Försvarsutskottets betänkande nr 18

FöU 1975:18

Nr 18

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:37 med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl.
och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) m. m. jämte
motioner

1 propositionen 1975:37 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter föredragning
av statsrådet Holmqvist - föreslagit riksdagen att

dels godkänna de riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga m. fl. som föredragande
statsrådet har förordat,

dets antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99),

2. lag om ändring i värnpliktsiagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

I anslutning till propositionen behandlar utskottet dels motionerna
1975:332 (c), 335 (c), 336 (c), 741 (c), 1181 (vpk) såvitt avser yrkandena
2 och 3, 1183 (m), 1186 (m) såvitt avser yrkandena 2 och 3 samt 1804
(fp), väckta under den allmänna motionstiden, dels motionerna 1975:2056
(c), 2057 (c), 2058 (vpk), 2059 (ni), 2060 (m,c,fp), 2061 (m) och 2062 (m),
väckta med anledning av propositionen.

Propositionen

1 propositionen föreslås delvis nya principer för ersättning åt värnpliktiga
m. fl. Dagersättning åt värnpliktiga under grundutbildning föreslås utgå med
ett fast belopp per dag. Detta kompletteras med ett rörligt belopp som ökar
med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande samband mellan lön och grad
liksom tjänstgörings- och utbildningspremier slopas. Det lämiljesociala stödet
anpassas till de normer som gäller inom det sociala området i samhället
i övrigt. De nya ersättningsprinciperna för värnpliktiga föreslås bli tillämpade
även för de vapenfria tjänstepliktiga och för dem som genomgår utbildning
till värnpliktig officer, reservofficer och regementsofficer.

Värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga föreslås
få ersättning som anknyter till sjukpenningförsäkringen. Denna ersättning
föreslås få en nedre garantinivå. För dem som genom sin befattning i krigsorganisationen
har särskilt ansvar och merarbete föreslås en speciell befattningsersättning.

Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under repetitionsutbildning
och civilförsvarspliktiga förs utom beträffande befattningsersättningen

1 Riksdagen 1975.10sami Nr 18

FöU 1975:18

över till försäkringskassorna. Härigenom avlastas kommunerna vissa administrativa
uppgifter.

I propositionen läggs vidare fram förslag till lagändringar som föranleds
dels av förslagen i årets budgetproposition om förbättrade värnpliktsförmåner,
dels av att den nya regeringsformen har börjat tillämpas den 1 januari
1975.

Motionerna

Beträffande premier m. m. behandlar utskottet
dels motionen 1975:1183 av herr Oskarson (m), i vilken hemställs att
riksdagen beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa om snara åtgärder
för att förbättra rekryteringen av reservofficerare och värnpliktigt befäl i
enlighet med vad i motionen anförts,
dels motionen 1975:2060 av herr Oskarson m. fl. (ni,c,fp), i vilken hemställs
att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga
m. m. beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa att utbildningspremier
vid utbildning till reservofficer uppräknas i enlighet med vad i motionen
anförts,

dels motionen 1975:2061 av herr Oskarson m. fl. (m) såvitt avser yrkande
1 att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga
m. fl. som sin mening uttalar att utbildningspremierna bör bibehållas i princip

1 överensstämmelse med vad som nu gäller samt uppräknas i enlighet med
UFV:s förslag.

Beträffande ersättningar under repetitionsutbildning
behandlar utskottet motionen 1975:2061 av herr Oskarson m. fl. (m) såvitt
avser yrkande 2 att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning
åt värnpliktiga m. fl. som sin mening uttalar att regeringen vid fastställande
av ersättning till värnpliktiga under repetitionsutbildning beaktar vad i motionen
anförts.

Beträffande familjesocialt stöd behandlar utskottet

dels motionen 1975:1181 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande

2 att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att de värnpliktiga
erhåller full ersättning för bostadskostnader, oavsett de samlever eller bor
enskilt,

dels motionen 1975:1804 av fru Fraenkel (fp), i vilken - med hänvisning
till vad som anförts i motionen 1975:1755 - hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av systemet för förmånerna till
värnpliktiga att särbehandlingen av ensamstående upphör,
dels motionen 1975:2058 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena
2 och 3, nämligen att riksdagen beslutar föreslå regeringen

2. att samtliga värnpliktiga, oavsett civilstånd, erhåller ett bostadsbidrag
motsvarande rimlig bostadskostnad,

FöU 1975:18

3. att värnpliktig under grundutbildningen erhåller bidrag till hustru eller
motsvarande, om denna är arbetslös,
dels motionen 1975:2061 av herr Oskarson m. fl. (m) såvitt avser yrkande
3 att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga
m. fl. som sin mening uttalar att finansiering av sociala kostnader för värnpliktiga
under tjänstgöring hänförs till socialhuvudtiteln.

Beträffande de värnpliktigas resor behandlar utskottet
dels motionen 1975:336 av herr Svanström m. 11. (c), i vilken hemställs
att riksdagen beslutar att helt fria hemresor för värnpliktiga införs fr. o. rr.
den 1 juli 1975,

dels motionen 1975:741 av herr Björk i Gävle m. fl. (c), i vilken hemställs
att riksdagen uppdrar åt regeringen att komma med förslag till nya regler
för de värnpliktigas resor under fritid,
dels motionen 1975:1181 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande
3 att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att alla värnpliktiga
ges rätt till obegränsat antal kostnadsfria resor från och till förläggningen,
dels motionen 1975:2058 av herr Måbrink m. fi. (vpk) såvitt avser yrkande

1 att riksdagen beslutar föreslå regeringen att för alla värnpliktiga införa
”frikort”, som berättigar till obegränsat antal resor på kommunala, statliga
och privata kollektiva kommunikationsmedel.

Beträffande frågan om fast anställning av regementsofficersaspiranter
behandlar utskottet motionen 1975:2059 av herr
Oskarson m. fl. (m), i vilken hemställs att riksdagen beslutar föreslå regeringen
att regementsofficersaspiranter skall erhålla fast anställning inom
försvaret då de fullgjort lika lång tid som värnpliktigt kompanibefäl vid
avslutad utbildning (kadettskola).

Beträffande e rs ä 11 n i n g åt frivillig personal behandlar utskottet
motionen 1975:1186 av fru af Ugglas (m) såvitt avser yrkandena

2 och 3, nämligen

2. att riksdagen hemställer att regeringen överlämnar motionen till utredningen
rörande systemet för förmåner till värnpliktiga m. fl. för beaktande,

3. att riksdagen hemställer att regeringen omarbetar bestämmelserna i
Kbr 1963.05.17 beträffande A- och B-personalens förmåner jämfört med
övriga personalkategoriers.

Beträffande värdesäkring av värnpliktsförmåner behandlar
utskottet

dels motionen 1975:332 av herrar Björk i Gävle (c) och Norrby (c), i vilken
hemställs att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att föreslå att utbildningspremierna
för värnpliktiga officerare och befäl inom armén fr. o. m.
budgetåret 1975/76 anpassas till de prisförändringar som ägt rum,
dels motionen 1975:335 av herrar Svanström (c) och Bengtsson i Göteborg

FöU 1975:18

(c), i vilken hemställs att riksdagen beslutar att de värnpliktigas utryckningsbidrag
anknyts till konsumentprisindex och således blir föremål för
automatiska, årliga höjningar,
dels motionen 1975:2058 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande
4 att riksdagen beslutar föreslå regeringen att samtliga värnpliktsförmåner
värdesäkras.

Beträffande vissa skattefrågor behandlar utskottet
dels motionen 1975:2056 av herr Andersson i Nybro m. fl. (c), i vilken
hemställs att riksdagen med anledning av propositionen 1975:37 beslutar
anhålla om att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att komma
med förslag innebärande ett nytt förmånssystem för värnpliktiga grundat
på principen om beskattad värnpliktslön,
dels motionen 1975:2057 av herr Kindbom m. fl. (c), i vilken hemställs
att riksdagen beslutar avslå propositionen 1975:37 i vad avser den del där
det föreslås att ersättning till värnpliktiga under repetitionsutbildning och
till civilförsvarspliktiga skall räknas bort från det kommunala skatteunderlaget.

Beträffande frågan om kostnadsansvar för verkskydd behandlar
utskottet motionen 1975:2062 av herr Strindberg m. fl. (m), i vilken
hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 1974 års totalförsvarsutredning
får i uppdrag att med beaktande av vad i motionen anförts överväga
frågan om det framtida kostnadsansvaret för verkskydden.

Utskottet

De värnpliktigas förmåner utformades i väsentliga delar vid tiden för
andra världskriget. Förmånssystemet har efter hand genomgått vissa förändringar.
Utvecklingen under senare år utom och inom försvaret har emellertid
motiverat en översyn av principerna för förmåner till de värnpliktiga
m. fl.

I november 1970 tillkallades en sakkunnig med uppdrag att utreda systemet
för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Utredningen, som antog benämningen
utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl.,
kallas i det följande förmånsutredningen. Den överlämnade i november
1972 betänkandet Värnpliktsförmåner (SOU 1972:68-69). I oktober 1973
överlämnade utredningen betänkandet Civilförsvarsförmåner(SOU 1973:40)
med förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarspliktiga. Utredningen
fortsätter sitt arbete och räknar med att inom en nära framtid lägga fram
förslag om frivilligpersonalens förmåner.

Förmånsutredningens betänkanden remissbehandlades i vanlig ordning.
En arbetsgrupp inom försvarsdepartementet fick sedermera i uppdrag att
- på grundval av föreliggande utredningsmaterial, remissyttranden samt
förslag från värnpliktskonferenser, värnpliktiga arbetsgrupper, politiska ungdomsförbund
m. m. - arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för
värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppen redovisade i november 1974 resultatet av
sina överväganden i en departementspromemoria (Ds Fö 1974:2) med prin -

Föll 1975:18

cipiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m. fl. Även denna promemoria
har varit föremål för remissbehandling.

Förmånsutredningens och arbetsgruppens tankegångar redovisas i propositionen,
som innehåller förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga
och civilförsvarspliktiga. Med värnpliktiga jämställs därvid i allt väsentligt
vapenfria tjänstepliktiga och elever i bistånds- och katastrofutbildning.

I propositionen redovisas också förslag till lagändringar som föranleds
dels av förslagen i årets budgetproposition om förbättrade värnpliktsförmåner,
dels av att den nya regeringsformen har börjat tillämpas den 1 januari 1975.

Förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Till värnpliktig och fast anställd vid försvarsmakten som fullgör tjänstgöring
enligt värnpliktslagen (1941:967) samt värnpliktig som genomgår utbildning
till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som
inte fullgörs enligt nämnda lag utgår värnpliktsförmåner av olika slag. N u -varande förmånssystem omfattar följande kontanta ersättningar
och andra förmåner.

Värnpliktig får penningbidrag, tjänstgöringspremie och utbildningspremie.
Tjänstgöringspremien utgår efter ett visst antal dagars tjänstgöring och utbildningspremien
till värnpliktig som har uttagits för och med godkända
vitsord genomgått befälsutbildning. Vid sjö- och flygtjänstgöring utgår särskild
ersättning som också den varierar efter den värnpliktiges tjänstegrad
och arten av tjänstgöring. Under utbildningen till regementsofficer kan värnpliktig
efter viss tid i stället för penningbidrag (å ersättning med belopp
som motsvarar viss del av månadslönen i löneklass T 3.

Vid utryckning från grundutbildning erhåller värnpliktig utryckningsbidrag.

Värnpliktig får också familjebidrag. Rätten härtill är behovsprövad. Familjebidrag
utgår kontant och omfattar familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag,
sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjepenning beviljas med visst belopp för dag för hustru, frånskild
hustru och - under vissa villkor - husföreståndarinna samt med ett lägre
belopp för dag för annan familjemedlem.

Bor värnpliktig tillsammans med familjemedlem utgår bostadsbidrag motsvarande
kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad.
För ensamstående värnpliktig beviljas bostadsbidrag endast i den mån särskilda
skäl föreligger. Värnpliktig kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader
(bränslebidrag), flyttningskostnader och magasineringskostnader
samt i vissa fall särskilt bidrag för mer än en bostad.

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan få näringsbidrag med visst
belopp för dag för att bestrida kostnader som uppkommer till följd av tjänstgöringen.

Under tjänstgöring får värnpliktig ett visst antal fria resor. Dessutom

1 * Riksdagen 1975. 10 sand. Nr 18

FöU 1975:18

har han rätt att köpa ett valfritt antal resor till ett enhetspris av 10 kr.
per resa. Båda slagen av resor gäller valfri ort inom landet.

Värnpliktig erhåller fri förplägnad, fri inkvartering samt fri hälso- och
sjukvård. Under vissa förutsättningar kan i stället för fri förplägnad utgå
förplägnadsersättning, måltidsersättning, mässpenningar och färdkostersättning.
I vissa fall utgår inkvarteringsersättning i stället för fri inkvartering.
Om övernattning är nödvändig vid fri resa får värnpliktig ersättning för
nattlogi. Värnpliktig som har tillstånd att i tjänsten använda egna kläder
får beklädnadsersättning.

Samtliga redovisade ersättningar är skattefria utom de särskilda ersättningarna
vid sjö- och flygtjänstgöring samt näringsbidragen.

Vad förmånerna konkret innebär framgår närmare av bifogade sammanställning
(bilaga 1). I sammanställningen redovisas värnpliktsförmånerna
med de förbättringar som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1975:1
bil. 6 s. 67, FöU 1975:3, rskr 1975:25). Ensamstående värnpliktiga får ökade
möjligheter att erhålla bostadsbidrag och de som under tjänstgöringen har
erhållit familjebidrag får behålla detta en månad efter utryckningen.

Föredragande statsrådet framhåller i propositionen inledningsvis
att de värnpliktigas villkor under en följd av år successivt har
förbättrats. Han konstaterar emellertid att värnpliktstjänstgöringen fortfarande
innebär bl. a. ekonomiska uppoffringar för många värnpliktiga. Dessa
uppoffringar blir mera kännbara om den värnpliktige har bildat familj eller
har annan försörjningsbörda. Strävan måste vara att förbättra de ekonomiska
och sociala betingelserna under värnpliktstjänstgöringen. Vad det nu
gäller är - framhåller statsrådet - att skapa en principiell grund för ett nytt
förmånssystem. Storleken av insatserna får bedömas i varje års budgetarbete.

I det nya system som föreslås skall ersättningen till värnpliktig under
grundutbildning utgå med dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande
ersättning för den längre tid den värnpliktige tas i anspråk i
jämförelse med flertalet andra värnpliktiga. De nuvarande utbildnings- och
tjänstgöringspremierna liksom kopplingen mellan lön och grad slopas. Härigenom
erhålls ett ersättningssystem som grundas enbart på det antal tjänstgöringsdagar
som den värnpliktige tas i anspråk. Om utbildningspremierna
som motivationsfaktor i utbildningen, främst för plutonsbefälsvärnpliktiga,
anför statsrådet (s. 67) följande:

För egen del anser jag att man bör kunna räkna med att här aktuell grupp
av värnpliktiga gör sitt bästa under utbildningstiden. Premier får också anses
vara ett i princip främmande inslag i ett ersättningssystem för den obligatoriska
utbildningstiden. Utbildningspremier under den obligatoriska utbildningen
strider vidare mot principerna för systemet med trappstegsvisa
höjningar av dagpenningen som syftar till att kompensera dem som har
särskilt lång tjänstgöring.

Systemet med en fast och en rörlig ersättning för värnpliktiga under grundutbildning
skall tillämpas också för utbildning till värnpliktig officer och
reservofficer. För dessa kategorier skall vidare nuvarande system med ut -

FöU 1975:18

bildningspremier bibehållas. Om premiernas storlek uttalar statsrådet (s. 68)
bl. a. följande:

Frågan om utbildningspremiernas storlek för de olika kategorierna har
aktualiserats av vissa remissinstanser, bl. a. Reservofficerarnas centralorganisation.
Det har därvid med hänvisning till vissa rekryteringssvårigheter
framförts krav på höjning av nuvarande premiebelopp. Denna fråga behöver
enligt min mening prövas ytterligare. Systemet med premier för ifrågavarande
utbildningar är f. n. inte likformigt för försvarsgrenarna. Det finns
variationer både i fråga om förekomsten av premier och beloppens storlek.
Jag avser därför att närmare låta pröva frågan om en likformig tillämpning
mellan försvarsgrenarna av systemet med utbildningspremier.

Ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning skall tillämpas
också för värnpliktiga regementsofficersaspiranter. När det gäller dessa
aspiranter har man från fackligt håll yrkat att aspiranterna efter viss tids
utbildning skall få fast anställning. Föredragande statsrådet anser att man
på denna punkt bör avvakta resultatet av pågående arbete med en ny befälsordning.

Beträffande det familjesociala stödet förordar statsrådet bl. a. att kvinna
som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med skall likställas med
hustru i bidragshänseende, att hustru (motsvarande) får bidrag endast under
förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller om synnerliga skäl föreligger
och att endast två familjepenningbelopp skall finnas, nämligen ett för hustru
(motsvarande) och under vissa villkor husföreståndarinna samt ett annat
för barn och vissa andra anhöriga. Socialhjälpsnormen för Stockholms kommun
skall vara styrande för familjebidragens storlek. Sjukbidraget slopas.

I fråga om bostadsbidraget föreslås ingen ändring. Ökade medel skall
dock successivt ställas till förfogande för bostadsbidrag åt ensamstående
för att en mer generös bedömning skall kunna göras i gränsfallen.

Nu gällande reseförmåner anser försvarsministern vara i stort sett tillfredsställande.
Förbättringar av resemöjligheterna bör enligt statsrådet i första
hand inriktas på att hjälpa dem som har långa och/eller tidsödande
resor till hemorten.

Värnpliktiga under repetitionsutbildning föreslås få ersättning enligt modell
efter sjukpenningförsäkringen. Därmed får de 90 % av sin civila lön.
Detta innebär att man tillämpar ett i samhället i övrigt accepterat ersättningssystem
och medför samtidigt väsentliga administrativa rationaliseringar.
Systemet skall kompletteras dels med en befattningspenning för dem
som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt merarbete och
ansvar, dels med en nedre garantinivå för dem som av olika anledningar
inte omfattas av sjukförsäkringssystemet. För den begränsade grupp som
inte tillgodoses genom det nya systemet föreslås ett kompletterande familjesocialt
stöd, motsvarande skillnaden mellan familjebidragsbehovet och
utgående ersättning.

Ersättning enligt sjukpenningförsäkringen är beskattningsbar inkomst. På
samma sätt som sjukpenningutbetalningarna skall ersättningen under re -

FöU 1975:18

petitionsutbildning i skattehänseende räknas bort från det kommunala skatteunderlaget.

Propositionen innehåller inte några förslag om ändring av reglerna angående
ersättning på grund av skada under militärtjänstgöring. Försvarsministern
är inte heller beredd att förorda en automatisk indexreglering
av de olika ersättningarna utom vad avser den indexreglering som sker
genom anknytningen till sjukpenningförsäkringen.

1 propositionen föreslås att administrationen av samtliga ersättningar som
anknyter till sjukpenningförsäkringen skall föras över till försäkringskassorna.
På sikt kan det också bli aktuellt att till försäkringskassorna i större
eller mindre omfattning flytta över administrationen av det familjesociala
stödet i övrigt. De kommunala familjebidragsnämnderna kommer härigenom
att avlastas en del av sina uppgifter. Vidare kommer kommunernas
kostnader för det direkta familjebidragsstödet att minska genom det föreslagna
ersättningssystemet.

Avsikten är att genomföra reformerna successivt. Anknytningen till sjukpenningförsäkringen
avses ske tidigast den 1 januari 1977.

Utskottet delar den allmänna syn på värnpliktstjänstgöringen och
de värnpliktigas förmåner under tjänstgöringen som kommer till uttryck
i propositionen. Den ligger också i linje med tidigare uttalanden av riksdagen
Ofr FöU 1972:17 s. 56). Det är således angeläget att de olika värnpliktsförmånerna
sammantagna ger den värnpliktige förutsättningar att fullgöra
tjänstgöringen och återgå till civilt arbete utan annan uppoffring än den
som värnplikten i sig själv innebär.

1 takt med prisutvecklingen och den allmänna standardutvecklingen har
värnpliktsförmånerna under senare år successivt förbättrats. Efter förslag
i årets budgetproposition har riksdagen nyligen beslutat om ytterligare uppräkning
av värnpliktsförmånerna. Utryckningsbidraget har med verkan
fr. o. m. den 1 januari 1975 höjts från 400 till 1 000 kr. Övriga förbättringar
gäller fr. o. m. den 1 juli 1975.

Det kan anföras en rad skäl för att - som nu har skett - se över förmånssystemet
i dess helhet. De värnpliktigas ekonomiska och sociala situation
har påtagligt förändrats. Samhällets syn på frågor som har betydelse
för förmånssystemet har förskjutits. Utbildningsförhållandena har ändrats
i olika avseenden. Allt som allt har utvecklingen i samhället aktualiserat
behovet av nya riktlinjer för bestämmande av ersättningar till såväl värnpliktiga
som civilförsvarspliktiga. Till detta skall läggas att det nuvarande
systemet med alla förändringar som genomförts har blivit alltmer svåröverskådligt,
vilket i och för sig motiverat en översyn av bestämmelserna.

Det förmånssystem som skisseras i propositionen bygger på resultaten
av förmånsutredningen och förslagen från en särskild arbetsgrupp inom försvarsdepartementet.
Strävan har varit att förbättra de ekonomiska och sociala
betingelserna under värnpliktstjänstgöringen. Vad det nu gäller är, som föredragande
statsrådet framhåller, att skapa en principiell grund för ett nytt

FöU 1975:18

förmånssystem. Storleken av insatserna får fastställas vid den årliga budgetbehandlingen.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den principiella uppläggningen
av förmånssystemet som bl. a. innebär att dagersättningen differentieras
med hänsyn till tjänstgöringens längd. Med en sådan uppläggning
av ersättningssystemet bortfaller behovet av särskilda premier för värnpliktiga
under grundutbildning. De som tas ut till längre tjänstgöring får
genom förslaget en automatisk förhöjning. Utskottet finner det riktigt att
man på detta sätt värderar arbetsinsatserna lika högt, oavsett vilken uppgift
vederbörande är uttagen till, och avstyrker därmed bifall till motionen
1975:2061 (m), yrkande 1 såvitt gäller premier under grundutbildning.

När det gäller frivillig utbildning till värnpliktig officer och reservofficer
är det däremot motiverat att ha kvar premierna som komplement till den
ersättning officersaspirant får under utbildningstiden. Med hänvisning
bl. a. till rådande rekryteringssvårigheter, när det gäller dessa befälskategorier,
har man i olika sammanhang krävt en höjning av premiebeloppen,
som legat stilla sedan år 1967. Yrkanden härom har också förts fram i motionerna
1975:1183 (m), 1975:2060 (m) och 1975:2061 (m), yrkande 1.

Som utskottet tidigare har anfört (FöU 1973:23 s. 5) kommer reserv- och
värnpliktsbefälet även i framtiden att ha avgörande betydelse för krigsorganisationens
funktionsduglighet. Det är därför betydelsefullt att man kan
tillgodose behovet av välutbildad personal inom dessa befälsgrupper.

Förmånsutredningen ansåg rimligt att ifrågavarande utbildningspremier
räknas upp med i genomsnitt omkring 25 % räknat på de belopp och efter
de utbildningsförhållanden som gällde under utbildningsåret 1971/72.

Premiernas storlek är emellertid endast en av faktorerna som kan inverka
på rekryteringen till värnpliktig officer och reservofficer. I årsredovisningen
för det militära försvaret under budgetåret 1973/74 (s. 10-11) anmäler överbefälhavaren
att han ser mycket allvarligt på den otillräckliga rekryteringen
av reservofficerare inom armén. En viktig orsak anges vara det konkurrensförhållande
med civil utbildning som har uppstått genom att kurser
vid universitet och högskolor ofta pågår under juni och påbörjas före den
1 september, dvs. under tid som f. n. tas i anspråk för reservofficersutbildning.

Med skrivelse den 17 januari 1975 har överbefälhavaren med hänvisning
till rekryteringsläget hemställt att chefen för försvarsdepartementet låter se
över gällande belopp för utbildningspremier till reservofficerare. Enligt överbefälhavaren
bör höjda premier utgå redan till dem som under år 1975 går
igenom reservofficerskurser. Under hösten 1974 och i februari 1975 har
även Reservofficerarnas centralorganisation gjort framställningarom en höjning
av premierna vid utbildning till reservofficer.

Utskottet anser sig i detta sammanhang inte böra förorda att ifrågavarande
utbildningspremier skall höjas. Försvarsministern (s. 68) uttalar att frågan
bör prövas ytterligare och att man därvid bör överväga frågan om en likformig

FöU 1975:18

tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med utbildningspremier.
Utskottet godtar att så sker men vill understryka behovet av snara åtgärder
som syftar till ökat deltagande i utbildningen till reserv- och värnpliktsbefäl.
Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1975:1183, 1975:2060 och 1975:2061, yrkande 1 i denna del, har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

1 motionen 1975:2059 (m) föreslås att värnpliktiga regementsofficersaspiranter
skall erhålla fast anställning inom försvaret då de fullgjort lika
lång tid som värnpliktigt kompanibefäl vid avslutad utbildning (kadettskola).
Utskottet finner frågan om de värnpliktiga regementsofTicersaspiranternas
anställningsförhållanden vara angelägen och anser att den bör lösas i samband
med arbetet på en ny befälsordning. Motionen bör alltså avslås.

Utskottet skall i detta sammanhang något beröra frågan om värnpliktslön
som tagits upp i motionen 1975:2056 (c). Motionärerna menar att man med
en beskattad värnpliktslön bör kunna skapa ett enklare och enhetligare förmånssystem.
En sådan lösning har redan övervägts av förmånsutredningen
(SOU 1972:68 s. 95 och 107), som emellertid ansett sig böra överge tanken
på en marknadsmässig lön. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionärernas
förslag om en utredning i ämnet.

För värnpliktiga under repetitionsutbildning innebär propositionen att de
skall få ersättning enligt samma modell som sjukpenningförsäkringen, kompletterad
med bl. a. en befattningspenning fördem som genom sin befattning
i krigsorganisationen har ett särskilt merarbete och ansvar. Det föreslagna
systemet behandlas i motionen 1975:2061 (m). Motionärerna anser att förslaget
i princip kan accepteras men framhåller att det bör studeras ytterligare.
Utskottet vill erinra om att förslaget i denna del - liksom det föreslagna
förmånssystemet i dess helhet - endast har principiell karaktär. Eventuella
oklarheter kommer med all säkerhet att redas ut under det fortsatta arbetet
med detaljutformningen av de bestämmelser som behöver utfärdas. Motionen
1975:2061, yrkande 2, bör alltså avslås.

Utskottet övergår härefter till att behandla det familjesociala stödet.

Nyheterna i propositionen på detta område hänför sig till hustrubidraget.
Kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med skall i bidragshänseende
likställas med hustru. Vidare skall hustru (motsvarande)
få bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller
om eljest synnerliga skäl föreligger. Begreppet ”synnerliga skäl” bör enligt
utskottets mening tolkas restriktivt. Det kan t. ex. gälla ett sådant handikapp
hos kvinnan som helt omöjliggör förvärvsarbete. Den som är arbetslös och
gift med en värnpliktig bör inte få ersättning från försvaret utan från arbetsmarknadsmyndigheten.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
1975:2058 (vpk) såvitt avser yrkande 3.

När det gäller bostadsbidragen föreslås i princip inga ändringar i propositionen.
F. n. beviljas 90 % av ansökningarna från ensamstående och ökade
medel har tillförts den här bidragsgivningen. I motionen 1975:2058 (vpk)

FöU 1975:18

yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att samtliga värnpliktiga oavsett civilstånd
skall erhålla ett bostadsbidrag motsvarande rimlig bostadskostnad.
Motionerna 1975:1181 (vpk), yrkande 2, och 1975:1804 (fp) tar upp problemen
för sammanboende och ensamstående. Utskottet kan för sin del,
bl. a. med hänsyn till kostnaderna, inte förorda en linje som innebär att
man utan prövning ger bostadsbidrag till alla värnpliktiga. Motionerna bör
därför avslås, motionen 1975:1804 helt och de båda andra motionerna såvitt
nu är i fråga.

Utskottet avstyrker vidare motionen 1975:2061 (m) såvitt gäller yrkande
3, att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga
m. fl. som sin mening uttalar att finansiering av sociala kostnader för värnpliktiga
under tjänstgöring skall hänföras till socialhuvudtiteln. Frågan om
en kostnadsfördelning mellan försvars- och socialdepartementen är inte ny.

I en motion till 1974 års riksdag ifrågasattes lämpligheten av att bokföra
rent sociala kostnader för de värnpliktigas familjer som försvarskostnader.
Utskottet avstyrkte en utredning om kostnadsfördelning med hänvisning
bl. a. till att frågan var av principiell natur och att den blivande försvarsutredningen
skulle komma att överväga densamma (FöU 1974:19 s. 22). Riksdagen
följde utskottet (rskr 1974:190).

Bortsett från den indexreglering som följer av anknytningen till sjukpenningförsäkringen
innehåller propositionen inte några förslag om värdesäkring
av värnpliktsförmånerna. Frågan tas emellertid upp i motionerna
1975:332 (c), 1975:335 (c) och 1975:2058 (vpk), yrkande 4. Man bör enligt
utskottets mening inte ha ett system med automatisk indexreglering och
samtidigt, som hittills, genomföra betydande successiva förbättringar av
värnpliktsförmånerna. Det måste bli fråga om ett val mellan dessa båda
metoder och utskottet anser liksom försvarsministern att den hittills tilllämpade
metoden med punktvisa förbättringar är att föredra och avstyrker
därför de motionsyrkanden varom här är fråga.

Motionen 1975:1186 (m) tar i yrkandena 2 och 3 upp den frivilliga personalens
förmåner, vilka inte berörs av den nu föreliggande propositionen.
Det ankommer emellertid på förmånsutredningen att se över förmånerna
även för denna grupp och enligt vad utskottet har inhämtat är utredningen
i det närmaste färdig med arbetet på ett betänkande med förslag i ämnet.
Utskottet föreslår därför att motionen 1975:1186 avslås såvitt nu är i fråga.

När det gäller de värnpliktigas reseförmåner har de värnpliktiga i olika
sammanhang fört fram krav på generellt gällande frikort för resor med allmänna
kommunikationsmedel. Yrkanden om fria resor återkommer också
i motionerna 1975:336 (c), 1975:741 (c), 1975:1181 (vpk), yrkande 3, och
1975:2058 (vpk), yrkande 1. Försvarsministern anser emellertid att förbättringar
i första hand bör inriktas på att hjälpa dem som har långa och/eller
tidsödande resor till hemorten.

De generella förbättringar i fråga om resor som har genomförts under
senare år är högst betydande och utskottet delar försvarsministerns syn när

FöU 1975:18

det gäller inriktningen av ytterligare förbättringar. Det kan emellertid enligt
utskottets mening finnas anledning att se närmare på de skäl som åberopas
för en ytterligare liberalisering av reseförmånerna generellt sett. Detta gäller
särskilt de administrativa nackdelar som kan finnas i det nuvarande systemet.
Utskottet förordar därför att en översyn sker av gällande regler
på området och att man i samband därmed också gör en utvärdering av
erfarenheterna hittills av förmånssystemet i denna del. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Ersättning, som enligt propositionen skall baseras på sjukpenningförsäkringen,
skall - liksom annan ersättning från försäkringskassan - beskattas.

I propositionen förutsätts att ersättningen under repetitionsutbildning, på
samma sätt som sjukpenningutbetalningarna, i skattehänseende skall räknas
bort från det kommunala skatteunderlaget. I motionen 1975:2057 (c) yrkas
att så inte skall ske. Detta är, såvitt utskottet kan se, en fråga som det
ankommer på den kommunalekonomiska utredningen att överväga. Med
anledning härav och med hänvisning till vad finans- och skatteutskotten
nyligen anfört i liknande fall (FiU 1975:11 och SkU 1975:27) avstyrker utskottet
bifall till motionen i fråga.

Förmåner dt eivilförsvarspliktiga

Enligt nuvarande förmånssystem utgår olika ersättningar till
eivilförsvarspliktiga, beroende på om det är yngre eivilförsvarspliktiga (i eller
under värnpliktsåldern 18-47 år) eller äldre eivilförsvarspliktiga (över värnpliktsåldern).

Yngre eivilförsvarspliktiga har i princip samma förmåner som försvarsmaktens
värnpliktiga under repetitionsutbildning. Penningbidrag utgår efter
en skala som omfattar åtta personalgrupper. Efter fullgjord tjänstgöring under
300 dagar, inberäknat tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri
tjänst, utgår tjänstgöringspremie med visst belopp för dag. I vissa
fall kan också tillägg till tjänstgöringspremie utgå med visst belopp för dag.
Befäl och vissa specialister får vidare utbildningspremie med visst belopp
för dag. Dessutom kan yngre civilförsvarpliktiga i likhet med värnpliktiga
få behovsprövat familjebidrag.

Civilförsvarspliktig över värnpliktsåldern får civilförsvarspenning. Denna
utgår med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges årsinkomst
av förvärvsarbete. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie
utgå enligt samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

eivilförsvarspliktiga både i och över värnpliktsåldern får under tjänstgöring
fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för naturaförmåner,
vissa sjukförmåner och begravningshjälp samt i förekommande fall ersättningar
vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för värnpliktiga
inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning, familjebidrag

FöU 1975:18

och premier) utgår under utbildning men inte för övning. Undantag utgör
övning i omedelbar anslutning till utbildning. Kontanta ersättningar utgår
vidare i regel bara för dygn under vilket minst sju timmar tas i anspråk
för färd, tjänstgöring m. m.

De civilförsvarspliktigas förmåner framgår närmare av bifogade sammanställning
(bilaga 2).

Förmånerna finansieras endast delvis över statsbudgeten. Beträffande
kommunalt anställd personal åligger det kommunen att svara för avlöning
och annan ersättning under civilförsvarstjänstgöring. Kostnader för förmåner
åt verkskyddspersonal åligger det vederbörande arbetsgivare att svara för.

Föredragande statsrådet förordar i propositionen att civilförsvarspliktiga
under utbildning och övning skall få ersättning enligt samma
grunder som värnpliktiga under repetitionsutbildning med bl. a. befattningspenning,
garantinivå och familjebidrag. Det nu gällande kostnadsansvaret
för kommuner och företag vad beträffar viss kommunal personal och personal
i verkskyddet bör enligt statsrådet bestå även i fortsättningen.

Utskottet anser det riktigt att de civilförsvarspliktiga uppmärksammas
särskilt vid en omläggning av förmånssystemet. Det stora flertalet av
dem är familjeförsörjare. Som försvarsministern framhåller i propositionen
är det angeläget att dessa får en ersättning som i stort motsvarar vad de
erhåller i sitt civila arbete. Utskottet har för sin del inte något att erinra
mot att huvuddelen av de civilförsvarspliktiga får en ersättning enligt de
grunder som föreslås gälla för värnpliktiga under repetitionsutbildning.

Vissa civilförsvarspliktiga tjänstgör inom verkskydden. Kostnadsansvaret
för denna verksamhet berörs i motionen 1975:2062 (m). Eftersom verkskydden
inte uteslutande är avsedda för det egna företaget, ifrågasätter motionärerna
om inte kostnadsansvaret bör flyttas över från företagen till det
allmänna. 1974 års totalförsvarsutredning bör enligt motionärerna få i uppdrag
att överväga frågan om det framtida kostnadsansvaret för verkskydden.

Som motionärerna framhåller har frågan om verkskyddens finansiering
prövats av 1972 års riksdag, som hade att ta ställning till ett liknande motionsyrkande.
Motionen avslogs med hänvisning bl. a. till att verkskyddet
i stor utsträckning även måste vara ett företagarintresse (FöU 1972:17 s. 43,
rskr 1972:231). Utskottet anser att den motion som nu föreligger bör avslås
av samma skäl. Kostnaderna för utbildning och övningar vid landets ca
900 verkskydd uppskattas till ca 1,5 milj. kr. per år.

Författningsforslagen

Efter förslag i propositionen 1975:1 (bil. 6 s. 67) har riksdagen beslutat
om vissa förbättringar av värnpliktsförmånerna. Genomförandet av förbättringarna
kräver - såvitt gäller familjebidragsförmånerna - ändring av 6 och
13 §§ familjebidragsförordningen. Förslaget till lag om ändring i familjebidragsförordningen
innehåller de ändringar som behövs i detta hänseende.

FöU 1975:18

För att anpassa författningens namn till den terminologi som används i
den nya regeringsformen föreslås vidare att rubriken ”Familjebidragsförordning”
ändras till ”Familjebidragslag”.

De grundläggande föreskrifterna om förmåner under värnpliktstjänstgöring
och liknande obligatorisk tjänstgöring måste meddelas i lag. I förslagen
till lag om ändring i värnpliktslagen, lagen om vapenfri tjänst och civilförsvarslagen
har tagits in föreskrifter som dels fastslår rätten till ersättning
under tjänstgöring, dels anger de olika slagen av ersättning.

I de olika lagarna föreslås vissa genomgående ändringar som har samband
med den nya regeringsformen i den mån sådana ändringar inte har föreslagits
i andra sammanhang (se beträffande civilförsvarslagen prop. 1975:21, FöU
1975:17).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag
till författningsändringar.

Hemställan

Utskottet har i det föregående behandlat i propositionen 1975:37 framlagda
förslag jämte motioner i ämnet, avseende dels riktlinjer för ersättning åt
värnpliktiga m. fl., dels författningsändringar bl. a. med anledning av beslutade
ändringar i förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Med hänvisning
till vad utskottet därvid har anfört hemställer utskottet

beträffande värnpliktsförmåner m. m.

1. att riksdagen avslår motionen 1975:2061, yrkande 1 såvitt gäller
att behålla utbildningspremier vid befälsutbildning i samband
med grundutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1975:1183, 1975:2060 och 1975:2061, yrkande 1 i denna
del, har anfört om åtgärder för att stimulera till ökat deltagande
i utbildningen till reserv- och värnpliktsbefäl,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:2059 om fast anställning
av regementsofficersaspiranter,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:2056 om ny utredning angående
förmånssystemet,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:2061, yrkande 2, om förmånerna
under repetitionsutbildning,

6. att riksdagen avslår motionerna 1975:1181, yrkande 2,
1975:1804 och 1975:2058, yrkandena 2 och 3, om bostadsbidrag
m. m.,

7. att riksdagen avslår motionen 1975:2061, yrkande 3, om finansieringen
av de sociala kostnaderna för värnpliktiga,

8. att riksdagen avslår motionerna 1975:332, 1975:335 och
1975:2058, yrkande 4, om värdesäkring av värnpliktsförmåner.

FöU 1975:18

9. att riksdagen avslår motionen 1975:1186, yrkandena 2 och 3,
om förmåner åt frivillig personal,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1975:336, 1975:741, 1975:1181, yrkande 3, och 1975:2058,
yrkande 1, har anfört om fria resor m. m.,

11. att riksdagen avslår motionen 1975:2057 om det kommunala
skatteunderlaget,

12. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen,

beträffande civiljorsvarsförmåner

13. att riksdagen avslår motionen 1975:2062 om kostnadsansvaret
för verkskydden,

14. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen,

beträffandeförfattningsförslagen

15. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
familjebidragsförordningen (1946:99),

16. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
värnpliktslagen (1941:967),

17. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

18. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i
civilförsvarslagen (1960:74).

Stockholm den 13 maj 1975

På försvarsutskottets vägnar

PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Karl Bengtsson
i Varberg (fp), fru Sundström (s), herrar Pettersson i Örebro (c), Gernandt
(c), Olsson i Asarum (s), Björk i Gävle (c), Konradsson (s), fru Ekelund
(c) och herr Danell (m).

FöU 1975:18

Reservation

av herrar Petersson i Gäddvik (m) och Danell (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet
har” och slutar med "yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot den principiella uppläggningen
av förmånssystemet som bl. a. innebär att dagersättningen differentieras
med hänsyn till tjänstgöringens längd. Man värderar på detta sätt
arbetsinsatserna lika högt, oavsett vilken uppgift vederbörande är uttagen
till. Därmed bortfaller emellertid inte behovet av särskilda premier för dem
som genomgår grupp- och plutonsbefälsutbildning. Det värnpliktiga befälet
har en betydligt längre arbetsdag - förberedelser för övningar och lektioner
liksom efterarbete efter övningar - än vad övriga värnpliktiga har. Detta
ansvar och merarbete bör enligt utskottets mening kompenseras på något
sätt och utbildningspremierna kan vara en lämplig form härför. Utskottet
delar med andra ord inte den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen
och som innebär att premier skulle vara ett i princip främmande
inslag i ett ersättningssystem för den obligatoriska utbildningstiden. Yrkande
1 i motionen 1975:2061 (m) om premier under grundutbildning bör alltså
bifallas.

Nar det gäller frivillig utbildning till värnpliktig officer och reservofficer
har man från regeringens sida inte tvekat att ha kvar premierna som komplement
till den ersättning officersaspirant får under utbildningstiden. Med
hänvisning bl. a. till rådande rekryteringssvårigheter, när det gäller dessa
befälskategorier, har man i olika sammanhang fört fram krav på en höjning
av premiebeloppen, som legat stilla sedan år 1967. Yrkanden härom återkommer
också i motionerna 1975:1183 (m), 1975:2060 (m) och 1975:2061
(m), yrkande 1.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1975:2061, yrkande 1,
och med avslag på regeringens förslag i denna del uttalar att
utbildningspremier skall utgå även för befälsutbildning i samband
med grundutbildning.

Särskilt yttrande

av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c), Pettersson i Örebro (c), Gernandt (c),
Björk i Gävle (c) och fru Ekelund (c).

I propositionen 1975:37 föreslås delvis nya principer för ersättning åt värnpliktigam.
fl. Förslagen innebär ett förmånssystem som liksom det nuvarande
är en kombination av kontanta ersättningar och naturaförmåner samt av
generella och selektiva förmåner.

FöU 1975:18

1 motionen 1975:2056 (c) uttalas att förmånssystemets uppdelning i en
stor mängd ersättningar och bidrag medför svårigheter att göra en totalbedömning
av de ekonomiska villkor som de värnpliktiga har under sin
tjänstgöringstid. Enligt motionärerna borde tiden vara inne att skapa ett
enklare och enhetligare förmånssystem. Ett system byggt på principen om
värnpliktslön bedömer de har många fördelar, såsom ökad social och ekonomisk
trygghet för den värnpliktige och hans familj samt förenklade administrativa
rutiner. Motionärerna skisserar huvuddragen av ett framtida
förmånssystem med värnpliktslön och hemställer att riksdagen uttalar sig
för en utredning rörande ett nytt förmånssystem som är grundat på principen
om beskattad värnpliktslön.

Enligt vår mening kan det med fog hävdas att både nuvarande förmånssystem
och det system som regeringen föreslår ger en splittrad bild av den
värnpliktiges ekonomiska och sociala villkor under tjänstgöring. Vi anser
att man på sikt bör eftersträva ett enklare och mera enhetligt system och
vill erinra om direktiven för förmånsutredningen i detta avseende: ”Ett
grundläggande krav på förmånssystemet är att det skall vara enkelt och
praktiskt men samtidigt uppfattas som rättvist av den som fullgör tjänstgöringen
och även i övrigt ha positiv effekt på denna.”

Vid kommande överväganden av detta slag samt i övrigt när det gäller
värnpliktsförmåner blir det aktuellt att ta upp frågan i vilken mån värnpliktsförmånerna
bör finansieras över försvarshuvudtiteln (jfr FöU 1974:19
s. 22).

Med hänsyn till att regeringens förslag bygger på ett nyligen genomfört
utredningsarbete, under vilket förmånsutredningen även har diskuterat frågan
om ersättning enligt principen marknadsmässig lön men övergett denna
tanke, är vi beredda att stå bakom utskottets betänkande.

FöU 1975:18

Bilaga 1

Nuvarande förmåner åt värnpliktiga m. fl. med de förbättringar som har beslutats av riksdagen under
våren 1975 och som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975

Förmån

Belopp m. m.

Dagersättning m. m.
Penningbidrag

Särskilt penningbidrag

Särskild ersättning vid sjöoch
flygtjänstgöring

Premier och utryckningsbidrag
Utbildningspremie

Tjänstgöringspremie

Tillägg till do

Utryckningsbidrag

Familjesocialt stöd
Familjepenning

Bostadsbidrag
Särskilt bostadsbidrag

Under grundutbildning och repetitionsutbildning
i omedelbar
anslutning till grundutbildning Under

annan tjänstgöring enligt
värnpliktslagen

Under utbildning till regementsofficer
(efter viss tid
och efter eget val)

Sjötillägg

Dykningstillägg

Flygelevtillägg

Flygtillägg

Flygrisktillägg

Hopptillägg

Menig kategori E vid flottan
(efter 230 dagar)

Gruppbefäl

Plutonsbefäl (efter 230 dagar)
Kompanibefäl resp. regementsofficer Reservofficer Värnpliktig

under grundutbildning
(efter 230 dagar)

Vid särskild övning och mobiliseringsövning Vissa

värnpliktiga som inte
får utbildningspremie
(efter 305 dagar)

Hustru (motsv.)
Annan familjemedlem

Bränslebidrag

Flyttningskostnader

Magasineringskostnader

9-19 kr./dag

12-29:50 kr./dag

Del av månadslönen i löneklass
T 3

3-9 kr. för menig
90 öre—8:10 kr.

11 kr./dygn
21-27 kr./dygn
20 kr./dygn
600 kr./månad

12:50 kr./dag

325 kr.

15:50 kr./dag
4 000 kr.

4 400-5 100 kr.
4 kr./dag

38:50 kr./dag
4 kr./dag

1 000 kr.

21 kr./dag
8 kr./dag

Faktiska kostnader (i princip)

Faktiska kostnader (i princip)
Faktiska kostnader (i princip)
Faktiska kostnader (i princip)

FöU 1975:18

Förmån

Sjukbidrag

Begravningsbidrag

Näringsbidrag

Resor

Fria ledighetsresor (till valfri
plats inom landet med allmänna
kommunikationer)

Vpl 10-resor (till valfri
plats inom landet med allmänna
kommunikationer)

Naturaförmåner

Förplägnad

Beklädnad

Inkvartering
Hälso- och sjukvård

Ersättning vid olycksfall

Läkarvård

Tandläkarvård

Sjukhusvård

Resor

Läkemedel

Särskilda hjälpmedel

Sjukpenning

Invalidlivränta

Kostnader för familjemedlem,
i den mån dessa inte ersätts
av allmän försäkringskassa.

I vissa fall kan sjukbidrag
utgå för tandvård.

Hustru

Annan familjemedlem

Avlöningskostnader för ersättare
m. m., då värnpliktig
driver näring eller rörelse

Under grundutbildning
(motsv.)

Under annan utbildning

Valfritt antal resor för värnpliktiga
under grundutbildning
och repetitionsutbildning

Förplägnadsersättning

Måltidsersättning

Mässpenningar

Färdkostersättning

Bekiädnadsersättning

Inkvarteringse rsättning

Fri sjukvård högst 90 dagar
efter utryckning

Vid förlust av arbetsförmågan
eller nedsättning av denna med
minst hälften

Vid invaliditet som nedsätter
arbetsförmågan med minst 10 96

Belopp m. m.

2 000 kr.

1 000 kr.

Högst 50 kr./dag

En resa för varje hel tjänstgöringsperiod
om 30 dagar

En resa för varje hel tjänstgöringsperiod
om 60 dagar

En hetspris 10 kr. per resa

8 kr./dag

Lunch och middag 18 kr., övriga
måltider 9 kr.

6:50 kr./dag

25 kr. för mer än 10 timmars
resa

1:75 kr./dag för hel beklädnadsutrustning Faktisk

kostnad (i princip)

Begravningshjälp

2 000 kr.

Föll 1975:18

Förmån		Belopp m. m.
Efterlevandelivränta	Till änka/änkling, frånskild make, barn under 19 år och föräldrar till den avlidne
Särskilt olycksfallsskydd	Vid fullständig invaliditet	150 000 kr.
	Vid partiell invaliditet	Lägre belopp
Grupplivförsäkringsskydd	Vid dödsfall enligt samma regler som för arbetstagare i statens tjänst

FöU 1975:18

Bilaga 2

Nuvarande förmåner åt civilförsvarspliktiga med de förbättringar som har beslutats av riksdagen
under våren 1975 och som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975

Förmån

Belopp m. m.

Yngre civilförsvarspliktiga
Penningbidrag

Tjänstgöringspremie

Tillägg till tjänstgöringspremie Utbildningspremie Familjepenning BostadsbidragSärskilt

bostadsbidrag

Sjukbidrag

Begravningsbidrag

Näringsbidrag

Utgår efter en skala som omfattar
åtta personalgrupper

Utgår efter 300 dagar

I vissa fall

Till befäl och vissa specialister Hustru

(motsv.)

Annan familjemedlem

Bränslebidrag
Flyttningskostnader
Magasi neri ngskostnader

Kostnader för familjemedlem,
i den mån dessa inte ersätts
av allmän försäkringskassa.

I vissa fall kan sjukbidrag
utgå för tandvård.

Hustru

Annan familjemedlem

Avlöningskostnader för ersättare
m. m., då värnpliktig
driver näring eller rörelse

12-29:50 kr./dag

4 kr./dag
4 kr./dag

15 kr./dag

21 kr./dag
8 kr./dag

Faktiska kostnader (i princip)

Faktiska kostnader (i princip)
Faktiska kostnader (i princip)
Faktiska kostnader (i princip)

2 000 kr.

1 000 kr.

Högst 50 kr./dag

Civilförsvarspliktiga över värnpliktsåldern

Civilförsvars penning

Utbildningspremie

Alla civilförsvarspliktiga
Resor

Förplägnad

Utgår med belopp som motsvarar 12-78 kr./dag
0,2 % av den civilförsvarspliktiges
årsinkomst av förvärvsarbete Samma

som för yngre civilförsvarspliktiga -

I huvudsak samma som för
värnpliktiga

Förplägnadsersättning

Måltidsersättning

Färdkostersättning

8 kr./dag

Lunch och middag 18 kr.,
övriga måltider 9 kr.

25 kr. för mer än 10 timmars
resa

FöU 1975:18

Förmån		Belopp m. m.
Beklädnad
Inkvartering
Vissa sjukförmåner
Begravningshjälp	Samma som för värnpliktiga
Ersättningar vid olycksfall	Samma som för värnpliktiga

GOTAB 75 9209 Stockholm 1975