Justitieutskottets betänkande nr 9

JuU 1975:9

Nr 9

Justitieutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag till polisväsendet jämte motioner

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

I. Polisverksamheten vid de större flygplatserna, m. m.

Motioner

I motionen 1975:21 av herr Petersson i Röstånga (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ändring av 49 § polisinstruktionen
för ett större inflytande i polisstyrelserna av lekmännen.

I motionen 1975:136 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen begär dels att förslag om ett organiserat system med
förhörsvittnen (medborgarvittnen) vid förundersökningen i brottmål på polisstationerna
föreläggs riksdagen i år (yrkande B 3), dels att riksdagen ges
en redogörelse för vidtagna och planerade åtgärder för att effektivisera polisens
utredningsarbete (yrkande B 4).

I motionen 1975:139 av herrar Petersson i Röstånga (fp) och Andersson
i Örebro (fp) hemställs att riksdagen återkallar sitt uppdrag till regeringen
att besluta om sammanläggningar av polis- och åklagardistrikt.

I motionen 1975:323 av herr Lundgren (s) hemställs att riksdagen beslutar
att överföringen av ansvaret för polisverksamheten på Arlanda flygplats
från Märsta polisdistrikt till Stockholms polisdistrikt bör genomföras den
1 november 1976 i samband med att den nya permanenta stationsbyggnaden
tas i bruk.

1 motionen 1975:1099 av fru André m. fl. (c, fp) hemställs att riksdagen
uttalar att den av departementschefen föreslagna omorganisationen av polisverksamheten
vid flygplatserna inte bör komma till stånd.

I motionen 1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om försöksverksamhet
med jourdomstolar i enlighet med vad i motionen anförs (yrkande
13).

I motionen 1975:1114 av herrar Lindkvist (s) och Hellström (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om polisstyrelsens funktion
och organisation i syfte att förbättra de förtroendevaldas inflytande och beslutanderätt
över polisens verksamhet.

1 Riksdagen 1975. 7 sami. Nr 9

Juli 1975:9

I motionen 1975:1115 av herrar Lindkvist (s) och Hellström (s) hemställs
att riksdagen uppdrar åt regeringen att låta pröva försök med medborgarvittnen
i vissa därför lämpade polisdistrikt och - när erfarenheter vunnits
av dessa försök - lämna en redogörelse för dem och komma med eventuella
förslag i anslutning därtill.

UIskot let

Under avsnittet om polisväsendet i budgetpropositionen lämnar föredragande
departementschefen inledningsvis - utöver sedvanliga uppgifter om
brottsutvecklingen m. m. - synpunkter på polisverksamheten vid våra tre
största flygplatser. Övervägandena mynnar ut i slutsatsen att det är lämpligt
att polisverksamheten på Arlanda läggs under Stockholms polisdistrikt och
att polisverksamheten på den nya flygplatsen Landvetter bör läggas under
Göteborgs polisdistrikt. Överföringen av ansvaret för verksamheten på Arlanda
från Märsta polisdistrikt till Stockholms polisdistrikt bör enligt departementschefen
genomföras den 1 juli 1975. Uttalandena har inte föranlett
någon regeringens hemställan till riksdagen.

I motionen 1099 yrkas att riksdagen skall uttala att den av departementschefen
angivna omorganisationen av polisverksamheten vid storflygplatserna
inte bör komma till stånd. Motionärerna menar att det inte finns
några bärande sakskäl som motiverar att verksamheten vid Arlanda och
Landvetter skall ligga under Stockholms respektive Göteborgs polisdistrikt.
Starka skäl bl. a. från effektivitets- och samordningssynpunkt talar i stället
för den decentralisering, som innebär att den lokala polismyndigheten har
ansvaret för flygplatspolisen. Bl. a. måste det enligt motionärerna vara en
fördel att ha ledningsfunktionerna på nära håll i det lokala polisdistriktet
och att ha personal som är lokalt anknuten till och har kännedom om flygplatsen
och dess omgivningar. Den lokala polismyndigheten har också enligt
motionärerna större möjligheter då det gäller att snabbt komma till platsen.
Om storstadsdistrikten skall ha ansvaret för flygplatserna, kommer dessa
att ligga som öar i ett annat polisdistrikt med många - i motionen exemplifierade
- problem som följd.

1 motionen 323 yrkas att tidpunkten för den föreslagna förändringen beträffande
Arlanda flygplats bestäms till den 1 november 1976, då en ny
permanent stationsbyggnad beräknas bli tagen i bruk. Motionären anför
att den föreslagna förändringen måste föregås av ingående samråd och överläggningar
med de regionala och lokala polismyndigheterna inklusive personalorganisationerna
samt att en mängd organisatoriska och andra frågeställningar
som exemplifieras i motionen måste klarläggas. Att forcera fram
en förändring är enligt motionären helt omotiverat.

Som närmare redovisas i propositionen har frågan om polisverksamheten
på våra tre största flygplatser diskuterats under en följd av år. I ett motionsärende
föregående år fann utskottet (JuU 1974:36) att den fortgående
ökningen av flygtrafikens omfattning i förening med ökade tendenser till

JuU 1975:9

en allt allvarligare internationell brottslighet riktad mot den civila luftfartens
säkerhet motiverade en översyn av organisations-, effektivitets- och samordningsfrågorna
vid våra storflygplatser. Under hänvisning till att spörsmålen
genom rikspolisstyrelsens anslagsframställningar var föremål för
överväganden inom Kungl. Maj:ts kansli ansåg utskottet emellertid att motionen
inte påkallade någon riksdagens åtgärd.

I linje med dessa ställningstaganden kan utskottet ansluta sig till departementschefens
uppfattning att polisverksamheten vid Arlanda och den
nya flygplatsen Landvetter bör läggas under vederbörande storstads polisdistrikt.
Med anledning av uttalandena i motionen 1099 vill utskottet understryka
att det måste anses omöjligt för Märsta och Mölndals polisdistrikt
att med sina begränsade personalresurser klara tillfälliga toppar i flygtrafiken
och på ett tillfredsställande sätt möta inträffade oväntade händelser. Att
låta personal från andra polisdistrikt än det som svarar för polisverksamheten
vid flygplatsen tjänstgöra där är som departementschefen anför till nackdel
för polisverksamheten i dessa distrikt. Vid en överföring av ansvaret för
polisverksamheten till vederbörande storstads polisdistrikt försvinner denna
olägenhet. Samtidigt når man en från personaladministrativa utgångspunkter
ändamålsenlig organisation med erforderlig flexibilitet men också stadga
i organisationen.

De olika frågor - delvis berörda i föreliggande motioner-som aktualiseras
av en överflyttning av polisverksamheten i enlighet med propositionen är
f. n., såvitt gäller Arlanda, föremål för utredning inom rikspolisstyrelsen.
Utredningen, som görs på regeringens uppdrag, skall innehålla förslag till
nödvändiga ändringar i polisdistriktsindelningen och i personalplanerna för
Stockholms och Märsta polisdistrikt samt till andra åtgärder för genomförandet
som kräver beslut av regeringen.

Även om utredningen skall ske skyndsamt synes tiden knapp för en
fullständig genomgång av de olika frågeställningar av organisatorisk och
annan art som är förbundna med den ifrågavarande ändringen beträffande
Arlanda flygplats. Ett visst uppskov med genomförandet synes därför motiverat.
Härför talar även hänsyn till berörd personal och det i motionen
323 angivna förhållandet att en ny permanent stationsbyggnad är avsedd
att tas i bruk den 1 november 1976. Först vid denna tidpunkt synes också
- enligt rikspolisstyrelsens petita - de polisiära arbetsuppgifterna inom flygplatsområdet
bli av en sådan omfattning att det behövs en särskild flygplatspolis
liknande den som finns på internationella flygplatser ute i världen.
På dessa skäl vill utskottet förorda en senareläggning av reformen såvitt
gäller Arlanda i enlighet med önskemålet i motionen 323.

Mot vad departementschefen i övrigt anför har utskottet ingen erinran.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1099 om
avståndstagande från departementschefens synpunkter rörande flygplatspolisen
samt tillstyrker motionen 323 om senareläggning av den förordade
reformen såvitt gäller Arlanda flygplats.

1* Riksdagen 1975. 7 sami. Nr 9

JuU 1975:9

1 motionen 139 aktualiseras frågan om sammanläggning av polis- och
åklagardistrikt. Motionärerna framhåller att många polismän alltsedan polisens
förstatligande svävat i okunnighet om sin framtida placering och att
de polismän som arbetar i mindre polisdistrikt med indragningshot bör få
känna trygghet för sin egen och familjens framtida placering. Yrkandet i
motionen går ut på att riksdagen skall återkalla sitt uppdrag till regeringen
att besluta om sammanläggningar av polis- och åklagardistrikt.

1 samband med 1972 års reform rörande indelningen i polis- och åklagardistrikt
tog riksdagen ställning till ett motionsvägen framfört förslag att
ändringar i polisdistriktsindelning alltid skulle underställas riksdagen innan
slutligt beslut fattades. Justitieutskottet uttalade därvid (JuU 1972:1) bl. a.
att ett sådant förfarande stred mot den praxis som dittills tillämpats vid
ändringar i den polisiära eller judiciella indelningen och även innebar en
från administrativa utgångspunkter omständlig ordning. I enlighet härmed
avstyrkte utskottet motionen men underströk samtidigt att riksdagen skulle
höras om i visst fall någon avvikelse befanns erforderlig från de av riksdagen
uppdragna riktlinjerna för distriktsindelningen. Utskottet förutsatte också
att frågan skulle underställas riksdagen om i visst fall tvekan skulle uppstå
huruvida en indelningsändring stod i överensstämmelse med de uppdragna
riktlinjerna eller eljest särskilda skäl talade härför. Riksdagen godkände betänkandet.

Utskottet har inte funnit anledning frångå den principiella inställning rörande
beslutsfunktionen vid ändringar i polis- och åklagardistriktsindelningen
som innefattas i detta beslut. I anledning av motionärernas uttalanden
om ovisshet om den framtida utvecklingen m. m. kan tilläggas att regeringen
sedan 1972 beslutat om sammanläggning av polisdistrikt i endast ett fall
och sammanläggning av åklagardistrikt i fem fall samt att justitieministern
i ett interpellationssvar i riksdagen den 26 april 1974 har uttalat att regeringen
funnit att sammanläggningar av polis- eller åklagardistrikt bör ske med större
restriktivitet än vad som tidigare förutsetts och föregås av ytterligare utredning
och prövning. Det kan också nämnas att ett stort antal tidigare
vakanssatta tjänster inom den lokala polisorganisationen på senare tid har
tillsatts med ordinarie innehavare.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen.

En viktig del av 1972 års reform på polisväsendets område utgjorde ersättandet
av polisnämnderna med polisstyrelser, vilka i motsats till nämnderna
tillädes bestämmanderätt i vissa frågor. Utfallet av reformen i denna
del har tagits upp i motionerna 21 och 1114. Motionärerna uttalar att de
förhoppningar om ett vidgat medborgarinflytande som man knöt till inrättandet
av polisstyrelserna inte har infriats, därför att dessa fått för snäva
arbetsuppgifter för att kunna utöva ett verkligt inflytande. Polisinstruktionen
bör enligt motionärerna ändras så att polisstyrelserna får en direkt beslutsfunktion
inom väsentliga områden av polisverksamheten. I motionen 1114

JuU 1975:9

framförs också tanken att, framför allt i de större städerna, polisstyrelsens
ledamöter och representanter skall utses, inte som f. n. av landstinget, utan
av kommunen. Motionsyrkandena går ut på, i motionen 1114 att en utredning
skall komma till stånd om polisstyrelsernas funktion och organisation
och i motionen 21 att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
till sådan ändring av polisinstruktionen att lekmännen får ett större inflytande
i polisstyrelserna.

Som motionärerna framhåller tillkom polisstyrelserna för att skapa en
garanti för en lokal förankring och insyn i polisverksamheten. Med hänsyn
till polisverksamhetens art och dess betydelse för medborgarna åsyftades
att insynen skulle utövas på ett sådant sätt, att medborgarna fick möjlighet
att påverka beslutsfattandet. Motionärernas uppfattning att man på vissa
håll haft svårigheter att finna de rätta formerna för ett reellt medborgarinflytande
har bestyrkts vid utskottets behandling av motionerna. Utskottet
ser därför med tillfredsställelse att rikspolisstyrelsen genom en enkätundersökning
sökt att kartlägga situationen och möjliggöra en samlad överblick
över erfarenheterna av polisstyrelsernas två första verksamhetsår. Enkäten,
som omfattat samtliga förtroendevalda ledmöter i landets polisstyrelser, bearbetas
f. n. och avses bli underlag för en serie konferenser med polischefer
och polisstyrelseledamöter över hela landet. Materialet bör också bli av stort
värde för den större utredning rörande polisens verksamhet som aviserats
av justitieministern. Enligt vad utskottet inhämtat kommer frågan om medborgarinsyn,
lekmannainflytande och kommunal förankring i polisstyrelserna
att utgöra viktiga moment i detta utredningsarbete. Att så blir fallet
är enligt utskottets mening angeläget. Viktigt är emellertid också att den
nya utredningen inte leder till att lösningen av de betydelsefulla frågor det
här gäller blir fördröjd. Utskottet vill därför som sin mening uttala, att
de i motionerna upptagna frågorna bör behandlas skyndsamt och - om
det visar sig möjligt - behandlas med förtur i förhållande till utredningsarbetet
i övrigt. Med dessa uttalanden finner utskottet motionerna i allt
väsentligt vara tillgodosedda. De bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Även den i motionerna 136 och 1115 upptagna frågan om förhörsvittnen
(medborgarvittnen) vid förundersökning i brottmål skall enligt vad utskottet
erfarit tas upp i den nyssnämnda av justitieministern aviserade utredningen.
Med hänsyn inte minst till tidigare riksdagsskrivelser i ärendet (JuU 1972:7,
rskr 121; JuU 1974:8, rskr 130) bör även detta spörsmål behandlas med
skyndsamhet. Motionerna ger inte anledning till någon riksdagens åtgärd.

Motionen 136 tar också upp frågan om polisens utredningsarbete, framför
allt vad gäller trafikbrott. Motionärerna uttalar att det med hänsyn till brottsutvecklingen
är särskilt angeläget att rationalisera utredningsförfarandet och
söka förenkla handläggningsformerna. Motionärerna hänvisar till trafikmålskommitténs
betänkanden (SoU 1967:59 och 1968:19) och uttalanden av
justitieutskottet vid 1973 års riksdag (JuU 1973:26) samt hemställer att riks -

JuU 1975:9

dagen begär en redogörelse för vidtagna och planerade åtgärder för att effektivisera
polisens utredningsarbete.

I det av motionärerna åberopade utskottsbetänkandet uttalade justitieutskottet
att den försöksverksamhet som satts i gång med anledning av
trafikmålskommitténs nyssnämnda betänkanden var föremål för uppföljning
och utvärdering samt att rikspolisstyrelsen räknade med att anvisningar
för ett förenklat utredningsförfarande skulle föreligga inom kort. Dessa anvisningar
föreligger nu och avses fr. o. m. den I oktober 1975 ersätta rikspolisstyrelsens
arbetsanvisningar den 2 februari 1966 för handläggning av
utredningar i vissa trafikmål.

Med hänvisning till det anförda bör motionen inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Ett förenklat förfarande vid handläggningen av brottmål åsyftas också
med det i motionen 1100 upptagna yrkandet att regeringen skall lägga fram
förslag om försöksverksamhet med jourdomstolar. Motionärerna uttalar att
en effektiv allmän- och individualprevention fordrar att myndigheternas
ingripanden sker i nära anslutning till brottets begående, och de anser att
jourdomstolar bör inrättas på försök i någon eller några större städer. Rättssäkerheten
får enligt motionärerna självfallet inte eftersättas.

De nyssnämnda anvisningarna för ett förenklat utredningsförfarande är
avsedda att, såvitt gäller trafikmålen, nedbringa förekommande handläggningstider.
Ytterst hårde alltså, låt vara från mer begränsade utgångspunkter,
samma syfte som motionärernas förslag om jourdomstolar. Detsamma gäller
utan någon motsvarande begränsning det utredningsarbete som bedrivits
inom 1968 års brottmålsutredning och det som f. n. pågår inom åtalsrättskommittén.

Motionsspörsmålet kan också bli aktuellt i den översyn av rättegångsbalken
som f. n. förbereds i justitiedepartementet. Utskottet - som även
beaktat riksdagens tidigare avståndstaganden från motionsförslag om
jourdomstolar för ungdomar (JuU 1973:26 s. 17 och JuU 1974:10 s. 8) -avstyrker på anförda skäl bifall till motionen 1100 även i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande ansvaret för polisverksamheten på
storflygplatserna dels avslår motionen 1975:1099, dels i anledning
av departementschefens uttalanden i propositionen 1975:1
bilaga 4 angående polisen på storflygplatserna och motionen
1975:323 ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tidpunkten
för överförandet av ansvaret för polisverksamheten
på Arlanda flygplats till Stockholms polisdistrikt,

2. att riksdagen beträffande sammanläggning av polis- och åklagardistrikt
avslår motionen 1975:139,

3. att riksdagen beträffande lekmannainflytande i polisstyrelserna
avslår motionerna 1975:21 och 1975:1114,

JuU 1975:9

4. att riksdagen beträffande medborgarvittnen vid förundersökning
i brottmål avslår motionen 1975:136 i denna del (yrkande
B 3) och motionen 1975:1115,

5. att riksdagen beträffande effekti visering av polisens utredningsarbete
avslår motionen 1975:136 i denna del (yrkande B 4),

6. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med jourdomstolar
avslår motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 13).

2. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har under punkten B 1 (s. 29-32) föreslagit
riksdagen att till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 122 160 000 kr., varav 7 207 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975:136 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen till utbildning av polismännen i samhällsorienterande
ämnen, psykologi och kriminologi anvisar 334 000 kr. utöver vad regeringen
föreslår under punkten B 1 Rikspolisstyrelsen (yrkande A 1).

I motionen 1975:721 av herr Polstam m. fl. (c) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen beslutar att under punkten B 1 Rikspolisstyrelsen anslå
ett i förhållande till regeringens förslag med 350 000 kr. förhöjt anslag på
122 510 000 kr. för att i enlighet med rikspolisstyrelsens förslag förlänga
grundutbildningen med tre veckor (yrkande 4).

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget från
99 960 000 kr. för innevarande budgetår till 122 160 000 kr. för budgetåret
1975/76.

Höjningen innefattar medel till förlängning av grundkursen för polismän
med en vecka för att polismännen skall ges ökade kunskaper i samhällsorienterande
ämnen, psykologi och kriminologi.

I motionerna 136 och 721 framställs yrkanden som går ut på en sådan
höjning av anslaget att grundkursen i enlighet med förslag av rikspolisstyrelsen
skall kunna utökas med tre veckor. Det ökade medelsbehovet
beräknas i motionen 136 till 334 000 kr. och i motionen 721 till 350 000
kr. Yrkandena motiveras bl. a. med att polisarbetets alltmer komplicerade
karaktär ställer ökade krav på polisernas utbildning särskilt när det gäller
psykologi, samhällskunskap och kriminologi.

1* Riksdagen 1975. 7 sami. Nr 9

JuU 1975:9

övrigt bör utvidgas och fördjupas. Rikspolisstyrelsens förslag om en förlängning
av grundkursen med tre veckor syftar till att bereda plats inte
bara för sådan undervisning som motionärerna förespråkar utan även för
ökad utbildning i mera rent polisiära ämnen, t. ex. ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst,
civilrätt och straffrätt. Med hänsyn till det budgetpolitiska
läget får enligt utskottets mening en prioritering göras mellan de skilda
utbildningsbehoven. Av de skäl som motionärerna anför bör därvid den
ökade satsningen koncentreras till samhällsorienterande ämnen, psykologi,
psykiatri och kriminologi. Om grundkursen för polismän i enlighet med
regeringens förslag utökas med en vecka som ägnas undervisning i dessa
ämnen, blir enligt utskottets mening syftet med motionärernas förslag i
allt väsentligt tillgodosett. Utskottet avstyrker därför bifall till den av motionärerna
föreslagna ökade medelsanvisningen. Det anförda hindrar inte
att frågan om polisutbildningens omfattning och utformning ägnas fortlöpande
uppmärksamhet. Spörsmålet torde också komma att ingå i den
allmänna översyn av polisverksamheten som utskottet i det föregående omnämnt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning under nu
ifrågavarande punkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:136 i denna
del (yrkande A 1) och motionen 1975:721 i denna del (yrkande
4) till Rikspolisstyrelsen för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 122 160 000 kr., varav 7 207 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen.

3. Polisverket: Inköp av motorfordon m. m. Regeringen har under punkten
B 2 (s. 33 och 34) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Inköp av motorfordon
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
27 822 000 kr., varav 19 336 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motion

I motionen 1975:1120 av herrar Nilsson i Trobro (m) och Komstedt (m)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att en polis- och räddningshelikopter
av typ Bell Jet Ranger anskaffas för K-, L- och M-länen.

Utskottet

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till inköp av motorfordon m. m.
tas upp med 27 822 000 kr., vilket med drygt 4 milj. kr. överstiger anslaget

JuU 1975:9

för innevarande budgetår. Huvuddelen av anslaget, eller 22,2 milj. kr., beräknas
för utbyte av ca 660 bilar och ca 100 motorcyklar. Medel beräknas
också för utökning av fordonsbeståndet med bl. a. 7 bilar för övervakningsändamål
och 6 bilar för utrednings- och spaningspersonal. Till radioutrustning
av skilda slag beräknas omkring 2,4 milj. kr.

I motionen 1120 framställs yrkande om att riksdagen hos regeringen skall
anhålla att en polis- och räddningshelikopter av typ Bell Jet Ranger anskaffas
för Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län. Yrkandet, som utgår från
äskanden som rikspolisstyrelsen tidigare år framfört i sina anslagsframställningar,
motiveras med att den helikopter av mindre modell, som polisväsendet
f. n. har stationerad i Skåne, är den enda kvarvarande polishelikoptern
av äldre typ. Svårigheter föreligger enligt motionärerna att med
denna helikopter upprätthålla en hög beredskap på räddnings- och ambulanssidan
i de berörda länen.

Enligt utskottets mening är värdet av att ha tillgång till helikopter väl
dokumenterat såväl när det gäller polisens egen verksamhet - t. ex. vid
trafikövervakning och spaning - som när det gäller polisens deltagande i
ambulans- och räddningsflygtjänsten, och utskottet hyser i och för sig förståelse
för motionärernas önskemål. Ett utbyte av den f. n. i Malmö stationerade
helikoptern mot en ny, medelstor sådan skulle emellertid dra en
kostnad av över 1 milj. kr. Med hänsyn härtill och med beaktande av de
stora satsningar i övrigt under ifrågavarande anslag som regeringens förslag
innebär finner utskottet att utrymme f. n. saknas för ett genomförande av
motionärernas förslag, vilket heller inte framförts av rikspolisstyrelsen i dess
petita för budgetåret 1975/76. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen
1120.

Mot regeringens anslagsberäkning har utskottet ingen erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:1120 till Polisverket:
Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 27 822 000 kr., varav 19 336 000
kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Polisverket: Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 3 (s. 34 och 35) och hemställer
att riksdagen till Polisverket: Underhäll och drift av motorfordon
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
76 520 000 kr., varav 42 392 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

JuU 1975:9

5. Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av
brott mot rikets säkerhet m. m. Regeringen har under punkten B 4 (s. 35

och 36) föreslagit riksdagen att till Polisverket: Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 54 100 000 kr.

Motion

I motionen 1975:137 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att övertygande bevis framläggs som visar att
all personregistrering som grundar sig på personers politiska uppfattning
upphör (yrkande 1), att riksdagen uttalar att säkerhetspolisens verksamhet
i fortsättningen endast inriktas på att motverka spionage och att förebygga
fascistiska ligors verksamhet (yrkande 2), samt att anslaget till särskild polisverksamhet
under punkten B 4 reduceras i enlighet härmed (yrkande 3).

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den
särskilda polisverksamheten från 46 970 000 kr. för innevarande budgetår
till 54 100 000 kr. för budgetåret 1975/76. Ökningen beror till största delen
på automatiska kostnadsökningar.

I motionen 137 framställs yrkanden som går ut på att bevis skall läggas
fram om att personregistrering grundad på politisk uppfattning inte förekommer
samt att säkerhetspolisens fortsatta verksamhet skall ges en närmare
angiven begränsad och bestämd inriktning och att anslaget till verksamheten
skall reduceras med hänsyn härtill.

1 samband med prövningen av anslagen till den särskilda polisverksamheten
har utskottet åren 1971-1974 behandlat motioner med likartade yrkanden
som de nu framförda. (Se JuU 1971:5 p. 11, JuU 1972:4 p. 5, JuU
1973:6 och JuU 1974:11 p. 4.) Varje år har motionsyrkandena under stor
politisk enighet avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Utskottet
vill särskilt hänvisa till sitt betänkande år 1973, där utskottet lämnade en
ingående redovisning för uppbyggnaden av den polisiära säkerhetstjänsten
i Sverige, för den mot Sverige riktade främmande underrättelseverksamheten,
för inriktningen av säkerhetspolisens arbete, för principerna för registrering
när det gäller medlemmar i politiska organisationer som har våld
på sitt program eller som kan befaras använda våld för sina politiska syften
och för utvecklingen under senare år av anslagen till den särskilda polisverksamheten.

Utskottet - som av företrädare för justitiedepartementet och rikspolisstyrelsen
informerats om säkerhetspolisens verksamhet och om grunderna
för anslagsberäkningen - anser i år liksom tidigare att fog uppenbarligen
saknas för bifall till de av motionärerna framförda förslagen.

JuU 1975:9

Utskottet har icke någon erinran mot regeringens anslagsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande personregistrering grundad på politisk
uppfattning avslår motionen 1975:137 i denna del (yrkande 1),

2. att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet avslår motionen 1975:137 i denna del (yrkande
2),

3. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:137 i denna
del (yrkande 3) till Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 54 100 000 kr.

6. Polisverket: Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten B 5 (s. 36) och hemställer

att riksdagen till Polisverket: Diverse utgifter för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 2 100 000 kr.

7. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkten B 6 (s. 36-42) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 1 547 593 000 kr., varav 355 946 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975:243 av herr Henmark (fp) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller dels om utvärdering av den centralisering av polispersonalen
som skett inom de landsbygdsbetonade polisdistrikten sedan polisväsendet
förstatligades, dels om utredning och förslag rörande möjligheten
att helt eller delvis återställa den närservice beträffande polisväsendet som
fanns före förstatligandet.

I motionen 1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är i
fråga att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder i enlighet med vad
som anförs i motionen om ytterligare kvarterspoliser och särskilda ansvarsområden
för polismän på landsbygden (yrkande 4), att riksdagen till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 5 500 000 kr. förhöjt belopp
(yrkande 5) och att riksdagen begär att regeringen lägger fram en ny treårsplan
för personalförstärkningar av polisen, varvid bör övervägas inriktningen av
polisens resurser, utbildningskapacitet m. m. (yrkande 7).

Juli 1975:9

1 motionen 1975:1107 av herr Hellström m. fl. (s) yrkas att riksdagen
uttalar att en dominerande del av de i budgetpropositionen föreslagna nya
tjänsterna avsedda för övervakning skall utgöras av kvarterspolistjänster
(yrkande 1), att riksdagen uttalar att regeringen verkar för en utredning
om möjlighet att överföra redan inrättade tjänster från reguljär ordningspolis
till kvarterspolistjänster (yrkande 2), att riksdagen begär att regeringen verkar
för att en snabb översyn kommer till stånd av villkoren för kvarterspolistjänster
i syfte att göra dessa mera attraktiva (yrkande 3) och att denna
översyn även skall omfatta en genomgång av den reguljära polisutbildningen
i syfte att ge större utrymme åt de uppgifter som ryms inom kvarterspolisarbetet
(yrkande 4).

I motionen 1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar att avslå förslaget om i anslaget under punkten
B 6 Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader ingående belopp för
utökning av antalet polismanstjänster, uppgående till 24 000 000 kr. (yrkande
1).

Utskottet

Mot bakgrund bl. a. av den ökade oro och osäkerhet inför brister i den
allmänna ordningen och säkerheten som konstaterades av brottskommissionen
beslöt 1973 års riksdag att polisväsendet under en treårsperiod skulle
tillföras 1 200 polismanstjänster och 450 tjänster för annan personal än polispersonal
(prop. 1973:115, JuU 1973:26, rskr 1973:258). Med beslutet, som
fattades med stor majoritet, avsågs framför allt att snabbt komma till rätta
med missförhållanden av nyss angivet slag. Samtidigt betonades att beslutet
inte stod i motsatsförhållande till den grundsyn på brottslighetsbekämpningen
som statsmakterna vid många tillfällen givit uttryck åt och som
innebär att kampen måste förås på en mycket bred front, där det i stor
utsträckning är fråga om åtgärder som ligger utanför vad som brukar betraktas
som kriminalpolitik i gängse mening och som till väsentlig del först
på längre sikt kan resultera i en varaktig minskning av brottsligheten.

Till fullföljande av 1973 års beslut har i årets budgetproposition under
ifrågavarande punkt beräknats medel för 500 nya tjänster i den lokala polisorganisationen,
varav 400 polismanstjänster och 100 tjänster för annan
personal. Under den ovan nämnda treårsperioden har - om de för nästa
budgetår föreslagna 400 nya polismanstjänsterna inräknas - förstärkningarna
till polisväsendet uppgått till över 1 200 nya polismanstjänster. Av de nu
föreslagna nya polismanstjänsterna avses 10 för tjänstgöring vid polismästarkanslier,
185 för övervakningstjänst, 25 för trafikövervakningsverksamhet,
110 för spanings- och utredningsverksamhet samt 70 för vikariats- och
förstärkningstjänstgöring. Departementschefen har därvid räknat med att
Stockholms polisdistrikt skall tillföras 5 polismanstjänster, varav en kom -

JuU 1975:9

missarietjänst för att en ny organisation av utbildningssektionen skall kunna
genomföras. Tjänsterna för annan personal än polispersonal är avsedda
främst för att anställa ytterligare kontorspersonal och för att möjliggöra ett
fortsatt överförande av arbetsuppgifter från polispersonal till annan personal.

I motionen 1108 yrkas avslag på regeringens förslag om anvisning av
medel för de 400 nya polismanstjänsterna. Medlen bör, enligt särskilda yrkanden
i motionen, användas framför allt till förstärkta frivårdsinsatser inom
kriminalvården och till kriminologisk forskning samt till brottsförebyggande
och rehabiliterande åtgärder i övrigt. Sistnämnda yrkanden behandlas av
utskottet i samband med ställningstagandena till regeringens förslag till medelsanvisning
till det brottsförebyggande rådet och kriminalvården (JuU
1975:10 och JuU 1975:11).

1 motionen 1100 yrkas en höjning av anslaget med 5,5 milj. kr., motsvarande
medel för 100 polismanstjänster utöver regeringens förslag. Tjänsterna
är enligt motiveringen i motionen avsedda främst för ytterligare förstärkning
av kvarterspolisverksamheten och de mindre polisdistrikten. I motionen
förordas också en ökad användning av resurserna för bekämpning
av narkotikabrottsligheten.

Enligt utskottets mening har några omständigheter inte inträffat som bör
föranleda att riksdagen går ifrån ställningstagandet år 1973 rörande den lokala
polisorganisationens förstärkning under en treårsperiod. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna 1100 och 1108 såvitt gäller medelsberäkningen
under ifrågavarande punkt.

Kvarterspolisverksamheten berörs i motionerna 1100 och 1107.1 den förstnämnda
motionen framställs bl. a. önskemål om att kvarterspolisverksamheten
skall byggas ut i snabbare takt och att på landsbygden polismän skall
tilldelas särskilda ansvarsområden, dvs. speciella geografiska områden där
den enskilde polismannen får personlig kännedom om bygdens förhållanden.
Yrkandena i motionen 1107 går ut på att en dominerande del av de i budgetpropositionen
för övervakningstjänst avsedda 185 nya polismanstjänsterna
skall utgöras av kvarterspolistjänster samtidigt som möjligheten att överföra
redan inrättade tjänster från ordningspolis till kvarterspolistjänster utreds.
Motionärerna yrkar vidare en snabb översyn av villkoren för kvarterspolistjänster
i syfte att göra dessa mera attraktiva. Översynen bör också
syfta till att ge de uppgifter som tillhör kvarterspolisarbetet större utrymme
i den reguljära polisutbildningen. Kvarterspolisverksamheten berörs även
i motionen 136, i vilken, utan formellt yrkande, förs fram önskemål att
denna form av polisverksamhet bör praktiseras inte enbart i de större tätorterna.
Likartade problem tas också upp i motionen 243, vari hemställs
om en utvärdering av den centralisering av polispersonalen som ägt rum
inom de landsbygdsbetonade polisdistrikten och om förslag att helt eller
delvis återställa den närservice i polisverksamheten som tidigare funnits.

Betydande uppmärksamhet ägnades frågorna om kvarterspolisverksamhet,
fotpatrullering och förhållandet mellan polis och allmänhet i samband

JuU 1975:9

med riksdagsbehandlingen år 1973 av Kungl. Maj:ts förslag till särskilda
åtgärder mot brottsligheten (JuU 1973:26 p. 9). Utskottet uttalade då bl. a.
att kvarterspolisverksamheten är så värdefull både från brottsförebyggande
synpunkt och för tillgodoseende av allmänhetens behov av bättre kontakt
med polisen att antalet särskilda tjänster för denna verksamhet borde ökas.
Det sagda gällde enligt utskottets mening både de tre största polisdistrikten
och vissa större polisdistrikt inrymmande större tätorter och bostadsområden
i närheten av sådana orter. Utskottet framhöll att Kungl. Maj:ts då föreliggande
förslag innefattade möjligheter till en ökad fotpatrullering och
en betydande utbyggnad av kvarterspolisverksamheten. Denna satsning borde
enligt utskottets mening fortsättas kommande budgetår. I anslutning
härtill kan upplysas att antalet kvarterspolistjänster, som den 1 juli 1972
uppgick till 87 fördelade på de tre storstadsdistrikten, den 1 juli 1974 hade
utökats till 217 fördelade på 23 polisdistrikt. 1 anledning av de i motionerna
1100 och 1107 framställda önskemålen om fortsatt satsning på kvarterspolisorganisationen
vill utskottet tillägga att enligt rikspolisstyrelsens petita
minst 35 av de nya tjänsterna på övervakningssidan bör användas för fortsatt
förstärkning av kvarterspolisverksamheten. Utskottet vill gärna på nytt understryka
vikten av att övervakningsverksamheten - bl. a. genom ökad fotpatrullering
och en fortsatt betydande utbyggnad av kvarterspolisverksamheten
inte bara i storstadsområden utan också i landsbygdsdistrikt - ges
en sådan inriktning att önskvärda och nödvändiga kontakter med allmänheten
främjas. Utskottet utgår från att regeringen vid fördelningen av de
nya polismanstjänsterna noga överväger möjligheterna att prioritera behovet
av en utvidgad kvarterspolisverksamhet. Med hänsyn till det anförda saknas
skäl till någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1100 och
1107 i här behandlad del.

Vad gäller yrkandet i motionen 1107 om utredning av möjligheterna att
överföra redan inrättade tjänster till kvarterspolistjänster vill utskottet hänvisa
till att rikspolisstyrelsen i samband med sina fortlöpande undersökningar
beträffande verksamheten vid arbetsgrupper och posteringar kommer att
särskilt undersöka huruvida verksamheten vid vissa av dessa arbetsenheter
kan renodlas till egentlig kvarterspolisverksamhet och om utrymme finns
att omvandla vissa tjänster till kvarterspolistjänster. Någon riksdagens åtgärd
i anledning av motionsyrkandet erfordras med hänsyn härtill inte. I fråga
om yrkandet i samma motion om en översyn av villkoren för kvarterspolistjänster
- främst från befordrings- och lönesynpunkt - i syfte att göra
dessa mera attraktiva bör erinras att frågan, såsom motionärerna anger, behandlats
i ett nyligen avgivet betänkande (Ds Ju 1974:13) Personalomsättningen
inom polisväsendet. I betänkandet, som f. n. är föremål för övervägande
inom justitiedepartementet, framhålls bl. a. att det är önskvärt att
man vidtar ytterligare åtgärder, som kan medföra att erfarna och lämpliga
polismän kan fullfölja sin kvarterspolisuppgift under längre tid. Särskilda
förhandlingar angående lönesättningen för kvarterspolistjänsterna förs f. n.

JuU 1975:9

mellan vederbörande arbetsmarknadsparter. På anförda skäl påkallar motionen
1107 icke heller i denna del någon åtgärd från riksdagens sida. Den
i samma motion efterlysta översynen av polisutbildningen i syfte att ge
större utrymme åt de uppgifter som tillhör kvarterspolisarbetet torde i enlighet
med vad ovan sagts komma att ingå i den i det föregående nämnda
allmänna utredningen rörande polisverksamheten.

När det gäller önskemålet i motionen 1100 om särskilda ansvarsområden
för polismän på landsbygden har utskottet tidigare (JuU 1973:26) intagit
den ståndpunkten, att frågan huruvida sådan verksamhet - utöver vad
som redan förekommer i vissa polisdistrikt - bör komma till stånd inte
bör avgöras av riksdagen. Frågan om behovet av den verksamhet motionärerna
förespråkar liksom de i motionen 243 aktualiserade spörsmålen rörande
närservice m. m. inom de landsbygdsbetonade polisdistrikten torde
enligt utskottets mening komma att belysas av den förut nämnda större
utredningen rörande polisverksamheten. Med hänsyn till det anförda och
till den satsning påen utbyggnad av kvarterspolisverksamheten även i landsbygdsdistrikt
som utskottet förespråkat i det föregående påkallas inte någon
riksdagens åtgärd i anledning av motionsyrkandena.

Den år 1973 beslutade treårsperioden för förstärkning av polisverksamheten
sträcker sig till utgången av budgetåret 1975/76. I motionen 1100
framställs yrkande om att regeringen skall lägga fram en ny treårsplan för
personalförstärkningar inom polisväsendet. I anslutning härtill vill utskottet
erinra om att den år 1973 beslutade planen i första hand syftade till att
söka komma till rätta med vissa slag av brottslighet som framstod som
särskilt oroande, såsom vålds- och narkotikabrott, tillgrepps- och skattebrott.
Som framgår av det föregående var avsikten också att mera inrikta polisarbetet
på direkt brottsförebyggande verksamhet, bl. a. genom ökad fotpatrullering
och flera kvarterspoliser. Till stöd för yrkandet om en ny treårsplan
kan tala att därmed skulle kunna vinnas flera fördelar av praktisk
natur. T. ex. kan budget- och planeringsarbetet på olika nivåer bedrivas
inom en fastställd ram och begränsas till en bedömning av var de fastställda
förstärkningarna skall sättas in. Å andra sidan måste emellertid beaktas
att 1973 års beslut betingades av att ett särskilt behov av kraftfulla åtgärder
bedömdes föreligga med hänsyn till då rådande förhållanden. Härtill kommer
att en långtidsplanering av ifrågavarande slag kan medföra en icke önskvärd
inskränkning i statsmakternas möjligheter att anpassa verksamheten efter
inträffade förändringar, t. ex. när det gäller den allmänna ordningen eller
brottslighetsutvecklingen. Enligt utskottets mening bör det överlåtas åt regeringen
att ta ställning till frågan om lämpligheten av fortsatt långtidsplanering
för förstärkningen av polisverksamheten, och utskottet avstyrker
bifall till motionen 1100 i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:1100 i den -

JuU 1975:9

na del (yrkande 5) och motionen 1975:1108 i denna del (yrkande

1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 547 593 000 kr.,
varav 355 946 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen,

2. att riksdagen beträffande utbyggnad av kvarterspolisverksamheten
avslår motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 4 delvis)
och motionen 1975:1107 i denna del (yrkande 1),

3. att riksdagen beträffande omvandling av befintliga polismanstjänster
till kvarterspolistjänster avslår motionen 1975:1107 i
denna del (yrkande 2),

4. att riksdagen beträffande översyn av villkoren för kvarterspolistjänster
avslår motionen 1975:1107 i denna del (yrkande
3),

5. att riksdagen beträffande översyn av polisutbildningen avslår
motionen 1975:1107 i denna del (yrkande 4),

6. att riksdagen beträffande ansvarsområden och närservice m. m.
inom polisverksamheten på landsbygden avslår motionen
1975:243 och motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 4 delvis),

7. att riksdagen beträffande ny treårsplan för personalförstärkningar
av polisen avslår motionen 1975:1100 i denna del (yrkande
7).

8. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Regeringen har under punkten
B 7 (s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag av
13 200 000 kr., varav 2 587 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner

I motionen 1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m) yrkas såvitt nu är i
fråga att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret
1975/76 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 500 000 kr.
utökat belopp (yrkande 6).

I motionen 1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk) yrkas såvitt nu
är i fråga att riksdagen beslutar avslå förslaget om i anslaget under punkten
B 7 Lokala polisorganisationen: Utrustning ingående belopp för utökning
av antalet polismanstjänster, uppgående till 2 400 000 kr. (yrkande 2).

I motionen 1975:1119 av herr Lövenborg m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar att anslå 100 000 kr. för utrustning till fjällräddningspatruller och
fjällräddningsdepåer.

JuU 1975:9

Utskottet

Förslagen i motionerna 1100 och 1108 till beräkning av utrustningsanslaget
bygger på motionärernas ställningstaganden till frågan om personalförstärkning
inom den lokala polisorganisationen. Under hänvisning till vad utskottet
anfort därom under punkten 7 ovan avstyrker utskottet bifall till
ifrågavarande motionsyrkanden.

Det i motionen 1119 upptagna yrkandet om anvisning av medel för utrustning
till fjällräddningspatruller och fjällräddningsdepåer utgår från ett
motsvarande äskande härom i rikspolisstyrelsens anslagsframställningar för
budgetåret 1975/76.1 anledning av yrkandet vill utskottet rent allmänt uttala
att det självfallet är angeläget att polisväsendet, som efter förstatligandet
har huvudansvaret för Qällräddningsverksamheten, har tillgång till nödvändiga
hjälpmedel i denna verksamhet. Efter hand som fjällturismen utvecklats
har också ökade resurser ställts till polisens förfogande för ändamålet. Vid
bedömande av medelsanvisningen för budgetåret 1975/76 får enligt utskottets
mening beaktas att departementschefen under anslaget Inköp av motorfordon
m. m. beräknat 300 000 kr. för upprustning av fjällradionätet i
Jämtlands län. Med hänsyn härtill finnér utskottet - även om utskottet
anser motionsyrkandet vara välmotiverat - att utrymme f. n. saknas till
större satsning under nu förevarande anslag än den som departementschefen
föreslagit. Utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag till medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:1100 i denna
del (yrkande 6) och motionen 1975:1108 i denna del (yrkande

2) samt motionen 1975:1119 till Lokala polisorganisationen: Utrustning
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 13 200 000 kr., varav 2 587 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

9. Statens kriminaltekniska laboratorium m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna B 8-B 10 (s. 44-47) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statens kriminaltekniska laboratorium ett förslagsanslag av
7915000 kr.,

2. till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

3. till Inredning av nybyggnad i kvarteret Kronoberg ett reservationsanslag
av 7 800 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1975

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

JuU 1975:9

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Johansson i
Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), Bengtsson i Göteborg (c), Schött
(m), Nilsson i Visby (s), Fransson (c), fru Wiklund (c), fru André (c), herrar
Lundgren (s), Petersson i Röstånga (fp), Mathsson i Fagersta (s) och Pettersson
i Västerås (vpk).

Reservationer

1. vid punkten I (Polisverksamheten vid de större flygplatserna, m. m.)

av herrar Johansson i Växjö (c), Bengtsson i Göteborg (c), Fransson (c),
fru Wiklund (c), fru André (c) och herr Petersson i Röstånga (fp), som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Sorn
närmare" och slutar på s. 4 med "Arlanda flygplats” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar departementschefens uppfattning att det även i vårt land
är nödvändigt att vidta åtgärder för att förebygga och om möjligt förhindra
aktioner mot den civila flygtrafiken. De åtgärder i detta syfte som departementschefen
föreslår är att ansvaret för polisverksamheten på Arlanda
och på den nya flygplatsen Landvetter skall överflyttas från det lokala polisdistriktet
till Stockholms respektive Göteborgs polisdistrikt. Skälen för
departementschefens förslag är enligt utskottets mening inte övertygande.

Som motionärerna anför måste det innebära stora fördelar att ha en lokalt
anknuten polisstyrka som har kännedom om flygplatsen, dess omgivningar
och personal. Det måste också vara av stort värde att ledningsfunktionen
finns på nära håll i det lokala polisdistriktet. De tillfälliga toppar i trafiken
och inträffade oväntade händelser som departementschefen anser det vara
omöjligt för det lokala distriktet att klara med egna resurser kan självfallet
mötas med större snabbhet av det lokala distriktets personal. Om läget i
de angivna situationerna skulle kräva ytterligare insatser, får liksom hittills
åtgärder vidtas genom medverkan av den regionale polischefen och rikspolisstyrelsen.

Ett överförande av ansvaret till storstadsdistrikten skulle också som motionärerna
närmare utvecklar medföra många svårbemästrade problem av
både juridisk och praktisk karaktär, delvis sammanhängande med det förhållandet
att de till storstadsdistrikten hörande flygplatsområdena skulle
komma att ligga som öar i ett annat polisdistrikt. Det torde bli svårt att
finna tillfredsställande lösningar på bl. a. kompetensfrågorna.

En ytterligare omständighet som talar mot departementschefens förslag
är det starka motstånd som förslaget mött bland den berörda personalen.
Förslaget innebär också en centralisering av polisverksamheten som det
är angeläget att ta avstånd från.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att något överförande av
ansvaret för polisverksamheten i enlighet med vad departementschefen förordar
inte bör komma till stånd. I stället bör tillses att Märsta och Mölndals

JuU 1975:9

polisdistrikt ges erforderliga resurser för att på tillfredsställande sätt kunna
fullgöra polisuppgifterna på inom distrikten berörda flygplatser. Utskottet
tillstyrker således bifall till motionen 1099 och förordar att riksdagen tar
avstånd från departementschefens uttalanden. Motionen 323 påkallar vid
detta ställningstagande inte något ytterligare uttalande.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ansvaret för polisverksamheten på
storflygplatserna med bifall till motionen 1975:1099 och med
avslag på motionen 1975:323 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om att ansvaret för polisverksamheten på Arlanda
flygplats och på den nya flygplatsen Landvetter bör ligga kvar
hos Märsta respektive Mölndals polisdistrikt.

2. vid punkten 1 (Polisverksamheten vid de större flygplatserna, m. m.)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Även
om” och slutar med ”Arlanda flygplats” bort ha följande lydelse:

Anledning finns till antagande att av motionärerna angivna och övriga
med reformen sammanhängande problem får sin lösning genom rikspolisstyrelsens
utredning, och det förefaller sannolikt att reformen kan genomföras
vid den föreslagna tidpunkten den 1 juli 1975. Med hänsyn till att
utredningen ännu ej är slutförd, bör det emellertid vara regeringen obetaget
att beträffande Arlanda bestämma en något senare tidpunkt därest förhållandena
så motiverar. Någon längre framflyttning av tidpunkten torde emellertid
ej vara motiverad. I sammanhanget måste självfallet hänsyn också
tas till angelägenheten av att effektiva åtgärder snarast möjligt vidtas för
att förebygga och om möjligt förhindra terroraktioner mot den civila flygfarten.

I övrigt har utskottet inte någon erinran mot regeringens förslag.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande ansvaret för polisverksamheten på
storflygplatserna dels avslår motionen 1975:1099, dels i anledning
av motionen 1975:323 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört angående tidpunkten för överförandet av ansvaret
för polisverksamheten på Arlanda flygplats till Stockholms
polisdistrikt.

3. vid punkten 1 (Polisverksamheten vid de större flygplatserna, m. m.)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande försöksverksamhet
med jourdomstolar anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med "De
nyssnämnda” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

JuU 1975:9

Motionsspörsmålet har berörts av utskottet bl. a. i samband med behandlingen
av de i propositionen 1973:115 framlagda förslagen till åtgärder för
att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna ordningen. I samband
med prövningen av ett motionsyrkande med samma syfte som nu förevarande
yrkande underströk utskottet (JuU 1973:26) - särskilt med tanke
på de unga lagöverträdarna - angelägenheten av att tiden mellan den brottsliga
handlingen och myndigheternas slutliga ställningstagande blir så kort
som möjligt. Utskottet anslöt sig vidare till den av brottskommissionen
framförda uppfattningen att åtgärder bör vidtas som gör det möjligt för
samtliga berörda myndigheter, dvs. polis, åklagare, barnavårdsnämnder och
domstolar, att kunna behandla förekommande ärenden med erforderlig
skyndsamhet, så att nödvändiga stöd- och hjälpinsatser sätts in på ett så
tidigt stadium som möjligt.

Vad utskottet sålunda anförde äger alltjämt giltighet. Enligt utskottets
mening är det angeläget att åtgärder för att förkorta handläggningstiden
i brottmål snarast blir föremål för närmare överväganden. En möjlighet
att påskynda brottmålsprocessen som därvid särskilt bör uppmärksammas
är det av motionärerna framförda önskemålet om jourdomstolar, en tanke
som även fördes fram av brottskommissionen. Motionsförslaget bör enligt
utskottets mening prövas genom inrättande på försök av jourdomstolar i
någon eller några av våra storstäder. Som motionärerna framhåller bör verksamheten
inte ha avseende endast på unga lagöverträdare utan gälla generellt.
Rättssäkerheten får självfallet inte eftersättas. I enlighet med det anförda
tillstyrker utskottet bifall till motionen 1100 i nu berörd del.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande försöksverksamhet med jourdomstolar
med bifall till motionen 1975:1100 i denna del (yrkande
13) begär att regeringen lägger fram förslag om sådan verksamhet
i enlighet med vad utskottet anfört.

4. vid punkten 2 (Rikspolisstyrelsen)

av herrar Johansson i Växjö (c), Bengtsson i Göteborg (c), Fransson (c),
fru Wiklund (c), fru André (c) och herr Petersson i Röstånga (fp), som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 7 med ”Utskottet
delar” och slutar pås. 8 med "ifrågavarande punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om det angelägna i att polismännen
ges ökade kunskaper i samhällsorienterande och beteendevetenskapliga
ämnen. Skäl kan också anföras för att polisutbildningen även i
övrigt bör utvidgas och fördjupas. Som också rikspolisstyrelsen föreslagit
bör grundkursen i polisutbildningen redan fr. o. m. nästkommande budgetår
utökas med tre veckor. Härvid bör i enlighet med motionärernas tankegångar
en koncentration ske till samhällsorienterande ämnen, psykologi, psykiatri
och kriminologi. Samtidigt bör plats beredas för ökad utbildning i mera

JuU 1975:9

rent polisiära ämnen, t. ex. ordningspolistjänst, kriminalpolistjänst, civilrätt
och straffrätt. Medelsbehovet för den av utskottet sålunda förordade utökningen
av grundkursen kan beräknas till 340 000 kr. I enlighet med det
anförda bör medelsanvisningen under nu ifrågavarande punkt räknas upp
med detta belopp. Vad nu sagts hindrar inte att frågan om polisutbildningens
omfattning och utformning ägnas fortlöpande uppmärksamhet. Spörsmålet
torde också komma att ingå i den allmänna översyn av polisverksamheten
som utskottet i det föregående omnämnt.

Utöver den förordade uppräkningen av anslaget har utskottet ingen erinran
mot regeringens förslag till medelsanvisning till rikspolisstyrelsen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av regeringens
förslag och motionen 1975:136 i denna del (yrkande
A 1) och motionen 1975:721 i denna del (yrkande 4) till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 122 500 000 kr., varav 7 210 000 kr. att avräknas mot
automobilskattemedlen.

5. vid punkten 5 (Polisverket: Särskild polisverksamhet för hindrande och
uppdagande av brott mot rikets säkerhet m. m.)

av herr Pettersson i Västerås (vpk), som anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 10 med ”1 samband”
och slutar på s. 11 med ”regeringens anslagsberäkning” bort ha följande
lydelse:

Allmän enighet råder om att spionage riktat mot riket måste bekämpas.
Utskottet delar den syn som i detta hänseende kommer till uttryck i motionen
137. Emellertid måste den del av säkerhetspolisens organisation som
innebär registrering och rapportering och inblandning i politisk verksamhet
upplösas, och säkerhetspolisens verksamhet bör i fortsättningen enbart inriktas
på att motverka spionage och att föfebygga fascistiska ligors kriminella
verksamhet. Anslaget till den särskilda polisverksamheten måste reduceras
i enlighet härmed. Eftersom utskottet saknar erforderligt underlag för en
bedömning av medelsbehovet och anslagets fördelning mellan olika grenar
av säkerhetspolisens verksamhet, finnér sig utskottet inte kunna tillstyrka
regeringens föreliggande förslag till medelsanvisning. Behövliga medel för
en i enlighet med vad utskottet anfört reducerad verksamhet får regeringen
begära genom förslag på tilläggsstat. Utskottet förutsätter att anslagsframställningen
därvid underbyggs med preciserade uppgifter angående säkerhetspolisens
fortsatta verksamhet och inriktning i enlighet med de tankegångar
som anförts i motionen. I samband därmed måste särskild uppmärksamhet
ägnas frågan om upphörande av all personregistrering grundad
på den registrerades politiska uppfattning.

JuU 1975:9

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande personregistrering grundad på politisk
uppfattning med bifall till motionen 1975:137 i denna del (yrkande
1) hos regeringen begär att övertygande bevis framläggs
som visar att all sådan registrering upphör,

2. att riksdagen beträffande inriktningen av säkerhetspolisens
verksamhet med bifall till motionen 1975:137 i denna del (yrkande
2) uttalar att säkerhetspolisens verksamhet i fortsättningen
enbart inriktas på att motverka spionage och förebygga
fascistiska ligors verksamhet,

3. att riksdagen beträffande medelsberäkningen i anledning av
motionen 1975:137 i denna del (yrkande 3) avslår regeringens
föreliggande förslag till anslag för budgetåret 1975/76 till Polisverket:
Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m,

6. Vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson och herr Schött, som beträffande medelsberäkningen
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ifrågavarande punkt” bort ha följande lydelse:
Den förstärkning av de personella resurserna inom polisväsendet som
regeringen föreslår under ifrågavarande punkt är föranledd av brottskommissionens
förslag till ökade insatser mot den grövre brottsligheten. Utan
tvivel föreligger det också ett klart uttalat behov av skärpta insatser från
bl. a. polisens sida i kampen mot narkotikabrottsligheten och annan grövre
brottslighet. Brottsstatistiken tyder också på att olika former av våldsbrottslighet
tenderar att öka ytterligare. Så t. ex. har under 1974 antalet mord
och dråp ökat med 33,8 % och antalet fall av grov misshandel med 20,5 %.
Under samma tid har antalet rån med användning av skjutvapen stigit
med 17,5 % och antalet butiksrån med 20,3 %. Samtidigt bör dock sägas
att utvecklingen inte går i samma riktning beträffande all brottslighet. Antalet
bank- och postrån har sålunda under 1974 sjunkit med 10,5 % och
antalet kassaskåpsstölder nedgått med 16,5 % samtidigt som totalantalet
inbrottsstölder förblivit oförändrat. Totalantalet brottsbalksbrott, som redan
tidigare legat på en oacceptabelt hög nivå, har emellertid ökat under perioden
med 4,5 %. Brottsutvecklingen sådan den kan bedömas enligt tillgänglig
statistik över anmälda brott är även om man beaktar föreliggande felkällor
i det statistiska materialet enligt utskottets mening alltjämt mycket oroande.
Härtill kommer att den officiella statistiken endast upptar en del av alla
brott. Förekomsten av dold brottslighet gör att vi saknar kunskaper om
den totala brottslighetens omfattning.

Vid sidan av de förstärkningar som påkallas av insatserna mot den grövre

JuU 1975:9

brottsligheten måste polisen ges sådana resurser, att den på ett tillfredsställande
sätt kan fullgöra en allmänt brottsförebyggande funktion och därjämte
utföra spanings- och utredningsinsatser beträffande den mer vardagliga
brottslighet, som kanske inte uppfattas som särskilt dramatisk men drabbar
enskilda mycket hårt. Härvidlag måste beaktas att det krävs ett avsevärt
tillskott av tjänster om den ökade satsning på fotpatrullering och kvarterspolisverksamhet
som riksdagen uttalat sig för tidigare skall få ett meningsfullt
innehåll. Härtill kommer de krav på ett icke obetydligt antal nya tjänster
som följer av den utbyggnad av kvarterspolisverksamheten även i landsbygdsdistrikt
som utskottet i år förespråkar. I detta sammanhang vill utskottet
också betona angelägenheten av att låta de mindre polisdistrikten
få del av den pågående personalförstärkningen.

Vid bedömningen av behovet av personalförstärkningar måste enligt utskottets
mening hänsyn vidare tas till verkningarna av den beslutade arbetstidsförkortningen.
Effekten härav den 1 januari 1975 kan beräknas till
en minskning av årsarbetstidskrafter motsvarande 665 polismän eller mer
än hälften av den år 1973 beslutade ökningen för treårsperioden med 1 200
polismanstjänster.

Under hänvisning till det anförda och till vad i övrigt anförs i motionen
1100 i denna del anser utskottet liksom motionärerna att den lokala polisorganisationen
under nästa budgetår bör tillföras 100 polismanstjänster
utöver regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till motionen
1975:1100 i denna del (yrkande 5), i anledning av regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:1108 i denna
del (yrkande 1) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 553 093 000 kr., varav 357 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

7. vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av herr Pettersson i Västerås (vpk), som beträffande medelsberäkningen
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ifrågavarande punkt” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan inte en ensidig prioritering av polisväsendet
vid riksdagens anslagsanvisning minska brottsligheten. I stället bör sättas
in åtgärder som är ägnade att skapa gynnsammare betingelser för de grupper
i samhället som är särskilt utsatta för risk att hamna i kriminalitet och
asocialitet. På sikt ligger den enda tänkbara lösningen i en politik som botar
brister och orättvisor och utjämnar alla ekonomiska, sociala och kulturella

JuU 1975:9

skillnader i samhället. I enlighet med vad som anförs i motionen 1108
bör därför de medel som i budgetpropositionen avses för de 400 nya polismanstjänsterna
i stället användas till förstärkta frivårdsinsatser inom kriminalvården
och till kriminologisk forskning samt till liknande brottsförebyggande
och rehabiliterande åtgärder i övrigt.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionen 1108 i
nu förevarande del samt avstyrker dels regeringens förslag till medelsanvisning
i vad det hänför sig till en ökning av antalet polismanstjänster,
dels motionen 1100 i nu förevarande del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till motionen
1975:1108 i denna del (yrkande 1), i anledning av regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:1100 i denna
del (yrkande 5) till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 523 593 000 kr., varav 300 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

8. Vid punkten 7 (Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande ny treårsplan
för personalförstärkningar av polisen anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Den
år” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Den år 1973 beslutade treårsperioden för förstärkning av polisverksamheten
sträcker sig till utgången av budgetåret 1975/76. I motionen 1100
framställs yrkande om att regeringen skall lägga fram en ny treårsplan för
personalförstärkningar inom polisväsendet. 1 anslutning härtill vill utskottet
erinra om att den år 1973 beslutade planen i första hand syftade till att
söka komma till rätta med vissa slag av brottslighet som framstod som
särskilt oroande, såsom vålds- och narkotikabrott, tillgrepps- och skattebrott.
Avsikten var också att mera inrikta polisarbetet på direkt brottsförebyggande
verksamhet, bl. a. genom ökad fotpatrullering och flera kvarterspoliser. Som
framgår av vad som anförts i det föregående måste brottslighetsutvecklingen
nu bedömas som minst lika oroande som då beslutet om den löpande treårsperioden
fattades. Kraven på en ökad fotpatrullering och en väsentlig
utbyggnad av kvarterspolisverksamheten så att polisens allmänt brottsförebyggande
insatser och dess möjligheter till kontakt med allmänheten kan
förbättras även i mindre polisdistrikt och landsbygdsdistrikt har också under
den gångna tiden vunnit en bredare anslutning. I detta läge framstår kravet
på en ny treårsplan enligt utskottets mening som lika motiverat som då
den nuvarande planen infördes. Till stöd för kravet talar vidare att man
med en treårsplanering vinner flera fördelar av praktisk natur, vilket bestyrks
av de goda erfarenheter som vunnits under den pågående treårsperioden.

JuU 1975:9

Antagningen av aspiranter kan sålunda anpassas till rekryteringsunderlaget
så att kravet på kvalificerade sökande kan upprätthållas och rekryteringsverksamheten
kan bedrivas planenligt. Belastningen på utbildningsorganisationen
blir relativt konstant. Viktigt är också att den föreslagna ordningen
medför att budget- och planeringsarbetet på olika nivåer kan bedrivas inom
en fastställd ram och begränsas till en bedömning av var de fastställda
personalförstärkningarna skall sättas in. Härigenom sparas åtskilligt arbete
och personalen kan utnyttjas för andra arbetsuppgifter, såsom rationaliserings-och
inspektionsverksamhet. Det anförda innebär enligt utskottets mening
övertygande skäl för att en ny treårsplan för förstärkningen av polisväsendet
i enlighet med motionärernas synpunkter bör framläggas. Utskottet
tillstyrker därför bifall till motionen i denna del.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande ny treårsplan för personalförstärkningar
av polisen med bifall till motionen 1975:1100 i denna del
(yrkande 7) begär att regeringen lägger fram en sådan plan,
varvid bör övervägas inriktningen av polisens resurser, utbildningskapacitet
m. m.

9. vid punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande medelsberäkningen
- under förutsättning av bifall till den vid punkten 7 avgivna
reservationen nr 6 - anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Förslagen
i” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Under punkten 7 ovan har utskottet förordat inrättandet av 100 polismanstjänster
utöver regeringens förslag. Med hänsyn härtill bör förevarande
anslag uppräknas med 500 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till motionen
1975:1100 i denna del (yrkande 6) och i anledning av
regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975:1108
i denna del (yrkande 2) och motionen 1975:1119 till Lokala
polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 13 700 000 kr., varav 2 587 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.

10. vid punkten 8 (Lokala polisorganisationen: Utrustning)

av herr Pettersson i Västerås (vpk), som beträffande medelsberäkningen
- under förutsättning av bifall till den vid punkten 7 avgivna reservationen
nr 7 - anser

JuU 1975:9

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Förslagen
i” och slutar med ”ifrågavarande motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Under punkten 7 ovan har utskottet avstyrkt regeringens förslag till medelsanvisning
i vad det hänför sig till en ökning av antalet polismanstjänster.
Med hänsyn härtill bör förevarande anslag nedsättas med 2 400 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till motionen
1975:1108 i denna del (yrkande 2) och i anledning av
regeringens förslag samt med avslag på motionen 1975:1100
i denna del (yrkande 6) och motionen 1975:1119 till Lokala
polisorganisationen: Utrustning för budgetåret 1975/76 anvisar
ett reservationsanslag av 10 800 000 kr., varav 2 100 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen.