Konstitutionsutskottets betänkande nr 7
KU 1975:7
Nr 7
Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av motioner rörande
vissa kommunala frågor
Motionerna
I detta betänkande behandlas motionerna 1975:70 av herr Söderström
(m), 1975:93 (såvitt gäller hemställan p. 13 och 14) av herr Bohman m. fl.
(m), 1975:308 av herr Björk i Gävle (c), 1975:676 (såvitt gäller hemställan
p. 2) av herr Romanus (fp), 1975:983 av herr Andersson i Nybro m. fl.
(c), 1975:992 av herr Granstedt m. II. (c), 1975:1007 av herr Olsson i Sundsvall
(c), 1975:1009 av herr Schött (m), 1975:1014 av herr Wachtmeister i Staffanstorp
(m), 1975:1015 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp och Schött
(båda m) samt 1975:1016 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp och Schött
(båda m). Hemställan i motionerna tar sikte på olika förhållanden med anknytning
till den kommunala demokratin och till den rättsliga regleringen
av kommunernas arbete. De redovisas nedan med tillhörande motiveringar
under respektive rubrik.
Kommundelsråd
I motionen 1975:93 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs "att riksdagen
13. hos regeringen hemställer om förslag till sådan ändring i kommunallagen
att kommuner ges möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd
i enlighet med vad som i motionen anförts”.
Enligt motionärerna bör kommunerna själva få avgöra mandatperiod och
tidpunkt för val av kommundelsråd. Vidare bör kommundelsråd, om de
inrättas, erhålla viss beslutsrätt i lokala frågor och inom en av kommunfullmäktige
given ram kunna fatta självständiga ekonomiska beslut.
I motionen 1975:676 av herr Romanus (fp) hemställs ”2. att riksdagen
begär förslag av regeringen till vårriksdagen 1976: a) om sådan ändring av
kommunallagen att kommunerna ges möjlighet att inrätta direktvalda kommundelsråd
(lokala styrelser) i enlighet med vad som anförs i motionen".
Motionären anför att beslut som möjliggör för kommunerna att inrätta
direktvalda kommundelsråd med egna förvaltningsuppgifter bör fattas vid
1976 års vårriksdag för att partier och väljare i den kommunala valrörelsen
1976 skall veta vilka möjligheter som kommer att finnas under valperioden
och ta ställning på grundval därav.
I motionen 1975:983 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c) hemställs med
1 Riksdagen 1975. 4 sami. Nr 7
KU 1975:7
2
hänvisning till vad som anförts i motionen 1975:1751 ”att riksdagen hos
regeringen begär att utredningen om den kommunala demokratin i tillläggsdirektiv
ges i uppdrag att lägga fram förslag som möjliggör för kommun
att inrätta kommundelsfullmäktige med uppgift att stimulera till integrering
av verksamhet och funktioner i kommundelarna”.
Genom inrättande av kommundelsfullmäktige kan enligt motionärerna
de nuvarande kommunerna ges framför allt ramplanerande uppgifter medan
de flesta besluten kan fattas och verksamheterna bedrivas på kommundelsnivå.
Med kommundelar avses i motionen även en uppdelning av större
tätorter.
Insyn i kommunala bolag och stiftelser
I motionen 1975:676 av herr Romanus (fp) hemställs ”2. att riksdagen
begär förslag av regeringen till vårriksdagen 1976: d) om åtgärder för
vidgad insyn i och kontroll av kommunala bolag och stiftelser i enlighet
med vad som anförs i motionen”.
Motionären anför att expansionen av den kommunala verksamheten under
senare år bl. a. har medfört att en ganska stor del av kommunernas
verksamhet drivs i bolagsform. Enligt motionen har den ökade användningen
av bolagsformen fått negativa följder från demokratisk synpunkt
eftersom medborgarnas möljligheter till insyn är mindre än i fråga om den
verksamhet som bedrivs av nämnder och styrelser. För att motverka denna
utveckling föreslås i motionen en ”katalog” på åtta olika åtgärder som bör
övervägas. För motiveringen i detalj hänvisas till den tryckta texten.
I motionen 1975:992 av herr Granstedt m. fl. (c) hemställs ”att riksdagen
beslutar att hos regeringen begära förslag till sådana lagändringar att offentlighetsprincipen
kommer att gälla för kommunala och landstingskommunal
bolag och stiftelser samt att verksamheten i sådana företag kan
bli föremål för interpellationer och enkla frågor i kommunfullmäktige respektive
landsting”.
I motionen anförs att interpellations- och frågeinstituten spelar en stor
roll för att bringa olika förhållanden inom den kommunala och landstingskommunal
verksamheten till allmänhetens kännedom. Enligt motionärerna
är dock betydande delar av den kommunala verksamheten undandragen
insyn via fullmäktige och landsting genom att den handhas av stiftelser
och bolag som har en privaträttslig ställning och till vars företrädare
interpellationer och enkla frågor inte kan ställas. Offentlighetsprincipen gäller
inte heller, vilket ytterligare begränsar insynsmöjligheterna.
I motionen 1975:1009 av herr Schött (m) hemställs ”att riksdagen måtte
hos regeringen begära utredning om de kommunalrättsliga formerna för
bolagsbildning”. Enligt motionären bör utredningen särskilt beakta förutsättningarna
för att företagsformerna vad gäller kommunala bolag får samma
offentlighetsregler som statliga och kommunala myndigheter.
KU 1975:7
3
Kommunala folkomröstningar
I motionen 1975:93 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs ”att riksdagen
14. hos regeringen hemställer om förslag till sådan ändring i kommunallagen
att kommun ges möjlighet att anordna rådgivande folkomröstning”.
1 motionen 1975:676 av herr Romanus (fp) hemställs ”2. att riksdagen
begär förslag av regeringen till vårriksdagen 1976: b) om sådan ändring
av kommunallagen att kommunerna ges möjlighet att anordna rådgivande
kommunala folkomröstningar”.
I motionerna anförs att kommunallagen inte ger kommunerna möjlighet
att anordna folkomröstningar. Enligt motionärerna bör det grundläggande
representativa systemet på kommunal nivå kompletteras med möjligheten
att i vissa frågor genom folkomröstning avläsa lokala opinioner. Enligt motionen
1975:676 bör det även övervägas om en minoritet i kommunfullmäktige
eller en viss andel av kommunens befolkning skall ha rätt att ta
initiativ till folkomröstning.
Suppleants tjänstgöring enligt kommunallagen
I motionerna 1975:70av herr Söderström (m)och 1975:1014 av herr Wachtmeister
i Staffanstorp (m) tas frågan om reglerna för suppleants tjänstgöring
i kommunfullmäktige upp.
I motionen 1975:70 hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär sådan
ändring eller komplettering av kommunallagen att suppleant, vald å gemensam
partilista i kommun med flera valkretsar, vid förfall för ordinarie
får tjänstgöra oavsett i vilken valkrets han placerats”.
I motionen 1975:1014 hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär översyn
av 1. vallagens bestämmelser om utseende av suppleant för fullmäktige,
2. kommunallagens bestämmelser om suppleant för fullmäktige".
Båda motionerna avser reglerna för vem av suppleanterna som skall inträda
till tjänstgöring i fullmäktige i de fall då kommun är indelad i valkretsar
och parti gått fram med samma valsedel i alla valkretsar. Enligt motionärerna
har länsstyrelserna tolkat vallagen så att suppleant i fullmäktige endast är
suppleant i sin egen valkrets och såleds inte kan ersätta ordinarie ledamot
annat än från den valkrets i vilken vederbörande suppleant är vald. Enligt
motionen 1975:70 kan detta leda till att en frånvarande ordinarie ledamots
plats inte kan besättas trots att ett flertal suppleanter (från andra valkretsar)
är närvarande vid sammanträdet. I motionen 1975:1014 anförs även ytterligare
exempel på bestämmelser i kommunallagen beträffande suppleanternas
verksamhet som enligt motionären är oklara. Det gäller t. ex. suppleanternas
rätt att väcka motioner och ställa interpellationer liksom förfarandet
när ordinarie ledamot anländer till sammanträde där inkallad suppleant
börjat tjänstgöra.
KU 1975:7
4
Offentliga nämndsammanträden
1 motionen 1975:676 av herr Romanus (fp) hemställs ”2. att riksdagen
begär förslag av regeringen till vårriksdagen 1976: c) om sådan ändring
av kommunallagen att kommunal nämnd och styrelse ges rätt att hålla
offentliga sammanträden”.
1 motionen anförs att olika åtgärder bör prövas för att skapa mer öppenhet
i den kommunala verksamheten. Som exempel på sådana tänkbara åtgärder
nämns i motionen att sammanträden i vissa kommunala nämnder kan göras
offentliga och att offentliga utfrågningar i vissa typer av frågor kan anordnas
med tjänstemän och andra experter.
Jäv vid löneförhandlingar för kommunal revisorspersonal
1 motionen 1975:308 av herr Björk i Gävle (c) hemställs ”att riksdagen
hos regeringen föreslår att frågan om jäv vid löneförhandling av vid kommun
anställd personal snarast utreds”.
Motionären anför att i de fall kommun inrättat eget revisionskontor löneförhandlingar
för den vid detta kontor anställda personalen sker med
deltagande av personal som i sin tur är föremål för revision av dem vars
anställningsvillkor de förhandlar om. Enligt motionären är dessa förhållanden
otillfredsställande. Kommunallagsutredningen bör ge förslag till
komplettering av kommunallagen eller tillämpningsföreskrifter på denna
punkt.
A rhetsordning för kommunfullmäktige
I motionen 1975:1015 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp och Schött
(båda m) hemställs "att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
i kommunallagen enligt vad i motionen anförts”.
I motiveringen föreslår motionärerna att en bestämmelse angående obligatorisk
arbetsordning för kommunfullmäktige skall införas i kommunallagen.
En sådan bestämmelse finns redan i landstingslagen 38 §.
Översyn av landstingslagens bestämmelser om motionsrätt
I motionen 1975:1016 av herrar Wachtmeister i Staffanstorp och Schött
(båda m) hemställs ”att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring
i landstingslagen 21 § 1 morn., i enlighet med vad i motionen anförts”.
I motionen anförs att landstingslagen i många avseenden är i behov av
en grundlig översyn. Den ökade arbetsbördan och den högre sammanträdesfrekvensen
föranleder t. ex. enligt motionärerna att lagens bestämmelser
angående motionsrätten till landstingsmöte behöver ändras. Enligt landstingslagen
21 § 1 mom. skall motion till landstingsmöte enligt huvudregeln
KU 1975:7
5
lämnas senast två månader före landstingsmötet. I motionen föreslås sådan
ändring i lagtexten att förvaltningsutskottet ges rätt att fastställa sista dag
för inlämnande av motioner.
Proportionell valmetod vid utseende av kommunala utredningar m. m.
I motionen 1975:1007 av herr Olsson i Sundsvall (c) hemställs ”att riksdagen
hos regeringen anhåller om förslag till sådana lagändringar att rätt
till proportionellt val införs vid kommunfullmäktiges och landstings val
av kommittéer, utredningar och arbetsgrupper”.
Enligt motionären bör minoritetens insyn även i arbetsgrupper och kommittéer
garanteras. Att överlåta utredningen av en fråga till en viss arbetsgrupp
får inte ge en möjlighet att utestänga minoriteten från den representation
den är garanterad i kommunstyrelsen.
Pågående utredningsarbete
De frågor som behandlas i förevarande motioner berörs av arbetet inom
flera statliga utredningar. KommunaUagsutredningen (C 1970:30)överlämnade
i februari 1975 sitt huvudbetänkande Enhetlig kommunallag (SOU
1974:99) i vilket bl. a. presenteras ett förslag till en för primär- och sekundärkommunerna
gemensam kommunallag. Vissa av de frågor som behandlas
i motionerna berörs i utredningens betänkande. Det gäller t. ex. frågan
om arbetsordning i kommunfullmäktige och reglerna för motionsrätten i
landstingen.
Av kommunallagsutredningens uppdrag återstår att framlägga förslag till
lagändringar som föranleds av överväganden inom utredningen om den kommunala
demokratin (C 1970:29). Denna utredning, som har till uppgift att
göra en bred översyn av formerna för medborgarinflytandet över den kommunala
verksamheten, planerar att redovisa huvuddelen av sitt arbete under
våren 1975.
Frågornas behandling vid 1974 års riksdag
Vid 1974 års riksdag behandlade konstitutionsutskottet i betänkandet KU
1974:30 ett stort antal motionsyrkanden med anknytning till den kommunala
demokratin. Bland de frågor som därvid berördes kan nämnas möjligheterna
för kommunerna att inrätta särskilda kommundelsorgan (t. ex. kommundelsråd)
och att anordna folkomröstningar, informationsutbytet i kommunerna
samt möjligheterna till insyn i de kommunala bolagen. Utskottet
föreslog i sitt enhälliga och av riksdagen godkända betänkande att de då
aktuella motionerna skulle överlämnas till utredningen om den kommunala
demokratin. I sin motivering anförde utskottet bl. a.:
KU 1975:7
6
Enligt utskottets mening bör de olika förslag som i olika sammanhang
framförts för att stärka och vitalisera demokratin i kommunerna övervägas
i ett sammanhang. Som framgått av det föregående är flertalet av de frågor
som tagits upp i förevarande motioner föremål för överväganden inom utredningen
om den kommunala demokratin. Med hänsyn härtill och till
vad utskottet tidigare anfört anser utskottet det vara lämpligt att motionerna
utan något ställningstagande i sak till de i motionerna behandlade frågorna
överlämnas till utredningen.
Utskottet
I motionerna 1975:70, 1975:93 (hemställan p. 13 och 14), 1975:308,
1975:676, såvitt nu är i fråga (hemställan p. 2), 1975:983,1975:992,1975:1007,
1975:1009, 1975:1014, 1975:1015 samt 1975:1016 tas upp ett flertal olika
frågor med anknytning till den kommunala demokratin och kommunallagstiftningen.
Den kommunala demokratin och den rättsliga regleringen av kommunernas
arbete har sedan början av 1970-talet varit föremål för ett omfattande
utredningsarbete. 1970 tillsattes dels en sakkunnig för att göra en lagteknisk
översyn av kommunallagarna (kommunallagsutredningen), dels den parlamentariskt
sammansatta utredningen om den kommunala demokratin. Detta
utredningsarbete befinner sig i dag i sitt slutskede. Kommunallagsutredningen
har nyligen avlämnat sitt huvudbetänkande Enhetlig kommunallag
(SOU 1974:99). Betänkandet, som innehåller ett förslag till gemensam
kommunallag för primär- och landstingskommuner, kommer att remissbehandlas.
Utredningen om den kommunala demokratin har under arbetets
gång publicerat ett flertal delbetänkanden. Utredningen kommer enligt vad
utskottet erfarit att avlämna sitt huvudbetänkande under våren 1975. Efter
sedvanlig remissbehandling bör förslag på grundval av utredningens överväganden
kunna föreläggas riksdagen i proposition under våren 1976.
Samtliga frågor som tagits upp i motionerna innefattas i nu aktuellt utredningsarbete
på det kommunala området. Med hänsyn till att även de
återstående delarna av detta utredningsarbete kommer att redovisas redan
inom de närmaste månaderna är det inte lämpligt att nu ta ställning i sak
till de frågor som behandlas i motionerna. Utskottet avstyrker därför ifrågavarande
motionsyrkanden.
KU 1975:7
7
Utskottet hemställer
att riksdagen
1. avslår motionerna 1975:70, 1975:93, såvitt avser hemställan
punkterna 13 och 14, 1975:308, 1975:983, 1975:992, 1975:1007,
1975:1009, 1975:1014, 1975:1015 och 1975:1016,
2. avslår motionen 1975:676, såvitt avser hemställan punkten 2.
Stockholm den 4 mars 1975
På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON
Näi-varande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), fru Thunvall (s),
herrar Werner i Malmö (m), Mossberg (s), Fiskesjö (c), Ahlmark (fp), Jonnergård
(c), Bergqvist (s), Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin
(c), Måbrink (vpk), Olsson i Edane (s) och Johansson i Malmö (s).
Reservation
av herr Ahlmark (fp) som anfort och hemställt:
Folkpartiet har under flera år i motioner i riksdagen krävt ändringar av
kommunallagen, vilka skulle möjliggöra en vitalisering och fördjupning av
den kommunala demokratin. Bland de krav som framförts från folkpartiets
sida märks direktvalda kommundelsråd, rådgivande kommunala folkomröstningar,
vidgad öppenhet och insyn i kommunala nämnder, bolag och
stiftelser samt större möjligheter för medborgarna att medverka i och påverka
samhällsplaneringen.
De reformer som folkpartiet på detta sätt arbetat för att få genomförda
har under årens lopp blivit alltmer angelägna. Kommunindelningsreformen
har skapat större svårigheter för de enskilda medborgarna att direkt delta
i det kommunala arbetet. Den gemensamma valdagen har medfört att de
kommunala frågorna trängs tillbaka i valrörelserna. Den kommunala verksamheten
expanderar kontinuerligt och snabbare än den statliga. I dag har
kommunerna ansvar för en stor och väsentlig del av samhällets service
till medborgarna. Det är t. ex. kommunen som svarar för planeringen och
skötseln av det bostadsområde där vi bor, för daghemmet, skolan, biblioteket,
teatern och idrottsplatsen och i många fall för trafiken till och från vår
arbetsplats. Kravet på en vital närdemokrati på den kommunala nivån är
starkare än någonsin. Det är i dag en central uppgift att ytterligare förstärka
och förankra den kommunala självstyrelsen hos de enskilda medborgarna.
I motionen 1975:676 av Gabriel Romanus (fp) återkommer flera av de
KU 1975:7
8
centrala folkpartiförslagen från tidigare år. Utskottets majoritet har - liksom
ständigt under föregående år - avvisat motionsyrkandena med hänvisning
till arbetet inom utredningen om den kommunala demokratin. Nu säger
utskottet att utredningen kommer att lägga fram sina förslag under våren
1975. Därför vill utskottet inte i år heller ta ställning till dessa väsentliga
frågor.
Jag kan inte dela denna utskottets syn på frågornas behandling. De reformkrav
som tas upp i motionen är så centrala och så angelägna att ett
pågående utredningsarbete inte får tas till intäkt för att, som utskottet gör,
vägra "ali la ställning i sak" till dem.
Jag anser tvärtom att behovet av att fördjupa och stärka den kommunala
demokratin är så väsentligt att riksdagen redan nu som sin mening bör
uttala att förslag av den innebörd som anges i motionen bör föreläggas
riksdagen under våren 1976.
Jag anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. med bifall till motionen 1975:676, såvitt avser hemställan punkten
2, begär förslag av regeringen till vårriksdagen 1976 i enlighet
med vad som anförts i motionen.
GOTAB 75 9029 S Stockholm 1975