Kulturutskottets betänkande nr 4

KrU 1975:4

Nr 4

Kulturutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:1
såvitt gäller anslag till vissa kulturändamål jämte motioner

DRIFTBUDGETEN

Konst, litteratur, musik, teater m. m.

1. Konstnärsstipendier. Regeringen häri propositionen 1975:1 bilaga 10(utbildningsdepartementet)
under punkten B 1 (s. 16-18) föreslagit riksdagen
att till Konstnärsstipendier för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 9 892 000 kr.

I propositionen redovisas bl. a. att styrelsen för Sveriges författarfond föreslagit
att antalet arbetsstipendier för gruppen författare och översättare
ökas från nuvarande 53 till 60 för att därigenom särskilt tillgodose behovet
av ett ökat antal stipendier till kulturjournalister. Förslaget, som skulle innebära
en kostnadsökning med 105 000 kr., har inte i propositionen förts
vidare till riksdagen.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:1326 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar
att posten Stipendier åt författare och översättare ökas med 105 000 kr. till
900 000 kr. för budgetåret 1975/76 och att hela anslaget under B I. Konstnärsstipendier
ökas till 9 997 000 kr.,

1975:1331 av herrar Sundman (c) och Ahlmark (fp) vari hemställs att
riksdagen anvisar till Konstnärsstipendier ett reservationsanslag av 9 967 000
kr.

Utskottet

Yrkandet i motionen 1975:1326 överensstämmer med det av styrelsen
för Sveriges författarfond framförda förslaget om en ökning av antalet stipendier
till kulturjournalister med sju. Förslaget i motionen 1975:1331 gäller
samma stipendiegrupp, men i detta fall föreslås en ökning av antalet stipendier
med fem. Kostnaden härför är 75 000 kr.

Utskottet får erinra om att regeringen i propositionen i fråga om insatser

1 Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 4

KrU 1975:4

2

för kulturarbetarna intagit en ståndpunkt som innebär att man i år, i avvaktan
på ett kommande förslag av kulturrådet, låter de ökade insatser som föreslås
i huvudsak avse bildkonstnärerna. I fråga om anslaget till Konstnärsstipendier
föreslås sålunda, förutom vissa automatiska förändringar, ingen annan
ändring än en höjning med 300 000 kr. till arbetsbidrag till konstnärer
inom måleri m. m. Utskottet ansluter sig till förslaget i propositionen och
avstyrker alltså motionerna 1975:1326 och 1975:1331.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionerna 1975:1326 och 1975:1331 till Konstnärsstipendier
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
9 892 000 kr.

2. Konstnärsbelöningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 2 (s. 19) och hemställer

att riksdagen till Konstnärsbelöningar för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 2 625 000 kr.

3. Statens konstråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 3 (s. 19-20) och hemställer

att riksdagen till Stålens konstråd för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 269 000 kr.

4. Förvärv av konst för statens byggnader m. m. Regeringen har under punkten
B 4 (s. 20-21) föreslagit riksdagen att dels godkänna vad i propositionen
1975:1 anförts angående beställningar av konst, som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1975/76, dels till Förvärv av konst för statens
byggnader m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av

4 500 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:512 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att procentregeln blir riktningsgivande beträffande
anslagen till konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader,

2. att riksdagen beslutar att anslaget under B 4 i bilaga 10 av budgetpropositionen
till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. enligt nu
gällande normer för budgetåret 1975/76 höjs med 3 500 000 kr. utöver vad
som föreslagits i propositionen eller till sammanlagt 8 000 000 kr.,

1975:1316 av fru Fraenkel m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan

1. att riksdagen anvisar 5 milj. kr., dvs. 500 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit, till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.,

KrU 1975:4

3

2. att riksdagen begär förslag om åtgärder för att upprätthålla enprocentsregeln
för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader.

Utskottet

Som utskottet tidigare erinrat om föreslår regeringen i budgetpropositionen
- i avvaktan på ett förslag av kulturrådet angående de statliga insatserna
för kulturarbetarna - vissa begränsade förstärkningar på detta område, i
huvudsak avseende bildkonstnärerna. Beträffande förevarande anslag innebär
propositionen en anslagshöjning med 700 000 kr. och dessutom en
vidgning med 400 000 kr. av den ram utöver anslaget inom vilken statens
konstråd får beställa konst.

Konstrådet har i sin anslagsframställning för nästa budgetår som sin uppfattning
uttalat att starka skäl talar för att den s. k. enprocentsregeln läggs
till grund för tilldelningen av medel för konstförvärv, vilket skulle innebära
ett belopp motsvarande en procent av investeringskostnaderna för statliga
nybyggnader. Motionerna 1975:512 och 1975:1316 anknyter båda till tanken
på en enprocentsregel. 1 den förra hemställs om ett riksdagsuttalande om
att regeln bör bli riktningsgivande beträffande anslagen til! konstnärlig utsmyckning
av offentliga byggnader, medan det i den senare motionen hemställs
att riksdagen begär förslag om åtgärder för att upprätthålla nämnda
regel för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader.

Utskottet har förra året i betänkandet KrU 1974:15 förklarat sig finna
det önskvärt att kostnaderna för konstnärlig utsmyckning från början beaktas
i kostnadsberäkningarna för byggnader som kan komma i fråga för dylik
utsmyckning. Utskottet har även framhållit att frågor om konstnärlig utsmyckning
bör bedömas under medverkan av konstnärer och instämt i uppfattningen
att den konstnärliga utsmyckningen av statliga byggnader självfallet
är av betydelse för konstnärernas arbetsmöjligheter. Utskottet ansåg
sig emellertid också kunna utgå från att frågan om enprocentsregeln skulle
komma till bedömning i sammanhang med behandlingen av kulturrådets
väntade förslag rörande kulturarbetarfrågorna och avstyrkte därför ett motionsyrkande
om att kulturrådet skulle fö i uppdrag att lägga fram förslag
om åtgärder för att upprätthålla regeln.

Utskottet vill gärna ännu en gång framhålla den betydelse som utskottet
ur flera synpunkter tillmäter den konstnärliga utsmyckningen av offentliga
byggnader. Liksom förra året anser utskottet dock att frågan om man skall
tillämpa en fast regel av typen enprocentsregeln och hur denna regel i så
fall skall preciseras bör bedömas i det nyss angivna sammanhanget med
andra kulturarbetarfrågor. Utskottet avstyrker därför motionen 1975:512,
yrkande 1. Av samma skäl avstyrker utskottet motionen 1975:1316, yrkande
2.

I fråga om medelsanvisningen under anslaget Förvärv av konst för statens
byggnader m. m. tillstyrker utskottet förslaget i propositionen, vilket innebär

1* Riksdagen 1975. 13 sami. Nr 4

KrU 1975:4

4

en höjning med 700 000 kr., och avstyrker alltså motionerna 1975:512, yrkande
2, och 1975:1316, yrkande 1, om ytterligare höjningar med 3,5 milj.
kr., respektive 500 000 kr.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om godkännande av det

1 det föregående närmare redovisade beställningsbemyndigandet för statens
konstråd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1975:512, yrkande 1, och
1975:1316, yrkande 2, angående den s. k. enprocentsregeln,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 samt med
avslag på motionerna 1975:512, yrkande 2, och 1975:1316, yrkande
1, till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000
kr.,'

3. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen 1975:1
angående beställningar av konst, som föranleder utgifter under
senare budgetår än budgetåret 1975/76.

5. Motioner om utställningsersättning åt konstnärer och konsthantverkare

Motionerna
Utskottet behandlar här motionerna

1975:509 av fru Mogård m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att fr. o. m. 1976-01-01 införa utställningsersättning
till konstnärer och konsthantverkare i samband med utställningar, i
huvudsaklig överensstämmelse med det huvudalternativ som förordas i betänkandet
Utställningar (SOU 1974:43),

2. att riksdagen till Utställningsersättning anvisar ett förslagsanslag av

2 800 000 kr. för budgetåret 1975/76,

1975:1316 av fru Frankel m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen
begär förslag om system för utställningsersättning till konstnärer (yrkande
3).

Utskottet

Frågan om utställningsersättning till konstnärer har flera gånger tidigare
aktualiserats i motioner som behandlats i kulturutskottet (se betänkandena
KrU 1972:18, 1973:7 och 1974:15). Som framhållits i det förstnämnda av
dessa betänkanden har en viss försöksverksamhet på området ägt rum.

Utskottet anser att frågan om dylik ersättning bör tas upp i samband
med den kommande prövningen av det betänkande av kulturrådet som
kommer att behandla frågor om insatser för kulturarbetarna. Framhållas
kan också, som utskottet gjorde i betänkandet 1974:15, att frågan om ut -

KrU 1975:4

5

ställningsersättning har ett samband med frågan om ansvarsfördelningen
mellan stat och kommun i vad gäller insatser på kulturområdet. Utskottet
avstyrker såväl motionen 1975:509 som motionen 1975:1316, yrkande 3.

Utskottet hemställer
att riksdagen

a. avslår motionen 1975:509 om införande från och med den 1
januari 1976 av utställningsersättning till konstnärer och konsthantverkare
och om anvisande för budgetåret 1975/76 av ett
förslagsanslag av 2 800 000 kr. för ändamålet,

b. avslår motionen 1975:1316, yrkande 3, om förslag om utställningsersättning.

6. Ersättning åt Författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. tn. Regeringen har under punkten B 5 (s. 21-23) föreslagit riksdagen att
till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 15 074 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:793 av herr Molin (fp) såvitt gäller hemställan att riksdagen hos
regeringen begär förslag om ändring av kungörelsen angående Sveriges författarfond,
så att rätten till författarpenning utsträcks till att gälla alla bibliotek
(yrkande 1‘),

1975:794 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar
att biblioteksersättningen utgår med 30 öre för lån av rättsskyddat svenskt
originalverk, med motsvarande höjning för övriga belopp, och 15 öre för
lån av översatt verk och att vederbörande utskott företar den uppräkning
av förslagsanslaget som blir erforderlig,

1975:1330 av herrar Sundman (c) och Ahlmark (fp) vari hemställs att
riksdagen beslutar

1. att biblioteksersättningen fastställs till 24 öre för hemlån av skyddat
svenskt originalverk och 96 öre för referensexemplar av dylikt verk samt

12 öre för hemlån av verk i skyddad svensk översättning och 48 öre för
referensexemplar av dylikt verk,

2. att författarpenningens storlek fastställs efter överläggningar mellan
departementet och Sveriges författarförbund.

1 Beträffande motivering till detta yrkande hänvisas till den till utbildningsutskottet
remitterade motionen 1975:817.

KrU 1975:4

6

Gällande bestämmelser m. m.

Förevarande anslag är uppdelat på två poster. Ur posten 1, f. n. förslagsvis

13 738 000 kr., utgår ersättning till författare m.fl. för bokutlåning m. m.
medan posten 2, som är obetecknad och f. n. uppförd med 800 000 kr.,
används till ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras
verk i form av talböcker och taltidningar.

Bestämmelser om biblioteksersättningen är meddelade i kungörelsen
(1962:652) om Sveriges författarfond (ändrad senast 1972:553). Enligt kungörelsen
utgår ersättning med vissa angivna grundbelopp bl. a. för utlåning
genom länsbibliotek, folkbibliotek och skolbibliotek av dels svenska litterära
verk i original, dels litterära verk i svensk översättning, i båda fallen under
förutsättning att verken är skyddade enligt gällande lag om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk. Ersättning utgår också för verk av angivna
slag som vid nämnda bibliotek ingår i referenssamlingarna och inte lånas
ut.

Biblioteksersättning utgår inte för utlåning, respektive förekomsten av
referensexemplar vid andra bibliotek än de i kungörelsen nämnda.

Innevarande budgetår uppgår biblioteksersättningens grundbelopp i fråga
om originalverk till 18 öre för hemlån och till 72 öre för referensexemplar
samt i fråga om översatt verk till 6 öre för hemlån och till 24 öre för referensexemplar.

Genom beslut av Kungl. Maj.t bestäms årligen hur stort belopp som i
form av biblioteksersättning skall överföras från förevarande anslag till Sveriges
författarfond. Storleken av detta belopp beror dels av grundbeloppens
storlek, dels av omfattningen av den utlåning, respektive det bestånd av
referensexemplar som biblioteksersättningen skall grunda sig på. Denna omfattning
bedöms på grundval dels av skolöverstyrelsens årliga statistik över
total utlåning och totalt antal referensexemplar i folk- och skolbiblioteken,
dels av stickprovsundersökningar som genomförs i samverkan mellan författarfonden
och statistiska centralbyrån.

Av de medel som överförs från anslaget till fonden disponeras en del
till individuella ersättningar medan återstoden tillförs fondens s. k. fria del.
Individuell ersättning, s. k. författarpenning, utgår till svenska författare av
originalverk med f. n. 10 öre av grundbeloppet för hemlån av originalverk
och 40 öre av grundbeloppet för referensexemplar av dylikt verk. I den
mån en författare når upp till en ersättning i form av författarpenning som
överstiger ett gränsvärde av 10 000 kr. (100 000 boklån eller 25 000 referensexemplar)
sker en reduktion av den del av ersättningen som ligger över
gränsvärdet. Reduktionen sker i tre etapper. Omvänt gäller den regeln att
belopp som inte når upp till 150 kr. (1 500 lån eller 375 referensexemplar)
inte betalas ut till vederbörande författare utan i stället ingår i fondens fria
del. Om en bok har högst tre upphovsmän (författare, illustratörer) delas
författarpenningen lika mellan dem. För verk med fler än tre upphovsmän
utgår ingen individuell ersättning.

KrU 1975:4

7

Den fria delen av fonden används efter bestämmande av författarfondens
styrelse till stipendier, pensioner, understöd och andra för författare, översättare
m. fl. gemensamma ändamål.

Utskottet

Anslagsberäkningen i propositionen utgår från en något större ökning
av biblioteksutlåningen än den som styrelsen för Sveriges författarfond räknat
med. Detta gör att behovet av medel till biblioteksersättningar ökar
något mer än fondstyrelsen räknat med eller med 486 000 kr. i jämförelse
med det för innevarande budgetår beräknade beloppet. Biblioteksersättningens
konstruktion och grundbeloppens storlek förutsattes däremot i propositionen
oförändrade med hänsyn till den översyn av systemet för ersättningar
till olika konstnärsgrupper som kommer att aktualiseras genom ett
betänkande av kulturrådet.

Det i motionen 1975:793 framställda yrkandet i fråga om biblioteksersättningen
innebär enligt den i motionen 1975:817 framförda motiveringen
att ersättningen skall grunda sig även på utlåning, respektive förekomsten
av referensexemplar vid de vetenskapliga biblioteken. Utskottet har tidigare
prövat och avstyrkt förslag av denna innebörd (se KrU 1972:18 och 1973:7).
Utskottet avstår från att närmare gå in på skälen för och emot motionärens
förslag eftersom utskottet delar den i propositionen uttalade uppfattningen
att någon ändring i biblioteksersättningens konstruktion inte bör komma
i fråga i förevarande sammanhang.

Beträffande biblioteksersättningens grundbelopp intar utskottet samma
ståndpunkt. Ett bifall till motionerna 1975:794 och 1975:1330, yrkande 1,
skulle medföra kostnadsökningar om uppskattningsvis 11,5, respektive 6,3
milj. kr. Utskottet avstyrker dessa motionsyrkanden.

I sitt betänkande KrU 1972:18 tillstyrkte utskottet en höjning av biblioteksersättningens
grundbelopp till de belopp som gäller för närvarande. Utskottet
framhöll att denna höjning motiverade att man också övervägde
bl. a. att ändra författarpenningens storlek. Utskottet konstaterade emellertid
att detta var en fråga om hur man skulle fördela det totalbelopp som tillförs
författarna och översättarna som grupp och att det därför var rimligt att
beslut i denna och en likartad fråga fattades först efter överläggningar med
vederbörande organisationer. Utskottet gjorde därför inte något uttalande
om författarpenningens storlek.

Yrkande 2 i motionen 1975:1330 anknyter till detta tidigare ståndpunktstagande.
Utskottet har samma uppfattning i denna fråga som 1972
men anser att något formligt beslut av riksdagen i frågan inte behövs. Motionsyrkandet
avstyrks därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:793,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionerna 1975:794 och 1975:1330, yrkande 1, till Er -

KrU 1975:4

8

sättning åt författare m. fl. flir utlåning av deras verk genom bibliotek
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 15 074 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1330, yrkande 2.

7. Statens biografbyrå. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
B 6 (s. 24) och hemställer

att riksdagen till Statens biografbyrå för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 891 000 kr.

8. Bidrag till Operan och Dramatiska teatern. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 8 (s. 25-28) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Operan och Dramatiska teatern för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 83 679 000
kr.

9. Bidrag till Svenska riksteatern. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 9 (s. 28-31) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 42 656 000 kr.

10. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Regionmusiken. Regeringen har under punkten B 10 (s. 31-35) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de i propositionen 1975:1 förordade förändringarna i beräkningen
av bidragsunderlaget för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,

2. till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 68 300 000 kr.

Vidare har regeringen under punkten B 12 (s. 39-41) föreslagit riksdagen
att till Regionmusiken för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
39 418 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:510 av herr Nygren m. fl. (s, c, m) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en skyndsam prövning av möjligheterna att tillskapa
en kammarorkester i Umeå med uppgift dels att ge Norrlandsoperan service,
dels att ge regionala konserter,

1975:798 av herr Ångström m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
att erforderliga medel ställs till förfogande för anställande av 12 stråkmusiker

KrU 1975:4

9

vid regionmusiken i Umeå som en nödvändig musikresurs för Norrlandsoperans
verksamhet och som en nödvändig förstärkning av musiklivet i
övre Norrland,

1975:1302 av herr Ahlmark m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen

1. höjer förslagsanslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner med 1 280 000 kr. utöver vad som föreslås i budgetpropositionen
till totalt 69 580 000 kr. för att öka statsbidragsunderlaget för
Konsertföreningen i Stockholm till 170 grundbelopp,

2. begär att regeringen tar initiativet till överläggningar med berörda kommuner
och musikinstitutioner i syfte att avveckla de samlade underskotten
från budgetåren 1970/71-1974/75.

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ni. m.
Gällande system för statligt bidrag

Den 1 juli 1974 infördes ett nytt system för det statliga stödet till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (prop. 1974:28, KrU 1974:15,
rskr 1974:248). Enligt kungörelsen 1974:451 för institution som bedriver
yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet och som uppbär bidrag
från kommun eller landstingskommun statsbidrag till kostnader för verksamheten,
om regeringen förklarat institutionen berättigad till sådant.

Statsbidrag utgår i form av grundbidrag och tilläggsbidrag. Underlaget
för beräkningen av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje
år fastställs för institutionen. Grundbeloppets storlek - beräknat med utgångspunkt
i genomsnittliga lönekostnaden per anställd vid teater- och dansresp.
musikinstitutioner-och det totala antalet grundbelopp fastställs årligen
av regeringen. Ett belopp som svarar mot högst 10 % av de tilldelade grundbeloppen
utgör bidragsgrundande kostnader för köpta tjänster.

Grundbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner
kan efter regeringens prövning grundbidrag utgå med 60 % av
bidragsunderlaget under högst tre år. Institution med regional verksamhet
av väsentlig omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag
inom ramen för tillgängliga medel.

Innevarande budgetår är grundbeloppet för teater- och dansinstitution
48 705 kr. och för musikinstitutioner 71 170 kr. Tilläggsbidrag utgår med
ett belopp av sammanlagt högst 1 600 000 kr.

Det totala antalet grundbelopp budgetåret 1974/75 uppgår till 1 994, varav
1 534 för teaterinstitutioner och 460 för musikinstitutioner.

Översyn av bidragsunderlaget

Statens kulturråd har avslutat en av teater- och musikrådet i samarbete
med bl. a. riksrevisionsverket inledd översyn av bidragsunderlaget. Statens
kulturråd föreslår att grundbeloppet för teater- och dansinstitutioner beräknas

KrU 1975:4

10

till 54 047 kr. och för musikinstitutioner till 66 430 kr. Beräkningen bygger
på en ny fördelning av kostnader för fast anställd personal och för köpta
tjänster. Som en följd härav föreslås maximeringen av kostnaderna för köpta
tjänster vid musikinstitutioner höjd till 20 96 av bidragsunderlaget. I propositionen
ansluter sig föredragande statsrådet till kulturrådets förslag.

Regionmusiken

Regionmusiken har uppgifter inom både det allmänna musiklivet och
försvaret. En övervägande del av regionmusikens insatser i det allmänna
musiklivet sker inom ramen för rikskonsertverksamheten. Viss kapacitet
disponeras dock för direkta lokala insatser. Verksamheten innefattar främst
skol konserter, framträdanden i föreningsliv och vid vårdanstalter m. m. samt
insatser till stöd för amatörmusiken.

Kostnaderna för regionmusikens verksamhet bestrids f. n. delvis från fjärde
och delvis från åttonde huvudtiteln. Försvarets bidrag till regionmusiken
uppgår till ca 40 % av kostnaderna för regionmusikens verksamhet.

Utskottet

Det nya statsbidragssystemet, som i korthet beskrivits i det föregående,
har för musikinstitutionerna inneburit en avsevärd principiell förändring
i bidragsgivningen. I motionen 1975:1302 påpekas att en rad problem av
delvis mycket akut karaktär uppstått för flera av orkestrarna i övergången
mellan det nya och det gamla statsbidragssystemet. Kvarliggande underskott,
för vilka tilläggsanslag inte medgivits, utgör en belastning. Särskilt
hårt drabbad är Konsertföreningen i Stockholm. För dess del uppgår det
samlade underskottet enligt motionen till ca 1,5 milj. kr. och utgör ett allvarligt
hot mot den fortsatta verksamheten. I motionen föreslås att regeringen
tar initiativ till överläggningar med berörda kommuner och musikinstitutioner
i syfte att avveckla de samlade underskotten från budgetåren
1970/71-1974/75. Vidare föreslås en uppräkning av antalet grundbelopp
för Konsertföreningen i Stockholm med anledning av ett planerat samgående
mellan Stiftelsen Stockholms konserthus och Konsertföreningen i Stockholm.

De fasta symfoniorkestrarna och bland dem Konsertföreningen i Stockholm
har stor betydelse för musiklivet i Sverige. Den i motionen omnämnda
framställningen från Teatrarnas riksförbund om tilläggsanslag för bl. a. Konsertföreningen
i Stockholm är under beredning i utbildningsdepartementet.
Utskottet, som erfarit att man inom departementet söker att ytterligare klarlägga
orsakerna till underskotten och därmed statens ansvar i fråga om
täckande av dessa, utgår från att berörda parter tar de initiativ och kontakter
som erfordras för en lösning av frågan utan särskilda påpekanden från riksdagens
sida och avstyrker därför yrkande 2 i motionen 1975:1302.

KrU 1975:4

11

Styrelserna för Stiftelsen Stockholms konserthus och Konsertföreningen
i Stockholm har enligt vad utskottet inhämtat i december 1974 fattat beslut
om en sammanslagning av de båda institutionerna fr. o. m. den 1 juli 1975.
Beslutet är dock villkorat så till vida att en förutsättning för samgåendet
är att de ackumulerade underskotten dessförinnan täckts.

Av det sagda framgår att utskottet i förevarande läge inte kan tillstyrka
den i motionen 1975:1302 föreslagna ökningen av antalet grundbelopp, vilken
ju motiveras av ett samgående mellan konserthusstiftelsen och konsertföreningen.
Enligt utskottets mening bör vidare gälla den ordningen
att förslag om förändringar i bidragsunderlaget skall prövas av statens kulturråd
och regeringen samt vara förankrade genom åtaganden från vederbörande
primärkommunala och i förekommande fall landstingskommunala
anslagsgivare.

För innevarande budgetår utgår statligt grundbidrag med 60 procent av
bidragsunderlaget till Västerbottensteatern som är en nyinrättad musikteaterensemble
i Umeå. I övrigt bidrar landsting och kommuner i Västerbotten
till verksamheten vid denna teater, den s. k. Norrlandsoperan. Målsättningen
för institutionen är att ge ett utbud av musikteater i hela övre Norrland.

1 motionerna 1975:510 och 1975:798 påtalas de svårigheter det innebär
för Norrlandsoperan att den inte har tillgång till stråkmusiker. Sålunda har
man för att kunna genomföra en nu aktuell uppsättning varit tvungen att
anlita musiker från hovkapellet i Stockholm, vilket dels innebär höga kostnader,
dels begränsar möjligheterna att turnera i regionen. För att avhjälpa
bristen på stråkmusiker föreslås i motionen 1975:510 att möjligheterna att
tillskapa en kammarorkester i Umeå skyndsamt prövas, medan förslaget
i motionen 1975:798 går ut på en förstärkning av regionmusiken i Umeå
med tolv stråkmusiker.

Med anledning av förevarande motionsyrkanden vill utskottet erinra om
att frågan om den framtida utvecklingen av institutionsverksamheten på
musikområdet behandlades ingående i propositionen 1974:28 angående den
statliga kulturpolitiken. Denna utveckling, anförde föredragande statsrådet,
måste utgå från de villkor och förutsättningar som gäller för området och
gå mot ett ökat regionalt ansvarstagande. Statsrådet förutsåg behov av ett
utredningsarbete på regional nivå som gick ut på att klarlägga de lokala
och regionala förutsättningarna för att inom regionen tillgodose olika musikbehov
och för att ange lämpliga organisations- och arbetsformer för en
institutionsverksamhet. I sammanhanget underströks att det gällde att planera
och samordna del musikutbud som producerades av Institutet för rikskonserter,
av regionmusiken och inom det lokala musiklivet. Vad statsrådet
anförde rörande musikområdet i dessa delar mötte ingen erinran från riksdagens
sida.

Utskottet vill med anledning av motionerna, som syftar till att avhjälpa
bristen på stråkmusiker i Umeåregionen, kraftigt understryka angelägenheten
av att den satsning på musiklivet i övre Norrland som tillkomsten

1 * ' Riksdagen 1975. 13 sami Nr 4

KrU 1975:4

12

av Västerbottensteatern innebär fullföljs och att teatern ges möjligheter att
arbeta i enlighet med den målsättning som gäller för verksamheten. I fråga
om musikresurser och musikutbud föreligger emellertid en tydlig brist på
balans mellan de södra och norra delarna av Sverige. En förbättring härvidlag
bör åstadkommas - och åstadkommas med tillfredsställande snabbhet -men detta kräver överväganden i den ordning som närmare utvecklats i
förra årets kulturproposition. Utskottet hänvisar bl. a. till det i propositionen
angivna decentraliseringsmålet som innebär att kulturpolitiken skall främja
en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom kulturområdet.
Ett fullföljande av det utvecklingsarbete som pågår inom regionmusiken
har också sin givna betydelse i detta sammanhang. Det måste emellertid
ankomma på statens kulturråd, som har tillsyn över de statsbidragsberättigade
regionala och lokala musikinstitutionerna, att på grundval av
lokala och regionala förslag initiera de statliga stödåtgärder som behövs för
att lösa den typ av problem som Västerbottensteatern nu har. Med det
anförda avstyrker utskottet motionerna 1975:510 och 1975:798.

Föredragande statsrådet har vid beräkningen av medelsbehovet för nästa
budgetår under anslaget Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner utgått från det av statens kulturråd efter översyn föreslagna
bidragsunderlaget. Medel beräknas för bidrag till två nya regionala
teatrar, en i Värmlands och en i Kopparbergs län, samt till en kammarmusikensemble
i Oskarshamn. Utskottet tillstyrker de förordade förändringarna
i beräkningen av bidragsunderlaget och det för nästa budgetår av
regeringen föreslagna förslagsanslaget.

I samråd med chefen för försvarsdepartementet förordar föredragande
statsrådet att kostnaderna för regionmusikens verksamhet fr. o. m. nästa
budgetår helt belastar anslaget Regionmusik under åttonde huvudtiteln och
att försvaret övergår till att betala regionmusiken för framträdandena. Försvarets
kostnader härför, vilka för nästa budgetår beräknats till 8 milj. kr.,
kommer att bestridas från försvarsgrenarnas anslag till ledning och förbandsverksamhet.
Utskottet, som i det föregående avstyrkt motionen 1975:798
om förstärkning av regionmusiken i Umeå, tillstyrker regeringens förslag
till medelsanvisning till regionmusiken för nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner de i propositionen 1975:1 förordade
förändringarna i beräkningen av bidragsunderlaget för regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:1302, yrkande 1, till Bidrag till regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 68 300000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:798 till Regionmusiken för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 39 418 000 kr.,

KrU 1975:4

13

4. att riksdagen avslår motionen 1975:510 om en kammarorkester
i Umeå,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:1302, yrkande 2, angående
vissa överläggningar.

11. Rikskonsertverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten Bil (s. 35-38) och hemställer

att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 21 392 000 kr.

12. Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 13 (s. 41-44) och hemställer

att riksdagen till Musikaliska akademien för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 2 185 000 kr.

13. Tidskriftsstöd. Regeringen har under punkten B 14 (s. 44^45) föreslagit
riksdagen att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 1 640 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:511 av fru Ryding m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar
att till Tidskriftsstöd för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 2 140 000 kr., vilket innebär ett belopp av 500 000 kr. utöver det som
regeringen föreslagit,

1975:1309 av fröken Eliasson (c) och herr Sundman (c) vari hemställs
att riksdagen till Tidskriftsstöd för budgetåret 1975/76 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 200000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 1 840 000 kr.,

1975:1340 av herrar Wikström (fp) och Ahlmark (fp) vari hemställs att
riksdagen för budgetåret 1975/76 under anslaget Tidskriftsstöd utöver vad
regeringen föreslagit anvisar 150 000 kr., avsett för grundbidrag.

Utskottet

Uppdraget för 1972 års pressutredning är enligt givna direktiv inte begränsat
till dagspressen utan omfattar även pressorgan som ges ut av ideella
och fackliga organisationer. Av direktiven framgår också att frågan om formerna
för tidskriftsstödet vid behov kommer att tas upp till bedömning
i särskild ordning mot bakgrund av de analyser och förslag som pressutredningen
kan komma att lägga fram. Utredningen beräknar att slutföra

KrU 1975:4

14

sitt arbete under år 1975. Även det arbete som bedrivs av 1974 års tidningstaxeutredning
och som omfattar en översyn av avgifterna i postverkets
tidningsrörelse har stor betydelse för tidskrifternas ekonomi och därigenom
för det framtida behovet av stödåtgärder.

Regeringens förslag för nästa budgetår innebär att anslaget till tidskriftsstöd
ökar med 100 000 kr. I motionerna 1975:1340 och 1975:1309 föreslås
att ytterligare 150 000 kr. respektive 200 000 kr. anvisas, medan en höjning
med 500 000 kr. utöver regeringens förslag yrkas i motionen 1975:511.

Med hänsyn bl. a. till pågående utredningsarbete som sannolikt kommer
att föranleda överväganden i särskild ordning beträffande tidskriftsstödet
tillstyrker utskottet propositionens förslag om ett anslag av 1 640 000 kr.
och avstyrker de motionsvis framförda yrkandena om ytterligare medelsanvisning.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionerna 1975:511,1975:1309 och 1975:1340 till Tidskriftsstöd
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
1 640 000 kr.

14. Viss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 15 (s. 45) och hemställer

att riksdagen till K/ss beredskapsutrustning m. m. för Sveriges Radio
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
1 260 000 kr.

Arkiv, museer m. m.

15. Riksarkivet: Förvaltningskostnader m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 16-B 18 (s. 46-50) och hemställer

1. att riksdagen till Riksarkivet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 11 307 000 kr.,

2. att riksdagen till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och böcker m. m.
förbudgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 104 000
kr.,

3. att riksdagen till Landsarkiven för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 8 038 000 kr.

16. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader.
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet
m. m. Regeringen har under punkterna B 19—B 20 (s. 50-52)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1975/76 anvisa

1. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltnings -

KrU 1975:4

15

kostnader ett förslagsanslag av 4 097 000 kr.,

2. till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet
m. m. ett reservationsanslag av 710 000 kr.

I myndigheten dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
(DOVA) ingår dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala, ortnamnsarkivet
i Uppsala,dialekt-och ortnamnsarkivet i Lund, dialekt-och ortnamnsarkivet
i Göteborg, dialekt- och ortnamnsarkivet i Umeå samt svenskt visarkiv.
Myndigheten har till uppgift bl. a. att samla in, bevara, bearbeta och publicera
material om dialekter och folkminnen samt ortnamn i riket, ombesörja statliga
ortnamnsundersökningar, handlägga ärenden om fastställande av ortnamn
samt samla in och sammanställa svenskt vismaterial och folkmusik.

Motionen

I motionen 1975:1315 av herr Eriksson i Ulfsbyn m. fl. (c, m,fp) hemställs
att riksdagen beslutar

1. att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 79 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 4 176 000 kr.,

2. att till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 40 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 750 000
kr.

Den i motionen begärda höjningen av förvaltningskostnadsanslaget avser
att möjliggöra inrättande av ytterligare en tjänst som arkivarie vid svenskt
visarkiv medan ökningen av anslaget till insamlingsverksamhet m. m. har
till syfte dels att förstärka denna verksamhet vid visarkivet, dels att möjliggöra
omläggning av arbetsrutiner och arbetsformer i samband med visarkivets
flyttning under våren 1975.

Utskottet

De under detta anslag samlade arkiven fungerar som dokumentationscentraler
inom kulturområdet och utför betydelsefulla uppgifter i arbetet
på att levandegöra vårt kulturarv och föra det vidare. Utskottet har förståelse
för de önskemål om ytterligare medelsanvisning till svenskt visarkiv som
framförs i motionen 1975:1315 men vill framhålla att i och för sig goda
skäl för ökade anslag också kan anföras beträffande de övriga fem arkiven
inom DOVA. Utskottet anser inte att riksdagen bör besluta någon annan
ändring av anslagen än vad som föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker
alltså regeringens förslag till medelsanvisningar för nästa budgetår
och avstyrker de båda yrkandena i motionen 1975:1315.

KrU 1975:4

16

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:1315, yrkande 1, till Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 097 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:1315, yrkande 2, till Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 710 000
kr.

17. Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen m. fl. anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 21-B 34 (s. 52-76)
och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

2 473 000 kr.,

2. att riksdagen till Nationalmuseet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 11 825 000 kr.,

3. att riksdagen till Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 1 152 000 kr.,

4. att riksdagen till Nationalmuseet: Utställningar av nutida svensk
konst i utlandet för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 393 000 kr.,

5. att riksdagen till Livrustkammaren för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 1 486 000 kr.,

6. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av

11 393000 kr.,

7. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet: Materiel m. m. för
budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 809 000
kr.,

8. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
5 304 000 kr.,

9. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll och
ökande av samlingarna för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

10. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 2 923 000 kr.,

11. att riksdagen till Skoklosters slott för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 1 753 000 kr.,

12. att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 11 592 000 kr..

KrU 1975:4

17

13. att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 732 000 kr.,

14. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 2 904 000 kr.

18. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkten B 35 (s. 77-81)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1975/76
anvisa ett anslag av 5 494 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:263 av herrar Torwald (c) och Bengtsson i Göteborg (c) vari hemställs
att riksdagen beslutar höja anslaget under punkt B 35 till museiverksamhet
i Göteborg med 200 000 kr.,

1975:506 av fru Jonäng m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen med
anledning av vad i motionen sagts om stiftelsen Silvanum som ett riksintresse
beviljar ett anslag till stiftelsen Silvanum på 100 000 kr. inom ramen
för Bidrag till vissa museer för budgetåret 1975/76 under åttonde huvudtiteln,

1975:1317 av herrar Johansson i Malmö(s)och Adamsson (s)vari hemställs
att riksdagen beslutar att för budgetåret 1975/76 anvisa 600 000 kr. i statsbidrag
till Malmö kommun som bidrag för museiverksamhet av riks- och
sydsvensk karaktär och för utbildnings- och forskningsaktiviteter inom museiområdet.

Utskottet

Ur anslaget Bidrag till vissa museer och arkiv utgår f. n. bidrag till bland
annat Pressarkivet och Arbetarrörelsens arkiv. I budgetpropositionen förordas
att medel till Pressarkivet fr. o. m. nästa budgetår beräknas under
riksarkivets anslag till förvaltningskostnader och medel till Arbetarrörelsens
arkiv under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Utskottet som
i det föregående biträtt förslaget beträffande Pressarkivet har ingen erinran
mot den angivna ändringen i fråga om medelsanvisningen till Arbetarrörelsens
arkiv. Förevarande anslag bör såsom föreslås i propositionen fr. o. m.
nästa budgetår benämnas Bidrag till vissa museer.

Med anledning av motionsvis framförda förslag beslöt 1974 års riksdag
att anvisa 2 000 000 kr. som ett särskilt riksstatsanslag med rubriken Bidrag
till museiverksamhet i Göteborg (KrU 1974:15, rskr 1974:248). I propositionen
föreslås nu att medel för detta ändamål förs upp som en särskild
anslagspost under anslaget Bidrag till vissa museer. Utskottet har inte någon
erinran mot förslaget.

KrU 1975:4

18

Vad därefter beträffar storleken av bidraget till Göteborgsmuseerna tillstyrker
utskottet förslaget i propositionen, vilket innebär oförändrad medelsanvisning,
och avstyrker således yrkandet i motionen 1975:263 om en
höjning med 200 000 kr. Det bör i detta sammanhang noteras att statens
kulturråd fått i uppdrag att utarbeta underlag för fortsatta överväganden
rörande det statliga stödet till vissa kulturinstitutioner i Stockholm och Göteborg
samt att bland dessa ingår vissa museer.

I propositionen 1974:28 angående den statliga kulturpolitiken uttalades
att en arbetsgrupp skulle tillkallas för att överväga utformningen av ett
nytt statsbidrag till länsmuseerna. Arbetsgruppen, som numera tillsatts, skall
enligt sina direktiv överväga även hur ett bidrag till regional musei- och
kulturminnesvårdsverksamhet bör vara utformat i län där länsmuseum saknas.

Beaktansvärda synpunkter på museiväsendet i Kristianstads och Malmöhus
län har enligt utskottets mening framförts i motionen 1975:1317. Med
hänsyn till det arbete som pågår inom nyssnämnda arbetsgrupp anser sig
utskottet emellertid ha grundad anledning att förmoda att ett bättre underlag
än för närvarande snart kommer att föreligga för en bedömning av museifrågorna
i de båda länen och därmed även av den i motionen väckta
frågan om statsbidrag till museiverksamhet i Malmö. Utskottet anser att
det är för tidigt att nu ta ställning till denna statsbidragsfråga och avstyrker
därför motionen 1975:1317.

I motionen 1975:506 återkommer ett vid 1974 års riksdag motionsvis
framfört förslag om anslag till stiftelsen Silvanum för verksamheten vid
det av stiftelsen drivna skogsmuseet i Gävle. Förra året avstyrkte utskottet
motionsförslaget med hänvisning till då förestående överväganden rörande
vissa kulturminnesvårds- och museifrågor, dvs. arbetet i den nyssnämnda
arbetsgruppen. Utskottet finner inte anledning frångå sin i betänkandet
1974:15 redovisade ståndpunkt och avstyrker motionen 1975:506 om ett
anslag till stiftelsen Silvanum på 100 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionerna 1975:263, 1975:506 och 1975:1317 till Bidrag
lill vissa museer för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av

5 494 000 kr.

19. Motion om statsbidrag till museer

Motionen

I motionen 1975:507 av herr Mattsson i Lane-Herrestad m. fl. (c) hemställs
att riksdagen till ett nytt anslag. Bidrag till museer för vissa vetenskapliga
tjänster m. m., för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.

Det är enligt motionärerna av stor betydelse att museerna kan utveckla

KrU 1975:4

19

sin verksamhet i enlighet med målsättningarna för den statliga kulturpolitiken.
Det intresse och engagemang som läggs ner i det mycket stora
antal bygdemuseer som finns över hela landet är därvid betydelsefullt men
det är också viktigt att dessa museer genom ett väl utvecklat länsmuseum
kan få nödvändigt stöd. Motionärerna förutsätter att den arbetsgrupp som
f. n. överväger ett nytt statsbidragssystem för länsmuseerna arbetar skyndsamt.
Redan nu finns det emellertid ett betydande behov av medel för
att museiverksamheten skall kunna utvecklas. Inte minst gäller detta museer
som ingår som viktiga led i forskningsorganisationen och som används i
undervisning. I avvaktan på förslag om nytt statsbidragssystem till länsmuseerna
bör därför 1 milj. kr. anvisas som bidrag till sådana icke statliga museer
som främst på olika sätt utnyttjas för vetenskaplig forskning och undervisning.

Ut skot let

Museerna haren mycket betydelsefull uppgift i dagens kulturliv. Utskottet
delar motionärernas uppfattning om vikten av att de får möjligheter att
utveckla sin verksamhet enligt intentionerna i förra årets beslut angående
riktlinjer för kulturpolitiken. Utskottet förutsätter att det utredningsarbete
som nu pågår angående statsbidrag till länsmuseerna m. m. bedrivs skyndsamt.
Medan arbetet pågår bör dock enligt utskottets mening något nytt
statsbidrag med den inriktning som angivits i motionen 1975:507 inte införas.
Utskottet avstyrker därför motionen och hemställer
att riksdagen avslår motionen 1975:507.

20. Svenskt biografiskt lexikon. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 36 (s. 81) och hemställer

att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 826 000 kr.

21. Inköp av vissa kulturföremål. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkten B 37 (s. 82) och hemställer

att riksdagen till Inköp av vissa kulturföremål för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Ungdoms- och folkbildningsverksamhet

22. Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m. Regeringen har under
punkten B 39 (s. 83-86) föreslagit riksdagen att till Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag
av 9 000 000 kr.

Detta bidragsanslag infördes efter förslag i 1974 års kulturproposition
(1974:28). Ett av de centrala motiven för anslaget var en önskan att öka
föreningars, organisationers och andra gruppers möjligheter att efterfråga

KrU 1975:4

20

kulturprogram och därigenom ge deras verksamhet ökad bredd. Anslaget
är uppdelat på olika poster. Förslaget i propositionen innebär en höjning
med 3 milj. kr., varav till kulturprogram inom föreningslivet beräknats 2,8
milj. kr., till kulturprogram för handikappade 150 000 kr. och till förmedlingsbyrån
för kulturprogram 50 000 kr.

Motionen

I motionen 1975:508 av fru Mogård m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om en redovisning av hur bidragen
under anslagsposten Kulturprogram inom föreningslivet fördelats och
använts,

2. att riksdagen till Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av 6 200 000 kr.

Utskottet

Det yrkande i fråga om anslagets storlek som framställs i motionen innebär
att till kulturprogram inom föreningslivet beräknas oförändrad medelsanvisning
om 5 135 000 kr., i stället förden i propositionen föreslagna höjningen
med 2 800 000 kr. Som skäl för denna sänkning i förhållande till propositionen
anför motionärerna att verksamheten bör stabiliseras och dess betydelse
för förenings- och kulturlivet klargöras innan någon höjning sker.
1 motionen yrkas i anslutning härtill också att riksdagen av regeringen skall
begära en redovisning av hur bidragen till kulturprogram inom föreningslivet
fördelats och använts.

Utskottet, som finnér det värdefullt med den ökning av anslagsmedlen
till kulturprogram inom föreningslivet som beräknats i propositionen, anser
att riksdagen bör bifalla propositionens förslag och alltså avslå motionen
1975:508, yrkande 2.

Det i motionen framställda yrkandet 1 om en redovisning av fördelningen
och användningen av bidragen till kulturprogram inom föreningslivet avstyrks
av utskottet. Kommande framställningar av statens kulturråd om
anslag till dylika kulturprogram kommer givetvis att bygga på de erfarenheter
man efter hand gör angående anslagsmedlens användning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionen 1975:508, yrkande 2, till Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett anslag av 9 000 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:508, yrkande 1.

23. Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Regeringen
har under punkten B 40 (s. 86-87) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret

KrU 1975:4

21

1975/76 anvisa ett reservationsanslag av 1 786 000 kr.

Förslaget i propositionen innebär oförändrad medelsanvisning medan
skolöverstyrelsen i sin anslagsframställning för nästa budgetår föreslagit en
höjning med 555 000 kr. Av denna höjning motiveras 255 000 kr. med beräknade
kostnadsökningar under budgetåret 1975/76 och kostnadsökningar
som inte beräknas bli kompenserade trots höjningen av anslaget för innevarande
budgetår.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna

1975:502 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Norrby (c) vari hemställs
att riksdagen till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 1 936 000
kr.,

1975:504 av herr Jadestig m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen under
utbildningshuvudtiteln anvisar 1 936 000 kr. till Bidrag till Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning,

1975:796 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan
att riksdagen beslutar att höja anslaget till Centralförbundet för alkoholoch
narkotikaupplysning med 555 000 kr. till sammanlagt 2 341 000 kr. (yrkande
1),

1975:1304 av herr förste vice talmannen Bengtson (c) och herr Nilsson
i Agnäs (m) vari hemställs att riksdagen beslutar anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 150 000 kr. förhöjt anslag till Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning.

Utskottet

I motionerna har genomgående framhållits att ett oförändrat anslag till
Centralförbundet för nästa budgetår i själva verket, med hänsyn till ofrånkomliga
kostnadsstegringar, kommer att innebära en försämring av förbundet
arbetsmöjligheter. Utskottet, som vill understryka Centralförbundets
ställning som informationsorgan, föreslår att anslaget höjs med 150 000 kr.
i förhållande till förslaget i propositionen. Utskottet tillstyrker alltså motionerna
1975:502, 1975:504 och 1975:1304. Vid bifall härtill blir även yrkandet
i motionen 1975:796 i viss mån tillgodosett.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:796, yrkande 1, samt med bifall till motionerna
1975:502, 1975:504 och 1975:1304 till Bidrag till Centralförbundet
för alkohol- och narkotikaupplysning för budgetåret 1975/76
anvisar ett reservationsanslag av 1 936 000 kr.

KrU 1975:4

22

24. Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. Regeringen har under punkten
B 41 (s. 87-88) föreslagit riksdagen att till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
3 242 000 kr.

Regeringens förslag innebär en anslagshöjning med 150 000 kr. Beloppet
avses bli disponerat till ökningar av anslagsmedlen till grundbidrag till nykterhetsorganisationer
m. fl. och till instruktörsbidrag.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:796 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) såvitt gäller hemställan
att riksdagen beslutar att höja anslaget till nykterhetsorganisationer m. m.
med 251000 kr. till sammanlagt 3 493 000 kr. (yrkande 2),

1975:1305 av herr förste vice talmannen Bengtson m. fl. (c, m) vari hemställs
att riksdagen till Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett med 100 000 kr. i förhållande till regeringens
förslag höjt reservationsanslag,

1975:1338 av herr Wennerfors m. fl. (m, c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
förhöjt anslag till Riksförbundet mot alkoholmissbruk (RFMA),

1975:1339 av herrar Westberg i Ljusdal (fp) och Raneskog (c) vari hemställs
att riksdagen under anslagsposten Nykterhetsorganisationer m. m. beviljar
Länsnykterhetsförbundens samorganisation ett anslag på 175 000 kr.

Det i motionen 1975:1338 framställda yrkandet avser ett instämmande
från riksdagens sida i ett uttalande av motionärerna att starka skäl talar
för en höjning av bidraget till RFMA till 75 000 kr. Organisationerna har
i år av skolöverstyrelsen beviljats 35 000 kr. som organisationsbidrag och
har därutöver under rubriken Speciella bidrag erhållit 5 000 kr.

Utskottet

Ur detta anslag utgår bl. a. bidrag till Riksförbundet mot alkoholmissbruk.
Det i motionen 1975:1338 framställda yrkandet går ut på att riksdagen skall
göra ett uttalande till förmån för en höjning av detta bidrag inom ramen
för det i propositionen föreslagna totala anslaget. Utskottet anser sig inte
böra tillstyrka detta yrkande.

I motionen 1975:1339 har hemställts om anvisande av 175 000 kr. som
bidrag till Länsnykterhetsförbundens samorganisation. Utskottet anser inte
att riksdagen bör beräkna särskilda medel till nämnda samorganisation och
avstyrker därför motionen.

KrU 1975:4

23

En allmän höjning av anslaget har begärts i motionerna 1975:796 (yrkande
2) och 1975:1305. I den förra motionen föreslås en höjning med 251 000
kr. och i den senare en höjning med 100 000 kr. Med anledning av dessa
yrkanden får utskottet erinra om att förevarande anslag för två år sedan
på förslag av kulturutskottet höjdes med 200 000 kr. och förra året efter
förslag av Kungl. Maj:t med 150000 kr. I propositionen föreslås nu en
ytterligare höjning med 150000 kr. Någon höjning därutöver anser sig utskottet
inte böra föreslå.

Utskottet tillstyrker att anslaget förs upp med det i propositionen föreslagna
beloppet 3 242 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1338 om storleken av bidraget
till Riksförbundet mot alkoholmissbruk,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1975:1 och med avslag
på motionerna 1975:796, yrkande 2, 1975:1305 och
1975:1339, till Bidrag lill nykterhetsorganisationer m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett reservationsanslag av 3 242 000 kr.

25. Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet. Regeringen har under
punkten B 42 (s. 89-92) föreslagit riksdagen att till Bidrag till de handikappades
kulturella verksamhet för budgetåret 1975/76 anvisa ett anslag
av 6 702 000 kr.

I propositionen uttalar föredragande statsrådet som sin uppfattning att
en förändring bör övervägas av huvudmannaskapet och organisationsformen
för De blindas förenings bibliotek. Frågan härom bör dock först övervägas
inom en särskild arbetsgrupp. I avvaktan på resultatet av arbetet inom denna
grupp föreslås en förstärkning av nu utgående bidrag till biblioteksverksamheten
samt till framställning av studielitteratur för synskadade högskolestuderande.
För dessa båda ändamål beräknas en sammanlagd medelsökning
med 550 000 kr. och för vissa andra ändamål en ökning med
sammanlagt 250 000 kr. En överföring av vissa utgifter till ett annat anslag
gör att den sammanlagda höjningen stannar vid 637 000 kr.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna

1975:1303 av fröken Andersson m. fl. (c) vari hemställs att bidraget under
punkten B 42 Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet räknas
upp med 200 000 kr. till 6 902 000 kr. att fördelas i enlighet med vad som
anförts i motionen (dvs. till tolkar för döva och till utbildning av tolkar
för döva),

KrU 1975:4

24

1975:1307 av herr Danell (m) vari hemställs att riksdagen

1. till Föreningen Blinda barns utveckling anvisar ett anslag om 50 000
kr. ur Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet,

2. till Bidrag till de handikappades kulturella verksamhet för budgetåret
1975/76 anvisar ett anslag av 6 752 000 kr.,

1975:1318 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att anslaget till
De Blindas förenings biblioteksverksamhet höjs med 300 000 kr.,

1975:1321 av fru Nilsson i Kristianstad m. fl. (c) vari hemställs att anslagen
för budgetåret 1975/76 under punkten B 42, bil. 10, prop. 1975:1, i förhållande
till budgetåret 1974/75 ökas för

a) konsulentverksamhet med 245 000 kr.,

b) kurs- och studieverksamhet med 1 300 000 kr.,

c) bidrag till tolkar för döva med 100 000 kr.,

1975:1329 av fru Ström m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att anslaget Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet för budgetåret 1975/76 höjs med 220 000 kr. i enlighet
med vad som angetts i motionen (dvs. till konsulentverksamhet samt kursoch
studieverksamhet),

2. att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att regeringen i nästkommande
budgetarbete bör ta särskild hänsyn till de anspråk på höjda
anslag för de handikappades kulturella verksamhet, vilka anspråk utförligt
redovisats i de senaste årens framställningar från såväl handikapporganisationerna
som skolöverstyrelsen.

Utskottet

Ur detta anslag utgår medel till en rad olika ändamål som närmare redovisats
i propositionen. I samtliga motioner framställs yrkanden om ändringar
i fråga om ett eller flera av dessa ändamål. Även om man tar hänsyn
till att vissa yrkanden sammanfaller helt eller delvis rör det sig om önskemål
om en avsevärd sammanlagd anslagshöjning. Utskottet finner det önskvärt
att riksdagen i någon mån går dessa önskemål till mötes och föreslår därför
med anledning av motionerna 1975:1303, 1975:1307, 1975:1318, 1975:1321
och 1975:1329, yrkande 1, en höjning av anslaget med 150 000 kr. utöver
förslaget i propositionen. Det bör ankomma på regeringen att besluta om
hur detta belopp lämpligen skall fördelas mellan ändamål som hör hemma
under anslaget.

I vad angår motionen 1975:1329, yrkande 2, anser utskottet att riksdagen
inte bör göra det önskade uttalandet med syfte att påverka regeringens budgetprövning
hösten 1975. Utskottet avstyrker därför nämnda motionsyrkande.

KrU 1975:4

25

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionerna
1975:1303, 1975:1307, 1975:1318, 1975:1321 och
1975:1329, yrkande 1, till Bidrag till de handikappades kulturella
verksamhet för budgetåret 1975/76 anvisar ett anslag av

6 852 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1329, yrkande 2.

KAPITALBUDGETEN
Fonden för statens aktier

26. Teckning av aktier i bolag för statlig opera- och teaterverksamhet. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten VI: 1 (s. 477) och hemställer att

riksdagen till Teckning av aktier i bolag för statlig opera- och teaterverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 120 000 kr.

Stockholm den 27 februari 1975

På kulturutskottets vägnar
LENNART MATTSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Mattsson i Lane-Herrestad
(c), Andersson i Lycksele (s), Nilsson i Agnäs (m), fröken Sandell (s), herrar
Sundman (c), Leander (s), fru Fraenkel (fp), herrar Green (s), Eriksson i
Ulfsbyn (c), fru Johansson i Uddevalla (s), fru Mogård (m), herr Norrby
(c), fru Ryding (vpk), fröken Eliasson (c) och fru Jordan (s).

Vid punkterna 1-9 ersattes fru Mogård (m) av fru Diesen (m).

Vid punkterna 10 och 22-26 ersattes fru Frankel (fp) av herr Enlund (fp).

KrU 1975:4

26

Reservationer

1. vid punkten 1 (Konstnärsstipendier) av herr Sundman (c), fru Fraenkel
(fp) och fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 1 börjar med ”Utskottet
för” och på s. 2 slutar med "och 1975:1331” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner övertygande skäl anförda för en ökning av antalet stipendier
till kulturjournalister och kan inte dela den uppfattning, som kommit
till uttryck i propositionen, nämligen att önskemålet om en dylik ökning
bör avvisas i år därför att man, när det gäller en ökning av de statliga
insatserna för kulturarbetarna, valt att prioritera bildkonstnärerna. Det förtjänar
också att framhållas att medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål
varit oförändrad sedan budgetåret 1969/70, vilket i realiteten innebär en
avsevärd sänkning. Utskottet tillstyrker motionen 1975:1326 om en ökning
av antalet stipendier till kulturjournalister med sju. Detta kräver en anslagshöjning
med 105 000 kr. Vid bifall härtill blir även yrkandet i motionen
1975:1331 helt tillgodosett.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:1331 samt med bifall till motionen 1975:1326 till
Konstnärsstipendier för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 9 997 000 kr.

2. vid punkten 4 (Förvärv av konst för statens byggnader m. m.) av fru
Fraenkel (fp) och fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som ännu en gång vill framhålla den betydelse som utskottet
ur flera synpunkter tillmäter den konstnärliga utsmyckningen av offentliga
byggnader, finner det klart otillfredsställande att de statliga anslagen till
inköp av konst ännu inte motsvarar den norm som fastställdes 1937. Inte
minst viktigt i sammanhanget är att enprocentsregeln innebär ett fastställande
av att konsten är en organisk beståndsdel av den nya miljö som
utformas i samhället. Utskottet anser att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag om åtgärder för att upprätthålla enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning
av offentliga byggnader.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motionen 1975:512, yrkande

1, och med bifall till motionen 1975:1316, yrkande 2, hos regeringen
begär förslag om åtgärder för att upprätthålla enprocentsregeln
för konstnärlig utsmyckning av offentliga byggnader,

KrU 1975:4

27

3. vid punkten 4 (Förvärv av konst för statens byggnader m. m.) av fru
Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 fråga”
och på s. 4 slutar med ”500 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till det svåra sysselsättningsläget för bildkonstnärerna och
behovet av konstnärlig medverkan i utformningen av den offentliga miljön
anser utskottet att anslaget för nästa budgetår bör höjas med 500 000 kr.
Utskottet tillstyrker alltså motionen 1975:1316, yrkande 1. Vid bifall härtill
blir yrkande 2 i motionen 1975:512 till viss del tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:512, yrkande 2, samt med bifall till motionen
1975:1316, yrkande 1, till Förvärv av konst för statens byggnader
m. tn. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
5 000 000 kr.,

4. vid punkten 4 (Förvärv av konst för statens byggnader m. m.) av fru
Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”1 fråga”
och på s. 4 slutar med ”500 000 kr.” bort ha följande lydelse:

I fråga om medelsanvisningens storlek anser utskottet att propositionens
förslag om en höjning med 700 000 kr. innebär att man fortfarande kommer
att vara alltför långt ifrån enprocentsmålet. För att vara på rätt väg anser
utskottet att det åtminstone behövs en ökning av anslaget med 3,5 milj.
kr. utöver vad som föreslagits i propositionen. Utskottet tillstyrker alltså
motionen 1975:512, yrkande 2. Vid bifall härtill blir även yrkande 1 i motionen
1975:1316 helt tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse.

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:1316, yrkande 1, samt med bifall till motionen
1975:512, yrkande 2, till Förvärv av konst för statens byggnader
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
8 000 000 kr.,

5. vid punkten 5 (Motioner om utställningsersättning åt konstnärer och
konsthantverkare) av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Diesen (m) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser" och på s. 5 slutar med ”yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill erinra om att 1965 års musei- och utställningssakkunniga
i sitt betänkande Utställningar (SOU 1974:43) föreslagit att ersättning skall
utgå till konstnärer och konsthantverkare som under vissa villkor ställer

KrU 1975:4

28

sina arbeten till allmänhetens förfogande. Det ekonomiska ansvaret härför
bör åvila staten.

Den i Riksutställningars regi bedrivna försöksverksamheten med utställningsersättning
har enligt utskottets mening gett tillräcklig erfarenhet, och
utskottet föreslår därför att riksdagen bifaller motionen 1975:509 om införande
från och med den 1 januari 1976 av utställningsersättning till konstnärer
och konsthantverkare i huvudsaklig överensstämmelse med huvudalternativet
i nyssnämnda betänkande samt om anvisande för ändamålet
av ett förslagsanslag av 2 800 000 kr. Ett bifall härtill innebär att yrkande
3 i motionen 1975:1316 inte bör föranleda någon åtgärd.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a. bifaller motionen 1975:509 om införande från och med den
1 januari 1976 av utställningsersättning till konstnärer och
konsthantverkare och om anvisande för budgetåret 1975/76
av ett förslagsanslag av 2 800 000 kr. med rubriken Utställningsersättning,

b. avslår motionen 1975:1316, yrkande 3, om förslag om utställningsersättning.

6. vid punkten 5 (Motioner om utställningsersättning åt konstnärer och
konsthantverkare) av fru Fraenkel (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Utskottet
anser” och på s. 5 slutar med ”yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att samhället bör se till att konstnärliga produkter sprids
till olika delar av vårt land. Det är därför rimligt att konstnärerna får ersättning
när de, ofta med en betydande ekonomisk satsning, ställer ut sina
verk för allmänheten. Utskottet anser att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag om ett system för utställningsersättning åt konstnärer. Utskottet
tillstyrker därför motionen 1975:1316, yrkande 3, medan motionen 1975:509
avstyrks.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen

a. avslår motionen 1975:509 om införande från och med den 1
januari 1976 av utställningsersättning till konstnärer och konsthantverkare
och om anvisande för budgetåret 1975/76 av ett
förslagsanslag av 2 800 000 kr. för ändamålet,

b. med bifall till motionen 1975:1316, yrkande 3, begär förslag
om ett system för utställningsersättning till konstnärer.

7. vid punkten 6 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.) av fru Fraenkel (fp) som anser

KrU 1975:4

29

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Det i”
och slutar med ”förevarande sammanhang” bort ha följande lydelse:
Det i motionen 1975:793 framställda yrkandet i fråga om biblioteksersättningen
innebär enligt den i motionen 1975:817 framförda motiveringen
att ersättningen skall grunda sig även på utlåning, respektive förekomsten
av referensexemplar vid de vetenskapliga biblioteken. Utskottet finnér goda
skäl tala för motionärens uppfattning och anser därför att biblioteksersättningens
konstruktion bör ändras så att författare till litterära verk av olika
slag får likvärdig behandling. Utskottet föreslåratt riksdagen med anledning
av motionen begär att regeringen vidtar åtgärder för inordnande av de vetenskapliga
biblioteken i biblioteksersättningssystemet.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av motionen 1975:793 begär att
regeringen vidtar åtgärder för inordnande av de vetenskapliga
biblioteken i biblioteksersättningssystemet,

8. vid punkten 6 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.) av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c). Sundman
(c), fru Fraenkel (fp), herrar Eriksson i Ulfsbyn (c), Norrby (c) och fröken
Eliasson (c) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Beträffande
biblioteksersättningens” och slutar med ”dessa motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

I motionerna 1975:1330, yrkande 1, och 1975:794 föreslås höjningar av
biblioteksersättningens grundmultipel till 24, respektive 30 öre och höjningar
av övriga ersättningar i viss relation härtill.Yrkandet i sistnämnda motion
sammanfaller med styrelsens för Sveriges författarfond äskande för budgetåret
1975/76.

Den nu gällande grundmultipeln, 18 öre, har varit oförändrad sedan budgetåret
1972/73. Med hänsyn till penningvärdeförsämringen och med hänsyn
till att författarfonden bör fö något förbättrade möjligheter att bygga ut sitt
trygghetsprogram för författarkåren finner utskottet det rimligt att biblioteksersättningen
höjs till 24 öre för hemlån av skyddat svenskt originalverk
och 96 öre för referensexemplar av dylikt verk samt 12 öre för hemlån
av verk i skyddad svensk översättning och 48 öre för referensexemplar
av dylikt verk. Utskottet vill här framhålla att Klys (Konstnärliga och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd) vid sina överläggningar med departementet
inför 1975 års budgetproposition uttryckligen förklarat sig prioritera en höjning
av biblioteksersättningen.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:794 samt med bifall till motionen 1975:1330, yrkande
1, till Ersättning ät författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 21400000 kr.,

V

KrU 1975:4 30

9. vid punkten 6 (Ersättning åt författare m. (1. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m.) av fru Ryding (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Beträffande
biblioteksersättningens” och slutar med ”dessa motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Utskottet erinrar om att Sveriges författarförbund och styrelsen för Sveriges
författarfond i år liksom tidigare krävt att biblioteksersättningen skall
höjas till 30 öre, vilket belopp utgör författarnas principiella mål. Likaså
har författarna länge krävt att ersättningen för översättningar skall uppgå
till hälften av grundbeloppet.

Utskottet finner dessa krav berättigade eftersom författarna hör till de
sämst ställda låginkomstgrupperna. Författarnas krav på en rimligare ersättning
för sitt arbete är ett rättvisekrav. Departementschefens i propositionen
framförda uppfattning att någon ändring i beloppens storlek eller
konstruktion inte skall göras i väntan på kulturrådets betänkande om ersättning
till olika konstnärsgrupper delas inte av utskottet. Det är ett otillfredsställande
för att inte säga cyniskt resonemang att författarna skall tvingas
nöja sig med en sänkning av levnadsstandarden därför att kulturrådets
betänkande låter vänta på sig.

Utskottet tillstyrker yrkandet i motionen 1975:794 om att biblioteksersättningen
skall utgå med 30 öre för lån av rättsskyddat svenskt originalverk
och 15 öre för lån av rättsskyddat översatt verk med motsvarande höjning
av övriga belopp. Anslaget bör därför höjas med drygt 11,5 milj. kr. utöver
vad som föreslagits i propositionen till 26,6 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:1330, yrkande 1, samt med bifall till motionen
1975:794 till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 26 600 000 kr.,

10. vid punkten 13 (Tidskriftsstöd) av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c),
Sundman (c), fru Fraenkel (fp), herrar Eriksson i Ulfsbyn (c), Norrby
(c) och fröken Eliasson (c) som anser att utskottets yttrande och hemställan
på s. 13-14 bort ha följande lydelse:

I motionerna 1975:511, 1975:1309 och 1975:1340 framhålls den bekymmersamma
ekonomiska situation som många tidskrifter befinner sig i. Under
de senaste åren har tidskrifternas situation försämrats väsentligt genom betydande
ökningar av totalkostnaderna till följd bl. a. av de mycket kraftiga
prisstegringarna på papper. Med den omfattning det statliga tidskriftsstödet
för närvarande har kan ett stort antal tidskrifter som uppvisar förlustsiffror
inte komma i fråga för bidrag.

Riksdagen har i enlighet med konstitutionsutskottets betänkande 1972:29

KrU 1975:4

31

uttalat att 1972 års pressutredning inte bör begränsa sitt arbete till dagspressen
utan även granska rådande forhållanden för övrig press, varvid utredningen
kan få anledning "överväga t. ex. formerna för det nuvarande statliga tidskriftsstödet”.
I samband därmed framhölls emellertid att det även var angeläget
att anslaget till tidskriftsstöd påtagligt förbättrades i avvaktan på
förslag från utredningen.

Mot denna bakgrund kan utskottet inte biträda propositionens förslag
om en höjning av anslaget till tidskriftsstöd med endast 100 000 kr. för
budgetåret 1975/76. Den föreslagna anslagsnivån innebär en oacceptabel
urholkning av samhällets stöd till tidskriftsutgivningen. Utskottet finner
en ytterligare höjning nödvändig och föreslår att anslaget med anledning
av motionerna 1975:511 och 1975:1340 samt med bifall till motionen
1975:1309 höjs med ytterligare 200 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 samt motionerna
1975:511 och 1975:1340 och med bifall till motionen
1975:1309 till Tidskriftsstöd för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 1 840 000 kr.

11. vid punkten 13 (Tidskriftsstöd) av fru Ryding (vpk) som anser att
utskottets yttrande och hemställan på s. 13-14 bort ha följande lydelse:

Tidskriftsstödet administreras sedan den 1.10.1974 av statens kulturråd.
Den avgående tidskriftsnämnden har i en rapport sammanfattat erfarenheterna
av sin verksamhet och bl. a. framhållit att de tidskrifter som söker
grundbidrag genomgående uppvisar förlustsiffror och därför är i stort behov
av högre bidragsbelopp. Man pekar också på de exceptionella prisökningar
på pappersvaror som skett under det senaste året. Tidskriftsnämnden begär
en ökning av tidskriftsstödet med 600 000 kr.

Med hänsyn till den betydelsefulla roll de icke-kommersiella tidskrifterna
och bulletinerna spelar i dagens samhälle är det enligt utskottets mening
väsentligt att de ges goda existensmöjligheter. Utskottet finner den i propositionen
förordade ökningen, 100 000 kr., vara alltför låg och anser att
tidskriftsnämndens förslag måste ses som ett minimum. Att i avvaktan
på resultatet av pågående utredningsarbete vänta ytterligare med en väl
motiverad höjning av bidragsbeloppet kan enligt utskottets mening inte
vara försvarligt med tanke på det allt svårare ekonomiska läget för de icke
kommersiella tidskrifterna. Utskottet anser sig därför böra tillstyrka motionen
1975:511, vari hemställs om ett anslag på 500 000 kr. utöver vad
regeringen föreslagit. Vid riksdagens bifall till utskottets förslag tillgodoses
även yrkandena i motionerna 1975:1309 och 1975:1340.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 samt motionerna
1975:1309 och 1975:1340 och med bifall till motionen
1975:511 till Tidskriftsstöd för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 2 140 000 kr.

KrU 1975:4

32

12. vid punkten 16 (Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
Förvaltningskostnader. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv:
Insamlingsverksamhet m. m.) av herrar Mattsson i Lane-Herrestad (c),
Sundman (c), fru Fraenkel (fp), herrar Eriksson i Ulfsbyn (c), Norrby (c)
och fröken Eliasson (c) som anser att utskottets yttrande och hemställan
på s. 15-16 bort ha följande lydelse:

De under detta anslag samlade arkiven fungerar som dokumentationscentraler
inom kulturområdet och utför betydelsefulla uppgifter i arbetet
på att levandegöra vårt kulturarv och föra det vidare.

Utskottet har full förståelse för de önskemål om ytterligare medelsanvisning
till svenskt visarkiv som framförs i motionen 1975:1315. Detta ökade
stöd behövs för att visarkivet bättre skall kunna fullgöra sin viktiga uppgift
att samla in och sammanställa svenska visor och svensk folkmusik. Varje
år ökar, såsom motionärerna framhåller, efterfrågan på visarkivets
tjänster. En ytterligare ökning är att förvänta till följd av det växande intresset
för folkmusik och de kulturpolitiska satsningarna med inriktning på amatörism
och lokala aktiviteter.

Utskottet, som anser en höjning av medelsanvisningen till visarkivet
ytterst önskvärd, tillstyrker motionen 1975:1315 och hemställer

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och med
bifall till motionen 1975:1315, yrkande 1, till Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 4 176 000 kr.,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och med
bifall till motionen 1975:1315, yrkande 2, till Dialekt- och ortnamnsarkiven
samt svenskt visarkiv: Insamlingsverksamhet m. m.
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 750 000
kr.

13. vid punkten 22 (Bidrag till kulturprogram inom föreningslivet, m. m.)
av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Mogård (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet,
som” och slutar med ”anslagsmedlens användning” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att förmedlingsbyrån för kulturprogram i sin framställning
om en anslagshöjning påtalat svårigheten att i ett läge då ett nytt
anslag införs göra säkra bedömningar om den fortsatta utvecklingen och
kommande behov av medel. Kritik som från olika håll riktats mot fördelningen
av t. ex. tidskriftsstödet gör det även enligt utskottets mening
angeläget att få klarlagt efter vilka grunder fördelningen av medlen till kulturprogram
inom föreningslivet sker. Utskottet vill därför tillstyrka yrkande

1 i motionen 1975:508, vilket innebär att riksdagen bör anhålla om en redovisning
av hur bidragen under anslagsposten Kulturprogram inom föreningslivet
fördelats och använts.

KrU 1975:4

33

Utskottet vill inte, innan en dylik redovisning lagts fram, tillstyrka den

1 propositionen föreslagna höjningen utan föreslår i enlighet med yrkande

2 i motionen 1975:508 att till kulturprogram inom föreningslivet beräknas
ett oförändrat belopp av 5 135 000 kr. Utskottet biträder däremot den ökning
som föreslås beträffande kulturprogram för handikappade och förmedlingsbyrån
för kulturprogram.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och med
bifall till motionen 1975:508, yrkande 2, till Bidrag till kulturprogram
inom föreningslivet m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett anslag av 6 200 000 kr.,

2. att riksdagen med bifall till motionen 1975:508, yrkande 1,
hos regeringen anhåller om en redovisning av hur bidragen
under anslagsposten Kulturprogram inom föreningslivet fördelats
och använts.

14. vid punkten 23 (Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning)
av herr Enlund (fp) som anser att utskottets yttrande och
hemställan på s. 21 bort ha följande lydelse:

I motionerna har genomgående framhållits att ett oförändrat anslag till
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) för nästa budgetår
i själva verket, med hänsyn till ofrånkomliga kostnadsstegringar, kommer
att innebära en försämring av förbundets arbetsmöjligheter. Kostnadsökningen
under budgetåret 1975/76 tillsammans med den kostnadsökning
som inte beräknas bli kompenserad trots det höjda anslaget för innevarande
budgetår beräknas uppgå till sammanlagt 255 000 kr. Ett oförändrat anslag
enligt propositionens förslag skulle tvinga CAN att skära ner sin verksamhet.
Även med den höjning av anslaget med 150 000 kr. som föreslås i motionerna
1975:502, 1975:504 och 1975:1304 skulle CAN tvingas minska sitt utbud
av tjänster. Enligt utskottets mening är det önskvärt att CAN i stället får
möjlighet att intensifiera sina kontakter med medlemsorganisationerna, särskilt
då dem som tidigare inte arbetat med alkohol- och narkotikaproblem,
och att åstadkomma ett mer varierat utbud av kurser och konferenser, bl. a.
för personal från skolan och socialvården. Utskottet vill för sin del föreslå
att anslaget höjs med 500 000 kr. utöver vad som föreslagits i propositionen.
Vid bifall härtill blir motionerna 1975:502, 1975:504 och 1975:1304 helt tillgodosedda
och yrkande 1 i motionen 1975:796 i huvudsak tillgodosett.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionerna
1975:502, 1975:504, 1975:1304 och 1975:796, yrkande 1,
till Bidrag till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av

2 286 000 kr.

Krll 1975:4

34

15. vid punkten 24 (Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m.) av herr Enlund
(fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”En
allmän” och slutar med ”3 242 000 kr." bort ha följande lydelse:

En allmän höjning av anslaget har begärts i motionerna 1975:796, yrkande

2, och 1975:1305. I den förra motionen föreslås en höjning med 251 000
kr. och i den senare en höjning med 100 000 kr. Med anledning av dessa
yrkanden för utskottet framhålla att de höjningar av anslaget som vidtogs
för budgetåret 1973/74 med 200 000 kr. och för budgetåret 1974/75 med
150 000 kr. inte inneburit någon höjning av bidragets realvärde. Den höjning
med 150 000 kr. som föreslås i propositionen kan inte väntas ge full kompensation
för kostnadsökningarna. Utskottet delar den i propositionen uttalade
uppfattningen att det är väsentligt att förbättra nykterhetsorganisationernas
arbetsmöjligheter. Skall detta kunna ske är det nödvändigt med
en större höjning av anslaget än den som föreslås i propositionen. Utskottet
tillstyrker yrkandet i motionen 1975:796 om en höjning av anslaget med
251 000 kr. utöver vad som föreslås i propositionen. Vid bifall härtill blir
även yrkandet i motionen 1975:1305 tillgodosett.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1975:1 och motionen
1975:1305, med avslag på motionen 1975:1339 och med
bifall till motionen 1975:796, yrkande 2, till Bidrag till nykterhetsorganisationer
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 3 493 000 kr.

Särskilda yttranden

1. vid punkten I (Konstnärsstipendier) och punkten 4 (Förvärv av konst
för statens byggnader m. m.) av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Diesen
(m):

Såsom framgår av den under punkt 5 i detta betänkande behandlade
motionen 1975:509 har vi i årets budgetbehandling prioriterat frågan om
utställningsersättning för konstnärer och konsthantverkare. Vi har länge
hävdat att ersättning till kulturskapare bör ha företräde framför stödåtgärder,
och denna uppfattning vann också riksdagens bifall 1972, då kulturutskottet
uttalade att ”det allmännas insatser för kulturarbetarna i första hand bör
ha formen av ersättning för utfört arbete”.

Ännu har dock inget hänt på detta område. Förslag om utställningsersättning
framfördes i det förra året avlämnade betänkandet Utställningar.
Vi anser att införande av ersättning till konstnärer och konsthantverkare
i samband med utställningar bör beslutas redan av 1975 års riksmöte och
har därför inte ansett oss kunna biträda de krav som motionsvägen har
förts fram under punkterna 1 och 4.

KrU 1975:4

35

2. vid punkten 6 (Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m.) av herr Nilsson i Agnäs (m) och fru Diesen (m):

Såsom framgår av den under punkten 5 i detta betänkande behandlade
motionen 1975:509 har vi i årets budgetbehandling prioriterat frågan om
utställningsersättning för konstnärer och konsthantverkare. Vi anser dock
en höjning av biblioteksersättningen och författarpenningen synnerligen angelägen
liksom också en lösning av den segslitna frågan om förhandlingsrätt
för författare.

Den till den 10 mars 1975 aviserade kulturpropositionen lär enligt departementschefen
också innefatta förslag baserade på litteraturutredningens
betänkande Boken. Vi förväntar oss att dessa förslag kommer att innebära
betydande förbättringar för författarna och litteraturen här i landet. Skulle
dessa våra förväntningar inte uppfyllas, måste författarnas berättigade krav
på annat sätt tillgodoses.

3. vid punkten 10 (Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Regionmusiken) av herr Sundman (c), fru Mogård (m) och
herr Enlund (fp):

Enligt vår mening är det väsentligt att de ekonomiska problem som
några av de fasta symfoniorkestrarna har i form av kvardröjande underskott
från tidigare verksamhetsår får en snabb och positiv lösning. Om så inte
sker kan verksamheten vid bl. a. Konsertföreningen i Stockholm allvarligt
äventyras. Vi utgår från att detta inte ligger i de anslagsbeviljande myndigheternas
intresse. De kontakter som kulturutskottet förutsätter skall komma
till stånd mellan berörda parter måste därför leda till en seriös och resultatgivande
prövning av frågan hur de ackumulerade underskotten från
tidigare år skall täckas. Om så inte sker bör kulturutskottet senare ta ett
initiativ i frågan.

När frågan om underskotten lösts föreligger förutsättningar för det redan
beslutade samgåendet mellan Stiftelsen Stockholms Konserthus och Konsertföreningen
i Stockholm. Då det kommer till stånd bör i enlighet med
vad som yrkas i motionen 1975:1302 antalet bidragsberättigande grundbelopp
för Konsertföreningen i Stockholm höjas.

GOTAB 75 9013 S Stockholm 1975