Försvarsutskottets betänkande nr 18 FöU 1975:18

Nr 18

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:37 med förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga m. fl. och ändringar i familjebidragsförordningen (1946:99) ni. m. jämte motioner

I propositionen 1975:37 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter föredragning av statsrådet Holmqvist - föreslagit riksdagen att

dels godkänna de riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga m, fl. som föredragande statsrådet har förordat,

dels antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99),

2. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),

3. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

4. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

I anslutning till propositionen behandlar utskottet dels motionerna 1975:332 (c), 335 (c), 336 (c), 741 (c), 1181 (vpk) såvitt avser yrkandena 2 och 3. 1183 (m), 1186 (m) såvitt avser yrkandena 2 och 3 samt 1804 (fp), väckta under den allmänna motionstiden, dels motionerna 1975:2056 (c), 2057 (c), 2058 (vpk), 2059 (m), 2060 (m,c,fp), 2061 (m) och 2062 (m), väckta med anledning av propositionen.

Propositionen

I propositionen föreslås delvis nya principer för ersättning åt värnpliktiga m, fl. Dagersättning ät värnpliktiga under grundutbildning föreslås utgå med ett fast belopp per dag. Detta kompletteras med ett rörligt belopp som ökar med tjänstgöringstidens längd. Nuvarande samband mellan lön och grad liksom tjänstgörings- och utbildningspremier slopas. Det familjesociala stödet anpassas till de normer som gäller inom det sociala området i samhället i övrigt. De nya ersättningsprinciperna för värnpliktiga föreslås bli tillämpade även för de vapenfria tjänstepliktiga och för dem som genomgår utbildning till värnpliktig officer, reservofficer och regementsofficer.

Värnpliktiga under repetilionsutbildning och civilförsvarspliktiga föreslås få ersättning som anknyter till sjukpenningförsäkringen. Denna ersättning föreslås få en nedre garantinivå. För dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt ansvar och merarbete föreslås en speciell be-fättningsersättning.

Administrationen av ersättningar åt värnpliktiga under repetilionsutbildning och civilförsvarspliktiga förs utom beträffande befattningsersättningen

1 Riksdagen 1975.10 samt. Nr 18

FÖU 1975:18 2

över till försäkringskassorna. Härigenom avlastas kommunerna vissa administrativa uppgifter.

I propositionen läggs vidare fram förslag till lagändringar som föranleds dels av förslagen i årets budgetproposition om förbättrade värnpliktsförmåner, dels av att den nya regeringsformen har börjat tillämpas den 1 januari 1975.

Motionerna

Beträffande premier m. m. behandlar utskottet

dels motionen 1975:1183 av herr Oskarson (m), i vilken hemställs att riksdagen beslutaratt i skrivelse till regeringen hemställa om snara åtgärder för all förbättra rekryteringen av reservofficerare och värnpliktigt befäl i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1975:2060 av herr Oskarson m, fi, (m,c,fp), i vilken hemställs att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning ål värnpliktiga m, m. beslutar att i skrivelse till regeringen hemställa atl ulbildningspremier vid utbildning till reservofficer uppräknas i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1975:2061 av herr Oskarson m. fl. (m) såvitt avser yrkande

1 att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga
m. fi. .som sin mening uttalaratt utbildningspremierna bör bibehållas i princip
i överensstämmelse med vad som nu gäller samt uppräknas i enlighet med
UFV:s förslag.

Beträffande ersättningar under repetitionsutbildning behandlar utskottet motionen 1975:2061 av herr Oskarson m. fl. (m) såvitt avser yrkande 2 att riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga m. fl. som sin mening uttalar att regeringen vid fastställande av ersättning till värnpliktiga under repetilionsutbildning beaktar vad i mo- ■ tionen anförts.

Beträffande familjesocialt stöd behandlar utskottet

dels motionen 1975:1181 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande

2 att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att de värnpliktiga
erhåller full ersättning för bostadskostnader, oavsett de samlever eller bor
enskilt,

dels motionen 1975:1804 av fru Fraenkel (fp), i vilken - med hänvisning till vad som anförts i motionen 1975:1755 - hemställs atl riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring av systemet för förmånerna till värnpliktiga att särbehandlingen av ensamstående upphör,

dels motionen 1975:2058 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkandena 2 och 3, nämligen att riksdagen beslutar föreslå regeringen

2. att samtliga värnpliktiga, oavsett civilstånd, erhåller ett bostadsbidrag motsvarande rimlig bostadskostnad,

FÖU 1975:18 3

3. att värnpliktig under grundutbildningen erhåller bidrag till hustru eller motsvarande, om denna är arbetslös,

dels motionen 1975:2061 av herr Oskarson m. fl. (m) såvitt avser yrkande 3 atl riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning ål värnpliktiga m. fi. som sin mening uttalar att finansiering av sociala kostnader för värnpliktiga under tjänstgöring hänförs till socialhuvudtileln.

Beträffande de värnpliktigas resor behandlar utskottet

dels motionen 1975:336 av herr Svanström m. fi. (c), i vilken hemställs all riksdagen beslutar att helt fria hemresor för värnpliktiga införs fr. o. m,. den 1 juli 1975,

dels motionen 1975:741 av herr Björk i Gävle m, fl, (c), i vilken hemställs att riksdagen uppdrar åt regeringen att komma med förslag till nya regler för de värnpliktigas resor under fritid,

dels motionen 1975:1181 av herr Måbrink m, fl. (vpk) såvitt avser yrkande 3 att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa att alla värnpliktiga ges rätt till obegränsat antal kostnadsfria resor från och till förläggningen,

dels motionen 1975:2058 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande

1 atl riksdagen beslutar föreslå regeringen att för alla värnpliktiga införa
"frikort", som berättigar till obegränsat antal resor på kommunala, statliga
och privata kollektiva kommunikationsmedel.

Beträffande frågan om fast anställning av regements-officersaspiranter behandlar utskottet motionen 1975:2059 av herr Oskarson m. fl. (m), i vilken hemställs att riksdagen beslutar föreslå regeringen att regementsofficersaspiranter skall erhålla fast anställning inom försvaret då de fullgjort lika lång tid som värnpliktigt kompanibefäl vid avslutad utbildning (kadettskola).

Beträffande e rsä 11 n i ng åt frivillig personal behandlar utskottet motionen 1975:1186 av fru af Ugglas (m) såvitt avser yrkandena

2 och 3, nämligen

2. att riksdagen hemställer alt regeringen överlämnar motionen till utredningen rörande systemet för förmåner till värnpliktiga m. fl. för beaktande,

3. atl riksdagen hemställer alt regeringen omarbetar bestämmelserna i Kbr 1963.05.17 beträffande A- och B-personalens förmåner jämfört med övriga personalkategoriers.

Beträffande värdesäkring av värnplikts för maner behandlar utskottet

dels motionen 1975:332 av herrar Björk i Gävle (c) och Norrby (c), i vilken hemställs att riksdagen beslutar uppdra åt regeringen att föreslå att uibild-ningspremierna för värnpliktiga officerare och befäl inom armén ir. o. m. budgetåret 1975/76 anpassas till de prisförändringar som ägt rum,

dels motionen 1975:335 av herrar Svanström (c) och Bengts.son i Göteborg

FÖU 1975:18 4

(c), i vilken hemställs att rik.sdagen beslutar atl de värnpliktigas uiryck-ningsbidrag anknyts till konsumentprisindex och således blir föremål för automatiska, årliga höjningar,

dels motionen 1975:2058 av herr Måbrink m. fl. (vpk) såvitt avser yrkande 4 att riksdagen beslutar föreslå regeringen att samtliga värnpliktsförmåner värdesäkras.

Beträffande vissa skattefrågor behandlar utskottet

dels motionen 1975:2056 av herr Andersson i Nybro m. fi. (c), i vilken hemställs att riksdagen med anledning av propositionen 1975:37 beslutar anhålla om atl regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att komma med förslag innebärande ett nytt förmånssystem för värnpliktiga grundat på principen om beskattad värnpliktslön,

dels motionen 1975:2057 av herr Kindbom m, fi, (c), i vilken hemställs atl riksdagen beslutar avslå propositionen 1975:37 i vad avser den del där del föreslås att ersättning till värnpliktiga under repetitionsutbildning och till civilförsvarspliktiga skall räknas bort från del kommunala skatteunderlaget.

Beträffande frågan om kostnadsansvar för verkskydd behandlar utskottet motionen 1975:2062 av herr Strindberg m. fl. (m), i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 1974 års tolalförsvarsut-redning får i uppdrag att med beaktande av vad i motionen anförts överväga frågan om del framtida kostnadsansvaret för verkskydden.

Utskottet

De värnpliktigas förmåner utformades i väsentliga delar vid tiden för andra väridskrigel. Förmånssystemet har efter hand genomgått vissa förändringar. Utvecklingen under senare år utom och inom försvaret har emellertid motiverat en översyn av principerna för förmåner till de värnpliktiga m. fl.

I november 1970 tillkallades en sakkunnig med uppdrag att utreda systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. Utredningen, som antog benämningen utredningen rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m.fi., kallas i det följande förmånsutredningen. Den överlämnade i november 1972 betänkandet Värnpliktsförmåner (SOU 1972:68-69). I oktober 1973 överlämnade utredningen betänkandet Civilförsvarsförmåner (SOU 1973:40) med förslag till nytt förmånssystem för de civilförsvarsplikliga. Utredningen fortsätter sitt arbete och räknar med att inom en nära framtid lägga fram förslag om frivilligpersonalens förmåner.

Förmånsutredningens betänkanden remissbehandlades i vanlig ordning. En arbetsgrupp inom försvarsdepartementet fick sedermera i uppdrag alt - på grundval av föreliggande utredningsmaterial, remissyttranden saml förslag från värnpliktskonferenser, värnpliktiga arbetsgrupper, politiska ungdomsförbund m. m. - arbeta fram förslag till nytt ersättningssystem för värnpliktiga m. fl. Arbetsgruppen redovisade i november 1974 resultatet av sina överväganden i en departementspromemoria (Ds Fö 1974:2) med prin-

FÖU 1975:18 5

cipiella förslag angående ersättningar åt värnpliktiga m. fl. Även denna promemoria har varit föremål för remissbehandling.

Förmånsutredningens och arbetsgruppens tankegångar redovisas i propositionen, som innehåller förslag om nytt förmånssystem för värnpliktiga och civilförsvarspliktiga. Med värnpliktiga jämställs därvid i allt väsentligt vapenfria tjänsleplikliga och elever i bistånds- och kalaslrofutbildning.

I propositionen redovisas också förslag till lagändringar som föranleds dels av förslagen i årets budgetproposition om förbättrade värnpliktsförmåner, dels av att den nya regeringsformen har börjat tillämpas den 1 januari 1975.

Förmåner åt värnpliktiga m. fl.

Till värnpliktig och fast anställd vid försvarsmakten som fullgör tjänstgöring enligt värnpliklslagen (1941:967) saml värnpliktig som genomgår utbildning till befattning för kompanibefäl eller motsvarande utbildning som inte fullgörs enligt nämnda lag utgår värnpliktsförmåner av olika slag. N u -varande förmånssystem omfattar följande kontanta ersättningar och andra förmåner.

Värnpliktig får penningbidrag, tjänstgöringspremie och utbildningspremie. Tjänstgöringspremien ulgår efter ett visst antal dagars tjänstgöring och utbildningspremien till värnpliktig som har uttagits för och med godkända vitsord genomgått befälsutbildning. Vid sjö- och flygtjänstgöring utgår särskild ersättning som också den varierar efter den värnpliktiges ijänslegrad och arten av tjänstgöring. Under utbildningen till regementsofficer kan värnpliktig efter viss lid i stället för penningbidrag fl ersättning med belopp som motsvarar viss del av månadslönen i löneklass T 3.

Vid utryckning från grundutbildning erhåller värnpliktig utryckningsbidrag.

Värnpliktig får också familjebidrag. Rätten härtill är behovsprövad. Familjebidrag Ulgår kontant och omfattar familjepenning, bostadsbidrag, näringsbidrag, sjukbidrag och begravningsbidrag.

Familjepenning beviljas med visst belopp för dag för hustru, frånskild hustru och - under vissa villkor - husföreståndarinna samt med ett lägre belopp för dag för annan familjemedlem.

Bor värnpliktig tillsammans med familjemedlem ulgår bostadsbidrag motsvarande kostnaderna för den värnpliktiges och familjemedlemmens bostad. För ensamstående värnpliktig beviljas bostadsbidrag endast i den mån särskilda skäl föreligger. Värnpliktig kan få särskilt bostadsbidrag för uppvärmningskostnader (bränslebidrag), flyttningskostnader och magasinerings-kostnader saml i vissa fall särskilt bidrag för mer än en bostad.

Värnpliktig som driver näring eller rörelse kan fl näringsbidrag med visst belopp för dag för att bestrida kostnader som uppkommer till följd av tjänstgöringen.

Under tjänstgöring får värnpliktig ett visst antal fria resor. Dessutom

1 ♦ Riksdagen 1975. 10 saml. Nr IS

FÖU 1975:18 6

har han rätt att köpa ett valfritt antal resor till ett enhetspris av 10 kr. per resa. Båda slagen av resor gäller valfri ort inom landet.

Värnpliktig erhåller fri förplägnad, fri inkvartering saml fri hälso- och sjukvård. Under vissa förutsättningar kan i stället för fri förplägnad utgå förplägnadsersällning, mållidsersältning, mässpenningar och färdkostersätt-ning. I vissa fall utgår inkvarieringsersätlning i stället för fri inkvartering. Om övernattning är nödvändig vid fri resa får värnpliktig ersättning för nattlogi. Värnpliktig som har tillstånd alt i tjänsten använda egna kläder får beklädnadsersätlning.

Samtliga redovisade ersättningar är skattefria utom de särskilda ersättningarna vid sjö- och fiygtjänstgöring saml näringsbidragen.

Vad förmånerna konkret innebär framgår närmare av bifogade sammanställning (bilaga 1). I sammanställningen redovisas värnpliktsförmånerna med de förbättringar som riksdagen nyligen har beslutat om (prop. 1975:1 bil. 6 s. 67, FöU 1975:3, rskr 1975:25). Ensamstående värnpliktiga får ökade möjligheter all erhålla bostadsbidrag och de som under tjänstgöringen har erhållit familjebidrag får behålla detta en månad efter utryckningen.

Föredragande statsrådet framhåller i propositionen inledningsvis atl de värnpliktigas villkor under en följd av år successivt har förbättrats. Han konstaterar emellertid atl värnpliktstjänstgöringen fortfarande innebär bl. a. ekonomiska uppoffringar för många värnpliktiga. Dessa uppoffringar blir mera kännbara om den värnpliktige har bildat familj eller har annan försörjningsbörda. Strävan måste vara alt förbättra de ekonomiska och sociala betingelserna under värnpliktstjänstgöringen. Vad det nu gäller är - framhåller statsrådet - alt skapa en principiell grund för ett nytt förmånssystem. Storieken av insatserna flr bedömas i varje års budgetarbete.

I det nya system som föreslås skall ersättningen till värnpliktig under grundutbildning utgå med dels en fast ersättning för dag, dels en kompletterande ersättning för den längre tid den värnpliktige las i anspråk i jämförelse med flertalet andra värnpliktiga. De nuvarande utbildnings- och tjänstgöringspremierna liksom kopplingen mellan lön och grad slopas. Härigenom erhålls ett ersättningssystem som grundas enbart på det antal tjänstgöringsdagar som den värnpliktige las i anspråk. Om utbildningspremierna som motivationsfaktor i utbildningen, främst för plutonsbefalsvärnpliktiga, anför statsrådet (s. 67) följande:

För egen del anserjag att man bör kunna räkna med att här aktuell grupp av värnpliktiga gör sitt bästa under utbildningstiden. Premier får också anses vara ett i princip främmande inslag i ett ersättningssystem för den obligatoriska utbildningstiden. Ulbildningspremier under den obligatoriska utbildningen strider vidare mol principerna för systemet med trappstegsvisa höjningar av dagpenningen som syftar till alt kompensera dem som har särskilt lång tjänstgöring.

Systemet med en fast och en röriig ersättning för värnpliktiga under grundutbildning skall tillämpas också för utbildning till värnpliktig officer och reservofficer. För dessa kategorier skall vidare nuvarande system med ut-

FÖU 1975:18 7

bildningspremier bibehållas. Om premiernas storlek uttalar statsrådet (s. 68) bl. a. följande:

Frågan om utbildningspremiernas storiek för de olika kategorierna har aktualiserats av vissa remissinstanser, bl. a. Reservofficerarnas centralorganisation. Del har därvid med hänvisning till vissa rekryteringssvårigheter framförts krav på höjning av nuvarande premiebelopp. Denna fråga behöver enligt min mening prövas ytterligare. Systemet med premier för ifrågavarande utbildningar är f n. inte likformigt för försvarsgrenarna. Det finns variationer både i fråga om förekomsten av premier och beloppens storiek. Jag avser därför att närmare låta pröva frågan om en likformig tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med ulbildningspremier.

Ersättningssystemet för värnpliktiga under grundutbildning skall tillämpas också för värnpliktiga regementsofficersaspiranter. När det gäller dessa aspiranler har man från fackligt håll yrkat att aspiranterna efter viss lids utbildning skall fl fast anställning. Föredragande statsrådet anser atl man på denna punkt bör avvakta resultatet av pågående arbete med en ny be-fälsordning.

Beträffande det familjesociala stödet förordar statsrådet bl. a. atl kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med skall likställas med hustru i bidragshänseende, att hustru (motsvarande) flr bidrag endast under förutsättning att hon vårdar barn i hemmet eller om synneriiga skäl föreligger och alt endast två familjepenningbelopp skall finnas, nämligen ett för hustru (motsvarande) och under vissa villkor husföreståndarinna saml ett annat för barn och vissa andra anhöriga. Socialhjälpsnormen för Stockholms kommun skall vara styrande för familjebidragens storiek. Sjukbidraget slopas.

I fråga om bostadsbidraget föreslås ingen ändring. Ökade medel skall dock successivt ställas till förfogande för bostadsbidrag ål ensamstående för alt en mer generös bedömning skall kunna göras i gränsfallen.

Nu gällande reseförmåner anser försvarsministern vara i stort sett tillfredsställande. Förbättringar av resemöjligheterna bör enligt statsrådet i första hand inriktas pä atl hjälpa dem som har långa och/eller tidsödande resor till hemorten.

Värnpliktiga under repetilionsutbildning föreslås få ersättning enligt modell efter sjukpenningförsäkringen. Därmed får de 90 % av sin civila lön. Detta innebär att man tillämpar ett i samhället i övrigt accepterat ersättningssystem och medför samtidigt väsentliga administrativa rationaliseringar. Systemet skall kompletteras dels med en befattningspenning för dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har särskilt merarbete och ansvar, dels med en nedre garanlinivå för dem som av olika anledningar inte omfattas av sjukförsäkringssystemet. För den begränsade grupp som inte tillgodoses genom det nya systemet föreslås ett kompletterande familjesocialt stöd, motsvarande skillnaden mellan familjebidragsbehovet och utgående ersättning.

Ersättning enligt sjukpenningförsäkringen är beskattningsbar inkomst. På samma sätt som sjukpenningutbetalningarna skall ersäUningen under re-

FöU 1975:18 8

petilionsutbildning i skattehänseende räknas bort från del kommunala skal-teunderiaget.

Propositionen innehåller inte några förslag om ändring av reglerna angående ersättning på grund av skada under militärtjänstgöring. Försvarsministern är inte heller beredd atl förorda en automatisk indexreglering av de olika ersättningarna utom vad avser den indexreglering som sker genom anknytningen till sjukpenningförsäkringen.

1 propositionen föreslås alt administrationen av samtliga ersättningar som anknyter till sjukpenningförsäkringen skall föras över till försäkringskassorna. På sikt kan det också bli aktuellt att till försäkringskassorna i större eller mindre omfattning flytta över administrationen av det familjesociala stödet i övrigt. De kommunala familjebidragsnämnderna kommer härigenom alt avlastas en del av sina uppgifter. Vidare kommer kommunernas kostnader för det direkta familjebidragsslödet atl minska genom del föreslagna ersättningssystemet.

Avsikten är alt genomföra reformerna successivt. Anknytningen till sjukpenningförsäkringen avses ske tidigast den 1 januari 1977.

Utskottet delar den allmänna syn på värnpliktstjänstgöringen och de värnpliktigas förmåner under tjänstgöringen som kommer till uttryck i propositionen. Den ligger också i linje med tidigare uttalanden av riksdagen (jfr FöU 1972:17 s. 56). Det är således angelägel all de olika värnplikts-förmånerna sammantagna ger den värnpliktige förutsättningar att fullgöra tjänstgöringen och återgå till civilt arbete utan annan uppoffring än den som värnplikten i sig själv innebär.

I takt med prisutvecklingen och den allmänna standardulvecklingen har värnpliktsförmånerna under senare år successivt förbättrats. Efter förslag i årets budgetproposition har riksdagen nyligen beslutat om ytterligare uppräkning av värnpliktsförmånerna. Utryckningsbidraget har med verkan fr. o. m. den 1 januari 1975 höjts från 400 till I 000 kr. Övriga förbättringar gäller fr. o. m. den 1 juli 1975.

Det kan anföras en rad skäl för alt - som nu har skett - se över förmånssystemet i dess helhet. De värnpliktigas ekonomiska och sociala situation har påtagligt förändrats. Samhällets syn på frågor som har betydelse för förmånssystemet har förskjutits. Utbildningsförhållandena har ändrats i olika avseenden. Allt som allt har utvecklingen i samhället aktualiserat behovet av nya riktlinjer för bestämmande av ersättningar till såväl värnpliktiga som civilförsvarsplikliga. Till detta skall läggas alt det nuvarande systemet med alla förändringar som genomförts har blivit alltmer svåröverskådligt, vilket i och för sig motiverat en översyn av bestämmelserna.

Det förmånssystem som skisseras i propositionen bygger på resultaten av förmånsutredningen och förslagen från en särskild arbetsgrupp inom försvarsdepartementet. Strävan har varit all förbättra de ekonomiska och sociala betingelserna under värnpliktstjänstgöringen. Vad det nu gäller är, som föredragande statsrådet framhåller, atl skapa en principiell grund för ett nytt

FÖU 1975:18 9

förmånssystem. Storieken av insatserna flr fastställas vid den åriiga bud-gelbehandlingen.

Utskottel har för sin del inte något atl erinra mot den principiella uppläggningen av förmånssystemet som bl. a. innebär atl dagersättningen differentieras med hänsyn till tjänstgöringens längd. Med en sådan uppläggning av ersättningssystemet bortfaller behovet av särskilda premier för värnpliktiga under grundutbildning. De som las ut till längre tjänstgöring får genom förslaget en automatisk förhöjning. Utskottet finner det riktigt all man på detta sätt värderar arbetsinsatserna lika högt, oavsett vilken uppgift vederbörande är uttagen till, och avstyrker därmed bifall till motionen 1975:2061 (m), yrkande 1 såvitt gäller premier under grundutbildning.

När del gäller frivillig utbildning till värnpliktig officer och reservofficer är det däremot motiverat alt ha kvar premierna som komplement till den ersättning officersaspiranl får under utbildningstiden. Med hänvisning bl. a. till rådande rekryteringssvårigheter, när det gäller dessa befälskate-gorier, har man i olika sammanhang krävt en höjning av premiebeloppen, som legat stilla sedan år 1967. Yrkanden härom har också förts fram i motionerna 1975:1183 (m), 1975:2060 (m) och 1975:2061 (m), yrkande I.

Som utskottet tidigare har anfört (FöU 1973:23 s. 5) kommer reserv- och värnpliktsbefälet även i framtiden alt ha avgörande betydelse för krigsorganisationens funktionsduglighet. Del är därför betydelsefullt att man kan tillgodose behovet av välutbildad personal inom dessa befälsgrupper.

Förmånsutredningen ansåg rimligt'att ifrågavarande utbildningspremier räknas upp med i genomsnitt omkring 25 % räknat på de belopp och efter de utbildningsförhållanden som gällde under utbildningsåret 1971/72.

Premiernas storlek är emellertid endast en av faktorerna som kan inverka på rekryteringen till värnpliktig officer och reservofficer. I årsredovisningen för del militära försvaret under budgetåret 1973/74 (s. 10-11) anmäler överbefälhavaren atl han ser myckel allvarligt på den ptillräckliga rekryteringen av reservofficerare inom armén. En viktig orsak anges vara del konkurrensförhållande med civil utbildning som har uppstått genom atl kurser vid universitet och högskolor ofta pågår under juni och påbörjas före den I september, dvs. under lid som f n. tas i anspråk för reservofficersutbildning.

Med skrivelse den 17 januari 1975 har överbefälhavaren med hänvisning till rekryteringslägel hemställt atl chefen för försvarsdepartementet låter se över gällande belopp för utbildningspremier till reservofficerare. Enligt överbefälhavaren bör höjda premier utgå redan till dem som under år 1975 går igenom reservofficerskurser. Under hösten 1974 och i februari 1975 har även Reservofficerarnas centralorganisation gjort framställningar om en höjning av premierna vid utbildning till reservofficer.

Utskottet anser sig i detta sammanhang inte böra förorda all ifrågavarande utbildningspremier skall höjas. Försvarsministern (s. 68) uttalar att frågan bör prövas ytteriigare och att man därvid bör överväga frågan omen likformig

FöU 1975:18 10

tillämpning mellan försvarsgrenarna av systemet med utbildningspremier. Utskottet godtar alt så sker men vill understryka behovet av snara åtgärder som syftar till ökat deltagande i utbildningen till reserv- och värnpliktsbefäl. Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975:1183, 1975:2060 och 1975:2061, yrkande 1 i denna del, har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1975:2059 (m) föreslås att värnpliktiga regementsofficersaspiranter skall erhålla fast anställning inom försvaret då de fullgjort lika lång tid som värnpliktigt kompanibefäl vid avslutad utbildning (kadettskola). Utskottet finner frågan om de värnpliktiga regementsofficersaspiranternas anställningsförhållanden vara angelägen och anser atl den bör lösas i samband med arbetet på en ny befälsordning. Motionen bör alltså avslås.

Utskottet skall i detta sammanhang något beröra frågan om värnpliktslön som tagits upp i motionen 1975:2056 (c). Motionärerna menar att man med en beskattad värnpliktslön bör kunna skapa ett enklare och enhetligare förmånssystem. En sådan lösning har redan övervägts av förmånsutredningen (SOU 1972:68 s. 95 och 107), som emellertid ansett sig böra överge tanken på en marknadsmässig lön. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionärernas förslag om en utredning i ämnet.

För värnpliktiga under repetilionsutbildning innebär propositionen att de skall få ersättning enligt samma modell som sjukpenningförsäkringen, kompletterad med bl. a. en befatlningspenning för dem som genom sin befattning i krigsorganisationen har ett särskilt merarbete och ansvar.' Det föreslagna systemet behandlas i motionen 1975:2061 (m). Motionärerna anser atl förslaget i princip kan accepteras men framhåller att del bör studeras ytterligare. Utskottet vill erinra om att förslaget i denna del - liksom det föreslagna förmånssystemet i dess helhet - endast har principiell karaktär. Eventuella oklarheter kommer med all säkerhet att redas ut under det fortsatta arbetet med detaljutformningen av de bestämmelser som behöver utfärdas. Motionen 1975:2061, yrkande 2, bör alltså avslås.

Utskottet övergår härefter till all behandla det familjesociala stödet.

Nyheterna i propositionen på delta område hänför sig till huslrubidragel. Kvinna som den värnpliktige varaktigt bor tillsammans med skall i bidragshänseende likställas med hustru. Vidare skall hustru (motsvarande) få bidrag endast under förutsättning alt hon vårdar barn i hemmet eller om eljest synneriiga skäl föreligger. Begreppet "synnerliga skäl" bör enligt utskottets mening tolkas restriktivt. Det kan t. ex. gälla ett sådant handikapp hos kvinnan som helt omöjliggör förvärvsarbete. Den som är arbetslös och gift med en värnpliktig bör inte fl ersättning från försvaret ulan från arbetsmarknadsmyndigheten. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen 1975:2058 (vpk) såvitt avser yrkande 3.

När del gäller bostadsbidragen föreslås i princip inga ändringar i propositionen. F. n. beviljas 90 % av ansökningarna från ensamstående och ökade medel har tillförts den här bidragsgivningen. I motionen 1975:2058 (vpk)

FÖU 1975:18 11

yrkas såvitt nu är i fråga (yrkande 2), alt samtliga värnpliktiga oavsett civilstånd skall erhålla ett bostadsbidrag motsvarande rimlig bostadskostnad. Motionerna 1975:1181 (vpk), yrkande 2, och 1975:1804 (fp) lar upp problemen för sammanboende och ensamstående. Utskottet kan för sin del, bl. a. med hänsyn till kostnaderna, inte förorda en linje som innebär atl man ulan prövning ger bostadsbidrag till alla värnpliktiga. Motionerna bör därför avslås, motionen 1975:1804 helt och de båda andra motionerna såvitt nu är i fråga.

Utskottet avstyrker vidare motionen 1975:2061 (m) såvitt gäller yrkande 3, atl riksdagen vid fastställande av riktlinjer för ersättning ät värnpliktiga m. fi. som sin mening uttalar atl finansiering av sociala kostnader för värnpliktiga under tjänstgöring skall hänföras till socialhuvudtileln. Frågan om en kostnadsfördelning mellan försvars- och socialdepartementen är inte ny. I en motion till 1974 års riksdag ifrågasattes lämpligheten av att bokföra rent sociala kostnader för de värnpliktigas familjer som försvarskoslnader. Utskottet avstyrkte en utredning om kostnadsfördelning med hänvisning bl. a. till att frågan var av principiell natur och att den blivande försvarsul-redningen skulle komma alt överväga densamma (FöU 1974:19 s. 22). Riksdagen följde utskottet (rskr 1974:190).

Bortsett från den indexreglering som följer av anknytningen till sjukpenningförsäkringen innehåller propositionen inte några förslag om värdesäkring av värnpliktsförmånerna. Frågan las emellertid upp i motionerna 1975:332 (c), 1975:335 (c) och 1975:2058 (vpk), yrkande 4. Man bör enligt utskottets mening inte ha ett syslem med automatisk indexreglering och samtidigt, som hittills, genomföra betydande successiva förbättringar av värnpliklsförmånerna. Det måste bli fråga om ett val mellan dessa båda metoder och utskottet anser liksom försvarsministern att den hittills till-lämpade metoden med punktvisa förbättringar är atl föredra och avstyrker därför de motionsyrkanden varom här är fråga.

Motionen 1975:1186 (m) tar i yrkandena 2 och 3 upp den frivilliga personalens förmåner, vilka inte berörs av den nu föreliggande propositionen. Det ankommer emellertid på förmånsutredningen att se över förmånerna även för denna grupp och enligt vad utskottet har inhämtat är utredningen i det närmaste färdig med arbetet på ett betänkande med förslag i ämnet. Utskottet föreslår därför alt motionen 1975:1186 avslås såvitt nu är i fråga.

När del gäller de värnpliktigas reseförmåner har de värnpliktiga i olika sammanhang fört fram krav på generellt gällande frikort för resor med allmänna kommunikationsmedel. Yrkanden om fria resor återkommer också i motionerna 1975:336 (c), 1975:741 (c), 1975:1181 (vpk), yrkande 3, och 1975:2058 (vpk), yrkande 1. Försvarsministern anser emellertid att förbättringar i första hand bör inriktas på all hjälpa dem som har långa och/eller tidsödande resor till hemorten.

De generella förbättringar i fråga om resor som har genomförts under senare år är högst betydande och utskottet delar försvarsministerns syn när

FÖU 1975:18 12

del gäller inriktningen av ytteriigare förbättringar. Del kan emellertid enligt utskottets mening finnas anledning att se närmare på de skäl som åberopas för en ytteriigare liberalisering av reseförmånerna generellt setl. Detta gäller särskilt de administrativa nackdelar som' kan finnas i det nuvarande systemet. Utskottet förordar därför atl en översyn sker av gällande regler på området och att man i samband därmed också gör en utvärdering av erfarenheterna hittills av förmånssystemet i denna del. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Ersättning, som enligt propositionen skall baseras på sjukpenningförsäkringen, skall - liksom annan ersättning från försäkringskassan - beskallas. I propositionen förutsätts alt ersättningen under repetilionsutbildning, på samma sätt som sjukpenningutbeialningarna, i skattehänseende skall räknas bort från det kommunala skatteunderiaget. 1 motionen 1975:2057 (c) yrkas alt så inte skall ske. Detta är, såvitt utskottet kan se, en fråga som det ankommer på den kommunalekonomiska utredningen atl överväga. Med anledning härav och med hänvisning till vad finans- och skatteutskotten nyligen anfört i liknande fall (FiU 1975:11 och SkU 1975:27) avstyrker utskottet bifall till motionen i fråga.

Förmåner åt civiljörsvarspliktiga

Enligt nuvarande förmånssystem utgår olika ersättningar till civilförsvarspliktiga, beroende på om det är yngre civilförsvarsplikliga (i eller under värnpliktsåldern 187 år) eller äldre civilförsvarsplikliga (över värn-pliklsåldern).

Yngre civilförsvarsplikliga har i princip samma förmåner som försvarsmaktens värnpliktiga under repetilionsutbildning. Penningbidrag utgår efter en skala som omfattar åtta personalgrupper. Efter fullgjord tjänstgöring under 300 dagar, inberäknal tjänstgöring enligt värnpliktslagen och lagen om vapenfri tjänst, ulgår tjänstgöringspremie med visst belopp för dag. I vissa fall kan också tillägg till tjänstgöringspremie utgå med visst belopp för dag. Befäl och vissa specialister får vidare utbildningspremie med visst belopp för dag. Dessutom kan yngre civilförsvarpliktiga i likhet med värnpliktiga få behovsprövat familjebidrag.

Civilförsvarspliktig över värnpliktsåldern får civilförsvarspenning. Denna ulgår med belopp som motsvarar 0,2 % av den civilförsvarspliktiges årsinkomst av förvärvsarbete. Utöver civilförsvarspenning kan utbildningspremie utgå enligt samma grunder som för yngre civilförsvarspliktig.

Civilförsvarsplikliga både i och över värnpliklsåldern får under tjänstgöring fri kost, fritt logi, fria resor, kontanta ersättningar för naturaförmåner, vissa sjukförmåner och begravningshjälp samt i förekommande fall ersättningar vid olycksfall efter i stort sett samma bestämmelser som för värnpliktiga inom försvarsmakten.

Avlöningsförmåner (penningbidrag, civilförsvarspenning, familjebidrag

FöU 1975:18 13

och premier) utgår under utbildning men inte för övning. Undantag utgör övning i omedelbar anslutning till utbildning. Kontanta ersättningar utgår vidare i regel bara för dygn under vilket minst sju timmar tas i anspråk för färd, tjänstgöring m. m.

De civilförsvarspliktigas förmåner framgår närmare av bifogade sammanställning (bilaga 2).

Förmånerna finansieras endast delvis över statsbudgeten. Beträffande kommunalt anställd personal åligger det kommunen att svara för avlöning och annan ersättning under civilförsvarsljänslgöring. Kostnader för förmåner åt verkskyddspersonal åligger det vederbörande arbetsgivare atl svara för.

Föredragande statsrådet förordar i propositionen alt civilförsvarsplikliga under utbildning och övning skall få ersättning enligt samma grunder som värnpliktiga under repetilionsutbildning med bl. a. befatlningspenning, garantinivå och familjebidrag. Det nu gällande kostnadsansvaret för kommuner och företag vad beträffar viss kommunal personal och personal i verkskyddet bör enligt statsrådet beslå även i fortsättningen.

Utskottet anser del riktigt alt de civilförsvarsplikliga uppmärksammas särskilt vid en omläggning av förmånssystemet. Det stora fiertalet av dem är familjeförsörjare. Som försvarsministern framhåller i propositionen är del angelägel att dessa får en ersättning som i stort motsvarar vad de erhåller i sill civila arbete. Utskottet har för sin del inte något atl erinra mol alt huvuddelen av de civilförsvarsplikliga får en ersättning enligt de grunder som föreslås gälla för värnpliktiga under repetilionsutbildning.

Vissa civilförsvarspliktiga tjänstgör inom verkskydden. Kostnadsansvaret för denna verksamhet berörs i motionen 1975:2062 (m). Eftersom verkskydden inte uteslutande är avsedda för det egna företagel, ifrågasätter motionärerna om inte kostnadsansvaret bör fiyttas över frän företagen till del allmänna. 1974 års totalförsvarsutredning bör enligt motionärerna få i uppdrag alt överväga frågan om det framtida kostnadsansvaret för verkskydden.

Som motionärerna framhåller har frågan om verkskyddens finansiering prövats av 1972 års riksdag, som hade att ta ställning till ett liknande motionsyrkande. Motionen avslogs med hänvisning bl. a. till atl verkskyddel i stor utsträckning även måste vara ell företagarintresse (FöU 1972:17 s. 43, rskr 1972:231). Utskottel anser att den motion som nu föreligger bör avslås av samma skäl. Kostnaderna för utbildning och övningar vid landels ca 900 verkskydd uppskattas till ca 1,5 milj. kr. per år.

Författningsförslagen

Efter förslag i propositionen 1975:1 (bil. 6 s. 67) har riksdagen beslutat om vissa förbättringar av värnpliklsförmånerna. Genomförandet av förbätt-ringarna kräver - såvitt gäller familjebidragsförmånerna - ändring av 6 och 13 §§ familjebidragsförordningen. Förslaget till lag om ändring i familjebidragsförordningen innehåller de ändringar som behövs i delta hänseende.

FÖU 1975:18 14

För atl anpassa författningens namn till den terminologi som används i den nya regeringsformen föreslås vidare alt rubriken "Familjebidragsförordning" ändras till "Familjebidragslag".

De grundläggande föreskrifterna om förmåner under värnpliktstjänstgöring och liknande obligatorisk tjänstgöring måste meddelas i lag. I förslagen till lag om ändring i värnpliklslagen, lagen om vapenfri tjänst och civilförsvarslagen har tagits in föreskrifter som dels fastslår rätten till ersättning under tjänstgöring, dels anger de olika slagen av ersättning.

I de olika lagarna föreslås vissa genomgående ändringar som har samband med den nya regeringsformen i den mån sådana ändringar inte har föreslagits i andra sammanhang (se beträffande civilförsvarslagen prop. 1975:21, FöU 1975:17).

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot regeringens förslag till författningsändringar.

Hemställan

Utskottet har i det föregående behandlat i propositionen 1975:37 framlagda förslag jämte motioner i ämnet, avseende dels riktlinjer för ersättning åt värnpliktiga m. fl., dels författningsändringar bl. a. med anledning av beslutade ändringar i förmånssystemet för värnpliktiga m. fl. Med hänvisning till vad utskottet därvid har anfört hemställer utskottet

beträffande värnpliktsförmåner m. m. l.att riksdagen avslår motionen 1975:2061, yrkande 1 såvitt gäller att behålla ulbildningspremier vid befälsutbildning i samband med grundutbildning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975:1183, 1975:2060 och 1975:2061, yrkande 1 i denna del, har anfört om åtgärder för alt stimulera till ökat deltagande i utbildningen till reserv- och värnpliktsbefäl,

3. alt riksdagen avslår motionen 1975:2059 om fast anställning av regementsofficersaspiranter,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:2056 om ny utredning angående förmånssystemet,

5. atl riksdagen avslår motionen 1975:2061, yrkande 2, om förmånerna under repetilionsutbildning,

6. all riksdagen avslår motionerna 1975:1181, yrkande 2, 1975:1804 och 1975:2058, yrkandena 2 och 3, om bostadsbidrag m. m.,

7. atl riksdagen avslår motionen 1975:2061, yrkande 3, om finansieringen av de sociala kostnaderna för värnpliktiga,

8. alt riksdagen avslår motionerna 1975:332, 1975:335 och 1975:2058, yrkande 4, om värdesäkring av värnpliktsförmåner.

FÖU 1975:18 15

9. att riksdagen avslår motionen 1975:1186, yrkandena 2 och 3, om förmåner ål frivillig personal,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av regeringens förslag samt motionerna 1975:336, 1975:741, 1975:1181, yrkande 3, och 1975:2058, yrkande 1, har anfört om fria resor m. m.,

II.att riksdagen avslår motionen 1975:2057 om del kommunala skatteunderiaget,

12. atl riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i propo
sitionen,

beträffande civilförsvarsförmåner

13. att riksdagen avslår motionen 1975:2062 om kostnadsansvaret för verkskydden,

14. att riksdagen godkänner de riktlinjer som förordas i propositionen,

beträffande författtungsförslagen

15. atl riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i familjebidragsförordningen (1946:99),

16. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i värnpliklslagen (1941:967),

17. alt riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

18. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

Slockholm den 13 maj 1975

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Näiyarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustavsson i Ängelholm (s), Kari Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström (s), herrar Pettersson i Örebro (c), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s). Björk i Gävle (c). Konradsson (s), fru Ekelund (c) och herr Danell (m).

FÖU 1975:18 16

Reservation

av herrar Petersson i Gäddvik (m) och Danell (m) som anser

dels atl den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Utskottet har för sin del inte något all erinra mot den principiella uppläggningen av förmånssystemet som bl. a. innebär atl dagersättningen differentieras med hänsyn till tjänstgöringens längd. Man värderar på delta sätt arbetsinsatserna lika högt, oavsett vilken uppgift vederbörande är uttagen till. Därmed bortfaller emellertid inte behovet av särskilda premier för dem som genomgår grupp- och plutonsbefälsutbildning. Del värnpliktiga befälet har en betydligt längre arbetsdag - förberedelser för övningar och lektioner liksom eflerarbete efter övningar - än vad övriga värnpliktiga har. Delta ansvar och merarbete bör enligt utskottets mening kompenseras på något sätt och utbildningspremierna kan vara en lämplig form härför. Utskottet delar med andra ord inte den uppfattning som kommer till uttryck i propositionen och som innebär alt premier skulle vara ett i princip främmande inslag i ett ersättningssystem för den obligatoriska utbildningstiden. Yrkande 1 i motionen 1975:2061 (m) om premier under grundutbildning bör alltså bifallas.

När det gäller frivillig utbildning till värnpliktig officer och reservofficer har man från regeringens sida inte tvekat alt ha kvar premierna som komplement till den ersättning officersaspiranl fär under utbildningstiden. Med hänvisning bl. a. till rådande rekryleringssvårigheler, när det gäller dessa befälskategorier, har man i olika sammanhang fört fram krav på en höjning av premiebeloppen, som legat stilla sedan år 1967. Yrkanden härom återkommer också i motionerna 1975:1183 (m), 1975:2060 (m) och 1975:2061 (m), yrkande 1.

dels att utskottets hemställan i moment 1 bort ha följande lydelse:

1. all riksdagen med bifall till motionen 1975:2061, yrkande 1, och med avslag på regeringens förslag i denna del uttalar att ulbildningspremier skall utgå även för befälsutbildning i samband med grundutbildning.

Särskih yttrande

av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c), Pettersson i Örebro (c), Gernandt (c). Björk i Gävle (c) och fru Ekelund (c).

1 propositionen 1975:37 föreslås delvis nya principer för ersättning åt värn-pliktigam. fi.Förslagen innebär ett förmånssystem som liksom del nuvarande är en kombination av kontanta ersättningar och naturaförmåner saml av generella och selektiva förmåner.

FöU 1975:18 17

I motionen 1975:2056 (c) uttalas alt förmånssystemets uppdelning i en stor mängd ersättningar och bidrag medför svårigheter all göra en totalbedömning av de ekonomiska villkor som de värnpliktiga har under sin tjänstgöringstid. Enligt motionärerna borde tiden vara inne atl skapa ett enklare och enhetligare förmånssystem. Ett system byggt på principen om värnpliklslön bedömer de har många fördelar, såsom ökad social och ekonomisk trygghet för den värnpliktige och hans familj samt förenklade administrativa rutiner. Motionärerna skisserar huvuddragen av ett framlida förmånssystem med värnpliklslön och hemställer att riksdagen uttalar sig för en utredning rörande ett nytt förmånssystem som är grundat på principen om beskattad värnpliklslön.

Enligt vår mening kan del med fog hävdas atl både nuvarande förmånssystem och det system som regeringen föreslår ger en splittrad bild av den värnpliktiges ekonomiska och sociala villkor under tjänstgöring. Vi anser att man på sikt bör eftersträva ell enklare och mera enhetligt system och vill erinra om direktiven för förmånsutredningen i detta avseende: "Ett grundläggande krav på förmånssystemet är alt del skall vara enkelt och praktiskt men samtidigt uppfattas som rättvist av den som fullgör tjänstgöringen och även i övrigt ha positiv effekt på denna."

Vid kommande överväganden av delta slag samt i övrigt när det gäller värnpliktsförmåner blir det aktuellt alt ta upp frågan i vilken mån värnpliktsförmånerna bör finansieras över försvarshuvudtiteln Gfr FöU 1974:19 s. 22).'

Med hänsyn till att regeringens förslag bygger på ett nyligen genomfört utredningsarbete, under vilket förmånsutredningen även har diskuterat frågan om ersättning enligt principen marknadsmässig lön men övergett denna tanke, är vi beredda all slå bakom utskottets belänkande.

FÖU 1975:18

Bilaga 1

Nuvarande förmåner åt värnpliktiga m. fl. med de förbättringar som har beslutats av riksdagen under våren 1975 och som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975

Förmån		Belopp m. m.
Dagersättning m. m.
Penningbidrag	Under grundutbildning och repetitionsutbildning i omedelbar anslutning till grundutbildning	9-19 kr/dag
	Under annan tjänstgöring en-	12-29:50 kr./dag
	ligt värnpliktslagen
Särskilt penningbidrag	Under utbildning till rege-	Del av månadslönen	i löne-
	mentsofficer (efter viss tid	klass T 3
	och efter eget val)
Särskild ersättning vid sjö-	Sjötillägg	3-9 kr. för menig
och flygtjänstgöring	Dykningstillägg	90 öre-8:10 kr.
	Flygelevtillägg	11 kr./dygn
	Flygtillägg	21-27 kr/dygn
	Flygrisktillägg	20 kr/dygn
	Hopptillägg	600 kr./månad
Premier och ulryckningsbidrag
Utbildningspremie	Menig kategori E vid flottan (efter 230 dagar)	12:50 kr./dag
	Gruppbefäl	325 kr.
	Plutonsbefäl (efter 230 dagar)	15:50 kr./dag
	Kompanibefäl resp. regements-	4 000 kr
	officer
	Reservofficer	4 400-5 100 kr.
Tjänstgöringspremie	Värnpliktig under grundutbildning (efter 230 dagar)	4 kr./dag
	Vid särskild övning och mobi-	38:50 kr./dag
«	liseringsövning
Tillägg till do	Vissa värnpliktiga som inte lår utbildningspremie (efter 305 dagar)	4 kr./dag
Utryckningsbidrag		1 000 kr.
Familjesocialt stöd
Familjepenning	Hustru (motsv.)	21 kr/dag
	Annan familjemedlem	8 kr/dag
Bostadsbidrag		Faktiska kostnader (i	princip)
Särskilt bostadsbidrag	Bränslebidrag	Faktiska kostnader (i	princip)
	Flyttningskostnader	Faktiska kostnader (i	princip)
	Magasineringskostnader	Faktiska kostnader (i	princip)

En resa för varie hel tjänstgöringsperiod om 30 dagar

En resa för varie hel tjänstgöringsperiod om 60 dagar

Enhetspris 10 kr, per resa

8 kr./dag

Lunch och middag 18 kr, övriga måltider 9 kr. 6:50 kr./dag

25 kr. för mer än 10 timmars resa

1:75 kr/dag för hel beklädnadsutrustning

Faktisk kostnad (i princip)

Sjukbidrag

Begravningsbidrag Näringsbidrag

Resor

Fria ledighetsresor (till valfri plats inom landet med allmänna kommunikationer)

Vpl lO-resor (till valfri plats inom landet med allmänna kommunikationer)

Naturaförmåner Förplägnad

Beklädnad

Inkvartering Hälso- och sjukvård

Ersättning vid olycksfall

Läkarvård

Tandläkarvård

Sjukhusvård

Resor

Läkemedel

Särskilda hjälpmedel

Sjukpenning

Invalidlivränta Begravningshjälp

Kostnader för familjemedlem.
i den mån dessa inte ersätts
av allmän försäkringskassa.
1 vissa fall kan sjukbidrag
utgå för tandvård.
Hustru	2 000 kr.
Annan familjemedlem	1 000 kr.
Avlöningskostnader för ersät-	Högst 50 kr./dag

lare m. m., dä värnpliktig driver näring eller rörelse

Under grundutbildning (motsv.)

Under annan utbildning

Valfritt antal resor for värnpliktiga under grundutbildning och repetitionsutbildning

Förplägnadsersättning Måltidsersättning

Mässpenningar Färdkostersättning

Beklädnadsersättning

Inkvarteringsersättning

Fri sjukvård högst 90 dagar efter utryckning

Vid förlust av arbetsförmågan eller nedsättning av denna med minst hälften

2 000 kr.

Vid invaliditet som nedsätter arbetsförmågan med minst 10 %

Bilaga 2

Nuvarande förmåner åt civilförsvarspliktiga med de förbättringar som har beslutats av riksdagen under våren 1975 och som gäller fr. o. m. den 1 juli 1975

Förmän		Belopp m. m.
Yngre civilförsvarsplikliga
Penningbidrag	Utgår efter en skala som omfattar åtta personalgrupper	12-29:50 kr/dag
Tjänstgöringspremie	Utgår efter 300 dagar	4 kr./dag
Tillägg till tjänstgörings-	I vissa fall	4 kr./dag
premie
Utbildningspremie	Till befäl och vissa specialister	15 kr./dag
Familjepenning	Hustru (motsv.)	21 kr/dag
	Annan familjemedlem	8 kr./dag
Bostadsbidrag		Faktiska kostnader (i	princip)
Särskilt bostadsbidrag	Bränslebidrag	Faktiska kostnader (i	princip)
	Flyttningskostnader	Faktiska kostnader (i	princip)
	Magasineringskostnader	Faktiska kostnader (i	princip)
Sjukbidrag	Kostnader för familjemedlem, i den mån dessa inte ersätts av allmän försäkringskassa. 1 vissa fall kan sjukbidrag utgå för tandvård.
Begravningsbidrag	Hustru	2 000 kr
	Annan familjemedlem	1 000 kr.
Näringsbidrag	Avlöningskostnader för ersät-	Högst 50 kr./dag

tare m. m., då värnpliktig driver näring eller rörelse

Civiljörsvarspliktiga över värnpliklsåldern