grunderna i första stycket.
Ersättning understigande fyra kronor för dag utbetalas ej.

Denna lag träder i kraft såvitt avser ändringarna i 32, 34 och 39 en
vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från
trycket i Svensk författningssamling, samt i övrigt den 1 juli 1976.

SfU 1975:15

Motionerna

Med anledning av propositionen väckta motioner

motionen 1975:2123 av herr Carlsson i Vikmanshyttan (c) vari hemställs
att riksdagen vid sin behandling av propositionen 1975:97 beslutar att företagare
inte skall erlägga egenavgift till delpensioneringen, enär de inte
kan komma i åtnjutande av sådan pension;

motionen 1975:2124 av herr Fågelsbo m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära

1. att förslag utarbetas om möjligheten att vid sidan av det nuvarande
systemet för reducering vid förtida uttag av ålderspension ha ett alternativ,
där reducering sker under samma antal månader efter 65 års ålder som
pensionen togs ut före denna ålder, varvid omräkningen bör göras på försäkringsmässiga
grunder,

2. att konsekvenserna av delpensionssystemet för småföretagare och lantbrukare
med anställningsinkomst vid sidan om rörelsen utreds, t. ex. inom
ramen för pensionsålderskommitténs arbete;

motionen 1975:2126 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen vid behandling av propositionen 1975:97 beslutar att hos regeringen
begära att övergångsbestämmelserna utformas så att omräkningen
av pensionen för dem som är födda före 1909 och har gjort förtida uttag
av ålderspension sker med hänsyn såväl till den lägre reduktionsfaktor som
föreslås i propositionen som till den beslutade sänkningen av pensionsåldern;

motionen 1975:2127 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
ger regeringen till känna vad i motionen anförts (motionärerna som uttalar
sin anslutning till ett system med rörlig pensionsålder tar upp vissa frågor
i anslutning till delpensioneringen; de framhåller att man bör förbättra möjligheterna
för äldre arbetstagare att få deltidsarbete och att trappa ned arbetstiden
utan att byta yrke och arbetsgivare och att man bör anpassa arbetstid
och arbetsuppgifter för sådana arbetstagare; de menar också att man
bör eftersträva större flexibilitet inom den allmänna försäkringen genom
att i denna bygga in möjligheter att efter individuella önskemål sprida eller
koncentrera sina ledigheter till tider som är lämpligast med hänsyn till individen
och samhället, att spara ledighet och att ta ut pension i omgångar);

motionen 1975:2128 av herr Carlshamre m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
vid behandlingen av propositionen 1975:97 beslutar att

1. rätt till delpension skall tillkomma den som erlagt eller för vilken erlagts
ATP-avgift för minst tio inkomstår fr. o. m. det kalenderår varunder han
fyllt 45 år, förutsatt att inkomst av anställning förelegat minst två år tiden
närmast före ansökan om delpension,

2. pensionsrätt inom ATP skall grundas även på inkomster som förvärvats
under år då helt förtida uttag av pension gjorts eller då den försäkrade
senare under året avlidit.

SfU 1975:15

3. hos regeringen begära att pensionsålderskommittén får i uppdrag att
snarast utreda frågan om vidgning av förmånstagarkretsen inom den nya
delpensioneringen liksom möjligheten att mildra kravet på i timantal fastställt
deltidsarbete vid delpensionering samt möjligheten till förtida uttag
av den allmänna pensionen på förmånligare villkor vid särskilt lång intjänandetid,
allt i enlighet med vad i motionen anförts,

4. uttala att lagfäst delpensionering inte hindrar att avtal träffas om kompletterande
pensioner vid sidan om den lagstadgade;

motionen 1975:2129 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att
riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975:97 beslutar

1. att hos regeringen hemställa om en kartläggning av vilka yrkesgrupper
som är sysselsatta i sådant tungt och påfrestande arbete, och vilkas arbetsmiljö
kännetecknas av så stora hälso- och olycksfallsrisker att de bör åtnjuta
en kollektiv tidigare pensionering med full pension, samt att förslag härom
skyndsammast föreläggs riksdagen,

2. att uttala sig för en utvärdering av hittills vunna erfarenheter av den
utvidgade rätten till förtidspension och lämpligheten av att ytterligare utveckla
denna som en form för rörlig pensionsålder,

3. att de anställdas fackliga organisationer ges tolkningsföreträde vid avgörandet
om vilka arbeten som skall komma i fråga som deltidsarbete i
samband med delpension,

4. att därest deltidsarbete ej kunnat ordnas delpension likväl skall kunna
beviljas under förutsättning att den anställdes fackliga organisation ingivit
framställning därom och att inkomstbortfallet täcks genom att halv ersättning
beviljas från A-kassa enligt vad i motionen anförs,

5. att verkningarna för den enskilde av förtida och uppskjutet uttag jämfört
med övriga former av rörlig pensionsålder underkastas en omprövning
och att formerna för en avveckling av förtida respektive uppskjutet uttag
av folkpension och ATP utreds.

Vid riksmötets början väckta motioner

motionen 1975:30 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att genom lagstiftning tillerkänna gruvarbetarna
en fastställd pensionsålder vid 60 år att träda i kraft från och med den
1 januari 1976,

2. att riksdagen jämväl hos regeringen hemställer om skyndsam utredning
och förslag om vilka andra grupper av arbetare som bör komma i åtnjutande
av motsvarande lägre pensionering och framlägger förslag härom;

motionen 1975:254 av herrar Henmark (fp) och Petersson i Röstånga (fp)
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begären utredning rörande kostnader
och övriga konsekvenser av att på sikt sänka pensionsåldern till 60

år;

SfU 1975:15

motionen 1975:752 av herr Fridolfsson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag syftande till vidgad rätt till pensionstillskott
för dem som haft undantagande från försäkringen för ATP i enlighet
med vad i motionen anförts (motionärerna anser att för det fall den som
begärt undantagande från ATP i realiteten fåren pension som beloppsmässigt
berättigar till pensionstillskott denna bör erhålla sådant tillskott);

motionen 1975:764 av herr Åberg (fp) vari hemställs att riksdagen i skrivelse
till regeringen begär att lämplig utredning får i uppdrag att företa
en översyn av yrkesfiskarnas pensionsålder i syfte att möjliggöra för dessa
att erhålla pension vid samma ålder som andra yrkesgrupper med tungt
och krävande arbete;

motionen 1975:1197 av herr Gadd (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning av möjligheterna att lagstiftningsvägen tillförsäkra
kulturmedarbetarna i dagspressen, tidskriftspressen, radio och TV,
samt med dem jämförbara grupper, ATP och andra sociala förmåner som
tillkommer fast anställd arbetstagare;

motionen 1975:1206 av herrar Jonsson i Mora (fp) och Ahlmark (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar om en plan för genomförande av lika folkpension
oberoende av civilstånd;

motionen 1975:1213 av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av 4 §
lagen (1969:205) om pensionstillskott att pensionstillskott i de fall då undantagande
från ATP skett före den 1 januari 1969 skall utgå oberoende av
att den försäkrade begärt undantagande från ATP;

motionen 1975:1226 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att ATP-avgiften fr. o. m. den 1 januari 1976
fastställes till 9 96.

Utskottet

Inledning

Vid 1974 års riksdag beslutades om avsevärda förbättringar av folkpensionsförmånerna.
Reformerna omfattar höjningar av folkpensionens grundbelopp,
höjda pensionstillskott för dem som saknar ATP eller har låga ATPbelopp,
bättre pensionsförmåner för unga invalider och andra förtidspensionärer
samt förbättrade vårdbidrag och ersättningar till handikappade. Samtidigt
beslöts att den lagstadgade pensionsåldern skulle sänkas till 65 år
med verkan fr. o. m. den 1 juli 1976. 1 propositionen 1974:129 som innehöll
förslaget till de nya bestämmelserna framhöll chefen för socialdepartementet
att avsikten var att vid samma tidpunkt genomföra ökade möjligheter till
en rörlig pensionsålder med utgångspunkt i en allmän pensionsgräns vid
65 år.

SfU 1975:15

I propositionen 1975:97, som bygger på förslag av pensionsålderskommittén
- kommittén har numera antagit namnet pensionskommittén och
kommer i det följande att redovisas under detta namn - läggs fram förslag
om ökade möjligheter till en rörlig pensionsålder. De nya bestämmelserna,
som skall träda i kraft den 1 juli 1976, dvs. vid samma tidpunkt som den
förra året beslutade sänkningen av den allmänna pensionsåldern, ger väsentligt
ökade möjligheter att förlägga tidpunkten för pensioneringen till
mellan 60 och 70 års ålder. Detta tillgodoses dels inom den nu gällande
allmänna pensioneringens ram genom förtidspensioneringen och genom ett
utbyggt system med förtida och uppskjutet uttag, dels genom en helt ny
pensionsförsäkring för delpension i kombination med deltidsarbete. Utskottet
kommer i samband med behandlingen av de motioner som väckts med
anledning av propositionen att närmare redogöra för innebörden av de olika
förslagen.

Frågan om möjligheterna att öka pensionsålderns rörlighet har under senare
år varit föremål för en livlig debatt. Därvid har framhållits bl. a. att
åldrandet sker individuellt och att det påverkas av miljöfaktorer inte minst
i arbetslivet. För många med enformigt och slitsamt arbete kan det vara
ett önskemål att få sluta sitt arbete relativt tidigt. Andra kan ha en önskan
att vara kvar i sitt arbete även efter den allmänna pensionsåldern. Framför
allt finns ett behov av att kunna successivt trappa ned arbetsinsatsen och
kombinera arbete och pension någon tid såväl före som efter den allmänna
pensionsåldern.

Pensionskommittén har vid sina överväganden om hur en rörlig pensionsålder
lämpligen bör utformas haft överläggningar med specialister inom
arbetsmedicin och åldersforskning. Resultatet av dessa överläggningar,
som återges i propositionen, utvisar entydigt att en individuell valfrihet
i fråga om pensioneringstidpunkt är önskvärd. Hälsotillstånd och andra faktorer
av betydelse för arbetsförmågan varierar starkt i de aktuella åldrarna.
Med hänsyn till att en plötslig omställning från arbetsliv till full pensionering
för många kan vara skadlig bör finnas möjligheter att gradvis trappa ned
förvärvsverksamheten. Enbart tillhörighet till visst yrke anses i regel inte
vara någon lämplig grund för särregler i fråga om pensionsinträde.

De förslag som läggs i propositionen och som utformats med utgångspunkt
i de nu redovisade synpunkterna är, såvitt utskottet kan bedöma, ägnade
att tillgodose högt ställda krav på ökad rörlig pensionsålder. Utskottet vill
uttala sin särskilda tillfredsställelse över att arbetet inom pensionskommittén
och med propositionen kunnat bedrivas med sådan skyndsamhet att förslag
kunnat föreläggas riksmötet i god tid före den 1 juli 1976, då bestämmelserna
om rörlig pensionsålder och pensionsålderssänkningen till 65 år är avsedda
att samtidigt träda i kraft. Därmed skapas möjligheter att från samma tidpunkt
som fastställts för den allmänna sänkningen av pensionsåldern successivt
växa in i ett system med rörlig pensionsålder, där den i propositionen
föreslagna delpensionen i förening med deltidsarbete blir av särskild be -

SfU 1975:15

tydelse. Utskottet vill liksom departementschefen understryka att arbetsmarknadens
parter härvidlag har ett stort ansvar för att sådana deltidsarbeten
skapas som utgör en nödvändig förutsättning för en ändamålsenlig kombination
av delpension och deltidsarbete.

Det i propositionen föreslagna systemet för en rörlig pensionsålder innebär
att man tar bort de skarpa, fixerade åldersgränserna för pensioneringen och
att man i stället ger möjligheter till en mjukare övergång från arbete till
pension. Framför allt förslaget om delpension ger helt nya möjligheter att
trappa av arbetsinsatsen under de sista yrkesverksamma åren och att på
så sätt få en mjuk övergång från arbete till delpension. Utskottet ansluter
sig till departementschefens uppfattning att den nya delpensionsförsäkringen
principiellt är av sådan betydelse att den bör vara lagfäst.

En nyligen publicerad OECD-rapport ger vid handen att den delpensionsförsäkring
som föreslås i propositionen i ett internationellt perspektiv framstår
som unik och banbrytande. Eftersom det här är fråga om en helt ny
pensionsform finner utskottet det värdefullt att i enlighet med propositionens
förslag det skall ankomma på riksförsäkringsverket att inom ramen för de
i lagen angivna grunderna utfärda kompletterande tillämpningsföreskrifter
och att verket därvid skall biträdas av en särskild pensionsdelegation med
företrädare för arbetsmarknadens parter. Som framhålls i propositionen ligger
det också i sakens natur att bestämmelserna om en helt ny pensionsform
efter hand kan behöva justeras med ledning av erfarenheterna vid lagens
tillämpning. Utskottet anser det med hänsyn härtill tillfredsställande att
riksförsäkringsverket, när de nya bestämmelserna antagits av riksdagen,
kommer att få regeringens uppdrag att noga följa utvecklingen på delpensionsområdet
och föreslå de justeringar i lagstiftningen som kan visa sig
erforderliga.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen. I det följande
behandlar utskottet de motioner - till antalet endast sex - som väckts med
anledning av propositionen. Utskottet tar också upp några motioner från
riksmötets början som ansetts lämpligen böra prövas i detta sammanhang.

Förtidspension

Som tidigare nämnts skall enligt propositionen önskemålen om ökade
möjligheter till rörlig pensionsålder tillgodoses dels inom den allmänna pensioneringens
ram genom förtidspension och ett utbyggt system för förtida
och uppskjutet uttag, dels genom en helt ny delpensionsförsäkring.

Förtidspension utgår enligt gällande bestämmelser till försäkrad som fyllt
16 år för tid före den månad, då han fyller 67 år eller ålderspension dessförinnan
börjar utgå till honom, om hans arbetsförmåga på grund av sjukdom
eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan
är nedsatt med minst hälften och nedsättningen kan anses varaktig. Kan
nedsättningen av arbetsförmågan inte anses varaktig men kan den antas

SfU 1975:15

bli bestående avsevärd tid, har den försäkrade rätt till folkpension i form
av sjukbidrag. Detta bidrag är begränsat till viss tid men i övrigt gäller
vad som är föreskrivet om förtidspension även sjukbidrag. Rätt till förtidspension
tillkommer också arbetslös försäkrad, som fyllt 60 år och som
till följd av arbetslöshet uppburit ersättning från erkänd arbetslöshetskassa
under den längsta tid sådan ersättning kan utgå eller uppburit kontant arbetsmarknadsstöd
under 450 dagar. Som ytterligare förutsättning för rätt
till förtidspension i dessa fall gäller att den försäkrades möjlighet att bereda
sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han tidigare utfört eller genom
annat tillgängligt lämpligt arbete är nedsatt med minst hälften och att nedsättningen
kan anses varaktig. Hel förtidspension utgår med samma belopp
som en ålderspension, som tas ut vid 67 års ålder.

Departementschefen framhåller i propositionen att förtidspensionen
genom de reformer som antagits av riksdagen 1970 och 1972, då möjligheterna
att erhålla sådan pension väsentligt vidgades, utvecklats från en
sjuk- och invalidpension till en pension med individuell pensioneringstidpunkt
för dem som av medicinska eller arbetsmarknadsmässiga skäl har
störst behov av en varierande pensionsålder. Någon ändring av gällande
bestämmelser om förtidspension har inte ansetts erforderlig i vidare mån
än att den riktpunkt för bedömningen av begreppet äldre försäkrad som
angetts i förarbetena till 1970 års lagstiftning om förtidspension - 63 år
- avlägsnats. Detta innebär att förtidspension efter individuell prövning skall
kunna utgå mellan 60 och 65 års ålder. Utskottet anser det tillfredsställande
att förtidspensionen därigenom kommer att följa samma åldersgränser som
det föreslagna systemet i övrigt för den rörliga pensionsåldern.

Herr Hermansson m. fl. (vpk) begär i motionen 2129 att riksdagen skall
uttala sig för en utvärdering av hittills vunna erfarenheter av den utvidgade
rätten till förtidspension och lämpligheten av att ytterligare utveckla denna
som en form för rörlig pensionsålder.

Pensionskommittén har enligt sina direktiv haft att följa upp verkningarna
av 1970 och 1972 års förtidspensionsreformer. Kommitténs undersökningar
utvisar att den vidgade förtidspensioneringen har fått stor betydelse. Pensionskommittén
framhåller i sitt betänkande att förtidspension även framdeles
bör vara en viktig del i den allmänna pensioneringens regelsystem
för möjlighet till rörlig pensionsålder. Denna uppfattning biträds av ett flertal
remissinstanser och av departementschefen.

Av det anförda framgår att yrkandet i motionen om en utvärdering av
förtidspensionen redan kan anses tillgodosett. Förtidspensioneringen innebär
i realiteten för många en möjlighet att gå i pension redan vid 60 års ålder.
Den individuella valfriheten i fråga om pensioneringstidpunkt kommer, om
propositionen antas, att öka högst väsentligt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionen 2129 i denna del.

SfU 1975:15

Förlida och uppskjutet uttag

Ålderspension utgår för närvarande fr. o. m. den månad varunder den
försäkrade fyller 67 år. Pensionsåldersgränsen sänks som tidigare nämnts
den 1 juli 1976 till 65 år. Förtida uttag kan enligt gällande bestämmelser
göras fr. o. m. den månad då den försäkrade uppnår 63 års ålder och skall
avse både folkpension och tilläggspension i sin helhet. Pensionsuttag kan
också uppskjutas. Tas ålderspensionen ut i förtid, minskas pensionen med
0,6 % för varje månad som, då pensionen börjat utgå, återstår tills den
försäkrade fyller 67 år. Uppskjuts uttaget ökas pensionen på motsvarande
sätt. Framställning om förtida uttag av ålderspension kan återkallas men
endast en gång. Reduktionen av pensionen vid förtida uttag är - liksom
ökningen vid uppskjutet uttag - livsvarig och bygger på försäkringsmatematiska
beräkningsgrunder. Principen är att värdet av de sammanlagda pensionsbelopp
som den försäkrade uppbär i sin livstid skall bli detsamma oberoende
av när han börjar ta ut sin pension.

Enligt propositionen skall försäkrad, så snart han uppnått 60 års ålder,
kunna när han så önskar begära eller återkalla uttag av hel eller halv ålderspension.
Förtida uttag skall kunna ske tills den försäkrade fyller 65
år och uttaget kan uppskjutas längst t. o. m. den månad då han fyller 70
år. Påslagsfaktorn vid uppskjutet uttag blir som nu 0,6 % medan reduktionsfaktorn
vid förtida uttag sänks till 0,5 %. Den nya reduktionsfaktorn
skall gälla alla försäkrade som gjort förtida uttag. Om den försäkrade tar
ut halv ålderspension i förskott kan han tillgodoräknas pensionspoäng för
fortsatt förvärvsarbete fram till pensionsåldern och vill han fortsätta sitt
förvärvsarbete efter fyllda 65 år med uppskjutet pensionsuttag kommer sjukförsäkringen
att fungera på i huvudsak samma sätt som före denna ålder.
Utgångspunkt för beräkning av högsta antalet dagar för sjukpenning och
ersättning för sjukhusvård skall nämligen enligt förslaget inte vara den allmänna
pensionsåldern utan ingången av den månad varunder den försäkrade
börjar åtnjuta hel ålderspension, dock senast den månad varunder den försäkrade
fyller 70 år. Detta innebär att han kommer att ha rätt till sjukpenning
för det inkomstbortfall som uppkommer om han på grund av sjukdom
inte kan fullgöra sitt förvärvsarbete.

Herr Fågelsbo m. fl. (c) begär i motionen 2124 förslag rörande möjligheten
att vid sidan av det nuvarande systemet för reducering vid förtida uttag
av ålderspension ha ett alternativ, där reducering sker under motsvarande
antal månader efter 65 års ålder som pensionen tas ut före denna ålder.
Omräkningen bör enligt motionärernas mening ske på försäkringsmässiga
grunder. I motionen framhålls att det förhållandet att minskningen av pensionen
vid förtida uttag är livsvarig medfört att många avstår från att utnyttja
förmånen. Motionärerna menar att man med den omräkningsmetod de förordar
bättre skulle kunna förutse konsekvenserna av ett beslut om förtida
uttag.

3 Riksdagen 1975. II samt. Nr 15

SfU 1975:15

Förslaget i propositionen om endast en reduktions- resp. påslagsfaktor
vid förtida och uppskjutet uttag bygger på tanken att man bör ha så lätthanterliga
och enkla regler som möjligt. Reduktionsfaktorn för varje pensionsår
före 65 år är enligt propositionen 6 % och den största reduktion
som skall kunna förekomma vid förtida uttag blir därmed 30 %. Reduktionsfaktorn
är gynnsammare för den enskilde i jämförelse med vad som
nu gäller. Någon svårighet att förutse effekterna av ett förtida uttag bör,
såvitt utskottet kan bedöma, inte föreligga med de nya bestämmelserna.
Om man, som motionärerna vill, skall med tillämpning av gängse försäkringsmatematiska
beräkningsmetoder reducera en pension under motsvarande
tid efter 65 års ålder som pensionen tas ut dessförinnan måste, såvitt
utskottet kan bedöma, detta med nödvändighet leda till att pensionen vid
65 års ålder skulle sjunka till en nivå som skulle kunna bli ytterligt låg.
Utskottet finner de i propositionen föreslagna bestämmelserna, som ger den
försäkrade möjlighet att när som helst återkalla och uppskjuta uttag av
såväl hel som halv ålderspension och därmed anpassa pensionens storlek
efter det egna behovet vid varje särskild tidpunkt väl avvägda. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen 2124 i denna del.

I samband med beslutet förra året om en sänkning av den allmänna
pensionsåldern från 67 till 65 år antogs särskilda övergångsbestämmelser
i fråga om sådana försäkrade som den 1 juli 1976 inte fyllt 67 år och som
gjort förtida uttag. Bestämmelserna innebär att minskning av pensionen
i sådana fall inte skall ske med högre belopp än som svarar mot det antal
månader varunder pension utgått före den 1 juli 1976 ökat med det antal
månader som därefter återstår till ingången av den månad varunder den
försäkrade fyller 65 år eller dessförinnan återkallar sitt förtida uttag. (På
en bilaga till detta betänkande har redovisats några exempel på effekterna
av ett förtida uttag i olika åldrar).

1 propositionen föreslås som tidigare nämnts en reduktionsfaktor om 0,5 %
för månad som skall gälla i fråga om samtliga som gjort förtida uttag.

I motionen 2126 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) framhålls att
många Försäkrade före utbyggnaden av förtidspensioneringen såg sig nödsakade
att utnyttja möjligheten till förtida uttag. Dessa lever nu enligt motionärerna
ofta under knappa ekonomiska omständigheter. Motionärerna
anser det mot bakgrund av den beslutade sänkningen av pensionsåldern
och de vidgade möjligheter till uttag av pension vid 60 års ålder som föreslås
i propositionen felaktigt att inte söka utforma särskilda övergångsbestämmelser
i fråga om förtida uttag för dem som är födda före 1909 och som
gjort förtida uttag. Omräkningen av pensionen bör i de angivna fallen ske
med hänsynstagande inte bara - såsom föreslås i propositionen - till det
nya reduceringstalet vid förtida uttag, dvs. 0,5 %, utan även till den beslutade
sänkningen av pensionsåldern.

Innebörden av motionsyrkandet är att en försäkrad som begärt förtida
uttag, exempelvis från 63 års ålder och således fått en livsvarig reduktion

SfU 1975:15

av sin ålderspension med (4 x 12 x 0,6=) 28,8 % skulle få denna reduktion
minskad med utgångspunkt i den nya pensionsåldersgränsen och den nya
reduktionsfaktorn, dvs. med (2 x 12 x 0,5=) 12 %.

Den övergångsbestämmelse i fråga om vissa försäkrade vilka begärt förtida
uttag, som riksdagen antog 1974, skall ses mot bakgrund av den möjlighet
som redan enligt gällande regler föreligger att återkalla sådant uttag. Syftet
med bestämmelsen är av rent administrativ art. Man har velat förebygga
en anhopning av ärenden hos försäkringskassorna avseende återkallelse av
förtida uttag i samband med att den sänkta pensionsåldern träder i kraft.
Utskottet kan därför inte dela den av motionärerna framförda uppfattningen
att det med denna bestämmelse som utgångspunkt finns skäl att låta den
som gjort förtida uttag före den 1 juli 1976 få sin pension omräknad på
sätt i motionen föreslås. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 2126.

Herr Carlshamre m. fl. (m) begär i motionen 2128 att pensionskommittén
skall få i uppdrag att snarast utreda frågan om möjlighet till förtida uttag
av ålderspension på förmånligare villkor vid särskilt lång intjänandetid. Motionärerna
framhåller att det i det svenska pensionssystemet - till skillnad
från vad som gäller i flera andra länder - inte finns något samband mellan
pensionsrätt och antalet arbetsår utöver regeln att för full ATP i regel krävs
30 år med pensionsgrundande inkomst, medan tjänsteår därutöver inte ger
några ökade förmåner trots att de medför ökad avgiftsbelastning. Detta måste
enligt motionärernas mening upplevas som en orättvisa. En person med
40 eller 45 tjänsteår och jämförelsevis låg och jämn inkomst får betydligt
lägre pension än den som arbetat endast 30 år men under 15 av dessa
haft en inkomst i närheten av det s. k. beloppstaket och detta trots att
båda kan ha haft lika stor ”livslön” och trots att det för den med de lägre
inkomsterna betalts in väsentligt större totala pensionsavgifter. Motionärerna
anser att det bör vara möjligt att modifiera reglerna om förtida uttag av
pension och därigenom åstadkomma en lägre pensionsålder utan den mycket
kraftiga livsvariga reduktion av pensionen som enligt nu gällande bestämmelser
följer med förtida uttag.

För närvarande är reduktionsfaktorn vid förtida uttag och påslagsfaktorn
vid uppskjutet uttag densamma, 0,6 %. Enligt förslaget i propositionen blir
som tidigare nämnts påslagsfaktorn densamma, medan reduktionsfaktorn
sänks till 0,5 %. Förslaget i propositionen innebär således att förtida uttag
skall kunna göras på förmånligare villkor än för närvarande. Även i övrigt
innebär propositionen en icke oväsentlig utbyggnad av systemet med förtida
uttag i syfte att på olika sätt förbättra rörligheten i åldern mellan 60 och
70 år. Flexibiliteten skall underlättas också genom en särskild delpension
i kombination med deltidsarbete för arbetstagare mellan 60 och 65 år utan
någon följande reducering av folkpension och ATP. Det kan enligt utskottets
mening förutsättas-och harf. ö. understrukits av såväl riksförsäkringsverket
som Försäkringskasseförbundet - att de nya möjligheterna att när som helst
återkalla förtida eller uppskjutet uttag av hel eller halv pension kommer

SfU 1975:15

att medföra en ökad belastning på den allmänna försäkringens administration.
Enligt utskottets mening är det angeläget att reglerna blir så enkla
och lätthanterliga som möjligt. Ett tillgodoseende av motionärernas förslag
förutsätter att man för in ytterligare reduktionsfaktorer i systemet och är
därför ägnat att komplicera tillämpningen. Med hänsyn härtill och till de
avsevärda förbättringar i pensionssystemet som förslagen i propositionen
innebär anser utskottet sig böra avstyrka bifall till motionen 2128 i denna
del.

Även i motionen 2129 av herr Hermansson m. fl. (vpk) kritiseras det
förtida uttaget i dess nuvarande utformning. Motionärerna, som anser att
reduceringen av pensionen bör upphöra vid pensionsåldersinträdet, begär
en omprövning av verkningarna för den enskilde av förtida och uppskjutet
uttag och en utredning av formerna för en avveckling av dessa pensionsformer.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att ett utbyggt och förbättrat
förtida och uppskjutet uttag ingår som en betydelsefull del i det regelsystem
som skall möjliggöra en ökad rörlighet i fråga om pensionering mellan 60
och 70 år. Utskottet anser sig därför böra avstyrka bifall till motionen.

Delpension

I propositionen föreslås - och härvidlag innebär propositionen en väsentlig
nyhet i pensionssystemet - en särskild lagstiftning om pensionsförsäkring
för delpension vid övergång till deltidsarbete mellan 60 och 65 års ålder.
Delpensionsförsäkringen skall gälla arbetstagare som trappar ned sitt förvärvsarbete
inför övergången till hel ålderspension. För att ha rätt till delpension
skall man som anställd ha haft pensionsgrundande inkomst inom
ATP under minst 10 år efter 45 års ålder. Man skall dessutom uppfylla
arbetsvillkoret inom arbetslöshetsförsäkringen eller för det kontanta arbetsmarknadsstödet,
vilket innebär att man skall ha arbetat minst 5 av de senaste
12 månaderna. I syfte att göra den nya pensionsformen till ett bra alternativ
till förtidspensionering föreslås att pensionsnivån skall utgöra 65 % av det
inkomstbortfall som uppstår vid övergång till deltidsarbete. Enligt uttalande
i propositionen kommer härigenom den disponibla inkomsten vid övergång
till delpension i förening med deltidsarbete att motsvara mellan 85 och
90 % av den inkomst den försäkrade hade då han arbetade heltid. Delpensionen
skall inte reducera den ålderspension den försäkrade från 65 års
ålder är berättigad till från folkpensioneringen och ATP och den blir dessutom
att anse som pensionsgrundande inkomst. Som ytterligare förutsättning
för rätt till delpension skall gälla att man minskar ned arbetstiden
till att motsvara i genomsnitt minst 17 timmar i veckan och att nedsättningen
av arbetstiden inte får understiga genomsnittligt 5 timmar i veckan.

Delpensionsförsäkringen skall administreras av riksförsäkringsverket och
de allmänna försäkringskassorna. Den finansieras genom en särskild so -

SfU 1975:15

cialförsäkringsavgift från arbetsgivarna. Denna skall utgöra 0,25 % av samma
avgiftsunderlag som gäller för beräkning av socialförsäkringsavgifterna
till sjukförsäkringen och folkpensioneringen och tillföras en särskild fond
som förvaltas av riksförsäkringsverket.

Inom ramen för de i lagen angivna grunderna för delpensioneringen skall
det ankomma på riksförsäkringsverket att meddela kompletterande tillämpningsföreskrifter.
Verket skall därvid biträdas av en till verket knuten central
pensionsdelegation.

Herr Carlshamre m. fl. (m) anser att delpensioneringen enligt förslaget
kommer att få en alltför begränsad tillämpning. De menar att försäkringstagarkretsen
bör vidgas och kravet på i timantal fastställt deltidsarbete mildras.
De begär därför i motionen 2128 att pensionskommittén skall utreda
dessa frågor. Vidare yrkar de lagstiftning av innebörd att delpension skall
tillkomma den som själv erlagt eller för vilken erlagts ATP-avgift för minst
10 inkomstår fr. o. m. det kalenderår vederbörande fyllt 45 år förutsatt att
han haft inkomst av anställning minst 2 år under tiden närmast före ansökan
om delpension. Motionärerna begär också riksdagsuttalande om att delpension
inte får hindra att avtal träffas om kompletterande pensioner. Motionärerna
framhåller att en lång rad individuella lösningar skulle möjliggöras
om den nedre gränsen för deltidsarbete som pensionsvillkor slopades. Det
finns - säger de - många andra möjligheter än en reguljär, till ett visst
lägsta timantal per vecka bestämd deltidstjänst att fylla ut en delpension
till en acceptabel totalinkomst. Några kan vilja satsa på säsongarbete eller
tillfälliga uppdrag. Av två makar kan den som bäst behöver trappa ned
sin arbetsinsats ta delpension och den andre fortsätta heltidsarbete. Någon
kan ha ett sparkapital som han är villig använda som utfyllnad några år
för att få möjlighet att gå i pension tidigare. Alltför många ställs enligt
motionärernas mening utanför förmånen. Även de med andra arbetsförhållanden
än anställning - t. ex. lantbrukare, fiskare och andra egenföretagare
- kan - menar motionärerna - ha minst lika stort behov av tidigare pension
eller mjukare övergång från fullt arbete till full pension som de anställda.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning att möjligheterna att
erhålla delpension skulle vara så begränsade enligt förslaget i propositionen.
Delpensionen har tillkommit för att bereda arbetstagare i åldern mellan
60 och 65 år delpension i kombination med deltidsarbete. Utskottet finner
det i likhet med departementschefen därför naturligt att knyta an pensionsrätten
till ett antal anställningsår med pensionsgrundande inkomst. De 10
år som föreslås i propositionen innebär enligt utskottets mening en lämplig
avvägning. Detsamma gäller de krav på minsta genomsnittliga veckoarbetstid
och på nedsättning av sådan tid som ställs som villkor för rätt till
delpension. Den återstående arbetstiden bör som departementschefen framhåller
ligga på minst en sådan nivå att den medför rätt till sociala förmåner
av olika slag och denna gräns är för arbetslöshetsstödets del 17 timmar
i veckan. Utskottet vill särskilt understryka att såväl nedsättningen av

SfU 1975:15

veckoarbetstiden som den återstående arbetstiden enligt förslaget avser
genomsnittliga tider. Man torde alltså ha stora möjligheter att tillgodose
individuella behov i fråga om nedtrappning av såväl heltids- som deltidsarbeten.

Delpension utgör som tidigare nämnts en nyhet i pensionssystemet. Departementschefen
framhåller uttryckligen att kvalifikationsreglerna tillhör
de bestämmelser som kan behöva justeras sedan närmare erfarenheter vunnits
vid den praktiska tillämpningen. Det skall som tidigare nämnts ankomma
på riksförsäkringsverket att med biträde av den till verket knutna
centrala pensionsdelegationen, vari som nämnts skall ingå representanter
för arbetsmarknadens parter, att följa upp verkningarna och erfarenheterna
av den nya försäkringen och föreslå erforderliga ändringar av bestämmelserna.

Med anledning av yrkandet i motionen om ett särskilt riksdagsuttalande
om rätt att träffa avtal om kompletterande pensioner vid sidan av delpensionen
vill utskottet erinra om att departementschefen särskilt understrukit
att lagstiftningen om delpensionering självfallet inte utesluter avtalsmässiga
kompletteringar t. ex. för inkomstdelar som överstiger den allmänna pensionsgränsen
vid 7,5 basbelopp.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 2128 i nu berörda
delar.

Herr Fågelsbo m. fl. (c) framhåller i motionen 2124 att delpensionsreglerna
är olyckligt utformade med tanke på de småföretagare och lantbrukare som
måste komplettera inkomsten från sin rörelse och sitt jordbruk med en
kortare tids anställningsinkomst. Ofta uppgår arbetstiden under anställningen
inte till de 22 timmar per vecka som är ett minimum för att man skall
kunna komma i åtnjutande av delpension. Trots att avgift till delpensionsförsäkringen
kommer att erläggas för deras anställningsinkomst, saknar de
möjlighet att få delpension. Motionärerna begär att delpensionssystemets
konsekvenser för småföretagare och lantbrukare med anställningsinkomst
skall utredas av pensionskommittén.

Vad utskottet tidigare anfört innebär ett besvarande också av motionen
2124. Utskottet är inte berett att - innan närmare erfarenheter vunnits av
de nya reglernas tillämpning i praktiken - medverka till en utvidgning av
bestämmelsernas tillämpningsområde. Utskottet vill ånyo erinra om att erfarenheterna
och verkningarna av de nya bestämmelserna skall följas upp
av riksförsäkringsverket Någon utredning i frågan inom ramen för pensionskommitténs
arbete är enligt utskottets mening därför inte erforderlig,
och utskottet avstyrker således bifall till motionen 2124 även i denna del.

Herr Helén m. fl. (fp) framhåller i motionen 2127 att förslaget om en
rörlig pensionsålder är en viktig social reform med stor betydelse för arbetslivets
förnyelse. De ansluter sig därför till förslagen i propositionen men
tar i motionen upp vissa frågor i anslutning till delpensioneringen. Mo -

SfU 1975:15

tionärerna anser bl. a. att man bör förbättra möjligheterna för äldre arbetstagare
att få deltidsarbete och att trappa ned arbetstiden utan att byta yrke
och arbetsgivare och att man bör anpassa arbetstid och arbetsuppgifter för
sådana arbetstagare. Man bör enligt motionärerna också eftersträva större
flexibilitet inom den allmänna försäkringen genom att i denna bygga in
möjligheter att efter individuella önskemål sprida eller koncentrera sina ledigheter
exempelvis genom att varva studier med yrkesarbete eller att ta
ut pension i omgångar.

Med anledning av denna motion vill utskottet erinra om att det enligt
propositionen ankommer på arbetsmarknadens parter att lösa frågan om
rätt till deltidsarbete. Departementschefen understryker särskilt att anpassning
av arbetstid och arbetsuppgifter för äldre arbetstagare är en nödvändig
förutsättning för en ändamålsenlig kombination av deltidsarbete och delpension
och att - som LO påpekat vid remissbehandlingen av pensionskommitténs
betänkande - de lokala anpassningsgrupperna bör kunna utgöra
en lämplig grund för ett samrådsförfarande om lämpliga deltidsarbeten. Av
det anförda framgår att de problem i fråga om deltidsarbeten i samband
med den nya lagstiftningen som berörs i motionen redan är uppmärksammade.
Något sådant tillkännagivande som begärs i motionen är därför enligt
utskottets mening inte erforderligt. På grund härav och då utskottet inte
är berett att i nu förevarande sammanhang ta upp de övergripande frågor
beträffande den allmänna försäkringen som motionärerna berör avstyrker
utskottet bifall till yrkandet i motionen 2127.

För rätt att erhålla delpension krävs enligt propositionen att pensionen
kombineras med deltidsarbete. Denna regel skall gälla utan undantag.

I partimotionen 2129 uttalar herr Hermansson m. fl. (vpk) som sin mening
att det bör finnas möjlighet att säkerställa delpension då det inte varit möjligt
att lösa frågan om deltidsarbete. Eljest blir - säger de - valfriheten och
den rörliga pensionsåldern illusorisk. Motionärerna yrkar att delpension, då
inga deltidsarbeten finns att tillgå, skall kunna beviljas under förutsättning
att den anställdes fackliga organisation ger in framställning därom.

Pensionskommittén föreslog i sitt betänkande Rörlig pensionsålder en
undantagsregel av i huvudsak den innebörd som motionärerna avser. Kommitténs
förslag i denna del rönte åtskillig kritik vid remissbehandlingen.
Departementschefen framhåller i propositionen att en undantagsregel av
angivet innehåll knappast är förenlig med en lagstiftning om delpensionsförsäkring.
Med hänsyn härtill och till remissinstansernas kritik har han
ansett sig inte böra förorda något undantag från kravet på deltidsarbete.

Utskottet delar departementschefens uppfattning. 1 de fall deltidsarbete
inte går att ordna torde - som också sägs i propositionen - den enskildes
ekonomiska intressen kunna tillgodoses inom ramen för arbetslöshetsstödet
och förtidspensioneringen. Utskottet avstyrker alltså motionen i denna del.

SfU 1975:15

1 motionen 2129 tas också upp en annan fråga gällande deltidsarbete i
samband med delpension. Motionärerna framhåller att frågan hur deltidsarbete
lämpligen skall lösas i avgörande grad blir beroende av det inflytande
arbetarna och deras fackliga organisationer får vid handläggningen av dessa
frågor. Motionärerna anser att dessa organisationer bör erhålla en lagfäst
rätt till tolkningsföreträde när det gäller att avgöra vilka arbeten som skall
komma i fråga som deltidsarbeten.

Förslaget i propositionen bygger på att rätten till deltidsarbete skall lösas
genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden. Departementschefen
understryker särskilt att anpassning av arbetstid och arbetsuppgifter
för äldre arbetstagare är en nödvändig förutsättning för en ändamålsenlig
kombination av deltidsarbete och delpension och att de lokala anpassningsgrupperna
bör kunna utgöra en lämplig grund för ett samrådsförfarande
om lämpliga deltidsarbeten. I sammanhanget bör också erinras om att LO
och flera av dess fackförbund i samband med remissbehandlingen av pensionskommitténs
betänkande uttalat att utfallet av delpensionsreformen till
mycket stor del är beroende av de fackliga organisationernas agerande och
att de på alla sätt kommer att medverka till att reformen förverkligas. Departementschefen
erinrar i propositionen om att en ny lagstiftning om förhandlingsrätt
och kollektivavtal för närvarande bereds inom arbetsmarknadsdepartementet
på grundval av arbetsrättskommitténs betänkande Demokrati
på arbetsplatsen (SOU 1975:1). Kommitténs förslag syftar till att
göra det möjligt för arbetstagarsidan att erhålla en från inflytandesynpunkt
önskvärd kollektivavtalsreglering av frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 2129 även i denna
del.

Herr Carlsson i Vikmanshyttan (c) har i motionen 2123 tagit upp frågan
om egenföretagares skyldighet att erlägga avgift till delpensioneringen på
egen inkomst. Motionären menar att någon sådan skyldighet inte bör föreligga,
eftersom egenföretagaren inte kan komma i åtnjutande av delpension.

Enligt 7 8 i det förslag till lag om delpensionsförsäkring som propositionen
innehåller skall avgift till delpensionsförsäkringen utgå med 0,25 % av summan
av vad arbetsgivaren under året utgivit som lön till arbetstagare hos
honom i pengar eller som naturaförmåner i form av kost eller bostad. Avgiften
skall beräknas på samma underlag som används för faställande av
socialförsäkringsavgifterna till folkpensioneringen och sjukförsäkringen. Innebörden
av förslaget är att en egenföretagare som driver sitt företag som
handelsbolag eller enskild firma inte skall betala någon avgift till delpensionsförsäkringen;
han uppbär ju inte någon inkomst från företaget i egenskap
av arbetstagare. Driver han däremot sitt företag som ett aktiebolag
skall avgift erläggas på hans inkomst från företaget. I sådant fall har han

SfU 1975:15

emellertid också samma rätt som andra anställda i företaget att komma
i åtnjutande av delpension.

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionen. Någon åtgärd
med anledning av densamma anser utskottet inte påkallad.

Pensionsålder

I några motioner från riksmötets början aktualiseras frågan om en sänkning
av pensionsåldern generellt eller för vissa yrkeskategorier. Herrar Renmark
och Petersson i Röstånga (båda fp) begär sålunda i motionen 254 utredning
angående kostnader och övriga konsekvenser av att på sikt sänka den lagstadgade
pensionsåldern till 60 år. Motionärerna framhåller bl. a. att utvecklingen
inom skilda sektorer av näringslivet med ökad teknik och med
krav på större effektivitet och teknisk precision innebär en stress i arbetet
som sliter på människorna så hårt att de inte alltid orkar fullfölja sin arbetsuppgift
ens till 65 år. Förtidspensionen bereder visserligen en trygghet
men är enligt motionärernas mening, sedd ur den enskildes synvinkel, knappast
en idealisk pensionsform, eftersom den kan tänkas ge vederbörande
en känsla av att han är utslagen ur eller mindre önskvärd i produktionen.
I motionen 30 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas - med hänvisning
till att gruvarbete vare sig det utförs under eller över jord innebär svåra
påfrestningar - att gruvarbetarna genom lagstiftning skall tillerkännas pension
vid 60 år fr. o. m. den 1 januari 1976. I samma motion begärs också
utredning om vilka andra yrkesgrupper med speciellt svåra och pressande
arbetsförhållanden som bör komma i åtnjutande av motsvarande lägre pensionsålder.
Ett liknande yrkande har framställts i den med anledning av
propositionen väckta motionen 2129, också den av herr Hermansson m. fl.
(vpk). Motionärerna begär i denna en kartläggning av vilka yrkesgrupper
som är sysselsatta i så tungt och påfrestande arbete och vilkas arbetsmiljö
kännetecknas av så stora hälso- och olycksfallsrisker, att de bör åtnjuta
en kollektiv pensionering med full pension före 65 års ålder. Herr Åberg
(fp) slutligen anser att yrkesfiskarna bör ha rätt till lagfäst pension tidigare
än vid 65 år och begär därför i motionen 764 utredning i syfte att möjliggöra
sänkt pensionsålder för denna grupp.

Frågan om en generell sänkning av pensionsåldern för vissa yrkesgrupper
med särskilt pressande arbete har under en följd av år prövats av riksdagen.
Därvid har riksdagen uttalat (jfr 2LU 1969:20, SfU 1973:2 och 1974:32) att
det knappast kan anses rimligt att i en allmän pensionslagstiftning prioritera
hela yrkesgrupper med utgångspunkt i att gruppen har ett särskilt hårt eller
pressande arbete, eftersom det knappast är sannolikt att påfrestningarna
drabbar så generellt att en särskild lagstiftning är motiverad. Av de överläggningar
som pensionskommittén haft med specialister inom arbetsmedicin
och åldersforskning - resultatet av dessa överläggningar har i korthet
redovisats i det föregående - framgår bl. a. att den medicinska expertisen

SfU 1975:15

inte anser enbart tillhörighet till visst yrke vara någon lämplig grund för
särskilda regler för pensionsinträdet. Den uppfattning riksdagen tidigare gett
uttryck åt i den nu aktuella frågan har alltså bestyrkts.

När det gäller den i vpk-motionen nr 30 aktualiserade frågan om pensionsålder
för gruvarbetare har riksdagen tidigare som sin mening uttalat
(jfr 2LU 1968:66) att arbetstagare sysselsatta underjord i gruva utsätts för
särskilda påfrestningar av fysisk och psykisk natur och att dessa påfrestningar
får anses så betydande att det finns sakliga skäl för att underjordsarbetande
i vissa avseenden tillerkänns bättre sociala förmåner än andra arbetstagare.
Mot bakgrund härav träffades år 1969 mellan å ena sidan Svenska arbetsgivareföreningens
(SAF) allmänna grupp, Grängesbergskoncernens gruvförbund
och Mellansvenska gruvförbundet samt å den andra Svenska gruvindustriarbetareförbundet
en överenskommelse om pensionsregler för gruvarbetare
som viss tid arbetat underjord. Dessa gruvarbetare blev därigenom
berättigade till ålderspension fr. o. m. 65 års ålder och fick därjämte möjlighet
att på egen eller arbetsgivarens begäran gå i pension dessförinnan, dock
tidigast fr. o. m. 63 års ålder. I sistnämnda fall var pensionen dock maximerad
till ca 50 % av den pensionsgrundande inkomsten. Genom en i juni 1971
mellan SAF och LO träffad överenskommelse om en värdesäkrad ålderspension
från 65 års ålder (STP) kom att råda i huvudsak likställdhet i pensionshänseende
mellan gruvarbetarna och LO:s övriga medlemmar. När frågan
om pensionsålder för gruvarbetare ånyo behandlades av riksdagen år
1972 underströk därför socialförsäkringsutskottet (SfU 1972:4), med åberopande
av riksdagens tidigare uttalanden i fråga om pensionering av arbetstagare
underjord i gruva, angelägenheten av att man inte ansåg frågan
om underjordsarbetares pensionsålder definitivt löst genom den år 1969 träffade
överenskommelsen om pension för den som arbetat underjord i gruva.

Mot bakgrund av det anförda finnér utskottet det vara av stor betydelse
och i överensstämmelse med riksdagens tidigare uttalande att Gruvornas
arbetsgivareförbund (en sammanslagning av tidigare berörda parter på arbetsgivarsidan)
och Gruvindustriarbetareförbundet nyligen träffat en överenskommelse
av innebörd att den som viss tid arbetat under jord i gruva
tillförsäkrats ålderspension från 60 års ålder. På grundval av denna överenskommelse
skall ske fortsatta förhandlingar om pensionsanordningens
närmare utformning. Utskottet, som förutsätter att även andra underjordsarbetande
i gruva än de som omfattas av nämnda överenskommelse skall
kunna erhålla pension vid motsvarande lägre ålder genom förhandlingar
med arbetsgivarsidan, kan av skäl som tidigare åberopats mot en generell
tidigareläggning av pensionsåldern för vissa yrkesgrupper inte biträda den
i motionen nr 30 framförda uppfattningen att även gruvarbetare ovan jord
bör ha en allmän pensionsålder vid 60 år. Utskottet vill därvid erinra om
de vidsträckta möjligheter som numera föreligger att erhålla förtidspension
från 60 års ålder och därjämte peka på de nya möjligheter till delpension

SflJ 1975:15

från 60 års ålder som kommer att föreligga genom den i propositionen föreslagna
pensionsreformen. I den mån vissa yrkeskategorier anses böra komma
i åtnjutande av en pensionsålder som ligger utanför det genom lagstiftningen
reglerade systemet för allmän och rörlig pensionsålder bör denna
fråga enligt utskottets mening lösas inom ramen för förhandlingar mellan
berörda parter på arbetsmarknaden.

Vad slutligen angår motionen 254 vill utskottet som sin mening uttala
att det - vid en tidpunkt då den av riksdagen tidigare beslutade sänkningen
av den lagstadgade pensionsåldern till 65 år ännu inte trätt i kraft och då
riksdagen har att ta ställning till bestämmelser om rörlig pensionsålder, vilka
utformats med utgångspunkt i en pensionsrätt vid 65 års ålder - inte kan
anses motiverat att utreda frågan om en ytterligare sänkning av den allmänna
pensionsåldern till 60 år.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 30, 254, 764
och 2129, sistnämnda motion såvitt nu är i fråga.

Rätten till pensionstillskott i vissa fall

Till folkpension i form av ålderspension, förtidspension och änkepension
utgår pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott. Pensionstillskottet
utgör f. n. 18 % av basbeloppet. Den 1 juli i år höjs det
till 21 % av basbeloppet och därefter med 4 % årligen till den 1 juli 1981,
då det kommer att utgöra 45 % av basbeloppet. Till förtidspension skall
fr. o. m. den 1 juli 1976 utgå dubbla pensionstillskott, varigenom pensionstillskotten
till sådan pension den 1 juli 1981 kommer att uppgå till 90 %
av basbeloppet.

Pensionstillskotten är inkomstprövade mot ATP-pension. Avräkningen
är så konstruerad att den som uppbär 30 % (fr. o. m. den 1 juli 1979 45 %)
av basbeloppet eller mera i ATP inte får något pensionstillskott. Den som
uppbär sådan pension med lägre belopp än 30 % (fr. o. m. den 1 juli 1979
45 96)av basbeloppet får utfyllnad så att de sammanlagda förmånerna uppnår
30 %- (resp. 45 96-)nivån.

1 det fall den försäkrade begärt undantagande från ATP, skall vid bedömningen
av hans rätt till pensionstillskott hänsyn tas även till sådan
tilläggspension som skulle ha utgått om undantagande inte hade ägt rum.
Denna bestämmelse har tillkommit för att förebygga att de som begärt
undantagande inte skall kunna erhålla en förmån som - om de varit med
i ATP - inte hade kunnat utgå.

Herr Fridolfsson m. fl. (m) begär i motionen 752 förslag om vidgad rätt
till pensionstillskott för dem som begärt undantagande från tilläggspensioneringen.
Motionärerna framhåller bl. a. att en försäkrad som begärt undantagande
från ATP kan erhålla pensionstillskott endast i den mån tilläggspension,
som skulle ha utgått om undantagande inte skett, varit så liten
att den skulle ha medgett rätt till pensionstillskott. Härigenom kan en folk -

SfU 1975:15

pensionär som enda pension komma att uppbära grundbeloppet inom folkpensioneringen
och inte något som helst pensionstillskott. Liknande synpunkter
framförs av herr Magnusson i Nennesholm m. fl. (c) i motionen
1213. När man fastställer pensionärernas rättigheter och skyldigheter torde
man - framhåller motionärerna - så gott som alltid utgå från att alla har
tillgång till åtminstone folkpensionens grundbelopp jämte pensionstillskott.
Detta innebär att de som begärt undantagande från ATP ofta kan råka
i en besvärlig ekonomisk situation, något som enligt motionärernas mening
måste anses särskilt otillfredsställande i sådana fäll då vederbörande pensionär
begärt undantagande från ATP innan pensionstillskotten infördes
och pensionären inte haft möjlighet förutse att han skulle ställas utanför
de framtida standardhöjningar som kunde komma att utgå till pensionärer
utan ATP-pension.

Inkomstprövningen av pensionstillskott tillkom med utgångspunkt i den
grundläggande uppfattningen att pensionsförbättringar borde komma de
pensionärsgrupper till godo där behovet av förbättringar var mest framträdande.
Att inkomstprövningen begränsats till ATP beror på att denna
pension är registrerad inom det allmänna pensionssystemet. Man har härigenom
vunnit administrativa fördelar genom att alla behövliga uppgifter
finns tillgängliga hos de utbetalande organen och sluppit de olägenheter
som ett ansökningsförfarande och en därav följande prövning i det enskilda
fallet måste medföra för såväl den enskilde som försäkringsadministrationen.
Enligt utskottets mening kan med hänsyn till pensionstillskottens syfte berättigade
invändningar i och för sig knappast riktas mot att man vid prövningen
behandlar den försäkrade som om han hade lyft den ATP han varit
berättigad till om han inte trätt ur försäkringen. Å andra sidan kan man
inte bortse från att även i de fall då en försäkrad begärt undantagande från
ATP kan åberopas skäl för att medge pensionsförbättringar i form av pensionstillskott.
Den i motionerna berörda frågan har ett visst samband med
en rad andra frågor beträffande intjänande av pensionsrätt som behandlas
av pensionskommittén. Det synes enligt utskottets mening därför lämpligt
att ifrågavarande motioner överlämnas till denna kommitté för prövning.

Övriga frågor

Pensionsgrundande inkomst inom ATP är enligt gällande bestämmelser
den försäkrades inkomst av förvärvsarbete under åren fr. o. m. det då han
fyller 16 år t. o. m. det då han fyller 65 år. Inkomster för år under vilket
den försäkrade avlidit eller åtnjutit ålderspension eller förtidspension enligt
lagen om allmän försäkring är dock inte pensionsgrundande.

1 propositionen föreslås att vid förtida uttag av halv ålderspension, den
försäkrade skall tillgodoräknas pensionspoäng för fortsatt förvärvsarbete
fram till 65 års ålder.

Herr Carlshamre m. fl. (m) begär i motionen 2128 sådan ändring av gäl -

SfU 1975:15

lande bestämmelser att pensionsrätt inom ATP skall kunna grundas även
på inkomster under år då den försäkrade gjort helt förtida uttag av pension
eller då han senare under året avlidit. Motionärerna framhåller att det inte
kan anses rimligt att den som beviljas förtida uttag av pension i slutet
av ett år skall gå förlustig pensionsrätt för nästan en hel årsinkomst. Inte
heller bör - menar motionärerna med tanke på efterlevandepensionen -under dödsåret förvärvad inkomst, som är tillräckligt stor för att i och för
sig vara pensionsgrundande, borträknas från pensionsunderlaget.

Förslaget i propositionen innebär som nämnts en icke oväsentlig utvidgning
av möjligheterna att tjäna in pension vid förtida uttag. Frågor om
såväl förvärv av pensionspoäng som beräkning av avgifter ingår i pensionskommitténs
fortsatta utredningsuppdrag. Vid sådant förhållande anser utskottet
det inte motiverat att bifalla lagstiftningsyrkandet i motionen. Utskottet
avstyrker således bifall till motionen 2128 även i nu berörda del.

Flerr Gadd (s) framhåller i motionen 1197 från riksmötets början att sedan
början av 1960-talet betydande insatser gjorts inte minst av staten för att
förbättra kulturarbetarnas ekonomiska villkor. En grupp som inte kunnat
få del av förbättringarna i samma utsträckning som andra är emellertid
- framhåller motionären - de kulturkritiker som medarbetar i dags- och
tidskriftspressen samt i radio och television och av vilka det stora flertalet
saknar den sociala trygghet som fast anställd personal har. Motionären anser
att riksdagen bör begära en utredning av möjligheterna att lagstiftningsvägen
tillförsäkra berörda och andra med dem jämförbara grupper tilläggspension
och andra sociala förmåner.

Den 12 februari 1975 har träffats en överenskommelse mellan Tidningarnas
arbetsgivareförening (TA) och Svenska journalistförbundet (SJF). Överenskommelsen
omfattar medlemsföretag i TA samt frilansmedarbetare som
är medlemmar i SJF. Med frilansmedarbetare skall enligt överenskommelsen
förstås personer som, utan att vara anställda, har journalistisk verksamhet
som huvudsaklig sysselsättning och som åtar sig uppdrag åt ett eller flera
företag och normalt honoreras för vart och ett av dessa. Överenskommelsen
innebär att medlemsföretagen i TA, omfattande en mycket betydande del
av dags-, kvälls- och veckopressen, skall för frilansmedarbetare som under
ett kalenderår erhållit honorar om sammanlagt minst 3 000 kr. betala avgifter
till ATP och andra socialförsäkringsavgifter samt i vissa fall semesterlön.
Det förhållandet att uppdragsgivaren erlägger sociala avgifter och betalar

SfU 1975:15

ut semesterlön skall enligt överenskommelsen inte förändra frilansmedarbetarens
ställning som självständig uppdragstagare i förhållande till uppdragsgivaren.

Av det anförda framgår att betydande grupper frilansmedarbetare numera
genom avtal tillförsäkrats ATP och andra sociala förmåner från den allmänna
försäkringen. På grund härav och då utskottet förutsätter att även andra
av motionären avsedda grupper kommer att kunna lösa frågan om sin sociala
trygghet på motsvarande sätt finner utskottet att någon åtgärd från riksdagens
sida inte erfordras med anledning av motionen.

Herrar Jonsson i Mora och Ahlmark (båda fp) yrkar i motionen 1206
att riksdagen skall anta en plan för genomförande av lika folkpensionsförmåner
oberoende av civilstånd. Med anledning härav vill utskottet erinra
om 1974 års pensionsreform som innebar, förutom en höjning av folkpensionens
grundförmåner och en utjämning av dessa förmåner mellan gifta
och ogifta fr. o. m. den 1 januari i år, en fortsatt successiv utbyggnad av
pensionstillskotten så att dessa per den 1 juli 1981 kommer att uppgå till
45 96 av basbeloppet för ålderspensionärer och till 90 96 av basbeloppet för
förtidspensionärer. Dessa förbättrade pensionstillskott utgår med samma belopp
till ensam pensionär som till var och en av två makar. Då ytterligare
justeringar av relationerna mellan folkpensionsförmånerna för gifta och ogifta
skulle innebära avsevärda kostnadsökningar för staten är det mot bakgrund
av förra årets riksdagsbeslut och med hänsyn till andra angelägna
reformkrav enligt utskottets mening inte motiverat att riksdagen nu binder
sig för ytterligare åtaganden i berörda hänseende.

Utskottet har slutligen att ta ställning till yrkandet i motionen 1226 av
herr Strindberg m. fl. (m) om att ATP-avgiften fr. o. m. den 1 januari 1976
skall fastställas till 9 96 av avgiftsunderlaget. Avgiften uppgår för närvarande
till 10,75 96 men skall - enligt tidigare riksdagsbeslut - nästa år höjas till
11 96 och för åren 1977-1979 utgöra 11,75 96.

1 samband med att riksdagen år 1973 beslöt fastställa avgiften till tilläggspensioneringen
till 10,75 96 för år 1975 och till 11 96 för vart och ett av
åren 1976-1979, väcktes en motion med yrkande om begränsning av avgiften
till 9,5 96. Riksdagen avslog detta yrkande. Därvid hänvisades bl.a. (SfU
1973:22) till att riksförsäkringsverket i sitt förslag till avgiftsuttag för åren
1975-1979 enhälligt förordat att avgiften skulle fastställas till 11 96 för hela
perioden. Riksdagen åberopade också de uttalanden om önskvärdheten av
en betydande fondering som gjorts i princippropositionen (1958 A:55) angående
tilläggspensioneringen. När frågan om höjning av avgiftsuttaget till
11,75 96 för åren 1977-1979 prövades av riksdagen förra året i samband
med förslaget till bl. a. sänkning av den allmänna pensionsåldern avvisade
riksdagen ett motionsyrkande om avslag på en sådan höjning med hänvisning
till angelägenheten av att beslut i finansieringsfrågan fattades samtidigt
med beslutet om den nya pensionsreformen.

SfU 1975:15

Enligt utskottets mening saknar riksdagen anledning att i år inta en annan
ståndpunkt i fråga om ATP-uttaget än tidigare, och utskottet avstyrker därför
bifall till motionen.

Mot de delar av propositionen som i det föregående inte upptagits till
särskild behandling, bl. a. de frågor som gäller den allmänna pensioneringens
samordning med arbetslöshetsstödet samt beräkning av pensionsgrundande
inkomst vid vuxenstudier och arbetsmarknadsutbildning, har utskottet inte
funnit anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förtidspension

att riksdagen avslår motionen 1975:2129 (yrkande 2);

2. beträffande regler för omräkning av pension vid förtida uttag
att riksdagen avslår motionen 1975:2124 (yrkande 1) och motionen
1975:2126;

3. beträffande förtida uttag vid lång intjänandetid

att riksdagen avslår motionen 1975:2128 (yrkande 3 i motsvarande
del);

4. beträffande avveckling av förtida resp. uppskjutet uttag
att riksdagen avslår motionen 1975:2129 (yrkande 5);

5. beträffande kvalifikationsreglerna för delpension

att riksdagen avslår motionen 1975:2128 (yrkandena 1 och 3,
sistnämnda yrkande i motsvarande del);

6. beträffande avtal om kompletterande pensioner vid sidan av
delpensioneringen

att riksdagen avslår motionen 1975:2128 (yrkande 4);

7. beträffande utredning om konsekvenserna av delpensionssystemet
för småföretagare m. fl. i vissa fall

att riksdagen avslår motionen 1975:2124 (yrkande 2);

8. beträffande tillkännagivande angående deltidsarbeten m. m.
att riksdagen avslår motionen 1975:2127;

9. beträffande undantag från kravet på deltidsarbete för rätt till
delpension

att riksdagen avslår motionen 1975:2129 (yrkande 4);

10. beträffande tolkningsföreträde i vissa fall

att riksdagen avslår motionen 1975:2129 (yrkande 3);

11. beträffande skyldighet för egenföretagare att erlägga avgift till
delpensionering

att riksdagen avslår motionen 1975:2123 i den mån den inte
kan anses besvarad med vad utskottet ovan anfört;

12. beträffande generell sänkning av pensionsåldern till 60 år
att riksdagen avslår motionen 1975:254;

SfU 1975:15

13. beträffande sänkning av pensionsåldern för gruvarbetare
att riksdagen avslår motionen 1975:30 (yrkande 1);

14. beträffande sänkning av pensionsåldern för vissa yrkesgrupper
att riksdagen avslår motionen 1975:30 (yrkande 2), motionen
1975:764 och motionen 1975:2129 (yrkande 1);

15. beträffande rätt till pensionstillskott för den som begärt undantagande
från ATP

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:752 och
1975:1213 ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

16. beträffande beräkning av pensionsgrundande inkomst för år
då den försäkrade avlidit m. m.

att riksdagen avslår motionen 1975:2128 (yrkande 2);

17. beträffande vissa kulturarbetares sociala förmåner
att riksdagen avslår motionen 1975:1197;

18. beträffande lika folkpensionsförmåner oberoende av civilstånd
att riksdagen avslår motionen 1975:1206;

19. beträffande ATP-uttaget

att riksdagen avslår motionen 1975:1226;

20. att riksdagen antar de vid propositionen 1975:97 fogade förslagen
till

a. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

b. lag om delpensionsförsäkring,

c. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

d. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

e. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

f. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd.

Stockholm den 15 maj 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Nä/varande: herrar Fredriksson (s), Carlsson i Vikmanshyttan (c), Augustsson
(s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s), Magnusson i Nennesholm
(c), fru Håvik* (s), herr Marcusson (s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström
(s), Fridolfsson (m), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson i Nybro (c), Jonsson
i Mora (fp) och Hagberg i Borlänge* (vpk).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SfU 1975:15

Reservationer och särskilda yttranden

Beträffande förtidspension (punkten 1 i utskottets hemställan)

1. Reservation av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Av
det” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av vad sålunda anförts om vidgning av förtidspensioneringen
till en pensionsform av delvis annan karaktär understryks enligt utskottets
mening synpunkterna i motionen 2129 om behovet av en utvärdering
av de hittills vunna erfarenheterna för att med dessa som utgångspunkt
pröva att ytterligare utveckla denna form av rörlig pensionsålder.
Denna form tar sikte på att tillgodose behovet av en tidigare och lägre
pensionering än vid den allmänna pensionsålderns inträde. Den gäller hänsynstaganden
till situationen i individuella fall, varvid prutats på de exklusivt
medicinska grunderna. Även arbetsmarknadsmässiga förhållanden kan -såsom framhålls i motionen - fälla avgörandet. En stor betydelse har härvidlag
möjligheten att tillerkänna pensionstagare hel pension. Utskottet delar
motionärernas uppfattning om betydelsen av att mot denna bakgrund en
ökad tillämpning av förtidspensionering kommer till stånd. Utskottet tillstyrker
därför bifall till motionen på denna punkt.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2129 (yrkande 2)
ger regeringen till känna vad utskottet anfört;

Beträffande regler för omräkning av pension vid förtida uttag (punkten 2 i utskottets
hemställan)

2. Reservation av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson i Nennesholm
(c), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Nybro (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 35 som börjar med ”Den
övergångsbestämmelse” och slutar med ”motionen 2126.” bort ha följande
lydelse:

Propositionens förslag att pensionsbeloppet för den som gjort förtida uttag
före den 1 juli 1976 skall räknas om och att reduceringsfaktorn 0,5 % per
månad då skall användas, oavsett vid vilken tidpunkt den förtida pensionen
tagits ut, innebär en viss förbättring i förhållande till nu gällande regler
för den som begärt förtida uttag. För den som den 1 juli 1976 fyllt 67
år och som gjort maximalt förtida uttag innebär propositionens förslag att
pensionen i fortsättningen reduceras med 24 % per år i stället för som tidigare
med 28,8 %.

Även de nya reglerna innebär således att den ekonomiska situationen
för den pensionär som gjort förtida uttag och skall leva på enbart folkpensionen
kommer att vara mycket svår.

4 Riksdagen 1975. II sami. Nr 15

SfU 1975:15

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det med det nya läge som
uppstått i och med att pensionsåldern sänks till 65 år och delpension
införs från 60 år framstår som nödvändigt att förbättra förhållandena även
för den kategori pensionärer som tidigare gjort förtida uttag av pension.
Dessa skall inte behöva komma i ett sämre läge än om pensionsåldern
redan då de gjorde sitt förtida uttag varit 65 år. Utskottet anser därför att
pensionskommittén bör ges i uppdrag att utifrån en målsättning om en
ekonomisk grundtrygghet för alla pensionärer pröva frågan om en revidering
av gällande regler för reducering av pensionen för den som gjort förtida
uttag före 1 juli 1976. En utgångspunkt för denna prövning bör vara att
pensionen skall uppgå till den storlek som den skulle ha haft om pensionsåldern
varit 65 år när det förtida uttaget gjordes.

Utskottet vill i detta sammanhang också starkt understryka nödvändigheten
av att allmänheten får en utförlig information om effekterna på pensionsbeloppet
av att göra förtida uttag.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2126 och med avslag
på motionen 1975:2124 (yrkande 1) hos regeringen begär
att pensionskommittén ges i uppdrag att pröva frågan om reduceringsreglerna
vid förtida uttag av pension.

Beträffande förtida nitaf; vid Iåns intjänandetid (punkten 3 i utskottets hemställan) 3.

Reservation av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 35 rad 4 nedifrån
med "Det kan” och slutar på s. 36 med ”denna del.” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar emellertid den i motionen 2128 framförda meningen att
det borde vara möjligt att för personer med ett mycket långt arbetsliv bakom
sig modifiera reglerna om förtida uttag av pension så att en lägre pensionsålder
möjliggörs utan den förhållandevis kraftiga och bestående reduktion
som annars blir följden av förtida uttag. Under förutsättning av sådana
möjligheter skulle en stor del av dem som har haft tunga, monotona och
ofta relativt dåligt betalda arbeten kunna gå i pension något tidigare än
andra utan att lida ekonomiskt avbräck. Även från lörsäkringsfinansiell synpunkt
vore en sådan ordning logisk då inom ATP de som haft den längsta
intjänandetiden med nuvarande ordning får ut den lägsta livspensionen i
förhållande till inbetalda avgifter. I likhet med motionärerna anser utskottet
att pensionskommittén bör få i uppdrag att inom en snar framtid utreda
förmånligare regler för förtida uttag vid särskilt lång intjänandetid.

SfU 1975:15

dels att utskottet under 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2128 (yrkande 3 i motsvarande
del) hos regeringen begär att pensionskommittén får
i uppdrag att snarast utreda frågan om möjligheterna att göra
förtida uttag på förmånligare villkor vid särskilt lång intjänandetid
i enlighet med vad i motionen anförts;

Beträffande avveckling av förtida resp. uppskjutet uttag (punkten 4 i utskottets
hemställan)

4. Reservation av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med ”Av
vad” och slutar med "till motionen.” bort ha följande lydelse:

I motionen uttalas anslutning till LO:s bedömning att förtida och uppskjutet
uttag förlorat i betydelse för huvuddelen av löntagarna. Frågan ställs
varför man då över huvud taget skall bibehålla dessa pensionsformer. Minskningen
av reduktionsfaktorn från 0,6 till 0,5 procent minskar inte den påtagligt
negativa innebörden av reglerna för förtida uttag framförallt genom
att denna reduktion är livsvarig. Bevekelsegrunden för att begära förtida
uttag har varit - och kan svårligen tänkas vara någon annan - att förvärvsarbetet
upplevts som alltför slitsamt och påfrestande för att man skall
kunna fortsätta därmed. Samma bevekelsegrund kan förutsättas ha förelegat
för den som sökt och erhållit förtidspension. Men de ekonomiska villkoren
har när det gäller förtida uttag tett sig helt annorlunda och ofördelaktigare.
En rörlig pensionsålder bör oavsett skiljaktigheter i utformningen grundas
på principen att ge den enskilde möjlighet att inom den givna ramen gå

i pension när behov därav föreligger utan att förmånerna skall behöva re duceras.

Oftast åberopade försäkringsmatematiska grunder har ingenting
med ett socialt synsätt att göra. För dem som känner lust och behov av
att fortsätta arbetet efter uppnådd pensionsålder bör denna rätt medges utan
att man försätter den enskilde i en sådan chansartad situation som ett avstående
från flera års pensioner kan innebära om hälsa och sjukdom kan
medföra en plötslig och oväntad förändring. Utskottet ansluter sig därför
till motionärernas mening att frågan om hur systemet med förtida och uppskjutet
uttag bör avvecklas blir föremål för en närmare prövning.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2129 (yrkande 5)
hos regeringen begär att verkningarna för den enskilde av förtida
och uppskjutet uttag jämfört med övriga former av rörlig

pensionsålder underkastas en omprövning och att formerna
för en avveckling av förtida resp. uppskjutet uttag av folkpension
och ATP blir föremål för utredning;

SfU 1975:15

Beträffande kvalifikationsreglerna för delpension (punkten 5 i utskottets hemställan) 5.

Reservation av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 37 med ”Utskottet
kan” och slutar på s. 38 med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller såväl kravet på
deltidsarbete som på anställningsinkomster. Utskottet har för sin del svårt
att inse av vilken anledning något krav på deltidsarbete över huvud taget
skall resas och menar att ett sådant krav i hög grad inkräktar på den enskildes
ansvarsområde. Såsom motionärerna framhåller bör den nedre gränsen för
deltidsarbete med fördel kunna slopas. Rätten till delpension skulle då
tillkomma alla som efter uppnådd sextioårsålder minskar sin arbetsinsats
med t. ex. 15 procent. Minskningen bör kunna mätas antingen i timmar
per vecka eller som inkomstminskning i jämförelse med den genomsnittliga
årsinkomsten för t. ex. de fem år, som föregått delpensioneringen. Utskottet
kan också instämma i vad motionärerna anför om kravet på 10 års pensionsgrundande
anställningsinkomster fr. o. m. 45 års ålder. I princip borde
inte formen av inkomst spela någon roll, huvudsaken är att inkomsten
är pensionsgrundande. Det kan emellertid finnas skäl att förutsätta någon
tidsanställningsinkomst. Som motionärerna föreslår bör pensionskommittén
snarast få uppdraget att utreda såväl frågan om vidgad förmånstagarkrets
inom den nya delpensioneringen som möjligheterna att mildra - och helst
slopa - kravet på en nedre gräns för deltidsarbete vid nämnda delpensionering.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2128 (yrkandena
1 och 3, sistnämnda yrkande i motsvarande del) hos regeringen
begär att pensionskommittén får i uppdrag att snarast utreda
frågan om en vidgning av försäkringstagarkretsen inom den
nya delpensioneringen liksom möjligheterna att mildra kravet
på i timantal fastställt deltidsarbete vid delpensionering i enlighet
med vad i motionen anförts;

SfU 1975:15

Beträffande tillkännagivande angående deltidsarbeten m. m. (punkten 8 i utskottets
hemställan)

6. Särskilt yttrande av herr Jonsson i Mora (fp) som anför:

Folkpartiet ser den rörliga pensionsåldern som början till en liberal förnyelse
i arbetslivet. De aktuella reformerna bör ses som ett forsta led i
en utveckling mot ett framtida pensionssystem med ökad personlig valfrihet.
Ett sätt att förbättra anpassningen av arbetslivet efter individuella behov
är att göra det möjligt för fler att få deltidsarbete. En ökad förekomst av
deltidsarbeten bör också göra det möjligt för dem som så önskar att stanna
kvar i arbetslivet även efter den allmänna pensionsåldern. Det är en nödvändig
förutsättning för en ändamålsenlig kombination av deltidsarbete och
delpension.

Det är viktigt att möjligheter tillskapas för äldre arbetstagare att trappa
ned sin arbetstid utan att byta yrke och arbetsplats. Stat, landsting och
kommuner bör vara föregångare och mönsterbildande för anpassningen av
arbetstid och arbetsuppgifter till individuella behov. Uppgiften att skaffa
fler deltidsarbeten måste dock lösas på varje arbetsplats.

Beträffande undantag frän kravet på deltidsarbete för rätt till delpension (punkten
9 i utskottets hemställan)

7. Reservation av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”1
partimotionen” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Vänsterpartiet kommunisterna ger i motionen 2129 sin anslutning till
förslaget i propositionen om delpension genom deltidsarbete utfylld med
pension. Förslaget kan sägas utgöra en lösning för dem som vill avtrappa
sina arbetsinsatser utan att därigenom riskera ekonomiska avbräck. Det är
en helt öppen och oviss fråga hur detta i praktiken kommer att se ut och
om företagenär villiga att medverka till att deltidsarbete på acceptabla villkor
blir ordnade. Det är enligt motionärernas mening helt nödvändigt att säkerställa
de anställdas intressen härvidlag. Det rör sig dels om på vad sätt
största möjliga garantier skall kunna skapas för att lösa frågan om deltidsarbete,
dels om den situation som uppstår därest inte sådant visar sig bli
ordnat.

I det senare avseendet tar motionen upp den tankegång som föresvävat
utredningen, nämligen möjligheten av individuella undantag från kravet
på deltidsarbete för rätt till delpension. LO:s yttrande åberopas, i vilket organisationen
säger sig kunna acceptera den föreslagna undantagsregeln endast
under förutsättning av att avgörandet ligger hos facklig organisation.
Det förefaller utskottet som om ett tillräckligt starkt korrektiv skapas för
en ur alla synpunkter acceptabel tillämpning av undantagsregeln om det
av LO förordade förbehållet blir beaktat. Det är viktigt att önskemålet om

SfU 1975:15

att avtrappa insatsen i arbetslivet kan uppfyllas även om deltidsarbete ej
visat sig kunna ordnas. Kompensationen för inkomstbortfallet bör enligt
motionärerna kunna ordnas genom halv ersättning från A-kassa. Därmed
kan pensionstagarens ekonomiska intresse på ett avgjort bättre sätt tillvaratas
än genom det oförmånligare arbetslöshetsstödet. Utskottet biträder därför
förslagen i motionen 2129 i denna del.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2129 (yrkande 4)

a. beslutar att kravet på deltidsarbete som förutsättning för
rätt till delpension skall efterges i sådana fall då deltidsarbete
inte kunnat ordnas, under förutsättning att den anställdes fackliga
organisation inger framställning därom,

b. beslutar att inkomstbortfallet då deltidsarbete inte kunnat
ordnas skall täckas genom halv ersättning från A-kassa,

c. hos regeringen begär att förslag om erforderlig författningsändring
och om statliga bidrag till A-kassorna föreläggs riksdagen
vid riksmötet 1975/76;

Beträffande tolkningsföreträde i vissa fall (punkten 10 i utskottets hemställan)

8. Reservation av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Förslaget
i” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:

Motionen 2129 tar upp den helt avgörande frågan om hur de anställda
och deras organisationer skall kunna utöva inflytande över den praktiska
frågan om deltidsarbetes ordnande. Det kan inte uteslutas att som deltidsarbete
anvisas ett mot den anställdes kvalifikationer och arbetsförmåga
icke svarande slag av arbete utan ett betydligt sämre och oacceptabelt sådant.
Den omständigheten att vid remissbehandlingen frågan vidrörts - liksom
i propositionen - att rätten till deltidsarbete skall lösas genom förhandlingar
mellan parterna på arbetsmarknaden är icke till fyllest. Även om kommande
behandling av arbetsrättskommittens betänkande Demokrati på arbetsplatsen
och efter vederbörlig remissbehandling härav proposition i frågan kommer
att avlämnas, bör icke förbises att vid avgörandet av den nu aktuella
frågan elementära trygghetskrav för de anställda blir tillgodosedda. Ett sådant
har i motionen anförts under punkten 3 om att de anställdas fackliga organisationer
ges tolkningsföreträde vid handläggningen av frågor om vilka
arbeten som skall komma i fråga som deltidsarbeten i samband med delpension.
Utskottet biträder alltså motionen i denna del.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2129 (yrkande 3)
ger regeringen till känna vad utskottet anfört i fråga om tolk -

SfU 1975:15

ningsföreträde för de anställdas fackliga organisationer vid avgörande
av vilka arbeten som skall komma i fråga som deltidsarbete
i samband med delpension;

Beträffande sänkning av pensionsåldern för gruvarbetare (punkten 13 i utskottets
hemställan)

9. Reservation av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 42 med ”Mot
bakgrund” och slutar på s. 43, rad 2 uppifrån, med ”föreslagna pensionsreformen.
” bort ha följande lydelse:

Kravet på en lägre pensionsålder för inom gruvindustrin sysselsatta har
haft sådan stark genomslagskraft, att - som utskottet redovisat - riksdagen
i uttalande år 1968 understrukit de påfrestningar som är förknippade med
arbetet inom denna industri. En begränsning gjordes därvid för underjord
arbetande. Bland de sysselsatta inom denna industri råder emellertid den
uppfattningen att någon skiljelinje av detta slag inte kan dras. Dels förekommer
även gruvbrytning ovan jord, under stor del av året utförs arbetet
i stark kyla, dels har arbetare ovan jord i flertalet fall under lång tid varit
sysselsatta i arbete under jord. Kravet på generell sänkning till en lägre
pensionsålder för inom gruvindustrin sysselsatta reses därför med kraft av
de anställda.

Vad angår den uppgörelse som träffats mellan SAF:s allmänna grupp
m. fl. å den ena sidan samt Gruvindustriarbetareförbundet å den andra sidan
har denna överenskommelse - så som framhålls i motionen 30 - en sådan
bristfällig utformning, att den inte kan ersätta ett lagfästande av en lägre
pensionering. På allt fler områden inom arbetslivet förekommer sådant lagfästande
på områden, som tidigare ansetts böra lösas på överenskommelsens
väg mellan arbetsmarknadens parter. Det nu aktuella området för gruvarbetarnas
vidkommande är i hög grad ett sådant fall då ett lagfästande av
kravet om lägre pensionering bör ske. Utskottet ansluter sig till motionsyrkandet
och de i anslutning härtill anförda motiveringarna i motionen
30.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:30 (yrkande 1) uttalar
sig för en till 60 år sänkt pensionsålder för inom gruvindustrin
sysselsatta arbetare, inklusive ovanjordsarbetande,
och hos regeringen begär att riksdagen vid riksmötet 1975/76
föreläggs förslag till erforderliga författningsändringar;

SfU 1975:15

Beträffande sänkning av pensionsåldern för vissa yrkesgrupper (punkten 14 i utskottets
hemställan)

10. Reservation av herr Hagberg i Borlänge (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 43 som börjar på rad 2
uppifrån med ”1 den” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

I samband med diskussionen om en lägre pensionsålder för inom gruvindustrin
sysselsatta har riktigt påvisats att samma skäl talar för att även
andra grupper också är i behov av en lägre pensionering. Vänsterpartiet
kommunisterna har i tidigare sammanhang - som skett i motionen 30 -rest kravet om att en kartläggning bör ske av vilka sådana grupper som
därvid bör komma i fråga. Den åberopade motionen nämner förutom arbetet
i gruvor det på sistone aktualiserade skogsarbetet, hamnar, varven och andra
tunga arbetsprocesser. Utskottet delar den framförda uppfattningen om att
det såväl i vårt land som i flera andra länder bör vara möjligt att uppnå
acceptabla lösningar om en gränsdragning som tillerkänner sysselsatta inom
de mest utsatta arbetsområdena en lägre pensionsålder. Utskottet biträder
alltså yrkandet 2 i motionen 30 och yrkandet 1 i motionen 2129. Härmed
anser utskottet yrkandet i motionen 764 tillgodosett. Utskottet är inte berett
att i nu förevarande sammanhang medverka till en generell sänkning av
pensionsåldern och avstyrker därför bifall till motionen 254.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionen 1975:2129 (yrkande l)samt
med anledning av motionen 1975:30 (yrkande 2) och motionen
1975:764 hos regeringen begär en kartläggning av vilka yrkesgrupper
som är sysselsatta i så tungt och påfrestande arbete
och vilkas arbetsmiljö kännetecknas av så stora hälso- och
olycksfallsrisker, att de bör åtnjuta en tidigare pensionering
med full pension, och att förslag härom skyndsamt föreläggs
riksdagen;

11. Särskilt yttrande av herr Jonsson i Mora (fp) som anför:

För yrkesgrupper, som utsätts för särskilda påfrestningar av fysisk och
psykisk natur, kan det finnas sakliga skäl för i vissa avseenden bättre sociala
förmåner. Arbetstagare sysselsatta underjord i gruva utsätts, som riksdagen
tidigare uttalat, för betydande sådana påfrestningar. Som framhålls i motionen
764 av herr Åberg (fp) kräver även yrkesfisket en mycket hård fysisk
ansträngning. Arbetet bedrivs tidvis under mycket svåra väderleksförhållanden.
Ordnade arbetsförhållanden och arbetstider är okända begrepp. En
fiskare som t. ex. passerat 60-årsåldern har därför stora svårigheter att kunna
hänga med i den takt som dagens yrkesfiske kräver. Även för fiskets utövare
är således en lägre pensionsålder värd att överväga.

Sfi! 1975:15

Beträffande sänkning av pensionsåldern för gruvarbetare m. fl. yrkesgrupper
(punkterna 13 och 14 i utskottets hemställan)

12. Särskilt yttrande av herrar Carlsson i Vikmanshyttan (c), Magnusson
i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c) och herr Andersson i Nybro (c) vilka
anför:

I motionerna 30, 764 och 2129 tar motionärerna upp frågan om en
tidigare pensionering av vissa grupper arbetstagare med särskilt tunga och
påfrestande arbetsuppgifter. Som utskottet anför har riksdagen tidigare vid
behandlingen av liknande krav uttalat att det knappast kan anses rimligt
att i en allmän pensionslagstiftning prioritera hela yrkesgrupper med utgångspunkt
i att gruppen har ett särskilt hårt eller pressande arbete. Utskottet
vidhåller denna uppfattning samt redovisar att man för vissa gruvarbetare
i underjordsarbete nu träffat avtal om ålderspension från 60 års ålder. Utskottet
erinrar också om de vidgade möjligheterna att erhålla förtidspension
från 60 år och om de nya möjligheterna till delpension.

Vi har inget att invända mot utskottets principiella inställning till frågan
om en lägre pensionsålder för vissa utsatta yrkeskategorier men vill understryka
att det även efter de reformer på pensionsområdet som nu genomförs
fortfarande kvarstår en rad brister i pensionssystemet. Det finns all
anledning att eftersträva rimliga och rättvisa pensionsregler för de grupper
som har tunga och påfrestande arbeten - gruvarbetare, fiskare, skogsarbetare,
och byggnadsarbetare m. fl. I första hand torde det vara lämpligt att lösa
dessa gruppers speciella problem avtalsvägen. Även inom ramen för systemet
med förtidspension bör man kunna ta särskild hänsyn till dessa grupper.
Vid en sådan bedömning är det skäligt att man tar hänsyn inte bara till
arbetets art utan också till antalet anställningsår.

Som pensionssystemet i dag är utformat är låginkomsttagare med flack
inkomstkurva och ett stort antal arbetsår missgynnade i pensionshänseende.
Deras pension blir ofta relativt låg trots att de själva eller arbetsgivarna
under en lång tidsperiod betalt in avgifter som i de flesta fall är mycket
högre än de avgifter som inbetalas för dem med hög inkomst och kort
tid i arbetslivet. Vi har från centerns sida länge påtalat det orättvisa i detta
förhållande. Bl. a. mot ovan angivna bakgrund anser vi det nödvändigt att
för framtiden ökad hänsyn tas till de personer som har ett tungt och ansträngande
arbete eller en lång anställningstid vid prövning av rätt till förtidspension.

Beträffande beräkning av pensionsgrundande inkomst för dr då den försäkrade
avlidit m. m. (punkten 16 i utskottets hemställan)

13. Reservation av herrar Ringaby (m) och Fridolfsson (m) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”Bestämmelsen
om” och slutar med "berörda del.” bort ha följande lydelse:

SfU 1975:15

Bestämmelsen om att pensionsgrundande inkomst inte skall beräknas
för det år då den försäkrade avlidit har motiverats av att den försäkrades
inkomst under dödsåret saknar betydelse för bedömande av hans efterlevandes
rätt till familjepension och storleken av sådan pension utom i de
närmast hypotetiska fall, då den avlidne under dödsåret förvärvat en pensionsgrundande
inkomst som ligger betydligt över vad som tidigare varit
vanligt. Således kan knappast den av motionärerna begärda ändringen av
lagstiftningen ha något praktiskt intresse då det gäller efterlevandepensionen.
Annorlunda förhåller det sig med ett helt förtida uttag. Givetvis måste
motionärerna underförstå att den som gjort helt förtida uttag inte därefter
skall kunna tjäna in pensionspoäng, förutsatt att uttaget inte hävts, helt
eller delvis. Utskottet menar för sin del att regeringen vid höstsessionen
med riksmötet 1975/76 bör framlägga förslag syftande till att pensionspoäng
skall kunna tjänas in fram till dess helt förtida uttag görs även under uttagsåret.
Samma sak bör gälla det omvända, nämligen då helt förtida uttag
hävts, helt eller delvis.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motionen 1975:2128 (yrkande 2)
hos regeringen begär förslag till höstsessionen av riksmötet
1975/76 om författningsändring av innebörd att pensionsrätt
inom ATP skall grundas även på inkomster som förvärvats
under år då den försäkrade gjort helt förtida uttag av pension;

Beträffande lika folkpensionsförmåner oberoende av civilstånd (punkten 18 i utskottets
hemställan)

14. Särskilt yttrande av herr Ringaby (m), fröken Pehrsson (c), herrar Fridolfsson
(m) och Jonsson i Mora (fp) vilka anför:

Principiella skäl talar för jämställdhet mellan män och kvinnor även inom
den allmänna försäkringen. Vid ett flertal tillfällen har krav rests på lika
folkpensionsförmåner oberoende av civilstånd. De nuvarande bestämmelserna
gör det ekonomiskt ofördelaktigt för pensionärer att vara gifta. I av
riksdagen godkända betänkanden 1971 och 1972 har socialförsäkringsutskottet
påpekat att principiella skäl med betydande styrka talar mot att pensionsförmånerna
differentieras med hänsyn till den försäkrades civilstånd.
I betänkandet SfU 1973:8 vidhöll utskottet sin principiella inställning och
föreslog en allsidig utredning av frågan i hela dess omfattning samtidigt
som man konstaterade att en reform av angivet slag skulle bli synnerligen
kostnadskrävande. Genom de förbättrade pensionsförmåner, som gäller
fr. o. m. i år, har ett steg tagits i riktning mot att utjämna skillnaderna
i fråga om folkpensionsförmåner för gifta och ogifta. Det är emellertid nödvändigt
att gå vidare. Ytterligare förbättringar får inte skjutas på en oviss
framtid.

SfU 1975:15

Bilaga

Effekten av förtida uttag enligt punkten 3 av övergångsbestämmelserna till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (SFS 1974:784) och punkten 2
av övergångsbestämmelserna till lag om ändring i samma lag (prop. 1975:97)

Ex. 1. 11 76

63 64 65 66 67 'f' 68 69 70

t -

Den försäkrade mer än 67 år vid pensionsålderssänkningen den 1.7.76

Förtida uttag fr. o. m. 63 års ålder

Reduktion före 1.7.76 = 4 X 12 x 0,6 = 28,8 96

Reduktion efter 1.7.76 = 4 x 12 x 0,5 = 24 96

Anm. Vederbörande har, eftersom han fyllt 67 år den 1.7.76, ingen möjlighet att
återkalla sitt förtida uttag.

Ex. 2. 1-7.76

63 64 65 66 'T' 67 68 69 70

5 mån. 7 mån.

Den försäkrade 66 år och 5 månader vid pensionsålderssänkningen

Förtida uttag fr. o. m. 63 års ålder

Reduktion före 1.7.76 = 4 X 12 x 0,6 = 28,8 %

Reduktion efter 1.7.76 = [(3 x 12) + 5) X 0,5 = 20,5 96
Anm. Vederbörande har då pensionsålderssänkningen träder i kraft inte fyllt 67 år
och har alltså möjlighet att återkalla det förtida uttaget. Genom övergångsbestämmelserna
kommer han i samma läge som om han i samband med pensionsålderssänkningen
gjort en sådan återkallelse.

Ex. 3. 1.7.76

63 64 'T' 65 66 67 68 69 70

6 mån. 6 mån.

Den försäkrade 64 år och 6 månader vid pensionsålderssänkningen

Förtida uttag fr. o. m. 63 års ålder

Reduktion före 1.7.76 = 4 X 12 x 0,6 = 28,8 96

Reduktion efter 1.7.76 = 2 x 12 x 0,5 = 12 96

Jfr. i övrigt ex. 2.

Ex. 4. 1.7.76

-T'

63 64 65 66 67 68 69 70

I 1 \ 1 1 1 h i -

Den försäkrade fyller 65 år den 1.7.76

Förtida uttag fr. o. m. 64 års ålder

Reduktion före 1.7.76 = 3 x 12 X 0,6 = 21,6 96

Reduktion efter 1.7.76 = 12 X 0,5 = 6 96
Jfr. i övrigt ex. 2.

Behandlas Behandlas i Omfattas av reser Motion

nr på s. utskottets hemställan vation, särskilt

i betänkandet under punkt yttrande nr

1975:30	(vpk)	41-43	13, 14	9, 10
1975:254	(fp)	43	12
1975:752	(m)	43, 44	15
1975:764	(fp)	41, 42	14	10
1975:1197	(s)	45, 46	17
1975:1206	(fp)	46	18	14
1975:1213	(c)	43, 44	15
1975:1226	(m)	46, 47	19
1975:2123	(c)	40, 41	11
1975:2124	(c)	33, 34	2
1975:2126	(c)	34, 35	2	2
1975:2127	(fp)	38, 39	8	6
1975:2128	(m)	35, 37, 38, 44, 45	3, 5, 6, 16	3, 5,
1975:2129	(vpk)	32, 36, 39, 40-43	1, 4, 9, 10, 14	1, 4,

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Författningsförslagen 4

Motioner

Väckta med anledning av propositionen 27

Väckta vid riksmötets början 28

Utskottet

Inledning 29

Förtidspension 31

Förtida och uppskjutet uttag 33

Delpension 36

Pensionsålder 41

Rätten till pensionstillskott i vissa fall 43

Övriga frågor 44

Hemställan 47

Reservationer och särskilda yttranden

Förtidspension 49

Regler För omräkning av pension vid förtida uttag 49

Förtida uttag vid lång intjänandetid 50

Avveckling av förtida resp. uppskjutet uttag 51

Kvalifikationsreglerna för delpension 52

Tillkännagivande angående deltidsarbeten m. m 53

Undantag från kravet på deltidsarbete för rätt till delpension . 53

Tolkningsföreträde i vissa fall 54

Sänkning av pensionsåldern för gruvarbetare 55

Sänkning av pensionsåldern för vissa yrkesgrupper 56

Sänkning av pensionsåldern för gruvarbetare m. fl. yrkesgrupper 57
Beräkning av pensionsgrundande inkomst för år då den försäkrade

avlidit m. m 57

Lika folkpensionsförmåner oberoende av civilstånd 58

Bilaga 59

GOTAB 75 9547 S Slockholm 1975