Justitieutskottets betänkande nr 10

JuU 1975:10

Nr 10

Justitieutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såv itt avser anslag till justitiedepartementet m. m. jämte motioner ANDRA

HUVUDTITELN
Justitiedepartementet m. m.

1. Statsrådsberedningen m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i
propositionen 1975:1 bilaga 4 (justitiedepartementet) under punkterna
A 1-A 8 (s. 10-15) framlagda förslag och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Statsrådsberedningen ett förslagsanslag av 4 547 000 kr.,

2. till Justitiedepartementet ett förslagsanslag av 14 779 000 kr.,

3. till Kommittéer m. m. ett reservationsanslag av 15 750 000 kr.,

4. till Extra utgifter ett reservationsanslag av 900 000 kr.,

5. till Information om lagstiftning m. m. ett reservationsanslag av
820 000 kr.,

6. till Svensk författningssamling ett förslagsanslag av 2 750 000 kr.,

7. till Justitiekanslern ett förslagsanslag av 1 365 000 kr.,

8. till Fideikommissnämnden ett förslagsanslag av 279 000 kr.

2 Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. Regeringen härunder
punkten A 10 (s. 20) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
1 936 000 kr.

Motioner

I motionen 1975:52 av herr Gustavsson i Eskilstuna (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av sådana sanktionsbestämmelser,
företrädesvis på trafiklagstiftningens område, vilka av allmänheten med
fog kan upplevas som onödiga.

I motionen 1975:136 av herr Helén m. fl. (fp) hemställs såvitt nu är i
fråga att riksdagen begär en översyn av specialstraffrätten och brottsbalken
i syfte att minska antalet kriminaliserade handlingar (yrkande B 2).

I motionen 1975:141 av herr Westberg i Ljusdal m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen beslutar att föreslå regeringen att brottsförebyggande rådet ges
i uppdrag att dels kartlägga behov och tillgång på tekniska hjälpmedel i
brottsförebyggande syfte, dets genom lämpliga åtgärder medverka till en
vidareutveckling av de tekniska möjligheterna att förhindra brott samt att

1 Riksdagen 1975. 7 sami. Nr 10

JuU 1975:10

vaka över att de tekniska hjälpmedlen ges en sådan utformning och användning
att den enskildes integritet inte träds för när.

I mptionen 1975:199 av fru Fraenkel (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär dels att brottsförebyggande rådet i samverkan med handelns
organisationer får i uppgift att gemensamt utforma förslag till effektivare
förebyggande åtgärder mot butikssnatteri, dels att fängelsestraff för butikssnatteri
avskaffas.

I motionen 1975:445 av herr Polstam m. fl. (c) hemställs att riksdagen
vid behandlingen av regeringens proposition 1975:1, bilaga 4, punkt A 10,
beslutar att till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 2 096 000 kr.

1 motionen 1975:448 av herr Svanström (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att stävja förekommande inbrottsverksamhet
med åtföljande förstörelse i fritidshus.

I motionen 1975:724 av herr Åkerlind (m) hemställs såvitt nu är i fråga
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag om avskaffande
av interneringsstraffen enligt påföljdsformen "fängelse minsta tid" (yrkande
A 1).

1 motionen 1975:1100 av herr Bohman m. fl. (m) hemställs såvitt nu är
i fråga att riksdagen dels hos regeringen begär att den av brottsförebyggande
rådet planerade utredningen om översyn av strafflagstiftningen snarast tillsätts
med bl. a. de uppdrag som angivits i motionen (yrkande 1), dels begär
att regeringen snarast låter sammanställa och redovisa de av 1956 års klientelundersökning
rörande ungdomsbrottslingar avgivna rapporterna "Unga
lagöverträdare I-V" (yrkande 12), dels ock begär att regeringen till prövning
upptar de förslag som i motionen framlagts angående vissa påföljder (yrkande
14).

I motionen 1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs såvitt
nu är i fråga att riksdagen beslutar att under A 10 Brottsförebyggande rådet:
Förvaltningskostnader anvisa ett med 2 400 0C0 kr. uppräknat belopp (yrkande
3).

Utskottet

Under ifrågavarande anslag anvisas medel för det brottsförebyggande rådets
förvaltningskostnader. Rådet, som inrättades som fristående myndighet
den 1 juli 1974, har till uppgift att främja brottsförebyggande insatser inom
olika områden av samhällsverksamheten samt att verka för en samordning
av samhällets och enskildas insatser mot brott. Rådet leds av en styrelse
och har ett eget kansli med en utrednings-och en utvecklingsenhet. Antalet
tjänstemän är 14, varav 10 handläggare. Till rådet är knutet en vetenskaplig

JuU 1975:10

referensgrupp samt ett antal arbetsgrupper. En redogörelse för de olika arbetsgrupperna
har intagits i utskottets betänkande JuU 1974:10 s. 3.

Regeringen har för nästkommande budgetår beräknat anslaget under förevarande
punkt till 1 936 000 kr. Häri innefattas medel för ytterligare en
biträdestjänst vid rådets kansli.

I motionen 445 hemställs om en förstärkning utöver regeringens förslag
med medel för en assistent- och en biträdestjänst samt för en expeditionsvakt.
Anslaget föreslås höjt med ytterligare 160 000 kr. I motiveringen uttalas
att erfarenheterna från rådets första verksamhetsår klart har visat att rådets
kansliorganisation är otillräcklig och att underbemanningen på kanslisidan
gör det omöjligt att effektivt använda den handläggande personalen.

Utskottet vill i anledning av motionen erinra om att det vid rådets inrättande
förutsattes att en stor del av sekreterar- och utredningsuppgifterna
i rådets arbetsgrupper skulle skötas av personal i departement eller inom
kommittéväsendet. Även personal i statliga verk förutsattes bli utnyttjad
i vissa fall. Utskottet vill också understryka att det inte skall ankomma
på rådet att utarbeta reformförslag som kräver mer omfattande undersökningar
eller utredningar. Sådana uppgifter skall i stället läggas på särskilda
kommittéer, expertgrupper m. fl. Rådets uppgift i sammanhanget är att vid
behov ta initiativ till översyn eller utredning på de områden som omfattas
av rådets verksamhet.

Med hänsyn bl. a. till det anförda ifrågasätter utskottet lämpligheten av
en förstärkning utöver vad regeringen föreslagit. Föreliggande behov bör
i stället - i avvaktan på ytterligare erfarenheter av rådets verksamhet -tillgodoses på sätt som hittills skett genom anlitande av utomstående eller
tillfälligt anställd personal. Liksom föregående år förutsätter utskottet att
regeringen följer utvecklingen inom rådet och att erforderliga personalförstärkningar
kan tillgodoses även om medelsanvisningen begränsas till det
av regeringen föreslagna beloppet. Med dessa uttalanden avstyrker utskottet
bifall till motionen.

Motionen 141 upptar ett yrkande om visst uppdrag åt rådet på det brottsförebyggande
fältet. Motionärerna framhåller att den moderna tekniken,
rätt använd, kan bli en väsentlig faktor när det gäller att förhindra brott
och skydda människor som eljest kan komma i fara. Motionärerna nämner
som exempel på tekniska hjälpmedel som skulle kunna komma till användning
avstängningsanordningar, varselsystem, TV-kanteror, infraröda
ljus och datamaskiner. Yrkandet går ut på att riksdagen skall föreslå re1*
Riksdagen 1975. 7 sami. Nr 10

JuU 1975:10

geringen att det brottsförebyggande rådet ges i uppdrag att dels kartlägga
behov och tillgång på tekniska hjälpmedel i brottsförebyggande syfte, dels
genom lämpliga åtgärder medverka till en vidareutveckling av de tekniska
möjligheterna att förhindra brott samt att vaka över att de tekniska hjälpmedlen
ges en sådan utformning och användning att den enskildes integritet
inte träds för när.

Bland de arbetsgrupper som enligt vad ovan sagts inrättats inom det brottsförebyggande
rådet finns en s. k. brottsskyddsgrupp med uppgift att verka
för att åtgärder vidtas framför allt från samhällets och företagens sida för
att förhindra uppkomsten av brottstillfällen och i övrigt försvåra möjligheterna
att begå brott. De i motionen angivna uppgifterna kunde i och
för sig falla inom ramen för vad som anförtrotts denna arbetsgrupp. Uppgifterna
synes emellertid enligt utskottets mening vara av sådan art att de
naturligen ingår i den verksamhet som bedrivs på polisbyrå II inom rikspolisstyrelsen.
Enligt vad utskottet erfarit är frågor av det slag som berörs
i motionen också föremål för kontinuerlig uppmärksamhet inom byrån och
dess olika arbetsgrupper. Med hänsyn härtill bör motionen inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Inte heller det i motionen 448 upptagna yrkandet om åtgärder för att
stävja förekommande inbrottsverksamhet med åtföljande förstörelse i fritidshus
synes ge anledning till någon åtgärd från riksdagens sida. Som motionären
framhåller torde i många fall oförstånd och sensationslystnad vara
orsak till det kriminella beteendet och åtskilligt vara att vinna genom information
och upplysning, eventuellt genom en särskild kampanj. Utskottet,
som finner att syftet bakom motionen är angeläget, förutsätter att frågan
härom tas upp i det brottsförebyggande rådets informationsgrupp eller i
annat lämpligt sammanhang.

Även den i motionen 199 upptagna frågan om effektivare förebyggande
åtgärder mot butikssnatteri bör enligt utskottets mening i första hand ses
som ett informationsproblem. De ändringar i åklagar- och polisinstruktionen
och det cirkulär om rapporteftergift för vissa snatteribrott (SFS 1973:23-25)
som föranleddes av brottsmålsutredningens förslag om bl. a. samhällets reaktioner
mot butikssnatterier (SOU 1971:10) synes ha missuppfattats av
många; en utbredd uppfattning tycks, som utskottet framhållit i tidigare
sammanhang (JuU 1973:26), vara att butikssnatteri inte är straffbart när
det stulnas värde är mindre än tjugo kronor. Som utskottet också understrukit
innebär de nya reglerna inte att samhället accepterar ifrågavarande
gärningar. Att sprida kunskap härom synes vara en angelägen uppgift inom
ramen för det brottsförebyggande rådets kompetensområde. Anledning finns
att anta att handelns organisationer, som sedan länge haft en särskild aktionsgrupp
mot butikssnatterier, har intresse av att medverka i en sådan
informationskampanj. Med dessa uttalanden anser utskottet motionsyrkandet
om uppdrag för rådet att i samverkan med handelns organisationer
utforma förslag till åtgärder mot butikssnatteri besvarat.

JuU 1975:10

Övriga under förevarande punkt upptagna motionsyrkanden har anknytning
till vårt nuvarande påföljdssystem. I motionerna 52, 136 (yrkande B 2)
och 1100 (yrkande 1) hemställs om en översyn av strafflagstiftningen i syfte
att minska antalet kriminaliserade handlingar. Motionärerna framhåller vikten
av att rättsreglerna är förankrade i det allmänna rättsmedvetandet. Onödiga
straffbestämmelser kan enligt motionärerna påverka förhållandet mellan
allmänheten och polisen i ogynnsam riktning och ha en negativ inverkan
på den allmänna laglydnaden. Som exempelvis på straffbud som kan utmönstras
anges i motionen 52 en rad bestämmelser i trafiklagstiftningen.
I motionerna 136 och 1100 pekas också på olika specialstraffrättsliga regler
och på brottsbalkens bestämmelser bl. a. om fylleri. Enligt den sistnämnda
motionen bör utgångspunkten för den föreslagna utredningen vara att återställa
lagstiftningens grundläggande funktion att utgöra skydd för den enskilde
medborgaren.

Frågan om avkriminalisering har på senare år givits stort utrymme i den
kriminalpolitiska debatten och har även åtskilliga gånger behandlats i riksdagen
(se bl. a. 1LU 1967:44 och JuU 1974:10). Vissa brottsområden där
frågan om avkriminalisering aktualiserats är f. n. föremål för överväganden
inom justitiedepartementet. Brott som berörs därav är bl. a. det av motionärerna
särskilt angivna fylleribrottet, rattfylleri, snyltningsbrott, sjukförsäkringsbedrägerier
och ämbetsbrott. Straffvärdheten av andra brott prövas
av särskilt tillsatta utredningar. Det gäller t. ex. sexualbrotten och brotten
mot rikets säkerhet.

Inom det brottsförebyggande rådet har frågan uppmärksammats av rådets
arbetsgrupp rörande kriminalpolitik. I en rapport som avgivits i juni 1974
(BRÅ 1974:4) uttalar gruppen att det är nödvändigt att rådet i första hand
koncentrerar sitt arbete till frågor där aktuella reformbehov föreligger och
anger avkriminaliseringen som exempel på sådana frågor. Enligt gruppen
är en översyn av gällande straffbestämmelser motiverad, speciellt i vad avser
vissa brott eller brottskategorier där avkriminalisering kan komma i fråga.
Gruppen anser emellertid att ytterligare underlag bör tas fram innan rådet
tar ställning till frågan. Arbetet härmed pågår f. n., och en ny rapport från
arbetsgruppen förväntas bli avlämnad under våren 1975.

Utskottet vill med hänsyn till vad sålunda upptagits inte binda sig för
något ställningstagande till hur de av motionärerna aktualiserade önskemålen
bör tillgodoses. Angeläget är emellertid att åtgärder vidtas för att
begränsa strafflagstiftningen så att rättsvårdens resurser kan sättas in på
områden där de verkligen behövs. Som motionärerna framhåller kan den
kraftiga utökning av antalet straffbestämmelser som utmärker det moderna
samhället ha en negativ inverkan på den allmänna laglydnaden och över
huvud taget innebära en försvagning av straffet som reaktionsmedel.

Vid bedömande av motionsyrkandena bör också beaktas att behovet av
vissa av de aktualiserade bestämmelserna på trafiklagstiftningens område
kommer att prövas av riksdagen detta år med anledning av motioner som
hänvisats till trafikutskottet. Även eljest kan fråga uppkomma om ompröv -

JuU 1975:10

ning av straffbud av nu ifrågavarande karaktär. Som motionärerna framhåller
har frågan också uppmärksammats inom rikspolisstyrelsen.

Med hänsyn till de åtgärder i motionernas syfte som sålunda redan aktualiserats
finner utskottet något särskilt initiativ från riksdagens sida inte
vara påkallat med anledning av motionerna i nu berörd del.

Även den i motionen 1100 upptagna frågan om bearbetning och redovisning
av de av 1956 års klientelundersökning avgivna rapporterna ”Unga
lagöverträdare I-V” har uppmärksammats av det brottsförebyggande rådet.
Det omfattande material som redovisats från undersökningen (SOU 1971:49,
SOU 1972:76, SOU 1973:25, SOU 1973:31 och SOU 1973:49) har behandlats
vid en konferens med deltagande av forskare och politiker i slutet av förra
året, varvid även frågan om de praktiska slutsatserna av undersökningen
diskuterats. En rapport från konferensen utarbetas f. n. Den kommer enligt
uppgift även att innehålla en redovisning av undersökningens resultat. Ytterligare
överväganden torde därefter bli aktuella inom rådet. Motionärernas
önskemål torde därmed väsentligen få anses tillgodosedda. I enlighet härmed
avstyrks motionsyrkandei.

I motionen 724 begärs såvitt nu är i fråga utredning och förslag om avskaffande
av de tidsobestämda påföljderna internering och ungdomsfängelse.
Såvitt gäller ungdomsfängelse har motionärernas önskemål reda tillgodosetts
så till vida att föregående år tillsatts en utredning (Ju 1974:16) med uppdrag
att avskaffa denna påföljd. Beträffande interneringsstraffet finns anledning
anta att utvecklingen i vårt land liksom i bl. a. Danmark kommer att gå
därhän att påföljden inte kommer att finnas kvar i sin nuvarande utformning.
Som framhålls i en nyligen avgiven promemoria (Ds Ju 1974:20) om grov
stöld och rån samt återfall i brott bör emellertid ställningstagandet härvidlag
anstå till dess 1971 års utredning om behandling av psykiskt avvikande
(Ju 1971:8) och åtalsrättskommittén (Ju 1970:63) slutfört sitt arbete. På anförda
skäl avstyrker utskottet motionen 724 i nu berörd del.

Motionen 1100 upptar slutligen ett yrkande att regeringen till prövning
upptar vissa i motionen upptagna förslag angående nya brottpåföljder. Motionärerna
uttalar bl. a. tveksamhet om lämpligheten av att, som nu sker
i vissa fall, personer döms till skyddstillsyn gång efter annan. För att komma
till rätta med den tilltagande vandaliseringen och skadegörelsen av allmän
och enskild egendom bör enligt motionärerna prövas nya vägar. Som exempel
på en påföljd som kan komma i fråga nämner motionärerna det engelska
Community Service, innebärande viss form av arbetsåläggande.

En prövning av motionsförslaget ligger inom ramen för den översyn av
brottsbalkens påföljdssystem som förutskickats i den nyssnämnda rapporten
från det brottsförebyggande rådets arbetsgrupp för kriminalpolitik. Med hänsyn
härtill påkallar motionen i denna del inte någon riksdagens åtgärd.

JuU 1975:10

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:445 och
motionen 1975:1108 i denna del (yrkande 3) till Brottsförebyggande
rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 1 936 000 kr.,

2. att riksdagen beträffande tekniska hjälpmedel i brottsförebyggande
syfte avslår motionen 1975:141,

3. att riksdagen beträffande inbrott i fritidshus avslår motionen
1975:448,

4. att riksdagen beträffande butikssnatterier avslår motionen
1975:199,

5. att riksdagen beträffande översyn av strafflagstiftningen avslår
motionerna 1975:52, 1975:136 i denna del (yrkande B 2) och
1975:1100 i denna del (yrkande 1),

6. att riksdagen beträffande 1956 års klientelundersökning avslår
motionen 1975:1100 i denna del (yrkande 12),

7. att riksdagen beträffande tidsobestämda påföljder avslår motionen
1975:724 i denna del (yrkande A 1),

8. att riksdagen beträffande nya brottspåföljder avslår motionen
1975:1100 i denna del (yrkande 14).

3. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Regeringen har under
punkten All (s. 21) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet:
Utvecklingskostnader för budgetåret 1975/76 anvisa ett reservationsanslag
av 2 630 000 kr.

Motion

I motionen 1975:1108 av herr Hermansson m. fl. (vpk) hemställs såvitt
nu är i fråga att under A 11 Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
anvisas ett med 4 000 000 kr. uppräknat belopp (yrkande 4).

Utskottet

På samma sätt som redovisats under föregående punkt upptar motionen
1108 ett yrkande om en förhöjning av förevarande anslag med 4 milj. kr.
Av skäl som där angivits avstyrker utskottet bifall till yrkandet. Anledning
till erinran mot regeringens medelsberäkning föreligger inte.

JuU 1975:10

Utskottet hemställer

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motionen 1975:1108 i denna
del (yrkande 4) till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag av
2 630 000 kr.

Stockholm den 20 mars 1975

På justitieutskottets vägnar
ASTRID KRISTENSSON

Närvarande: fru Kristensson (m), fröken Mattson (s), herrar Johansson i
Växjö (c), Jönsson i Malmö (s), Nygren (s), Bengtsson i Göteborg (c), fru
Bergander (s), herrar Schött (m), Nilsson i Visby (s), Fransson (c), fru Wiklund
(c), fru André (c), herrar Lundgren (s), Petersson i Röstånga (fp) och Pettersson
i Västerås (vpk).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)

av herr Johansson i Växjö (c), herr Bengtsson i Göteborg (c), herr Fransson
(c), fru Wiklund (c) och fru André (c), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”till motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det inte är vare sig rimligt
eller rationellt att rådets handläggande personal tvingas syssla med arbetsuppgifter
som rätteligen ankommer på biträdespersonal eller expeditionsvakter.
Motionärernas måttfulla krav på förstärkning - som överensstämmer
med rådets egna äskanden och även ligger i linje med utskottets ställningstagande
föregående år - bör därför tillgodoses. I enlighet härmed förordar
utskottet en uppräkning av anslaget med 160 000 kr., avseende medel för
en assistent- och en biträdestjänst samt för en expeditionsvakt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen i anledning av regeringens förslag och motionen
1975:1108 (yrkande 3) samt med bifall till motionen 1975:445
till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 096 000 kr.

2. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)
av herr Pettersson i Västerås (vpk), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”1 motionen”
och slutar med ”aktuella yrkandet” bort ha följande lydelse:

JuU 1975:10

I motionen 1108 hemställs att anslaget under ifrågavarande punkt skall
höjas med 2,4 milj. kr. Hemställan är kopplad till ett yrkande i samma
motion om avslag på regeringens begäran om ytterligare medel för en utökning
av antalet polismän (prop. 1975:1, bil. 4, punkten B 6). Dessa medel
bör enligt motionärerna i stället användas till brottsförebyggande och rehabiliterande
åtgärder samt till kriminalpolitisk forskning. Yrkandet om begränsning
av polisanslaget har tillstyrkts i en reservation (nr 7 vid punkten
7) till utskottets betänkande JuU 1975:9. I konsekvens härmed och då behovet
av ytterligare medel för brottsförebyggande åtgärder är utomordentligt
stort tillstyrks motionärernas yrkande om ökning av nu förevarande anslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionen
1975:445 samt med bifall till motionen 1975:1108 i denna
del (yrkande 3) till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
4 336 000 kr.

3. vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)

av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande nya brottspåföljder
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”En prövning”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skyddstillsyn i många fall
visat sig vara en lämplig brottspåföljd. Samtidigt måste emellertid ifrågasättas
om det är förenligt med strävandena att begränsa brottsligheten att, såsom
nu inte sällan sker, ge samma person skyddstillsyn ett stort antal gånger.
Framför allt kan lämpligheten härav diskuteras när det gäller den av motionärerna
berörda form av brottslighet som består i meningslös skadegörelse
eller vandalisering av enskild eller allmän egendom. För att komma till
rätta med sådan brottslighet, som i huvudsak torde begås av unga lagöverträdare,
torde det vara nödvändigt att slå in på förut oprövade vägar.
Det engelska Community Service, innebärande viss form av arbetsåläggande,
utgör en typ av påföljd som bör övervägas.

Hithörande frågor bör enligt utskottets mening bli föremål för utredning
i samband med den översyn av brottsbalkens påföljdssystem som förutskickats
i den nyssnämnda rapporten från det brottsförebyggande rådets
arbetsgrupp för kriminalpolitik. Utskottet utgår från att utredningen görs
med stor skyndsamhet.

Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen beträffande nya brottspåföljder med bifall till mo -

JuU 1975:10

tionen 1975:1100 i denna del (yrkande 14) ger regeringen till
känna vad utskottet härutinnan anfört.

4. vid punkten 3 (Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader)
av herr Pettersson i Västerås (vpk), som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”På samma”
och slutar med ”föreligger inte” bort ha följande lydelse:

I motionen 1108 hemställs att anslaget under ifrågavarande punkt skall
höjas med 4 milj. kr. Hemställan är på samma sätt som det ovan berörda
yrkandet om högre anslag för det brottsförebyggande arbetet kopplad till
ett yrkande i samma motion om avslag på regeringens begäran om ytterligare
medel för en utökning av antalet polismän. Dessa medel bör enligt motionärerna
i stället användas till brottsförebyggande och rehabiliterande åtgärder
samt till kriminalpolitisk forskning. Yrkandet om begränsning av
polisanslaget har tillstyrkts i en reservation (nr 7 vid punkten 7) till utskottets
betänkande JuU 1975:9.1 konsekvens härmed och då behovet av ytterligare
medel för forskning på det kriminalpolitiska området är utomordentligt stort
tillstyrks motionärernas yrkande om ökning av nu förevarande anslag.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen beträffande medelsberäkningen med anledning av
regeringens förslag och med bifall till motionen 1975:1108 i
denna del (yrkande 4) till Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader
för budgetåret 1975/76 anvisar ett reservationsanslag
av 6 630 000 kr.

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader)
av fru Kristensson (m) och herr Schött (m), som beträffande översyn
av strafflagstiftningen anför:

Som framhålls i motionen 1100 visar det senaste decenniets lagproduktion
en medveten tendens till central maktkoncentration. I stället för ökad frihet
åt individerna ger man befogenheter och makt åt statsmyndigheter, kommunala
organ och organisationer vida utöver vad som är nödvändigt för
att tillgodose behöriga samhälleliga intressen. Vi menar att lagstiftningens
grundläggande uppgift är att skydda medborgarna och inte i första hand
att vara ett medel att förverkliga kollektivistiska och socialistiska idéer på
den enskildes bekostnad.

Beträffande en mängd av de straffstadganden som införts under de senaste
åren gäller att de var för sig skulle kunna accepteras men att de tillsammans
innebär ett kännbart intrång i den enskildes integritet eller rörelsefrihet.
Kriminaliseringen har lett till att en stor del av landets befolkning årligen
utsätts för straffrättsliga påföljder med olägenheter också i form av irritation
över rättsväsendet och bristande respekt för lag och författning. Nackdelar

JuU 1975:10

uppkommer också genom en onödig belastning på polis, åklagare och domstolar,
även om påföljderna i stor utsträckning åläggs genom förenklade
förfaranden såsom strafföreläggande eller åläggande av ordningsbot och parkeringsbot.
Åtskilliga straffstadganden på specialstraffrättens område - inte
minst på trafikområdet - synes saklöst kunna slopas; exempel härpå anförs
i motionen 52. 1 vissa fall bör kriminaliseringen kunna minskas genom
användande av andra medel än straffrättsliga åtgärder.

Det är av värde att frågan om avkriminalisering tagits upp i det brottsförebyggande
rådet. Det ankommer emellertid inte på rådet att verkställa
en utredning av det slag som åsyftas i motionerna. Den översyn som rådets
arbetsgrupp för kriminalpolitik f. n. överväger att föreslå synes inte heller
vara speciellt inriktad på frågan om avkriminalisering. Frågan härom bör
därför enligt vår mening också bli föremål för särskilda överväganden som
snabbare kan leda till ett förverkligande av motionsönskemålen.

CjOTAB 75 9180 S Stockholm 1975