Socialförsäkringsutskottets betänkande nr 1

SfU 1975

Nr 1

Socialförsäkringsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1975/76 till allmän
försäkring jämte motioner

Utskottet behandlar i detta betänkande de under Socialdepartementet bilaga
7 litt. B och litt. C punkten C 3 upptagna anslagen.

SOCIALDEPARTMENTET
Allmän försäkring m. m.

1. Försäkringsdomstolen. Utskottet tillstyrker regeringens under punkten
B 1 (s. 28 och 29) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Försäkringsdomstolen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 3 342 000 kr.

2. Försäkringsrådet. Riksförsäkringsverket. Utskottet tillstyrker regeringens
under punkterna B 2 och B 3 (s. 29-33) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen

1. till Försäkringsrådet för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av I 650 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att vid riksförsäkringsverket inrätta två
tjänster som byråchef i Fe 24,

3. till Riksförsäkringsverket för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 65 365 000 kr.

3. Folkpensioner. Regeringen har under punkten B 4 (s. 33-37) föreslagit
riksdagen att till folkpensioner för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 15 310 000 000 kr.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlas

motionen 1975:256 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen antar följande såsom motionärernas förslag betecknade

1 Riksdagen 1975. II sami. Nr I

SfU 1975:1

Förslag till

Lag om ändring i lagen den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott

Härigenom förordnas i fråga om lagen 1969 (nr 205) om pensionstillskott
att 2 och 2 a SS skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse

Motionärernas förslag

2 §

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgör fyrtiofem
procent av basbeloppet, om ej annat
följer av bestämmelserna nedan i
denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensiontillskottet till ålderspension
eller änkepension utgöra

Pensionstillskott till ålderspension
eller änkepension utgör femtiotvå
procent av basbeloppet om ej annat
följer av bestämmelserna nedan i
denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till ålderspension
eller änkepension utgöra

I juli 1975-30 juni 1976 tjugoåtta

I juli 1976-30 juni 1977 tjugofem

I juli 1977-30 juni 1978 tjugonio

1 juli 1978-30 juni 1979 trettiotre

1 juli 1979-30 juni 1980 trettiosju

1 juli 1980-30 juni 1981 fyrtioen

procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till allmän försäkring.

Pensionstillskott till motsvarande mån.

1 juli 1976-30 juni 1977 trettiotvå

1 juli 1977-30 juni 1978 trettiosex

1 juli 1978-30 juni 1979 fyrtio

1 juli 1979-30 juni 1980 fyrtiofyra

1 juli 1980-30 juni 1981 fyrtioåtta

procent av basbeloppet.

2 a

Pensionstillskott till förtidspension
utgör nittio procent av basbeloppet,
om ej annat följer av bestämmelserna
nedan i denna paragraf.

Under nedannämnda tider skall
pensionstillskottet till förtidspension
utgöra

Pensionstillskott till förtidspension
utgör nittiåtta procent av basbeloppet,
om ej annat följer av bestämmelserna
nedan i denna paragraf.

Under nedanämnda tider skall
pensionstillskottet till förtidspension
utgöra

den I juli 1975-30 juni 1976 femtio
den 1 juli 1976-30 juni 1977 femtio den 1 juli 1976-30 juni 1977 femtioåtta den

1 juli 1977-30 juni 1978 fern- den 1 juli 1977-30juni 1978 sextiosex
tioåtta

den 1 juli 1978—30 juni 1979 sextiosex den 1 juli 1978-30 juni 1979 sjuttio fyra -

SfU 1975:1

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

den 1 juli 1979-30 juni 1980 sjuttio- den 1 juli 1979-30 juni 1980 åttiotvå

fyra

den 1 juli 1980—30 juni 1981 åttiotvå den 1 juli 1980-30 juni 1981 nittio

procent av basbeloppet. procent av basbeloppet.

Pensionstillskott till ålderspensionen utgått.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om kompletteringsdirektiv till
pensionsålderskommittén att utarbeta förslag om fortsatt standardförbättring
av folkpensionsförmånerna, så att dessa enligt i motionen skisserad riktning
uppnår lägst 65 procent av genomsnittlig industriarbetarinkomst,

motionen 1975:463 av herr Henmark (fp)och fru Ekelund (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar att 20 kap. 2§ andra stycket lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) ges en sådan lydelse att vid tillämpning av 9 kap.
4 § samma lag fosterförälder likställs med förälder,

motionen 1975:753 av herrar Gustavsson i Alvesta (c) och Jonsson i Mora
(fp) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring
i 9 kap. 4 § AFL att vårdbidrag utgår även då barnet vårdas i annat enskilt
hem,

motionen 1975:1193 av herr Börjesson i Falköping (c) vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring av 9 kap. 5 $ tredje stycket
AFL att vårdbidraget omfattar även hörselskadade barn som bor i s. k. vistelsehem
och går i hörselklass respektive hörsel förskola och under ferier,
helger och strödagar vistas i sina hem i enlighet med vad som utgår för
barn vid statlig anstalt.

Utskottet

Pensionstillskott

Pensionstillskott utgår f. n. till alla pensionärer som saknar ATP-pension
ellerharen mindre sådan pension. Detutgörf.n. 18 % av basbeloppet och skall
öka med 3 % av basbeloppet varje den 1 juli till den 1 juli 1976. 1
enlighet med beslut av 1974 års riksdag (prop. 1974:129, SfU 1974:32) skall
den årliga höjningen av pensionstillskotten för ensam pensionär och för
var och en av två makar fr. o. m. den 1 juli 1976 utgöra 4 % av basbeloppet.
Plöjningen skall därefter fortgå till den 1 juli 1981, då pensionstillskotten
kommer att uppgå till belopp motsvarande 45 % av basbeloppet. För förtidspensionärer
kommer att utgå dubbla pensionstillskott, vilket innebär
att dessa fram till den 1 juli 1981 successivt uppräknas till maximalt 90 96
av basbeloppet.

Herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkar i motionen 1871 att uppräkningen
av pensionstillskotten skall påbörjas redan den 1 januari 1975. Enligt förslaget
i motionen kommer pensionstillskottet till ålderspension den 1 juli 1981

1* Riksdagen 1975. II samt. Nr 1

SfU 1975:1

att uppgå till 52 96 av basbeloppet och förtidspensionärernas tillskott vid
samma tid att motsvara 98 96 av basbeloppet. I samma motion begärs kompletteringsdirektiv
till pensionsålderskommittén avseende fortsatt standardförbättring
av folkpensionsförmånerna så att dessa motsvarar 65 96 av en
genomsnittlig industriarbetarinkomst.

Som framgår av det föregående har såväl folkpensionärer som förtidspensionärer
genom 1974 års pensionsreform erhållit väsentliga förbättringar
av sin ekonomiska situation. Höjningen av folkpensionens grundförmån
utgör vid nuvarande basbelopp om 9 000 kr. för ensamstående pensionär
450 kr. och för var och en av två makar 675 kr. vartill kommer den årliga
höjningen av pensionstillskotten och den successiva uppflyttningen av garantinivån.
I sammanhanget bör erinras om att fr. o. m. i år gäller mildare
regler för avtrappning av kommunalt bostadstillägg och hustrutillägg och
att varje pensionär vars till statlig inkomstskatt taxerade inkomst inte överstiger
36 000 kr. fr. o. m. 1976 års taxering är berättigad till extra avdrag
vid taxeringen med 500 kr.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen 256.

Vårdbidrag

Vårdbidrag tillkommer fr. o. m. den 1 januari 1974 försäkrad förälder som
till huvudsaklig del ombesörjer den särskilda tillsynen och vården av handikappat
barn. Med förälder jämställs adoptivförälder samt den med vilken
förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande
sammanbor. Fosterförälder äger däremot inte rätt att uppbära vårdbidrag.

Herr Henmark (fp) och fru Ekelund (c) begär i motionen 463 att fosterföräldrar
skall jämställas med andra föräldrar när det gäller rätten till
vårdbidrag. Motionärerna framhåller att likställigheten mellan barn och fosterbarn
är begränsad till sjukförsäkringen. Vårdbidrag som före den 1 januari
1974 utgick i form av invaliditetsersättning till barnet men som nu utgår
i form av vårdbidrag till förälder tillkommer enligt de nya bestämmelserna
inte handikappat barn som vårdas av fosterföräldrar. Detta anser motionärerna
inte vara rimligt.

Liknande synpunkter har framförts av herrar Gustavsson i Alvesta och
Jonsson i Mora (båda fp) i motionen 753. De framhåller att vårdbidrag,
till skillnad från bl. a. barnpension, inte utgår i de fall barnet bor i annat
enskilt hem än föräldrahemmet på bekostnad av landstingskommun eller
kommun som inte tillhör landstingskommun. Enligt motionärernas mening
bör man i syfte att förbättra rekryteringen av andra lämpliga enskilda hem
än föräldrahemmet och för att nå en rättvisare kostnadsfördelning mellan
staten å ena sidan samt landsting/kommun å den andra öka möjligheterna
att erhålla vårdbidrag i sådana fall då barnet vårdas i annat enskilt hem
än föräldrahemmet. Herr Börjesson i Falköping tar i motionen 1193 upp
frågan om ferievårdbidrag. Nu gällande bestä~mmelserom sådant bidrag gäller

SfU 1975:1

enbart stats-, landstings- och kommunägda anstalter samt enskilda anstalter
med statsbidrag till driften. Fr. o. m. den 1 juli i år skall ferievårdbidrag
kunna utgå även för barn som vårdas på enskild anstalt, till vars drift bidrag
lämnas av landsting eller kommun. Dessutom skall bidrag - i motsats till
vad som gäller nu - kunna utgå för varje dag som barnet vistas utanför
anstalten. I motionen framhålls att förälder, vars barn på bekostnad av kommun
eller landsting bor i s. k. vistelsehem och genomgår undervisning i
hörselklass inom det reguljära skolväsendet eller i hörselförskola, inte har
rätt till vårdbidrag. Motionären yrkar att riksdagen hos regeringen skall begära
en utvidgning av rätten till vårdbidrag till att omfatta även sådana
barn.

Ett motionsyrkande av samma innebörd som i motionerna 463 och 753
avstyrktes av socialförsäkringsutskottet år 1974 (SfU 1974:5) med hänvisning
till att Kommunförbundet i skrivelse i oktober 1973 till barnavårdsnämnderna
och de sociala centralnämnderna uttalat att dessa för tiden efter den
I januari 1974, dvs. den tidpunkt då de nya bestämmelserna om vårdbidrag
trätt i kraft, borde överväga en justering av ersättningen till fosterföräldrar
i de fall överenskommen ersättning församhällsvård i enskilt hem bestämts
med hänsyn till det vårdbidragsbelopp som utgick före de nya bestämmelsernas
ikraftträdande. Enligt samma skrivelse borde i sådana fall, då det
kunde antas att vårdbidrag utgick till handikappat fosterbarn som inte var
omhändertaget för samhällsvård, nämnderna vidta erforderliga åtgärder.
Riksdagen följde utskottets hemställan. Enligt utskottets mening bör riksdagen
vidhålla sin tidigare intagna ståndpunkt, och utskottet avstyrker därför
bifall till motionerna 463 och 753.

Vad härefter angår yrkandet i motionen 1193 vill utskottet erinra om
att utskottet i samband med behandlingen av prop. 1974:129 med förslag
till sänkning av den allmänna pensionsåldern m. m. från 67 till 65 år hade
att ta ställning till en av Handikappförbundens centralkommitté (HCK) aktualiserad
fråga om rätten till vårdbidrag. Enligt HCK hade vid den praktiska
tillämpningen uppstått svårigheter att avgöra om vårdbidrag skulle utgå eller
ej när barn endast tidvis vistades hemma eller under vissa veckodagar vistades
utanför föräldrahemmet. Mål av angiven art hade förts upp i försäkringsdomstolen,
och inom denna hade olika uppfattningar uttalats rörande
graden av föräldravård som borde föreligga för att vårdbidrag skulle utgå.
Med anledning av HCK:s framställning föreslog utskottet att frågan om
vårdbidrag i de aktuella situationerna skulle bli föremål för översyn inom
ramen för familjestödsutredningen. Enligt utskottets mening har den av
herr Börjesson i Falköping aktualiserade frågan om ferievårdbidrag nära anknytning
till det av HCK berörda spörsmålet, och det kan därför förutsättas
att den kommer att behandlas i detta sammanhang. Med det anförda anser
utskottet sig ha besvarat motionen 1193.

SfU 1975:1

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande pensionstillskott m. m.

att riksdagen avslår motionen 1975:256,

2. beträffande fosterföräldrars rätt till vårdbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1975:463 och 1975:753,

3. beträffande rätten till ferievårdbidrag i vissa fall
att riksdagen avslår motionen 1975:1193,

4. beträffande anslagets storlek

att riksdagen till Folkpensioner för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 15 310000 000 kr.

4. Ersättning till posverket för pensionsutbetalningar. Bidrag till sjukförsäkringen.
Vissa yrkesskadeersättningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
under punkterna B 5, B 6 och B7 (s. 37—41) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar ett förslagsanslag
av 25 900 000 kr.,

2. till Bidrag till sjukförsäkringen ett förslagsanslag av 2 760 000 000
kr.,

3. till Vissa yrkesskadeersättningar rn. m. ett förslagsanslag av
1 800 000 kr.

5. Bidrag till sjukförsäkringen För föräldraförsäkringen. Regeringen har
under punkten C 3 (s. 46 och 47) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen för budgetåret 1975/76 anvisa ett
förslagsanslag av 260 000 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

motionen 1975:79 av fru Wiklund (c) och fru Tillander (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring i AFL att adoptivföräldrar vid adoption
av barn under sju år får föräldrapenning under samma tid som vid
biologiskt föräldraskap, räknat från dagen för barnets ankomst till adoptivhemmet,

SfU 1975:1

motionen 1975:148 av fru Troedsson m. 11. (m) vari hemställsatt riksdagen
hos regeringen begär förslag till nästa års riksdag om att sjukpenning skall
kunna utgå även då förvärvsarbetande förälder stannar hemma för att vårda
barn under tio år under hemmamakes sjukhusvistelse i enlighet med vad
i motionen anförs,

motionen 1975:253 av fru Hansson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begära» familjestödsutredningen får i uppdrag att med förtur
behandla frågan om förbättrade förmåner från familjeförsäkringen för adoptivföräldrar,

motionen 1975:338 av herr Johansson i Malmö m. fl. (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i AFL och semesterlagen
att sjukpenning och kompensationsledighet kan utgå till förälder som under
semesterledighet vårdar sjukt barn,

motionen 1975:464 av herr Lindkvist m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen anhåller att familjestödsutredningen får i uppdrag att med
förtur utreda frågan om jämställdhet mellan biologiska föräldrar och adoptivföräldrar
beträffande föräldrapenning vid adoption och fosterhemsplacering,

motionen 1975:467 av herr Olsson i Asarum (s)vari hemställsatt riksdagen
hos regeringen begär att familjestödsutredningen får i uppdrag att utreda
frågan om vidgad rätt till sjukpenning vid tjänstledighet för barntillsyn,

motionen 1975:749 av fru Bergander m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att 3 kap. 9 S första och andra styckena AFL ändras så all
ersättningsrätten även kommer att omfatta studerande,

motionen 1975:762 av fru Skantz m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning angående vidgad rätt till sjukpenning vid
vård av sjukt barn i enlighet med vad i motionen anförts,

motionen 1975:1212 av fru Lundblad (s) och fru Hörnlund (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär

1. att, i avvaktan på familjestödsutredningens förslag, en utökning av
ersättningstiden för föräldrapenningen i samband med barns födelse övervägs,

2. att man vid framtida ändringar av sjukförsäkringen prioriterar en förbättring
av sjukpenningen för vård av sjukt barn till familjer med flera
barn,

3. att en höjning av garantinivån för barnpensionen övervägs inför nästkommande
budgetår,

motionen 1975:1216 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken Andersson
(c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om sådan ändring
i 3 kap. 13 i! AFL att föräldrapenning vid barnsbörd utgåräven fr. o. m.

SfU 1975:1

den 30:e dagen efter barnets födelse, om modern på grund av barnets sjukdom
är förhindrad ha det i sin vård och under förutsättning att läkare
styrker barnets behov av kontakt med och närhet till modern,

motionen 1975:1219 av fru Ohlin (s) och fru Bergander (s) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att motionen överlämnas till familjestödsutredningen
för beaktande,

motionen 1975:1224 av herr Romanus (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att orden ”dock längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter barnets
födelse” utgår ur 3 kap. 13 § AFL,

2. att 3 kap. 12 § AFL ändras så att hemvändande utlandssvenskar ges
rätt att uppbära föräldrapenning även i sådana fall då de ej uppfyller kravet
på 180 dagars inskrivning i försäkringskassa,

motionen 1975:1805 (jfr 1975:1235) av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller att famjljesfödsutredningen ges
i uppdrag att utreda och framlägga förslag till en utvidgning av bestämmelserna
för erhållande av ersättning vid vård av sjukt barn i hemmet
till att omfatta även fall då ordinarie vårdare är sjuk,

motionen 1975:1806 (jfr 1975:1242) av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen begära förslag till årets riksdag om sådan ändring
av reglerna om föräldrars rätt till ledighet för att vårda sjukt barn, att rätten
till ledighet utsträcks till att gälla även i de fall där den ordinarie vårdnadshavare^
exempelvis dagbarnvårdare eller hemmamake, på grund av
sjukdom inte kan fullgöra sin vårdaruppgift,

2. att riksdagen beslutar att uttala att pågående utredningsarbete angående
en förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar skall bedrivas skyndsamt så
att förslag i denna fråga kan föreläggas riksdagen senast 1976,

motionen 1975:1807 (jfr 1975:1256) av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs
att riksdagen

1. beslutar att rätten till föräldrapenning för vård av sjuka barn för familjer
med fler barn än ett utökas från nuvarande 10 dagar per år till 15 dagar
per år och familj,

2. hos regeringen begär förslag till utökad rätt till föräldrapenning för
de dagar barn vårdas på sjukhus i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. beslutar om sådan ändring av reglerna för föräldrapenning att rätten
till ledighet för vård av sjuka barn utsträcks till att gälla även i de fall
där den ordinarie vårdnadshavaren på grund av sjukdom inte kan fullgöra
sin vårdaruppgift,

4. hos regeringen begär förslag till höjd sjukpenning för hemarbetande
med vårduppgifter enligt de riktlinjer som angivits i motionen.

SfU 1975:1

5. beslutar att föräldrapenning skall utgå vid adoption av barn under
sju år under samma tid som vid biologiskt föräldraskap, räknat från dagen
för barnets ankomst till adoptivföräldrarna,

6. uttalar att pågående utredningsarbete angående en förkortad arbetstid
för småbarnsföräldrar skall bedrivas så att förslag i denna fråga kan föreläggas
riksdagen senast 1976.

Av motionen 1975:1212 behandlas i detta betänkande yrkandena under
punkterna 1 och 2. Yrkandet i punkten 3 kommer utskottet att behandla
i annat sammanhang.

Utskottet

Gällande bestämmelser

Genom beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:47, SfU 1973:19) genomfördes
betydande förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljer,
särskilt i samband med barns födelse och vid vård av sjukt barn.
En ytterligare utbyggnad beslöts av 1974 års riksdag (prop. 1974:15, SfU
1974:5). Bestämmelserna, vilka återfinns i 3 kap. lagen om allmän försäkring
(AFL), innebär i sin nuvarande lydelse i korthet följande.

Förälder, som inte förvärvsarbetar, är berättigad till ett grundläggande
försörjningsskydd i form av föräldrapenning med 25 kr. om dagen under
sju månader i anslutning till barns födelse. Om föräldern under 270 dagar
närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna varit
eller bort vara försäkrad för en högre sjukpenning än 25 kr. om dagen utgår
föräldrapenning med samma belopp som sjukpenningen, dvs. med 90 %
av inkomsten upp till ett maximum motsvarande 7,5 ggr basbeloppet. Med
nuvarande basbelopp om 9 000 kr. kan således föräldrapenning beräknas
på ett inkomstunderlag om högst 67 500 kr. Föräldrapenningen utgår till den
av barnets föräldrar som ombesörjer den huvudsakliga vården av barnet.
Föräldrarna får alltså själva avgöra vem av dem sorn skäll stanna hemma
hos barnet och uppbära föräldrapenningen. Därvid finns också möjlighet
för förälder som minskar sitt förvärvsarbete med hälften att få halv föräldrapenning.
Föräldrapenning kan utgå tidigast fr. o. m. den 60:e dagen
före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och längst till 210:e dagen
efter den då barnet fötts. Saknar föräldrarna möjlighet att under viss tid
efter förlossningen vårda barnet, har de rätt att disponera föräldrapenningen
längst t. o. m. den 270:e dagen efter den då barnet fötts. Modern äger rätt
till föräldrapenning t. o. m. 29:e dagen efter förlossningsdagen även om hon
inte har barnet i sin vård.

Adoptiv- och fosterföräldrar likställs vid tillämpningen av bestämmelserna
om föräldraförsäkring med föräldrar. Föräldrapenning till foster- och adoptivföräldrar
utgår emellertid endast för tid efter det de fått barnet i sin vård
och längst till 270:e dagen efter barnets födelse. Härigenom är adoptiv -

SfU 1975:1

föräldrar och fosterföräldrar, som tar emot barn i adoptionssyfte, betagna
möjligheten att erhålla föräldrapenning i sådana fall då barnet är 9 månader
eller äldre. För att även i dessa fall underlätta barnets anpassning till dess
nya miljö har införts en rätt för föräldrarna att uppbära föräldrapenning
under högst 20 dagar sammanlagt. Ersättningsrätten gäller under förutsättning
att barnet inte fyllt tio år.

För rätt att uppbära föräldrapenning gäller i fråga om samtliga försäkrade
att de skall ha varit inskrivna hos allmän försäkringskassa under minst
180 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten
för denna. Kravet på viss tids inskrivning i försäkringskassa har tillkommit
för att motverka att föräldraförsäkringens förmåner utnyttjas genom en tillfällig
bosättning i landet.

Förälder har rätt att i viss utsträckning uppbära sjukpenning som vid
egen sjukdom om han/hon behöver stanna hemma från sitt arbete för att
ta vård om sjukt barn under tio års ålder. Rätten till sjukpenning gäller
makar som båda förvärvsarbetar och ensamstående förälder som förvärvsarbetar.
Makarna får själva bestämma vem av dem som skall vårda barnet.
Ersättningsrätten är begränsad till tio dagar per familj och år. Dessa dagar
får också utnyttjas av en far som behöver ta vård om äldre barn i samband
med att ytterligare barn föds i familjen.

Föräldrapenningen utgör liksom sjukpenningen skattepliktig och ATPgrundande
inkomst för den förälder som vårdar barnet.

Motioner om rätt till föräldrapenning

1 motionerna behandlas frågor om ersättningst idens längd, adoptivföräldrars
rätt till föräldrapenning och föräldrapenning för utlandssvenskar.
Fru Lundblad och fru Hörnlund (båda s) framhåller i motionen 1212 att
det i många familjer, speciellt där modern har och även framdeles vill ha
ett förvärvsarbete, finns behov av en längre ersättningstid än sju månader.
De menar att man i avvaktan på familjestödsutredningens förslag bör överväga
en utökning av ersättningstiden. Herr Romanus (fp) yrkar i motionen
1224 lagstiftning av innebörd att rätten att skjuta upp uttaget av föräldrapenning,
då barnet vistas på sjukhus, bör gälla utan tidsbegränsning. Den
nuvarande bestämmelsen om att föräldrapenningen får disponeras längst
till 270:e dagen efter barnets födelse innebär - menar han - att familjer
som tvingas ha ett nyfött barn på sjukhus mer än två månader efter födelsen
inte kan utnyttja hela föräldrapenningen när barnet kommer hem. Fru Nilsson
i Kristianstad och fröken Andersson (båda c) hemställer i motionen
1216 att riksdagen hos regeringen begär sådan ändring i AFL att föräldrapenning
till moder kan utgå även fr. o. m. 30:e dagen efter barnets födelse
i de fall hon p. g. a. barnets sjukdom är förhindrad, att ha barnet i sin vård.
Motionärerna pekar på att det förhållandet att ett barn blir sjukt och måste
tas in på sjukhus inte alltid innebär att modern kan återgå till förvärvsarbete.

SfU 1975:1

Barnets sjukhusvistelse kan innebära påfrestningar och bundenhet av sådan
art att det är praktiskt omöjligt för henne att börja arbeta. Hon kan behöva
amma barnet eller lämna modersmöjlk till sjukhuset och ofta kan läkare
bedöma det angeläget att modern vistas på sjukhuset så mycket som möjligt
för att ge barnet den fysiska kontakt som är så viktig i den första späda
åldern.

Motionerna 79 av fru Wiklund octi fru Tillander (båda c), 253 av fru
Hansson m. fl. (s), 464 av herr Lindkvist m. 11. (s) och fp:s partimotion
1807 syftar alla till en utvidgning av adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning.
Motionärerna anser - med åberopande av att enligt deras uppfattning
en väsentligt längre anpassningstid än 20 dagar är nödvändig i samband
med ett adoptivbarns ankomst till sina nya föräldrar - att tiden för rätt
att disponera föräldrapenningen i förevarande fall bör räknas, inte från barnets
födelse utan från den dag barnet kommer till det nya föräldrahemmet.

1973 års lagstiftning om föräldraförsäkring trädde i kraft den 1 januari
1974. Redan sistnämnda år antog riksdagen ett förslag om förlängning
fr. o. m. 1975 av ersättningstiden för föräldrapenning från sex till sju månader
och av den tid under vilken föräldrapenning kan disponeras från åtta till
nio månader. Redan i januari 1974 tillkallade chefen för socialdepartementet
en särskild utredning (familjestödsutredningen, S 1974:01) för att göra en
första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya bestämmelserna
om föräldraförsäkring. I utredningsuppdraget ingår att närmare
pröva frågan om ersättningstidens längd och att därvid undersöka
möjligheterna att förlänga ersättningstiden på ett sådant sätt att försäkringen
underlättar för föräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under
en viss period efter det rätten till hel föräldrapenning upphört. Såvitt utskottet
kan bedöma har utredningen, med den vida utformning direktiven erhållit,
möjlighet att närmare pröva alla de frågor som aktualiserats i motionerna.
Enligt vad utskottet erfarit avser utredningen att lägga fram ett delbetänkande
redan under första halvåret 1975. Med hänsyn härtill anser utskottet
sig inte böra medverka till omedelbara ändringar i bestämmelserna om föräldrapenning.
Utskottet vill emellertid som sin mening uttala att starka
skäl talar för en utökning av ersättningstiden för denna förmån och av
den tid under vilken adoptivföräldrar och därmed jämställda har rätt att
disponera föräldrapenning. Utskottet förutsätter därför att familjestödsutredningen
med förtur tar upp dessa frågor till behandling. Med det anförda
anser utskottet sig ha besvarat motionerna 79, 253, 464, 1212 (yrkande 1),
1216, 1224 (yrkande 1) och 1807 (yrkande 5).

Herr Romanus (fp) begär i motionen 1224 att kravet på 180 dagars
inskrivning i försäkringskassa för rätt till föräldrapenning inte skall gälla
i fråga om hemvändande utlandssvenskar. Enligt motionärens mening bör
dessa få full föräldrapenning om de är bosatta i Sverige vid barnets födelse,
och denna regel bör gälla oavsett om återvändandet till Sverige skett med

SfU 1975:1

anledning av barnets födelse eller därför att vederbörandes uppdrag utomlands
upphört.

Som tidigare nämnts har kravet på viss tids inskrivning i försäkringskassa
för rätt att uppbära föräldrapenning tillkommit för att motverka att föräldraförsäkringens
förmåner utnyttjas genom en tillfällig bosättning i Sverige.
Det har av principiella skäl och med hänsyn till Sveriges konventioner
med andra länder inte ansetts lämpligt att förmånligare regler skall gälla
för hemvändande svenskar än för andra länders medborgare. Vid sin behandling
förra året av ett motionsyrkande av samma innebörd som i motionen
1224 framhöll socialförsäkringsutskottet (SfU 1974:5) att berättigade
invändningar i och för sig knappast kunde riktas mot en ordning som gav
utlandssvenskar en i våss mån annan ställning i försäkringshänseende än
svenska medborgare i Sverige. Med hänsyn till att kravet på 180 dagars
inskrivning i försäkringskassa enligt utskottets mening i vissa undantagsfall
kunde leda till mindre önskvärda resultat ansåg utskottet sig emellertid
böra föreslå att frågan om utlandssvenskarnas rätt till föräldrapenning blev
föremål för utredning inom ramen för hemvistsakkunnigas arbete eller i
särskild ordning. Enligt vad utskottet erfarit kommer den av herr Romanus
aktualiserade frågan att prövas av hemvistsakkunniga. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet bifall till berörda yrkande i motionen 1224.

Motioner om rätten till sjukpenning för värd av barn m. m.

Motionerna innehåller yrkanden om en utvidgning av rätten till sjukpenning
för vård av såväl sjuka som friska barn. Herr Johansson i Malmö
m. fl. (s) begär i motionen 338 sådan ändring i AFL och i semesterlagen
att förälder, som under semesterledighet vårdar sjukt barn, blir berättigad
till sjukpenning och kompensationsledighet under tio dagar. Motionärerna
finner det otillfredsställande att det förhållandet att en förälder tvingas avbryta
semester för att vårda sjukt barn inte kvalificerar för vare sig sjukpenning
eller kompensationsledighet, medan förälder eller annan person
med motsvarande vårduppgift, som blir sjuk under semesterledighet, är
berättigad till båda dessa förmåner. Motionärerna i motionen 749 av fru
Bergander m. fl. (s) framhåller att det för studerande som är sjukpenningförsäkrade
till följd av årligen återkommande feriearbete eller p. g. a. en
genom studieförhållanden naturlig växling mellan perioder av studier och
perioder av förvärvsarbete måste te sig egendomligt att de har rätt till sjukpenning
vid egen sjukdom, oavsett om denna inträffar under arbets- eller
studieperiod, medan däremot sjukpenning vid vård av sjukt barn endast
kan utgå under tid då den studerande har förvärvsarbete. Motionärerna
yrkar därför sådan ändring av ersättningsreglerna att sjukpenning för vård
av sjukt barn kan utgå till studerande även under studietid. Fru Skantz
m. fl. (s) begär i motionen 762 utredning om vidgad rätt till sjukpenning
vid vård av sjukt barn. Motionärerna anser att sjukpenning för vård av

SfU 1975:1

sådant barn när det gäller förälder med handikappat barn bör kunna utgå
till dess barnet fyllt 16 år, i vart fall då föräldern har rätt att uppbära vårdbidrag.
De anser också att familjer med flera barn och familjer med handikappade
barn bör ha rätt att uppbära sjukpenning under längre tid än
tio dagar per kalenderår. Även fru Lundblad och fru Hörnlund (båda s)
anser att ersättningstiden för sjukpenning vid vård av sjukt barn i familjer
med flera barn bör vara längre än tio dagar och hemställer i motionen 1212
att riksdagen hos regeringen begär att man vid framtida ändringar av sjukförsäkringsreglerna
prioriterar en förbättring av sjukpenningen i dessa fall.
Herr Helén m. fl. (fp) yrkar i motionen 1807 lagstiftning av innebörd att
sjukpenning för vård av sjukt barn i familjer med fler än ett barn kan
utgå i 15 dagar per kalenderår och familj och de vill också att regeringen
framlägger förslag om utökad rätt till föräldrapenning för dagar då barn
vårdas på sjukhus. Fru Ohlin och fru Bergander (båda s) begär i motionen
1219 att familjestödsutredningen skall pröva frågan om rätt för icke biologisk
fader att uppbära sjukpenning för vård av sjukt barn.

F. n. föreligger i regel inte rätt till sjukpenning för vård av friskt barn.
Endast för det fall att fader i samband med barns födelse behöver ta hand
om äldre barn i familjen kan sjukpenning utgå. I motionerna 148 av fru
Troedsson m. fl. (m), 467 av herr Olsson i Asarum (s) samt i partimotioner
från c (1806), m (1805) och fp (1807) yrkas att sjukpenning skall kunna
utgå för vård av friskt barn även i andra fall än i samband med barnsbörd.
De situationer som avses i motionerna gäller hemmamakes eller ordinarie
vårdnadshavares sjukdom.

Som tidigare nämnts är familjestödsutredningen f. n. i färd med att göra
en första utvärdering av de nya bestämmelserna om föräldraförsäkring innefattande
även sjukpenning vid vård av sjukt barn. Utskottet vill erinra
om att bestämmelserna om rätt till sjukpenning för vård av sjukt barn trädde
i kraft så sent som den 1 januari 1974. Med hänsyn härtill och då familjestödsutredningen
kan väntas publicera ett första betänkande redan före
halvårsskiftet 1975 är utskottet inte berett att nu biträda yrkanden vare
sig om omedelbara lagändringar eller särskild begäran att regeringen skall
framlägga förslag till sådana ändringar. Motionerna får i vad de innehåller
yrkanden om utredning av rätten till sjukpenning enligt utskottets mening
redan anses tillgodosedda. Utskottet anser emellertid att den i motionerna
148, 467, 1805, 1806 och 1807 aktualiserade frågan om sjukpenning för
vård av friskt barn vid ordinarie vårdnadshavares sjukdom förtjänar att
prövas med förtur. Enligt vad utskottet inhämtat ingår denna fråga i familjestödsutredningens
aktuella arbetsprogram. Utskottet förutsätter därför
att utredningen redan i sitt första betänkande redovisar resultatet av sina
överväganden i denna fråga. Härigenom torde förslag i ämnet kunna föreläggas
riksdagen redan under våren 1976. Den i motionen 338 berörda
frågan om rätt till kompensationsledighet för vård av sjukt barn under semester
kommer, enligt vad utskottet erfarit, att behandlas av 1974 års
semesterkommitté.

SfU 1975:1

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 148, 467,
762, 1212 (yrkande 2), 1805, 1806 (yrkande 1) och 1807 (yrkandena 1-3).
Utskottet avstyrker bifall till motionerna 338, 749 och 1219.

Motion om rätt till sjukpenning Jör hemarbetande med vårduppgifter

Genom den i den allmänna sjukförsäkringen ingående hemmamakeförsäkringen
är hemmamake vid sjukdom berättigad till sjukpenning med 8
kr. per dag. Till försäkringen anknyter en frivillig sjukpenningförsäkring,
varigenom den sammanlagda sjukpenningen kan uppgå till högst 20 kr.
per dag. Beloppet är skattefritt. I fp:s partimotion (1807) framhålls att 20
kr. per dag inte räcker till för att betala barntillsyn och hushållsarbete då
hemmamake är sjuk. Motionärerna anser det rimligt med en höjning av
den frivilliga sjukpenningen för hemmavarande förälder som har hand om
minderåriga barn, och de begär därför förslag om höjd sjukpenning för hemarbetande
med vårduppgifter. En mer långsiktig reform skulle enligt motionärernas
mening vara att för denna kategori försäkrade införa en högre
obligatorisk sjukpenning. Motioner med samma yrkande som motionen 1807
prövades av socialförsäkringsutskottet såväl 1973 som 1974. I sitt av riksdagen
godkända betänkande 1973:21 framhöll utskottet att spörsmålet om
höjd sjukpenning till hemmamake fick ses i samband med frågan om ATPpoäng
för barnavårdande arbete i hemmet. Utskottet pekade på svårigheterna
att vid utformandet av en obligatorisk sjukpenningförsäkring för hemmamakar
skapa rättvisande regler i fråga om ersättning för de skiftande kostnader
som bortfallet av hemmamakes insats förorsakade och underströk
också, att det skulle komma att bli nödvändigt att lämna bidrag till försäkringen
av statsmedel med hänsyn till att avgifterna för många familjer
skulle komma att bli mycket betungande. Utskottet avstyrkte därför bifall
till motionen. Riksdagen biföll utskottets hemställan. Enligt utskottets mening
saknar riksdagen anledning att nu inta en annan ståndpunkt än riksdagen
gjorde 1973 och 1974. Utskottet vill emellertid erinra om att riksdagen
år 1974 på förslag av socialförsäkringsutskottet i dess betänkande 1974:6
begärt en förutsättningslös översyn av vissa ATP-frågor, däribland frågan
om pensionsrätt för vårdinsatser i hemmet. Detta utredningsuppdrag har
nu lämnats till pensionålderskommittén. 1 den mån det visar sig möjligt*
att åstadkomma en sådan pensionsrätt kan enligt utskottets mening frågan
om en utbyggnad av den obligatoriska sjukförsäkringen för hemarbetande
med vårduppgifter komma i ett annat läge. Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motionen 1807 (yrkande 4).

SfU 1975:1

Motioner om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar

I familjestödsutredningens uppdrag ingåratt undersöka möjligheterna att
förlänga ersättningstiden för föräldrapenning på ett sådant sätt att försäkringen
underlättar för förälder att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid
under en viss period efter det rätten till föräldrapenning upphört. Utredningen
skall också pröva möjligheterna att få anställning med reducerad
arbetstid liksom återverkningarna av ett sådant system på småbarnsföräldrarnas
ställning på arbetsmarknaden.

I partimotionerna från c (1806) och från fp (1807) understryks angelägenheten
av att småbarnsföräldrar får större möjligheter att vara tillsammans
med sina barn. Motionärerna begär riksdagsuttalande av innebörd att det
pågående utredningsarbetet bedrivs så att förslag i ämnet kan föreläggas
1976 års riksdag.

Enligt utskottets mening kan det förutsättas att utredningen i sitt arbete
kommer att så snabbt som möjligt behandla denna fråga som uttryckligen
omfattas av utredningsuppdraget. Utskottet finner därför att någon riksdagens
åtgärd nu inte erfordras. Utskottet avstyrker bifall till motionerna
1806 (yrkande 2) och 1807 (yrkande 6).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ersättningstiden för föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1975:1212 (yrkande I),
1975:1216 och 1975:1224 (yrkande 1),

2. beträffande adoptivföräldrars rätt till föräldrapenning

att riksdagen avslår motionerna 1975:79, 1975:253, 1975:464
och 1975:1807 (yrkande 5),

3. beträffande föräldrapenning för utlandssvenskar

att riksdagen avslår motionen 1975:1224 (yrkande 2),

4. beträffande sjukpenning för vård av sjukt barn m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1975:338, 1975:749, 1975:762,
1975:1212 (yrkande 2), 1975:1219 och 1975:1807 (yrkandena
1 och 2),

5. beträffande sjukpenning för vård av friskt barn

att riksdagen avslår motionerna 1975:148,1975:467, 1975:1805,
1975:1806 (yrkande 1) och 1975:1807 (yrkande 3),

6. beträffande sjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter
att riksdagen avslår motionen 1975:1807 (yrkande 4),

7. beträffande förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar

att riksdagen avslår motionerna 1975:1806 (yrkande 2) och
1975:1807 (yrkande 6),

SfU 1975:1

8. beträffande anslagets storlek

att riksdagen till Bidrag till sjukförsäkringen för föräldraförsäkringen
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
260 000 000 kr.

Stockholm den 25 februari 1975

På socialförsäkringsutskottets vägnar
TORSTEN FREDRIKSSON

Närvarande: herrar Fredriksson (s), Ringaby (m), Karlsson i Ronneby (s).
Magnusson i Nennesholm (c), fru Håvik (s), herrar Hyltander(fp), Marcusson
(s), fröken Pehrsson (c), herrar Lindström (s), Nilsson i Kristianstad (s), Andersson
i Nybro (c), Olsson i Stockholm (vpk), Nilsson i Norrköping (s),
Andersson i Edsbro (c) och Nisser (m).

Reservationer och särskilda yttranden

vid punkten 3 beträffande pensionstillskott m. m.

1. reservation av herr Olsson i Stockholm (vpk) som anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Sorn
framgår” och slutar med ”motionen 256.” bort ha följande lydelse:

Genom beslut av 1974 års höstriksdag vidtogs en inte oväsentlig höjning
av pensionstillskotten. Det bör emellertid beaktas att denna höjning är avsedd
att börja först i samband med pensionsålderssänkningen till 65 år den
1 juli 1976 och att tillskotten inte kommer att vara fullt utbyggda förrän
den 1 juli 1981.

Det kan därför ifrågasättas om den föreslagna höjningen verkligen innebär
den förbättring av pensionstillskotten på sikt som måste anses önskvärd.
Vad särskilt angår pensionstillskotten till förtidspension vill utskottet erinra
om att flera handikapporganisationer vid remissbehandlingen av pensionsålderskommitténs
betänkande uttalat att den pensionsnivå som skall gälla
fr. o. m. den 1 juli 1981 borde vara möjlig att uppnå redan den 1 juli 1976
då reformen skall träda i kraft.

På grund av det anförda anser utskottet sig böra förorda att uppräkningen
av pensionstillskotten börjar redan den 1 juli 1975 och att man då höjer
pensionstillskotten från 18 till 28 % av basbeloppet. De bör därefter uppräknas
med 4 % årligen så att de den 1 juli 1981 uppgår till 52 % av basbeloppet.
I fråga om pensionstillskott till förtidspension förordar utskottet
i likhet med propositionens förslag en fördubbling, men redan fr. o. m. den
1 juli 1975, varigenom dessa pensionstillskott den 1 juli 1981 kommer att
utgöra 98 % av basbeloppet. Folkpension inklusive pensionstillskott kom -

SfU 1975:1

mer enligt förra årets riksdagsbeslut att motsvara för ensamstående högst
140 % av basbeloppet och för gifta makar tillhopa 245 % av basbeloppet.
Maximigränsen nås emellertid som nämnts inte förrän den 1 juli 1981. Med
hänsyn härtill och till den fortgående penningvärdeförändringen kan enligt
utskottets mening redan nu förutses att förbättringarna av folkpensionerna
endast kommer att innebära en lösning på kort sikt av folkpensionärernas
ekonomiska förhållanden. Av en av pensionärernas riksorganisation (PRO)
verkställd utredning framgår att pensionsförmånernas andel av en industriarbetares
genomsnittsinkomst (som pensionsförmån har därvid räknats
årspension, pensionstillskott och genomsnittligt bostadstillägg) under tioårsperioden
1962-1972 ökat från 26,3 till endast 28,8 %. Även med förslaget
i propositionen kommer industriarbetarlönen efter skatt att ligga väsentligt
mycket högre än pensionsförmånerna. För att tillgodose PRO:s krav på en
pension som uppgår till 65 % av industriarbetarnas genomsnittsinkomst erfordras
antingen ett ytterligare extra pensionstillskott eller en annan motsvarande
förbättring av pensionsförmånerna. Med hänvisning till det anförda
anser utskottet sig böra tillstyrka bifall till yrkandet i motionen 256 om
utredning om och förslag till en fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna.

dels att utskottet under 1 bort hemställa

a. att riksdagen med bifall till motionen 1975:256 (yrkande 1)
antar det på s. 2 och 3 i betänkandet intagna såsom motionärernas
förslag betecknade förslaget till lag om ändring i lagen
den 9 maj 1969 (nr 205) om pensionstillskott,

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:256 (yrkande 2)
hos regeringen begär kompletteringsdirektiv till pensionsålderskommittén
om fortsatt standardförbättring av folkpensionsförmånerna
så att dessa enligt i motionen skisserad riktning uppnår
lägst 65 % av en genomsnittlig industriarbetarinkomst.

vid punkten 3 beträffande fosterföräldrars rätt till vårdbidrag

2. särskilt yttrande av herr Hyltander (fp) och fröken Pehrsson (c) vilka
anför:

Före den 1 januari 1974 utgick vårdbidrag i form av invaliditetsersättning
till barn under 16 år som p. g. a. sjukdom, psykisk efterblivenhet, vanförhet
eller annat handikapp för avsevärd tid och i avsevärd omfattning var i behov
av särskild tillsyn och vård. Fr. o. m. den 1 januari 1974 tillkommer vårdbidraget
den förälder som vårdar barnet. Enligt 20 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring skall med barn jämställas fosterbarn. Bestämmelsen i fråga tar
emellertid uteslutande sikte på sjukförsäkringen, hemmamakeförsäkringen
och den därtill anslutna frivilliga försäkringen. Vårdbidrag som tidigare utgick
i form av invaliditetsersättning till barnet men som numera skall uppbäras
av förälder kan - med den utformning bestämmelserna erhållit - inte

SfU 1975:1

utgå för sjukt, utvecklingsstört eller handikappat barn som vårdas av fosterföräldrar.
Detta förhållande kan enligt vår uppfattning knappast anses
tillfredsställande. Vi förutsätter att familjestödsutredningen snabbt prövar
frågan om fosterföräldrars rätt till föräldrapenning och föreslår de ändringar
av gällande bestämmelser som kan finnas påkallade.

vid punkten 5 beträffande sjukpenning för vård av sjukt barn

3. reservation av herrar Magnusson i Nennesholm (c), Hyltander(fp), fröken
Pehrsson (c), herrar Andersson i Nybro (c) och Andersson i Edsbro (c) vilka
anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Sorn
tidigare” och slutar på s. 14 med ”och 1219.” bort ha följande lydelse:

I sin nuvarande utformning är rätten att uppbära sjukpenning för vård
av eget barn begränsad till tio dagar. Möjligheterna att få kommunalt anställd
barnsamarit att vårda barnet i hemmet under sjukdomstiden är ytterst små.
Begränsningen innebär därför stora svårigheter särskilt för familjer med flera
barn. En förlängning av ersättningsrätten får anses vara en angelägen förbättring
av föräldraförsäkringen. Ersättningstiden bör fr. o. m. den 1 juli
1975 förlängas till 15 dagar för familjer med flera barn än ett under tio
år. Med tanke på anslagets karaktär av förslagsanslag och på att detta bara
utgör en mindre del av anslaget är någon ytterligare medelsanvisning inte
erforderlig.

Sjukhusvistelse innebär för små barn oftast psykiska påfrestningar. Rädda
barnen går i dagarna ut med en kampanj ”Barn på sjukhus”. Man vill
bl. a. bilda opinion för att barn skall vårdas på sjukhus bara när det är
absolut nödvändigt. När barnet måste tas in på sjukhus bör emellertid möjligheter
finnas för föräldrarna att besöka barnet ofta och dessutom övernatta
på sjukhuset. Ett av de krav som Rädda barnen ställer är att föräldraförsäkringen
byggs ut så att alla föräldrar har råd att ta ledigt från arbetet
och vara hos sitt sjuka barn. Föräldrarna bör inte tvingas avstå från att
stanna hos barnet, därför att de inte har råd. Rätten till föräldrapenning
vid barns sjukdom bör enligt utskottets mening kunna förlängas ytterligare
utöver de 10 resp. 15 dagarna, om barnet tagits in på sjukhus.

Förslag till erforderliga författningsändringar bör snarast föreläggas riksdagen.
Den i motionerna 148, 467, 1805,1806 och 1807 aktualiserade frågan
om sjukpenning för vård av friskt barn vid ordinarie vårdnadshavares sjukdom
förtjänar enligt utskottets mening att prövas med förtur. Enligt vad
utskottet inhämtat ingår denna fråga i familjestödsutredningens aktuella
arbetsprogram. Utskottet förutsätter därför att utredningen redan i sitt första
betänkande redovisar resultatet av sina överväganden i denna fråga. Den
i motionen 338 berörda frågan om rätt till kompensationsledighet för vård
av sjukt barn under semester kommer, enligt vad utskottet erfarit, att behandlas
av 1974 års semesterkommitté.

SfU 1975:1

Med det anförda anser utskottet sig ha besvarat motionerna 148, 467,
762,1212 (yrkande 2), 1805, 1806 (yrkande 1) och 1807 (yrkandena 1-3).
Utskottet avstyrker bifall till motionerna 338, 749 och 1219.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

a. att riksdagen med anledning av motionerna 1975:762,
1975:1212 (yrkande 2) och 1975:1807 (yrkande 1) samt med
avslag på motionerna 1975:338, 1975:749 och 1975:1219 i skrivelse
till regeringen begär förslag till riksdagen senast den 15
april 1975 om sådan ändring av föräldraförsäkringen att sjukpenning
för vård av sjukt barn i familjer med flera än ett barn
kan utgå i 15 dagar per familj och år,

b. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1807 (yrkafide 2)
hos regeringen begär förslag till utökad rätt till föräldrapenning
för tid då barnet vårdas på sjukhus.

vid punkten 5 beträffande sjukpenning för hemarbetande med vårduppgifter

4. särskilt yttrande av herr Hyltander (fp) som anför:

Folkpartiet har under en följd av år aktualiserat frågor rörande de hemarbetandes
ekonomiska situation. Bl. a. har framförts krav på en höjd
tilläggssjukpenning vid hemarbete. F. n. ger den s. k. hemmamakeförsäkringen
obligatorisk sjukpenning med 8 kr. per dag och möjlighet till frivillig
sjukpenning med högst 12 kr. per dag eller tillsammans maximalt 20 kr.
Det är enligt min mening uppenbart att ett sådant belopp i dag är helt
otillräckligt för att betala för barntillsyn och hushållsarbete när hemmamaken
är sjuk. Jag anser det rimligt med en verklig höjning av den frivilliga sjukpenningen
för hemarbetande förälder sorn har hand om minderåriga barn.
En mer långsiktig reform skulle vara att införa en obligatorisk sjukförsäkring
för hemarbetande med vårduppgifter. Utskottet har framhållit att frågan
om en utbyggd hemmamakeförsäkring kan komma i ett annat läge om
det visar sig möjligt att åstadkomma en rätt till ATP för sådana försäkrade.
Denna ATP-fråga skall enligt tidigare riksdagsbeslut utredas av pensionsålderskommittén.
Jag är medveten om att en sjukpenningreform av angivet
slag kräver ingående överväganden. I avvaktan på resultatet av pensionsålderskommitténs
arbete bör det dock vara möjligt att höja sjukpenningen
för hemarbetande med vårduppgifter, så att den ger en rimligare kompensation
vid sjukdom än f. n. Jag förutsätter att förslag om sådan höjning
så snart som möjligt föreläggs riksdagen.

SfU 1975:1

vid punkten 5 beträffande förkortad arbetstid för småbarnsförälder

5. reservation av herr Magnusson i Nennesholm (c), fröken Pehrsson (c),
herrar Andersson i Nybro (c) och Andersson i Edsbro (c) vilka anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”1807 (yrkande 6).” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill ansluta sig till den i motionerna 1242 och 1256 framförda
uppfattningen att det är angeläget att på olika sätt förbättra småbarnsföräldrarnas
situation. Ett led i dessa strävanden och ett för övrigt välbehövligt
komplement till bestämmelserna om föräldrapenning skulle enligt utskottets
mening vara att införa flexibel arbetstid och inrätta flera deltidstjänster även
inom traditionellt manliga yrken. Härigenom skulle småbarnsföräldrarnas
möjligheter att vara tillsammans med sina barn kunna i inte oväsentlig
mån förbättras. Utskottet anser sig därför kunna biträda motionerna 1806
och 1807 såvitt nu är i fråga.
dels att utskottet under 7 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motionerna 1975:1806 (yrkande 2) och
1975:1807 (yrkande 6) uttalar att pågående utredningsarbete
angående en förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar skall bedrivas
så att förslag i denna fråga kan föreläggas riksdagen
senast 1976.

GOTAB 75 8971 S Stockholm 1975