Försvarsutskottets betänkande nr 13

FöU 1975:13

Nr 13

Försvarsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1975:1 såvitt gäller anslag m. m. för budgetåret 1975/76 inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde jämte motioner

1 betänkandet behandlas de förslag som regeringen - efter föredragning
av statsrådet Holmqvist - har förelagt riksdagen i propositionen 1975:1
bilaga 6 (försvarsdepartementet) samt yrkanden i motionerna 1975:740, 744,
1172, 1175, 1176, 1177, 1178, 1179, 1180, 1184, 1186 och 1187. En sammanställning
av alla motionsyrkanden återfinns i bilaga 1. Av bilagan framgår
var i betänkandet de olika yrkandena behandlas.

Regeringens förslag i propositionen 1975:1 bilaga 6 (s. 67-68 och 71) angående
förmåner åt värnpliktiga jämte motionen 1975:747 har riksdagen
redan behandlat (FöU 1975:3, rskr 1975:25).

1. Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i propositionen (s. 8-13) berett riksdagen tillfälle att avge
yttrande över vad föredragande statsrådet (försvarsministern) har anfört om
säkerhets- och försvarspolitiken. I detta sammanhang behandlar utskottet
motionen 1975:1172 såvitt gäller yrkande 1 samt motionerna 1975:1177 och
1975:1179.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern uttalar att supermakterna av både strategiska och ekonomiska
skäl för en politik som har medfört dels att några av efterkrigstidens
svåraste politiska problem i viss utsträckning har kunnat regleras, dels att
en serie förhandlingar om bl. a. rustningskontroll har kunnat inledas. De
grundläggande motiven bakom supermakternas politiska strävanden förefaller
honom vara sådana att dessa stater inte kan väntas utan vidare överge
den inslagna vägen. Vi kan enligt statsrådets uppfattning vänta att avspänningspolitiken
kommer att fortsätta i en eller annan form under de kommande
åren. Härav får vi dock inte dra den slutsatsen att de tidigare växlingarna
mellan perioder av avspänning och perioder av spänning kommer
att avlösas av en genomgående fredlig utveckling. Enligt statsrådets uppfattning
kommer växlingarna emellertid med all sannolikhet att bli mindre
dramatiska än under det s. k. kalla kriget.

Bilden av det internationella läget är inte entydig. Å ena sidan har vi
fortsatt avspänningspolitik och minskade krigsrisker främst i vår världsdel.
Å andra sidan finns risker för ökad supermaktsdominans och därmed för -

1 Riksdagen 1975. 10 sam!. Nr 13

FöU 1975:13

2

bundna risker för de mindre staterna och fortsatta svårigheter att utesluta
lokala konflikter utanför Europa. Däremot kan det enligt försvarsministern
antas att supermakterna söker hindra att sådana konflikter sprids till Europa.

Vårt land är beläget mellan Centraleuropa och områden kring Norska
havet. Utvecklingen har visat att dessa båda områden har så stor strategisk
och ekonomisk betydelse för supermakterna att de har all anledning hindra
att konflikter bryter ut där. Varken vi själva eller omvärlden kan därför
vara betjänta av några drastiska ändringar i vår försvarspolitik. Det kan
inte ligga i vårt eller i någons intresse att vi genom ensidiga åtgärder förändrar
den militära balans och stabilitet som råder i Norden, framhåller försvarsministern.

Med hänsyn till det starka önskemålet att undvika användning av kärnvapen
och vikten av att upprätthålla en klar åtskillnad mellan dessa och
konventionella vapen har spekulationerna om s. k. minikärnvapen väckt
särskild oro. Såväl USA:s som Sovjets representanter vid nedrustningskonferensen
i Genéve har som svar på frågor av Sveriges representant framhållit
att ingen uppmjukning av reglerna föranvändningen av kärnvapen förutses
och att de båda supermakternas folkrättsliga åtaganden att förhindra kärnvapenkrig
innefattar även användning av kärnladdningar med liten styrka.
Statsrådet anser att dessa uttalanden inte utgör någon garanti på lång sikt
men är ett glädjande steg i rätt riktning.

Överbefälhavaren har anfört att nu gällande planeringsförutsättningar leder
till fortsatta kvalitativa och kvantitativa reduceringar i krigsorganisationen.
Reduceringarna blir enligt överbefälhavaren omfattande mot slutet
av programplaneperioden och åren närmast därefter, dvs. i början av 1980-talet. Samtidigt kommer enligt överbefälhavarens bedömning stora militära
resurser att finnas i omvärlden. Till följd härav kommer försvarsmaktens
krigsavhållande förmåga att minska.

Försvarsministern påpekar att kostnadsutvecklingen i fråga om kvalificerad
krigsmateriel skärper kraven på prioriteringar vid ställningstaganden
till olika vapensystem. Han finner det oundvikligt att den snabba kostnadsstegringen
medför att vi inte kan förnya och modernisera vårt materielbestånd
i samma höga takt som tidigare. Detta leder till att antalet går
ned i fråga om vissa kvalificerade förband där en hög materiell nivå måste
upprätthållas, t. ex. brigader och flygdivisioner. Nytillförd materiel har dock
genomgående högre standard och ökar därigenom försvarsmaktens slagkraft.
Genom den allmänna värnplikten kommer också försvarsmaktens totala
personal i krigsorganisationen att vara oförändrad.

Mot bakgrund av sin syn på avspänningspolitiken och på utvecklingen
i vår del av världen uttalar statsrådet att krigsriskerna under överblickbar
tid har minskat i sådan utsträckning att han inte kan dela den syn som
överbefälhavaren enbart på grundval av en bedömning av framtida styrkeförhållanden
har redovisat på utvecklingen av vårt försvars fredsbevarande
förmåga.

Föll 1975:13

3

Det finns enligt statsrådets mening anledning att tro att man har ungefär
samma problem i vår omvärld i fråga om försvarets utveckling som vi har,
även om andra länder inte redovisar sin försvarsplanering lika öppet som
vi gör. Vi måste dock noga följa utvecklingen inom detta område och vara
beredda att vidta åtgärder om så skulle befinnas vara nödvändigt. Försvarsministern
betecknar det som angeläget att vi i största möjliga utsträckning
behåller handlingsfriheten. Vi bör därför enligt hans mening bevara vår
förmåga att vidmakthålla en hög organisatorisk numerär och att inom landet
utveckla och producera viss krigsmateriel.

Mot denna bakgrund finner statsrådet att den nuvarande inriktningen
av vårt militära försvar är väl anpassad till våra säkerhetspolitiska mål. Några
ändringar i resurstilldelningen är enligt hans mening därför f. n. inte motiverade.

Försvarsministern redogör vidare för de förberedelser som pågår inför
nästa större beslut om försvarets inriktning.

Motionerna

Beträffande f ö r s v a r s p o I i t i k e n s inriktning och genomförande
behandlar utskottet

dels motionen 1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt gäller yrkande
1 att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad som i motionen
anföres om säkerhets- och försvarspolitiken,

dels motionen 1975:1177 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vilken föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för en ny försvarsordning byggd på folkförsvarets
principer,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den tillsatta försvarsutredningen
i tilläggsdirektiv får i uppdrag att grundligt utreda konsekvenserna av en
försvarsordning byggd på folkförsvarets principer,

3. att riksdagen uttalar sig för en etappvis nedtrappning av militärutgifterna
under den kommande femårsperioden med minst 1 miljard kr.
om året.

Beträffande förberedelserna inför nästa beslut om
försvarets långsiktiga utveckling behandlar utskottet motionen
1975:1179 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Andersson
i Nybro (c), i vilken hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära
tilläggsdirektiv till försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:1) att mot
bakgrund av Sveriges internationella förpliktelser på det ekonomiska och
handelspolitiska området analysera deras innebörd och verkningar på grund
av de ökade riskerna för handelspolitiska och ekonomiska sanktioner och
föreslå åtgärder som kan minska dessa risker och därmed kostnaderna för
den svenska försörjningsberedskapen.

FöU 1975:13

4

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik

1972 års försvarsbeslut (prop. 1972:75, FöU 1972:17, rskr 1972:231) innebär
att vår säkerhetspolitik, i en värld av politiska spänningar och stora militära
resurser, även i fortsättningen skall bygga på alliansfrihet i fred och syfta
till neutralitet i krig. För att denna neutralitetspolitik skall vara trovärdig
och realistisk måste den genomföras med stabil politisk inriktning och med
stöd av ett totalförsvar som är avpassat och uppbyggt för att värna vårt
oberoende, i första hand genom att vara fredsbevarande. Tilltron till neutralitetspolitiken
kräver att hela landet kan försvaras och att försvaret kan
anpassas till skilda lägen och möta olika hot och angripare.

Inriktningen av Sveriges säkerhetspolitik samt uppgifterna för och inriktningen
av vårt totalförsvar bekräftades senast av 1974 års riksdag (prop.
1974:1 bil. 6, FöU 1974:19, rskr 1974:190).

Utskottet anser liksom regeringen att 1972 års beslut om inriktningen
av Sveriges säkerhetspolitik samt om uppgifterna för vårt totalförsvar bör
gälla även i fortsättningen. Utvecklingen i omvärlden och vårt säkerhetspolitiska
läge har inte under det senaste året förändrats på sådant sätt att
det är motiverat med någon ändring av säkerhets- och försvarspolitiken.
Försvaret skall vara ett verksamt stöd för denna politik och medge kraftfulla
åtgärder om vi likväl skulle bli indragna i ett krig.

När det gäller de säkerhetspolitiska grunderna för planeringen av vårt
försvar innebär 1972 års försvarsbeslut att vi räknar med en maktbalans
mellan stormaktsblocken. Planeringen avser i första hand åtgärder för att
avhålla från angrepp med konventionella stridsmedel. Totalförsvaret skall
vara -så organiserat att det står klart för en angripare att han kommer att
möta folkets samlade motstånd. Försvaret skall kunna tvinga en angripare
till sådana uppoffringar av tid och resurser samt till sådana förluster att
han avhålls från att företa angreppet.

Av försvarsministerns anförande i budgetpropositionen framgår bl. a. att
han noga följer supermakternas inställning till s. k. minikärnvapen och utvecklingen
vid havsrättsförhandlingarna. Till de förhållanden som Sverige
noga bör ge akt på hör vidare förutsättningarna och dispositionerna för utvinning
av olja i havsområdena i vår nära omvärld samt de militära styrkeförhållandena
där.

Försvarspolitiken

Beträffande försvarspolitikens inriktning och genomförande anförs i motionen
1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m), såvitt nu är i fråga, att den
utrikespolitiska stabiliteten i Sveriges närmaste omgivning och konfliktriskerna
där påverkas om styrkan hos vårt försvar går ned. Motionärerna fortsätter: -

FöU 1975:13

5

Försvarsministerns uttalande i propositionen att varken vi eller omvärlden
kan vara betjänta av några drastiska förändringar i vår försvarspolitik är
alltså riktigt. Han underlåter emellertid att dra den logiska slutsatsen därav,
nämligen att försvarets styrka icke får nedgå. I själva verket kommer i
det längre perspektiv som alltid måste läggas på det försvarspolitiska området
försvagningen av vår militära styrka att relativt snabbt bli just drastisk.

Det bör också understrykas att dimensioneringen av vårt försvar inte
kan anpassas till den vid varje tillfälle fastställda graden av risker. Om
- som försvarsministern gör gällande - de framtida krigsriskerna avsevärt
minskat under senare år, är alltså av mindre intresse i det här sammanhanget.
Det avgörande är om risker över huvud taget kan bedömas föreligga. Vi
hävdar att så är fallet och kan inte heller finna att försvarsministern i propositionen
förnekar detta.

Därmed föreligger tillräckliga skäl att upprätthålla en försvarsförmåga som
är väl balanserad mot den militära kapaciteten i omvärlden. Det går inte
att anpassa försvarsmaktens organisation, utbildning och bestånd av materiel
till de korta perspektiv som utrikespolitiskt kan överblickas. Detta bestyrks
ständigt av verkligheten. Oförmågan att med hjälp av utrikespolitiska analyser
förutse framtiden belystes nu senast på ett skrämmande sätt av hur
hela världen inklusive vi själva totalt överraskades av oljekrisen förra året.

Motionen 1975:1177 av herr Hermansson m. fl. (vpk) behandlar också
försvarspolitikens inriktning. Motionärerna anser att de traditionella militära
hotbilderna i Europa i många avseenden har upplösts genom förhandlingar,
avtal och diplomatiska erkännanden. Enligt deras mening är trots detta
den svenska försvarsmakten uppbyggd efter samma modell som stormakternas
och inriktad på att verka enligt de hotbilder som målades upp under
det kalla krigets period. Motionärerna anför vidare bl. a.:

Den svenska militärapparatens nuvarande uppbyggnad kommer att innebära
fortsatt stegring av militärkostnaderna. Detta är ett av skälen till
vpk:s krav om ny militärordning.

Det andra skälet är att trots de väldiga militärutgifterna ger vår nuvarande
försvarsuppbyggnad inget verkligt skydd. Vi anser att den nuvarande militära
målsättningen för att hindra en eventuell invasion är orealistisk. Det
vore en illusion att tro att Sverige skulle kunna bjuda en stormakt spetsen
på dennas villkor och med en försvarsorganisation av i princip samma struktur.
Tvärtom skulle den nuvarande försvarsorganisationen snabbt kunna
slås ut av en överlägsen angripare.

Motionärerna anser att allt nu talar för en radikal omläggning av svensk
försvarspolitik. Man förespråkar ett defensivt försvar, uppbyggt för att slå
vakt om vårt lands neutralitet och självständighet och bestående av ett
gränsförsvar med erforderlig teknisk utrustning och tyngdpunkten lagd på
robotvapen.

Yrkanden med samma innebörd som i motionen 1975:1177 fördes fram
i motioner av herr Hermansson m. fl. i samband med 1972 års försvarsbeslut
samt till 1973 och 1974 års riksdagar. Försvarsutskottet har framhållit (FöU
1972:17 s. 35) att ett försvar av det slag som har skisserats i motionerna
inte skulle vara tillräckligt för att förverkliga våra säkerhetspolitiska mål.
Riksdagen har varje gång följt utskottets förslag att avslå ifrågavarande mo -

FöU 1975:13

tionsyrkanden. Utskottet finnér inte anledning till annan bedömning än
den som gjordes senast förra året (FöU 1974:19 s. 3, rskr 1974:190). Motionen
1975:1177 (vpk) bör alltså avslås.

I motionen 1975:1172 (m) hävdas att vår försvarspolitik inte genomförs
på ett sätt som stämmer överens med säkerhetspolitikens krav och försvarets
uppgifter.

Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att vi f. n. har ett försvar
som är starkt och svarar mot de uppgifter som vår säkerhetspolitik ställer.
Redan på relativt kort sikt finns emellertid problem. Statsrådet berör dessa
och räknar med att det i vår omvärld finns ungefär samma problem. Även
utskottet anser att våra försvarsproblem fordrar stor uppmärksamhet och
att åtgärder kan tänkas bli nödvändiga.

Om två år beräknas föreligga ett samlat underlag för att bedöma resursbehoven
för vårt totalförsvar och avvägningen inom detta. Till dess är det
närmast fråga om att bevara handlingsfriheten, även en handlingsfrihet att
tillföra och på ett ekonomiskt sätt utnyttja ökade resurser om en ökning
befinns nödvändig med hänsyn till försvarets fredsbevarande förmåga i fortsättningen.
1 vissa fall måste relativt snart fattas beslut som är viktiga för
handlingsfriheten. Utskottet återkommer till dessa frågor i det följande.

Såväl i propositionen som i motionen 1975:1172 (m) framhålls att vår
försvarspolitik är betydelsefull för den militära balans och stabilitet som
råder i Norden. Utskottet har samma mening. I samband med 1972 års
försvarsbeslut anförde utskottet härom följande (FöU 1972:17 s. 32):

Utskottet delar uppfattningen att landets säkerhet i första hand kan komma
att äventyras av stormaktsblockens handlande. Den internationella utvecklingen
formas i stor utsträckning av supermakterna och deras förbundna.
Beträffande vårt försvars styrka är därför en anpassning till de rådande militärpolitiska
förhållandena nödvändig. Samtidigt måste emellertid konstateras
att de resurser vi kan avsätta för att trygga vår säkerhet är begränsade
jämfört med stormaktsblockens.

För den fortsatta planeringen bör beaktas att vårt land genom sin utrikespolitik
och sitt försvar har betydelse för den säkerhetspolitiska situation
som råder i Europa och särskilt för stabiliteten i det nordiska området. Skilda
intressen och motsättningar i fråga om Nordkalotten och Östersjöutloppen
torde bestå även under den tid som man nu kan överblicka.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till yrkandet
i motionen 1975:1172 (m) att riksdagen skall ge regeringen till känna vad
motionärerna har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

Totalförsvarets uppgifter och resurser efter år 1977

I propositionen redogörs något för de förberedelser som pågår inför nästa
större beslut om försvarets inriktning. Försvarsutskottet har senast år 1974
redovisat tidsplanerna i stort för detta arbete (FöU 1974:19 s. 3-5). Studiearbetet
och planeringen inom totalförsvarets olika delar är samordnade
och inriktade på att ett samlat underlag skall föreligga för ställningstaganden

FöU 1975:13

7

av statsmakterna år 1977.

Tidsplanerna innebär sammanfattningsvis att perspektivplaneringen inom
det militära försvaret och civilförsvaret samt perspektivstudierna för det
ekonomiska försvaret liksom de särskilda studierna för övrigt totalförsvar
skall redovisas under hösten 1975. I början av år 1976 skall ges anvisningar
för myndigheternas programplanering avseende perioden 1977/78-1981/82.
Programplaner för denna period skall redovisas hösten 1976. Försvarsministern
lämnar en kortfattad redovisning av hur perspektivplaneringen för
det militära försvaret och civilförsvaret är inriktad i fråga om ekonomiska
studienivåer m. m. (s. 12-13).

Beträffande perspektivstudierna angående det ekonomiska försvarets utveckling
efter år 1977 gäller att olika handlingsvägar skall utarbetas utifrån
fyra ekonomiska studienivåer för femårsperioden 1977/78-1981/82, nämligen
ca 4 800, 5 500, 6 600 och 8 400 milj. kr. i prisläget februari 1974.
Vid studierna skall beaktas behovet av åtgärder för att möta tänkbara påfrestningar
på vår försörjning i samband med möjliga fredskriser.

Resultaten av studier och planering inom totalförsvaret skall ingå i underlaget
för övervägandena inom den försvarsutredning som regeringen tillkallade
hösten 1974. Vissa andra utredningsresultat m. m. kommer också
att tillföras försvarsutredningens underlag.

Försvarsutredningen bör enligt sina direktiv bedriva arbetet så att dess
överväganden och förslag om de olika totalförsvarsgrenarnas uppgifter i stort
och principiella inriktning samt om prisregleringssystem för det militära
försvaret och civilförsvaret kan redovisas tidigt år 1976 och därvid kunna
ligga till grund för regeringens anvisningar för myndigheternas programplanering
för perioden 1977/78-1981/82.

Resultaten av försvarsutredningens granskning av programplanerna och
motsvarande planer för det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska
försvaret och övrigt totalförsvar skall redovisas i sådan tid att förslag till
riksdagen år 1977 om totalförsvarets inriktning kan grundas på överväganden
och förslag från försvarsutredningen.

I enlighet med de principer som har fastlagts av statsmakterna (prop.
1972:103, FöU 1972:23, rskr 1972:309) inhämtar utrikes- och försvarsutskotten
information om studie- och planeringsarbetets inriktning och resultat.
Information av detta slag har under åren 1973-1974 och hittills under
år 1975 från departement och myndigheter lämnats försvarsutskottet vid
sammanlagt ett 15-tal tillfällen.

1 motionen 1975:1179 (c) hävdas att den år 1971 tillkallade försörjningsberedskapsutredningen
bör få tilläggsdirektiv att beskriva de svenska internationella
förpliktelserna på det ekonomiska och handelspolitiska området
och analysera innebörden av dessa förpliktelser och föreslå åtgärder som
kan minska riskerna för handelspolitiska och ekonomiska sanktioner och
därmed kostnaderna förden svenska försörjningsberedskapen. Motionärerna
förutsätter att försörjningsberedskapsutredningen på grund av sina direktiv

FöU 1975:13

8

ensidigt behandlar hur man skall klara krissymptom men inte hur man
skall göra sig mindre känslig för kriserna genom att söka hindra deras spridning
in över landets gränser. De räknar med att våra internationella förpliktelser
och deras innebörd varken kommer att beskrivas eller analyseras
om utredningen inte får särskilda tilläggsdirektiv.

Till grund för försvarsutredningens överväganden och förslag om de olika
totalförsvarsgrenarnas uppgifter i stort och principiella inriktning på längre
sikt skall enligt utredningens direktiv bl. a. ligga resultat från försörjningsberedskapsutredningen
och energiberedskapsutredningen. Båda dessa utredningar
räknar med att slutföra sitt arbete under år 1975. Enligt vad utskottet
har inhämtat kommer försörjningsberedskapsutredningen i sitt betänkande
att lämna redogörelser av det slag som motionärerna efterlyser. Här bör
framhållas att studier och analyser beträffande de internationella förutsättningarna
för kriser av olika slag utförs vid studierna av den internationella
miljön inom ramen för försvarets planeringssystem. Sveriges beroende av
utrikeshandeln kartläggs i samband med de pågående perspektivstudierna
för det ekonomiska försvaret. Även resultaten av dessa studier kommer
att ingå i försvarsutredningens underlag.

Beskrivningar och analyser av vårt beroende av omvärlden i olika avseenden
kommer alltså att tillföras underlaget för ett nytt försvarsbeslut.
Med hänsyn härtill avstyrker utskottet bifall till motionen 1975:1179 (c).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1172, yrkande 1, om att
riksdagen skall ge regeringen till känna vad som anförs i motionen
om säkerhets- och försvarspolitiken,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1177 om en ny försvarsordning,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1179 om tilläggsdirektiv
till försörjningsberedskapsutredningen,

4. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken i den mån detta
inte har behandlats under 1-3.

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning

Regeringen har i propositionen (s. 31-39) föreslagit riksdagen att godkänna
de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta inriktning som föredragande
statsrådet har angett.

FöU 1975:13

9

Föredragande statsrådet

Grundläggande riktlinjer för det militära försvarets inriktning fastställdes
av 1972 års riksdag och har i allt väsentligt bekräftats av 1973 och 1974
års riksdagar. Principerna i dessa beslut är enligt statsrådets mening alltjämt
giltiga. Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med hänsyn
till det statsfinansiella läget anser han att det inte finns anledning att
ändra planeringsinriktningen eller planeringsramen för det militära försvaret.
Planeringen för perioden 1975/76-1979/80 bör alltså ske enligt en horisontell
planeringsram, som med vissa budgettekniska justeringar stämmer överens
med den i försvarsbeslutet 1972 fastställda ramen för perioden
1972/73-1976/77. Med utgångspunkt i basbeloppet i den utgiftsram för budgetåret
1975/76 som försvarsministern förordar bör planeringsramen för femårsperioden
alltså vara avrundat 40 750 milj. kr. i prisläget februari 1974.

1 planeringen bör enligt statsrådets mening förutsättas att kompensation
för pris- och löneförändringar skall ske enligt nettoprisindex.

Programplaner för det militära försvaret för perioden 1975/76-1979/80
har utarbetats i en planeringsnivå som i huvudsak stämmer överens med
den angivna. Överbefälhavaren har emellertid i sin planering förutsatt att
försvarsmakten tillförs medel utöver ramen för ökade bränsle- och drivmedelskostnader
och för vissa investeringar samt att finansiering av vissa
andra investeringar får ske genom långsiktiga krediter. Försvarsministern
är inte beredd att föreslå att medel skall tillskjutas planeringsramen för
dessa ändamål. Han räknar inte heller med att det finns behov av särskilda
krediter under budgetåret 1975/76.

1 myndigheternas planering har alltså förutsatts att större ekonomiska
resurser står till förfogande än vad statsrådet anser sig kunna förorda. Det
kommer därför att bli nödvändigt med omplaneringar. Sådana omplaneringar
kommer också att bli nödvändiga för att skapa utrymme för ökade ambitioner
inom vissa områden, bl. a. för att förbättra de värnpliktigas förmåner. Stor
återhållsamhet måste enligt statsrådet iakttas när det gäller beslut som leder
till långsiktiga ekonomiska bindningar. Av myndigheterna föreslagna ambitionsökningar
bör i princip inte godtas. Varje möjlighet till besparing och
rationalisering måste tas till vara. Statsrådet anser att kraven härvidlag kan
behöva skärpas ytterligare.

Statsrådet berör vidare utvecklingen i fråga om de förhållanden som gäller
på försvarets arbetsplatser m. m. Moderniseringen av tjänsteföreskrifter etc.
är en nödvändig förutsättning för att förverkliga demokratiseringen av arbetsförhållandena
inom försvaret men är i sig inte tillräcklig. Det krävs
enligt hans mening även en aktiv och gemensam insats i det dagliga arbetet
av all personal, anställda såväl som värnpliktiga. Statsrådet räknar med att
studier och överväganden rörande arbetsförhållanden m. m. inom det militära
försvaret och därmed också personalfrågor i vidaste bemärkelse kommer
att tillmätas allt större vikt.

FöU 1975:13

IO

Statsrådet behandlar därefter avvägningsprogrammens inriktning och de
riktlinjer som enligt hans mening bör gälla för den fortsatta planeringen.
Förändringar av dessa riktlinjer kan komma att aktualiseras bl. a. med hänsyn
till resultaten av pågående studier och utredningar. Vidare behandlas
fredsorganisationen och nödvändigheten att begränsa utgifterna för administration
och för freds- och förvaltningsorganisationen. Beträffande samordningen
av pågående utredningar på detta område framhåller statsrådet att
det enligt direktiven för försvarsutredningen ankommer på denna att i största
möjliga utsträckning samordna utredningsarbetet både i sak och tidsmässigt.

Statsrådet behandlar vidare bl. a. ansträngningarna att minska antalet anställda
inom försvarsmakten.

Motionerna

1 detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden.

Beträffande planeringsinriktningen och planeringsramen
för det militära försvaret behandlar utskottet motionen 1975:1172
av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandena 2-4, nämligen

2. att riksdagen måtte besluta att godkänna de riktlinjer för det militära
försvarets fortsatta inriktning som anges i motionen,

3. att riksdagen måtte besluta att för perioden 1975-1980 godkänna en
planeringsram för det militära försvaret om 41 950 milj. kr. i prisläge februari
1974, vilket innebär en höjning med 1 200 milj. kr. och att uttala att planeringen
bör baseras på full kompensation för genom oljekrisen förorsakad
prisstegring på oljor,

4. att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad i motionen
anförs angående priskompensation.

Beträffande i n r i k t n i n ge n av huvudprogrammen m. m.
behandlar utskottet

dels motionen 1975:740 av herrar Björck i Nässjö (m) och Strindberg (m),
i vilken hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att utveckling
får påbörjas av ett terrängfordon för personaltransport med sikte på att den
av chefen för armén planerade anskaffningen kan påbörjas,

dels motionen 1975:744 av herr Petersson i Röstånga (fp), i vilken hemställs

1. att erforderliga bemyndiganden avses för utveckling av en ny ubåtstyp,

2. att en fjärde ubåt av Näckentyp beställs och att det under C 2 Marinförband:
Materielanskaffning upptagna bemyndigandebeloppet uppräknas
med 70 milj. kr.,

dels motionen 1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m) såvitt avser yrkandena
5 och 6, nämligen

5. att riksdagen måtte besluta att infordra förslag från regeringen till ökade
beställningsbemyndiganden på sätt som i motionen anges,

6. att riksdagen måtte besluta att hemställa att regeringen tilldelar för -

FöU 1975:13

11

svarets myndigheter en rörlig kredit för att befrämja rationell investeringsverksamhet
och ekonomisk hushållning,

dels motionen 1975:1175 av herr Granstedt m. fl. (c) såvitt avser yrkande
1 att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till totalram för kommande
tre budgetår, avseende forskning och utveckling av tänkbara alternativ avsedda
att ersätta Viggensystemet i enlighet med vad i motionen anförts,

dels motionen 1975:1178 av herr Hermansson m. fl. (vpk), i vilken hemställs 1.

att riksdagen beslutar att inledd forskning för vidareutveckling av Viggen
omedelbart avbryts och begärda anslag härför avslås,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en öppen redovisning lämnas
riksdagen över den del av försvarspropositionen som gäller flygvapnet.

Utskottet

Mot bakgrund av den säkerhetspolitiska utvecklingen och med hänsyn
till det statsfinansiella läget föreslås i propositionen att planeringen för det
militära försvaret under perioden 1975/76-1979/80 skall ske inom en ekonomisk
ram som överensstämmer med den planeringsram som år 1972
fastställdes förden då aktuella programplaneperioden 1972/73-1976/77. Planeringsramen
för nästkommande fem budgetår föreslås uppgå till 40 750
milj. kr. med jämn fördelning på varje budgetår (prisläge februari 1974).
Kompensation för pris- och löneförändringar skall i planeringen förutsättas
ske enligt nettoprisindex. Någon kompensation härutöver för de kraftigt
ökade priserna på bränsle och drivmedel avses inte tillkomma.

I motionen 1975:1172 (m) föreslås, såvitt nu är i fråga, att planeringsramen
för femårsperioden skall räknas upp med 1 200 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag och alltså bestämmas till 41 950 milj. kr. Ökningen av
planeringsramen innefattar en uppräkning av utgiftsramen (basbeloppet) för
budgetåret 1975/76 med 250 milj. kr., i vilket belopp ingår kompensation
för oljeprisstegringen med 85 milj. kr. samt 94 milj. kr. för att täcka bristande
kompensation för prisutvecklingen och 71 milj. kr. som tillägg för teknisk
utveckling inom materielområdet. Planeringen bör enligt motionärerna kunna
utgå från full pris- och lönekompensation fr. o. m. budgetåret 1976/77
och från ett särskilt tillägg till planeringsramen för teknisk utveckling, motsvarande
2,5 % av materielanslagen, från samma tidpunkt.

I det följande redovisas kortfattat hur motionärerna anser att tillskotten
till planeringsram och utgiftsram bör utnyttjas (milj. kr.).

FöU 1975:13

12

	Planeringsram 1975/76-1979/80	Utgiftsram 1975/76
Allmänt Repetitionsutbildning av värnpliktiga i huvudsak enligt VU 60	200	20
Arméförband Ytterligare 4 infanteribrigader behålls Renovering av stridsvagnar Utvecklingsarbete avseende terrängfordon för per-sonaltransport	250	40
Marmförband Ny kust- och sjörobot utvecklas vid svensk indu-stri Tidigare anskaffning av robotar till patrullbåtar Ytterligare två ubåtar typ A 14 anskaffas Studier för ny utbåtstyp och för flottiljledarfartyg bedrivs snabbare	300	30
Flygvapenförband Utveckling av ett för svenska förhållanden anpas-sat attackflygplan efter AJ 37 Utveckling och tillverkning av jaktrobot till JA 37 inom landet En sjätte fulltalig attackdivision AJ 37 organiseras Planeringen inriktas mot tio jaktdivisioner JA 37 Anskaffade jaktflygplan J 35 Draken behålls i tjänst under sin tekniska livslängd	450	160
Summa	1 200	250

Systemet för prisreglering har länge varit en central planeringsfråga.
Med anledning av motioner i ämnet uttalade försvarsutskottet
vid 1973 års riksdag (FöU 1973:16 s. 27-30) bl. a. att regeringen borde ägna
skärpt uppmärksamhet åt de långsiktiga effekterna av nuvarande system
och redovisa för riksdagen vilka effekter av positiv och negativ art som
kan konstateras. Särskild vikt borde enligt utskottet läggas vid att jämföra
utvecklingen av de försvarsanställdas löner och av värnpliktsförmånerna
med kompensationen enligt nettoprisindex och med de rationaliseringar i
försvarets verksamhet sorn ter sig möjliga att genomföra.

1974 framhöll försvarsutskottet (FöU 1974:19 s. 11) att det var angeläget
att den tilltänkta försvarsutredningen får behandla priskompensationsfrågan.
Enligt utskottets mening borde frågan prövas av statsmakterna i sådan tid
att det system som beslutas kan ligga till grund för programplaneringen
för perioden 1977/78-1981/82. Riksdagen beslöt att som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet hade anfört om skyndsam översyn och
förslag angående prisregleringssystemet för försvaret.

Den av regeringen tillkallade expertutredningen med uppgift att utvärdera
erfarenheterna av nuvarande system för prisreglering av det militära för -

FöU 1975:13

13

svarets och civilförsvarets utgifter samt att analysera nuvarande och alternativa
system har i dagarna överlämnat sina resultat. Dessa skal! ligga
till grund för försvarsutredningens ställningstagande till metod för prisreglering
av försvarsutgifterna fr. o. m. perioden 1977/78-1981/82 med det
däri ingående budgetåret 1977/78.

I programplanen för det militära försvaret anmäler överbefälhavaren att
det fortfarande finns betydande osäkerhet i planeringen och att denna enligt
hans mening framför allt beror på gällande prisregleringssystem. Utskottet
anser liksom tidigare att frågan om försvarets prisregleringssystem är mycket
betydelsefull. Sättet för anpassning till ändrade löner och priser har stor
betydelse när det gäller planeringsinriktningen och för stabiliteten i planeringssystemet.
Frågan kommer nu att övervägas av försvarsutredningen
och det bör vara en fast strävan att det system som beslutas av statsmakterna
kan ligga till grund för programplaneringen för perioden 1977/78-1981/82.

Det är däremot inte realistiskt att räkna med ett beslut i priskompensationsfrågan
som kan påverka utgifterna redan under budgetåret 1976/77.
Utskottet avstyrker därför bifall till motionen 1975:1172, yrkande 4 (m).

Utskottet har tagit del av överbefälhavarens syn på försvarsmaktens nuvarande
förmåga och på de operativa konsekvenserna om den planerade
verksamheten genomförs.

Med erinran om vad som har anförts om prisregleringssystemet godtar
utskottet den planeringsinriktning för perioden 1975/76-1979/80
som regeringen förordar. Detta innebär att utskottet - mot bakgrund av
den säkerhetspolitiska utvecklingen och det statsfinansiella läget - inte är
berett att tillstyrka den ökning av planeringsramen som föreslås i motionen
1975:1172 (m), förslaget om särskild kompensation för prisstegringen på
oljeprodukter eller de ökade ambitioner beträffande verksamheten inom avvägningsprogrammen
som har förordats i samma motion och redovisats
i det föregående. Såvitt gäller utgiftsramen för nästa budgetår återkommer
utskottet i det följande.

Den nuvarande planeringsinriktningen innebär bl. a. att någon anskaffning
av personaltransportfordon till vissa rörliga markstridsförband
sannolikt inte kan inrymmas under perioden. Utvecklingskostnaden är beräknad
till 6,5 milj. kr. (betalningsutfall före 1979/80) och anskaffningskostnaden
till 90 milj. kr. (betalningsutfall i huvudsak efter perioden), allt
i prisläge februari 1974. Försvarsministern har inte tagit ställning till en
utveckling av personaltransportfordon. Riksdagen bör därför inte f. n. uttala
huruvida en sådan utveckling bör påbörjas. Med hänvisning till vad utskottet
i det följande (s. 19) anför i fråga om programplaneringen för perioden
1976/77-1980/81 avstyrker utskottet alltså bifall till motionen 1975:740 (m).

Chefen för armén har vidare föreslagit en begränsad renovering och modifiering
av ca halva antalet stridsvagnar typ 101/102 (Centurion), som därigenom
skulle kunna behållas till mitten av 1990-talet. Kostnaden är beräknad
till ca 63 milj. kr. med betalningsutfall fr. o. m. budgetåret 1976/77.

FöU 1975:13

14

Även denna åtgärd är i och för sig önskvärd. Liksom försvarsministern
anser utskottet att äldre materiel bör behållas i krigsorganisationen så länge
den ger väsentliga tillskott till den samlade stridseffekten och inte föranleder
alltför stora underhållskostnader. Försvarsministern anser att arméchefens
förslag i denna del bör övervägas ytterligare. Utskottet räknar med att även
denna planeringsfråga kommer att redovisas i nästkommande budgetproposition.

Beträffande utbåtsförbanden redovisar försvarsministern att tre u b å t a r
typ Näcken (A 14) är beställda och kommer att levereras under programplaneperioden.
Han räknar inte med någon ytterligare anskaffning av
denna ubåtstyp. Studier och utveckling av nästa ubåtstyp (A 17) har planerats
in och seriebeställning förutsätts av chefen för marinen ske sista året i programplaneperioden.
Försvarsministern framhåller att det är angeläget att
behålla handlingsfriheten att inom landet utveckla och tillverka ubåtar. Han
anser därför att fortsatta studier bör bedrivas inom detta område men är
inte beredd att ta ställning till de föreslagna utvecklings- och anskaffningsprogrammen.

I det föregående har utskottet avstyrkt bifall till förslag i motionen
1975:1172 (m) om en ekonomisk planeringsram som bl. a. skulle kunna
medge anskaffning av ytterligare två ubåtar typ A 14.

I motionen 1975:744 (fp) förordas att en fjärde ubåt av typ A 14 beställs
och att utrymme för kostnaderna skapas genom omplanering. Vidare föreslås
att riksdagen skall besluta om beställningsbemyndiganden för utveckling
av ubåtstyp A 17.

MotionsfÖrslag om en utökning av ubåtsserien A 14 behandlades av riksdagen
år 1973 (FöU 1973:16 s. 51-52). Styckepriset förde redan då beställda
tre ubåtarna beräknades till ca 92 milj. kr. Försvarsutskottet konstaterade
att det i och för sig vore fördelaktigt att utöka serien av ubåt typ A 14
med hänsyn till att merkostnaden för en fjärde ubåt skulle bli ca 65 milj.
kr. och för en femte ca 50 milj. kr. Med hänvisning till det ekonomiska
planeringsutrymmet kunde utskottet likväl inte tillstyrka någon tilläggsbeställning.
Utskottet erinrade om att vissa studier av ubåtstyp A 17 hade
påbörjats.

Styckepriset för de tre beställda utbåtarna typ A 14 är i senaste prisläge
ca 100 milj. kr. Merkostnaden för ytterligare ett exemplar blir lägre eftersom
utvecklingskostnader redan är inkalkylerade och vissa redan beställda reservdelar
m. m. i viss utsträckning kan täcka behovet även för fyra ubåtar.
Optionerna för tilläggsbeställning gäller emellertid inte längre och vinsterna
med en längre serie är därför i stor utsträckning beroende av förhandlingar
med tillverkarna.

Mot denna bakgrund anser utskottet liksom försvarsministern att någon
ytterligare ubåt typ Näcken inte bör beställas. Motionsyrkandet härom bör
alltså inte bifallas.

När det därefter gäller nästa ubåtstyp, A 17, så har ett beställ -

FöU 1975:13

15

ningsbemyndigande för anskaffning planerats in budgetåret 1979/80 av
chefen för marinen (320 milj. kr.). Projekteringen har planerats kunna börja
nästa budgetår och för denna har beräknats sammanlagt 25 milj. kr. Det
i propositionen föreslagna bemyndigandebeloppet (anslaget Marinförband:
Forskning och utveckling) är beräknat med utgångspunkt i att projekteringen
inte påbörjas budgetåret 1975/76. Fortsatta studier avses dock bedrivas.

Utskottet anser att ubåtsvapnet är en viktig del av vårt försvar. Antalet
ubåtar tillåts minska i enlighet med intentionerna i 1972 års försvarsbeslut.
Däremot ökar ubåtarnas kvalitet. Utskottet fäster liksom försvarsministern
stor vikt vid att man behåller handlingsfriheten att inom landet utveckla
och tillverka ubåtar.

Liksom försvarsministern räknar utskottet inte med att utvecklingen av
ubåt typ A 17 påbörjas under nästa budgetår. Utskottet avstyrker därför
bifall till motionen 1975:744, yrkande 1 (fp).

Attackversionen av flygplan 37 Viggen (AJ 37) levereras planenligt och
serieleverans av jaktversionen (JA 37) beräknas börja år 1978.

För studier av ett eventuellt nytt attack flygplan efter
AJ 37 har regeringen hittills ställt 15,1 milj. kr. till försvarets materielverks
förfogande. Regeringens avsikt är att det t. o. m. juni 1977 skall finnas en
handlingsfrihet att även i fortsättningen utveckla och producera militära
flygplan inom landet. Utskottet tillstyrker att en sådan handlingsfrihet behålls.

Chefen för flygvapnet har för de kommande två budgetåren begärt 100
milj. kr. för fortsatta studier. Försvarsministern räknar för sin del med 30
milj. kr. för nästa budgetår och är inte beredd att ta ställning till omfattningen
av studierna och behövliga beställningsbemyndiganden under budgetåret
1976/77.

I motionen 1975:1175, yrkande 1 (c), förordas att man när det gäller ifrågavarande
studier bestämmer en totalram för nästkommande tre budgetår.
Motionärerna räknar med högst 80 milj. kr. för de tre åren.

Utskottet - som liksom försvarsministern följer inriktningen av studierna
för ett eventuellt nytt attackflygplansystem - tillstyrker regeringens förslag
att för studierna intill juli 1977 räkna med årsvisa beställningsbemyndiganden,
för nästa budgetår uppgående till 30 milj. kr. Detta innebär att
utskottet avstyrker bifall till motionen 1975:1175 (c) såvitt nu är i fråga.

Av det sagda framgår att utskottet även avstyrker bifall till motionen
1975:1178, yrkande 1 (vpk), om att ifrågavarande studier skall avbrytas.

Motionen 1975:1178 innehåller även ett yrkande om att riksdagen skall
begära en öppen redovisning av den del av propositionen som gäller flygvapnet.
Motionärerna uttalar farhågor för att även andra beställningsbemyndiganden
än dem som avses för studier för ett eventuellt nytt attackflygplan
utnyttjas för studierna och anser att budgetpropositionen är formulerad på
ett vilseledande sätt såvitt gäller flygvapenförbanden.

FöU 1975:13

16

Utskottet vill erinra om att studierna för ett eventuellt flygplan efter 37
Viggen har anmälts för riksdagen alltsedan år 1972 (prop. 1972:75 s. 262,
FöU 1972:17 s. 80; prop. 1973:1 bil. 6 s. 93, prop. 1973:75 s. 56, FöU 1973:16
s. 56; prop. 1974:1 bil. 6 s. 33, prop. 1974:75 s. 33, FöU 1974:19 s. 14).

Utskottet - som i ett tidigare betänkande (FöU 1975:2) under 1975 års
riksmöte har redogjort för systemet med beställningsbemyndiganden och
behovet av prisomräkning av lämnade bemyndiganden - anser att även
yrkande 2 i motionen 1975:1178 (vpk) bör avslås av riksdagen.

Yrkande 5 i motionen 1975:1172 (m) har i det föregående behandlats
såvitt gäller förslag om ökade beställningsbemyndiganden
med anledning av motionärernas förslag om vidgad planeringsram och ändringar
av planeringsinriktningen beträffande avvägningsprogrammen. Yrkandet
avser emellertid också förslag om ökade beställningsbemyndiganden
för de studier samt den utveckling och anskaffning som försvarsministern
själv räknar med.

Försvarsministern uttalar i propositionen (s. 31-32) att han liksom överbefälhavaren
anser att planeringen för det militära försvaret har fått ytterligare
stadga men att den trots detta innehåller osäkerheter betingade av
svårigheter att bedöma den framtida utvecklingen. I likhet med föregående
år har planerats in en reserv (priskil) för att möta eventuella prisökningar
på utveckling, anskaffning och underhåll av materiel, utöver den kompensation
som nettoprisindex beräknas ge. Någon reserv för att möta eventuella
lönestegringar som går utöver den genomsnittliga prisutvecklingen har däremot
inte planerats in. Dessa och andra förhållanden medför krav på omplaneringar
inom den ekonomiska planeringsramen. Sådana omplaneringar
kommer enligt försvarsministern vidare att bli nödvändiga för att skapa
utrymme för ökade ambitioner inom vissa områden, bl. a. för att förbättra
de värnpliktigas förmåner.

Slutsatsen av de angivna förhållandena blir - framhåller försvarsministern
- att alla de anskaffningsprogram m. m. som redovisas i programplaneringen
svårligen kan genomföras inom angiven planeringsram. Statsrådet anser därför
att stor återhållsamhet måste iakttas när det gäller beslut som leder
till långsiktiga ekonomiska bindningar.

Huvudregeln för beräkning av beställningsbemyndigande när statsmakterna
tar ställning för att ett visst materielobjekt skall utvecklas eller tillverkas
är att regeringen inhämtar bemyndigande från riksdagen för hela den avsedda
utvecklingen eller tillverkningen. Medgivanden att göra beställningar lämnar
regeringen årsvis genom särskild bemyndigandeplan och därutöver under
löpande budgetår i samband med det s. k. tvåstegsförfarandet för anskaffning
av materiel eller - i fråga om särskilt resurskrävande objekt - vid prövning
av särskild systemplan rörande objektet.

Under åren före ett tilltänkt nytt långsiktigt försvarsbeslut har det varit
en strävan att minska de långsiktiga ekonomiska bindningarna. Ett uttryck
för dessa bindningar är den s. k. bemyndigandeskulden för varje anslag

FöU 1975:13

17

med den särskilda bemyndigandetekniken (jfr FöU 1975:2 s. 2). Bemyndigandeskulden
utgörs av skillnaden mellan lämnade bemyndiganden och
anslagsmedel under anslaget. Inför ett försvarsbeslut söker man hålla bemyndigandeskulden
nere genom att minska bemyndigandesumman. Härvid
blir det i vissa fall aktuellt att beträffande större objekt bibehålla handlingsfrihet
genom att skjuta upp ställningstagandet något eller några år eller
genom att undantagsvis endast räkna med årsvisa bemyndiganden. Vidare
förekommer att den formella bindningen minskas genom att man vid ställningstagandet
till ett vapensystem endast räknar med beställningsbemyndiganden
för de delar av systemet som närmast är aktuella för beställning.

Flera av de planeringsfrågor som tas upp i propositionen gäller handlingsfriheten
i olika avseenden inför ett nytt försvarsbeslut. Sådan handlingsfrihet
- liksom eventuella beslut att avstå från handlingsfrihet i visst
avseende - kan givetvis orsaka merkostnader beroende på vilket innehåll
försvarsbeslutet sedan får.

Utskottet, som i det föregående har tillstyrkt att studierna intill juli 1977
rörande ett eventuellt nytt attackflygplan efter AJ 37 beställs på grundval
av årsvisa beställningsbemyndiganden, avstyrker bifall till motionen
1975:1172, yrkande 5 (m), även såvitt nu är i fråga.

I propositionen (s. 32-33) berör försvarsministern utvecklingen i fråga
om de förhållanden som gäller på försvarets arbetsplatser m. m. Han räknar
med attpersonalfrågori vidaste bemärkelse i fortsättningen kommer
att tillmätas allt större vikt. Utskottet-som under innevarande utbildningsår
följer värnpliktsutbildningen genom särskild kontakt med vissa utbildningsförband
- delar denna uppfattning. I linje med vad utskottet tidigare har
uttalat (FöU 1971:19 s. 7) finns det all anledning att ägna ökad uppmärksamhet
åt förhållandet mellan försvarsmakten och människan i försvaret.
Individen måste kunna se sammanhanget mellan den personliga arbetsinsatsen
och det övergripande målet för att uppleva sin insats som meningsfull.
Man bör alltid beakta den enskildes situation, vare sig han är
fast anställd eller värnpliktig.

Frågan om åtgärder för att underlätta investeringar i
rationaliseringssyfte har betydelse för försvarsplaneringen. Redan

1 samband med 1972 års försvarsbeslut framhöll försvarsutskottet (FöU
1972:17 s. 40 och 62) att man bör sträva efter att så stor del som möjligt
av de tillgängliga resurserna används för utbildning och materielanskaffning
samt att särskilda åtgärder kunde behöva vidtas för att underlätta rationaliserings^erksamheten
för att bl. a. minska förvaltningsorganisationen.
Enligt utskottets mening borde i första hand övervägas att tillhandahålla
en rörlig kredit för sådana investeringar som är kapitalkrävande men ger
god rationaliseringseffekt. Det borde enligt utskottet ankomma på Kungl.
Maj:t att lämna förslag i denna fråga. Riksdagen (rskr 1972:231) gav som
sin mening regeringen till känna vad utskottet hade anfört.

Även 1973 och 1974 års riksdagar uttalade sig för åtgärder i syfte att

2 Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 13

FöU 1975:13

18

underlätta planeringen för investeringar i rationaliseringssyfte (FöU 1973:16
s. 23-25, rskr 1973:195 resp. FöU 1974:19 s. 15-16, rskr 1974:190).

1 överbefälhavarens direktiv för myndigheternas programplanering för perioden
1975/76-1979/80 angavs att långsiktiga krediter skulle begäras för
sådana investeringar som medför rationaliseringsvinster på sikt.

I programplanen för armén redovisas - i enlighet med överbefälhavarens
direktiv - de totala investeringskostnaderna för rationaliseringar och organisationsförändringar
uppdelade på följande tre grupper:

A - Investeringar för rationaliseringsprojekt (omorganisationen i lägre regional
och lokal instans - OLLI - etapperna 1-3)

B - Investeringar med anledning av beslut i lokaliseringssyfte och som
inte anses medföra rationaliseringsvinster (bl. a. investeringar för Arvidsjaurförbandet
och för flyttning av Upplands signal regemente)

C - Investeringar för övriga organisationsförändringar som bedöms på sikt
medföra rationaliseringsvinster och vara förutsättningar för att anbefallda
personalminskningar skall kunna genomföras.

Investeringar enligt A (ca 130 milj. kr.) har planerats in inom den av
överbefälhavaren anvisade planeringsramen. Kostnader för investeringar enligt
B (ca 210 milj. kr.) förutsätts bestridas av särskilda medel utanför utgiftsramen
för det militära försvaret.

Investeringar enligt C gäller främst de beslutade organisationsförändringarna
i Skövde (prop. 1974:135, FöU 1974:34, rskr 1974:392) men också åtgärder
för att koncentrera administrationerna inom vissa andra garnisonsorter.
En personalbesparing om ca 200 anställda bedöms vara möjlig. För
femårsperioden redovisas ett medelsbehov om 161 milj. kr., varav 125 milj.
kr. avser arméns fredsorganisation i Skövde. Medelsbehovet är fördelat med
15 milj. kr. på budgetåret 1976/77 och på de tre återstående budgetåren
i perioden med 36, 50 resp. 60 milj. kr. För budgetåret 1975/76 redovisas
alltså inte något medelsbehov. Chefen för armén förutsätter att de rationaliseringsvinster
som uppnås medger att återbetalning av förskotterade medel
kan ske under åren efter år 1985. För perioden 1980-1985 beräknar
chefen för armén ett medelsbehov för rationaliseringsinvesteringar enligt
C om ca 50 milj. kr.

I den sammanfattande programplanen fördet militära försvaret uttalar överbefälhavaren,
med hänvisning till 1974 års riksdagsbeslut i ämnet, att han
anser det vara nödvändigt att erforderliga medel för investeringar enligt
C tillförs försvarsmakten i form av långsiktiga krediter som återbetalas i
takt med erhållna rationaliseringsvinster. Han ”anser det ytterst angeläget
att beslut härom fattas i sådan tid och att sådana förberedelser vidtas att
under perioden inplanerade åtgärder kan påbörjas budgetåret 1976/77”.

I budgetpropositionen (bil. 6 s. 38) konstaterar föredragande statsrådet
att det enligt inlämnade programplaner inte föreligger något behov av krediter
för investeringar i rationaliseringssyfte under budgetåret 1975/76. Vida -

FöU 1975:13

19

re erinrar han om vad chefen för finansdepartementet år 1970 har anfört
om utnyttjande av rörlig kredit vid övergång till nettoredovisning av uppdragsverksamhet
vid vissa myndigheter.

I motionen 1975:1172 (m) hävdas, såvitt nu är i fråga, att försvarets myndigheter
bör tilldelas en långsiktig kredit som skulle möjliggöra investeringar
i sådana rationaliseringsobjekt som först på längre sikt ger ekonomisk återbäring.

Frågan om särskilda åtgärder för att underlätta investeringar i rationaliseringssyfte
återspeglar det planeringsproblem som uppkommer när man
vill ändra fredsorganisationen i syfte att prioritera utbildning och materielanskaffning.
Inom en bestämd ekonomisk ram uppkommer en besvärande
konkurrens mellan medelsbehoven för rationaliseringsinvesteringar
och för bl. a. anskaffning av betydelsefull materiel. Det var mot denna bakgrund
utskottet i samband med 1972 års försvarsbeslut uttalade att särskilda
åtgärder borde vidtas för att underlätta investeringar i rationaliseringssyfte.

Enligt de anvisningar som regeringen den 6 mars 1975 har lämnat för
programplaneringen för perioden 1976/77-1980/81 skall vid planeringen för
det militära försvaret förutsättas att något medelstillskott till utgiftsramen
för investeringar i form av långsiktig kredit e. d. inte kommer att erhållas.
Enligt vad utskottet har inhämtat är syftet med detta att i de nya programplanerna
få underlag för att bedöma vilka senareläggningar av investeringar
som blir aktuella och vilka materielanskaffningar m. m. som inte
kan planeras in med denna förutsättning.

Utskottet vill för sin del godta att man först under hösten 1975 tar ställning
till behovet av en särskild kredit eller andra åtgärder i syfte att underlätta
de personalbesparande omorganisationer som är aktuella. Frågan bör redovisas
för riksdagen senast under våren 1976.

Från planeringssynpunkt har frågan anknytning till systemet med särskilda
försvarsbeslut vart femte år och angivande av horisontella planeringsramar
även när kostnadskrävande omstruktureringar förestår. Vidare
finns ett samband bl. a. med de kommande övervägandena inom 1974 års
försvarsutredning såvitt gäller planeringsinriktningen inom det militära försvaret
efter år 1977. Som försvarsutskottet tidigare har anfört är det inte
minst fråga om att skapa klarhet och stadga när det gäller förutsättningarna
för den långsiktiga planeringen. Mot denna bakgrund förordar utskottet nu
att regeringen uppdrar åt försvarsutredningen att överväga frågan och redovisa
resultaten härav i sådan tid att de kan ligga till grund för regeringens
anvisningar när det gäller programplaneringen för perioden
1977/78-1981/82. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

I detta sammanhang vill utskottet även beröra behovet av åtgärder för
att åstadkomma en utjämning i betalningshänseende
mellan olika budgetår (jfr FöU 1974:19 s. 16). Fortifikationsförvaltningen
anmäler i sin programplan de svårigheter som nuvarande för -

FöU 1975:13

20

brukningsramar inom kapitalbudgeten medfbr. Omständigheter utanför den
anskaffande myndighetens kontroll styr tidpunkter för betalningsutfall. Överbefälhavaren
erinrar i programplanen för det militära försvaret om de motsvarande
svårigheter som föreligger beträffande anskaffning av materiel och
anser att det behövs möjligheter till utjämning mellan två på varandra följande
budgetår.

Den nu berörda frågan har inte kommenterats i budgetpropositionen. I
motionen 1975:1172 (m) hävdas i denna del att man bör underlätta och
effektivisera anskaffningsverksamheten i anslutning till budgetårsskiftena
genom en rörlig kredit.

Expertutredningen angående prisreglering av försvarsutgifterna har i sitt
betänkande (Ds Fö 1975:2), som offentliggjorts i dagarna, uttalat bl. a. följande
(s. 163):

I prop. 1970:97 (s. 41) angående försvarets planerings- och budgeteringssystem
anförde föredragande departementschefen att en viss kommunikation
mellan utgiftsramarna för två på varandra följande budgetår bör betraktas
som naturlig med hänsyn till förekommande förskjutningar i betalningsströmmar.
Betalningsförskjutningar justeras f. n. (prop. 1972:75 s.
196) på så sätt att ett överutnyttjande av utgiftsramen för det militära försvaret
för visst budgetår föranleder en minskning av ramen för följande
budgetår med motsvarande belopp, medan ett underutnyttjande upp till
”något tiotal milj. kr.” får tillgodoräknas utgiftsramen följande budgetår.
Motsvarande regler gäller för civilförsvarets del, varvid dock gränsen för
tillgodoräknande av ett underutnyttjande är ”någon milj. kr.”. Eftersom
dessa gränser utgör endast omkring 2 */.. resp. 1 % av det militära försvarets
resp. civilförsvarets ramar och den slutliga medelstilldelningen bestäms
mycket sent under budgetåret kan naturligtvis risken för att budgetens utfall
avviker från den beräknade bedömas som stor.

De nu tillämpade restriktiva reglerna kan följaktligen medföra incitament
för myndigheterna att hellre överskrida utgiftsramarna än att riskera ett
underutnyttjande utöver vad som får tillgodoräknas följande budgetår. Detta
kan i sin tur medföra ett irrationellt utnyttjande av tilldelade medel. Enligt
vår mening föreligger därför skäl att revidera de nuvarande restriktiva reglerna
för överföring av rambundna medel över budgetårsgränserna.

Riksdagen har genom beslut den 14 mars 1973 (prop. 1973:1 bil. 6 s.
137, FöU 1973:8 s. 3-4, rskr 1973:62) uttalat sig för att det skapas ökade
möjligheter att åstadkomma en utjämning i betalningshänseende mellan
olika budgetår. Behovet härav kvarstår.

Även i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet har anfört.

Den beslutade etableringen av ett fredsförband i
Arvidsjaur (grupp B i arméchefens programplan) berörs i propositionen
(s. 38) av försvarsministern, som erinrar om riksdagens beslut år 1973 (prop.
1973:135, FöU 1973:26, rskr 1973:382). Riksdagsbeslutet innebar beträffande
finansieringen att försvarets merkostnad för etableringen skall beräknas utanför
utgiftsramen. Investeringskostnaden för att sätta upp förbandet i Arvidsjaur
beräknades i gällande prisläge till 150 milj. kr., varav 100 milj.

FöU 1975:13

21

kr. avsågs ställas till försvarets förfogande med utnyttjande av medel för
sysselsättningsstimulerande åtgärder under elfte huvudtiteln. Av återstoden
beräknades hälften (25 milj. kr.) kunna finansieras med medel som kan
komma att flyta in vid försäljning av S l:s och AKS:s mark och byggnader
i Uppsala. Försvarsutskottet uttalade att om en sådan försäljning inte kommer
till stånd ”bör Kungl. Majit underställa riksdagen förslag om hur den
del av finansieringen av fredsförbandet i Arvidsjaur bör täckas som eljest
skulle ha bestridits av försäljningsmedel. Sådan medelsanvisning bör inte
belasta utgiftsramen för det militära försvaret”.

Etablerandet av ett fredsförband i Arvidsjaur är främst ett led i sysselsättnings-
och regionalpolitiken. Investeringskostnaden skall därför i enlighet
med riksdagens beslut läggas utanför försvarsmaktens utgiftsram till hela
den del som den utgör en merkostnad för försvaret. Vid medelsanvisningen
måste tas hänsyn till prisutvecklingen sedan år 1973.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört hemställer utskottet

1.att riksdagen med avslag på motionen 1975:1172, yrkandena
2, 3 och 4 samt 5 i motsvarande del, godkänner vad föredragande
statsrådet har anfört beträffande planeringsinriktningen
och planeringsramen för det militära försvaret,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:740 om utveckling av terränggående
personaltransportfordon,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:744, yrkande 2, om beställning
av en fjärde utbåt av typ Näcken, såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen avslår motionen 1975:744, yrkande 1, om påbörjande
av utveckling av nästa ubåtstyp budgetåret 1975/76,

5. att riksdagen avslår motionen 1975:1175, yrkande 1, om treårig
totalram för studier av ett eventuellt nytt attackflygplan,

6. att riksdagen avslår motionen 1975:1178, yrkande 1, om avbrytande
av studierna för ett eventuellt nytt attackflygplan,

7. att riksdagen avslår motionen 1975:1178, yrkande 2, om ändrat
sätt att redovisa regeringens förslag såvitt gäller flygvapenförband,

8. att riksdagen avslår motionen 1975:1172, yrkande 5, om ökade
beställningsbemyndiganden, såvitt yrkandet inte har behandlats
under 1,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av propositionen och motionen
1975:1172, yrkande 6 i denna del, har anfört om åtgärder för
att underlätta planeringen av investeringar i rationaliseringssyfte,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1975:1172, yrkande 6
i denna del, har anfört om utjämning i betalningshänseende
mellan olika budgetår,

FöU 1975:13

22

11. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört
om avvägningsprogrammens inriktning m. m. i den mån detta
inte har behandlats under 1-10.

3. Civilförsvarets fortsatta inriktning

Regeringen har i propositionen (s. 44-48) föreslagit riksdagen att godkänna
de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta inriktning som föredragande statsrådet
har angett.

Föredragande statsrådet

Inriktningen av civilförsvarets utveckling har på grundval av 1972 års
försvarsbeslut behandlats senast av 1974 års riksdag (prop. 1974:1 bil. 6,
FöU 1974:19, rskr 1974:190).

Sammanfattningsvis innebär de av riksdagen beslutade riktlinjerna för
verksamheten att så stor del som möjligt av civilförsvarets resurser skall
användas till skyddsåtgärder i förebyggande syfte och att beroendet av att
genomföra omfattande utrymningar i möjlig mån bör begränsas. Ramar
har anvisats för den organisation som i krig skall finnas för ledning av
civilförsvarsverksamheten och för undsättning m. m. Vidare har riktlinjer
för ett nytt utbildnings- och övningssystem och grunder för en ny utbildnings-,
övnings- och förrådsorganisation godkänts. De här nämnda riktlinjerna
för civilförsvarets utveckling bör enligt statsrådet gälla för den fortsatta
planeringen.

Planeringen för civilförsvarets utveckling under perioden
1975/76-1979/80 bör enligt statsrådet ske enligt en planeringsram som utgår
horisontellt från basbeloppet i den utgiftsram som han förordar. Basbeloppet
uppgår till 148,4 milj. kr. Det innebär en total planeringsram under perioden
om avrundat 742 milj. kr. i prisläget februari 1974. I planeringen bör enligt
statsrådet förutsättas att kompensation för pris- och löneförändringar kommer
att ske enligt nettoprisindex. Ramen avser endast sådan verksamhet
som finansieras från statsbudgetens fjärde huvudtitel enligt nuvarande regler
för fördelningen av civilförsvarets kostnader mellan stat, kommuner
och enskilda. Den fortsatta planeringen bör enligt statsrådet ske från denna
förutsättning.

Utskottet

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
har anfört om planeringsinriktningen och planeringsramen för civilförsvaret.

Med erinran om att prisregleringssystemet för försvaret är föremål för
utredning hemställer utskottet

att riksdagen godkänner de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta
inriktning som föredragande statsrådet har angett.

FöU 1975:13

23

4. Verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret under
budgetåret 1973/74

Regeringen har i propositionen (s. 49-58) berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom det
militära försvaret och civilförsvaret under budgetåret 1973/74.

Utskottet

Myndigheterna har enligt utfärdade anvisningar lämnat årsredovisning
för verksamheten (produktionen) under budgetåret 1973/74. Årsredovisningarna
skall utgöra en redovisning av hur man har utfört de uppdrag
m. m. som regeringen har lämnat. Redovisningen påverkas i hög grad av
den utformning och precisering som uppdragen har fått. Det pågår arbete
med att förbättra metoderna för att ange mål (uppgifter) samt värdera och
analysera de genomförda prestationerna. Systemet med årsredovisningar har
alltså ännu inte funnit sin slutliga form.

Utskottet finner inte anledning till någon erinran mot vad departementschefen
har anfört om verksamheten inom det militära försvaret och civilförsvaret
under budgetåret 1973/74. Detta får utskottet här

anmäla.

5. Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m.

Regeringen har i propositionen (s. 61-71) såvitt nu är i fråga föreslagit
riksdagen att

1. för budgetåret 1975/76 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
till 8 154 285 000 kr. i prisläge februari 1974 och för civilförsvaret till
151 470 000 kr. i samma prisläge,

2. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för det militära försvaret
och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramarna för det militära försvaret
och civilförsvaret för budgetåret 1975/76 på grund av över- eller
underutnyttjande av utgiftsramarna för budgetåret 1974/75,

4. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 medge överskridande
av utgiftsramarna för det militära försvaret och civilförsvaret om
det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Motionsyrkandet

I motionen 1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m) häri yrkande 8 hemställts
att riksdagen måtte besluta att för budgetåret 1975/76 fastställa utgiftsramen
för det militära försvaret till 8 404 285 000 kr. i prisläge februari 1974, vilket
innebär en ökning av basbeloppet med 250 000 000 kr. fördelat på sätt som
i motionen anges.

FöU 1975:13

24

Utskottet

De av regeringen föreslagna utgiftsramarna för budgetåret 1975/76 är beräknade
i enlighet med den metod som godkändes av 1974 års riksdag
och med utgångspunkt i basbeloppen för innevarande budgetår. Förslagen
till utgiftsramar är angivna i prisläget februari 1974.

För det militära försvaret föreslår regeringen en utgiftsram om
8 154 285 000 kr. I motionen 1975:1172 (m) föreslås att utgiftsramen genom
ökning av basbeloppet med 250 000 000 kr. skall bestämmas till 8 404 285 000
kr. i samma prisläge. Av skillnaden i förhållande till regeringens förslag
avser 94 milj. kr. ersättning för att nuvarande metod för prisreglering, med
utnyttjande enbart av nettoprisindex, inte ger full kompensation för prisutvecklingen
inom försvaret. 85 milj. kr. avser kompensation för prisökningarna
på bränsle och drivmedel medan 71 milj. kr. har beräknats som

2,5 % av utgifterna för anskaffning av materiel.

Utskottet har i det föregående, vid behandlingen av det militära försvarets
fortsatta inriktning, redovisat hur motionärerna anser att man bör utnyttja
de av dem föreslagna tillskotten till planeringsramen och utgiftsramen för
det militära försvaret.

Vid behandlingen av planeringsinriktningen för perioden
1975/76-1979/80 inom det militära försvaret har utskottet avstyrkt att planeringsramen
bestäms med beaktande av de organisatoriska förändringar
m. m. som föreslås i motionen 1975:1172 (m). Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till utgiftsram för det militära försvaret under nästa budgetår
och anser att motionen bör avslås även såvitt nu är i fråga.

Beträffande ramberäkningen för det militära försvaret har utskottet uppmärksammat
frågan om kostnader för omlokaliseringen av vissa försvarsmyndigheter
till Karlstad.

1 samband med 1972 års försvarsbeslut anförde försvarsutskottet (FöU
1972:17 s. 63) följande:

Beträffande kostnaderna för att flytta de myndigheter inom försvaret som
berörs av den beslutade omlokaliseringen av viss statlig verksamhet har
departementschefen uttalat (prop. 1972:1 bil. 6 s. 11) att kostnaderna för
denna verksamhet bör belasta den militära utgiftsramen endast såvitt gäller
förberedelserna för omlokaliseringen inom organisationskommittéer och
andra organ. Utskottet har samma mening. Kostnaderna för erforderliga
investeringar, flyttningar och särskilda förmåner till personal bör alltså beräknas
utanför aktuell utgiftsram. Utskottet vill i anslutning till detta erinra
om att 1971 års riksdag har uttalat (FöU 1971:23, rskr 1971:345) att för
uppkommande behov, som inte har kunnat förutses, i princip bör anvisas
medel utöver särskilt beräknade ekonomiska ramar.

Ramberäkningen för nästa budgetår innebär att kostnader för utrustning
i speciella och gemensamma lokaler för försvarets civilförvaltning, försvarets
sjukvårdsstyrelse, försvarets materielverk, försvarets forskningsanstalt och
värnpliktsverket till ett sammanlagt belopp av 3,4 milj. kr inte har beaktats.

FöU 1975:13

25

Kostnaderna för omlokaliseringen bör emellertid belasta utgiftsramen för
det militära försvaret endast såvitt gäller förberedelserna för omlokaliseringen
inom organisationskommittéer och andra organ. För ifrågavarande
investering i utrustning bör anvisas medel utöver det militära försvarets
utgiftsram. Vid nästkommande ramberäkning bör ramen därför tillfälligt
ökas med nämnda belopp. Under budgetåret 1975/76 får medelsbehovet
förskottsvis täckas inom utgiftsramen. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra mot vad försvarsministern
har anfört angående ramberäkning för det militära försvaret och civilförsvaret.
Inte heller har utskottet funnit anledning till erinran beträffande
beredskapsåtgärder eller huvudtitelns utformning. Frågorna om vissa förbättringar
av värnpliktsförmånerna och om prisreglering av beställningsbemyndiganden
har riksdagen behandlat tidigare under riksmötet (FöU
1975:3, rskr 1975:25 resp. FöU 1975:2, rskr 1975:24). En proposition (prop.
1975:37) om nytt system för värnpliktsförmåner har nyligen lämnats till
riksdagen och kommer att behandlas senare under riksmötet.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1975:1172, yrkande 8, för budgetåret 1975/76 fastställer
utgiftsramen för det militära försvaret till 8 154 285 000
kr. i prisläge februari 1974,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av propositionen har anfört örn ramberäkningen
för det militära försvaret för budgetåret 1976/77,

3. att riksdagen för budgetåret 1975/76 fastställer utgiftsramen
för civilförsvaret till 151 470 000 kr. i prisläge februari 1974,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret
1975/76 med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramarna
för det militära försvaret och civilförsvaret för budgetåret
1975/76 på grund av över- eller underutnyttjande av utgiftsramarna
för budgetåret 1974/75,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1975/76 medge överskridande av utgiftsramarna för det militära
försvaret och civilförsvaret om det behövs av konjunktureller
beredskapsskäl.

FöU 1975:13

26

Anslagsfrågor
Försvarsdepartementet m. m.

6. Försvarsdepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten A I (s. 72) och hemställer

att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 13 500 000 kr.

7. Vissa nämnder m. m. Regeringen har under punkten A 2 (s. 72-75) fö reslagit

riksdagen att till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 9 145 000 kr.

Från anslaget bestrids utgifter för ett stort antal nämnder m. m. inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde. Från anslaget utgår vidare bidrag
till Centralförbundet Folk och Försvar och till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Vissa nämnder m. m. för budgetåret 1975/76 an visar

ett förslagsanslag av 9 145 000 kr.

8. Kommittéer m. m. Regeringen har under punkten A 3 (s. 75) föreslagit
riksdagen att till Kommittéer m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 3 250 000 kr

Inom försvarsdepartementets ansvarsområde är f. n. ett 15-tal kommittéer
m. m. verksamma. Under år 1974 har två kommittéer avslutat sitt arbete
och fyra nya tillkommit. Bland större utredningar med parlamentarisk förankring
kan nämnas försvarets fredsorganisationsutredning, försvarsmaktens
ledningsutredning och 1974 års försvarsutredning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. förbudgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 3 250 000 kr.

9. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten
A 4 (s. 76) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1975/76 anvisar ett
reservationsanslag av 900 000 kr.

10. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret. Regeringen har
under punkten A 5 (s. 76-78) föreslagit riksdagen att till Reglering av prisstegringar
för det militära försvaret för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 1 420 000 000 kr.

FöU 1975:13

27

Utskottet. Anslaget avses för att täcka sådana pris- och löneökningar
under anslag inom utgiftsramen för det militära försvaret som inträffar från
den tidpunkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det
budgetår för vilket de har anvisats. Anslaget har karaktären av täckningsanslag
som inte belastas. Regeringens prisregleringsbeslut får formen av
medgivande för myndighet att överskrida visst förslagsanslag.

Prisregleringen sker på grundval av nettoprisindex.

För innevarande budgetår har till prisreglering inom det militära försvaret
anvisats ett förslagsanslag av 970 milj. kr., vilket motsvarar en beräknad
prisutveckling med ca 13,4 procentenheter.

Hittills beräknade indextal för innevarande budgetår (februari 1973=100)
utgör för augusti 1974 118,50, för november 1974 122,16 och för februari
1975 123,79. Indextal skall beräknas även för maj 1975. Medeltalet för dessa
fyra tidpunkter under budgetåret avgör priskompensationens storlek. Prisutvecklingen
sedan anslaget beräknades har varit sådan att anslaget med
säkerhet inte ger täckning för den priskompensation som skall medges med
ledning av nämnda medeltal.

Regeringens förslag till prisregleringsanslag för budgetåret 1975/76 motsvarar
en utveckling av nettoprisindex med ca 17,4 procentenheter från
februari 1974 till medelkostnadsläge 1975/76. Nettoprisindex för februari
1975 med februari 1974 som bas har beräknats till 110,17.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för det militära försvaret
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 420 000 000 kr.

11. Reglering av prisstegringar för civilförsvaret. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten A 6 (s. 78-79) och hemställer

att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 26 300 000 kr.

Arméförband

Chefen för armén är programmyndighet för huvudprogrammet Arméförband
som omfattar följande delprogram.

1.1 Fördelningsförband m. m.

1.2 Infanteribrigad m. m.

1.3 Norrlandsbrigad m. m.

1.4 Pansarbrigad m. m.

1.5 Centrala och högre regionala lednings- och underhållsförband

1.6 Lokalförsvarsförband

FöU 1975:13

28

1.7 Hemvärnet

1.99 Gemensamma produktionsresurser

Verksamheten under huvudprogrammet Arméförband har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och
forbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar
m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras frän följande
anslag.

Driftbudgeten

B 1. Arméförband: Ledning och forbandsverksamhet
B 2. Arméförband: Materielanskaffning

B 3. Arméförband: Iständsättning av befästningar och kaserner
B 4. Arméförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten

III 1. Arméförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för
huvudprogrammets utveckling under perioden 1975/76-1979/80.

12. Arméförband: ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten B 1 (s. 80-84) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Ledning och forbandsverksamhet för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 2 018 110 000
kr.

13. Arméförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 2 (s. 84-87) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en kostnadsram
av 1 200 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Materielanskaffning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 736 000 000 kr.

14. Arméförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten B 3 (s. 87-89) och hemställer

att riksdagen till Arméförband: Iständsättning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
46 000 000 kr.

FöU 1975:13

29

15. Arméförband: Forskning och utveckling. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten B 4 (s. 89-91) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att forskning
och utveckling för arméförband får beställas inom en kostnadsram
av 70 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Arméförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.

Marinförband

Chefen för marinen är programmyndighet för huvudprogrammet Marinförband
som omfattar följande delprogram.

2.1 För flera delprogram gemensamma lednings-, bas- och underhållsförband
m. m.

2.2 Helikopterförband

2.3 Ytattackförband m. m.

2.4 Ubåtsförband

2.5 Minröjningsförband

2.6 Fasta kustartilleriförband

2.7 Rörliga kustartilleriförband

2.99 Gemensamma produktionsresurser

Verksamheten under huvudprogrammet Marinförband har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning och
förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar
m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande
anslag.

Driftbudgeten

Cl. Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet
C 2. Marinförband: Materielanskaffning

C 3. Marinförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
C 4. Marinförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten

III 2. Marinförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för
huvudprogrammets utveckling under perioden 1975/76-1979/80.

FöU 1975:13

30

16. Marinforband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten C 1 (s. 92-96) och hemställer

att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 691 350 000
kr.

17. Marinforband: Materielanskaffning. Regeringen har under punkten C 2
(s. 96-101) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av materiel m. m.
för marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 600 000 000 kr.,

2. till Marinförband: Materielanskaffning för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 353 000 000 kr.

I motionen 1975:744 av herr Petersson i Röstånga (fp) har i yrkande 2
föreslagits att riksdagen beslutar att en fjärde ubåt av Näckentyp beställs
och att det under C 2 Marinförband: Materielanskaffning upptagna bemyndigandebeloppet
uppräknas med 70 milj. kr.

Utskottet. I det föregående har utskottet avstyrkt bifall till förslaget i motionen
1975:744 om att en fjärde ubåt av Näckentyp skall beställas. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen även såvitt gäller
förslaget att bemyndigandebeloppet under detta anslag skall räknas upp med
70 milj. kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionen 1975:744, yrkande 2 i denna del, bemyndigar regeringen
att medge att beställningar av materiel m. m. för marinförband
får läggas ut inom en kostnadsram av 600 000 000
kr.,

2. att riksdagen till Marinforband: Materielanskaffning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 353 000 000 kr.

18. Marinforband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten C 3 (s. 101-104) och hemställer

att riksdagen till Marinforband: Iståndsättning av befästningar och
kaserner för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
22 000 000 kr.

19. Marinforband: Forskning och utveckling. Regeringen har under punkten
C 4 (s. 104-107) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att forskning och utveckling för ma -

FöU 1975:13

31

rinförband får beställas inom en kostnadsram av 45 000 000 kr.,

2. till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 31 000 000 kr.

Utskottet. Med hänvisning till vad utskottet i det föregående har anfört
om utveckling av en ny ubåtstyp tillstyrker utskottet regeringens förslag
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att forskning
och utveckling för marinförband får beställas inom en kostnadsram
av 45 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Marinförband: Forskning och utveckling för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 31000 000 kr.

Flygvapenförband

Chefen för flygvapnet är programmyndighet för huvudprogrammet Flygvapenförband
som omfattar följande delprogram.

3.1 För flera delprogram gemensamma lednings- och strilförband

3.2 Jaktförband

3.3 Luftvärnsrobotförband

3.4 Attackförband

3.5 Spaningsförband

3.6 Flygtransportförband

3.7 Basförband

3.99 Gemensamma produktionsresurser

Verksamheten under huvudprogrammet Flygvapenförband har budgeterats
på ett antal primäruppdrag inom huvudproduktionsområdena Ledning
och förbandsverksamhet, Materielanskaffning, Anskaffning av anläggningar
m. m. samt Forskning och utveckling. Verksamheten finansieras från följande
anslag.

Driftbudgeten

Dl. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
D 2. Flygvapenförband: Materielanskaffning

D 3. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner
D4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling

Kapitalbudgeten

III 3. Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för
huvudprogrammets utveckling under perioden 1975/76-1979/80.

FöU 1975:13

32

20. Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkten D 1 (s. 108-111) och hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning ochförbandsverksamhet
för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
1 185 300 000 kr.

21. Flygvapenförband: Materielanskaffning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten D2 (s. 111-114) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 200 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Flygvapenförband: Materielanskaffning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 088 805 000 kr.

22. Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar och kaserner. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten D3 (s. 115-117) och
hemställer

att riksdagen till Flygvapenförband: Iståndsättning av befästningar
och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag
av 26 700 000 kr.

23. Flygvapenförband: Forskning och utveckling. Regeringen har under
punkten D4 (s. 117-121) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att forskning och utveckling för flygvapenförband
får beställas inom en kostnadsram av 450 000 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 450 000 000 kr.

1 motionen 1975:1175 av herr Granstedt m. fl. (c) har i yrkande 2 med
hänvisning till motionärernas förslag om en totalram för flygplanutveckling
hemställts att riksdagen i avvaktan på beslut om sådan totalram anslår 15
milj. kr. för budgetåret 1975/76 för forskning och utveckling av alternativ
till ersättning för ett i framtiden föråldrat Viggensystem.

Utskottet. I det föregående har utskottet avstyrkt förslaget i motionen
1975:1175 om att begränsa studiearbetet för ett eventuellt nytt flygplan efter
flygplan 37. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till motionen
även såvitt den gäller att studierna under nästa budgetår skall få bedrivas
inom en ram av högst 15 milj. kr.

FöU 1975:13

33

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1175, yrkande 2, om viss
begränsning av resurserna för studier under nästa budgetår,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att forskning
och utveckling för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram
av 450 000 000 kr.,

3. att riksdagen till Flygvapenförband: Forskning och utveckling för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 450 000 000
kr.

Central och högre regional ledning

Verksamheten under huvudprogrammet Central och högre regional ledning
redovisas programmässigt uppdelad på delprogram. De centrala staberna
utgör var för sig ett delprogram. De högre regionala staberna ingår i delprogrammet
Militärområdesstaber m. m. Härtill kommer ytterligare ett delprogram,
Krigsorganisation för vissa staber m. m.

En översyn har nyligen påbörjats av det militära försvarets centrala och
högre regionala ledningsorganisation. Utredningen, som är parlamentariskt
förankrad, skall bl. a. pröva frågan om lekmannainflytande i fredstid inom
försvarsmaktens centrala och regionala staber. Direktiven för utredningen
överensstämmer i denna del med vad utskottet tidigare har anfört i frågan
(FöU 1973:19).

24. Försvarsstaben. Regeringen har under punkten El (s. 122-125) föreslagit
riksdagen att till Försvarsstaben för budgetåret 1975/76 anvisa ett
förslagsanslag av 45 780 000 kr.

I motionen 1975:1187 av herr Wachtmeister i Johannishus (m) har hemställts
att riksdagen beslutar att tidningen Värnpliktsnytt fr. o. m. budgetåret
1975/76 skall nedläggas.

Tidningen Värnpliktsnytt

Under detta anslag beräknas medel för bl. a. framställning, distribution
m. m. av tidningen Värnpliktsnytt. Tidningen började komma ut hösten
1971 sedan riksdagen efter förslag i statsverkspropositionen (prop. 1971:1
bil. 6 s. 136, FöU 1971:1, rskr 1971:60) första gången anvisat medel för
ändamålet. För innevarande budgetår har anvisats 675 000 kr.

Från en blygsam början med sex nummer år 1972 har tidningen successivt
ökat utgivningen och utkommer nu med 17 nummer per år. Antalet sidor
per nummer har samtidigt ökat från 18 till 24 i genomsnitt. Tidningen
utkommer f. n. med ett nummer var tredje vecka och tilldelas kostnadsfritt
värnpliktiga under utbildning.

3 Riksdagen 1975. 10 sand. Nr 13

FöU 1975:13

34

Enligt regeringens bestämmelser skall tidningen vara ett forum för information
och åsiktsutbyte inom försvaret. De värnpliktiga skall tillförsäkras
inflytande över tidningens utformning och innehåll. Ändamålet med tidningen
är detsamma som angavs av dåvarande chefen för försvarsdepartementet
i förenämnda proposition.

Tidningen har en heltidsanställd redaktör som självständigt svarar för
tidningens innehåll och är ansvarig utgivare. Till tidningen är också knuten
en organisationskommitté, som sammanträder några gånger om året och
då tar upp större principiella frågor av betydelse för tidningen. I organisationskommittén
ingår representanter för försvarsdepartementet, försvarsstabens
personalvårdsbyrå och informationsavdelning, arméstabens informationsavdelning
och den av värnpliktskonferensen utsedda arbetsgruppen
samt tidningens redaktör.

Tidningens innehåll har i några fall föranlett missnöjesyttringar. Bl. a.
har de tre befälskårerna vid Södermanlands regemente (P 10) och staben
för Fo 43 i en gemensam skrivelse till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
den 27 september 1974 påtalat den negativa attityd till försvaret
och dess befäl som präglat vissa artiklar i tidningen. Chefen för
försvarsdepartementet har den 22 oktober 1974 besvarat skrivelsen i ett
brev där han understryker behovet av ett fortsatt samarbete mellan olika
kategorier inom försvaret för att på det sättet förbättra villkoren för alla
berörda. Han anför vidare bl. a:

I anledning av kårernas frågor vill jag framhålla att det är ansvarige utgivaren
som ansvarar för tidningens innehåll helt i enlighet med tryckfrihetsförordningen.
Vidare står i instruktionen att redaktören skall i sin
verksamhet följa gällande pressetiska regler och rekommendationer samt
beakta de utslag som meddelas av pressens opinionsnämnd och de meddelanden
som utgår från pressombudsmannen. Det är enligt min mening
viktigt att tidningen journalistiskt har en i förhållande till bl. a. försvarsdepartementet
fristående ställning.

Även kritiska röster bör enligt departementschefen få komma till uttryck
i tidningen. Ett ingripande från hans sida i tidningens redigering skulle
vara klart olämpligt och är inte heller aktuellt.

Utskottet

Mot bakgrund av den kritik som har riktats mot delar av innehållet i tidningen
Värnpliktsnytt yrkas i motionen 1975:1187 (m) att riksdagen beslutar
att tidningen Värnpliktsnytt fr. o. m. budgetåret 1975/76 skall läggas ner.
Motionären hävdar att det finns en ymnig flora av uppviglande tryckalster
som sprids i våra militärförläggningar och menar att vissa artiklar i Värnpliktsnytt
lika gärna hade kunnat stå i någon av dem. Tidningen underlättar
därmed enligt motionären inte den samverkan som avses utan saboterar
den tvärtom öppet.

FöU 1975:13

35

Utskottet vill för sin del konstatera att tidningen Vämpliktsnytt har en
seriös uppgift som den - av allt att döma - hittills i stort sett också har
kunnat fylla. Utskottet anser att tidningen bör finnas kvar som ett forum
för information och åsiktsutbyte.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens
förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1187,

2. att riksdagen till Försvarsstaben för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 45 780 000 kr.

25. Arméstaben m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av ifrågavarande
delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
E2-E6 (s. 125-139) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Arméstaben ett förslagsanslag av 34 896 000 kr.,

2. till Marinstaben ett förslagsanslag av 27 656 000 kr.,

3. till Flygstaben ett förslagsanslag av 35 300 000 kr.,

4. till Militäromrddesstaber m. m. ett förslagsanslag av 151 000 000
kr.,

5. till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
ett förslagsanslag av 8 700 000 kr.

26. Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning. Utskottet,
som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet
har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens förslag
under punkten E 7 (s. 137-138 och 139-140) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för vissa staber får läggas ut inom en kostnadsram
av 30 300 000 kr.,

2. att riksdagen till Krigsorganisation för vissa staber m. m.: Materielanskaffning
för budgetåret 1975/76 anvisare» förslagsanslag
av 21 800 000 kr.

27. Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar och
kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten E 8
(s. 140-142) och hemställer

att riksdagen till Central och högre regional ledning: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 10 250 000 kr.

FöU 1975:13

36

Gemensamma myndigheter och funktioner

För försvaret gemensamma myndigheter och funktioner har förts samman
till ett huvudprogram. Varje myndighet (funktion) utgör ett delprogram.

28. Försvarets civilförvaltning. Regeringen har under punkten F1
(s. 143-145) föreslagit riksdagen att till Försvarets civilförvaltning för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 23 893 000 kr.

Försvarets civilförvaltnings verksamhet påverkas starkt av beslutade förändringar
med avseende på den ekonomiska redovisningen och redovisningsrevisionen
inom försvaret. Av detta och andra skäl har civilförvaltningen
fått i uppdrag att - i samråd med försvarets rationaliseringsinstitut
- företa en översyn av verkets organisation. Det är främst den interna organisationen
som skall ses över. Resultatet av översynen och därav föranledda
förslag skall redovisas senast den 1 juli 1975.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 23 893 000 kr.

29. Försvarets sjukvårdsstyrelse. Under punkten F2 (s. 146-149) har regeringen
föreslagit riksdagen att till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 17 201 000 kr.

I motionen 1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m) har i yrkande 9 hemställts
att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om den militära sjukvården.

Motionen

I motionen 1975:1172 påpekas att värdefull övningstid ofta går förlorad
genom bristande resurser inom den militära sjukvården. Väntetiderna för
vårdsökande är orimligt långa och de värnpliktiga frestas lätt att utnyttja
väntetiden för att undslippa impopulära övningsmoment. Åtgärder bör enligt
motionärerna snarast vidtas för att uppnå godtagbara förhållanden.

Det är inte bara sjukvården i fred som inger oro. Motionärerna åberopar
slutrapporter efter krigsförbandsövningar som belägg för att hälso- och sjukvården
i krig har såväl kvalitativa som kvantitativa brister. De erinrar om
att regeringen sedan länge har utredningsförslag om förbättring av militärsjukvården
liggande på sitt bord och kräver att regeringen snarast lägger
fram därpå grundade förslag.

FöU 1975:13

37

Utskottet

Det föreligger, som motionärerna påpekar, betydande brister inom den
militära hälso- och sjukvårdsorganisationen. Försvarets sjukvårdsstyrelse
framhåller i sin programplan för perioden 1975/76-1979/80 att bristen på
läkare är särskilt allvarlig med betydande vakanser på central, regional och
lokal nivå. De värnpliktiga har - påpekar sjukvårdsstyrelsen vidare - numera
större krav på sjukvårdsservice, vilket accentuerar läkarbristen ytterligare.
Härtill kommer att det civila medicinalväsendet har begränsade möjligheter
att biträda med den remissvård som erfordras.

Sjukvårdsstyrelsen har i samråd med överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna,
försvarets rationaliseringsinstitut och socialstyrelsen utrett förbandssjukvårdens
organisation i fred. Resultatet av utredningen har redovisats
i betänkandet Förbandssjukvård: Hälso- och sjukvård vid krigsmaktens
fredsförband, som lades fram i december 1973. Betänkandet har remissbehandlats
och ärendet bereds f. n. i försvarsdepartementet.

En viss fördröjning av ärendets behandling har inträtt sedan statens personalnämnd
i november 1974 lagt fram förslag till riktlinjer förden statliga
personalhälsovården. Avsikten är nu att man skall försöka få till stånd en
ökad samordning av befintliga resurser för hälsovård m. m. av de statsanställda
m. fl. Försvarets sjukvård kan komma att beröras av planerna
på en sådan samordning och man avvaktar därför de åtgärder som personalnämndens
rapport kan ge anledning till.

Utskottet har tidigare vid upprepade tillfällen pekat på den betydelse som
hälso-och sjukvården har för vårt värnpliktsförsvaroch understrukit behovet
av en väl fungerande organisation på området. Det blir för varje år alltmer
angeläget att åtgärder vidtas för att bl. a. komma till rätta med den rådande
bristen på läkare inom försvaret. Utskottet har inte något att erinra mot
att försvarets sjukvård sätts in i ett större sammanhang men förutsätter
att man på ansvarigt håll genom dellösningar och på annat sätt söker motverka
konsekvenserna av den fördröjning som redan inträtt.

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall till motionen
1975:1172 (m), såvitt nu är i fråga.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens
förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1172, yrkande 9,

2. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 17 201 000 kr.

30. Fortifikationsförvaltningen. Regeringen har under punkten F 3
(s. 149-153) föreslagit riksdagen att till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret
1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 39 192 000 kr.

Fortifikationsförvaltningens organisation har nyligen setts över av för -

FöU 1975:13

38

svarets rationaliseringsinstitut. Arbetet därmed har bedrivits i två etapper.
Efter beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973:75, FöU 1973:16, rskr 1973:195)
har den centrala förvaltningen fr. o. m. den 1 oktober 1974 fått en ändrad
organisation. Rationaliseringsinstitutets förslag om organisationen i regional
och lokal instans övervägs f. n. i försvarsdepartementet.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet utan tillstyrker regeringens
förslag och hemställer

att riksdagen till Fortifikationsforvaltningen för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 39 192 000 kr.

31. Försvarets materielverk. Regeringen har under punkten F4(s. 153-161)
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att fr. o. m. budgetåret 1975/76 förnödenheter
för fredsutbildningen inom det militära försvaret fortlöpande
får beställas så att vid varje tillfälle en kostnadsram av 400 000 000 kr. inte
överskrids,

2. till Försvarets materielverk för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 298 800 000 kr.

Utskottet

Försvarets materielverk inrättades den 1 juli 1968. Den omorganisation
av materielförvaltningen i central instans som då inleddes är numera i sin
helhet genomförd utom såvitt avser de delar av verket som enligt riksdagens
beslut skall omlokaliseras till annan ort. Omorganisationen innebär bl. a.
att verkets personalorganisation, räknat fr. o. m. den 1 oktober 1971, skall
minskas med minst 400 tjänster.

Fram till den 1 juli 1974 har personalorganisationen reducerats med 230
befattningshavare. Under innevarande budgetår beräknas antalet anställda
kunna nedbringas med ytterligare 100 personer. Den beslutade personalminskningen
avses vara genomförd den 1 juli 1976.

Omorganisationen har emellertid inte fått motsvarande effekt på materielverkets
lönekostnader. Detta beror bl. a. på att den nya organisationen
vid löneförhandlingar med anledning av omorganisationen (AB-förhandling)
har lönesatts på en nivå som väsentligt överstiger tidigare lönenivå, uppräknad
med beslutad kompensation för inträffade pris- och löneförändringar.
I yttrande över verkets anslagsframställning har överbefälhavaren berört
detta förhållande och därvid anfört bl. a. följande:

Den nya organisationen innehåller antalsmässigt ett personantal som
överensstämmer med personalreduceringen om 400. Kostnadsmässigt har
den nya organisationen emellertid kommit att överskrida kostnaderna för
den gamla organisationen. Skälet till detta är att trots att omorganisationen

FöU 1975:13

39

endast berörde vissa smärre delar av verket så har på personalorganisationernas
begäran verkets samtliga tjänster varit föremål för löneförhandlingar.
Dessa förhandlingar har ägt rum i en ordning som endast i ringa
grad kunnat påverkas av materielverket. Skillnaden i kostnad för den tidigare
organisationen minskad med 400 uttryckt i löneläge 1974 och den nya organisationen
i samma löneläge uppgår enligt materielverket till ca 5,5 milj.
kr.

Enligt regeringens förslag för materielverket inte kompensation för de
merkostnader som främst AB-förhandlingarna på detta sätt beräknas ha
medfört. Utöver den tidigare inplanerade personalminskningen - som enligt
materielverkets uppgifter medför en årlig kostnadsminskning på lönesidan
av ca 22 milj. kr. - måste verket alltså på kort tid göra minskningar som
motsvarar ett belopp av ca 8 milj. kr. Det innebär att verket - om inte
särskilda medel ställs till förfogande - under nästa budgetår för svårt att
inom ramen för personalminskningar genom naturlig avgång fö anslaget
att räcka.

Föredragande statsrådet gör i propositionen vissa allmänna uttalanden
om nödvändigheten av att begränsa personalkostnaderna inom försvaret.
Han anför (s. 37) härom bl. a. följande:

Försvarets samtliga myndigheter måste solidariskt och aktivt medverka
till att alla möjligheter till personalminskningar tas till vara inom ramen
för naturliga avgångar och en effektiv omplaceringsverksamhet. Jag anser
därför att de uppställda minskningsmålen bör gälla och att kraven i vissa
fall kan behöva skärpas.

Utskottet har för sin del inte något att erinra mot detta uttalande av
försvarsministern. Den önskvärda personalminskningen gäller även materielverket.
Neddragningen på personalsidan för dock inte ske i sådan takt
att verkets kompetens inom sitt förvaltningsområde äventyras. Utskottet
förutsätter att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen och vid behov
tillförverket de ytterligare medel som kan behövas för att verket skall kunna
fullgöra sina för försvaret mycket viktiga uppgifter och för att friställningar
inte skall behöva tillgripas. De nu aktuella tillkommande personalminskningarna
torde behöva genomföras under en något längre tidsperiod.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet och om behovet
av beställningar av förnödenheter för fredsutbildningen. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att fr. o. m.
budgetåret 1975/76 förnödenheter för fredsutbildningen inom
det militära försvaret fortlöpande får beställas så att vid varje
tillfälle en kostnadsram av 400 000 000 kr. inte överskrids,

2. att riksdagen till Försvarets materielverk för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 298 800 000 kr.

FöU 1975:13

40

32. Gemensam försvarsforskning. Regeringen har under punkten F 5
(s. 161-166) föreslagit riksdagen att

1. till Gemensam försvarsforskning för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag
av 144 220 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1975/76 medge att materiel
för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

Försvarsforskningen har enligt beslut av riksdagen (prop. 1973:88, FöU
1973:17, rskr 1973:196 och prop. 1974:75, FöU 1974:19, rskr 1974:190) fått
en ny organisation. Omorganisationen beräknas vara i huvudsak genomförd
den 1 juli 1975. Den får bl. a. till följd att personalorganisationen vid försvarets
forskningsanstalt minskas med sammanlagt 150 anställda. Minskningen
skall vara genomförd den 1 juli 1979.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens
förslag och hemställer

1. att riksdagen till Gemensam försvarsforskning för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 144 220 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1975/76 medge att materiel för forskningsändamål beställs
inom en kostnadsram av 6 000 000 kr.

33. Försvarets radioanstalt. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 6 (s. 166-167)
och hemställer

att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 69 276 000 kr.

34. Värnpliktsverket. Regeringen har under punkten F7 (s. 168-171) föreslagit
riksdagen att till Värnpliktsverket för budgetåret 1975/76 anvisa
ett förslagsanslag av 37 245 000 kr.

Värnpliktsverket har regeringens uppdrag att i samarbete med försvarets
rationaliseringsinstitut göra en översyn av verkets organisation. Riktlinjer
för översynsarbetet har meddelats i december 1974. Värnpliktsverket har
i februari 1975 fått medgivande att i samband med översynen genomföra
vissa försök och studier.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 37 245 000 kr.

FöU 1975:13

41

35. Försvarets rationaliseringsinstitut. Regeringen har under punkten F 8
(s. 171-173) föreslagit riksdagen att till Försvarets rationaliseringsinstitut för
budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 14 750 000 kr.

Enligt det mål som harangetts för planeringsperioden 1974/75-1979/80
skall de samlade rationaliseringsresurserna inom försvaret i första hand koncentreras
till sådana åtgärder som snabbt leder till väsentliga kostnadsminskningar.
I andra hand skall resurser fördelas till sådana åtgärder som leder
till besparingar eller ökad effekt inom berörd verksamhet på längre sikt.
För rationaliseringsinstitutets del förutses verksamheten under nästa budgetår
få ungefär samma omfattning som hittills.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets rationaliseringsinstitut för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 14 750 000 kr.

36. Försvarshögskolan m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av
ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna F9-F13 (s. 173-186) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Försvarshögskolan ett förslagsanslag av 1490 000 kr.,

2. till Militärhögskolan ett förslagsanslag av 14 840 000 kr.,

3. till Försvarets gymnasieskola ett förslagsanslag av 3 025 000 kr.,

4. till Intendenturförvaltningsskolan ett förslagsanslag av 1 205 000

kr.,

5. till Försvarets brevskola ett förslagsanslag av 1 595 000 kr.

37. Försvarets hundskola. Under punkten F 14 (s. 186-189) har regeringen
föreslagit riksdagen att till Försvarets hundskola för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

Utskottet. Verksamheten vid försvarets hundskola skall i princip vara självbärande.
Det har emellertid hittills inte varit möjligt att uppnå detta mål.
Skolan räknar inte heller med att under de närmaste åren kunna skapa
balans mellan kostnader och intäkter. Efter samråd med cheferna för justitieoch
socialdepartementen förordar föredragande statsrådet att hundskolan
också nästa år skall få ett driftbidrag om 2,1 milj. kr., varav försvarshuvudtiteln
bidrar med 1,1 milj. kr. och justitie- och socialhuvudtitlarna med
700 000 resp. 300 000 kr.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker rege -

FöU 1975:13

42

ringens förslag och hemställer

att riksdagen till Försvarets hundskola för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 1 100 000 kr.

38. Krigsarkivet m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av ifrå gavarande

delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 15-F 18 (s. 189-199) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Krigsarkivet ett förslagsanslag av 2 355 000 kr.,

2. till Militärhistoriska museer ett förslagsanslag av 2 985 000 kr.,

3. till Anskaffning av fortifikatorisk materiel m. m. ett förslagsanslag
av 4 650 000 kr.,

4. till Försvarets datacentral ett förslagsanslag av 1 000 kr.

39. Frivilliga försvarsorganisationer m. m. Regeringen har under punkten
F 19 (s. 199-201) föreslagit riksdagen att till Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av 23 140 000 kr.

I motionen 1975:1186 av fru af Ugglas (m) har i yrkande 1 hemställts
att riksdagen hemställer att bidraget till SLK under anslag F 19 (51911)
utgår med ett belopp av 2,9 milj. kr. samt att anslaget i sin helhet räknas
upp med 1,3 milj. kr.

Utskottet. Från anslaget utgår bl. a. bidrag till Riksförbundet Sveriges lottakårer.
Bidraget uppgår för innevarande budgetår till 4 620 000 kr. Vid beräkningen
av anslaget för budgetåret 1975/76 har detta bidrag ansetts böra
höjas med 293 000 kr. till 4 913 000 kr.

Verksamheten under delprogrammet Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. budgeteras på två primäruppdrag inom delproduktionsområdena Allmän
ledning och förbandsverksamhet (51911) samt Utbildning till och av
fast anställd personal m. fl. (51913). Av det för nästa budgetår beräknade
bidraget till Sveriges lottakårer faller 1 328 000 kr. på primäruppdrag 51911
och 3 585 000 kr. på primäruppdrag 51913.1 motionen 1975:1186 (m) föreslås
att bidraget till lottarörelsen inom primäruppdraget 51911 skall ökas med
(2 900 000-1 328 000) 1 572 000 kr. och att anslaget i dess helhet skall räknas
upp med 1,3 milj. kr.

Sveriges lottakårer har många för vårt försvar viktiga uppgifter. Utskottet
vill starkt understryka den betydelse som frivilligorganisationerna över huvud
taget har för våra försvarsansträngningar. Det finns emellertid inom
den totala utgiftsramen f. n. inte utrymme för en höjning av bidraget till
lottarörelsen utöver den som föreslås i propositionen. Motionen 1975:1186

FöU 1975:13

43

(m) bör därför avslås, såvitt gäller yrkande 1.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1975:1186, yrkande 1, till Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. för budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av
23 140 000 kr.

40. Insatsberedskap m. m. Regeringen har under punkten F 20 (s. 201-203)
föreslagit riksdagen att till Insatsberedskap m. m. för budgetåret 1975/76
anvisa ett förslagsanslag av 35 900 000 kr.

I motionen 1975:1176 av herr Hermansson m. fl. (vpk) har hemställts
att riksdagen inte beviljar den del av yrkat belopp som avser den s. k. informationsbyrån.

Utskottet. Regeringens förslag bygger på överbefälhavarens programplan
och anslagsframställning. Båda innehåller till övervägande del uppgifter av
hemlig natur. En öppen sammanfattning lämnas i propositionen. Liksom
tidigare år har utskottet tillgång till programplan och anslagsframställning
för verksamheten. En hemligbetecknad promemoria har på vanligt sätt överlämnats
till utskottet.

Försvarsstabens särskilda byrå har viktiga uppgifter i vårt lands underrättelseverksamhet.
1973 års riksdag (FöU 1973:25, rskr 1973:383) har beträffande
den militära underrättelsetjänsten bl. a. beslutat om vissa allmänna
krav på den särskilda organisationen för inhämtande av underrättelser.

Utskottet anser inte att riksdagen bör vägra att ställa medel till förfogande
för den del av underrättelseverksamheten som försvarsstabens särskilda byrå
svarar för. Tvärtom anser utskottet liksom 1973 års riksdag att pågående
överväganden inte bör få medföra någon försening av åtgärder som snabbt
kan vidtas för att ytterligare öka effektiviteten i underrättelsetjänsten.

Utskottet har inte funnit anledning till erinran mot inriktningen av delprogrammet
och hemställer med hänvisning till det anförda

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motionen
1975:1176 till Insatsberedskap m. m. för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 35 900 000 kr.

41. Viss gemensam verksamhet. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 21
(s. 203-206) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
m. m. av signalskyddsmateriel samt krigskartor och

Föl) 1975:13

44

krigssjökort får läggas ut inom en kostnadsram av 4 220 000
kr.,

2. att riksdagen till Viss gemensam verksamhet för budgetåret
1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 18 731 000 kr.

42. Vissa ersättningar m. m. Utskottet har inte funnit anledning till erinran
mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F 22 (s. 206-209)
och hemställer

att riksdagen till Vissa ersättningar m. m. för budgetåret 1975/76
anvisar ett förslagsanslag av 28 947 000 kr.

43. Gemensamma myndigheter m. m.: Istindsättning av befästningar och
kaserner. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkten F23
(s. 209-211) och hemställer

att riksdagen till Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning
av befästningar och kaserner för budgetåret 1975/76 anvisar ett
förslagsanslag av 2 700 000 kr.

Civilförsvar

Verksamheten under huvudprogrammet Civilförsvar har budgeterats på
ett antal primäruppdrag inom produktionsområdena Förvaltning, Utbildning
av civilförsvarspersonal m. m., Civilförsvarsutbildning av allmänheten,
Underhåll och förrådsverksamhet, Materielanskaffning m. m., Anskaffning
av skyddsrum m. m. samt Forskning, försök och utveckling. Verksamheten
finansieras från följande anslag.

Driftbudgeten
G 1. Civilförsvar

Kapitalbudgeten

II 6. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar

Utskottet har i det föregående behandlat förslag rörande planeringen för
huvudprogrammets utveckling under perioden 1975/76-1979/80.

44. Civilförsvar. Under punkten G 1 (s. 212-216) har regeringen föreslagit
riksdagen att

FöU 1975:13

45

1. bemyndiga regeringen att medge att civilförsvarsmateriel beställs inom
en kostnadsram av 42 000 000 kr.,

2. bemyndiga regeringen att medge att statsbidrag utgår för anskaffning
av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram av 45 200 000 kr.,

3. till Civilförsvar för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
144 470 000 kr.

Skyddsrumsfrågan tas upp i propositionen 1975:21, som innehåller förslag
om ett nytt system för skyddsrumsbyggandet och finansieringen av detta.
Denna fråga behandlar utskottet i ett senare betänkande.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 42 000 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att statsbidrag
utgår för anskaffning av skyddsrum m. m. inom en kostnadsram
av 45 200 000 kr.,

3. att riksdagen till Civilförsvar för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 144 470 000 kr.

Övrig verksamhet

45. Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen
av delprogrammet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkten Hl (s. 217-219) och hemställer

att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar för
budgetåret 1975/76 anvisar ett förslagsanslag av 1 390 000 kr.

46. Beredskapsstyrka för FN-tjänst m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen
av ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna H 2-H 4 (s. 219-227) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Beredskapsstyrka för FN-tjänst ett förslagsanslag av
10 900 000 kr.,

2. till K/ss anskaffning för militära anläggningar m. m. ett förslagsanslag
av 2 000 000 kr.,

3. till Flygtekniska försöksanstalten ett förslagsanslag av 2 000 000
kr.

FöU 1975:13

46

47. Signalskydd. Regeringen har under punkten H 5 (s. 227-230) föreslagit
riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att medge att beställningar av signalskyddsmateriel
får läggas ut inom en kostnadsram av 550 000 kr.,

2. till Signalskydd för budgetåret 1975/76 anvisa ett förslagsanslag av
3 120 000 kr.

Det nuvarande delprogrammet Viss signalskyddsmateriel får fr. o. m. budgetåret
1975/76 ändrat innehåll genom att kostnader för viss signalskyddsutbildning
vid ramberäkningen har förts över till delprogrammet. I propositionen
föreslås med anledning härav att delprogrammet skall få benämningen
Signalskydd.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran mot vad föredragande
statsrådet har anfört om inriktningen av delprogrammet, tillstyrker regeringens
förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram
av 550 000 kr.,

2. att riksdagen till Signalskydd för budgetåret 1975/76 anvisar
ett förslagsanslag av 3 120 000 kr.

48. Vissa teleanordningar m. fl. anslag. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om inriktningen av
ifrågavarande delprogram. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna H 6-H 8 (s. 230-235) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Vissa teleanordningar ett förslagsanslag av 2 562 000 kr.,

2. till Hyror m. m. för vissa skyddsrumsanläggningar ett förslagsanslag
av 3 590 000 kr.,

3. till Identitetsbriekor ett förslagsanslag av 505 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond
F ö rs varsdepartement et

49. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten II6 (s. 236-239) och hemställer

att riksdagen till Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.

FöU 1975:13

47

50. Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet har inte funnit
anledning till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om
inriktningen av delprogrammet Vissa skyddsrumsanläggningar. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten II 7 (s. 239-240) och hemställer
att riksdagen till Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar för
budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 2 200 000
kr.

Försvarets fastighetsfond

51. Arméförband: Anskaffning av anläggningar. Regeringen har under
punkten III 1 (s. 241-252) föreslagit riksdagen att till Arméförband: Anskaffning
av anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisa ett investeringsanslag
av 116 000 000 kr.

I motionen 1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m) har i yrkande 10 hemställts
att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad i motionen
anförs om regeringens investeringsfullmakter.

I motionen 1975:1180 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) och fru Ryding
(vpk) har hemställts att riksdagen avslår det i budgetpropositionen bilaga
6 III 1 (Försvarsdepartementet, kapitalbudgeten) föreslagna beloppet om 3
milj. kr. för anskaffning av skjutfält för I 17.

1 motionen 1975:1184 av herr Raneskog m. fl. (c, s, fp, vpk) har hemställts

1. att riksdagen hos regeringen begär en så långt möjligt fullständig utredning
om fornlämningarna inom Remmene nuvarande och tilltänkta
skjutfält, däri ingående också de fornlämningar som bortförts eller skadats
under skjutfältets tid,

2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning för hur fältet kan användas
med bevarande av fornminnen och naturvärden,

3. att riksdagen beslutar att vidare åtgärder för utvidgning av Remmene
skjutfält enligt riksdagens beslut den 12 maj 1971 uppskjutes i avvaktan
härpå,

4. att riksdagen därmed avslår begärt anslag på 1 000 000 kr. i årets budgetproposition,
försvarsdepartementet, för utvidgning av Remmene skjutfält.

Utskottet

I propositionen beräknas medelsförbrukningen under anslaget för nästa
budgetår till 116 milj. kr. Av medelsförbrukningen beräknas 12,5 milj. kr.
för att anskaffa mark. Av sistnämnda belopp avses 1 milj. kr. för utvidgning
av Remmene skjutfält och 3 milj. kr. för anskaffning av mark till ett nytt

FöU 1975:13

48

skjutfält vid Uddevalla.

Beslut om utvidgning av R e m m e n e skjut fält fattades av 1971
års riksdag (prop. 1971:110, FöU 1971:9, rskr 1971:140). Beslutet innebär
att skjutfältet skall utvidgas med ca 1 000 ha. Hittills har ca 470 ha förvärvats.

I motionen 1975:1184 (c, s, fp, vpk) yrkas - med hänvisning till förekomsten
av fornlämningar - att man skall avbryta pågående utvidgning
av skjutfältet och göra en utredning angående fornlämningarna. I konsekvens
härmed bör enligt motionärerna några medel inte anvisas för markanskaffning
under nästa budgetår.

Skjutfältsdelegationen Remmene, som har i uppdrag att genomföra markförvärven,
har på ett tidigt stadium uppmärksammat frågan om förekomsten
av fornlämningar. Riksantikvarieämbetet har varit inkopplat på fallet sedan
1972. En nyinventering har verkställts av fornlämningar inom såväl det
ursprungliga fältet som det beslutade utvidgningsområdet. Ytterligare undersökningar
skall göras.

Fornlämningar förekommer också inom andra militära övnings- och skjutfält.
Man har i sådana fall fått anpassa övningsverksamheten till dessa förhållanden
och vidta åtgärder för att hindra skadegörelse på fornlämningarna.
Det bör enligt utskottets mening vara möjligt att även i Remmene förfara
på detta sätt. Utskottet förutsätter att de fornlämningar som finns inom
området konserveras och vårdas enligt riksantikvarieämbetets anvisningar.
Ämbetets fortsatta undersökningar bör alltså inte hindra att markförvärven
fortsätter. Motionen 1975:1184 bör därför avslås.

Riksdagen beslöt förra året om anskaffning av ett nytt skjut fä It
för Bohusläns regemente (II7) norrom Uddevalla (prop. 1974:50,
FöU 1974:25, rskr 1974:270). Skjutfältet omfattar ca 1 500 ha. En särskild
delegation, Skjutfältsdelegationen Uddevalla, har utsetts för att genomföra
erforderliga markförvärv m. m.

Enligt motionen 1975:1180 (fp, vpk) har det, sedan riksdagen fattade sitt
beslut, gjorts vissa fyndigheter av fornminnen inom området. Motionärerna
anser det angeläget att en ordentlig undersökning och inventering av dessa
fornminnesförekomster företas innan arbetet på skjutfältet fortskrider. Några
medel för markanskaffning behövs i så fall inte under nästa år, varför motionärerna
yrkar avslag på propositionen i denna del.

Skjutfältsdelegationen Uddevalla började sitt arbete i juni 1974 och uppdrog
hösten samma år åt riksantikvarieämbetet att göra en fornminnesinventering
av det planerade skjutfältsområdet. Arbetet därmed pågår. Med
anledning av den nu aktuella motionen har ämbetet utfört en delinventering,
omfattande de delar av området som avses komma att utnyttjas som målöch
grupperingsområden. Av ämbetets rapport framgår att fornminneslämningar
är sparsamt förekommande i området.

Med hänvisning härtill och till vad utskottet i det föregående anfört om
utvidgningen av Remmene skjutfält avstyrker utskottet bifall till motionen
1975:1180.

FöU 1975:13

49

Utskottet skal! under detta anslag också beröra den i motionen 1975:1172
(m) behandlade frågan om regeringens investeringsfullmakt
e r.

För vissa anslag under försvarets fastighetsfond begär regeringen - i likhet
med tidigare år-att den, om något objekt med hänsyn till pågående översyn
av försvarets fredsorganisation eller av andra skäl inte anses böra utföras,
bör kunna ersätta detta med annat objekt trots att detta inte har tagits
upp i investeringsplanen. Dessa fullmakter kan, som motionärerna påpekar,
avse investeringar av betydande omfattning. Ändringar som påverkar utformningen
av försvarets fredsorganisation kan också vara av betydande
regionalpolitisk! intresse. Utskottet förutsätter att fullmakterna utnyttjas
med återhållsamhet och att varje större ändring i förhållande till investeringsplanen
redovisas i budgetpropositionen året därpå. Något särskilt beslut
härom behövs inte från riksdagens sida. Motionen 1975:1172 (m) bör
därför, såvitt nu är i fråga, inte bifallas.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen avslår motionen 1975:1172, yrkande 10,

2. att riksdagen avslår motionen 1975:1180,

3. att riksdagen avslår motionen 1975:1184,

4. att riksdagen till Arméförband: Anskaffning av anläggningar för

budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag av
116 000 000 kr.

52. Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Flygvapenförband: Anskaffning
av anläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna lil 2—III 3 (s. 252-271) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Marinförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag
av 75 500 000 kr.,

2. till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar ett investeringsanslag
av 71 700 000 kr.

53. Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkten III 4 (s. 271-276) och
hemställer

att riksdagen till Central och högre regional ledning: Anskaffning av
anläggningar för budgetåret 1975/76 anvisar ett investeringsanslag
av 20 500 000 kr.

4 Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 13

FöU 1975:13

50

54. Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar. Gemensamma
myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
lil 5—III 6 (s. 277—283) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1975/76 anvisar

1. till Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar
ett investeringsanslag av 12 900 000 kr.,

2. till Gemensamma myndigheter m. m.: A nskajfning av anläggningar
för försvarets forskningsanstalt ett investeringsanslag av 1 000
kr.

55. Aaskaffning av vissa militära anläggningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkten lil 7 (s. 283-286) och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av vissa militära anläggningar för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Diverse kapitalfonder

Statens datamaskinfond: Försvarets delfond

56. Anskaffning av datamaskiner. Utskottet, som inte har funnit anledning
till erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört om anskaffning av
datamaskiner, tillstyrker regeringens förslag under punkten IX 1 (s. 287-291)
och hemställer

att riksdagen till Anskaffning av datamaskiner för budgetåret
1975/76 anvisar ett investeringsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 8 april 1975

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: herrar Petersson i Gäddvik (m). Gustavsson i Eskilstuna' (s),
Gustafsson i Stenkyrka (c), Gustafsson i Uddevalla (s), Glimnér (c), Gustavsson
i Ängelholm' (s), Karl Bengtsson i Varberg (fp), fru Sundström
(s), herrar Pettersson i Orebro (c), Brännström (s), herr andre vice talmannen
Virgin (m), herrar Gustavsson i Nässjö (s), Gernandt' (c), Olsson i Asarum
(s), Björk i Gävle (c). Hedberg (s) och fru Ekelund' (c).

1 Närvarande vid behandlingen av punkterna 1-5.

' Närvarande vid behandlingen fr. o. m. punkten 6.

FöU 1975:13

51

Reservationer

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (punkt 1)

av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Liksom föredragande
statsrådet” och slutar ”om säkerhets- och försvarspolitiken” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anseratt risken för krigiska förvecklingar kvarståräven i Europa.
Sveriges försvarspolitik har i hög grad betydelse för hur allvarlig denna risk
skall bedömas. Ända sedan andra världskrigets slut har situationen i vår
närmaste omvärld karakteriserats av utrikespolitisk stabilitet, trots områdets
strategiskt mycket känsliga läge. Det är inget tvivel om att den svenska
neutralitetspolitiken och Sveriges starka försvar har bidragit till stabiliteten.
Om försvarets styrka minskar påverkas stabiliteten och konfliktriskerna.

Även om vårt försvar för dagen fortfarande är relativt starkt kommer
den inledda försvagningen att relativt snabbt bli drastisk. Eftersom styrkan
hos vårt försvar inte kan anpassas till den vid varje tillfälle rådande graden
av konfliktrisker bör Sverige - som framhålls i motionen 1975:1172 (m)
- upprätthålla en försvarsförmåga som är väl balanserad mot den militära
kapaciteten i vår omvärld. En konsekvens av denna bedömning är enligt
utskottets mening att försvaret redan före 1977 års försvarsbeslut bör tillföras
ökade resurser.

Vad utskottet nu har anfört om försvarspolitikens genomförande med
hänsyn till säkerhetspolitikens krav och försvarets uppgifter bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 (s. 8) bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen och motionen
1975:1172, yrkande 1, beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad utskottet har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning (punkt 2)

av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar "Det är däremot”
och på s. 15 slutar ”nu är i fråga” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör man redan för budgetåret 1976/77 ge försvarsplaneringen
bättre förutsättningar. Riksdagen bör därför uttala att prisstegringar
på oljeprodukter liksom förbättringar av värnpliktsförmåner och
försvarsanställdas löner - utöver nettoprisindex - skall kompenseras särskilt.

FöU 1975:13

52

I enlighet med förslag i motionen 1975:1172 (m) anser utskottet vidare
att fr. o. m. 1976/77 skall utgå ett särskilt tillägg till utgiftsramen för det
militära försvaret, beräknat som 2,5 % av anslagen till materielanskaffning.

Med erinran om vad utskottet har anfört om prisregleringen och om ett
särskilt tillägg för teknisk utveckling fr. o. m. budgetåret 1976/77 föreslår
utskottet att planeringsinriktningen för perioden 1975/76-1979/80 skall bestämmas
i enlighet med förslaget i motionen 1975:1172 (m). Planeringsramen
bör alltså bestämmas till 41 950 milj. kr. i prisläge februari 1974.

Den av utskottet förordade ökningen av planeringsramen för femårsperioden
bör avses för de ändamål som har angetts i motionen 1975:1172
och som utskottet i det föregående har redogjort för. Såvitt gäller utgiftsramen
för nästa budgetår återkommer utskottet i det följande.

Planeringsramen medger bl. a. att anskaffning av personaltransportfordon
till vissa rörliga markstridsförband kan inrymmas under perioden. Denna
anskaffning är mycket angelägen för att tillgodose kraven på taktisk och
operativ rörlighet hos vissa förband. Härtill kommer att behovet av cykeltolkning
i fredsutbildningen minskar. Enligt utskottets mening borde
utvecklingen av personaltransportfordonen få påbörjas även om det vore
så att en anskaffning inte helt säkert kan inrymmas under perioden. Utvecklingen
bör påbörjas med utnyttjande av tillgängliga beställningsbemyndiganden.
Behov av ytterligare bemyndigande får anmälas för riksdagen.
Vad utskottet har anfört om utveckling av särskilda terrängfordon för personaltransport
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Planeringsramen innebär vidare bl. a. att en renovering och modifiering
av ett antal stridsvagnar typ 101/102 (Centurion) kan genomföras, att ytterligare
två u-båtar typ Näcken (A 14) kan beställas och att studier för en
ny ubåtstyp kan bedrivas snabbare än regeringen räknar med enligt budgetpropositionen.
Yrkandena i motionen 1975:744 (fp) bör därför avslås.

Beträffande ett eventuellt nytt attackflygplan efter AJ 37 Viggen innebär
planeringsinriktningen att studierna bedrivs i huvudsak enligt förslag från
chefen för flygvapnet. Utskottet räknar sålunda med att fortsatta studier
under de kommande två budgetåren kan beställas till ett belopp av ca 100
milj. kr. Utskottet avstyrker alltså båda yrkandena i motionen 1975:1175
(c).

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar "Utskottet,
som" och slutar "är i fråga" bort ha följande lydelse:

För att säkerställa en verklig handlingsfrihet vid nästa försvarsbeslut bör
regeringen enligt utskottets mening beräkna behovet av ytterligare beställningsbemyndiganden
för den verksamhet som krävs och i proposition
redan under hösten 1975 inhämta ytterligare bemyndigande av riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "Utskottet
vill” och slutar med "till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del inte godta att man först under hösten 1975

FöU 1975:13

53

tar ställning till behovet av en särskild långfristig kredit eller andra åtgärder
i syfte att underlätta de personalbesparande omorganisationer som är aktuella.
Riksdagen bör som grund för den fortsatta planeringen uttala att
medel vid sidan av utgiftsramen för det militära försvaret kommer att stå
till förfogande för ifrågavarande investeringar. Ett sådant riksdagsbeslut innebär
att till dessa investeringar reserveras 161 milj. kr. förden kommande
femårsperioden (prisläge februari 1974). Frågan om återbetalning och om
tekniken för att finansiera investeringarna fr. o. m. budgetåret 1977/78 bör
tas upp i samband med nästa försvarsbeslut. För budgetåret 1976/77 bör
utgiftsramen ökas med 15 milj. kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 1, 2, 8 och 9 (s. 21) bort ha följande
lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:1172, yrkandena 2, 3 och 4 samt 5 i motsvarande
del, för perioden 1975/76-1979/80 godkänner en planeringsram
för det militära försvaret om 41 950 milj. kr. i prisläge
februari 1974 samt den inriktning av planeringen för avvägningsprogrammen
som förordas i motionen 1975:1172,

2. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:740 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet har anfört om utveckling av terränggående personaltransportfordon,

8. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:1172, yrkande 5 såvitt det inte har behandlats
under 1, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
har anfört om ökade beställningsbemyndiganden,

9. att riksdagen med anledning av propositionen och motionen
1975:1172, yrkande 6 i denna del, som grund för den fortsatta
planeringen av investeringar i rationaliseringssyfte beslutar uttala
sig i enlighet med utskottets förslag.

3. Det militära försvarets fortsatta inriktning (punkt 2)

av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Mot denna
bakgrund” och slutar ”inte bifallas” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att man även i detta läge bör tillvarata möjligheterna
att förlänga serien av ubåtar typ Näcken. Tre exemplar är ett absolut minimum
från ekonomisk och operativ synpunkt. En fjärde ubåt blir billigare
än var och en av de tidigare beställda. Den snabba minskningen av det
totala antalet ubåtar motverkas genom en tilläggsbeställning och riksdagen
bör enligt utskottets mening begära att en sådan sker. Utskottet återkommer
i det följande till behovet av beställningsbemyndigande för tilläggsbeställ -

5 Riksdagen 1975. 10 sami. Nr 13

FöU 1975:13

54

ningen. Enligt utskottets mening bör medelsbehovet för den fjärde ubåten
tillgodoses när man bestämmer planeringsramen för perioden
1976/77-1980/81.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Liksom försvarsministern”
och slutar ”motionen 1975:744, yrkande 1 (fp)” bort ha
följande lydelse:

Utskottet - som anser att man inte bör avvakta nästa försvarsbeslut innan
man påbörjar utvecklingen av ubåt typ A 17 - förordar att sådan utveckling
i enlighet med marinchefens förslag påbörjas redan under budgetåret
1975/76. Regeringen bör beräkna behovet av beställningsbemyndigande för
ändamålet och återkomma till riksdagen med förslag härom. Vad utskottet
har anfört om utvecklingen av ubåt A 17 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 3 och 4 (s. 21) bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:744, yrkande 2 i denna del, begär att regeringen
låter beställa en fjärde ubåt av typ Näcken,

4. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:744, yrkande 1, som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet har anfört om att utvecklingen
av nästa ubåtstyp bör påbörjas budgetåret 1975/76.

4. Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m. (punkt 5)

av herr Petersson i Gäddvik (m) och herr andre vice talmannen Virgin
(m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Vid behandlingen”
och slutar "i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att verksamheten inom det militära försvaret under nästa
budgetår bör bedrivas med den ambition som har uttryckts i motionen
1975:1172 (m). Utgiftsramen bör därför ökas med 250 milj. kr. i förhållande
till regeringens förslag och bestämmas till 8 404 285 000 kr. i prisläge februari
1974. I detta belopp ingår kompensation för oljeprisstegringen med 85 milj.
kr. samt 94 milj. kr. föratt täcka bristande kompensation för prisutvecklingen
och 71 milj. kr. som tillägg för teknisk utveckling inom materielområdet.

dels att utskottets hemställan under 1 (s. 25) bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:1172,yrkande8,för budgetåret 1975/76 fastställer
utgiftsramen för det militära försvaret till 8 404 285 000
kr. i prisläge februari 1974.

FöU 1975:13

55

5. Marinförband: Materielanskaffning (punkt 17)

av herr Karl Bengtsson i Varberg (fp) som - vid bifall till hemställan under
3 i reservationen 3 - anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar ”1 det föregående”
och slutar ”70 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet tillstyrkt bifall till förslaget i motionen
1975:744 (fp) om att man skall beställa en fjärde ubåt av typ Näcken. Med
hänvisning härtill tillstyrker utskottet även att bemyndigandebeloppet under
detta anslag skall räknas upp med 70 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Eventuellt medelsbehov under nästa budgetår för den fjärde ubåten
bör tillgodoses genom omplanering.

dels att utskottets hemställan under 1 (s. 30) bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall
till motionen 1975:744, yrkande 2 i denna del, bemyndigar
regeringen att medge att beställningar av materiel m. m. för
marinförband får läggas ut inom en kostnadsram av 670 000 000
kr.

FöU 1975:13

56

Särskilt yttrande

Det militära försvarets fortsatta inriktning (punkt 2)

av herrar Gustafsson i Stenkyrka (c), Glimnér (c), Pettersson i örebro (c).
Gernandt (c) och Björk i Gävle (c).

Den moderna havs- och havsbottenforskningen tillmäts stor betydelse
i stora delar av världen. Värdefulla tillgångar av skilda slag förväntas kunna
utvinnas bl. a. från havsbottnen. Sådan undersökning bör vara av vikt och
värde även för vårt land.

I motionen 1975:744 föreslås bl. a. att den nu beställda serien om tre
Näcken-ubåtar utökas med minst en ubåt. Motionären framhåller också
att det är av vikt att arbetet med studier och utveckling av nästa ubåtstyp
bedrivs i enlighet med marinchefens programplan. Det är speciellt den senare
delen av det ovan relaterade som vi vill beröra i detta yttrande.

Överbefälhavaren har framhållit att ubåtsförbanden utgör en betydelsefull
och effektiv del av vårt invasionsförsvar. Antalet ubåtar kommer emellertid
redan i början av 1980-talet att minska kraftigt genom de begränsade nybyggnaderna
och nedgå från i dag ca 20 enheter till 12 ubåtar. Detta är
oroande med hänsyn till det operativa behov överbefälhavaren anmält.

Försvarsministern framhåller i proposition 1975:1 att det är angeläget att
behålla handlingsfriheten att inom landet utveckla och tillverka ubåtar, vilket
även är i linje med vad riksdagen ansett vara lämpligt och förordat. Han
har emellertid reducerat av chefen för marinen begärda bemyndiganden
för studier, utveckling och försök. Detta kommer att begränsa handlingsfriheten
för nästa ubåtsprojekt A 17.

Enligt vår uppfattning är det av operativa skäl angeläget att den av chefen
för marinen yrkade omfattningen av ubåtsutveckling och ubåtsbyggande
kan tillgodoses. Men vi vill speciellt framhålla att detta också är särskilt
viktigt med hänsyn till att ubåtsutvecklingen och kunskaperna inom undervattenstekniken
kan vara till stort gagn för den civila havsforskningen,
för prospekteringen av havsbottnen och annan vetenskaplig och teknisk
utveckling berörande havet och havsbottnen. Vi anser det vara av stor vikt
att de marina kunskaperna och tillgångarna på detta område hålls på hög
nivå och kan samordnas med de civila ansträngningarna. Detta måste vara
god ekonomi.

Den moderna dykericentral som planeras vid Berga är ett exempel där
militär och civil undervattensutveckling kan samordnas. Den beslutade undervattensfarkosten
för räddning av ubåtsbesättningar kan också utnyttjas
för civila ändamål på havsbotten, t. ex. undersökningar på kontinentalsockeln.
Men enligt vår uppfattning är utvecklingen av militära ubåtar i tillräcklig
omfattning och utbildning av kunniga besättningar till dessa ett av de viktigaste
bidragen till vårt undervattenskunnande. Även de rent militära ubåtarna
bör - vid sidan av ordinarie utbildningsverksamhet - kunna ge

FöU 1975:13

57

aktivt bidrag till vår kunskap om och vidare utforskning av havsbotten.

Vi menar därför att det får anses vara ett värdefullt uttryck för begreppet
”återanvändning av försvarets materiel” att ge anslag till utveckling och
tillverkning av ubåtar som kan - utöver den ordinarie försvarsuppgiften
- vara till nytta för landets havstekniska forskning och kunnande.

FöU 1975:13

58

Sammanställning av motionsyrkanden

1975:740 av herrar Björck i Nässjö (m) och Strindberg (m),
vari hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer att utveckling
för påbörjas av ett terrängfordon för personaltransport
med sikte på att den av chefen för armén planerade anskaffningen
kan påbörjas.

1975:744 av herr Petersson i Röstånga (fp), vari föreslås att
riksdagen beslutar

1. att erforderliga bemyndiganden avses för utveckling av
en ny ubåtstyp,

2. att en fjärde ubåt av Näckentyp beställs och att det under
C 2 Marinförband: Materielanskaffning upptagna bemyndigandebeloppet
uppräknas med 70 milj. kr.

1975:1172 av herr Bohman m. fl. (m), vari - såvitt nu är
i fråga (yrkandena 1-6 och 8-10) - hemställs att riksdagen måtte
besluta

1. att ge regeringen till känna vad som i motionen anföres
om säkerhets- och försvarspolitiken,

2. att godkänna de riktlinjer för det militära försvarets fortsatta
inriktning som i motionen anges,

3. att för perioden 1975-1980 godkänna en planeringsram
för det militära försvaret om 41 950 milj. kr. i prisläge februari
1974, vilket innebär en höjning med 1 200 milj. kr. och att
uttala att planeringen bör baseras på full kompensation för
genom oljekrisen förorsakad prisstegring på oljor,

4. att ge regeringen till känna vad i motionen anförs angående
priskompensation,

5. att infordra förslag från regeringen till ökade beställningsbemyndiganden
på sätt som i motionen anges,

6. att hemställa att regeringen tilldelar försvarets myndigheter
en rörlig kredit för att befrämja rationell investeringsverksamhet
och ekonomisk hushållning,

8. att för budgetåret 1975/76 fastställa utgiftsramen för det
militära försvaret till 8 404 285 000 kr. i prisläge februari 1974,
vilket innebär en ökning av basbeloppet med 250 000 000 kr.,
fördelat på sätt som i motionen anges,

9. att ge regeringen till känna vad i motionen anförs om
den militära sjukvården,

Bilaga 1

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

13 2 2

15 2 3

14, 30 2, 17 3, 5

6 1 1

13 2 2

13 2 2

13 2 2

13, 17 2 2

19 2 2

24 5 4

37 29

FöU 1975:13

59

10. att ge regeringen till känna vad i motionen anförs om
regeringens investeringsfullmakter.

1975:1175 av herr Granstedt m. fl. (c), vari hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till totalram
för kommande tre budgetår, avseende forskning och
utveckling av tänkbara alternativ avsedda att ersätta Viggensystemet
i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen i avvaktan på beslut om sådan totalram anslår
15 milj. kr. för budgetåret 1975/76 för forskning och utveckling
av alternativ till ersättning för ett i framtiden föråldrat
Viggensystem.

1975:1176 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs
att riksdagen icke beviljar den del av yrkat belopp i propositionen
1975:1 bilaga 6, punkten F 20 Insatsberedskap m. m.
som avser den s. k. informationsbyrån.

1975:1177 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för en ny försvarsordning byggd
på folkförsvarets principer,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den tillsatta försvarsutredningen
i tilläggsdirektiv får i uppdrag att grundligt
utreda konsekvenserna av en försvarsordning byggd på folkförsvarets
principer,

3. att riksdagen uttalar sig för en etappvis nedtrappning av
militärutgifterna under den kommande femårsperioden med
minst 1 miljard kr. om året.

1975:1178 av herr Hermansson m. fl. (vpk), vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att inledd forskning för vidareutveckling
av Viggen omedelbart avbryts och begärda anslag
härför avslås,

2. att riksdagen hos regeringen begär att en öppen redovisning
lämnas riksdagen över den del av försvarspropositionen
som gäller flygvapnet.

1975:1179 av herrar Olof Johansson i Stockholm (c) och Andersson
i Nybro (c), vari hemställs att riksdagen beslutar att
hos regeringen begära tilläggsdirektiv till försörjningsbered -

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

49 51

15 2

32 23

43 40

6 1

15 2

16 2

8 1

FöU 1975:13

60

skapsutredningen (H 1971:1) att mot bakgrund av Sveriges internationella
förpliktelser på det ekonomiska och handelspolitiska
området analysera deras innebörd och verkningar på
grund av de ökade riskerna för handelspolitiska och ekonomiska
sanktioner och föreslå åtgärder som kan minska dessa
risker och därmed kostnaderna för den svenska försörjningsberedskapen.

1975:1180 av herr Lindahl i Hamburgsund (fp) och fru Ryding
(vpk), vari hemställs att riksdagen avslår det i budgetpropositionen
bilaga 6 III 1 (Försvarsdepartementet, kapitalbudgeten)
föreslagna beloppet om 3 milj. kr. för anskaffning
av skjutfält för 117.

1975:1184 av herr Raneskog m. fl. (c, s, fp, vpk), vari hemställs 1.

att riksdagen hos regeringen begär en så långt möjligt
fullständig utredning om fornlämningarna inom Remmene nuvarande
och tilltänkta skjutfält, däri ingående också de fornlämningar
som bortförts eller skadats under skjutfältets tid,

2. att riksdagen hos regeringen begär redovisning för hur
fältet kan användas med bevarande av fornminnen och naturvärden,

3. att riksdagen beslutar att vidare åtgärder för utvidgning
av Remmene skjutfält enligt riksdagens beslut den 12 maj 1971
uppskjutes i avvaktan härpå,

4. att riksdagen därmed avslår begärt anslag på 1 000 000
kr. i årets budgetproposition, försvarsdepartementet, för utvidgning
av Remmene skjutfält.

1975:1186 av fru af Ugglas (m), vari - såvitt nu är i fråga
(yrkande 1) - hemställs att riksdagen hemställer att bidraget
till SLK under anslag F 19 (51911) utgår med ett belopp av
2,9 milj. kr. samt att anslaget i sin helhet räknas upp med
1,3 milj. kr.

1975:1187 av herr Wachtmeister i Johannishus (m), vari
hemställs att riksdagen beslutar att tidningen Värnpliktsnytt
fr. o. m. budgetåret 1975/76 skall nedläggas.

Behandlas i betänkandet
utsk. utsk. reserv,

yttr. hemst. nr

s. p.

48 51

48 51

42 39

34 24

FöU 1975:13

61

Bilaga 2

Ramreglerade militära utgifters andel av totala statsutgifter

Försvarsbeslut

1963

1968

1972

Budgetår	%'	%'
1963/64	17,45
1964/65	15,97
1965/66	16,08
1966/67	14,18
1967/68'	13,38
1968/69	12,83
1969/70	12,05
1970/71	12,04
1971/72	11,26
1972/73	11,88	11,27
1973/74	11,17	10,59
1974/75*	10,29	9,63
1975/76*	10,27	9,52

‘Utgifterna för det militära försvaret inkluderar fr. o. m. budgetåret
1972/73 lönekostnadspålägg, som dessförinnan låg utanför utgiftsramen.
Uppgifterna om andel fr. o. m. 1972/73 är därför inte jämförbara
med tidigare år (jfr FöU 1973:16 s. 83).

‘Lönekostnadspåläggen uppgår 1972/73 till 24 % (ca 370 milj. kr.),
1973/74 till 26 % (ca 410 milj. kr.), 1974/75 till 29 % (uppskattas till
ca 560 milj. kr.) och 1975/76 till 33 % (uppskattas till ca 700 milj.
kr.). I tabellen lämnas uppgifter om andel med korrektion för lönekostnadspålägg.

'Budgetåret 1967/68 omfattades inte av 1963 års försvarsbeslut.
'Preliminära värden.

FöU 1975:13

62

Bilaga 3

Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukten (BNP)
till faktorpris (produktionskostnad)

Försvarsbeslut	Budgetår	Totalförsvarets andel	Det militära försvarets andel
1963	1963/64	4,96	4,41
	1964/65	4,91	4,26
	1965/66	5,05	4,52
	1966/67	4,83	4,16
	1967/68	4,61	4,01
1968	1968/69	4,45	3,82
	1969/70	4,27	3,72
	1970/71	4,18	3,76
	1971/72	4,20	3,78
1972	1972/73	4,24	3,99
	1973/74'	4,17	3,92

‘Preliminära värden eftersom BNP för 1974 är preliminär.

Anm.

1. BNP är ett mått på landets totala produktion, dvs. produktion
av både varor och tjänster. I BNP till faktorpris
ingår ej indirekta skatter och subventioner.

2. I totalförsvaret ingår verksamheter som bekostas, förutom
från försvarshuvudtiteln, bl. a. från handels- och jordbrukshuvudtitlarna.
De senare inkluderar bl. a. beredskapslagring.

Källa: Försvarsstatistik från försvarsdepartementet.

FöU 1975:13 63

Innehållsförteckning

Sid.

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 1

Motionerna 3

Utskottet 4

Sveriges säkerhetspolitik 4

Försvarspolitiken 4

Totalförsvarets uppgifter och resurser efter år 1977 6

Hemställan 8

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA INRIKTNING

Föredragande statsrådet 9

Motionerna 10

Utskottet 11

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA INRIKTNING

Föredragande statsrådet 22

Utskottet 22

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET

OCH CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET 1973/74 23

RAMBERÄKNINGAR FÖR BUDGETÅRET 1975/76 M. M.

Motionsyrkandet 23

Utskottet 24

ANSLAGSFRÅGOR
Försvarsdepartementet m. m.

Försvarsdepartementet 26

Vissa nämnder m. m 26

Kommittéer m. m 26

Extra utgifter 26

Reglering av prisstegringar för det militära försvaret 26

Reglering av prisstegringar för civilförsvaret 27

Arméförband:

Ledning och förbandsverksamhet 28

Materielanskaffning 28

Iståndsättning av befästningar och kaserner 28

Forskning och utveckling 29

Marinförband:

Ledning och förbandsverksamhet 30

Materielanskaffning 30

Föl) 1975:13

64

Sid.

Iståndsättning av befästningar och kaserner 30

Forskning och utveckling 30

Flygvapenforband:

Ledning och förbandsverksamhet 32

MaterielanskafTning 32

Iståndsättning av befästningar och kaserner 32

Forskning och utveckling 32

Central och högre regional ledning

Försvarsstaben 33

Arméstaben m. fl. anslag 35

Krigsorganisation för vissa staber m. m.: MaterielanskafTning 35

Central och högre regional ledning: Iståndsättning av befästningar
och kaserner 35

Gemensamma myndigheter och funktioner

Försvarets civilförvaltning 36

Försvarets sjukvårdsstyrelse 36

Fortifikationsförvaltningen — 37

Försvarets materielverk 38

Gemensam försvarsforskning 40

Försvarets radioanstalt 40

Värnpliktsverket 40

Försvarets rationaliseringsinstitut 41

Försvarshögskolan m. fl. anslag 41

Försvarets hundskola 41

Krigsarkivet m. fl. anslag 42

Frivilliga försvarsorganisationer m. m 42

Insatsberedskap m. m 43

Viss gemensam verksamhet 43

Vissa ersättningar m. m 44

Gemensamma myndigheter m. m.: Iståndsättning av befästningar
och kaserner 44

Civilförsvar

Civilförsvar 44

Övrig verksamhet

Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar 45

Beredskapsstyrka för FN-tjänst m. fl. anslag 45

Signalskydd , 46

Vissa teleanordningar m. fl. anslag 46

Statens allmänna fastighetsfond

Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar 46

Anskaffning av vissa skyddsrumsanläggningar 47

Försvarets fastighetsfond
Arméförband: Anskaffning av anläggningar 47

FöU 1975:13

65

Sid

Marinförband: Anskaffning av anläggningar. Flygvapenförband:
Anskaffning av anläggningar 49

Central och högre regional ledning: Anskaffning av anläggningar
49

Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av anläggningar.
Gemensamma myndigheter m. m.: Anskaffning av

anläggningar för försvarets forskningsanstalt 50

Anskaffning av vissa militära anläggningar 50

Diverse kapitalfonder
Anskaffning av datamaskiner 50

RESERVATIONER

1. Säkerhets- och försvarspolitiken (m) 51

2. Det militära försvarets fortsatta inriktning (m) 51

3. Det militära försvarets fortsatta inriktning (fp) 53

4. Ramberäkningar för budgetåret 1975/76 m. m. (m) 54

5. Marinförband: Materielanskaffning (fp) 55

SÄRSKILT YTTRANDE

Det militära försvarets fortsatta inriktning (c) 56

Bilagor

1. Sammanställning av motionsyrkanden 58

2. Ramreglerade militära utgifters andel av totala statsutgifter 61

3. Försvarsutgifternas andel av bruttonationalprodukten

till faktorpris (produktionskostnad) 62

GOTAB 75 9195 S Stockholm 1975