Konstitutionsutskottets betänkande nr 8

KU 1975:8

Nr 8

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
länsdemokrati

Motionerna

I motionen 1975:127 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs ”att riksdagen
beslutar anmoda regeringen att skyndsamt låta utarbeta ett länsdemokratiskt
alternativ i enlighet med vad som anges i motionen”.

1 motiveringen anför motionärerna att den politiska debatten i huvudsak
handlat om tvåalternativ förden framtida länsförvaltningen. Länsberedningen
har dock i sitt betänkande endast utarbetat förslag till ett
”länsbyråkratiskt” alternativ. För att riksdagen skall kunna ta ställning i
principfrågan bör emellertid riksdagen enligt motionärerna ha två likvärdiga
alternativ att välja mellan.

1 motionen 1975:985 av herr Boo m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet rörande den regionala
samhällsförvaltningens organisation bör fullföljas med målet att
genomföra en verklig länsdemokrati i enlighet med vad som anförts i denna
motion”.

Motionärerna anför att länsberedningens arbete kan ses som en etapp
på vägen mot en verklig länsdemokrati. En så djupgående reform som
länsdemokratiseringen syftar till kräver en lång omställningsperiod för både
landstingen och den statliga länsförvaltningen. Utredningsarbetet på detta
område måste enligt motionärerna ses som en fortlöpande process som inte
får avstanna.

Frågans tidigare riksdagsbehandling m. m.

Frågan om samhällsorganisationen på regional nivå har debatterats sedan
mitten av 1960-talet. 1970 tillsattes den parlamentariskt sammansatta
länsberedningen med uppgift att med utgångspunkt från det arbete som
bedrivits inom 1959 års länsindelningsutredning (SOU 1967:23),
länsförvaltningsutredningen (SOU 1967:20) och länsdemokratiutredningen
(SOU 1968:47) göra en sammanfattande bedömning av den regionala samhällsförvaltningens
uppgifter och organisation. Utredningen avlämnade i
oktober 1974 betänkandet Stat och kommun i samverkan (SOU 1974:84).
Betänkandet är f. n. föremål för remissbehandling. Remisstiden utgår i juni
1975.

I konstitutionsutskottets betänkande vid höstsessionen 1974 med anledning
av motioner om decentralisering och ökad rättssäkerhet inom förvalt 1

Riksdagen 1975. 4 sami. Nr 8

KU 1975:8

ningen (KU 1974:62) redogjordes i reciten utförligt för länsberedningens

förslag.

I betänkanden vid 1972 och 1973 års riksdagar har utskottet i reciten
redovisat länsdemokratifrågans tidigare behandling i riksdagen (KU 1972:8
och 1973:45).

Frågan om vidgad länsdemokrati aktualiserades under 1974 års riksdag
i motionen 1974:142 av herr Fälldin m. fl. (c). 1 sitt av riksdagen godkända
betänkande (KU 1974:30) med anledning av motioner rörande den kommunala
demokratin m. m. anförde konstitutionsutskottet att den fortsatta
behandlingen av länsberedningens förslag borde avvaktas före ett ställningstagande
till motionens förslag i denna del.

Utskottet

Frågan om samhällsorganisationen på regional nivå har utretts i olika
sammanhang sedan mitten av 1960-talet. 1970 tillsattes en parlamentarisk
utredning - länsberedningen - med uppgift att göra en sammanfattande
bedömning av den regionala samhällsförvaltningens uppgifter och organisation.
Utredningen avlämnade i oktober 1974 betänkandet Stat och kommun
i samverkan (SOU 1974:84). Utredningen var enig i de grundläggande
frågorna t. ex. rörande ansvaret för den regionala samhällsplaneringen. Reservationer
förelåg endast beträffande länsstyrelsernas sammansättning och
länsindelningen. Beredningens förslag ärf. n. föremål för remissbehandling.
Remisstiden går ut den 2 juni 1975.

I motionerna 1975:127 och 1975:985 hemställs att riksdagen skall begära
ytterligare utredningar beträffande de s. k. länsdemokratiska frågorna.

Under höstsessionen vid 1974 års riksdag anförde ett enigt konstitutionsutskott
(KU 1974:30) att den vidare behandlingen av länsberedningens
förslag borde avvaktas innan något ställningstagande görs till frågan om
en vidgad länsdemokrati. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet har inte funnit anledning till ändrat ställningstagande. Utskottet
kan med hänsyn härtill inte tillstyrka motionerna 1975:127 och 1975:985.
Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1975:127 och 1975:985.

Stockholm den 4 mars 1975

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herr Johansson i Trollhättan (s), fru Thunvall (s), herrar Werner
i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c) Ahlmark (fp) Jonnergård (c), Bergqvist
(s), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Måbrink
(vpk), Olsson i Edane (s), Johansson i Malmö (s) och Kindbom (c).

KU 1975:8

Reservation

av herrar Werner i Malmö (m), Fiskesjö (c), Ahlmark (fp), Jonnergård (c),
Björck i Nässjö (m), Nordin (c) och Kindbom (c), vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

En fullt genomförd länsdemokratireform är nödvändig för en fördjupning
och vitalisering av det svenska folkstyret. Det är nu mer än 10 år sedan
riksdagen 1964 beslöt att frågan om en vidgad länsdemokrati skulle utredas.
1968 lade en enig länsdemokratiutredning fram ett principförslag bl. a. utgående
från att landstingen och inte länsstyrelserna skulle svara för samhällsplaneringen
på regional nivå. Ett genomförande av utredningens förslag
krävde ytterligare utredningar.

Länsdemokratiutredningens principförslag har dock inte kommit att förverkligas.
1970 genomfördes en partiell reform av länsstyrelserna som bl. a.
innebar att länsstyrelserna omvandlades till lekmannastyrelser med ett inslag
av ledamöter utsedda av landstingen. Någon förändring av kompetensfördelningen
mellan den statliga länsstyrelsen och det folkvalda landstinget
företogs däremot inte.

Trots enigheten i länsdemokratiutredningen fick den 1970 tillsatta
länsberedningen inte direktiv som gav den möjlighet att helhjärtat arbeta
vidare med länsdemokratialternativet. Bl. a. som en följd härav krävde riksdagen
1972 att Kungl. Maj:t skulle ge länsberedningen i uppdrag att inrikta
utredningsarbetet på en utbyggnad av landstingen till regionala självstyrelseorgan
med ansvar för bl. a. den regionala samhällsplaneringen. Regeringen
följde dock inte riksdagens beslut under hänvisning till att frågan
skulle bli föremål för en förutsättningslös prövning i samband med beredningens
arbete.

Under hösten 1974 avlämnade länsberedningen sitt betänkande ”Stat och
kommun i samverkan” (SOU 1974:84). Länsberedningens förslag sådana
som de nu föreligger ger inte heller underlag för någon helhetslösning av
länsdemokratifrågorna, av det slag som länsdemokratiutredningen förordade.

Men på en del punkter, där beredningen nått enighet, innebär förslaget
att landstingens ställning stärks, att statens detaljkontroll över kommunerna
minskar och att en decentralisering av beslutsfunktionerna främjas. Dessa
förslag är värdefulla och bör därför förverkligas. Frågan om länsstyrelsernas
sammansättning bör lösas i enlighet med reservanternas förslag.
Länsberedningens förslag är således att betrakta som en första etapp på
vägen mot länsdemokrati.

Länsberedningens förslag har karaktären av ett principförslag. Beredningen
framhåller att det krävs ytterligare överväganden i decentraliseringsfrågorna.
Trots att nu mer än fyra månader förflutit sedan betänkandet presenterades
har regeringen inte tillsatt någon ytterligare utredning för att
arbeta med dessa frågor. Därför har i motionerna 1975:127 och 1975:985

KU 1975:8

krävts ytterligare utredningsarbete. 1 motionen 1975:127 understryks att riksdagen
bör fä välja mellan två likvärdiga och lika väl genomlysta alternativ.
I motionen 1975:985 framhålls att en så djupgående reform som den
länsdemokratiseringen syftar till kräver en lång omställningsperiod för både
landstingen och den statliga förvaltningen. Det är angeläget att riksdagen
ännu en gång beslutar att det nödvändiga utredningsarbetet med sikte på
en fullt genomförd länsdemokrati skall fullföljas. Utredningsarbetet på detta
område måste ses som en fortlöpande process som inte lår avstanna. Som
anförts i motionerna måste det fortsatta arbetet med dessa frågor bedrivas
skyndsamt.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av motionerna 1975:127 och 1975:985
som sin mening ger regeringen till känna att utredningsarbetet
rörande den regionala samhällsförvaltningens organisation bör
fullföljas särskilt med inriktningen att ge landstingen huvudansvaret
för den övergripande regionala planeringen.

GOTAB 75 9030 S Stockholm 1975