Kulturutskottets betänkande nr 12

KrU 1975:12

Nr 12

Kulturutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:20 om den statliga kulturpolitiken 2 jämte motioner

Inledning

Sedan regeringen i propositionen 1975:1 bilaga 10 under punkten B 7 beräknat
medel till Vissa åtgärder inom kulturområdet har regeringen i propositionen
1975:20 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

dels

1. godkänna de riktlinjer för ett statligt litteraturstöd som förordats i propositionen,

2. medgiva att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under
budgetåret 1975/76 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.,

3. godkänna de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag

a. till viss verksamhet vid lokala folkbibliotek och till länsbibliotek,

b. till länsbibliotekens och lånecentralers inköp av litteratur på invand
rarspråk,

4. godkänna vad i propositionen anförts om inriktningen av de statliga
åtgärderna på filmområdet,

5. godkänna de riktlinjer för en omorganisation av riksantikvarieämbetet
och statens historiska museum samt medelhavsmuseet den 1 juli 1975 som
förordats i propositionen,

6. bemyndiga regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder
i övrigt som behövs för att omorganisationen skall kunna genomföras,

7. bemyndiga regeringen att godkänna de mellan staten och Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien träffade avtalen angående frågor vid skiljandet
av akademin från huvudmannaskapet för riksantikvarieämbetet och
statens historiska museum,

dels för budgetåret 1975/76 anvisa de anslag som i detta betänkande redovisas
under punkterna 11-20.

Det huvudsakliga innehållet i propositionen har i en inom utbildningsdepartementet
upprättad sammanfattning redovisats på följande sätt.

U t g i v n i n g ss t öd till litteratur

Den största nyheten i propositionen är att bokutgivningen i fortsättningen
kan få statligt stöd. Litteraturutredningens undersökningar av bokbranschen
visar att det finns besvärande luckor i utgivningen. Detta är från kulturpolitiska
synpunkter omöjligt att acceptera, anser utbildningsministern, som
lägger fram förslag om ett årligt stöd till drygt 300 titlar inom följande

1 Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 12

KrU 1975:12

2

utgivningskategorier.

Ny svensk skönlitteratur. 50 skönlitterära titlar föreslås få stöd. I första
hand bör stödet ges åt debutböcker men även böcker av redan publicerade
författare som ännu inte hunnit slå igenom hos en bredare publik bör kunna
komma ifråga.

Översättningar. För att kvalificerad utländsk skönlitteratur kontinuerligt
skall finnas tillgänglig på svenska föreslås utgivningsstöd till 75 titlar. Vid
fördelningen av stödet bör hänsyn tas inte bara till litterär kvalitet utan
också till kvaliteten på översättningen.

Klassiker. Stöd föreslås för ett 60-tal titlar av svenska och utländska klassiker.
Till klassiker räknas bl. a. allmänt erkänd 1900-talslitteratur. Klassiker
föreslås också få lagerstöd för att böckerna skall kunna finnas tillgängliga
i handeln under relativt lång tid.

Standardverk i facklitteraturen. Många internationella standardverk, t. ex.
böcker om internationella problem, finns inte översatta till svenska. I propositionen
föreslås stöd till ett 25-tal sådana verk.

Barn- och ungdomsböcker. Bra barnböcker med goda illustrationer blir
ofta dyra. För att kunna hålla nere priserna och stimulera barnboksutgivningen
föreslås att ca 100 titlar får stöd.

Till den nya svenska skönlitteraturen, översättningarna och större delen
av barn- och ungdomslitteraturen ges ett efterhandsstöd. Böcker som har
varit av god kvalitet, haft svårt att få sina kostnader täckta och åsatts ett
rimligt pris kan få ekonomiskt stöd. När det gäller facklitteraturen och klassikerna
samt vissa barn- och ungdomsböcker skall tillämpas ett förhandsstöd,
dvs. förlagen får ansöka om pengar till utgivningsprojekt.

Stöd till produktion av svenska serier blir möjligt enligt propositionens förslag.
Av den summa som anslås för barn- och ungdomslitteraturen kan
en viss del disponeras för stöd till svenska kvalitetsserier.

Statens kulturråd får i uppdrag att fördela utgivningsstödet, som för nästa
budgetår uppgår till sammanlagt 4,4 milj. kr. I propositionen framhåller
utbildningsministern vikten av att man vid urvalet av de titlar som skall
stödjas anlitar personer med sakkunskap och överblick över den aktuella
litteraturen.

M a s s m a r k n a d s f ö r 1 ag och uppslagsverk

Litteraturutredningen föreslog att staten skulle subventionera prisbillig
kvalitetslitteratur i pocketupplaga som kunde konkurrera med kiosklitteraturen.
Ett massmarknadsförlag - statsunderstött eller helt statligt - skulle
svara för utgivningen. Utbildningsministern ställer sig positiv till tanken
på ett massmarknadsförlag men presenterar inte nu något förslag eftersom
utredningar och förhandlingar kring dessa frågor fortfarande pågår inom
utbildningsdepartementet.

En arbetsgrupp kommer att tillsättas för att utreda frågan om statligt
stöd till utgivningen av ett svenskt uppslagsverk. Någon utgivning av mera
omfattande svenska uppslagsverk sker inte i dag och äldre upplagor av uppslagsböcker
har redan slutsålts.

Stöd till f ö r 1 a g se t a b 1 e r i n g

Ett fåtal stora förlag svarar för en mycket betydande del av den svenska
bokutgivningen. I propositionen framhåller utbildningsministern att det är
angeläget att förlagskoncentration motverkas och att små förlag får stöd,
bl. a. genom hjälp med lån vid nyetablering. I propositionen föreslås att
staten skall kunna lämna kreditgarantier åt småförlagen till ett sammanlagt
värde av 2 milj. kr.

KrU 1975:12

3

Läsfrämjande insatser bland bar-n- och ungdom
Utgivningsstödet för barn- och ungdomslitteratur skall enligt propositionen
ha formen av stödköp. Staten köper 1 000 ex. av de titlar som skall
ha stöd. De inköpta exemplaren skall användas för en försöksverksamhet
med läsfrämjande insatser i första hand inom barn- och ungdomsorganisationerna.
Pengar beräknas i budgeten för centrala kostnader i samband
med genomförandet av olika försöksprojekt.

Bibliotekens verksamhet stimuleras
Biblioteken har avgörande betydelse när det gäller att förbättra människors
möjligheter att läsa bra böcker. Folkbiblioteksverksamheten är en kommunal
angelägenhet och kommunernas insatser har ökat kraftigt under senare år.
Biblioteksstandarden varierar emellertid fortfarande starkt från kommun till
kommun.

De statliga insatserna för folkbiblioteken skall enligt propositionens förslag
syfta till att minska standardskillnaderna mellan olika kommuner och att
stimulera till en utveckling av den uppsökande verksamheten utanför de
fasta biblioteken. En rad olika stödformer av engångskaraktär föreslås.

Upprustning. För bidrag till upprustning av biblioteksverksamheten i kommuner
med svag biblioteksorganisation föreslås ett belopp av 1 milj. kr.
Bidraget avses bl. a. gå till medieanskaffning och lokalupprustning.

Bokbussar. Bussarna har visat sig vara effektiva hjälpmedel särskilt för
biblioteksverksamheten i glesbygd. Bidrag föreslås utgå med hela kostnaden
för inköp av en bokbuss. För detta ändamål föreslås ett belopp av 2,2 milj.
kr. Summan räcker till 12 bussar.

Invandra/litteratur. För bidrag till de lokala bibliotekens inköp av litteratur
på invandrarspråk föreslås ett sammanlagt belopp av 0,7 milj. kr.

Arbetsplatsutlåning. Boklån på arbetsplatser bör stimuleras och för bidrag
till sådan verksamhet föreslås ett belopp av 1 milj. kr. För att arbetsplatsutlåning
skall bli framgångsrik är det nödvändigt att den förankras bland
de anställda och planeras tillsammans med dem, framhåller utbildningsministern.
Representanter för de anställda bör också engageras i den löpande
verksamheten.

I propositionen framhålls även möjligheten att de anställda genom att
använda medel ur arbetsmiljöfonderna själva tar initiativ till verksamhet
med arbetsplatsutlåning. Verksamheten bör i så fall samordnas med den
övriga biblioteksverksamheten i kommunen med det är naturligt att de
anställdas synpunkter tillmäts en större betydelse i verksamhet som påbörjats
på detta sätt än i en till vilken statsbidrag utgått.

För bidrag till lokala bibliotek föreslås ett belopp av totalt 5,5 milj. kr.

Det innebär en ökning med 3,8 milj. kr. jämfört med nu utgående bidrag.

Länsbibliotek och lånecentraler får ökat stöd
Länsbiblioteken och lånecentralerna har viktiga uppgifter som komplement
till de lokala folkbiblioteken främst i fråga om utlåningen av vissa
speciella litteraturkategorier. En förstärkning föreslås av det statliga stödet.
För länsbiblioteken föreslås en ökning från 1,9 milj. kr. till 2,6 milj. kr.

och för lånecentralerna en ökning från 0,5 milj. kr. till 0,8 milj. kr.

Därutöver föreslås att länsbibliotek och lånecentraler får ett särskilt bidrag
till inköp av litteratur på invandrarspråk.

Filmpolitiken
Filmavtalet, som gäller till 1983, bör även i fortsättningen vara huvudinstrumentet
för den statliga politiken på de delar av filmområdet som det

KrU 1975:12

4

omfattar, framhåller utbildningsministern. Det finns emellertid också behov
av kompletterande åtgärder på områden som inte omfattas av filmavtalet
eller där tillräckligt omfattande insatser inte kan göras inom avtalets ram.

De förslag som, med utgångspunkt i filmutredningens arbete, läggs fram
i propositionen syftar till att förstärka resurserna för filmproduktionen och
för visning av kvalitetsfilm, att förbättra barnens möjligheter att se bra film
i lämplig miljö och att få till stånd en samordnad film- och TV-politik.

Samarbete Sveriges Radio - Filminstitutet beträffande
filmproduktion
På utbildningsminsterns initiativ har ett avtal slutits mellan Svenska filminstitutet
och Sveriges Radio om produktion av film. Avtalet innebär
att Sveriges Radio och Filminstitutet vardera ställer 5 milj. kr. till förfogande
i en fond för filmproduktion. I propositionen föreslås att Filminstitutet får
ökade statsbidrag för att kunna fullfölja sina åtaganden enligt avtalet.

Av fondens 10 milj. kr. skall minst 7 milj. kr. användas för biograffilm,
minst 1 milj. kr. för kortfilm och minst 1 milj. kr. för barnfilm. Biograffilmerna
skall först visas på biograferna och därefter i television. Barn- och
kortfilmerna blir efter visning i TV fria för visning också i t. ex. föreningar
och filmklubbar. Fonden kan även finansiera barn- och kortfilmer som produceras
för att direkt visas i sådana sammanhang.

Alternativ till biografernas f i 1 m re p e r t o a r
I propositionen föreslås också åtgärder för att öka möjligheterna för publiken
att få del av en bättre och mer varierad filmrepertoar. På mindre
orter är möjligheterna att se kvalitetsfilm i dag mycket begränsade. De statliga
insatserna inriktas på att ge stöd till olika initiativ för att skapa alternativ
till den filmrepertoar som förekommer på de vanliga, kommersiella biograferna.

- Till Folkets husrörelsens verksamhet med spridning av kvalitetsfilm, Bio
Kontrast, föreslås statsbidrag med 550 000 kr., en höjning med 350 000
kr.

- För övriga åtgärder på detta område föreslås sammanlagt 750 000 kr. Inom
denna ram kan försöksverksamhet med distribution av långfilm i 16 mmformat
och till olika initiativ med spridning av barnfilm särskilt inom
organisationerna främjas.

Ökat stöd till barnfilm

På barnfilmområdet föreslås ökat stöd till produktion, import, distribution
och information. Ett nytt samrådsorgan, barnfilmrådet, tillsätts. Rådet kommer
att få representation för bl. a. barn- och ungdomsorganisationerna, filmarbetarna,
statens ungdomsråd samt för kommunal verksamhet. Rådet
kommei att fungera som samrådsorgan för de olika åtgärder på barnfilmområdet
som Filminstitutet får resurser att genomföra och bör därutöver
fungera som remissorgan.

Filminstitutets uppgifter på barnfilmområdet kommer att öka. Ett bidrag
av 500 000 kr. föreslås till import av barnfilm. Filminstitutet föreslås också
få sammanlagt 320 000 kr. för andra åtgärder på barnfilmområdet. Hit hör
försök med distribution av barnfilm i nära samarbete med organisationer
och andra som är verksamma på detta område. Filminstitutet kommer framdeles
också att i samarbete med barnfilmrådet sköta den gransknings- och
informationsverksamhet som Barnfilmkommittén hittills bedrivit. Produktionen
av barnfilm främjas genom den samproduktion som Sveriges Radio
och Filminstitutet skall inleda.

KrU 1975:12

5

Invandrarnas kulturaktiviteter
Att ge invandrare och språkliga minoriteter möjligheter att bevara och
utveckla egna kulturaktiviteter är ett viktigt led i samhällets invandraroch
minoritetspolitik. Också det svenska kulturlivet berikas genom impulser
från invandrarnas ursprungskultur.

I propositionen behandlas förslag från invandrarutredningen om stöd till
invandrarnas kulturaktiviteter. Flera av utredningens krav tillgodoses genom
propositionens förslag till insatser på film- och litteraturområdena. I många
fall kan invandrarna få stöd genom de allmänna bidrag som ges t. ex. till
studiecirkelverksamhet, amatöraktiviteter och kulturprogram i föreningslivet.

- Tillgång till litteratur på det egna språket är en viktig förutsättning för
att kunna behålla den egna kulturella identiteten. För bidrag till folkbibliotekens
inköp av litteratur på invandrarspråk för budgetåret 1975/76
föreslås ett belopp av sammanlagt 1,7 milj. kr. Stöd kan utgå till kommunala
bibliotek, länsbibliotek och lånecentraler. Utbildningsministern
framhåller att det är angeläget att minoritetsgrupperna själva, t. ex. genom
deras olika organisationer, för medverka vid planeringen av bokinköpen.

- Frågan om minoritetsgruppernas tillgång till teater på det egna språket
kommer att utredas av statens kulturråd i samarbete med Riksteatern.
Bland annat kommer möjligheterna att inrätta en finskspråkig ensemble
att undersökas.

- I den proposition om lokalradio som nyligen lagts fram betonas att de
språkliga minoriteterna måste uppmärksammas också i de lokala programmen.
Radioutredningen behandlar frågan om invandrarprogram i radions
och televisionens riksprogram. En nordisk utredning har nyligen lagt fram
förslag om TV-samarbete över gränserna. Förslaget övervägs på nordisk
bas.

Barn och kultur
En rad förslag i kulturpropositionen och i årets budgetproposition gäller
insatser för att stimulera kulturverksamhet bland barn och ungdom.

- Svenska Barnboksinstitutets resurser förstärks så att institutet kan bedriva
en mer utåtriktad verksamhet.

- Den anslagsökning som föreslås för fria teater- och musikgrupper motiveras
bl. a. med behovet av ökade insatser bland barn.

- Ett särskilt barnfilmråd tillsätts. Produktion, import och visning av barnfilm
får ökat stöd.

- Utgivningen av barn- och ungdomslitteratur främjas.

- Försöksverksamhet med läsfrämjande åtgärder bland barn och ungdom
startas.

- Stöd ges till produktion av svenska kvalitetsserier.

Förslagen läggs fram efter ett beredningsarbete i den barnkulturgrupp som
i höstas knöts till utbildningsdepartementet för att barnkulturfrågorna skulle
bli särskilt uppmärksammade i det pågående reformarbetet.

Kulturminnesvården får en modern organisation
Riksantikvarieämbetet får en modern och förstärkt organisation för att
kunna svara mot den nya syn på kulturminnesvården som vuxit fram under
senare år.

I den nya organisationen, riksantikvarieämbetet och statens historiska museer,
behåller man sambandet mellan kulturminnesvård och historisk museiverksamhet.
Förutom riksantikvarieämbetet föreslås den nya myndig -

KrU 1975:12

6

heten omfatta tre museer, nämligen historiska museet, mynthistoriska museet
och medelhavsmuseet samt därutöver en teknisk institution och Vitterhetsakademiens
bibliotek.

Ett tjugotal nya tjänster föreslås bli inrättade inom myndigheten. Detta
innebär för riksantikvarieämbetets del förstärkta resurser för såväl utredning
och planering som för information, utbildning och allmän administration.
Personalförstärkningen innebär också förbättrade arbetsmöjligheter för såväl
den vetenskapliga som den utåtriktade museiverksamheten.

Genom inrättandet av den tekniska institutionen får ämbetet och museerna
en kvalificerad service i fråga om föremåls- och textilkonservering
samt fotoverksamhet. Institutionen skall också kunna utföra konserveringsuppdrag
åt museerna ute i landet.

Anslagen till riksantikvarieämbetet och statens historiska museer ökas
med sammanlagt 2 milj. kr. för nästa budgetår.

Vitterhetsakademien skall efter den 1 juli 1975 inte längre vara huvudman
för riksantikvarieämbetet och statens historiska museum. Akademin och
staten har i avtal enats om att det stora bestånd av fornminnesområden
och kulturhistoriskt värdefulla byggnader, som staten och akademin gemensamt
byggt upp och vårdat, även i fortsättningen skall förvaltas och
vårdas av riksantikvarieämbetet.

Utskottet behandlar i detta sammanhang följande motioner nämligen

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1975:523' av fru Göthberg m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär

1. att skolöverstyrelsen och statens kulturråd ges i uppdrag att utarbeta
ett aktionsprogram för vidgade kulturaktiviteter i skolan,

2. att skolöverstyrelsen får i uppdrag att i samband med uppföljningen
av läroplanen precisera skolans kulturella målsättning enligt vad som anförts
i motionen,

1975:784 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att hos regeringen begära förslag till en lag om normer för folkbibliotekens
verksamhet,

2. att normerna för folkbibliotekens verksamhet skall fastställas av härför
lämplig central myndighet, förslagsvis kulturrådet,

3. att statsbidrag skall kunna utgå till kommunerna för uppfyllande av
dessa normer,

1975:792 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en utredning om åtgärder för att väcka intresse för kultur
hos barn och ungdom i den obligatoriska skolan,

1 Motionen har hänvisats till utbildningsutskottet och sedermera överlämnats till kulturutskottet.

KrU 1975:12

7

1975:793' av herr Molin (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen uttalar
att samhälleligt stöd till bokutgivning bör omfatta också utgivningen av
facklitteratur (yrkande 2'),

1975:1306 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, fp) vari hemställs
att riksdagen beslutar

1. att Sveriges orkesterföreningars riksförbund ges uppdraget att fördela
statsbidrag knutet till medlemsorkestrarnas verksamhet,

2. att Sveriges orkesterföreningars riksförbund via kulturrådet tilldelas
ett anslag för budgetåret 1975/76 på 450 000 kr.,

1975:1310 av fröken Eliasson (c) och herr Sundman (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det är angeläget
att skyndsamma åtgärder vidtas för att möta den av kommersiella
intressen dominerade medierevolution som pågår med hjälp av videogramteknikerna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällsbehoven
måste bevakas i fråga om produktionen och utnyttjandet av videogramteknikerna
och att former för produktion och produktionsutnyttjande
med tillgodoseende av samhälleliga behov snarast bör utvecklas,

3. att riksdagen begär att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsätts
för att på ett samlat sätt kartlägga utvecklingen på videogramområdet och
framlägga därav föranledda förslag till erforderliga samhällsinsatser för att
möta och styra denna utveckling,

1975:1313 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) vari hemställs att riksdagen ånyo
uttalar att en vidgad geografisk fördelning av den samhällsstödda kulturverksamheten
är ett verksamt medel att åstadkomma reell jämlikhet i kulturlivet,

1975:1328 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs att ett förslagsanslag
på 375 000 kr. anvisas till Sveriges Konstföreningars riksförbund för drift
av den centrala verksamheten, enligt de riktlinjer som MUS 65 angett,

dels de i anledning av propositionen 1975:20 väckta motionerna

1975:1886 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975:20 uttalar behovet
av stöd till den samiska folkminoritetens kultur,

1975:1901 av herr Nilsson i Agnäs m. fl. (m, c, fp, vpk) vari hemställs
att riksdagen hos regeringen uttalar att statens kulturråd i samband med
sitt uppdrag att följa utvecklingen på bokmarknaden även i vad gäller facklitteraturen
bl. a. särskilt uppmärksammar samemas behov i detta avseende,

' Beträffande motivering till detta yrkande hänvisas till den till utbildningsutskottet
remitterade motionen 1975:817.

KrU 1975:12

8

1975:1902 av herr Svanström (c) vari hemställs att riksdagen beslutar uttala
att Samfundet för hembygdsvård ur reservationsanslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1975/76 anvisas 106 000 kr. för sin kulturminnesvårdande
verksamhet,

1975:1923 av herr Andersson i Örebro m. (1. (fp, c, m) vari hemställs
att riksdagen beslutar att Myntkabinettet behåller sitt nuvarande nationellt
och internationellt kända namn med ursprung från 1500-talet,

1975:1924 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen vid behandlingen av propositionen 1975:20 beslutar

1. att ett filmråd inrättas, bestående av representanter för de i riksdagen
representerade partierna, filmarbetarna, filmproducenterna, Landstingsförbundet
och Kommunförbundet för att handha de samlade statliga åtgärderna
på filmområdet,

2. att - med avslag på propositionens förslag beträffande anslag för filmvisning
till Folkets husföreningarnas riksorganisation och andra centrala
organisationer - till Filmrådet för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.,

3. att ett visningsgarantisystem för biograffilm inrättas i enlighet med
i motionen angivna riktlinjer,

4. att till Filmstöd för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 250 000 kr. höjt reservationsanslag av 5 730 000
kr. (restaurering av äldre film),

5. att anvisa ett i förhållande till budgetpropositionens förslag med
1 000 000 kr. höjt anslag till statens institut för läromedelsinformation (SIL)
för framställning av AV-läromedlet film med tyngdpunkten lagd på en helsvensk
filmproduktion,

6. att - med avslag på propositionens förslag om ett anslag på 4,5 milj.
kr. till Filminstitutet för saminspelning av film med Sveriges Radio - anvisa
motsvarande medel till filmrådet,

1975:1925 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar

1. att med avslag på regeringens proposition i denna del godkänna följande
riktlinjer för försöksverksamhet med statligt litteraturstöd:

a. Litteraturstödet skall utgå till ny svensk skönlitteratur, skönlitteratur
i översättning, barn- och ungdomslitteratur samt klassiker och utdelas enligt
samma principer för alla fyra grupperna,

b. Det statliga litteraturstödet skall vara generellt och automatiskt verkande,

c. Stöd skall utgå till de boktitlar i ovannämnda grupper som beställts
för inköp av minst 24 olika bibliotek i tillsammans minst 40 exemplar,

d. Förlagens motprestation skall bestå i att ett gratisexemplar tillställs
varje A- och B-bokhandel samt att titeln trycks i viss minimiupplaga och
att viss tids lagerhållning garanteras,

KrU 1975:12

9

e. Stödet skall utgå enligt arkersättningsprincipen,

f. Ingen restriktion skall gälla för hur stor andel av det totala stödet som
kan utgå till ett förlag,

g. För statligt litteraturstöd för dessa fyra grupper skall för budgetåret
1975/76 beräknas ett statligt anslag om 11 000 000 kr.,

h. För försöksverksamheten med statligt litteraturstöd skall även i övrigt
gälla de riktlinjer som angivits i denna motion,

2. att anslå för stöd av facklitteratur för budgetåret 1975/76 äskade 400 000
kr. samt hos regeringen anhålla om ytterligare utredning av frågan om statligt
litteraturstöd till viss facklitteratur,

3. att till Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde
för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 25 260 000 kr.,

4. att hos regeringen som sin mening ge till känna att statsmakterna
inte bör medverka till den organisation och den fondbildning för gemensamt
filmproduktionsstöd, varom Sveriges Radio och Filminstitutet träffat avtal,

5. att hos regeringen anhålla om fortsatt utredning rörande förhållandet
mellan filmområdet och televisionen, syftande till en vidare bas för samarbetet
och en mindre utpräglad maktställning för Sveriges Radio inom
filmområdet än vad som föreslås i propositionen,

6. att hos regeringen begära att under anslaget Filmstöd 4,5 milj. kr.
skall beräknas för bidrag till den s. k. H-fonden,

7. att hos regeringen som sin mening ge till känna att ett särskilt barnfilmråd
inte bör inrättas, utan att dettas tilltänkta uppgifter i stället bör
åläggas Barnfilmkommittén och Filminstitutet i samarbete,

8. att hos regeringen begära att under anslaget Bidrag till särskilda kulturändamål
skall beräknas 275 000 kr. för Folkets husföreningarnas riksorganisation
för försöksverksamhet med spridning av kvalitetsfilm och
275 000 kr. för Filminstitutet för försöksverksamhet med spridning av kvalitetsfilm
via andra biografer än Folkets husföreningarnas,

9. att till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 560 000 kr.,

1975:1926 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1975:20 beslutar

1. att hos regeringen anhålla att utvecklingen inom bokhandeln, inklusive
antikvariatsbokhandeln, blir föremål för särskilda undersökningar och att
förslag till stödåtgärder läggs fram vid behov,

2. att det föreslagna stödet till utgivning av svensk skönlitteratur för vuxna
ges en generell karaktär med krav på motprestation från förlagen i form
av maximipris på berörda böcker eller vissa kostnadsfria leveranser till bokhandeln
enligt i motionen angivna riktlinjer,

3. att till Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde
för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med

KrU 1975:12

10

3 000 000 kr. höjt reservationsanslag på 21 660 000 kr. (stöd till utgivning
av svensk skönlitteratur för vuxna),

4. att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 1 800 000 kr. höjt reservationsanslag
på 19 336 000 kr. (bidrag till bokbussar och upprustning av lokala bibliotek),

5. att i skrivelse till regeringen som sin mening uttala vad som anförts
i motionen beträffande användningen av anslaget för bidrag till folkbibliotek
samt beträffande organisationen av bokutlåning på arbetsplatser,

6. att till Filmstöd för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 250 000 kr. höjt reservationsanslag på 5 730 000
kr. (restaurering av äldre film),

7. att till ett nytt anslag Glesbygdsverksamhet inom vissa organisationer
för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag på 250 000 kr.,

8. att till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar
och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett
i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. höjt reservationsanslag
på 3 160 000 kr.,

9. att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1975/76
anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 36 000 kr. höjt reservationsanslag
på 13 978 000 kr. (Samfundet för hembygdsvård),

1975:1927 av herr Helén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att nyutkommen svensk skönlitteratur skall ges ett generellt
stöd enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. anvisar ett förslagsanslag på 5 milj. kr. för ändamålet,

3. begär att regeringen till nästa år förelägger riksdagen ett förslag till
generell stödköpsordning även för översättningar av utländsk skönlitteratur,

4. begär att kulturrådet ges i uppdrag att utreda frågan om biblioteksersättning
även till förlag enligt de riktlinjer som anges i motionen,

5. anvisar totalt 3 milj. kr. - 800 000 kr. mer än vad regeringen föreslagit

- för budgetåret 1975/76 för bidrag till anskaffning av bokbussar,

6. uttalar att a) ett femårsprogram för anskaffning av bokbussar och b)
ett tioårsprogram för utlåning på arbetsplatser m. m. bör genomföras enligt
de riktlinjer som angivits av litteraturutredningen,

7. begär att en kungörelse utfärdas rörande biblioteksverksamhetens mål
och organisation, vari bl. a. principen om avgiftsfria boklån fastslås,

8. begär att regeringen nästa år lägger fram ett brett program för insatser
för de läshandikappade,

9. anvisar 3 milj. kr. till Filminstitutet för budgetåret 1975/76 för stöd
till produktion av svensk långfilm,

10. begär att förslag till stöd åt den fria kortfilmen enligt de riktlinjer
som anges i motionen föreläggs nästa riksmöte,

11. anvisar 1,5 milj. kr. för budgetåret 1975/76 för försöksverksamhet
med visning av kvalitetsfilm enligt de riktlinjer som anges i motionen,

KrU 1975:12

1975:1928 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
med godkännande av propositionen 1975:20 i övrigt måtte besluta

1. att Sveriges författarförbunds stödmodell antas för stöd till ny svensk
skönlitteratur för vuxna samt debatt- och rapportböcker för vuxna i svensk
originalutgåva,

2. att kulturrådet ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag till stöd till
facklitteraturen som innefattar en konstruktion med ”förlagsnettopris”,

3. att erforderliga medel, ytterligare 2 800 000 kr., anslås för att stödmodellen
enligt SFF:s förslag skall kunna genomföras på försök,

4. att en bibliotekslag införs i enlighet med vår motion 1975:784,

5. att bestämmelserna för bidrag till kulturprogram inom föreningslivet
ändras så att även biblioteken skall kunna erhålla sådant bidrag, i enlighet
med litteraturutredningens förslag, och att erforderliga medel härför ställs
till förfogande,

6. att 500 000 kr. anslås till läsfrämjande åtgärder bland vuxna på arbetsplatsen
och att dessa används till att täcka bildningsförbundens kostnader,

7. att förslag utarbetas så att litteraturutredningens förslag kompletteras
i vad gäller dessa läsfrämjande åtgärder för vuxna på så sätt att verksamheten
får bedrivas på betald arbetstid,

8. att de av departementschefen föreslagna 4,5 milj. kr. till fonden enligt
avtal mellan Svenska filminstitutet och Sveriges Radio avslås,

9. att 4,5 milj. kr. anslås till H-fonden för nästa budgetår,

10. att ge regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
en genomgripande ändring av Svenska filminstitutet eller en eventuell överflyttning
av filmfrågorna under kulturrådet,

11. att omedelbart vidta åtgärder för att säkra ett ökat samhälleligt inflytande
över distributionskedjan i vad gäller filmen,

12. att öka anslaget till centrumbildningarna under 13.5 punkt 4 med
700 000 kr. till sammanlagt 2 milj. kr.,

1975:1929 av herr Jonasson (c) vari hemställs att riksdagen vid behandlingen
av propositionen 1975:20 beslutar att anslaget till lokal biblioteksverksamhet
får utnyttjas till bidrag till uppbyggnad av alla typer av lokalt
anpassade servicesystem, dvs. utöver bokbussar, arbetsplatsutlåning m. m.
bland annat bokförmedling genom lantbrevbärare,

1975:1930 av fru Jonäng (c) vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär att statligt lagerstöd skall utgå till
antikvariaten,

2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om antikvariatens
roll i det kulturpolitiska programmet,

1975:1931 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer att under Bidrag till folkbibliotek förbudgetåret 1975/76 beräknas

KrU 1975:12

12

a) 5 117 000 kr. för lokal biblioteksverksamhet, varav 300 000 kr. för bidrag
till inköp av litteratur på invandrarspråk,

b) 3 620 000 kr. för länsbibliotek, varav 800 000 kr. för bidrag till inköp
av litteratur på invandrarspråk,

c) 1 400 000 kr. för lånecentraler, varav 600 000 kr. för bidrag till inköp
av litteratur på invandrarspråk,

1975:1932 av fröken Rogestam (c) och herr Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen anvisar ett med 2 milj. kr. förhöjt anslag om
15 942 000 kr. till Bidrag till särskilda kulturella ändamål, varav 4 milj. kr.
avser bidrag till "experiment och utvecklingsarbete inom kulturell verksamhet
bland amatörer”,

1975:1933 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
anslaget Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde
skall utgå med 18 860 000 kr.,

1975:1934 av herr Sundman (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
Kungliga myntkabinettet skall få behålla sitt ursprungliga och välkända
namn,

1975:1957' av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller hemställan att riksdagen

1. godkänner de delmål som invandrarutredningen uppställt för en kulturpolitik
för språkliga minoriteter,

2. uttalar att upprustning av bibliotekens bestånd av litteratur på minoritetsspråk
skall fullföljas under flera budgetår.

I. Statligt litteraturstöd

Propositionen. Regeringen har i propositionen 1975:20 (avsnitt 11.2.1 och

II.2.2, s. 191-200, samt avsnitt 12, punkt 1 i hemställan, s. 251) föreslagit
riksdagen att godkänna de riktlinjer för ett statligt litteraturstöd som departementschefen
förordat.

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1975:793,
yrkande 2, 1975:1901, 1975:1925, yrkande 1 och 2, 1975:1926, yrkande 2,
1975:1927, yrkande 1, 2 och 3, samt 1975:1928, yrkande 1 och 2.

Utskottet. Regeringens övervägande angående situationen på litteraturområdet
har utmynnat i ett konstaterande att det är behövligt med statliga
stödåtgärder. Mot detta konstaterande har det inte i de motioner som väckts

1 Beträffande motivering till dessa yrkanden hänvisas till den till inrikesutskottet remitterade
motionen 1975:1956.

Motionen 1975:1957 har remitterats till inrikesutskottet som sedermera överlämnat
yrkandena 1 och 2 till kulturutskottet.

KrU 1975:12

13

med anledning av propositionen gjorts några invändningar. Däremot har
yrkanden framställts om en helt annan utformning och omfattning av stödet
än som förordats i propositionen. Utskottet vill för sin del först anföra följande
om behovet av ett litteraturstöd.

Sverige har internationellt sett en bred bokutgivning och detta gäller även
skönlitteraturen. Det stora antalet titlar medför att den genomsnittliga försäljningen
per titel blir begränsad. Detta i kombination med bl. a. att förlagsverksamheten
är en personalintensiv bransch har medfört att bokpriserna
stigit snabbt sedan 1960-talets början. Förlagens ekonomiska situation har
förändrats, vilket resulterat i en mera restriktiv utgivningspolitik än tidigare.
Detta har främst drabbat debutböcker, lyrik och övriga skönlitterära verk
med liten presumtiv läsekrets samt seriös skönlitteratur i översättning. Omständigheterna
är väl belysta i litteraturutredningens undersökningar.

Utredningens siffermaterial avser förhållandena fram t. o. m. 1970-talets
början. I propositionen uttalas (s. 19) att utvecklingen inom förlagsbranschen
efter år 1972 ”i vissa avseenden” synes ”vara mycket gynnsam”. Utskottet
kan inte ansluta sig till denna värdering. Förlagens lönsamhet har visserligen
något förbättrats under de allra senaste åren, men detta har uppenbarligen
skett genom en fortsatt omstrukturering av utgivningen i riktning mot färre
titlar och på bekostnad av debutverk, lyrik och övrig svårsåld litteratur.
In i denna bild kommer vidare förlagens satsningar på bokklubbar som
möjliggör större upplagor och lägre priser på vissa utvalda titlar.

Det är alltså inte fråga om en ur litteraturens synpunkt gynnsam utveckling.
Det rör sig snarare om de nedskärningar i utgivningen som på
kort sikt leder till förbättrad lönsamhet för förlagen och som förutsågs av
litteraturutredningen och diskuteras i dess slutbetänkande. Kostnadsutvecklingen
den senaste tiden, inte minst i vad avser papper, pekar hän mot
nya svårigheter för förlagsverksamheten. Utskottet anser att det finns ett
starkt behov av statliga stödåtgärder inom litteraturområdet.

I motionen 1975:1925, yrkande 1, har föreslagits att riksdagen med avslag
på propositionen i denna del godkänner i motionen angivna riktlinjer för
en försöksverksamhet med statligt litteraturstöd till ny svensk skönlitteratur,
skönlitteratur i översättning, barn- och ungdomslitteratur samt klassiker.
Beträffande facklitteraturen yrkas i samma motion (yrkande 2) att riksdagen
avslår regeringens förslag och begär ytterligare utredning.

I motionen 1975:1928 yrkas att en av Sveriges författarförbund angiven
stödmodell antas i vad gäller stöd till ny svensk skönlitteratur för vuxna
(yrkande 1). I detta ligger ett yrkande om avslag på propositionen i motsvarande
del. Stöd enligt författarförbundets modell bör enligt motionen
utgå även till debatt- och rapportböcker för vuxna i svensk orginalutgåva.

I motionens yrkande 2 hemställs att riksdagen beslutar att kulturrådet skall
ges i uppdrag att arbeta fram ett förslag till stöd till facklitteraturen som
innefattar en konstruktion med "förlagsnettopris”.

Riksdagens beslut i fråga om utgivning av svensk skönlitteratur bör enligt

KrU 1975:12

14

motionen 1975:1926, yrkande 2, innebära att stödet skall ha generell karaktär
med krav på motprestation från förlagen i form av maximipris på berörda
böcker eller vissa kostnadsfria leveranser till bokhandeln enligt i motionen
angivna riktlinjer.

Även i motionen 1975:1927 begärs ett beslut av riksdagen att stödet till
nyutkommen svensk skönlitteratur skall ges generell karaktär. Det föreslås
utgå enligt riktlinjer som angivits i motionen (yrkande 1). Dessutom föreslås
att riksdagen begär att regeringen nästa år lägger fram ett förslag om en
generell stödköpsordning även i fråga om översättningar av utländsk skönlitteratur.

De nu redovisade motionsyrkandena går olika långt men ger alla uttryck
åt den uppfattningen att propositionens förslag om litteraturstöd är behäftat
med allvarliga brister. I motionerna har också framförts yrkanden om väsentligt
större ekonomiska insatser än som föreslagits i propositionen. Vad
gäller stödet till svensk skönlitteratur, som i propositionen beräknats utgå
med 500 000 kr., föreslås i motionen 1975:1926 en ökning med 3 milj. kr.,
i motionen 1975:1927 en ökning med 4,5 milj. kr. och i motionen 1975:1928
en ökning med 2,8 milj. kr. inklusive föreslaget stöd till debatt- och rapportböcker.
Mot propositionens förslag om anvisande av sammanlagt 4,4
milj. kr. till försöksverksamhet med litteraturstöd står ett förslag i motionen
1975:1925 om 11 milj. kr., däri inte inräknat stöd till facklitteraturen.

Utskottet anser att de invändningar som kan göras mot propositionens
förslag om litteraturstöd sett som en helhet är så väsentliga att förslaget
inte kan accepteras även om vissa moment i detsamma i och för sig inte
behöver föranleda någon erinran. 1 detta läge finner utskottet det lämpligt
att med utgångspunkt i de synpunkter och förslag i frågan som framförts
i motionerna 1975:1925, 1975:1926, 1975:1927 och 1975:1928 i ett sammanhang
redovisa de riktlinjer för ett statligt litteraturstöd som riksdagen enligt
utskottets mening bör godkänna.

Ny svensk skönlitteratur

Enligt utskottets bedömning är inte obetydliga statliga insatser nödvändiga
för att garantera en bred och breddad utgivning av ny svensk skönlitteratur.
Erforderliga medel bör ställas till förfogande redan budgetåret 1975/76.

I propositionen föreslås ett stöd i efterhand till ett 50-tal titlar svensk
skönlitteratur för vuxna. Det föreslagna totalbeloppet uppgår som nyss
nämnts till 500 000 kr., alltså genomsnittligen 10 000 kr. per titel. Stödet
föreslås fördelat genom ett juryförfarande.

Litteraturutredningen diskuterar i sitt huvudbetänkande grundligt problemen
kring generellt respektive selektivt stöd såväl mera allmänt som
särskilt med hänsyn till utgivningen av ny svensk skönlitteratur för vuxna.
Utredningen framhåller att fördelarna med ett selektivt stöd är uppenbara.
Stödet kan då styras till den del av utgivningen som bäst behöver det.
Nackdelarna är emellertid också uppenbara: en sådan välmenande styrning
riskerar alltid att, med utredningens ord, bli ”otillbörlig”. Efter att ha vägt

KrU 1975:12

15

nackdelar och fördelar mot varandra beslöt utredningen förorda ett ”generellt”
stöd för den nya svenska vuxenlitteraturen. Riskerna med ett ”selektivt”
stöd framstod som för stora.

Vad man i realiteten har att välja mellan är å ena sidan en stödform
som förutsätter en bedömning, titel för titel, av en snävt sammansatt nämnd
eller jury, å andra sidan ett stöd som utgår ”efter automatiskt verkande
regler inom på förhand angivna ramar”. Litteraturutredningen har visat att
det finns möjligheter att etablera en statlig stödinsats för ny svensk skönlitteratur
som arbetar efter sådana automatiskt verkande regler. Utskottet,
som finnér att invändningarna mot ett selektivt stöd är av avgörande principiell
betydelse, anser att statligt stöd till ny svensk skönlitteratur i princip
bör utgå efter de regler som förordats av litteraturutredningen.

Utredningens förslag begränsas till de verk som av bibliografiska institutet
vid Kungl, biblioteket hänförs till avdelningarna Hc (s) Samlingar, Hc 01
Romaner och noveller m. m., Hc 018 Aforismer, Hc 02 Dramatik, Hc 03
Poesi och Hc 04 Essäer.

Utredningen påpekar att avgränsningen inte är helt tillfredsställande. I
vissa hänseenden är den snäv trots att möjligheter finns att dubbelklassificera
vissa böcker - dvs. hänvisa dem såväl till skönlitteraturavdelning enligt
ovan som till viss fackavdelning. Utredningen föreslår av detta skäl att
en nämnd inrättas som dels avgör eventuella besvärsärenden, dels fortlöpande
följer klassifikationssystemets utveckling.

Utredningen föreslår vidare att stöd skall utgå till ny svensk litteratur
med ovan angivna gränsdragningar endast under förutsättning att utgivna
titlar inköpts i minst 40 exemplar av minst 24 bibliotek. Med denna restriktion
vill man sålla bort de böcker som till innehåll och konstnärligt värde
är alltför triviala.

Enligt utskottets uppfattning kan man f. n. inte nå fram till en mera
distinkt avgränsning av stödberättigad svensk skönlitteratur för vuxna än
den som angivits av litteraturutredningen. Utskottet ansluter sig därför till
utredningens förslag. Automatiskt fungerande stöd bör sålunda kunna utgå
till ny svensk skönlitteratur i princip enligt ovan angivet kvalifikationssystem.
Tolkningen av vad som bör inrymmas inom begreppet skönlitteratur
kan dock inte alltid anses avgjord genom bibliografiska institutets klassificering.
Som litteraturutredningen anfört bör bedömningen vara generös
och möjlighet finnas att i undantagsfall få till stånd en prövning i särskild
ordning. En dylik prövning liksom uppgiften att följa klassifikationssystemets
utveckling bör ankomma på statens kulturråd och dess nämnd för
litteratur och bibliotek.

Den av litteraturutredningen angivna begränsningen att stöd skall utgå
endast till verk som inköpts av minst 24 folkbibliotek i minst 40 exemplar
framstår som i princip riktig och lämpligt avvägd. Bibliotekens inköpspolitik
förändras emellertid undan för undan. Av detta skäl bör statens kulturråd
noggrant följa utvecklingen också på detta område.

KrU 1975:12

16

Ett undantag från regeln 24/40 bör emellertid enligt utskottets mening
prövas redan första året. För prosadebuter samt för avdelningarna Aforismer,
Dramatik, Poesi och Essäer bör stöd utgå redan vid inköp av 24 exemplar
av 24 bibliotek. Utskottet foijer här de synpunkter som framförts i ett remissyttrande
från Bibliotekstjänst. Det kan påpekas att enligt uppgifter från
Bibliotekstjänst inköps t. ex. lyrikdebuter regelmässigt av landets 24
länsbibliotek samt av Lunds stadsbibliotek.

Vid tillämpningen av 24/40-regeln och även vid det nu angivna undantaget
från denna måste kulturrådet uppmärksamma även bokinköp som
sker vid sidan av Bibliotekstjänst.

Litteraturutredningen föreslog att ett statligt stöd till svensk skönlitteratur
skulle förknippas med en kompensation från förlagens sida i form av att
1 250 gratisexemplar ställdes till bibliotekens och bokhandelns förfogande.
Avsikten med detta var bl. a. att stödet skulle få litteraturspridande effekter,
att böckerna skulle bli mera tillgängliga för köpare och att bibliotekens låntagare
skulle få bättre information om böckernas existens och innehåll.

Mot detta led i utredningens förslag har riktats kritiska anmärkningar
som bör beaktas. Gratisleveranserna till biblioteken och sambindning av
böckerna enligt utredningens förslag skulle innebära vissa kostnader för
staten beräknade till ca 1,3 milj. kr. Enligt utskottets mening bör detta
led i motprestationen utgå.

Litteraturutredningens undersökningar visar att den omständigheten att
böcker finns lätt tillgängliga för inköp är av stor betydelse för förvärv och
läsande av böcker. Sverige har ett internationellt sett tämligen väl fungerande
bokhandelssystem med ett större antal välsorterade boklådor än de flesta
jämförbara länder.

Situationen för bokhandeln synes emellertid ha försämrats sedan dispensen
från bruttoprisförbudet slopades för en del år sedan. Det avtal som
därefter träffats mellan förläggarna och bokhandeln garanterar inte längre
att åtminstone ett exemplar av varje nyutgiven titel finns tillgängligt i alla
boklådor.

Enligt utskottets mening bör ett stöd till bokutgivningen förknippas med
skyldighet för förläggarna att gratis överlämna ett exemplar av varje stödd
titel till varje fackbokhandel och varje något så när sorterad s. k. B-bokhandel.
En sådan motprestation kan genomföras smidigt och utan administrativa
kostnader för staten. Antalet mottagare uppgår f. n. till ca 450. Gratisböckerna
innebär en liten men viss subvention till bokhandeln. Den innebär
också ett inkomstbortfall för förlagen, till vilket hänsyn bör tas vid fastställande
av litteraturstödets storlek.

Litteraturutredningen föreslår att stödet till ny svensk skönlitteratur skall
utgå efter den s. k. arkersättningsprincipen, dvs. med ett fast grundbelopp
per titel och ett rörligt belopp knutet till det antal tryckark som den stödda
boken innehåller. Det stödbelopp som utredningen föreslår motsvarar ca
15 500 kr. för en genomsnittlig prosatitel och ca 7 500 kr. för en genomsnittlig

KrU 1975:12

17

lyriktitel. För originalutgåva i pocket förordas ett lägre stödbelopp. Utskottet
föreslår att ersättningen bestäms med utgångspunkt i de belopp som litteraturutredningen
räknat med. Beloppen bör dock justeras med hänsyn
dels till prisutvecklingen, dels till den ändring av utredningens förslag om
motprestation från förlagens sida som utskottet nyss förordat. Det bör
få ankomma på statens kulturråd att efter överläggningar med förlagens,
bokhandelns och författarnas organisationer besluta om storleken av såväl
grundbelopp som rörligt belopp.

Litteraturutredningen räknade med en ram av 400 stödberättigade titlar
som en första målsättning, vilket motsvarade en kostnad av 5,4 milj. kr.,
varav 4,65 milj. kr. till prosalitteratur och 0,75 milj. kr. till lyrik.

En genomgång av den svenska utgivningen april 1973 till april 1974 visar
att uppskattningsvis mellan 300 och 350 titlar skulle kunna komma i fråga
för stöd enligt ovan angivna riktlinjer. Den utgivningsstimulans som ett
statligt stöd kan innebära låter sig svårligen beräknas i förväg. Utgivningens
omfattning budgetåret 1975/76 torde redan nu i huvudsak vara bestämd
och kommer sannolikt att ligga på oförändrad eller något höjd nivå. Ett
nu fattat beslut om statliga stödinsatser kommer alltså att fö märkbara konsekvenser
i form av ökad utgivning först hösten 1976. Förbudgetåret 1975/76
räknar utskottet med ett medelsbehov av 4,8 milj. kr.

Litteraturutredningen förordade att högst 25 procent av antalet stödda
titlar skulle få utgöra lyrik. Enligt utskottets mening bör det ankomma
på kulturrådet att avgöra i vad mån en sådan fördelningsregel är nödvändig
och var i så fall en gräns bör sättas.

Litteraturutredningen föreslog vidare att det statliga stödet skulle begränsas
på så sätt att ett förlag inte kunde få mer än 20 procent av det totala
stödet. Avsikten med detta var att det statliga stödet skulle motverka en
förlagskoncentration. Utskottet finner det föga sannolikt att ett och samma
förlag i framtiden kommer att stå för mer än en femtedel av den totala
utgivningen av ny svensk skönlitteratur. Skulle så bli fallet förutsätter utskottet
att en begränsning av stödet måste komma i fråga.

Utskottet föreslåratt av staten stödda titlar skall utges i viss minimiupplaga
och att förlagen skall garantera viss lagerhållning under ett antal år. Överenskommelse
härom kan träffas mellan statens kulturråd och förlagen.

I debatten och inte minst från Sveriges författarförbund har den synpunkten
framförts att ett statligt utgivningsstöd bör förknippas med krav
på en låg prissättning av ny svensk skönlitteratur. Som nämnts har bokpriserna,
även pocketpriserna, stigit snabbt i Sverige. Litteraturutredningen
som ingående penetrerat problemet har prövat olika möjligheter att åstadkomma
en sänkning av bokpriserna och gjort den bedömningen att en radikal
sänkning av priserna på nyutgivna svenska titlar mera allmänt inte kan
ske med statligt stöd utan insatser som är flerfaldigt större än de som utredningen
föreslagit. Genomgripande åtgärder på detta område skulle få
svåröverskådliga verkningar på förlagsstrukturen och bokutgivningen och

2 Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 12

KrU 1975:12

18

även ha mycket påtagliga följder för ersättningarna till upphovsmännen.
Utredningen har inte lyckats anvisa något sätt att lösa detta komplicerade
problem.

Utskottet betraktar det som starkt oroande att bokpriserna stigit snabbt
under 1960-talet. Efter de allra senaste årens relativt måttliga stegring synes
det föreligga påtagliga risker för nya kraftigare prishöjningar. Som ovan framgått
föreslår utskottet att frågan om arkersättningens storlek skall göras till
föremål för överläggningar mellan statens kulturråd och bokbranschens företrädare.
Det är nödvändigt att böckernas prisnivå därvid fortlöpande diskuteras
och analyseras. Rimligen bör därvid underlag framkomma för förslag
om prisstegringshämmande åtgärder som är av betydelse för såväl den skönlitterära
utgivningen i vid mening som bokutgivningen i dess helhet. Utskottet
som i det följande föreslår läsfrämjande åtgärder vill betona betydelsen
av att även andra möjligheter att stimulera efterfrågan på böcker
ingående prövas.

Med det nu anförda har utskottet tagit ställning för grundprinciperna
i litteraturutredningens förslag till stöd för utgivning av svensk skönlitteratur.
Utskottet vill betona att det är fråga om en försöksordning och
att den närmare utformningen av stödet fortlöpande måste övervägas och
vid behov korrigeras.

Skönlitteratur i översättning

Litteraturutredningen påpekar i sitt slutbetänkande att översättningen av
utländsk skönlitteratur stagnerat. Översättningarna utgör numera främst
s. k. underhållningslitteratur med tämligen stor presumtiv köp- och läsekrets.
Utredningens majoritet framhåller att den kvalificerade utländska litteraturens
betydelse för svensk skönlitteratur och svensk kulturdebatt inte
får underskattas, men har inte ansett sig kunna föreslå någon automatiskt
verkande stödform för översättningar. Skälet är främst att antalet tänkbara
titlar är oöverskådligt stort.

I propositionen föreslås ett selektivt efterhandsstöd för utgivning av skönlitteratur
för vuxna i översättning. För detta ändamål beräknas för budgetåret
1975/76 1 milj. kr.

Med hänsyn till de svårigheter som litteraturutredningens majoritet ansett
vara för handen kan utskottet nu acceptera ett selektivt efterhandsstöd för
utgivning av skönlitteratur för vuxna i översättning men anser att detta
i inte ringa grad bör inriktas mot udda språk- och kulturområden. Ett senare,
mera omfattande stöd till seriös skönlitteratur för vuxna i översättning bör
enligt utskottets mening i största möjliga utsträckning utgå efter automatiskt
verkande regler.

Klassiker

Litteraturutredningen påpekar också att utgivningen av klassiker har stagnerat
och att en påtaglig bristsituation uppstått i fråga om både svenska

KrU 1975:12

19

och utländska verk. Ett statligt utgivningsstöd är därför enligt utredningen
behövligt. Propositionen följer i stort sett utredningen och föreslår att 1
milj. kr. anvisas kommande budgetår till förhandsstöd till utgivning av
klassiker i översättning samt allmänt erkänd svensk och översatt utländsk
1900-talslitteratur för vuxna. Beloppet motsvarar ca 60 titlar, därav ca 20
svenska och ca 40 utländska. Vidare föreslås ett lagerstöd om 200 000 kr.

Utskottet tillstyrker att stöd utgår enligt dessa regler och med angivna
belopp.

I propositionen har uttalats att statens kulturråd bör ha möjligheter att
genom kontakt med förlag ta initiativ till utgivning. Utskottet finnér det
inte lämpligt att kulturrådet på detta sätt ges en formell initiativrätt.

Facklitteratur

Som ovan framgått har utskottet i fråga om stöd åt ny svensk skönlitteratur
föreslagit betydande förstärkningar i jämförelse med propositionen. Utskottet
har därvid i huvudsak följt litteraturutredningens förslag. De avgränsningar
som utredningen funnit nödvändiga har kritiserats i remissyttranden och
debatt. En del av denna kritik har gällt det förhållandet att den typ av
facklitteratur som har samhällsdebatterande och informativ karaktär uteslutits.

Departementschefen har i propositionen framhållit att det är angeläget
att utgivningen av fack- och debattlitteratur har stor bredd. Han har emellertid
inte varit beredd att förorda annat stöd än som föreslagits av litteraturutredningen,
dvs. stöd till översättning av vissa internationella standardverk.

Utskottet godtar propositionens förslag. Enligt utskottets mening är det
emellertid av stor betydelse att de svenska samhällsdebatterande böckerna,
däribland s. k. rapportböcker, snarast kan fogas in i ett statligt stödsystem.
Just inom denna sektor är det särskilt angeläget att finna automatiskt verkande
stödregler så att en bedömning titel för titel undviks. Det bör vara
möjligt att utarbeta sådana regler. Förslag till en försöksordning bör föreläggas
1975/76 års riksmöte.

Vad beträffar kulturrådets nyssnämnda uppgift att följa utvecklingen på
facklitteraturens område vill utskottet med anledning av motionen 1975:1901
betona att även samernas behov av facklitteratur därvid bör beaktas. Med
detta uttalande tillstyrker utskottet denna motion.

Utskottet har inte underlag för att föreslå riksdagen ett uttalande av så
bindande innebörd som det som föreslagits i motionen 1975:793, yrkande

2. I viss mån kan detta yrkande, som framställdes under allmänna motionstiden,
dock anses tillgodosett genom att riksdagen, som utskottet förordat,
ansluter sig till departementschefens ståndpunkt ifråga om facklitteraturen.

Med det nu sagda har utskottet alltså tillstyrkt anvisande för nästa budgetår
av 400 000 kr. till stöd för översättningar av internationella standardverk.

KrU 1975:12

20

Barn- och ungdomslitteratur

Enligt litteraturutredningen är ett generellt stöd till barn- och ungdomslitteraturen
f. n. icke motiverad eftersom denna utgivningssektor expanderat
starkt och företer rimlig lönsamhet. Utredningen föreslår däremot ett selektivt
efterhandsstöd. Detta skulle utformas så att 100 titlar inköps av
staten till ett högsta pris av 8 kr. per bok och i 1 500 exemplar att fördelas
på bokhandel och bibliotek.

I propositionen föreslås dels ett efterhandsstöd i huvudsak enligt utredningens
konstruktion, dels ett förhandsstöd för böcker med höga framställningskostnader
(främst svenskproducerade böcker med illustrationer). Förhandsstöd
föreslås vidare kunna utgå till återutgivning av tidigare publicerade
böcker samt försöksvis till produktion av svenska kvalitetsserier.

Utskottet tillstyrker en försöksanordning med stöd i förhand till den kategori
böcker som anges i propositionen. Även produktionsstöd till kvalificerade
serier bör utgå inom ramen för detta stöd. För nu angivna ändamål
bör beräknas 500 000 kr. Det i propositionen föreslagna selektiva efterhandsstödet
anser sig utskottet däremot inte kunna godta. Enligt utskottets mening
är det av samma skäl som angetts för stödet till svensk skönlitteratur för
vuxna angeläget att ett automatiskt verkande system för stöd till utgivning
av barn- och ungdomslitteratur kommer till stånd snarast möjligt. Förslag
härom bör utarbetas och om möjligt föreläggas 1975/76 års riksmöte.

Liksom i fråga om utgivningen av klassiker anser utskottet beträffande
utgivningen av barn- och ungdomsböcker att det inte är lämpligt att kulturrådet
ges den form av initiativrätt som föreslagits i propositionen. Utskottet
vill också avvisa propositionens tanke att en titel som erhållit förhandsstöd
i 1 000 exemplar skall överlämnas till staten för att ställas till
förfogande för i första hand barn- och ungdomsorganisationer. Dessa organisationer
kan givetvis få stor betydelse för läsfrämjande åtgärder bland
barn och ungdom men bör själva ha avgörandet då det gäller val av böcker.

Uppslagsverk

Litteraturutredningen framhåller att utgivningen av seriösa encyklopedier
numera av ekonomiska skäl framstår som omöjlig. De tre största svenska
uppslagsverken har slutsålts under loppet av år 1973. Utredningen 'föreslår
att statsmakterna omedelbart låter utreda de problem som hänger samman
med en statssubventionerad encyklopediutgivning.

Departementschefen anmäler i propositionen att han har för avsikt att
föreslå att en arbetsgrupp tillsätts för att närmare utreda frågan om behovet
av stöd till utgivande av ett svenskt uppslagsverk.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att denna fråga är ytterligt
viktig och betydelsefull och att en arbetsgrupp måste tillsättas. Utskottet
vill dock påpeka att motsvarande problem föreligger i de nordiska grannländerna.
Det får inte bedömas som osannolikt att frågan om tillkomsten

KrU 1975:12

21

av ett nytt, omfattande och seriöst uppslagsverk bäst kan lösas i nordiskt
samarbete.

Sammanfattningsvis innebär vad utskottet nu anfort angående principerna
för ett statligt litteraturstöd att utskottet dels tillstyrker motionen 1975:1901,
dels föreslåratt riksdagen med anledning av propositionen 1975:20 ävensom
motionerna 1975:1925, yrkande 1 och 2, 1975:1926, yrkande 2, 1975:1927,
yrkande 1, 2 och 3, samt 1975:1928, yrkande 1, 2 och 3, godkänner de
riktlinjer för ett statligt litteraturstöd som utskottet förordat.

Den medelsanvisning som i propositionen beräknas till statligt litteraturstöd
föreslås utgå ur reservationsanslaget Bidrag till vissa ändamål inom
statens kulturråds ansvarsområde. En konsekvens av den bidragskonstruktion
som utskottet förordat i fråga om ny svensk skönlitteratur är emellertid
att medel för detta ändamål bör anvisas under ett anslag med förslagsanslags
natur. I riksstaten bör därför uppföras ett nytt förslagsanslag, lämpligen
med rubriken Stöd till utgivning av ny svensk skönlitteratur m. m. Under
detta anslag bör för budgetåret 1975/76 anvisas 4 800 000 kr. Under punkten
15 i det följande återkommer utskottet till frågan om denna medelsanvisning
liksom till frågan om anvisande av medel till stöd för utgivning av övriga
litteraturkategorier.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
att riksdagen

dels med bifall till motionen 1975:1901 uttalar att statens kulturråd
då det följer utvecklingen på bokmarknaden i vad gäller
facklitteraturen även bör uppmärksamma samernas behov av dylik
litteratur,

dels beträffande riktlinjer för statligt stöd till utgivning av ny svensk
skönlitteratur, skönlitteratur i översättning, klassiker, facklitteratur
samt barn- och ungdomslitteratur med anledning av propositionen
1975:20 och motionerna 1975:1925, yrkande 1 och 2,
1975:1926, yrkande 2, 1975:1927, yrkande 1, 2 och 3, samt
1975:1928, yrkande 1 och 2, ävensom med avslag på motionen
1975:793, yrkande 2, godkänner de riktlinjer som utskottet förordat.

2. Stöd till nyetablering av förlag

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 11.2.3, s. 200-201,
samt avsnitt 12, punkt 2 i hemställan, s. 251) föreslagit riksdagen att medgiva
att statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under budgetåret
1975/76 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.

Motion. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionen 1975:1927,
yrkande 4.

KrU 1975:12

22

Utskottet vill med bestämdhet framhålla att en rik, mångsidig och levande
litteratur förutsätter en utgivningsstruktur med många förlag och olika former
av förlagsverksamhet. Vad utskottet förordat i det föregående, främst
i fråga om försöksverksamhet med stöd åt utgivning av ny svensk skönlitteratur,
innebär påtagliga fördelar för de mindre och medelstora förlagen.

Av litteraturutredningens undersökningar framgår att utgivning av böcker
i och för sig inte gynnas av stordriftsformer. Det är möjligt att driva förlagsverksamhet
i tämligen liten skala. Risker föreligger dock att likviditetsproblem
kan uppstå, men dessa risker kommer att i inte ringa grad
motverkas av föreslagna stödåtgärder.

Startandet av ett nytt förlag kräver inte särskilt stora kapitalinsatser men
de resurser som behövs kan ofta vara svåra att anskaffa. Förhållandet har
påpekats av litteraturutredningen. Med utgångspunkt i detta föreslår departementschefen
i propositionen att staten genom kreditgarantier dels underlättar
situationen för de mindre förlagen, dels stimulerar tillkomsten av
nya förlag. Ramen för kreditgarantierna föreslås som redan nämnts till 2
milj. kr. och avsikten är att frågan om bidrag för täckande av eventuella
förluster skall prövas inom ramen föranslaget Bidrag till särskilda kulturella
ändamål.

Under senare år har flera mindre förlag kommit till stånd. Detta betyder
dock inte att det föreslagna garantisystemet är obehövligt. Tvärtom vill
utskottet ifrågasätta om den angivna kreditgarantiramen, 2 milj. kr., är tillräcklig.
Utskottet anser sig dock inte nu ha underlag för att föreslå en höjning
utan biträder propositionens förslag på denna punkt. Utskottet förutsätter
att utvecklingen noga följs av statens kulturråd och att nya former för utgivning
bl. a. betingade av den trycktekniska utvecklingen som underlättar
för författare att utge böcker på eget förlag därvid beaktas.

Utskottet anser inte att riksdagen nu i enlighet med yrkande 4 i motionen
1975:1927 hos regeringen bör begära att kulturrådet ges i uppdrag att utreda
frågan om biblioteksersättning även till förlag enligt riktlinjer som angivits
i motionen. Utskottet avstyrker alltså detta yrkande.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:20 medger att
statsgaranti för lån till nyetablering av förlag m. m. under budgetåret
1975/76 beviljas intill ett belopp av 2 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1927, yrkande 4, om utredning
av frågan cm biblioteksersättning även till förlag.

KrU 1975:12

23

3. Stöd till bokhandel och antikvariat

Motioner. Utskottet behandlar under denna rubrik motionerna 1975:1926,
yrkande 1, och 1975:1930.

Utskottet. I motionen 1975:1926 har yrkats att riksdagen hos regeringen
skall anhålla att utvecklingen inom bokhandeln, inklusive antikvariatsbokhandeln,
blir föremål för särskilda undersökningar och att förslag till stödåtgärder
läggs fram vid behov.

Antikvariatbokhandelns förhållanden tas också upp i motionen 1975:1930
i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen begär dels att statligt lagerstöd
skall utgå till antikvariaten, dels att en utredning görs om antikvariatens
roll i det kulturpolitiska programmet.

Utskottet anser det uppenbart att den svenska bokhandeln befinner sig
i en ekonomiskt besvärande situation. Denna hänger till en del samman
med konsekvenserna av att dispensen från bruttoprisförbudet på böcker
slopades för ett antal år sedan. Litteraturutredningens undersökningar visar
att möjligheten att köpa seriös litteratur är av stor vikt för bokläsandet.

Propositionen innehåller inga förslag om stöd för bokhandeln. Enligt utskottets
uppfattning är en effektivt fungerande och väl spridd bokhandel
av mycket stor betydelse. Utskottets förslag om att det statliga stödet till
bokutgivning skall förknippas med krav att varje stödd titel gratis ställs
till bokhandelns förfogande i ett exemplar innebär ett visst stöd. Utskottet
bedömer det därutöver som mycket angeläget att bokhandelns situation
analyseras och granskas och att - om så befinns påkallat - förslag läggs
fram om stödåtgärder. Från bokhandelns sida har framförts önskemål om
ett lagerstöd. Av flera skäl bör särskilt denna stödform undersökas.

Litteraturutredningen har inte diskuterat antikvariatsbokhandelns villkor
och situation. Antikvariatens betydelse för tillhandahållandet och försäljningen
av något äldre litteratur, likaväl som av klassiker, har länge underskattats.
Antikvariatens lönsamhet har, såvitt utskottet kan bedöma, under
senare år försämrats. Ett lagerstöd framstår som angeläget också för
denna sektor av bokhandeln.

Utskottet förutsätter att regeringen snarast låter utföra en granskning av
bokhandelns situation och att om möjligt förslag om stödåtgärder föreläggs
redan 1975/76 års riksmöte.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 1975:1926, yrkande

1, och 1975:1930 bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1926, yrkande 1,
och 1975:1930 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört angående stöd till bokhandeln och antikvariat.

KrU 1975:12

24

4. Läsfrämjande åtgärder

Propositionen. Under denna rubrik i propositionen (avsnitt 11.2.4, s.
202-204) behandlas behovet av läsfrämjande åtgärder för barn och ungdom
och det förutsätts att en viss begränsad försöksverksamhet skall komma
till stånd. Kostnaderna för denna föreslås för nästa budgetår få utgå ur anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

Motioner. I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1975:1927,
yrkande 8, och 1975:1928, yrkande 6 och 7.

Utskottet delar departementschefens uppfattning om betydelsen av en försöksverksamhet
med läsfrämjande åtgärder för barn och unga och har ingen
erinran mot att eventuella kostnader härför belastar anslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål.

Som framhållits i motionen 1975:1927 finns det emellertid också ett stort
behov av dylika åtgärder inom de stora grupper som lider av läshandikapp
av skilda slag. Utskottet förutsätter att denna fråga studeras ingående och
att förslag om behövliga åtgärder därefter föreläggs riksdagen. Utskottet
anser det emellertid inte möjligt att räkna med att ett förslag kan föreligga
redan nästa år och avstyrker därför yrkande 8 i motionen 1975:1927.

Utskottet avstyrker de i motionen 1975:1928 framställda yrkandena om
anvisande av 500 000 kr. till läsfrämjande åtgärder bland vuxna på arbetsplatser
och om utarbetande av förslag om rätt att bedriva verksamhet under
betald arbetstid.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1927, yrkande 8, om ett
program för insatser för de läshandikappade,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1928, yrkande 6 och 7, om
läsfrämjande åtgärder bland vuxna på arbetsplatser.

5. Folkbibliotek

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 11.3.1 och 11.3.2,
s. 205-215, samt avsnitt 12, punkt 3 a i hemställan, s. 251) föreslagit riksdagen
att godkänna de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag
till viss verksamhet vid lokala folkbibliotek.

Motioner. 1 detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1975:784,
1975:1926, yrkande 5, 1975:1927, yrkande 6 och 7, 1975:1928, yrkande 4
och 5, samt 1975:1929.

Utskottet. I inledningen till propositionens avsnitt om folkbiblioteken berörs
frågan om lagstiftning på biblioteksområdet. Det konstateras att ett

KrU 1975:12

25

medel att komma till rätta med standardskillnader på biblioteksområdet
mellan kommunerna ibland ansetts vara att i lag ålägga kommunerna att
svara för en viss minimistandard. Departementschefen uppehåller sig ingående
vid denna fråga och redovisar en rad skäl som talar emot en lagstiftning.
Hans slutsats blir att en sådan inte bör komma i fråga och han
erinrar om att han intog samma ståndpunkt i förra årets kulturproposition
(1974:28) och att riksdagen vid behandlingen av denna proposition inte gav
uttryck åt någon annan uppfattning.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1975:784 hemställs
att riksdagen beslutar dels att hos regeringen begära förslag till en lag om
normer för folkbibliotekens verksamhet (yrkande 1), dels att normerna för
folkbibliotekens verksamhet skall fastställas av härför lämplig central myndighet,
förslagsvis kulturrådet (yrkande 2), dels att statsbidrag skall kunna
utgå till kommunerna för uppfyllande av dessa normer (yrkande 3). En
erinran om denna motion görs i motionen 1975:1928. I motionens yrkande

4 hemställs att riksdagen beslutar att en bibliotekslag införs i enlighet med
motionen 1975:784.

I motionen 1975:1927 har bl. a. uttalats att det tidigare ansetts ingå i
den allmänt vedertagna målsättningen för verksamheten vid folkbiblioteken
att boklånen skall vara avgiftsfria. Motionärerna befarar att principen om
fria boklån inte längre är lika självklar och hemställer att riksdagen begär
att en kungörelse utfärdas rörande biblioteksverksamhetens mål och organisation,
vari bl. a. principen om avgiftsfria boklån slås fast (yrkande 7).

Gemensamt för motionerna 1975:784, yrkande 1, 1975:1927, yrkande 7,
och 1975:1928, yrkande 4, är önskemålet att statsmakterna skall fastställa
regler för folkbibliotekens verksamhet.

Utskottet anser att det i propositionen anförts övertygande skäl mot en
bibliotekslagstiftning och avstyrker därför nu ifrågavarande yrkanden i motionerna
1975:784, 1975:1927 och 1975:1928. Detta innebär inte att utskottet
underskattar värdet av fria boklån. Tvärtom vill utskottet kraftigt betona
betydelsen av att man slår vakt om principen att bibliotekens samlingar
skall vara fritt tillgängliga utan avgift.

Av den ståndpunkt utskottet intagit till frågan om en bibliotekslagstiftning
följer att utskottet avstyrker även yrkandena 2 och 3 i motionen 1975:784.

I propositionen föreslås, som nyss nämnts, att riksdagen skall godkänna
i propositionen förordade grunder för statsbidrag till viss verksamhet vid
de lokala folkbiblioteken. 1 huvudsak och i mycket kort sammanfattning
innebär dessa grunder att det statliga stödet skall vara selektivt och i princip
av engångskaraktär, att det skall syfta till en utjämning av biblioteksstandarden
mellan kommunerna, att utgående bidrag skall vara så stort att det
får en avgörande betydelse för den avsedda verksamheten men i regel, nämligen
om inte särskilda skäl föranleder annat, endast motsvara en del av
kommunens kostnader. De delar av det lokala biblioteksarbetet som de
statliga insatserna enligt propositionen f. n. bör inriktas på är bokbuss -

KrU 1975:12

26

verksamheten, arbetsplatsutlåningen och litteraturförsörjningen för invandrare.
Därutöver bör staten kunna lämna bidrag till allmän upprustning och
till vissa andra ändamål.

I några av de motioner som berör folkbiblioteken har hemställts om vissa
uttalanden av riksdagen angående det statliga stödet till biblioteken. Sålunda
önskas i motionen 1975:1926 (yrkande 5) uttalanden dels om att det anslag
riksdagen beviljar skall kunna användas något friare än vad propositionen
enligt motionärernas uppfattning synes förutsätta, dels om att arbetsplatsutlåningen
i så stor utsträckning som möjligt skall inordnas i den vanliga
kommunala biblioteksorganisationen. En möjlighet att utnyttja folkbiblioteksanslaget
till uppbyggnad av alla typer av lokalt anpassade servicesystem
önskas i motionen 1975:1929, medan det i motionen 1975:1927, hemställs
om ett uttalande att ett femårsprogram för anskaffning av bokbussar och
ett tioårsprogram för utlåning på arbetsplatser m. m. bör genomföras enligt
de riktlinjer som angivits av litteraturutredningen (yrkande 6).

Utskottet har ingen erinran mot de i propositionen angivna grunderna
för statsbidrag till viss verksamhet vid lokala folkbibliotek.

De nyss redovisade önskemålen i motionerna 1975:1926 (yrkande 5) och
1975:1929 innebär enligt utskottets uppfattning inte något som strider mot
propositionen. Utskottet finnér det riktigt att det råder en viss frihet i resursanvändningen
och naturligt att arbetsplatsutlåningen såvitt möjligt
inordnas i den kommunala biblioteksorganisationen. Några särskilda uttalanden
av riksdagen i dessa frågor finnér utskottet inte behövliga och
utskottet avstyrker därför ifrågavarande yrkanden.

Bakom önskemålet i motionen 1975:1927 om program på längre sikt för
anskaffande av bokbussar och för utlåning på arbetsplatser ligger givetvis
den uppfattningen att de medel som i propositionen beräknats för dessa
båda ändamål för nästa budgetår endast möjliggör ett första led i en upprustning.
Utskottet vill först framhålla att det friare utnyttjande av medlen
inom anslagsramen som utskottet nyss uttalat sig för ökar möjligheterna
att få bästa effekt av de statliga insatserna. Utskottet tillmäter bibliotekens
verksamhet en mycket stor betydelse och utgår från att det skall bli möjligt
att fullfölja de insatser som föreslås i år utan att riksdagen gör något uttalande
om fem- eller tioårsprogram. Utskottet avstyrker motionen 1975:1927, yrkande
6.

I propositionen redovisas att litteraturutredningen föreslagit att biblioteken
skall kunna få bidrag till sin allmänkulturella verksamhet i form av bidrag
till kulturprogram inom föreningslivet. Detta förslag avvisas i propositionen
med hänvisning bl. a. till det önskvärda i att föreningslivet svarar för en
betydande del av den allmänkulturella verksamheten i kommunerna och
till möjligheten av en nära samverkan mellan bibliotek och föreningsliv.

1 motionen 1975:1928 yrkas att riksdagen beslutar att bestämmelserna
för bidrag till kulturprogram inom föreningslivet ändras så att även biblioteken
skall kunna erhålla sådant bidrag i enlighet med litteraturutredningens

KrU 1975:12

27

förslag. Därjämte yrkas att erforderliga medel ställs till förfogande för detta
ändamål (yrkande 5).

Utskottet delar departementschefens uppfattning i denna fråga och avstyrker
yrkande 5 i motionen 1975:1928.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975:20 förordade
grunderna för statsbidrag till viss verksamhet vid lokala folkbibliotek,

2. att riksdagen

a. avslår motionerna 1975:784 och 1975:1928, yrkande 4, om
en bibliotekslag,

b. avslår motionen 1975:1927, yrkande 7, om en kungörelse
rörande biblioteksverksamheten,

3. att riksdagen

a. avslår motionen 1975:1926, yrkande 5, om uttalanden av
riksdagen angående användningen av anslaget Bidrag till folkbibliotek
och angående organisationen av bokutlåning på arbetsplatser,

b. avslår motionen 1975:1929 angående användningen av anslaget
Bidrag till folkbibliotek,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1927, yrkande 6, om femoch
tioårsprogram på folkbiblioteksområdet,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:1928, yrkande 5, om ändring
av bestämmelserna för anslaget Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet.

6. Länsbibliotek

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 11.3.3, s. 215-218,
och avsnitt 12, punkt 3 a i hemställan, s. 251) föreslagit riksdagen att godkänna
de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag till
länsbibliotek.

Utskottet. Litteraturutredningen har föreslagit att länsbibliotekens verksamhet
skall byggas ut så att kommunerna får ett effektivare stöd i sin
biblioteksverksamhet än för närvarande. 1 propositionen deklareras emellertid
att basresursen på folkbiblioteksområdet bör vara det lokala biblioteket
och att de insatser för biblioteksverksamheten som görs på regional nivå
alltså främst bör vara av kompletterande karaktär. För länsbiblioteken förordas
en selektiv bidragsgivning som gör det möjligt att med statliga insatser
minska standardskillnaderna mellan olika delar av landet. Förutom en viss
höjning av det generella statsbidrag som utgår till länsbiblioteken förordas
därför en väsentlig ökning av de anslagsmedel som är avsedda för tilläggs -

KrU 1975:12

28

bidrag till länsbiblioteken. Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner de
i propositionen förordade grunderna för statsbidrag till länsbibliotek.

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner de i propositionen 1975:20 förordade grunderna
för statsbidrag till länsbibliotek.

7. Länsbibliotekens och lånecentralernas inköp av litteratur på invandrarspråk Propositionen.

Regeringen har i propositionen (avsnitt 11.3.5, s. 219-221,
och avsnitt 12, punkt 3 b i hemställan, s. 251) föreslagit riksdagen att godkänna
de i propositionen förordade grunderna för statsbidrag till länsbibliotekens
och lånecentralers inköp av litteratur på invandrarspråk.

Utskottet. De grunder för statsbidrag till länsbibliotekens och lånecentralernas
inköp av litteratur på invandrarspråk som anges i propositionen
innebär i huvudsak följande. Kulturrådet förutsätts fördela de medel som
anvisas och skall såvitt gäller folkbiblioteken, om särskilda skäl föranleder
till detta, kunna lämna bidrag med belopp motsvarande hela kostnaden.
Vid fördelningen av bidrag bör rådet särskilt beakta behovet av böcker för
barn och ungdom. Vad beträffar länsbiblioteken och lånecentralerna förutsätts
att bidrag skall utgå med belopp motsvarande hela kostnaden. Det
föreslås vidare få ankomma på kulturrådet att efter samråd med statens
invandrarverk avgöra vilka lånecentraler och länsbibliotek som skall komma
i fråga för bidrag och vilka språk bokinköpen bör avse. Det förutsattes också
i propositionen att invandrarna själva och främst då deras organisationer
skall kunna medverka aktivt vid planeringen av bokinköpen. Utskottet har
ingen erinran mot vad som anförts om grunderna för statsbidrag till
länsbibliotekens och lånecentralernas inköp av litteratur på invandrarspråk.
Utskottet hemställer därför

att riksdagen godkänner de i propositionen 1975:20 förordade
grunderna för statsbidrag till länsbibliotekens och lånecentralernas
inköp av litteratur på invandrarspråk.

8. Film

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 11.4, s. 221-234,
och avsnitt 12, punkt 4 i hemställan, s. 251) föreslagit riksdagen att godkänna
vad departementschefen anfört om inriktningen av de statliga åtgärderna
på filmområdet.

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1975:1310,
1975:1924, yrkande 1 och 5, 1975:1925, yrkande 4, 5 och 7, 1975:1927, yrkande
10, samt 1975:1928, yrkande 8, 10 och 11.

KrU 1975:12

29

Utskottet. Huvudinstrumentet för den statliga filmpolitiken är sedan år
1963 filmavtalet. Detta avtal är slutet mellan staten och representanter för
filmbranschen. I samband med att den statliga och kommunala nöjesskatten
på biografföreställningar togs bort förband sig biograferna att betala en biografavgift,
utgörande 10 % av bruttobiljettintäkterna, till den genom avtalet
bildade stiftelsen Svenska filminstitutet, som har till uppgift att verka för
ändamål inom filmens område. Filmavtalet, som senast reviderades år 1972,
gäller t. o. m. utgången av juni 1983. Staten har rätt att säga upp avtalet
om filmbranschen bryter mot det. Branschorganisationerna kan frångå sina
förbindelser om staten återinför nöjesskatt eller annan skatt av likartad karaktär.

Filmutredningen har i sitt arbete utgått från att filmavtalet skall löpa
till avtalstidens utgång. Departementschefen följer i detta hänseende utredningens
linje och de förslag som läggs fram i propositionen har karaktären
av komplement till de åtgärder som kan vidtas inom filmavtalets ram. Såsom
redovisats i inledningen till förevarande betänkande syftar förslagen bl. a.
till att förstärka resurserna för filmproduktion och för visning av kvalitetsfilm,
att förbättra barnens möjligheter att se bra film i lämplig miljö
och att fä till stånd en samordnad film- och TV-politik.

Vad gäller det administrativa ansvaret för filmfrågorna föreslår filmutredningen
att filmen inte skall ingå i statens kulturråds ansvarsområde,
om massmedier såsom radio, television och de nya audiovisuella hjälpmedlen
faller utanför. I propositionen förordas att filmen t. v. inte förs
till kulturrådets direkta ansvarsområde. Däremot förutsätts det att rådet
har ett allmänt ansvar för filmen eftersom denna utgör en del av det allmänna
kulturområdet.

Filmutredningen har vid sina överväganden om filmens kulturpolitiska
administration fäst vikt vid att den nya kommunikationstekniken kan komma
att medföra betydande tyngdpunktsförskjutningar inom filmpolitiken
från den traditionella filmbranschen till andra sektorer av filmlivet. Därvid
har utredningen framför allt ansett utvecklingen av de nya audiovisuella
medierna videogram och kabel-tv vara av intresse.

Den medierevolution som pågår med hjälp av videogramtekn
i k e r n a och som domineras av kommersiella intressen måste, framhålls
det i motionen 1975:1310, mötas med skyndsamma åtgärder från samhällets
sida. I fråga om produktion och utnyttjande av dessa tekniker är det nödvändigt
att finna former som garanterar att samhällsbehoven bevakas. Motionärerna
hemställer att riksdagen ger regeringen dessa synpunkter till känna
och därjämte begär att en parlamentarisk utredning skyndsamt tillsätts
med uppgift att kartlägga utvecklingen på videogramområdet och framlägga
därav föranledda förslag till erforderliga samhällsinsatser för att möta och
styra denna utveckling.

Den snabba utvecklingen på medieområdet aktualiserar, som motionärerna
påpekar, väsentliga problem som kräver uppmärksamhet från stats -

KrU 1975:12

30

makternas sida. Utskottet behandlade hösten 1974 en motion med samma
syfte som den nu aktuella. I betänkandet KrU 1974:20 avstyrkte utskottet
ett motsvarande utredningsyrkande med hänvisning till i betänkandet närmare
angivet pågående utredningsarbete. I samma betänkande förklarade
utskottet också i samband med behandlingen av en annan motion att den
snabba utvecklingen och de många problemen inom massmedieområdet
gjorde det trängande nödvändigt med en helhetsbedömning av massmedieområdet.
Detta uttalande gav riksdagen som sin mening till känna för Kungl.
Majit.

Vad som anförts i motionen 1975:1310 har inte föranlett utskottet att
ändra ståndpunkt i fråga om behovet av ytterligare en utredning inom massmedieområdet.
Även de yrkanden i motionen som gäller särskilda uttalanden
om videogramteknikerna avstyrker utskottet.

Mot departementschefens nyss nämnda grundläggande ställningstagande
att filmavtalet alltfort bör vara huvudinstrumentet för den statliga
politiken på de delar av filmområdet som avtalet omfattar har bestämda
invändningar rests i motionen 1975:1928. 1963 års filmreform har enligt
motionärerna främst visat sig vara en näringspolitisk och inte en kulturpolitisk
reform. En dynamisk kulturpolitik på filmens område kan, menar
man, endast drivas av ett filminstitut som frigjorts från branschintressen
och från marknadskrafternas spel. 1 motionen uttalas att det nuvarande
filmavtalet bör sägas upp och Filminstitutet ombildas till en självständig
kulturorganisation, alternativt att filmfrågorna bör läggas under statens kulturråd.
Dessa synpunkter bör riksdagen enligt motionen ge till känna för
regeringen (yrkande 10). Vidare hemställs i yrkande 11 att riksdagen beslutar
att omedelbart vidta åtgärder för att säkra ett ökat samhälleligt inflytande
över filmdistributionen.

Såsom framgår av vad utskottet nyss redovisat kan filmavtalet inte sägas
upp på de grunder sorn anges i motionen 1975:1928. Vad beträffar den
alternativa åtgärd som anges i yrkande 10 anser utskottet att tillräckliga
skäl anförts i propositionen för att t. v. inte hänföra filmen till statens kulturråds
direkta ansvarsområde. Utskottet vill också framhålla att de åtgärder
som föreslås i propositionen enligt departementschefen bl. a. syftar till att
minska de negativa effekterna av det kommersiella systemet på filmområdet
och underlätta för publiken att komma i kontakt med ett stort och variationsrikt
filmutbud. Flera av åtgärderna är av försökskaraktär.

Med det nu anförda avstyrker utskottet yrkandena 10 och 11 i motionen
1975:1928.

I motionen 1975:1924 konstateras att det i vårt land saknas en sa m I ad
ledning för all filmverksamhet. Motionärerna finnér detta
förhållande otillfredsställande och föreslår att ett filmråd inrättas, vilket så
småningom bör överta den centrala ledningen i fråga om alla statliga insatser
på filmområdet. Filmrådet föreslås bestå av parlamentariska representanter
samt representanter för filmarbetarna, filmproducenterna, Kommunförbun -

KrU 1975:12

31

det och Landstingsförbundet.

Utskottet anser sig kunna utgå från att frågan om det administrativa
ansvaret för filmfrågorna kommer att tas upp senast i samband med överväganden
om vad som skall ske på området efter det att filmavtalet löpt
ut. I avvaktan härpå finnér utskottet det inte meningsfullt att föreslå inrättande
av ett organ med de uppgifter som föreslås i motionen 1975:1924.
Yrkande 1 i denna motion avstyrks därför.

Huvudsyftet med 1963 års filmreform var att förbättra möjligheterna för
den svenska b i og ra f f i 1 m prod u k t i o n e n . Från Filminstitutets
s. k. F- och H-fonder utgår stöd i form av garantiåtaganden till långfilmsproduktion.
H-fonden tillförs dels 30 % av biografavgifterna, dels ett
statsbidrag som för innevarande budgetår uppgår till ca 3,4 milj. kr.

Televisionens utbredning har enligt många bedömare haft en avgörande
betydelse för biografernas situation och filmproduktionens utveckling. Departementschefen
delar filmutredningens uppfattning att samarbetet mellan
biograffilmens företrädare och televisionen bör stärkas. På hans initiativ
har i detta syfte ett avtal träffats mellan Svenska filminstitutet och Sveriges
Radio. Avtalet innebär att de båda parterna bildar en fond, avsedd att finansiera
produktion av film. Fonden skall handhas av Filminstitutet. Under
det forsta verksamhetsåret skall parterna tillskjuta 5 milj. kr. vardera. Ca
70 % av fonden skall disponeras för produktion av biograffilm, medan 10 %
av fonden skall användas för produktion av kortfilm och 10 % för produktion
av film avsedd för barn. 10 % av fonden skall utgöra en reserv. Avtalet
gäller under förutsättning av bifall till de förslag till anslag avseende Sveriges
Radio och Svenska filminstitutet som föreläggs riksdagen.

I propositionen 1975:20 föreslås att Filminstitutet erhåller ett bidrag av

4,5 milj. kr. för att kunna fullgöra sina åtaganden enligt avtalet budgetåret
1975/76. Det bidrag som utgår till H-fonden förutsätts samtidigt falla bort.

I motionerna 1975:1925 och 1975:1928 anses det att statsmakterna inte
bör medverka till den angivna fondbildningen. 1 den förstnämnda motionen
yrkas att riksdagen som sin mening skall ge detta till känna för regeringen.

1 den andra motionen erinras om att avtalet inte blir giltigt om inte riksdagen
beviljar det föreslagna anslaget. Med syfte bl. a. att den situationen skall
uppkomma yrkas att nyssnämnda belopp av 4,5 milj. kr. inte skall tilldelas
Filminstitutet för fullgörande av dess åtaganden enligt det nya avtalet utan
att det istället skall t. v. utgå till Filminstitutets H-fond. Yrkandet i motionen
1975:1925 motiveras med att avtalet innebär att Sveriges Radio får ett alltför
starkt inflytande över filmproduktionen i vårt land, samtidigt som utrymmet
för filmstöd enligt den mer allsidiga bedömning som äger rum i Filminstitutets
övriga fondstyrelser minskas. Vad gäller motionen 1975:1928 grundas
yrkandena i denna på den negativa reaktion avtalet mött hos filmarbetare,
representerade av Filmcentrum.

Med anledning av nu ifrågavarande motionsyrkanden i vad de gäller principfrågan
om avtalet mellan Filminstitutet och Sveriges Radio vill utskottet,
som under punkten 13 återkommer till frågan om medelsanvisningen, först

KrU 1975:12

32

slå fast att den nya fondbildningen innebär ett ökat stöd till svensk filmproduktion.
Det bör också framhållas att genom det nya avtalet möjligheter
skapas att totalfmansiera filmer, vilket saknas vid garantistöd via H-fonden.
Av propositionen framgår att en kontaktgrupp om fem personer, av vilka
två utses av Sveriges Radio, två av Svenska teaterförbundet och en av Svenska
filminstitutet skall följa verksamheten. Enligt utskottets uppfattning saknas
grund för de farhågor för ensidigt inflytande och ofrihet i olika avseenden
som yppas i motionerna 1975:1925 och 1928. Skulle dock fondens handhavande
inte komma att bli präglat av den strävan efter öppenhet och
mångfald som förutsätts i avtalet tar utskottet för givet att frågan om avtalets
fortsatta giltighet kommer att aktualiseras. Utskottet anser att den väg till
ökat samarbete mellan televisionen och filmområdet som avtalet erbjuder
är väl värd att pröva. Med hänsyn härtill och då fondbildningen medför
en angelägen ökning av det statliga stödet till filmproduktion avstyrker
utskottet yrkande 4 i motionen 1975:1925 och yrkande 8 i motionen
1975:1928, såvitt gäller principfrågan om staten skall medverka till att avtalet
mellan Filminstitutet och Sveriges Radio blir giltigt. Utskottet återkommer
under punkten 13 till frågan om medelsanvisningen.

1 motionen 1975:1925, yrkande 5, hemställs om fortsatt utredning rörande
förhållandet mellan filmområdet och televisionen syftande till en vidare
bas för samarbetet och en mindre utpräglad maktställning för Sveriges Radio
inom filmområdet än vad enligt motionärernas mening blir fallet vid bifall
till propositionens förslag. Utskottet, som för erinra om att förhandlingar
pågår mellan Sveriges Radio och Filmbranschens samarbetskommitté, räknar
med att dessa förhandlingar skall leda till ett för svensk film positivt resultat.
Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionen 1975:1925 i vad gäller
yrkande 5.

Utskottet anser det angeläget att produktionen av kortfilm stöds. Med
hänvisning till att även sådana kortfilmer, som Sveriges Radio inte önskar
visa, kan påräkna stöd avstyrker utskottet motionen 1975:1927, yrkande
10.

På barnfilmområdet förordas i propositionen att de statliga åtgärderna
främst inriktas på att förbättra möjligheterna till visning av barnfilm
i former som utgör alternativ till biografernas matinéföreställningar. Ökat
stöd föreslås till produktion, import, distribution och information.

För att de medel som sätts in skall fö största möjliga effekt är det enligt
departementschefens mening nödvändigt att de olika grupper som är verksamma
på barnfilmområdet får tillfälle till en fortlöpande samverkan inom
ramen för ett organ som har en samlad överblick över bamfilmfältet. I
propositionen anmäls att ett bamfilmråd kommer att tillsättas för detta ändamål.
I rådet avses ingå bl. a. företrädare för barn- och ungdomsorganisationerna,
filmarbetarna och statens ungdomsråd samt för kommunal verksamhet.

Svenska filminstitutets uppgifter på bamfilmområdet kommer att öka.

KrU 1975:12

33

Av propositionen framgår också att Barnfilmkommittén, som är en frivillig
sammanslutning av olika organisationer för granskning av barnfilm och
viss informationsverksamhet, institutionellt skall samordnas med Filminstitutet.
Härigenom kommer ansvaret för Barnfilmkommitténs nuvarande
verksamhet att föras över till Filminstitutet.

I motionen 1975:1925, yrkande 7, hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att ett särskilt barnfilmråd inte bör inrättas. Motionärerna
anser inte att några vägande skäl anförts i propositionen för inrättande
av ett sådant råd. De menar att de uppgifter som föreslås bli anförtrodda
rådet med fördel i stället kan fullgöras av Barnfilmkommittén
i samarbete med Filminstitutet.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot att ett forum för breddad
kontakt och kontinuerliga diskussioner tillkommer inom barnfilmområdet.
Det bör i sammanhanget uppmärksammas att barnfilmrådet enligt propositionen
bör ha provisorisk karaktär i avvaktan på resultatet av arbetet i
den barnkulturgrupp som sedan hösten 1974 är knuten till utbildningsdepartementet.
Utskottet avstyrker yrkande 7 i motionen 1975:1925.

Enligt departementschefen torde huvuddelen av filmutredningens förslag
avseende filmens och televisionens ställning inom
utbildningsväsendet kunna tillgodoses inom ramen för skolöverstyrelsens
fortlöpande verksamhet med en översyn av läroplanerna, inom
ramen för den verksamhet med fortbildning av lärare som bedrivs samt
med hjälp av det statliga stödet för produktion av läromedel.

I motionen 1975:1924 hävdas att endast ett blygsamt statligt stöd utgår
för produktion av svensk utbildningsfilm. Motionärerna hemställer i motionens
yrkande 5 om en ytterligare medelsanvisning av 1 milj. kr. för
budgetåret 1975/76 till statens institut för läromedelsinformation för framställning
av AV-läromedlet film med tyngdpunkten lagd på en helsvensk
filmproduktion.

Riksdagen har nyligen (prop. 1975:1, UbU 1975:3, rskr 1975:29) beslutat
om ett reservationsanslag av 2 000 000 kr. till Stöd för produktion av läromedel.
Utskottet är inte berett förorda någon ytterligare medelsanvisning
för ändamålet för nästa budgetår i synnerhet som ett bifall till motionsyrkandet
synes föranleda ändring i kungörelsen (1974:439) om statsbidrag
till produktion av vissa läromedel. Med det sagda avstyrker utskottet motionen
1975:1924, yrkande 5.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1310 om utvecklingen inom
videogramområdet,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1928, yrkande 10 och 11,
om Svenska filminstitutets ställning respektive om samhälleligt
inflytande över filmdistributionen,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1924, yrkande 1, om inrättande
av ett filmråd,

3 Riksdagen 1975. 13 sam!. Nr 12

KrU 1975:12

34

4. att riksdagen avslår motionen 1975:1925, yrkande 4, och
1975:1928, yrkande 8, såvitt nu är i fråga, om avtalet mellan
Svenska filminstitutet och Sveriges Radio,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:1925, yrkande 7 om barnfilmrådet,

6. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:20 godkänner
vad i propositionen anförts om inriktningen av de statliga åtgärderna
på filmområdet med de ändringar som föranleds av
riksdagens beslut med anledning av utskottets hemställan under
momenten 2-5 ovan,

7. att riksdagen avslår motionen 1975:1925, yrkande 5, om utredning
rörande förhållandet mellan filmområdet och televisionen,

8. att riksdagen avslår motionen 1975:1927, yrkande 10, om förslag
till stöd åt den fria kortfilmen,

9. ‘att riksdagen avslår motionen 1975:1924, yrkande 5, om an visande

av medel till Statens institut för läromedelsinformation.

9. Kulturpolitiska insatser för språkliga minoriteter

Propositionen. I propositionen behandlas förslag från invandrarutredningen
om stöd till invandrarnas kulturaktiviteter (avsnitt 11.5, s. 234-239). Vad
i propositionen anförts under avsnittet i fråga har inte föranlett någon hemställan
till riksdagen.

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna
1975:1957, yrkande 1 och 1975:1886.

Utskottet. Departementschefen framhåller att insatser för grupper som
har begränsade möjligheter att ta del av kulturutbudet eller att själva delta
i en skapande verksamhet måste ges förtur när det gäller att bygga ut de
statliga åtagandena på kulturområdet. I propositionen konstateras att invandrarnas
och de språkliga minoriteternas möjligheter att föra de egna
kulturtraditionerna vidare f. n. i många fall är begränsade. I en framåtsyftande
invandrar- och minoritetspolitik måste enligt departementschefen åtgärder
för att ge dessa grupper möjligheter att bevara och utveckla det egna
kulturarvet utgöra en betydelsefull del.

Invandrarutredningens redovisning av invandrarnas och de
språkliga minoriteternas kulturella situation visar,
som departementschefen anför, att det på flera områden finns stora brister.
Utskottet delar hans uppfattning att det är nödvändigt att förstärka samhällets
insatser för att komma till rätta med detta förhållande. Insatser inom
ramen för redan existerande bidragsformer och kulturinstitutioner bör därvid
i enlighet med vad som förordas i propositionen 1975:20 i första hand komma

KrU 1975:12

35

i fråga. Väljer man denna väg är det av vikt att noga följa utvecklingen
och se till att de allmänna samhälleliga stödåtgärderna inom olika områden
av kulturlivet verkligen åstadkommer en reell förbättring av minoriteternas
kulturella situation.

Invandrarutredningen har formulerat fyra särskilda delmål avsedda att
inom kulturpolitikens ram precisera de insatser som behövs för invandrare
och språkliga minoriteter, nämligen 1) ökade möjligheter till delaktighet
i det allmänna svenska kulturutbudet, 2) ökade möjligheter till kontakt
med ursprungslandet, 3) ökade möjligheter till kulturell egenverksamhet,

4) ökade möjligheter till kulturell växelverkan mellan minoriteterna och
majoritetsbefolkningen. Departementschefen konstaterar att utredningens
förslag ryms inom de allmänna målen för kulturpolitiken och att det därför
inte finns skäl att godkänna dem som särskilda delmål.

I motionen 1975:1957 (yrkande 1) hemställs att riksdagen godkänner de
delmål invandrarutredningen uppställt för en kulturpolitik förspråkliga minoriteter.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att dessa mål ryms inom
de mål för kulturpolitiken som statsmakterna antog år 1974. Även om de
inte formellt godkänns såsom särskilda delmål förden statliga kulturpolitiken
för språkliga minoriteter utgör målformuleringarna självfallet en värdefull
precisering av de allmänna målen för kulturpolitiken inom en viktig sektor.
Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för att man i möjligaste
mån undviker att fastställa kulturpolitiska delmål för olika grupper i samhället.
Från denna utgångspunkt avstyrker utskottet yrkande 1 i motionen
1975:1957.

Behovet av stöd till den samiska kulturen understryks i motionen
1975:1886. Motionärerna menar att samerna har svårt att göra sig gällande
bland alla dem som söker statliga bidrag till kulturell verksamhet. Angelägenheten
av bidrag för filmändamål, för konferenser och resor samt för
bokutgivning betonas särskilt. I hemställan begärs ett uttalande av riksdagen
om behovet av stöd till den samiska folkminoritetens kultur.

Med anledning av motionen 1975:1886 får utskottet först erinra om att
sameutredningen, som tillkallades år 1970, bl. a. har till uppgift att ge underlag
för en samlad bedömning av vilka kompletterande åtgärder som kan
och bör vidtas från samhällets sida till stöd för samernas språk och kultur.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1975.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förstärkta insatser för att
främja den samiska kulturen är angelägna. Många insatser kan med fördel
göras på nordisk basis. Det nordiska sameinstitutet i Kautokeino, som inrättades
år 1973, utgör ett exempel härpå. Utskottet hälsar också med tillfredsställelse
den i propositionen nämnda försöksverksamheten med ett stöd
för utgivning i Norden av nordisk litteratur i översättning till andra nordiska
språk. I fråga om mindre språkområden, varmed avses t. ex. färöiska och
samiska, skall stöd ges även åt facklitteratur och barnböcker. Vidare bör

KrU 1975:12

36

nämnas att den i propositionen aktualiserade frågan om tillfälle för författare
i Sverige som skriver på minoritetsspråk att utveckla sitt författarskap, bl. a.
genom bättre möjligheter till studier och resor, har nära beröringspunkt
med vad i motionen 1975:1886 anförts om ”konferenser och resor”.

Genom sameutredningens betänkande bör man inom en snar framtid
ha underlag för en samlad bedömning av behovet av insatser till stöd för
samemas språk och kultur.

I avvaktan på de beslut som utredningens förslag kan komma att föranleda
bör riksdagen med anledning av motionen 1975:1886 framhålla angelägenheten
av att den samiska folkminoritetens kultur stöds inom ramen för
de statliga kulturpolitiska insatserna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1957, yrkande 1, om särskilda
delmål för kulturpolitiken för invandrare och språkliga
minoriteter,

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1886 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om stöd
till den samiska folkminoritetens kultur.

10. Barn och kultur

Propositionen. I propositionen redogörs för olika insatser som syftar till
att stimulera kulturverksamheten bland barn och ungdom (avsnitt 11.6,
s. 239-243). Vad i propositionen anförts under avsnittet i fråga har inte föranlett
någon hemställan till riksdagen.

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1975:523
och 1975:792.

Utskottet. I propositionen betonas förskolans och skolans ansvar när det
gäller att tillgodose barnens kulturbehov. Vidare framhålls att en rad av
de förslag som läggs fram i propositionen avser nya insatser för kulturverksamhet
med barn.

Departementschefen erinrar om att han i föregående års kulturproposition
framhöll att barnkulturfrågorna måste få prioritet i planeringsarbetet för den
fortsatta utvecklingen av de kulturpolitiska insatserna. En särskild grupp
för dessa frågor har tillsatts inom utbildningsdepartementet. Gruppen skall
bl. a. medverka i beredningen av olika frågor där barnens situation bör särskilt
uppmärksammas och även göra en bedömning av behovet av insatser på
områden som de olika kulturutredningarna inte behandlat. Gruppens arbete
skall vara avslutat i och med utgången av budgetåret 1975/76, då gruppen
även skall ha avlämnat förslag till hur den mer permanenta bevakningen
och utvecklingen av barnkulturfrågorna bör ske inom ramen för statens
kulturråd.

KrU 1975:12

37

I motionerna 1975:523 och 1975:792, som båda väcktes under den allmänna
motionstiden, läggs fram förslag som syftar till att stärka de kulturella
inslagen i skolans verksamhet.

Vikten av att på grundval av 1974 års riksdags ställningstagande i de
kulturpolitiska frågorna nu gå vidare och ge de kulturella aspekterna bättre
utrymme i skolorna och samordna dem med skolans övriga verksamhet
betonas i den förstnämnda motionen. Motionärerna föreslår dels att skolöverstyrelsen
och statens kulturråd ges i uppdrag att utarbeta ett aktionsprogram
för vidgade kulturaktiviteter i skolan, dels att det uppdras åt överstyrelsen
att i läroplanen precisera skolans kulturella målsättning.

I motionen 1975:792 hävdas att en kraftig betoning av skolans viktiga
roll som kulturfaktor saknas i den hittillsvarande kulturpolitiken. En insikt
om den obligatoriska skolans stora betydelse för ett vidgat deltagande i
kulturlivet ställer, framhålls det, krav på statliga initiativ och insatser. Detta
förutsätter en ingående prövning av vilka resultat man vill uppnå och vilka
medel härför som erfordras. Skolans kulturella ansvar och olika i motionen
påtalade problem i anslutning härtill bör enligt motionärerna bli föremål
för en skyndsam utredning med parlamentariskt inslag.

I sitt betänkande med anledning av 1974 års kulturproposition (KrU
1974:15) anförde utskottet att man hade goda skäl att räkna med att barnoch
ungdomskulturfrågorna fortlöpande skulle ägnas intensiv uppmärksamhet
av vederbörande myndigheter och organisationer m. fl. Med anledning
av de nu aktuella motionerna som särskilt knyter an till skolans viktiga
roll och stora ansvar i arbetet med att förverkliga de kulturpolitiska målen
får utskottet anföra följande.

Som en följd av riksdagens beslut förra våren angående den statliga kulturpolitiken
erinrade Kungl. Maj:t genom beslut i september 1974 dels statens
kulturråd om att rådet förväntades komma att ägna stor uppmärksamhet
åt barnkulturfrågorna, dels skolöverstyrelsen om att ökad uppmärksamhet
borde ägnas preciseringen av skolans kulturpolitiska uppgifter inom ramen
för skolöverstyrelsens fortlöpande arbete med analys och värdering av skolans
verksamhet och resultat.

Av propositionen framgår att skolan bl. a. med bidrag från skolöverstyrelsen
bedriver visst utvecklingsarbete för att pröva hur olika kulturella
uttrycksformer och elevernas eget skapande skall kunna ges en starkare
ställning i undervisningen. Ett arbete av detta slag har inletts då det gäller
litteraturläsning och elevernas litteraturintresse. Utskottet har inhämtat att
skolöverstyrelsen tillsatt arbetsgrupper med uppgift att inventera problem
och föreslå åtgärder avseende undervisningen i praktisk-estetiska ämnen.
Vidare kommer enligt vad utskottet erfarit en konferens att anordnas i
juni 1975 om forsknings- och utvecklingsarbete rörande undervisning inom
den praktisk-estetiska sektorn.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att frågor som rör elevernas aktiva
deltagande i kulturlivet uppmärksammas i skolöverstyrelsens arbete med

KrU 1975:12

38

uppföljning och utveckling av läroplanen. Väsentligt är självfallet att det
pedagogiska utvecklingsarbete som planeras och den behovsanalys som utbildningsdepartementets
barnkulturgrupp arbetar med snabbt kan omsättas
i konkreta åtgärder som reellt ökar barns och ungdomars kulturella aktivitet
såväl inom skolans ram som i andra sammanhang.

Något formellt uppdrag till skolöverstyrelsen att precisera skolans kulturella
målsättning finnér utskottet inte erforderligt i nuvarande läge och
utskottet avstyrker därför motionen 1975:523, yrkande 2. Utskottet finner
det inte heller påkallat med ett uppdrag till statens kulturråd och skolöverstyrelsen
att utarbeta det i samma motion (yrkande 1) angivna aktionsprogrammet.

Med hänvisning till vad utskottet anfört avstyrker utskottet vidare motionen
1975:792 om en parlamentarisk utredning.

Utskottet hemställer

att riksdagen

a. avslår motionen 1975:523 om kulturaktiviteter i skolan och
skolans kulturella målsättning,

b. ayslår motionen 1975:792 om utredning angående åtgärder för
att väcka intresse för kultur hos barn och ungdom i den obligatoriska
skolan.

11. Statens kulturråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen
(avsnitt 13.1, s. 252-255) och hemställer

att riksdagen till Stålens kulturråd för budgetåret 1975/76 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 5 180 000 kr.

12. Bidrag till folkbibliotek

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 13.2, s. 255-260)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1975/76
under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 536 000 kr.

Motioner. I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna
1975:1926, yrkande 4, 1975:1927, yrkande 5, 1975:1931 och 1975:1957, yrkande
2.

Utskottet. Förslaget i propositionen innebär en höjning av anslaget med
inemot 12 milj. kr. Något mer än hälften av detta belopp utgörs av övergångsersättningartill
kommuner med förutvarande stifts-och landsbibliotek.
Av återstoden belöper mer än hälften, nämligen 3 466 000 kr., på den lokala
biblioteksverksamheten. För länsbiblioteken beräknas en ökning med
1 460 000 kr. och för lånecentralerna en ökning med 700 000 kr.

Yrkande 4 i motionen 1975:1926 innebär förslag om en anslagshöjning
med 1 800 000 kr. Hela detta belopp hänför sig till anslagsposten till lokal

KrU 1975:12

39

biblioteksverksamhet och är avsett att ge ökat utrymme dels för anskaffning
av bokbussar, dels för bidrag till allmän upprustning. Även i motionen
1975:1927 föreslås en ökning av den beräknade medelsanvisningen till anskaffning
av bokbussar. Det belopp som föreslås är 800 000 kr. (yrkande

5).

Enligt utskottets mening har mycket goda skäl anförts för en höjning
av anslaget. För tillgodoseende av de i nyssnämnda motioner avsedda ändamålen
bör medelsanvisningen under anslaget därför ökas med 1 500000
kr.

Inom ramen för anslaget till folkbiblioteken har i propositionen beräknats
vissa belopp till anskaffande av litteratur på invandrarspråk nämligen för
de lokala biblioteken 700 000 kr., för länsbiblioteken 600 000 kr. och för
lånecentralerna 400 000 kr., totalt alltså 1 700 000 kr. 1 motionen 1975:1931
har föreslagits en annan fördelning av den totala summan. Motionären anser
att för den lokala biblioteksverksamheten bör avses 300 000 kr., för
länsbiblioteken 800 000 kr. och för lånecentralerna 600 000 kr.

Utskottet anser sig inte ha underlag att föreslå någon annan fördelning
av anslagsmedlen inom den totala ramen än vad propositionen förordar.
Fördelningen bör givetvis vara sådan att för invandrarnas litteraturförsörjning
bästa resultat uppnås. Utskottet förutsätter att fördelningen inom anslaget
blir föremål för ytterligare överväganden inför budgetåret 1976/77.
Med hänsyn till det nu sagda avstyrker utskottet motionen 1975:1931.

Det i motionen 1975:1957 framställda yrkandet 2 innebär att riksdagen
bör göra ett uttalande om att upprustningen av bibliotekens bestånd av
litteratur på minoritetsspråk skall fullföljas under flera budgetår. Utskottet
vill framhålla att den medelsanvisning som föreslås i propositionen inte
angetts vara av engångsnatur. Utskottet räknar med att behovet och storleken
av fortsatta insatser för upprustning av biblioteken på ifrågavarande
område kommer att prövas i vanlig ordning i regeringens budgetarbete.
Något uttalande därutöver anser utskottet inte erforderligt och utskottet
avstyrker därför motionen 1975:1957, yrkande 2.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:20 samt
motionerna 1975:1926, yrkande 4, och 1975:1927, yrkande 5,
till Bidrag till folkbibliotek förbudgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 19 036 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1931 om fördelning av anslagsmedel
till inköp av litteratur på invandrarspråk,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1957, yrkande 2, om den
fortsatta upprustningen av bibliotekens bestånd av litteratur
på minoritetsspråk.

KrU 1975:12

40

13. Filmstöd

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 13.3, s. 261-262)
föreslagit riksdagen att till Filmstöd för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 5 480 000 kr.

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna
1975:1924, yrkande 4 och 6, 1975:1925, yrkande 6, 1975:1926, yrkande 6,
1975:1927, yrkande 9, och 1975:1928, yrkande 9.

Utskottet. Under anslaget Filmstöd föreslås ett bidrag av 4,5 milj. kr.
till Svenska filminstitutet för att institutet skall kunna fullgöra sina åtaganden
enligt det avtal som ingåtts med Sveriges Radio. Vidare beräknas
bidrag för import av barnfilm och för vissa övriga uppgifter på barnfilmområdet.
Slutligen föreslås ett bidrag utgå till Svenska filminstitutet motsvarande
kostnaderna för professuren i filmforskning vid universitetet i
Stockholm, vilka f. n. bestrids av Filminstitutet.

I motionerna 1975:1924, yrkande 4, och 1975:1926, yrkande 6, föreslås
att under förevarande anslag 250 000 kr. anvisas för restaurering av äldre
film.

Filminstitutet bedriver inom ramen för sin ordinarie verksamhet restaurering
av äldre film. Det rör sig genomgående om filmer inspelade före
1950-talets mitt på material av nitratcellulosa, vilket förstörs ganska snabbt.
I motionerna upplyses om att Filminstitutet i sin senaste verksamhetsberättelse
framhållit att det fortfarande finns ca 400 filmer att restaurera. Med
nuvarande omfattning av arbetet kommer detta att ta ca 10 år. Då det
finns betydande risker för att åtskilliga filmer kommer att förstöras under
den tiden behöver denna verksamhet enligt motionärernas uppfattning tillföras
ökade resurser.

Som framgår av propositionen och även angivits i motionerna 1975:1924
och 1975:1926 har Filminstitutet vid två tillfällen tilldelats särskilda bidrag
för restaurering av äldre film. Av lotterimedlen har nämligen i februari
1973 utgått 500 000 kr. för ändamålet och i januari 1974 samma belopp.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att bidrag
lämnas för restaurering av äldre svensk film. Man kan också utgå från att
ett bidragsbehov kommer att kvarstå för en avsevärd tid framåt. Ett fortsatt
statligt stöd synes nödvändigt för att den nuvarande takten i restaureringsarbetet
skall kunna hållas och arbetet genomföras med önskvärd snabbhet.
Utskottet har erfarit att de särskilda lotterimedlen kommer att fördelas
genom beslut inom kort och anser sig kunna utgå från att ytterligare medel
då ställs till förfogande för nu avsett ändamål. En bidragsgivning även via
anslaget till filmstöd anser utskottet därför inte nu erforderlig. Utskottet
avstyrker yrkande 4 i motionen 1975:1924 och yrkande 6 i motionen
1975:1926.

KrU 1975:12

41

Med hänvisning till utskottets ställningstaganden under punkten 8. Film
tillstyrker utskottet propositionens förslag om ett bidrag av 4,5 milj. kr.
för att Filminstitutet skall kunna fullgöra sina åtaganden enligt det avtal
som ingåtts med Sveriges Radio. Härav följer att utskottet avstyrker motionerna
1975:1925, yrkande 6, och 1975:1928, yrkandena 8, såvitt nu är
i fråga, och 9. Samtliga dessa yrkanden går ut på att nämnda belopp om

4,5 milj. kr. i stället skall anvisas till H-fonden. Det bidrag som utgår till
H-fonden och som innevarande budgetår uppgår till 3 380 000 kr. bör såsom
föreslås i propositionen falla bort.

Utskottet har i det föregående (punkten 8) avstyrkt förslaget i motionen
1975:1924 om inrättande av ett filmråd. Yrkande 6 i samma motion om
ett bidragsbelopp om 4,5 milj. kr. till ett filmråd avstyrks följaktligen.

Utskottet anser sig inte böra tillstyrka yrkande 9 i motionen 1975:1927
om anvisande av 3 milj. kr. till produktion av svensk långfilm.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan huruvida medel till restaurering
av äldre film skall beräknas under anslaget Filmstöd
avslår motionerna 1975:1924, yrkande 4, och 1975:1926, yrkande
6,

2. att riksdagen beträffande frågan huruvida bidrag till den s. k.
H-fonden skall beräknas under anslaget Filmstöd bifaller propositionen
1975:20 och avslår motionerna 1975:1925, yrkande

6, och 1975:1928, yrkandena 8, såvitt nu är i fråga, och 9,

3. att riksdagen beträffande frågan huruvida medel under anslaget
Filmstöd skall beräknas till det i motionen 1975:1924 föreslagna
filmrådet för saminspelning av film med Sveriges Radio avslår
motionen 1975:1924, yrkande 6,

4. att riksdagen beträffande frågan huruvida ett särskilt bidrag
till produktion av svensk långfilm skall beräknas under anslaget
Filmstöd avslår motionen 1975:1927, yrkande 9,

5. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med bifall till propositionen
1975:20 samt med avslag på motionerna 1975:1924,
yrkande 4, 1975:1926, yrkande 6, och 1975:1927, yrkande 9,
till Filmstöd för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett anslag av 5 480 000 kr.

14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 13.4, s. 263-269)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
13 942 000 kr.

KrU 1975:12

42

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna
1975:1328, 1975:1902, 1975:1924, yrkande 2 och 3, 1975:1925, yrkande 8,
1975:1926, yrkande 7 och 9, samt 1975:1927, yrkande 11.

Utskottet. Ur detta reservationsanslag, det s. k. kulturmedelsanslaget, ställer
regeringen medel till förfogande åt olika organ för fördelning till vissa
ändamål. Vidare utgår bidrag till organisationer och institutioner samt bidrag
genom beslut av regeringen efter ansökan i varje särskilt fall.

Departementschefen finner det angeläget att vinna en klarare överblick
över de statliga insatserna på kulturområdets olika sektorer än vad som
hittills varit fallet, när ett mycket stort antal olika ändamål varit sammanförda
under kulturmedelsanslaget. I propositionen föreslås som ett första
steg i en uppdelning av kulturmedelsanslaget att vissa ändamål förs över
till ett nytt, till statens kulturråds förfogande ställt anslag. Det nya anslaget
föreslås få benämningen Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds
ansvarsområde. Utskottet har ingen erinran mot anslagsuppdelningen.

Enligt propositionen bör de statliga åtgärderna för f i 1 m v i s n i n g inriktas
på att stödja och underlätta olika försök att skapa alternativ till den
kommersiellt uppbyggda filmvisningen på biograferna. Under avsnittet
Filmvisning (11.4.4) framhåller departementschefen att en viktig förutsättning
för att man skall lyckas med försöken att skapa nya visningsmöjligheter
är att det finns ett lokalt engagemang i verksamheten och han pekar därvid
på betydelsen av insatser från kommunernas och organisationernas sida.
Enligt departementschefens mening behövs emellertid mer än ett lokalt
engagemang och ett lokalt ansvar för att en alternativ filmvisningsverksamhet
skall bli framgångsrik. Centrala insatser behövs exempelvis för dokumentation
av filmutbudet,samordning och organisation av filmbokningen
samt utformningen av projekt och kampanjer.

Folkets husföreningarnas riksorganisation bedriver under benämningen
Bio Kontrast försöksverksamhet med spridning av kvalitetsfilm. För innevarande
budgetår utgår från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål
200 000 kr. för detta ändamål. 1 propositionen föreslås att bidraget
höjs med 350 000 kr. till 550 000 kr. för nästa budgetår och att därutöver
sammanlagt 750 000 kr. skall disponeras för en förstärkning av resurserna
för olika centrala åtgärder på filmområdet. Avsikten med propositionens
förslag är att totalt 1,3 milj. kr. skall beräknas för nu ifrågavarande ändamål.

I motionen 1975:1924, yrkande 2, hemställs om avslag på propositionens
förslag om anvisande av 1,3 milj. kr. till spridning av kvalitetsfilm. I stället
föreslås anvisande av samma belopp under ett nytt reservationsanslag med
anslagsrubriken Filmrådet. Utskottet avstyrker detta förslag.

I motionerna 1975:1924 och 1975:1927 görs invändningar mot den utformning
av det statliga stödet till filmvisning som föreslås i propositionen.
Motionärerna förordar i stället ett system med visningsgaranti, som närmare
beskrivits i en reservation till filmutredningens betänkande Samhället och

KrU 1975:12

43

filmen, del I. För detta ändamål föreslås i den sistnämnda motionen anvisande
av 1,5 milj. kr. (yrkande 11). Avsikten synes vara att detta belopp
skall ersätta den medelsanvisning om 1,3 milj. kr. till spridning av kvalitetsfilm
som föreslagits i propositionen.

Utskottet noterar att departementschefen inte för något resonemang i
propositionen om ett visningsgarantisystem. Ett dylikt system kan emellertid
komma upp till bedömning i samband med den fortsatta beredning av frågan
om fraktstöd som aviseras i propositionen. Utskottet är inte berett tillstyrka
att riksdagen fattar beslut om ett visningsgarantisystem och avstyrker därför
yrkande 3 i motionen 1975:1924 och yrkande 11 i motionen 1975:1927.

Den höjning av bidraget som i propositionen föreslås till Folkets husföreningarnas
riksorganisation för spridning av kvalitetsfilm för nästa budgetår,
medför enligt motionen 1975:1925 ett alltför ensidigt stödjande av en enda
organisation. Bidraget för Bio Kontrast-verksamheten bör enligt yrkande
8 i motionen beräknas till 275 000 kr. och resten av det i propositionen
förordade beloppet, dvs. 275 000 kr. tilldelas Filminstitutet för försöksverksamhet
med spridning av kvalitetsfilm.

Utskottet tillstyrker den av departementschefen föreslagna bidragsgivningen
och avstyrker således motionen 1975:1925 i denna del.

I motionen 1975:1926 hemställs i yrkande 7 att riksdagen under ett nytt
reservationsanslag med rubriken Glesbygdsverksamhet inom vissa organisationer
anvisar ett belopp av 250 000 kr. Anslaget är avsett till bidrag till
Bygdegårdarnas riksförbund och Föreningen Våra gårdar. Utskottet anser
att syftet med yrkandet i viss mån blir tillgodosett om riksdagen godtar
vad utskottet nyss förordat om anvisande av medel till filmvisningsverksamhet.
Utskottet avstyrker motionen 1975:1926, yrkande 7.

Under nu förevarande anslag har departementschefen bl. a. angivit att
bidraget till Samfundet för hembygdsvård för upplysningsverksamhet
på kulturminnesvårdens område, vilket innevarande budgetår
uppgår till 50 000 kr., bör höjas med 20 000 kr.

I motionerna 1975:1902 och 1975:1926, yrkande 9, föreslås att bidraget
- i enlighet med samfundets ansökan och i överensstämmelse med vad
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum förordat - höjs med
36 000 kr. mer än vad som föreslås i propositionen.

I likhet med motionärerna finner utskottet det angeläget att Samfundet
för hembygdsvård erhåller det begärda bidraget. Utskottet tillstyrker därför
motionsyrkandena och föreslår att kulturmedelsanslaget för nu ifrågavarande
ändamål höjs med 36 000 kr. utöver propositionens förslag.

Sveriges Konstföreningars riksförbund, som bildades
år 1973, organiserar och samordnar verksamheten inom landets konstföreningar
samt lämnar genom konsultverksamhet föreningarna stöd och vägledning
i deras arbete.

1965 års musei- och utställningssakkunniga har i betänkandet Utställningar
(SOU 1974:43) uttalat att riksförbundets behov av medel för löner

KrU 1975:12

44

och omkostnader kan beräknas till 375 000 kr. I motionen 1975:1328 hemställs
att detta belopp anvisas under ett nytt förslagsanslag för Sveriges Konstföreningars
riksförbunds centrala verksamhet.

Utskottet tillstyrker att 375 000 kr. anvisas för ändamålet. Medlen bör
lämpligen utgå från anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål som
därför bör höjas med detta belopp.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande frågan om under vilket anslag medel
till stöd för filmvisning skall anvisas med bifall till propositionen
1975:20 och med avslag på motionen 1975:1924, yrkande
2, beslutar att denna medelsanvisning skall ske under anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

2. att riksdagen

a. beträffande frågan om en i förhållande till vad som beräknats
i propositionen 1975:20 ökad medelsanvisning till stöd till filmvisning
avslår motionen 1975:1927, yrkande 11, såvitt nu är
i fråga,

b. beträffande ifrågakommande medelsanvisning till stöd till
filmvisning med avslag på motionerna 1975:1924, yrkande 3,
1975:1925, yrkande 8, och 1975:1927, yrkande 11, sistnämnda
yrkande såvitt nu är i fråga, beslutar att medlen i princip skall
fördelas på sätt som beräknats i propositionen 1975:20,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1926, yrkande 7, om anvisande
av ett nytt reservationsanslag med rubriken Glesbygdsverksamhet
inom vissa organisationer,

4. att riksdagen beträffande frågan om beräknande under kulturmedelsanslaget
av medel till bidrag till Sveriges Konstföreningars
riksförbund med bifall till motionen 1975:1328 beslutar
att för detta ändamål skall beräknas ett belopp av 375 000
kr.,

5. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av
propositionen 1975:20 och motionen 1975:1328 samt med bifall
till motionerna 1975:1902 och 1975:1926, yrkande 9, ävensom
med avslag på motionen 1975:1927, yrkande 11, såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 14 353 000 kr.

15. Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 13.5, s. 269-272)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds
ansvarsområde för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 18 660 000 kr.

KrU 1975:12

45

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1975:1306,
1975:1313, 1975:1925, yrkande 1, 2 och 3, 1975:1926, yrkande 3, 1975:1927,
yrkande 2, 1975:1928, yrkande 3 och 12, 1975:1932 och 1975:1933.

Utskottet. Som framgått under närmast föregående punkt är detta anslag
nytt. Ur anslaget föreslås medel utgå till en rad olika ändamål vilka tidigare
alla utom ett hänförts till kulturmedelsanslaget. Det nya ändamålet är försöksverksamhet
med litteraturstöd för vilket beräknas en medelsanvisning
av 4 400 000 kr.

Utskottet har i det föregående under punkten 1 behandlat en rad motionsyrkanden
som gäller litteraturstödet och därvid i princip tagit
ställning både till riktlinjerna för stödet och till formerna för och omfattningen
av den medelsanvisning utskottet anser erforderlig för nästa budgetår.
Utskottet förordar nu att medel beräknas i enlighet härmed. Med detta
har utskottet tagit ställning till de yrkanden angående anslagstillhörighet
och storlek av medelsanvisningen till litteraturstöd som gjorts i motionerna
1975:1925, yrkande 1, 2 och 3, 1975:1926, yrkande 3, 1975:1927, yrkande

2, och 1975:1928, yrkande 3.

Ur kulturmedelsanslaget har för innevarande budgetår anvisats 2 000 000
kr. till Bidrag för experiment och utvecklingsarbete bland
amatörer. Samma belopp föreslås för nästa budgetår anvisat ur nu förevarande
anslag. Denna medelsanvisning anses i motionen 1975:1932 vara
otillräcklig och föreslås höjd med 2 milj. kr. Utskottet får erinra om att
bidrag till ändamålet ställts till förfogande första gången innevarande budgetår
och att någon närmare bedömning av anslagets användning därför
ännu inte kunnat göras. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motionen
1975:1932.

Till bidrag till verksamheten vid centrumbildningar föreslås i
propositionen en ökning med 146 000 kr. till 1 300 000 kr. Detta anses i
motionerna 1975:1928 (yrkande 12) och 1975:1933 vara otillräckligt.

I propositionen har uttalats att formerna för stödet till centrumbildningarna
kommer att tas upp i samband med ställningstagandena i fråga om de statliga
insatserna för kulturarbetarna och arbetsförmedlingen inom kulturområdet.
Med hänsyn härtill anser sig utskottet inte böra föreslå riksdagen att beträffande
anslag till centrumbildningarna gå utöver förslaget i propositionen.
Utskottet avstyrker motionerna 1975:1928, yrkande 12, och 1975:1933.

Dc i motionen 1975:1306 framställda yrkandena innebär dels att Sveriges
orkesterföreningars riksförbund bör få i uppdrag att
fördela statsbidrag till medlemsorkestrarnas verksamhet, dels att förbundet
för nästa budgetår bör erhålla ett anslag om 450 000 kr. Med anledning
härav får utskottet erinra om att förbundet, vilket också nämnts i motionen
under en följd av år erhållit bidrag dels ur kulturmedelsanslaget, dels ur
behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst
m. m. Innevarande budgetår uppgår bidragen till sammanlagt 340 000 kr.,

KrU 1975:12

46

varav ur kulturmedelsanslaget 190 000 kr. Enligt ett uttalande i förra årets
kulturproposition (1974:28, s. 311), vilket inte föranlett någon erinran från
riksdagens sida, bör bidrag av den typ som riksförbundet erhållit ur kulturmedelsanslaget
inte användas till fördelning mellan förbundets lokala
organisationer. Utskottet avstyrker yrkande 1 i motionen 1975:1306. Vad
beträffar yrkande 2 i samma motion anser utskottet inte att vad som anförts
i motionen bör föranleda någon höjning av nu förevarande anslag. Utskottet,
som vill erinra om att i propositionen under detta anslag beräknats en höjning
med 300 000 kr. av de till bidrag för centrala amatörorganisationer avsedda
anslagsmedlen, avstyrker även yrkande 2 i motionen 1975:1306.

I motionen 1975:1313 hemställs att riksdagen ånyo uttalar att en vidgad
geografisk fördelning av den samhällsstödda kulturverksamheten
är ett verksamt medel att åstadkomma reell jämlikhet
i kulturlivet.

Utskottet får erinra om att ett av de av 1974 års riksdag godkända målen
för kulturpolitiken är att främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner
inom kulturområdet.

Något förnyat uttalande om betydelsen av en decentralisering på kulturområdet
anser sig utskottet inte böra förorda - det uppställda målet måste
givetvis ha sin fulla giltighet för de statliga kulturinsatserna och beaktas
vid bidragsgivningen utan någon särskild bekräftelse från riksdagens sida.
Utskottet avstyrker därför motionen 1975:1313.

Utskottet har inte i vidare mån än som framgår av det föregående funnit
anledning till erinran eller uttalande med anledning av vad som förordats
i propositionen i fråga om förevarande anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:20 samt
motionerna 1975:1925, yrkande 1, 2 och 3,1975:1926, yrkande

3, 1975:1927, yrkande 2, och 1975:1928, yrkande 3, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga,

a. till Stöd till utgivning av ny svensk skönlitteratur m. m. för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 4 800 000 kr.,

b. beslutar att till stöd till vissa andra litteraturkategorier skall
under anslaget Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds
ansvarsområde beräknas 3 100 000 kr.,

2. beträffande frågan om ett i förhållande till vad som förordas
i propositionen 1975:20 ökat bidrag till experiment och utvecklingsarbete
bland amatörer att riksdagen avslår motionen
1975:1932,

3. beträffande frågan om ett i förhållande till vad som förordas

i propositionen 1975:20 ökat bidrag till centrumbildningarna
att riksdagen avslår motionerna 1975:1928, yrkande 12, och
1975:1933,

KrU 1975:12

47

4. att riksdagen

a. avslår motionen 1975:1306, yrkande 1, om uppdrag till Sveriges
orkesterföreningars riksförbund att fördela statsbidrag,

b. beträffande frågan om anvisande under anslaget av medel
till Sveriges orkesterföreningars riksförbund avslår motionen
1975:1306, yrkande 2,

5. beträffande anslagsbeloppet att riksdagen med anledning av
propositionen 1975:20 och motionerna 1975:1925, yrkande 1,

2 och 3,1975:1926, yrkande 3, 1975:1927, yrkande 2,1975:1928,
yrkande 3, samt med avslag på motionerna 1975:1928, yrkande

12, 1975:1932, 1975:1933 och 1975:1306, yrkande 2, till Bidrag
till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 17 360 000 kr.,

6. att riksdagen avslår motionen 1975:131'3 om den geografiska
fördelningen av den samhällsstödda kulturverksamheten.

16. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 11.7 och 11.8,
s. 243-250, samt avsnitt 12, punkterna 5, 6 och 7 i hemställan, s. 251)
föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer för en omorganisation av
riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt medelhavsmuseet
den 1 juli 1975 som departementschefen förordat, att bemyndiga regeringen
att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som behövs
för att omorganisationen skall kunna genomföras samt att bemyndiga regeringen
att godkänna de mellan staten och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien
träffade avtalen angående frågor vid skiljandet av akademin
från huvudmannaskapet för riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum. I fråga om anslagsberäkning för budgetåret 1975/76 har
regeringen (avsnitt 13.6, s. 272-276) föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 11 184 000 kr.

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1975:1923
och 1975:1934.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts och föreslagits
i omorganisationsfrågan. Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen godkänner
de för omorganisationen förordade riktlinjerna och bemyndigar regeringen
dels att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i övrigt som föranleds
av omorganisationen, dels att godkänna de mellan staten och vitterhetsakademien
träffade avtalen. Inte heller i fråga om medelsberäkningen under
anslaget Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader har utskottet någon

KrU 1975:12

48

erinran. Den föreslagna medelsanvisningen tillstyrks alltså.

Av texten i propositionen synes framgå att avsikten är att myntkabinettet,
som för närvarande är en avdelning inom riksantikvarieämbetet men som

i den nya organisationen kommer att få en självständig ställning, i samband
därmed kommer att fl namnet mynthistoriska museet. Häremot har invändningar
rests i motionerna 1975:1923 och 1975:1934. I den förstnämnda
motionen yrkas att riksdagen skall besluta att myntkabinettet skall behålla
sitt nuvarande nationellt och internationellt kända namn. Därmed'torde
avses det namn som i praktiken används nämligen kungl, myntkabinettet.

I den senare motionen yrkas att kungl, myntkabinettet skall få behålla sitt
ursprungliga välkända namn.

Utskottet finnér det värdefullt både ur kulturell och ur rent praktisk synpunkt
att kontinuiteten bibehålls i institutionsnamnet. Detta kan tillgodoses
både om institutionen benämns kungl.myntkabinettet och om den får det
längre namn som institutionens personal, enligt vad utskottet har sig bekant,
uttalat sig för nämligen ”kungl, myntkabinettet, statens museum för mynt-,
medalj- och penninghistoria”. Vad utskottet nu med anledning av motionerna
1975:1923 och 1975:1934 anfört i namnfrågan bör riksdagen som
sin mening ge till känna för regeringen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för en omorganisation
av riksantikvarieämbetet och statens historiska museum samt
medelhavsmuseet den 1 juli 1975 som förordats i propositionen
1975:20,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder
och åtgärder i övrigt som behövs för att omorganisationen
skall kunna genomföras,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna de mellan
staten och Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien träffade
avtalen angående frågor vid skiljandet av akademin från
huvudmannaskapet för riksantikvarieämbetet och statens historiska
museum,

4. att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 11 184 000 kr..

5. att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1923 och
1975:1934 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående myntkabinettets namn.

17. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt
värdefulla byggnader

Propositionen. Regeringen har i propositionen (avsnitt 13.7, s. 277-278)
föreslagit riksdagen att till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

KrU 1975:12

49

fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 160 000
kr.

0

Motioner. Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1975:1925,
yrkande 9, och 1975:1926, yrkande 8.

Utskottet. I propositionen föreslås en anslagshöjning med 160 000 kr. till

2 160 000 kr. Ytterligare höjningar av anslaget med 400 000 kr. respektive

1 milj. kr. yrkas i motionerna 1975:1925, yrkande 9, och 1975:1926, yrkande

8.

Utskottet anser det angeläget att riksantikvarieämbetets resurser i fråga
om vård och underhåll av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla
byggnader förstärks mer än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet
tillstyrker med anledning av motionerna att anslaget höjs med 400 000 kr.
utöver propositionsförslaget. Utskottet föreslår alltså ett anslagsbelopp av

2 560 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:20 och motionen
1975:1926, yrkande 8, samt med bifall till motionen
1975:1925, yrkande 9, till Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll
av fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla byggnader
för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 2 560 000 kr.

18. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen (avsnitt 13.8, s.
279-280) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 5 002 000 kr.

19. Statens historiska museer: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag i propositionen (avsnitt 13.9, s. 280-283) och hemställer

att riksdagen till Statens historiska museer: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 8 485 000 kr.

20. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska institutionen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i propositionen (avsnitt 13.10,
s. 283-286) och hemställer

4 Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 12

KrU 1975:12

50

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer:
Tekniska institutionen för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 6 maj 1975

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herrar Sundman (c), Leander
(s), fru Frankel (fp), herrar Green (s). Eriksson i Ulfsbyn (c), fru Mogård
(m), herrar Sörenson (s), Norrby (c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c),

fru Diesen (m) och fru Jordan (s).

Reservationer

vid punkten 1 (Statligt litteraturstöd)

1. av herr Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s),
herr Green (s), herr Sörenson (s), fru Ryding (vpk) och fru Jordan (s) som
anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Enligt de bedömningar som regeringen lagt till grund för sina förslag
till statligt litteraturstöd är det en central kulturpolitisk uppgift att främja
en mångsidig bokutgivning som ger ett stort utrymme åt kvalitetslitteraturen.
Boken har en nyckelfunktion i samhällsdebatt och kulturell utveckling.
En bokutgivning med bredd och kvalitet måste kunna komma till
stånd oberoende av konjunkturbetingade omständigheter.

Förlagsverksamheten bedrivs för närvarande huvudsakligen på kommersiella
villkor. Den naturliga förutsättningen i bokbranschen är att den lönsamma
utgivningen finansierar utgivningen av oprövad och svårsåld litteratur.
Därför måste, enligt propositionen, de statliga insatserna inriktas
på sådana behov som det från kulturpolitiska synpunkter är särskilt angeläget
att tillgodose och dimensioneras med utgångspunkt i branschens förutsättningar.

Utskottet delar den allmänna syn på det statliga litteraturstödet som kommer
till uttryck i propositionen och konstaterar att de konkreta förslag som
regeringen lagt fram väsentligen uppfyller de krav som det från principiella
utgångspunkter finns anledning att ställa.

Om litteraturstödet skall koncentreras till utgivning som det finns särskilda
skäl att främja är det naturligt att tillämpa någon form av urvalsförfarande.
Litteraturutredningen förordade ett sådant förfarande förde flesta

KrU 1975:12

51

av de utgivningskategorier till vilka stöd föreslogs - klassiker, skönlitteratur
i översättning, internationella standardverk samt barn- och ungdomslitteratur.
I propositionen föreslås en selektiv stödform också för den nya svenska
skönlitteraturen. Även det förslag till stöd åt skönlitteraturen som författarförbundet
utformat och som förs fram i motion 1975:1928 är till karaktären
selektivt men till sin utformning så omfattande att det kommer att gälla
huvudparten av ny svensk skönlitteratur. I motionerna 1975:1925,1975:1926
och 1975:1927 förordas däremot generellt verkande system.

Hur utgivningen av ny svensk skönlitteratur skall stödjas
är för yttrandefriheten en ytterst central fråga. I skönlitterär form framförs
många gånger samhällskritik som väcker debatt. Experiment med den litterära
formen kan upplevas som främmande eller rentav frånstötande. Det
är väsentligt att beslut om den litterära utgivningen kan fattas utan att
ovidkommande hänsyn, vare sig det gäller innehåll eller form, hindrar ett
seriöst konstnärligt skapande.

Vid främjandet av konstnärlig produktion är det helt nödvändigt att i
en rad olika situationer använda urvalsförfarande. Detta gäller såväl i kommersiell
verksamhet som vid den samhälleliga bidragsgivningen.

Den arbetsprocess som föregår utgivningen av en bok inleds med att
förlagen avgör vilka författare som skall få sina böcker publicerade. Ofta
är det ett fätal personer som deltar i utgivningsbesluten. Även den generella
stödform som litteraturutredningen föreslagit bygger ytterst på urval. För
att en bok skall fl stöd fordras att ett visst antal exemplar av boken inköpts
av ett visst antal bibliotek. I regel fattas inköpsbesluten av enskilda bibliotekarier.

Som påpekas i propositionen tillämpas urvalsförfarande nästan genomgående
vid fördelningen av de statliga bidragen till kulturverksamheten,
och detta har kunnat ske på ett sådant sätt att urvalsbesluten blivit allmänt
respekterade.

Enligt utskottets mening bör det vara möjligt att tillämpa ett urvalsförfarande
också när det gäller att stödja utgivningen av svensk skönlitteratur.

I detta urvalsförfarande är det angeläget att garantera insyn och anlita personer
med erfarenhet och sakkunskap. Utskottet förordar i enlighet med
propositionen och motion 1975:1928 ett selektivt system också förden svenska
skönlitteraturen.

I motionerna 1975:1925, 1975:1926 och 1975:1927 föreslås ett betydligt
mer omfattande stöd till utgivningen av svensk skönlitteratur än vad som
förordas i propositionen. Någon allsidig bedömning av utvecklingen inom
branschen har inte gjorts efter litteraturutredningens undersökningar. Det
kan konstateras att bokutgivningen, mätt i antalet titlar, ökat efter 1972,
det senaste år från vilket litteraturutredningen redovisat uppgifter. Av många
tecken att döma har lönsamheten inom branschen förbättrats efter 1972.

I en av motionerna motiveras förslaget till uppräkning av utgivningsstödet
bl. a. med antaganden om att en förändring skett av sammansättningen

KrU 1975:12

52

i utgivningen till förmån för populärlitteraturen och med förmodanden om
kommande svårigheter till följd av prisstegringar. Enligt utskottets mening
är det nödvändigt att sådana utvecklingstendenser blir ordentligt belagda innan
ställning tas för ett mera omfattande utgivningsstöd. Det bör ankomma
på statens kulturråd att fortlöpande följa utvecklingen inom bokbranschen
och lägga fram förslag till utveckling och förbättring av stödformerna. Effekterna
av ett utgivningsstöd är svåra att beräkna beroende på att de avser
en sektor som är kommersiellt beroende och på att erfarenheter hittills saknas
av samhällsstöd till bokutgivning. Den verksamhet som nu sätts i gång måste
därför betraktas som en försöksverksamhet. Det är angeläget att statens
kulturråd inom mycket snar framtid redovisar vilka erfarenheter som vunnits
och lägger fram förslag om sådana förändringar som kan anses motiverade.

Enligt utskottets mening är det angeläget att snarast fl pröva möjligheterna
att utforma utgivningsstödet på ett sådant sätt att priserna kan hållas nere.
Utskottet vill därför förorda att stödet till ny svensk skönlitteratur utformas
i huvudsaklig överensstämmelse med författarförbundets förslag, framfört
i motionen 1975:1928, vilket är utformat som ett stöd med motprestation
i form av lågt pris. Förslaget kan utan svårigheter anknytas till propositionen.
Utskottets förslag innebär således att utgivningen av ny svensk skönlitteratur
ges stöd efter följande riktlinjer.

1. Utgivningsstöd bör utgå per titel och ges endast under förutsättning
att förlaget håller en lågprislinje. Fullt stöd bör utgå endast för bok som
åsatts ett visst förlagsnettopris. Skulle denna prisnivå överskridas bör en
nedtrappning av stödet ske. Överskrids ett övre pristak uteblir stödet.

Förlagsnettopriset som villkor för statsbidrag bör fastställas av statens
kulturråd efter överläggningar med berörda intressenter. Därvid bör den
prisnivå vara vägledande som författarförbundet angett. Avtrappningen av
stödet bör ske relativt snabbt. Olika beräkningsgrunder för prissättningen
för pocket och normalutgåva bör övervägas.

2. Förutsättning för stöd är att den enskilda boken uppnår en viss minimiupplaga.
Minimiupplagans storlek bör fastställas av statens kulturråd.

3. Utgivningsstödet bör beräknas enligt den av litteraturutredningen föreslagna
arkersättningsprincipen. Arkersättningens storlek bör fastställas av
statens kulturråd.

4. Stödet bör utformas som ett selektivt efterhandsstöd inom ramen av
400 titlar. Uppdraget att fördela stödet bör ges åt statens kulturråd som
i urvalsarbetet bör beakta vad som anförs i propositionen bl. a. om nödvändigheten
att anlita personer med sakkunskap och överblick.

Vid prövningen av ansökan om stöd bör det tillvägagångssätt som författarförbundet
föreslagit i huvudsak kunna tillämpas. Enligt utskottets mening
är det dock inte nödvändigt att bygga in en överklagningsmöjlighet
i stödordningen på det sätt författarförbundet föreslagit genom att tillskapa
en särskild, fristående instans för behandling av klagomål över beslut om
stöd. I stället bör förnyad prövning kunna ske vid kommande prövnings -

KrU 1975:12

53

tillfälle. Detta blir möjligt om utgivningsstödet fördelas vid fyra olika tillfällen
under året, vilket författarförbundet föreslagit.

Det stöd till ny svensk skönlitteratur som utskottet förordat omfattar
betydligt fler titlar än vad som föreslagits i propositionen. Kostnaden för
stödet kan beräknas till 3,3 milj. kronor vilket är 2,8 milj. kronor mer än
enligt propositionen. Genom de krav på motprestation som ställs enligt
utskottets förslag - förlagen måste följa en lågprislinje för att komma i
åtnjutande av stöd - skapas emellertid garantier för att den ökade statliga
insatsen i första hand kommer litteraturen och bokläsarna, inte förlagsbranschen
till godo vilket talar för en större statlig insats. Samtidigt skapas
genom urvalsförfarandet en möjlighet att stödja debutverk och böcker av
författare som ännu inte hunnit slå igenom hos en bredare publik. Dessutom
medför denna ordning att skräplitteraturen undandras stöd.

Stödet till ny svensk skönlitteratur bör omfatta romaner, noveller, biografier,
dramatik, aforismer, poesi samt essäer, dvs. samma slag av litteratur
som litteraturutredningens generella stödordning var avsedd för. Genom
att selektivt efterhandsstöd tillämpas undviks de besvärliga gränsdragningsproblem
för vissa utgivningskategorier som blev en följd av att stödet enligt
litteraturutredningens modell bestämdes genom bibliotekens klassificeringsrutiner.
Enligt den stödordning som utskottet förordar bör det således vara
möjligt att ge stöd åt debatt- och rapportböcker som har skönlitterär prägel.

I flera motioner föreslås att ett generellt stöd nu skall införas eller övervägas
också för de utgivningskategorier som litteraturutredningen föreslog skulle
stödjas selektivt. Motion 1975:1925 föreslår att ett generellt stödsystem införs
för skönlitteratur i översättning, barn- och ungdomslitteratur samt klassiker
och framhåller att frågan om ett stödsystem för facklitteraturen bör utredas.
Enligt motionen 1975:1927 böröversättningslitteraturen komma i åtnjutande
av generellt produktionsstöd. I motion 1975:793 framförs ett allmänt hållet
krav på att samhälleligt stöd till bokutgivning bör omfatta också utgivningen
av facklitteratur.

Som utskottet tidigare framhållit måste den litteraturstödjande verksamhet
som nu inleds få prägel av försöksverksamhet. Effekten av införda stödformer
måste noggrant studeras, ytterligare stödbehov uppmärksammas och
förbättringar av stödsystemen övervägas. Det är i detta sammanhang sådana
förslag som framförts i motionerna bör prövas. Utskottet tillstyrker propositionens
förslag beträffande utgivningsstöd till skönlitteratur i översättning,
klassiker, facklitteratur samt barn- och ungdomslitteratur, vilka så
gott som undantagslöst följer vad litteraturutredningen förordat och en majoritet
i remissopinionen tillstyrkt.

Till skönlitteratur i översättning föreslås således ett selektivt
efterhandsstöd under 1975/76 inom ramen för ett belopp om 1 milj.
kr., vilket bör kunna medge stöd till ca 75 titlar.

Även till utgivningen av klassiker föreslås ett belopp om 1 milj.
kr. vilket bör kunna medge stöd till ca 60 titlar av denna kategori. För

5 Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 12

KrU 1975:12

54

lagerstöd till klassiker beräknas 200 000 kr.

Beträffande facklitteraturen förordas i enlighet med propositionens
förslag utgivningsstöd till ett 25-tal internationella standardverk. Den
stödform som utskottet valt för ny svensk skönlitteratur medger stöd till
rapport- och debattböcker i gränsområdet till skönlitteraturen. Utskottet vill
understryka vikten av att statens kulturråd i sitt arbete med att följa utvecklingen
på bokmarknaden särskilt uppmärksammar behovet av ytterligare
stöd åt facklitteraturen och möjligheten att även för denna utgivningskategori
tillämpa lågprislinjen.

Utskottet vill i detta sammanhang med anledning av motionen 1975:1901
angående samernas behov av facklitteratur på samiska anföra följande. Inom
ramen för statens kulturråds allmänna ansvar för de statliga insatserna på
kulturområdet ligger även att följa förhållandena för olika språkliga och
etniska minoriteter, bl. a. samer. Det framstår därför som naturligt att kulturrådet
som ett led i sitt arbete med att följa utvecklingen på bokmarknaden,
däribland facklitteraturen, även ägnar uppmärksamhet åt förhållandena i
fråga om utgivningen av facklitteratur på olika minoritetsspråk i Sverige.
Det får förutsättas att kulturrådet därvid aktualiserar de åtgärder som bedöms
önskvärda inom ramen för samhällets kulturpolitik och minoritetspolitik.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionen 1975:1901 bör riksdagen
som sin mening ge till känna för regeringen.

Stödet till barn-ochungdomslitteraturenböri enlighet med
propositionsförslaget avse ett 100-tal titlar och fördelas på efterhandsstöd
och förhandsstöd. Förhandsstödet bör avse böcker med stora framställningskostnader,
klassiker och produktionen av svenska serier. Kostnaderna beräknas
uppgå till totalt 1,3 milj. kr.

Utskottet tillstyrker slutligen att frågan om stöd till utgivning av ett
svenskt uppslagsverk blir föremål för prövning inom en särskild
arbetsgrupp på det sätt som föreslås i propositionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen

dels med anledning av motionen 1975:1901 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om att samernas
behov av facklitteratur bör särskilt uppmärksammas,
dels beträffande riktlinjer för statligt stöd till utgivning av ny svensk
skönlitteratur med anledning av propositionen 1975:20 och motionen
1975:1928, yrkande 1, samt med avslag på motionerna
1975:1925, yrkande 1, 1975:1926, yrkande 2, 1975:1927, yrkande
1 och 2, godkänner vad utskottet förordat,

2. att riksdagen beträffande riktlinjer för statligt stöd till utgivning av
skönlitteratur i översättning med bifall till propositionen 1975:20
och med avslag på motionerna 1975:1925, yrkande 1, och
1975:1927, yrkande 3, godkänner vad som förordats i propositionen,

KrU 1975:12

55

3. att riksdagen beträffande riktlinjer för statligt stöd till utgivning av
klassiker med bifall till propositionen 1975:20 och med avslag
på motionen 1975:1925, yrkande 1, godkänner vad som förordats
i propositionen,

4. att riksdagen beträffande riktlinjer för statligt stöd till utgivning av
facklitteratur med bifall till propositionen 1975:20 samt med
avslag på motionerna 1975:793, yrkande 2, 1975:1925, yrkande
2, och 1975:1928, yrkande 2, godkänner vad som förordats
i propositionen,

5. att riksdagen beträffande riktlinjer för statligt stöd till utgivning av
barn- och ungdomslitteratur med bifall till propositionen samt
med avslag på motionen 1975:1925, yrkande 1, godkänner vad
som förordats i propositionen.

vid punkten 3 (Stöd till bokhandel och antikvariat)

2. av herr Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s),
herr Green (s), herr Sörenson (s), fru Ryding (vpk) och fru Jordan (s), som
anser att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Enligt litteraturutredningens förslag är ansvaret för bokförsäljningen i huvudsak
en angelägenhet för kommunerna. Utredningen fann denna lösning
vara lämplig dels med hänsyn till föreliggande kompetensfördelning mellan
stat och kommun, dels med hänsyn till att kommunerna nu ansvarar för
bokutlåningen. En omfattande remissopinion har instämt i utredningens
ställningstagande. Bl. a. har Kommunförbundet i sitt remissvar uttalat förståelse
för att kommunala insatser kan bli behövliga på bokförsäljningens
område.

Litteraturutredningens förslag innebär dock att visst statligt stöd skulle
utgå till bokhandeln. Bl. a. förutsattes att A- och B-boklådor skulle erhålla
ett gratisexemplar av vaije titel som erhållit statligt stöd. Detta förslag har
i remissomgången mött en omfattande kritik. En rad remissinstanser, bl. a.
Svenska bokhandlareföreningen, menar att stödet blir verkningslöst. Andra
har anfört allvarligare invändningar mot stödformen. Man anser att ett införande
av gratisexemplar skulle kunna slå sönder det nu fungerande abonnemangsystemet.

Med hänsyn till remissinstansernas kritik finner utskottet det olämpligt
att genomföra en ordning där förlagen som motprestation för stöd gratis
ställer böcker till bokhandelns förfogande.

I motionen 1975:1926 (yrkande 1) har yrkats att riksdagen hos regeringen
skall anhålla att utvecklingen inom bokhandeln, inklusive antikvariatsbokhandeln,
blir föremål för särskilda undersökningar och att förslag till stödåtgärder
läggs fram vid behov.

Antikvariatsbokhandelns förhållanden tas också upp i motionen 1975:1930
i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen begär dels att statligt lagerstöd
skall utgå till antikvariaten, dels att en utredning görs om antikvariatens

KrU 1975:12

56

roll i det kulturpolitiska programmet.

Det är angeläget att utvecklingen på bokförsäljningens område följs. Utskottet
finnér det emellertid vara naturligt att denna uppgift lämnas åt statens
kulturråd. Uppgiften faller inom ramen för rådets uppdrag att följa utvecklingen
inom bokbranschen. Utskottet avstyrker motionerna 1975:1926, yrkande
1, och 1975:1930.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975:1926, yrkande 1, och
1975:1930.

vid punkten 4 (Läsfrämjande åtgärder)

3. av herr Andersson i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s),
herr Green (s), herr Sörenson (s), fru Ryding (vpk) och fru Jordan (s) som
-vid bifall till reservationen 1, punkten 5 - anser att den del av utskottets
yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet delar” och slutar med ”kulturella
ändamål” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar departementschefens uppfattning att de stödköpsexemplar
av barn- och ungdomslitteratur som ställs till statens förfogande bör utnyttjas
för försök med läsfrämjande verksamhet bland barn och ungdom. Det är
angeläget att nya vägar prövas för att vidga intresset för böcker och litteratur
och att barn- och ungdomsorganisationerna stimuleras till att i ökad utsträckning
ta in kulturaktiviteter i sin verksamhet. Under den tvååriga försöksperioden
bör, som departementschefen framhåller, en nära samverkan
eftersträvas mellan biblioteken och organisationerna. Kostnaderna för den
informations- och konferensverksamhet, som är nödvändig för starten av
försöksprojekten, bör belasta anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål.

4. av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med ”Utskottet
avstyrker” och slutar med "betald arbetstid” bort ha följande lydelse:

Litteraturutredningen har till skillnad från propositionen föreslagit läsfrämjande
åtgärder bland vuxna på arbetsplatser. Utskottet anser att utredningens
förslag är ett riktigt initiativ som måste prövas på försök och
kompletteras. En sådan verksamhet skall kunna ske på kapitalets bekostnad
i den meningen att verksamheten skall kunna bedrivas på betald arbetstid.
Det anslag för försöksverksamhet som enligt utredningens bedömning behövs
är 500 000 kr. Utskottet anser att detta belopp bör beviljas och användas
till täckande av bildningsförbundens kostnader för verksamheten. Dessutom
bör regeringen låta utreda och för riksdagen lägga fram förslag till bestämmelser
om att verksamheten med läsfrämjande åtgärder för vuxna får förläggas
till betald arbetstid. Utskottet tillstyrker således yrkandena 6 och
7 i motionen 1975:1928.

KrU 1975:12

57

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a. med bifall till motionen 1975:1928, yrkande 6, till Läsfrämjande
åtgärder för vuxna för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag av 500 000 kr.,

b. med bifall till motionen 1975:1928, yrkande 7, begär att regeringen
utarbetar och för riksdagen lägger fram förslag till
bestämmelser om att verksamhet med läsfrämjande åtgärder
för vuxna får förläggas till betald arbetstid,

vid punkten 5 (Folkbibliotek)

5. beträffande normerande bestämmelser om folkbibliotekens verksamhet av
fru Ryding (vpl ) som anser

dets att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Gemensamt
för” och slutar med ”1975:784” bort ha följande lydelse:

I kulturrådets betänkande ”Ny Kulturpolitik” sägs ”att folkbiblioteken
i flertalet kommuner bör utgöra den institutionella grunden för ett differentierat
kulturutbud” och att ”biblioteken bör erbjuda ett alternativ till
det kommersiella kulturlivet när det gäller att skapa aktivitet i närmiljön”
(SOU 1972:66, s. 285).

Denna folkbibliotekens önskade centrala, kulturpolitiska funktion rimmar
emellertid dåligt med de faktiska villkor som folkbiblioteken har att verka
under i de flesta kommuner. Standarden och kvaliteten på bibliotekens arbete
varierar nämligen så kraftigt mellan olika kommuner att det i dag inte
kan betraktas som annat än önsketänkande att se folkbiblioteken som ett
alternativ till den kommersiella kulturen. Det är t. ex. långtifrån alla kommuner
som har ens en heltidsanställd bibliotekarie. Litteraturutredningen
refererar undersökningar som visar att kommunernas bibliotekskostnader
per invånare kan variera mellan 12 kr. för de minsta kommunerna och
42 kr. för de medelstora. Utskottet instämmer i litteraturutredningens slutsats
att ”skillnaderna är stora nog för att inge oro”.

Ojämnheten i folkbibliotekens standard har inte avtagit under senare år.
Tvärtom har den tilltagit, vilket är ett dåligt betyg åt den typ av stödåtgärder
som hittills vidtagits från statens sida. Kommunsammanslagningarnas slutliga
genomförande den 1 januari 1974 har inte heller, som ibland hävdats,
inneburit någon reell standardhöjning eller standardutjämning för biblioteken.
De har endast inneburit det statistiska förhållandet att samtliga kommuner
numera över huvud taget håller sig med ett bibliotek.

1 litteraturutredningens branschstudier (SOU 1972:80, s. 185-186) framhålls:
”Biblioteken uppvisar en ibland förvånande bild. De regionala skillnaderna
är inte entydigt kopplade till befolkningsunderlag och ekonomiska
resurser. En förklaring som redan givits i utredningens biblioteksskrift är
att enskilda politikers och bibliotekariers intresse kan ha avgörande betydelse

KrU 1975:12

58

för biblioteksstandarden på vissa häll.” Utskottet anser att detta citat pekar
ut ett viktigt sammanhang för förståelsen av de villkor som gäller för folkbibliotekens
arbete i olika kommuner. I den trängda ekonomiska situation
som kommunerna befinner sig i och som nu tycks ytterligare bli tillspetsad,
har folkbiblioteken blivit en sektor av kommunernas verksamhet som fått
gå i första ledet när det gällt att betala sparsamheten. I åtskilliga kommuner
är det faktiska läget det, att folkbibliotekens resurser kraftigt försämrats,
bokbestånden kan inte byggas ut, annan verksamhet än bokutlåning får
anstå och filialer riskerar att stängas.

Det är av denna anledning som frågan om en bibliotekslag aktualiseras
med ännu starkare eftertryck än tidigare. Litteraturutredningen diskuterar
i sitt slutbetänkande tanken på en bibliotekslagstiftning men avfärdar den
med hänvisning till främst följande två argument, nämligen dels att en
lagstiftning skulle riskera att motverka sitt syfte ”eftersom normer snabbt
föråldras och miniminormer i vissa fall uppfattas som maximinormer”, dels
att en lagstiftning skulle påverka den allmänna kostnadsfördelningen mellan
stat och kommun.

Propositionen är inne på liknande tankegångar, vilka dock inte delas av
utskottet. Utbildningsministerns argument för att avvisa en bibliotekslag
är ännu mindre tillfredsställande enligt utskottets mening. De siffror, som
utbildningsministern anför ”sorn bevis på den vilja som finns hos kommunerna
att utveckla åtagandena” på biblioteksområdet säger ytterst litet
och kan framför allt inte dölja det faktum att skillnaderna i biblioteksstandard
i landet tenderar att bli större och att kulturutgifternas relativa andel av
kommunernas totala utgifter på många håll minskar som en följd av kommunernas
ekonomiska läge.

Utskottet anser att det första av litteraturutredningens båda argument
är en formell invändning som väger lätt i förhållande till de fördelar en
lagstiftning skulle innebära. Utskottet instämmer i de synpunkter som framförts
av Föreningen Bibliotek i samhället (BiS), som i sitt yttrande över
litteraturutredningens slutbetänkande säger att ”enbart råd och anvisningar
från en central myndighet” vilket utredningen förordat ”inte är tillräckliga
åtgärder för att få ett acceptabelt biblioteksväsen i hela landet inom rimlig
tid”. BiS framhåller också att en lagstiftning mycket väl kan kombineras
med att en central myndighet fastställer och kontinuerligt reviderar normerna
för folkbiblioteken. Utskottet anser, att detta är avgörande invändningar,
som måste göras mot litteraturutredningens och propositionens skeptiska
argumentering kring frågan om en bibliotekslag.

Vad gäller litteraturutredningens andra argument vill utskottet hävda att
detta knappast är ett argument mot en lagstiftning. Det pekar endast på
en av de väsentliga orsakerna till att biblioteksstandarden är så låg och
så ojämn som den är. Utskottet instämmer i BiS synpunkter att en lagstiftning
om biblioteksnormer måste kombineras med möjligheter lör kommunerna
att få statsbidrag till sina kostnader för folkbibliotekens verksam -

KrU 1975:12

59

het. Detta skall vara kontinuerliga statsbidrag, icke blott sporadiska stimulansbidrag.

Utskottet finnér att de i motionerna 1975:784 och 1975:1928 (yrkande
4) framförda synpunkterna utgör viktiga och bärande argument för förslaget
om en bibliotekslag och vill därför tillstyrka dessa motioner, den sistnämnda
såvitt nu är i fråga. Vid bifall härtill blir också motionen 1975:1927, yrkande

7, tillgodosedd.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1927, yrkande

7, samt med bifall till motionerna 1975:784 och 1975:1928,
yrkande 4, hos regeringen begär förslag till lag om normer för
folkbibliotekens verksamhet innebärande bl. a. att normerna
för denna verksamhet skall fastställas av lämplig central myndighet,
förslagsvis kulturrådet, och att statsbidrag skall kunna
utgå till kommunerna för uppfyllande av dessa normer,

6. beträffande bidrag till folkbiblioteken för anordnande av kulturprogram av
fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”1975:1928” bort ha följande lydelse:

På s. 215 i propositionen säger utbildningsministern följande: ”Jag är med
hänvisning till vad jag anfört inte beredd föreslå ändringar av bestämmelserna
för bidrag till kulturprogram inom föreningslivet av innebörd att även
biblioteken skulle kunna erhålla bidrag.” Utskottet anser att detta ställningstagande
är en bekräftelse på det riktiga i den kritik som framfördes
i anslutning till föregående års kulturproposition (1974:28). Där påpekades
att kulturrådets försök att skapa nya kanaler för icke yrkesmässiga kulturaktiviteter
vid sidan av etablerade ”kulturvägar” måste stödjas. Utskottet
anser att litteraturutredningens förslag att jämställa biblioteken med bildningsförbunden
i vissa avseenden är ett steg i rätt riktning. Det är också
ett förslag som helt ligger i linje med kulturrådets uppfattning att biblioteken
bör ”utgöra den institutionella grunden för ett mer differentierat kulturutbud”.
Utskottet anser därför att litteraturutredningens förslag på denna
punkt bör antas av riksdagen och tillstyrker därför yrkande 5 i motionen
1975:1928 om bidrag till folkbiblioteken för anordnande av kulturprogram.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen bifaller motionen 1975:1928, yrkande 5, om bidrag
till folkbiblioteken för anordnande av kulturprogram,

vid punkten 8 (Film)

7. beträffande utvecklingen inom videogramområdet av herr Mattsson i LaneHerrestad
(c), herr Sundman (c), herr Eriksson i Ulfsbyn (c), herr Norrby
(c) och fröken Eliasson (c) som anser

KrU 1975:12

60

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med ”Den
snabba” och på s. 30 slutar rped ”avstyrker utskottet” bort ha följande lydelse: Den

snabba utvecklingen som innebär allt bättre videogramtekniker, teknisk
standardisering, ett växande antal uppspelningsapparater på den svenska
marknaden och allt effektivare programproduktionsresurser på den internationella
marknaden ställer krav på samhälleliga ställningstaganden inom
en snar framtid i frågor med stor och principiell räckvidd. Särskilt gäller
detta frågorna om inflytandet över de nya medierna och hur dessa skall
inlemmas i kulturpolitiken och en mer samlad mediepolitik. Viss uppmärksamhet
har redan ägnats utbildningspolitiken och de nya medierna i och
med TRU-kommitténs arbete. Efter det att det i en motion till föregående
års riksdag (1974:1344) krävts en parlamentarisk utredning för att skapa
en samhällelig beredskap på videogramområdet har regeringen tillsatt utredningar
som har att behandla speciella delfrågor med anknytning till utvecklingen
på videogramområdet. Utredningsuppdragen gäller främst förekomsten
av reklam i videogram och möjligheterna att förhindra en ännu
längre gående företagskoncentration inom massmediebranschen.

Denna uppsplittring av arbetet och begränsningen till delproblem är inte
ägnad att lägga grunden för de ställningstaganden som mycket snart är
nödvändiga att göra. Frågan om hur samhället skall förhålla sig till videogramverksamheten
fordrar ett vidare angreppssätt och mer ingående överväganden
än som är möjligt att göra med det splittrade och begränsade
utredningsarbete som nu inletts. Utredningsarbetet bör läggas upp så att
väsentliga problem som kräver överväganden och åtgärder kan behandlas
på ett samlat sätt och riksdag och regering kan ges ett tillfredsställande
beslutsunderlag. Utskottet anser det angeläget att en parlamentarisk utredning
skyndsamt får i uppdrag att på ett samlat sätt kartlägga utvecklingen
på videogramområdet och framlägga därav föranledda förslag till erforderliga
samhällsinsatser för att möta denna utveckling. Med ett sådant samlat utredningsarbete
kan förutsättningar ges för att arbetet snabbt skall ge en
nödvändig handlingsberedskap.

Samhällsbehoven bör, som framhålls i motionen, bevakas i fråga om utnyttjandet
av videogramteknikerna och former för produktion och produktionsutnyttjande
med tillgodoseende av samhälleliga behov bör snarast utvecklas.
Åtgärder som kan innebära förbud mot vissa former av kommersiellt
utbud och åtgärder som tillgrips i syfte att begränsa och sanera delar av
det kommersiella utbudet framstår som otillräckliga. Det finns skäl att även
uppmärksamma behovet av kvalitativa alternativ och möjligheter att utifrån
andra utgångspunkter utnyttja videogramteknikerna inom bl. a. utbildning
och på det kulturpolitiska fältet.

Utskottet vill här erinra om att riksdagen tidigare påtalat det allmänna
behovet av att den kommersiella sektorn omfattas av åtgärder inom ramen
för kulturpolitiken och fastlagt som ett delmål för den statliga kulturpolitiken

KrU 1975:12

61

att kommersialismens negativa verkningar inom kulturområdet skall motverkas
(KrU 1973:43, prop. 1974:28, KrU 1974:15).

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att skyndsamma
åtgärder vidtas för att möta den av kommersiella intressen dominerade
medierevolution som pågår med hjälp av videogramteknikerna. På
grund av mediernas karaktär, storleken av de ekonomiska insatserna och
det bristande samhälleliga engagemanget är det kommersiella intressen
främst i form av multinationella kommunikationsföretag som styr utvecklingen.
Inget tyder för närvarande på att snabbheten i utvecklingen av kommunikationsmedierna
kommer att avmattas, tvärtom kan utvecklingstakten
på vissa områden väntas accelerera under närmast kommande år. Behovet
av aktiva samhälleliga insatser framstår om möjligt med ännu större skärpa
än då frågan senast behandlades av riksdagen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionen 1975:1310 bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1310 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om behovet
av samhällsinsatser på videogramområdet,

8. beträffande Svenska filminstitutets ställning och det samhälleliga inflytandet
över filmdistributionen av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Såsom
framgår” och slutar med ”1975:1928” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i den kritik mot Filminstitutet som framförts i motionen
1975:1928 och delar uppfattningen att ett kulturpolitiskt engagemang
på filmens område blir meningsfyllt först när garantier skapats för en bättre
filmdistribution. På detta område bör åtgärder omedelbart vidtas för att
säkra ett ökat samhällsinflytande. Vad utskottet nu anfört med anledning
av motionen 1975:1928, yrkande 10 och 11, bör riksdagen som sin mening
ge till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1928, yrkande

10 och 11, som sin mening ger till känna för regeringen vad
utskottet anfört om Svenska filminstitutets ställning och om
samhälleligt inflytande över filmdistributionen,

9. beträffande avtalet mellan Svenska filminstitutet och Sveriges Radio av fru
Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Med
anledning” och på s. 32 slutar med ”om medelsanvisningen” bort ha följande
lydelse:

6 Riksdagen 1975. 13 sami Nr 12

KrU 1975:12

62

Utskottet finner det anmärkningsvärt att föredraganden inte i propositionen
kommenterat de av filmutredningen föreslagna åtgärderna för att
stärka sambandet mellan biograffilmsproduktion och TV trots att många
remissinstanser ställt sig positiva till ett närmare samarbete mellan Sveriges
Radio och filmbranschen. Utskottet vill erinra om att filmutredningen inte
uteslutit möjligheten av att med hjälp av en insats av skattemedel stimulera
till en snabb uppgörelse.

Föredraganden synes ha fäst den största vikten vid Sveriges Radios avvisande
hållning till ett formaliserat samarbete med filmbranschen och önskan
att samverkan begränsades till Svenska filminstitutet. Utskottet finner,
bl. a. mot bakgrund av denna Sveriges Radios inställning, att de i motion
1975:1925 anförda betänkligheterna mot fondbildningen måste tillmätas stor
betydelse. Utskottet tillstyrker yrkande 4 i motionen 1975:1925. Vid bifall
härtill blir yrkande 8 i motionen 1975:1928 också tillgodosett i den del detta
yrkande gäller principfrågan om staten skall medverka till att avtalet mellan
Filminstitutet och Sveriges Radio blir giltigt. Utskottet återkommer under
punkten 13 till frågan om medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1925, yrkande 4,
och med anledning av motionen 1975:1928, yrkande 8, såvitt
nu är i fråga, som sin mening ger till känna för regeringen
att statsmakterna inte bör medverka till den organisation och
den fondbildning för gemensamt filmproduktionsstöd, varom
Sveriges Radio och Filminstitutet träffat avtal,

10. beträffande avtalet mellan Svenska filminstitutet och Sveriges Radio av fru
Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Med
anledning” och på s. 32 slutar med ”om medelsanvisningen” bort ha följande
lydelse:

Med anledning av nu ifrågavarande motionsyrkanden vill utskottet som
sin mening framhålla, att den fond, som enligt avtal skulle upprättas mellan
Svenska filminstitutet och Sveriges Radio icke bör komma till stånd. Detta
avtal har drivits fram av Filmbranschens samarbetskommitté. Ett argument
för samordningen skulle vara de akuta sysselsättningssvårigheterna för filmarbetarna,
men gentemot detta vill utskottet framhålla, att sysselsättningsproblemet
inte löses genom stöd till den kommersiella filmbranschen. Filmbolagen
har nämligen genom rationalisering under senare år avhänt sig så
många kreativa krafter, att branschen i dag huvudsakligen består av ett
antal rent administrativa organ, vilkas främsta uppgift är av rent affärsmässig
natur.

Utskottet går således emot förslaget i propositionen om att 4,5 milj. kr.
skall anslås till Filminstitutet för att detta skall kunna fullgöra sina åtaganden

KrU 1975:12

63

enligt avtalet med Sveriges Radio. Utskottet tillstyrker alltså motionen
1975:1928, yrkande 8, såvitt gäller principfrågan om staten skall medverka
till att avtalet mellan Filminstitutet och Sveriges Radio blir giltigt. Vid riksdagens
bifall härtill blir även yrkande 4 i motionen 1975:1925 i sak tillgodosett.
Utskottet återkommer under punkten 13 till frågan om medelsanvisningen.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med anledning av motionen 1975:1925, yrkande

4, och med bifall till motionen 1975:1928, yrkande 8, såvitt
nu är i fråga, beslutar att statsmedel inte skall tillskjutas till
den i avtal mellan Filminstitutet och Sveriges Radio överenskomna
fonden,

11. beträffande inrättande av ett barnfilmråd av fru Mogård (m) och fru Diesen
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”1975:1925” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att vägande skäl anförts för inrättande av ett särskilt
barnfilmråd. Barnfilmkommittén som har stor erfarenhet av barnfilmfrågor
kan även fortsättningsvis med fördel handha de uppgifter som föreslås bli
anförtrodda ett barnfilmråd. Utskottet ser med tillfredsställelse att detta
sker i samarbete med Svenska filminstitutet. Vad utskottet här anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker
alltså motionen 1975:1925, yrkande 7.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1925, yrkande 7,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
beträffande inrättande av ett särskilt barnfilmråd,

12. beträffande stöd dt den fria kortfilmen av fru Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med "yrkande 10” bort ha följande lydelse:

Filmutredningen föreslog ett statligt stöd på 4 milj. kr. till den fria kortfilmen.
Ett särskilt stöd till denna typ av film är enligt utskottets mening
väl motiverat, eftersom den arbetar under klart sämre villkor än t. ex. biograffilmen.
Samtidigt är den viktig för förnyelsen av filmlivet. För närvarande
utgår stöd till kortfilm via Filminstitutets G-fond, av vilken maximalt
ca 30 % kan tas i anspråk för detta ändamål. I fortsättningen kommer
dessutom den gemensamma filmfonden för Sveriges Radio och Filminstitutet
att i viss utsträckning kunna stödja kortfilmen. Det innebär att
uppskattningsvis 1,5 milj. kr. står till förfogande för kortfilmsstöd under
nästa budgetår. Endast en del av detta belopp kommer emellertid att utgå

KrU 1975:12

64

till den fria kortfilmen. Huvuddelen av medlen för kortfilmsproduktion
i SFI-SR-fonden kommer av naturliga skäl att i första hand användas för
sådan film som är avsedd för visning i television. Mot denna bakgrund
anser utskottet att det finns starka skäl för ett kraftigt utbyggt stöd till
den fria kortfilmen i enlighet med filmutredningens förslag. Utskottet tillstyrker
motionen 1975:1927, yrkande 10, om att riksdagen bör begära att
förslag om detta läggs fram för nästa riksmöte.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1927, yrkande 10,
begär att regeringen vid nästa riksmöte lägger fram förslag om
stöd till den fria kortfilmen enligt de riktlinjer som angetts
i motionen,

vid punkten 9 (Kulturpolitiska insatser för språkliga minoriteter)

13. beträffande delmål för kulturpolitiken för invandrare och språkliga minoriteter
av fru Mogård (m) och fru Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar med ”Invandrarutredningens
redovisning” och på s. 35 slutar med ”1975:1957” bort
ha följande lydelse:

Invandrarutredningens redovisning av invandrarnas och de
språkliga minoriteternas kulturella situation visar att
det på många områden finns stora brister. Utskottet delar departementschefens
uppfattning att det är nödvändigt att förstärka samhällets insatser
för att komma till rätta med detta förhållande. Samhället måste känna ansvar
också för en minoritets- eller invandrargrupps kultur och hjälpa till att bevara
denna. Detta blir inte möjligt om man inte också stöder dessa gruppers
strävan att bevara sitt språk.

Utskottet delar inte departementschefens uppfattning att insatser för invandrares
och språkliga minoriteters kulturella verksamhet på ett tillfredsställande
sätt bör kunna främjas inom ramen för redan existerande bidragsformer
och kulturinstitutioner. Utskottet anser däremot i likhet med invandrarutredningen
att säråtgärder är nödvändiga främst med tanke på de
delar av kulturutbudet som är språkbundna. Speciellt stöd kan också erfordras
för sådana flyktinggrupper bland minoriteterna som inte har möjligheter
till kontakt med sina hemländer och sina naturliga språkområden.

Även om man bör undvika att fastställa kulturpolitiska delmål för olika
grupper i samhället finner utskottet att starka skäl talar för att man uppmärksammar
just invandrar- och minoritetsgrupper och preciserar delmål
för samhällets insatser. Från denna utgångspunkt tillstyrker utskottet yrkande
1 i motion 1975:1957.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen bifaller motionen 1975:1957, yrkande 1, om god -

KrU 1975:12

65

kännande av de delmål som invandrarutredningen uppställt
för en kulturpolitik för invandrare och språkliga minoriteter,

vid punkten 10 (Barn och kultur)

14. beträffande utredning om åtgärder för att väcka intresse för kultur hos barn
och ungdom i den obligatoriska skolan av fru Mogård (m) och fru Diesen (m)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 37 börjar med ”Utskottet
noterar” och på s. 38 slutar med ”parlamentarisk utredning” bort ha följande
lydelse:

Av det anförda framgår att något formellt uppdrag till skolöverstyrelsen
att precisera skolans kulturella målsättning inte är erforderligt i dagens läge.
Inte heller är det påkallat att begära att statens kulturråd och skolöverstyrelsen
ges i uppdrag att utarbeta ett aktionsprogram. De i motionen
1975:523 framförda yrkandena bör därför inte bifallas av riksdagen.

Beträffande motionen 1975:792 vill utskottet anföra följande. Utskottet
noterar med tillfredsställelse att frågor som rör barnens kulturbehov alltmer
uppmärksammas. Väsentligt är emellertid att insatser för de åldersgrupper
som omfattas av förskola och grundskola planmässigt inordnas i den statliga
kulturpolitiken och att mål och medel preciseras. Enligt utskottets mening
kan en breddning av kulturintresset och ett ökat aktivt deltagande i kulturlivet
snabbast komma till stånd om åtgärder inriktade på barn och ungdom
starkt prioriteras. Som påpekats i motionen föreligger dock många problem
som ännu inte funnit en lösning. Enligt utskottets mening är det inte tillfredsställande
med den splittrade bevakning av frågorna som nu förekommer.
Utskottet förordar att en samlad översyn snarast kommer till stånd och
att parlamentariker deltar i arbetet. Utskottet föreslår att riksdagen med
bifall till motionen 1975:792 begär en utredning om åtgärder för att väcka
intresse för kultur hos barn och ungdom.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a. avslår motionen 1975:523 om kulturaktiviteter i skolan och
skolans kulturella målsättning,

b. med bifall till motionen 1975:792 hos regeringen begär en utredning
om åtgärder för att väcka intresse för kultur hos barn
och ungdom i den obligatoriska skolan.

vid punkten 12 (Bidrag till folkbibliotek)

15. beträffande medelsanvisningen av herr Andersson i Lycksele (s), fröken
Sandell (s), herr Leander (s), herr Green (s), herr Sörenson (s), fru Ryding
(vpk) och fru Jordan (s) som anser

KrU 1975:12

66

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”1 500 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Som tidigare anförts har utskottet inget att erinra mot de i propositionen
angivna grunderna för statsbidrag till verksamheten vid de lokala folkbiblioteken.
Enligt utskottets mening innebär också den förbudgetåret 1975/76
föreslagna anslagshöjningen om 3,8 milj. kr. en tillfredsställande resursförstärkning.
Motionerna 1975:1926, yrkande 4, och 1975:1927, yrkande 5,
avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:20 samt med
avslag på motionerna 1975:1926, yrkande 4, och 1975:1927,
yrkande 5, till Bidrag till folkbibliotek för budgetåret 1975/76
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
17 536 000 kr.,

vid punkten 13 (Filmstöd)

16. beträffande dispositionen av ett under anslaget beräknat belopp av 4,5 milj.
kr. av fru Mogård (m), fru Ryding (vpk) och fru Diesen (m) som - vid
bifall till endera av reservationerna 9 eller 10 - anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”falla bort” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande under punkten 8. Film
förordar utskottet att det belopp om 4,5 milj. kr. som i propositionen föreslås
utgå till Filminstitutet för att institutet skall kunna fullgöra sina åtaganden
enligt det avtal som ingåtts med Sveriges Radio i stället skall utgå till Hfonden.
Utskottet tillstyrker alltså de härom framställda yrkandena i motionerna
1975:1925 (yrkande 6) och 1975:1928 (del av yrkandena 8 samt
yrkande 9).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande frågan huruvida bidrag till den s. k.
H-fonden skall beräknas under anslaget Filmstöd med bifall
till motionerna 1975:1925, yrkande 6, och 1975:1928, yrkandena

8, såvitt nu är i fråga, och 9, beslutar att det belopp om 4 500 000
kr. som i propositionen 1975:20 under anslaget Filmstöd beräknats
till Filminstitutet för fullgörande av dess avtal med
Sveriges Radio i stället skall utgå som bidrag till H-fonden,

17. beträffande/rågart huruvida ett särskilt bidrag till produktion av svensk långfilm
skall beräknas under anslaget Filmstöd av fru Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”svensk långfilm” bort ha följande lydelse:

KrU 1975:12

67

Större delen av de medel som avses ingå i den fond om vars bildande
Filminstitutet och Sveriges Radio träffat avtal står redan i dag till förfogande
för att stödja produktion av svensk film. Endast i mindre utsträckning rör
det sig om ett reellt medelstillskott för detta ändamål eftersom det nuvarande
statliga bidraget om 3 380 000 kr. till H-fonden föreslås falla bort. Enligt
utskottets mening talar starka skäl för ett fortsatt och successivt utbyggt
statligt bidrag även till denna fond, bl. a. för att stimulera enskilda producenter
att satsa på konstnärligt värdefull film. Utskottet tillstyrker därför
yrkande 9 i motionen 1975:1927 om ett anslag på 3 milj. kr. till produktion
av svensk långfilm.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen med bifall till motionen 1975:1927, yrkande 9,
beslutar att under anslaget Filmstöd skall beräknas 3 000 000
kr. som bidrag till produktion av svensk långfilm,

18. beträffande anslagsbeloppet av fru Frankel (fp) som - vid bifall till reservationen
17 - anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av
propositionen 1975:20 och med bifall till motionen 1975:1927,
yrkande 9, samt med avslag på motionerna 1975:1924, yrkande
4,och 1975:1926, yrkandeö, till Filmstöd för budgetåret 1975/76
under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag av 8 480 000 kr.

vid punkten 14 (Bidrag till särskilda kulturella ändamål)

19. beträffande frågan om statliga åtgärder för filmvisning av fru Fraenkel (fp)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:1927 har enligt utskottets mening nackdelarna med propositionens
förslag till statliga åtgärder för filmvisning klart påvisats. Utskottet
anser att det finns goda skäl för att stödet till visning av kvalitetsfilm
bör utgå enligt den modell som skisseras i nyssnämnda reservation. Ett
system med visningsgarantier skulle innebära att ägare till biografer vid
visning av kvalitetsfilm garanteras samma intäkter som genomsnittligt tas
in på varje föreställning. Utskottet anser att ett dylikt system bör prövas,
i första hand under en försöksperiod på två år. Programvalet till de föreställningar
som skall ges visningsgarantier bör ske i samarbete mellan
kommunala kulturmyndigheter, folkrörelser och lokala filmstudios.

Med det sagda tillstyrker utskottet yrkande 11 i motionen 1975:1927 om
anvisande av 1 500 000 kr. till försöksverksamhet med visning av kvalitetsfilm
och avstyrker propositionens förslag till medelsanvisning, dvs.

1 300 000 kr. för filmvisningsverksamhet.

KrU 1975:12

68

Vid riksdagens bifall till utskottets förslag i denna del blir yrkande 3
i motionen 1975:1924 i viss mån tillgodosett, medan yrkande 8 i motionen
1975:1925 angående viss medelsdisposition bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a. beträffande frågan om en i förhållande till vad som beräknats
i propositionen 1975:20 ökad medelsanvisning till stöd till filmvisning
bifaller motionen 1975:1927, yrkande 11, såvitt nu är
i fråga,

b. beträffande ifrågakommande medelsanvisning till stöd till
filmvisning med anledning av motionen 1975:1924, yrkande

3, med bifall till motionen 1975:1927, yrkande 11, såvitt nu
är i fråga, och med avslag på motionen 1975:1925, yrkande

8, beslutar att medlen skall disponeras för försök med ett garantisystem
för filmvisning,

20. beträffande frågan om statliga åtgärder för filmvisning av fru Mogård (m)
och fru Diesen (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 43 som börjar med ”Utskottet
noterar” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att departementschefen inte för något resonemang i
propositionen om ett visningsgarantisystem. Det är emellertid tänkbart att
detta system kan komma upp till bedömning i samband med den fortsatta
beredning av frågan om fraktstöd som aviseras i propositionen. Utskottet
är inte berett tillstyrka att riksdagen fattar beslut om ett visningsgarantisystem
och avstyrker därför yrkande 3 i motionen 1975:1924 och yrkande

11 i motionen 1975:1927.

Den höjning av bidraget som i propositionen föreslås till Folkets husföreningarnas
riksorganisation för spridning av kvalitetsfilm för nästa budgetår
medför enligt motionen 1975:1925 ett alltför ensidigt stödjande av
en enda organisation. Bidraget för Bio Kontrast-verksamheten bör enligt
yrkande 8 i motionen beräknas till 275 000 kr. och resten av det i propositionen
förordade beloppet, dvs. 275 000 kr. tilldelas Filminstitutet för
försöksverksamhet med spridning av kvalitetsfilm.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte kan anses rimligt
att ensidigt stödja en enda organisation. Det är angeläget att spridningen
av kvalitetsfilm stimuleras genom att många olika biografer ges möjlighet
att visa sådana filmer. Utskottet tillstyrker motionen 1975:1925 i denna
del.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen

a. beträffande frågan om en i förhållande till vad som beräknats
i propositionen 1975:20 ökad medelsanvisning till stöd till film -

KrU 1975:12

69

visning avslår motionen 1975:1927, yrkande 11, såvitt nu är
i fråga,

b. beträffande ifrågakommande medelsanvisning till stöd till
filmvisning med avslag på motionerna 1975:1924, yrkande 3,
och 1975:1927, yrkande 11, såvitt nu är i fråga, samt med bifall
till motionen 1975:1925, yrkande 8, beslutar att medlen i princip
skall disponeras på sätt som beräknats i sistnämnda motion,

21. beträffande stöd till Sveriges Konstföreningars riksförbund av herr Andersson
i Lycksele (s), fröken Sandell (s), herr Leander (s), herr Green (s), herr
Sörenson (s) och fru Jordan (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar med ”1965
års” och på s. 44 slutar med ”detta belopp” bort ha följande lydelse:

I motionen 1975:1328 hemställs att ett belopp på 375 000 kr. anvisas under
ett nytt förslagsanslag för Sveriges Konstföreningars riksförbunds centrala
verksamhet. 1965 års musei- och utställningssakkunniga, MUS 65, har i
betänkandet Utställningar (SOU 1974:43) föreslagit att staten lämnar bidrag
till den centrala verksamhet som Sveriges Konstföreningars riksförbund
bedriver. Utredningen har dock inte ansett sig böra lämna direkta förslag
om statsbidragsbeloppets storlek utan har endast presenterat sina bedömningar
till vägledning för de överläggningar rörande erforderliga bidrag och
villkoren för dessa som man ansett att statsverket bör ta upp med riksförbundet.

Som departementschefen framhåller i propositionen kommer förslagen
från MUS 65 att behandlas i en proposition som regeringen planerar att
lägga fram våren 1976. Remissbehandlingen av utredningsbetänkandet har
nyligen avslutats. Utskottet anser det föga meningsfullt att föregripa det
beredningsarbete som nu förestår genom att i detta sammanhang anvisa
medel för riksförbundets verksamhet. Enligt utskottets mening är det av
stort värde för konstföreningarnas arbete att riksförbundets uppgifter och
samarbetsmöjligheter, t. ex. med Riksutställningar och museerna, blir närmare
preciserade i samband med att bidragsbehovet prövas. Detta bör kunna
åstadkommas genom sådana överläggningar som MUS 65 förutsatt. Med
hänvisning till det nu anförda föreslår utskottet att motionen 1975:1328
avslås.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen beträffande frågan om beräknande under kulturmedelsanslaget
av medel till bidrag till Sveriges Konstföreningars
riksförbund avslår motionen 1975:1328,

22. beträffande anslagsbeloppet av fru Fraenkel (fp) som - vid bifall till reservationen
19 och till utskottets hemställan under 4 - anser

KrU 1975:12

70

att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av
propositionen 1975:20 samt med bifall till motionerna

1975:1328, 1975:1902, 1975:1926, yrkande 9, och 1975:1927,
yrkande 11, till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 14 553 000 kr.

23. beträffande anslagsbeloppet av herr Andersson i Lycksele (s), fröken
Sandell (s), herr Leander (s), herr Green (s), herr Sörenson (s) och fru Jordan

(s) som - vid bifall till reservationen 21 och till utskottets hemställan under

2 - anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av
propositionen 1975:20 samt med bifall till motionerna

1975:1902 och 1975:1926, yrkande 9, ävensom med avslag på
motionerna 1975:1328 och 1975:1927, yrkande 11, till Bidrag
till särskilda kulturella ändamål för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 13 978 000
kr.

24. beträffande anslagsbeloppet av herr Andersson i Lycksele (s), fröken
Sandell (s), herr Leander (s), fru Fraenkel (fp), herr Green (s), herr Sörenson
(s) och fru Jordan (s) som - vid bifall både till reservationen 19 och reservationen
21 - anser att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:

5. att riksdagen beträffande anslagsbeloppet med anledning av
propositionen 1975:20 samt med bifall till motionerna

1975:1902, 1975:1926, yrkande 9, och 1975:1927, yrkande 11,
ävensom med avslag på motionen 1975:1328, till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1975/76 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 14 178 000 kr.

vid punkten 15 (Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde) 25.

beträffande anslag till litteraturstöd av herr Andersson i Lycksele (s), fröken
Sandell (s), herr Leander (s), herr Green (s), herr Sörenson (s), fru Ryding
(vpk) och fru Jordan (s) som - vid bifall till reservationen 1, punkterna
1 och 5 i hemställan eller endera av dem - anser att utskottet under 1
bort hemställa att riksdagen beslutar att till litteraturstöd skall beräknas
det belopp som följer av riksdagens beslut med anledning av reservationen

1.

KrU 1975:12

71

26. beträffande bidrag till centrumbildningar av herr Sundman (c) och fru
Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 45 som börjar med ”1 propositionen”
och slutar med ”1975:1933” bort ha följande lydelse:

Den höjning av bidraget till centrumbildningarna med 146 000 kr. som
föreslås i propositionen bör ses i relation till att det samtidigt föreslås att
bidraget till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och
fria grupper föreslås höjt med 1000 000 kr. till 4 100 000 kr. Den ökade
aktivitet som blir möjlig genom sistnämnda höjning kanaliseras i mycket
hög grad genom centrumbildningarna. Av detta skäl måste dessa få reellt
förstärkta resurser. Utskottet förordar med anledning av motionerna
1975:1928, yrkande 12, och 1975:1933 att bidraget till centrumbildningar
för nästa budgetår höjs med 450 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande frågan om ett i förhållande till vad som förordas
i propositionen 1975:20 ökat bidrag till centrumbildningarna
att riksdagen med anledning av motionerna 1975:1928, yrkande

12, och 1975:1933 beslutar att till detta ändamål skall under
anslaget Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde
beräknas 450 000 kr. mer än som förutsatts i propositionen,

27. beträffande anslagsbeloppet av herr Andersson i Lycksele (s), fröken
Sandell (s), herr Sundman (c), herr Leander (s), herr Green (s), herr Sörenson
(s), fru Ryding (vpk) och fru Jordan (s) som - vid bifall till reservationerna
25 och 26 eller endera av dem - anser att utskottet under 5 bort hemställa
att riksdagen till Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde
för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln anvisar det av utskottet
förordade reservationsanslaget med den ändring som föranleds av
riksdagens beslut med anledning av reservationerna 25 och 26.

vid punkten 16 (Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader)

28. av herr Andersson i Lycksele (s), herr Leander (s), herr Green (s), herr
Sörenson (s), fru Ryding (vpk) och fru Jordan (s) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som börjar med "Av texten”
och slutar med ”för regeringen” bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att myntkabinettet, som för närvarande är en
avdelning inom statens historiska museum, skall utgöra en självständig
institution inom den omorganiserade myndigheten, riksantikvarieämbetet
och statens historiska museer. Av texten i propositionen framgår att institutionen
i samband därmed kommer att få namnet mynthistoriska museet.

KrU 1975:12

72

Häremot har invändningar rests i motionerna 1975:1923 och 1975:1934. I
den förstnämnda motionen yrkas att riksdagen skall besluta att myntkabinettet
skall behålla sitt nuvarande nationellt och internationellt kända
namn. I den senare motionen yrkas att kungl, myntkabinettet skall få behålla
sitt ursprungliga och välkända namn. Motionärerna torde därmed avse ett
återinförande av det namn myntkabinettet hade fram till år 1957.

Utskottet finnér den föreslagna självständigheten betydelsefull för myntkabinettets
framtida verksamhet. Såsom en fristående institution får museet
större möjligheter att uppfylla de allmänna krav som ställs på ett modernt
museum och fullgöra sin uppgift att belysa penningväsendets historia och
den därmed förenade ekonomiska och sociala utvecklingen. Organisationsförändringen
och museets vidgade verksamhetsinriktning motiverar också
enligt utskottet en namnändring. Namnet mynthistoriska museet motsvarar
väl museets nya ställning och uppgifter. Utskottet avstyrker sålunda motionerna
1975:1923 och 1975:1934.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen avslår motionerna 1975:1923 och 1975:1934 om
myntkabinettets namn.

Översikt över motionernas behandling

Motions- Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

yrkande

utskottets utskottets reservation

yttranden hemställan

nr s. s. nr

523	37-38	38
784	25	27, p. 2	5
792	37-38	38	14
793:2	19	21	1
1306	45-46	46-47, p. 4, 5
1310	29-30	33, p. 1	7
1313	46	46-47, p. 6
1328	44	44, p. 4, 5	21, 23, 24
1886	35-36	36, p. 2
1901	19	21	1
1902	43	44, p. 5
1923	48	48, p. 5	28
1924:1	30-31	33, p. 3
2	42	44, p. 1
3	42-43	44, p. 2	19
4	40	41, p. 1, 5
5	33	33-34, p. 9
6	41	41, p. 3

KrU 1975:12

73

Motions- yrkande nr	Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i
utskottets yttranden s.	utskottets hemställan s.	reservation nr
1925:1, 2	13-21; 45	21; 46-47, p. 1, 5	1, 25, 27
3	45	46-47, p. 1, 5	25, 27
4	31-32	33-34, p. 4	9, 10
5	32	33-34, p. 7
6	41	41, p. 2	16
7	33	33-34, p. 5	11
g	43	44, p. 2	20
9	49	49
1926:1	23	23	2
2	13-21	21	1
3	45	46-47, p. 1, 5	25, 27
4	38-39	39, p. 1	15
5	26	27, p. 3
6	40	41, p. 1, 5
7	43	44, p. 3
8	49	49
9	43	44, p. 5
1927:1	14-21	21	1
2	14-21; 45	21; 46-47, p. 1, 5	1, 25, 27
3	14-21	21	1
4	22	22, p. 2
5	39	39, p. 1	15
6	26	27, p. 4
7	25	27, p. 2	5
8	24	24, p. 1
9	41	41, p. 4, 5	17, 18
10	32	33-34, p. 8	12
11	42-43	44, p. 2, 5	19, 22, 24
1928:1, 2	13-21	21 •	1
3	45	46-47, p. 1, 5	25, 27
4	25	27, p. 2	5
5	26-27	27, p. 5	6
6, 7	24	24, p. 2	4
8	31-32; 41	33-34, p. 4; 41, p.	2 9, 10, 16
9	41	41, p. 2	16
10, 11	30	33, p. 2	8
12	45	46-47, p. 3, 5	26, 27
1929	26	27, p. 3
1930	23	23	2
1931	39	39, p. 2
1932	45	46-47, p. 2, 5
1933	45	46-47, p. 3, 5	26, 27
1934	48	48, p. 5	28
1957:1	35	36, p. 1	13
2	39	39, p. 3

KrU 1975:12

74

Innehållsförteckning

Inledning 1

1. Statligt litteraturstöd 12

2. Stöd till nyetablering av förlag 21

3. Stöd till bokhandel och antikvariat 23

4. Läsfrämjande åtgärder 24

5. Folkbibliotek 24

6. Länsbibliotek 27

7. Länsbibliotekens och lärocentralernas inköp av litteratur på

invandrarspråk 28

8. Film 28

9. Kulturpolitiska insatser för språkliga minoriteter 34

10. Barn och kultur 36

11. Statens kulturråd 38

12. Bidrag till folkbibliotek 38

13. Filmstöd 40

14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål 41

15. Bidrag till vissa ändamål inom statens kulturråds ansvarsområde
44

16. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader 47

17. Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av fornlämningar

och kulturhistoriskt värdefulla byggnader 48

18. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 49

19. Statens historiska museer: Förvaltningskostnader 49

20. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer: Tekniska
institutionen 49

Reservationer 50

Översikt över motionernas behandling 72

GOTAB 75 9499 S Stockholm 1975