Konstitutionsutskottets betänkande nr 19

KU 1975:19

Nr 19

Konstitutionsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:101 med förslag till nytt valsystem vid landstingsval, m. m.,
jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionen 1975:101 med förslag till nytt
valsystem vid landstingsval, m. m. jämte motionerna
1975:93 av herr Bohman m. fl. (m), yrkandet 12
1975:128 av herr Hermansson m. fl. (vpk)

1975:2144 av herr Ångström (fp)

1975:2146 av herr Fiskesjö (c)

1975:2147 av herr Henmark (fp)

1975:2148 av herr Hermansson m. fl. (vpk)

1975:2149 av herrar Oskarson och Nordgren (m).

De fem sistnämnda motionerna är väckta med anledning av propositionen.
De övriga väcktes under den allmänna motionstiden.

Propositionen

I propositionen läggs fram förslag till nytt system för val till landsting.
Systemet som avses bli tillämpat första gången vid 1976 års val ger bättre
proportionalitet än det nuvarande och ansluter sig i huvudsak till det system
som sedan år 1970 tillämpas vid riksdagsval.

Det nya valsystem som föreslås för landstingsvalen innebär att 9/10 av
mandaten i landstinget är fasta valkretsmandat som fördelas mellan valkretsarna
på grundval av antalet röstberättigade (vid 1976 års val antalet
invånare) i resp. valkrets. De återstående mandaten är utjämningsmandat
och används för att utjämna de avvikelser från ett landstingsproportionellt
riktigt valresultat som kan uppstå vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten.
Endast parti som har fått minst 3 % av rösterna i hela landstingskommunen
skall enligt förslaget få delta i mandatfördelningen. Någon
motsvarighet föreslås inte till den regel som tillämpas vid riksdagsvalen
och som innebär att parti som har fått minst 12 % av rösterna i en valkrets
har rätt att delta i fördelningen av de fasta valkretsmandaten i den valkretsen.

1 propositionen föreslås vidare - efter förebild av bestämmelserna om
antalet kommunfullmäktige - att antalet landstingsman skall bestämmas
av landstinget med utgångspunkt i vissa minimital som står i relation till
antalet röstberättigade (såvitt gäller 1976 års val antalet invånare) i lands -

1 Riksdagen 1975. 4 sami. Nr 19

KU 1975:19

tingskommunen och som inte får underskridas. Antalet landstingsman skall
enligt förslaget alltid bestämmas till ett udda tal.

1 fråga om valen till kommunfullmäktige föreslås vissa ändringar i de
nuvarande reglerna. Antalet röstberättigade skall enligt förslaget vara avgörande
för hur många kommunfullmäktige som lägst skall utses, för om
valkretsindelning skall vara obligatorisk vid val av kommunfullmäktige och
för hur många fullmäktige som skall utses i de olika valkretsarna i valkretsindelade
kommuner. Vid 1976 års val skall dock antalet invånare liksom
hittills vara avgörande i dessa hänseenden. Det lägsta antalet fullmäktige
som skall utses i varje valkrets i valkretsindelad kommun höjs enligt förslaget
från tio till 15.

Propositionens hemställan avser att riksdagen skall antaga fyra i propositionen
framlagda lagförslag. Lagförslagen avser:

1. lag om ändring i landstingslagen (1954:319)

2. lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

3. lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

4. lag om ändring i vallagen (1972:620)

Frågor som tagits upp i motionerna

Fyra olika sakfrågor har tagits upp i motionerna. Sakfrågorna anges i
det följande under särskilda rubriker.

1. Förslag till nytt valsystem
Motionen

I motionen 1975:93 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs - såvitt nu är
i fråga - ”att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till nytt valsystem
för val till kommuner och landsting, grundat på den princip om
strikt proportionalitet som gäller vid val till riksdagen”.

Motionärerna framhåller att det kommunala valsystemet måste ges en
utformning, som möjliggör korrekt avläsning av lokala opinioner och skapar
såväl regional som lokal rättvisa. Regeringen bör i detta syfte lägga fram
förslag för riksdagen om ett nytt valsystem för kommunala val, grundat
på de principer som i dag gäller för val till riksdagen.

2. Spärregler och proportionalitet

I propositionen föreslås (14 kap. 15 a $ vallagen, s. 16) att endast parti
som fått minst 3 % av rösterna i hela landstingskommunen skall få delta
i mandatfördelningen vid landstingsval. Departementschefen anför (s. 57 Q:

Som jag tidigare har framhållit anser jag det önskvärt att vid de kommunala
valen åstadkomma bästa möjliga proportionalitet mellan partierna.

KU 1975:19

Från allmänt demokratiska synpunkter måste ett valsystem grundas på proportionell
rättvisa. Men man får enligt min mening inte driva rättvisetänkandet
så långt att andra värden i demokratin kommer i fara. Valsystemet
får inte uppmuntra till en så långtgående partisplittring att de kommunala
organens handlingskraft förlamas. Tvärtom torde det råda allmän enighet
om att valsystemet måste ge förutsättning för en arbetsduglig kommunal
demokrati. Jag anser alltså att det i princip finns fullgoda skäl för att förse
ett valsystem, som leder till större proportionaliter vid de kommunala valen,
med en spärr.

I fråga om I a n d s t i n g s v a I e n har det stora flertalet remissinstanser
godtagit kommunalvalskommitténs förslag om en spärr vid 4 96, men några
remissinstanser anser att spärren är för hård. Bl. a. framhåller utredningen
om den kommunala demokratin att en alltför hög spärr kan få negativa
konsekvenser. Det kan nämligen enligt utredningen finnas risk för att de
i de kommunala institutionerna orepresenterade minoriteterna väljer att i
stället arbeta med utomparlamentariska metoder eller förlorar intresset för
det kommunala arbetet.

För egen del har jag efter ingående överväganden kommit till slutsatsen
att spärren vid landstingsvalen bör sättas vid 3 96. Jag är emellertid inte
beredd att biträda förslaget om en valkretsspärr på 12 96.

Som flera remissinstanser har framhållit talar intresset av enhetlighet för
i huvudsak likformiga valsystem. Enligt min mening framträder inga olägenheter
med nuvarande system för val till kommunfullmäktige.
Med hänsyn till den starkt delade remissopinionen om just småpartispärr
för kommunfullmäktigval vill jag, som jag redan har framhållit, inte förorda
någon omfattande ändring av systemet för val till kommunfullmäktige. Följaktligen
är jag inte beredd att föreslå någon spärr vid fullmäktigvalen.

Motionerna

I motionen 1975:128 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås ”att riksdagen
uttalar sig för att vid utformningen av förslag till nytt kommunalvalsystem
fyraprocentsregeln icke skall äga tillämpning”.

I motionen 1975:2144 av herr Ångström (fp) hemställs ”att riksdagen
måtte besluta att den i propositionen 1975:101 föreslagna spärregeln på 3 96
utgår ur förslaget till nytt valsystem vid landstingsval”.

I motionen 1975:2148 av herr Hermansson m. fl. (vpk) föreslås riksdagen
besluta ”att med ändring av förslagen i regeringens proposition 1975:101
om nytt valsystem vid landstingsval m. m. vid val till landsting och kretsindelad
kommun skall tillämpas ett system med fasta valkretsmandat och
utjämningsmandat utan särskild procentspärr vid fördelningen av mandaten”.

I motionen 1975:2149 av herrar Oskarson och Nordgren (m) hemställs
”att riksdagen beslutar att spärren vid landstingsval sättes till 2 96”.

Gemensamt för de tre förstnämnda motionerna är önskemålet om att
någon spärr mot småpartier utöver 1,4-divisorn ej skall införas för lands -

KU 1975:19

tingsvalen. Motionärerna anser att det föreslagna valsystemet med fasta
valkretsmandat och utjämningsmandat ger bättre proportionalitet vid landstingsvalen
än det nuvarande valsystemet. Däremot anses den föreslagna
3 96-spärren odemokratisk. I motionen 1975:2148 hävdas vidare att det omfattande
utredningsmaterial som ligger till grund för propositionen visar
att det inte blir några större förändringar partierna emellan vid ett system
med en spärr vid 3 96. Även i den sistnämnda motionen är grundinställningen
att småpartispärren bör slopas eftersom det anses synnerligen angeläget
för den kommunala demokratin att valda ombud i landsting och
kommunfullmäktige har ett så brett underlag som möjligt och att alla opinionsriktningar
blir representerade i beslutande kommunala församlingar.
Motionärerna föreslår dock att spärren vid landstingsval sättes till 2 96. 1
motionen 1975:2148 hävdas dessutom beträffande kommunfullmäktigvalen
att antalet valkretsindelade kommuner kommer att öka. I kommuner där
valkretsindelning ej tillämpas blir mandatfördelningen - bortsett från den
spärreffekt 1,4-divisorn ger - proportionell mellan i valet deltagande partier.
Motionärerna menar att ett annat förhållande inträder så snart en kommun
indelas i valkretsar. Ett valsystem med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
men utan partispärr bör därför tillämpas vid val av kommunfullmäktige
i valkretsindelade kommuner.

Frågans tidigare behandling

I några motioner till 1974 års riksdag hemställdes att riksdagen skulle
begära förslag om ett nytt valsystem vid de kommunala valen som kunde
ge större rättvisa mellan partierna än det nuvarande. Utskottet (KU 1974:21)
hänvisade till det i propositionen nu redovisade utredningsarbetet och att
partiledaröverläggningar skulle bli möjliga innan proposition i ämnet förelädes
riksdagen under år 1975.

Motionsyrkandena ansågs därmed besvarade. Mot detta beslut reserverade
sig herr Berndtson (vpk) som ansåg att utskottet bort anföra att det inte
är rimligt att överföra den odemokratiska fyraprocentspärren också till de
kommunala valen. Den pågående utredningen borde därför arbeta med inriktning
på att så ej skulle ske. Detta borde riksdagen som sin mening
ge Kungl. Maj:t till känna.

Riksdagen följde utskottet.

3. Valkretsindelning för landstingsval

Reglerna för valkretsindelning vid landstingsval föreslås i propositionens
förslag till ändring i landstingslagen bli sammanförda i 11 §. Huvudregeln
blir att valkrets skall omfatta en eller flera kommuner, att den bör omfatta
minst åtta fasta valkretsmandat och omslutas av en sammanhängande
gränslinje. I vissa fall får kommun delas i två eller flera valkretsar, eller
del av kommun sammanföras med annan kommun eller delar av andra

KU 1975:19

kommuner till en valkrets. Departementschefen anför härom i propositionen:

Förutsättningarna för valkretsindelning för landstingsval är f. n. tämligen
ingående reglerade. Med det landstingsproportionella valsystem som jag har
förordat i det föregående blir valkretsindelningen inte längre betydelsefull
för mandatfördelningen mellan partierna. De nuvarande bestämmelserna
bör därför kunna förenklas. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen,
men vill redan nu ta upp frågan om landstingsval kretsarnas storlek.

Kommittén framhåller att man bör eftersträva att få fram valkretsar som
dels inte uppvisar alltför stora skillnader i fråga om antalet fasta mandat,
dels bär upp ett visst minsta antal mandat. I sistnämnda hänseende förordar
kommittén på grundval av gjorda undersökningar att valkretsindelningen
för landstingsval görs så att varje valkrets kan beräknas få minst åtta fasta
valkretsmandat. För egen del kan jag biträda kommitténs förslag i denna
del.

Huvudregeln är att valkrets skall bestå av en eller flera kommuner. Om
det leder till en lämpligare valkretsindelning, skall dock avsteg kunna göras
från denna regel. Valkrets bör enligt paragrafen vidare utformas så att den
kan beräknas komma att - med tillämpning av 14 § - tilldelas minst åtta
fasta valkretsmandat. Paragrafen innehåller vidare föreskrifter som avses
garantera att - när kommun delas i valkretsar för val av landstingsman
-överensstämmelse åstadkoms mellan valkretsindelningen för landstingsvalen
och valkretsindelningen för kommunfullmäktigvalen.

Motionen

I motionen 1975:2146 av herr Fiskesjö (c) hemställs ”att riksdagen vid
behandlingen av prop. 1975:101 beslutar att 11 § första stycket i landstingslagen
skall ha följande lydelse: Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner.
Om en lämpligare valkretsindelning därigenom erhålles, får dock
kommun delas i två eller flera valkretsar.”

Motionären framhåller att valkretsarna är den naturliga indelningsgrunden
för kandidatnomineringen inom de politiska partierna. Kommunen är den
naturliga grunden för partiorganisation och partiarbete på lokal nivå. Det
heter vidare att ett system som skulle innebära att del av kommun förs
samman med annan kommun eller del därav kommer att medföra att en
organisation för partiernas del måste tillskapas för bl. a. nomineringarna
som bryter den på kommunerna grundade organisationen. Motionären föreslår
därför att delar av kommuner ej skall kunna sammanföras till en
landstingsvalkrets.

4. Beslut om indelning i valkretsar

I propositionen (11 ij landstingslagen) föreslås att landstingen som hittills
skall besluta om landstingskommunens indelning i valkretsar. F. n. gäller
att landstingets beslut för att vinna bindande kraft skall underställas regeringens
prövning och fastställelse. Denna prövning föreslås bli överflyttad

1* Riksdagen 1975. 4 samt. Nr 19

KU 1975:19

till länsstyrelserna. Länsstyrelsen skall som hittills besluta om kommuns
indelning i valkretsar. Departementschefen anför härom (s. 63 0:

I denna paragraf ges liksom f. n. bestämmelser om på vem det ankommer
att besluta om landstingskommuns indelning i valkretsar. Vidare ges bestämmelser
om tiden för sådant beslut. Föreskrifter härom finns f. n. i 14 (j.
Paragrafen motsvarar 15 § i kommitténs förslag. Motsvarighet till de nuvarande
bestämmelserna om ordningen för beslut om det antal landstingsman
som skall utses för varje valkrets har tagits in i 14 §.

Enligt nuvarande regler bestäms indelningen i valkretsar av landstinget
på förslag av länsstyrelsen och sedan kommunerna har beretts tillfälle att
yttra sig. Landstingets beslut skall underställas regeringen för prövning och
fastställelse.

Kommittén föreslåratt länsstyrelsen skall besluta om valkretsindelningen
på förslag av landstinget eller efter dess hörande. Landstinget skall bereda
kommunerna tillfälle att yttra sig. Efter övergången till det landstingsproportionella
valsystem som kommittén föreslår kan valkretsindelningen enligt
kommittén i princip göras med utgångspunkt i vad som är ändamålsenligt
från valtekniska, partiorganisatoriska och liknande synpunkter. Med
länsstyrelsen som beslutande säkerställs den nödvändiga samordningen mellan
valkretsindelningen vid landstingsvalen och valkretsindelningen vid
kommunfullmäktigvalen. Behovet av fastställelseprövningen faller enligt
kommittén bort i och med att valkretsindelningen upphör att vara ett komplement
till valmetoden.

Kommitténs förslag har gett anledning till viss kritik vid remissbehandlingen.
Landstingsförbundet och några andra remissinstanser anser att valkretsindelningen
bör beslutas av landstingen själva. Enligt länsstyrelsen i
Skaraborgs län framstår nuvarande ordning för beslut om valkretsindelning
som onödigt omständlig, när valkretsindelningen upphör att vara betydelsefull
från politisk synpunkt. Med hänsyn till vikten av samordning med
valkretsindelningen för val till kommunfullmäktige bör länsstyrelsen därför
överta fastställelseprövningen.

För egen del anser jag att landstingskommunerna i princip bör ha det
avgörande inflytandet på valkretsindelningen. I paragrafen har därför föreskrivits
att beslut om valkretsindelningen skall ankomma på landstinget.
Av de skäl som länsstyrelsen i Skaraborgs län har anfört har fastställelseprövningen
behållits men flyttats till länsstyrelsen. Med den utformning
som bestämmelsen härom har fått kommer länsstyrelsen inte att kunna
göra några sakliga ändringar i landstingets beslut. Det får antas bli ytterligt
sällsynt att länsstyrelsen finner att landstingets beslut inte kan fastställas
oförändrat eller med endast formella justeringar utan saklig betydelse. I
enlighet med vad som enligt 9 § KL gäller i fråga om talan mot länsstyrelsens
beslut om valkretsindelning för val av kommunfullmäktige har föreskrivits
att talan mot länsstyrelsens beslut förs hos valprövningsnämnden samt att
talan inte får förås mot nämndens beslut.

Skulle landstinget ha fattat ett beslut som står i strid mot bestämmelserna
i 11 § tredje stycket, har länsstyrelsen att vägra fastställelse. Härigenom
garanteras samordningen mellan den landstingskommunala och den kommunala
valkretsindelningen.

KU 1975:19

Motionen

I motionen 1975:2147 av herr Henmark (fp) hemställs ”att riksdagen
beslutar att indelning i valkretsar för val till landsting fastställes av landstinget
och får bindande kraft när landstingets beslut vunnit laga kraft, att
för val av kommunfullmäktige kommunfullmäktige själv bedömer behov
av indelning i valkretsar och avger därav föranledda förslag till länsstyrelsen”.

Enligt motionärens mening är det onödigt att länsstyrelsen i det förelagda
ändringsförslaget skall pröva och fastställa landstingets beslut om indelning
i valkretsar. Landstingets beslut bör äga bindande kraft sedan besvärstiden
gått ut.

Vidare framhåller motionären att bästa proportionalitet vinnes om kommunen
i sin helhet utgör en valkrets. Vid indelning i två kan den situationen
uppstå att ett parti saknar ett fåtal röster i båda valkretsarna för erhållande
av ytterligare ett mandat. Uppdraget att bedöma behovet av valkretsindelning
inom kommun samt i aktuella fall uppgörande av förslag till valkretsindelning
bör enligt motionären åligga kommunfullmäktige.

Utskottet

I propositionen föreslås ett nytt valsystem för landstingsval. Landstinget
skall med utgångspunkt i vissa minimigränser själv fastställa antalet landstingsman.
9/10 av mandaten skall vara fasta valkretsmandat och fördelas
på valkretsarna av länsstyrelsen. De återstående mandaten blir utjämningsmandat
och fördelas efter valet så att partierna blir proportionellt representerade
i landstinget i förhållande till röstunderlaget. Valsystemet förutsätter
att varje valkrets skall tillföras minst åtta fasta valkretsmandat.
Endast parti som har fått minst 3 % av rösterna i hela landstingskommunen
skall enligt förslaget få delta i mandatfördelningen.

Beträffande kommunfullmäktigvalen föreslås endast vissa smärre förändringar.
För att tillgodose en bättre proportionalitet mellan partierna i
valkretsindelade kommuner föreslås att det minsta antalet fullmäktige som
får utses i en valkrets skall vara femton.

I den under den allmänna motionstiden av herr Bohman m. fl. (m) väckta
motionen 1975:93, yrkandet 12, föreslås att riksdagen hos regeringen skall
hemställa om förslag till proportionellt valsystem i kommuner och landsting.
Den nu föreliggande propositionen tillgodoser detta önskemål. Motionsyrkandet
bör anses besvarat med det anförda.

I motionerna 1975:128 av herr Hermansson m. fl. (vpk), 1975:2144 av
herr Ångström (fp), 1975:2148 av herr Hermansson m. fl.(vpk)och 1975:2149
av herrar Oskarson och Nordgren (m) föreslås att 3 %-spärren ej skall tilllämpas
vid landstingsval eller - vad gäller motionen 1975:2149 - skall fastställas
till 2 %.

Utskottet finner att det i propositionen föreslagna valsystemet för lands -

KU 1975:19

tingsval innebär väsentliga förbättringar och skapar ökad rättvisa mellan
partierna i förhållande till det nu gällande valsystemet.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet att man
bör sträva efter bästa möjliga proportional itet mellan partierna utan att man
därför får driva detta krav så långt att andra demokratiska värden kommer
i fara. Man måste t. ex. undvika en så långt gående partisplittring att de
kommunala organens handlingskraft äventyras. Utskottet ansluter sig på
anförda skäl till departementschefens bedömning att spärren vid landstingsvalen
bör sättas vid 3 %.

I motionen 1975:2148 föreslås vidare att ett valsystem med fasta valkretsmandat
och utjämningsmandat men utan särskild procentspärr skall
införas för kommunfullmäktigval i valkretsindelade kommuner.

För närvarande är minimiantalet mandat i en kommunvalkrets tio. Valkretsar
med så få mandat kan emellertid i vissa fall medföra risk för bristande
proportionalitet i kommunerna. Utskottet ansluter sig därför till departementschefens
bedömning att minsta antalet mandat i en kommunvalkrets
bör vara femton. Med denna i propositionen föreslagna ändring anser utskottet
i likhet med departementschefen att valsystemet vid val till kommunfullmäktige
uppfyller de krav på proportionalitet som rimligen kan ställas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens förslag
såvitt nu är i fråga och avstyrker motionerna 1975:128,1975:2144,1975:2148
och 1975:2149.

För valkretsindelning vid landstingsval föreslås i propositionen att en eller
flera kommuner skall utgöra valkrets. Under vissa omständigheter får dock
kommun delas i två eller flera valkretsar. Vidare får i motsvarande fall
del av kommun sammanföras med annan kommun, med del av annan
kommun eller med delar av andra kommuner till en valkrets. Valkrets
bör utformas så att den kan beräknas bli tilldelad minst åtta fasta valkretsmandat.
Den bör omslutas av en sammanhängande gränslinje. Valkrets
för val av kommunfullmäktige i valkretsindelad kommun får inte ingå i
olika landstingsvalkretsar.

1 motionen 1975:2146 av herr Fiskesjö (c) framhålls att kommunen
är den naturliga grunden för partiarbete på lokal nivå. Del av kommun
bör därför enligt motionären inte sammanföras med annan kommun eller
del av annan kommun. Motionären framlägger förslag till lagtext som förhindrar
detta.

För närvarande finns ett stort antal valkretsar, som med tillämpning av
de i propositionen föreslagna reglerna på ett oförändrat antal landstingsman
i landstingskommunerna skulle få fem, sex eller sju fasta valkretsmandat.
I sådana landstingskommuner skulle en fullständig proportionalitet mellan
partier med mer än 3 % av rösterna inte kunna erhållas. Utskottet utgår
ifrån att landstingen vid beslut om antalet landstingsman i landstingskommunen
beaktar regeln om att varje valkrets bör tillföras minst åtta fasta

KU 1975:19

valkretsmandat. Om ett landsting ej anser sig böra utöka antalet landstingsman,
är det som regel möjligt att indela landstingskommunen i ett
färre antal valkretsar, som består av hela kommuner. Om en valkretsindelning
inte kan genomföras på annat sätt är det enligt utskottets mening
nödvändigt att i undantagsfall kunna få sammanföra del av kommun med
annan kommun. Skulle detta inte vara möjligt skulle kravet på proportionell
fördelning av mandaten mellan partierna i landstingskommunen i vissa
fall inte kunna tillgodoses. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka ett
i lag inskrivet förbud mot sådan valkretsindelning. I likhet med motionären
anser emellertid utskottet att man vid valkretsindelning alltid bör i första
hand eftersträva att valkrets omfattar en eller flera kommuner. Endast i
absoluta undantagsfall bör det få förekomma att del av kommun sammanförs
med annan kommun eller del av kommun. På anförda skäl tillstyrker utskottet
propositionen, såvitt nu är i fråga, och avstyrker motionen.

Enligt nu gällande regler beslutar landstinget på förslag av länsstyrelsen
-sedan kommunerna beretts tillfälle att yttra sig-om landstingskommunens
indelning i valkretsar. Landstingets beslut skall för att vinna bindande kraft
underställas regeringens prövning. Om kommuns indelning i valkretsar beslutar
länsstyrelsen på förslag av kommunfullmäktige eller efter fullmäktiges
hörande. I propositionen föreslås nu att landstinget skall besluta om indelning
i valkretsar sedan kommunerna beretts tillfälle att yttra sig. För
att vinna bindande kraft skall beslutet underställas länsstyrelsens prövning.
Mot länsstyrelsens beslut får talan föras hos valprövningsnämnden genom
besvär. Beslutsprocessen för indelning av kommun i valkretsar föreslås ej
ändrad.

I motionen 1975:2147 av herr Henmark (fp) föreslås att landstingets beslut
skall få bindande kraft när besvärstiden gått ut och att det således ej skall
underställas länsstyrelsens prövning. Beträffande den primärkommunala
valkretsindelningen föreslår motionären att kommunfullmäktige själv skall
bedöma behov av indelning i valkretsar och avge därav föranledda förslag
till länsstyrelsen.

Som departementschefen framhållit bör landstingskommunerna själva ha
det avgörande inflytandet på valkretsindelningen och därför besluta om
landstingskommunens indelning i valkretsar. För att samordning skall
kunna ske med den primärkommunala valkretsindelningen är det enligt
utskottets mening nödvändigt att länsstyrelsen får såväl besluta om denna
indelning som fastställa den landstingskommunala valkretsindelningen. Utskottet
tillstyrker på grund av det anförda propositionens förslag även i
denna del och avstyrker motionen.

Inte heller i övrigt har utskottet funnit skäl till erinran mot propositionens
förslag.

Utskottet hemställer
att riksdagen

I. förklarar motionen 1975:93, yrkandet 12, besvarad med vad

KU 1975:19

utskottet anfört,

2. avslår motionen 1975:2147,

3. med bifall till propositionen 1975:101 i denna del och med
avslag på motionen 1975:2146 antar 11 § forsta stycket förslaget
till lag om ändring i landstingslagen (1954:319),

4. med bifall till propositionen 1975:101 i denna del antar förslaget
till lag om ändring i landstingslagen (1954:319) i övrigt,

5. a. med bifall till propositionen 1975:101 i denna del och med
avslag på motionerna 1975:128, 1975:2144, 1975:2148 såvitt nu
är i fråga och 1975:2149 antar 15 a § i förslaget till lagom ändring
i vallagen (1972:620),

b. avslår motionen 1975:2148 i vad den inte behandlats i det
föregående,

c. med bifall till propositionen 1975:101 i dessa delar antar
förslagen till lag om ändring i kommunallagen (1953:753), lag
om ändring i kommunallagen(1957:50)förStockholm ävensom
förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620) i vad det
inte behandlats i det föregående.

Stockholm den 15 maj 1975

På konstitutionsutskottets vägnar
HILDING JOHANSSON

Närvarande: herrar Johansson i Trollhättan (s), Boo (c), Werner i Malmö
(m). Fiskesjö (c), Svensson i Eskilstuna (s), Jonnergård (c), Bergqvist (s),
Björck i Nässjö (m), Karlsson i Malung (s), Nordin (c), Olsson i Edane (s),
Molin (fp), Johansson i Malmö(s), Gustavsson i Ängelholm (s) och Berndtson
(vpk).

Reservationer

1. av herrar Fiskesjö (c) och Nordin (c), som ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som avser frågan om valkretsindelning
vid landstingsval bort ha följande lydelse:

För valkretsindelning vid landstingsval (= utskottet s. 8) bör

tillföras minst åtta fasta valkretsmandat.

Valkretsindelningen för val till landsting kommer, som framhålls i motionen
1975:2146, att ha betydelse i olika avseenden även sedan ett nytt
proportionellt valsystem införts. Samtliga mandat skall fördelas på namn
på valsedlar i de olika valkretsarna och valkretsarna blir den naturliga grunden
för kandidatnomineringen inom de politiska partierna.

Det är således av stor vikt att valkretsindelningen inte blir sådan att
den försvårar allmänhetens överblick över valsystem och nomineringsprocedur
eller försvårar partiarbetet och nomineringsförfarandet på lokal nivå.

KU 1975:19

1 ett avseende tillgodoser propositionens förslag inte detta krav. Enligt
förslaget skall nämligen landstingsvalkrets kunna bildas genom att en del
av en kommun sammanförs med annan kommun eller del av annan kommun
till en valkrets. Detta innebär således att kommungränserna även i
fortsättningen skall kunna skäras över av indelningen i landstingsvalkretsar.
Detta är enligt utskottets mening ingen tillfredsställande ordning. Den medför
för de politiska partiernas del att en organisation, som bryter den på
kommunerna grundade organisationsstrukturen, måste tillskapas för bl. a.
nomineringarna till landstingsvalen. Erfarenheten visar att en sådan partiorganisation
är otymplig och opraktisk.

En valkretsindelning av det här påtalade slaget verkar dessutom förvirrande
för den enskilde väljaren och försämrar förståelsen av valsystemet
som helhet.

Den här berörda indelningsgrunden för indelning i landstingskommuner
har således påtagliga nackdelar och bör därför utgå. Utskottet tillstyrker
således motionen 1975:2146.

dels att utskottet under 3 bort hemställa:
att riksdagen

3. med anledning av propositionen 1975:101 i denna del och med
bifall till motionen 1975:2146 antar 11 5 första stycket förslaget
till lag om ändring i landstingslagen (1954:319) med följande
lydelse:

”Valkrets skall omfatta en eller flera kommuner. Om en lämpligare
valkretsindelning därigenom erhålles, får kommun delas
i två eller flera valkretsar.”

2. av herr Berndtson (vpk), vilken ansett

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med orden
”Utskottet finneratt” och slutar på s. 8 med orden ”motionerna 1975:128,
1975:2144, 1975:2148 och 1975:2149” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att det i propositionen föreslagna valsystemet för landstingsval
såvitt detta avser en ordning med fasta valkretsmandat och utjämningsmandat
innebär väsentliga förbättringar och skapar ökad rättvisa
mellan partierna i förhållande till det nu gällande valsystemet.

I motsats till föredragande departementschefen anser utskottet att den
föreslagna 3 96 -spärren är odemokratisk. Det omfattande utredningsmaterial
som ligger till grund för propositionen är av intresse för bedömningen av
de ställda förslagen. Det visar att det inte blir några större förändringar
partierna emellan vid ett system med en spärr vid 3 procent och ett system
utan spärrar. Endast obetydliga förskjutningar mellan valresultatet 1973 och
ett valsystem utan spärr torde uppnås. De förskjutningar som kan avläsas

KU 1975:19

är att större partier minskar något till förmån för mindre partier. Detta är
en helt naturlig konsekvens om hittillsvarande orättvisor skall undanröjas.

Utskottet finner därför ej skäl att godta den i propositionen föreslagna
spärren för fördelning av mandaten i landstingsval utan förordar i stället
ett system med utjämningsmandat och utan småpartispärr. Detta ställningstagande
föranleder vissa ändringar i förslaget till lag om ändring i vallagen
(1972:620).

1 propositionen föreslås inte samma system för kommunfullmäktigval
som för landstingsval, dvs. utjämningsmandat och 3-procentspärr. I likhet
med utskottets avvisande ställningstagande till förslaget om spärr i landstingsvalen
anser utskottet att inga spärrar skall förekomma vid kommunfullmäktigval.
Däremot finner utskottet det rimligt att ett system med utjämningsmandat
tillämpas även vid val i primärkommuner. Ett sådant system
bör kunna i enlighet med kommunalvalskommitténs förslag konstrueras
på samma sätt som vid val till landsting - utan procentspärr - och
tillämpas så snart kommun indelas i valkretsar. För att partierna i ett sådant
system skall bli proportionellt representerade i valkretsarna är det angeläget
att - som kommunalvalskommittén framhållit - minst 10 fasta valkretsmandat
tilldelas varje valkrets. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen
1975:2148 såvitt nu är i fråga. 1 bilaga 1 framlägger utskottet förslag
till lagtext på grundval av motionen. Förslagen i denna del avser dels förslag
till lag om ändring i kommunallagen (1953:753), dels förslag till lag om
ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm, dels förslag till lag om
ändring i vallagen (1972:620). Antas dessa förslag måste propositionens lagsförslag
avslås.

Skulle riksdagen avvisa de på motionen 1975:2148 grundade lagförslagen
bör enligt utskottets mening riksdagen nu anta motsvarande lagförslag i
huvudsaklig överensstämmelse med propositionens förslag. Ändring bör
dock därvid göras i det hänseende som framgår av det följande.

För närvarande är minimiantalet mandat i en kommunvalkrets 10. Valkretsar
med så få mandat kan emellertid i vissa fall medföra risk för bristande
proportionalitet i kommunerna. Utskottet ansluter sig därför till departementschefens
bedömning att minsta antalet mandat i en kommunvalkrets
bör höjas. Höjningen bör dock inte, som föreslås i propositionen, begränsas
till så få mandat som 15 utan i stället göras till 20. Med denna av utskottet
föreslagna ändring anser utskottet att valsystemet vid val till kommunfullmäktige
uppfyller de krav på proportionalitet som rimligen kan ställas.
Utskottet föreslår därför - som andrahandsyrkande - de ändringar i propositionens
förslag till lag om ändring i kommunallagen (1953:753) och lag
om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm som framgår av bilaga
2.

KU 1975:19

dels att utskottet under 5 bort hemställa
att riksdagen

5. a. med anledning av motionerna 1975:128, 1975:2144 och
1975:2149 samt med bifall till motionen 1975:2148, såvitt nu
är i fråga, avslår propositionen 1975:101 såvitt avser 15 a 5 förslaget
till lag om ändring i vallagen (1972:620),

b. med bifall till motionen 1975:2148 i vad den inte behandlats
i det föregående antar de i bilaga 1 intagna förslagen till lag
om ändring i kommunallagen(1953:753), lag om ändring i kommunallagen
(1957:50) för Stockholm och lag om ändring i vallagen
(1972:620),

(under förutsättning av bifall till b)

c. avslår propositionen 1975:101 såvitt avser de däri framlagda
förslagen till lag om ändring i kommunallagen (1953:753), lag
om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm ävensom
förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620), i vad det
inte behandlats under a,

(under förutsättning av bifall till utskottets
hemställan under 5 b)

c. dels med anledning av propositionen 1975:101 i dessa delar
antar förslagen till lag om ändring i kommunallagen (1953:753)
och lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm
med de ändringar i 9 ij i båda lagarna som framgår av bilaga
2, dels med bifall till propositionen 1975:101 i denna del antar
förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620) i vad det
inte behandlats i det föregående.

KU 1975:19

Bilaga 1
(Lagtextförslag till
reservationen 2)

Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom föreskrives i fråga om kommunallagen (1953:753)

dels att 5 och 9 33 skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 a och 9 b 33, av nedan
angivna lydelse.

(= propositionen)

Kommun kan indelas i valkretsar för val av kommunfullmäktige.

Valbarhet är ej inskränkt till viss valkrets.

Valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst
tio fasta valkretsmandat och så att den kan omslutas av en sammanhängande
gränslinje.

Länsstyrelsen beslutar om kommuns indelning i valkretsar sedan kommunfullmäktige
beretts tillfälle att yttra sig i ärendet. Kommunfullmäktige
äga göra framställning om kommunens indelning i valkretsar sedan kommunstyrelsen
uppgjort förslag till sådan indelning. Beslut om indelning i
valkretsar skall meddelas senast i oktober året före det under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

9 a 3

Mandaten i kommunfullmäktige fördelas mellan partier. Är kommun
indelad i valkretsar, äro nio tiondelar av mandaten fasta valktetsmandat,
vilka fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i varje valkrets.

Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av länsstyrelsen
före utgången av april varje år då val av fullmäktige skall hållas. Härvid
tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade
i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när antalet röstberättigade
i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där. De fasta valkretsmandat,
Som härefter återstå, tillföras valkretsarna i ordning efter storleken
av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning. Mellan lika
överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Vid tillämpningen av andra stycket skall som röstberättigad anses den
som har upptagits i gällande röstlängd.

KU 1975:19

Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat
i kommunen, avrundas till närmast lägre hela tal.

De fullmäktigmandat i valkretsindelad kommun som ej tillförts valkretsarna
enligt bestämmelserna i andra stycket äro utjämningsmandat, vilka
först fördelas mellan partier på grundval av valresultatet i hela kommunen
och därefter tillföras valkretsarna.

9 b §

Mot länsstyrelsens beslut enligt 9 a och 9 b §§ föres talan hos valprövningsnämnden
genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut får talan
ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. I fråga om val som förrättas
före utgången av år 1976 skall dock gälla följande avvikelser från vad som
föreskrives i 5 och 9 a §§.

1. Antalet kommunfullmäktige skall bestämmas till minst

31 i kommun med 20 000 invånare eller därunder

41 i kommun med över 20 000 till och med 40 000 invånare

51 i kommun med över 40 000 till och med 60 000 invånare

61 i kommun med över 60 000 invånare

2. När de fasta valkretsmandaten i valkretsindelad kommun skall fördelas

på valkretsarna, tillföres varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet
invånare i valkretsen enligt stommarna till mantalslängderna för året är
jämnt delbart med det tal som erhålles, när antalet invånare i kommunen
enligt stommarna delas med antalet valkretsmandat där.

Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom föreskrives i fråga om kommunallagen (1957:50) för Stockholm

dels att 9 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 a och 9 b SS av nedan
angivna lydelse.

9 S

För val av kommunfullmäktige skall kommunen indelas i valkretsar.

Valbarhet är ej inskränkt till viss valkrets.

Valkrets bör utformas så att den kan beräknas komma att tilldelas minst
tio fasta valkretsmandat och så att den kan omslutas av en sammanhängande
gränslinje.

KU 1975:19

munstyrelsen uppgjort förslag till sådan indelning. Beslut om indelning i
valkretsar skall meddelas senast i oktober året före det under vilket beslutet
skall träda i tillämpning.

9 a §

Mandaten i kommunfullmäktige fördelas mellan partier. Av mandaten
äro nio tiondelar fasta valkretsmandat, vilka fördelas mellan partier på grundval
av valresultatet i varje valkrets.

Antalet fasta valkretsmandat i valkretsarna fastställes av länsstyrelsen
före utgången av april varje år då val av kommunfullmäktige skall hållas.
Härvid tilldelas varje valkrets ett mandat för varje gång som antalet röstberättigade
i valkretsen är jämnt delbart med det tal som fås när antalet
röstberättigade i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat där.
De fasta valkretsmandat, som härefter återstå, tillföras valkretsarna i ordning
efter storleken av de överskott som uppkommit vid nyssnämnda fördelning.
Mellan lika överskottstal avgöres företrädet genom lottning.

Vid tillämpning av andra stycket skall som röstberättigad anses den som
har upptagits i gällande röstlängd.

Det brutna tal som uppkommer vid fastställandet av antalet fasta valkretsmandat
i kommunen avrundas till närmast lägre hela tal.

De fullmäktigmandat som ej tillförts valkretsarna enligt bestämmelserna
i andra stycket äro utjämningsmandat, vilka först fördelas mellan partier
på grundval av valresultatet i hela kommunen och därefter tillföras valkretsarna.

9b 8

Mot länsstyrelsens beslut enligt 9 och 9 a §§ föres talan hos valprövningsnämnden
genom besvär. Mot valprövningsnämndens beslut får talan ej föras.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975. I fråga om val som förrättas
före utgången av år 1976 skall dock gälla följande avvikelser från vad som
föreskrives i 9 a §.

När de fasta valkretsmandaten skall fördelas på valkretsarna, tillföres varje
valkrets ett mandat för varje gång som antalet invånare i valkretsen enligt
stommarna till mantalslängderna för året är jämnt delbart med det tal som
erhålles, när antalet invånare i kommunen enligt stommarna delas med
antalet fasta valkretsmandat där.

Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom föreskrives i fråga om vallagen (1972:620)
dels att 14 kap. 21 § skall upphöra att gälla,

KU 1975:19

dels att 2 kap. 5§ samt 14 kap. 3, 15, 16, 18, 19, 20 och 22 55 skall
ha nedan angivna lydelse,

dels* att i lagen skall inforas tre nya paragrafer, 14 kap. 15 a-15c 55, av
nedan angivna lydelse.

2 kap.

1 landstingslagen (1954:319), kommunallagen (1953:753) och kommunallagen
(1957:50) för Stockholm finns bestämmelser om landstingskommuns
och kommuns indelning i valkretsar och fördelning av fasta valkretsmandat
på valkretsar.

14 kap.

3 5

1 fråga om riksdagsval bestämmer länsstyrelsen ordningen mellan kandidatnamnen
på partiernas valsedlar i valkretsen i den utsträckning som
behövs för utseende av riksdagsledamöter och ersättare för dem.

1 fråga om landstings- och kommunfullmäktigval fördelar länsstyrelsen
platserna mellan partierna. Länsstyrelsen fastställer även för varje valkrets
vilka personer som skall erhålla platserna samt utser suppleanter för landstingsman
och för fullmäktige i kommuner där det skall finnas suppleanter
för fullmäktige.

Förrättningen skall genomföras utan dröjsmål. Vid avbrott i förrättningen
skall valsedlarna och övriga valhandlingar läggas i säkert förvar. Innan förrättningen
återupptages, skall länsstyrelsen se till att obehörig åtgärd ej vidtagits
med valhandlingarna.

155

Ordningen mellan kandidatnamnen inom varje parti fastställes genom
särskilda uträkningar. Vid varje uträkning gäller valsedel endast för ett namn.
Vid fastställande av ordningen mellan namnen förfares i enlighet med 6 5
andra-femte styckena.

15 a 5**

Mandaten i kommunfullmäktige tilldelas ett efter annat det parti som
för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet. Jämförelsetalet erhålles,
så länge parti icke tilldelats något mandat, genom att partiets röstetal delas
med 1,4 och därefter genom att röstetalet för varje gång delas med det
tal som motsvarar dubbla antalet mandat, som partiet redan erhållit, ökat
med ett.

* Om utskottets hemställan under 5 a vinner riksdagens bifall får denna delssats följande
lydelse: ”dels att i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 14 kap. 15 a, 15 aa,
15 b och 15 c 55, av nedan angivna lydelse.”

** Om utskottets hemställan under 5 a vinner riksdagens bifall skall denna paragraf
betecknas "15 aa 5".

KU 1975:19

15 b §

De fasta valkretsmandaten i landstinget och i kommunfullmäktige för
valkretsindelad kommun fördelas för varje valkrets proportionellt mellan
partierna på grundval av valresultatet i valkretsen. Härvid tilldelas mandaten,
ett efter annat, det parti som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.
Jämförelsetalet beräknas, så länge partiet ännu ej tilldelats något
mandat, genom att partiets röstetal i valkretsen delas med 1,4. Därefter
erhålles jämförelsetalet genom att partiets röstetal delas med det tal som
är 1 högre än det dubbla antalet av de mandat som redan tilldelats partiet
i valkretsen.

Utjämningsmandaten fördelas mellan partierna så, att fördelningen av
alla mandat i landstinget eller kommunfullmäktige blir proportionell mot
partiernas röstetal i hela landstingskommunen eller kommunen. Vid bestämmande
av det sammanlagda antal mandat i landstinget eller kommunfullmäktige
som parti skall ha för att bli proportionellt representerat tillämpas
fördelningsregeln i första stycket på hela landstingskommunen eller kommunen
som en valkrets. Varje parti tilldelas så många utjämningsmandat
som behövs för att detta antal skall uppnås.

Har parti vid fördelningen av de fasta valkretsmandaten erhållit flera mandat
än som motsvarar den proportionella representationen i landstinget eller
kommunfullmäktige för partiet enligt andra stycket, bortses vid fördelningen
av utjämningsmandaten från partiet och de fasta valkretsmandat det har
erhållit.

Av de utjämningsmandat som parti erhållit tillföres det första den valkrets
där partiet efter fördelningen av de fasta valkretsmandaten uppvisar större
jämförelsetal än i övriga valkretsar. Återstående utjämningsmandat tillföres
ett efter annat den valkrets där partiet för varje gång uppvisar störst jämförelsetal
vid fortsatt tillämpning av fördelningsregeln i första stycket på
partiets röstetal i valkretsarna.

Har parti i någon valkrets erhållit flera mandat än antalet på partiets
valsedlar upptagna namn, flyttas överskjutande mandat, med motsvarande
tillämpning av fjärde stycket, till annan valkrets. Kan mandat ej besättas
genom tillämpning av detta förfarande, skall det vara obesatt under den
tid för vilken valet gäller.

Har parti i kommun som ej indelats i valkretsar erhållit flera mandat
än antalet på partiets valsedlar upptagna namn skall överskjutande mandat
vara obesatt under den tid valet gäller.

Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

15 c §

För varje mandat som ett parti har erhållit i landstinget utses en landstingsman.
För varje mandat som ett parti har erhållit i kommunfullmäktige
utses en fullmäktig. Den första platsen som tilldelats parti besättes med
den kandidat som står främst i den enligt 15 (j bestämda ordningen mellan

KU 1975:19

namnen, den andra med den kandidat som därefter står närmast i ordningen
och så vidare efter samma grund.

16 8

Har kandidat fått plats i ordning i mer än en valkrets eller för mer än
ett parti och skulle han till följd härav erhålla mandat i mer än en valkrets
eller för mer än ett parti, skall han tillträda det mandat, för vilket hans
jämförelsetal är störst. Mandat som han ej tillträder tillfaller den kandidat
som står närmast i tur att erhålla mandat i den valkretsen eller för det
partiet. Mellan lika jämförelsetal avgöres företrädet genom lottning.

18 8

(= propositionen)

19 8

För utseende av suppleanter för fullmäktige företages ytterligare sammanräkningar
för att besätta de suppleantplatser som varje parti skall erhålla
enligt beslut som fattats med stöd av 5 a § kommunallagen (1953:753) eller
5 8 kommunallagen (1957:50) för Stockholm. Därvid äger 6 och 10 88 i detta
kapitel motsvarande tillämpning. Vid tillämpning av 6 8 skall hänsyn dock
icke tagas till valsedlar som vid valet av fullmäktige ej deltagit i besättandet
av plats.

Kan föreskrivet antal suppleanter icke utses enligt första stycket, skall
därvid bero.

20 8

När länsstyrelsen företagit de åtgärder som föreskrives i 15, 15a*-15c,
16, 18 och 19 88, lägges valsedlarna in i särskilda omslag, de godkända
för sig och de ogiltiga för sig. Omslagen förseglas under minst två olika
sigill. Valsedlarna förvaras till utgången av den tid valet gäller.

Valets utgång kungöres genom uppläsning av protokollet. Därmed är valet
avslutat.

22 8

Har landstingsman avgått före utgången av den tid för vilken han blivit
vald, skall länsstyrelsen på anmälan av landstingets ordförande till ordinarie
landstingsman inkalla den suppleant som enligt den mellan suppleanterna
bestämda ordningen står i tur att inträda.

Har fullmäktig avgått före utgången av den tid för vilken han blivit vald,
skali länsstyrelsen på anmälan av fullmäktiges ordförande vid offentlig förrättning
genom ny sammanräkning inom det parti för vilket den avgångne
blivit vald utse efterträdare för honom. Vid sammanräkningen äger 7 8 andra
stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1977 men tillämpas även dessförinnan
i fråga om val som avser tid efter utgången av år 1976.

* Vid bifall till utskottets hemställan under 5 a skall "15 a" ersättas med "15 aa”

KU 1975:19

Bilaga 2
(Lagtextförslag till
reservationen 2)

Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom föreskrives att 5 och 9 88 kommunallagen (1953:753) skall
ha nedan angivna lydelse.

5 $ = propositionen

9 $ första stycket = propositionen

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att
utse minst tjugo kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga skäl
förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets om möjligt utformas så,
att den kan omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet
fullmäktige för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda
valkretsarna i den mån det utan olägenhet kan ske.

9 8 tredje stycket = propositionen

9 8 fjärde stycket = propositionen

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före

ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

Det antal fullmäktige, varje valkrets skall utse, fastställes av länsstyrelsen
det år, då valet skall äga rum, före april månads utgång med giltighet för
den period valet avser. Uppgår därvid i någon valkrets det antal fullmäktige,
som kretsen äger utse enligt i tredje stycket angivna grunder, icke till tjugo,
skall antalet, med motsvarande jämkning av antalet fullmäktige i övriga
kretsar, likväl bestämmas till tjugo; och skall i sådant fall valkretsindelningen
omrpövas före nästa val.

9 8 sjätte stycket = propositionen

Denna lag etc. = propositionen.

KU 1975:19

Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1957:50) för Stockholm

Härigenom föreskrives att 9 5 kommunallagen (1957:50) för Stockholm
skall ha nedan angivna lydelse.

9 § första stycket = propositionen

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kan beräknas komma att
utse minst tjugo kommunfullmäktige med tillämpning av vad i följande
stycke sägs; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande
gränslinje; att territoriell församling, där så kan ske, lämnas odelad
och icke i något fall delas på flera än två kretsar; samt att antalet fullmäktige
för hela kommunen kan beräknas bliva lika fördelat på de särskilda valkretsarna
i den mån det utan olägenhet kan ske.

9 5 tredje stycket = propositionen

9 ij fjärde stycket = propositionen

Beslut om indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före

ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

9 S sjätte stycket = propositionen

Denna lag etc. = propositionen.

GOTAB 75 9627 S Stockholm 1975