Försvarsutskottets betänkande nr 17 FöU 1975:17

Nr 17

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen 1975:21 med förslag till nytt system för skyddsrumsbyggandet och dess finansiering jämte motioner

I propositionen 1975:21 (försvarsdepartementet) har regeringen -efter föredragning av statsrådet Holmquist - föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer i fråga om skyddsrumsbyggandet som föredragande statsrådet har förordat i propositionen,

2. anta inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975:1935 (fp), 1997 (fp) och 1998 (m).

Försvarsutskottet har i detta ärende inhämtat yttrande av civilutskottet. Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen ett nytt system för skyddsrumsbyggandet och finansieringen av detta. Det nya systemet har i huvudsak utarbetats efter förslag av 1969 års skyddsrumsutredning och innebär väsentliga ändringar i nuvarande principer. I det nya systemet flr anordnandet av skyddsrum en fast anknytning till kommunernas planering av bebyggelsen, och kommunerna får därigenom ett ansvar för att skyddsrummen anordnas på ett ändamålsenligt sätt. Huvuddragen i förslaget är följande.

Skyddsrum skall som hittills anordnas i orter som bedöms kunna bli särskilt utsatta vid stridshandlingar. I andra områden skall enklare åtgärder kunna vidtas när det behövs. Skyddsrummen skall mer än tidigare anpassas till och planeras förde verkliga behoven. För detta ändamål införs en särskild skyddsrumsplanering i de kommuner där skyddsrum skall anordnas. Planeringen skall avse inte bara behovet av skyddsrum i anslutning till den fortlöpande byggnadsproduktionen utan också åtgärder för att avhjälpa brist på skyddsrumsplatser i redan bebyggda områden.

Regeringen utser de tätorter som skall omfattas av planeringen. För varje skyddsrumsort upprättar kommunen en skyddsrumsplan. Skyddsrumsorten delas enligt planen in i skyddsrumsområden. För varje område anges det antal skyddsrumsplatser som behövs, de skyddsrum som redan finns och behovet av nya skyddsrum. Skyddsrum skall anordnas i samband med att nya anläggningar och byggnader uppförs. Däremot skall skyddsrum inte som nu behöva byggas i varje enskild anläggning eller byggnad. Skyddsrum

1 Riksdagen 1975. 10 saml. Nr 17

FÖU 1975:17 2

skall i stället anordnas i sådana anläggningar och byggnader där det är särskilt lämpligt med hänsyn till skyddstaktiska och ekonomiska synpunkter. I första hand skall skyddsrum anordnas i utrymmen som ändå skall finnas i byggnaden. I varje fall skall skyddsrummet ha en meningsfull användning också i fredstid. Av skyddsrumsplanen skall framgå vilka planerade byggnadsprojekt som är lämpliga för att inrymma skyddsrum. Kommunen beslutar med ledning av planen varskyddsrum skall inrättas. Skyddsrumsplaneringen medför besparingar, framförallt genom behovsanpassningen och kravet att skyddsrummen får en meningsfull fredsanvändning.

Fastighetsägare som åläggs att anordna skyddsrum skall (ä ersättning av statsmedel. Ersättningen beräknas bl. a. med ledning av normalkostnaden för att anordna en skyddsrumsplats. Normalkostnaden blir i princip lika stor för hela landet och bestäms i särskild lag.

Skyddsrummen skall i princip alltjämt betalas av dem som uppför nya anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Kostnaderna för det behov av skyddsrum som avser bostäder skall dock ersättas av statsmedel. I övrigt tas en särskild skyddsrumsavgift ut av anläggningens eller byggnadens ägare i samband med att byggnadslov ges för byggnadsföretaget.

I det nya systemet ingår också skyldighet för kommunen att i vissa fall ställa i ordning skyddsrum i anläggningar och byggnader som redan finns. Åtgärderna har betydelse framför allt för skyddet av befolkningen i de större tätorternas innerområden, där skyddsrum i stor utsträckning saknas för närvarande. Regler om ersättning av statsmedel för sådana åtgärder ingår också i det nya systemet.

Del föreslagna systemet medför en genomgripande omarbetning av civilförsvarslagens regler om skyddsrum. I enlighet med tidigare principer tas bara de grundläggande bestämmelserna om skyddsrum och deras anordnande in i lagen. Den närmare regleringen bör som förut ske bl. a. genom verkställighetsföreskrifter till lagen.

Införandet av det nya systemet beräknas ta relativt lång tid i anspråk. Omfattande tillämpningsbestämmelser måste utarbetas och skyddsrumsplaner måste finnas innan de nya reglerna kan börja tillämpas i sin helhet. I propositionen räknar man därför med att skyddsrum fortfarande anordnas enligt nuvarande system under en övergångstid av omkring tre år. Reformen skall vara helt genomförd senast den 1 juli 1979.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

FÖU 1975:17

Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrives i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)'

dels att 46 och 85 §§ skall upphöra att gälla,

delsan i 1-3, 5, 6, 8, 9 och 11 §§, 12 § l,2och4mom., 13, 14, 17,20, 34, 35, 37 och 39 §§, 40 § 3 mom., 47, 75 och 84 §§ ordet "Konungen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "regeringen" i motsvarande form,

dels att i 1 och 9 §§, 12 § 3 mom., 13, 38, 51, 73 och 84 §§ ordet "krigsmakten" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "försvarsmakten" i motsvarande form,

dels att 4, 10, 22-30, 32 och 33 §§, 40 § 1 och 2 mom,, 41 § 1 och 2 mom., 42, 43, 53-57, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

l-'ör civilförsvarets verksamhet och befolkningens skydd under krig skola skyddsrum anordnas enligt bestämmelserna i detta kapitel.

Skyddsrum benämnes med hänsyn till den avsedda användningen allmänt skyddsrum eller enskilt skyddsrum.

I avseende å beskaffenheten skall skyddsrum inrättas som bergfast skyddsrum eller som normalskyddsrum.

I tätorter och på platser som under krig kunna antagas bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse skola skyddsrum anordnas för befolkningens skydd. Sådana orter och platser benämnas i denna lag skyddsrumsorter. Regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer vilka orter och platser som skola utgöra skyddsrumsorter.

Om regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer det, skola i skyddsrumsort även vidtagas förberedelser för att under civilförsvarsberedskap kunna iordningställa skyddsrum i utrymmen, som äro lämpliga härför. Sådant utrymme benämnes i denna lag provisoriskt skydd.

1 m o m. Enskilda skyddsrum skola inom område eller å plats, som bestämmes av Konungen eller efter Konungens bemyndigande av civilförsvarsstyrelsen, anordnas vid följande anläggningar och byggnader till skydd för dem, som uppehålla sig där, nämligen vid

1. hamnar, flygplatser, järnvägsstationer och därmed jämförliga anläggningar, som äro av vikt för den allmänna samfärdseln;

2. industriella anläggningar, vid vilka i regel minst tjugofem personer samtidigt äro sysselsatta eller som tillsammans med annan eller andra närbelägna anläggningar utgöra en grupp, inom vilken i regel minst tjugofem personer äro sysselsatta;

3. anläggningar, som inrymma undervisnings- eller vårdanstalter eller hotell eller pensionat och äro avsedda att hysa minst tjugofem personer;

4. byggnader, som äro uppförda i mera än två våningar och som till väsentlig del äro avsedda för bostads-, kontors- och affärsändamål, dock ej en- eller tvåfamiljshus; samt

2 Senaste lydelse 1967:897.

Skyddsrumsplan skall till gränserna angiva den del av kommunen som skyddsrumsorten omfattar. Gränserna bestämmas enligt de grunder som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

FÖU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. andra anläggningar eller byggnader, inom vilka människor bo eller eljest vanligen vistas, om länsstyrelsen finner skyddsrum erforderligt med hänsyn till anläggningens eller byggnadens beskaffenhet och läge.

Bestämmelserna i första stycket 3 gälla icke i fråga om byggnad som till väsentlig del är avsedd för barnstuga som avses i 35 § barnavårdslagen den 29 april 1960 (nr 97).

2 mom. För två eller flera närbelägna anläggningar eller byggnader skall gemensamt skyddsrum vara anordnat, om anläggningarna eller byggnaderna ej lämpligen kunna var för sig förses med skyddsrum.

Jämväl i andra fall må gemensamt skyddsrum anordnas, om det vid prövning i den ordning Konungen bestämmer finnes kunna ske utan eftergivande av skäliga anspråk på skydd mot skada av fientlig verksamhet.

25 §

Enskilt skyddsrum skall vara Skyddsrumsort indelas i

anordnat på sådant ställe inom skyddsrumsområden. Behovet av eller i närheten av anläggning eller skyddsrum prövas för varje områ-byggnad, för vilken det är avsett, de för sig. att det snabbt kan uppnäs av dem, som vistas i anläggningen eller byggnaden.

26 §

1 mom. Bergfast skyddsrum Behovet av skyddsrum beräknas

skall så anordnas att det giver med hänsyn till befintlig och pla-skydd mot verkningarna av alla nerad bebyggelse samt med ut-

Nuvarande lydelse slag av vapen, som kunna antagas komma till användning vid luftanfall med massinsats, samt mot andra verkningar av kärnvapen än verkningarna i och närmast omkring detonationscentrum.

Normalskyddsrum skall erhålla sådant utförande, att det giver skydd mot

aj andra verkningar av alla slag av vapen, som kunna antagas komma till användning vid luftanfall med massinsats, än omedelbar träffverkan;

b) tryckverkan av kärnvapen i den mån denna till sin styrka ej överstiger tryckverkan, mot vilken normalskyddsrum skall giva skydd enligt aj; samt

c) radioaktiv strålning, som härrör från kärnvapen.

Vid anordnande av normalskyddsrum inom eller i omedelbar närhet av byggnad skall särskilt iakttagas att skyddsrummet får sådan hållfasthet, att det motstår den belastning, som kan uppkomma, om byggnaden störtar samman.

2 m o m. De byggnadstekniska anordningarna i skyddsrum skola vara av stadigvarande natur. Skyddsrum skall vara försett med reservutgång samt, om det är anordnat i byggnad, utföras på det sätt, som med hänsyn till byggnadens beskaffenhet och läge är mest ändamålsenligt.

Tekniska bestämmelser för de olika slagen av skyddsrum fastställas av Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, av civil-förs varss t yre Isen.

Föreslagen lydelse gångspunkt i det största antal personer som under dag eller natt i allmänhet vistas inom skyddsrumsområdet under fredstid.

Enskilt skyddsrum, avsett för bostadshus, skall kunna hysa minst så många personer som beräknas under fredstid i allmänhet vara bosatta inom byggnaden.

Det antal personer som enskilt skyddsrum, avsett för annan anläggning eller byggnad, skall kunna hysa bestämmes enligt grund-der, som Konungen eller, efter Konungens bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen fastställer Härvid må ej krävas alt skyddsrummet skall kunna hysa flera personer än som under fredstid i allmänhet vistas i anläggningen eller byggnaden.

Skyddsrum bör i första hand anordnas i utrymme, som under fredstid är. avsett för annat än skyddsrumsändamäl. Om detta ej kan ske, bör skyddsrum anordnas på sådant sätt att det kan användas även under fredstid.

Därest anordnande jämlikt bestämmelserna i 23-26 samt 29 §§ av skyddsrum, som skall vara normalskyddsrum och som icke enligt Konungens förordnande skall fylla särskilda krav på skyddsförmåga eller utrymme, prövas medföra oskälig kostnad, äger länsstyrelsen medgiva undantag från bestämmelserna om nonnalskyddsrum. Dylikt undantag må ock eljest medgivas i den mån det kan ske utan eftergivande av skäliga anspråk på skydd mot skada av fientlig verksamhet.

Konungen eller, efter ' Konungens bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen äger medgiva undantag från bestämmelserna i 26 § om beskaffenhet av bergfast skyddsrum.

Skyddsrum skall utföras och utrustas så att det giver skydd mot verkningar av stridsmedel, som kunna antagas komma till användning i krig. Närmare föreskrifter härom meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Har på grund av föreskrift i denna lag skyddsrum anordnats i källare till byggnad eller byggnader, som utgöra eller tillhöra sluten kvartersbebyggelse eller annan sammanhängande bebyggelse av minst fyrtio meters längd, och finnes i bebyggelsen byggnad med mer än två våningar, må civilförsvarschefen, då ledningen av civilförsvaret ankommer på honom, och eljest länsstyrelsen förordna, att öppning skall upptagas i källar-rnur mellan olika delar av bebyg-

Avser någon att uppföra ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, skall han anmäla detta till kommunen. Det åligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Avvikelse frän besked som avses i första stycket får göras endast om

Nuvarande lydelse

gelsen (källarmursge-

n o m b r o t t), därest föreskrivna reservutgångar prövas icke säkerställa de förbindelser utåt, som äro möjliga i händelse av byggnadsras.

Föreslagen lydelse

1. den som har gjort anmälan medgiver det,

2. byggnadslov eller godkännande enligt 33 § andra stycket icke har sökts inom två är från beskedets dag eller

3. i fråga om anläggning eller
byggnad som tillhör staten uppfö
randet icke har påbörjats inom tid
som sägs i'2.

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

/ de fall, då skyldighet föreligger att söka byggnadslov, ankommer det på byggnadsnämnden att vid prövning av ansökan om sådant lov tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med bestämmelserna i detta kapitel och med stöd därav meddelade föreskrifter.

Vill någon, då skyldighet ej föreligger att söka byggnadslov, utföra nybyggnad, beträffande vilken gäller skyldighet att anordna skyddsrum, åligger det honom att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande av byggnadsföretaget i omförmälda hänseenden, dock ej i fråga om byggnad som tillhör kronan.

Vad i denna paragraf sägs om nybyggnad skall ock gälla om sådan förändring av befintlig byggnad som enligt vad Konungen därom stadgat är att hänföra till nybyggnad.

Föreligger skyldighet att söka byggnadslov för anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, ankommer det på byggnadsnämnden att vid prövning av ansökan om sådant lov tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med besked enligt 32 § samt med bestämmelserna i 29 och 30 §§ och med stöd av dessa meddelade föreskrifter.

Vill någon, då skyldighet ej föreligger att söka byggnadslov, utföra sådant byggnadsföretag som avses i 32 §, åligger det honom att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännande av byggnadsföretaget i omförmälda hänseenden, dock ej i fråga om byggnad som tillhör staten.

Föreligger ej besked enligt 32 §, må byggnadslov eller godkännande erdigt andra stycket ej meddelas.

a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande or- b) i enhghet med gällande orga-ganisationsplan inrätta och utrusta nisationsplan inrätta och utrusta

allmänna skyddsrum samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra skyddsrum och vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) utföra källarmursgenom-brott för allmänna och enskilda skyddsrum;

ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörining med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) inrätta och utrusta skyddsrum som på grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller på mark, som är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser avseende provisoriska skydd och, enligt vad regeringen eller

FÖU 1975:17 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

myndighet som regeringen utser därom förordnar, under civilförsvarsberedskap iordningställa sådana skydd till skyddsrum;

d) värda och underhålla de un- d) vårda och underhålla de un-

der b) omförmälda anordningarna; der b) och c) omförmälda anordningarna;

f) tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets administration
samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare
av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för
civilförsvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;

g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgö
ring i civilförsvaret enKgt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställ
ning;

h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt

i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för gatu- eller vägbelysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning.

2 m o m.' Därest åtgärd, som 2 mom. Därest åtgärd, som

avses i 1 mom. bj-dj, enligt orga- avses i 1 mom. b) och d), enligt
nisationsplanen hänför sig till flera organisationsplanen hänför sig till
i Samma civilförsvarsområde helt flera i samma civilförsvarsområde
eller delvis ingående okommuncr, helt eller delvis ingående kommu-
skall den kommun länsstyrelsen ner, skall den kommun länsstyrel-
bestämmer vidtaga åtgärden och sen bestämmer vidtaga åtgärden
förskjuta kostnaderna därför. och förskjuta kostnaderna därför.

1 den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet ärligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skattekronor och skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän kommunalskatt. Påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördelningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter framställning förordna, hur fördelningen skall ske. Sådan framställning skall göras sist inom tre månader efter det kommun anmodats erlägga sin kostnadsandel eller, om framställningen göres av kommun, som förskjutit kostnaderna, efter utgången av det kalenderår, under vilket desamma förskjutits. Till den kommun, som förskjutit kostnader-

5 Senaste lydelse 1969:63.

1 m o m. 1 varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilförsvarsnämnd.

Kommun äger tillsätta särskild civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap må Konungen förordna, att särskild civilförsvarsnämnd skall tillsättas.

.Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall / stad drätselkammaren och i annan kommun kommunalnämnden vara civilförsvarsnämnd; kommun dock obetaget att uppdraga ät annat kommunalt organ att vara civilförsvarsnämnd.

2 mom. Ledamöter och suppleanter i särskild civilförsvarsnämnd väljas av kommunens fullmäktige till det antal fullmäktige bestämma. Antalet ledamöter må dock inte vara under fem. Valet skall vara proportionellt, därest det begäres av minst så många

1 m o m. I varje kommun sko
la de kommunen med avseende å
civilförsvaret åvilande uppgifterna
handhavas av en c i v i I f ö r -
s v a r s n ä m n d, ow e/ annat föl
jer av andra stycket.

Kommun äger uppdraga åt annat kommunalt organ än civilförsvarsnämnden att upprätta skyddsrumsplan. Har enligt 23 § överlämnats åt kommunen att antaga skyddsrumsplan, fattas beslutet härom av kommunfullmäktige.

Kommun äger tillsätta särskild civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap må regeringen förordna, att särskild civilförsvarsnämnd skall tillsättas.

Där särskild civilförsvarsnämnd ej finnes, skall kommunstyrelsen vara civilförsvarsnämnd; kommun dock obetaget att uppdraga åt annat kommunalt organ att vara civilförsvarsnämnd.

2 mom. Ledamöter och sup
pleanter i särskild civilförsvars
nämnd väljas av kommunfullmäk
tige till det antal fullmäktige be
stämma. Antalet ledamöter må
dock icke vara under fem. Valet
skall vara proportionellt, därest
det begäres av minst så många

Nuvarande lydelse

väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat. Sker ej val av suppleanter proportionellt skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

I fråga om civilförsvarsnämnd i annan kommun än Stockholm skall därjämte vad i 32-42 §§ kommunallagen är stadgat rörande kommunens styrelse även.som i 45 § andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning, dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager annat än förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Beträffande civilförsvarsnämnd i Stockholm skola, utöver vad i detta moments första stycke sägs, bestämmelserna i 51 § kommunallagen för Stockholm äga tillämpning, varjämte skall gälla vad stadsfullmäktige med iakttagande av stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll som föres vid civilförsvarsnämndens sammanträde behöver dock ej upptaga annat än förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Föreslagen lydelse

I fråga om särskild civilförsvarsnämnd i annan kommun än Stockholm skall därjämte vad i 31 § andra stycket, 32-36 §§, 37 § första stycket och 38-42 §§ kommunallagen (1953:753) är stadgat rörande kommunstyrelsen ävensom i 45 § andra och tredje styckena samma lag i fråga om där avsedd nämnd äga motsvarande tillämpning, dock att det ej är erforderligt att protokoll upptager annat än förteckning ä närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Beträffande särskild civilförsvarsnämnd i Stockholm skola, utöver vad i detta moments första stycke sägs, bestämmelserna i 5 1 § kommunallagen (1957:50) för Stockholm, med undantag av hänvisningen till 39 § andra stycket nämnda lag, äga tillämpning, varjämte skall gälla vad kommunfullmäktige med iakttagande av stadgandena i sagda lag föreskriva. Protokoll som föres vid civilförsvarsnämndens sammanträde behöver dock ej upptaga annat än förteckning å närvarande ledamöter och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen (1971.290) äga 4 och 5 §§ nämnda lag tillämpning i samtliga ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.

För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) eller 54 §, äger kommunen erhålla statsbidrag med två tredjedelar av kostnadens belopp, i den mån kostnaden kan anses skälig. Från anskaffningskostnaden för skyddsrum, som inrättas av kommun, skall vid bidragets bestämmande dragas värdet av fredsanvändningen. Till anskaffningskostnaden skall härvid hänföras jämväl den merkostnad, som betingas av att skyddsrummet utföres för fredsan vändning.

Innan medel finnas tillgängliga för beräknat statsbidrag må skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.

Statsbidrag fastställes för varje kalenderår av länsstyrelsen, om ej Konungen annorlunda förordnar. Ansökan om statsbidrag för visst kalenderår skall göras före utgången av nästa kalenderår. När skäl äro därtill, mä dock ansökan prövas, oaktat den göres senare. Finner länsstyrelsen ansökningen såsom för sent inkommen ej böra upptagas till prövning, skall avvis-ningsbesluttJt underställas Ko-, nungen.

Län.sstyrelsen äger att till kommunen utgiva förskott ä statsbidrag i enlighet med de närmare föreskrifter Konungen meddelar.

För kostnad, som kommun fått vidkännas pä grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller 54 § första stycket, äger kommunen erhålla statsbidrag med två tredjedelar av kostnadens belopp, i den mån kostnaden kan anses skälig. För kostnad, som kommun fått vidkännas på grund av åtgärd enligt 40 § 1 mom. c), äger kommunen erhålla ersättning av statsmedel, i den mån kostnaden kan anses skälig.

Innan medel finnas tillgängliga för beräknat statsbidrag må skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) ej göras gällande mot kommunen.

Statsbidrag fastställes för varje kalenderår av länsstyrelsen, om ej regeringen annorlunda förordnar. Ansökan om statsbidrag för visst kalenderår skall göras före utgången av nästa kalenderår. När skäl äro därtill, må dock ansökan prövas, oaktat den göres senare. Finner länsstyrelsen ansökningen såsom för sent inkommen ej böra upptagas till prövning, skall avvis-ningsbeslutet underställas regeringen.

Länsstyrelsen äger att till kommunen utgiva förskott å statsbidrag i enlighet med de närmare föreskrifter regeringen meddelar.

53 §

1 mom. Uppföres ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort på mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, torg, park eller annan allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att inrätta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anläggningen eller byggnaden på grund av beslut enligt 27 §. Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.

/ skyddsrummets utrustning Den som äger anläggning eller

skall ingå brand- och sjukvårdsma- byggnad, i vilken skyddsrum an-

1 mom. Enskilt skyddsrum, som enligt 24 § skall finnas för anläggning eller byggnad, skall inrättas, utrustas och underhållas av dennas ägare.

teriel enligt anvisningar, som utfärdas av civilförsvarsstyrelsen.

2 mom. Upphör inom visst område eller å viss plats skyldighet

ordnats enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning.

Den som anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt att av statsmedel utfå ersättning härför. Denna ersättning beräknas med hänsyn till antalet platser i skyddsrummet och normalkostnaden för att anordna, värda och underhålla en skyddsrumsplats. Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsrummet har ägt rum.

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

2 m o m. Skall ort eller plats ej längre utgöra skyddsrumsort.

Skall ett i organisationsplanen upptaget allmänt skyddsrum inrättas som bergfast skyddsrum på mark, som äges eller nyttjas av annan än kommun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen inrätta och utrusta skyddsrummet, därest det kan ske utan olägenhet (ör skyddsrumsfrågans ordnande. Anordnaren äger för sådant fall att enligt de allmänna föreskrifter Konungen meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvänd-ningsvärde. Fördelningen av kostnaden i fall som här avses bestämmes av länsstyrelsen.

Skall en ledningscentral eller annan skyddad uppehållsplats för det allmänna civilförsvaret enligt gällande organisationsplan anordnas i anläggning eller byggnad eller på mark, som äges eller nyttjas av annan än kommun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen inrätta och utrusta uppehållsplatsen, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Anordnaren äger för sådant fall att enligt de allmänna föreskrifter regeringen meddelar av kommunen utfå den del av anläggningskostnaden, som överstiger skäligt fredsanvändningsvär-de. Fördelningen av kostnaden i fall som här avses bestämmes av länsstyrelsen.

Skall åtgärd enligt 40 § 1 mom. c) vidtagas i sådan anläggning eller byggnad eller på sådan mark som äges eller nyttjas av annan än kommun, må länsstyrelsen medgiva honom att i stället för kommunen vidtaga åtgärden, därest det kan ske utan olägenhet för frågans ordnande. Den som vidtager åtgärden äger erhålla ersättning av statsmedel för skäliga kostnader.

Nuvarande lydelse skyddsrum efter vad i 24 § 2 mom. första stycket sägs, ankommer det på länsstyrelsen att förordna om sådant skyddsrum och dess belägenhet, så ock att bestämma grunderna för kostnadens fördelning.

Finnes ägare icke skäligen kunna inrätta erforderligt skyddsrum i egen fastighet eller byggnad och kan behovet av skyddsrum icke lämpligen tillgodoses genom anordnande av gemensamt skyddsrum, äger länsstyrelsen medgiva ägaren rätt att inrätta skyddsrum i annan tillhörig fastighet eller byggnad.

Föreslagen lydelse

anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att till staten utgiva skyddsrumsavgift enligt vad nedan sägs. Avgift utgår dock ej för byggnad som i sin helhet är avsedd för bostadsändamål.

Skyddsrumsavgiften utgår efter en viss procentsats av det enligt tredje stycket beräknade grundvärdet och bestämmes av länsstyrelsen.

Grundvärdet beräknas med hän-sytt till det största antal personer, som under dag eller natt i allmänhet vistas i anläggningen eller byggnaden under fredstid, och normalkostnaden för att anordna, vårda och underhålla en skyddsrumsplats. Är anläggningen eller byggnaden delvis avsedd för bostadsändamål, beräknas grundvärdet dock endast för den del av anläggningen eller byggnaden som är avsedd för annat än bostadsändamål.

Vad i denna paragraf sägs om

uppförande av ny anläggning eller

byggnad skall även gälla

1. till- eller påbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad,

2. ombyggnad av befintlig anläggning eller byggnad,

3. inredande helt eller delvis av befintlig anläggning eller byggnad till väsentligen annat ändamål än det vartill anläggningen eller byggnaden förut varit använd.

Om åtgärd som avses i fjärde stycket ej medför att anläggningen eller byggnaden kan beräknas kvarstå under avsevärt längre tid än eljest skulle ha skett, skall skyddsrumsavgift utgå endast till den del som svarar mot det ökade skyddsbehov som uppkommer genom åtgärden.

För skada eller intrång, som genom inrättande av gemensamt skyddsrum eller av skyddsrum i annan tillhörig fastighet eller byggnad åsamkas ägaren till den fastighet eller byggnad, i vilken skyddsrummet inrättas, må ägaren, om skadan eller intrånget icke är att anse såsom allenast ringa, erhålla skälig ersättning. Motsvarande rätt till ersättning tillkommer jämväl nyttjanderättshavare.

Hos länsstyrelsen skall i förväg ställas pant eller borgen för ersättningens gäldande; dock skall vad sålunda stadgas icke gälla kronan eller kommun.

Den normalkostnad och den procentsats som avses i 53 och 55 §§ fastställas i särskild lag.

57 §

Ägare av anläggning eller byggnad är pliktig

c) att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller byggnaden maskeras, under civilförsvarsberedskap tåla eller vidtaga sådan härför erforderiig åtgärd, som'anbefalles a\ regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer;

a) att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden;

b) att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av anläggningen eller byggnaden;

c) att, om det finnes vara av särskild betydelse att anläggningen eller byggnaden maskeras, under civilförsvarsberedskap tåla eller vidtaga sådan härför erforderlig åtgärd, som anbefalles av länsstyrelsen eller, efter länsstyrelsens bemyndigande, av civilförsvarschefen; samt

Nuvarande lydelse

d) att, enligt vad Konungen därom förordnar, förbereda och under civilförsvarsberedskap förse anläggningen eller byggnaden med anordningar, som kunna bereda dem som vistas där skäligt skydd mot radioaktiv strålning.

Är anläggningen eller byggnaden helt eller delvis upplåten till annan, skall i fråga om skyldighet som angives under b) och d) ägaren vara ansvarig för anskaffning och tillpassning av materielen ävensom för anskaffning och uppsättning av anordningar för dess anbringande, medan innehavaren skall svara för materielens anbringande och övriga åtgärder för dess användning. Vad under c) stadgas skall gälla jämväl innehavare.

Föreslagen lydelse

d) att, enligt vad regeringen el
ler myndighet som regeringen ut
ser därom förordnar, förbereda
och under civilförsvarsberedskap
förse anläggningen eller byggna
den med skyddat utrymme, i vil
ket de som vistas i anläggningen
eller byggnaden kunna beredas
skäligt skydd mot radioaktiv strål
ning, kemiska stridsmedel samt
splitter och byggnadsras; samt

e) att, om skyddsrum finnes i
anläggningen eller byggimden, un
der civilförsvarsberedskap upplåta
detta åt befolkningen enligt vad
som föreskrives av regeringen eller
myndighet som regeringen be
stämmer.

Den som med stöd av 28 eller 29 § ålagts att anordna enskilt skyddsrum av särskild beskaffenhet eller storlek så ock den som med stöd av 57 § första stycket c) eller 61 § ålagts att vidtaga eller tåla åtgärd, som avses i nämnda lagrum, är berättigad till skälig ersättning av statsmedel för kostnad eller skada, som åsamkats honom. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas till den

Den som med stöd av 57 § första stycket c) eller e) eller 61 § ålagts att vidtaga eller tåla åtgärd, som avses i nämnda lagrum, är berättigad till skälig ersättning av statsmedel för kostnad eller skada, som åsamkats honom. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas till den nytta, åtgärden kan medföra för honom. Är kostnaden eller skadan ringa, utgår icke ersättning.

FÖU 1975:17 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nytta, åtgärden kan medföra för honom. Är kostnaden eller skadan ringa, utgår icke ersättning.

Anspråk på ersättning prövas i Anspråk på ersättning prövas i

den ordning som är stadgad be- den ordning som är stadgad be
träffande rekvisition för krigsmak- träffande rekvisition för försvars
tens behov. maktens behov.

65 §

För utrönande av vilka åtgärder som vidtagits eller böra vidtagas inom eller vid anläggning eller byggnad för bevakning, som ankommer på civilförsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksamhet, så ock i vad män anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för civilförsvaret äger civilförsvarsmyndighet besiktiga anläggningen eller byggnaden.

För utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas eller förberedas inom anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga anläggningen eller byggnaden.

68 §'

Civilförsvarschef och chef för undsättningskår inom civilförsvaret ävensom länsstyrelse äga under civilförsvarsberedskap taga i anspråk markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar, materiel och annan egendom, som innehaves av annan än staten, därest det finnes erforderligt för att statlig civilförsvarsuppgift skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej kan träffas tillräckligt skyndsamt. Civiltorsvarschef och länsstyrelse äga härvid enda.st taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras verksamhetsområde; dock må efter länsstyrelsens medgivande civilförsvarschef taga motorfordon, släpfordon och motorredskap i anspråk, även om de finnas inom annat till länet hörande civilförsvarsområde.

lanspråktagande enligt första stycket av byggnad eller del därav för inkvartering av vårdbehövande i särskild förläggning ävensom lanspråktagande av utrustning, som erfordras för sådan förläggning, må bestå intill två veckor frän det att driften av förläggningen upphört att vara en civilförsvarsuppgift.

I den män det prövas nödigt för 1 den mån det prövas nödigt för

fullgörande av kommuns skyldig- tullgörande av kommuns skyldigheter enligt 40 § 1 mom. b) och c) heter enligt 40 § I mom. b) och c)

<> Senaste lydel.sc 1964:65.

Nuvarande lydelse att egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning och källarmursgenoinbrott gälla jämväl under tid, då civilförsvarsberedskap icke råder; förfoganderätten mä härvid dock endast utövas av länsstyrelsen.

Föreslagen lydelse att egendom tages i anspråk för kommuns räkning, skall vad i första stycket sägs äga motsvarande tillämpning såvitt gäller egendom, som finnes inom kommunen. Vad sålunda stadgats skall i fråga om utförande av byggnadsanordning gälla jämväl under tid, dä civilförsvarsberedskap icke råder; förfoganderätten mä härvid dock endast utövas av länsstyrelsen.

Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, äger länsstyrelsen förelägga honom lämpligt vite. Länsstyrelsen mä ock i sådant fall lämna erforderlig handräckning eller ombesörja föreskriven åtgärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den mån han icke pä grund av stadgande i denna lag är berättigad till ersättning för kostnaden.

Är någon jämlikt 15 § eller bestämmelse i 4, 6 eller 7 kap. eller föreskrift, som meddelats med stöd av dylik bestämmelse, eller jämlikt 80 § andra stycket skyldig att fullgöra något och underlåter han det, äger länsstyrelsen förelägga honom läinpligt vite. Länsstyrelsen må ock i sådant fall lämna erforderlig handräckning eller ombesörja föreskriven åtgärd samt uttaga kostnaden härför av den försumlige, i den män han icke på grund av stadgande i denna lag är berättigad till ersättning för kostnaden.

Den som underlåter att i förväg inhämta länsstyrelsens godkännan-

Den som underlåter att i förväg
inhämta länsstyrelsens godkännan
de i fall, då så skall ske enligt de i fall, då sä skall ske enligt
33 , straffes med dagsböter. 33 §, dömes till böter.

Det åligger den vilken gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra vad som redan utförts. Samma skyldighet åvilar den som åsidosatt föreskrift, vilken meddelats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33 §.

Den som utnyttjar byggnadslov utan ait ha erlagt skyddsrumsavgift enligt 55 § dömes till böter.

FöU 1975:17 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

81 §'

Till dagsböter eller fängelse i ■ Till böter eller fängelse i högst

högst ett år eller, om brottet ett år eller, om brottet begåtts
begåtts under högsta civilförsvars- under högsta civilförsvars
beredskap och är att anse som beredskap och är att anse som
grovt, till fängelse i högst två är grovt, till fängelse i högst två år
dömes dömes

1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvaret och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter vederbörlig kallelse inställa sig till tjänstgöring i civilförsvaret eller eljest olovligen undanhåller sig därifrån;

2. den som under tjänstgöring i civilförsvaret vägrar att åtlyda vad vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som eljest under tjänstgöring i civilförsvaret uppsåtligen eller av oaktsamhet, som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt reglementen, instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter;

3. den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom han enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna upplysning;

4. den som i strid mot föreskriften i 19 § eller särskilt meddelat bortflyttningsförbud lämnar sin vistelseort ävensom den som överträder särskilt meddelat inflyttningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan egendom, som han mottagit av civilförsvarsniyndigliet för förvaring;

6. den som utan skälig anled- 6. den som utan skälig anledning vägrar att låta civilförsvars- ning vägrar att låta civilförsvarsmyndighet besiktiga anläggning el- myndighet eller kommun besikti-ler byggnad efter vad i 65 § sägs; ga anläggning eller byggnad efter

vad i 65 § sägs;

7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap. beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter 9. den som eljest ä.sidosätter föreskrift eller föreläggande, som föreskrift, som meddelats med

1 Senas/e lydelse 1964:213.

Nuvarande lydelse meddelats med stöd av denna lag eller av Konungen meddelade tillämpningsbestämmelser till lagen och ej avser åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 §.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad till kronan eller, om egendomen ej kan tillrät-taskaffas, förplikta honom att utgiva ersättning till kronan för egendomens värde.

Föreslagen lydelse stöd av bemyndigande i denna lag, eller föreläggande eller liknande heslut, som meddelats enligt lagen eller enligt föreskrift som nyss sades, dock ej om därmed avses åliggande, för vars fullgörande vite kan föreläggas enligt 78 §.

Har någon övertygats om gärning, som enligt denna paragraf är belagd med straff, må rätten, i den mån det finnes skäligt, förklara egendom, som undanhållits genom gärningen, förverkad. / stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.

Över beslut av civilförsvarschef, chef för undsättningskår eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49, 54 eller 55 §, om uttagande av egendom enligt 76 § eller om föreläggande av vite vid underlåtenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning eller underhåll av enskilt skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.

Över beslut av civilförsvarschef, chef för undsättningskår eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen. / samma ordning föres talan mot kommunal myndighets beslut enligt 2 7 och 32 §§.

Mot länsstyrelses beslut om kostnadsfördelning enligt 49 eller 54 §, om ersättning enligt 53 § och skyddsrumsavgift enligt 55 §, om uttagande av egendom enligt 76 § eller om föreläggande av vite vid underlätenhet att fullgöra skyldighet enligt 15 § föres talan hos kammarrätten genom besvär. I samma ordning föres talan mot beslut, som länsstyrelse enligt denna lag eller med stöd därav utfärdade bestämmelser i särskilt fall meddelat om föreläggande, föreskrift, tillstånd eller godkännande i vad angår inrättande, utrustning, vård eller underhåll av

FÖU 1975:17 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyddsrum, dock ej beslut enligt 31 §.

I övrigt föres talan mot länssty- 1 övrigt föres talan mot länssty-

relses beslut enligt denna lag hos relses beslut enligt denna lag hos Konungen genom besvär. 1 samma regeringen genom besvär. I samma ordning föres talan mot civilför- ordning föres talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen. svarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 eller 58 §.

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. Bestämmelserna 14, 10, 22-30, 32 och 33 §§, 40 § 1 och 2 mom. samt 42, 43, 53-57, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 §§ tillämpas alltjämt i den äldre lydelsen för tid till och med utgången av juni 1979.

3. Utan hinder av att de äldre bestämmelserna fortfarande gäller får regeringen för viss tätort eller annan plats bestämma att skyddsrumsplan skall upprättas och antagas enligt grunderna för 24-26, 28 och 29 §§ i den nya lydelsen.

4. Har före den 1 juli 1979 byggnadslov eller godkännande enligt 33 § i den äldre lydelsen sökts för byggnadsföretag, som påbörjas efter denna dag, skall äldre bestämmelser tillämpas på byggnadsföretaget, om ej besked påkallas enligt 5.

5. Den som avser att efter den 30 juni 1979 påbörja byggnadsföretag som avses i 32 § i den nya lydelsen får från och med den dag regeringen dessförinnan bestämmer påkalla besked enligt nänmda lagrum huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

6. Skyddsrum som anordnats enligt äldre bestämmelser skall vårdas och underhällas enligt de nya bestämmelserna i 40 och 53 §§ eller med stöd av förordnande enligt 53 § 2 mom. i den nya lydelsen.

7. Skyddsrum vilket har anordnats som enskilt skyddsrum enligt äldre bestämmelser skall under civilförsvarsberedskap utan ersättning upplåtas åt befolkningen enligt vad som föreskrives av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.

FÖU 1975:17 26

Motionerna

I motionen 1975:1935 av herr Jonsson i Mora m. fi. (fp) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om statlig finansiering av allt skyddsrumsbyggande.

I motionen 1975:1997 av herrar Petersson i Röstånga (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) hemställs

1. att riksdagen nu avslår propositionen 1975:21 och i skrivelse till regeringen begär att frågan om inriktningen av skyddsrumsbyggandet tas upp antingen i samband med 1977 års försvarsbeslut eller under 1976, sedan totalförsvarsutredningen lagt sina förslag angående perspektivplaner för totalförsvaret för perioden 1977-1991,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att förslag om utökning av kommunernas ansvar för skyddsrumsplaneringen inte föreläggs riksdagen utan att kostnaderna för detta redovisats samt att kommunerna fullt ut ersätts för nya kostnader,

3. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att kommunernas kostnader för skolskyddsrummen inte ökar,

4. att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller att frågan om sambandet mellan förvarning och skyddsrummens dimensionering och placering

- ett problem som särskilt uppmärksammades vid 1972 års försvarsbeslut

- skall vara belyst innan regeringen förelägger riksdagen nytt förslag om den framtida inriktningen av skyddsrumsbyggandet,

5. alt riksdagen i skrivelse till regeringen begär att förslag om framtida statlig finansiering av bostadsskyddsrum skall utformas så att inte vissa hyresgäster via hyran får subventionera andras skyddsrum,

6. att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller att underiag inte nu finns för att ålägga kommunerna planering förs. k. "provisoriska skydd", varför den frågan bör aktualiseras först sedan civilförsvarets perspektivplan föreligger och risker och kostnader för dylika skydd belysts.

I motionen 1975:1998 av herr Strindberg m. fi. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1975:21,

2. att riksdagen hos regeringen hemställeratt förslag avseende det framtida skyddsrumsbyggandet och dess finansiering föreläggs riksdagen i samband med 1977 års försvarsbeslut.

FÖU 1975:17 27

Utskottet

1 propositionen redogörs för gällande regler beträffande skyddsrumsbyggandet och för resultaten av 1969 års skyddsrumsutredning.

Regeringens förslag till ändring i civilförsvarslagen innehåller de grundläggande reglerna för skyddsrumsbyggandets utförande och planering medan frågor som avser omfattningen av skyddsrumsbyggandet och liknande ambitionsfrågor behandlas i andra sammanhang. I första hand avses den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken samt försvarets planerings- och ekonomisystem ge bakgrunden till beslut i sådana frågor. Föredragande statsrådet framhåller som väsentligt att de regler som utformas i civilförsvarslagen får en långsiktig inriktning och görs allmängiltiga så långt det är möjligt. Tillämpningen av reglerna bör kunna anpassas till de för varje tidsperiod gällande riktlinjerna för civilförsvarets utveckling.

1972 års försvarsbeslut innebär i vissa avseenden ändrade utgångspunkter för civilförsvarets planering. Befolkningsskyddet bör enligt försvarsbeslutet i fortsättningen inte inriktas på skydd mot verkningar av vapen som används i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen av åtgärder bör i stället vara att befolkningen kan komma att beröras när militära mål bekämpas i samband med en invasion och vid markstrider. Befolkningscentra som sådana bör inte ses som primära mål för angriparen. I första hand skall verkningarna av konventionella stridsmedel beaktas. Åtgärderna skall dessutom utformas så alt möjligheterna tas till vara att till måttliga kostnadsökningar åstadkomma skydd mot ABC-stridsmedel, dvs. kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel.

Den inriktning av befolkningsskyddet som 1972 års försvarsbeslut innebär inverkar på civilförsvarets fortsatta planering i olika avseenden. I fråga om organisationen för undsättning, andra skadeavhjälpande åtgärder och utrymning pågår redan en anpassning till de ändrade förutsättningarna. Försvarsministern anser det vara angeläget att också skyddsrumsbyggandet anpassas till grundsynen i försvarsbeslutet.

F. n. råder brist på skyddsrum. Bristen på skyddsrum är stor i vissa tätorter. Detta gäller särskilt de större tätorternas innerområden, som praktiskt taget helt har varit undantagna från skyddsrumsbyggande sedan år 1957. Försvarsministern avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att häva det undantag som finns för innerområdena. På lång sikt blir det härigenom möjligt att förbättra skyddet för befolkningen där. Det kommer emellertid att råda brist på skyddsrum under en avsevärd tid framåt om inte andra åtgärder också vidtas för att hjälpa upp situationen. Skyddsrum saknas också på grund av att de nuvarande reglerna undantar låghusbebyggelsen.

I propositionen redovisas synpunkter och förslag i fråga om skyddsrumsbyggandets planering och genomförande samt finansiering. Vidare redogörs för hur det nya systemet är avsett att införas. Beträffande förslagen hänvisas till propositionen (s. 110-132) och till den sammanfattning av propositionen

FÖU 1975:17 28

som har återgetts inledningsvis i betänkandet. När det gäller författningsförslaget finns specialmotivering i propositionen (s. 133-148).

Riktlinjer för skyddsrumsbyggandets planering och genomförande

I de tre motioner som har väckts med anledning av propositionen hävdas att bifall till regeringens förslag innebär att man föregriper nästa försvarsbeslut. Motionärerna uttalar bl. a. att man f. n. saknar viktiga delar av det nödvändiga beslutsunderiaget, främst resultaten av det studie- och planeringsarbete som pågår inför försvarsbeslutet.

Huvudpunkterna i de föreslagna riktlinjerna för skyddsrumsbyggandets planering och genomförande är följande:

1. Som hittills skall skyddsrum anordnas endast i orter som bedöms kunna
bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse -
skyddsrumsorter. 1 sådana orter skall också kunna beslutas om för
beredelser för att under civilförsvarsberedskap ställa i ordning lämpliga ut
rymmen till skyddsrum. Utrymme där man har gjort sådana förberedelser
kaUas provisoriskt skydd. Tiden för att ställa i ordning utrymmena till skydds
rum kan enligt nuvarande bedömning uppgå till två år (jfr prop. 1975:1
bil. 6 s. 47).

I skyddsrumsorter liksom i andra delar av landet skall fastighetsägare kunna åläggas förberedelser för atl under civilförsvarsberedskap ordna skyddat utiymme som ger skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel, splitter och byggnadsras (f n. endast skydd mol radioaktiv strålning).

2. I skyddsrumsorterna skall skyddsrumsbehovet bedömas områdesvis (skyddsrumsområde) och skyddsrum skall inte behöva anordnas i varje byggnad. Härigenom anses vara möjligt att finna de från civilförsvarstaktiska och ekonomiska synpunkter mest fördelaktiga skyddsrumslösningarna och att få till stånd en ökad fredsanvändning av skyddsrummen. Några bestämda gränser rör gångavstånden (f n. i allmänhet högst 200 m) till skyddsrummen anges inte. Gångavstånden blir beroende av bl. a. förutsättningarna att förvarna befolkningen vid fiyganfall.

3. Skyddseffekten hos skyddsrummen skall främst avse konventionella vapen men också innefatta visst skydd mot kärnvapen saml biologiska och kemiska stridsmedel, i huvudsak motsvarande skyddseffekten enligt nuvarande bestämmelser för normalskyddsrum.

4. Skyddsrumsutiymmet per person beror bl. a. på hur skyddsrummen utnyttjas med hänsyn till den förvarning som kan istadkommas. Problemen angående förvarning m. m. studeras av civilförsvarsstyrelsen i samverkan med överbefälhavaren. T. v. behålls den nuvarande beräkningsgrunden 0,75 m' platsyta per person.

5. Skyddsrum skall liksom hittills anordnas i samband med nyproduktion av bostadshus och andra byggnader eller anläggningar. Vid beräkning av det antal skyddsrumsplatser som behövs i ett skyddsrumsområde skall räknas in alla personer som i allmänhet vistas inom området under fredstid, oavsett vilken typ av bebyggelse det är fråga om. Några undantag motsvarande dem som nu gäller beträffande låghusbebyggelse saml för anläggningar, anstalter, hotell och pensionat om de är avsedda för mindre än 25 personer avses alltså inte förekomma.

FÖU 1975:17 29

6. Något undantag från skyddsrumsbyggande i de större tätorternas innerområden skall inte finnas. De stora brister på skyddsrumsplatser som finns i dessa områden och i områden med viss låghusbebyggelse m. m. skall beaktas genom särskilda åtgärder för bristtäckning.

7. 1 skyddsrumsorterna skall det framtida skyddsrumsbyggandet regleras genom alt kommunen utarbetar en skyddsrumsplan som samordnas med den allmänna samhällsplaneringen inom kommunen. Länsstyrelsen medverkar i planeringen och har liksom hittills tillsyn över byggandet och underhållet av skyddsrum.

8. Skyddsrumsptanen avses innehålla översiktliga behovsberäkningar och ge underiag för atl välja ut sådana byggnadsprojekt som lämpligen bör komma i fråga för att inrymma skyddsrum. Planen skall också ge underiag för det handlingsprogram som kan behövas för alt avhjälpa brist på skyddsrum inom redan bebyggda områden. Det skall åligga kommunen all med ledning av skyddsrumsplanen besluta om att skyddsrum skall inrättas.

9. Skyldighet att vid byggnadsproduktionen inrätta, utrusta och underhålla skyddsrum skall som hittills vila på byggnadens ägare. Åtgärder för bristtäckning i befintlig bebyggelse skall kommunen svara för.

Enligt utskottels mening kan nästa försvarsbeslut fl betydelse för skyddsrumsbyggandet främst beträffande

- de strategiska hotbedömningarna (punkten 1 ovan)

- den bedömda hotbilden i fråga om vapenverkan (punkterna I och 3 ovan)

- ambitionen när del gäller civilförsvarels förmåga med hänsyn till bedömda behov och kostnader

- möjligheterna inom totalförsvaret att åstadkomma förvarning vid flyganfall (punkterna 2 och 4 ovan).

1 propositionen föreslås att det som hittills skall vara regeringen som fastställer vilka orter som skall vara skyddsrumsorter. Detta skedde senast år 1957. Antalet skyddsrumsorter är f. n. ca 200, huvudsakligen orter med mer än 5 000 invånare. Civilförsvarets perspektivplan och förslag från 1974 års försvarsutredning avses ge underiag för att bedöma vilka orter som i fortsättningen bör vara skyddsrumsorter.

Beträffande valet av skyddsrumsorter måste hänsyn tas till att skyddet genom skyddsrum förutsätter en långsiktig inriktning av skyddsrumsbyggandet. Förteckningen av skyddsrumsorter bör därför ändras relativt sällan och först efter ingående överväganden. Utskottet - som inte har något att erinra mot att det får ankomma på regeringen att fastställa förteckning av skyddsrumsorter - erinrar om att utgångspunkterna för val av sådana orter kommer atl finnas i den strategiska synen enligt nästa försvarsbeslut.

Den bedömda hotbilden i fråga om vapenverkan flr betydelse för skyddsnivån beträffande både skyddsrum och skyddade utrymmen. De föreslagna riktlinjerna innebär i detta avseende en kvalitet på skyddsrummen i huvudsak motsvarande den hos de nuvarande normalskyddsrummen. När det gäller eventuella förberedelser för s. k. skyddade utrymmen blir det fråga om ett förbättrat skydd jämfört med motsvarande anordningar enligt gäl-

FÖU 1975:17 30

lande bestämmelser ("skäligt skydd mol radioaktiv strålning"). Ändringen av civilförsvarslagen i denna del avses inte börja tillämpas före den 1 juli 1979.

Civilförsvarets uppgifter i vårt totalförsvar och den ekonomiska planeringsramen för civilförsvaret kommer att omprövas i samband med nästa försvarsbeslut. Frågan är då om ell bifall till de nu föreslagna riktlinjerna innebär en olämplig bindning inför försvarsbeslutet. Utskottet anser att så inte är fallet. De stora brister i fråga om skyddsrum som har uppkommit genom undantagen från skyddsrumsbyggande i vissa tätorters innerområden och beträffande viss låghusbebyggelse m. m. saml den sedan år 1972 ändrade synen på behovet av skyddsrum påkallar under alla förhållanden åtgärder av det slag som riktlinjerna innebär. Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag i denna del ett konsekvent fullföljande av 1972 års försvarsbeslut. Inom del föreslagna systemet för ett planmässigt skyddsrumsbyggande finns utrymme för olika ambitioner med hänsyn till civilförsvarets uppgifter och tillgängliga resurser. Nuvarande system med viss automatik i skyddsrumsbyggandet skulle såvitt utskottet kan bedöma inte motsvara behoven i fortsättningen.

Frågan om skyddsrummens användning med hänsyn till möjlig förvarning vid flyganfall m. m. är under utredning. Utskottet räknar med atl resultaten därav liksom nästa försvarsbeslut kommer alt påverka planeringen för skyddsrummens belägenhet och utformning.

Av det sagda framgår atl utskottet inte kan dela motionärernas uppfattning alt regeringens förslag föregriper nästa försvarsbeslut eller all nuvarande beslutsunderiag inte är godtagbart. Riktlinjerna och den till dessa knutna lagen om ändring i civilförsvarslagen ger en moderniserad ram för verksamheten inom denna del av befolkningsskyddet.

Såväl i årets budgetproposition (bil. 6 s. 44) som i den nu aktuella propositionen (s. 114) anmäler försvarsministern att han i enlighet med 1972 års försvarsbeslut avser atl föreslå atl det generella undantaget från atl bygga skyddsrum i de största tätorternas innerområden upphör. År 1972 uttalade statsmakterna att det inte längre fanns skäl att generellt undanta dessa innerområden från enskilt skyddsrumsbyggande (prop. 1972:75 s. 118-119, FöU 1972:17 s. 42). Utskottet anser alt det generella undantaget bör upphävas utan ytteriigare dröjsmål. Planering och åtgärder för atl börja minska bristerna i fråga om skyddsrum i dessa innerområden bör sättas i gång snarast. Sådana åtgärder bör ersättas med statliga medel. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I detta sammanhang vill utskottet understryka atl en planläggning för utrymning av tätorter och andra områden bör behållas för att ge handlingsfrihet att besluta efter den rådande situationen (jfr FöU 1972:17 s. 42).

I motionen 1975:1997 (fp) uttrycks oro för atl "provisoriska skydd" kan bli verkliga dödsfällor. Som tidigare har redovisats avses med provisoriskt skydd ett utrymme där man har gjort vissa förberedelser som underiättar

FÖU 1975:17 . 31

atl utrymmet senare anordnas som skyddsrum. Arbetet härmed förutsätts enligt nuvarande bedömningar kunna ske inom två år och bli beroende av tillgången på byggnadsresurser m. m. Ett provisoriskt skydd har alltså inget definierat skyddsvärde och ingår inte bland skyddstillgångarna förrän del kan anses vara skyddsrum genom att i huvudsak fylla de krav som i dagens läge gäller för normalskyddsrum. Enligt utskottets mening bör utrymmen av del slag som del nu är fråga om inte ha en benämning som, ger antydan om skyddsvärde. Utskottet förordar alt benämningen slopas. Detta påverkar lagtexten i 10,22 och 40 §§. Utskottet erinrar om att utrymme med begränsat skyddsvärde i förslaget benämns "skyddat utrymme" (57 ij).

Utskottet förordar vidare några redaktionella jämkningar i 22 och 29 §§.

Försvarsministern anmäler (s. 131) att chefen för kommundepariementet avser alt föreslå regeringen alt en ralionaliseringsundersökning görs beträffande länsstyrelsernas försvarsenheter. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om sitt tidigare uttalande rörande kraven på försvarsenheterna (FöU 1974:20 s. 11).

Civilutskottet har beträffande skyddsrumsplaneringen lämnat synpunkter rörande skyddsrumsplanernas karaktär m. m. Försvarsutskottet delar civil-ulskottels uppfattning atl skyddsrumsplanen inte skall uppfattas som en fysisk plan i byggnadslagstiftningens mening, konkurrerande med existerande planinslilut Qh prop. 1975:1 bil. 6 s. 46). Utarbetandet av skyddsrumsplanen liksom dess realiserande förutsätter självfallet en nära samverkan med kommunens byggnadsnämnd. Som framhållits av civilutskottel är det lämpligt atl arbetet med anvisningar för skyddsrumsplaneringen -vilket är avsett atl bedrivas i en särskild delegation - så långt möjligt samordnas med det pågående arbetet på en ny byggnads- och planlagstiftning.

Skyddsrum.sbyggandels finansiering m. m.

I motionerna 1975:1935 (fp) och 1975:1997 (fp) anförs åtskilliga invändningar mot det föreslagna systemet för finansiering av skyddsrumsbyggandet. Vidare framhålls alt kommunernas ansvar för skyddsrumsplaneringen medför en ekonomisk belastning för dem.

Som uttalas i propositionen (s. 126) är del en säkerhetspolitisk motivering för att anordna skyddsrum för befolkningen och atl ställa i ordning dem i fredstid. Möjlighet alt skydda befolkningen är en av förutsättningarna för ett meningsfullt försvar. Från denna synpunkt ligger del nära till hands alt betrakta skyddsrumskoslnaderna som en allmän försvarsulgift. I propositionen föreslås att skyddsrummen i princip alltjämt skall betalas av dem som uppför nya anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Kostnaderna för det behov av skyddsrum som avser bostäder skall dock ersättas av statsmedel. Vid en sammanlagd åriig kostnad för skyddsrumsproduktion av omkring 125 milj. kr. beräknas ca en tredjedel komma alt finansieras med avgifter och återstoden med statsmedel.

FÖU 1975:17 . 32

Utskottet är för sin del berett atl godta det föreslagna finansieringssystemet, som bl. a. förutsätter att man - när det gäller annat ändamål än bostäder - tar ut en särskild skyddsrumsavgift av ägare till anläggningar och byggnader i samband med att byggnadslov ges för byggnadsföretaget.

Normalkostnaden för en skyddsmmsplats och skyddsrumsavgiftens storlek skall övervägas särskilt och senare underställas riksdagen genom lagförslag. Enligt utskottets mening får man i det sammanhanget anpassa finansieringssystemet så atl man undviker eventuella risker för regionala olikheter när det gäller den ekonomiska belastningen. Vad utskottet har anfört i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1975:1997 (fp) finns ett yrkande som särskilt avser kommunernas kostnader för skolskyddsrum. Sådan kostnad uppkommer då skolan byggs, dels i form av en skyddsrumsavgift, dels som en byggnadskostnad om skyddsrum skall anordnas i skolbyggnaden. Enligt de föreslagna reglerna skall utgå statsbidrag till skyddsrumsavgiften med två tredjedelar samt ersättning för skyddsrummets anordnande, vård och underhåll enligt samma regler som för andra skyddsrum. Eftersom gällande regler innebär atl kommunerna ges statsbidrag för anordnande av skyddsrum med två tredjedelar av kostnaden kommer kommunernas finansieringsansvar för skolskyddsrum inte atl ändras.

Skyddsrumsplaneringen kommer alt medföra vissa kostnader för kommuner med skyddsrumsorter. Samtidigt är det så att kommunerna får del av de besparingseffekter som det nya systemet innebär. Den särskilda delegation som avses förbereda införandet av den nya planeringen torde kunna belysa dessa frågor. Utskottel förutsätter att det nya systemet inte föranleder ökade kostnader för kommunerna. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Civilutskottet ansluter sig till regeringens förslag i fråga om principerna för finansieringen av skyddsrum i bostadshus. Civilutskottel har synpunkter på del fortsatta arbetet med ett nytt finansieringssystem som försvarsutskottet ansluter sig till såvitt gäller samordningen med det nya bostadsfi-nansieringssystemel.Försvarsutskottet vill däremot inte förorda att man i vissa fall lämnar särskild ersättning för vissa utrymmen. En sådan möjlighet skulle enligt utskottets bedömning kunna motverka strävan efter lämplig meranvändning av skyddsrummen i fredstid.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande riktlinjer för skyddsrumsbyggandets planering och genomförande

1. att riksdagen med avslag pä motionen 1975:1997, yrkandena 1, 4 och 6, och motionen 1975:1998 i denna del bifaller regeringens förslag.

FÖU 1975:17 33

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av propositionen har anfört om upp
hävande snarast av det generella undantaget från att bygga
skyddsrum i de största tätorternas innerområden samt om åt
gärder för bristtäckning i dessa områden,

beträffande riktlinjer för skyddsrumsbyggandets finansiering m. m.

3. att riksdagen med avslag på motionen 1975:1997, yrkande 3, och motionen 1975:1998 i denna del bifaller regeringens förslag,

4. alt riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av propositionen saml motionerna 1975:1935 och 1975:1997, yrkande 5, har anfört om kommande prövning av normalkoslnaden för skyddsrumsplats och av skyddsrumsavgiftens storlek,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet med anledning av propositionen och motionen 1975:1997, yrkande 2, har anfört om kommunernas kostnader för skyddsrumsplaneringen,

beträffande lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

6. att riksdagen antar regeringens förslag med den ändring atl
10, 22, 29 och 40 §§ erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringensförslag Utskottets förslag

10 S Civilförsvarets omfattning och be- Civilförsvarels omfattning och beskaffenhet inom varje civilförsvars- skaffenhet inom varje civilförsvarsområde skall till sina huvuddrag an- område skall till sina huvuddrag angivas i särskild organisa- givas i särskild organisationsplan. Uppgifter om lionsplan. Uppgifter om skyddsrum och provisoriska skyddsrum och utrymmen som skydd skola dock angivas i avses i 22 § andra stycket skola dock s k y dd sru m s pla n. Om sådan angivas i skyddsrumsplan. plan finnas bestämmelser i 4 kap. Om sådan plan finnas bestämmelser

i 4 kap.

22 s I tätorter och på platser som under 1 tätorter och på platser som kunna krig kunna antagas bli särskilt utsatta antagas under krig bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse skola skyddsrum an- skadegörelse skola skyddsrum anordnas för befolkningens skydd. Så- ordnas föi' befolkningens skydd. Så-

Regeringensförslag

dana orter och platser benämnas i denna lag skyddsrumsorter. Regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer vilka orter och platser som skola utgöra skydds-rumsorter.

Om regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer del, skola i skyddsrumsort även vidtagas förberedelser för att under civilförsvarsberedskap kunna iordningställa skyddsrum i utrymmen, som äro lämpliga härför. Sådant utrymme benämnes i denna lag provisoriskt skydd.

Utskottets förslag

dana orter och platser benämnas i denna lag skyddsrumsorter. Regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer vilka orter och platser som skola utgöra skyddsrumsorter.

Om regeringen eller myndighet som regeringen utser bestämmer det, skola i skyddsrumsorl även vidtagas förberedelser för att under civilförsvarsberedskap kunna iordningställa skyddsrum i utrymmen, som äro lämpliga härför.

40 § 1 mom. Utöver de uppgifter som ankonima på kommun enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun.,att

b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplalser för del allmänna civilförsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

FöU 1975:17 35

Regeringensförslag Utskottets förslag

c) imätta och utrusta skyddsrum c) inrätta och utrusta skyddsrum
som på grund av beslut enligt 27 § som på grund av beslut enligt 27 §
skall anordnas i befintlig anläggning skall anordnas i befintlig anläggning
eller byggnad utan samband med eller byggnad utan samband med
tillbyggnad eller på mark, som är av- tillbyggnad eller på mark, som är av
sedd för gata, torg, park eller annan sedd för gata, torg, park eller annan
allmän plats, ävensom vidtaga för- allmän plats, ävensom vidtaga för
beredelser avseende provisoriska beredelser som avses i 22 § andra
skyddoc\\,tn\\%\. vad regeringen eller stycket och, enligt vad regeringen el-
myndighet som regeringen utser ler myndighet som regeringen utser
därom förordnar, under civilför- därom förordnar, under civilför
svarsberedskap iordningställa så- svarsberedskap iordningställa j/z/yw-
dana skydd till skyddsrum; men som där avses till skyddsrum;

d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;

0 tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets administration saml,
i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av an
läggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civil
försvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;

g)svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgöring i civilförsvaret enligt 20 S skall anses fullgjord i kommunal anställning;

i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för gatu-eller vägbelysning, vidtaga erforderiiga anordningar för den vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning.

2 mom. Därest åtgärd, som avses i I mom. b) och d), enligt organisationsplanen hänför sig till flera i samma civil försvarsområde helt eller delvis ingående kommuner, skall den kommun länsstyrelsen bestämmer vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna därför.

1 den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna eller,
om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet åriigen
fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skattekronor och
skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun påförts de skatt
skyldiga vid nästföregående års taxering till allmän kommunalskatt. Påstår
kommun, atl särskilda skäl finnas för annan fördelningsgrund, såsom alt
vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller
uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträffande skyldigheten alt
bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter framställning förordna, hur
fördelningen skall ske. Sådan framställning skall göras sist inom tre månader
efter det kommun anmodats eriägga sin koslnadsandel eller, om framställ
ningen göres av kommun, som förskjutit kostnaderna, efter utgången av

FÖU 1975:17 36

del kalenderår, under vilket desamma förskjutits. Till den kommun, som förskjutit kostnaderna, hava övriga kommuner alt i överensstämmelse med fördelning som nu sagts utgiva pä dem belöpande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civilförsvarsberedskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i organisationsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, saml beträffande förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller annan egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till civilförsvarets förfogande för ändamål som nu sagts.

Slockholm den 29 april 1975

På försvarsutskottets vägnar PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s), Gustafsson i Stenkyrka (c), Glimnér (c), Kari Bengtsson i Varberg (fp), Pettersson i Örebro (c). Brännström (s), herr andre vice talmannen Virgin (m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s), Hedberg (s). Konradsson (s), Kindbom (c) och Wååg (s).

Särskilt yttrande

av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin (m).

De föreslagna riktlinjerna för skyddsrumsbyggandels planering, genomförande och finansiering har i stora delar samband med de överväganden som måste ske vid nästa försvarsbeslut. Riktlinjerna bygger på 1972 års försvarsbeslut, som beräknas bli prövat från grunden inom några år.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer emellertid resultaten av förberedelserna för nästa försvarsbeslut att i olika avseenden kunna påverka planeringen för skyddsrumsbyggandel. På grund av detta saml genom de uttalanden som utskottet gör och hemställer alt riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna är det möjligt för oss alt stå bakom utskottets betänkande.

FÖU 1975:17 37

Bilaga Till försvarsutskottet

Propositionen m. m.

Regeringen har i propositionen 1975:21 föreslagit riksdagen alt

1. godkänna de riktlinjer i fråga om skyddsrumsbyggandet som förordals i regeringsprotokollel,

2. antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975:1935 (fp), 1997 (fp) och 1998 (m).

Försvarsutskottet, till vilket propositionen och motionerna hänvisats, har den 22 april 1975 beslutat att från civilutskottel inhämta yttrande över förslagen i de delar som de berör civilutskottets beredningsområde.

Utskottet

Civilutskottet begränsar sitt yttrande till frågorna om skyddsrumsplaneringen, samordningen med övriga byggnadsbestämmelser och finansieringen av skyddsrum i bostadshus - frågor som endast indirekt berörs av framställda motionsyrkanden.

I fråga om skyddsrumsplaneringen har utskottet uppfatlat förslagen som närmast syftande till att skapa ett beslutsunderiag av motsvarande art som t. ex. de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen och de därtill knutna saneringsprogrammen. De skall därmed inte anses ha karaktär av fysisk plan i byggnadslagstiftningens mening. Det bör därför övervägas om inte detta borde fä uttryck även i lagstiftningen genom att ordet skyddsrumsplan byttes ut mot ordet skyddsrumsbyggnadsprogram eller i allt fall härtill knöts förtydligande motivutlalanden i sådan riktning. Därmed skulle undanröjas grunder för att uppfatta skyddsrumsplanen som en med de existerande planinstituten konkurrerande planform.

Det förhållandet alt det kommunala programarbetet i föreslagen form har en självklar och nära anknytning till del fysiska planarbetet aktualiserar ett understrykande av vikten av att skyddsrumsbedömningarna sker i nära samarbete med byggnadsnämnden. Frågan om och i vilken omfattning beslut om skyddsrumsbyggandet skall sammanfattas eller redovisas i anslutning till de fysiska planerna torde böra prövas ytteriigare vid överväganden om nya planinslilut.

Civilutskottel förordar i anslutning till det ovan anförda att försvarsutskottet betonar lämligheten av att erfarenheter från det fortsatta arbetet på delta område tillgodoförs det inom bostadsdepartementet pågående arbetet på en ny byggnads- och planlagstiftning.

FÖU 1975:17 38

Enligt utskottets mening bör vidare framhållas vikten av att tillämpnings-bestämmelserna till civilförsvarslagen samordnas inom de övriga byggnadsbestämmelsernas ram.

Vad gäller principerna Vötfinansieringen av .skyddsrum i bostadshus ansluter sig utskottet till propositionsförslaget. Utskottet förordar emellertid att övergångsfrågorna ytteriigare övervägs i samråd med bostadsdepartementet och mot bakgrund bl. a. av alt den nu förordade reformen direkt knutits till det nya bostadsfinansieringssystemets grunder för skilda garanterade kapitalkostnadsnivåer (prop. 1974:150, s. 406). Härtill kommer att det enligt utskottets mening även i sådant sammanhang bör ytteriigare övervägas om inte möjlighet bör öppnas att, då särskilda skäl talar därför, lämna viss ersättning även för sådana extra utrymmen som med hänsyn till skyddsrumskravens omfattning m. m. inte kan anpassas till husets funktioner eller hyras ut självständigt. Det bör även uttalas att kostnaderna för skyddsrumsbyggande enligt kommunala beslut i sin helhet bör bli låneunderiags-grundande för statliga bostadslån och att bidraget enligt eljest gällande principer skall dras av från bostadslånet. Utskottet har förutsatt att frågorna om finansiering under byggnadstiden av även bidraget motsvarande produktionskostnader kommer att lösas.

Stockholm den 24 april 1975

På civilutskottels vägnar ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s). Häll (s), Claeson (vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m).