Försvarsutskottets betänkande nr 17

FöU 1975:17

Nr 17

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:21 med förslag till nytt system För skyddsrumsbyggandet och
dess finansiering jämte motioner

I propositionen 1975:21 (försvarsdepartementet) har regeringen - efter föredragning
av statsrådet Holmquist - föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer i fråga om skyddsrumsbyggandet som föredragande
statsrådet har förordat i propositionen,

2. anta inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74).

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975:1935 (fp),
1997 (fp) och 1998 (m).

Försvarsutskottet har i detta ärende inhämtat yttrande av civilutskottet.
Yttrandet fogas till betänkandet som bilaga.

Propositionen

Regeringen föreslår i propositionen ett nytt system för skyddsrumsbyggandet
och finansieringen av detta. Det nya systemet har i huvudsak utarbetats
efter förslag av 1969 års skyddsrumsutredning och innebär väsentliga
ändringar i nuvarande principer. I det nya systemet får anordnandet av
skyddsrum en fast anknytning till kommunernas planering av bebyggelsen,
och kommunerna får därigenom ett ansvar för att skyddsrummen anordnas
på ett ändamålsenligt sätt. Huvuddragen i förslaget är följande.

Skyddsrum skall som hittills anordnas i orter som bedöms kunna bli
särskilt utsatta vid stridshandlingar. I andra områden skall enklare åtgärder
kunna vidtas när det behövs. Skyddsrummen skall mer än tidigare anpassas
till och planeras förde verkliga behoven. Fördetta ändamål införs en särskild
skyddsrumsplanering i de kommuner där skyddsrum skall anordnas. Planeringen
skall avse inte bara behovet av skyddsrum i anslutning till den
fortlöpande byggnadsproduktionen utan också åtgärder för att avhjälpa brist
på skyddsrumsplatser i redan bebyggda områden.

Regeringen utser de tätorter som skall omfattas av planeringen. För varje
skyddsrumsort upprättar kommunen en skyddsrumspian. Skyddsrumsorten
delas enligt planen in i skyddsrumsområden. För varje område anges det
antal skyddsrumsplatser som behövs, de skyddsrum som redan finns och
behovet av nya skyddsrum. Skyddsrum skall anordnas i samband med att
nya anläggningar och byggnader uppförs. Däremot skall skyddsrum inte
som nu behöva byggas i varje enskild anläggning eller byggnad. Skyddsrum

1 Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 17

FöU 1975:17

skall i stället anordnas i sådana anläggningar och byggnader där det är särskilt
lämpligt med hänsyn till skyddstaktiska och ekonomiska synpunkter. I första
hand skall skyddsrum anordnas i utrymmen som ändå skall finnas i byggnaden.
I varje fall skall skyddsrummet ha en meningsfull användning också
i fredstid. Av skyddsrumsplanen skall framgå vilka planerade byggnadsprojekt
som är lämpliga för att inrymma skyddsrum. Kommunen beslutar
med ledning av planen var skyddsrum skall inrättas. Skyddsrumsplaneringen
medför besparingar, framför allt genom behovsanpassningen och kravet att
skyddsrummen får en meningsfull fredsanvändning.

Fastighetsägare som åläggs att anordna skyddsrum skall få ersättning av
statsmedel. Ersättningen beräknas bl. a. med ledning av normalkostnaden
för att anordna en skyddsrumsplats. Normal kostnaden blir i princip lika
stor för hela landet och bestäms i särskild lag.

Skyddsrummen skall i princip alltjämt betalas av dem som uppför nya
anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Kostnaderna för det behov
av skyddsrum som avser bostäder skall dock ersättas av statsmedel. I övrigt
tas en särskild skyddsrumsavgift ut av anläggningens eller byggnadens ägare
i samband med att byggnadslov ges för byggnadsföretaget.

I det nya systemet ingår också skyldighet för kommunen att i vissa fall
ställa i ordning skyddsrum i anläggningar och byggnader som redan finns.
Åtgärderna har betydelse framförallt för skyddet av befolkningen i de större
tätorternas innerområden, där skyddsrum i stor utsträckning saknas för närvarande.
Regler om ersättning av statsmedel för sådana åtgärder ingår också
i det nya systemet.

Det föreslagna systemet medför en genomgripande omarbetning av civilförsvarslagens
regler om skyddsrum. I enlighet med tidigare principer
tas bara de grundläggande bestämmelserna om skyddsrum och deras anordnande
in i lagen. Den närmare regleringen bör som förut ske bl. a. genom
verkställighetsföreskrifter till lagen.

Införandet av det nya systemet beräknas ta relativt lång tid i anspråk.
Omfattande tillämpningsbestämmelser måste utarbetas och skyddsrumsplaner
måste finnas innan de nya reglerna kan börja tillämpas i sin helhet.
I propositionen räknar man därför med att skyddsrum fortfarande anordnas
enligt nuvarande system under en övergångstid av omkring tre år. Reformen
skall vara helt genomförd senast den 1 juli 1979.

Det vid propositionen fogade lagförslaget har följande lydelse.

Föll 1975:17

Förslag till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

Härigenom föreskrives i fråga om civilförsvarslagen (1960:74)'
dels att 46 och 85 §§ skall upphöra att gälla,

dels att i 1 —3, 5, 6, 8, 9 och 11 §§, 12 § 1,2 och 4 morn., 13, 14, 17, 20,
34, 35, 37 och 39 §§, 40 § 3 morn., 47, 75 och 84 §§ ordet ”Konungen”
i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”regeringen” i motsvarande
form,

dels att i 1 och 9 §§, 12 § 3 morn., 13, 38, 51, 73 och 84 §§ ordet
”krigsmakten” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”försvarsmakten”
i motsvarande form,

dels att 4, 10, 22—30, 32 och 33 §§, 40 § 1 och 2 morn., 41 § 1 och 2
morn., 42, 43, 53-57, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 §§ skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Inom varje län handhar länsstyrelsen ledningen av civilförsvaret.

Om civilbefälhavares befattning med civilförsvaret stadgas särskilt.

Om kommuns befattning med
civilförsvaret stadgas i 4, 6 och 7
kap.

10 §

Civilförsvarets omfattning och
beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde
skall till sina huvuddrag
angivas i särskild organisationsplan.
Uppgifter om
skyddsrum och provisoriska
skydd skola dock
angivas i skyddsrumsp
l a n. Om sådan plan finnas bestämmelser
i 4 kap.

1 Senaste lydelse av

12 § 1 morn. 1970:308
12§2

12§3

13 § 1966:418
39 § 1967:897
73 § 1972:724

Civilförsvarets omfattning och
beskaffenhet inom varje civilförsvarsområde
skall till sina huvuddrag
angivas i särskild organisationsplan.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

Organisationsplan upprättas av
länsstyrelsen och skall, liksom
ändring däri, fastställas av civilförsvarsstyrelsen
i den män Konungen
så förordnar.

Föreslagen lydelse

Organisationsplan upprättas av
länsstyrelsen och skall, liksom
ändring däri, antagas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.

hör civilförsvarets verksamhet
och befolkningens skydd under
krig skola skyddsrum anordnas enligt
bestämmelserna i detta kapitel.

Skyddsrum benämnes med hänsyn
till den avsedda användningen
allmänt skyddsrum eller
enskilt skyddsrum.

I avseende å beskaffenheten
skall skyddsrum inrättas som
bergfast skyddsrum eller
som normalskyddsrum.

I tätorter och på platser som
under krig kunna antagas bli särskilt
utsatta vid stridshandlingar
eller hot om skadegörelse skola
skyddsrum anordnas för befolkningens
skydd. Sådana orter och
platser benämnas i denna lag
skyddsrum sorter. Regeringen
eller myndighet som regeringen
utser bestämmer vilka orter
och platser som skola utgöra
skyddsrumsorter.

Om regeringen eller myndighet
som regeringen utser bestämmer
det, skola i skyddsrumsort även
vidtagas förberedelser för att under
civilförsvarsberedskap kunna
iordningställa skyddsrum i utrymmen,
som äro lämpliga härför.
Sådant utrymme benämnes i denna
lag provisoriskt skydd.

23 §

Allmänna skyddsrum skola, i
den utsträckning det finnes erforderligt,
anordnas inom stad,
köping och annat tättbebyggt område,
som icke är av endast ringa
omfattning och betydelse, samt
annorstädes, där särskilda förhållanden
påkalla det, för att under
krig bereda skydd ät tjänstgörande
civilförsvarspersonal och, om Konungen
så förordnar, åt befolkningen
inom området.

För varje skyddsrumsort skall
finnas en skyddsrumsplan, som
upprättas av kommunen och antages
av regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, av kommunen
med iakttagande av bestämmelserna
i 24-26, 28 och
29 §§.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

Konungen eller, i den mån Konungen
så förordnar, civilförsvarsstyrelsen
utser de orter, områden
och platser, där allmänna skyddsrum
för civilförsvarspersonal skola
anordnas, samt fastställer antalet
allmänna skyddsrum å sådan ort.
De allmänna skyddsrummens närmare
belägenhet skall angivas i
organisationsplanen.

1 mom.2 Enskilda skyddsrum
skola inom område eller å plats,
som bestämmes av Konungen eller
efter Konungens bemyndigande av
civilförsvarsstyrelsen, anordnas vid
följande anläggningar och byggnader
till skydd för dem, som uppehålla
sig där, nämligen vid

1. hamnar, flygplatser, järnvägsstationer
och därmed jämförliga
anläggningar, som äro av vikt
för den allmänna samfärdseln;

2. industriella anläggningar, vid
vilka i regel minst tjugofem personer
samtidigt äro sysselsatta eller
som tillsammans med annan eller
andra närbelägna anläggningar utgöra
en grupp, inom vilken i regel
minst tjugofem personer äro sysselsatta; 3.

anläggningar, som inrymma
undervisnings- eller vårdanstalter
eller hotell eller pensionat och äro
avsedda att hysa minst tjugofem
personer;

4. byggnader, som äro uppförda
i mera än två våningar och som
till väsentlig del äro avsedda för
bostads-, kontors- och affärsändamål,
dock ej en- eller tvåfamiljshus;
samt

2 Senaste lydelse 1967:897.

Föreslagen lydelse

Vad i första stycket sägs om upprättande
och antagande av skyddsrumsplan
gäller även ändring av
planen.

Skyddsrumsplan skall till gränserna
angiva den del av kommunen
som skyddsrumsorten omfattar.
Gränserna bestämmas enligt
de grunder som meddelas av
regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

1 * Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 17

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. andra anläggningar eller
byggnader, inom vilka människor
bo eller eljest vanligen vistas, om
länsstyrelsen finner skyddsrum erforderligt
med hänsyn till anläggningens
eller byggnadens beskaffenhet
och läge.

Bestämmelserna i första stycket
3 gälla icke i fråga om byggnad
som till väsentlig del är avsedd för
barnstuga som avses i 55 § barnavårdslagen
den 29 april 1960 (nr
97).

2 mom. För två eller flera
närbelägna anläggningar eller
byggnader skall gemensamt
skyddsrum vara anordnat, om anläggningarna
eller byggnaderna ej
lämpligen kunna var för sig förses
med skyddsrum.

Jämväl i andra fall må gemensamt
skyddsrum anordnas, om det
vid prövning i den ordning Konungen
bestämmer finnes kunna
ske utan eftergivande av skäliga
anspråk på skydd mot skada av
fientlig verksamhet.

25 §

Enskilt skyddsrum skall vara
anordnat på sådant ställe inom
eller i närheten av anläggning eller
byggnad, för vilken det är avsett,
att det snabbt kan uppnås av dem,
som vistas i anläggningen eller
byggnaden.

Skyddsrumsort indelas i
skyddsrumsområden. Behovet av
skyddsrum prövas för varje område
för sig.

26 §

1 mom. Bergfast skyddsrum Behovet av skyddsrum beräknas

skall sä anordnas att det giver med hänsyn till befintlig och pla skydd

mot verkningarna av alla nerad bebyggelse samt med ut -

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse
slag av vapen, som kunna antagas
komma till användning vid luftanfall
med massinsats, samt mot
andra verkningar av kärnvapen än
verkningarna i och närmast omkring
detonationscentrum.

Normalskyddsrum skall erhålla
sådant utförande, att det giver
skydd mot

a) andra verkningar av alla slag
av vapen, som kunna antagas komma
till användning vid luftanfall
med massinsats, än omedelbar
träffverkan;

b) tryckverkan av kärnvapen i
den mån denna till sin styrka ej
överstiger tryckverkan, mot vilken
normalskyddsrum skall giva skydd
enligt a);samt

c) radioaktiv strålning, som
härrör från kärnvapen.

Vid anordnande av normalskyddsrum
inom eller i omedelbar
närhet av byggnad skall särskilt
iakttagas att skyddsrummet får sådan
hållfasthet, att det motstår
den belastning, som kan uppkomma,
om byggnaden störtar samman.

2 mom. De byggnads tekniska
anordningarna i skyddsrum skola
vara av stadigvarande natur.
Skyddsrum skall vara försett med
reservutgång samt, om det är anordnat
i byggnad, utföras på det
sätt, som med hänsyn till byggnadens
beskaffenhet och läge är
mest ändamålsenligt.

Tekniska bestämmelser för de
olika slagen av skyddsrum fastställas
av Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, av civilförsvarsstyrelsen.

Föreslagen lydelse
gångs punkt i det största antal personer
som under dag eller natt i
allmänhet vistas inom skyddsrumsområdet
under fredstid.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

Skyddsrum bör om möjligt inrättas
pä sådant sätt att det kan
nyttjas under fred. Föreskrifter
om fredsanvändning av skyddsrum
utfärdas av civilförsvarsstyreisen.

Allmänt skyddsrum skall enligt
Konungens bestämmande anordnas
som bergfast skyddsrum eller
som normalskyddsrum.

Enskilt skyddsrum skall vara
anordnat som normalskyddsrum,
om ej Konungen för särskilt fall
förordnar, att det skall fylla större
krav pä skyddsförmåga.

Enskilt skyddsrum, avsett för
bostadshus, skall kunna hysa
minst så många personer som beräknas
under fredstid i allmänhet
vara bosatta inom byggnaden.

Det antal personer som enskilt
skyddsrum, avsett för annan anläggning
eller byggnad, skall kunna
hysa bestämmes enligt grundder,
som Konungen eller, efter
Konungens bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen
fastställer. Härvid
må ej krävas att skyddsrummet
skall kunna hysa flera personer
än som under fredstid i allmänhet
vistas i anläggningen eller byggnaden.

Föreslagen lydelse

När skyddsrumsplan har antagits
och i förekommande fall fastställts
åligger det kommunen att
tillse att planen genomföres. Genomförandet
skall ske i den omfattning
som tillgängliga medel
och övriga omständigheter medgiva.
Av varje beslut som föranledes
av planen skall framgå var
skyddsrum skall anordnas och hur
många personer som skola beredas
plats där.

Inom varje skyddsrumsområde
skola finnas ett eller flera skyddsrum.
Skyddsrums belägenhet och
utformning skall bestämmas med
hänsyn till befolkningens möjligheter
att uppsöka skyddsrummet
vid alarmering och att stadigvarande
uppehålla sig där.

Skyddsrum bör i första hand
anordnas i utrymme, som under
fredstid är avsett för annat än
skyddsrumsändamål. Om detta ej
kan ske, bör skyddsrum anordnas
på sådant sätt att det kan användas
även under fredstid.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Konungen äger för särskilda fall
förordna att enskilt skyddsrum
skall fylla större krav på utrymme
än som följer av denna paragraf.

Därest anordnande jämlikt bestämmelserna
i 23-26 samt 29 §§
av skyddsrum, som skall vara normalskyddsrum
och som icke enligt
Konungens förordnande skall fylla
särskilda krav på skyddsförmåga
eller utrymme, prövas medföra
oskälig kostnad, äger länsstyrelsen
medgiva undantag från bestämmelserna
om normalskyddsrum.
Dylikt undantag må ock eljest
medgivas i den mån det kan ske
utan eftergivande av skäliga anspråk
på skydd mot skada av
fientlig verksamhet.

Konungen eller, efter Konungens
bemyndigande, civilförsvarsstyrelsen
äger medgiva undantag
från bestämmelserna i 26 § om
beskaffenhet av bergfast skyddsrum.

Har på grund av föreskrift i
denna lag skyddsrum anordnats i
källare till byggnad eller byggnader,
som utgöra eller tillhöra sluten
kvartersbebyggelse eller annan
sammanhängande bebyggelse av
minst fyrtio meters längd, och finnes
i bebyggelsen byggnad med
mer än två våningar, må civilförsvarschefen,
då ledningen av civilförsvaret
ankommer på honom,
och eljest länsstyrelsen förordna,
att öppning skall upptagas i källarmur
mellan olika delar av bebyg -

Skyddsrum skall utföras och utrustas
sä att det giver skydd mot
verkningar av stridsmedel, som
kunna antagas komma till användning
i krig. Närmare föreskrifter
härom meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Avser någon att uppföra ny anläggning
eller byggnad inom
skyddsrumsort, skall han anmäla
detta till kommunen. Det åligger
kommunen att lämna den som har
gjort anmälan besked huruvida
skyddsrum skall anordnas i anläggningen
eller byggnaden och, om så
är fallet, uppgift om det antal
personer som skall beredas plats i
detta.

Avvikelse från besked som avses
i första stycket får göras endast
om

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

gelsen (källarmursgen
o m b r o 11), därest föreskrivna
reservutgångar prövas icke säkerställa
de förbindelser utåt, som
äro möjliga i händelse av byggnadsras.

33 §

I de fall, då skyldighet föreligger
att söka byggnadslov, ankommer
det på byggnadsnämnden att
vid prövning av ansökan om sådant
lov tillse, att byggnadsföretaget
överensstämmer med bestämmelserna
i detta kapitel och med
stöd därav meddelade föreskrifter.

Vill någon, då skyldighet ej
föreligger att söka byggnadslov,
utföra nybyggnad, beträffande vilken
gäller skyldighet att anordna
skyddsrum, åligger det honom att
i förväg inhämta länsstyrelsens
godkännande av byggnadsföretaget
i omförmälda hänseenden,
dock ej i fråga om byggnad som
tillhör kronan.

Vad i denna paragraf sägs om
nybyggnad skall ock gälla om sådan
förändring av befintlig byggnad
som enligt vad Konungen därom
stadgat är att hänföra till nybyggnad.

Föreslagen lydelse

1. den som har gjort anmälan
medgiver det,

2. byggnadslov eller godkännande
enligt 33 § andra stycket icke
har sökts inom två år från beskedets
dag eller

3. i fråga om anläggning eller
byggnad som tillhör staten uppförandet
icke har påbörjats inom tid
som sägs i 2.

Vad i denna paragraf sägs om
uppförande av ny anläggning eller
byggnad skall även gälla tillbyggnad
av befintlig anläggning eller
byggnad.

Föreligger skyldighet att söka
byggnadslov för anläggning eller
byggnad inom skyddsrumsort, ankommer
det på byggnadsnämnden
att vid prövning av ansökan om
sådant lov tillse, att byggnadsföretaget
överensstämmer med besked
enligt 32 § samt med bestämmelserna
i 29 och 30 §§ och med stöd
av dessa meddelade föreskrifter.

Vill någon, då skyldighet ej
föreligger att söka byggnadslov,
utföra sådant byggnadsföretag
som avses i 32 §, åligger det honom
att i förväg inhämta länsstyrelsens
godkännande av byggnadsföretaget
i omförmälda hänseenden,
dock ej i fråga om byggnad
som tillhör staten.

Föreligger ej besked enligt 32 §,
må byggnadslov eller godkännande
enligt andra stycket ej meddelas.

3 Senaste lydelse 1967:247.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §

m o m. Det åligger kommun

att

1 mom. Utöver de uppgifter
som ankomma på kommun enligt
4 och 7 kap. åligger det kommun
att

a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen
biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de
särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland
annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för
civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande or- b) i enlighet med gällande orga ganisationsplan

inrätta och utrusta nisationsplan inrätta och utrusta

allmänna skyddsrum samt vidtaga
andra byggnadsanordningar ävensom
reservanordningar som äro avsedda
uteslutande för brandförsvarets
försörjning med vatten så ock
under civilförsvarsberedskap, i den
omfattning civilförsvarsstyrelsen
eller efter dennas allmänna anvisningar
länsstyrelsen bestämmer,
utföra skyddsrum och vidtaga
andra byggnadstekniska åtgärder
avseende det lokala civilförsvaret,
oaktat åtgärderna icke upptagits i
organisationsplanen;

c) utföra källarmursgenombrott
för allmänna och enskilda
skyddsrum;

ledningscentraler och andra
skyddade uppehållsplatser för det
allmänna civilförsvaret samt vidtaga
andra byggnadsanordningar
ävensom reservanordningar som
äro avsedda uteslutande för brandförsvarets
försörjning med vatten
så ock under civilförsvarsberedskap,
i den omfattning civilförsvarsstyrelsen
eller efter dennas
allmänna anvisningar länsstyrelsen
bestämmer, utföra ledningscentraler
och andra skyddade uppehållsplatser
samt vidtaga andra
byggnadstekniska åtgärder avseende
det lokala civilförsvaret, oaktat
åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen; c)

inrätta och utrusta skyddsrum
som på grund av beslut enligt
27 § skall anordnas i befintlig anläggning
eller byggnad utan samband
med tillbyggnad eller på
mark, som är avsedd för gata,
torg, park eller annan allmän
plats, ävensom vidtaga förberedelser
avseende provisoriska skydd
och, enligt vad regeringen eller

4 Senaste lydelse 1969:63.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

myndighet som regeringen utser
därom förordnar, under civilförsvarsberedskap
iordningställa sådana
skydd till skyddsrum;

d) vårda och underhålla de un- d) vårda och underhålla de under
b) omförmälda anordningarna; der b) och c) omförmälda anord ningarna; f)

tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets administration
samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare
av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för
civilförsvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;

g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgöring
i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning; h)

under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den
omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande
ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt

i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för
gatu- eller vägbelysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande
belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där under
mörkläggning.

2 m o m.s Därest åtgärd, som 2 mom. Därest åtgärd, som

avses i 1 mom. b)-d), enligt orga- avses i 1 mom. b) och d), enligt

nisationsplanen hänför sig till flera organisationsplanen hänför sig till

i samma civilförsvarsområde helt flera i samma civilförsvarsområde

eller delvis ingående kommuner, helt eller delvis ingående kommu skall

den kommun länsstyrelsen ner, skall den kommun länsstyrel bestämmer

vidtaga åtgärden och sen bestämmer vidtaga åtgärden

förskjuta kostnaderna därför. och förskjuta kostnaderna därför.

1 den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna
eller, om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet
årligen fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skattekronor
och skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun
påförts de skattskyldiga vid nästföregående års taxering till allmän
kommunalskatt. Påstår kommun, att särskilda skäl finnas för annan
fördelningsgrund, såsom att vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt
gagn för viss kommun, eller uppkommer eljest tvist mellan kommunerna
beträffande skyldigheten att bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen
efter framställning förordna, hur fördelningen skall ske. Sådan framställning
skall göras sist inom tre månader efter det kommun anmodats
erlägga sin kostnadsandel eller, om framställningen göres av kommun,
som förskjutit kostnaderna, efter utgången av det kalenderår, under
vilket desamma förskjutits. Till den kommun, som förskjutit kostnader s

Senaste lydelse 1969:63.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

na, hava övriga kommuner att i överensstämmelse med fördelning som nu
sagts utgiva på dem belöpande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
sådan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under
civilförsvarsberedskap och hänför sig till ändamål, vilket angivits i
organisationsplanen såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande
förlust i anledning av skada å kommun tillhörig materiel eller
annan egendom, som jämlikt 1 mom. h) under civilförsvarsberedskap
ställts till civilförsvarets förfogande för ändamål som nu sagts.

1 m o m. I varje kommun skola
de kommunen med avseende å
civilförsvaret åvilande uppgifterna
handhavas av en civilförsvarsnämnd.

Kommun äger tillsätta särskild
civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap
må Konungen förordna,
att särskild civilförsvarsnämnd
skall tillsättas.

Där särskild civilförsvarsnämnd
ej finnes, skall i stad drätselkammaren
och i annan kommun kommunalnämnden
vara civilförsvarsnämnd;
kommun dock obetaget
att uppdraga åt annat kommunalt
organ att vara civilförsvarsnämnd.

2 mom. Ledamöter och suppleanter
i särskild civilförsvarsnämnd
väljas av kommunens fullmäktige
till det antal fullmäktige
bestämma. Antalet ledamöter må
dock inte vara under fem. Valet
skall vara proportionellt, därest
det begäres av minst så många

41 §

1 mom. I varje kommun skola
de kommunen med avseende å
civilförsvaret åvilande uppgifterna
handhavas av en civilförsvarsnämnd,
om ej annat följer
av andra stycket.

Kommun äger uppdraga åt annat
kommunalt organ än civilförsvarsnämnden
att upprätta
skyddsrumsplan. Har enligt 23 §
överlämnats ät kommunen att antaga
skyddsrumsplan, fattas beslutet
härom av kommunfullmäktige.

Kommun äger tillsätta särskild
civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap
må regeringen förordna,
att särskild civilförsvarsnämnd
skall tillsättas.

Där särskild civilförsvarsnämnd
ej finnes, skall kommunstyrelsen
vara civilförsvarsnämnd; kommun
dock obetaget att uppdraga åt
annat kommunalt organ att vara
civilförsvarsnämnd.

2 mom. Ledamöter och suppleanter
i särskild civilförsvarsnämnd
väljas av kommunfullmäktige
till det antal fullmäktige bestämma.
Antalet ledamöter må
dock icke vara under fem. Valet
skall vara proportionellt, därest
det begäres av minst så många

1** Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 17

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat. Sker
ej val av suppleanter proportionellt
skall tillika bestämmas den
ordning, i vilken suppleanterna
skola inkallas till tjänstgöring.

I fråga om civilförsvarsnämnd i
annan kommun än Stockholm
skall därjämte vad i 32-42 §§
kommunallagen är stadgat rörande
kommunens styrelse ävensom i
45 § andra och tredje styckena
samma lag i fråga om där avsedd
nämnd äga motsvarande tillämpning,
dock att det ej är erforderligt
att protokoll upptager annat
än förteckning å närvarande ledamöter
och beslutet i varje ärende.

Beträffande civilförsvarsnämnd
i Stockholm skola, utöver vad i
detta moments första stycke sägs,
bestämmelserna i 51 § kommunallagen
för Stockholm äga tillämpning,
varjämte skall gälla vad
stadsfullmäktige med iakttagande
av stadgandena i sagda lag föreskriva.
Protokoll som föres vid
civilförsvarsnämndens sammanträde
behöver dock ej upptaga
annat än förteckning å närvarande
ledamöter och beslutet i varje
ärende.

Föreslagen lydelse
väljande, som motsvara det tal,
vilket erhålles, om samtliga väljandes
antal delas med det antal
personer valet avser, ökat med 1.
Om förfarandet vid sådant proportionellt
val är särskilt stadgat.

I fråga om särskild civilförsvarsnämnd
i annan kommun än Stockholm
skall därjämte vad i 31 §
andra stycket, 32-36 §§, 37 §
första stycket och 38-42 §§ kommunallagen
(1953:753) är stadgat
rörande kommunstyrelsen ävensom
i 45 § andra och tredje styckena
samma lag i fråga om där
avsedd nämnd äga motsvarande
tillämpning, dock att det ej är
erforderligt att protokoll upptager
annat än förteckning å närvarande
ledamöter och beslutet i varje
ärende.

Beträffande särskild civilförsvarsnämnd
i Stockholm skola,
utöver vad i detta moments första
stycke sägs, bestämmelserna i 51 §
kommunallagen (1957:50) för
Stockholm, med undantag av hänvisningen
till 39 § andra stycket
nämnda lag, äga tillämpning, varjämte
skall gälla vad kommunfullmäktige
med iakttagande av stadgandena
i sagda lag föreskriva.
Protokoll som föres vid civilförsvarsnämndens
sammanträde behöver
dock ej upptaga annat än
förteckning å närvarande ledamöter
och beslutet i varje ärende.

Utan hinder av 2 § 2 förvaltningslagen
(1971:290) äga 4 och
5 §§ nämnda lag tillämpning i
samtliga ärenden hos särskild civilförsvarsnämnd.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

För kostnad, som kommun fått
vidkännas på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b) eller c) eller
54 §, äger kommunen erhålla
statsbidrag med två tredjedelar av
kostnadens belopp, i den mån
kostnaden kan anses skälig. Från
anskaffningskostnaden för skyddsrum,
som inrättas av kommun,
skall vid bidragets bestämmande
dragas värdet av fredsanvändningen.
Till anskaffningskostnaden
skall härvid hänföras jämväl
den merkostnad, som betingas av
att skyddsrummet utföres för
fredson vändning.

Innan medel finnas tillgängliga
för beräknat statsbidrag må skyldighet
för kommun att vidtaga
åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller
c) ej göras gällande mot kommunen.

Statsbidrag fastställes för varje
kalenderår av länsstyrelsen, om ej
Konungen annorlunda förordnar.
Ansökan om statsbidrag för visst
kalenderår skall göras före utgången
av nästa kalenderår. När
skäl äro därtill, må dock ansökan
prövas, oaktat den göres senare.
Finner länsstyrelsen ansökningen
såsom för sent inkommen ej böra
upptagas till prövning, skall avvisningsbeslutet
underställas Konungen.

Länsstyrelsen äger att till kommunen
utgiva förskott å statsbidrag
i enlighet med de närmare
föreskrifter Konungen meddelar.

Därest särskilda omständigheter
föranleda det, äger Konungen
medgiva, att kommun må för

Föreslagen lydelse

För kostnad, som kommun fått
vidkännas på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b) eller 54 §
första stycket, äger kommunen erhålla
statsbidrag med två tredjedelar
av kostnadens belopp, i den
mån kostnaden kan anses skälig.
För kostnad, som kommun fått
vidkännas på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. c), äger kommunen
erhålla ersättning av statsmedel,
i den män kostnaden kan
anses skälig.

Innan medel finnas tillgängliga
för beräknat statsbidrag må skyldighet
för kommun att vidtaga
åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) ej
göras gällande mot kommunen.

Statsbidrag fastställes för varje
kalenderår av länsstyrelsen, om ej
regeringen annorlunda förordnar.
Ansökan om statsbidrag för visst
kalenderår skall göras före utgången
av nästa kalenderår. När
skäl äro därtill, må dock ansökan
prövas, oaktat den göres senare.
Finner länsstyrelsen ansökningen
såsom för sent inkommen ej böra
upptagas till prövning, skall avvisningsbeslutet
underställas regeringen.

Länsstyrelsen äger att till kommunen
utgiva förskott å statsbidrag
i enlighet med de närmare
föreskrifter regeringen meddeiar.

Därest särskilda omständigheter
föranleda det, äger regeringen
medgiva, att kommun må för

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse
kostnad, som kommunen fått vidkännas
på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b) elter c) eller 54 §,
erhålla högre statsbidrag än i 42 §
stadgas.

Föreslagen lydelse
kostnad, som kommunen fått vidkännas
på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b) eller 54 § första
stycket, erhålla högre statsbidrag
än i 42 § stadgas.

53 §

1 mom. Enskilt skyddsrum,
som enligt 24 § skall finnas för
anläggning eller byggnad, skall inrättas,
utrustas och underhållas av
dennas ägare.

1 mom. Uppföres ny anläggning
eller byggnad inom skyddsrumsort
på mark, som är avsedd
för annat ändamål än gata, torg,
park eller annan allmän plats, är
anläggningens eller byggnadens
ägare skyldig att inrätta och utrusta
skyddsrum, som skall anordnas
i anläggningen eller byggnaden på
grund av beslut enligt 27 §.

Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del
därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.

I skyddsrummets utrustning
skall ingå brand- och sjukvårdsmateriel
enligt anvisningar, som utfärdas
av civilförsvarsstyrelsen.

2 mom. Upphör inom visst
område eller ä viss plats skyldighet

Den som äger anläggning eller
byggnad, i vilken skyddsrum anordnats
enligt första stycket, är
skyldig att vårda och underhålla
skyddsrummet och dess utrustning.

Den som anordnar skyddsrum
enligt första stycket äger rätt att
av statsmedel utfå ersättning härför.
Denna ersättning beräknas
med hänsyn till antalet platser i
skyddsrummet och normalkostnaden
för att anordna, vårda och
underhålla en skyddsrumsplats.
Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen
och utbetalas när slutbesiktning
av skyddsrummet har ägt
rum.

Vad i denna paragraf sägs om
uppförande av ny anläggning eller
byggnad skall även gälla tillbyggnad
av befintlig anläggning eller
byggnad.

2 mom. Skall ort eller plats
ej längre utgöra skyddsrumsort,

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

att anordna enskilt skyddsrum,
må Konungen eller myndighet,
som Konungen bestämmer, förordna,
att där befintliga skyddsrum
likväl skola utrustas och underhållas.

Skall ett i organisationsplanen
upptaget allmänt skyddsrum inrättas
som bergfast skyddsrum på
mark, som äges eller nyttjas av
annan än kommun, må länsstyrelsen
medgiva honom att i stället
för kommunen inrätta och utrusta
skyddsrummet, därest det kan ske
utan olägenhet för skyddsrumsfrågans
ordnande. Anordnaren äger
för sådant fall att enligt de allmänna
föreskrifter Konungen meddelar
av kommunen utfå den del
av anläggningskostnaden, som
överstiger skäligt fredsanvändningsvärde.
Fördelningen av kostnaden
i fall som här avses bestämmes
av länsstyrelsen.

Kan ej överenskommelse träffas
om anordnande av gemensamt

Föreslagen lydelse

må regeringen eller myndighet,
som regeringen bestämmer, förordna,
att där befintliga skyddsrum
likväl skola utrustas, vårdas
och underhållas.

Skall en ledningscentral eller
annan skyddad uppehållsplats för
det allmänna civilförsvaret enligt
gällande organisationsplan anordnas
i anläggning eller byggnad eller
på mark, som äges eller nyttjas av
annan än kommun, må länsstyrelsen
medgiva honom att i stället
för kommunen inrätta och utrusta
uppehållsplatsen, därest det kan
ske utan olägenhet för frågans
ordnande. Anordnaren äger för
sådant fall att enligt de allmänna
föreskrifter regeringen meddelar
av kommunen utfå den del av
anläggningskostnaden, som överstiger
skäligt fredsanvändningsvärde.
Fördelningen av kostnaden i
fall som här avses bestämmes av
länsstyrelsen.

Skall åtgärd enligt 40 § 1 mom.

c) vidtagas i sådan anläggning eller
byggnad eller på sådan mark som
äges eller nyttjas av annan än
kommun, må länsstyrelsen medgiva
honom att i stället för kommunen
vidtaga åtgärden, därest
det kan ske utan olägenhet för
frågans ordnande. Den som vidtager
åtgärden äger erhålla ersättning
av statsmedel för skäliga
kostnader.

Uppföres inom skyddsrumsort
ny anläggning eller byggnad, är

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse
skyddsrum efter vad i 24 § 2
mom. första stycket sägs, ankommer
det på länsstyrelsen att förordna
om sådant skyddsrum och
dess belägenhet, så ock att bestämma
grunderna för kostnadens
fördelning.

Finnes ägare icke skäligen kunna
inrätta erforderligt skyddsrum i
egen fastighet eller byggnad och
kan behovet av skyddsrum icke
lämpligen tillgodoses genom anordnande
av gemensamt skyddsrum,
äger länsstyrelsen medgiva
ägaren rätt att inrätta skyddsrum i
annan tillhörig fastighet eller
byggnad.

Föreslagen lydelse

anläggningens eller byggnadens
ägare skyldig att till staten utgiva
skyddsrumsavgift enligt vad nedan
sägs. Avgift utgår dock ej för
byggnad som i sin helhet är avsedd
för bostadsändamål.

Skyddsrumsavgiften utgår efter
en viss procentsats av det enligt
tredje stycket beräknade grundvärdet
och bestämmes av länsstyrelsen.

Grundvärdet beräknas med hänsyn
till det största antal personer,
som under dag eller natt i allmänhet
vistas i anläggningen eller
byggnaden under fredstid, och
normalkostnaden för att anordna,
vårda och underhålla en skyddsrumsplats.
Är anläggningen eller
byggnaden delvis avsedd för bostadsändamål,
beräknas grundvärdet
dock endast för den del av
anläggningen eller byggnaden som
är avsedd för annat än bostadsändamål.

Vad i denna paragraf sägs om
uppförande av ny anläggning eller
byggnad skall även gälla

1. till- eller påbyggnad av befintlig
anläggning eller byggnad,

2. ombyggnad av befintlig anläggning
eller byggnad,

3. inredande helt eller delvis av
befintlig anläggning eller byggnad
till väsentligen annat ändamål än
det vartill anläggningen eller byggnaden
förut varit använd.

Om åtgärd som avses i fjärde
stycket ej medför att anläggningen
eller byggnaden kan beräknas
kvarstå under avsevärt längre tid
än eljest skulle ha skett, skall
skyddsrumsavgift utgå endast till
den del som svarar mot det ökade
skyddsbehov som uppkommer
genom åtgärden.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligga, må
länsstyrelsen meddela befrielse
från skyldighet att utgiva skyddsrumsavgift.

Byggnadslov må ej utnyttjas innan
skyldighet att erlägga skyddsrumsavgift
fullgjorts.

56 §

För skada eller intrång, som
genom inrättande av gemensamt
skyddsrum eller av skyddsrum i
annan tillhörig fastighet eller
byggnad åsamkas ägaren till den
fastighet eller byggnad, i vilken
skyddsrummet inrättas, må ägaren,
om skadan eller intrånget icke
är att anse såsom allenast ringa,
erhålla skälig ersättning. Motsvarande
rätt till ersättning tillkommer
jämväl nyttjanderättshavare.

Hos länsstyrelsen skall i förväg
ställas pant eller borgen för ersättningens
gäldande; dock skall vad
sålunda stadgas icke gälla kronan
eller kommun.

Den normalkostnad och den
procentsats som avses i 53 och
55 §§ fastställas i särskild lag.

57 §

Ägare av anläggning eller byggnad är pliktig

a) att vidtaga erforderliga anordningar för alarmering av dem som
vistas i eller vid anläggningen eller byggnaden;

b) att vidtaga erforderliga anordningar för mörkläggning av anläggningen
eller byggnaden;

c) att, om det finnes vara av
särskild betydelse att anläggningen
eller byggnaden maskeras, under
civilförsvarsberedskap tåla eller
vidtaga sådan härför erforderlig åtgärd,
som anbefalles av länsstyrelsen
eller, efter länsstyrelsens bemyndigande,
av civilförsvarschefen;
samt

c) att, om det finnes vara av
särskild betydelse att anläggningen
eller byggnaden maskeras, under
civilförsvarsberedskap tåla eller
vidtaga sådan härför erforderlig åtgärd,
som anbefalles av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer;

Föll 1975:17

Nuvarande lydelse

d) att, enligt vad Konungen
därom förordnar, förbereda och
under civilförsvarsberedskap förse
anläggningen eller byggnaden med
anordningar, som kunna bereda
dem som vistas där skäligt skydd
mot radioaktiv strålning.

Är anläggningen eller byggnaden
helt eller delvis upplåten till
annan, skall i fråga om skyldighet
som angives under b) och d) ägaren
vara ansvarig för anskaffning
och tillpassning av materielen
ävensom för anskaffning och uppsättning
av anordningar för dess
anbringande, medan innehavaren
skall svara för materielens anbringande
och övriga åtgärder för dess
användning. Vad under c) stadgas
skall gälla jämväl innehavare.

Föreslagen lydelse

d) att, enligt vad regeringen eller
myndighet som regeringen utser
därom förordnar, förbereda
och under civilförsvarsberedskap
förse anläggningen eller byggnaden
med skyddat utrymme, i vilket
de som vistas i anläggningen
eller byggnaden kunna beredas
skäligt skydd mot radioaktiv strålning,
kemiska stridsmedel samt
splitter och byggnadsras; samt

e) att, om skyddsrum finnes i
anläggningen eller byggnaden, under
civilförsvarsberedskap upplåta
detta ät befolkningen enligt vad
som föreskrives av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

62 §

Den som med stöd av 28 eller
29 § ålagts att anordna enskilt
skyddsrum av särskild beskaffenhet
eller storlek så ock den som
med stöd av 57 § första stycket c)
eller 61 § ålagts att vidtaga eller
tåla åtgärd, som avses i nämnda
lagrum, är berättigad till skälig
ersättning av statsmedel för kostnad
eller skada, som åsamkats honom.
Vid ersättningens bestämmande
skall hänsyn tagas till den

Den som med stöd av 57 §
första stycket c) eller e) eller 61 §
ålagts att vidtaga eller tåla åtgärd,
som avses i nämnda lagrum, är
berättigad till skälig ersättning av
statsmedel för kostnad eller skada,
som åsamkats honom. Vid ersättningens
bestämmande skall hänsyn
tagas till den nytta, åtgärden
kan medföra för honom. Är kostnaden
eller skadan ringa, utgår
icke ersättning.

Föll 1975:17

Nuvarande lydelse

nytta, åtgärden kan medföra för
honom. Är kostnaden eller skadan
ringa, utgår icke ersättning.

Anspråk på ersättning prövas i
den ordning som är stadgad beträffande
rekvisition för krigsmaktens
behov.

Föreslagen lydelse

Anspråk på ersättning prövas i
den ordning som är stadgad beträffande
rekvisition för försvarsmaktens
behov.

65 §

För utrönande av vilka åtgärder som vidtagits eller böra vidtagas inom
eller vid anläggning eller byggnad för bevakning, som ankommer på
civilförsvaret, eller eljest till skydd mot skada av fientlig verksamhet, så
ock i vad mån anläggningen eller byggnaden lämpligen kan användas för
civilförsvaret äger civilförsvarsmyndighet besiktiga anläggningen eller
byggnaden.

För utrönande om och i vad
mån skyddsrum bör anordnas eller
förberedas inom anläggning eller
byggnad äger kommunen besiktiga
anläggningen eller byggnaden.

68 §6

Civilförsvarschef och chef för undsättningskår inom civilförsvaret
ävensom länsstyrelse äga under civilförsvarsberedskap taga i anspråk
markområden, byggnader, utrymmen, livsmedel, transportmedel, utrustningspersedlar,
materiel och annan egendom, som innehaves av annan än
staten, därest det finnes erforderligt för att statlig civilförsvarsuppgift
skall kunna fullgöras och överenskommelse om egendomens avstående ej
kan träffas tillräckligt skyndsamt. Civilförsvarschef och länsstyrelse äga
härvid endast taga i anspråk sådan egendom, som finnes inom deras
verksamhetsområde; dock må efter länsstyrelsens medgivande civilförsvarschef
taga motorfordon, släpfordon och motorredskap i anspråk,
även om de finnas inom annat till länet hörande civilförsvarsområde.

lanspråktagande enligt första stycket av byggnad eller del därav för
inkvartering av vårdbehövande i särskild förläggning ävensom ianspråktagande
av utrustning, som erfordras för sådan förläggning, må bestå intill
två veckor från det att driften av förläggningen upphört att vara en
civilförsvarsuppgift.

1 den mån det prövas nödigt för I den mån det prövas nödigt för

fullgörande av kommuns skyldig- fullgörande av kommuns skyldigheter
enligt 40 § 1 mom. b) och c) heter enligt 40 § 1 mom. b) och c)

6 Senaste lydelse 1964:65.

FölJ 1975:17

Nuvarande lydelse
att egendom tages i anspråk för
kommuns räkning, skall vad i första
stycket sägs äga motsvarande
tillämpning såvitt gäller egendom,
som finnes inom kommunen. Vad
sålunda stadgats skall i fråga om
utförande av byggnadsanordning
och källarmursgenombrott gälla
jämväl under tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder; förfoganderätten
må härvid dock endast utövas
av länsstyrelsen.

Är någon jämlikt 15 § eller
bestämmelse i 6 eller 7 kap. eller
föreskrift, som meddelats med
stöd av dylik bestämmelse, eller
jämlikt 80 § andra stycket skyldig
att fullgöra något och underlåter
han det, äger länsstyrelsen förelägga
honom lämpligt vite. Länsstyrelsen
må ock i sådant fall lämna
erforderlig handräckning eller ombesörja
föreskriven åtgärd samt
uttaga kostnaden härför av den
försumlige, i den mån han icke på
grund av stadgande i denna lag är
berättigad till ersättning för kostnaden.

Föreslagen lydelse
att egendom tages i anspråk för
kommuns räkning, skall vad i första
stycket sägs äga motsvarande
tillämpning såvitt gäller egendom,
som finnes inom kommunen. Vad
sålunda stadgats skall i fråga om
utförande av byggnadsanordning
gälla jämväl under tid, då civilförsvarsberedskap
icke råder; förfoganderätten
må härvid dock endast
utövas av länsstyrelsen.

Är någon jämlikt 15 § eller
bestämmelse i 4, 6 eller 7 kap.
eller föreskrift, som meddelats
med stöd av dylik bestämmelse,
eller jämlikt 80 § andra stycket
skyldig att fullgöra något och underlåter
han det, äger länsstyrelsen
förelägga honom lämpligt vite.
Länsstyrelsen må ock i sådant fall
lämna erforderlig handräckning eller
ombesörja föreskriven åtgärd
samt uttaga kostnaden härför av
den försumlige, i den mån han
icke på grund av stadgande i denna
lag är berättigad till ersättning
för kostnaden.

80 §

Den som underlåter att i förväg Den som underlåter att i förväg

inhämta länsstyrelsens godkännan- inhämta länsstyrelsens godkännande
i fall, då så skall ske enligt de i fall, då sä skall ske enligt

33 §, straffes med dagsböter. 33 §, dömes till böter.

Det åligger den vilken gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i
första stycket, att i enlighet med länsstyrelsens anvisningar ändra vad som
redan utförts. Samma skyldighet åvilar den som åsidosatt föreskrift,
vilken meddelats av länsstyrelsen vid prövning enligt 33 §.

Den som utnyttjar byggnadslov
utan att ha erlagt skyddsrumsavgift
enligt 55 § dömes till böter.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

81 §7

Till dagsböter eller fängelse i Till böter eller fängelse i högst

högst ett år eller, om brottet ett år eller, om brottet begåtts

begåtts under högsta civilförsvars- under högsta ci vi Iförs vars beredskap

och är att anse som beredskap och är att anse som

grovt, till fängelse i högst två år grovt, till fängelse i högst två år

dömes dömes

1. den som är civilförsvarspliktig eller eljest inskriven i civilförsvaret
och som, i avsikt att undandraga sig sina skyldigheter, underlåter att efter
vederbörlig kallelse inställa sig till tjänstgöring i civilförsvaret eller eljest
olovligen undanhåller sig därifrån;

2. den som under tjänstgöring i civilförsvaret vägrar att åtlyda vad
vederbörande befäl under tjänsten befallt honom rörande denna eller som
eljest under tjänstgöring i civilförsvaret uppsåtligen eller av oaktsamhet,
som ej är ringa, åsidosätter vad som åligger honom enligt reglementen,
instruktioner eller andra allmänna bestämmelser eller särskilda föreskrifter; 3.

den som uppsåtligen lämnar oriktig uppgift om förhållande, varom
han enligt 15 § eller 47 § första stycket e) är pliktig att lämna
upplysning;

4. den som i strid mot föreskriften i 19 § eller särskilt meddelat
bortflyttningsförbud lämnar sin vistelseort ävensom den som överträder
särskilt meddelat inflyttningsförbud;

5. den som uppenbart vanvårdar materiel, utrustning eller annan
egendom, som han mottagit av civilförsvarsmyndighet för förvaring;

6. den som utan skälig anled- 6. den som utan skälig anledning
vägrar att låta civilförsvars- ning vägrar att låta civilförsvars myndighet

besiktiga anläggning el- myndighet eller kommun besiktiler
byggnad efter vad i 65 § sägs; ga anläggning eller byggnad efter

vad i 65 § sägs;

7. den som vid förfrågan jämlikt 66 § vägrar att lämna upplysning
eller som vid sådan förfrågan eller i samband med undersökning eller
granskning som avses i nämnda paragraf söker vilseleda myndighet
rörande förhållande, som avses i samma paragrafs första stycke;

8. den som med vetskap om att civilförsvarsmyndighet jämlikt 8 kap.
beslutat taga i anspråk egendom, som innehaves av honom, vägrar eller
försummar att behörigen eller i rätt tid tillhandahålla myndigheten
egendomen eller genom att avhända sig egendomen eller på annat sätt
omöjliggör egendomens tagande i anspråk; samt

9. den som eljest åsidosätter 9. den som eljest åsidosätter

föreskrift eller föreläggande, som föreskrift, som meddelats med

7 Senaste lydelse 1964:213.

FÖU 1975:17

Nuvarande lydelse
meddelats med stöd av denna lag
eller av Konungen meddelade
tillämpningsbestämmelser till lagen
och ej avser åliggande, för vars
fullgörande vite kan föreläggas enligt
78 §.

Har någon övertygats om gärning,
som enligt denna paragraf är
belagd med straff, må rätten, i den
mån det finnes skäligt, förklara
egendom, som undanhållits genom
gärningen, förverkad till kronan
eller, om egendomen ej kan tillrättaskaffas,
förplikta honom att utgiva
ersättning till kronan för
egendomens värde.

Över beslut av civilförsvarschef,
chef för undsättningskår eller polismyndighet
i ärende, som avses i
denna lag, må besvär anföras hos
länsstyrelsen.

Mot länsstyrelses beslut om
kostnadsfördelning enligt 49, 54
eller 55 §, om uttagande av egendom
enligt 76 § eller om föreläggande
av vite vid underlåtenhet att
fullgöra skyldighet enligt 15 §
föres talan hos kammarrätten genom
besvär. I samma ordning
föres talan mot beslut, som länsstyrelse
enligt denna lag eller med
stöd därav utfärdade bestämmelser
i särskilt fall meddelat om
föreläggande, föreskrift, tillstånd
eller godkännande i vad angår
inrättande, utrustning eller underhåll
av enskilt skyddsrum, dock ej
beslut enligt 31 §.

Föreslagen lydelse
stöd av bemyndigande i denna lag,
eller föreläggande eller liknande
beslut, som meddelats enligt lagen
eller enligt föreskrift som nyss
sades, dock ej om därmed avses
åliggande, för vars fullgörande vite
kan föreläggas enligt 78 §.

Har någon övertygats om gärning,
som enligt denna paragraf är
belagd med straff, må rätten, i den
mån det finnes skäligt, förklara
egendom, som undanhållits genom
gärningen, förverkad. I stället för
egendomen kan dess värde förklaras
förverkat.

§*

Över beslut av civilförsvarschef,
chef för undsättningskår eller polismyndighet
i ärende, som avses i
denna lag, må besvär anföras hos
länsstyrelsen. I samma ordning
föres talan mot kommunal myndighets
beslut enligt 27 och 32 §§.

Mot länsstyrelses beslut om
kostnadsfördelning enligt 49 eller
54 §, om ersättning enligt 53 §
och skyddsrumsavgift enligt 55 §,
om uttagande av egendom enligt
76 § eller om föreläggande av vite
vid underlåtenhet att fullgöra
skyldighet enligt 15 § föres talan
hos kammarrätten genom besvär. I
samma ordning föres talan mot
beslut, som länsstyrelse enligt
denna lag eller med stöd därav
utfärdade bestämmelser i särskilt
fall meddelat om föreläggande,
föreskrift, tillstånd eller godkännande
i vad angår inrättande,
utrustning, vård eller underhåll av

8 Senaste lydelse 1971:619.

FöU 1975:17

Nuvarande lydelse

I övrigt föres talan mot länsstyrelses
beslut enligt denna lag hos
Konungen genom besvär. 1 samma
ordning föres talan mot civilförsvarsstyrelsens
beslut enligt lagen.

Talan må icke föras mot beslut, som meddelats enligt 19, 34, 35, 37
eller 58 §.

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro
därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att
beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Föreslagen lydelse
skyddsrum, dock ej beslut enligt
31 §.

1 övrigt föres talan mot länsstyrelses
beslut enligt denna lag hos
regeringen genom besvär. I samma
ordning föres talan mot civilförsvarsstyrelsens
beslut enligt lagen.

Övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2. Bestämmelserna i 4, 10, 22-30, 32 och 33 §§, 40 § 1 och 2 mom.
samt 42, 43, 53-57, 62, 65, 68, 78, 80, 81 och 83 §§ tillämpas alltjämt i
den äldre lydelsen för tid till och med utgången av juni 1979.

3. Utan hinder av att de äldre bestämmelserna fortfarande gäller får
regeringen för viss tätort eller annan plats bestämma att skyddsrumsplan
skall upprättas och antagas enligt grunderna för 24—26, 28 och 29 §§ i
den nya lydelsen.

4. Har före den 1 juli 1979 byggnadslov eller godkännande enligt 33 §
i den äldre lydelsen sökts för byggnadsföretag, som påbörjas efter denna
dag, skall äldre bestämmelser tillämpas på byggnadsföretaget, om ej
besked påkallas enligt 5.

5. Den som avser att efter den 30 juni 1979 påbörja byggnadsföretag
som avses i 32 § i den nya lydelsen får från och med den dag regeringen
dessförinnan bestämmer påkalla besked enligt nämnda lagrum huruvida
skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är
fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

6. Skyddsrum som anordnats enligt äldre bestämmelser skall vårdas
och underhållas enligt de nya bestämmelserna i 40 och 53 §§ eller med
stöd av förordnande enligt 53 § 2 mom. i den nya lydelsen.

7. Skyddsrum vilket har anordnats som enskilt skyddsrum enligt äldre
bestämmelser skall under civilförsvarsberedskap utan ersättning upplåtas
åt befolkningen enligt vad som föreskrives av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

8. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna lag tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.

FöU 1975:17

Motionerna

I motionen 1975:1935 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om statlig finansiering av allt skyddsrumsbyggande.

I motionen 1975:1997 av herrar Petersson i Röstånga (fp) och Westberg
i Ljusdal (fp) hemställs

1. att riksdagen nu avslår propositionen 1975:21 och i skrivelse till regeringen
begär att frågan om inriktningen av skyddsrumsbyggandet tas upp
antingen i samband med 1977 års försvarsbeslut eller under 1976, sedan
totalförsvarsutredningen lagt sina förslag angående perspektivplaner för totalförsvaret
för perioden 1977-1991,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att förslag om utökning
av kommunernas ansvar förskyddsrumsplaneringen inte föreläggs riksdagen
utan att kostnaderna för detta redovisats samt att kommunerna fullt ut
ersätts för nya kostnader,

3. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att kommunernas kostnader
för skolskyddsrummen inte ökar,

4. att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller att frågan om sambandet
mellan förvarning och skyddsrummens dimensionering och placering

- ett problem som särskilt uppmärksammades vid 1972 års försvarsbeslut

- skall vara belyst innan regeringen förelägger riksdagen nytt förslag om
den framtida inriktningen av skyddsrumsbyggandet,

5. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att förslag om framtida
statlig finansiering av bostadsskyddsrum skall utformas så att inte vissa
hyresgäster via hyran får subventionera andras skyddsrum,

6. att riksdagen i skrivelse till regeringen framhåller att underlag inte
nu finns för att ålägga kommunerna planering för s. k. ”provisoriska skydd”,
varför den frågan bör aktualiseras först sedan civilförsvarets perspektivplan
föreligger och risker och kostnader för dylika skydd belysts.

I motionen 1975:1998 av herr Strindberg m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå propositionen 1975:21,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att förslag avseende det framtida
skyddsrumsbyggandet och dess finansiering föreläggs riksdagen i samband
med 1977 års försvarsbeslut.

FöU 1975:17

Utskottet

I propositionen redogörs för gällande regler beträffande skyddsrumsbyggandet
och för resultaten av 1969 års skyddsrumsutredning.

Regeringens förslag till ändring i civilförsvarslagen innehåller de grundläggande
reglerna för skyddsrumsbyggandets utförande och planering medan
frågor som avser omfattningen av skyddsrumsbyggandet och liknande ambitionsfrågor
behandlas i andra sammanhang. I första hand avses den långsiktiga
säkerhets- och försvarspolitiken samt försvarets planerings- och ekonomisystem
ge bakgrunden till beslut i sådana frågor. Föredragande statsrådet
framhåller som väsentligt att de regler som utformas i civilförsvarslagen
får en långsiktig inriktning och görs allmängiltiga så långt det är möjligt.
Tillämpningen av reglerna bör kunna anpassas till de för varje tidsperiod
gällande riktlinjerna för civilförsvarets utveckling.

1972 års försvarsbeslut innebär i vissa avseenden ändrade utgångspunkter
för civilförsvarets planering. Befolkningsskyddet bör enligt försvarsbeslutet
i fortsättningen inte inriktas på skydd mot verkningar av vapen som används
i direkt bekämpning av befolkningen. Grundläggande för planeringen av
åtgärder bör i stället vara att befolkningen kan komma att beröras när militära
mål bekämpas i samband med en invasion och vid markstrider. Befolkningscentra
som sådana bör inte ses som primära mål för angriparen. 1
första hand skall verkningarna av konventionella stridsmedel beaktas. Åtgärderna
skall dessutom utformas så att möjligheterna tas till vara att till
måttliga kostnadsökningar åstadkomma skydd mot ABC-stridsmedel, dvs.
kärnvapen samt biologiska och kemiska stridsmedel.

Den inriktning av befolkningsskyddet som 1972 års försvarsbeslut innebär
inverkar på civilförsvarets fortsatta planering i olika avseenden. I fråga om
organisationen för undsättning, andra skadeavhjälpande åtgärder och utrymning
pågår redan en anpassning till de ändrade förutsättningarna. Försvarsministern
anser det vara angeläget att också skyddsrumsbyggandet anpassas
till grundsynen i försvarsbeslutet.

F. n. råder brist på skyddsrum. Bristen på skyddsrum är stor i vissa tätorter.
Detta gäller särskilt de större tätorternas innerområden, som praktiskt taget
helt har varit undantagna från skyddsrumsbyggande sedan år 1957. Försvarsministern
avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att häva
det undantag som finns för innerområdena. På lång sikt blir det härigenom
möjligt att förbättra skyddet för befolkningen där. Det kommer emellertid
att råda brist på skyddsrum under en avsevärd tid framåt om inte andra
åtgärder också vidtas för att hjälpa upp situationen. Skyddsrum saknas också
på grund av att de nuvarande reglerna undantar låghusbebyggelsen.

I propositionen redovisas synpunkter och förslag i fråga om skyddsrumsbyggandets
planering och genomförande samt finansiering. Vidare redogörs
för hur det nya systemet är avsett att införas. Beträffande förslagen hänvisas
till propositionen (s. 110-132) och till den sammanfattning av propositionen

FöU 1975:17

som har återgetts inledningsvis i betänkandet. När det gäller författningsforslaget
finns specialmotivering i propositionen (s. 133-148).

Riktlinjer,för skyddsrumsbyggandets planering och genomförande

I de tre motioner som har väckts med anledning av propositionen hävdas
att bifall till regeringens förslag innebär att man föregriper nästa försvarsbeslut.
Motionärerna uttalar bl. a. att man f. n. saknar viktiga delar av det
nödvändiga beslutsunderlaget, främst resultaten av det studie- och planeringsarbete
som pågår inför försvarsbeslutet.

Huvudpunkterna i de föreslagna riktlinjerna för skyddsrumsbyggandets
planering och genomförande är följande:

1. Som hittills skall skyddsrum anordnas endast i orter som bedöms kunna
bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse -skyddsrumsorter. I sådana orter skall också kunna beslutas om förberedelser
för att under civilförsvarsberedskap ställa i ordning lämpliga utrymmen
till skyddsrum. Utrymme där man har gjort sådana förberedelser
kallas provisoriskt skydd. Tiden för att ställa i ordning utrymmena till skyddsrum
kan enligt nuvarande bedömning uppgå till två år (jfr prop. 1975:1
bil. 6 s. 47).

I skyddsrumsorter liksom i andra delar av landet skall fastighetsägare
kunna åläggas förberedelser för att under civilförsvarsberedskap ordna skyddat
utrymme som ger skäligt skydd mot radioaktiv strålning, kemiska stridsmedel,
splitter och byggnadsras (f. n. endast skydd mot radioaktiv strålning).

2. 1 skyddsrumsorterna skall skyddsrumsbehovet bedömas områdesvis
(skyddsrumsområde) och skyddsrum skall inte behöva anordnas i varje byggnad.
Härigenom anses vara möjligt att finna de från civilförsvarstaktiska
och ekonomiska synpunkter mest fördelaktiga skyddsrumslösningarna och
att få till stånd en ökad fredsanvändning av skyddsrummen. Några bestämda
gränser för gångavstånden (f. n. i allmänhet högst 200 m) till skyddsrummen
anges inte. Gångavstånden blir beroende av bl. a. förutsättningarna att förvarna
befolkningen vid flyganfall.

3. Skyddseffekten hos skyddsrummen skall främst avse konventionella
vapen men också innefatta visst skydd mot kärnvapen samt biologiska och
kemiska stridsmedel, i huvudsak motsvarande skyddseffekten enligt nuvarande
bestämmelser för normalskyddsrum.

4. Skyddsrumsutrymmet per person beror bl. a. på hur skyddsrummen utnyttjas
med hänsyn till den förvarning som kan åstadkommas. Problemen
angående förvarning m. m. studeras av civilförsvarsstyrelsen i samverkan
med överbefälhavaren. T. v. behålls den nuvarande beräkningsgrunden
0,75 m! platsyta per person.

5. Skyddsrum skall liksom hittills anordnas i samband med nyproduktion
av bostadshus och andra byggnader eller anläggningar. Vid beräkning av
det antal skyddsrumsplatser som behövs i ett skyddsrumsområde skall
räknas in alla personer som i allmänhet vistas inom området under fredstid,
oavsett vilken typ av bebyggelse det är fråga om. Några undantag motsvarande
dem som nu gäller beträffande låghusbebyggelse samt för anläggningar,
anstalter, hotell och pensionat om de är avsedda för mindre än
25 personer avses alltså inte förekomma.

FöU 1975:17

6. Något undantag från skyddsrumsbyggande i de större tätorternas innerområden
skall inte finnas. De stora brister på skyddsrumsplatser som
finns i dessa områden och i områden med viss låghusbebyggelse m. m.
skall beaktas genom särskilda åtgärder för bristtäckning.

7. I skyddsrumsorterna skall det framtida skyddsrumsbyggandet regleras
genom att kommunen utarbetar en skyddsrumsplan som samordnas
med den allmänna samhällsplaneringen inom kommunen. Länsstyrelsen
medverkar i planeringen och har liksom hittills tillsyn över byggandet och
underhållet av skyddsrum.

8. Skyddsrumsplanen avses innehålla översiktliga behovsberäkningar och
ge underlag för att välja ut sådana byggnadsprojekt som lämpligen bör komma
i fråga för att inrymma skyddsrum. Planen skall också ge underlag
för det handlingsprogram som kan behövas för att avhjälpa brist på skyddsrum
inom redan bebyggda områden. Det skall åligga kommunen att med
ledning av skyddsrumsplanen besluta om att skyddsrum skall inrättas.

9. Skyldighet att vid byggnadsproduktionen inrätta, utrusta och underhålla
skyddsrum skall som hittills vila på byggnadens ägare. Åtgärder för
bristtäckning i befintlig bebyggelse skall kommunen svara för.

Enligt utskottets mening kan nästa försvarsbeslut få betydelse för skyddsrumsbyggandet
främst beträffande

- de strategiska hotbedömningarna (punkten 1 ovan)

- den bedömda hotbilden i fråga om vapenverkan (punkterna 1 och 3 ovan)

- ambitionen när det gäller civilförsvarets förmåga med hänsyn till bedömda

behov och kostnader

- möjligheterna inom totalförsvaret att åstadkomma förvarning vid flyganfall
(punkterna 2 och 4 ovan).

I propositionen föreslås att det som hittills skall vara regeringen som
fastställer vilka orter som skall vara skyddsrumsorter. Detta skedde senast
år 1957. Antalet skyddsrumsorter är f. n. ca 200, huvudsakligen orter med
mer än 5 000 invånare. Civilförsvarets perspektivplan och förslag från 1974
års försvarsutredning avses ge underlag för att bedöma vilka orter som i
fortsättningen bör vara skyddsrumsorter.

Beträffande valet av skyddsrumsorter måste hänsyn tas till att skyddet
genom skyddsrum förutsätter en långsiktig inriktning av skyddsrumsbyggandet.
Förteckningen av skyddsrumsorter bör därför ändras relativt sällan
och först efter ingående överväganden. Utskottet - som inte har något att
erinra mot att det får ankomma på regeringen att fastställa förteckning av
skyddsrumsorter - erinrar om att utgångspunkterna för val av sådana orter
kommer att finnas i den strategiska synen enligt nästa försvarsbeslut.

Den bedömda hotbilden i fråga om vapenverkan får betydelse för skyddsnivån
beträffande både skyddsrum och skyddade utrymmen. De föreslagna
riktlinjerna innebär i detta avseende en kvalitet på skyddsrummen i huvudsak
motsvarande den hos de nuvarande normalskyddsrummen. När
det gäller eventuella förberedelser för s. k. skyddade utrymmen blir det fråga
om ett förbättrat skydd jämfört med motsvarande anordningar enligt gäl -

FöU 1975:17

lande bestämmelser (”skäligt skydd mot radioaktiv strålning”). Ändringen
av civilförsvarslagen i denna del avses inte börja tillämpas före den 1 juli
1979.

Civilförsvarets uppgifter i vårt totalförsvar och den ekonomiska planeringsramen
för civilförsvaret kommer att omprövas i samband med nästa
försvarsbeslut. Frågan är då om ett bifall till de nu föreslagna riktlinjerna
innebär en olämplig bindning inför försvarsbeslutet. Utskottet anser att så
inte är fallet. De stora brister i fråga om skyddsrum som har uppkommit
genom undantagen från skyddsrumsbyggande i vissa tätorters innerområden
och beträffande viss låghusbebyggelse m. m. samt den sedan år 1972 ändrade
synen på behovet av skyddsrum påkallar under alla förhållanden åtgärder
av det slag som riktlinjerna innebär. Enligt utskottets mening innebär regeringens
förslag i denna del ett konsekvent fullföljande av 1972 års försvarsbeslut.
Inom det föreslagna systemet för ett planmässigt skyddsrumsbyggande
finns utrymme för olika ambitioner med hänsyn till civilförsvarets
uppgifter och tillgängliga resurser. Nuvarande system med viss automatik
i skyddsrumsbyggandet skulle såvitt utskottet kan bedöma inte motsvara
behoven i fortsättningen.

Frågan om skyddsrummens användning med hänsyn till möjlig förvarning
vid flyganfall m. m. är under utredning. Utskottet räknar med att resultaten
därav liksom nästa försvarsbeslut kommer att påverka planeringen för
skyddsrummens belägenhet och utformning.

Av det sagda framgår att utskottet inte kan dela motionärernas uppfattning
att regeringens förslag föregriper nästa försvarsbeslut eller att nuvarande
beslutsunderlag inte är godtagbart. Riktlinjerna och den till dessa knutna
lagen om ändring i civilförsvarslagen ger en moderniserad ram för verksamheten
inom denna del av befolkningsskyddet.

Såväl i årets budgetproposition (bil. 6 s. 44) som i den nu aktuella propositionen
(s. 114) anmäler försvarsministern att han i enlighet med 1972
års försvarsbeslut avser att föreslå att det generella undantaget från att bygga
skyddsrum i de största tätorternas innerområden upphör. År 1972 uttalade
statsmakterna att det inte längre fanns skäl att generellt undanta dessa innerområden
från enskilt skyddsrumsbyggande (prop. 1972:75 s. 118-119,
FöU 1972:17 s. 42). Utskottet anser att det generella undantaget bör upphävas
utan ytterligare dröjsmål. Planering och åtgärder för att börja minska bristerna
i fråga om skyddsrum i dessa innerområden bör sättas i gång snarast.
Sådana åtgärder bör ersättas med statliga medel. Vad utskottet nu har anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I detta sammanhang vill utskottet understryka att en planläggning för
utrymning av tätorter och andra områden bör behållas för att ge handlingsfrihet
att besluta efter den rådande situationen (jfr FöU 1972:17 s. 42).

I motionen 1975:1997 (fp) uttrycks oro för att ”provisoriska skydd” kan
bli verkliga dödsfällor. Som tidigare har redovisats avses med provisoriskt
skydd ett utrymme där man har gjort vissa förberedelser som underlättar

FöU 1975:17

att utrymmet senare anordnas som skyddsrum. Arbetet härmed förutsätts
enligt nuvarande bedömningar kunna ske inom två år och bli beroende
av tillgången på byggnadsresurser m. m. Ett provisoriskt skydd har alltså
inget definierat skyddsvärde och ingår inte bland skyddstillgångarna förrän
det kan anses vara skyddsrum genom att i huvudsak fylla de krav som
i dagens läge gäller för normalskyddsrum. Enligt utskottets mening bör
utrymmen av det slag som det nu är fråga om inte ha en benämning som
ger antydan om skyddsvärde. Utskottet förordar att benämningen slopas.
Detta påverkar lagtexten i 10,22 och 40 §§. Utskottet erinrar om att utrymme
med begränsat skyddsvärde i förslaget benämns ”skyddat utrymme” (57 §).

Utskottet förordar vidare några redaktionella jämkningar i 22 och 29 §§.

Försvarsministern anmäler (s. 131) att chefen för kommundepartementet
avser att föreslå regeringen att en rationaliseringsundersökning görs beträffande
länsstyrelsernas försvarsenheter. Utskottet vill i anslutning härtill erinra
om sitt tidigare uttalande rörande kraven på försvarsenheterna (FöU
1974:20 s. 11).

Civilutskottet har beträffande skyddsrumsplaneringen lämnat synpunkter
rörande skyddsrumsplanernas karaktär m. m. Försvarsutskottet delar civilutskottets
uppfattning att skyddsrumsplanen inte skall uppfattas som en
fysisk plan i byggnadslagstiftningens mening, konkurrerande med existerande
planinstitut (jfr prop. 1975:1 bil. 6 s. 46). Utarbetandet av skyddsrumsplanen
liksom dess realiserande förutsätter självfallet en nära samverkan
med kommunens byggnadsnämnd. Som framhållits av civilutskottet
är det lämpligt att arbetet med anvisningar för skyddsrumsplaneringen -vilket är avsett att bedrivas i en särskild delegation - så långt möjligt samordnas
med det pågående arbetet på en ny byggnads- och planlagstiftning.

Skyddsrumsbyggandets finansiering m. m.

I motionerna 1975:1935 (fp) och 1975:1997 (fp) anförs åtskilliga invändningar
mot det föreslagna systemet för finansiering av skyddsrumsbyggandet.
Vidare framhålls att kommunernas ansvar för skyddsrumsplaneringen
medför en ekonomisk belastning för dem.

Som uttalas i propositionen (s. 126) är det en säkerhetspolitisk motivering
för att anordna skyddsrum för befolkningen och att ställa i ordning dem
i fredstid. Möjlighet att skydda befolkningen är en av förutsättningarna
för ett meningsfullt försvar. Från denna synpunkt ligger det nära till hands
att betrakta skyddsrumskostnaderna som en allmän försvarsutgift. I propositionen
föreslås att skyddsrummen i princip alltjämt skall betalas av dem
som uppför nya anläggningar och byggnader i skyddsrumsorterna. Kostnaderna
för det behov av skyddsrum som avser bostäder skall dock ersättas
av statsmedel. Vid en sammanlagd årlig kostnad för skyddsrumsproduktion
av omkring 125 milj. kr. beräknas ca en tredjedel komma att finansieras
med avgifter och återstoden med statsmedel.

Föll 1975:17

Utskottet är för sin del berett att godta det föreslagna finansieringssystemet,
som bl. a. förutsätter att man - när det gäller annat ändamål än
bostäder - tar ut en särskild skyddsrumsavgift av ägare till anläggningar
och byggnader i samband med att byggnadslov ges för byggnadsföretaget.

Normalkostnaden för en skyddsrumsplats och skyddsrumsavgiftens storlek
skall övervägas särskilt och senare underställas riksdagen genom lagförslag.
Enligt utskottets mening får man i det sammanhanget anpassa finansieringssystemet
så att man undviker eventuella risker för regionala olikheter
när det gäller den ekonomiska belastningen. Vad utskottet har anfört
i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I motionen 1975:1997 (fp) finns ett yrkande som särskilt avser kommunernas
kostnader för skolskyddsrum. Sådan kostnad uppkommer då skolan
byggs, dels i form av en skyddsrumsavgift, dels som en byggnadskostnad
om skyddsrum skall anordnas i skolbyggnaden. Enligt de föreslagna reglerna
skall utgå statsbidrag till skyddsrumsavgiften med två tredjedelar samt ersättning
för skyddsrummets anordnande, vård och underhåll enligt samma
regler som för andra skyddsrum. Eftersom gällande regler innebär att kommunerna
ges statsbidrag för anordnande av skyddsrum med två tredjedelar
av kostnaden kommer kommunernas finansieringsansvar för skolskyddsrum
inte att ändras.

Skyddsrumsplaneringen kommer att medföra vissa kostnader för kommuner
med skyddsrumsorter. Samtidigt är det så att kommunerna får del
av de besparingseffekter som det nya systemet innebär. Den särskilda delegation
som avses förbereda införandet av den nya planeringen torde kunna
belysa dessa frågor. Utskottet förutsätter att det nya systemet inte föranleder
ökade kostnader för kommunerna. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Civilutskottet ansluter sig till regeringens förslag i fråga om principerna
för finansieringen av skyddsrum i bostadshus. Civilutskottet har synpunkter
på det fortsatta arbetet med ett nytt finansieringssystem som försvarsutskottet
ansluter sig till såvitt gäller samordningen med det nya bostadsfinansieringssystemet.
Försvarsutskottet vill däremot inte förorda att man i
vissa fall lämnar särskild ersättning för vissa utrymmen. En sådan möjlighet
skulle enligt utskottets bedömning kunna motverka strävan efter lämplig
meranvändning av skyddsrummen i fredstid.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

beträffande riktlinjer för skyddsrumsbyggandets planering och genomförande 1.

att riksdagen med avslag på motionen 1975:1997, yrkandena
1, 4 och 6, och motionen 1975:1998 i denna del bifaller regeringens
förslag,

FöU 1975:17

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av propositionen har anfört om upphävande
snarast av det generella undantaget från att bygga
skyddsrum i de största tätorternas innerområden samt om åtgärder
för bristtäckning i dessa områden,

beträffande riktlinjer för skyddsrumsbyggandets finansiering m. m.

3. att riksdagen med avslag på motionen 1975:1997, yrkande 3,
och motionen 1975:1998 i denna del bifaller regeringens förslag,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av propositionen samt motionerna
1975:1935 och 1975:1997, yrkande 5, har anfört om kommande
prövning av normalkostnaden för skyddsrumsplats och av
skyddsrumsavgiftens storlek,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av propositionen och motionen
1975:1997, yrkande 2, har anfört om kommunernas kostnader
för skyddsrumsplaneringen,

beträffande lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74)

6. att riksdagen antar regeringens förslag med den ändring att
10, 22, 29 och 40 §S erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

R eger ingens förslag

Civilförsvarets omfattning och beskaffenhet
inom varje civilförsvarsområde
skall till sina huvuddrag angivas
i särskild organisationsplan.
Uppgifter om
skyddsrum och provisoriska
skydd skola dock angivas i

skyddsrumsplan. Om sådan
plan finnas bestämmelser i 4 kap.

Utskottets förslag

Civilförsvarets omfattning och beskaffenhet
inom varje civilförsvarsområde
skall till sina huvuddrag angivas
i särskild organisationsplan.
Uppgifter om
skyddsrum och utrymmen som
avses i 22 § andra stycket skola dock
angivas i skyddsrumsplan.
Om sådan plan finnas bestämmelser
i 4 kap.

I tätorter och på platser som under
krig kunna antagas bli särskilt utsatta
vid stridshandlingar eller hot om
skadegörelse skola skyddsrum anordnas
för befolkningens skydd. Så -

I tätorter och på platser som kunna
antagas under krig bli särskilt utsatta
vid stridshandlingar eller hot om
skadegörelse skola skyddsrum anordnas
för befolkningens skydd. Så -

FöU 1975:17

R ege ringensförslag

dana orter och platser benämnas i
denna lag skyddsrumsorter.
Regeringen eller myndighet som regeringen
utser bestämmer vilka orter
och platser som skola utgöra skyddsru
msorter.

Om regeringen eller myndighet
som regeringen utser bestämmer
det, skola i skyddsrumsort även vidtagas
förberedelser för att under civilförsvarsberedskap
kunna iordningställa
skyddsrum i utrymmen,
som äro lämpliga härför. Sådant utrymme
benämnes i denna lag provisoriskt
skydd.

Utskottets förslag

dana orter och platser benämnas i
denna lag skyddsrumsorter.
Regeringen eller myndighet som regeringen
utser bestäm mer vilka orter
och platser som skola utgöra skyddsrumsorter.

Om regeringen eller myndighet
som regeringen utser bestämmer
det, skola i skyddsrumsort även vidtagas
förberedelser för att under civilförsvarsberedskap
kunna iordningställa
skyddsrum i utrymmen,
som äro lämpliga härför.

29 §

Skyddsrum bör i första hand an- Skyddsrum bör i första hand anordnas
i utrymme, som under freds- ordnas i utrymme, som är avsett att

tid är avsett för annat än skydds- under fredstid användas för annat än

rumsändamål. Om detta ej kan ske, skyddsrumsändamål. Om detta ej

bör skyddsrum anordnas på sådant kan ske, bör skyddsrum anordnas på

sätt att det kan användas även under sådant sätt att det under fredstid kan

fredstid. användas för annat ändamål.

40 §

1 mom. Utöver de uppgifter som ankomma på kommun enligt 4 och
7 kap. åligger det kommun, att

a) genom sina myndigheter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen
biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de
särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat
har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvaret
erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler
och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret
samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som
äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock
under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller
efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler
och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska
åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke
upptagits i organisationsplanen;

FöU 1975:17

Regeringensförslag Utskottets förslag

c) inrätta och utrusta skyddsrum c) inrätta och utrusta skyddsrum

som på grund av beslut enligt 27 § sorn på grund av beslut enligt 27 §

skall anordnas i befintlig anläggning skall anordnas i befintlig anläggning

eller byggnad utan samband med eller byggnad utan samband med

tillbyggnad eller på mark, som är av- tillbyggnad eller på mark, som är avsedd
för gata, torg, park eller annan sedd för gata, torg, park eller annan

allmän plats, ävensom vidtaga för- allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser
avseende provisoriska beredelser som avses i 22 § andra

skydd och, enligt vad regeringen eller stycket och, enligt vad regeringen el myndighet

som regeringen utser ler myndighet som regeringen utser

därom förordnar, under civilför- därom förordnar, under civilför svarsberedskap

iordningställa så- svarsberedskap iordningställa utrymdana
skydd till skyddsrum; men som där avses till skyddsrum;

d) vårda och underhålla de under b) och c) omförmälda anordningarna;

0 tillhandahålla lämpliga lokaler för civilförsvarets administration samt,
i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning
eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvaret
ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;

g)svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgöring
i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning;

h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den
omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande
ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt

i) å trafikled eller annan allmän plats, där kommunen ansvarar för gatueller
vägbelysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande belysning,
som enligt organisationsplanen skall finnas där under mörkläggning.

2 mom. Därest åtgärd, som avses i 1 mom. b) och d), enligt organisationsplanen
hänför sig till flera i samma civilförsvarsområde helt eller
delvis ingående kommuner, skall den kommun länsstyrelsen bestämmer
vidtaga åtgärden och förskjuta kostnaderna därför.

1 den mån kostnaderna icke täckas av statsmedel, skola kostnaderna eller,
om dessa hava bestritts genom lån, amortering och ränta på lånet årligen
fördelas mellan kommunerna i förhållande till det antal skattekronor och
skatteören, som inom varje kommun eller del av kommun påförts de skattskyldiga
vid nästföregående års taxering till allmän kommunalskatt. Påstår
kommun, att särskilda skäl finnas för annan fördelningsgrund, såsom att
vidtagen åtgärd kan antagas bliva till särskilt gagn för viss kommun, eller
uppkommer eljest tvist mellan kommunerna beträffande skyldigheten att
bidraga till kostnaderna, äger länsstyrelsen efter framställning förordna, hur
fördelningen skall ske. Sådan framställning skall göras sist inom tre månader
efter det kommun anmodats erlägga sin kostnadsandel eller, om framställningen
göres av kommun, som förskjutit kostnaderna, efter utgången av

FöU 1975:17

det kalenderår, under vilket desamma förskjutits. Till den kommun, som
förskjutit kostnaderna, hava övriga kommuner att i överensstämmelse med
fördelning som nu sagts utgiva på dem belöpande andelar.

Vad i andra stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande
sådan i 1 mom. g) avsedd kostnad som uppkommit under civilförsvarsberedskap
och hänför sig till ändamål, vilket angivits i organisationsplanen
såsom gemensamt för flera kommuner, samt beträffande förlust i anledning
av skada å kommun tillhörig materiel eller annan egendom, som jämlikt
1 mom. h) under civilförsvarsberedskap ställts till civilförsvarets förfogande
för ändamål som nu sagts.

Stockholm den 29 april 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m), Gustavsson i Eskilstuna (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Glimnér (c), Karl Bengtsson i Varberg (fp), Pettersson
i Örebro (c), Brännström (s), herr andre vice talmannen Virgin (m),
herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt (c), Olsson i Asarum (s), Hedberg
(s), Konradsson (s), Kindbom (c) och Wååg (s).

Särskilt yttrande

av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin
(m).

De föreslagna riktlinjerna för skyddsrumsbyggandets planering, genomförande
och finansiering har i stora delar samband med de överväganden
som måste ske vid nästa försvarsbeslut. Riktlinjerna bygger på 1972 års
försvarsbeslut, som beräknas bli prövat från grunden inom några år.

Enligt vad utskottet har inhämtat kommer emellertid resultaten av förberedelserna
för nästa försvarsbeslut att i olika avseenden kunna påverka
planeringen för skyddsrumsbyggandet. På grund av detta samt genom de
uttalanden som utskottet gör och hemställer att riksdagen som sin mening
skall ge regeringen till känna är det möjligt för oss att stå bakom utskottets
betänkande.

FöU 1975:17

Bilaga

Till försvarsutskottet

Propositionen m. m.

Regeringen har i propositionen 1975:21 föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer i fråga om skyddsrumsbyggandet som förordats
i regeringsprotokollet,

2. antaga inom försvarsdepartementet upprättat förslag till lag om ändring
i civilförsvarslagen (1960:74).

Med anledning av propositionen har väckts motionerna 1975:1935 (fp),
1997 (fp) och 1998 (m).

Försvarsutskottet, till vilket propositionen och motionerna hänvisats, har
den 22 april 1975 beslutat att från civilutskottet inhämta yttrande över förslagen
i de delar som de berör civilutskottets beredningsområde.

Utskottet

Civilutskottet begränsar sitt yttrande till frågorna om skyddsrumsplaneringen,
samordningen med övriga byggnadsbestämmelseroch finansieringen
av skyddsrum i bostadshus - frågor som endast indirekt berörs av framställda
motionsyrkanden.

I fråga om skyddsrumsplaneringen har utskottet uppfattat förslagen som
närmast syftande till att skapa ett beslutsunderlag av motsvarande art som
t. ex. de kommunala bostadsbyggnadsprogrammen och de därtill knutna
saneringsprogrammen. De skall därmed inte anses ha karaktär av fysisk
plan i byggnadslagstiftningens mening. Det bör därför övervägas om inte
detta borde få uttryck även i lagstiftningen genom att ordet skyddsrumsplan
byttes ut mot ordet skyddsrumsbyggnadsprogram eller i allt fall härtill knöts
förtydligande motivuttalanden i sådan riktning. Därmed skulle undanröjas
grunder för att uppfatta skyddsrumsplanen som en med de existerande
planinstituten konkurrerande planform.

Det förhållandet att det kommunala programarbetet i föreslagen form
har en självklar och nära anknytning till det fysiska planarbetet aktualiserar
ett understrykande av vikten av att skyddsrumsbedömningarna sker i nära
samarbete med byggnadsnämnden. Frågan om och i vilken omfattning beslut
om skyddsrumsbyggandet skall sammanfattas eller redovisas i anslutning
till de fysiska planerna torde böra prövas ytterligare vid överväganden
om nya planinstitut.

Civilutskottet förordar i anslutning till det ovan anförda att försvarsutskottet
betonar lämligheten av att erfarenheter från det fortsatta arbetet
på detta område tillgodoförs det inom bostadsdepartementet pågående arbetet
på en ny byggnads- och planlagstiftning.

FöU 1975:17

Enligt utskottets mening bör vidare framhållas vikten av att tillämpningsbestämmelserna
till civilförsvarslagen samordnas inom de övriga byggnadsbestämmelsernas
ram.

Vad gäller principerna för finansieringen av skyddsrum i bostadshus ansluter
sig utskottet till propositionsförslaget. Utskottet förordar emellertid att övergångsfrågorna
ytterligare övervägs i samråd med bostadsdepartementet och
mot bakgrund bl. a. av att den nu förordade reformen direkt knutits till
det nya bostadsfinansieringssystemets grunder för skilda garanterade kapitalkostnadsnivåer
(prop. 1974:150, s. 406). Härtill kommer att det enligt
utskottets mening även i sådant sammanhang bör ytterligare övervägas om
inte möjlighet bör öppnas att, då särskilda skäl talar därför, lämna viss
ersättning även för sådana extra utrymmen som med hänsyn till skyddsrumskravens
omfattning m. m. inte kan anpassas till husets funktioner eller
hyras ut självständigt. Det bör även uttalas att kostnaderna för skyddsrumsbyggande
enligt kommunala beslut i sin helhet bör bli låneunderlagsgrundande
för statliga bostadslån och att bidraget enligt eljest gällande principer
skall dras av från bostadslånet. Utskottet har förutsatt att frågorna
om finansiering under byggnadstiden av även bidraget motsvarande produktionskostnader
kommer att lösas.

Stockholm den 24 april 1975

På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman i Göteborg (s), Petersson
i Nybro (s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s),
Strömberg i Botkyrka (fp), Mattsson i Skee (c), Jadestig (s), Häll (s), Claeson
(vpk), fru Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Danell (m).

GOTAB 75 9358 S Stockholm 1975