Kulturutskottets betänkande nr 11

KrU 1975:11

Nr 11

Kulturutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:61 om vissa anslag ur kyrkofonden, m. m. jämte motioner, såvitt
propositionen och motionerna hänvisats till kulturutskottet

Propositionen

I propositionen 1975:61 (utbildningsdepartementet) har regeringen såvitt
gäller kulturutskottets verksamhetsområde,' föreslagit riksdagen att

1. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. får utgå medel
för avlönande av ytterligare en stiftsadjunkt, avsedd för sjömanskyrkan i
Göteborg,

2. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 19751, v. efter regeringens
prövning får utgå bidrag till avlöning av sju tjänstemän hos svenska kyrkans
centralråd för evangelisation och församlingsarbete enligt de grunder som
förordats i propositionen 1975:61,

3. medge att ur kyrkofonden till svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse
får utgå

dels för tiden den 1 januari 1974-<len 30 juni 1975 ytterligare avlöningsbidrag
med sammanlagt 96 000 kr.,

dels fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. 20 bidrag om vartdera 42 100 kr. för
budgetår för avlöning av präster som är anställda i styrelsens tjänst i utlandet,

4. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1975/76 får utgå bidrag till
Svenska diakonsällskapet med högst 203 000 kr. till bestridande av kostnader
för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,

5. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1975/76 får utgå medel med
högst 100 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna,

6. medge att ur kyrkofonden för budgetåret 1975/76 får utgå medel med
högst 80 000 kr. för anlitande av biträde vid handläggningen av kyrkliga
ärenden inom vederbörande departement,

7. medge att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. får utgå medel
med högst 70 000 kr. för budgetår för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet
i vissa fall och för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser
för präster,

8. antaga inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag med
provisoriska bestämmelser om beräkning av boställsränta.

Propositionens huvudsakliga innehåll kan sammanfattas på följande sätt.

I propositionen, som är indelad i tre avsnitt, tas först upp frågor om

1 Ett avsnitt av propositionen har remitterats till konstitutionsutskottet.
1 Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 11

KrU 1975:11

anslag ur kyrkofonden. Sålunda föreslås anslag till en ny stiftsadjunktstjänst,
avsedd för sjömanskyrkan i Göteborg. Förslag läggs vidare fram om avlöningsbidrag
till ytterligare en tjänsteman hos svenska kyrkans centralråd
för evangelisation och församlingsarbete och om uppräkning av bidragen.
Uppräkning föreslås också av bidragen till sjömanspräster, bidraget till kyrkomusikerutbildningen
vid Sköndalsinstitutet och anslaget till fortbildningskurser
för präster m. m. Ett särskilt anslag på 100 000 kr. föreslås för biträdeshjälp
åt biskoparna.

I ett andra avsnitt föreslås en provisorisk ändring av bestämmelserna
om boställsränta.

I det tredje avsnittet föreslås försöksverksamhet med vidgad närvarorätt
för de anställda vid sammanträden med nämnd hos församling eller kyrklig
samfällighet.

Propositionen har hänvisats till konstitutionsutskottet såvitt gäller försöksverksamhet
med vidgad närvarorätt - avsnitt lil - och i övrigt till kulturutskottet.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1975:505 av fru Jonäng m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär att medel ur kyrkofonden får utgå för avlönande av två förste stiftsadjunkter,
avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige,

1975:513 av herr Werner i Malmö (m) vari hemställs att riksdagen medger
att ur kyrkofonden för budgetåret 1975/76 utgår bidrag till de estniska,
lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna i Sverige med högst
1 milj. kr.,

1975:1337 av herr Wennerfors (m) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ytterligare stiftsadjunkter inom Stockholms stift,

dels den i anledning av propositionen 1975:61 väckta motionen

1975:2023 av fru Jonäng (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar om ett lönekostnadsbidrag till Sköndalsinstitutet
på 190 000 kr. jämte 25 000 kr. till instrumentvården,

2. att riksdagen beslutar att löne- och resebidrag får utgå ur kyrkofonden
för ytterligare två tjänster hos svenska kyrkans centralråd för evangelisation
och församlingsarbete.

I motionen 1975:513 vidhåller motionären sin i en motion vid 1974 års
riksmöte framförda uppfattning att estniska, lettiska och ungerska kyrkorna
till stöd för sin verksamhet i landet, med hänsyn till den kyrkoskatt deras

KrU 1975:11

medlemmar betalar såsom medlemmar även i svenska kyrkan, i stället för
statsbidrag bör fö någon form av återbäring på denna kyrkoskatt genom
anslag ur kyrkofonden. En avgörande omständighet - som skulle skilja
dessa minoritetskyrkor från fria trossamfund med medlemmar som också
tillhör svenska kyrkan - synes därvid enligt motionärens uppfattning vara
att åtminstone de estniska och lettiska kyrkorna efter någon generation ämnar
upphöra med sin verksamhet och uppgå i svenska kyrkan.

Remissyttrande

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen 1975:513 från kammarkollegiet,
som föreslår att motionen inte föranleder någon åtgärd.

Kyrkofonden var, uppger kammarkollegiet, ursprungligen nästan uteslutande
en utjämningsfond pastoraten emellan av deras kostnader för prästernas
avlöning men har alltmer fött karaktär av en allmän lönefond för
svenska kyrkans prästerskap. Ur kyrkofonden bestrids sålunda bl. a. lön
till stifts- och pastoratsadjunkter. För envar av de estniska, lettiska och
ungerska kyrkorna i Sverige finns dylika pastoratsadjunkter, vilka alltså avlönas
som präster i svenska kyrkan (estniska 2, lettiska 1/2, ungerska 1
1/2).

De utvidgningar av kyrkofondens användningsområde som skett under
årens lopp har i viss utsträckning gällt löner till icke prästerliga befattningshavare
eller bidrag för vissa speciella kyrkliga ändamål. Betecknande är dock
att man hållit sig inom ramen för svenska kyrkans verksamhet. Även om
utvidgningarna varit begränsade har likväl ständigt ökade krav på kyrkofonden
medfört att fondens utgifter stigit i betydande grad.

Kammarkollegiet har i ärendet införskaffat viss kompletterande utredning.
Härav framgår bl. a. följande.

Vid fördelningen av reservationsanslaget Bidrag till trossamfund, vilket
uppgår till 12 milj. kr. innevarande budgetår, har den estniska evangelisklutherska
kyrkan i Sverige erhållit 162 300 kr. i verksamhetsbidrag och den
ungerska protestantiska församlingen 105 500 kr. Sistnämnda församling
har vidare erhållit 75 000 kr. från anslaget Bidrag till anskaffande av lokaler
för trossamfund.

Den lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige har inte erhållit något
verksamhetsbidrag, eftersom samfundet inte uppfyller det storlekskrav
för bidrag som uppställs i kungörelsen (1974:404) om statsbidrag till vissa
trossamfund. Den lettiska kyrkoförvaltningen kommer emellertid att i viss
utsträckning samordnas med estniska evangelisk-lutherska kyrkan och förutsätts
därigenom erhålla verksamhetsbidrag fr. o. m. budgetåret 1975/76.

Lokalbidrag enligt 1974 års kungörelse synes f. n. inte vara aktuellt för
de estniska och lettiska kyrkorna, som båda använder svenska kyrkans lokaler.

Kammarkollegiet upplyser om att ärkebiskopen i den estniska kyrkan

KrU 1975:11

Konrad Veem i en skrivelse i ärendet framhållit att det verksamhetsbidrag
om 162 300 kr. som estniska kyrkan erhållit gjort det möjligt att tillsätta
nya präster. Det har också medverkat till en stark vitalisering av kyrkans
verksamhet, men bidraget täcker långt ifrån alla behov. Frivilliga medlemsavgifter
och gåvor uppges normalt inbringa ca 150 000 kr. årligen.

Kammarkollegiet anser att vad Veem uttalat om behovet av ytterligare
stöd även gäller de lettiska och ungerska kyrkorna. Enligt kollegiet torde
det ligga närmast till hands att öka statsbidraget.

Sammanfattningsvis framhåller kollegiet att kyrkofonden principiellt
endast bör anlitas för verksamheter inom svenska kyrkans ram. Centralt
stöd till församlingar och samfund som verkar i Sverige utanför den svenska
kyrkan bör i enlighet därmed i princip utgå såsom statsbidrag, och detta
oavsett om församlingen eller samfundet har samma kyrkosyn eller bekännelse
som svenska kyrkan.

En särskild fördel med den redan beträdda statsbidragslinjen är enligt
kollegiet konstruktionen med samarbetsnämnd respektive delegation som
ger de bidragsberättigade församlingarna och samfunden själva ett avgörande
inflytande vid prövning inom bidragskungörelsens ram av frågan om statsbidrag
och dettas fördelning.

Utskottet

1 propositionen redovisas att av de 52 stiftsadjunktstjänster som f. n. finns
inrättade fyra är avsedda för den finskspråkiga befolkningen i Sverige. De
48 övriga stiftsadjunktstjänsterna har av Kungl. Maj:t för tiden den 1 juli
1972-den 30 juni 1975 fördelats så, att Uppsala stift erhållit sju, varav två
med placering i ärkebiskopens kansli, Lunds stift sex. Luleå stift fem, Göteborgs
och Stockholms stift vartdera fyra, Visby stift en samt vart och
ett av Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö, Karlstads och Härnösands
stift tre.

Föredragande statsrådet föreslår i propositionen att medel får utgå ur kyrkofonden
fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. för avlönande av ytterligare en stiftsadjunkt.
Tjänsten är avsedd för arbete bland sjöfolk i Göteborgs stift. Utskottet
tillstyrker detta förslag.

Innevarande budgetår anvisades medel för inrättande av två nya tjänster
som förste stiftsadjunkt för kyrklig verksamhet bland finskspråkiga i Sverige
(prop. 1974:40, KrU 1974:12, rskr 1974:184). Med anledning av ett motionsvis
framfört förslag om flera tjänster underströk utskottet ett uttalande som
gjorts i propositionen 1974:40 om att behovet av dylika tjänster fortlöpande
borde övervägas. Vidare förutsatte utskottet att Kungl. Maj:t/regeringen
noga följde utvecklingen och återkom till riksdagen med förslag om ytterligare
tjänster om de fortsatta övervägandena gav grund härför.

I motionen 1975:505 föreslås att två nya tjänster som stiftsadjunkt inrättas
för den finskspråkiga befolkningen i Sverige. Motionärerna, som bl. a. pekar

KrU 1975:11

på ett nettotillskott av invandrare från Finland under hösten 1974, finnér
behovet av tjänster väldokumenterat.

Utskottet får med anledning av motionen erinra om det nyss återgivna
uttalande som utskottet gjorde förra året. Vad som anförts i motionen ger
enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig grund för att redan fr. o. m.
nästa budgetår inrätta flera nya tjänster. Motionen avstyrks därför.

Som framgår av det föregående finns f. n. fyra stiftsadjunktstjänster i
Stockholms stift. I motionen 1975:1337 hävdas att detta stift med sina speciella
storstadsproblem borde ha ett större antal stiftsadjunkter. Som exempel
på sådana problem nämns bl. a. den ständiga inflyttningen till regionen,
arbetslösheten och det utbredda narkotika- och alkoholmissbruket. Motionären
önskar ett tillkännagivande om behovet av ytterligare stiftsadjunkter
inom Stockholms stift.

Utskottet har erfarit att domkapitlet i Stockholm hos regeringen anhållit
om inrättande av ytterligare en stiftsadjunktstjänst. Framställningen ingavs
inte i sådan tid att den kunde avgöras innan föreliggande kyrkofondsproposition
avlämnades. Ärendet har remitterats till kammarkollegiet. Då framställningen
från domkapitlet alltjämt är under beredning är utskottet emellertid
inte berett tillstyrka att riksdagen gör det i motionen begärda uttalandet.

Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete har
sedan år 1962 erhållit bidrag ur kyrkofonden för avlönande av sex tjänstemän
hos centralrådet. Bidraget utgår med belopp som för varje tjänsteman är
beräknat till hälften av stiftsadjunkts lön i näst högsta löneklassen i ortsgrupp

5, vartill kommer viss reseersättning.

Centralrådet har anhållit dels att bidrag skall få utgå för avlönande av
tio tjänstemän, dels om bidrag till bestridande av sociala kostnader för de
tjänster till vilka lönebidrag utgår.

Föredragande statsrådet biträder förslaget om bidrag för sociala kostnader
och föreslår vidare att löne- och resebidrag får utgå för ytterligare en tjänst
hos centralrådet. Merkostnaden för kyrkofonden till följd av förslagen i
propositionen uppskattas till i runt tal 90 000 kr. per år.

Utskottet tillstyrker propositionens förslag i denna del och avstyrker således
yrkande 2 i motionen 1975:2023 om bidrag ur kyrkofonden för ett
nytt avlöningsbidrag utöver vad föredragande statsrådet förordat.

Bidraget till kyrkomusikerutbildningen vid Sköndalsinstitutet föreslås i
propositionen höjt med 15 000 kr. till 178 000 kr. Dessutom föreslås en
engångsanvisning av 25 000 kr. som bidrag till instrumentvård.

1 motionen 1975:2023 (yrkande 1) föreslås ett lönekostnadsbidrag av
190 000 kr. i syfte att hålla bidraget på samma nivå som för närvarande.

Utskottet har inhämtat att den i propositionen föreslagna höjningen -15 000 kr. - beräknats med utgångspunkt i reellt oförändrad nivå avseende
tidigare gjorda bidragsåtaganden. Den ytterligare ökning på 12 000 kr. som

KrU 1975:11

begärs i yrkande 1 i motionen avstyrks av utskottet.

I motionen 1975:513 hemställs om ett bidrag av högst 1 milj. kr. ur kyrkofonden
till de estniska, lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna
i Sverige.

Vid 1974 års riksdag avslogs en motion av samme motionär med ett
motsvarande yrkande som det som framställts i nu föreliggande motion.
I sitt betänkande 1974:9, som låg till grund för riksdagens beslut, hänvisade
utskottet som skäl för sitt avstyrkande till det av riksdagen sedermera biträdda
förslaget om ett reservationsanslag av 12 milj. kr. till bidrag till trossamfund.

Av kammarkollegiets yttrande över motionen 1975:513 framgår att verksamhetsbidrag
ur nämnda reservationsanslag utgått såväl till den estniska
evangelisk-lutherska kyrkan som till den ungerska protestantiska församlingen
samt att sistnämnda församling därtill erhållit lokalbidrag från reservationsanslaget
Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Vidare
upplyses om att den lettiska evangelisk-lutherska kyrkan förutsätts erhålla
verksamhetsbidrag fr. o. m. nästa budgetår.

Kollegiet redogör för kyrkofondens användningsområde och framhåller
att fonden principiellt bör anlitas endast för verksamheter inom svenska
kyrkans ram. Motionen 1975:513 bör enligt kammarkollegiet inte föranleda
någon åtgärd.

Vad kammarkollegiet anfört i sitt yttrande styrker utskottets tidigare bedömning
av frågan om bidrag ur kyrkofonden för i motionen avsett ändamål.
Det bör nämnas att motionären inte - efter vad utskottet vet - grundar
sitt yrkande på någon anhållan om kyrkofondsmedel från de berörda kyrkornas
sida.

Med hänvisning till vad kammarkollegiet anfört i ärendet och med erinran
om att riksdagen beslutat om en höjning av de båda bidragsanslagen till
trossamfund för nästa budgetår med sammanlagt 6 milj. kr. avstyrker utskottet
motionen 1975:513.

Utskottet har inte i vidare mån än som framgått av det föregående funnit
anledning till särskilda uttalanden med anledning av vad som föreslagits
i propositionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:61 och med
avslag på motionen 1975:505 medger att ur kyrkofonden
fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. får utgå medel för avlönande av
ytterligare en stiftsadjunkt, avsedd för sjömanskyrkan i Göteborg,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:61 och med
avslag på motionen 1975:2023 (yrkande 2) medger att ur kyrkofonden
fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. efter regeringens prövning
får utgå bidrag till avlöning av sju tjänstemän hos svenska
kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete

KrU 1975:11

enligt de grunder som förordats i propositionen 1975:61,

3. att riksdagen medger att ur kyrkofonden till svenska kyrkans
sjömansvårdsstyrelse får utgå

dels för tiden den 1 januari 1974-den 30 juni 1975 ytterligare
avlöningsbidrag med sammanlagt 96 000 kr.,
dels fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. 20 bidrag om vartdera 42 100
kr. för budgetår för avlöning av präster som är anställda i
styrelsens tjänst i utlandet,

4. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:61 och med
avslag på motionen 1975:2023 (yrkande 1) medger att ur kyrkofonden
för budgetåret 1975/76 får utgå bidrag till Svenska
diakonsällskapet med högst 203 000 kr. till bestridande av kostnader
för utbildning av kyrkomusiker vid Sköndalsinstitutet,

5. att riksdagen medgeratt ur kyrkofonden förbudgetåret 1975/76
får utgå medel med högst 100 000 kr. för biträdeshjälp åt biskoparna,

6. att riksdagen medgeratt ur kyrkofonden förbudgetåret 1975/76
får utgå medel med högst 80 000 kr. för anlitande av biträde
vid handläggningen av kyrkliga ärenden inom vederbörande
departement,

7. att riksdagen medger att ur kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli
1975 t. v. får utgå medel med högst 70 000 kr. för budgetår

för studiebidrag åt präster vid tjänstledighet i vissa fall och

för anordnande av vissa teologiska fortbildningskurser för präster,

8. att riksdagen avslår motionen 1975:1337,

9. att riksdagen avslår motionen 1975:513,

10. att riksdagen antar det i propositionen 1975:61 framlagda förslaget
till lag med provisoriska bestämmelser om beräkning
av boställsränta.

Stockholm den 24 april 1975

På kulturutskottets vägnar

LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c),
Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), fröken Sandell (s), herrar
Sundman (c), Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s), Eriksson i
Ulfsbyn (c), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Mogård (m), herr Norrby
(c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c) och fru Rönnung (s).

KrU 1975:11

Reservation

av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "vid 1974
års” och slutar med ”motionen 1975:513” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionären finner utskottet att det inte är riktigt att hänvisa
dessa tre kyrkor till det stöd som av statsmedel utgår till frikyrkorna. De
estniska, lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna i Sverige är
inte frikyrkor som uppkommit genom vissa skillnader i bibelsyn och kyrkosyn
och därför arbetar fritt i förhållande till svenska kyrkan. De är invandrarkyrkor
med samma lutherska bekännelse som svenska kyrkan men
med andra språk och med säregna församlingsförhållanden på grund av
det relativt ringa antalet medlemmar och deras stora spridning. Dessa kyrkors
medlemmar hör också till svenska kyrkan och betalar kyrkoskatt där. Det
synes därför naturligt att bidrag till deras nationalkyrkor i Sverige utgår
ur kyrkofonden.

Kammarkollegiets uttalande att fonden principiellt bör anlitas endast för
verksamhet inom svenska kyrkans ram kan inte anses tala emot ett bidrag
till nu ifrågavarande tre kyrkor, eftersom dessa kan sägas i princip arbeta
helt inom denna ram. Anslagen till trossamfunden är trots höjningen otillräckliga
för de svenska frikyrkorna, vilket är ytterligare ett skäl för det
föreslagna kyrkofondsbidraget. Utskottet tillstyrker alltså motionen
1975:513.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen med bifall till motionen 1975:513 medger att ur
kyrkofonden fr. o. m. den 1 juli 1975 t. v. får utgå bidrag till
de estniska, lettiska och ungerska evangelisk-lutherska kyrkorna
i Sverige med högst 1 milj. kr.,

GOTAB 75 9389 S Stockholm 1975