Lagutskottets betänkande nr 2

LU 1975:2

Nr 2

Lagutskottets betänkande med anledning av motion om en ny företagsform
för mindre och medelstora företag

Ärendet

I motionen 1975:1129 av herr Börjesson i Glömminge m. fl. (c) hemställs
att riksdagen hos regeringen måtte begära att 1974 års bolagskommitté presenterar
ett betänkande angående ny företagsform senast under januari 1976.

Uppgifter i anslutning till motionen

De nya reglerna om aktiekapitalets storlek

Genom beslut vid 1973 års vårriksdag ändrades aktiebolagslagen (1944."705)
så att minimigränsen för aktiekapital höjdes från 5 000 till 50 000 kr. (LU
1973:19). Ändringen avsåg endast bolag som bildats efter lagstiftningens
ikraftträdande den 6 juni 1973. Vid 1973 års höstriksdag beslutades dessutom
att alla aktiebolag, som bildats före den 6 juni 1973, vid utgången av år
1978 skall ha ett aktiekapital på minst 50 000 kr. (LU 1973:41). Aktiebolag,
som före sistnämnda tidpunkt inte höjt sitt aktiekapital till minst detta
belopp, skall upplösas genom ett förenklat likvidationsförfarande. De civilrättsliga
övergångsbestämmelserna gör det möjligt för rörelsedrivande aktiebolag,
som inte genomför erforderlig kapitalhöjning, att efter upplösningen
fortsätta i annan företagsform. Det beräknas att det finns cirka 45 000 rörelsedrivande
aktiebolag med anställda vilkas aktiekapital understiger
50 000 kr.

Regler om hur en övergång från mindre aktiebolag till annan företagsform
skall behandlas från skattesynpunkt antogs vid förra årets höstriksdag (SkU
1974:67). Principen är att verksamheten skall kunna fortsätta i annan företagsform
utan att beskattningskonsekvenser uppkommer i samband med
övergången.

Revisionen av aktiebolagslagen

Den pågående översynen av aktiebolagslagen syftar till att ersätta 1944
års lag med en helt ny aktiebolagslag. Till grund för reformarbetet ligger
de förslag som avgetts av aktiebolagsutredningen och fondbörsutredningen.
Viktiga delar av aktiebolagsutredningens förslag bröts år 1973 ut ur arbetet
på den nya aktiebolagslagen och lades till grund för provisorisk lagstiftning
(SFS 1973:302-305 och 1081-1082). I samband med denna partiella reform

1 Riksdagen /975. k sami. Nr 2

LU 1975:2

2

antogs bl. a. de ovannämnda reglerna om aktiekapitalets storlek jämte därtill
hörande övergångsreglering för redan bestående aktiebolag. I sina resterande
delar foijer aktiebolagsutredningens förslag samma grundlinjer som nu gällande
lag. Med hänsyn härtill har den återstående etappen av lagstiftningsprojektet
betecknats som en förhållandevis begränsad reform som i mycket
har teknisk karaktär. En proposition med förslag till ny aktiebolagslag beräknas
bli avlämnad till riksdagen i april 1975. Målsättningen är att den
nya lagen skall kunna träda i kraft den 1 juli 1976.

Företagsformer vid sidan av aktiebolaget

Kännetecknande för aktiebolaget såsom företagsform är att delägarna,
aktieägarna, inte svarar personligen för bolagets förbindelser. Under speciella
förutsättningar kan rörelse utan personligt ansvar för delägarna drivas också
i form av ekonomisk förening, stiftelse eller ideell förening. Dessutom finns
det företagsformer, som är avsedda för visst ändamål och som är särskilt
reglerade, t. ex. bankbolag, försäkringsbolag, gruvbolag och partrederier. För
näringsidkare i allmänhet tillhandahåller emellertid den nuvarande lagstiftningen
såsom alternativ till aktiebolagsformen endast företagsformer som
medför att personligt ansvar för företagets skulder uppkommer för åtminstone
någon av rörelseidkarna. Man har f. n. att välja mellan att antingen
driva rörelsen under enskild firma eller - när det rör sig om flera intressenter
- såsom handelsbolag, kommanditbolag eller enkelt bolag. Sistnämnda bolagsformer
är reglerade i lagen (1895:64 s. l)om handelsbolag och enkla bolag.

Stora och små aktiebolag

Aktiebolaget är den i fråga om ekonomisk betydelse och antalet sysselsatta
personer helt dominerande företagsformen inom svensk industri och handel.
Aktiebolagsformen har kommit att användas såväl förstora bolag, vilkas
aktier regelbundet omsätts på den öppna marknaden, som för mindre bolag,
vilkas aktier är fördelade inom en begränsad krets av personer, ofta med
mycket nära kontakter till varandra. Före 1973 års lagändring stod bolagsformen
öppen också för de minsta företagen med en enda aktieägare och
ett aktiekapital på 5 000 kr.

De organisationsformer som f. n. faller under aktiebolagslagens reglering
är sålunda mycket olika. Aktiebolagslagen gör emellertid praktiskt sett ingen
skillnad mellan olika former av aktiebolag. Regelsystemet har därför i många
hänseenden visat sig stelt, då det skall tillämpas.

Vissa utländska holagstypcr

I de flesta andra västeuropeiska länder finns det vid sidan av aktiebolaget
en särskild bolagsform, vari ekonomisk verksamhet kan drivas utan personlig

LU 1975:2

3

ansvarighet för delägare. Denna bolagsform är anpassad för rörelser, som
drivs med begränsat kapital eller med en begränsad deltagarkrets. Bolag
av denna typ är utestängda från kapitalmarknaden. De medges å andra
sidan lättnader i skyldigheten att offentliggöra sin årsredovisning. I tysk
rätt benämns denna bolagstyp Gesellschaft mit beschränkter Haflund (GmbH)
och i fransk rätt Société ä responsabilité limitée (SARL). I Danmark har
fr. o. m. den 1 januari 1974 införts en bolagsform av GmbH-typ som kallas
anparisselskab (ApS).

Inom EG-länderna pågår sedan flera år ett omfattande arbete på harmonisering
av aktiebolagslagstiftningen. Detta samarbete utgår från förutsättningen
att medlemsstaterna vid sidan av aktiebolagsformen har en bolagsform
av GmbH-typ.

1974 års riksdagsbeslut

Frågan om att i svensk rätt införa en motsvarighet till GmbH-bolaget
övervägdes redan under förarbetena till 1944 års aktiebolagslagstiftning. Det
ansågs emellertid då att övervägande skäl talade emot att inrätta en särskild
bolagsform för de mindre företagen (SOU 1941:9 s. 29). Denna ståndpunkt
vidhölls av aktiebolagsutredningen (SOU 1971:15 s. 120). Utredningen tilläde
emellertid att frågan om införande av ett bolag av GmbH-typ möjligen
borde tas upp i samband med en modernisering av lagstiftningen om handelsbolag
och enkla bolag.

Vid 1974 års riksdag krävdes i partimotioner från centerpartiet, folkpartiet
och moderata samlingspartiet bl. a. att frågan om införande av särskild företagsform
för de mindre företagen skulle bli föremål för utredning. 1 motionerna
framhölls att den kapitalinsats som genom 1973 års lagändring
fastställts såsom undre gräns för företag utan personlig ansvarighet, 50 000
kr., syntes alltför hög med hänsyn till de förutsättningar under vilka många
nu bestående mindre och medelstora företag arbetar. Motionärerna erinrade
också om att vid remissbehandlingen av aktiebolagsutredningens förslag
hade åtskilliga remissinstanser uttalat sig för införandet av en särskild bolagsform
för de mindre företagen.

Lagutskottet pekade i sitt betänkande (LU 1974:19) framför allt på två
omständigheter som tillkommit sedan 1973 års lagstiftningsärende och som
kunde motivera att den begärda utredningen kom till stånd. Utskottet erinrade
för det första om att aktiebolagsutredningen i anslutning till sina direktiv
strävat efter att 11 fram förslag till en såvitt möjligt enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning.
Resultatet av det nordiska samarbete som bedrivits
mellan utredningen och motsvarande utredningar i Danmark, Finland och
Norge hade blivit förslag som till mycket stora delar är lika till både
innehåll och form. Det danska folketinget hade nyligen antagit lagstiftning
på grundval av det danska betänkandet. I anslutning till inträdet i EG hade
man i Danmark emellertid samtidigt genomfört en lagstiftning om bolags 1

* Riksdagen 1975. 8 sami. Nr 2

LU 1975:2

4

formen GmbH, påpekade utskottet. Mot bakgrund av strävandena efter
nordisk rättslikhet på aktiebolagsområdet ansåg utskottet att det vid sådant
förhållande finns anledning att överväga huruvida det även för de övriga
nordiska ländernas del är önskvärt med en motsvarande differentiering av
bolagsformerna, så att man har en form för stora bolag, särskilt sådana
vars aktier säljs på börsen eller eljest cirkulerar bland allmänheten, och
en annan form för mindre bolag.

Utskottet erinrade för det andra om att den nuvarande svenska lagstiftningen
har vissa brister när det gäller minoritetsskyddet i (ämansbolagen.
Detta ansåg utskottet framför allt bero på att aktiebolagsformen i första
hand utformats med sikte på bolag med ett större antal delägare och att
fåmansbolagens särskilda problem skjutits åt sidan. Aktiebolagsutredningens
förslag innehåller visserligen vissa förbättringar i minoritetsskyddet, men
enligt utskottets mening skulle man inte heller med utredningens förslag
kunna uppnå en liknande avbalansering av delägarnas positioner i fämansbolagen
som den som gjorts i t. ex. lagstiftningen om handelsbolag. Enligt
utskottets uppfattning kunde därför önskemålet om att få till stånd en för
fåmansföretag utan personlig ansvarighet mera tillfredsställande avvägning
av bolagsmännens inbördes förhållande utgöra ett motiv för att skapa en
särskild bolagsform för företag med ett begränsat antal delägare. Utskottet
hänvisade till att denna åsikt nyligen kommit till uttryck i den rättsvetenskapliga
litteraturen.

På grund av det anförda fann utskottet att frågan om införande av en
särskild associationsrättslig form för de mindre företagen borde bli föremål
för förnyat övervägande. Utskottet förordade därför att en utredning tillsattes
för att förutsättningslöst och skyndsamt pröva frågan i hela dess vidd. När
det gäller regleringen av de enskilda problem som aktualiseras av utredningsuppdraget
och formerna för den lagtekniska lösningen ansåg utskottet
att utredningen borde vara obunden. Utskottet förutsatte emellertid att de
olika synpunkter och uppslag, som förts fram i motionerna, i vederbörlig
mån skulle beaktas vid utformningen av utredningsdirektiven och i det
arbete som grundades på dessa. Beträffande tidsåtgången för utredningens
genomförande uttalade utskottet följande.

Med hänsyn till de övergångsbestämmelser som gäller för aktiebolag som
bildats före den 6 juni 1973 vill utskottet understryka att utredningen bör
arbeta så skyndsamt att utredningsresultatet kan leda till lagstiftning i god
tid före den 1 januari 1979. Enligt utskottets uppfattning bör man härvid
ta till vara erfarenheterna av det nyligen avslutade danska lagstiftningsarbetet
på bolagsrättens område och sträva efter att om möjligt på liknande sätt
som skedde i Danmark samordna utredningsarbetet med det pågående arbetet
på en ny aktiebolagslag. Enligt vad utskottet erfarit innebar det från
allmänhetens och företagens synpunkt betydande fördelar att lagen om anpartsselskab
och lagen om aktieselskab kunde träda i kraft samtidigt. Om
det med hänsyn till förutsättningarna i övrigt visar sig genomförbart bör
man i den svenska lagstiftningen söka uppnå en liknande lösning.

LU 1975:2

5

Utskottet hemställde att riksdagen med anledning av de ifrågavarande
motionsyrkandena hos Kungl. Maj:t skulle begära skyndsam utredning angående
införande av en särskild bolagsform för mindre företag i enlighet
med vad utskottet anfört. Utskottets hemställan, som i denna del var enhällig,
godkändes av riksdagen.

1974 års bolaxskommitte

Med anledning av riksdagens beslut har statsrådet Lidbom med stöd av
bemyndigande den 11 oktober 1974 tillsatt den av riksdagen begärda utredningen.
Denna har antagit namnet 1974 års bolagskommitté. Innehållet
i direktiven ansluter sig nära till formuleringarna i lagutskottets betänkande
(direktiv, se 1975 års riksdagsberättelse Ju 74). Statsrådet fäster vidare uppmärksamheten
på frågan om eventuella följdändringar i aktiebolagslagen.

I länder där företagsformer av GmbH-typ förekommer ställs i allmänhet
kravet på minimibeloppet för aktiekapitalet högre än vad fallet är hos oss.
Införs en särskild företagsform av GmbH-typ hos oss finns det enligt direktiven
goda skäl att överväga en höjning av minimibeloppet för aktiekapitalet,
så att aktiebolagsformen verkligen förbehålls de större och medelstora
företagen. I direktiven aktualiseras också den av aktiebolagsutredningen
framförda uppfattningen, att frågan om införande av ett bolag av
GmbH-typ möjligen borde tas upp i samband med en modernisering av
lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag. Statsrådet framhåller på
denna punkt att den ifrågavarande lagstiftningen inte undergått några större
ändringar de senaste femtio åren. Vidare kan den beslutade höjningen av
minsta aktiekapitalet från 5 000 till 50 000 kr. antas medföra att åtskilliga
mindre företag i aktiebolagsform övergår till bl. a. handelsbolagsformen. Med
nuvarande lagstiftning innebär detta att dessa företag inte längre blir skyldiga
att avge den offentliga årsredovisning som krävs för aktiebolagens del. Detta
anser statsrådet vara en brist med hänsyn till att särskilt borgenärer och
anställda har ett befogat intresse av att få insyn i företagets förhållanden.
Utredningen skall därför enligt direktiven föreslå regler som innebär att
handelsbolag och andra företagsformer blir skyldiga att avge årsredovisning
på i princip samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar. Utredningen
skall vidare undersöka om det behövs mera detaljerade regler
om vilka ekonomiska insatser i bolaget som skall göras, när det är fråga
om större handelsbolag. I direktiven sägs också att det kan behövas bestämmelser
om styrelse och verkställande direktör i större handelsbolag.
Även behovet av koncernregler i vissa fall skall tas upp av utredningen.

Med avseende på den tid som får åtgå för utredningsuppdraget anförs
i direktiven att de sakkunniga bör arbeta med sikte på att utredningsarbetet
skall kunna leda till lagstiftning i god tid före utgången av år 1978. Det
framhålls att de sakkunniga är oförhindrade att lägga fram delförslag.

LU 1975:2

6

Motionen

I motionen anförs att många företagare redan nu måste planera för övergången
från aktiebolagsformen till annan företagsform. För andra grupper
av företagare är det å andra sidan aktuellt att börja göra avsättningar för
att kunna genomföra den föreskrivna höjningen av aktiekapitalet. För att
underlätta övergången till annan företagsform är det viktigt att de berörda
företagarna under planeringsskedet har kännedom om de valmöjligheter
som står dem till buds. Om 1974 års bolagskommitté kunde avlämna ett
betänkande redan nästa år skulle enligt motionärernas mening säkerligen
mycket extra arbete kunna undvikas för företagare, som först beslutat sig
för en övergång till exempelvis handelsbolagsformen men som sedermera
upptäcker att den nya bolagsformen av GmbH-typ egentligen skulle utgöra
den idealiska företagsformen för deras del. Med hänsyn härtill bör kommittén
vara färdig med sitt förslag till den I januari 1976, så att ett eventuellt
beslut av riksdagen kan fattas senare under detta år, anser motionärerna.

Utskottet

År 1973 genomfördes ändringar i aktiebolagslagen (1944:705) som innebär
att alla aktiebolag senast vid utgången av år 1978 måste ha ett aktiekapital på
minst 50 000 kr. Vid bildandet av nya bolag gäller redan nu den nya minimigränsen
för aktiekapital. Bestående bolag som inte vill eller förmår genomföra
erforderlig kapitalhöjning har att välja mellan alternativen att antingen avvecklas
eller också övergå till annan företagsform, t. ex. handelsbolag eller enskild
firma. Särskilda skattelättnader har medgivits de aktuella aktiebolagen
vid utskiftnings- och inkomstbeskattningen, så att en avveckling respektive
en övergång till annan företagsform skall kunna äga rum utan konsekvenser i
beskattningshänseende.

På grundval av aktiebolagsutredningensoch fondbörsutredningens förslag
pågår f. n. en allmän revision av aktiebolagslagen. 1973 års lagändringar hade
karaktären av en partiell reform inom ramen för denna översyn, vars syfte är
att utarbeta en ny aktiebolagslag som skall ersätta 1944 års lag. Arbetet har
numera framskridit så långt, att en proposition med förslag till ny aktiebolagslag
beräknas bli överlämnad till riksdagen i april 1975. Målsättningen är
att den nya lagen skall kunna träda i kraft den 1 juli 1976.

I de flesta andra västeuropeiska länder (de ursprungliga EG-länderna samt
Danmark, Schweiz och Österrike) finns det två olika former av aktiebolag,
nämligen dels egentliga aktiebolag, dels bolag av GmbH-typ. Den sistnämnda
bolagsformen är särskilt anpassad för mindre företag med ett begränsat antal
delägare. Kravet på aktiekapital ställs därvid lägre. Minimigränsen ligger i
allmänhet på en nivå som motsvarar 20 000-25 000 kr. I aktiebolag är i
dessa länder däremot gränsen för minimikapitalet betydligt högre än den
svenska, cirka 100 000 kr.

LU 1975:2

7

Det har vid flera tillfällen diskuterats om man i Sverige borde införa en
motsvarighet till de GmbH-bolag som finns i åtskillig utländsk lagstiftning.
Frågan fick förnyad aktualitet genom den år 1973 beslutade höjningen av aktiekapitalets
minimigräns jämte tillhörande övergångsreglering för äldre aktiebolag.
Därtill kom att Danmark, som deltagit i de senaste årens nordiska
lagstiftningssamarbete på aktiebolagsområdet, i samband med sitt inträde i
EG nyligen infört en bolagsform av GmbH-typ. Med anledning av partimotioner
från centerpartiet, folkpartiet och moderata samlingspartiet begärde
riksdagen våren 1974 skyndsam utredning av frågan om införande av en särskild
bolagsform för mindre företag (LU 1974:19, rskr 1974:238). Med anledning
härav tillsattes på hösten samma år 1974 års bolagskommitté. I direktiven
framhålls - i anslutning till tankegångarna i lagutskottets betänkande - att behovet
av en sådan företagsform närmast torde avse en kombination av det
minoritetsskydd som gäller enligt handelsbolagslagen med frihet från personligt
ansvar för delägarna. Aven i övrigt skall utredningen beakta de synpunkter
och uppslag, som fördes fram under riksdagsbehandlingen, påpekas det.
Om en särskild företagsform av GmbH-typ införs hos oss kan det finnas anledning
att genomföra en ytterligare höjning av minimikapitalet i aktiebolag,
så att denna bolagsform verkligen förbehålls de större och medelstora företagen
i likhet med vad som i allmänhet gäller utomlands. Utredningen skall enligt
direktiven därför även överväga behovet av eventuella följdändringar i
aktiebolagslagen.

Aktiebolagsutredningen har i sitt betänkande uttalat att frågan om införande
av ett bolag av GmbH-typ möjligen bör tas upp i samband med
modernisering av lagstiftningen om handelsbolag och enkla bolag (SOU
1971:15 s. 120). Även reformbehovet på detta rättsområde har därför tagits
med i direktiven för kommittén. Det framhålls att lagen om handelsbolag
och enkla bolag är mer än 75 år gammal och att den undergått endast
mindre ändringar de senaste femtio åren. Den nu gällande övergångsregleringen
för genomförandet av höjningen av minimikapitalet i äldre aktiebolag
kan medföra att åtskilliga mindre aktiebolag väljer att övergå till
bl. a. handelsbolagsformen. Med nuvarande lagstiftning innebär detta att
dessa företag inte längre blir skyldiga att avge den offentliga årsredovisning
som krävs för aktiebolagens del. Med hänsyn till särskilt borgenärernas och
de anställdas befogade intresse av att få insyn i företagets förhållanden skall
det därför ingå i kommitténs uppdrag att föreslå regler som innebär att
handelsbolag och andra företagsformer blir skyldiga att avge årsredovisning
på i princip samma sätt som aktiebolag och ekonomiska föreningar. Även
vissa andra spörsmål skall i sammanhanget uppmärksammas av utredningen,
t. ex. behovet av koncernregler och, när det gäller de större handelsbolagen,
frågor rörande de ekonomiska insatserna och företagsledningens
organisation.

I förevarande motion hemställs att riksdagen hos regeringen begär att
1974 års bolagskommitté skall avlämna ett betänkande angående en ny

LU 1975:2

8

företagsform för mindre företag senast under januari 1976. Motionärerna
framhåller att det är viktigt för de aktiebolag, som berörs av övergångsbestämmelserna
till 1973 års lagändring om aktiekapitalets storlek, att i god
tid få kännedom om vilka alternativ till aktiebolagsformen som kommer
att finnas när övergångstiden löper ut den 1 januari 1979. Mycket extra
arbete skulle kunna undvikas för dessa företagare om kommittén blir färdig
med sitt förslag till den 1 januari 1976 så att ett eventuellt beslut av riksdagen
kan fattas senare under detta år, framhåller motionärerna.

De frågor som ingår i kommitténs utredningsuppdrag har stor praktisk
betydelse för företagen. Utskottet hyser därför förståelse för om man på
företagarhåll med viss otålighet avvaktar resultatet av kommitténs arbete.
Utskottet var vid föregående års riksdagsbehandling också inställt på att
utrednings- och lagstiftningsarbetet rörande de här aktuella bolagsrättsliga
frågorna måste bedrivas så snabbt att man inom näringslivet i god tid före
den löpande övergångstidens utgång får vetskap om vilka alternativ man
har att rätta sin planering och sina dispositioner efter. I sitt av riksdagen
godkända betänkande underströk därför utskottet att utredningen med hänsyn
till de övergångsbestämmelser som gäller för aktiebolag som bildats
före den 6 juni 1973 bör arbeta så skyndsamt att utredningsresultatet kan
leda till lagstiftning i god tid före den 1 januari 1979. Denna tidsangivelse
har också intagits i direktiven för kommittén.

Beträffande motionärernas förslag om att kommittén bör åläggas att senast
den 1 januari 1976 avlämna ett betänkande, såvitt avser frågan om en ny
företagsform, är det enligt utskottets mening knappast troligt att kommittén
är i stånd att efterkomma ett sådant önskemål utan att kommittéarbetet
måste forceras på ett för utredningsresultatet menligt sätt. Utskottet vill
i detta sammanhang understryka att de berörda problemen är av betydande
omfattning och svårighetsgrad och att inte minst erforderliga studier av
utländsk bolagsrätt kan komma att bli tidskrävande. Utskottet har vidare
uppfattningen att det inte heller med hänsyn till företagens planeringsbehov
är nödvändigt att utsätta en så knapp tidsfrist för kommittéarbetet som
den motionärerna föreslår.

Utskottet kan av nu anförda skäl inte biträda motionärernas förslag. Utskottet
vill emellertid ånyo understryka vikten av att kommittén arbetar
så skyndsamt som möjligt. Under alla förhållanden torde det med hänsyn
till planeringen inom företagen vara synnerligen angeläget att den av riksdagen
begärda utredningen av frågan om en särskild bolagsform förde mindre
företagen blir färdig under loppet av år 1976. Självfallet får inte arbetet
med de övriga frågor som enligt direktiven ankommer på kommittén medföra
någon försening beträffande uppdraget i denna del. Detta torde inte
heller behöva befaras. Enligt vad utskottet inhämtat avser kommittén att
åtminstone till en början bedriva arbetet med de båda frågekomplexen parallellt.
För att göra en sådan uppläggning av arbetet möjlig har kommittén

LU 1975:2

9

tillgång till två sekreterare. Utskottet hänvisar också till att kommittén enligt
direktiven uttryckligen medgivits rätt att lägga fram delförslag.

På grund av vad sålunda anförts hemställer utskottet
att riksdagen avslår motionen 1975:1129.

Stockholm den 25 februari 1975

På lagutskottets vägnar
IVAN SVANSTRÖM

Närvarande: herrar Svanström (c)*, Hammarberg (s)*, Lidgård (m), Sundelin
(s), fru Åsbrink (s), herrar Sjöholm (fp)*, Andersson i Södertälje (s), Torwald
(c), Olsson i Timrå (s), Winberg (m)*, fru Nilsson i Sunne (s), herrar Olsson
i Sundsvall (c), Israelsson (vpk), fru Tillander (c) och fru Karlsson (c).

* Ej närvarande vid betänkandets justering