RIKSDAGEN
PROTOKOLL BIHANG
Sami. 2:1 Berättelse till 1974 års riksdag
om vad i rikets styrelse
sig tilldragit
1974
Band C 1
k,X v
ry
r< r ■ ■
\,,
BERÄTTELSE
till 1974 års riksdag om vad i rikets
styrelse sig tilldragit;
given den 4 januari 1974.
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen i 1974
års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas.
Läget på arbetsmarknaden förbättrades påtagligt under förra året.
Antalet sysselsatta ökade liksom utbudet av lediga platser. En minskning av
arbetslösheten registrerades emellertid först i slutet av året.
De betydande insatser i konjunkturstimulerande syfte som beslutades
under senare delen av år 1972 kunde inte avvecklas som planerat under
våren och sommaren 1973 till följd av den kvardröjande relativt höga
arbetslösheten. Antalet personer i beredskapsarbete resp. arbetsmarknadsutbildning
har följaktligen varit relativt högt under hela året.
För att skapa arbetstillfällen för de grupper som även under en högkonjunktur
har särskilda problem på arbetsmarknaden förstärktes under senare
delen av år 1973 den aktiva sysselsättningspolitiken. Förstärkningen
inriktades framför allt på kvinnor och ungdomar. Arbetsförmedlingarna
fick ökade resurser att underlätta anpassningen mellan arbetsgivarnas och
de arbetssökandens önskemål. Beredskapsarbetena utvidgades kraftigt
med stärkt inriktning på tjänstesektorn. Investeringarna ökades inom
byggnadssektorn och inom vägbyggandet. Samtidigt beslutade åtgärder på
det sociala området ger betydande sysselsättningseffekter. Inom den
kommunala servicesektorn beräknas dessa åtgärder ge 10000 nya
arbetstillfällen.
För att stimulera sysselsättningsbefrämjande investeringar beviljades i
likhet med vintern och våren 1971/72 under motsvarande tid 1972/73 förhöjda
statsbidrag till kommunala avloppsreningsverk och miljövårdande
åtgärder inom industrin med totalt ca 200 milj. kr.
För att begränsa den internationella energikrisens verkningar i vårt land
har åtgärder satts in på bred front. Försörjningsberedskapen har förstärkts
bl.a. genom beslut om ransonering av bensin, olja och elektricitet. Ransoneringsnämnderna
för drivmedel och elektricitet har trätt i funktion. Stora
ansträngningar görs för att öka tillförseln av olja till landet. För att leda och
samordna statsmakternas och myndigheternas arbete med att klara energi
-
1 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1974
2
försörjningen har en försörjningsberedning upprättats. Arbetet med att
utveckla nya energikällor, ta fram energisnålare metoder i produktionen
och pröva besparingar på olika områden har intensifierats och samordnats
genom tillsättandet av en energipolitisk delegation, knuten till statsrådsberedningen.
Ett energiråd har tillkallats med statsministern som ordförande.
I rådet, som skall vara ett forum för överläggningar och samråd om
energiproblemen, ingår företrädare för de i riksdagen företrädda partierna,
representanter för arbetsmarknadens organisationer, folkrörelser, kommuner
och landsting, näringsliv samt fristående forskare.
Nya riktlinjer för den regionalpolitiska stödverksamheten har antagits för
femårsperioden 1973/74—1977/78. Lokaliseringsstödet har vidgats till att
omfatta även företagsinriktad partihandel och uppdragsverksamhet.
Beloppen för sysselsättningsstöd har höjts.
En ny myndighet — statens industriverk — har inrättats den 1 juli 1973.
Verket svarar på myndighetsplanet för industripolitisk utredningsverksamhet
och handlägger bl. a. energi- och mineralfrågor samt frågor rörande
företagsservice och företagsstöd, särskilt med inriktning på mindre och
medelstora företag. Samtidigt har även en nämnd för statens gruvegendom
inrättats. Nämnden har att förvalta denna egendom och att öka utbytet av
den.
En särskild fond — statens utvecklingsfond — har vidare bildats den 1 juli
1973 med syfte att genom lån stödja riskbetonade investeringar inom
industrin i samband med utveckling av nya produkter, processer och system.
Fonden disponerar innevarande budgetår 30 milj. kr.
I syfte att åstadkomma bl. a. en mer balanserad strukturomvandling inom
gjuteriindustrin har beslut fattats om vissa tidsbegränsade åtgärder för denna
bransch. Bl. a. får branschen tillgång till statliga lånegarantier — strukturgarantier.
Beslut har fattats om upptagande av gruvdrift vid Stekenjokk. Boliden AB
skall svara för planering, uppbyggnad och drift enligt avtal med staten.
Ett aktiebolag, Petroswede AB, i vilket staten ingår som delägare, har
bildats med syfte att prospektera efter olja främst i Nordsjön och angränsande
havsområden. Intressenterna förutsätts bidra med intill 100 milj. kr.
under ca fem år. Staten ingår som delägare även i ett aktiebolag, Östgas AB,
som bildats för att utföra visst utredningsarbete rörande import av naturgas
från Sovjetunionen. Arbetet avser i första hand förprojektering av en
rörledning för naturgas från Finland till Sverige.
Riksdagen har godkänt en överenskommelse mellan de nordiska länderna
om bildande av en nordisk fond för teknologi och industriell utveckling.
Fonden började sin verksamhet den 1 juli 1973 med ett kapital av 10 milj. kr.
för sitt första arbetsår. Sveriges bidrag utgör 4,5 milj. kr.
Staten har vidare ingått som delägare i konfektionsföretaget AB Eiser i
samband med att överenskommelse träffats om att företaget skall förlägga en
planerad utvidgning av sin verksamhet till orter i norra Sverige.
3
Allmän berättelse
Stiftelsen Industricentra har bildats. Stiftelsen har till uppgift att planera,
uppföra, äga och förvalta industricenteranläggningar. Två sådana anläggningar
är f. n. under uppförande.
Invandringen av utländska medborgare har under åren 1972 och 1973
legat på avsevärt lägre nivå än tidigare år. Under de tre första kvartalen 1973
invandrade ca 17 700 personer mot ca 17800 resp. 28900 och 51 000 under
motsvarande perioder åren 1972, 1971 och 1970. Utvandringen har under
samma perioder uppgått till ca 23 800, 22700, 23 300 resp. 14000 personer.
I likhet med år 1972 kan man för år 1973 räkna med ett betydande
utvandringsöverskott. Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1
oktober 1973 till drygt 230000. Till svenska medborgare har under de tre
första kvartalen 1973 upptagits 9054 personer, varav 5 597 nordbor.
Anpassningen av invandrarna på den svenska arbetsmarknaden har
främjats genom lagstadgad rätt till ledighet och lön vid deltagande i
undervisning i svenska. Fortsatt försöksverksamhet har bedrivits med
kontaktkurser för hemarbetande invandrarkvinnor.
Beslut har fattats om förbättrat skydd vid arbetslöshet fr. o. m. den 1
januari 1974. Dagersättningen höjs och ersättningstiden förlängs för de
arbetslöshetsförsäkrade. Till den som inte är försäkrad utgår kontant
arbetsmarknadsstöd.
Genom ny lagstiftning som träder i kraft den 1 juli 1974 förbättras
anställningsskyddet. Från samma tidpunkt gäller en lag om vissa anställningsfrämjande
åtgärder, som syftar till att åstadkomma bättre möjligheter
för äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga att
behålla eller få anställning på öppna marknaden.
Beslut har fattats om en rad åtgärder för att skapa en bättre arbetsmiljö
och tillförsäkra de anställda ett ökat inflytande över dessa frågor på den
egna arbetsplatsen. Lagändringar har beslutats som innebär att skyddsombud
skall finnas på alla arbetsplatser med minst fem anställda.
Skyddsombudens lagfästa befogenheter utvidgas väsentligt, samtidigt som
utbildningen av skyddsombuden byggs ut kraftigt. Betydande förstärkningar
av den statliga tillsynsorganisationen har beslutats.
För att under år 1974 tillförsäkra löntagarna en påtaglig standardförbättring
har beslut fattats om att folkpensionsavgiften slopas fr. o. m.
inkomståret 1974 och ersätts av en socialförsäkringsavgift på 3,3% som
debiteras arbetsgivare och egenföretagare. I samband därmed har beslut
fattats om ett särskilt pensionstillägg för år 1974 till folkpensionärerna utöver
standard- och indexhöjningar av folkpensionerna. Beslut har fattats om att
avgiften till försäkringen för tilläggspension (ATP) för år 1974 skall bibehållas
på 10,5 %. För år 1975 skall ATP-avgiften utgå med 10,75% och för åren
1976—1979 med 11%.
I samband med en omkonstruktion av sjukpenningförsäkringen har
ersättningsnivån för sjukpenning från den allmänna försäkringen höjts i
anslutning till att sjukpenningförmånerna görs skattepliktiga. Sjukpen
-
Riksdagsberättelsen år 1974
4
ningen blir därmed jämförbar med sjuklön från arbetsgivaren. Sjukpenningen
blir också pensionsgrundande för ATP. Finansieringsreglerna för
den allmänna sjukförsäkringen har ändrats fr. o. m. år 1974.
En allmän tandvårdsförsäkring har genomförts fr. o.m. den 1 januari
1974. Försäkringen avser alla former av tandvård, inbegripet förebyggande
vård, såväl inom folktandvården och vid odontologisk fakultet som hos
privatpraktiserande tandläkare. Tandvårdsförsäkringen har inordnats iden
allmänna sjukförsäkringen och omfattar alla försäkrade över 19 års ålder, i
ett inledningsskede även åldersgruppen 17—19 år. Samtidigt har landstingen
fått ett lagfäst ansvar att lämna avgiftsfri tandvård till barn och ungdom som
är yngre än 17 år. Landstingen får också ett vårdansvar för specialisttandvården.
Betydande förbättringar av samhällets ekonomiska stöd till barnfamiljerna
genomförs fr. o. m. den 1 januari 1974. Den tidigare moderskapsförsäkringen
ersätts av en föräldraförsäkring med garantinivå som innebär ett
grundläggande försörjningsskydd i form av föräldrapenning under sex
månader i anslutning till barnets födelse. Föräldrarna får själva avgöra vem
av dem som skall stanna hemma hos barnet och uppbära föräldrapenningen.
Rätt till sjukpenning under viss tid har införts för förälder som vårdar sjukt
barn. Förstärkningar av barnpensionen från folkpensioneringen och av det
särskilda vårdbidraget för sjuka och handikappade barn har beslutats.
De allmänna barnbidragen höjs från 1 320 kr. till 1 500 kr. per barn och år
fr. o.m. den 1 januari 1974. Administrationen av barnbidragen har förts
över från kommunerna till de allmänna försäkringskassorna. För att lindra
effekterna för lägre inkomsttagare av stigande bostadskostnader har de
övre hyresgränserna för bostadstillägg till barnfamiljer höjts.
Utbyggnaden av samhällets barnomsorg har fortsatt. Kraftiga höjningar
av statsbidragen till daghem, fritidshem och kommunala familjedaghem har
beslutats. En allmän förskola för alla sexåringar införs år 1975. Inom den
allmänna förskolans ram skall särskilda insatser vidtas för de barn under sex
års ålder som har särskilt behov av stöd och stimulans för sin utveckling. Ett
särskilt statsbidrag till den allmänna förskolan har beslutats.
En fortsatt utbyggnad har skett av insatserna för vård och service åt
åldringar och handikappade. Beslut har fattats om att statsbidraget till
social hemhjälp under kalenderåret 1974 skall höjas från 35 % till 50%.
Bostadsbyggandet mätt i antal påbörjade lägenheter fortsatte att minska
under år 1973 och uppgick till nära 80000 lägenheter. Småhusandelen i
påbörjandet steg till drygt 50%. Samtidigt ökade problemen med outhyrda
lägenheter. Möjligheterna att ge stöd till företag som drabbas av dessa
problem har vidgats.
Beslut har fattats om åtgärder för att främja en ökad verksamhet med
ombyggnad och förbättring av det äldre bostadsbeståndet.
Den regionala trafikplaneringens planetapp avslutades våren 1973 i de
båda försökslänen — Norrbottens och Östergötlands län. En preliminär
trafikplan har sänts ut på remiss till kommunerna i länet. På grundval av
5
Allmän berättelse
erfarenheterna från försökslänen har övriga länsstyrelser meddelats
anvisningar för planarbetet.
Riksdagen har godkänt två överenskommelser den 8 juni 1973 mellan
Sverige och Danmark, nämligen om fasta förbindelser över Öresund och om
flygtrafikledningstjänst m. m. med anledning av tillkomsten av en dansk
storflygplats på Saltholm. Genom överenskommelserna skapas en lösning av
frågorna om fasta väg- och järnvägsförbindelser över Öresund och förutsättningar
för att anlägga en ny storflygplats i Köpenhamnsområdet.
En ny trafiksäkerhetsutredning har tillsatts med uppgift att överväga
åtgärder och planeringsformer i ett samlat trafiksäkerhetsarbete.
Beslut har fattats om riktlinjer för totalisatorverksamheten vid trav- och
galopptävlingar.
Beslut har fattats om riktlinjer för ändring i distriktsveterinärorganisationen.
En ny lagstiftning om hälso- och miljöfarliga varor har antagits. Lagstiftningen
innebär skärpt kontroll över i första hand kemiska varor som
med hänsyn till sina egenskaper kan befaras medföra skada på människor
och i miljön.
Beslut har fattats om vissa ändringar i äktenskapslagstiftningen,
huvudsakligen skilsmässoreglerna.
Som ett led i arbetet på att stärka konsumenternas rättsliga skydd har en
särskild konsumentköplag införts. Vidare har antagits lagstiftning om rättegången
i tvistemål om mindre värden.
Rättshjälpslagen trädde i kraft den 1 juli 1973. Vid samma tidpunkt
påbörjades uppbyggnaden av en organisation med allmänna advokatbyråer.
I syfte att skydda enskilda mot otillbörligt intrång i den personliga integriteten
genom dataregistrering av personuppgifter har antagits en datalag
och inrättats en datainspektion.
Allmänna riktlinjer har antagits för den fortsatta reformverksamheten på
kriminalvårdens område.
Beslut har fattats om en ändrad organisation för forskningen för totalförsvarsändamål.
Principiella riktlinjer har angetts för en enhetlig befälsordning inom det
militära försvaret.
Beslut har fattats om vissa organisationsförändringar beträffande arméns
och marinens myndigheter i lägre regional och lokal instans.
Beslut har fattats att förlägga ett nytt fredsförband till Arvidsjaur.
Stödet till kulturarbetarna har förstärkts. Stödet till ungdomsorganisationernas
verksamhet har ökat väsentligt. Ökning av musiklärarutbildningen
har ägt rum och bibliotekshögskolans utbyggnad har fortsatt.
Ett enhetligt studiefinansieringssystem för vuxenstuderande har införts
den 1 juli 1973 genom att studiemedel kan utgå till alla äldre studerande,
oavsett skolform.
Riktlinjer har dragits upp för information om och granskning av läro -
Riksdagsberättelsen år 1974
6
medel. Beslut har fattats om särskilda insatser för skolväsendet i glesbygd.
Särskilda medel har anvisats för ökade insatser inom skolan på områden där
olika problem gör sig gällande.
Vetenskapsakademiens institutioner, Stockholms observatorium i Saltsjöbaden
och Kiruna geofysiska observatorium förstatligades den 1 juli
1973.
Beslut har fattats om omläggning av den religionsvetenskapliga utbildningen
med en starkare inriktning på allmänt religionsvetenskapliga frågor.
FN:s generalförsamlings tjugoåttonde ordinarie möte öppnades i New
York den 18 september 1973. Ombud för Sverige deltog i mötet.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris. Sista delen av rådgivande församlingens
tjugofjärde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första och andra
delarna av det tjugofemte mötet ägde rum i maj och oktober. I november
hölls det tjugonde gemensamma mötet mellan församlingen och de europeiska
gemenskapernas s. k. Europaparlament.
Ministerrådet i EFTA har gemensamt med ministerrådet i FINEFTA
under år 1973 hållit två möten i Genéve, det första den 24—25 maj och det
andra den 22 november. Vid mötena har framför allt behandlats frågor
rörande det fortsatta samarbetet mellan de länder som kvarstår i EFTA och
FINEFTA samt europeiska integrationsfrågor i allmänhet.
Sveriges avtal med Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEC) trädde i
kraft den 1 januari 1973, och den 1 april genomfördes den första tullsänkningen
om 20%. Den blandade kommitté Sverige-EEC som inrättades
genom avtalet har under året sammanträtt två gånger.
Inom organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD)
hölls ett ministerrådsmöte den 6—8 juni 1973.
Vid ett ministermöte i Tokio 14—16 september 1973 fattades beslut om
inledande av en ny omgång multilaterala handelsförhandlingar inom ramen
för det Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT).
Nordiska rådets tjugoförsta session, första samlingen, hölls i Oslo under
tiden 17—21 februari 1973. Redogörelse för de frågor som avhandlats har
lämnats i berättelse till riksdagen från Nordiska rådets svenska delegation
den 12 april 1973. Den tjugoförsta sessionens andra samling ägde rum i
Stockholm under tiden 25—27 oktober 1973.
Sveriges uppdrag att vara medlem i den neutrala kommissionen för
övervakande av vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare
ingår i FN:s övervakningskommissioner i Palestinaområdet och i
Kashmir. Sedan sexdagarskriget i juni 1967 har svenska observatörer tillhörande
övervakningskommissionen i Palestina även varit placerade i
Suezkanalzonen f. n. tillsammans med observatörer från Argentina, Chile,
Finland, Frankrike, Irland och Österrike. Sverige deltar även i den fredsstyrka,
som enligt beslut av FN :s säkerhetsråd placerats i Mellersta Östern
för övervakning av den vapenvila som följde efter striderna i området i
oktober 1973. Efter ett enhälligt beslut i FN:s säkerhetsråd den 22
7
Överenskommelser med främmande makter m. m.
november 1967 har vidare en svensk diplomat innehaft uppdraget att vara
generalsekreterarens specielle representant i Främre Orienten.
Sverige deltar sedan mars 1964 i FN:s fredsstyrka på Cypern. Den
svenska militära kontingenten består av en bataljon och uppgår f. n. till
omkring 250 man. Därutöver tjänstgör en svensk civil polisgrupp om 40 man
på Cypern.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. m.
som har slutits under tiden november 1972—oktober 1973,
en redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar,
sammanställningar angående de bidrag, som har beviljats ur behållningen
av de särskilda lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål samt från jaktvårdsfonden,
en sammanställning angående beviljade understöd ur allmänna
arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfartsfonden,
en redogörelse för kommittéernas verksamhet.
Förteckning över kommittékostnader och över betänkande, som har
utkommit från trycket eller framställts på annat sätt under år 1973, fogas till
berättelsen som bilaga.
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden november
1972 — oktober 1973
Den 6 november 1972 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark, Finland, Island och Norge om samarbete på transport- och
kommunikationsområdet. Kungl. Maj:t beslöt den 15 december att ratificera
överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Stockholm
samma dag.
Den 6 november 1972 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Bangladesh och Internationella utvecklingsfonden om utvecklingskredit
(rörbrunnsprojekt).
Den 9 november 1972 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om ändring av avtalet den 26 juni 1962
om nordisk hälsovårdshögskola.
Den 9 november 1972 undertecknades i Stockholm ett avtal med Danmark,
Finland, Island och Norge om handräckning i skatteärenden. En
notifikation om godkännande av avtalet deponerades i Stockholm den 7
december.
Den 9 november 1972 undertecknades i Dar es Salaam överens -
Riksdagsberättelsen år 1974
8
kommelser med Tanzania om utvecklingssamarbete (Tanzania Rural Development
Bank) och (Tanzania Investment Bank).
Den 9 november 1972 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania om utvecklingskredit (importstöd).
Den 10 november 1972 undertecknades i Paris en tilläggsakt angående
ändringar i internationella konventionen den 2 december 1961 för skydd av
växtförädlingsprodukter. Kungl. Maj:t beslöt den 15 december att ratificera
tilläggsakten. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 11 januari
1973.
Den 11 november 1972 undertecknades i New Delhi ett samarbetsavtal
och ett proceduravtal med Indien.
Den 11 november 1972 växlades i New Delhi ministeriella noter med
Indien rörande upprättande av en blandad kommission för ekonomiskt,
industriellt, tekniskt och vetenskapligt samarbete.
Den 15 november 1972 undertecknades i New York det internationella
kakaoavtalet. Kungl. Maj:t beslöt den 6 april 1973 att ratificera avtalet.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 25 april.
Den 15 november 1972 undertecknades i Wien med förbehåll för ratifikation
en konvention för kontroll och märkning av ädelmetallarbeten.
Den 22 november 1972 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Rumänien rörande varuutbytet.
Den 27 november 1972 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter
mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge å ena sidan samt Tanzania
rörande ett nordiskt gåvobistånd till Kibaha Education Centre för utbyggnad
av ett mjölkproduktions- och fjäderfäprojekt.
Den 29 november 1972 undertecknades i Abidjan en överenskommelse
om upprättande av Afrikanska utvecklingsfonden. Kungl. Maj:t beslöt den
25 maj 1973 att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Abidjan den 18 juni.
Den 30 november 1972 uppsade Sverige med en ministeriell note till
Pakistan överenskommelsen den 30 juni 1970 om utvecklingskredit (rörbrunnar).
Den 1 december 1972 undertecknades i Montreal ett tilläggsprotokoll till
överenskommelsen den 25 februari 1954 om väderleksstationer i Nordatlanten,
ändrad genom tilläggsprotokoll den 13 maj 1970.
Den 8 december 1972 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ändring av artikel 61
i Förenta Nationernas stadga. (Resolution 2847 (XXVI) av den 20 december
1971). Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 22 december.
Den 8 december 1972 överlämnades i Stockholm en ministeriell note till
Jugoslavien med urkraftträdande tills vidare för Sveriges vidkommande av
överenskommelsen den 6 maj 1964 rörande avskaffande av passviseringstvånget.
Den 15 december 1972 växlades i Caracas ministeriella noter med Venezuela
rörande radioamatörverksamhet.
9
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 18 december 1972 undertecknades i Stockholm med förbehåll för
ratifikation ett avtal med Förbundsrepubliken Tyskland om ömsesidigt
bistånd i tullfrågor.
Den 21 december 1972 undertecknades i Berlin ett avtal med Tyska
Demokratiska Republiken om upprättande av diplomatiska förbindelser.
Den 21 december 1972 undertecknades i Genéve ett protokoll angående
övergångsarrangemangen mellan å ena sidan Danmark och Storbritannien
och å andra sidan kvarstående EFTA-länder.
Den 28 december 1972 beslöt Kungl. Majit ratificera konventionen den
29 oktober 1971 rörande skydd för framställare av fonogram mot olovlig
kopiering av deras fonogram. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Genéve
hos WIPOis generalsekreterare den 18 januari 1973.
Den 28 december 1972 beslöt Kungl. Majit ratificera överenskommelsen
med Finland den 29 september 1972 om avgränsning av kontinentalsockeln
i Bottenviken, Bottenhavet, Ålands hav och nordligaste delen av Östersjön.
Ratifikationsinstrumenten utväxlades i Helsingfors den 15 januari
1973.
Den 29 december 1972 undertecknades i Mexico City en konvention om
förhindrande av havsförorening genom dumpning av avfall. Kungl. Majit
beslöt den 28 september 1973 att ratificera konventionen.
Den 12 januari 1973 beslöt Kungl. Majit ratificera internationella konventionen
den 29 november 1969 om ingripande på det fria havet vid
olyckor som är ägnade att leda till förorening med olja. Ratifikationsinstrumentet
deponerades hos IMCOis generalsekreterare i London den 8 februari.
Den 27 december 1972 och 12 januari 1973 växlades i Stockholm
ministeriella noter med Cuba rörande förlängning av handelsavtalet av den
12 december 1957 och noteväxlingen den 31 mars 1970.
Den 19 januari 1973 beslöt Kungl. Majit godkänna ändringen den 28
september 1970 av stadgan den 26 oktober 1956 för Internationella atomenergiorganet.
Anslutningsinstrumentet deponerades i Washington den 8
februari.
Den 22 januari 1973 undertecknades i Budapest ett protokoll med
Ungern rörande varuutbytet.
Den 2 februari 1973 växlades i Stockholm ministeriella noter med Sovjetunionen
rörande importen till Sverige av sådana varor som icke kan importeras
fritt.
Den 20 februari 1973 undertecknades i Oslo en överenskommelse med
Danmark, Finland, Island och Norge om en nordisk fond för teknologi och
industriell utveckling. Kungl. Majit beslöt den 27 april att ratificera överenskommelsen.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Oslo den 19 juni.
Den 20 februari 1973 växlades i Rom ministeriella noter med FN:s
livsmedels- och jordbruksorganisation rörande ett fiskeriinstitut i Sri
Lanka.
Riksdagsberättelsen år 1974
10
Tanzania rörande bidrag till ett nutritionsprogram i Tanzania.
Den 3 mars 1973 undertecknades i Washington med förbehåll för ratifikation
en konvention för reglering av handeln med vissa utrotningshotade
vilda djur och växter.
Den 7 mars 1973 uppsade Sverige den internationella konventionen av
den 1 juni 1951 för användningen av originalbeteckningar och benämn ingar
å ost.
Den 1 och 7 mars 1973 växlades i New Delhi ministeriella noter med
Indien rörande skuldkonsolidering.
Den 20 mars 1973 undertecknades i Stockholm ett fördrag med Australien
om utlämning. Kungl. Maj:t beslöt den 25 maj att ratificera fördraget.
Den 22 mars 1973 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge om
tilläggspension för s. k. gränsgångare.
Den 23 mars 1973 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Rumänien
rörande varuutbytet.
Den 20 oktober 1971 och 27 mars 1973 växlades i Suva och Stockholm
ministeriella noter med Fiji rörande fortsatt giltighet mellan de båda länderna
av 1930 års konvention med Storbritannien rörande vissa till civilprocessen
hörande ämnen av internationell natur.
Den 27 mars 1973 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan angående
samarbete för atomenergins fredliga utnyttjande.
Den 28 mars 1973 växlades i Rom ministeriella noter med FN:s livsmedels-
och jordbruksorganisation rörande svenskt bistånd för olivsektorn i
Tunisien.
Den 30 mars 1973 undertecknades i Nairobi en överenskommelse med
Kenya om utvecklingssamarbete (småindustri i Kisumu-området).
Den 9 april 1970 och 30 mars 1973 växlades i Mbabane ministeriella noter
med Swaziland rörande fortsatt tillämpning mellan Sverige och Swaziland
av konventionen med Storbritannien den 28 augusti 1930 rörande vissa till
civilprocessen hörande ämnen av internationell natur.
Den 30 mars 1973 undertecknades i Stockholm en långtidsöverenskommelse
med Tjeckoslovakien om handeln och ett tilläggsprotokoll.
Den 2 april 1973 undertecknades i Köpenhamn en överenskommelse
mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om tillägg till överenskommelsen
mellan samma stater den 12 juli 1957 om upphävande av
passkontrollen vid de internordiska gränserna. Kungl. Maj:t beslöt den 18
maj att ratificera överenskommmelsen. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Köpenhamn den 12 juni.
Den 4 och 5/6 april 1973 växlades i Dacca ministeriella noter med
Bangladesh rörande förlängning av note växlingen den 31 maj och 2 juni
1972 rörande interimsfinansiering av IDA-projekt.
Den 5 april 1973 undertecknades i Stockholm ett sjöfartsavtal med
Sovjetunionen och ett protokoll angående ömsesidig skattebefrielse för
sjöfartsföretag.
Den 5 april 1973 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
11
Överenskommelser med främmande makter m.m.
Sri Lanka rörande en pappersgåva.
Den 5 april 1973 undertecknades i Bonn en överenskommelse med Togo
rörande upphävande av passviseringstvånget.
Den 6 april 1973 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen i
Strasbourg den 24 mars 1971 om internationell patentklassificering.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i Genéve hos WIPO:s generalsekreterare
den 17 maj.
Den 6 april 1973 undertecknades i Tunis en överenskommelse med
Tunisien om utvecklingskredit för finansiering av industriutveckling.
Den 12 april 1973 undertecknades i Oslo ett avtal om Nordiska ministerrådets
sekretariat och deras rättsliga ställning. Kungl. Maj:t beslöt den 5
juni att ratificera avtalet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Oslo
den 29 juni.
Den 12 april 1973 undertecknades i Stockholm ett årsprotokoll med
Bulgarien beträffande handeln under år 1973.
Den 12 april 1973 undertecknades i Dar es Salaam överenskommelser
med Tanzania om utvecklingssamarbete (skogsutveckling 1972/73 —
1973/74) och (vattenförsörjningsprogram för landsbygden 1973 — 1974).
Den 13 april 1973 undertecknades i Helsingfors en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om inrättandet av ett nordiskt skatterättsligt
forskningsråd. Kungl. Maj:t beslöt den 29 juni att ratificera överenskommelsen.
En notifikation härom avgavs i Helsingfors den 10 juli.
Den 13 april 1973 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania om bistånd för utbyggnad av landsbygdsvägar.
Den 13 april 1973 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania med ändring av överenskommelsen den 12 juni 1970 om samarbete
för utbildning av sekreterare.
Den 14 april 1973 antog Internationella kaffeorganisationens råd en
resolution 264 rörande förlängning av internationella kaffeavtalet, 1962.
Kungl. Maj:t beslöt den 6 september att godkänna resolutionen.
Den 17 april 1973 växlades i Rom ministeriella noter med Italien om
skattebefrielse beträffande arv och gåva till förmån för stat och kulturinstitut.
Den 24 och 26 april 1973 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Amerikas Förenta Stater rörande luftvärdighetsbevis för importerade luftfartyg.
Den 27 april 1973 beslöt Kungl. Maj:t ratificera akt angående ändring i
Internationella arbetsorganisationens stadga av den 22 juni 1972. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Genéve den 22 maj.
Den 27 april 1973 växlades i Rom ministeriella noter med FN:s livsmedels-
och jordbruksorganisation rörande ytterligare svenskt bidrag till
ett jordbruksprojekt i Afghanistan.
Den 4 maj 1973 undertecknades i Havanna ett avtal med Cuba om en
utvecklingsgåva.
Den 10 maj 1973 undertecknades i Genéve en överenskommelse rörande
upprättande av ett europeiskt molekulärbiologiskt laboratorium. Kungl.
Riksdagsberättelsen år 1974
12
Maj:t beslöt den 21 september att ratificera överenskommelsen.
Den 10 maj 1973 växlades i Bryssel ministeriella noter med Europeiska
ekonomiska gemenskapen angående ett särskilt importpris på nötkött.
Den 10 maj 1973 undertecknades i Bukarest en långtidsöverenskommelse
om handeln med Rumänien.
Den 16 oktober 1972 och 11 maj 1973 växlades i Suva och Stockholm
ministeriella noter med Fiji rörande fortsatt giltighet mellan de båda länderna
av konsularkonventionen med Storbritannien den 14 mars 1952.
Den 11 maj 1973 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania om utvecklingssamarbete (hälsovårdsprogram 1972/73 —
1976/77).
Den 12 maj 1973 undertecknades i Tunis ett årsavtal med Tunisien om
utvecklingssamarbete 1973 och en allmän överenskommelse om finansiellt
och tekniskt samarbete.
Den 12 maj 1973 växlades i Tunis ministeriella noter med Tunisien
rörande stöd till olivoljesektorns utveckling i Tunisien.
Den 14 maj 1973 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande radioamatörverksamhet.
Den 15 maj 1973 undertecknades i Oslo ett tilläggsprotokoll mellan
Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige om Nordiska rådets presidiesekretariat
och dess rättsliga ställning. Kungl. Maj:t beslöt den 5 juni att
ratificera tilläggsprotokollet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Oslo
den 29 juni.
Den 16 maj 1973 undertecknades i Dacca ett biståndsavtal (1973) med
Bangladesh.
Den 17 maj 1973 undertecknades i Gaborone en överenskommelse med
Botswana om svenskt bidrag till programmet för vattenförsörjning i byar
och på landsbygden.
Den 18 maj 1973 undertecknades i Washington en överenskommelse
med Bangladesh och Internationella utvecklingsfonden om utvecklingskredit
(spannmålsslagringsprojekt).
Den 19 maj 1973 undertecknades i Tunis en överenskommelse med
Tunisien om utvecklingssamarbete (bostadsbyggande).
Den 17 april och 21 maj 1973 växlades i Genéve ministeriella noter med
Världshälsoorganisationen rörande svenska biträdande experter.
Den 25 maj 1973 beslöt Kungl. Maj:t ratificera Bernkonventionen för
skydd av litterära och konstnärliga verk, reviderad i Paris den 24 juli 1971
samt Världskonventionen om upphovsrätt, reviderad i Paris den 24 juli
1971. Ratifikationsinstrumenten deponerades i Genéve den 14 juni resp. i
Paris den 27 juni.
Den 25 maj 1973 beslöt Kungl. Maj:t ratificera europeiska konventionen
den 28 maj 1970 om brottsmålsdoms internationella rättsverkningar. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Strasbourg den 21 juni.
Den 25 maj 1973 undertecknades i Köpenhamn ett tilläggsprotokoll om
13
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Islands anslutning till överenskommelsen den 18 juli 1968 mellan Sverige,
Danmark, Finland och Norge rörande administrationen av gemensamma
nordiska biståndsprojekt i utvecklingsländerna.
Den 25 maj 1973 avlämnade Sverige i Islamabad en ministeriel! note till
Pakistan med uppsägning av överenskommelsen den 10 februari 1966 om
utvecklingskredit (spannmålslagringsprojekt).
Den 26 maj 1973 undertecknades i Dar es Salaam en årsöverenskommelse
med Tanzania rörande ekonomisk och social utveckling.
Den 1 juni 1973 undertecknades i Peking en luftfartsöverenskommelse
med Kina.
Den 21 maj och 1 juni 1973 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Sri Lanka rörande pappersgåva.
Den 5 juni 1973 beslöt Kungl. Maj:t om Sveriges anslutning till konventionen
i Montreal den 23 september 1971 för bekämpande av brott mot
den civila luftfartens säkerhet. Anslutningsinstrumentet deponerades i
London, Moskva och Washington den 10 juli.
Den 21 maj och 5 juni 1973 växlades i Bangkok ministeriella noter med
Thailand rörande förlängning av vänskaps-, handels- och sjöfartsavtalet
av den 5 november 1937.
Den 6 juni 1973 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Australien om utbyte av arbetsmarknadstjänstemän.
Den 6 juni 1973 undertecknades i Gaborone en överenskommelse 1973
med Botswana rörande ekonomisk och social utveckling.
Den 6 juni 1973 undertecknades i Dar es Salaam en överenskommelse
med Tanzania om utvecklingssamarbete (vuxenutbildningsprogram
1972/73).
Den 8 juni 1973 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Danmark om fasta förbindelser över Öresund
och en överenskommelse om flygtrafikledningstjänst m. m. med anledning
av tillkomsten av en dansk flygplats på Saltholm.
Den 11 juni 1973 undertecknades i Hanoi en överenskommelse med
Demokratiska Republiken Vietnam rörande utvecklingssamarbete samt ett
proceduravtal för utvecklingssamarbete.
Den 12 juni 1973 undertecknades i Haag ett protokoll angående flyktingar
som är sjömän. Kungl. Maj:t beslöt den 6 september att godkänna
protokollet. Ett instrument om godkännande deponerades i Haag den 25
september.
Den 15 juni 1973 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania om ändrad lydelse av överenskommelsen den 2 juli 1970 om
utvecklingskredit (spannmålslagringsprojekt).
Den 15 juni 1973 undertecknades i Lusaka en överenskommelse med
Zambia om utvecklingssamarbete.
Den 18 juni 1973 undertecknades i Tirana ett handelsavtal med Albanien.
Den 18 juni 1973 undertecknades i Stockholm ett samarbetsavtal 1973
med Indien.
Riksdagsberättelsen år 1974
14
Den 18 juni 1973 växlades i Stockholm ministeriella noter med Indien om
ändring av samarbetsavtalet av den 11 november 1972.
Den 26 juni 1973 undertecknades i Gaborone en överenskommelse med
Botswana om stöd till bostadsbyggande.
Den 27 juni 1973 undertecknades i Helsingfors med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet.
Den 27 juni 1973 växlades i Dar es Salaam ministeriella noter med
Tanzania rörande bidrag för utveckling av Tanzanias statistik.
Den 28 juni 1973 uppsade Norge avtalet med Danmark, Finland, Norge
och Sverige av den 26 juni 1962 om nordisk hälsovårdshögskola.
Den 28 juni 1973 växlades i Addis Abeba ministeriella noter med Etiopien
rörande förlängning av överenskommelsen den 29 juni 1968 rörande
tekniskt bistånd vid byggandet av grundskolor i Etiopien.
Den 28 juni 1973 undertecknades i Nairobi med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Kenya för undvikande av dubbelbeskattning beträffande
skatter på inkomst och förmögenhet.
Den 29 juni 1973 beslöt Kungl. Maj:t ratificera överenskommelsen med
Italien den 18 november 1971 om ändring i konventionen mellan de båda
staterna den 25 maj 1955 rörande social trygghet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Rom den 27 september.
Den 29 juni 1973 undertecknades i Stockholm en överenskommelse med
Kenya om samarbete för ekonomisk och social utveckling i Kenya under
tiden 1 juli 1973 — 30 juni 1974.
Den 3 juli 1973 växlades i Rom ministeriella noter med FN:s livsmedelsoch
jordbruksorganisation rörande svenskt bidrag för ett köttinstitut på
Cuba.
Den 20 juli 1973 beslöt Kungl. Majit ratificera den europeiska överenskommelsen
av den 1 juli 1970 om arbetsförhållanden för fordonsbesättningar
vid internationella vägtransporter (AETR). Ratifikationsinstrumentet
deponerades i New York den 24 augusti.
Den 20 juli 1973 beslöt Kungl. Majit ratificera avtalet i Neuilly den 12
juli 1972 mellan Europeiska rymdforskningsorganisationen (ESRO) och
vissa av dess medlemsstater om ett meteorologiskt satellitprogram. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Paris den 23 augusti.
Den 20 och 25 juli 1973 växlades i Genéve ministeriella noter med
Förenta Nationerna om ett seminarium rörande ”villkor och bestämningsfaktorer
för ekonomisk tillväxt på lång sikt”.
Den 25 juli 1973 växlades i New Delhi ministeriella noter med Indien
rörande förlängning av noteväxlingen den 19 juni 1966 om skatte- och
tullättnader för Föreningen Svalorna.
Den 26 juli 1973 undertecknades i Stockholm en långtidsöverenskommelse
om handeln med Tyska Demokratiska Republiken.
Den 27 juli 1973 framlades ett protokoll med ändrad text till europeiska
15
Överenskommelser med främmande makter m.m.
överenskommelsen den 15 december 1958 angående utbyte av substanser
av mänskligt ursprung för terapeutiskt bruk.
Den 8 augusti 1973 framlades för undertecknande ett protokoll rörande
Ungerns anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet. Sverige undertecknade
protokollet den 10 augusti.
Den 9 augusti 1973 växlades i Nairobi ministeriella noter med Kenya om
ett program för bekämpning av smittsamma djursjukdomar i Kenya.
Den 30 juli och 13 augusti 1973 växlades i Paris ministeriella noter med
FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur om gåvobistånd till
en skola för angoleser i Dolisie, Kongo.
Den 27 augusti 1973 uppsade Sverige europeiska konventionen den 19
december 1954 om internationell patentklassificering.
Den 29 augusti 1973 undertecknades med förbehåll för ratifikation ett
tilläggsavtal med Danmark till avtalet den 27 oktober 1953 för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Den 31 augusti 1973 undertecknades i Santiago en överenskommelse
med Chile om utvecklingssamarbete och ett proceduravtal.
Den 13 juli och 4 september 1973 undertecknades i Washington en note
med Banladesh och Internationella utvecklingsfonden med ändring av
överenskommelsen den 6 november 1972 om utvecklingskredit (rörbrunnsprojekt).
Den 6 september 1973 beslöt Kungl. Maj:t ratificera den europeiska
konventionen av den 7 juni 1968 om slopande av legalisering av handlingar
upprättade av diplomatiska eller konsulära tjänstemän. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Strasbourg den 27 september.
Den 13 september 1973 undertecknades i Gdånsk med förbehåll för
ratifikation en konvention rörande fisket och bevarandet av de levande
tillgångarna i Östersjön och Bälten.
Den 13 september 1973 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Italien till överenskommelsen den 18 november 1971 om ändring i konventionen
den 26 maj 1955 om social trygghet.
Den 14 september 1973 undertecknades i New York en överenskommelse
med Förenta Nationerna angående ett vetenskapligt symposium
över ämnet befolkning, resurser och miljö.
Den 18 och 20 september 1973 växlades i Stockholm ministeriella noter
med Pakistan om skuldlättnad.
Den 27 september 1973 undertecknades i London med förbehåll för
ratifikation ytterligare tilläggsprotokoll med Storbritannien rörande ändring
i det i London den 28 juli 1960 undertecknade avtalet för undvikande
av dubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande inkomstskatter,
i dess ändrade lydelse enligt det protokoll som undertecknats
i London en 25 mars 1966 och det tilläggsprotokoll som undertecknats
i London den 27 juni 1968.
Den 11 oktober 1973 undertecknades i Bryssel en överenskommelse om
upprättande av ett europeiskt centrum för medellånga väderprognoser.
Den 16 oktober 1973 undertecknades i Köpenhamn med förbehåll för
Riksdagsberättelsen år 1974
16
ratifikation en överenskommelse med Danmark om frågor rörande tull och
mervärdeskatt som har samband med byggande och drift av fasta förbindelser
över Öresund.
Den 22 oktober 1973 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Frankrike rörande visst utbyte av sekretess skyddad information.
Den 26 oktober 1973 undertecknades i Stockholm en tillämpningsöverenskommelse
till överenskommelsen den 22 oktober 1973 med Frankrike
rörande visst utbyte av sekretesskyddad information.
Den 31 oktober 1973 undertecknades i Prag ett protokoll med Tjeckoslovakien
till långtidsöverenskommelsen om handeln den 30 mars 1973.
Av exportkreditnämnden på statens vägnar meddelade garantier för
exportkrediter
Under budgetåret 1972/73 har exportkreditnämnden utfärdat statsgarantier
för exportkredit (garantiförbindelser) för ett belopp av 1 430 milj.
kr., vilket innebär en ökning sedan närmast föregående budgetår med 73 milj.
kr. eller med 5,4%. Därutöver har garantier ställts i utsikt (garantiutfästelser)
för ett belopp av 5 700 milj. kr. mot 4 726 milj. kr. föregående budgetår.
Av nämndens engagemangavsåg2 469milj. kr. garantiförbindelser. Härav
utgjorde 191 milj. kr. garantier på särskilt gynnsamma villkor vid export av
betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling, u-garantier. Totalbeloppet
för garantiutfästelser uppgick till 5 587 milj. kr., därav 721 milj. kr. för
u-garantier. Utvecklingen under det senaste budgetåret karakteriseras av en
minskning av garantiförbindelserna med 3% och en ökning av garantiutfästelserna
med 64%.
Av de utestående garantiförbindelserna belöper 968 milj. kr. på uländerna,
757 milj. kr. på öststaterna och 744 milj. kr. på övriga länder.
Vid sammanräkning av garantiåtaganden tas — enligt beslut av Kungl.
Maj:t den 17 mars 1972 — garantiutfästelser upp till 50% av sitt belopp
eftersom erfarenheten visat att endast en del av lämnade utfästelser utnyttjas.
Nämndens sammanlagda engagemang beräknat på detta sätt uppgick
den 30 juni 1973 till 5 263 milj. kr.
Under våren 1968 beslöt riksdagen att införa garantier för täckning av
förlust i samband med investering i vissa u-länder, s. k. investeringsgarantier.
Dessa skall administreras av exportkreditnämnden. Någon ansökan
om investeringsgarantier har ännu inte inkommit till nämnden.
Nämndens inkomster under budgetåret 1972/73 uppgick till 26,6 milj. kr.
mot 24,9 milj. kr. föregående budgetår. Av intäkterna utgjordes 10,4 milj. kr.
av premier, 12,2 milj. kr. av räntor och 4,0 milj. kr. av återvunna skadebelopp.
17
Exportkreditnämnden
Med anledning av skadefall har under budgetåret 1972/73 utbetalats
ersättningar med 4,3 milj. kr. Nämndens administrationskostnader uppgick
till 2,8 milj. kr. Ersättningsreserven, som skall bestrida kostnaderna för
under budgetåret inträffade men ej slutreglerade skadefall, har bibehållits
oförändrad vid 2,7 milj. kr.
Premiereserverna har för n-garantier, d. v. s. andra garantier än ugarantier,
minskat med 1,1 milj. kr. och för u-garantier minskat med 0,6
milj. kr.
Resultatet av verksamheten har möjliggjort en ökning av nämndens
säkerhetsreserv för n-garantier med 19,5 milj. kr. och för u-garantier med 1,6
milj. kr. Efter årets avsättning uppgår dessa säkerhetsreserver till 138,7 milj.
kr. och 10,0 milj. kr. Säkerhetsreservernas relativa storlek i förhållande till
utestående garantiförbindeler är 6,0% för n-garantier och 5,2% för ugarantier.
En närmare redogörelse för exportkreditnämndens verksamhet under
budgetåret finns i nämndens verksamhetsberättelse som lämnats till riksdagens
ledamöter.
Riksdagsberättelsen år 1974
18
Under år 1973 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier
som anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella
ändamål
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Nordiska museets nämnd |
2.2.73 |
30000 |
Nås hembygdsgille |
9.2.73 |
20000 |
Institutet för rikskonserter |
9.2.73 |
200000 |
Föreningen Ny kultur |
9.2.73 |
20000 |
Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar Baltiska arkivet |
9.2.73 |
100000 |
9.2.73 |
5000 |
|
Svenska filminstitutet |
9.2.73 |
500000 |
Riksantikvarieämbetet |
9.2.73 |
188000 |
Domkapitlet i Skara |
9.2.73 |
60000 |
Statens konstråd |
9.2.73 |
30000 |
Västergötlands turisttrafikförening |
9.2.73 |
40000 |
Byggnadsstyrelsen |
23.2.73 |
193000 |
historiska museum Visby |
2.3.73 |
61000 |
Stiftelsen Nyckelviksskolan |
13.4.73 |
50000 |
Universitetet i Lund |
11.5.73 |
20000 |
19
Bidrag av lotterimedel
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Stiftelsen EMS |
5.6.73 |
100000 |
förbund inköp av instrument, ljudåtergiv-ningsapparatur, musikmateriel o. d. |
5.6.73 |
150000 |
Invandrarnas kulturcentrum |
29.6.73 |
25 000 |
Föreningen Malmö stadsteater u. p. a. |
29.6.73 |
36000 |
Stiftelsen Skådebanan |
29.6.73 |
140000 |
Folkparkernas centralorganisation |
29.6.73 |
125000 |
Marionetteatern |
29.6.73 |
3000 |
Föreningen Silence |
29.6.73 |
15000 |
Föreningen Musiknätet Waxholm |
29.6.73 |
40000 |
Föreningen Uppsala musikforum |
29.6.73 |
10000 |
Svenska kyrkans kulturinstitut |
29.6.73 |
5000 |
Stiftelsen Sveriges arkitekturmuseum |
29.6.73 |
15 000 |
Föreningen Svenska tecknare Konstnärernas kollektivverkstad i |
29.6.73 |
25 000 |
Stockholm anskaffande av ytterligare utrust-ning till verkstaden |
29.6.73 |
25000 |
Arbetsgruppen Drakabygget |
29.6.73 |
10000 |
Föreningen Värmlandsarkiv |
29.6.73 |
80000 |
Arkiv Samtal |
29.6.73 |
25000 |
Ystads kommun |
29.6.73 |
175000 |
toriska museum inköp för statens räkning av ett forn-lämningsområde på fastigheten Högsbyn |
29.6.73 |
78000 |
Riksdagsberättelsen år 1974
20
Ändamål |
Beslutets dag |
Belopp kr. |
Borås kommun |
29.6.73 |
4200000 |
Konstnärernas riksorganisation |
29.6.73 |
200000 |
Nationalmuseet |
26.7.73 |
500000 |
1965 års musei- och utställningssakkunniga |
30.8.73 |
80000 |
Stiftelsen Stockholms konserthus |
6.9.73 |
1000000 |
Stiftelsen Stockholms konserthus |
6.9.73 |
184 200 |
Dalateatern |
5.10.73. |
12000 |
Nationalmuseet |
12.10.73 |
15000 |
Musikgruppen Kammaroperaverkstaden |
26.10.73 |
30000 |
Föreningen Musiknätet Waxholm |
26.10.73 |
40000 |
Bild- och elektronmusikstudion Andromeda, anskaffande av apparatur till studion |
26.10.73 |
50000 |
Arkiv för dekorativ konst, Lund |
26.10.73 |
200000 |
Föreningen Folkets bio |
26.10.73 |
15000 |
Författares bokmaskin, Gunnar Rydström |
26.10.73 |
20000 |
Svenska missionsförbundet |
26.10.73 |
50000 |
Stiftelsen Stockholms läns- och skär-gårdsteater upprustning av Arena Teaterbåten |
26.10.73 |
100000 |
Konstfrämjandet |
26.10.73 |
345 000 |
Strängnäs kommun |
9.11.73 |
100000 |
21 Anvisningar ur jaktvårdsfonden
Under budgetåret 1972/73 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål |
Belopp kr. |
Bidrag till Svenska jägareförbundets verksamhet |
4 773 000 |
Bidrag till länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet |
1462000 |
Bidrag till viltforskning |
960 000 |
Bidrag till Svenska naturskyddsföreningens verksamhet |
150000 |
Diverse |
279000 |
Summa kr. |
7 624000 |
Under budgetåret 1972/73 beviljade understöd ur allmänna arvs-fonden Under budgetåret 1972/73 har 574 understöd om sammanlagt ca 18,7 milj. |
||
Ändamål |
Belopp kr. |
|
Främjande av vård och fostran av barn och ungdom |
||
Barnstugor |
7517000 |
|
Barnkolonier |
257000 |
|
Kommuner och föreningsråd |
1855000 |
|
Nykterhetsorganisationer |
110000 |
|
Scoutorganisationer Svenska kyrkan samt till denna knutna |
869000 |
|
sammanslutningar |
428000 |
|
Religiösa sammanslutningar i övrigt |
697000 |
|
Annan huvudman |
150000 |
4 109000 |
Forskning, information m. m. |
1713000 |
|
aktiviteter för åldrarna 7-12 år |
2918500 |
|
Omsorg om handikappade |
||
Fritidsanläggningar, rekreation m. m. |
770 000 |
|
Forskning, försöksverksamhet, information |
1056300 |
|
Administration |
86000 |
|
Tekniska hjälpmedel |
182000 |
|
Diverse |
50 000 |
2 144 300 |
Övrigt |
35 000 |
Riksdagsberättelsen år 1974
22
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1972/73.
Ändamål/Betalningsmottagare |
Belopp kr. |
Sveriges exportråd, för informationscentral med ADB-hjälpmedel(kbrev 1972-07-21) |
288000:— |
Svenska Turisttrafikförbundet, bidrag till en fortsättning |
100000:— |
Utrikesdepartementet, reverslån till handelssekreteraren |
85 000:— |
Sveriges exportråd, för informationscentral med ADB-hjälpmedel(kbrev 1973-01-19) |
47993:— |
Sveriges exportråd, till marknadsföringsseminarium i |
34000:— |
S:a kr. 554993:— |
23
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:2
Justitiedepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973: 2, 6, 8, 13, 20, 28, 33, 34, 40, 43 och 44
1. Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955 för
förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1955):
Utredningsman:
Thornstedt, Hans G., professor
Expert:
Danelius, Hans C. Y., bitr. utrikesråd
Lokal: Stockholms universitet, Frescati (rum C 874), Fack, 104 05
Stockholm 50, tel. växel 15 0160 ankn. 1279 eller 37 24 43
(utredningsmannen)
Direktiven för utredningen, se 1957 års riksdagsberättelse Ju 34.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
2. 1956 års klientelundersökning (Ju 1957:40) rörande
ungdomsbrottslingar
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juli 1956):
Ordförande:
Bergsten, Per G., justitieråd
Ledamöter:
Ahnsjö, Sven O. R., professor emeritus
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic. (t.o.m. den 8 november 1973)
Carlsson, N. Gösta, professor
Gerle, Bo O., professor
Ju:2 Riksdagsberättelsen år 1974
24
Husén, Torsten, professor
Jonsson, Gustav A., docent
Malmquist, Sten G., professor
Experter:
Bolin, Lars A., byråchef
Humble, Kristina, psykolog
Elmhorn, Kerstin, fil. lic.
Kinell, Erik A. T., f.d. avdelningsdirektör
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog
Mattsson, Sten F. I. H., f.d. chefsåklagare
Olofsson, Birgitta K., fil. lic.
Settergren-Carlsson, Gitte, fil. lic.
Svahn, Iba, byrådirektör
Sekreterare:
Hellberg, Olle A. 0:son, departementssekreterare
Direktiven för undersökningen, se 1957 års riksdagsberättelse Ju 40.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit ett
sammanträde till vilket samtliga sakkunniga kallats. Därutöver har hållits
ett antal sammanträden med undersökningens arbetsutskott i växlande
sammansättning.
I juni 1973 har avlämnats en rapport (SOU 1973:25) Unga lagöverträdare
III. Hem, uppfostran, skola och kamratmiljö i belysning av intervju- och
uppföljningsdata.
Vidare har i december 1973 avlämnats en rapport (SOU 1973:49) Unga
lagöverträdare IV. Kroppslig—psykisk utveckling och status i belysning av
föräldraintervju och upplysningsdata.
Med avlämnande av ytterligare en rapport som är under tryckning är
utredningens uppdrag slutfört (jämför direktiven för brottsförebyggande
rådet).
3. Svensk sakkunnig (Ju 1961:51) i Nordiska straffrättskommittén
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1960 för att
som svensk representant ingå i en nordisk kommitté för dryftande av
nordiskt samarbete på straffrättens område:
Svensk sakkunnig:
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Lokal: Linnégatan 64, Fack, 104 40 Stockholm 14, tel. växel 63 12 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
25 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:4
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit ett
sammanträde.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
4. Köplagsutredningen (Ju 1963:51)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den28 juni 1962 för att följa
arbetet i en i Finland tillsatt kommitté, som har i uppdrag att utarbeta förslag
till lag om köp av lös egendom, samt att, under beaktande av pågående
arbete att åstadkomma en internationell köplag, överväga om anledning
föreligger att föreslå ändring i den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962).
Genom beslut den 25 maj 1967 har Kungl. Maj:t vidgat uppdraget till att
avse en begränsad översyn av den svenska köplagen (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 juni 1967). Ytterligare utvidgning skedde genom beslut den 20
november 1968 då utredningen även fick i uppdrag att se över de allmänna
reglerna om dröjsmålsräntam. m. (se Post-och Inrikes tidn. den 4 december
1968):
Utredningsman:
Hellner, Jan E., professor
Experter:
Bergman, S. Christer, avdelningsdirektör
Cedercrantz, Bror O. C., direktör
Erlander, E. Lillemor E., civilekonom
Johansson, Sven-Erik N., professor
Josephsson, Leif E., förbundsjurist
Köhler, Nils G., advokat
Persson, Per Gustav, bankdirektör
Siljeström, Sten G. L., direktör
Wiberg, G. Lennart E:son, direktör
Sekreterare:
Carbell, Leif E., hovrättsassessor
Lindqvist, N. Inge A., hovrättsassessor
Lokal: Kungsgatan 34, 5 tr., 11135 Stockholm, tel. växel 2254 30
(Carbell)
Direktiven för utredningen, se 1963 års rikdagsberättelse Ju 51 och 1968
års riksdagsberättelse Ju 30. Tilläggsdirektiv, se Ju 1969:24.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden med experterna samt haft överläggningar med
Ju.4 Riksdagsberättelsen år 1974
26
representanter för näringsliv, organisationer och myndigheter som berörs
av utredningens arbete.
Utredningen har huvudsakligen ägnat sig åt den del av uppdraget som
avser en översyn av de allmänna reglerna om dröjsmålsränta m. m. Denna
del beräknas kunna slutföras och redovisas i delbetänkande under år 1974.
Utredningens arbete i övrigt beräknas pågå under hela år 1974.
5. Sakkunnig (Ju 1965:62) angående lagstiftningen om skifte av
dödsbo
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 januari 1964 för att
följa arbetet i en i Danmark tillsatt kommitté för revision av den danska
lagstiftningen om skifte av dödsbo samt att lämna upplysningar om svensk
rätt på området och vidare överväga, om anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 23
januari 1964):
Utredningsman:
Höglund, Olof A., justitieråd
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel
23 67 20
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse Ju 62.
Ett av den danska kommittén under år 1973 avgivet begränsat förslag har
följts.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
6. Samarbetsorganet (Ju 1966:58) för åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 oktober 1964 för
behandling av frågor angående åtgärder mot ungdomsbrottsligheten (se
Post- och Inrikes tidn. den 3 december 1964):
Ordförande:
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Ledamöter:
Granath, Karl-Erik, f .d. barnavårdsdirektör
27
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju.7
Landström, Sten-Sture H., direktör
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen
Olsson, S. O. Bertil, f.d. generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Rexed, Bror A., generaldirektör
Ågren, G. Ingvar, chefsrådman
Ersättare för ledamot:
Bergh, E. Albert, f.d. byråchef
Fischier, Sven G. O. M., t.f. överdirektör
Grunewald, Karl R., medicinalråd
Larsson, Karl G., sektionschef
Magnusson, N. Åke, överdirektör
Steen, Bengt A. B., bitr. riksåklagare
Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd
Wickberg, J. Algot, barnavårdsdirektör
Experter:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsråd
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef
Olofsson, Birgitta K., fil. lic. (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Sjögren, M. Örjan G., departementssekreterare
Sveri, Knut O., professor
Sekreterare:
Larsson, Ulla S., departementssekreterare
Direktiven för samarbetsorganet, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 58.
Under tiden november 1972 — juni 1973 har samarbetsorganet hållit fyra
sammanträden. Av en särskild arbetsgrupp har utarbetats betänkandet
(SOU 1973:26) Lag och rätt i grundskolan vilket avlämnades av samarbetsorganet
den 29 juni 1973.
Samarbetsorganet har upphört fr. o. m. den 1 juli 1973 (jämför direktiven
för det brottsförebyggande rådet).
7. 1965 års valtekniska utredning (Ju 1966:61)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1965 för att
utreda vissa tekniska valfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 9 mars 1965):
Ordförande:
Widegren, Björn G., lagman
Ju:7 Riksdagsberättelsen år 1974
28
Ledamöter:
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av riksdagen
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f.d. led. av riksdagen
Svanström, K. Ivan H., lantbrukare, led. av riksdagen
Experter:
Carlsson, Ulf V., avdelningschef
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
Eriksson, Karl Axel, byrådirektör
Nilsson, N. Per-Erik, rättschef
Thärnström, Kenny U. H., avdelningsdirektör
Wentz, Nils O., kammarrättspresident
Sekreterare:
Boström, John E., hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 61.
Tilläggsdirektiv, se Ju 1969:39 och Ju 1970:27. Ändrade direktiv, se Ju
1973:12.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
8. Förpassningsutredningen (Ju 1966:68)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1965 för
att utreda frågan om hur kostnaderna skall kunna nedbringas för transporter
inom kriminalvården m. m.:
Utredningsman:
Wihlborg, Hans H., f.d. organisationsdirektör
Experter:
Bryning, O. Evert, byrådirektör
Felin, Dag G. V., polismästare
Gordan, Kurt, rektor
Grönberg, Arvid R. A., kriminalvårdsinspektör
Järleby, O. Harry, byrådirektör
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Ju 68.
29
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:9
Genom den fr. o. m. oktober 1972 försöksvis genomförda ordningen har
polisväsendets transporter övertagits av kriminalvården i den omfattning
som kan anses organisatoriskt och ekonomiskt motiverad. I samarbete med
kriminalvårdsstyrelsen och rikspolisstyrelsen har vissa ytterligare åtgärder
för nedbringande av transportkostnaderna genomförts eller förberetts, bl.
a. i fråga om transporter till och från utlandet. I skrivelse den 20 februari
1973 har föreslagits lagstiftning om verkställande genom kriminalvårdens
försorg av persontransporter som enligt lag eller författning åligger polismyndighet.
Utredningen har i skrivelse den 31 juli 1973 slutredovisat sitt
uppdrag och bl.a. föreslagit att kriminalvårdens försöksvis uppbyggda
transportorganisation skall göras permanent.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1966 för att
utreda frågor om förstärkt integritetsskydd på personrättens område (se
Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1966):
Ordförande:
Lännergren, E. Bengt, f.d. justitiekansler
Ledamöter:
Björk, Kaj Å., ambassadör, f.d. led. av riksdagen
Dahlberg, K. Thure, ombudsman, led. av riksdagen
Larsson, Gunnar K. V., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Lindqvist, Olle O. G., generaldirektör
Litzén, Anders G., hovrättslagman
Åkerlund, Henrik, docent, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Kleman, Bengt, forskningschef
Lindgren, Alf T., laborator
Ljungberg, Göran L. D., chefsjurist
Sekreterare:
Rangnitt, F. Harald O., hovrättsassessor
Lokal: Kungsgatan 34, 5 tr., 11135 Stockholm, tel. växel 22 54 30
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 62.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 företagit ett
studiebesök samt hållit tolv sammanträden, varav ett internatsammanträde
under två dagar. Dessutom har en särskild arbetsgrupp inom kommittén
Ju:9 Riksdagsberättelsen år 1974
30
hållit ett stort antal sammanträden. Kommittén avser att under första
halvåret 1974 avge delbetänkande rörande den optiska apparaturen.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
10. Mutansvarskommittén (Ju 1967:63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1966 för att
utreda frågan angående allmänna regler om mut- och bestickningsansvar (se
Post-och Inrikes tidn. den 19 juni 1971):
Ordförande:
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Ledamöter:
Larfors, E. V. Tage, drätselchef, led. av riksdagen
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Eklund, P. Gösta, ombudsman
Ericson, Bo-Ingvar, jur. kand.
von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör
Forstadius, Erik L. W., direktör
Körner, F. Lennart, direktör
Ljungar, Jan A. B., rådman
Narfström, A. J. Petter, överingenjör
Neumiiller, Jan F. C., ombudsman
Sekreterare:
Malmström, Bengt G. V., hovrättsassessor
Lokal: Kungsgatan 34, 5 tr., 11135 Stockholm, tel. växel 22 54 30
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 28. Angående
äldre direktiv, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 63.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
11. Svenska ledamöter (Ju 1967:67) i nordiska samarbetsutskottet för
kriminalstatistik
Nordiska samarbetsrådet för kriminologi beslöt den 21 februari 1966 att
inrätta ett samarbetsutskott för en harmonisering av den nordiska
kriminalstatistiken:
31
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:12
Ledamot förordnad av Kungl. Majit:
Thornstedt, Hans G., professor
Ledamot utsedd av de svenska medlemmarna i Nordiska samarbetsrådet
för kriminologi:
Rengby, Sven F. N., f.d. avdelningsdirektör
Ledamot utsedd av statistiska centralbyrån:
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr., tel. växel 763 10 OO(Rengby). Postadress:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Ett sammanträde har under 1973 hållits med de danska och svenska
juridiska ledamöterna i utskottet. Vidar har Rengby, som av chefen för
justitiedepartementet förordnats att fr. o. m. den 1 juni 1971 som expert
biträda utskottet med viss undersökning, i Köpenhamn haft överläggningar
med danska sakkunniga.
Utskottet beräknas i början av januari 1974 avge betänkandet (Nu
1973:10) Jämförelse mellan förmögenhetsbrotten i den svenska brottsbalken
och den danska straffeloven.
Utskottets arbete beräknas pågå under hela år 1974.
12. Skadeståndskommittén (Ju 1967:68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 november 1966 för
att tillsammans med sakkunniga i övriga nordiska länder utreda frågor om
skadestånd för framtida förlust av arbetsinkomst och om efterlevandes rätt
till skadestånd (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1966):
Ordförande:
Conradi, Erland G. F., justitieråd
Ledamöter:
Bengtsson, T. Bertil, professor
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Experter:
Ahlgren, Bert S., försäkringsdomare (t.o.m. den 9 juli 1973)
Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos LO (fr.o.m. den 20 november 1973)
Brundin, Gerdt G., f.d. byråchef (t.o.m. den 19 november 1973)
Forstadius, Erik L. W., direktör
Kihlbom, J. O. Niklas, assuransdirektör
Land, Johan, kanslichef
Lindstedt, Hans G., direktör
Nilsonne, Ulf T., docent (t.o.m. den 19 november 1973)
Ju:12 Riksdagsberättelsen år 1974
32
Oldertz, Carl M., bitr. direktör
Petri, Carl Axel H., kammarrättslagman
Rydberg, Olle, försäkringsdirektör
Stening, F. Birger, kammarrättsråd (fr.o.m. den 5 januari t.o.m. den 19
november 1973)
Svensson, Åke E. F., avdelningsdirektör
Wentz, Nils O., kammarrättspresident (t.o.m. den 19 november 1973)
Widding, N. Åke W., chefsrådman
Sekreterare:
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Lokal: Munkbron 17, 2 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 68.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 30.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
Kommittén har den 15 november 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:51) Skadestånd vid personskada.
Kommitténs återstående arbete beräknas pågå under hela år 1974.
13. Tillsynsutredningen (Ju 1967:69)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1966 för att
utreda behovet av tillsynspersonal vid fångvårdsanstalter m.m.:
Utredningsman:
Wihlborg, Hans., f.d. organisationsdirektör
Experter:
Bergman, Arne D., byrådirektör
Brytting, O. Evert, byrådirektör
Carlsson, Arthur G., bevakningsinspektor
Hjalmarsson, S. Ingemar, byråassistent
Järleby, O. Harry, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Ju 69.
I samarbete med kriminalvårdsstyrelsen har inom utredningen utretts ett
antal bevaknings- och säkerhetsfrågor och ärenden rörande disposition av
medel som stått till förfogande för rymningsförhindrande åtgärder. I
skrivelse den 24 juli 1973 framlades förslag till åtgärder vid fångvårdsanstalten
Kumla i syfte att uppnå dels ökad säkerhet mot rymningar
och dels vissa personalbesparingar. Arbetet inom den särskilda arbetsgruppen
för översyn av viss försöksverksamhet i syfte att i
behandlingsarbetet bättre utnyttja tillsyns- och arbetsledarpersonalens
33
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:14
kännedom om de intagna pågår. I skrivelse den 31 juli 1973 avgav
utredningen yttrande över förslag angående ny lagstiftning om kriminalvård
i anstalt m. m. 1 samma skrivelse slutredovisade utredningen sitt uppdrag.
Uppdraget är därmed slutfört.
14. Samarbetsorganet (Ju 1968:59) för ADB inom rättsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1966 för
att bereda fråga om omläggning av rutiner inom rättsväsendet för
automatisk databehandling och därmed sammanhängande frågor:
Ordförande:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., statssekreterare (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Englund, K. Svante I., kansliråd (fr.o.m. den 1 november 1973)
Fischier, Sven G. O. M., t.f. överdirektör
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Rudholm, Sten J. G., hovrättspresident
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Ersättare för ledamot:
Carlsson, Ulf V., avdelningschef (för Persson)
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef (för Ohlsson)
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef (för Fischier)
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör (för Trotzig)
Herrlin, S. G. Sigvard, byråchef (för Romander)
Lidbeck, Åse, kanslisekreterare (för Englund) (fr.o.m. den 8 mars 1973)
Tengwall, Sven-Erik G., departementssekreterare (för Andersson)
(t.o.m. den 7 mars 1973)
Expert:
Grönvall, S. Gunnar, hovrättsråd (t.o.m. den 31 december 1973)
Sekreterare:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Ordförande i arbetsgrupp eller kontaktmän:
Appelgren, E. Harry H., byrådirektör, försvarsstaben
Carlsson, Ulf V., avdelningschef, rikspolisstyrelsen
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef, statistiska centralbyrån
3 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Ju .14 Riksdagsberättelsen år 1974
34
Engdahl, O. Roland, gränschef, generaltullstyrelsen
Ericsson, Carl-Henrik, avdelningschef, kriminalvårdsstyrelsen
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör, statskontoret
Frenning, Lars W., riksskatteverket
Hillbo, Arne O., byråchef, riksskatteverket
Muntzing, Lars, avdelningsdirektör, statens naturvårdsverk
Källberg, K. N. Ingemar, avdelningschef, statens invandrarverk
Persson, Gert I. E., planeringsdirektör, datamaskincentralen för
administrativ databehandling - DAFA
Ringström, Björn M., revisionsdirektör, riksrevisionsverket
Spak, Carl-Anton, lagman, domstolsväsendets organisationsnämnd
Söderlund, A. Göran, avdelningsdirektör, socialstyrelsen
Vallerö, Rolf A. T., förste arkivarie, riksarkivet
de Woul, Bert T., länsåklagare, riksåklagaren
Österlund, Tord H:son, bitr. skattedirektör, riksskatteverket
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Samarbetsorganet har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sex sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Arbetet har
liksom tidigare varit inriktat på ADB-system för brottmålsförfarandet hos
polis, åklagare, domstolar och rutiner för kriminalvård, men också system
för lagstiftningsförfarandet och rättspraxis och diarieföring hos vissa
domstolar.
Samarbetsorganets verksamhet beräknas pågå under hela år 1974.
15. Utredningen (Ju 1968:63) om författningspublicering m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1967 med
uppdrag att utreda frågan om publicering av författningar m. m. och den 7
februari 1969 med uppdrag att utreda frågan om internationella
överenskommelsers införlivande med svensk rätt (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 juni 1967 och den 19 mars 1969):
Ordförande:
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd
Ledamöter:
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Nordenson, Ulf K., rättschef
35
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:16
Sekreterare:
Ericsson, Brit-Marie L. B. M., revisionssekreterare
Huldén, K. O. Tomas, hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr., lil 27 Stockholm, tel. 763 14 28 (B.-M.
Ericsson), Statsdepartementens kommittéer, Erik Dahlbergsgatan 11 B,
411 26 Göteborg, tel. 031/13 72 14 (Huldén)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ju 63.
Tilläggsdirektiv, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 42.
Utredningen har undertiden november 1972—oktober 1973 sammanträtt
ett flertal gånger i olika arbetsgrupper samt i sin helhet en gång.
Utredningen har i maj 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:23) Bättre
överblick över lagar och andra bestämmelser samt promemorian (Ds Ju
1973:7) Förslag till ändring av vissa bestämmelser om författningskungörande.
Utredningen avser att under våren 1974 avge betänkande om
internationella överenskommelser och svensk rätt.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
16. Nämnden (Ju 1968:67) för Europarådets kriminologiska
forskningsstipendier
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 maj 1967 med
uppgift bl. a. att föreslå innehavare av vissa Europarådets stipendier för
kriminologisk forskning:
Ordförande:
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen
Ersättare för ordförande:
Fischier, Sven G. O. M., t.f. överdirektör
Ledamöter:
Leche, Johan H., departementsråd
Thornstedt, Hans G., professor
Ersättare för ledamot:
Sveri, Knut O., professor (för Thornstedt) chefen för juridiska byrån
inom utrikesdepartementets rättsavdelning (för Leche)
Sekreterare:
Larsson, Ulla S., departementssekreterare
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Ju. 16 Riksdagsberättelsen år 1974
36
Nämnden har under året hållit två sammanträden. Nämnden har yttrat sig
över tre svenska stipendieansökningar samt arrangerat program för en
fransk stipendiat.
Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
17.1968 års brottmålsutredning (Ju 1969:54)
Tillkallad enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 2 februari 1968 med
uppdrag att utreda frågan om formerna för handläggning av mål angående
vissa lindrigare brott m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1968):
Utredningsman:
Kristensson, A. Yngve S., f.d. borgmästare
Experter:
Bolding, Per Olof, professor
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsråd
Friberg, K. Göte, polismästare
Lindahl, Carl Erik T., advokat
Morath, B. Axel, chefsåklagare
Sveri, Knut O., professor
Wallén, Per-Edwin M., professor
Wrånghult, Hans O., byråchef (fr.o.m. den 29 mars 1973)
Sekreterare:
Aspelin, L. B. Erland, hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 54.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
13 sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika
myndigheter som berörs av utredningens arbete. Studiebesök har företagits
i Finland.
Utredningsmannen har den 10 januari 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:13) Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
18. Vattenlagsutredningen (Ju 1969:58)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968 för
att se över vattenlagen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 1968):
37
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:18
Ordförande:
Dyrssen, Gösta P. T., hovrättsråd
Ledamöter:
Andersson, Sven G. V., överinspektör
Annevall, Sture, direktör
Hult, N. E. Jöran, överdirektör
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Sterne, Bengt G., direktör
Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Experter:
Heimburger, H. Peter E., byråchef
Heimerson, Bo I. H., direktör
von Möller, C. G. Peter, hyresråd (fr.o.m. den 29 oktober 1973)
Sjölander, J. Bertil, överingenjör
Thorngren, S. Bertil, ekon. dr
Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör
Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Sekreterare:
Baagöe, N. Peder H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 29 oktober 1973)
von Möller, C. G. Peter, hyresråd (t.o.m. den 28 oktober 1973)
Strömberg, Rolf E. , hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 november 1973)
Bitr. sekreterare:
Baagöe, N. Peder H., hovrättsassessor (t.o.m. den 28 oktober 1973)
Lokal: Munkbron 17, 1 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000
(ordförande och sekreterare)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Ju 58.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet
den 8 december 1972):
Vattenlagsutredningen har genom beslut av Kungl. Maj:t den 29
november 1968 fått i uppdrag att företa en allmän översyn av vattenlagen
(1918:523). I direktiven (se 1969 års riksdagsberättelse Ju:58) påpekades
emellertid att ett betänkande (SOU 1968:51) kort före beslutet lagts fram om
vattenlagens torrläggningsbestämmelser. Först sedan remissbehandlingen
av detta betänkande avslutats ansågs det möjligt att ta ställning till frågan i
vad mån utredningen borde se över även 7 kap. vattenlagen, som handlar
om torrläggning av mark genom dikning, vattenavledning eller invallning.
Frågan om lagstiftning på grundval av betänkandet samordnades vid
beredningen inom justitiedepartementet med en samtidigt aktualiserad
fråga om ny lagstiftning om inrättande av anläggningar som är gemensamma
för flera fastigheter samt om förvaltning av sådana anläggningar och andra
gemensamhetsbildningar. På grundval av de överväganden som härvid
gjordes utarbetades inom justitiedepartementet en promemoria (Ds Ju
1971:16) med förslag till bl.a. anläggningslag och lag om förvaltning av
samfälligheter. Förslaget till anläggningslag innebar att bestämmelserna om
dikning i vattenlagen fördes samman med föreskrifterna i lagen (1966:700)
Ju:18 Riksdagsberättelsen år 1974
38
om vissa gemensamhetsanläggningar och reglerna i 1, 2 och 4 kap. lagen
(1939:608) om enskilda vägar. Frågan om förvaltningen av anläggningar som
inrättats enligt den nya lagen reglerades i förslaget till lag om förvaltning av
samfäiligheter. Detta omfattade även gemensamhetsbildningar av annat
slag, bl.a. samfäiligheter enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).
Jag har tidigare denna dag anmält fråga om remiss till lagrådet av förslag
till lagstiftning på grundval av promemorieförslagen. Av vad jag därvid
anförde framgår att flera remissinstanser, däribland vattenlagsutredningen,
ansett att dikningsföretagen borde lämnas utanför den nya lagstiftningen
samt att jag anslutit mig till denna uppfattning och förordat att dessa frågor
tillsammans med övriga torrläggningsfrågor överlämnas till vattenlagsutredningen.
Utredningens uppdrag bör alltså utvidgas till att omfatta även
denna del av vattenlagen.
I det tidigare avgivna betänkandet behandlas främst frågorna om
möjligheten att ompröva lagakraftägande bestämmelser för
torrläggningsföretag, förrättningsförfarandet och båtnadsreglerna.
Särskild uppmärksamhet ägnas åt spörsmålet att få till stånd samordning av
torrläggning och fastighetsbildning. De nu nämnda frågorna bör bli föremål
för förnyade överväganden. Vattenlagsutredningen bör emellertid göra en
allmän översyn av torrläggningsbestämmelserna i syfte att åstadkomma en
tidsenlig lagstiftning på området. I det följande vill jag beröra ett par
särskilda frågor.
Torrläggningsföretag har ofta ett samband med andra anläggningsföretag
och med fastighetsbildningsåtgärder. Det är därför synnerligen angeläget
att en samordning av lagstiftningen på dessa områden kommer till stånd.
Förslagen till anläggningslag och lag om förvaltning av samfäiligheter får
ses som en etapp i arbetet med att åstadkomma en sådan samordning. Från
skilda synpunkter är det önskvärt att även torrläggningsföretagen kan
inordnas under denna lagstiftning. Det finns å andra sidan ett samband
också mellan torrläggningsföretag och andra företag som f.n. regleras i
vattenlagen och som även i framtiden torde böra stå kvar i denna. Det får
ankomma på utredningen att ta ställning till var
torrläggningsbestämmelserna lämpligen bör placeras. Oavsett hur denna
fråga löses bör förutsättningar skapas att på ett enkelt och smidigt sätt
samordna prövningen av olika anläggnings- och fastighetsbildningsfrågor.
Jag vill understryka att den samordning som sålunda bör eftersträvas bör
avse inte bara förfarandebestämmelserna utan också den materiella
regleringen. Särskilt angeläget är det att de grundläggande bestämmelserna
om anslutningsrätt och anslutningstvång, tvångsupplåtelse av utrymme
samt kostnadsfördelning kommer att överensstämma så långt det är möjligt.
Det synes naturligt att man härvid utgår från föreskrifterna i
anläggningslagen och att man endast gör de avvikelser från dessa som
betingas av de särskilda förhållanden som gäller för torrläggningsföretagen
eller som är påkallade för att samordna sådana företag med andra företag
enligt vattenlagen.
I fråga om dikningsföretagen vill jag fästa uppmärksamheten på en
speciell fråga. Bestämmelserna i 7 kap. vattenlagen bygger på principen att
en markägare har en ovillkorlig rätt att dika över annans mark. Enligt min
mening kan det ifrågasättas om man för framtiden bör bibehålla denna
grundsats. Skäl synes tala för att man här liksom vid andra
tvångsupplåtelser bör göra en avvägning mellan olika intressen. Inte minst
viktigt synes det vara att ta hänsyn till allmänna intressen. Utredningen bör
överväga huruvida de regler till skydd för enskilda och allmänna intressen
som upptagits i anläggningslagen kan anses lämpliga även i fråga om
diknings- och andra torrläggningsföretag.
39
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:19
I 7 kap. vattenlagen finns vidare regler om förvaltningen av
torrläggningsföretag. Det bör övervägas om inte den föreslagna lagen om
förvaltning av samfälligheter bör göras tillämplig på sådana företag.
Detsamma gäller regleringssamfälligheter enligt 3 kap. vattenlagen. För den
händelse en sådan lösning skulle kräva ändringar eller tillägg till lagen om
förvaltning av samfälligheter, bör utredningen lägga fram förslag härom.
Under hänvisning till det anförda hemställer jag att
vattenlagsutredningens uppdrag utvidgas i enlighet med vad jag har anfört.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden samt haft en överläggning rörande lagstiftning om vattenförbund
med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
ifrågavarande lagstiftning. Därjämte har arbetsgruppsammanträden med
ordföranden, sekreterarna och vissa experter förekommit sex gånger.
Utredningen har den 6 september 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:31) Revision av vattenlagen Del 3 Vattenförbund.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
19. Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén (Ju 1970:49)
(OSK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 för att
utreda frågor om offentlighet och sekretess beträffande allmänna
handlingar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Ordförande:
Hermansson, Rune, förutvarande statsråd, direktör
Ledamöter:
Adamsson, Erik S. J., expeditör, led. av riksdagen
Eriksson, B. Allan, departementssekreterare
Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen
Larsson, Sven-Erik, chefredaktör
Polstam, K. Åke S., kriminalinspektör, led. av riksdagen
Svedberg, Erik D., hemmansägare, f.d. led. av riksdagen
Expert:
Lidin, Karl-Olof, rådman (fr.o.m. den I oktober 1973)
Sekreterare:
Lidin, Karl-Olof, rådman (t.o.m. den 30 september 1973)
Nordling, Kjell O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Lokal: Datainspektionen, Tegnérgatan 23, Fack, 103 60 Stockholm, tel.
växel 22 79 80 (Nordling)
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 49.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 38.
Ju:19 Riksdagsberättelsen år 1974
40
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
20. Kreditupplysningsutredningen (Ju 1970:50)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 med
uppdrag att verkställa utredning angående kreditupplysningsverksamhet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 20 maj 1969):
Ordförande:
Westerlind, Erik A., landshövding
Ledamöter:
Bolin, Per Eric V., direktör
Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen
Malmgren, Kurt K-G., rättschef
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Svenson, Sven G., fil. dr
Experter:
Assarson, Stig Å. O., advokat (fr.o.m. den 18 januari 1973)
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd, konsumentombudsmannens
ställföreträdare
Lindström, Hans-Gunnar, ombudsman
Åvall, Sven K., direktör
Sekreterare:
Håkansson, E. Runo, hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Jönsson, Sune O., utredningssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 50.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 38.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden. Utredningen har vidare haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 14 september 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:39) God inkassosed.
Uppdraget är därmed slutfört.
41
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:21
21. Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med
uppdrag att verkställa utredning angående den familjerättsliga
lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 27 augusti 1969):
Ordförande:
Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident
Ledamöter:
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen
Hjelm-Wallén, Lena B., statsråd, led. av riksdagen
Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Romanus, L. Gabriel, led. av riksdagen
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
Svensson, Evert I., förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den9
november 1973)
Zachrisson, Bertil J., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 oktober
1973)
Experter:
Lind, Johan A. L., t.f. departementsråd
Trost, Jan L. E., docent
Wahlström, Bror A., advokat (fr.o.m. den 3 januari 1973)
Åkesson, Hans O., professor
Sekreterare:
Tottie, Lars W., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Ekman, Lena B., hovrättsassessor
Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal
Lokal: Munkbron 17, 5tr., lil 28 Stockholm, tel. växel 763 1000(Tottie
och Ekman)
Direktiven för de sakkunniga, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 52.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet
den 19 oktober 1973):
Familjerättskommittén avgav den 5 november 1969 betänkandet (SOU
1969:60) Internationell äktenskaps- och arvsrätt. Betänkandet innehåller
förslag till lag om internationellrättsliga förhållanden rörande äktenskap,
lag om ändring i giftermålsbalken, lag om ändring i föräldrabalken, lag om
internationellrättsliga förhållanden rörande dödsbo och lag om ändring i
lagen (1935:45) om kvarlåtenskap efter den som hade hemvist i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Kort tid innan familjerättskommitténs betänkande avlämnades hade nya
sakkunniga, familjelagssakkunniga (Ju 1970:52), tillkallats med uppdrag att
göra en allmän översyn av den familjerättsliga lagstiftningen. I detta läge
ansågs det lämpligast att låta den fortsatta behandlingen av
familjerättskommitténs betänkande anstå i avvaktan på resultatet av
Ju:21 Riksdagsberättelsen år 1974
42
familjelagssakkunnigas arbete. Familjelagssakkunniga avlämnade i maj
1972 betänkandet (SOU 1972:41) Familj och äktenskap I, vilket huvudsakligen
behandlade reglerna om ingående och upplösning av äktenskap. På
grundval av detta betänkande har vid årets riksdag antagits bl.a. lag om
ändring i giftermålsbalken (prop. 1973:32, LU 1973:20, rskr 1973:256, SFS
1973:645). Den nya lagstiftningen, som träder i kraft den 1 januari 1974,
kräver i och för sig vissa följdändringar på det internationellrättsliga området.
Beträffande den internordiska regleringen har förhandligar ägt rum
rörande ändringar i 1931 års nordiska konvention innehållande internationellt
privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap
. Kungl. Maj :t har nyligen beslutat om undertecknande av en överenskommelse
om ändring i konventionen. Vad gäller den internationella äktenskapsrätten
i övrigt har de delar av familjerättskommitténs förslag som
motsvarar den tidigare i år beslutade reformen på den interna äktenskapsrättens
område jämte förslagen till ändring i giftermålsbalken och föräldrabalken
behandlats i en av Kungl. Maj:t nyligen beslutad proposition med
förslag till lag om ändring i lagen (1904:26 s. 1) om vissa internationella
rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, m.m. (prop.
1973:158). Reglerna om makars rättsförhållanden och de arvsrättsliga reglerna
har inte behandlats i detta sammanhang. I en tidigare denna dag
beslutad proposition (prop. 1973:175) om godkännande av konvention om
lagkonflikter i fråga om formen för testamentariskt förordnande föreslås på
grundval av familjerättskommitténs förslag vissa ändringar i lagen (1937:81)
om internationella rättsförhållanden rörande dödsbo. Ändringarna avser
reglerna om formen för testamentariska förordnanden och tillämplig lag i
stater med flerrättssystem.
Återstående delar av familjerättskommitténs förslag har samband med
familjelagssakkunnigas kvarvarande uppgifter. Jag förordar därför att de
delar av familjerättskommitténs betänkande som ännu inte behandlats
överlämnas till familjelagssakkunniga för fortsatt övervägande i samband
med deras utredningsarbete.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av de sakkunnigas arbete.
Ordföranden och sekreterarna har därjämte deltagit i nordiska
överläggningar i Oslo.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1974.
22. Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970:53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 augusti 1969 med
uppdrag att utreda frågan om avskaffande av förvandlingsstraff för böter
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 augusti 1969):
Utredningsman:
Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd
Experter:
Kvarnsmyr, Lars F. H., byrådirektör
43
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:23
Steffner, Bengt G., kronofogde
Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare:
Wikström, C. Arne, kammaråklagare
Lokal: Brottsförebyggande rådet, Fack, 103 60 Stockholm, tel. växel
22 79 80 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 53.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
23. Kommittén (Ju 1970:54) för kriminoiogisk behandlingsforskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 augusti 1969 för en
systematisk forskningsplanering på kriminalvårdens område:
Ordförande:
Rainer, A. Ove, generaldirektör
Ledamöter:
Forslund, E. Birger, kansliråd (t.o.m. den 14 september 1973)
Janson, Carl-Gunnar, professor
Leche, Johan H., departementsråd
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen (t.o.m. den
14 september 1973)
Sveri, Knut O., professor
Törnqvist, Karl-Erik, överläkare
Experter:
Bishop, Norman, byråchef
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic. (t.o.m. den 14 september 1973)
Elmhorn, Kerstin, fil. lic. (t.o.m. den 18 juni 1973)
Larsson, Ulla S., departementssekreterare (t.o.m. den 14 september
1973)
Sekreterare:
Blomberg, Richard (Dick) A., fil. lic. (t.o.m. den 15 april 1973)
Forsling, Gunilla M., fil. kand. (fr.o.m. den 5 mars 1973)
Lokal: Lilla Nygatan 4, 1 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse Ju 54.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
Ju:23 Riksdagsberättelsen år 1974
44
sammanträden. Därutöver har tio sammanträden hållits med kommitténs
arbetsgrupp.
Kommittén har den 9 augusti 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:35)
Kriminologisk forskning.
Kommittén erhöll den 10 augusti 1973 ändrade arbetsuppgifter.
Kungl. Maj:t uppdrog därvid åt kommittén att — i avvaktan på
behandling av det förslag till forskningsorganisation som föreslagits i
betänkandet (SOU 1973:35) Kriminologisk forskning — även i
fortsättningen svara för den vetenskapliga rådgivningen till Projektet
frivårdsförstärkning och till vissa forskningsaktiviteter inom
kriminalvårdsstyrelsens utvecklingsenhet, yttra sig över ärenden rörande
anslaget Kriminologisk forskning samt biträda de sakkunniga, som har att
utföra de uppgifter som utredningen om ett brottsförebyggande råd föreslagit
för rådet, i frågor av vetenskaplig karaktär. Kungl. Maj:t föreskrev
tillika att antalet sakkunniga i kommittén skulle uppgå till högst fem.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
24. Generalklausulutredningen (Ju 1970:58)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1970 med
uppdrag att verkställa utredning angående generalklausulerna i den
förmögenhetsrättsliga lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1970):
Utredningsman:
Hellner, Jan E., professor
Experter:
Bauer, Sven Harald, advokat
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd, konsumentombudsmannens
ställföreträdare
Falkenborg, Bo E., avdelningsdirektör
Flemström, Lars Gunnar, sekreterare
Tancred, J. Bengt O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 26 januari 1973)
Sekreterare:
Lindqvist, N. Inge A., hovrättsassessor
Lokal: Statsdepartementens kommittéer, Erik Dahlbergsgatan 11 B,
411 26 Göteborg, tel. 031/13 72 06 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
fyra sammanträden med experterna samt haft överläggningar med olika
myndigheter, organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Därutöver har utredningsmannen deltagit i nordiska överläggningar.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
45
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:26
25. Massmedieutredningen (Ju 1970:59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 med
uppdrag att utreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av
yttrandefriheten i massmedier m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj
1970):
Ordförande:
Romanus, Sven E., f.d. justitieråd och högsta domstolens ordförande
Ledamöter:
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen
Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen
Jonnergård, Gustaf, partisekreterare, led. av riksdagen
Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen
Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen (fr.o.m. den 20 februari
1973)
Expert:
Hansson, K. Gunnar, chefsjurist (fr.o.m. den 13 juni 1973)
Sekreterare:
Sandström, Per T. M., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Nisser, Carl Wilhelm B. G., hovrättsassessor
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/11 94 30
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 51.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
26. Nordiska upphovsrättskommittén (Ju 1970:62)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att
deltaga i en samnordisk kommitté för översyn av den upphovsrättsliga
lagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1970):
Ordförande:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot:
Danelius, Hans C. Y., bitr. utrikesråd
Ju:26 Riksdagsberättelsen år 1974
46
Experter:
Andersson, A. Yngve, skulptör
Bengtsson, H. Jörgen Y., advokat
Berger, Bo R., skolkonsulent
Eberstein, Christian H., direktör
Ekberg, Karl-Henrik, direktör
Gehlin, Jan H. M., förbundsdirektör
Hansson, K. Gunnar, chefsjurist
Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman
Holming, Klas J. L., direktör
Landquist, Eddie L., direktör
Löfdahl, Göran, fil. mag.
Rembe, Rolf D., förbundsdirektör
Törneman, J. Algot G., intendent
Wilson, Sven T., direktör
Sekreterare:
Åkne, L. Roland, hovrättsassessor
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för de svenska sakkunniga i kommittén, se 1971 års
riksdagsberättelse Ju 54.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
plenarsammanträden. Under nämnda tid har vidare inom den svenska
sektionen hållits fyra presidiesammanträden och två sammanträden med
experter.
Kommittén beräknas i början av år 1974 avge ett delbetänkande rörande
fotokopiering och bandinspelning, särskilt inom undervisningsverksamhet.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
27. Åtalsrättskommittén (Ju 1970:63)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
med uppdrag att utreda frågan om underlåtande av åtal m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 15 december 1970):
Ordförande:
Mannerfelt, Nils O. G., justitieråd
Ledamöter:
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen
Friberg, K. Göte, polismästare
47
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:28
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen
Zeime, Claes A., byråchef
Experter:
Ericsson, Brit-Marie L. B. M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 1 maj
t.o.m. den 31 maj 1973)
Fitinghoff, Georg O., skyddskonsulent
Krantz, P. Gunnar, direktör
Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare
Wikström, C. Arne, kammaråklagare
Sekreterare:
Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., lil 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Ju 55.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden. Därutöver har kommittén genom en arbetsgrupp haft
överläggningar med olika myndigheter som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har vidare genom en arbetsgrupp gjort studiebesök i Finland
och Västtyskland och därvid haft överläggningar med företrädare för olika
myndigheter inom rättsväsendet.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
28. 1971 års utredning (Ju 1971:02) om bokföringslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971 med
uppdrag att verkställa fortsatt översyn av bokföringslagstiftningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 februari 1971):
Ordförande:
Borglund, Erik A., lagman
Ledamöter:
Carlsson, Sune B., auktoriserad revisor
Petersson, Carl-Gustaf, skattedirektör
Expert:
Engström, Eric, direktör
Sekreterare:
Norrsell, H. Göran, t.f. rådman
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 50.
Ju.28 Riksdagsberättelsen år 1974
48
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 19
sammanträden.
Utredningen beräknas i början av januari 1974 avge betänkandet (SOU
1973:57) Förslag till bokföringslag.
Uppdraget är därmed slutfört.
29. Kreditköpkommittén (Ju 1971:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 med
uppdrag att verkställa utredning angående den rättsliga regleringen av
avbetalningsköp och andra former av konsumtionskredit (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1971):
Ordförande:
Westerlind, N. Peter, f .d. justitieråd, ordförande i marknadsdomstolen
Ledamöter:
Flemström, Lars Gunnar, sekreterare
Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen
Landberg, Maj-Lis H. A., överförmyndare, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 15 maj 1973)
Lundgren, Lennart, förbundsdirektör
Sigurdsen, Gertrud C., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 14 maj
1973)
Experter:
Brandberg, C. Arvid, direktör
Cason, Sven Åke, bankdirektör
Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor
Malmström, C. Gösta, byråchef
Nilsson, K. F. Lennart, departementssekreterare
Rosengren, Arne, direktör
Rydén, Sven-Erik A., kronofogde
Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Beck-Friis, Jörgen Å. E., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Qwist, Lars S. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Lokal: Munkbron 17,5 tr., tel. växel763 10 00(sekreterarna). Postadress:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 53.
49
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:31
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden. Därutöver har en arbetsgrupp inom kommittén hållit ett
flertal sammanträden rörande undersökningar som kan läggas till grund för
kommitténs överväganden. Företrädare för kommittén har därjämte haft
överläggningar med myndigheter, organisationer och andra som berörs av
kommitténs arbete.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
30. Konkurslagskommittén (Ju 1971:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 juni 1971 för
översyn av konkurslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 4
september 1971):
Ordförande:
Rydin, Bengt C. K. A., hovrättsråd
Ledamöter:
Gabrielsson, A. Edmund B., hovrättsassessor
Åvall, Sven K., direktör
Öhman, Anders R., advokat
Experter:
Asp, K. Åke, chefsrådman
Eneström, Tord O. C., kronofogde
Montgomery, J. Henry A., lagman
Wilhelmsson, Arne E., rådman
Sekreterare:
Åkerdahl, Magnus F., hovrättsassessor
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. växel 763 1000 (ordföranden och
sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 54.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden, varav ett under tre dagar.
Kommittén avser att i början av år 1974 lägga fram ett delbetänkande om
förenklat konkursförfarande m. m.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
31. 1971 års utredning (Ju 1971:08) om behandling av psykiskt
avvikande
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1971 för
översyn av påföljdssystemet för psykiskt avvikande lagöverträdare m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1971):
4 Riksdagen 1974. 2sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Ju:31 Riksdagsberättelsen år 1974
50
Ordförande:
Bexelius, T. Alfred, f.d. justitieombudsman
Ledamöter:
Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen
Bergkwist, H. Ulla E., överinspektör
Ernulf, T. Gudmund, borgmästare, f.d. led. av riksdagen
Hedlund, A. Rune, landstingsråd
Kristensson, Astrid M., förbundsjurist, led. av riksdagen
Saide, K. A. Henry, avdelningschef
Experter:
Cronholm, L. Börje, professor
Johansson, Eva A. M., överläkare
Lindelius, K. Rolf K., bitr. överläkare
Sekreterare:
Meyerson, Anita E., hovrättsassessor
Lokal: Kungsgatan 34, 5 tr., 11135 Stockholm, tel. växel 22 54 30
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden, varav fyra med en mindre arbetsgrupp.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
32. Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 november 1971 för
att se över brottsbalkens bestämmelser om sedlighetsbrott (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 januari 1972):
Utredningsman:
Kjellin, Björn T. M., hovrättspresident
Experter:
Gustavii, S. I. Birgitta, kurator
Hansson, Bertil E. A., bitr. överläkare
Holmstedt, Yngve D., överläkare
Rodhe, Gösta, f.d. skolöverläkare (fr.o.m. den 29 mars 1973)
Sveri, Knut O., professor
Wallén, Per-Edwin M., professor
Sekreterare:
Engström, Lars-Göran, hovrättsfiskal
51 Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:34
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. växel 040/749 50 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 47.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
33. Domkretsutredningen (Ju 1972:02) för Stockholms län
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för att
utreda frågan om den judiciella indelningen i Stor-Stockholmsområdet (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1972):
Ordförande:
Nyqvist, N. Tore., länsöverdirektör
Ledamöter:
Håkansson, Sven-Olof H., länsåklagare
Magnander, Ebbe E. A., avdelningschef
Montgomery, J. Henry A., lagman (t.o.m. den 13 april 1973)
Orrhede, Björn, departementsråd (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Wilborg, Nils A., byggnadsråd
Sekreterare:
Freese, Jan P. G. H.son, t.f. byråchef
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 48.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 22 februari 1973 avgett en promemoria med förslag
till delning av Södertörns domsaga.
Utredningen har färdigställt betänkandet (Ds Ju 1973:21) Förslag till
domkretsindelning för Stockholms län. Betänkandet kommeratt avlämnas i
januari 1974.
Uppdraget är därmed slutfört.
34. Utredningen (Ju 1972:03) angående polisen i Stockholm (UPS)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 för att
utreda frågan om åtgärder för att förbättra polisens arbetsförhållanden i
Stockholm (se Post- och Inrikes tidn. den 27 maj 1972):
Ju. 34 Riksdagsberättelsen år 1974
52
Utredningsman:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler
Sekreterare:
Tysk, Gunnar I., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 49.
Utredningen har hållit fem sammanträden samt vid två tillfällen haft
överläggningar med organisationer, som berörts av utredningens arbete.
Under januari genomfördes en studieresa till Storbritannien i syfte att
studera brottsförebyggande verksamhet och relationerna polis —
allmänhet.
Utredningen har slutredovisat sitt uppdrag genom en skrivelse till
brottskommissionen den 5 februari 1973. Skrivelsen är fogad som bilaga C
till kommissionens betänkande (Ds Ju 1973:5).
35. Utredningen (Ju 1972:04) angående ny lagstiftning om befordran
med järnväg
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972föratt lägga
fram förslag till ny lagstiftning om befordran med järnväg (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 juni 1972):
Utredningsman:
Weidstam, Åke, hovrättsråd
Experter:
Blom, K. A. Birgitta, departementsråd
Torgils, A. Gunnar, lagman
Lokal: Umeå tingsrätt, Box 138, 901 03 Umeå 1, tel. 090/11 82 70
(utredningsmannen)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 50.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sex sammanträden med experterna. Därjämte har överläggningar ägt rum
med motsvarande danska, finska och norska utredningar under två dagar.
Utredningsmannen avser att under år 1974 lägga fram betänkande med
förslag till lag om järnvägs ansvarighet vid befordran av resande. I fråga om
övriga delar av utredningsuppdraget beräknas arbetet pågå under hela år
1974.
53
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:37
36. Utredningen (Ju 1972:05) angående inskrivning av rätt till
luftfartyg m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att
företa en översyn av reglerna om registrering av och inskrivning av rätt till
luftfartyg m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli 1972):
Utredningsman:
Rune, Christer L., hovrättsråd
Experter:
Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor
Hedqvist, Sven A., byrådirektör
Heuman, Jan G. M., rådman
Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd
Nilsson, Bengt G., hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementets kommittéer, Munkbron 17, 5 tr., tel. växel
763 10 00 (Liljeqvist). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 51.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
ett sammanträde med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
37. Namnlagsutredningen (Ju 1972:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 med
uppdrag att verkställa översyn av namnlagen (se Post- och Inrikes tidn. den
14 juli 1972):
Utredningsman:
Höglund, Olof A., justitieråd
Experter:
Hiljding, Stig G. O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 september 1973)
Uggla, Claes A., patenträttsråd (fr.o.m. den 13 september 1973)
Sekreterare:
Ericsson, Brit-Marie L. B. M., revisionssekreterare (fr.o.m. den 5 maj
1973)
Lokal: Stora Nygatan 2 B, 1 tr., 11127 Stockholm, tel. 763 14 28
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 52.
Ju:37 Riksdagsberättelsen år 1974 54
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit två
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
38. Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att
verkställa utredning angående lagstiftning om konsumentskydd vid privat
serviceverksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1972):
Utredningsman:
Bernitz, Ulf, bitr. professor
Experter:
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd, konsumentombudsmannens
ställföreträdare
Hellner, Jan E., professor
Hillbom, Lars H., civilekonom
Holm, Ernst Olaf A., direktör
Lundvall, Leif K. G., byrådirektör
Ringstedt, Nils A. E., byråchef (t.o.m. den 17 december 1973)
Steneby, Jan, jur. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Wallin, Per J., direktör
Sekreterare:
Hertzman, A. Olov, hovrättsassessor
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., tel. 763 20 37 (sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 53.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
39.1972 års domarutredning (Ju 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1972 för att
utreda frågan om hovrätternas organisation, domarutbildningen och
domarkarriären m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1972):
Ordförande:
Spak, Carl-Anton, lagman
55
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:40
Ledamöter:
Dockered, G. Robert, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen
Experter:
Anderfors, Sten-Erik S., kammarrättsråd
Börjesson, Mats, direktör
Delleryd, Gunnar V., länsåklagare (fr.o.m. den 13 juni 1973)
Montgomery, J. Henry A., lagman
Sönnerhed, N. Gunnar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Wilhelmson, Lars E., kanslichef
Huvudsekreterare:
Sönnerhed, N. Gunnar, hovrättsassessor (t.o.m. den 30 september 1973)
Sekreterare:
Lindberg, Bert H., kammarrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Wikrén, R. O. Gerhard, hovrättsassessor
Lokal: Domstolsväsendets organisationsnämnd, Fack, 103 40 Stockholm
40, tel. växel 52 08 90 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 54.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Studiebesök
har företagits i Norge och Danmark.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
40. Utredningen (Ju 1972:09) om överinstans till fastighetsdomstol
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1972 för att
utreda frågan om hovrätts sammansättning vid prövning av mål som
fullföljs från fastighetsdomstol (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1972):
Utredningsman:
Persson, J. Lennart, hovrättslagman
Sekreterare:
Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 55.
Utredningsmannen har den 15 augusti 1973 avgett betänkandet (Ds Ju
1973:15) Överinstans till fastighetsdomstol.
Uppdraget är därmed slutfört.
Ju.41 Riksdagsberättelsen år 1974
56
41. Utredningen (Ju 1972:10) om översyn av delgivningsbestämmelserna
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för
att se över delgivningsbestämmelserna m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
7 oktober 1972):
Utredningsman:
Stangenberg, Harriet S. T., expeditionschef
Experter:
Andersson, Sune A., organisationsdirektör (fr. o.m. den 8 oktober 1973)
Larsson, Jan L., polisintendent (fr.o.m. den 3 april 1973)
Stenberg, S. Härje, borgmästare (fr.o.m. den 3 april 1973)
Werner, J. Bertil H., hovrättsassessor
Sekreterare:
Lindskog, Claes M., tingsfiskal (fr.o.m. den 5 december 1973)
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr., lil 27 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(Stangenberg)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 56.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 haft
överläggningar med experterna samt olika myndigheter, organisationer och
andra, som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
42. Utredningen (Ju 1972:12) angående företagsinteckning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972för
att verkställa översyn av lagstiftningen om företagsinteckning (se Post-och
Inrikes tidn. den 14 oktober 1972):
Utredningsman:
Rune, Christer L., hovrättsråd
Experter:
Heuman, Jan G. M., rådman
Löfberg, Karl Axel, kansliråd
Nordén, Joar, bankdirektör
Törnell, Inga-Britt, rådman
Åsbring, Lars-Göran G., hovrättsassessor
Sekreterare:
Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd
Lokal: Justitiedepartementets kommittéer, Munkbron 17, 5 tr., tel. växel
763 10 00 (sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10
Stockholm 2
57
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.43
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Ju 58.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
fem sammanträden med experterna.
Utredningen har den 7 juni 1973 avgett delbetänkandet (Ds Ju 1973:10)
Företagsinteckning och ändringar i läns- eller kommunindelning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
43. Brottskommissionen (Ju 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1973 för att
utreda frågan om åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den
allmänna ordningen (se Post- och Inrikes tidn. den 20 januari 1973):
Ordförande:
Rainer, A. Ove, generaldirektör (t.o.m. den 31 mars 1973)
Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., statssekreterare (t.o.m. den 31 mars 1973)
Hanson, Per-Olof, borgarråd (t.o.m. den 31 mars 1973)
Hjelm-Wallén, Lena B., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 mars
1973)
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 mars
1973)
Kristensson, Astrid M., förbundsjurist, led. av riksdagen (t.o.m. den 31
mars 1973)
Persson, Carl J. G., rikspolischef (t.o.m. den 31 mars 1973)
Polstam, K. Åke S., kriminalinspektör, led. av riksdagen (t.o.m. den 31
mars 1973)
Segerström, Ingrid B., överförmyndare (t.o.m. den 31 mars 1973)
Experter:
Sturkell, Carl-Edvard, rättschef (t.o.m. den 31 mars 1973)
Welander, Gösta, kansliråd (t.o.m. den 31 mars 1973)
Wendin, Sture E. W., förste ombudsman (t.o.m. den 31 mars 1973)
Sekreterare:
Cars, U. M. Thorsten, byråchef (t.o.m. den 31 mars 1973)
Jermsten, Per L., departementsråd (t.o.m. den 31 mars 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 3
januari 1973):
Kriminalpolitiken måste fortlöpande anpassas till brottslighetens
inriktning och omfattning och till de förändringar i samhällsförhållandena
Ju:43 Riksdagsberättelsen år 1974
58
som påverkar människornas sociala anpassning. Den kriminalpolitik som vi
för sedan lång tid tillbaka följer i huvudsak två linjer. Dels går den ut på att
vidta åtgärder som gör det lättare för dem som har begått brott att inpassa
sig i samhället. Det är i första hand kriminalvårdens uppgift. Dels går den ut
på att förebygga brott och att skydda samhället och människorna i gemen
mot brott. I ett långsiktigt perspektiv är detta en social fråga som i stor
utsträckning handlar om att komma till rätta med bristfälliga miljöer och
förebygga social missanpassning. Vissa frågor om samarbetet mellan olika
sociala myndigheter och organ, skolan och rättsvården med långsiktiga
syften kommer jag att ta upp senare i dag i ett annat sammanhang. I ett nära
och vardagligt perspektiv är brottsbekämpningen i första hand en uppgift
för polis, åklagare, domstolar och kriminalvården.
Inom kriminalvården pågår sedan lång tid ett betydande reformarbete
genom successiv upprustning av anstalts- och frivården. I årets
statsverksproposition föreslås en genomgripande reform av kriminalvården
i syfte att minska återfallsbrottsligheten och förbättra de dömdas
möjligheter till social anpassning. Om riksdagen godtar förslagen, fullföljs
den del av kriminalpolitiken som syftar till att anpassa dem som har begått
brott till ett normalt liv i samhället.
Parallellt härmed har under senare år åtskilligt gjorts för att förstärka den
brottsbekämpande verksamheten. Betydande anslag har tillförts
polisväsendet som därigenom har fått mera personal och bättre utrustning.
Verksamheten inom polisväsendet liksom rättsväsendets övriga organ har
rationaliserats och effektiviserats på många sätt. Skärpta påföljder har
genomförts i fråga om narkotikabrott, olaga vapeninnehav och dobbleri.
Polisen har fått ökade möjligheter att uppdaga brott av nyss angivet slag
genom husrannsakan, kroppsvisitering och andra liknande
spaningsåtgärder. Den kriminalpolitiska behandlingen av grova
narkotikaförbrytare och andra som har dömts till långvariga straff för grova
brott har skärpts. En parlamentarisk kommission har föreslagit åtskilliga
åtgärder för att förebygga politiska våldsdåd. Jag räknar med att de av
kommissionen föreslagna åtgärderna i allt väsentligt kommer att vara
genomförda inom kort tid. I statsverkspropositionen föreslås ett flertal
åtgärder för att förbättra de polisiära förhållandena i Stockholm. I samma
syfte har förhandlingsuppdrag lämnats till avtalsverket för omreglering av
ett stort antal polismanstjänster i Stockholm. Även i andra avseenden och
på andra områden har insatser gjorts för att förstärka den
brottsförebyggande och brottsbekämpande verksamheten.
De reformer och de åtgärder i övrigt för vilka jag nu har redogjort är
uttryck för den kriminalpolitik som vi fortlöpande har fört. Denna politik
skall fullföljas.
Behovet av brottsbekämpande insatser måste därvid som jag redan
framhållit — bedömas med hänsyn till de förändringar i brottsligheten och
samhällsförhållandena i övrigt som framkommer från tid till annan. Ett
oroande drag i den senaste tidens utveckling är den omfattning och den
karaktär som vissa slag av grövre brottslighet har fått. Jag syftar särskilt på
rånen mot banker, postlokaler och butiker och annan brottslighet, där våld
eller hot om våld förekommer. Vi kan vidare iaktta att brottslighet och
annan asocialitet uppstått i anslutning till den verksamhet som bedrivs i s.k.
sexklubbar. Många människor upplever också att det brister i fråga om
ordning och trivsel på allmänna platser och kommunikationsmedel. Det
föreligger över huvud taget ett behov av att förstärka de direkt brottsförebyggande
insatserna i allmänhet och att ge polisen ett starkt stöd i dess
59
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:43
verksamhet. Förhållandena är sådana att kraftfulla åtgärder nu är
motiverade i syfte både att minska brottsligheten och att skapa bättre
ordning och trivsel på allmänna platser.
Jag föreslår därför att en särskild kommission tillkallas med uppgift att
dra upp riktlinjer för och lägga fram förslag till konkreta åtgärder för att
minska brottsligheten och förbättra den allmänna ordningen. I
kommissionen bör ingå företrädare för de fyra stora politiska partierna. Den
bör bedriva sitt arbete med sådan skyndsamhet att resultatet därav kan
redovisas under loppet av några månader. Beträffande kommissionens
närmare arbetsuppgifter vill jag här bara i korthet ange några synpunkter
som bör vara vägledande.
Ett oroande drag i samhällsbilden är som jag redan har påpekat rånen mot
banker, posten och butiker och annan brottslighet, där våld eller hot om våld
förekommer. Jag skall här inte söka klarlägga orsakerna till dessa
förhållanden utan endast framhålla att samma utveckling kan konstateras i
ett flertal jämförbara länder. Det finns därför anledning befara att vi här inte
har att göra med en tillfällig uppgång av denna typ av brottslighet. Samhället
måste med all kraft tränga tillbaka våldet.
Kommissionen bör i detta sammanhang överväga vilka direkt
brottsförebyggande och övervakande åtgärder av olika slag som kan
komma i fråga. Sålunda bör kommissionen undersöka dels vilka tekniska
förändringar som kan tänkas när det gäller utrustning och inredning av postoch
banklokaler, dels hur en förstärkt polisiär och annan övervakning av
bank, post- och affärslokaler skall kunna åstadkommas. Det bör också
undersökas, om ökade insatser kan göras i fråga om polisens spanings- och
utredningsverksamhet när det gäller brott av detta slag. Straffskalorna för
dessa brott bör också ses över.
Ett annat område där brottslighet och asocialitet uppstått i nya miljöer är
som jag framhållit den verksamhet som bedrivs i s.k. sexklubbar. En öppen
reklam görs i dagspressen för klubbarna. De som driver verksamheten och
de som upplåter lokaler härför uppbär stora intäkter för sin hantering.
Verksamheten kan vara en grogrund för brottslighet av skiftande slag.
Kvinnor utnyttjas kommersiellt i verksamheten och löper stor risk för social
missanpassning. Verksamheten är ofta också störande för kringboende.
I många fall torde verksamheten falla in under straffbestämmelserna för
koppleri i 6 kap. 7 § brottsbalken. Åtskilliga ingripanden har skett av polisen
med stöd av denna bestämmelse och i flera domstolsavgöranden har
innehavare av sådana klubbar dömts till ansvar för koppleri. Det oaktat
fortsätter denna verksamhet. Det sammanhänger framför allt med att
polisen ofta av olika skäl har svårt att bevisa att brottslig verksamhet
förekommer.
Med utgångspunkt i vad nu har sagts bör kommissionen överväga vilka
åtgärder som kan vidtas för att förebygga brott i samband med
sexklubbarnas verksamhet. Som jag sagt tidigare har polisen ofta svårt att
styrka brottslig verksamhet. Kommissionen bör pröva under vilka
förutsättningar polismyndighet lämpligen kan ges befogenhet att förbjuda
pornografiska föreställningar i fall då verksamheten kan antas innefatta
brottslighet eller eljest är förenad med betydande sociala olägenheter.
Vidare bör — såsom förutsattes i samband med genomförandet av 1970 års
lagändringar om pornografiska framställningar — en förnyad prövning ske
när det gäller sådana föreställningar som innehåller våldsinslag och sexuella
perversiteter.
Det kan vidare ifrågasättas om reklam för pornografiska föreställningar
Ju:43 Riksdagsberättelsen år 1974
60
fyller något godtagbart informationssyfte som uppväger de sociala
olägenheter som kan uppkomma av en omfattande sexklubbsverksamhet. I
det sammanhanget bör beaktas att många människor på grund av sina etiska
värderingar reagerar mot den påträngande annonseringen för pornografiska
föreställningar. Det är fullt i linje med de värderingar som låg bakom den år
1970 beslutade lagstiftningen att skona den tidningsläsande allmänheten
från pornografiska alster. Tidningsutgivareföreningen har tagit ett initiativ
i denna riktning. Kommissionen bör därför överlägga med företrädare för
tidningsbranschen för att åstadkomma en sanering av ifrågavarande reklam
och om en sådan sanering inte kan komma till stånd överväga förbud mot
reklam av detta slag.
Som jag redan anfört är ordningsförhållandena på allmänna platser och
kommunikationsmedel ofta otillfredsställande. Det gäller särskilt storstäderna
men även på vissa håll i landsorten framför allt i samband med större
evenemang av olika slag. Sprit- och ölförtäring förekommer på allmänna
platser i en utsträckning och på ett sätt som skapar otrevnad och är störande
för den allmänhet som vistas på eller passerar dessa platser. Alkohol- eller
narkotikapåverkade personer trakasserar förbipasserande genom tillmälen
och ibland handgripligheter. Inte minst utsatt är personalen på de allmänna
kommunikationsmedlen. Stölder och skadegörelse förekommer ofta i
omkringliggande affärer.
Enligt gällande författningar och instruktioner har polisen möjlighet att
omhänderta personer som är alkohol- eller narkotikaberusade. Särskilda
möjligheter finns för polisen att ta den som inte har fyllt 20 år i förvar i
avbidan på åtgärd av barnavårdsnämnd. Det har ifrågasatts om dessa
möjligheter utnyttjas i tillräcklig grad. Kommissionen bör - i den mån det är
möjligt inom ramen för dess kortfristiga uppdrag — bilda sig en uppfattning
om hur det förhåller sig härmed.
När det gäller förargelseväckande beteende eller störande uppträdande
utan klart samband med alkohol- eller narkotikapåverkan är polisens
möjligheter att ingripa i huvudsak begränsade till att anteckna vederbörande
för eventuell bötespåföljd. Kommissionen bör överväga om man lämpligen
kan ge polisen rätt att även i sådana fall omhänderta vederbörande under
den tid som behövs för att hindra fortsatt störande uppträdande. Därvid bör
givetvis beaktas, att rimliga krav på rättssäkerhet och personlig integritet
måste uppfyllas även vid mycket kortvariga frihetsberövanden.
Kommissionen bör överväga vilka resurser i fråga om personal och lokaler
som skulle krävas för att personer som stör ordningen på allmänna platser
skall kunna avföras från platsen och omhändertas.
Jag vill framhålla det angelägna i att polisen och de sociala myndigheterna
samarbetar effektivt och förtroendefullt. Det är också nödvändigt att
polisen har allmänhetens stöd. Dessa frågor skall i ett mera långsiktigt
perspektiv behandlas av det centrala råd för samhällets olika insatser mot
brott som jag har nämnt i det föregående. Kommissionen bör emellertid
överväga vilka åtgärder som redan nu kan vidtas från samhällets sida när det
gäller samarbetet mellan polisen, de sociala myndigheterna och
allmänheten. Det får inte råda någon tvekan om att polisen, som i första
hand har ansvaret för ordningens upprätthållande, har samhällets fulla stöd
vid fullgörandet av sina i många fall svårlösta uppgifter.
Jag har nu berört vissa frågor som enligt min mening bör tas upp av
kommissionen till särskild behandling. Men kommissionens uppdrag bör
inte begränsas till dessa frågor. Åtgärder med direkt brottsförebyggande
syften krävs över ett vidare fält. Även om det här rör frågor som det förut
61
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:44
nämnda centralrådet kommer att ta upp bör kommissionen pröva åtgärder
som mera omedelbart kan vidtas. Framför allt bör eftersträvas att i
allmänpreventivt syfte öka upptäcktsrisken för brott. Olika åtgärder bör
därvid övervägas. Det gäller åtgärder såväl från det allmännas sida som från
enskilda.
När det gäller insatser av det förstnämnda slaget kan komma i fråga att
förstärka polisens resurser för övervakning, spaning och utredning samt för
upprätthållandet av allmän ordning. I statsverkspropositionen föreslås
vissa förstärkningar av polispersonalen. Dessa förstärkningar föreslås
sättas in på sådana områden där behovet är särskilt framträdande.
Förstärkningarna begränsas bl.a. med hänsyn till möjligheterna att under
nästkommande budgetår rekrytera personal till de nya tjänsterna.
Kommissionen bör undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att
stimulera rekryteringen till polisyrket och för att förbättra polisens
arbetsförhållanden. Kommissionen bör göra en samlad bedömning såväl
när det gäller polisverksamhetens inriktning och polisens arbets- och
trivselförhållanden som beträffande behovet av personal.
Kommissionen bör vidare pröva i vad mån allmänheten och enskilda kan
vidta åtgärder för att skydda sig mot brott och för att bidra till en bättre
allmän ordning.
I sådana frågor liksom när det gäller åtgärder av brottsförebyggande slag
över huvud taget bör kommissionen arbeta i nära kontakt med företrädare
för de allmänna kommunikationerna, försäkringsbolag, banker,
affärsidkare m.fl. Det är angeläget att därvid olika uppslag och initiativ från
dem som utsätts för brottslig eller ordningsstörande verksamhet prövas och
att kommissionens arbete bedrivs med hänsynstagande till dessas
berättigade intressen.
Kommissionen har hållit tolv sammanträden.
Kommissionen har den 26 mars 1973 avgett betänkandet (Ds Ju 1973:05)
Åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra den allmänna
ordningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
44. Utredningen (Ju 1973:02) om ett centralt råd för samordning av
samhällets insatser mot brott
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 januari 1973 för att
lägga fram förslag till uppgifter för och organisation av ett centralt råd för
samordning av samhällets insatser mot brott (se Post- och Inrikes tidn. den
20 januari 1973):
Utredningsman:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 3
januari 1973):
Ju:44 Riksdagsberättelsen år 1974
62
Tidigare denna dag har jag fått bemyndigande att tillkalla sakkunniga för
att utreda frågan om åtgärder för att bekämpa brottsligheten och förbättra
den allmänna ordningen. Jag har i det sammanhanget framhållit behovet av
en bättre samverkan mellan olika sociala myndigheter och organ, skolan,
rättsvården och dem som företräder enskilda intressen som utsätts för
brottslighet. Under åberopande av vad jag sålunda har anfört föreslår jag att
en utredningsman tillkallas för att lägga fram förslag till uppgifter för och
organisation av ett centralt råd för samordning av samhällets insatser mot
brott. Till ledning för utredningsmannen vill jag framhålla följande.
Det är angläget att rådet får sådana uppgifter och en sådan organisation
att det på ett verksamt sätt kan bidraga med konkreta förslag till samverkande
åtgärder för att förebygga brott. Lika viktigt som att rådet får en
allsidig sammansättning är att det får tillgång till en basorganisation som ger
möjlighet att vidta konkreta åtgärder och framlägga förslag till reformer.
Rådet bör bestå av en beslutande grupp, som utgörs av ordförande och
representanter för de fyra stora politiska partierna samt för näringslivets
organisationer och de fackliga organisationerna. Till sitt förfogande bör
denna grupp ha arbetsgrupper med expertis från olika berörda
samhällsområden, såsom polis, åklagare, domstolar, kriminalvård, skola,
barna- och ungdomsvård, sjukvård, nykterhetsvård, planmyndigheter,
arbetsmarknadsmyndigheter, kriminologisk forskning samt
ungdomsorganisationer, försäkringsbolag och sammanslutningar av
affärsidkare.
Jag förutsätter att den verksamhet som pågår inom 1956 års
klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar, samarbetsorganet för
åtgärder mot ungdomsbrottsligheten och samarbetsorganet för
bekämpande av narkotikabrottsligheten kan upphöra, när centralrådet är
upprättat.
Utredningen har den 25 april 1973 avgett betänkandet (Ds Ju 1973:06) Det
brottsförebyggande rådet.
Uppdraget är därmed slutfört.
45. Delegationen (Ju 1973:03) för jämställdhet mellan män och
kvinnor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för
att ingå i en delegation för att åstadkomma jämställdhet mellan män och
kvinnor:
Ordförande:
Peterson, Thage E. G., statssekreterare
Ledamöter:
Carlsson, May-Britt, ombudsman
Persson, Gustav B., kommunalråd
Sandberg, Elisabeth, sekreterare
Sigurdsen, Gertrud C., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 2 november
1973)
Westman, Helny I., socialchef (fr.o.m. den 23 november 1973)
63
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:45
Ersättare för ledamot:
Rollén, Berit, reportagechef (fr.o.m. den 3 december 1973)
Sandlund, Maj-Britt L., byråchef (fr.o.m. den 3 december 1973)
Experter:
Ahrland, Karin M., förste länsassessor (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Alfvén-Palmstierna, Gunnel, leg. läkare (fr.o.m. den 18 oktober 1973)
Bartley, A. Osborne, professor (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Brännström, Gurli (Gullan) E., fru (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Fraenkel, Ingegärd C. E., studierektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Fredgaard, K. Sonja, redaktör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Giesecke, Curt-Steffan, verkst, direktör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Järdler, Sven A., förbundsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1972)
Löwbeer, Hans, universitetskansler (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Mattson, Lisa, förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Millgårdh, K. Marianne, redaktör (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Mogård, Britt E. T., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Orring, Jonas A., generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Palmaer, S. G. Eva, fil. lic. (fr.o.m. den 18 oktober 1973)
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Rexed, Bror A., generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Strand, Bengt H., fil. kand. (fr.o.m. den 4 juni 1973)
Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Ersättare för expert:
Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen (för
Fredgaard) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Andrén, A. Gunnar, förhandlingsdirektör (för Uggla) (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Baude, Annika M. C., avdelningschef (för Rexed) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Bergström, Olof W., avdelningschef (för Rehnberg) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Eriksson, B. Sune, direktionssekreterare (för Järdler) (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Fjällström, B. Harry, avtalssekreterare (för Nilsson)(fr.o.m. den 12mars 1973)
Gjötterberg, Tora-Britta, redaktör (för Ahrland) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Jonasson, Sven G. J., utredningschef (för Bodström) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen (för Mattson) (fr.o.m.
den 12 mars 1973)
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor (för Löwbeer) (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Linde, I. Gertie, farm. kand. (för Brännström) (fr.o.m. den 12mars 1973)
Ju:45 Riksdagsberättelsen år 1974
64
Mandahl-Ericsson, A. Cecilia, förste länsassessor (för AlfvénPalmstierna)
(fr.o.m. den 18 oktober 1973)
Royen, Sverre N. H., direktör (för Olsson) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Rugfelt, K. E. Lennart, direktör(förGiesecke)(fr.o.m. den 12 mars 1973)
Troedsson, Ingegärd, pol. mag. (för Mogård) (fr.o.m. den 12 mars 1973)
Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (för Bartley) (fr.o.m. den 12 mars
Vestin, F. E. Margareta, undervisningsråd (för Orring) (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Wahlberg, E. Marianne, avdelningschef (för Fraenkel) (fr.o.m. den 12
mars 1973)
Waldén, G. Louise, fil. kand. (för Palmaer) (fr.o.m. den 18 oktober 1973)
Sekreterare:
Leijon, Anna-Greta, statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari
t.o.m. den 2 november 1973)
Lindberg, S. Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 15 november 1973)
Bitr. sekreterare:
Krausz, Elisabet, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Lokal: Drottninggatan 6, 4 tr., 111 51 Stockholm, tel. 763 2904(Lindberg)
och 763 2895 (Krausz)
Direktiv (anförande av statsminister Palme till statsrådsprotokollet den
28 december 1972):
Bristen på jämställdhet mellan män och kvinnor har under senare tid fått
ökad aktualitet. Strävandena till jämställdhet har ett växande stöd hos
allmänheten.
Samhället bör aktivt stödja dessa strävanden och på samhällslivets olika
områden genomföra åtgärder som skapar ökad jämställdhet mellan män och
kvinnor. Målmedvetna och samordnade insatser krävs, formade efter en
helhetssyn. Arbetet för jämställdhet mellan män och kvinnor kan inte
bedrivas isolerat utan måste förenas med en strävan till social utjämning i
hela samhället.
I första hand gäller det att hävda kvinnans rätt till arbete.
Arbetsmarknadspolitiken och övriga sysselsättningsskapande åtgärder
samt förnyelsen av arbetslivets villkor kommer därmed i förgrunden.
Ungdoms- och vuxenutbildning måste medverka till att en arbetsfördelning,
byggd på jämställdhet mellan män och kvinnor främjas på arbetsmarknaden
och i hemmen. En sådan arbetsfördelning ställer stora krav på barntillsyn,
annan service i bostadsområdena och en vidgad plats för gemenskap i
samhällsmiljön. De hemarbetande kvinnornas behov av gemenskap utanför
hemmen och i samhällslivet och av olika former av service kräver
uppmärksamhet.
Kvinnornas underrepresentation i politiska beslutsförsamlingar och i
organisationslivet belyser ytterligare bristen på jämställdhet och synsätt
som diskriminerar kvinnorna och hindrar dem i deras strävanden. I dessa
värderingar och synsätt återspeglas den arbetsfördelning mellan män och
kvinnor som nu präglar samhället. Den låser fast såväl män som kvinnor i
skilda roller och försvårar en fri personlig utveckling. Kraven på
jämställdhet gäller därför inte endast förändringar av kvinnornas villkor
utan också av männens. Förändringen avser bl.a. för kvinnornas del ökade
65
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju 46
möjligheter att förvärvsarbeta och för männens del möjligheter att ta ökat
ansvar för barnen.
I arbetet på att förändra kvinnornas ställning och åstadkomma
jämställdhet mellan män och kvinnor måste statsmakterna ta en aktiv del.
Statsmakterna måste emellertid därvid handla konsekvent och på basis av
ett så brett erfarenhetsunderlag som möjligt. För att skapa underlag och dra
upp riktlinjer för detta handlande bör en särskild delegation tillkallas.
Dennna bör bestå av fem ledamöter.
En viktig uppgift för delegationen blir att samverka och samråda med
myndigheter, arbetsmarknadens parter, kvinnornas organisationer och
andra folkrörelser för att förankra strävanden till jämställdhet för
kvinnorna på samhällets olika områden. Vid sin sida bör delegationen
därför ha ett organ med företrädare för vissa myndigheter och
organisationer. Detta organ bör lämpligen benämnas den stora
delegationen.
Åtskilliga av de frågor som delegationen kommer att få ta ställning till
kommer att kräva särskild kunskap, bl.a. om lokala förhållanden. Till
delegationens förfogande bör därför stå referensgrupper med företrädare
för olika intressegrupper.
Att nu mera preciserat ange delegationens uppgifter är varken lämpligt
eller möjligt. Vissa allmänna riktlinjer för delegationens verksamhet bör
dock anges här. Delegationen bör fördjupa och utveckla den helhetssyn
som skall vara vägledande för regeringens politik för jämställdhet mellan
män och kvinnor och föreslå åtgärder för att förverkliga denna politik,
stimulera och stödja myndigheternas arbete för jämställdhet mellan män
och kvinnor, stimulera och stödja åtgärder i detta syfte inom landsting,
kommuner, organisationer och näringsliv, verka för att likaberättigandets
principer utbreds och får prägla värderingar och attityder på olika områden
av samhällslivet, därvid samverka med folkrörelser och organisationer till
en bred studie- och upplysningsverksamhet till stöd för jämställdhet mellan
män och kvinnor, bedriva undersöknings- och forskningsarbete av
betydelse för jämställdheten mellan män och kvinnor samt bevaka övrig
pågående verksamhet på området.
Delegationen har under tiden januari — oktober 1973 hållit elva
sammanträden, samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av delegationens arbete. Därutöver
har ett sammanträde hållits med hela delegationen och tre med en särskilt
kallad referensgrupp.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
46. Steriliseringsutredningen (Ju 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1972 för
översyn av lagstiftningen om sterilisering (se Post- och Inrikes tidn. den 8
januari 1973):
Utredningsman:
Hådding, Carl Fredrik, t.f. hovrättslagman (fr.o.m. den 30 januari 1973)
Experter:
Gerle, Bo O., professor (fr.o.m. den 6 mars 1973)
5 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdags berättelsen
Ju.46 Riksdagsberättelsen år 1974
66
Giertz, Gustav B., professor (fr.o.m. den 30 januari 1973)
Johansson, J. Harald, professor (fr.o.m. den 30 januari 1973)
Lindsten, Jan E., bitr. professor (fr.o.m. den 30 januari 1973)
Olsson, Elvy E., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 mars 1973)
Ström, Turid, avdelningschef (fr.o.m. den 30 januari 1973)
Sekreterare:
Freese, Jan P. G. H:son, t.f. byråchef (fr.o.m. den 30 januari 1973)
Bitr. sekreterare:
Rutberg, Britt D., fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Lokal: Datainspektionen, Fack, 103 60 Stockholm, tel. växel 22 79 80
(sekreterarna)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 15
december 1972):
Med sterilisering i vidsträckt bemärkelse förstås en medicinsk åtgärd som
leder till att fortplantningsförmågan upphävs. Ingreppet kan företas
antingen så att man tar bort eller dödar könskörtlarna (testiklarna hos
mannen, äggstockarna hos kvinnan) eller könscellerna i dessa eller så att
man utan att göra något ingrepp i könskörtlarna hindrar de av dessa
producerade könscellerna (sädeskropparna eller äggen) att nå sin
bestämmelse. Endast den senare metoden brukar benämnas sterilisering
(sterilisering i inskränkt mening) under det att den förra betecknas som
kastrering. I fortsättningen avses med sterilisering endast sterilisering i
inskränkt mening.
De grundläggande bestämmelserna om sterilisering finns i lagen
(1941:282) om sterilisering (ändrad senast 1972:120), steriliseringslagen.
Lagen är i princip utformad så att den medger sterilisering under
förutsättning att vissa indikationer föreligger och att vederbörande har
lämnat sitt samtycke till ingreppet. I vissa fall kan ingrepp dock företas utan
samtycke, nämligen när vederbörande på grund av rubbad själsverksamhet
saknar förmåga att lämna giltigt samtycke. Indikationerna för sterilisering
är av tre slag, nämligen eugenisk, social och medicinsk. Eugenisk indikation
föreligger, när någon med skäl kan antas komma att genom arvsanlag på
avkomlingar överföra sinnessjukdom eller sinnesslöhet eller svårartad
sjukdom eller svårt lyte av annat slag. Som social indikation anges att någon
prövas på grund av sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan rubbning av
själsverksamheten eller på grund av asocialt levnadssätt vara för framtiden
uppenbart olämplig att handha vårdnaden om barn. Sterilisering på grund av
eugenisk eller social indikation kan företas på både man och kvinna.
Däremot gäller den medicinska indikationen bara kvinna. Sterilisering på
denna grund får företas, om till följd av sjukdom, kroppsfel eller svaghet
hos kvinna är påkallat att hon steriliseras för att förebygga havandeskap
som skulle medföra allvarlig fara för hennes liv eller hälsa. Förutom i de nu
angivna tre fallen finns möjlighet till sterilisering för den som avser att söka
fastställelse enligt lagen (1972:119) om fastställelse av könstillhörighet i
vissa fall.
Prövning av frågan huruvida sterilisering får företas ankommer i princip
på socialstyrelsen. Tillstånd till sterilisering får inte lämnas för gift person,
67
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:46
om inte andra maken, där så kunnat ske, har beretts tillfälle att yttra sig.
Indikationerna i steriliseringslagen stämmer i viss utsträckning överens
med indikationerna för legal abort i lagen (1938:318) om avbrytande av
havandeskap, abortlagen. Abortlagen upptar sålunda en på samma sätt som
i steriliseringslagen utformad eugenisk indikation och vidare en som
medicinsk eller medicinsk-social betecknad indikation, vilken motsvarar
steriliseringslagens medicinska. I abortlagen finns emellertid även en år
1946 införd social-medicinsk indikation, som saknar motsvarighet i
steriliseringslagen. Enligt denna indikation får havandeskap avbrytas, när
med hänsyn till kvinnans levnadsförhållanden och omständigheterna i
övrigt kan antas, att hennes kroppsliga eller själsliga krafter skulle allvarligt
nedsättas genom barnets tillkomst och vården om barnet (förväntad
svaghet). Abort på eugenisk indikation får i princip ske endast om kvinnan
samtidigt steriliseras.
Frågan om en reformering av steriliseringslagen aktualiserades vid 1955
och 1960 års riksdagar men föranledde då inte någon åtgärd av riksdagen
(1LU 1955:23, 1960:24). Vid 1970 års riksdag begärdes i likalydande
motioner (1970:1:509 och 11:437) att lagen skulle bli föremål för översyn. Det
framfördes önskemål om ändringar i tre avseenden.
Först påpekades den bristande överensstämmelsen mellan
steriliseringslagen och abortlagen i det att indikationen förväntad svaghet
inte återfinns i steriliseringslagen. Motionärerna fann steriliseringslagens
snävare bestämmelser inhumana mot kvinnan och hennes familj och ansåg
att de kunde leda till en ny abortsituation. Vidare borde en uppmjukning ske
av bestämmelsen om makes hörande i steriliseringsärenden, eftersom
kravet på sådant hörande kunde förmå en kvinna att återkalla en starkt
indicerad ansökan. Särskilt betonades de problem som i detta avseende
kunde uppkomma under den tid som makar lever åtskilda på grund av
hemskillnad. Det tredje önskemålet från motionärernas sida var en utökad
möjlighet till sterilisering av män.
I sitt utlåtande över motionerna erinrade första lagutskottet (1LU
1970:60) inledningsvis om att utskottet, när det tidigare avstyrkt motioner
med liknande utredningskrav, hade betonat att sterilisering innebar en
väsentlig stympning av en människa och att respekten för individen krävde
att en sådan åtgärd inte tillgreps förrän det tedde sig uppenbart erforderligt
och andra åtgärder syntes utsiktslösa. Utskottet hade då också — med
hänsyn till ingreppets livsvariga följder — ansett att det borde fordras att de
steriliseringsgrundande orsakerna med full tydlighet framstod som
oföränderliga. Vidare hade utskottet uttalat att vetskapen om att vara
steriliserad hos många personer kunde utlösa allvarliga psykiska eller
psykosomatiska rubbningar. Utskottet konstaterade därefter att dessa
tidigare överväganden alltjämt förtjänade beaktande och framhöll att
steriliseringsoperation på kvinna ingalunda var något riskfritt ingrepp.
Emellertid måste enligt utskottet också vissa andra omständigheter
beaktas. På det medicinskt-tekniska området hade fortlöpande gjorts
framsteg och operationstekniken hade förfinats. Möjligheter att i inte ringa
omfattning återge steriliserade människor fortplantningsförmågan
bedömdes föreligga inom en inte alltför avlägsen framtid. Den allmänna
samhällsutveckling som hade ägt rum under de då snart 30 år
steriliseringslagen varit i kraft hade också medfört att vissa av de
värderingar som låg bakom lagens stadganden torde få bedömas annorlunda
än vid lagens tillkomst. Då härtill kom att lagen medförde åtskilliga
mänskliga, sociala och rent praktiska problem i de avseenden som
Ju:46 Riksdagsberättelsen år 1974
68
motionärerna hade angett, fann utskottet övervägande skäl tala för att en
översyn av lagstiftningen om sterilisering företogs. Utskottet hemställde att
riksdagen skulle i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om en sådan översyn.
Riksdagen biföll utskottsutlåtandet (rskr 346).
1965 års abortkommitté har i sitt betänkande (SOU 1971: 58) Rätten till
abort behandlat det i abortlagen uppställda steriliseringskravet för abort på
eugenisk indikation. Kommittén har föreslagit att något motsvarande
villkor inte tas upp i en ny abortlag. Under remissbehandlingen av
betänkandet har från flera håll framförts önskemål om en översyn av
steriliseringslagen. Som skäl härför har framför allt åberopats att det bör
närmare utredas i vilken utsträckning kvinnor och män skall få välja
sterilisering som ett alternativ till andra familjeplanerande åtgärder. Fråga
om ny abortlagstiftning är nu föremål för övervägande inom
justitiedepartementet.
Jag delar uppfattningen att en översyn av lagstiftningen om sterilisering
bör komma till stånd. För en sådan åtgärd talar redan den omständigheten
att gällande steriliseringslag till en del är baserad på andra värderingar och
förhållanden än dem som råder i dagens samhälle. Detta gäller framför allt
i fråga om två av lagens tre indikationer för sterilisering, nämligen den
eugeniska och den sociala indikationen. Det ursprungliga motivet för
bestämmelserna om sterilisering i dessa fall — liksom motsvarande regler i
den första författningen på detta område, lagen (1934: 171) om sterilisering
av vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller andra som lida av rubbad
själsverksamhet — torde ha varit en strävan från samhällets sida att söka
nedbringa den ärftliga spridningen av vissa sjukdomar och förhindra
tillkomsten av barn som kunde befaras komma att växa upp under särskilt
ogynnsamma förhållanden.
Av tillgängliga statistiska uppgifter om antalet i landet utförda
steriliseringsoperationer framgår bl.a. att tilllämpningen av de eugeniska
och sociala indikationerna fortlöpande avtagit och att deras praktiska
betydelse därför numera måste betecknas som tämligen marginell. År 1970
utfördes totalt 1 863 steriliseringsoperationer. Av dessa företogs 20 på
eugenisk indikation. Den sociala indikationen åberopades i sammanlagt 46
fall.
En betydelsefull orsak till denna utveckling är säkerligen en ökad
medvetenhet om värdet av att upprätthålla och stärka respekten och
skyddet för den enskildes integritet och en i takt därmed stegrad motvilja
hos myndigheter och enskilda att ta initiativ till eller på annat sätt aktivt
medverka till beslut om ingrepp som i så hög grad rör individens person och
familjeförhållanden. Ytterligare en omständighet av betydelse är
utvecklingen i fråga om preventivmedel. Det finns sålunda i dag tillgång till
betydligt flera och säkrare metoder att förebygga graviditeter än för 30 år
sedan. Det finns slutligen också anledning att erinra om de förändringar som
skett i fråga om möjligheterna till abort. Jag avser då i första hand inte de
vidgade förutsättningarna för tillstånd till en sådan åtgärd utan de
medicinska och operationstekniska framsteg som förenklat dessa
operationer och samtidigt påtagligt reducerat riskerna för komplikationer.
Framstegen inom medicinen har även medfört att ingrepp för sterilisering
nu kan utföras med större säkerhet och med mindre risker för
komplikationer än tidigare. Dessa omständigheter har bidragit till ett ökat
intresse för sterilisering som ett medel för familjeplanering. Detta gäller
särskilt steriliserande ingrepp på man vilket måste betecknas som en enkel
och lindrig operation i synnerhet vid jämförelse med motsvarande ingrepp
69
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju 46
på kvinna. Mot denna bakgrund har det under senare tid allt oftare
betecknats som otillfredsställande att det inte ens finns möjlighet att
alternativt utföra ett steriliserande ingrepp på mannen i fall då medicinska
kontraindikationer mot havandeskap föreligger för den kvinna med vilken
han är gift eller eljest sammanlever.
Frågan om en liberalisering av bestämmelserna om möjlighet till
sterilisering i riktning mot en ordning som innebär att ett sådant ingrepp får
företas i enbart familjeplanerande syfte har diskuterats under lång tid. Mot
en sådan ordning har framför allt åberopats steriliseringsingreppets
definitiva karaktär och de ur vetskapen om detta förhållande uppkommande
riskerna för efterföljande allvarliga psykiska eller psykosomatiska
störningar.
Så länge forskningen angående möjligheterna att återge steriliserade
människor fortplantningsförmågan inte har lett fram till några säkra resultat
kan dessa invändningar inte frånkännas betydelse. Å andra sidan synes
betänkligheter av detta slag inte väga så tungt, att man utan vidare bör
avvisa tanken att under vissa betingelser godta sterilisering som en
alternativ metod för födelsekontroll. Visserligen bedrivs ett intensivt
forskningsarbete på preventivmedelsområdet, och det är möjligt att nya rön
i en framtid kommer att radikalt ändra nuvarande förutsättningar. Det är
dock ovisst om eller när forskningarna på det området leder till så betydande
framsteg att steriliseringsfrågan kommer i ett helt nytt läge. Under alla
förhållanden synes enbart förhoppningar om snara framsteg i det
hänseendet inte kunnat tas till intäkt för att en utredning av frågan om
vidgade möjligheter till sterilisering bör anstå. Det framstår tvärtom som
angeläget att detta problem snarast tas upp till en allsidig prövning med
utgångspunkt i de förhållanden som nu råder.
Under hänvisning till vad jag här har anfört vill jag förorda att en översyn
av steriliseringslagen nu kommer till stånd. Arbetet bör anförtros en särskilt
tillkallad sakkunnig.
Utredningsarbetet bör framför allt inriktas på frågan i vad mån och i
vilken utsträckning en rättskapabel persons egen begäran om sterilisering
skall kunna få utgöra tillräckligt underlag för ett sådant ingrepp.
Uppmärksamhet bör i detta sammanhang ägnas åt frågan om behovet av
garantier mot förhastade eller dåligt underbyggda ställningstaganden.
Föreligger skäl som gör det nödvändigt att uppställa särskilda villkor eller
kriterier för sterilisering i enbart barnbegränsande syfte synes ett lämpligt
minimikrav vara att det önskade syftet inte lika väl kan uppnås med andra
metoder utan att en sterilisering i det enskilda fallet av medicinska eller
andra skäl framstår som mest ändamålsenlig.
Med hänsyn till den internationella rörlighet som kännetecknar
människorna i dagens samhälle är det angeläget att vid prövningen av dessa
frågor beakta den ordning som gäller utomlands och då främst i övriga
nordiska länder.
Av skäl som jag tidigare har anfört bör en översyn av steriliseringslagen
även omfatta frågan om de eugeniska och sociala indikationerna för
sterilisering bör behållas eller ges en ändrad utformning. Denna fråga
liksom frågan om behovet av reformer med avseende på den medicinska
indikationen bör lämpligen avgöras mot bakgrund av hur det nyss berörda
spörsmålet om en mera allmän utvidgning av möjligheterna till sterilisering
kommer att lösas. Av denna anledning anser jag det inte meningsfullt att nu
göra andra uttalanden i dessa frågor än ett allmänt påpekande rörande den
bristande terminologiska överensstämmelsen mellan 1 § steriliseringslagen
Ju:46 Riksdagsberättelsen år 1974
70
och bl.a. lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa
fall och en erinran om att det i bestämmelsen om den sociala indikationen
angivna kriteriet ''asocialt levnadssätt’ bör ägnas särskild uppmärksamhet.
Jag delar uppfattningen att det vid en reformering av
steriliseringslagstiftningen finns anledning överväga om inte det nuvarande
kravet på att sökandens make skall beredas tillfälle att yttra sig innan
tillståndsfrågan avgörs bör kunna upphävas eller i varje fall mjukas upp.
Det torde finnas skäl att även i övrigt ägna särskild uppmärksamhet åt
utrednings- och beslutsförfarandet i dessa ärenden.
Vad jag nu har anfört får inte uppfattas som en uttömmande uppräkning
av de frågor som den sakkunnige bör behandla. Denne bör sålunda vara
oförhindrad att ta upp även andra spörsmål som kan aktualiseras under
utredningsarbetets gång.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Frågorna om möjlighet att
alternativt utföra steriliserande ingrepp på man samt om vidgad användning
i övrigt av sterilisering som metod för födelsekontroll bör behandlas med
prioritet. Om det påkallas för undvikande av onödig tidsutdräkt bör den
sakkunnige lägga fram förslag i dessa hänseenden utan hinder av att
uppdraget i övrigt inte är slutfört.
Utredningsmannen har under tiden mars — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden med hela expertgruppen och fyra sammanträden med olika
experter samt haft överläggningar med andra som berörs av utredningens
arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
47. Sekretariatet (Ju 1973:05) för framtidsstudier
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 januari 1973 för att
leda arbetet inom ett sekretariat för framtidsstudier (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 februari 1973):
Utredningsman:
Ingelstam, Lars E., bitr. professor (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Experter:
Bäckstrand, K. Göran M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1973)
Niblaeus, Kerstin S. E., förste forskningsingenjör (fr.o.m. den 1 februari
1973)
Persson, I. Christina, kanslisekreterare (fr.o.m. den 9 april 1973)
Lokal: Handelsdepartementet, Rosenbad 2. Postadress: Fack, 103 20
Stockholm 16, tel. växel 763 10 00 (sekretariatet)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 26
januari 1973):
71
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:48
Kungl. Maj:t bemyndigade den 30 juni 1971 statsministernatt tillkalla en
arbetsgrupp för framtidsforskning. Arbetsgruppen, vars ordförande var
statsrådet Alva Myrdal, avlämnade den 25 augusti 1972 sitt betänkande
(SOU 1972:59) Att välja framtid. Betänkandet är f.n. föremål för en mycket
omfattande remissbehandling. Remisstiden går ut den 1 april 1973.
Nästa steg blir att på grundval av arbetsgruppens betänkande och
remissyttrandena över detta dra upp riktlinjer för det fortsatta arbetet. Som
ett led i dessa förberedelser bör bl.a. anordnas vissa symposier och andra
överläggningar.
För bearbetningen av remissyttrandena och övriga i detta sammanhang
aktuella arbetsuppgifter bör ett tillfälligt sekretariat inrättas under ledning
av en särskilt tillkallad sakkunnig.
Utredningsmannen och experterna har hållit ett stort antal överläggningar
med företrädare för departement och myndigheter samt forskare och olika
organisationer.
Sekretariatet har under 1973 inte avgivit något formellt betänkande men
visst arbetsmaterial, bl. a. en sammanställning av remissvaren och en
rapport om teknikvärdering i Sverige, har gjorts tillgängligt för en vid krets
av intresserade. Arbetsresultatet har redovisats inför en särskild kontaktgrupp
med företrädare för departementen och under ordförandeskap av
statsrådet Carl Lidbom.
Två vetenskapliga symposier har anordnats i november 1973.
Sekretariatets verksamhet beräknas pågå under hela år 1974.
48. Värmeanläggningsutredningen (Ju 1973:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för att
verkställa utredning rörande lagstiftning om allmänna värmeanläggningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 mars 1973):
Utredningsman:
Wallner, Helmer, överdirektör (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Experter:
Gradin, Rolf U., civilingenjör (fr.o.m. den 11 april 1973)
Hedman, Bengt, hovrättsassessor (fr.o.m. den 11 april 1973)
Lind, Carl-Erik L., tekn. lic. (fr.o.m. den 22 oktober 1973)
Tengroth, Karl-Erik, direktör (fr.o.m. den 11 april 1973)
Tullberg, H. Bertil, direktör (fr.o.m. den 11 april 1973)
Öster, Karl Olov, departementssekreterare (fr.o.m. den 11 april 1973)
Sekreterare:
Eliasson, Bengt E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 oktober 1973)
Lokal: St. Nygatan 2 A, 4 tr., tel. växel 763 1000 (utredningsmannen och
sekreteraren). Postadress: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm
Ju 48 Kiksdagsberättelsen år 1974
72
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 16
februari 1973):
Av den i vårt land nyttiggjorda energin konsumeras ca 45 % inom sektorn
handel och hushåll där den huvudsakligen används för uppvärmning av
bostäder och andra lokaler.
Bostadsuppvärmning sker till allt övervägande del genom förbränning av
olja, antingen i värmepanna för den aktuella byggnaden eller i
hetvattencentral och kraftvärmeverk. Endast en liten del av
fastighetsbeståndet har sin uppvärmning ordnad på annat sätt. Sverige är
dessutom det land i världen som per innevånare har den högsta
oljeförbrukningen. Det är därför av stor vikt att uppvärmningen sker på
sådant sätt att hänsyn tas till kostnader och till samhälleliga mål som
försörjningstrygghet och betalningsbalans, miljövård m.m. Verkningsgraden,
dvs. utbytet av den energi som finns bunden i energiråvaran,
varierar mellan olika produktionsanläggningar. Detta måste beaktas vid
valet av produktionsform. Elutredningen (I 1971:01) och
energiprognosutredningen (I 1972:03) utreder underlaget för beslut om hur
vissa delar av landets produktion och distribution av energi skall
organiseras på mest rationella sätt.
Från allmän synpunkt kommer troligen samlade lösningar av
fastighetsuppvärmning att i vissa fall te sig mest rationella. Vid en viss
täthet hos bebyggelsen kan den totala uppvärmningskostnaden med ett
fjärrvärmenät eller annan kollektiv uppvärmningsform ställa sig
fördelaktigare än uppvärmning av varje byggnad för sig.
Miljövårdssynpunkter kan också tala för kollektiv uppvärmning. I regel kan
den enskilde fastighetsägaren vid sitt val av uppvärmningsmetod inte
beakta annat än de kostnader för uppvärmning som faller på honom själv.
Någon bedömning från andra synpunkter av frågan hur värmeförsörjningen
bäst skall ordnas kommer därför inte alltid till stånd.
Ledningsbunden värmeförsörjning, i första hand fjärrvärme från
hetvattencentraler eller kraftvärmeverk liksom gasvärme kräver ett
betydande avnämarunderlag. Det finns risk för att i de fall en centralisering
av värmeproduktionen är önskvärd, denna inte kan genomföras på grund av
att ett antal individuella beslut om värmeproduktion fattas av enskilda
fastighetsägare och avnämarunderlaget därigenom blir för litet. Å andra
sidan kan enskilda större förbrukare av energi mycket väl lösa sin
energiförsörjning genom egen produktion, utan att därför miljöskyddskrav
eller energipolitiska mål åsidosätts.
Det är mot denna bakgrund angeläget att, som energikommittén framhöll
i sitt slutbetänkande (SOU 1970:13) Sveriges energiförsörjning, en
samordnad planering av värmeförsörjningen kan ske. Kommittén uttalade
därvid att kommunerna har en nyckelroll när det gäller värmeförsörjningen
för tätortsbebyggelse.
Svenska kommunförbundet har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 10 april
1972 anfört att det kommunala engagemanget i uppvärmningsfrågorna är
betydande och att det utvecklas i allt snabbare takt. Engagemanget gäller
uppvärmning såväl med fjärrvärme som med elkraft. Kommunernas
intresse för hithörande frågor beror bl.a. på frågornas samband med
kommunernas ansvar för miljövården. Enligt kommunförbundet stöter
kommunernas ambitioner att verka för en mer rationell värmeförsörjning
emellertid på åtskilliga svårigheter. Bl.a. det förhållandet att varken
kommunerna eller staten har några speciella rättsliga möjligheter att
73
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:48
bestämma formen för uppvärmningen vållar problem. Kommunförbundet
anför vidare, att de frågor som rör det civilrättsliga förhållandet till
fastighetsägarna inte torde falla inom ramen för bygglagutredningens (K
1969:55) uppdrag. Enligt kommunförbundets mening är det därför angeläget
att även de civilrättsliga frågor som kan uppstå i samband med valet av
uppvärmningsform för bebyggelse inom ett visst område blir utredda och att
kommunerna genom ny lagstiftning får ökade möjligheter att lösa uppvärmningsfrågorna
på ett mera rationellt sätt.
Kommunförbundets skrivelse aktualiserar vissa lagtekniska problem i
anslutning till de energipolitiska överväganden samhället har att göra. Utan
att föregripa ställningstagandena rörande energipolitiken bör redan nu den
bedömningen kunna göras att det i många fall ur samhällets synpunkt är
önskvärt med mer samlade lösningar i fråga om bl.a. uppvärmning av
bostäder och andra lokaler. Jag förordar därför att en särskild sakkunnig
tillkallas för att utreda vissa frågor som har samband med valet av
uppvärmningsform och rör förhållandet mellan kommuner och andra
värme- och eldistributörer å ena sidan och berörda värmekonsumenter å
andra sidan. Den sakkunnige bör redovisa sitt arbete i form av förslag till
lagstiftning i ämnet. Till ledning för utredningsarbetet vill jag anföra
följande.
När det gäller värmeförsörjning kan vissa paralleller dras med frågor som
gäller vattenförsörjning och avlopp. En skillnad ligger dock däri att
bostadsuppvärmning måste betraktas i ett större energipolitiskt
sammanhang med hänsyn tagen till elförsörjning och elproduktion,
importberoende m.m.
Frågor om vattenförsörjning och avlopp har fått sin rättsliga reglering i
lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar (va-lagen).
Enligt denna lag skall, om vattenförsörjning och avlopp för viss bebyggelse
med hänsyn till den allmänna hälsovården behöver ordnas i ett sammanhang,
kommunen sörja för eller tillse att allmän va-anläggning kommer till
stånd så snart det kan ske. Huvudman för allmän va-anläggning — som regel
kommunen — är skyldig att låta ägare av fastighet inom anläggningens
verksamhetsområde bruka anläggningen, om fastigheten behöver
anordningar för vattenförsörjning och avlopp samt behovet inte kan med
större fördel tillgodoses på annat sätt. Under motsvarande förutsättningar
är fastighetsägaren skyldig att betala avgifter till huvudmannen.
Avgiftsskyldighet inträder när huvudmannen inrättat s.k. förbindelsepunkt
för fastigheten och underrättat fastighetsägaren därom och sålunda
oberoende av om inkoppling skett. Huvudmannen är skyldig att anta en taxa
som anger vilka avgifter som skall utgå för anläggningens brukande.
Avgifterna får inte överskrida vad som behövs för att täcka nödvändiga
kostnader för anläggningen och skall fördelas rättvist och skäligt mellan
fastigheterna. Anordning för vattenförsörjning eller avlopp som blir onyttig
till följd av att allmän va-anläggning kommer till stånd skall ersättas av
huvudmannen i den mån det är skäligt. Vissa vafrågor prövas av en särskild
nämnd, statens va-nämnd.
Den sakkunnige bör utreda i vilken omfattning en reglering motsvarande
den som finns i va-lagen är lämplig när det gäller värmeförsörjning.
Lagstiftningen måste utformas så att, om det med hänsyn till
energipolitiska mål, miljövårdsintressen eller av andra skäl är önskvärt att
värmeförsörjningen för en ort eller ett bostadsområde sker på visst sätt,
värmekonsumenterna använder denna form i sådan utsträckning att
önskade effekter kan uppnås. Om värmeproduktionen centraliseras, måste
Ju.48 Riksdagsberättelsen år 1974
74
kostnaderna för värmeproduktions- och distributionsanläggningen kunna
täckas. Man kan här välja instrument inom planlagstiftningens ram. Den
frågan torde i och för sig falla inom bygglagutredningens uppdrag. Det kan
emellertid också vara tillräckligt att efter mönster från va-lagen föreskriva
skyldighet för fastighetsägare att betala avgifter till kommun eller annan
huvudman för en värmeförsörjningsanläggning, oavsett om han begagnar
anläggningen eller inte. Oberoende av vilka styrmedel som väljs måste
förhållandena mellan fastighetsägaren och anläggningens huvudman
regleras i lag.
Hur skyldigheten för fastighetsägaren att utnyttja en anläggning skall
utformas bör utredas av den sakkunnige. Nära samråd bör härvid äga rum
med bygglagutredningen. Bestämmelser rörande förhållandet mellan
huvudman och fastighetsägare synes i stort sett kunna utformas oberoende
av om nyssnämnda frågor regleras i planlagstiftningen eller annan lag. Väljs
metoden att ålägga fastighetsägaren att betala avgifter till huvudmannen för
en värmeförsörjningsanläggning oberoende av om han begagnar
anläggningen eller inte, bör frågan om en sådan avgiftsskyldighet skall
föreligga bedömas på grundval av en avvägning med hänsyn till såväl det
allmännas som huvudmannens och fastighetsägarens intressen. En viss
ledning för vad som bör gälla om en sådan avvägning kan hämtas i 9 § valagen.
Om planbestämmelser angående uppvärmningsformen föreligger,
bör en motsvarande avvägning ha skett redan i planärendet. Bland andra
frågor som den sakkunnige särskilt bör överväga vill jag framhålla
möjligheten för fastighetsägaren att hos opartiskt organ få prövat, om
skyldighet att utnyttja en gemensam värmeförsörjningsanläggning
föreligger och om de villkor huvudmannen ställer upp för nyttjande av
anläggningen är skäliga samt om huvudmannen skall betala ersättning för en
redan befintlig värmeanläggning som blir onyttig till följd av anslutningen
till den allmänna anläggningen. Den sakkunnige bör härvid, mot bakgrund
av den lösning av hithörande problem som finns i valagen, beakta
energikommitténs överväganden rörande konsumentskydd och
remissyttrandena över dessa.
Den sakkunnige bör, om det visar sig nödvändigt, utforma alternativa
förslag till lösning av frågor som är beroende av det ställningstagande till
energipolitiken som statsmakterna senare har att göra på grundval av
energiprognosutredningens betänkande. I dessa frågor skall den
sakkunnige samråda förutom med energiprognosutredningen också med
elutredningen.
Utredningen har under tiden april — oktober 1973 hållit fem
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
49. Hyresprocesskommittén (Ju 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1973 för att
utreda frågan om överprövning av hyresnämnds avgöranden (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 mars 1973):
75
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:49
Ordförande:
Gad, Ulf H., hyresråd (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Ledamöter:
Berg, Folke L. V., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Didon, Lars-Uno, hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Jansson, Sven I., direktör (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Järtelius, Gösta E., advokat (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Expert:
Wängberg, Hans-Åke, byråchef (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Sekreterare:
Åsbring, Lars-Göran G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Lokal: Kungsgatan 34, 5 tr., 11135 Stockholm, tel. växel 225430
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 9
februari 1973):
Genom 1968 års hyreslagsreform (prop. 1968:91, 3 LU 1968: 50, rskr
1968:286) inrättades särskilda statliga regionala organ, hyresnämnder, för
medling i och prövning av hyrestvister. I princip finns det en hyresnämnd
för varje län. Nämnden består av en lagfaren ordförande och två andra
ledamöter, vilka är utsedda efter förslag från hyresmarknadens
organisationer.
Hyresnämnden har som främsta uppgift att medla i hyrestvister. Varje
tvist angående hyresförhållande kan hänskjutas till nämnden för medling.
Vissa slag av tvister ankommer det på nämnden att pröva, om medlingen
skulle misslyckas. Detta gäller bl. a. förlängning av hyresavtal beträffande
bostadslägenhet eller villkor för sådan förlängning samt förstagångshyra.
Hyra för bostadslägenhet bestäms av nämnden med tillämpning av de s.k.
bruksvärdereglerna. Mål rörande villkoren för förlängning av hyresavtal
och prövning av förstagångshyra kallas i det följande bruksvärdesmål.
Hyresnämnds beslut i bl.a. besittningsskydds- och bruksvärdesmål kan
överklagas genom att beslutet klandras. Detta sker genom att parten väcker
talan mot den andra parten vid fastighetsdomstol eller, om frågan rör
kollektivavtal, vid arbetsdomstolen. Mål angående hyra, som det inte
ankommer på hyresnämnden att pröva, handlägges i första instans av
fastighetsdomstolen.
I mål angående hyra består fastighetsdomstolen av två lagfarna ledamöter
och tre nämndemän. Teknisk ledamot får efter ordförandens bestämmande
ingå i domstolen i stället för en av nämndemännen, om målets beskaffenhet
eller annat särskilt skäl föranleder det.
Fastighetsdomstolens dom i fråga om bl.a. fastställelse av hyresvillkor
får inte överklagas. Andra domar av fastighetsdomstol i hyrestvister
överklagas till hovrätt genom vad.
Hovrättens dom i fråga om förlängning av hyresavtal får inte överklagas.
Om hovrätten bifaller hyresgästens talan om förlängning av hyresavtal, kan
hovrätten i vissa fall komma att fastställa hyresvillkor. Inte heller i den
delen får hovrättens dom överklagas. Hovrättens dom i hyrestvister som
handlägges av fastighetsdomstolen som första instans får överklagas till
Ju:49 Riksdagsberättelsen år 1974
76
högsta domstolen enligt rättegångsbalkens bestämmelser.
Hyresnämnd prövar också ärenden enligt hyresregleringslagen. Viktigast
av de typer av ärenden som förekommer enligt denna lag är numera ärenden
om fastställande eller ändring av bashyra. Sådant ärende kan inrymma
också ett moment av bruksvärdeprövning, eftersom höjning av bashyra inte
får ske så, att hyran kommer att överstiga vad som med hänsyn till
hyresläget för jämförliga lägenheter i orten och övriga omständigheter är
skäligt.
Talan mot hyresnämndens beslut i ärende enligt hyresregleringslagen
fullföljs inte till fastighetsdomstol utan till statens hyresråd. Hyresrådet
består av ordförande och sex andra ledamöter. Ordföranden skall vara
lagkunnig och erfaren i domarvärv. Av övriga ledmöter skall två
representera fastighetsägarna och två hyresgästerna. Talan får inte föras
mot hyresrådets beslut.
Frågor om tvångsförvaltning av bostadsfastighet prövas i första instans
av hyresnämnd. Besvär mot nämndens beslut prövas av
fastighetsdomstolen. Talan mot domstolens beslut får fullföljas ända upp
till högsta domstolen. Önskemålet att ett beslut om tvångsförvaltning skall
kunna verkställas så snart som möjligt tillgodoses genom bestämmelser om
att hyresnämnds och domstols beslut i sådana frågor får verkställas redan
innan de har vunnit laga kraft.
I svaren på en enkät som gjordes av justitiedepartementet såsom en
förberedelse för pågående översyn av hyreslagstiftningen föreslog
Hyresgästernas riksförbund i en skrivelse den 10 juni 1971 att
partsorganisationer får möjlighet att medverka inom
lekmannarepresentationen i fastighetsdomstolarna och — under
åberopande av behovet av en enhetlig rättspraxis — att en
hyresöverdomstol inrättas. Sveriges fastighetsägareförbund menade i sitt
enkätsvar att det inte är motiverat att inrätta en sådan överdomstol.
Däremot ansåg även fastighetsägareförbundet att det föreligger svårigheter
att få en enhetlig rättspraxis i det nuvarande systemet. Förbundet föreslog
för sin del att fullföljdsbegränsningarna i hyreslagen beträffande
förlängnings- och hyressättningstvister fick utgå.
Kungl. Maj:t bemyndigade den 14 april 1972 chefen för
justitiedepartementet att tillkalla en sakkunnig att utreda frågor om hovrätts
sammansättning vid prövning av mål som fullföljs från fastighetsdomstol. I
direktiven behandlas inte frågan om instansordningen i olika typer av mål.
De uppgifter som utredningen enligt direktiven skall lösa är dels frågan om
medverkan av teknisk sakkunskap i hovrätt, dels i anslutning därtill frågan
om att sammanföra fastighetsdomstolsmålen till endast någon eller några av
hovrätterna.
Vid 1972 års vårriksdag yrkades i motionen 1972:929 att riksdagen för sin
del skulle besluta att ändra hyreslagen så att talan fick föras mot
fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av hyresvillkor.
Lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända utlåtande (LU 1972: 17,
rskr 1972:221) bl.a. att utskottet kunnat konstatera vissa avvikelser mellan
olika fastighetsdomstolar i bedömningen av principerna för fastställande av
bruksvärdehyror. Enligt utskottets mening var materialet dock ännu för
litet för att det skulle vara möjligt att dra några klara slutsatser om
utvecklingen i praxis. Utskottet ansåg att de skäl som åberopades vid den
nya hyreslagstiftningens tillkomst för en begränsning av fullföljdsrätten
alltjämt var tungt vägande. Enligt utskottets mening kunde det inte hållas
för osannolikt att utvecklingen så småningom skulle leda till ett behov av
77
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:49
utvidgad fullföljdsrätt. Utskottet påpekade dock att en rätt till fullföljd till
hovrätt skulle innebära att fortfarande sex olika domstolar skulle komma att
som sista instans pröva förevarande fråga. Även om risken för oenhetlighet
i rättstillämpningen skulle minska, skulle den med sådan fullföljdsrätt ändå
inte kunna uteslutas. Om pågående utredningsarbete skulle komma att leda
till inrättande av något slag av fastighetsöverdomstol skulle
betänkligheterna mot att tillåta fullföljd mot fastighetsdomstols dom i
förevarande typ av mål minska betydligt. Vad som sålunda anförts fann
utskottet vara ytterligare ett skäl för att inte då tillstyrka någon ändring i
fullföljdsrätten.
I lagrådsremissen som anmäls senare denna dag med förslag till
bostadssaneringslag, m.m. förordar inrikesministern, att vissa frågor om
bostadssanering skall prövas av hyresnämnd. Talan mot hyresnämnds
beslut i sådan fråga skall föras hos Svea hovrätt och hovrättens avgörande
få överklagas i högsta domstolen. I lagrådsremissen framhålls emellertid att
den sålunda valda lösningen får ses som ett provisorium och att frågan om
överprövning av hyresnämnds avgöranden i saneringsfrågor bör bli föremål
för utredning.
Som jag närmare har utvecklat i den proposition angående ändring i den
nya hyreslagen som Kungl. Maj:t tidigare denna dag beslutat förelägga
riksdagen (prop. 1973:23) har hyreslagen i allt väsentligt fungerat väl. I
särskild grad gäller detta hyresnämndsförfarandet. Inte minst vid
behandlingen av de ej sällan ganska komplicerade bruksvärde smålen har
det informella förfarandet vid hyresnämnderna under medverkan av
företrädare för hyresmarknadens organisationer visat sig ändamålsenligt.
Däremot kan erfarenheterna av den nuvarande ordningen för överprövning
av hyresnämndernas avgöranden i bruksvärdesmål inte anses lika positiva.
Tanken bakom den ordning som infördes genom 1968 års hyreslagsreform
var att i bruksvärdesmål prövningsförfarandets tyngdpunkt skulle ligga i
hyresnämnderna och att dessa relativt snabbt skulle kunna utveckla en
enhetlig praxis som skulle göra vägledande avgöranden från en överinstans
överflödiga. Främst av rättssäkerhetsskäl öppnades emellertid möjlighet att
få nämndernas avgöranden i bruksvärdesmål överprövade vid allmän
underrätt. Den diskussion som har förts rörande behovet av att kunna
fullfölja talan mot fastighetsdomstols dom i bruksvärdesmål ger vid handen
att utvecklingen inte har blivit den förutsatta.
I debatten har gjorts gällande att skilda uppfattningar rörande principerna
för fastställande av bruksvärdehyror kommit till uttryck i olika
fastighetsdomstolars avgöranden. För egen del saknar jag anledning att gå
närmare in på hur härmed förhåller sig. Klart är emellertid att det inte varit
möjligt för prövningsorganen att utveckla en rättstillämpning i
bruksvärdesmål som uppfattats såsom fullt enhetlig. Det är förståeligt att
detta har upplevts som en betydande brist i det rådande systemet. Till en del
sammanhänger svårigheterna för prövningsorganen att uppnå en enhetlig
rättstillämpning med att hittills ett jämförelsevis begränsat antal
bruksvärdesmål avgjorts vid hyresnämnderna och att avgörandena i sådana
mål från fastighetsdomstolarna är fåtaliga. Det är troligt att en klarare bild
av rättstillämpningen i bruksvärdesmålen efter hand kommer att uppnås
även med oförändrad prövningsordning. Det finns emellertid ett annat drag
i utvecklingen på detta område som också förtjänar att uppmärksammas i
detta sammanhang. Hyreslagens bestämmelser är grundade på att tvisten i
ett bruksvärdesmål gäller hyran för en enda lägenhet under en ganska kort
hyresperiod och att därför det enskilda avgörandet saknar större allmänt
Ju.49 Riksdagsberättelsen år 1974
78
intresse. Vissa avgöranden i bruksvärdesmål har emellertid blivit mycket
uppmärksammade och har uppfattats som vägledande för hyressättningen
för andra lägenheter. Mycket tyder på att denna utveckling kommer att
bestå och kanske förstärkas i fortsättningen. Det kan med hänsyn härtill te
sig som en brist att det inte är möjligt att få till stånd ett mera auktoritativt
avgörande i ett bruksvärdesmål än som fastighetsdomstolen såsom
underrätt kan åstadkomma.
Det nu anförda ger vid handen att det finns skäl att undersöka hur behovet
av att kunna få till stånd vägledande avgöranden i bruksvärdesmål bättre
skall kunna tillgodoses än enligt nuvarande ordning. Som redan förut har
anförts finns också anledning att — om förslaget till bostadssaneringslag
m. m. vinner riksdagens bifall — närmare utreda frågan om överprövningen
av hyresnämnds avgöranden av saneringsmål. Även överprövningen av
andra mål som hyresnämnd har att pröva förtjänar att övervägas på nytt.
Mot den nu tecknade bakgrunden förordar jag att sakkunniga tillkallas för
att utreda frågan om överprövningen av hyresnämndernas avgöranden. Till
ledning för utredningsarbetet vill jag anföra följande.
De typer av mål beträffande vilka de sakkunniga i första hand bör
överväga frågan om en ändrad prövningsordning är bruksvärdesmål och
saneringsmål.
Behovet av att kunna få till stånd vägledande avgöranden i
bruksvärdesmål kan enligt min mening inte tillgodoses bara genom att
avlägsna det nuvarande förbudet mot att överklaga fastighetsdomstolens
dom. Detta skulle nämligen innebära att bruksvärdesmålen måste prövas i
fyra instanser för uppnående av ett vägledande avgörande. En sådan
ordning är orimlig redan med hänsyn till den tidsutdräkt och de kostnader
som skulle uppstå. Inte heller synes det vara en framkomlig väg att låta
bruksvärdesmålen gå vidare till hovrätt och stanna där. Någon nämnvärd
fördel från prejudikatbildningssynpunkt skulle inte uppnås, eftersom man
skulle få avgöranden från sex hovrätter.
Den som ett provisorium föreslagna ordningen för överprövning av
hyresnämnds beslut i saneringsmål som innebär att talan mot beslutet
fullföljes till hovrätt och därefter till högsta domstolen, är förenad med
nackdelar i ett annat hänseende. En sådan ordning skulle för
bruksvärdesmålens del leda till att hyresnämndernas ställning väsentligt
försvagades. Detta ter sig särskilt betänkligt som något utrymme inte skulle
lämnas för medverkan av företrädare för hyresmarknadens organisationer
vid prejudikatbildningen. Med den ställning som partsorganisationerna
numera har på hyresmarknaden anser jag det vara naturligt att de är
representerade också i en instans som skall slutligt överpröva sådana
avgöranden av hyresnämnd som är av särskild betydelse för organisationerna.
Det kan dessutom ifrågasättas om bruksvärdesmålen, som
otvivelaktigt kräver mer av hyrespolitisk överblick än rättsliga
bedömningar, är någon lämplig uppgift för de allmänna domstolarna.
Vad som nu har anförts angående överprövningen av hyresnämnds
avgöranden i bruksvärdesmål äger tillämpning också i fråga om
hyresnämndens avgöranden i saneringsfrågor. Även dessa mål synes vara
mindre väl lämpade för allmän domstol och behovet av att avgörandena
skall kunna överprövas under medverkan av företrädare för
hyresmarknadens organisationer är framträdande.
Mot bakgrund av det anförda bör de sakkunniga söka en lösning av frågan
om överprövning av bruksvärdes- och saneringsmålen utanför det allmänna
domstolsväsendets ram. Overprövningen bör ske i en enda instans och i
79
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:49
denna bör hyresmarknadens partsorganisationer vara företrädda. För att
tillgodose rättssäkerhetsintresset bör förfarandet vara av domstolsmässig
karaktär. Det synes ligga närmast till hands att söka ledning i den ordning
som gäller vid de allmänna förvaltningsdomstolarna.
En ordning av nu antytt slag gäller redan nu för en speciell kategori av
hyresärenden, nämligen hyresregleringsmålen. I sådana mål kan
hyresnämnds avgöranden överprövas av statens hyresråd. Den särskilda
sakkunskap som intresserepresentanterna i hyresrådet företräder har
otvivelaktigt visat sig vara av stort värde för rättsbildningen på
hyresregleringsområdet. Den kan på sitt sätt jämföras med den viktiga roll
som partsorganisationernas företrädare i arbetsdomstolen har spelat för
rättsutvecklingen på det arbetsrättsliga området.
De sakkunniga bör överväga om hyresrådet kan ombildas och byggas ut
till en överinstans för nu ifrågavarande mål. I en sådan instans bör
ordföranden såsom hittills har varit fallet i hyresrådet vara en domare.
Bland ledamöterna bör vid sidan av organisationernas företrädare finnas
personer med särskild sakkunskap beträffande bostadsmarknadsfrågor och
frågor rörande värderings- och byggnadsteknik. På fastighetsägarsidan bör
finnas företrädare såväl för enskilda fastighetsägare som för de
allmännyttiga bostadsföretagen.
Hyresrådet tillämpar f.n. ett skriftligt förfarande. Även i hyressättningsoch
saneringsmål bör möjligheter föreligga att tillämpa ett skriftligt
förfarande i flertalet mål. Även muntlig handläggning bör kunna förekomma,
fastän prövningen förläggs centralt till en instans.
De sakkunniga bör vidare överväga, om andra målkategorier än
bruksvärdes- och saneringsmål bör prövas av den tilltänkta nya
överinstansen. Beträffande besittningsskyddstvister tillåts fullföljd till
hovrätt men inte till högsta domstolen. På detta område föreligger ett
betydligt mer omfattande erfarenhetsmaterial än i fråga om
hyressättningstvisterna. Antalet mål som fullföljts till hovrätterna synes
visserligen vara ringa och någon stadgad praxis kan ännu inte sägas
föreligga. Det kan synas naturligt för parterna att besittningsskyddstvister,
som regelmässigt torde innehålla mer av rättsfrågor än de förut behandlade
måltyperna, avgörs av allmänna domstolar. Samtidigt föreligger inte något
behov av teknisk sakkunskap i besittningsskyddstvisterna. Vill man bättre
tillgodose prejudikatsintresset än som f.n. sker, kan den ordningen tänkas
att målen förs direkt från hyresnämnd till hovrätt och att fullföljd får ske till
högsta domstolen. Utredningen bör i detta sammanhang överväga huruvida
det är lämpligt att fastighetsdomstol alltjämt handlägger övriga hyresmål
eller om det finns skäl att föra över denna målkategori till tingsrätten i vanlig
sammansättning.
Skall hyressättningstvister överprövas av det ombildade hyresrådet och
besittningsskyddstvister av allmän domstol förefaller det vara nödvändigt
att helt skilja de båda slagen av tvister åt. Det innebär att varken hyresvärd
eller hyresgäst skulle kunna föra talan om ändring av hyresvillkor i tvist om
besittningsskydd i annan mån än när det gäller fråga som har omedelbar
anknytning till förlängningstvisten, t.ex. frågan om de fortsatta avtals- eller
uppsägningstiderna. En sådan ändring borde kunna genomföras utan alltför
stora olägenheter. Frågan bör emellertid närmare övervägas av de
sakkunniga.
Hyrestvister som rör kollektivavtal bör också i fortsättningen prövas av
arbetsdomstolen.
De sakkunniga bör överväga huruvida hyresnämnderna bör tillföras
Ju.49 Riksdagsberättelsen år 1974
80
teknisk sakkunskap i någon form i anledning av att nämnderna i
fortsättningen kan komma att få handlägga saneringsmål.
I fråga om andra tvister synes en överprövning av en särskild överinstans
vara aktuell endast med avseende på tvister om tvångsförvaltning av
bostadsfastighet. Att dessa skall prövas av fyra instanser synes varken
lämpligt eller rimligt. En överinstans i ovan skisserad sammansättning
skulle vara väl lämpad för prövning av frågor om tvångsförvaltning. Några
befogade invändningar med hänsyn till rättssäkerheten synes inte kunna
riktas mot en prövning av sådana frågor i nu angiven ordning.
Det är inte möjligt att nu bedöma hur stor arbetsbelastningen kommer att
bli på den tilltänkta överinstansen. Det kan inte uteslutas att denna måste
arbeta på avdelningar. Frågan härom får utredas av de sakkunniga. Även
om så blir fallet, bör olägenheterna härav inte överdrivas. För att begränsa
fullföljden till hyresrådet kan man tänka sig en dispensprövning. De
sakkunniga bör också undersöka de administrativa frågor i övrigt som har
samband med en ombildning av hyresrådet i enlighet med vad jag har anfört.
Utöver vad jag har nämnt bör det stå de sakkunniga fritt att ta upp andra
frågor som de sakkunniga finner ha samband med frågan om överprövning
av hyresnämnds avgöranden.
Utredningsuppdraget bör bedrivas med skyndsamhet.
Kommittén har under tiden mars — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
50. Produktansvarskommittén (Ju 1973:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för
utredning angående ersättning för produktskador (se Post- och Inrikes tidn.
den 8 januari 1973):
Ordförande:
Conradi, Erland G. F., justitieråd (fr.o.m. den 22 mars 1973)
Ledamöter:
Bengtsson, T. Bertil, professor (fr.o.m. den 22 mars 1973)
Sturkell, Carl-Edvard, rättschef (fr.o.m. den 22 mars 1973)
Experter:
Ahlström, Iwan, direktör (fr.o.m. den 18 september 1973)
Flemström, Lars Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 18 september 1973)
Lindstedt, Hans G., direktör (fr.o.m. den 17 maj 1973)
Oldertz, Carl M., bitr. direktör (fr.o.m. den 17 maj 1973)
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 maj
1973)
Swarén, Ulla M., byråchef (fr.o.m. den 17 maj 1973)
Tancred, J. Bengt O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 18 september 1973)
81
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:50
Sekreterare:
Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 april 1973)
Lokal: Munkbron 17, 2 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 10 00
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 8
december 1972):
De senaste årens tekniska utveckling har medfört att industriellt
framställda eller bearbetade produkter i allt större omfattning utsätter
människor för risk att tillfogas skador till person eller egendom till följd av
att produkterna på grund av sin beskaffenhet, kemiska sammansättning
eller av annan orsak erbjuder specifika skaderisker. Vi har härmed kommit
att ställas inför ett allvarligt miljövårdsproblem i vidsträckt mening.
Utvecklingen har gått snabbt och gett upphov till berättigade krav på
motåtgärder från samhällets sida.
En viktig uppgift har varit att genom tekniska och legislativa åtgärder så
långt möjligt förebygga skador av detta slag. På många områden —
exempelvis inom läkemedels- och livsmedelsindustrin — har sedan länge
förekommit en samhällelig kontroll över produktion och distribution, som
bl.a. haft ett sådant förebyggande syfte. Utvecklingen har emellertid gjort
det nödvändigt att bredda perspektivet och söka sig fram till mer generellt
verkande åtgärder.
Det är mot denna bakgrund man har att se Kungl. Maj :ts beslut i april 1969
att tillsätta den s.k. miljökontrollutredningen. Denna utredning redovisade
i april 1972 resultatet av sitt arbete i ett betänkande (SOU 1972:31) med
förslag till lag om hälso- och miljöfarliga varor. Lagförslaget innebär i
korthet följande. Med hälso- och miljöfarliga varor avses enligt en
definition i lagförslaget ämnen och beredningar som med hänsyn till
egenskaper och hantering kan befaras medföra förgiftning eller annan skada
hos människor eller skadlig verkan i miljön. Lagen skall efter Kungl. Maj:ts
föreskrift kunna tillämpas även beträffande annan vara, om det är av
särskild betydelse från hälso- eller miljöskyddssynpunkt. Den föreslagna
lagstiftningen har formen av en central ramförfattning, som innehåller dels
allmänna och grundläggande principbestämmelser om förutsättningarna för
import, tillverkning, handel eller annan hantering av varorna i fråga, dels
bemyndigande för Kungl. Maj:t eller myndighet som Kungl. Maj:t
bestämmer att i administrativ ordning utfärda särskilda tillämpningsförfattningar
och föreskrifter.
En annan viktig fråga i detta sammanhang är på vilket sätt och i vilken
omfattning ersättning kan och bör beredas dem som lider skada till person
eller egendom till följd av skadebringande egenskaper hos industriella
produkter. Det finns f.n. inte några särskilda författningsbestämmelser som
reglerar dessa ersättningsfrågor. Man får därför falla tillbaka på de
generella ersättningsanordningar som över huvud taget står till buds när det
gäller att bereda gottgörelse för person- eller sakskada. På
personskadeområdet spelar i dessa liksom i andra skadefall
socialförsäkringssystemet en framträdande roll, dvs. den allmänna
försäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Socialförsäkringen bereder
dock knappast i något fall full gottgörelse för en liden skada. För vad som
brister är den skadelidande väsentligen hänvisad till de möjligheter han kan
ha enligt gällande skadeståndsregler att få ersättning av någon som är
6 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberiittelsen
Ju:50 Riksdagsberättelsen år 1974
82
ansvarig för skadefallet. När det gäller egendomsskada är i vissa fall
ersättning enligt skadeståndsreglerna den enda ersättningskälla som står till
buds.
Det skadeståndsrättsliga problem som här möter rör i första hand frågan,
huruvida den som tillverkat eller sålt eller i övrigt tillhandahållit produkten
kan åläggas att ersätta skadan. Några särskilda regler om detta s.k.
produktansvar finns som nämnt inte, om man undantar viss
speciallagstiftning på särskilda områden, t.ex. i fråga om s.k. atomskador.
Frågan får avgöras med tillämpning av allmänna s.k. utomobligatoriska
skadeståndsregler eller i vissa fall kontraktsrättsliga regler, t.ex. köplagens
skadeståndsbestämmelser. De grundläggande utomobligatoriska
skadeståndsreglerna finns numera i skadeståndslagen (1972:207), vilken
trädde i kraft den 1 juli innevarande år. Denna lag som närmast har
karaktären av en allmän ramlagstiftning, reglerar endast frågor om
skadeståndsansvar när skada har uppkommit genom någons vållande, dvs.
när den orsakats uppsåtligen eller av vårdslöshet. Förutom regler om
skadeståndsansvar för den som själv vållat en skada innehåller lagen bl.a.
generella regler om arbetsgivares s.k. principalansvar, dvs. skyldighet för
den som har arbetstagare i sin tjänst att ersätta bl.a. person- eller sakskada
som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten.
På det nu aktuella området innebär reglerna om principalansvar att
ersättning kommer att utgå från en s.k. produktskada, t.ex. i fall då den
skadelidande kan visa att skadan beror av att det begåtts fel eller
försummelse i samband med produktens tillverkning. Men om skadan beror
av att produkten som sådan eller något däri ingående ämne på grund av
själva sin beskaffenhet har skadebringande — t .ex. giftiga eller explosiva —
egenskaper, kan den skadelidande normalt inte få någon ersättning enligt
skadeståndslagens regler.
Undantagsvis kan skadestånd utgå enligt skadeståndslagens
bestämmelser om statens och kommunernas skadeståndsansvar för skador
som vållas genom fel eller försummelse i den offentliga
myndighetsutövningen. Ersättningsmöjligheterna är emellertid begränsade
när det gäller produktskada och torde i allt väsentligt sakna praktisk
betydelse beträffande sådan skada.
I vissa fall av produktskador kan det tänkas att den som har försålt
produkten ådrar sig skadeståndsansvar enligt regler om skadestånd i
kontraktsförhållanden, i första hand gentemot köparen själv men eventuellt
också gentemot vissa personer i dennes närmaste omgivning. Det är dock
högst ovisst under vilka förutsättningar ett sådant ansvar inträder och i vad
mån det sträcker sig längre än det allmänna vållandeansvaret. I den
juridiska litteraturen har visserligen livligt diskuterats, om inte säljaren i
vissa fall bör vara ansvarig för skadebringande egenskaper hos produkten
oberoende av vållande, dvs. bära ett rent objektivt skadeståndsansvar. Det
har också hävdats att man under vissa förutsättningar skulle kunna komma
fram till ett sådant objektivt ansvar för tillverkaren genom analogisk
tilllämpning av kontraktsrättsliga grundsatser om s.k. ''tysta garantier’ e.d.
Det fåtal avgöranden på området som finns i domstolspraxis ger emellertid
inte något svar på dessa frågor.
Som framgår av den beskrivning av rättsläget som jag här har lämnat
måste man räkna med att den som blir offer för en s.k. produktskada i
åtskilliga situationer saknar möjlighet att få full gottgörelse för sin skada.
Produktskador har visserligen såvitt känt hittills inte varit särskilt vanliga i
vårt land. En del uppmärksammade skadefall under senare år med
83
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.50
vittgående verkningar har emellertid riktat uppmärksamheten på att vi här
kan komma att ställas inför problem av stor räckvidd, vilka har både sociala,
humanitära och samhällsekonomiska aspekter. Det räcker med att här peka
på neurosedynfallet. På en del håll utomlands, bl.a. i Förenta Staterna, har
frågan om ersättning för produktskador tilldragit sig en betydande
uppmärksamhet. Också vi har att förutse en fortsatt teknisk utveckling som
snarare ökar än minskar riskerna för produktskador. Vidgad kunskap om
kemiska och biologiska sammanhang kan komma att visa att betydligt fler
skador beror på farliga egenskaper hos industriellt framställda produkter än
vi hittills har räknat med.
När det gäller att nedbringa skadefrekvensen är en skärpt
produktkontroll ett viktigt instrument. En aldrig så rigorös näringsrättslig
reglering och övervakning av produktion och distribution kan dock inte
väntas leda till att vi helt undgår produktskador. Frågan om ekonomisk
gottgörelse till dem som trots allt lider skador av detta slag måste därför
ägnas fortsatt uppmärksamhet.
Dessa ersättningsproblem måste emellertid sättas in i ett större
sammanhang. De utgör i själva verket endast en — låt vara viktig — del av
den mer vittomfattande frågan vilka ersättningsanordningar som samhället
över huvud taget bör tillhandahålla när det gäller att bereda medborgarna
gottgörelse för de skador som oundvikligen uppkommer i ett högt utvecklat
industrisamhälle. Denna fråga har ingående behandlats av chefen för
justitiedepartementet i ett inledande avsnitt av propositionen (1972:5) med
förslag till skadeståndslag, där den diskuterats underrubriken ''Huvudlinjer
i reformarbetet’ (avsnitt 1.5.2, s. 78 f).
Jag vill här i första hand hänvisa till detta avsnitt i propositionen. För egen
del ansluter jag mig till den grundsyn på ersättningsproblemen som chefen
för justitiedepartementet där har gett uttryck åt och som innebär bl.a. att
man bör vara återhållsam, när det gäller att stärka skadeståndsrättens
ställning som ersättningssystem genom att införa nya former av objektivt
ansvar, och att reformarbetet i första hand bör inriktas på att få till stånd
försäkringsmässiga anordningar som verkar direkt till de skadelidandes
förmån. Dessa allmänna synpunkter utesluter emellertid inte en utvidgning
av skadeståndsrätten på avgränsade områden, när speciella skäl talar föra»
detta ersättningssystem anlitas.
Fattar man uttrycket produktskador i den vidsträckta meningen, att
härunder faller varje person- eller sakskada som orsakas av en industriellt
framställd produkt, oavsett om produkter av ifrågavarande slag på grund av
sin beskaffenhet eller i produkten ingående ämnen erbjuder specifika
skaderisker, låter det sig knappast motivera att särbehandla detta slags
skador genom att införa speciellt förmånliga ersättningsanordningar vid
sidan av redan existerande ersättningssystem. Det finns emellertid
åtskilliga produkter som kan anses farliga i den meningen att de med hänsyn
till det tekniska utförandet eller arten av de material eller kemiska ämnen av
vilka produkten består medför potentiella skaderisker som lätt förverkligas
och därvid kan komma att orsaka omfattande skador på person eller
egendom. När det gäller i denna mening specifikt farliga produkter, som
redan idag är talrikt förekommande på marknaden, framstår det från både
sociala, psykologiska och samhällsekonomiska synpunkter som angeläget
att bereda ett bättre ekonomiskt skydd än f.n. existerande
ersättningssystem tillhandahåller.
Enligt min mening är tiden mogen att ta upp frågan om ersättning för
skador orsakade av farliga produkter till allsidig prövning. Jag förordar att
Ju:50 Riksdagsberättelsen år 1974
84
särskilda sakkunniga nu tillkallas med uppdrag att utreda hithörande frågor.
Det blir en förstahandsuppgift för de sakkunniga att finna lämpliga
kriterier för en avgränsning av tillämpningsområdet för särbestämmelser
om ersättning för produktskador. Vägledande bör härvid vara att endast
sådana produkter som på grund av sin beskaffenhet typiskt sett erbjuder
specifika skaderisker bör omfattas av en särreglering. Bedömningen i det
hänseendet bör ske med utgångspunkt i en värdering av den sannolika
skadefrekvensen eller arten och omfattningen av de skador som kan antas
uppkomma i enskilda skadefall eller en kombination av dessa kriterier.
Allmänt sett framstår det som naturligt att söka en anknytning till den
näringsrättsliga produktkontroll som redan nu finns eller som kan komma
till stånd, t.ex. genom ett förverkligande av miljökontrollutredningens
förslag. De sakkunniga är givetvis oförhindrade att överväga andra metoder
för en avgränsning av tillämpningsområdet. Det är emellertid angeläget att
kriterierna i den mån det är möjligt görs så tydliga att det inte kan uppkomma
tvekan om vilka produkter som omfattas av de särskilda
ersättningsbestämmelserna.
När det gäller den närmare uppbyggnaden och utformningen av ett nytt
ersättningssystem på förevarande område bör de sakkunniga stå fria att
pröva olika tänkbara lösningar. De bör därför inte vara bundna av
detaljerade direktiv. Jag vill här bara peka på några av de huvudfrågor som
det blir nödvändigt att ta ställning till och i anslutning därtill skissera några
möjliga principlösningar.
En grundläggande fråga är givetvis hur ett ersättningssystem på detta
område skall finansieras. Flera skäl talar för att detta ansvar inte bör läggas
på grossist- eller detaljhandelsledet. Det ligger uppenbarligen närmare till
hands att den ekonomiska bördan läggs på produkternas tillverkare. Dessa
har typiskt sett de största ekonomiska resurserna och de största
möjligheterna att inverka på produkternas beskaffenhet. Det är också mot
produktionsföretagen som näringsrättsliga regler om produktkontroll i
första hand riktar sig. När det gäller importerade produkter torde det i stället
bli importören som i första hand får ta på sig den ekonomiska bördan. En
''kanalisering’ av kostnaderna för ersättningarna till det relativa fåtal som
tillverkare och importörer utgör innebär också en förenkling och
rationalisering av systemet, som medverkar till att hålla kostnaderna för
dess administration nere. Om de sakkunniga väljer en lösning av den
aktuella frågan enligt dessa riktlinjer inställer sig en råd särproblem, som
sammanhänger bl.a. med att åtskilliga produkter undergår tillverknings- och
bearbetningsprocesser i ett flertal stadier hos skilda företagare. Det blir med
detta alternativ en viktig uppgift för de sakkunniga att finna tekniskt
funktionsdugliga lösningar på problem av den arten.
I fråga om själva ersättningssystemets utformning synes i princip två
olika lösningar stå till buds. Det ligger nära till hands att bygga på ett
skadeståndsrättsligt system, närmast då en ordning som innebär att man
ålägger tillverkare resp. importörer ett objektivt ansvar för skador som
produkterna orsakar, eventuellt i kombination med obligatorisk
ansvarsförsäkring. Som jag har anfört i det föregående bör man emellertid
vara återhållsam när det gäller att införa objektivt skadeståndsansvar på
nya områden. De sakkunniga bör därför även undersöka om det finns
förutsättningar att införa någon annan typ av ersättningssystem som inte
lider av samma svagheter som skadeståndsregler.
Ett tänkbart alternativ till ett system med objektivt skadeståndsansvar —
som också antytts i propositionen med förslag till skadeståndslag — är att
85
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:50
man bygger upp ett från skadeståndsrätten fristående försäkringssystem
som verkar direkt till de skadelidandes förmån. Åtminstone i princip kan ett
sådant system, till skillnad från ett skadeståndsrättsligt system, utformas
som en kollektiv försäkringsanordning, som finansieras gemensamt av de i
kollektivet ingående försäkringstagarna, dvs. de näringsidkare som anses
böra bära det ekonomiska ansvaret för ersättningarna. Ur en sådan
försäkring skulle ersättning kunna utgå till de skadelidande utan att man i de
enskilda fallen skulle vara tvingad att identifiera den enskilde företagare till
vars verksamhet den skadeorsakande produkten kan härledas — något som
kan ställa sig mycket svårt och i varje fall ofta drar med sig från den
skadelidandes synpunkt onyttiga utredningskostnader. Det är tänkbart att
en försäkringsanordning av detta slag kan lämpa sig bättre för vissa
produkt- eller företagstyper än för andra. De sakkunniga bör undersöka de
försäkringstekniska och administrativa problem som skulle vara
förknippade med en nyskapelse av detta slag. Kostnadsaspekterna måste
också belysas på ett sätt som medger en jämförelse med kostnaderna för
andra tänkbara ersättningsanordningar.
Utredningsarbetet bör i första hand inriktas på en lösning av
ersättningsproblemen på personskadeområdet. De sakkunniga bör
emellertid också undersöka behovet och lämpligheten av särskilda
ersättningsanordningar när det gäller egendomsskador. Oavsett vilket eller
vilka av här skisserade ersättningssystem de sakkunniga finner sig böra
förorda inställer sig en rad frågor om de närmare förutsättningarna för att
ersättning skall utgå och om själva ersättningsnivån.
En given utgångspunkt är att skadan skall ha orsakats av en produkt som
omfattas av det aktuella ersättningssystemet och skall innefatta ett
realiserande av den specifika skaderisk som föranlett att produkten ansetts
böra omfattas av det särskilda ersättningssystemet. Det är emellertid inte
självklart att det skall vara tillräckligt att dessa båda förutsättningar är
uppfyllda eller med andra ord att rätten till ersättning alltid skall vila på rent
objektiv grund. Det är visserligen tänkbart att vissa produkter bör anses så
''farliga’ i och för sig, att ersättning bör utgå för alla skador som innebär att
den risk som typiskt sett är förbunden med produkten har förverkligats och
således oberoende av om den skadeorsakande produkten kan anses
''felaktig'' eller inte. Men i fråga om åtskilliga produkter kan det vara lämpligt
att inte ge någon rätt till ersättning för skada orsakad av en produkt som är
felfri i den meningen att den inte avviker från produkter av ''normal''
beskaffenhet. Särskilt gäller detta i fall då skadan helt eller väsentligen
beror på att produkten av annan än den som skall bära det ekonomiska
ansvaret för ersättningarna har hanterats i strid mot givna bruksanvisningar
eller i övrigt på ett sätt som avviker från det normala. Men också i andra fall
kan det föra för långt att medge ersättning på rent objektiva grunder, i all
synnerhet om kostnaderna för ersättningssystemet då leder till en inte
godtagbar fördyring av produkten i konsumenternas hand. Det kan i sådana
fall vara naturligt att ställa upp som villkor för rätt till ersättning att den
skadeorsakande produkten varit ''felaktig'', dvs. till sin beskaffenhet avvikit
från ''normal standard’ för produkter av ifrågavarande slag. Jag har i detta
resonemang självfallet utgått från att en produkt aldrig skall anses ha
''normal standard’ om den inte uppfyller de krav som ställs upp genom
näringsrättsliga regler om produktkontroll. De sakkunniga bör med
utgångspunkt i överväganden av detta slag söka utforma så entydiga
ersättningskriterier som möjligt för olika produktkategorier.
Det kan visa sig nödvändigt eller lämpligt att från rätten till ersättning
Ju:50 Riksdagsberättelsen år 1974
86
utesluta vissa typer av produktskador, sorn på grund av sin säregna art inte
kunnat förutses ens av den främsta sakkunskapen på området (s.k.
utvecklingsskador).
Nuvarande skadeståndsrättsliga ersättningsregler vilar på grundsatsen
att den skadelidande skall ha full gottgörelse för den skada han har lidit, om
inte ersättningen bör jämkas på grund av medvållande på den skadelidandes
sida. Oavsett vilken typ av ersättningssystem de sakkunniga förordar, bör
de förutsättningslöst pröva huruvida den grundsatsen lämpligen skall
upprätthållas i full utsträckning på förevarande område. Det kan av sociala
och humanitära skäl ifrågasättas om inte de skadeståndsrättsliga reglerna
om jämkning vid medvållande bör ges en mera begränsad räckvidd eller
eventuellt sättas helt ur spel, åtminstone vid personskada.
Det återstår att behandla frågan om det skall föreligga rätt för den som har
utbetalat ersättning att återkräva denna från någon som har varit vållande
till skadan och därför är ansvarig för denna enligt allmänna
skadeståndsregler. De sakkunniga bör överväga huruvida en sådan
regressrätt bör föreligga eller underkastas inskränkningar av olika slag.
Härvid bör prövas i vad mån ett regressansvar för produktionsföretag eller
andra näringsidkare kan vara av betydelse som ett led i den
skadeförebyggande verksamheten på förevarande område. Regressrätt bör
emellertid i princip inte förekomma mot enskild fysisk person.
De sakkunniga bör bedriva utredningsarbetet skyndsamt. De bör
samråda med köplagssakkunniga, som i sitt fortsatta arbete torde komma
att behandla vissa produktansvarsfrågor, och med skadeståndskommittén.
Vidare bör de sakkunniga samarbeta med de utredningar rörande ersättning
för produktskador som torde komma att tillsättas i Danmark, Finland och
Norge.
Kommittén har t. o. m. oktober 1973 hållit ett sammanträde.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
51. Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suveränitetsholmarna i
Torne, Muonio och Könkämä älvar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1973 för
utredning om de s.k. suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä
älvar (se Post- och Inrikes tidn. den 5 maj 1973):
Utredningsman:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 1 april 1973)
Experter:
Hedström, A. Jan-Olof, t.f. bitr. distriktslantmätare (fr.o.m. den 1 maj
1973)
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1973)
Persson, Börje A., byråchef (fr.o.m. den 1 april 1973)
Simu, K. Birger E., distriktslantmätare (fr.o.m. den 29 september 1973)
87
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:51
Sekreterare:
Beckman, Lars K. A. G., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 16
mars 1973):
I fredstraktaten i Fredrikshamn den 17 september 1809 stadgades att
gränsen mellan Sverige och Ryssland skulle i Torne och Muonio älvar gå i
strömfåran, att öster om fåran belägna öar skulle tillhöra Ryssland och
väster om fåran belägna öar tillhöra Sverige. Byarna vid de nya
gränsälvarna hade i avsevärd utsträckning ägor på båda stränderna och på
holmarna i älvarna. Det krävdes därför särskilda åtgärder för att upphäva
ägoblandningen. Enligt gränsregleringstraktaten den 20 november 1810
skulle ägor på fasta landet utbytas så långt som möjligt och andra
erforderliga jordöverlåtelser skulle ske inom viss tid. Beträffande holmarna
föreskrevs att de skulle få behållas av de dåvarande ägarna men också
beträffande holmarna skulle utbyten ske så att de om möjligt kom att i sin
helhet tillhöra ettdera riket. För de holmar beträffande vilka sådant utbyte
ej kunde genomföras skulle innehavarna erlägga en s.k. suveränitetsavgift
till bevis om att de erkände ’att det område, varav de hava nyttjanderätten,
tillhör den andra regeringen’. Holmarna benämnes därför
suveränitetsholmar.
De avtalade ägoregleringarna mötte åtskilliga svårigheter och tog lång tid.
Efter förhandlingar mellan särskilda kommissarier överenskoms
(konvention den 17 januari 1821) att erforderliga utbyten skulle ske vid
förrättningar. Sedan dessa slutförts hölls överläggningar för att avgöra
tvistefrågor och verkställa fastställelseprövning. Vissa beslut rörande
holmarna intogs i ett protokoll den 3 september 1823. Dessa beslut innebar
bl.a. att ''egarné till holmarna är berättigade endast till marken och därav
följande avkomst men icke till fiskevattnet invid holmarna och att inga
andra hus än sådana som är nödvändiga för inbärgandet av gröda må
uppföras på holme inom det andra riket.
Antalet suveränitetsholmar torde f.n. uppgå till ca 50 och den
sammanlagda arealen till ca 1.000 hektar, varav ungefär hälften belöper på
svenska holmar i Finland och ungefär hälften på finska holmar i Sverige.
I fastighetsbildningshänseende är förhållandena olika i Finland och
Sverige. De av svenskar innehavda holmarna i Finland ingår i innehavarnas
svenska fastigheter och har vid skiften m.m. behandlats såsom
tillhörigheter till dessa. De inom Sverige belägna suveränitetsholmarna,
vilka i Sverige redovisas i jordregistret såsom särskilda enheter, har vid
lantmäteriförrättningar i Finland konsekvent hållits utanför delningar av de
finska fastigheter vartill de nyttjas. Holmarna har i stället i stor utsträckning
sämjedelats.
Den rätt varmed suveränitetsholmarna besittes är säregen. I 1810 års
gränsregleringstraktat användes uttryck som tyder på att rätten betraktades
som äganderätt men det talades också om nyttjanderätt. Det sätt varpå
rätten i skilda sammanhang behandlats talar dock för att den rätt varmed
holmarna besittes ur praktiska synpunkter är att jämställa med äganderätt.
Detta har också kommit till uttryck på så sätt att lagfart och inteckning å
svensk fastighet till vilken hör holme i Finland ansetts omfatta holmen och
Ju:51 Kiksdagsberättelsen år 1974
88
vid lantmäteriförrättningar i Sverige har holmarna betraktats som delar av
svenska fastigheter. Inom Sverige belägna holmar tillhörande finska
fastigheter har upptagits i svenskt jordregister men inte berörts av
lantmäteriförrättningar på de finska fastigheterna.
Översyn av gränsen mellan Sverige och Finland verkställdes år 1956
under ledning av svenska och finska delegationer. Sedan översynen
slutförts redovisade den svenska delegationen sitt arbete med skrivelse den
9 maj 1957. Delegationen hemställde därvid att till särskilt övervägande
måtte upptagas frågan om en flyttning av riksgränsen på tre platser, där
gränsen nu framgår i en uppgrundad gren av älvfåran. En sådan flyttning
skulle beröra vissa suveränitetsholmar och därför vara förenad med olika
svårigheter främst sammanhängande med äganderätten till och
fastighetsbildningen inom holmarna och angränsande vattenområden.
I en särskild framställning den 9 maj 1957 hemställde den svenska
gränsdelegationen, att Kungl. Majit gemensamt med Finlands regering ville
överväga att närmare utreda förutsättningarna för att överföra samtliga
suveränitetsholmar till innehavarnas fulla äganderätt. Till stöd för
framställningen åberopades bl.a. de svårlösta situationer som kan
uppkomma om — såsom här i viss mån skett — ett lands lagstiftning,
domstolsväsende och förvaltning utsträcks till ett annat lands territorium.
Vidare skulle en åtgärd av föreslagen beskaffenhet innebära att
suveränitetsavgifterna kunde avskaffas.
Motsvarande framställningar har av den finska gränsdelegationen
överlämnats till vederbörande ministerium i Finland.
Vid remissbehandlingen av den svenska gränsdelegationens
framställningar har uttalats starka sympatier för en utredning om
suveränitetsholmarnas rättsliga ställning och framtida status. En sådan
utredning anses nödvändig även med hänsyn till behovet av åtgärder för
avhjälpande av ägosplittringen.
I beslut den 17 februari 1961 godkände Kungl. Majit den verkställda
gränsöversynen. Beträffande framställningarna om ytterligare åtgärder för
riksgränsens förflyttning till djupfåran i särskilda fall och om utredning
beträffande suveränitetsholmama förklarade sig Kungl. Majit vilja
meddela beslut senare.
Den 16 september 1971 träffades en gränsälvsöverenskommelse mellan
Sverige och Finland. Överenskommelsen harträtt i kraft den 1 januari 1972.
För tillämpning av överenskommelsen har inrättats en gemensam finsksvensk
gränsälvskommission med kansli i Haparanda.
Frågan om suveränitetsholmama i Torne älv har år 1972 aktualiserats i
den svenska riksdagen. I mot. 1972:741 anförs att holmarna tidigare har
utnyttjats för slåtter men att så inte längre är fallet. Holmarna befinner sig
enligt motionärerna nu i ett mer eller mindre framskridet
igenväxningsstadium. Motionärerna understryker behovet av
naturvårdande åtgärder i syfte att återställa suveränitetsholmarnas öppna
landskapsbild och framhåller att finsk-svenska gränsälvskommissionen bör
vara ett lämpligt samrådsorgan. Med bifall till motionen har riksdagen (Joll
1972:12, rskr 1972:103) hos Kungl. Majit anhållit att motionen överlämnas
till gränsälvskommissionen. Denna fråga handläggs inom
jordbruksdepartementet.
Efter överläggningar med företrädare för det finska utrikesministeriet har
jag kommit till den uppfattningen att frågan om suveränitetsholmama i
Torne, Muonio och Könkämä älvar bör bli föremål för en förutsättningslös
och allsidig utredning. Jag förordar, att en särskild sakkunnig tillkallas för
89
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.52
att i samråd med motsvarande finska utredning göra en sådan. Beträffande
den föreslagna flyttningen av riksgränsen i särskilda fall har den svenska
gränsdelegationen visserligen verkställt viss utredning men det är
uppenbart att de problem som uppkommer i detta sammanhang kommer att
bli ytterligare belysta genom en utredning av hela frågan om
suveränitetsholmarnas ställning. Något ställningstagande till förslaget om
flyttning av riksgränsen i vissa fall bör därför inte ske förrän denna
utredning slutförts. Utredningen bör omfatta även den av riksdagen
aktualiserade frågan om naturvårdande åtgärder. I denna fråga har jag
samrått med chefen för jordbruksdepartementet.
Utreaningen har under tiaen apnl — oktober 1973 hållit två
sammanträden med motsvarande finska utredning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
52. Hemförsäljningskommittén (Ju 1973:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1973 för att
verkställa översyn av reglerna om hemförsäljning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 7 april 1973):
Ordförande:
Ag, Lars E., generaldirektör (fr.o.m. den 10 april 1973)
Ledamöter:
Bernitz, Ulf, bitr. professor (fr.o.m. den 10 april 1973)
Hillbom, Lars H., civilekonom (fr.o.m. den 10 april 1973)
Schierbeck, Per W., direktör (fr.o.m. den 10 april 1973)
Walldén, G. Rudolf, direktör (fr.o.m. den 10 april 1973)
Experter:
Borg, Per O., t.f. kansliråd (fr.o.m. den 10 april 1973)
Hellstadius, Jan R., direktör (fr.o.m. den 10 april 1973)
Sekreterare:
Swahn, Jan-Olov, hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Lokal: Munkbron 17,5 tr., tel. växel 763 10 00(sekreteraren). Postadress:
Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 23
mars 1973):
Genom lagen (1971:238) om hemförsäljning m.m., som trädde i kraft den
1 juli 1971, har konsument getts möjlighet att frånträda vissa köp- eller s.k.
abonnemangsavtal, som har ingåtts vid säljarens besök i konsumentens
bostad eller under andra likartade förhållanden genom att inom en vecka —
''ångerveckan’ — skriftligen meddela säljaren att han frånträder avtalet. Om
ett köpavtal ingås och fullgörs på ömse sidor vid sammanträffandet, är lagen
Ju:52 Riksdagsberättelsen år 1974
90
dock inte tillämplig. För att köparen skall få kännedom om sin rätt att
frånträda avtalet, skall säljaren vid sammanträffandet lämna honom
underrättelse om hans rättigheter enligt lagen. Underrättelsen skall lämnas
och kvitteras på fastställt formulär. Iakttas inte dessa bestämmelser blir
konsumenten över huvud taget inte bunden av sin beställning. Har köparen
frånträtt avtalet skall i princip vardera parten lämna tillbaka vad han har
mottagit.
Av hemförsäljningslagens utformning framgår att lagen inte är tillämplig
på avtal som ingås per telefon och inte heller på rena kontantköp. Frågor om
lämpligheten av dessa undantag diskuterades utförligt vid lagens tillkomst,
och det betonades särskilt att utvecklingen på dessa områden noga borde
följas. Om erfarenheterna gav anledning till det kunde frågan tas upp till
förnyad prövning. En sådan prövning har satts i fråga vid såväl 1972 som
1973 års riksdag (mot. 1972:163 och 1972:318, LU 1972:5, mot. 1973:274,
LU 1973:4). Konsumentombudsmannen (KO) har i skrivelse till
justitiedepartementet i december 1972 redovisat sina erfarenheter från den
hittillsvarande tillämpningen av hemförsäljningslagen och i anslutning
härtill föreslagit att ytterligare åtgärder vidtas för att bereda konsumenterna
bättre skydd. Även enligt min mening är tiden nu mogen för en översyn av
hemförsäljningslagen. Uppgiften bör anförtros åt särskilda sakkunniga.
Av KO:s skrivelse framgår att kunskapen om hemförsäljningslagen inom
näringslivet och bland allmänheten numera är tämligen god och att lagen
lojalt tillämpas av de flesta företag som bedriver hemförsäljning. Det finns
dock enligt KO företag som medvetet underlåter att korrekt tillämpa lagen.
Som exempel nämns att vissa försäljare inte överlämnar föreskriven
ångerblankett eller låter köparen kvittera blanketten men själv behåller den.
Vidare finns det försäljare som påstår att lagen inte gäller måttbeställda
varor, t.ex. persienner. Fall har också förekommit där säljaren har låtit
köparen avsäga sig ångerveckan mot löfte om tidigare leverans. Enligt KO:s
mening är det inte möjligt att lita bara till hemförsäljningslagens
civilrättsliga ogiltighetssanktion om man vill ha garantier för att lagens
regler till skydd för konsumenterna verkligen vinner tillämpning. Inte heller
gällande bestämmelser i lagen (1970:412) om otillbörlig marknadsföring
torde utgöra ett tillräckligt effektivt korrektiv mot näringsidkare som inte
tillämpar hemförsäljningslagens underrättelseskyldighet eller på olika sätt
försöker kringgå lagen. En utväg skulle enligt KO vara att det i lag skapades
möjlighet att vid vite förbjuda näringsidkare som mer systematiskt
åsidosätter hemförsäljningslagens föreskrifter att i fortsättningen bedriva
hemförsäljning. Intresset av effektivt konsumentskydd går enligt KO:s
mening före de betänkligheter från näringsfrihetssynpunkt som kan finnas
mot en sådan förbudssanktion.
Under förarbetena till hemförsäljningslagen diskuterades möjligheten att
i lag helt eller delvis förbjuda hemförsäljning och införa ett allmänt
tillståndstvång för sådan försäljning och liknande försäljningsförmer. I
samband härmed anförde jag som min mening att näringsrättsliga åtgärder
borde undvikas om man med en civilrättslig lagstiftning kunde komma till
rätta med förekommande olägenheter. De exempel som har dragits fram av
KO ger vid handen att den civilrättsliga ogiltighetspåföljden ibland är
otillräcklig från skyddssynpunkt. De sakkunniga bör därför överväga vilka
ytterligare åtgärder som kan behöva vidtas. En möjlighet är att göra
hemförsäljningslagens regler om formerna för ingående av avtal
straff sanktionerade. Ett alternativ härtill är den av KO anvisade ordningen
med möjlighet att förbjuda näringsidkare som missbrukat hemförsäljningen
91
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:52
att i fortsättningen bedriva sin verksamhet i den formen. Det är ett alternativ
som förefaller ha påtagliga fördelar. Regler av sådan innebörd skulle kunna
bli ett effektivt medel för sanering av marknaden. Om man väljer denna
utväg är det emellertid angeläget att se till att ingreppet i näringsfriheten inte
blir större än vad konsumentintresset kräver. Ett förbud bör inte komma i
fråga annat än när det står klart att näringsidkaren systematiskt åsidosätter
lagens regler. Om de sakkunniga anser KO:s förslag lämpligt uppkommer en
råd frågor om reglernas närmare utformning, exempelvis rörande
förbudssanktionens varaktighet och det processuella förfarandet. Dessa
frågor får övervägas närmare av de sakkunniga. När det gäller
hemförsäljning av tryckta skrifter kan en förbudsregel eventuellt kräva
ändringar i den tryckfrihetsrättsliga lagstiftningen. I den mån en
förbudsregel inte går längre än som fordras för att komma till rätta med
överträdelser av gällande lagstiftning bör det inte finnas några principiella
hinder från tryckfrihetssynpunkt mot att genomföra sådana ändringar.
Telefonförsäljning antogs vid hemförsäljningslagens tillkomst inte ha
någon större utbredning och behovet av skydd för konsumenterna
bedömdes vara mindre i detta sammanhang än vid vanlig hemförsäljning.
Bortsett härifrån ansågs det stöta på praktiska svårigheter att föra in
telefonförsäljning under hemförsäljningslagen. Sålunda är det enligt lagen
en förutsättning för att köparen över huvud taget skall bli bunden av sin
rättshandling att han vid försäljningstillfället skriftligen underrättas om sin
rätt att frånträda avtalet. Denna reglering bygger på att köparen
sammanträffar med säljaren eller dennes ombud, och metoden kan därför
inte tillämpas vid försäljning per telefon. Vidare gäller att köparen definitivt
blir bunden av avtalet, om han inte inom en vecka meddelar säljaren att han
frånträder detta. Tiden räknas från dagen för parternas sammanträffande.
Att med denna teknik bestämma utgångspunkten för fristen vid
telefonförsäljning på ett sätt som undanröjer bevissvårigheterna är
utomordentligt svårt.
KO har förklarat sig hysa den bestämda uppfattningen att
telefonförsäljningen har ökat i omfattning på senare tid som en följd av det
skärpta konsumentskyddet vid hemförsäljning. Erfarenheterna i KO:s
verksamhet tyder på att försäljningsformen inte sällan missbrukas. Särskilt
gäller detta vid försäljning av bokverk. Vissa företag synes i avsevärd
utsträckning rikta sin försäljningsverksamhet mot åldringar. Det förefaller
enligt KO inte vara ovanligt att den uppringde efter samtalet har tillsänts
böcker som han inte anser sig ha beställt. Det har även ofta hänt att
försäljaren lämnat vilseledande uppgifter om bokverket, exempelvis vad
gäller utförande, innehåll och framtida värde. Trots att man kan ingripa mot
sådana metoder genom förbud eller straff enligt marknadsföringslagen
behöver enligt KO:s mening ytterligare åtgärder vidtas för att bereda
konsumenterna skydd vid telefonförsäljning.
Vid den senaste riksdagsbehandlingen förklarade lagutskottet att det mot
bakgrund av utvecklingen på området var angeläget att få utrett vilka
möjligheter det finns att skapa ett bättre skydd för konsumenterna vid
telefonförsäljning. Jag delar denna uppfattning.
Som jag tidigare har påpekat möter stora svårigheter att anpassa
hemförsäljningslagens system till försäljning per telefon. De sakkunniga
bör undersöka om dessa svårigheter kan övervinnas. Det gäller med andra
ord att finna en ordning som innebär dels att avtalet inte blir bindande förrän
köparen har underrättats om sin rätt att frånträda avtalet dels att
utgångspunkten för ångerfristen kan fixeras på ett entydigt sätt. Dessa krav
Ju:52 Riksdagsberättelsen år 1974
92
torde knappast kunna tillgodoses utan att man inför ett skriftligt element i
avtalsmekanismen. Ett sådant formkrav kan emellertid inte ges generell
räckvidd. Det bör uppenbarligen inte drabba köp av livsmedel och andra
dagligvaror. Om de sakkunniga stannar för att en ordning av åsyftat slag bör
införas måste därför reglernas tillämpningsområde avgränsas så att dessa
avtal lämnas utanför. Avgränsningen kan ske med hjälp av olika kriterier,
exempelvis den köpta varans eller tjänstens art, priset eller
betalningsvillkoren.
Som alternativ eller komplement till en civilrättslig reglering bör även
övervägas en reglering av näringsrättslig art. En möjlighet är att även här ta
fasta på den tanke KO har fört fram beträffande hemförsäljning. Detta
skulle innebära att det blev möjligt att förbjuda en näringsidkare att ägna sig
åt telefonförsäljning, om han vid bedrivande av sådan verksamhet
systematiskt åsidosätter vissa normer som kan anges gälla för
verksamheten. En reglering av denna typ förutsätter emellertid att man kan
finna några normer för hur telefonförsäljningsverksamheten skall bedrivas,
t.ex. inom ramen för KO:s och marknadsdomstolens praxis, eller att det
finns möjlighet att ange dem i lag. De sakkunniga bör överväga om den nu
antydda lösningen är en framkomlig väg.
Undantaget i hemförsäljningslagen för kontantköp, dvs. avtal som har
fullgjorts på ömse sidor vid köparens sammanträffande med säljaren eller
dennes ombud, kom till som resultat av en avvägning mellan skilda
intressen. I riksdagen har på vissa håll gjorts gällande att avvägningen borde
ha lett till att lagen i princip blev tillämplig även på kontantköp. De argument
som har anförts till stöd för denna uppfattning kan inte frånkännas
betydelse. Några nya omständigheter som kan rubba helhetsbedömningen
synes dock inte ha redovisats. Enligt KO har inte heller kommit fram något
som tyder på att hemförsäljning mot kontant betalning i nämnvärd
utsträckning har skett i former som är till konsumenternas nackdel. Han har
därför inte ansett omedelbara lagstiftningsåtgärder i denna del påkallade.
Vid den översyn av hemförsäljningslagen som nu bör komma till stånd är
det emellertid naturligt att även frågan om kontantköp tas upp till
omprövning. De sakkunniga bör undersöka om det finns anledning att
utvidga lagens tillämpningsområde att omfatta vissa sådana köp samt
överväga hur en erforderlig begränsning kan utformas. Jag vill peka på att,
om de sakkunniga föreslår en lagstiftning om telefonförsäljning som bygger
på en avgränsning efter varans art eller priset, en liknande avgränsning
eventuellt kan visa sig lämplig även i detta avseende.
Vid sidan av de spörsmål jag nu har berört bör det stå de sakkunniga fritt
att ta upp även andra lagstiftningsfrågor med anknytning till
hemförsäljningslagen i den mån erfarenheterna visar att det finns behov av
reformer.
De sakkunniga bör vidare undersöka ett annat problem som har
diskuterats i olika sammanhang, nämligen frågan om lagstiftning angående
öppet köp. Regler om öppet köp finns f.n. i 60 § lagen (1905:38 s. 1) om köp
och byte av lös egendom (köplagen). Genom avtal om öppet köp blir
köparen villkorligen förpliktad under förutsättning att godset har blivit
levererat. Om köparen inte inom avtalad eller i annat fall skälig tid meddelar
säljaren att han avstår från köpet, blir han slutligt bunden av köpavtalet. För
säljarens del gäller att han omedelbart blir bunden vid avtalets ingående.
I samband med remissbehandlingen av förslaget till hemförsäljningslag
togs frågan om generell lagstiftning angående öppet köp vid konsumentköp
upp från vissa håll. Frågan har ånyo aktualiserats i remissyttrandena över
93
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:52
köplagsutredningens betänkande (SOU 1972:28) Konsumentköplag.
Härvid har framhållits att det i vissa situationer synes motiverat att ge
köparen en generell rätt att återlämna varan vid förhastat köp utan att det
föreligger något kontraktsbrott från säljarens sida.
Som jag framhållit vid remiss till lagrådet tidigare i dag av förslag till
konsumentköplag rör frågan om öppet köp problem av stor praktisk
betydelse för konsumenterna. En lagstadgad rätt att inom viss tid återlämna
köpta varor skulle otvivelaktigt vara ägnad att minska förekomsten av
tvister rörande påstådda fel i varorna. Från konsumenternas synpunkt
skulle den vidare vara förenad med den fördelen att ett förhastat köpbeslut
inte behöver få några besvärande konsekvenser. Detta framstår som en
betydelsefull vinning från konsumentskyddssynpunkt. Åtminstone för
vissa säljare skulle emellertid en sådan ordning kunna skapa svårigheter.
Man kan inte heller bortse från att en allmän rätt för köpare att återlämna
köpta varor kan medföra kostnader som ytterst drabbar
konsumentkollektivet.
De sakkunniga bör förutsättningslöst väga mot varandra de skäl som talar
för och emot införande av tvingande lagstiftning angående rätt för köpare
vid konsumentköp att återlämna den köpta varan. Härvid bör också beaktas
vilka möjligheter som finns att tillgodose det angivna syftet genom frivilliga
åtaganden. Jag vill i detta sammanhang peka på den ordning med fri
återlämningsrätt som har införts på vissa håll, bl.a. inom
konsumentkooperationen. De bör också uppmärksamma de överläggningar
om återlämningsrätt vid köp av begagnad bil som pågår mellan
konsumentverket och företrädare för motorbranschen.
Om de sakkunniga anser att lagstiftning om öppet köp bör införas, måste
närmare övervägas vilka begränsningar i tilllämpningsområdet som behöver
göras och vilka krav som behöver uppställas beträffande den tid inom vilken
återlämnande skall ske, varans skick vid återlämnandet, ersättning för
kostnader, skyldighet för säljaren att upplysa köparen om hans
återlämningsrätt m.m. De sakkunniga bör också överväga om en
avgränsning till den situation som regleras i 60 § köplagen, dvs. att godset
har blivit avlämnat, är lämplig eller om regleringen bör inriktas även på fall
där något avlämnande ännu inte har skett. Avtal om förvärv av fast
egendom bör med hänsyn till de särskilda köprättsliga regler som gäller på
detta område inte omfattas av uppdraget.
Om de sakkunniga kommer fram till att generella regler om rätt att
återlämna köpt vara bör införas, bör särskilt övervägas i vilken mån en
sådan ordning kan föranleda ändringar i hemförsäljningslagen.
Utredningsuppdraget i vad avser öppet köp har samband med den
översyn av köplagen som utförs av köplagsutredningen. De sakkunniga bör
samråda med denna utredning samt med kreditköpkommittén,
konsumenttjänstutredningen och andra utredningar på närliggande
områden.
Kommittén har under tiden juni — oktober 1973 hållit tre sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
Ju:53 Riksdagsberättelsen år 1974
94
53. Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering av det
ekonomiska sanktionssystemet inom straffrätten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 för
utredning om eventuell reformering av det ekonomiska sanktionssystemet
inom straffrätten:
Utredningsman:
Bergström, S. Gunvor M., kansliråd (fr.o.m. den 9 april 1973)
Lokal: Munkbron 17, 1 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 6
april 1973):
Kriminalpolitiska skäl talar för att ekonomiskt verkande sanktioner som
alternativ till frihetsstraff bör komma till användning för vissa typer av brott
i större utsträckning än f.n. Det nuvarande bötessystemet, med dagsboten
som ett centralt element, leder ofta till låga bötesbelopp som inte utgör
tillräcklig sanktion mot brott som medför ekonomisk vinning för
gärningsmannen. När stora värden står på spel kan kraftiga ekonomiska
sanktioner tänkas verka mera avhållande än annan form av reaktion mot
brott. Det nuvarande systemet kan därför behöva underkastas en översyn.
Härtill kommer att det inte minst för brott som riktas mot staten och
samtliga medborgares intressen kan finnas behov av en möjlighet att rikta
ekonomiska sanktioner mot juridiska personer. Mot bakgrund härav är det
enligt min mening angeläget att nu utföra en förberedande och kartläggande
undersökning av hithörande frågor. Denna arbetsuppgift bör lämpligen
anförtros åt en särskild sakkunnig. Några närmare direktiv för detta
utredningsarbete torde inte behövas.
Utredningsmannen har under tiden april — oktober 1973 haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av
utredningsarbetet.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
54. Utredningen (Ju 1973:12) om indelningsfrågor och arbetsformer
inom kriminalvårdens frivårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och
Malmö
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att
utreda indelningsfrågor och arbetsformer inom kriminalvårdens
frivårdsdistrikt i Stockholm, Göteborg och Malmö (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 maj 1973):
Utredningsman:
Mehr, Hjalmar L., landshövding (fr.o.m. den 1 maj 1973)
95
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:54
Experter:
Burman, Olof, direktör (fr.o.m. den 1 september 1973)
Dahlsten, Ulf L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Granath, Karl-Erik, f.d. barnavårdsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Sekreterare:
Brännström, Hans A., kriminalvårdsinspektör (fr.o.m. den 19december
1973)
Lokal: Räjongkansliet, Storgatan 41, 871 00 Härnösand, tel. 0611/178 24
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 27
april 1973):
Indelningen i skyadskonsulentdistrikt bygger huvudsakligen pä det
förslag som år 1961 framlades av 1956 års eftervårdsutredning i betänkandet
(SOU 1961:16) Kriminalvård i frihet. Förslaget har med vissa kompletteringar
genomförts under åren 1964 — 1970.
Stockholmsområdet är uppdelat i fem distrikt för innerstaden samt två
förortsdistrikt. Två av innerstadsdistrikten svarar för personer som ådömts
skyddstillsyn och som vid övervakningens början fyllt 23 år, två distrikt är
avdelade för frivårdsarbete bland ungdomar under 23 år medan ett är avsett
för internerade. Övervakningen av villkorligt frigivna sköts för Stockholms
kommuns del av föreningen Skyddsvärnet som är en ideell organisation.
Föreningens kostnader för övervakningsverksamheten betalas helt genom
statsbidrag. Vid sidan av övervakningsarbetet bedriver Skyddsvärnet ett
relativt omfattande rehabiliteringsarbete bland straffade. Denna omfattar
dels drivande av inackorderingshem och frigångshotell samt psykiatrisk och
psykologisk rådgivning, för vilka utgifterna helt betalas genom statsbidrag
och dels understödsverksamhet m.m. Sistnämnda del av verksamheten
bekostas med statsbidrag och kommunala bidrag samt av gåvomedel.
Förortsdistrikten — ett för södra och ett för norra delen av Storstockholm
— ansvarar för alla kategorier frivårdsklienter. Stockholms södra förorters
distrikts verksamhetsområde har under 1972 begränsats genom inrättandet
av ett nytt frivårdsdistrikt för Södertäljeområdet.
Göteborgsområdet omfattar tre distrikt varav ett svarar för klienter som
ådömts skyddstillsyn, och som vid övervakningens början fyllt 23 år, ett för
ungdomar under 23 år och ett för internerade och villkorligt frigivna. Det
sistnämnda distriktet tillkom i samband med att den av föreningen
Skyddsvärnet i Göteborg bedrivna övervakningsverksamheten
förstatligades. På den ej förstatligade sektorn bedriver föreningen en
verksamhet av samma slag som Skyddsvärnet i Stockholm. En betydande
del av Göteborgs ytterområden ligger under Bohus distrikt som emellertid
också svarar för övriga delar av Bohuslän.
Malmöområdet är samlat i ett distrikt som svarar för alla kategorier av
frivårdsfall.
Trots att den ovan redovisade organisationen är av relativt sent datum är
den behäftad med brister som motiverar en översyn av såväl
distriktsindelningen som av distriktens arbetsformer. En sådan översyn har
föreslagits av den sakkunnige som 1970 avgav betänkandet (Ju 1970:12)
Organisationsutredning om kriminalvård i frihet och av
kriminalvårdsberedningen i betänkandet (SOU 1972:64) Kriminalvård.
Kriminalvårdsberedningen framhåller bl.a. att den specialisering av
frivårdsarbetet som genomförts i Stockholm och Göteborg strider mot de
principer för klientelets behandling som beredningen i övrigt sökt följa.
Ju:54 Riksdagsberättelsen år 1974
96
Dessa principer bygger på den förutsättningen att många av dem som är
föremål för åtgärder inom kriminalvården bör betraktas som frivårdsfall,
även om de i en del fall periodvis vistas i anstalt. Att olika frivårdsorgan har
kontakt med den övervakade beroende på om han står under skyddstillsyn
eller är villkorligt frigiven, eller beroende på en viss ålder ter sig enligt
beredningen egendomligt, när man samtidigt eftersträvar bevarad personkännedom
och kontinuitet. Beredningen anser vidare att de farhågor som
man tidigare hyst för att ungdomar skulle riskera negativ påverkan från
äldre inom distrikt med blandat klientel, till följd av de senaste årens
kriminalitetsutveckling, inte längre har samma tyngd. Beredningen
framhåller också att man utanför storstäderna, där specialdistrikt saknas,
inte iakkttagit några särskilda nackdelar av en klientelblandning. Enligt
beredningens uppfattning bör det vara till fördel för personalen att få den
allsidigare erfarenhet som kontakt med olika åldrar och grupper ger.
Beredningen anser också att indelningen i specialdistrikt försvårar en
närmare samordning med socialvården i storstäderna.
Beredningen framhåller vidare att det är önskvärt att även vissa
organisatoriska frågor beaktas vid bedömningen av frivårdsdistriktens
storlek och arbetsformer. I storstäderna bör t.ex. olika distrikt kunna
betjänas av en central skrivenhet. Man kan också tänka sig att varje distrikt
hålls samman som en administrativ — ekonomisk enhet men att
klientarbetet läggs ut på små relativt självständiga fältgrupper. Behovet att
lösa de organisatoriska problemen motiverar enligt beredningen att man
låter översynen omfatta även Malmö trots att det inte finns några
specialdistrikt på denna ort.
Organisationsutredningen om kriminalvård i frihet behandlar de problem
som sammanhänger med storstadsdistriktens administration. Enligt
utredningens uppfattning skulle åtskilliga arbetsuppgifter kunna klaras
enklare och effektivare om storstadsområdenas frivård organiserades på ett
centralkontor och ett antal lokalkontor varvid gemensamma frågor av
administrativ art handlades av centralkontoret och den direkta klientkontakten
av lokalkontoren. Behovet av lokalkontor bör enligt utredningen
bedömas med utgångspunkt från den kommunala socialförvaltningens
utbyggnad i stadsdelsdistrikt varvid målet bör vara att ha så god kontakt
som möjligt med dessa.
Med hänsyn till den konstanta bristen på ändamålsenliga lokaler i
storstäderna finner utredningen det lämpligt att förlägga
sammanträdeslokaler, läkarmottagning m.m. till centralkontoret.
Efter det att organisationsutredningen avgivit sitt förslag, inrättades år
1972 en behandlingscentral för frivårdsklientelet i Stockholm. Vid denna
finns akutvårdsavdelning med läkarmottagning samt inackorderingshem.
De önskemål som organisationsutredningen framfört har därmed delvis
förverkligats.
Utöver de båda utredningarnas ovan anförda synpunkter vill jag
framhålla följande.
Som bl.a. framgår av ett flertal undersökningar består
kriminalvårdsklientelet i stor utsträckning av personer som samtidigt är
föremål för insatser av andra sociala stöd- och vårdorgan, t.ex.
arbetsförmedling, socialungdoms- och nykterhetsvård samt sjukvård. Det
är därför nödvändigt att kriminalvårdens rehabiliterande verksamhet
bedrivs i intim samverkan med de myndigheter som ansvarar för och
huvudsakligen finansierar sådana insatser. Eftersom
kriminalvårdsklientelet relativt sett utgör en liten del av dessa myndigheters
totala klientunderlag, synes det naturligt att frivårdsdistrikten i största
möjliga utsträckning anpassas till dessa myndigheters organisation. En
97
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:54
lokal anknytning bör därvid kunna underlätta kontaktverksamheten och
eventuellt ge underlag för ett samarbete under reglerade former.
Den kommunala socialvården har under senare tid i ökande utsträckning
byggt på den s.k. familjevårdsprincipen som syftar till att ge vårdarbetet en
allsidigare effekt än som kunnat utvinnas ur tidigare mer specialiserade
verksamhetsformer. Med de begränsningar som ligger i kriminalvårdens
kontrollerande uppgift anser jag det angeläget att frivårdsarbetet
samordnas med den sociala totalinsatsen. Även från denna utgångspunkt
finner jag att den specialisering som f.n. tillämpas inom frivården i
Stockholm och Göteborg bör omprövas.
Storstadsregionernas snabba expansion medför att frivårdsdistriktens
geografiska omfattning efter hand blivit mindre rationell. Medan
befolkningsökningen dämpats i storstädernas centrala delar pågår en snabb
utbyggnad av ytterområdena med en kontinuerlig ökning av innevånarantalet.
Ökningen hänför sig i stor utsträckning till åldersgrupper som
erfarenhetsmässigt befinner sig i kriminellt aktiva åldrar och som därför i
större utsträckning än andra är i behov av frivårdens stöd. Från Malmö
frivårdsdistrikt har till organisationsutredningen framförts önskemål om
inrättande av ett särskilt förortsdistrikt. Förortsområdenas tillväxt
motiverar också organisationsutredningens förslag om delning av Bohus
distrikt.
Som framgått av vad jag förut anfört bedriver skyddsvärnen i Stockholm
och Göteborg en omfattande med statsbidrag understödd
frivårdsverksamhet. I denna ingår alltså uppgifter av samma slag som åvilar
frivårdsdistrikten i dessa kommuner. Ett genomförande av en enhetlig
geografisk distriktsindelning kräver därför också en anpassning av
skyddsvärnens ansvarsområde och uppgifter till den nya organisationen.
Även på det administrativa området kan en ökad samordning ge effektivitets-
och rationaliseringsvinster. Sådana vinster måste dock vägas mot de
nackdelar som kan följa av ett fullständigt upphävande av den lokala
anknytning som skyddsvärnsföreningarna f.n. har.
Med anledning av vad jag sålunda har anfört anser jag i
överensstämmelse med vad jag uttalat i årets statsverksproposition att
indelningsfrågan och arbetsformerna inom kriminalvårdens frivårdsdistrikt
i Stockholm, Göteborg och Malmö nu bör bli föremål för översyn. Jag
förordar att en särskild sakkunnig tillkallas för detta uppdrag.
Den sakkunnige bör, med utgångspunkt från kriminalvårdsberedningens
förslag om slopande av de s.k. specialdistrikten, föreslå en ny,
huvudsakligen geografiskt uppbyggd indelning av frivårdsdistrikten i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Därvid bör den sakkunnige särskilt
beakta behovet av samordning mellan frivårdens och de lokala stöd- och
vårdorganens verksamhetsområden. I detta sammanhang bör den
sakkunnige också överväga vilka förändringar, som mot bakgrunden av
ändrad distriktsindelning m.m. bör göras i fråga om de i Stockholm och
Göteborg befintliga skyddsvärnsföreningarna när det gäller deras med
statsmedel uppbyggda organisation och deras fortsatta verksamhet.
Vid prövning av frivårdsdistriktens lokalisering bör den sakkunnige
eftersträva en sådan indelning att frivårdsarbetet i största möjliga
utsträckning förläggs till de övervakades levnadsmiljöer och därvid särskilt
uppmärksamma behovet av ökade insatser i storstadsregionernas yttre
områden. Bl.a. bör därvid förutsättningarna för en delning av nuvarande
Bohus distrikt undersökas. I detta arbete bör den sakkunnige även beakta
de ändringar i den judiciella indelningen som kan komma att genomföras
7 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsherättelsen
Ju .54 Riksdagsberättelsen år 1974
98
under de närmaste åren. Såvitt gäller Stockholm bör samråd därvid ske med
domkretsutredningen (Ju 1972:02) för Stockholms län.
Den sakkunnige bör med utgångspunkt från de förslag som lagts fram av
organisationsutredningen för kriminalvård i frihet undersöka möjligheterna
för organisatoriska och administrativa rationaliseringar av frivårdsarbetet i
Stockholm, Göteborg och Malmö. Vid utredningsarbetet skall den
sakkunnige beakta de förändringar i frivårdens arbetsformer som följer av
genomförandet av de reformer inom kriminalvården, som jag har anmält i
årets statsverksproposition.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1974.
55. Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i tingsrätterna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att
mäta arbetsbelastningen i tingsrätterna (se Post- och Inrikes tidn. den 12
juni 1973):
Ordförande:
Hillerudh, G. Lars-Olov E., expeditionschef (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Ledamöter:
Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Gustafsson, B. G. Agge, rådman (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Olsson, R. Ingeborg, assistent (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Tengwall, Sven-Erik G., departementssekreterare (fr.o.m. den 25 maj
1973)
Expert:
Spak, Carl-Anton, lagman (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Sekreterare:
Fischerström, N. Johan A., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 27
april 1973):
Antalet tingsrätter är f.n. 104. Tingsrätterna är mycket olika stora. Den
största av dem har mer än 70 ordinarie domare, de 17 minsta har bara en
domare. Motsvarande variationer föreligger givetvis beträffande annan
personal. Lönekostnaderna för personalen i tingsrätterna uppgår enligt 1973
års statsverksproposition till ca 200 milj. kr.
Vid tingsrätterna handlades under år 1971 i avrundade tal bl.a. följande
antal mål och ärenden
99
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.56
tvistemål
brottmål
övriga ärenden
konkurser
lagsökningar och betalningsförelägganden
bouppteckningar
inskrivningsärenden
59.100
95.200
82.500
4.300
211.200
82.000
1.233.00
Fördelningen av olika mål och ärenden på de skilda tingsrätterna varierar
starkt.
Vissa tingsrätter är även fastighetsdomstol och i sex fall även
vattendomstol.
En förutsättning för att de resurser som ställs till förfogande för
tingsrätterna skall kunna fördelas riktigt mellan tingsrätterna och därmed
utnyttjas effektivt är att arbetsbelastningen i de skilda tingsrätterna kan
jämföras på ett någorlunda rättvisande sätt. Normer för beräkningar som
kan läggas till grund för sådana jämförelser har tidigare framräknats och
under lång tid i större eller mindre utsträckning varit vägledande för
resurstilldelningen. På grund av olika reformer inom domstolsväsendet har
det emellertid blivit allt svårare och numera helt omöjligt att tillämpa dessa
normer.
Vid utarbetandet av normer av här avsett slag är det nödvändigt att ha
tillgång till ett omfattande statistiskt material från tingsrätterna. Det finns
anledning räkna med att ett väsentligt förbättrat sådant material kommer att
finnas tillgängligt från och med år 1974. När det gäller brottmålen finns
vidare stora möjligheter att hämta material ur det s.k. Rl-systemet (rättsväsendets
informationssystem).
På grund av vad jag nu har anfört anser jag att åter bör utredas frågan hur
man lämpligen bör mäta arbetsbelastningen i tingsrätterna. Särskilda
sakkunniga bör tillkallas för ändamålet. Utredningen bör avse alla
personalkategorier. Den bör däremot inte omfatta mål och ärenden som
handläggs av tingsrätt i dess egenskap av fastighets- eller vattendomstol. I
fråga om inskrivningsärenden bör det ankomma på de sakkunniga att
närmare överväga huruvida och i vad mån de bör beaktas i detta
sammanhang. Detsamma gäller lagsökningar och betalningsförelägganden.
Några närmare direktiv för utredningsarbetet torde inte behövas.
De sakkunniga bör kunna anlita särskild expertis för att genomföra
tidsstudier eller statistiska undersökningar.
Utredningen har hållit ett sammanträde i oktober 1973.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
56. Brottsförebyggande rådet (Ju 1973:14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att
utreda de uppgifter som utredningen om ett brottsförebyggande råd har
föreslagit (se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1973):
Ordförande:
Rainer, A. Ove, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Ju.56 Riksdagsberättelsen år 1974
100
Ledamöter:
Andersson, J. Sven G., statssekreterare (fr.o.m. den 27 november 1973)
Bodström, T. Lennart, ordförande i TCO (fr.o.m. den 5 september 1973)
Fridh, K. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 5 september 1973)
Giesecke, Curt-Steffan, verkst, direktör (fr.o.m. den 5 september 1973)
Hedlund, A. Rune, landstingsråd (fr.o.m. den 5 september 1973)
Hjelm-Wallén, Lena B., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
september 1973)
Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd (fr.o.m. den 5 september 1973)
Johanson, Kjell E., socionom (fr.o.m. den 5 september 1973)
Lindberg, Knut A. O., direktör (fr.o.m. den 5 september 1973)
Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO (fr.o.m. den 5 september 1973)
Nordenson, Ulf K., rättschef (fr.o.m. den 5 september t.o.m. den 26
november 1973)
Polstam, K. Åke S., kriminalinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
september 1973)
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 5 september 1973)
Sveri, Knut O., professor (fr.o.m. den 5 september 1973)
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f .d. led. av riksdagen (fr.o.m.
den 5 september 1973)
Winberg, S. Håkan, rådman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 september
1973)
Experter:
Martinsson, Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den
27 november 1973)
Orring, Jonas A., generaldirektör (fr.o.m. den 27 november 1973)
Persson, Carl J. G., rikspolischef (fr.o.m. den 27 november 1973)
Rexed, Bror A., generaldirektör (fr.o.m. den 27 november 1973)
Romander, Holger A. G., riksåklagare (fr.o.m. den 27 november 1973)
Sekreterare:
Cosmo, Carl-Johan O., hovrättsråd (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Bitr. sekreterare:
Eklund, Jan E., socialassistent (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Wikström, K. Arne, kammaråklagare (fr.o.m. den 17 september 1973)
Lokal: Brottsförebyggande rådet, Fack, 103 60 Stockholm, tel. växel
22 79 80 (sekreterarna)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 29
juni 1973):
Utredningen om ett centralt råd för samordning av samhällets insatser
mot brott avlämnade den 25 april 1973 betänkandet (Ds Ju 1973:06) Det
brottsförebyggande rådet. Utredningen föreslår att ett centralt råd för
förebyggande av brott skall inrättas från den 1 juli 1974. Rådet skall enligt
förslaget bli en fristående myndighet direkt under Kungl. Maj:t. Av
budgetskäl anser utredningen det inte möjligt att ge rådet denna ställning
101
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:56
förrän den 1 juli 1974. Med hänsyn till det angelägna i att rådets arbete
snarast kominer igång, förordar utredningen att en kommitté tillsätts redan
den 1 juli 1973 med i huvudsak samma personsammansättning och
arbetsuppgifter som rådet kan förväntas få.
Rådet skall enligt förslaget ha till uppgift att, närmast under Kungl. Maj :t,
samordna samhällets och enskildas insatser mot brott. Rådet skall vidare
genom utredningar och initiativ medverka i det kriminalpolitiska
utvecklingsarbetet.
Det skall enligt förslaget åligga rådet särskilt att
följa och analysera brottsutvecklingen, informera om de förändringar
som sker och göra prognoser om den framtida utvecklingen,
verka för att erfarenhet och rön från den forskning som bedrivs på
kriminalitetens område förs ut till berörda myndigheter och allmänheten,
verka för att lagstiftningen inom rådets verksamhetsområde håller jämna
steg med samhällsutvecklingen,
ägna särskild uppmärksamhet åt den internationella utvecklingen på
kriminalpolitikens område,
samordna olika samhällsorgans insatser mot brott,
samverka med andra myndigheter och organisationer i syfte att
åstadkomma en medverkan av alla i det brottsförebyggande arbetet,
lämna information om principerna för rättsväsendets uppbyggnad och
uppgifter i ett demokratiskt samhälle.
Rådet skall enligt utredningens förslag ledas av en styrelse på femton
personer av vilka fem skall representera de politiska partier som är
företrädda i riksdagen. 1 styrelsen skall också förutom ordföranden ingå
företrädare för justitie-, social- och utbildningsdepartementen,
Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation,
Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska kommunförbundet, Svenska
landstingsförbundet och försäkringsbolagen. Under rådet skall finnas ett
verkställande utskott med ordförande och två av styrelsens ledamöter.
Vidare skall till rådet knytas experter från bl.a. olika verk och departement.
Två av experterna och chefen för rådets kansli skall ingå i det verkställande
utskottet. Ordförande i styrelsen och verkställande utskott samt ledamöter
i styrelse och rådets experter skall utses av Kungl. Maj:t. Vid rådet skall
dessutom finnas ett samrådsorgan med kontaktmän från ett mycket stort
antal myndigheter och organisationer.
Det löpande arbetet i rådet skall huvudsakligen utföras i olika
arbetsgrupper. Medlemmarna i arbetsgrupperna skall utses med beaktande
av de aktuella arbetsuppgifternas karaktär.
Vid rådet skall enligt utredningen finnas ett kansli. I kansliet skall ingå en
utredningsenhet och en forskningsenhet. Utredningen påpekar att
kommittén för kriminologisk behandlingsforskning inom kort kommer att
avge förslag bl.a. om utformningen av rådets forskningsenhet. I övrigt skall
förutom chefen för kansliet finnas en enhetschef, två handläggare, två
assistenter, ett kvalificerat biträde och två biträden.
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Svea hovrätt,
riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen,
domstolsväsendets organisationsnämnd, socialstyrelsen,
universitetskanslersämbetet efter hörande av rektorsämbetena vid
universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, skolöverstyrelsen,
statistiska centralbyrån, Svenska kommunförbundet, Landsorganisationen
i Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, Svenska
arbetsgivareföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund och
Folksam. Rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Lund och
Ju:56 Riksdagsberätteisen år 1974
102
Stockholm har bifogat yttranden från de juridiska och
samhällsvetenskapliga fakulteterna vid resp. universitet. Yttranden har
även inkommit från Riksförbundet för hjälp åt läkemedelsmissbrukare och
Svenska stöldskyddsföreningen.
Utredningens förslag om att ett centralt brottsförebyggande råd skall
inrättas tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom
Svea hovrätt. Hovrätten instämmer i det allmänna syftet med förslaget men
ifrågasätter om inte rådet bör förankras i Kungl. Maj:ts kansli.
I utredningens uttalande att det, utöver vad som framgår av en allmän
beskrivning av rådets uppgifter, inte skall göras någon uttrycklig
begränsning i rådets verksamhetsområde instämmer flertalet
remissinstanser. Landsorganisationen framhåller t.ex. att det är av
väsentlig betydelse att det inte i rådets verksamhetsområde görs någon
direkt och uttrycklig begränsning. Rådet bör självt ha möjlighet att avgöra
sina arbetsuppgifter. Likartade uttalanden görs bl.a. av kriminalvårdsstyrelsen
och statistiska centralbyrån.
Riksåklagaren uttalar emellertid farhågor för att kompetenskonflikter
kan uppkomma mellan rådet och myndigheter som var på sitt område
bedriver brottsförebyggande verksamhet. Likartade synpunkter framförs
av rikspolisstyrelsen. Socialstyrelsen framhåller, att det kan föreligga risk
för att alltför stora förväntningar ställs på rådet, varigenom andra
myndigheter medvetet i sin verksamhetsplanering avstår från att ta upp
brottsförebyggande åtgärder. Det finns enligt socialstyrelsen också risk för
kompetenskonflikter med andra myndigheter genom att rådet kommer in på
sådan verksamhet som syftar till totalplanering och utveckling av samhället,
för vilken dessa myndigheter har ansvaret.
Jag anser att i enlighet med utredningens förslag ett brottsförebyggande
råd bör inrättas från den 1 juli 1974. Med hänsyn till det angelägna i att rådets
arbete snarast kommer igång förordar jag att sakkunniga redan nu tillkallas
med de arbetsuppgifter som utredningen om ett brottsförebyggande råd
föreslagit för rådet.
Rådet bör inom ramen för de resurser som rådet erhåller vara oförhindrat
att självt avgöra vilka frågor rådet anser vara av sådan vikt i det
brottsförebyggande arbetet att de bör utredas närmare av rådet. Rådet har
självfallet inte någon direktivrätt i förhållande till andra organ. Rådets
tillkomst förändrar således inte det ansvar som andra organ har för sina
resp. verksamhetsområden. Rådet är endast ett samordnande och
rådgivande organ. Myndigheterna bör bl.a. för att undvika dubbelarbete —
samråda med rådet vid planeringen av verksamhet som har närmare
anknytning till rådets uppgifter. Samtidigt förutsätter jag att rådet på
motsvarande sätt informerar andra organ om sin verksamhetsplanering. En
sådan insyn erhåller f.ö. berörda myndigheter redan genom att de är
representerade i rådets expertorgan. Jag ansluter mig således i princip till
utredningens förslag i dessa frågor.
Under remissbehandlingen har i olika delfrågor framförts synpunkter på
den närmare utformningen av rådets verksamhet.
Riksåklagaren ifrågasätter om inte en styrelse av den storleksordning som
är i fråga bör ha ett större antal ledamöter i det verkställande utskottet.
Vidare anser riksåklagaren det egendomligt att två av de föreslagna
experterna ständigt skall vara representerade i verkställande utskottet,
alltså oavsett om deras eget ämnesområde är aktuellt. Ett stort antal
remissinstanser har ansett det föreslagna kansliet underdimensionerat.
Vidare har bl.a. betonats att det före ett slutligt ställningstagande till rådets
utformning krävs att de förslag beaktas som kommittén för kriminologisk
103
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.57
behandlingsforskning kan komma att lägga fram. I samband härmed har
även betonats forskningens stora betydelse för rådets verksamhet.
Med beaktande av vad som framförts under remissbehandlingen och i
belysning av de erfarenheter som kan vinnas under den första
verksamhetstiden bör kommittén lägga fram förslag till instruktion för det
brottsförebyggande rådet.
Forskningens stora betydelse för rådets verksamhet bör understrykas
genom att forskningen får en representant bland de sakkunniga. Styrelsen
bör kunna företrädas i verkställande utskottet av två ledamöter, lämpligen
två av representanterna för de politiska partierna. I likhet med
riksåklagaren anser jag det mindre lämpligt att utse två experter som skall
ingå i verkställande utskottet oavsett utskottets aktuella arbetsuppgifter. I
utskottet bör däremot ständigt ingå en representant för forskningen och
chefen för rådets kansli. Rådets experter bör kallas till utskottet i de fall
utskottet finner detta vara lämpligt med hänsyn till de frågor som skall
behandlas.
Genom tillkallandet av de sakkunniga bör samarbetsorganet (Ju 1966:58)
för åtgärder mot ungdomsbrottsligheten och samarbetsorganet (S 1970:29)
för bekämpande av narkotikamissbruk upphöra med sin verksamhet. Sedan
1956 års klientelundersökning (Ju 1957:40) avlämnat två rapporter, som f ,n.
är under slutjustering, bör även denna utredning upphöra.
Kommittén har under tiden juli — oktober 1973 hållit ett sammanträde.
Dessutom har ett verkställande utskott inom kommittén hållit ett
sammanträde.
Kommitténs arbete beräknas bli slutfört om ett brottsförebyggande råd
inrättas som myndighet den 1 juli 1974 i enlighet med förslag i 1974 års
statsverksproposition (prop. 1974:1, bil. 4 sid. 53).
57. Övervakningsnämndulredningen (Ju 1973:15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 med
uppdrag att utreda övervakningsnämndernas och de centrala nämndernas
uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1973):
Utredningsman:
Larsson, Sven A. A., hovrättslagman (fr.o.m. den 14 juli 1973)
Experter:
Altahr-Cederberg, Nils M., skyddskonsulent (fr.o.m. den 14 juli 1973)
Colliander, Per G., anstaltsdirektör (fr.o.m. den 14 juli 1973)
Leche, Johan H., departementsråd (fr.o.m. den 14 juli 1973)
eldhammar, J. E. Ivan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 14 juli 1973)
Sekreterare:
Åhlén, Lars, hovrättsassessor (fr.o.m. den 23 augusti 1973)
Lokal: Göta hovrätt, Box 422, 551 02 Jönköping 1, tel. växel 036/11 94 30
eller direkt 036/12 56 90 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 29
juni 1973):
Ju:57 Riksdagsberättelsen år 1974
104
Övervakningsnämnderna och de centrala nämnderna, dvs.
interneringsnämnden, ungdomsfängelsenämnden och kriminalvårdsnämnden,
har i sin nuvarande funktion varit i verksamhet sedan
år 1965. De grundläggande författningsbestämmelserna om nämndernas
organisation och arbetsuppgifter är intagna i tredje avdelningen i
brottsbalken. Nämndernas arbetssätt har därutöver huvudsakligen
reglerats i särskilda instruktioner och ämbetsskrivelser.
Övervakningsnämndernas uppgift är att leda kriminalvården i frihet för
dem som har dömts till skyddstillsyn, för dem som är villkorligt frigivna från
fängelse eller som efter dom till ungdomsfängelse eller internering eller till
intagning i arbetsanstalt vårdas utom anstalt samt för dem som fått
villkorligt anstånd med verkställande av dom på intagning i arbetsanstalt.
Nämndernas uppgift är bl.a. att förordna övervakare, vidtaga åtgärd vid
misskötsamhet från den övervakades sida och att förordna om upphörande
av övervakning för dem som dömts till skyddstillsyn eller villkorligt
frigivits. För dem som dömts till ungdomsfängelse eller internering avger
övervakningsnämnd förslag till vederbörande centrala nämnd om
påföljdens upphörande.
Övervakningsnämnderna har också att besluta eller avge förslag till
vederbörande centrala nämnd i frågor om övergång från vård i anstalt till
vård i frihet samt att lämna direktiv för skyddskonsulenternas verksamhet
inom fri vården.
Antalet övervakningsnämnder är f.n. 48 st. Varje nämnds
verksamhetsområde omfattar en eller flera allmänna underrätters
domkrets. I regel sammanfaller verksamhetsområdena med
skyddskonsulentdistrikten. I Stockholm, Göteborg, Malmö, Södertälje och
Örebro är resp. nämnder uppdelade på två eller flera avdelningar.
Övervakningsnämnd består av fem ledamöter. Kungl. Maj:t förordnar
ordförande, som skall vara lagfaren och erfaren i domarvärv, samt
ersättare, som skall vara lagfaren. Denne skall vid förfall för ordföranden
tjänstgöra i hans ställe. Övriga ledamöter och ersättare för dem utses av
länsstyrelsen i det län, inom vilket nämnden har sitt huvudsakliga
verksamhetsområde. De bör ha erfarenhet beträffande ungdomsvård eller
arbetsförmedling eller eljest i allmänt värv. Nämnden har själv att förordna
sekreterare.
Det är inte förutsatt att nämnden skall ha egen biträdespersonal utan
kansliarbetet skall i huvudsak utföras av personal vid
skyddskonsulentexpeditionerna. Dessa har fått viss personalförstärkning
för detta ändamål. När det gäller anstaltsklientelet skall anstalterna
tillhandagå med de expeditionella göromålen.
Skyddskonsulentorganisationens personal är skyldig att tjänstgöra som
föredragande hos övervakningsnämnd inom skyddskonsulentdistriktet
samt att på kallelse infinna sig hos nämnden för att lämna upplysning. Såvitt
angår ärenden rörande personer som är intagna i fångvårdsanstalt, äger
övervakningsnämnden påkalla motsvarande biträde av styresmannen eller
annan tjänsteman vid anstalten.
Ordföranden och hans ersättare samt sekreterare får för fullgörande av
uppdragen uppbära arvode enligt kommittékungörelsen. Därutöver utgår
ett fast årsarvode av 4 320 kr. till ordföranden och 2 160 kr. till vardera
ersättaren och sekreteraren. Till övriga ledamöter utgår ett arvode av 100
kr. för sammanträdesdag.
Interneringsnämnden beslutar i frågor om övergång mellan vård i och
utom anstalt samt om påföljdens upphörande för dem som har dömts till
105
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.57
internering. Nämnden avger även yttrande till åklagare och domstol i frågor
rörande internering.
Ungdomsfängelsenämnden beslutar i frågor om övergång mellan vård i
och utom anstalt samt om påföljdens upphörande för dem som har dömts till
ungdomsfängelse. Nämnden avger yttrande till åklagare och domstol i
frågor rörande ungdomsfängelse ådömda personer.
Kriminalvårdsnämnden prövar frågor om villkorlig frigivning
beträffande dem som undergår fängelse i mer än ett år. Nämnden är
därjämte besvärsinstans i ärenden som avser ansökan om uppskov med
verkställighet av fängelsestraff och prövar även besvär över
övervakningsnämnds beslut om villkorlig frigivning för dem som dömts till
fängelse i högst ett år.
Var och en av de centrala nämnderna leds av en ordförande som skall vara
eller skall ha varit innehavare av domarämbete. I
ungdomsfängelsenämnden och interneringsnämnden skall en ledamot vara
psykiater. Övriga tre ledamöter i dessa nämnder samt de fyra ledamöterna
i kriminalvårdsnämnden kan utses mera fritt. I praxis har chefen för
kriminalvårdsstyrelsen, en kvalificerad jurist samt en eller två riksdagsmän
utsetts som ledamot. Samtliga ledamöter och ersättare förordnas av Kungl.
Maj :t. Nämnderna betjänas av var sitt kansli vilka är förlagda till Stockholm
och vilkas personal är uppförd på kriminalvårdsstyrelsens personalstat. För
uppdraget uppbär ledamöterna av Kungl. Maj:t fastställd ersättning.
I betänkandet Kriminalvård (SOU 1972:64) framhåller
kriminalvårdsberedningen att förslag om ändringar i de centrala
nämndernas sammansättning och arbetsformer framförts i olika
sammanhang. Bl.a. har kritik riktats mot de centrala nämnderna för att de
tillämpar en praxis, som inte lämnar tillräckligt utrymme för
hänsynstagande till omständigheterna i det enskilda fallet. Vissa övervakningsnämnder
har med hänvisning härtill uttalat önskemål om att
beslutsrätten i större omfattning skulle delegeras till de lokala nämnderna
och därvid bl.a. föreslagit att de tre centrala nämnderna skulle slås samman
till en enda nämnd. Denna skulle i huvudsak endast tjäna som
besvärsinstans.
Vid sidan av dessa mera principiella synpunkter framhåller beredningen
att kriminalvårdsverkets representanter i de centrala nämnderna
aktualiserat frågan om en ändring i nämndernas sammansättning med
anledning av verkets förestående utlokalisering till Norrköping.
Även övervakningsnämnderna har enligt kriminalvårdsberedningen varit
föremål för kritik såväl i riksdagen som i uttalanden av tjänstemän och
organisationer som är verksamma inom kriminalvården. Kritikerna har
bl.a. ansett att nämndernas praxis varit för växlande, vilket ingett såväl
klienter som frivårdspersonal en känsla av otrygghet. Mot bakgrund av
kostnaderna för nämndernas verksamhet har man ifrågasatt huruvida inte
antalet ledamöter kunde nedbringas och vissa arbetsuppgifter delegeras till
skyddskonsulenterna.
Beredningen anför att den inte haft tillfälle att själv bilda sig någon
uppfattning om vare sig de centrala nämndernas eller
övervakningsnämndernas verksamhet men dock funnit det uppenbart att
det finns anledning att göra en översyn av nämndernas uppgifter och
organisation i belysning av den utveckling som har ägt rum sedan deras
tillkomst.
De centrala nämnderna liksom även vissa övervakningsnämnder har i
remissyttranden över beredningens betänkande tillstyrkt den föreslagna
Ju:57 Riksdagsberättelsen år 1974
106
översynen. Ungdomsfängelsenämnden anser att dess befogenheter såvitt
gäller beslut om överförande till vård utom anstalt eller om
långtidspermission i större utsträckning borde kunna flyttas över till den
övervakningsnämnd till vars verksamhetsområde anstalten hör. Övervakningsnämnden
i Stockholm, fjärde avdelningen, anser att utredningen bör
klargöra såväl nämndernas roll i frivårdsarbetet som samspelet mellan
nämnderna och personal inom anstaltsvård och frivård. Nämndernas
handläggningsformer och praxis bör undersökas och man bör härvid särskilt
studera om den dömdes rättssäkerhet är tillgodosedd i det nuvarande
systemet. Det bör vidare undersökas i vad mån nämndernas uppgifter helt
eller delvis kan övertas av andra organ, t.ex. domstolar och
skyddskonsulenter.
Även organisationsutredningen om kriminalvård i frihet tog i sitt
betänkande (Ju Stencil 1970:12) upp frågor rörande
övervakningsnämndernas verksamhet. Utredningen föreslog bl.a. att vissa
övervakningsnämnders verksamhetsområden skulle omregleras samt att
handläggningen av ärende där ordförande beslutar ensam skulle bli
enhetligare och att formellt förbud utfärdas för kriminalvårdstjänstemän att
ingå i nämnderna som ledamot. Med hänsyn till direktivens utformning
ansåg sig dock utredningen inte kunna göra en mera inträngande
undersökning av nämndernas arbetssätt och verksamhetsformer.
I överensstämmelse med vad jag uttalat i årets statsverksproposition
anser jag att de centrala nämndernas och övervakningsnämndernas
arbetsformer och organisation nu bör bli föremål för översyn. Jag förordar
att en särskild sakkunnig tillkallas för detta uppdrag.
Övervakningsnämnderna är betydelsefulla organ när det gäller att
förverkliga samhällets kriminalpolitiska målsättning. Nämndernas
lekmannainslag kan mot bakgrund av den praxis som tillämpas vid
utseendet av ledamöterna antas medverka till att sprida förståelse för
kriminalvårdens problem inom olika sektorer av samhället. Det är en viktig
sida av nämndernas verksamhet. Det är därför angeläget att de bereds
möjligheter att i större omfattning än hittills varit fallet påverka de allmänna
principerna för kriminalvårdsarbetet. Att detta inte kunnat ske i någon
större utsträckning torde åtminstone delvis bero på att nämndernas
verksamhet i alltför stor utsträckning inriktats på behandling av individuella
ärenden. Anledningen härtill kan bl.a. vara att det antal ärenden som
kommit under nämndernas prövning blivit större än man från början haft
anledning att räkna med. Speciellt gäller detta de nämnder som inom sitt
område har en eller flera fångvårdsanstalten För att ge nämndernas arbete
en mindre ensidig inriktning bör den sakkunnige därför undersöka i vilken
utsträckning beslutsfunktionen i vissa ärenden kan delegeras till personal
inom frivården eller på anstalterna eller överföras till andra myndigheter. I
det sammanhanget bör också övervägas lämpligheten av att
arbetsuppgifterna begränsas genom att för vissa typer av ärenden meddelas
mera generella bestämmelser, som kan minska behoven av en
individualiserad prövning.
Vid sina överväganden rörande övervakningsnämndernas arbetsuppgifter
har den sakkunnige att beakta de av innevarande års riksdag
godkända riktlinjerna för kriminalvårdens framtida utformning (JuU
1973:15, rskr 152). Vidare bör den sakkunnige beakta det i anslutning till
dessa riktlinjer pågående lagstiftningsarbetet på kriminalvårdens område
(Prop. 1973:131 och Ds Ju 1973:9).
Den sakkunnige bör utröna huruvida förutsättningar finns att ge
107
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.57
nämnderna ökade möjligheter att medverka vid planeringen av den
verksamhet som utövas av olika kriminalvårdsorgan inom nämndernas
verksamhetsområden och att verka för en samordning av kriminalvårdens
och andra sociala myndigheters insatser. Härvid bör särskilt
uppmärksammas önskvärdheten av en rationalisering av vårdarbetet.
En ofta återkommande anledning till kritik mot övervakningsnämndernas
arbete har varit deras oenhetliga praxis. Delvis torde kritiken vara förfelad,
eftersom man inte kan bortse från att övervakningsnämnderna har att göra
en individualiserad bedömning av de olika ärendena. Å andra sidan kan
olikheterna också bero på att nämnderna inte har en enhetlig syn på sitt
uppdrag. Ledamöter i flera övervakningsnämnder har framhållit att detta i
betydande utsträckning beror på bristande information och på otillräcklig
inbördes kommunikation. Man har bl.a. starkt understrukit behovet av
gemensamma överläggningar och informationsträffar.
Den sakkunnige bör närmare överväga lämpliga åtgärder för samråd och
förbättrad information. Härvid bör särskilt beaktas att de av årets riksdag
beslutade principerna för en ändrad regional indelning ger betydligt vidgade
möjligheter för kriminalvårdens regionchefer att följa
övervakningsnämndernas arbete. Med oförändrat antal nämnder torde det
emellertid även i framtiden bli svårt för regioncheferna att kontinuerligt
delta i nämndsammanträdena. Det stora antalet nämnder försvårar också
gemensamma överläggningar av det slag som begärts av
nämndledamöterna. Den sakkunnige bör därför överväga huruvida antalet
nämnder kan begränsas i samband med att arbetsuppgifterna förändras på
det sätt jag tidigare har antytt.
Den sakkunnige bör pröva i vad mån en ändring av arbetsuppgifterna och
en minskning av antalet nämnder bör inverka på reglerna om
övervakningsnämndernas sammansättning. De principer som ligger till
grund för nu gällande bestämmelser bör dock inte överges. Som organisationsutredningen
för kriminalvård i frihet har framhållit bör
kriminal vårdst jänsteman inte kunna vara ledamot i övervakningsnämnd.
Om den sakkunnige finner sig böra förorda organisatoriska förändringar
bör han närmare undersöka vilka personella förändringar en ny organisation
kommer att kräva. Översynen bör också avse nämndernas administrativa
rutiner. Den sakkunnige bör i detta hänseende samråda med domstolsväsendets
organisationsnämnd och den av kriminalvårdsstyrelsen
tillsatta arbetsgruppen rörande arbetsrutinerna vid frivårdsexpeditionerna.
Behovet av utbildning för nämndernas ledamöter och tjänstemän bör
närmare övervägas under utredningsarbetet. Härvid bör undersökas om en
sådan utbildning kan inordnas i den verksamhet som bedrivs av
kriminalvårdsstyrelsens utbildningssektion.
De centrala nämnderna har bl.a. till uppgift att garantera en viss
likformighet vid tillämpningen av reglerna om villkorlig frigivning resp.
reglerna om överförande till vård utom anstalt av dem som dömts till
ungdomsfängelse eller internering. Vid sina avgöranden av hithörande
ärenden är nämnderna bundna av ett formaliserat regelsystem, som lämnar
föga utrymme för individuella hänsynstaganden. De intagna har begränsade
möjligheter att personligen inställa sig för nämnden för att motivera sina
framställningar och påverka behandlingen av sitt ärende. Dessa
förhållanden har gett anledning till kritik. Emellertid måste beaktas att vissa
typer av lagbrott är av sådan natur att krav på samhällsskydd och allmän
laglydnad måste tillmätas särskilt stor vikt och att de individualpreventiva
aspekterna följaktligen måste få en underordnad betydelse för
Ju:57 Riksdagsberättelsen år 1974
108
bedömningen av utskrivningsf rågan. I sådana fall synes en central prövning
uppenbart vara att föredra. I andra fall åter bör individuella
hänsynstaganden kunna ges större spelrum. Detta låter sig emellertid
svårligen göra inom ramen för ett system med central prövning. Det kan
därför ifrågasättas om inte den nuvarande fördelningen av beslutanderätten
mellan övervakningsnämnderna och de centrala nämnderna onödigtvis
begränsar de förstnämndas beslutanderätt i fall av denna art. Den sakkunnige
bör därför överväga huruvida de centrala nämndernas befattning
med utskrivningsärenden kan begränsas till de fall där med hänsyn till
brottets karaktär allmänpreventiva synpunkter eller kravet på
samhällsskydd är särskilt framträdande.
I ungdomsfängelse- och interneringsnämndernas arbetsuppgifter ingår
att avge yttranden till åklagarmyndigheter och domstolar i åtals- och
påföljdsfrågor. Den sakkunnige bör överväga huruvida dessa uppgifter kan
helt eller delvis övertas av övervakningsnämnd.
En mer genomgripande förändring av de centrala nämndernas
arbetsuppgifter kan böra föranleda organisatoriska förändringar. Den
sakkunnige bör överväga om en minskning av nämndernas arbetsuppgifter
bör leda till att de ersätts av en enda central nämnd med uppgift att pröva
besvär över övervakningsnämndernas beslut, att pröva frågor om
utskrivning i det begränsade antal fall av nyss angiven art då en central
prövning bör komma till stånd samt att i övrigt fullgöra sådana uppgifter på
förevarande område som inte lämpligen kan anförtros annan myndighet.
Vid utarbetande av förslag till central nämndorganisation bör den sakkunnige
beakta de problem beträffande kriminalvårdsverkets
representation i nämnden eller nämnderna som kan komma att uppstå i
samband med verkets flyttning till Norrköping. Den sakkunnige skall även
redovisa de förslag till ändringar av kansliorganisationen för de centrala
nämnderna som föranleds av förslagen i övrigt rörande den centrala
nämndorganisationen.
En allvarlig brist i det nuvarande systemet är den oklarhet som råder
rörande huvudmannaskapet för övervakningsnämnderna och de centrala
nämnderna. Den sakkunnige bör överväga om huvudmannaskapet
lämpligen kan läggas på kriminalvårdsstyrelsen, dock med iakttagande av
att förordnande av ordförande och ersättare för denne i central nämnd och
övervakningsnämnd som hittills bör meddelas av Kungl. Maj:t.
Nu gällande bestämmelser om ersättning till ledamöter och tjänstemän i
nämnderna ger utrymme för olika tolkningar. Den sakkunnige bör därför
göra en översyn också av dessa ersättningsbestämmelser.
Utredningsmannen har under tiden juli — oktober 1973 hållit ett
sammanträde med experterna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
58. Utredningen (Ju 1973:16) angående åtgärder för att minska
personalomsättningen inom polisväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att
utreda frågan om personalomsättningen inom polisväsendet m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 juli 1973):
109
Kommittéer. Justitiedepartementet Ju:58
Ordförande:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Ledamöter:
Buckau, Anne-Marie A. L., ombudsman (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Jirstam, Björn H. L., förhandlingsdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Printz, Å. Lennart, avdelningschef (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Experter:
Ankar, S. Bertil, länspolischef (fr.o.m. den 23 oktober 1973)
Erlandsson, Bengt H., polismästare (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Lindholm, Sven A., ombudsman (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Sekreterare:
Tysk, Gunnar I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 oktober 1973)
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 29
juni 1973):
Brottskommissionen påpekade i sitt betänkande (Ds Ju 1973:5) att de
olika tjänsterna inom polisväsendet byter innehavare med påfallande korta
intervaller. Detta beror på att en polisman i princip är berättigad att söka
varje ledig högre tjänst även i andra polisdistrikt och inom andra
avdelningar än den vid vilken han tjänstgör. Med hänsyn till att polismannen
ofta fått särskild utbildning för eller förvärvat speciell erfarenhet i den
tjänst han innehar, skapar den höga personalomsättningen enligt
kommissionens mening betydande problem när det gäller flyttningar såväl
mellan som inom polisdistrikt.
Kommissionens påpekande är enligt min mening helt riktigt. Samhällets
och brottslighetens utveckling har för polisväsendets del bl. a. medfört
behov av och krav på en ökad specialisering hos personalen i allt flera
befattningar. Detta innebär att byte av personal medför dels försämrad
kontinuitet i arbetet, dels nya utbildningsbehov. Bl. a. till följd härav är
kursverksamheten inom polisväsendet omfattande. Utöver den utbildning
som är obligatorisk eller följer på befordran genomförs ca 100 centrala
kurser om året vilkas syfte i de flesta fall är att ge viss grundläggande
specialutbildning för skilda tjänster och i övriga fall fortbildning.
Nackdelarna med den stora rörligheten är så betydande att det av såväl
effektivitetsskäl som ekonomiska skäl är angeläget att få fram en bättre
ordning. Om personalomsättningen kan minskas bör det vara möjligt att
reducera utbildningsbehovet. Det är också angeläget att så länge som
möjligt ta tillvara den arbetskapacitet som består däri att polismannen har
förvärvat vana och erfarenhet i sin tjänst. En minskad omsättningsfrekvens
skulle därför verka både effekthöjande och personal- och
kostnadsbesparande.
Brottskommissionen föreslog att de nu antydda frågorna skulle tas upp
till allsidig belysning i en särskild utredning. Jag delar denna uppfattning och
föreslår att särskilda sakkunniga tillkallas för att utreda den nuvarande
Ju.58 Riksdagsberättelsen år 1974
110
personalomsättningens omfattning, orsaker och konsekvenser. Med
hänsyn till frågornas arbetsrättsliga aspekter bör utredningen tillförsäkras
sakkunskap från de avtalsslutande parterna. De sakkunniga bör överväga
vilka åtgärder som kan komma i fråga för att minska de ogynnsamma
effekterna av omsättningen av polispersonal. Åtgärderna bör i första hand
syfta till ett system där personalens specialkunskaper och erfarenhet av viss
tjänstgöring kan utnyttjas under längre tid än vad som är möjligt f. n.
Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas tjänster som kräver särskilt
omfattande specialutbildning eller lång tjänstgöringstid i befattningen.
De sakkunniga bör undersöka även möjligheterna till en tidigare
specialisering inom olika verksamhetsområden än vad som nu är vanligt.
Det bör därvid eftersträvas att personalen ges i huvudsak likvärdiga
utvecklingsmöjligheter inom de olika grenarna av verksamheten. De
sakkunniga bör överväga när en sådan specialisering kan sättas in och hur
långt den kan och bör drivas med beaktande av att möjligheter att söka och
erhålla tjänst inom andra verksamhetsgrenar skall föreligga även i
fortsättningen.
Omsättningen av personal påverkas av metodiken för lönesättningen. De
sakkunniga bör kunna behandla och lägga fram synpunkter på sådana
metodikfrågor som inte enligt sakens natur bör falla på de avtalsslutande
parterna.
Utredningen har hållit ett sammanträde i november 1973.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
59. Utredningen (Ju 1973:17) om utländska övertaganden av svenska
företag
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 augusti 1973 att
utreda frågan om utländska övertaganden av svenska företag (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 november 1973): •
Ordförande:
Eckerberg, Per A., landshövding (fr.o.m. den 30 oktober 1973)
Ledamöter:
Antonsson, Johannes M., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30
oktober 1973)
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 oktober
1973)
Engman, Hans O. R., utredningssekreterare (fr.o.m. den 30 oktober 1973)
Hagdahl, K. Thomas, direktör (fr.o.m. den 30 oktober 1973)
Larsson, Matts Bergom, direktör (fr.o.m. den 30 oktober 1973)
Lundin, Bert G., förbundsordförande (fr.o.m. den 30 oktober 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Lidbom till statsrådsprotokollet den 10
augusti 1973):
lil
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.59
De multinationella företagens verksamhet ägnas alltmer uppmärksamhet
både här hemma och utomlands. I vårt land har intresset i stor utsträckning
inriktats på utländska multinationella företag som är verksamma i landet.
Den ökade betydelse som dessa företag fått för den svenska ekonomin
belystes i prop. 1973:72 med förslag till ändringar i lagen (1916:156) om vissa
inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i
vissa bolag m. m. (1916 års lag). Jag nöjer mig här med att konstatera att år
1970 närmare 100 000 personer sysselsattes i utlandsägda företag i Sverige.
Detta var ca 30 000 fler än år 1965 och utgjorde 6,2 % av det totala antalet
anställda i svenska industri- och handelsföretag. De utländska intressena
finns representerade i flertalet branscher men i synnerhet inom verkstads-,
livsmedels- och den kemiska industrin.
Svenska företag har också i ökande grad internationaliserats. I själva
verket har svenska dotterföretag i utlandet betydligt större tillgångar och
antal anställda än de utlandsägda företagen i Sverige. De speciella
samhällspolitiska problem som hänger samman med de
svenskkontrollerade multinationella företagen är föremål för
uppmärksamhet i bl. a. den särskilda arbetsgrupp för multinationella
företag som tillsattes på förslag av chefen för industridepartementet i april
1973 och skall inte närmare beröras i detta sammanhang.
Utländska företags etableringar i Sverige kan medföra fördelar för vårt
land. Dessa kan kort uttryckt sägas bestå i att de utländska företagen tillför
vårt land och vår ekonomi vissa nyttigheter — t. ex. kapital, ny teknik och
know-how i olika former. Detta kan i sin tur få positiva effekter på
sysselsättning, produktion och handelsbalans.
Det är emellertid uppenbart att även negativa effekter kan uppstå till följd
av utländsk etablering i Sverige. Multinationella företags agerande kan
under vissa omständigheter få icke önskvärda ekonomisk-politiska,
skattepolitiska, arbetsmarknadspolitiska och fackliga konsekvenser. Av
stor betydelse från facklig synpunkt är att ett multinationellt företag ibland
kan avvärja ett strejkhot i vårt land med hjälp av sina resurser i andra
länder. Allmänt sett innebär en internationalisering av ett företag i regel en
förstärkt förhandlingsposition gentemot svenska myndigheter och fackliga
organisationer.
Fördelarna av utländsk etablering gör sig i allmänhet mest gällande vid
nyetablering i form av egen uppbyggnad av produktionsresurser.
Nackdelarna är ofta särskilt framträdande vid utländskt övertagande av
redan existerande inhemska företag, speciellt om sådana övertaganden får
betydande omfattning eller berör vitala delar av vårt näringsliv.
Oavsett hur man väger tänkbara positiva och negativa effekter av
utländsk etablering mot varandra framstår det som givet att ett omfattande
främmande inflytande över svenskt näringsliv kan innebära risker för
landet från såväl ekonomisk som politisk och facklig synpunkt. En kontroll
är därför motiverad.
På sikt torde det bli ofrånkomligt att söka lösningar på problemen som
bygger på ett utvecklat samarbete över gränserna både på regeringsnivå och
mellan fackliga organisationer. Detta utesluter emellertid inte att Sverige
redan nu nationellt måste vidta de åtgärder som är nödvändiga och möjliga
för att skydda svenska intressen. En inventeringav problemen och behovet
av åtgärder pågår redan. Koncentrationsutredningen genomför enligt
tilläggsdirektiv (Fi 1962:37) en undersökning av de internationella
företagens växande betydelse för svensk ekonomi och svensk ekonomisk
politik. Som förut nämnts bereds inom regeringen frågor rörande
Ju:59 Riksdagsberättelsen år 1974
112
multinationella företag av en särskild arbetsgrupp med företrädare för
berörda departement.
På det internationella planet bedrivs ett omfattande utredningsarbete
inom OECD:s industrikommitté där man sedan några år arbetat med att få
fram grundläggande statistik och uppgifter rörande olika länders politik i
fråga om internationella företag. Dessutom kan nämnas verksamhet på
detta område inom ILO, UNCTAD och ECOSOC. Frågan om utlandsägda
företags beskattning undersöks f. n. både inom OECD:s skattekommitté
och på gemensam nordisk bas. Sverige deltar aktivt i det internationella
samarbetet i nu nämnda organisationer.
Inom EG har kommissionen nyligen satt igång en studie av de problem
som aktualiseras inom gemenskapen på grund av multinationella företag.
Vi har i dag en lagstiftning som i vissa fall ger möjlighet att förhindra
utländskt övertagande av svenska företag då övertagandet skulle vara
oförenligt med väsentliga inhemska intressen. Lagstiftningen gör det
möjligt att ingripa vid etableringstillfället. Jag syftar på 1916 års lag. Den
innebär i huvudsak följande.
Utländska medborgare får förvärva fast egendom eller gruva eller idka
gruvdrift bara efter särskilt tillstånd som meddelas av Kungl. Majit eller
myndighet som Kungl. Majit bestämmer. Med utländsk medborgare jämställs
utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter och stiftelser.
Enligt 2 § första stycket får inte heller svenskt handelsbolag vari finns
bolagsman för vilken de i lagen föreskrivna inskränkningarna i rätten att
förvärva fast egendom gäller, svenskt aktiebolag vars aktiebrev får ställas
till innehavaren eller svensk ekonomisk förening förvärva fast egendom
eller gruva eller idka gruvdrift utan tillstånd i varje särskilt fall. Detsamma
gäller enligt 2 § andra stycket i fråga om svenskt aktiebolag vars aktiebrev
skall ställas till viss man. Sådant bolag kan emellertid undgå
tillståndsplikten genom att visst förbehåll, s. k. utlänningsklausul, tas in i
bolagsordningen. Klausulen skall gå ut på att utländska rättssubjekt eller
tillståndspliktiga svenska rättssubjekt genom teckning eller överlåtelse får
förvärva bara en mindre del av bolagets aktier, nämligen vid varje tidpunkt
mindre än 20 % av röstetalet för bolagets samtliga aktier och mindre än 40
% av bolagets hela aktiekapital. Aktier som får förvärvas av utländska
rättssubjekt brukar kallas fria aktier och andra aktier bundna aktier.
Innehåller bolagsordningen utlänningsklausul — eller strängare
föreskrifter — får klausulen enligt 2 § tredje stycket inte ändras utan
medgivande av Kungl. Majit eller myndighet som Kungl. Majit bestämmer.
Sådant medgivande skall enligt en nyligen genomförd lagändring (prop.
1973:72, NU 57, rskr 228) inte lämnas om det strider mot väsentligt allmänt
intresse att bolagets aktier förvärvas av rättssubjekt för vilket de i lagen
föreskrivna inskränkningarna i rätten att förvärva fast egendom gäller.
Förvärv av aktier som sker i strid mot klausulen är ogiltigt. Enligt 5 a § —
som tillkom vid den nyssnämnda lagändringen — krävs särskilt tillstånd om
rörelse eller del av rörelse skall övergå från ett icke tillståndspliktigt till ett
tillståndspliktigt rättssubjekt.
De nya bestämmelser, som sålunda införts innebär att kontroll enligt
lagen nu gäller för alla bolag som har utlänningsklausul. Bestämmelserna
ger möjlighet att förhindra utländskt övertagande av svenska företag i
sådana fall då övertagandet skulle vara oförenligt med väsentliga inhemska
intressen. Det helt övervägande antalet svenska bolag har
utlänningsklausul.
I prop. 1973:72 framhöll jag att en väsentligt förbättrad kontroll kunde
113
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:59
provisoriskt åstadkommas genom de föreslagna nya bestämmelserna men
att det på sikt under alla förhållanden erfordrades en allsidig översyn av
1916 års lag. Vid riksdagsbehandlingen erinrade näringsutskottet om den av
mig förutskickade översynen av 1916 års lag. Utskottet underströk i sitt av
riksdagen godkända betänkande att det är angeläget att detta arbete inleds
utan dröjsmål bl. a. med hänsyn till de administrativa problem som kan
förväntas i samband med prövning av förvärvsansökningar och till det
förhållandet att kontrollen inte omfattar företag som saknar
utlänningsklausul. Enligt utskottet bör även problem angående utländska
förvärv av sådana företag upptas till granskning.
Mot denna bakgrund finner jag det påkallat att den aviserade översynen
av 1916 års lag snarast företas. Jag förordar att sakkunniga tillkallas för att
fullgöra den uppgiften.
De problem som utlandsägda företag ger upphov till kan i princip angripas
på två olika sätt. Man kan skapa möjligheter för samhället att ingripa mot
icke önskvärda utländska etableringar med stöd av exempelvis
koncessionslagstiftning. Man kan också inrikta sig på att hindra eller dämpa
negativa effekter av ett utländskt företags etablering genom att utöva skärpt
kontroll över utlandsägda företags skötsel. Enligt min mening bör båda
dessa metoder övervägas.
En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara att någon radikal
omläggning av vår hittillsvarande allmänna politik i fråga om utländska
investeringar inte är aktuell. Vad som bör eftersträvas är en ordning som ger
möjligheter att inom ramen för våra internationella förpliktelser hindra en
utländsk investering när väsentliga allmänna intressen talar emot att
investeringen kommer till stånd. Övervakning och kontroll av utlandsägda
företags verksamhet bör likaledes vara inriktad på att skapa betingelser för
ingripanden när väsentliga allmänna intressen gör det påkallat att företaget
ändrar sin politik i ett eller annat hänseende.
Vi har f. n. inte tillgång till utredningsmaterial som ger oss en fullständig
bild av hur multinationella företag faktiskt agerar i olika sammanhang och
vilka verkningar deras agerande har. Det är emellertid inte min avsikt, att
den av mig föreslagna utredningen skall försöka bota de brister som finns i
detta hänseende. Utredningens uppgift är i första hand att få fram
instrument som sätter samhället i stånd att utöva kontroll över dels
utländska uppköp av svenska företag dels utlandsägda företags verksamhet
i vårt land. Behovet av sådana instrument betingas redan av att det finns
risker för att allmänna intressen träds för när och är alltså inte beroende av
att det kan påvisas att riskerna materialiserats. De risker som det i detta
sammanhang är fråga om är, som förut antytts, av olika slag. Om ett svenskt
företag övergår i utländsk ägo, kan det under vissa förutsättningar ge
upphov till skadlig begränsning av konkurrensen, främst på den inhemska
marknaden. Fackliga organisationers arbete kan försvåras. Andra
arbetsmarknadspolitiska problem kan uppkomma t. ex. i samband med
strukturrationaliseringar. Den ökade omfattningen av varuflöden och
betalningsströmmar mellan företag i en internationell koncern kan begränsa
effekten av samhällets åtgärder t. ex. på det skattepolitiska området och
eljest inom den ekonomiska politiken. Icke önskvärda valutapolitiska
effekter kan uppkomma till följd av multinationella företags interna
åtgärder. En internationell koncern kan, för att ta ännu ett exempel,
omfördela tillverkning, forskning och administration mellan olika länder på
ett sätt som strider mot svenska intressen. Det är utredningens uppgift att
överväga vilka legala instrument samhället bör utrustas med för att kunna
8 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberätlelsen
Ju.59 Riksdagsberättelsen år 1974
114
förebygga eller motverka dessa risker.
Ett befintligt instrument som behöver förstärkas är kontrollen enligt 1916
års lag av utländska uppköp av svenska företag. Man kan här gå olika vägar.
En lösning kan vara att utvidga systemet med bundna och fria aktier.
Aktiebolag som inte har utlänningsklausul skulle exempelvis kunna
förbjudas att driva rörelse här i landet utan särskilt tillstånd. Systemet
skulle kunna kompletteras med regler om att utländska rättssubjekt skulle
kunna förvärva bundna aktier efter tillstånd i det särskilda fallet — något
som f. ö. har föreslagits av aktiebolagsutredningen i dess för ett par år sedan
avgivna betänkande (SOU 1971:15). Givetvis skulle särskilda
övergångsanordningar fordras beträffande de aktiebolag där det utländska
inflytandet redan är större än vad en utlänningsklausul medger. Med det nu
skisserade systemet skulle man få till stånd en fullständig kontroll som
täckte alla svenska aktiebolag. En sådan lösning innebär att man går
ytterligare ett steg i den riktning som de i våras beslutade ändringarna i 1916
års lag anvisar.
Det är av stor betydelse att det allmänna i god tid får kännedom om
planerade etableringar. Visst informationsmaterial inkommer redan nu i
samband med den kontroll av utländska direktinvesteringar i Sverige som
sker inom ramen för valutaregleringen. Detta informationsmaterial har
emellertid hittills inte använts för andra ändamål än valutapolitiska. De
sakkunniga bör undersöka i vad mån sådant material framdeles skulle kunna
göras tillgängligt även inom ramen för den nu aktuella kontrollen.
I fråga om större aktiebolag gäller f. n. att möjligheterna att få insyn i
ägarförhållandena i praktiken är ganska begränsade, vilket bl. a.
sammanhänger med att aktieägare inte är skyldiga att registrera sitt
aktieinnehav i den offentliga aktieboken. Har bolaget beslutat att lagen
(1970:596) om förenklad aktiehantering skall tillämpas på bolaget,
förbättras däremot insynen i ägarförhållandena avsevärt. Aktieboken förs
då av Värdepapperscentralen VPC aktiebolag medelst automatisk
databehandling och rätten till utdelning m. m. är knuten till registrering i
aktieboken. Jag vill erinra om att chefen för finansdepartementet under
förarbetena till lagen om förenklad aktiehantering uttalade, att det kunde
vara naturligt att efter några års erfarenhet av det nya systemet med
förenklad aktiehantering pröva om och i vilken utsträckningen obligatorisk
tillämpning av det nya systemet borde genomföras (prop. 1970:99 s. 73).
Efer samråd med chefen för finansdepartementet har jag kommit till den
uppfattningen att de sakkunniga bör pröva om en obligatorisk tillämpning av
det nya systemet, i varje fall beträffande större aktiebolag, kan bidra till
förbättrad information rörande det utländska inflytandet i svenskt
näringsliv.
I det föregående har jag uppehållit mig vid frågan om skydd mot
övertagande av företag som drivs i form av aktiebolag. Med hänsyn till att
aktiebolaget är den dominerande företagsformen är också frågan om
utländska uppköp av aktier den från etableringssynpunkt viktigaste. Vad
gäller ekonomiska föreningar är läget det att en ekonomisk förening i
praktiken knappast riskerar att komma under utländsk dominans, eftersom
ekonomiska föreningar måste vara uppbyggda på kooperativ bas. Det synes
därför tveksamt om det behövs någon kontroll beträffande ekonomiska
föreningar. Situationen är däremot en annan i fråga om företag som drivs
som handelsbolag eller under personlig firma. Här ger visserligen lagen
(1968:555) om rätt för utlänning och utländskt företag att idka näring här i
riket samt lagen (1968:557) om vissa inskränkningar i rätten att sluta svenskt
115
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju.59
handelsbolag m. m. (ändrad senast 1973:308) en möjlighet för det allmänna
att kontrollera företagsköp från utländsk sida. De sakkunniga bör emellertid
överväga i vad mån ändring beträffande kontrollen rörande aktiebolag kan
medföra behov av ändringar i dessa senare lagar.
Som jag antytt finns behov av att kunna kontrollera även utländska
företag som redan är etablerade i Sverige. Ett sätt att åstadkomma en
kontroll över företag som i framtiden övertar svenska företag är att knyta
särskilda villkor till själva tillståndet till övertagande. Ett
koncessionssystem av denna typ finns sedan lång tid bl. a. i Norge. Enligt
norsk lag kan en koncession åt ett utländskt rättssubjekt tidsbegränsas och
förses med villkor av olika slag. De sakkunniga bör undersöka om en
ordning liknande den norska kan vara lämplig för våra förhållanden.
I sammanhanget bör också nämnas systemet med en s. k. ''code of good
behaviour’ dvs. riktlinjer utanför lagstiftningen för utlandskontrollerade
företags uppträdande i den svenska samhällsmiljön. De sakkunniga bör med
ledning av erfarenheter från bl. a. Canada undersöka om ett system av
’good-behaviourregler’ bör utarbetas, antingen som ett alternativ till ett
koncessionssystem eller som ett komplement till ett sådant system. Syftet
med systemet bör vara att förmå utlandskontrollerade företag att utöva sin
verksamhet på ett sätt som är förenligt med i vårt land allmänt erkända
normer. Ett good-behavioursystem torde i första hand böra byggas på
frivillighet och samverkan mellan myndigheter och företag. Ytterst måste
det allmänna dock ha möjlighet att ingripa om ett utländskt företag genom
att bryta mot riktlinjerna åsidosätter väsentliga svenska intressen.
Under senare tid har vidtagits åtgärder för att stärka de anställdas
inflytande i företagen. I våras började sålunda systemet med
styrelserepresentation för de anställda att tillämpas. Rätt till sådan
styrelserepresentation föreligger i fråga om aktiebolag och ekonomiska
föreningar med mer än 100 anställda. Inom industridepartementet förbereds
f. n. ett system med s. k. arbetstagarkonsulter, dvs. personer som skall
tjänstgöra som rådgivare i främst företagsekonomiska frågor åt
arbetstagarnas representanter i styrelser och företagsnämnder. Ytterligare
förstärkningar av de anställdas inflytande inom företagen kan förväntas när
arbetsrättskommittén slutfört sitt arbete. Den nu skildrade utvecklingen har
betydelse även när det gäller att kontrollera hur utlandsdominerade företag
sköts. De sakkunniga bör ägna särskild uppmärksamhet åt denna aspekt på
problemet. Ett kontrollsystem beträffande företagens skötsel måste under
alla förhållanden bygga på medverkan från de anställda.
Jag har i detta ärende begränsat mig till frågor som har att göra med
utländsk etablering och utlandsägda företagens skötsel. Det är givet att
likartade problem ibland kan inträda också till följd av åtgärder som vidtas
av svenska företag med utländska dotterföretag.
I den mån problemen är identiska och det är nödvändigt för att undvika en
opåkallad diskriminering gentemot utländska företag bör utredningen vara
oförhindrad att föreslå åtgärder som går utanför den i dessa direktiv primärt
angivna ramen.
Vid tillkomsten av 1916 års lag gällde det att i första hand inrikta skyddet
på landets naturtillgångar. Samhället har emellertid sedan dess genomgått
stora förändringar. Idag har den svenska industrin andra tillgångar —
teknik, know-how, dyrbara maskiner, patent och varumärken — som vid
sidan av naturtillgångarna framstår som särskilt skyddsvärda. Tiden är nu
mogen att lösa upp det lagtekniska sambandet mellan skydd för fast
egendom och skydd mot utländska övertaganden av svenska företag. De
Ju.59 Riksdagsberättelsen år 1974
116
sakkunniga bör vid utformningen av sina förslag kunna utgå från att vi i
framtiden bör ha dels en lagstiftning som innehåller bestämmelser om
kontroll av uppköp från utländsk sida av mark och naturtillgångar, dels en
särskild lagstiftning som tar sikte på kontroll av utländsk etablering och
utlandsägda företags skötsel.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
60. Häktesutredningen (Ju 1973:18) för Stockholms län m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 2 november 1973 för att
utreda behovet av häktes- och arrestplatser inom Stockholms,
Södermanlands och Uppsala län, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17
november 1973):
Utredningsman:
Ringius, Gösta, kriminalvårdsdirektör (fr.o.m. den 15 november 1973)
Postadress: Kvarngatan 21,692 00 Kumla, tel. 019/784 15
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 2
november 1973):
Den som är häktad skall enligt rättegångsbalken utan dröjsmål överföras
till allmänt häkte. Rätten kan dock under vissa omständigheter förordna om
anstånd med sådan åtgärd. För häktad som undergår eller har undergått
rättspsykiatrisk undersökning gäller särskilda bestämmelser. Allmänt häkte
finns inrättat antingen som speciell avdelning vid vissa fångvårdsanstalter
eller i polishus på ett antal orter i landet. Sedan år 1965 förvaltar kriminalvårdsverket
samtliga allmänna häkten. Detsamma gäller arrestlokaler,
som är anordnade i anslutning till allmänna häkten.
För häktade inom Storstockholmsområdet disponeras f. n. 220 platser
vid fångvårdsanstalten Långholmen samt 90 platser vid s. k. daghäkte i
Stockholms centrala delar. De sistnämnda platserna skall huvudsakligen
användas för sådana häktade som skall inställas vid förhandling inför
Stockholms tingsrätt samt förarrestanteroch tillfälligt omhändertagna. Vid
fångvårdsanstalten Långholmen finns dessutom en psykiatrisk avdelning
vid vilken häktade undergår rättspsykiatrisk undersökning. Sedan den 1
januari 1972 finns även en häktesavdelning med 72 platser vid
interneringsanstalten Hall utanför Södertälje. För att i någon mån minska
överbeläggningen vid allmänna häktet i Stockholm har
kriminalvårdsstyrelsen därutöver tvingats att under viss del av år 1973
utnyttja en av de nedlagda avdelningarna vid fångvårdsanstalten
Långholmen för förvaring av häktade.
Som ett led i avvecklingen av fångvårdsanstalten Långholmen har Kungl.
Maj:t den 30 december 1971 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att uppföra
nybyggnad i kvarteret Kronoberg i Stockholm innehållande bl. a. 280
häktes- och arrestplatser för män och 40 platser för kvinnor. Detta häkte,
som beräknas kunna tas i bruk vid årsskiftet 1974/75, skall ersätta daghäktet
och häktesavdelningen på Långholmen.
Personer, som häktas av domstolar i Södermanlands och Uppsala län
117
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:60
hänvisas i första hand till resp. häktesavdelning vid fångvårdsanstalterna i
Nyköping och Uppsala. I Uppsala pågår uppförande av ett nytt polishus
innefattande häktesavdelning med 30 platser som beräknas kunna tas i bruk
omkring den 1 juli 1974. Av byggnadstekniska skäl kan detta häkte icke
utvidgas.
Genom byggnadsstyrelsens försorg pågår f. n. vissa undersökningar
rörande möjligheten att förlägga ett polishus till Sollentuna kommun.
Kriminalvårdsstyrelsen har under hand uttalat att det är önskvärt att ett
häkte med 100 platser inryms i detta polishus.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1973 har JO påtalat allvarliga
brister i förhållandena på det allmänna häktet i Stockholm och därvid bl. a.
pekat på olägenheterna av den förekommande överbeläggningen. JO
förklarar sig även ha fått det intrycket att det inte ens efter det platstillskott,
som färdigställandet av det nya häktet i kvarteret Kronoberg medför,
kommer att finnas ett tillräckligt antal platser för häktade och anhållna m. fl.
i Stockholmsområdet.
I likhet med JO finner jag med hänsyn till befolkningsutvecklingen inom
Storstockholmsregionen anledning till tvekan huruvida platsantalet i det
nya häktet i kvarteret Kronoberg kommer att vara tillräckligt. Jag vill i det
sammanhanget även erinra om den vidgade rätten att avräkna häktningstid
som infördes den 1 april 1973. Vissa tecken tyder på att som en följd härav
antalet överklaganden i mål där den tilltalade hålls häktad ökar, vilket ställer
krav på ett ökat antal häktesplatser. Eftersom det torde vara uteslutet att
utvidga häktet i kvarteret Kronoberg måste andra utvägar sökas.
Mot den nu tecknade bakgrunden anser jag att frågan hur behovet av
häktesplatser i Stockholms län bäst kan tillgodoses nu bör utredas.
Vissa skäl talar för att ett effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser
förutsätter ett större upptagningsområde än Stockholms län. Med hänsyn
härtill och till vad jag anfört om situationen i angränsande län bör
utredningsarbetet omfatta den framtida häktesorganisationen även i
Uppsala och Södermanlands län. Utredningsuppgiften bör anförtros en
särskild sakkunnig.
Utredningsmannen bör kartlägga det framtida behovet av häktes- och
arrestplatser samt avge förslag till häktesorganisation för ett
upptagningsområde bestående i huvudsak av Stockholms, Södermanlands
och Uppsala län. Utredningsarbetet skall bedrivas under förutsättning av
oförändrat platsantal i såväl Kronobergshäktet som det blivande häktet i
Uppsala. Om utredningsmannen föreslår nya häkten bör dessa lokaliseras
med hänsynstagande till domstolarnas och polismyndigheternas önskemål
att den häktade utan svårighet kan inställas till förhandling eller förhör.
Samråd bör därvid ske med domstolsväsendets organisationsnämnd och
rikspolisstyrelsen. Möjligheterna att effektivt utnyttja kriminalvårdens
transportorganisationen bör också iakttas. Såvitt gäller Stockholms län bör
den sakkunnige samråda med domkretsutredningen (Ju 1972:02) för Stockholms
län.
Den sakkunnige bör vid sitt arbete beakta de riktlinjer för den framtida
kriminalvården som antagits av årets riksdag.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
Ju.61 Riksdagsberättelsen år 1974
118
61. 1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1973 med
uppdrag att utreda frågan om regleringen i grundlag av skyddet för enskildas
fri- och rättigheter m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 november 1973):
Ordförande:
Mehr, Hjalmar L., landshövding (fr.o.m. den 5 november 1973)
Ledamöter:
Ahlmark, Per A., fil. kand., led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 november
1973)
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 november
1973)
Herlitz, Lars, fil. lic. (fr.o.m. den 5 november 1973)
Hernelius, J. Allan, bankofullmäktig, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
november 1973)
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 november
1973)
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
november 1973)
Experter:
Broomé, N. G. Bo, hovrättsfiskal (fr.o.m. den 3 december 1973)
Dahlsten, Ulf L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 november 1973)
Eklundh, Claes G. B., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 3 december 1973)
Stjernquist, Nils, professor (fr.o.m. den 16 november 1973)
Sekreterare:
Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare (fr.o.m. den 16 november 1973)
Bitr. sekreterare:
Regner, Göran I. F., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 december 1973)
Lokal: Munkbron 17, 2 tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000
(sekreterarna)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 2
november 1973):
Våra gällande grundlagar innehåller endast i mycket begränsad
omfattning bestämmelser som motsvarar de rättighetsförklaringar som
finns i många andra staters författningar. Tryckfriheten och rätten att ta del
av allmänna handlingar har visserligen genom tryckfrihetsförordningen ett
grundlagsskydd som — även internationellt sett — är mycket omfattande.
Den ofta åberopade 16 § i 1809 års regeringsform (RF) saknar däremot
bestämmelser om åtskilliga rättigheter som brukar återfinnas i utländska
motsvarigheter, såsom åsikts- och yttrandefrihet, förenings- och
församlingsfrihet, förbud mot retroaktiv strafflagstiftning m.m.
Bestämmelserna i paragrafen är dessutom så oklara till sin innebörd att de
inte kan sägas erbjuda någon garanti i rättslig mening för enskildas fri- och
rättigheter.
119
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:61
Mot denna bakgrund är det naturligt att frågan om ökat grundlagsskydd
för enskildas fri- och rättigheter sedan lång tid tillbaka har varit aktuell i vårt
land. Jag kan här inskränka mig till att erinra om att frågan under 1930- och
1940-talen i olika sammanhang behandlades av riksdagen (jfr KU 1938:16
och 1948:17) och dessutom gjordes till föremål för utredning genom särskilt
tillkallade sakkunniga. Det förslag som lades fram av de sakkunniga (jfr
SOU 1941:20) ledde emellertid inte till någon lagstiftningsåtgärd.
Under det arbete på en total reformering av vår författning som har pågått
sedan 1950-talets början har frågan om regleringen av de mänskliga fri- och
rättigheterna självfallet också utgjort ett betydelsefullt inslag.
Författningsutredningen som påbörjade sitt arbete år 1954, gjorde frågan till
föremål för ingående behandling. I utredningens förslag till ny RF (SOU
1963:16 och 17) föreslogs, bl. a. i ett särskilt kapitel, åtskilliga bestämmelser
som avsåg att grundlagsfästa de medborgerliga fri- och rättigheterna.
Grundlagberedningen (GLB), som tillsattes år 1966, gav under det fortsatta
arbetet på en total författningsreform, i enlighet med sina direktiv, också
stort utrymme åt frågan om reglering i grundlag av fri- och rättigheter.
GLB:s förslag till ny RF (SOU 1972:15) innefattade, liksom författningsutredningens
förslag, ett system av regler i det avseendet. Såväl
författningsutredningens som grundlagberedningens förslag tilldrog sig ett
betydande intresse under den omfattande remissbehandling som de gjordes
till föremål för.
I det förslag till ny RF som framlades för riksdagen genom proposition
1973:90 anknöts till GLB:s förslag i fråga om de grundläggande fri- och
rättigheterna. GLB:s enhälliga förslag i det avseendet lades sålunda till
grund för regleringen i propositionsförslaget.
Bakgrunden till de i prop. 1973:90 upptagna bestämmelserna om fri- och
rättigheter har utförligt redovisats i propositionen (s. 192-201). En ingående
redovisning för förslagets bestämmelser i det avseendet har också lämnats
i KU:s betänkande med anledning av propositionen (1973:26 s. 44-46). Jag
finner därför inte anledning att i detta sammanhang lämna annat än en kort
sammanfattning av propositionsförslagets bestämmelser.
Liksom i GLB :s förslag skapades i propositionsförslaget till RF skydd för
medborgerliga rättigheter i vissa särskilda hänseenden genom bestämmelser
som innebar att rättigheterna grundlagsfästes så att de inte kunde
inskränkas annat än genom grundlagsändring. Förslagets bestämmelser av
denna karaktär innefattade förbud mot att landsförvisa svensk medborgare
eller att beröva i riket bosatt svensk medborgare hans medborgarskap, om
han inte var eller samtidigt blev medborgare i annan stat (8 kap. 1 § första
stycket). Vidare fanns grundlagsskyddade bestämmelser om förbud mot
retroaktiv straffrättskipning (8 kap. 1 § andra stycket) och mot inrättande
av domstol för redan begången gärning eller för viss tvist eller i övrigt för
visst mål (11 kap. 1 § andra stycket). Förslaget innefattade också en
grundlagsfäst rätt för den som av annan myndighet än domstol blivit
berövad sin frihet eller omhändertagen tvångsvis att få sin sak prövad av
domstol eller, i vissa fall, av domstolsliknande organ (11 kap. 3 § andra
stycket).
Utöver de nu nämnda bestämmelserna omfattade propositionsförslaget
ett grundlagsskydd för vad som sammanfattande kan kallas politiska fri-och
rättigheter och för den personliga friheten i övrigt. I dessa avseenden innebar
förslaget att det i RF togs in beskrivningar av de grundläggande fri- och
rättigheter och av den personliga frihet som medborgarna skulle vara
tillförsäkrade gentemot det allmänna, men att det samtidigt öppnades
möjlighet att i lag ange det närmare innehållet av det skydd som skapades
Ju:61 Riksdagsberättelsen år 1974
120
därigenom. Avsikten med regleringen var att alla inskränkningar i de
grundläggande fri- och rättigheterna i princip skulle beslutas av riksdagen,
dvs. av folkets valda företrädare under den offentliga och allmänna debatt
som följer med en riksdagsbehandling. De beskrivningar som lämnades i
propositionsförslaget omfattade yttrande- och tryckfrihet, rätt till
information, mötesfrihet, demonstrationsrätt, föreningsfrihet,
religionsfrihet och rörelsefrihet. I fråga om tryckfriheten och rätten att taga
del av allmänna handlingar hänvisades till föreskrifterna i
tryckfrihetsförordningen. Vidare fastslogs att varje medborgare skulle vara
skyddad mot tvång från myndighet att tillhöra förening eller trossamfund
eller att ge sina åsikter till känna samt mot påtvingade kroppsliga ingrepp,
husrannsakan, intrång i brev-, post- eller teleförbindelser och hemlig
avlyssning från myndighets sida. I propositionsförslaget till RF togs den nu
nämnda regleringen i huvudsak in i ett särskilt kapitel om grundläggande frioch
rättigheter — 2 kap. — medan kompletterande bestämmelser gavs i det
kapitel — 8 kap. — som behandlade lagstiftningen.
Utöver reglerna av rättighetskaraktär fanns i 2 kap. 1 och 2 §§ i
propositionsförslaget till RF en allmän programförklaring om den
samhälleliga verksamhetens inriktning och en principbestämmelse om att
arbetstagare borde ha rätt till trygghet i sin anställning m. m. Som skydd för
enskildas egendom fastslogs också principen att ersättning borde utgå vid
expropriation eller annat sådant förfogande (2 kap. 3 §).
Under behandlingen i KU av propositionens förslag i här aktuella
hänseenden godtogs de bestämmelser i propositionsförslaget som innebar
att vissa rättigheter grundlagsfästes så att de inte kunde inskränkas annat än
genom grundlagsändring. Enligt utskottets mening borde bestämmelserna
emellertid kompletteras med stadganden av innebörd att svensk
medborgare inte får hindras att återvända till riket samt att lag eller annan
föreskrift inte får innebära att dödsstraff skall kunna ådömas. Utskottet
förordade därjämte att principen om ersättning vid expropriation eller annat
sådant förfogande skulle komma till uttryck genom en tvingande regel som
garanterar ersättning i någon form.
I fråga om de politiska fri-och rättigheterna rådde inom utskottet enighet
om att propositionsförslagen innebar en förstärkning av skyddet i
förhållande till gällande grundlagsreglering (KU 1973:26 s. 51). Inom
utskottet hade emellertid meningarna brutit sig i frågan om grundlagen
borde stadga skydd för andra fri- och rättigheter än de politiska och i så fall
för vilka. Vidare hade meningarna varit delade i frågan i vilken utsträckning
det var möjligt att i grundlag bereda starkare skydd för fri- och rättigheter
och på vilket sätt detta skulle ske. Utskottet enade sig om en lösning som
innebar att en särskild utredning borde tillsättas med uppgift att i hela dess
vidd på nytt överväga frågan om reglering i grundlag av skyddet för
enskildas fri- och rättigheter samt vidare att de i 2 kap. 1 och 2 §§ i
propositionsförslaget till RF intagna bestämmelserna skulle hänskjutas till
utredningens övervägande. I avbidan på resultatet av utredningen godtog
utskottet propositionsförslagets reglering såvitt gällde det sakliga innehållet.
Utskottet förordade emellertid vissa redaktionella ändringar och
jämkningar. Utskottet ansåg därjämte att i 2 kap. RF borde införas
ytterligare en bestämmelse som avsåg att värna om den fackliga friheten.
I fråga om den ytterligare utredning som utskottet förordade uttalades i
dess betänkande (s. 53) följande.
På denna utredning bör ankomma att på grundval av det material som
föreligger från tidigare utredningar i ämnet samt i propositionen och i.
motioner i detta ärende ta ställning till dels vilka rättigheter som bör
förankras i grundlag, dels det sätt på vilket ett utbyggt skydd i grundlag för
121
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:61
fri- och rättigheter bör genomföras.
Ett naturligt led i detta arbete är att överväga en allmän bestämmelse i
grundlag om förbud mot rättighetsinskränkningar på grunder som enligt
demokratiskt synsätt inte är godtagbara, t. ex. språk, ras, härkomst samt
politisk och religiös åskådning. Utredningen bör i sitt arbete vidare bl. a.
överväga förhållandet mellan stadganden i de konventioner om skydd för
mänskliga fri- och rättigheter som Sverige biträtt och bestämmelser i
grundlag. Härvid bör prövas frågan om införande i grundlag av
motsvarande stadganden eller av hänvisning till konventionsstadgandena.
Även frågan om införande i grundlag av stadganden av sådan karaktär som
propositionens förslag till 2 kap. 1 och 2 §§ och motionernas motsvarande
förslag bör ingå i utredningens uppdrag.
Den svenska rättsordningen tillerkänner även utlänningar flertalet av de
fri- och rättigheter som gäller för svenska medborgare. Den av
utskottet förordade utredningen bör även undersöka möjligheterna att i
grundlag inskriva skydd också för utlänningar.
Den föreslagna utredningen — — — bör vara parlamentariskt
sammansatt och i sitt arbete upprätthålla nära kontakt med massmedieutredningen.
De enhälliga uttalanden och ställningstaganden inom KU, för vilka jag nu
har redogjort, har godtagits av riksdagen (rskr 1973:265).
Den utredning som riksdagen sålunda har hemställt om bör nu tillsättas.
I enlighet med vad KU har uttalat bör syftet med utredningsarbetet vara dels
att sträva efter att uppnå ett utbyggt skydd i grundlag för de politiska fri- och
rättigheterna, dels att överväga frågan om en vidgning av rättighetsområdet
i övrigt. Också i övrigt bör för utredningen gälla de riktlinjer som har angetts
i utskottets av riksdagen i denna del godtagna betänkande.
För min del kan jag därför begränsa mig till att utveckla ett par allmänna
synpunkter med anknytning till vad utskottet har anfört.
Om man vill ge fri- och rättigheterna ett starkare skydd än det de fått i
propositionsförslaget och i det av riksdagen såsom vilande antagna
förslaget till RF är, som jag framhöll i prop. 1973:90 (s. 1%), flera möjligheter
i och för sig tänkbara. Närmast till hands kan synas ligga att man
uppställer ett krav på en särskild procedur vid stiftandet av lagar som
inskränker i grundlagen angivna fri- och rättigheter. En möjlighet är då att
kräva beslut i den ordning som gäller för grundlagsändring. En annan
möjlighet, som har förespråkats i olika sammanhang och också under den
senaste riksdagsbehandlingen, är att uppställa krav på beslut med
kvalificerad riksdagsmajoritet. I anslutning till propositionens förslag till
RF framhöll jag att man, om man söker sig fram efter någon av dessa vägar,
stöter på betydande lagtekniska problem. I KU:s betänkande (s. 51)
framhölls också att det för utskottet i dess helhet stått klart att stora
tekniska svårigheter föreligger att nå en lösning som förenar ett i grundlag
starkare förankrat skydd än det i propositionen föreslagna med utrymme för
erforderlig handlingsfrihet för statsmakterna i andra hänseenden.
Jag vill också fästa uppmärksamheten på de problem som hänger samman
med den prövning huruvida ett lagbeslut står i överensstämmelse med
grundlag som anses ankomma på domstolar och andra rättstillämpande
myndigheter. Uppställs krav på en särskild procedur i riksdagen för
lagbeslut inom vissa ämnesområden genom regler som är oklara till sin
innebörd och vars räckvidd inte kan överblickas, kan regleringen leda till
talrika procedurstrider i riksdagen och därmed också till att frågan om
lagbesluts giltighet ofta blir omtvistad. De rättstillämpande myndigheterna
kan komma att tvingas till ställningstaganden som i realiteten har politisk
Ju.61 Riksdagsberättelsen år 1974
122
karaktär. Jag anser att man i princip bör undvika ett system som innebär att
politiska tvister måste lösas genom beslut av de rättstillämpande
myndigheterna.
I övrigt vill jag i detta sammanhang begränsa mig till att hänvisa till vad
som i här aktuella avseenden har anförts under riksdagsbehandlingen av
propositionen.
Utredningsarbetet bör genomföras med skyndsamhet. Som KU har
framhållit bör arbetet, för att riksdagsbehandling av frågan under våren
1976 skall möjliggöras, bedrivas så att förslag kan läggas fram senast under
första halvåret 1975.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
62. Utredningen (Ju 1973:20) om personalens arbetsuppgifter vid
kriminalvårdens anstalter
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 med
uppdrag att utreda personalens arbetsuppgifter vid kriminalvårdens
anstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1973):
Utredningsman:
Alexanderson, R. Birgitta, jurist hos LO (fr.o.m. den 8 november 1973)
Experter:
Bishop, Norman, byråchef (fr.o.m. den 8 november 1973)
Dahlsjö, Lars A., anstaltsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1973)
Holmström, L. Bror, ombudsman (fr.o.m. den 8 november 1973)
Holtsberg, P. Christer, kanslisekreterare (fr.o.m. den 8 november 1973)
Karlsson, K. Harry, anstaltsdirektör (fr.o.m. den 8 november 1973)
Karlström, Vilhelm H., byråchef (fr.o.m. den 8 november 1973)
Selin, Sven, ombudsman (fr.o.m. den 8 november 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 29
juni 1973):
Det sammanlagda antalet tjänster inom kriminalvårdens
anstaltsorganisation uppgick budgetåret 1971/72 till 4 062.
Den största personalgruppen är tillsynspersonalen som vid den nämnda
tiden omfattade cirka 2 600 tjänster. Tillsynspersonalens uppgifter varierar
ganska avsevärt beroende på anstalternas storlek och utformning. På de
större slutna anstalterna dominerar bevaknings- och kontrolluppgifter. På
mindre öppna anstalter med relativt fåtalig personal är deras verksamhet
däremot huvudsakligen inriktad på praktiska serviceuppgifter.
Under budgetåret 1971/72 fanns 633 personer anställda inom
kriminalvårdens arbetsdrift. Huvuddelen av dessa tjänstgör som
arbetsledare \id verkstäder, jordbruk m. m. och ansvarar där för klientelets
sysselsättning. Vid ungdomsanstalterna finns lärare för praktisk och
teoretisk yrkesutbildning. Utöver de arbetsledande uppgifterna sköter
123
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:62
arbetsdriftens personal också bevakning och kontroll på arbetsplatserna.
Ledningen för en fångvårdsanstalt utövas av en styresman. Enligt sin
instruktion är denne ansvarig såväl för klientelets behandling som för
ordning och säkerhet. Han är också chef för arbetsdriften samt handlägger
personal- och ekonomifrågor. Vid större anstalter har styresmannen
ingenjörs- och kamrerarpersonal till sitt förfogande för dessa uppgifter.
Styresmannen biträds i regel av assistenter, en eller flera, beroende på
anstaltens storlek. På de större anstalterna kallas anstaltschefens
ställföreträdare fångvårdsinspektör. De mindre anstalterna saknar
assistentpersonal men biträds i eftervårdsarbetet av s. k. räjongassistenter.
Tillsammans omfattar gruppen styresmän, assistenter, kuratorer och
kamrerare under budgetåret 1971/72 267 anställda.
Bland anstaltspersonalen finns också ett mindre antal psykiatrer och
psykologer. F. n. finns 31 tjänster av detta slag. En del av läkartjänsterna är
avsedda för rättspsykiatri.
I sitt betänkande Kriminalvård (SOU 1972:64) har kriminalvårdsberedningen
ingående behandlat anstaltspersonalens
arbetssituation. Beredningen framhåller att de anställda — främst
tillsynspersonalen — numera ställs inför stora och oförenliga krav. Såväl
från allmänhetens som från myndigheternas sida förväntar man sig att
bevakningen skall skötas på sådant sätt att rymningar undvikes och att
ordningen garanteras på anstalterna. Det ökade inslaget av intagna som
gjort sig skyldiga till allvarlig brottslighet, bl. a. narkotikabrott, liksom mera
avancerade rymningsmetoder ger särskild tyngd åt dessa krav.
Samtidigt är det emellertid också ett önskemål att anstaltstillvaron skall
göras meningsfull för de intagna och bedrivas under så öppna former som
möjligt. Organisationer och enskilda som har engagerat sig för de intagnas
situation vänder sig mot olika typer av tvångsåtgärder. Krav ställs på
individualisering av anstaltsvården och självbestämmanderätt för de
intagna. Beredningen erinrar vidare om att anstalternas organisation har en
hierarkisk uppbyggnad som delvis har sitt ursprung i det militära systemet.
Den kännetecknas av en stark koncentration av beslutsfunktionerna till ett
fåtal högre tjänstemän. Utrymmet för samrådsförfarande och teamarbete
är mycket begränsat. Inte heller ges tillräckligt utrymme för egna initiativ
från personalens sida. Samordningen mellan olika gruppers arbetsinsatser
är otillräcklig.
Beredningen framhåller också att bevakningstjänsten och — i fråga om
den högre personalen — administrativa arbetsuppgifter fått en framskjuten
roll i anstaltspersonalens arbetsinstruktioner medan däremot de behandlingsmässiga
uppgifterna ofta är bristfälligt definierade. Konsekvensen
härav blir lätt att de i instruktionen fastställda arbetsuppgifterna övervärderas
på bekostnad av övriga. Än allvarligare är det om instruktionerna på
detta sätt ger ett annat faktiskt innehåll åt verksamheten på anstalterna än
vad behandlingslagstiftningen avser. Bristfällig samordning kan dessutom
medföra oklarheter rörande arbetsuppgifternas fördelning mellan olika
grupper av tjänstemän. Detta försvårar beräkningen av personalbehovet.
Enligt beredningens uppfattning bör anstaltspersonalens arbetsuppgifter
och tjänstgöringsinstruktioner bli föremål för en förutsättningslös och
allsidig utredning under medverkan av berörda personalorganisationer.
Målsättningen för en sådan utredning bör enligt beredningen vara att i
större utsträckning anpassa anstaltsarbetet till behandlingslagstiftningens
krav. Utredningen bör också syfta till en bättre samordning av olika
yrkesgruppers arbetsinsatser varvid särskilt intresse bör ägnas åtgärder
som syftar till en större spridning av beslutsfunktionerna och ger utrymme
för ökat utnyttjande av samrådsförfarande och teamarbete. Utredningen
Ju.62 Riksdagsberättelsen år 1974
124
bör vidare överse gällande normer för personaltilldelning med beaktande av
de förändrade arbetsformer vid anstalterna som beredningens förslag kan
komma att medföra. Man bör därvid pröva om inslaget av kvinnliga
befattningshavare bland tillsynspersonalen kan ökas.
Bland remissinstanserna som yttrat sig över kriminalvårdsberedningens
förslag uttalar bl. a. kriminalvårdsstyrelsen, tillsynsutredningen,
socialstyrelsen, Landsorganisationen och Tjänstemännens
centralorganisation sin tillfredsställelse över beredningens ställningstagande
och uttrycker önskemål om att utredningen snarast kommer till
stånd.
Till vad kriminalvårdsberedningen med instämmande av
remissinstanserna sålunda anfört vill jag framhålla.
Inom kriminalpolitiken pågår ett successivt reformarbete för att skapa
verksamhetsformer som i största möjliga utsträckning bidrar till
lagöverträdarnas rehabilitering. En strävan har därvid varit att ersätta
anstaltsvård med kriminalvård i frihet. Som en följd härav har antalet
intagna på kriminalvårdens anstalter minskat i relation till den totala
brottsligheten. Samtidigt har påföljdssystemet fungerat selektivt vilket lett
till att klientelet i ökande omfattning rekryterats bland personer med
omfattande brottslighet, långvarig asocialitet eller personer som dömts för
grova lagöverträdelser. Många intagna behöver rehabiliterande insatser av
social, psykologisk och pedagogisk natur. De är ofta socialt isolerade samt
saknar anknytning till en normal bostads-, arbets-, hem- och fritidsmiljö.
För att tillgodose de intagnas ökade behov av behandling har
anstaltsorganisationen under de senaste årtiondena tillförts specialutbildad
personal såsom psykiatrer, psykologer, yrkeslärare och socialarbetare. Vid
anstalterna har inrättats utbildningsavdelningar, psykiatriska avdelningar
m. m. För att motverka klientelets sociala isolering har man ökat kontakten
med yttervärlden, bl. a. med hjälp av ett utbyggt permissionssystem, ökade
besöksmöjligheter och vidgade möjligheter till frigång. Under senare år har
man på en del anstalter tagit emot besöksgrupper av olika slag från t. ex.
ideella och politiska föreningar. Man har också sökt skapa kontakter med de
fackliga organisationerna på såväl lokal- som riksplanet. Detta har skett
bl. a. genom inrättandet av lekmannanämnder för idrotts- och
bildningsverksamhet (NIBB) och för fackliga frågor (NAFF) vid vissa
anstalter.
Den kriminalvårdsreform som beslutats av årets riksdag kan ses som
ytterligare ett led i den här beskrivna utvecklingen. I första hand syftar
reformen till att underlätta de frigivnas anpassning i samhället genom att
verksamheten vid anstalterna i större utsträckning integreras med frivården
och med samhällets övriga stöd- och vårdorgan.
Den redovisade utvecklingen kan av naturliga skäl inte undgå att påverka
anstaltspersonalens arbetsförhållanden. De anställda ställs inför uppgifter
som ställer stora krav på samarbetsförmåga, självständigt handlande och
individuella hänsynstaganden samtidigt som de öppnare arbetsformerna
försvårar bevakningen och minskar personalens möjligheter att kontrollera
de intagnas beteende. De instruktioner som f. n. reglerar personalens arbete
är inte anpassade till dessa ändrade förutsättningar. De är i stor utsträckning
avsedda för de arbetsformer som tillämpades när anstalterna var helt
isolerade från samhället och personalen främst var inriktad på kontroll och
bevakningsuppgifter. Mot bakgrund av de senaste årens utveckling
framstår de som föråldrade. Även om man under senare år inrättat
specialtjänster av olika slag samt ökat inslaget av frivilliga krafter måste
dock det huvudsakliga ansvaret för anstaltsarbetet även i fortsättningen
125
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:62
åvila tillsynspersonal, arbetsledare, assistenter och styresmän. Om inte alla
dessa grupper kan delta i den rehabiliterande verksamheten finns det risk att
spänningar och irritation uppstår på anstalterna. Det är därför angeläget att
anstaltspersonalens arbetsuppgifter klart definieras med utgångspunkt i
behandlingslagstiftningens krav.
Med anledning av vad jag sålunda anfört och även uttalat i årets
statsverksproposition anser jag att frågan om personalens arbetsuppgifter
vid kriminalvårdens anstalter bör bli föremål för översyn. Jag förordar att
en särskild sakkunnig tillkallas för detta uppdrag.
Den sakkunnige bör med utgångspunkt i gällande lagstiftning och med
särskilt beaktande av de ändringar i densamma som kan bli följden av det
reformarbete som nu pågår inom kriminalvården göra en förutsättningslös
och allsidig översyn av anstaltspersonalens arbetsuppgifter och gällande
personalinstruktioner.
När det gäller tillsynspersonalen bör den sakkunnige överväga huruvida
denna personalgrupp kan utnyttjas på ett allsidigare sätt och ges möjlighet
att utföra sina arbetsuppgifter på ett sätt som är ägnat att främja en positiv
kontakt med de intagna. Detta kan kanske ske genom att tillsynspersonalen
får delta i sådan verksamhet som är ägnad att underlätta de intagnas sociala
situation efter anstaltstiden slut. Det bör t. ex. övervägas huruvida
tillsynspersonal i större utsträckning kan utnyttjas som ledare för
fritidsverksamhet och studier. En förutsättning för en breddning av
tillsynspersonalens verksamhetsområde är dock att arbetsuppgifterna kan
förenas med bevaknings- och kontrolluppgifterna på sådant sätt att ordning
och säkerhet vid anstalterna ej sätts i fara. Detta är naturligtvis särskilt
viktigt vid anstalter med höga krav på säkerhet. På andra anstalter, där
säkerhetskraven inte är lika framträdande, bör man däremot kunna
överväga att prioritera arbetsuppgifterna på ett annat sätt. Detta bör främst
kunna bli fallet på lokalanstalter där huvuddelen av klientelet kan
förutsättas vara mindre rymningsbenäget. Det är också angeläget att
personalinstruktionerna utformas så att den enskilde tjänstemannen inte
känner osäkerhet om vilken vikt som olika typer av uppgifter bör tillmätas.
Utredningsmannen bör också ta ställning till huruvida nya arbetsuppgifter
kan motivera en ökad rekrytering av kvinnlig personal.
Kriminalvårdens arbetsledare har i regel gedigna kunskaper inom sitt
yrkesområde men saknar vid anställningens början stundom tillräcklig
insikt om klientelets speciella förhållanden och de hänsynstaganden som
detta kräver. I årets statsverksproposition förordas en uppräkning av
kriminalvårdens anslag för personalutbildning för att möjliggöra en
förbättrad utbildning i kriminalvårdsämnen för arbetsledarpersonal. Den
sakkunnige bör överväga huruvida detta kan medföra att arbetsledarna
framdeles kan utnyttjas i rehabiliteringsarbetet på ett mera allsidigt sätt, t.
ex. genom att hjälpa klienterna med att förbereda arbetsanskaffning vid
frigivningen. Det synes också naturligt att yrkespersonal medverkar i
samarbetet med fackliga organisationer och informerar de intagna i fackliga
frågor.
Under senare tid har arbetsledarnas uppgifter i viss utsträckning
övertagits av personal som ej är anställd inom kriminalvården. Vid
studieavdelningar leds undervisningen av lärare från närbelägna
folkhögskolor eller som anställts av den lokala skolstyrelsen. I betänkandet
Arbetsmarknadsutbildning inom fång vård san stalt (Skolöverstyrelsen
1973) som utarbetats i samverkan mellan skolöverstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen föreslås att
huvudmannaskapet för kriminalvårdens yrkesutbildning skall övertas av
Ju:62 Riksdagsberättelsen år 1974
126
skolöverstyrelsen i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen. Den
sakkunnige bör därför överväga huruvida samarbetet med arbetsmarknadsstyrelsen
även på annat sätt bör utvidgas.
Det kurativa arbetet vid anstalterna sköts huvudsakligen av
assistentpersonal. Den sakkunnige bör överväga i vad mån en viss del av de
kurativa uppgifter som nu handhas av assistenter är av sådan natur att de
borde kunna skötas av tillsyns- eller arbetsledarpersonal. Den sakkunnige
bör eftersträva en sådan omfördelning av arbetsuppgifterna. Samtidigt bör
den sakkunnige överväga huruvida assistenternas verksamhet i större
utsträckning kan inriktas på insatser av social och terapeutisk natur. Särskilt
angeläget är det att assistenternas yrkeskunskaper utnyttjas för att
minska motsättningar och spänningar inom anstalten och förstärka de
intagnas kontakt med yttervärlden.
Den allmänna översynen av anstaltspersonalens arbetsuppgifter bör även
omfatta anstaltschefens ställning och åligganden. Speciellt på de största
slutna anstalterna synes denne fått en stor arbetsbelastning. Vid sin
beräkning av styresmännens arbetsuppgifter bör den sakkunnige främst
eftersträva att öka deras möjligheter att aktivt kunna medverka i
behandlingsarbetet. Särskilt gäller detta deltagande i behandlingskollegium
och samrådsorgan samt samtal med enskilda intagna. Det är också av
största vikt att styresmännen genom regelbundna ronder följer
verksamheten på anstaltens olika avdelningar och upprätthåller tät kontakt
med intagna och övrig personal. I den mån som anstaltens storlek gör det
omöjligt för anstaltschefen att i tillräcklig utsträckning följa
behandlingsarbetet bör den sakkunnige överväga en delegation till annan
personal.
Den vid årets riksdag beslutade kriminalvårdsreformen innebär att
frivårdspersonal kommer att deltaga i arbetet vid lokalanstalter och häkten
i ökad omfattning och under reglerade former. Den sakkunnige bör vid sina
överväganden beakta i vilken utsträckning frivårdstjänstemännens insatser
kan medföra en förändring av anstaltspersonalens arbete. Han bör också
överväga hur samarbetet mellan frivårds- och anstaltspersonal bör
organiseras.
Utredningsmannen bör också göra en översyn av de gällande normerna
för beräkningen av personalbehovet. Härvid måste givetvis beaktas att
verksamheten gestaltar sig olika på olika anstalter beroende på
klientelsammansättningen och anstalternas byggnadsmässiga
förutsättningar för olika slag av verksamhet.
Utöver översynen av olika personalgruppers arbetsuppgifter bör det
också åligga den sakkunnige att inkomma med förslag till allmänna åtgärder
för att modernisera arbetsformerna vid kriminalvårdens anstalter. Framför
allt bör han undersöka om beslutsprocessen i behandlingsfrågor kan spridas
till organ där olika grupper av personal finns representerade, t.ex.
behandlingskollegier eller samrådsnämnder. En strävan bör därvid vara att
hos alla personalgrupper skapa en delaktighet i ansvaret för de intagnas
rehabilitering och en ökad förståelse för anstaltsvårdens förutsättningar i
detta avseende. Vid sin behandling av dessa frågor bör den sakkunnige
beakta den verksamhet som pågår inom delegationen för
förvaltningsdemokrati (DEFF).
Ett nödvändigt underlag för en demokratisering av anstaltsarbetet är en
väl fungerande informationsverksamhet. Anstalterna har i detta avseende
att bemästra problem som i regel inte finns på andra arbetsplatser. Framför
allt gäller detta information till vård- och tillsynspersonalen. På grund av
sina speciella arbetsförhållanden kan vårdarna sällan samlas till
127
Kommittéer: Justitiedepartementet Ju:63
gemensamma informationsmöten. Deras arbetstid är i stor utsträckning
förlagd till kvällar, nätter och helgdagar. Den är dessutom uppstyckad av
reglementsenliga ledigheter. Under tjänstetid kan de endast i begränsad
utsträckning lämna tjänstestället. Det sistnämnda gäller också
arbetsledarna. Det är därför nödvändigt att finna former för att tillförsäkra
de anställda en snabb och vederhäftig information om förhållanden och
händelser på arbetsplatsen. Man bör också eftersträva ökad
kommunikation och bättre möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan olika
grupper av personal. Framför allt bör olika personalgrupper sinsemellan
diskutera situationer som uppstår i verksamheten. Den försöksverksamhet
med observationsrapporter och avdelningskonferenser som f.n. pågår
under ledning av tillsynsutredningen i samråd med kriminalvårdsstyrelsen
utgör ett försök att tillgodose detta behov. En annan metod prövas vid
försöken med modifierat terapeutiskt samhälle i Gävle. Vid
tångvårdsanstalten i Norrtälje görs på verkstäderna försök med
självstyrande grupper. Det är önskvärt att den sakkunnige överväger om de
erfarenheter som vunnits vid dessa försök kan nyttiggöras för att mera
allmänt tillgodose behovet av information, samråd och kommunikation vid
anstalterna.
Kriminalvårdens personalutbildning torde på väsentliga punkter
tillgodose de krav som en verksamhet enligt ovan angivna riktlinjer kan
komma att ställa. Den sakkunnige bör i samarbete med
kriminalvårdsstyrelsen lämna förslag rörande eventuella ändringar eller
kompletteringar av den interna personalutbildningen. Det är också
angeläget att den sakkunnige i detta sammanhang ser över de nuvarande
formerna för rekrytering. Han bör också överväga huruvida olika
personalgrupper genom tillfälliga byten av tjänster kan beredas ökad
information och erfarenhet rörande varandras tjänstgöringsförhållanden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
63. Utredningen (Ju 1973:21) om organisationen av den centrala
förvaltningsmyndigheten för domstolsväsendet m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 september 1973 för
att utreda frågan om organisationen av den centrala förvaltningsmyndigheten
för domstolsväsendet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december
1973):
Ordförande:
Gullnäs, S. Ingvar, justitiekansler (fr.o.m. den 30 november 1973)
Ledamöter:
Lindgren, K. Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 november 1973)
Lundborg, L. Åke, kansliråd (fr.o.m. den 30 november 1973)
Sidenbladh, Karl J. E., hovrättspresident (fr.o.m. den30 november 1973)
Spak, Carl-Anton, lagman (fr.o.m. den 30 november 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Geijer till statsrådsprotokollet den 28
september 1973):
Ju:63 Riksdagsberättelsen år 1974
128
Efter sedvanlig utredning genom särskilda sakkunniga (se SOU 1971:41)
föreslogs i 1972 års statsverksproposition (bil. 4 s. 60) att en central
förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet skulle inrättas i Jönköping
från den 1 juli 1973. Genom beslut vid vårriksdagen 1972 (JuU 8; rskr 159)
bifölls propositionen i vad avsåg förslaget att inrätta den nya myndigheten.
Behandlingen av propositionen i övrigt uppsköts och behandlades
sedermera våren 1973. Riksdagen biföll därvid propositionen även i övrigt
(JuU 1973:24; rskr 1973:221). Tidpunkten för inrättandet av myndigheten
bestämdes dock till den 1 januari 1975.
sorisk centralmyndighet för domstolsväsendet, utsetts att vara
centralmyndighet för rättshjälpen.
Inrättandet av den nya myndigheten — som enligt gängse mönster torde
böra benämnas domstolsstyrelsen — kräver åtskilligt förberedelsearbete.
Med hänsyn till den tid detta arbete kan beräknas kräva och till
svårigheterna att redan under arbetet på statsverkspropositionen för
budgetåret 1974/75 eller tidigt under våren 1974 få fram behövliga
ekonomiska uppgifter om den nya myndigheten bör denna enligt min
mening inrättas först från den 1 juli 1975. Detta bör anmälas för riksdagen
i 1974 års statsverksproposition.
Uppgiften att i detalj utreda den nya myndighetens ställning, organisation
och arbetsuppgifter bör anförtros åt särskilda sakkunniga. Till grund för de
sakkunnigas arbete bör givetvis ligga domstolsverksutredningens förslag i
betänkandet (SOU 1971:41) Ny domstolsadministration. Åtskilligt har
emellertid hänt sedan förslaget avgavs. Bl. a. har gifter.
De sakkunniga bör naturligtvis också beakta vad riksdagen uttalat om den
nya centralmyndighetens ställning och uppgifter.
Utredningsarbetet bör redovisas senast i maj 1974.
64. Energipolitiska delegationen (Ju 1973:22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 december 1973:
Ordförande:
Grafström, Erik O. H., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Dennis, Bengt, statssekreterare
Hagström, Anthony (Tony) G., statssekreterare
Larsson, Y. Allan G., statssekreterare
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Thunborg, Anders I., statssekreterare
Åström, C. Sverker, kabinettssekreterare
Lokal: Statsrådsberedningen, Fack, 10310 Stockholm, tel. växel
763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
129
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD.l
Utrikesdepartementet
1. Nationalkommittén (UD 1972:01) för Förenta Nationernas
befolkningskonferens
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1972 för att
förbereda det svenska deltagandet i FN:s befolkningskonferens 1974, vars
dagordning omfattar bl. a. befolkningsutvecklingen och dess förhållande till
nationella utvecklingsansträngningar, medlemsländernas nationella
befolkningspolitik samt en internationell befolkningsstrategi och därav
aktualiserade åtgärder:
Ordförande:
Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen
Ledamöter:
Adler-Karlsson, Gunnar, jur. dr
Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen
Engström, Arne V., professor
Heyman, Ove F., kansliråd (t.o.m. den 21 augusti 1973)
Hyrenius, Hannes, professor
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sohlman, Staffan, departementsråd (fr.o.m.-den 21 augusti 1973)
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Åström, Lars-Åke E., generaldirektör
Experter:
Borell, Ulf, professor
Himmelstrand, Ulf J. I., professor
Holmberg, Ingvar, fil. dr (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Ingelstam, Lars E., professor
Karlqvist, Anders, tekn. lic. (fr.o.m. den 1 mars 1973)
9 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
UD.l Riksdagsberättelsen år 1974
130
Levi, Lennart, docent
Liljeström, Marita, unversitetslektor (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Ohlin, Göran, professor
Sekreterare:
Wahren, Carl E. T., byråchef
Bitr. sekreterare:
Jonsson, Lars O., kanslisekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 16121,103 23 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden. Resultaten från fyra av kommitténs initierade specialstudier
beräknas framläggas under våren 1974. Vid sidan av en brett upplagd
befolkningspolitisk studie behandlas vissa problemställningar med anknytning
till abortfrågan, befolkningsvariabeln som stressfaktor i samband med
urbanisering samt begreppen bärkraft och tärkraft i relation till den globala
resurssituationen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete med avgivande av en slutrapport
andra halvåret 1974.
2. Delegationen (UD 1972:02) för utveckling av folkrättens regler om
humanitet i krig
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juli 1972 för att
utveckla folkrättens regler om humanitet i krig:
Ordförande:
Myrdal, Alva, förutvarande statsråd (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Lidbom, Carl G., statsråd (fr.o.m. den 1 november 1973)
Vice ordförande:
Lidbom, Carl G., statsråd (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Sakkunniga:
Blix, Hans M., utrikesråd
Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen
Tammelin, Lars, docent
Thunborg, Anders I., statssekreterare
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Wulff, Torgil H., kommendör
Åström, C. Sverker, kabinettssekreterare
Experter:
Hjertonsson, Karin, jur. dr (fr.o.m. den 1 oktober 1973 t.o.m. den 30 juni 1974)
Nordenson, Ulf K., rättschef
131
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:3
Prawitz, Jan, laborator
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Huvudsekreterare:
Edelstam, Axel, utrikesråd
Bitr. sekreterare:
Falkman, Kaj, departementssekreterare (t.o.m. den 17 december 1973)
Fremlin, Rune N. G., departementssekreterare (t.o.m. den 17 december
1973)
Karlsson, Bror, hovrättsassessor
Rosenblad, Esbjörn, departementssekreterare
Skala, Björn, departementssekreterare
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 161 21, 103 23 Stockholm 16, tel.
växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven fördelegationen, se 1973 års riksdagsberättelse UD 3.
Delegationen har under tiden november 1972 — november 1973 hållit elva
sammanträden samt ett antal överläggningar med olika myndigheter och
enskilda befattningshavare som berörs av delegationens arbete.
Under året har särskilda arbetsgrupper och enskilda medlemmar av
delegationen förberett de svenska insatserna vid internationella överläggningar
om mänskliga rättigheter i väpnade konflikter. Svenska
företrädare har således tagit aktiv del vid förhandlingsmöten i FN:s och
Internationella Röda Kors-kommitténs regi.
En särskild arbetsgrupp har utarbetat rapporten Konventionella vapen,
deras operativa användning och verkningar ur humanitär synpunkt.
Rapporten har även översatts till engelska med titeln Conventional
weapons, their deployment and effects from a humanitarian aspect.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
3. Sakkunniga (UD 1972:03) med uppdrag att företa en utredning
angående Sveriges utvecklingssamarbete med uländerna
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för
att företa en utredning angående Sveriges utvecklingssamarbete med
uländerna:
Ordförande:
Nilsson, H. Torsten L., förutvarande utrikesminister, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 5 februari 1973)
Sakkunniga:
Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 3 november 1973)
Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
februari 1973)
UD:3 Riksdagsberättelsen år 1974
132
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 5 februari 1973)
Korpås, B. G. Sture, folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
februari 1973)
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 februari
1973)
Måbrink, Bertil U., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 februari
1973)
Nilsson, Anna-Lisa, fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Petersson, Per M., hemmansägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
februari 1973)
Wirmark, B. David I., fil. kand., f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 5
februari 1973)
Zachrisson, Bertil J., statsråd, led. av riksdagen (fr.o.m. den 5 februari
t.o.m. den 1 november 1973)
Sekreterare:
Anell, Lars E. R., departementsråd (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Bitr. sekreterare:
Dahlgren, Göran, byråchef (fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 31 oktober
1973)
Odén, C. Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1973)
Lokal: Utrikesdepartementet, Box 16121,103 23 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av ministern för utrikes ärendena Wickman till
statsrådsprotokollet den 8 december 1972):
Den ekonomiska klyftan mellan rika och fattiga länder har vidgats under
en följd av år. Under 1960-talet ökade bruttonationalprodukten per
invånare i u-länderna med ca 2,5 % per år medan motsvarande siffra för
industriländerna i OECD-gruppen var nära 4 %.
Även den teknologiska klyftan mellan rika och fattiga länder vidgas.
Omkring 98 % av världens samlade forsknings- och utvecklingsinsatser äger
rum i industriländerna och nettoflödet av tekniker och utbildad arbetskraft
synes snarare gå från än till u-länderna.
U-ländernas andel av den totala världshandeln har successivt minskat
sedan år 1950. Detta år svarade u-länderna för nära en tredjedel av den
totala världsexporten. I början av sextiotalet hade andelen minskat till ca 23
% och vid slutet av årtiondet till omkring 17 %. Denna utveckling är en följd
såväl av sjunkande relativa råvarupriser som av den ökande ekonomiska
integrationen och produktionssamarbetet mellan industriländerna.
Oförändrade utvecklingstendenser skulle innebära att u-länderna - som har
två tredjedelar av världens befolkning — omkring år 1980 skulle svara för
endast 10 % av världshandeln.
Skillnaden i social utveckling mellan u- och i-länder har ökat ännu mera än
vidgningen av den ekonomiska klyftan. I flertalet u-länder har stora
folkgrupper över huvudtaget inte erhållit någon förbättring under 1960-
133
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:3
talet. För många har levnadsnivån tvärtom ytterligare sjunkit. Den
offentliga sektorns insatser för utbildning, hälsovård och annan social
konsumtion har släpat efter.
En långsam och ofta kapitalintensiv industrialisering har inte kunnat ge
sysselsättning åt u-ländernas många arbetslösa och undersysselsatta.
Arbetslösheten ökar. Den svaga produktionsutvecklingen inom jordbruket
har medfört en inflyttning i stor skala från landsbygden till städernas
slumområden. Urbaniseringsproblemen växer.
Det stora flertalet u-länder uppnådde nationell självständighet först efter
det andra världskriget. De har nu under något eller några årtionden kunnat
fatta beslut om en samhällsutveckling i enlighet med den egna
befolkningens — inte kolonialmakternas — intressen. De vunna
erfarenheterna har efter hand skapat ett bättre underlag för en analys av
underutvecklingens orsaker.
Detta är bakgrunden till den omdefiniering av utvecklingsproblemen som
inletts på många håll. En höggradig mobilisering av de egna resurserna
baserad på en social rättvisepolitik framstår för allt fler som ett avgörande
element i en framgångsrik utvecklingsstrategi.
Följden har blivit en uttalad strävan från många u-länders sida att återta
den fullständiga kontrollen över sina ekonomier och samhällsutvecklingen.
En sådan ekonomisk frigörelse har visat sig kunna bli framgångsrik endast
om den förenas med en politik också för social frigörelse. Å andra sidan kan
en social rättvisepolitik svårligen genomföras utan ett reellt ekonomiskpolitiskt
oberoende. Sambandet mellan dessa den nationella självtillitens
båda huvudfaktorer har under senare år i allt högre grad understrukits.
Enighet och samarbete mellan u-länder anförs också av många u-länder som
ett nödvändigt komplement för en framgångsrik utveckling.
Erfarenheterna av den redovisade utvecklingen har bl.a. medfört att
kraven på det internationella utvecklingssamarbetet förändrats på många
håll i tredje världen. Dessa krav formuleras av regionala grupperingar och
av u-länderna som grupp i de stora internationella rådslagen — senast i
samband med FN:s tredje handels- och utvecklingskonferens (UNCTAD
III) i Santiago de Chile våren 1972, och vid de alliansfria staternas
utrikesministermöte i Georgetown sommaren 1972.
I första hand har u-länderna grundat sin bittra kritik på de fall i vilka
utvecklingssamarbetet av i-länderna utnyttjats för att vinna eller behålla
politiskt och ekonomiskt inflytande över ett utvecklingsland. I åtskilliga fall
har i-ländernas bistånd använts som medel för politiska påtryckningar på uländerna.
Reaktionen från u-ländernas sida har också avsett de fall dådet bilaterala
utvecklingssamarbetet utformats för att ge givarländerna kommersiella
fördelar. Detta gäller i första hand de många fal! då biståndet förknippats
med krav på förmånsbehandling av givarlandets företag samt då bistånd
destinerats till infrastrukturella investeringar som primärt gynnar
givarländernas företag utan hänsynstagande till u-ländernas nationella
intressen.
U-ländernas kritik av det internationella utvecklingssamarbetet har
naturligen också riktat sig mot i-ländernas oförmåga att uppfylla de
målsättningar för biståndsflödet till u-länderna som upprepade gånger
fastställts av FN.
Det offentliga utvecklingsbiståndet har ökat mycket långsamt i absoluta
tal. Räknat som andel av OECD-ländernas samlade resurser har flödet
minskat från 0,53 % år 1961 till 0,35 % av bruttonationalprodukten (BNP) år
UD:3 Riksdagsberättelsen år 1974
134
1971. En prognos på basis av de rika ländernas biståndsåtaganden visar att
någon väsentlig ökning inte är att vänta. Endast ett fåtal mindre
industriländer syftar till att vid mitten av 1970-talet uppnå en biståndsvolym
som ligger i närheten av 0,7 % av BNP, det mål som uppställts i FN :s strategi
för det andra utvecklingsårtiondet.
I stället har kommersiella krediter och utländska privata investeringar fått
en relativt allt större roll i resursflödet från i-länderna. Härigenom har också
utflödet från u-länderna av räntor och amorteringar — den s.k. skuldtjänsten
— samt utdelningen på utländska investeringar ökat mycket
snabbt, betydligt snabbare än u-ländernas exportintäkter. De externa
balansproblem som denna utveckling för med sig kommer att få allvarliga
konsekvenser för u-ländernas ekonomier.
De mellanfolkliga organisationer som deltar i det internationella
utvecklingssamarbetet har i hög grad berörts av den här redovisade
utvecklingen. Inom FN pågår kontinuerligt ett arbete att vända en för uländerna
negativ trend i fråga om resursflödet. Detta sker främst i
anslutning till FN:s andra utvecklingsårtionde och den utvecklings- och
samarbetsstrategi som antagits av FN:s medlemsstater. Förberedelserna
för denna strategi, liksom den pågående uppföljningen är i stor utsträckning
inriktade på forskning och information om utvecklingsstrategier för
mobilisering av den egna befolkningen i utvecklingen genom en social
rättvisepolitik. De sociala faktorerna i utvecklingsprocessen har sålunda
placerats i centrum vid FN:s behandling av u-ländernas
utvecklingsproblem.
En omläggning av FN:s biståndsgivning har inletts efter 1970 års
omfattande utredning om FN-systemets kapacitet. Härigenom har ökad
betydelse lagts vid principen om att u-ländernas egen utvecklingspolitik
skall styra biståndets inriktning och utformning. Det har kunnat ske bl.a.
genom övergången till länderprogrammering, varigenom tidigare praxis att
utvälja enskilda projekt håller på att ersättas av årliga biståndsprogram
upprättade efter u-ländernas önskemål och utvecklingsplaner.
Världsbanksgruppens dominerande ställning i den internationella
utvecklingskreditgivningen har förstärkts. Internationella utvecklingsfondens
(IDA) mjuka, leveransobundna kreditgivning har snabbt
utbyggts. Liksom FN lägger bankgruppen nu i sin deklarerade
biståndspolitik allt större vikt vid de sociala faktorerna i
utvecklingsprocessen. Samtidigt har emllertid kritik riktats av åtskilliga uländer
mot bankgruppen för dess agerande i samband med nationaliseringar
av i-landsföretag i u-länder. Från u-landshåll har också hävdats att bankens
krav på den ekonomiska politikens utformning i mottagarländerna i vissa
fall försvårar genomförandet av utvecklingsstrategier för mobilisering av
de egna resurserna genom en social rättvisepolitik.
Besvikelsen inför den faktiska utvecklingen och de krav som den
framkallat hos u-länderna på i-ländernas biståndspolitik — krav som i och
för sig väl harmoniserar med grundläggande principer för Sveriges
inställning — har också ställt den svenska biståndspolitiken inför delvis nya
uppgifter och krav på ändrade avvägningar. Förändringarna är av den
omfattning och betydelse att en allmän översyn och värdering av den
svenska biståndspolitiken nu måste anses påkallad.
En sådan översyn skall också ses i samband med de kraftigt höjda
biståndsanslagen. Inom en nära framtid kommer Sverige att uppnå en
biståndsvolym som motsvarar 1 % av BNP. Härigenom kommer det årliga
svenska biståndet över statsbudgeten att väsentligt överstiga 2 miljarder
135
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:3
kronor. Denna kraftiga expansion motiverar en prövning och värdering av
den svenska biståndsverksamheten. En parlamentarisk översyn av den
svenska biståndspolitikens inriktning och utformning har vidare en viktig
uppgift i att förankra vår biståndspolitik i en bred opinion och att stärka
solidariteten med tredje världens folk.
Under de senaste åren har flera delproblem i samband med
biståndspolitiken behandlats av olika utredningar. Sålunda har en särskild
arbetsgrupp analyserat det svenska utvecklingsbiståndets
samhällsekonomiska effekter och ledningsgruppen för översynen av
SIDA:s organisation (LÖSO) har framlagt ett principförslag som underlag
för fortsatta överväganden om verkets framtida organisation. Dessutom har
industribiståndsutredningen nyligen avlämnat sina förslag och utredningen
om inriktning och organisation av forskning med anknytning till ulandsproblem
väntas inom kort avge sitt betänkande. Dessa utredningars
förslag bör naturligen beaktas i samband med denna allmänna översyn av
den svenska biståndspolitiken.
Det övergripande målet för det svenska utvecklingsbiståndet har varit att
höja de fattiga folkens levnadsnivå. Det svenska biståndet skall stödja uländernas
egna ansträngningar att åstadkomma en utveckling präglad av
ekonomisk och social utjämning och en samhällsutveckling i demokratisk
riktning. Biståndet skall också stödja strävandena mot nationellt och
ekonomiskt oberoende i tredje världen.
Den av mig förordade översynen skall ske mot bakgrund av dessa
centrala mål och principer för den svenska biståndspolitiken, vilka
fastställdes av 1962 års riksdag och vidareutvecklades genom
riksdagsbeslut år 1968 liksom av senare riksdagar. Den framtida
utformningen av biståndspolitiken skall ha sin utgångspunkt i de
grundläggande principerna och beakta vunna erfarenheter om
utvecklingsprocessen och utvecklingssamarbetet.
Enligt 1962 års riksdagsbeslut om det svenska biståndets inriktning måste
biståndsgivningen baseras på en bedömning av utvecklingsproblemets
natur. Detta gäller självfallet också för den nu aktuella översynen. En
noggrann analys av situationen i u-länderna och deras ställning bör således
ske. Jag finner det naturligt att utredningen därvid lägger stor vikt vid den
syn på underutvecklingen och dess orsaker som redovisas av tredje
världens representanter och forskare. Mot denna bakgrund bör översynen
av den svenska biståndspolitiken omfatta hela fältet av frågor rörande
Sveriges deltagande i multilateralt och bilateralt utvecklingssamarbete. I
det följande skall jag peka på några av de huvudområden som bör ägnas
särskild uppmärksamhet.
Med utgångspunkt från riksdagens beslut att den årliga anslagsvolymen
för biståndsändamål skall uppgå till 1 % av BNP bör utredningen från
principiella utgångspunkter bedöma frågan om fördelningen på bilateral och
multilateral överföring av det svenska biståndet. Självfallet måste härvid
hänsyn tas både till Sveriges kapacitet att bilateralt administrera en växande
biståndsvolym och till hur olika internationella organisationers arbete kan
förenas med vår målsättning och allmänna syn på utvecklingsproblemen.
Vid bedömning av olika biståndsformer bör även beaktas eventuella
skillnader i betalningsbalanseffekt. Härvid kan utredningens överväganden
baseras på ananlysen i den rapport om utvecklingsbiståndets
samhällsekonomiska effekter som lämnades av en departemental
arbetsgrupp i april 1972.
De biståndspolitiska mål, för vilka jag tidigare redogjort skall självfallet
UD.3 Riksdagsberättelsen år 1974
136
bestämma Sveriges handlande i de mellanfolkliga biståndsorganen.
Sverige har traditionellt gett hög prioritet åt den multilaterala
biståndsformen och sökt förstärka de mellanfolkliga organens ställning i
utveklingssamarbetet mellan i-länder och u-länder. Sverige har spelat en
aktiv roll i den internationella debatten på utvecklingsområdet, framför allt
i anknytning till utarbetandet av FN:s utvecklingsstrategi. Utredningen bör
mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter undersöka olika sätt
varigenom Sverige inom de normgivande organisationerna — främst FN:s
generalförsamling, ECOSOC och UNCTAD — än starkare kan verkafören
utvecklingssyn som överensstämmer med de grundläggande värderingarna
för den svenska biståndspolitiken och för en utveckling mot en rättvisare
fördelning av jordens resurser.
Utredningen bör pröva de internationella biståndsorganens verksamhet
utifrån u-ländernas behov och de värderingar som vägleder den svenska
biståndspolitiken. Utredningen har därvid stöd i den strävan till helhetssyn
som kännetecknar FN-strategins behandling av utvecklingsfrågorna och
bör i detta sammanhang även överväga olika möjligheter att effektivisera
samordningen av de olika FN-organens verksamhet.
Utredningens värdering av de internationella biståndsorganen och av
Sveriges roll i dessa bör innefatta även en granskning av omfattningen av
Sveriges finansiella bidrag, speciellt avseende UNDP och IDA.
Utredningen bör söka vidareutveckla principerna för Sveriges direkta
utvecklingsbistånd. En analys av de faktorer som bidrar till en utveckling
för social och ekonomisk utjämning bör därvid ligga till grund för utredningens
överväganden. Utredningen bör mot denna bakgrund pröva
principerna för den framtida avgränsningen av kretsen av länder som mottar
ett mera betydande bilateralt svenskt bistånd.
Det långsiktiga biståndet till programländerna styrs numera av
länderprogrammeringens principer. Detta innebär att planeringen av det
svenska biståndet utgår från fleråriga av Kung. Maj:t fastställda
planeringsramar för varje programland och att landets eget förslag till
utnyttjande av ramarna utgör grunden för förhandlingar om
utvecklingssamarbetets former och innehåll. Utgångspunkten för det
svenska biståndet blir således landets egen utvecklingspolitik. Biståndet
kan ta form av insatser i enskilda utvecklingsprojekt, utvecklingsprogram
och hela samhällssektorer eller allmänt stöd för ett u-lands utvecklingsplan.
Det blir en central uppgift för utredningen att efter en genomgång av
nuläget föreslå riktlinjer för utvecklingssamarbetets framtida utformning.
Av särskild vikt blir frågan om fördelningen mellan projekt-, program-,
sektor- och planbistånd samt de olika typer av resurser — pengar, varor och
personal — som ställs till förfogande. Resultatvärderingens roll och
uppgifter bör belysas liksom möjligheterna att tillgodose behovet av
flexibilitet vid utformningen av planeringen och programmen.
Utredningens överväganden i dessa avseenden bör också bli vägledande för
eventuella organisatoriska förslag.
Det svenska biståndet bör även fortsättningsvis i princip vara obundet.
Detta utesluter inte att en väsentlig del liksom hittills utgår i form av
gåvoleveranser av svenska varor och tjänster. I avseende på bilateralt
bistånd bör såväl varu- som tjänsteområden där svenskt näringsliv besitter
särskild kompetens kunna inrymmas. Utredningen bör med utgångspunkt
från u-ländernas behov och prioriteringar utforma förslag till riktlinjer för
biståndsverksamheten med beaktande även av biståndsleveransernas
betydelse för sysselsättningen i Sverige.
137
Kommittéer: Utrikesdepartementet UD:3
Katastrofbiståndet och stödet till nationella befrielserörelser och
flyktingar har under senare år byggts ut väsentligt. Den senaste kraftiga
ökningen av katastrofbiståndet beror till stor del på händelseutvecklingen
påden indiska subkontinenten. Sveriges stöd till nationella befrielserörelser
baseras på ställningstaganden i FN till förmån för nationellt politiskt
oberoende och mot kolonialism. Även det svenska stödet till apartheidpolitikens
offer grundas på FN-resolutioner. Utredningen bör vidareutveckla
riktlinjer för dessa biståndsformer.
Utredningen bör precisera de allmänna målen för den statligt finansierade
u-landsinformationen. Huvudmålet för denna information skall som hittills
vara att sprida kunskap i Sverige om underutvecklingens orsaker samt om
u-ländernas sociala och ekonomiska situation. Kunskaper om dessa
förhållanden är en förutsättning för en folklig förankring av det svenska
biståndet till u-länderna och överhuvud taget för Sveriges solidaritet med
tredje världens folk.
Informationsverksamheten skall liksom hittills också omfatta den
svenska och multilaterala biståndsverksamheten. Utredningens
utgångspunkter för granskningen av denna del av informationen bör vara
det faktum att de avgörande utvecklingsinsatserna görs och måste göras av
u-länderna själva.
Det är särskilt angeläget att utredningen undersöker möjligheterna att
engagera de många människor som informationen hittills inte kunnat nå.
Det framstår som självklart att stödet till fokrörelsernas verksamhet härvid
bör tilldelas en avgörande betydelse. Effektiva resultat torde förutsätta en
betydande grad av självständighet hos folkrörelserna när det gäller
upplysningsverksamhetens utformning. Utredningen bör även undersöka
skolans roll i u-landsinformationen.
Utredningen bör i detta sammanhang överväga informationsverksamhetens
organisatoriska former.
Genom riksdagens beslut år 1970 samlades den departementala
handläggningen av det svenska utvecklingssamarbetet i
utrikesdepartementet med undantag av frågor rörande handelspolitiskt och
kommersiellt bistånd som åvilar handelsdepartementet. Riksdagen
underströk att den genomförda organisatoriska och anslagstekniska
samordningen ytterligare betonade utvecklingsbiståndets centrala roll inom
den svenska utrikespolitiken. Beträffande SIDA:s organisation, har, som
jag tidigare nämnt, LÖSO framlagt förslag till vissa ändringar. Samtidigt har
SIDA infört nya arbetsformer syftande till en anpassning av organisationen
till de krav som i första hand länderprogrammeringstekniken ställt.
Den teknik för det direkta svenska biståndet, som samarbetsavtalen och
länderprogrammeringen innebär, bygger på fortlöpande analys av
mottagarländernas utvecklingsplanering och utvecklingspolitik.
Betoningen härav i de svenska biståndsmyndigheternas arbete liksom den
ökade tonvikten vid icke projektbundet bistånd kan som LÖSO påpekade
skapa förutsättningar för en ytterligare rationalisering av den svenska
biståndsadministrationen. Det bör därför ingå i utredningens
arbetsuppgifter att göra en översyn av de administrativa formerna för de
svenska biståndsmyndigheternas arbete och avge förslag till eventuella
ändringar. Utredningen bör också beakta de ytterligare krav som det aktiva
svenska engagemanget i de internationella organisationernas arbete kan
komma att ställa.
En utredning om biståndspolitiken aktualiserar självfallet en lång rad
frågor. I det föregående har jag pekat på de problem utredningen i första
UD.3 Riksdagsberättelsen år 1974
138
hand har att ta ställning till. Detta hindrar emellertid inte utredningen att
inom ramen för angivna utgångspunkter behandla andra frågor som bedöms
angelägna.
De sakkunniga har under tiden mars — november 1973 hållit åtta
sammanträden samt deltagit i ett internationellt seminarium.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1974.
139
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö.l
Försvarsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973. 1,2, 3 och 8
1. Militära tjänstgöringsåldersutredningen (Fö 1965:22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 december 1963 för
prövning av vissa frågor rörande användandet av äldre militär och
civilmilitär personal (se Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1963):
Ordförande:
Resare, Alf C. R., överdirektör
Ledamöter:
Borgquist, Frithiof, byråchef
Hedberg, Björn A. A:son, överste
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Experter:
Hammarström, P. Rickard, studierektor (t.o.m. den 30 september 1973)
Junger, Tage G., överste (t.o.m. den 30 september 1973)
Karlsson, N. Sune, överstelöjtnant (t.o.m. den 30 september 1973)
Sjöstrand, Arne F. A., kapten (t.o.m. den 30 september 1973)
Sekreterare:
Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant
Bitr. sekreterare:
Cedervall, Ulf, byrådirektör (t.o.m. den 30 september 1973)
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse Fö 22.
Härutöver har utredningen den 12 maj 1966 ålagts att verkställa översyn av
behovet av befälspersonal inom flygvapnets krigs- och fredsorganisation.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 34
sammanträden.
Utredningen har den 24 september 1973 avgett betänkandet (SOU
1973:34) Flygvapnets befäl — rekrytering och utbildning.
Uppdraget är därmed slutfört.
Departementschefen harden 12 december 1973 beslutat att utredningens
arbete skall avslutas med utgången av år 1973.
Fö:2 Riksdagsberättelsen år 1974
140
2. Marinens befälsutredning (Fö 1965:23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 december 1963 för
att verkställa utredning rörande befälssystemet vid marinen m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 januari 1964):
Utredningsman:
Borgquist, Frithiof, byråchef
Experter:
Ahlin, Rolf, kapten
Algernon, Carl-Fredrik R., kommendör av 1. graden
Back, K. Gunnar, kommendörkapten
Egerstad, Torbjörn, byrådirektör
Fernander, Per-Gunnar, överste
Hallerdt, Hans B., kommendör
Hedén, Carl-Olof, överstelöjtnant
Lyth, K. Erik, överste av 1. graden
Rudberg, Per Y., konteramiral
Skeppstedt, Sven H., överste
Sekreterare:
Back, K. Gunnar, kommendörkapten
Bitr. sekreterare:
Ahlin, Rolf, kapten
Direktiven för utredningen, se 1965 års riksdagsberättelse Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1972 — september 1973 hållit 35
sammanträden. Härutöver har utredningsmannen haft överläggningar med
representanter för myndigheter och organisationer som berörs av
utredningens arbete.
Utredningen har den 21 september 1973 överlämnat en promemoria (Ds
Fö 1973:4) Marinens befäl — principiella utgångspunkter och förslag
beträffande reformer av befälsstrukturen vid marinen.
Uppdraget är därmed slutfört.
3.1966 års värnpliktskommitté (Fö 1967:23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1966 för att
verkställa utredning rörande den närmare utformningen av utbildningen för
värnpliktiga i specialtjänst och vissa frågor rörande den frivilliga
befälsutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1966):
Utredningsman:
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
141
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:4
Experter:
Andrae, Håkan, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Benskjöld, Torsten E. A., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Brissman, Per-Gunnar, överste (t.o.m. den 31 januari 1973)
Eriksson, Åke Mauritz, överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Kesselmark, Leif Å., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Lindén, Sven kommendör (t.o.m. den 31 januari 1973)
Lugn, Robert P. E., överste (t.o.m. den 31 januari 1973)
0’Konor, Bengt G. W., kommendörkapten (t.o.m. den 31 januari 1973)
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef (t.o.m. den 31 januari 1973)
Smedler, Jan-Eric G., överste (t.o.m. den 31 januari 1973)
Sundqvist, Rolf L., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Tingdahl, Lennart J. T., överstelöjtnant
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse Fö 23.
Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse Fö 1969:11 och Fö 1970:9.
Kommittén har vidare den 29 december 1970 fått i uppdrag att utreda
frågan om samordning av den civila och militära sjukvårdsutbildningen.
Särskilda direktiv har därvid ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av utredningens arbete.
Kommittén har den 28 december 1973 avgett PM (Ds Fö 1973:3) med
förslag rörande viss samordning av utbildning av värnpliktig sjukvårdspersonal
och civil vårdyrkesutbildning.
Uppdraget är därmed slutfört.
4.1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning (Fö 1968:19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1967 för att
överse rekvisitions- och förfogandelagstiftningen m.m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 6 februari 1967):
Utredningsman:
Lundberg, N. Ragnar W., f.d. generaldirektör
Expert:
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Sekreterare:
Forssberg, E. Olof, hovrättsassessor
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20
Stockholm 16, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Fö:4 Riksdagsberättelsen år 1974
142
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 19.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 med
beaktande av synpunkter från utredningens kontaktmän hos
totalförsvarsmyndigheterna, överarbetat förslag till ny förfogandelag samt
till de författningar som behövs för tillämpning av denna lag. Arbete med
utarbetande av motiveringar till författningsförslagen pågår.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
5. Försvarets fredsorganisationsutredning (Fö 1968:20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 februari 1967 för att
utreda frågan om vissa ändringar i krigsmaktens fredsorganisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 9 februari 1967):
Utredningsman:
Gustafsson, M. Gunnar, socionom, led. av riksdagen
Experter:
Franzén, Nils P., organisationsdirektör
Hallqvist, Per Olof H., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Hansson, Nils O., överste
Höijer, Gunnar, krigsråd
Knutsson-Hall, Torsten K., organisationsdirektör
Larsson, Sven E., departementsråd
Lugn, P. E. Robert, överste
Månsson, E. O. Sigvard, överste
Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd
0’Konor, Bengt G. W., kommendörkapten
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Sekreterare:
Wigardt, Hans G. T., organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Lundbergh, Hans P. N. J., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Lyckeberg, Nils, departementssekreterare
Tamfeldt, Bengt G., överstelöjtnant (t.o.m. den 31 januari 1973)
Lokal: Fredsgatan 2, 111 52 Stockholm, tel. 11 39 35 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Fö 20.
Tilläggsdirektiv se 1972 års riksdagsberättelse Fö 10.
143
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:6
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 45
sammanträden samt besökt överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna, en
militärbefälhavare, Gotlands militärkommandostab, en örlogsbas, två
försvarsområdesstaber, 18 förband och skolor vid armén, fem förband och
skolor vid marinen, 14 förband och skolor vid flygvapnet, tre länsstyrelser
och 15 kommuner.
Utredningen har den 14 november 1973 avgett delbetänkandet (Ds Fö
1973:2) Förslag till ändringar i fredsorganisationen vid flygvapnet:5.
Arbetet kommer närmast därefter att inriktas på fredsorganisationen vid
armén och marinen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
6. 1968 års personalkategoriutredning (Fö 1969:16) (PKU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
verkställa utredning rörande vissa personalfrågor vid försvarets
materielverk m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 30 juli 1968):
Ordförande:
Curtman, Curt W., f.d. överdirektör
Sakkunniga:
Ljunggren, Lars R., generaldirektör
Skoglund, B. E. Folke, överdirektör
Experter:
Brantberger, Per-Gunnar, överste (t.o.m. den 4 september 1973)
Bratt, Lars O., byråchef
Danell, N. Erik V., byrådirektör (t.o.m. den 4 september 1973)
Edebäck, Allan A. S., överste av 1. graden (t.o.m. den 4 september 1973)
Elg, Gösta R., avdelningsdirektör (t.o.m. den 4 september 1973)
Engdahl, Gunnar V., överste (t.o.m. den 4 september 1973)
Hesselblad, Folke E., civilingenjör (t.o.m. den 4 september 1973)
Hällbrink, Yngve, flygdirektör av 1. graden (t.o.m. den 4 september 1973)
Kollind, Hans O., krigsråd
Lindahl, Ulf V. A:son, överstelöjtnant (t.o.m. den 4 september 1973)
Lindstedt, Arne V., avdelningsdirektör (t.o.m. den 4 september 1973)
Magnusson, S. E. Gunnar, överstelöjtnant (t.o.m. den 4 september 1973)
Nilsson, N. Olov, byrådirektör (t.o.m. den 4 september 1973)
Nordgren, S. Lennart, marindirektör av 1. graden (t.o.m. den 4 september
1973)
Nordh, N. H. Inge, överste (t.o.m. den 4 september 1973)
Norén, S. Gunnar, överste av 1. graden (t.o.m. den 4 september 1973)
Röing, Nils G. G., armédirektör av 1. graden (t.o.m. den 4 september
1973)
Fö:6 Riksdagsberättelsen år 1974
144
Sahle, Thomas, överingenjör (t.o.m. den 4 september 1973)
Sjöberg, K. Fredrik V., avdelningsdirektör
Stenborg, Sven Gunnar, avdelningsdirektör (t.o.m. den 4 september
1973)
Strömblad, B. Charles Rune, försvarsöverläkare (fr.o.m. den 9 januari
1973)
Wannegård, Nils I., överstelöjtnant (t.o.m. den 4 september 1973)
Åsgård, Bo H., marindirektör av 1. graden (t.o.m. den 4 september 1973)
Sekreterare:
Rosell, E. Egon, organisationsdirektör
Lokal: Försvarsdepartementets Kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 67 47 51
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fö 16.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 33
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Utredningen har den 4 september 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:38) Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
7. Utredningen (Fö 1970:16) om befordringsförfarandet m.m. inom
krigsmakten
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1968 för
att utreda befordringsförfarandet m.m. inom krigsmakten:
Utredningsman:
Lundberg, N. Ragnar W., f.d. generaldirektör
Experter:
Ahrén, S. Lennart, kommendör
Igelstam, Rutger M., överstelöjtnant
Löfstad, Einar O. F., förste byråintendent
Ogner, Stig V., kansliråd
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
Sekreterare:
Olsson, Jan O., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Elmér, Dag J. B., kanslisekreterare
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20
Stockholm 16, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
145
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö:8
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fö 16.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 20
sammanträden samt haft överläggningar med militära myndigheter och
personalorganisationer som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
8. Organisationskommittén (Fö 1970:21) för regionmusiken (ORM)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 maj 1970 för att
vidta de åtgärder och utföra det fortsatta planeringsarbete som erfordras för
att omorganisera militärmusiken till regionmusiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 juni 1970):
Ordförande:
Rosenblad, Urban S., överdirektör
Ledamöter:
Gustafsson, Hans I., stadsdirektör
Larsson, Stig K., förste musiker
Lindblom, Paul, direktör
Ogner, Stig V., kansliråd
Experter:
Brandberg, Gustav T. E., kapten
Cederberg, Ingvar, utbildningschef
Espling, Bengt O., överstelöjtnant
Holmquist, Åke, planeringschef
Jansson, Bertil G., producent
Lagerkvist, Magnus, förste revisor
Magnusson, K. G. (Karl-Gustav), överste
Sernklef, Harry T. W., kapellmästare
Törnbom, Olle Z., studierektor
Weiberg, Allan H., regionkapellmästare
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Sekreterare:
Granmar, Jan G., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Lindqvist, E. Lena B., jur. kand.
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Fö 15.
Kommittén har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit 15
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av kommitténs arbete.
10 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Fö:8 Riksdagsberättelsen år 1974
146
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973:65, KU 1973:18, rskr 1973:142)
har myndigheten regionmusiken inrättats fr. o. m. den 1 juli 1973.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredningen (Fö 1970:23) rörande systemet för förmåner åt
värnpliktiga m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 oktober 1970 för att
företa utredning rörande systemet för förmåner åt värnpliktiga m. fl. (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 november 1970):
Utredningsman:
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen
Experter:
Boberg, S. Lennart M., stabskonsulent
Creutzer, Bertil R., överste
Domvall, E. Göte, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
van der Heeg, Nils H., avdelningsdirektör
Hellmér, Åke, byrådirektör
Hukan, Ivan, avdelningsdirektör
Karlsson, Ulf G., departementssekreterare
Olofson, Erik G., byrådirektör
Ternemar, J. Tommy, konsulent
Terstad, I. Gösta A., kansliråd (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Virdesten, Sten G., avdelningsdirektör
Wassén, Brita E., kammarrättsråd
Sekreterare:
Virdesten, Sten G., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Ershammar, Mats O. T., förste byråinspektör
Högberg, C. Johan H., departementssekreterare
Lokal: Munkbron 11, 1 tr., lil 28Stockholm, tel. 1087 72 (sekreteraren)
växel 763 10 00 (Högberg), 10 87 79 (Ershammar)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fö 17.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
Utredningen har den 16 oktober 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:40) Civilförsvarsförmåner.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
147
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö.10
10. Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning (Fö 1971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1971 för att
utreda och inkomma med förslag till förvaltningsutbildning inom
krigsmakten:
Utredningsman:
Nihlfors, Folke U., organisationsdirektör, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Aldén, Margareta, byråintendent
Aronsson, Margen H., överstelöjtnant
Brantberger, Per-Gunnar, överste
Danell, N. Erik V., byrådirektör
Knöös, Erik O., kapten
Lindberg, R. Greger, överste
Lönnqvist, Eva M., förste byråintendent
Magnusson, Lennart C. O., avdelningsdirektör
Nyberg, Stig K., studierektor
Selin, Nils-Arne, förste flygtekniker
Svensson, C. Gösta, byrådirektör
Åsgård, Bo H., marindirektör av 1. graden
Sekreterare:
Dinell, Jan A. C., departementssekreterare
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 6025 35 (utredningsmannen), växel 763 1000
(sekreteraren), 67 60 71 (sekretariat)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 19.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 157
sammanträden och företagit ett antal studiebesök vid militära skolor, staber
och förband, centrala myndigheter samt civila utbildningsanstalter.
Tidigare till fortifikationsförvaltningen lämnat preliminärt
projekteringsunderlag för en framtida förvaltningsskola i Östersund har
kompletterats. Kontakter har tagits med representanter från Östersunds
kommun. Enkät har genomförts angående förvaltningsutbildningens
omfattning inom fjärde huvudtitelns myndigheter samt kostnaden för denna
utbildning. Från berörda personalorganisationer har bl. a. inhämtats
synpunkter på ett önskvärt personalinflytande på utbildningens
uppläggning och utformning samt elevurvalet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
Fö.ll Riksdagsberättelsen år 1974
148
11. Ledningsgruppen (Fö 1971.03) för fortsatt utveckling av försvarets
planerings- och programbudgetsystem (PPBG)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att
framlägga förslag rörande den slutliga utformningen av försvarets nya
planerings- och budgeteringssystem samt att leda och samordna det
fortsatta utvecklingsarbetet inom förenämnda område:
Ordförande:
Nordbeck, S. E. Gunnar, departementsråd
Ledamöter:
Grape, S. Lennart, departementsråd
Johansson, Bengt A. W., kansliråd
Experter:
Albrektson, Hans B., departementssekreterare
Andersson, O. Inger S., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 3 december 1973)
Andrén, Nils B. E., professor
Bergelin, Peter, överstelöjtnant
Bovallius, Lars K. R., avdelningsdirektör
Broström, Ulf T. F., avdelningsdirektör
Dahlén, Rune B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 16 januari 1973)
Dérans, Douglas, byrådirektör (t.o.m. den 16 januari 1973)
Edgren, Claes A. W., överstelöjtnant (t.o.m. den 10 november 1973)
Edman, Kurt E., avdelningsdirektör
Ekelund, Jan C., byrådirektör (fr.o.m. den 12 november 1973)
Englund, Lars-Erik, överstelöjtnant
Eriksson, Kurt L. F., laborator
Faugert, Sven J. E., byrådirektör
Folke, U. Ingemar, överstelöjtnant
Franzén, L. Göran, överingenjör
Grahn, T. Roland, överstelöjtnant (t.o.m. den 10 november 1973)
Holmberg, Gunnar E., planeringsdirektör
Johansson, Jan A., civilekonom (t.o.m. den 10 november 1973)
Kangert, Håkan, byrådirektör
Lahrman, A. Ebbe, byråintendent
Lalin, Per Olof, revisionsdirektör
Larsson, Nils, byrådirektör
Liljedahl, Svante R., överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 november 1973)
Lundell, Arne N. G., överstelöjtnant (t.o.m. den 10 november 1973)
Lundqvist, Roland S., byrådirektör (t.o.m. den 10 november 1973)
Muld, Andres, byrådirektör
Nilsson, Per Olof V., överingenjör (t.o.m. den 10 november 1973)
Nilsson, StigÅ., organisationsdirektör
Nilsson, E. Sören, departementssekreterare (t.o.m. den 10 november
1973)
149
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö.ll
Olhede, Torleif E., departementssekreterare
Persson, Lars Bertil, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 november 1973)
Persson, Ragnar, överstelöjtnant
Rangne, Bo, avdelningsdirektör
Ringh, Per Arne, överstelöjtnant (fr.o.m. den 12 november 1973)
Sandberg, A. Palle G., kommendörkapten (fr.o.m. den 12 november
1973)
Schwarz, Brita E., planeringschef (t.o.m. den 16 januari 1973)
Stefenson, Bror P. H., kommendörkapten
Strand, Karl-Erik, departementssekreterare
Strängen, Per O., överingenjör
Wettemark, Oskar G., kapten (fr.o.m. den 12 november 1973)
Winblad, Harry W., överstelöjtnant (t.o.m. den 10 november 1973)
Öhrwall, Tomas W., kommendörkapten (t.o.m. den 10 november 1973)
Österblad, J. Ivan, major (fr.o.m. den 12 november 1973)
Österdahl, Lars-ErikO., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Ehrling, G. O. Ingvar, överstelöjtnant
Bitr. sekreterare:
Hellman, Sven R., överingenjör
Lönnbom, Bengt A. V., överstelöjtnant
Ringh, Per Arne, överstelöjtnant (t.o.m. den 30 september 1973)
Sandberg, A. Palle G., kommendörkapten (t.o.m. den 10 november 1973)
Sondén, Jan-Anders, kommendörkapten (fr.o.m. den 12 november 1973)
Tjörnemo, Carl-Erik A., överstelöjtnant (fr.o.m. den 1 oktober 1973
t.o.m. den 30 september 1974)
Wahlström, J. Klas E., t.f. kansliråd
Wessberg, Göran, byrådirektör
Lokal: Försvarsdepartementet, Regeringsgatan 1, Fack, 103 20
Stockholm 16, tel. växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för ledningsgruppen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 20.
Ledningsgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 24
sammanträden.
Arbetet har under ledningsgruppen bedrivits i åtta projektgrupper. Dessa
har under samma tid hållit sammanlagt 97 sammanträden.
Ledningsgruppens beslut har successivt delgivits myndigheterna. I vissa
fall har förslag insänts till chefen för försvarsdepartementet.
Ledningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974. Antal
projektgrupper minskas successivt och beräknas i slutet av 1974 vara fyra.
Fö: 12 Riksdagsberättelsen år 1974
150
12. Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 september 1971
med uppgift att till Kungl. Maj:t lämna förslag i frågor som hör samman med
genomförandet av höjningen av pensionsåldern för militär personal (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1971):
Ordförande:
Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör
Ledamöter:
Bodin, K. Berndt, departementssekreterare
Bäcklin, Lars R., ombudsman
Wiberg, N. Ola R., förste ombudsman
Winéus, Bengt G., departementssekreterare
Ersättare för ledamöter:
Liedberg, Anders J. B., ombudsman (för Bäcklin)
Sandberg, K. G. Ulf, ombudsman (för Wiberg)
Experter:
Lindahl, Carl-Fredrik H., överstelöjtnant
Tamfeldt, Bengt G., överstelöjtnant
Sekreterare:
Stålhandske, O. Lennart, överstelöjtnant
Bitr. sekreterare:
Otterberg, L. Håkan, kapten
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 62 28 07 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse Fö 21.
Delegationen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
13. 1972 års värnpliktsutredning (Fö 1972:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för att
utreda de värnpliktigas utbildning och utnyttjande m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 maj 1972):
Ordförande:
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
151
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö.13
Sakkunniga:
Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen
Enskog, Carl-Gustav B., personalchef, f.d. led. av riksdagen
Gustafsson, C. E. Torsten, lantbrukare, led. av riksdagen
Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen
Hedin, Carl Eric, lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Berggren, Alf, kommendör av 1. graden (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Borgquist, Frithiof, byråchef
Creutzer, Bertil R., överste
Hörnquist, K. Iwan E., överste
Karlsson, Ulf G., departementssekreterare
Lindgren, Carl-Ivar, överste
Lugn, P. E. Robert, överste
Lyth, K. Erik, överste
Magneberg, Stig E., överste
Rheborg, Rolf S., konteramiral (t.o.m. den 25 oktober 1973)
Skarstedt, Carl-Ivar S., rättschef
Wagner, C. F. Wilhelm, överste
Huvudsekreterare:
Engman, O. Ingemar, kansliråd
Sekreterare:
Jansson, K. Erik, kapten
Nystedt, Stig H., avdelningsdirektör
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Sehlstedtsgatan 9,
115 28 Stockholm, tel. 67 18 08, 61 35 03 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fö 18.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 18
sammanträden, haft överläggningar med olika myndigheter och andra som
berörs av utredningens arbete samt företagit flera studiebesök.
Det till utredningen lämnade uppdraget angående konsekvenserna av en
utvidgad utbildningsplikt i fred för kvinnor har den 21 december 1973
redovisats i promemorian (Ds Fö 1973:1) Kvinnor i det militära försvaret.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
Fö.14 Riksdagsberättelsen år 1974
152
14. 1973 års utredning (Fö 1973:01) för översyn av lagen om vapenfri
tjänst m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1973 för
översyn av lagen om vapenfri tjänst och sanktionerna vid vägran att fullgöra
värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst:
Ordförande:
Holmberg, Carl V., justitieråd (fr.o.m. den 25 september 1973)
Sakkunniga:
Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 september
1973)
Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25
september 1973)
Möller, S. A. Birger, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 september
1973)
Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25
september 1973)
Werner, N. Mårten S., komminister, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25
september 1973)
Sekreterare:
Janson, Björn C., hovrättsassessor (fr.o.m. den 25 september 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
13 september 1973):
Det svenska militära försvaret bygger på allmän värnplikt. Enligt 1 §
värnpliktslagen (1941:967) är svensk man värnpliktig från och med det
kalenderår under vilket han fyller arton år till och med det år under vilket
han fyller fyrtiosju år.
Skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring enligt värnpliktslagen är
emellertid inte undantagslös. Sedan länge har vi här i landet en lagstiftning
som medger att den som hyser samvetsbetänkligheter mot sådan
tjänstgöring i stället får fullgöra vapenfri tjänst. Enligt gällande lag
(1966:413) om vapenfri tjänst kan värnpliktig få tillstånd att fullgöra
vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring om bruk av vapen mot
annan inte är förenligt med den värnpliktiges allvarliga personliga
övertygelse och skulle medföra djup samvetsnöd för honom. Den som fått
sådant tillstånd kallas vapenfri tjänstepliktig (1 §).
Vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra tjänst som är betydelsefull för
samhället, såsom a) brandtjänst inom civilförsvaret, b) reparationstjänst
vid järnvägarna, statens vattenfallsverk eller televerket, c) hälso- och
sjukvårdstjänst inom det allmänt civila medicinalväsendet, d) ekonomieller
expeditionstjänst vid statlig eller kommunal förvaltning.
Vapenfri tjänstepliktig får inte åläggas att tjänstgöra inom krigsmakten,
om han inte har förklarat sig villig till detta (2 §).
Vapenfri tjänstepliktig får inte övas i bruk av vapen eller åläggas bära
vapen eller ammunition (3 §). Arbetsmarknadsstyrelsen bestämmer vilket
153
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 14
slag av tjänstgöring som vapenfri tjänstepliktig skall fullgöra. Styrelsen har
också tillsyn över vapenfria tjänstepliktigas utbildning och tjänstgöring (4
§). De vapenfria tjänstepliktigas utbildningstid är f.n. minst 400 och högst
450 dagar. Tjänstgöringen kan fördelas i omgångar över hela värnpliktstiden
(5 §). Huvuddelen av de vapenfria tjänstepliktiga tjänstgör 420 dagar, dvs.
ungefär lika lång tjänstgöring som gruppbefälsuttagna värnpliktiga inom
armén f.n. fullgör i form av grund- och repetitionsutbildning.
Ansökan om tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst prövas av
vapenfrinämnden efter utredning i varje särskilt fall (10 §). Nämnden kan
återkalla tillstånd till vapenfri tjänst och kan också utan ansökan besluta att
värnpliktig skall fullgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring
(13 §). Beslut av nämnden får överklagas hos Kungl. Maj:t (22 §).
Föreskrifter för tillämpningen av lagen om vapenfri tjänst finns i kungörelsen
(1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga.
Värnpliktig som inte erhållit tillstånd till vapenfri tjänst är att anse som
krigsman när han är tjänstgöringsskyldig vid krigsmakten. Enligt 21 kap. 1
§ brottsbalken dömes krigsman som bl.a. vägrar eller underlåter att lyda
förmans befallning för lydnadsbrott till disciplinstraff eller fängelse i högst
ett år om det inte är uppenbart att befallningen inte angår tjänsten. Är
brottet grovt kan dömas till fängelse i högst fyra år. Vid bedömande av
huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas om befallningen avsett
tjänsteåtgärd av större vikt eller om brottet begåtts inför samlad trupp eller
förövats av flera i samråd. Om någon befallning inte givits men krigsmannen
inför förman förklarar att han vägrar fullgöra värnpliktstjänstgöring eller
bära vapen eller utrustning, kan han bli fälld till ansvar för grovt tjänstefel
enligt 21 kap. 18 § brottsbalken. För sådant brott föreskrivs fängelse i högst
ett år. För tjänstefel som inte är grovt är påföljden disciplinstraff.
Straffbestämmelserna i 21 kap. brottsbalken är inte tillämpliga på
vapenfria tjänstepliktiga, eftersom dessa inte är att anse som krigsmän.
Ansvarsbestämmelser för de vapenfria har i stället tagits upp i lagen om
vapenfri tjänst. Lagen saknar motsvarighet till brottsbalkens bestämmelse
om lydnadsbrott men upptar i 16 § ett stadgande om ansvar för tjänstefel.
Normalstraffet är böter. Är brottet grovt, skall dömas till fängelse i högst ett
år. I praxis har totalvägran av vapenfri tjänstepliktig bedömts som grovt
tjänstefel.
Vid val av påföljd i mål om vägran att fullgöra värnplikt eller vapenfri
tjänst görs i praxis ingen skillnad mellan krigsmän och vapenfria
tjänstepliktiga. I regel bestäms påföljden till fängelse. Är omständigheterna
vid brottet mildrande, kan böter komma i fråga. Villkorlig dom eller
skyddstillsyn tillämpas av hänsyn till allmän laglydnad endast i
undantagsfall. När någon tre gånger dömts till påföljd för vägran brukar
Kungl. Maj:t förordna att han inte vidare skall kallas in till tjänstgöring. För
medlemmar av Jehovas vittnen gäller sedan år 1967 den ordningen att
Kungl. Maj:t från fall till fall beslutar huruvida vederbörande t.v. skall
kallas in till tjänstgöring eller inte.
Den nu gällande lagen om vapenfri tjänst bygger på ett betänkande av
1964 års utredning rörande vapenfria tjänstepliktiga (SOU 1965:71) och
antogs av 1966 års riksdag (prop. 1966:107, 2LU 1966:45, rskr 1966:269).
Lagen trädde i kraft den 1 oktober 1966 och ersatte lagen (1943:121) om
vapenfria värnpliktiga, som i sin tur föregicks av lagar år 1920 och 1925 i
ämnet.
Frågor med anknytning till lagen om vapenfri tjänst har sedan år 1966
behandlats av riksdagen vid flera tillfällen. I motioner till 1969 års riksdag
Fö:14 Riksdagsberättelsen år 1974
154
(mot. 1969 1:346 och 390, 1969 11:393) föreslogs en översyn av lagen i
enlighet med riktlinjer som angavs i motionerna. Andra lagutskottet (2LU
1969:73) fann att motionerna inte påkallade någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag. Vid 1971 års riksdag
behandlades motioner om översyn av vapenfrilagens tillämpning och lagens
bestämmelser om tjänst för vapenfri tjänstepliktig (mot. 1971:95, 688, 692
och 700). Motionerna avslogs (FöU 1971:20 och 21). I en motion till 1972 års
riksdag (mot. 1972:321) hemställdes att riksdagen skulle uttala sig för att
vapenfrinämndens handledning för utredningsmän skulle kompletteras med
vissa föreskrifter om information till den som söker vapenfri tjänst.
Motionen avslogs (FöU 1972:3).
Vid 1973 års riksdag har på nytt väckts motioner (mot. 1973:636 och 1114)
om en översyn av vapenfrilagen. Försvarsutskottet (FöU 1973:7) ansåg —
ehuru det enligt utskottets mening inte fanns anledning till erinran mot de nu
gällande principerna för tillstånd att fullgöra vapenfri tjänst eller mot
vapenfrinämndens tillämpning av vapenfrilagen — det vara lämpligt att nu
granska erfarenheterna av vapenfrilagen och dess tillämpning. Översynen
borde givetvis utgå från strävan att nå bästa möjliga säkerhet för en rättvis
tillämpning av gällande regler. Den borde bl.a. avse de förhållanden som är
bestämmande för arbetsmarknadsstyrelsens möjligheter att finna lämplig
utbildning och tjänstgöring för de vapenfria. Beträffande
tjänstgöringsområdena borde klart samhällsnyttig verksamhet i regel kunna
anses hänföras till totalförsvaret i vid bemärkelse. Civilförsvaret och andra
väsentliga delar av det civila totalförsvaret borde dock liksom hittills
prioriteras vid tilldelning av vapenfria tjänstepliktiga. Riksdagen biföll
utskottets hemställan om en översyn av vapenfrilagen (rskr 1973:37).
Vid 1973 års riksdag har också väckts en motion (mot. 1973: 636) med
begäran om översyn av påföljden för totalvägran. Justitieutskottet (JuU
1973:16) fann med hänsyn bl.a. till nyssnämnda riksdagsbeslut om översyn
av vapenfrilagen inte anledning motsätta sig motionärernas önskemål att
även reaktionsformerna vid totalvägran av värnpliktiga och vapenfria
tjänstepliktiga blev föremål för utredning. Riksdagen godkände utskottets
betänkande i frågan (rskr 1973:120).
I skrivelse till cheferna för justitie- och försvarsdepartementen har
enskilda personer tagit upp frågor om ändring i vapenfrilagen och om
ändrade principer beträffande värnpliktsfrågan, vapenfri tjänst och därmed
sammanhängande problem. Svenska Ekumeniska nämnden har i skrivelse
till chefen för försvarsdepartementet anfört att nämnden med
tillfredsställelse tagit del av riksdagsbeslutet om översyn av vapenfrilagen
och dess tillämpning. I skrivelsen har nämnden i övrigt framfört synpunkter
på bl.a. frågorna om villkoren för tillstånd till vapenfri tjänst och tjänstgöringens
art. Synpunkter i dessa frågor har också lämnats av Svenska
Missionsförbundets Ungdom.
Den utredning som riksdagen har begärt bör nu komma till stånd. Jag
föreslår därför att sakkunniga tillkallas för att se över lagen om vapenfri
tjänst och sanktionerna vid totalvägran av värnpliktiga och vapenfria
tjänstepliktiga. Till ledning för utredningsarbetet vill jag framhålla följande.
Såsom framgår av mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 11 mars
1966 (prop. 1966:107 s. 46) är en av de viktigaste uppgifterna för
vapenfrilagstiftningen att på ett för både samhället och den enskilda
medborgaren tillfredsställande sätt ge uttryck åt de krav som måste
uppfyllas för tillstånd till vapenfri tjänst. Jag anser inte att det finns
anledning att ompröva de nu gällande principerna för tillstånd att fullgöra
155
Kommittéer: Försvarsdepartementet Fö: 14
vapenfri tjänst. Däremot bör de sakkunniga mot bakgrund av
erfarenheterna av vapenfrilagens tillämpning undersöka om det är lämpligt
och möjligt att ytterligare precisera de formuleringar av förutsättningarna
för vapenfri tjänst som finns i 1 § vapenfrilagen.
De sakkunniga bör vidare överväga frågor som avser de vapenfria
tjänstepliktigas tjänstgöringsområden. Man bör därvid utgå från
hittillsvarande principer men undersöka möjligheterna att finna flera eller
andra tjänstgöringsalternativ inom sådan samhällsnyttig verksamhet som
kan anses höra till totalförsvaret i allmän mening. Översynen bör också avse
de förhållanden som bestämmer arbetsmarknadsstyrelsens möjligheter att
på ett lämpligt sätt placera de vapenfria till tjänstgöring.
Erfarenheterna av tillämpningen av gällande föreskrifter om
prövningsförfarandet i ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst har i stort
sett varit goda. Enligt min mening finns likväl anledning att undersöka
möjligheterna att ytterligare förbättra utrednings- och
prövningsförfarandet hos vapenfrinämnden. Det är sålunda önskvärt att så
långt det är möjligt förkorta handläggningstiden och därmed minska risken
för missbruk av vapenfrilagstiftningen. Det är också självklart att man bör
eftersträva en ordning som medger jämnhet i tillämpningen samt största
möjliga rättvisa och noggrannhet vid den svåra och grannlaga bedömningen
av vapenfriärendena. De sakkunniga bör i detta sammanhang beakta
förhållandena såväl i fred som vid beredskap och krig.
När det slutligen gäller översynen av sanktionerna vid vägran att fullgöra
värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst vill jag erinra om att frågan om
behandlingen av totalvägrare diskuterades ingående vid tillkomsten av 1966
års vapenfrilag. Diskussionerna kom främst att kretsa kring de totalvägrare
som medlemmar av Jehovas vittnen utgör. Beslutet beträffande dem blev
att man skulle tillämpa den alltjämt bestående ordningen med beslut i varje
särskilt fall att vederbörande inte vidare skall kallas in till tjänstgöring.
Det erbjuder obestridliga svårigheter att finna en lämplig form för
samhällsreaktionen vid totalvägran. Svårigheterna är i princip desamma
som vid tidigare diskussioner även om det numera är andra grupper av
totalvägrare som erbjuder problem. Det är å ena sidan nödvändigt att kunna
upprätthålla kravet på den medborgerliga skyldigheten att fullgöra
värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst. Det kan därför inte komma i
fråga att helt slopa påföljden för totalvägran eller att endast tillämpa lindriga
påföljder i form av t.ex. bötesstraff. A andra sidan kan, såsom anförts i
justitieutskottets betänkande i frågan detta år (JuU 1973: 16 s. 6),
ifrågasättas om fängelsestraff utgör en lämplig reaktionsform mot gärningar
som är betingade av djupt religiösa eller moraliska betänkligheter.
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört bör de sakkunniga överväga
sanktionerna vid fall av vägran att fullgöra värnpliktstjänstgöring eller
vapenfri tjänst.
Jag har i det föregående berört vissa centrala frågor som bör beaktas vid
utredningsarbetet. De sakkunniga bör emellertid vara oförhindrade att ta
upp också andra problem inom den ram för utredningsarbetet som jag har
angett.
De sakkunniga bör slutligen utarbeta förslag till erforderliga ändringar i
vapenfrilagen och andra författningar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
S:1 Riksdagsberättelsen år 1974
156
Socialdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973:7, 12, 15, 17 och 20
1. Kommittén (In 1954:32) för akademiska sjukhusets i Uppsala
utbyggande
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 30 juni 1952:
Ordförande:
Carlsson, A. G. A., landstingsråd
Vice ordförande:
Grönwall, Anders J. T., professor, sjukhusdirektör
Ledamöter förordnade av Kungl. Maj:t:
Bunner, Tor Å. G., teknisk direktör
Grönwall, Anders J. T., professor, sjukhusdirektör
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Ledamöter utsedda av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott:
Carlsson, A. G. A., landstingsråd
Hillerdal, Olle, docent
Litzner, K. Ragnar, landstingsråd
Nordlander, Nils-Brage W., överläkare, landstingsman
Adjungerad ledamot:
Åberg, Lennart, landstingsdirektör
Experter:
Dahlström, Gunnar, professor
Fors, Sixten R., byråchef
Pehrson, Gösta H., sjukvårdsdirektör
Roempke, Sten O., arkitekt
Silén, Per Olof, inköpschef
Stenbom, Åke, chefsingenjör
Ström, Gunnar O. F., professor
Tynelius, Erik G. A., planeringsintendent (t.o.m. den 1 september 1973)
Sekreterare:
Stocksén, Nils B., kanslichef
157
Kommittéer: Socialdepartementet S:2
Planeringschef:
Trapp, A. A. Lennart
Adresser: Kansli: Slottsgränd 1, 752 20 Uppsala, tel. 018/1004 60.
Ordförande: Uppsala läns landsting, 752 20 Uppsala, tel. 018/10 22 00
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid nio tillfällen.
Kommittén har under året fortsatt arbetet med utbyggnad av sjukhuset
enligt av Kungl. Maj:t särskilt fattade beslut för varje delobjekt.
Sålunda erhöll kommittén den 26 september 1969 Kungl. Maj:ts uppdrag
att låta utföra nybyggnad av en tredje etapp av sjukhusets utbyggande.
Etapp 3 omfattar lokaler för neurologi och neurokirurgi, neurofysiologiskt
centrallaboratorium, hud- och ögonkliniker, provisorisk rehabiliteringsklinik
samt fortsättning på lokaler för centraloperations- och röntgendiagnostikavdelningarna.
Etappen är i det närmaste färdigställd och kommer
att tagas i bruk omkring årsskiftet 1973/74.
Genom beslut den 30 juni 1972 erhöll kommittén uppdrag att utföra
partiell ombyggnad och viss rivning av den förutvarande kirurgibyggnaden
(A9). Ombyggnaden är i det närmaste färdigställd och kommer att tas i bruk
omkring årsskiftet 1973/74.
Härutöver har kommittén enligt särskilda beslut handlagt mindre
ombyggnadsobjekt samt bedrivit utredningsverksamhet rörande bl. a.
nybyggnad för kvinno- och barnkliniker (etapp 4).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
2. Handikapputredningen (S 1966:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att
utreda frågan angående omvårdnaden av handikappade (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1965):
Ordförande:
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Ledamöter:
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen
Fors, Åke Hj., kansliråd
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Jonsson, Elver A. D., postiljon, led. av riksdagen
Magnusson, Erik O. B., hemmansägare, led. av riksdagen (t.o.m. den 1
november 1973)
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, f .d. led. av riksdagen
Åkerlind, Allan J. G., led. av riksdagen (fr.o.m. den 2 november 1973)
S:2 Riksdagsberättelsen år 1974
158
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, professor
Eriksson, I. Seved, byråchef
Gärdeström, Linnéa, sekreterare
Lundström, Karin E., f.d. undervisningsråd
Sköldvall, Johnny G., utskottssekreterare (t.o.m. den 9 november 1973)
Sundmark, Bo V., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Ekvall, Gunilla M., studiekonsulent (fr.o.m. den 15 november 1973)
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Nolte, Lennart R. J., anpassningslärare (fr.o.m. den 15 november 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 1000
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse S 38.
Tilläggsdirektiv, se S 1971:13. Kungl. Maj:t har den 25 maj 1973 till
utredningen överlämnat riksdagens skrivelse den 9 maj 1973, nr 180, jämte
socialutskottets betänkande 1973:12, såvitt avser frågan om flerhandikappades
problem, för att prövas av utredningen vid fullgörandet av dess
uppdrag.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden samt haft ett flertal överläggningar med
handikappförbunden. Utredningen har vidare under hösten 1973 tillsammans
med förbunden och ABF haft en serie på tolv konferenser med
handikappade i kultur- och fritidsfrågor.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
3. Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966:39)
Inrättad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1965 för att som en till
socialdepartementet knuten delegation följa utbyggnaden av
sjukvårdsresurserna i landet och verka för en samordning av
sjukvårdsplaneringen:
Ordförande:
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Ledamöter:
Berggren, G. Rune, statssekreterare
Heideman, Gunnar A., kommunalråd (fr.o.m. den 11 maj 1973)
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef, professor
Nordenhäll, Bruno, försäkringstjänsteman (t.o.m. den 10 maj 1973)
Nordlander, Nils-Brage W., överläkare, landstingsman (fr.o.m. den 1
januari 1973)
Orring, Jonas A., generaldirektör
159
Kommittéer: Socialdepartementet S:3
Peterson, Thage E. G., statssekreterare, led. av riksdagen
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Söderqvist, Bengt O. A., expeditionschef
Ward, Kurt K. B., landstingsråd
Ersättare:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Alsén, Sven, avdelningschef
Berg, Bengt Åke, kansliråd
Bergstedt, Tord L. H., sjukvårdsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Fröjd, S. Arne, länsråd
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Höglund, K. Thure, sjukvårdsdirektör
Lindh, Tore B. E., direktör
Nelander, Olle M. V., direktör
Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Ulvhammar, E. E. Birgitta, kansliråd
Experter:
Fredriksson, H. Einar, byråchef
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindgren, S. Åke, avdelningschef
Orava, Olavi A. (Olle), t.f. byråchef (fr.o.m. den 6 juli 1973)
Petersson, Olof H. E., kansliråd
Royen, Sverre N. H., direktör
Sjöström, Åke B., byråchef
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Wictorsson, Karl-Eric A., avdelningschef
Zetterblad, Ulf, planeringschef
Sekreterare:
Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Tengstam, P. Anders, departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Delegationen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit två
sammanträden.
Under året har delegationen bl.a. angett riktlinjer för prioritering av nya
byggnadsinvesteringar inom sjukvårdssektorn för åren 1974 och 1975.
Delegationen har fastställt ett av socialstyrelsen utarbetat läkarfördel
-
S:3 Riksdagsberättelsen år 1974
160
ningsprogram för tiden 1973—1977. En av delegationen tillsatt arbetsgrupp
med uppdrag att utarbeta och till delegationen redovisa förslag till ett
riksomfattande system med enhetligt uppbyggda sjukvårdsplaner har under
året fortsatt sitt arbete.
Inom Landstingsförbundet pågår på delegationens uppdrag arbetet på
färdigställandet av prognosundersökningen Rupro 73. En särskild
arbetsgrupp för regionsjukvårdsfrågor har tillsatts av delegationen.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
4. Nordisk medicinalstatistikkommitté (S 1967:36) (NOMESKO)
Tillkallade av Kungl. Majit den 21 januari 1966 samt den 14 maj 1970 och
den 22 oktober 1971 för att delta som svenska ledamöter i en nordisk
kommitté för samordning av medicinalstatistiken i de nordiska länderna:
Ordförande:
Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Ledamöter:
Elmhammer, Nils E. I., statistikchef
Hall, Paul F. L., överläkare
Royen, Sverre N. H., direktör
Sjöström, Åke B., byråchef
Sekreterare:
Swenson, Dag C. W., byrådirektör
Lokal: Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm, tel. växel 14 06 00 (Sjöström
och Swenson)
Kommitténs huvudsekretariat är förlagt till Sverige.
Ett plenarsammanträde har hållits under året. Kommitténs arbete utförs
huvudsakligen inom fem olika subkommittéer (17 sammanträden).
Delrapport har avgivits av subkommittén för databasorienterad
patientstatistik.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
5. Socialutredningen (S 1969:29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1967 för
allmän översyn av den sociala vårdlagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn.
den 2 februari 1968):
Ordförande:
Andersson, Thure G., f.d. landshövding
161
Kommittéer: Socialdepartementet S:5
Ledamöter:
Albinsson, N. Gillis, landstingsdirektör
Andersson. G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av riksdagen
Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av riksdagen
Krantz, P. Gunnar, direktör
Larsson, Erik, i Öskevik, lantbrukare, led. av riksdagen
Mangård, Nils, hovrättsråd
Troedsson, Ingegärd, pol. mag., led. av riksdagen
Wiklund, S. A. Daniel, avdelningsdirektör, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Carlson, K. Sören, f. borgarråd
Forslund, E. Birger, kansliråd
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Gisslén, Axel, personaldirektör
Hedlén, Bengt R., socialdirektör
Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd
Holmberg, Sten E., bitr. socialdirektör
Inghe, P. Gunnar, professor
Lindblom, Paul, direktör
Nelson, Alvar F. A., professor
Ottoson, Ivan, rektor
Rigbäck, Berndt G., direktör
Stark, K. Birger, socialchef
Sturkell, Carl-Edvard, rättschef
Sverne, Tor E., lagman
Sekreterare:
Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare
Söderberg, Bengt W., socialchef (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Thunved, Anders E., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Svensson, Ingvar K. F., utredningssekreterare
Lokal: Lilla Nygatan 1, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse S 29.
Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse S 9.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 17
sammanträden under sammanlagt 41 dagar.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
11 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
S.6 Riksdagsberättelsen år 1974
162
6. 1968 års barnstugeutredning (S 1969:31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1968 för
utredning om barnstugeverksamheten närmast före och under de första
skolåren (se Post- och Inrikes tidn. den 16 maj 1968):
Ordförande:
Hellström, Mats J., fil. kand., led. av riksdagen
Ledamöter:
Granath, Karl-Erik, f.d. barnavårdsdirektör
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen
Mossberg, Elin K. E., ombudsman
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sandblad, Carl-Erik V., chefredaktör
Experter:
Baude, Annika M. C., avdelningschef
Carlsson, Gunnel E., förskollärare
Flodin, Carl-Erik T., arkitekt
Gruda-Skard, Åse, docent
Isling, B. Åke J., skolråd
Jonsson, Gerd G., fritidspedagog (fr.o.m. den 7 maj 1973)
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lundberg, Lars-Olov, sekreterare (fr.o.m. den 9 mars 1973)
Nordin, Inga L., seminarielärare
Sigurdsen, Gertrud C., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 8 mars
1973)
Strömberg-Lind, Karin E., rektor
Svenningsson, S. Levi H., fil. kand. (fr.o.m. den I februari 1973)
Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör
Valtersson. Bert E., sekreterare (fr.o.m. den I februari 1973)
Sekreterare:
Rosengren, Bodil, fil. mag.
Bitr. sekreterare:
Ahlberg, Birgitta I., barnavårdslärare (fr.o.m. den 8 januari 1973)
Hallendorff, Jan G., fil. kand. (t.o.m. den 31 augusti 1973)
Henriksson, E. Sture F., departementssekreterare
Malmqvist, Stig G., socionom
Schyl-Bjurman, Gertrud S., universitetslektor
Lokal: Lilla Nygatan I, I tr., 11128 Stockholm, tel. växel 763 1000,
763 23 23 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse S 31.
Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse S 1970:26och S 1973:11. Ytterligare
163
Kommittéer: Socialdepartementet S:6
tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Odhnoff till statsrådsprotokollet
den 18 maj 1973):
Fosterbarnsutredningen har i skrivelse till socialdepartementet hemställt
om att sommarbarnsverksamhet — i barnkolonier, feriehem och genom
olika former av lägerverksamhet — blir föremål för en allsidig utredning
såväl beträffande målsättning som innehåll. I skrivelsen har påpekats det
nära samband som finns mellan å ena sidan sommarbarnsverksamheten och
å andra sidan den kommunala barntillsyns- och fritidsverksamheten.
Antalet barnkolonier har under 1960-talet minskat från närmare 600 år
1960 till ca 350 år 1971. Antalet platser har under samma tid minskat från ca
23 000 till ca 18 000. Omkring 60 % av kolonierna har kommuner som
anordnare, medan resten i huvudsak drivs av olika föreningar.
Feriehemsverksamheten har, i motsats till vad som gäller för kolonierna,
ökat något under senare år. År 1971 utgick statsbidrag för ca 18 000 barn som
vistades i feriehem. Vid sidan av denna huvudsakligen kommunalt
organiserade verksamhet bedriver ett stort antal föreningar och
organisationer lägerverksamhet av olika slag under sommaren. Ofta görs
detta i former som delvis påminner om koloniverksamheten. Samtidigt har
den traditionella barnkoloniverksamheten delvis ersatts av andra
kommunala fritidsaktiviteter under sommaren. Exempel på detta är den
starkt växande verksamheten med parklek och s.k. dagkolonier.
Utvecklingen visar således att den traditionella koloniverksamheten
minskar medan andra former av fritidsaktiviteter för barnen ökar i
betydelse.
Det statliga stödet till vistelse vid barnkolonier och feriehem lades om
fr.o.m. den 1 januari 1968. Omläggningen innebar en väsentlig förenkling av
bidragsgivningen, samtidigt som denna gavs en utformning som tog sikte på
behovet av barntillsyn under sommaren.
Målet för den samhälleligt organiserade sommarbarnsverksamheten,
denna verksamhets inriktning och anknytning till annan samhällelig
barnavårdande verksamhet har emellertid inte blivit föremål för någon mera
allmän undersökning. Inför den utveckling som kan förutses framför allt när
det gäller den mera intresseinriktade fritidsverksamheten under sommaren
finns det nu anledning att som fosterbarnsutredningen föreslagit, göra en
allsidig översyn av formerna för en organiserad sommarbarnsverksamhet,
dess mål och inriktning. En sådan översyn bör enligt min mening lämpligen
kunna göras av barnstugeutredningen i samband med dess översyn av den
kommunala fritidsverksamheten.
Översynen bör bl.a. avse möjligheterna att i ökad utsträckning integrera
barnkoloniverksamheten i det förebyggande arbetet bland barn och
ungdom. Samtidigt bör utredas om verksamheten vid barnkolonierna kan
ges ett sådant pedagogiskt innehåll att den liksom förskolan kan fungera
som ett komplement till familjen. En vidgning och mer pedagogisk inrikting
av verksamheten kan innebära att andra krav ställs på de nuvarande
barnkolonierna i fråga om lekutrustning, personalens utbildning och möjligheterna
till föräldramedverkan.
Översynen bör också syfta till att klarlägga möjligheterna till en närmare
samordning av koloniverksamheten med dels den lokala kommunala
fritidsverksamheten för barn och ungdom, dels med den verksamhet som i
olika former bedrivs av ungdomsorganisationer. Därvid bör klarläggas
möjligheterna att genom ökad samordning bättre ta tillvara barnkoloniernas
mark- och lokalresurser.
S:6 Riksdagsberättelsen år 1974
164
En utgångspunkt för utredningens överväganden skall vara oförändrat
kostnadsansvar mellan stat och kommun.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t uppdrar
åt 1968 års barnstugeutredning att utreda frågan om den organiserade
sommarbarnsverksamhetens mål och innehåll m.m. enligt de riktlinjer jag
här angivit.
Utredningen har under tiden oktober 1972 — november 1973 hållit 24
sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med olika referensoch
arbetsgrupper.
Utredningen har utarbetat och till skolöverstyrelsen överlämnat förslag
till läroplaner dels för en avkortad barnskötarutbildning inom
arbetsmarknadsutbildningens ram, dels för en förberedande kurs och en
huvudkurs för utbildning av barnskötare till förskollärare.
Skolöverstyrelsen bedriver tillsammans med barnstugeutredningen ifrågavarande
försöksutbildningar.
Utredningen har vidare tillsammans med institutionen för byggnadsfunktionslära
vid KTH i Lund bedrivit försöksverksamhet angående fritidshem.
Sedan augusti 1973 bedriver utredningen inom ramen för socialstyrelsens
försöksverksamhet försök i Uppsala kommun med ett utvidgat fritidshem.
Ett delbetänkande angående fritidshem och fritidsverksamhet för barn
och ungdom kommer att avges under våren 1974. Vidare kommer
utredningen att fortsätta utredningsarbetet kring utbildningsfrågor samt ta
upp arbetet med koloniverksamhet enligt tilläggsdirektiv givna den 18 maj
1973.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
7. Samarbetsorganet (S 1970:29) för bekämpande av narkotikamissbruk
Tillkallade
enligt Kungl. Maj.ts beslut den 3 januari 1969 för att följa
utvecklingen på narkotikaområdet m. m.:
Ordförande:
Lidbom, Carl G., statsråd
Ledamöter:
Eriksson, G. Lennart, generaltulldirektör
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Martinsson. Bo N. O., generaldirektör, f.d. led. av riksdagen
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Persson, Carl J. G., rikspolischef
165
Kommittéer: Socialdepartementet S:8
Rexed, Bror A., generaldirektör
Romander, Holger A. G., riksåklagare
Sekreterare:
Sturkell, Carl-Edvard, rättschef
Bitr. sekreterare:
Ringberg, Karin M., kansliråd
Arbetsgruppen (S 1970:29:01) för information:
Ordförande:
Karlsson. Jan O., departementssekreterare
Medlemmar:
Kihlbom, J. Magnus, leg. läkare
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Ording, Jan, byrådirektör
Östby, Nils E., byrådirektör
Direktiven för samarbetsorganet, se 1970 års riksdagsberättelse S 29.
Samarbetsorganet har under våren 1973 hållit ett sammanträde. Dess
verksamhet har upphört den 4 september 1973 och dess uppgifter har
övertagits av brottsförebyggande rådet (Ju 1973:14).
8. Fosterbarnsutredningen (S 1970:30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1969 med
uppdrag att utreda vissa frågor beträffande vården av barn och ungdomar i
fosterhem, barnhem och andra barnavårdande institutioner:
Utredningsman:
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Experter:
Björne, B. Gunnar, kansliråd
Larsson, Karl G., sektionschef
Thorstenson, R. Billy, t.f. kansliråd
Wallin, M. Margareta (Greta), avdelningsdirektör
Sekreterare:
Everljung, Claes-Göran, socionom
Sjöberg, Tage B., departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 1000 (Sjöberg)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse S 30.
S:8 Riksdagsberättelsen år 1974
166
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 33
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
9. Samarbetskommittén (S 1970:31) för social forskning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 18 april 1969 med uppgift att ta
upp frågor om undersökningar av allmänt intresse som aktualiseras i det
socialpolitiska arbetet och främja samarbetet i sådana frågor mellan
förvaltningen och den vetenskapliga forskningen:
Ordförande:
Aspling, Sven G., statsråd
Ledamöter:
Carlson, K. Sören, f. borgarråd
Engström, Arne V., professor
Fridh, K. Göte, statssekreterare
Hedlén, Bengt R., socialdirektör
Karlsson, Anders, soc. studerande
Lindblom, Paul, direktör
Nelander, Olle M. V., direktör
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Poppius, Hans D., byråchef
Rexed, Bror A., generaldirektör
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Åström, Lars-Åke E., generaldirektör
Experter:
Börjeson, Bengt O., docent
Larsson, Karl G., sektionschef
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Sekreterare:
Forslund, E. Birger, kansliråd
Bitr. sekreterare:
Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic.
Utredningsgruppen (S 1970:31:01):
Ordförande:
Engström, Arne V., professor
Ledamöter:
Lindblom, Paul, direktör
Rexed, Bror A., generaldirektör
167
Kommittéer: Socialdepartementet S:10
Expert:
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Sekreterare:
Oscarsson, Bo S. 1., kanslichef
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 1000 (sekreteraren i huvudkommittén); Arbetarskyddsfonden,
Sveavägen 166, 8 tr., 113 46 Stockholm, tel. 30 65 00 (sekreteraren i
utredningsgruppen)
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit ett
sammanträde. Dessutom har utredningsgruppen under samma tid hållit åtta
sammanträden.
Utredningsgruppen har i januari 1973 avgivit Delrapport I (Ds S 1973:1)
Resurser och organisation för forskning och utvecklingsarbete inom
socialsektorn, samt i december 1973 Delrapport II (Ds S 1973:8) Resurser
och organisation för forskning inom socialsektorn Överväganden och förslag.
Gruppen har därmed slutfört sitt uppdrag.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
10. Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970:32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för att
utreda vissa frågor rörande sjukvårdskostnader, innefattande dels en samhällsekonomisk
analys rörande sjukvårdskostnadernas utveckling, dels en
teknisk undersökning rörande verkningar individuellt och kollektivt av
nuvarande metoder för sjukvårdskostnadernas finansiering:
Utredningsman:
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef, professor
Experter:
Ericsson, Kjell U., förste sekreterare
Lindgren, S. Åke, avdelningschef
Skogsberg, P. Gösta, f.d. avdelningschef
Stenfors, Bo 1. L., departementssekreterare
Svenonius, Rolf H., ekonomichef
Sekreterare:
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
S.10 Riksdagsberättelsen år 1974
168
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av arbetet. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper för frågan om trafikolycksfallens sjukvårdskostnader resp.
de totala sjukvårdskostnadernas fördelning.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
11. Hjälpmedelsgruppen (S 1970:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 november 1969 för
översyn av verksamheten med hjälpmedel för handikappade:
Ordförande:
Fors, Åke Hj., kansliråd
Ledamöter:
Nilsson, K. F. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 17 mars
1973)
Sell vall, L. Göran, departementssekreterare (t.o.m. den 16 mars 1973)
Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör
Experter:
Brattgård, Sven-Olof, professor
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Hedin, Bernt L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Lindstedt, G. Eva A., docent (fr.o.m. den I januari 1973)
Johansson, P. Bertil, föreståndare
Malm, B. Svante, avdelningsdirektör
Roos, Birger, civilingenjör
Ström, Sven Å., docent
Wedmalm, Per O. R., byrådirektör
Sekreterare:
Gärdeström, Linnéa, sekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Hedin, Bernt L., avdelningsdirektör (t.o.m. den 14 maj 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för gruppen, se 1971 års riksdagsberättelse S 27.
Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse S 1972:22 och S 1973:16.
Gruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
Gruppen beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
169
Kommittéer: Socialdepartementet S:13
12. Hälsovårdsinspektörsutbildningsutredningen (S 1970:34) (HVI)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 för att
verkställa översyn av hälsovårdsinspektörsutbildningen (HVIutredningen):
Utredningsman:
Wihlborg,
Hans H., f.d. organisationsdirektör
Experter:
Eriksson, L. Tore, sekreterare
Fhölenhag, Thomas, intendent
Fredriksson, Knut A. G., hälsovårdskonsulent
Hammarfors, Per A. U., förste avdelningsingenjör
Lindvall, S. Thomas 1., laborator
Möller, Arne P., kanslichef
Nilsson, Sven R., länshälsovårdskonsulent
Rengholt, Ulf N., avdelningsdirektör
Rylander, C. Ragnar, bitr. avdelningsföreståndare
Schelin, C.-J. Åke, sekreterare
Wollarz, F. Einar L., stadsveterinär
Sekreterare:
Andersson, Lars Erik E., t.f. byråchef
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har i juli 1973 avlämnat sitt betänkande (Ds S 1973:4) Ny
utbildning av hälsovårdsinspektörer.
Uppdraget är därmed slutfört.
13. Arbetsmiljöutredningen (S 1970:35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1970 med
uppdrag att företa en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 mars 1970):
Ordförande:
Danielson, Gunnar H., generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, Sivert, ombudsman
Gustafsson, Kerstin, förbundsjurist
Kjellstrand, Leif, ombudsman
Larsson, Gunnar, direktör
Lindström, Gunnar, direktör
Westling, Otto J., f.d. generaldirektör
S: 13 Riksdagsberättelsen år 1974
170
Experter:
Ahlgren, Bert S., försäkringsdomare (t.o.m. den 5 juli 1973)
Ahlqvist, G. Börje, avdelningschef
Bartley, A. Osborne, professor
Bolinder, S. Erik G., med. lic.
Forssman, Sven P. M., f.d. överdirektör
Holm, Thorsten H., direktör (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lönngren. D. Rune, farm. dr.
Malmsköld, A. J. Bertil, yrkesinspektör
Masreliez, Nils G., med. lic.
Rundqvist, Karl-Ingvar, hovrättsassessor
Starland, Hilding, f.d. överingenjör
Westlin, E. Arne, avdelningschef (fr.o.m. den 19 januari 1973)
Sekreterare:
Gullberg, Hans E., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Lindström, Jöns A., departementssekreterare
Paulsson-Nordling, Kerstin E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1
september 1973)
Lokal: Lilla Nygatan 1, 111 28 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 29.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 13
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
14. Arbetsgruppen (S 1970:36) rörande försöksverksamhet inom
barna- och ungdomsvården (AFBU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 mars 1970 för att
planera och framlägga förslag rörande försöksverksamhet för
metodutveckling inom barna- och ungdomsvården:
Ordförande:
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Gordan, Kurt, rektor
Göransson, Bertil, landstingsråd
Jonsson, Gustav A., docent
Larnstedt, A. Ossian G, departementsråd
171
Kommittéer: Socialdepartementet S.15
Larsson, Karl G., sektionschef
Nilsson, Göte, intendent
Rosén, Göta, f.d. avdelningschef
Sjöberg, Tage B., departementssekreterare
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Sekreterare:
Thyblad, Tom F. F. T:son, byråchef
Bitr. sekreterare:
Björklund, Rolf, sekreterare
Lokal: Socialstyrelsen, Fack, 105 30 Stockholm, tel. växel 22 12 00
Direktiven för arbetsgruppen, se 1971 års riksdagsberättelse S 30.
Arbetsgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973
sammanträtt en gång. Arbetsutskottet har under samma tid sammanträtt
tolv gånger.
Arbetsgruppen har i samråd med socialstyrelsen och skolöverstyrelsen
under den angivna tiden påbörjat försöksverksamhet med
fosterföräldrautbildning i Gotlands, Borås, Västerås och Kumla kommuner.
Vidare driver gruppen sedan juni 1972 tillsammans med socialstyrelsen
försöksverksamhet med vård utom skola med placering av
ungdomsvårdsskoleelever i deras hem.
Arbetsgruppens arbete beräknas avslutas under år 1974.
15. 1970 års utredning (S 1970:38) om tandvårdsförsäkring
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 för
utredning angående formerna för en tandvårdsförsäkring (se Post- och
Inrikes tidn. den 27 maj 1970):
Utredningsman:
Aström, Lars-Ake E., generaldirektör
Experter:
Aggeryd, M. Thorsten, förbundsordförande
Ahlberg, Jan Erik, förbundsdirektör
Artbäck, K. Erland, sjukhusintendent
Ericsson, Bengt G., kanslichef
Hedlin, John W. A., medicinalråd
Sundberg, Hans E., leg. tandläkare
Tengwall, Sven-Erik G., departementssekreterare
Wikman, C. Gunnar, departementssekreterare
Åstrand, Sven-Gustav, tandvårdsdirektör
S.15 Riksdagsberättelsen år 1974
172
Sekreterare:
Lundstedt, Barbro E., byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse S 32.
Under tiden november 1972 — juni 1973 har utredningen undersökt vissa
administrativa frågor och därvid hållit sex sammanträden. Resultatet av
undersökningarna har överlämnats till riksförsäkringsverket.
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Pensionsålderskommittén (S 1970:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att
utreda frågan om pensionsåldern m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25
juni 1970):
Ordförande:
Granqvist, Liss M., president
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Danielson, Gunnar H., generaldirektör
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Mundebo, K. A. Ingemar, avdelningsdirektör, led. av riksdagen
Persson, E. Yngve, f.d. förbundsordförande, f.d. led. av riksdagen
Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, led. av riksdagen
Experter:
Nilsson, Karl-Erik, bitr. direktör
Persson, Gustav B., kommunalråd
Petri, Carl Axel H., kammarrättslagman
Strandberg, Sten Erik, försäkringsdomare
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Sekreterare:
Bratthall, Kenneth, hovrättsassessor
Wilhelmsson, A. Börje, rådman
Lokal: Statsdepartementens utredningsavdelning, Citadellsvägen 17,
211 20 Malmö, tel. 040/749 50 (Wilhelmsson); c/o Socialförsäkringsutskottet,
Riksdagen, 100 12 Stockholm 46, tel. växel 14 20 20 (Bratthall)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse S 34.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 14
sammanträden.
173
Kommittéer: Socialdepartementet S.18
Kommittén avser att under februari 1974 avlämna ett delbetänkande
innefattande bl. a. förslag om lagstadgad sänkning av pensionsåldern tili 65
år och en förstärkning av standardgarantin för folkpensionärerna.
Kommittén avser att före slutet av år 1974 avlämna slutbetänkande.
17. Arbetsgruppen (S 1970.42) för översyn av reglerna om statsbidrag
till särskolverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970
med uppdrag att se över reglerna om statsbidrag till särskolverksamheten:
Ordförande:
Fors, Åke Hj., kansliråd
Ledamöter:
Andersson, N. G. Bertil, departementssekreterare
Hildeland, K. I. Erling, sekreterare
Sandström, Carl-Eric D., sekreterare
Sellvall, L. Göran, departementssekreterare
Wessman, Lennart O. S., särskolinspektör
Sekreterare:
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Gruppen har i december 1973 avgivit diskussionspromemorian (Ds S
1973:7) Vissa frågor om byggnadsbidrag enligt kungörelsen (1968:350)
angående statsbidrag till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.
Uppdraget är därmed slutfört.
18. Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970:43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970 med
uppdrag att utreda platsbehovet vid de allmänna vårdanstalterna för
alkoholmissbrukare:
Utredningsman:
Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd
Experter:
Elfvén, Jan, avdelningsdirektör
Nilsson, Edgar O. M., direktör
Nordström, L. Gösta, byråchef
Rigbäck, Berndt G., direktör
S.18 Riksdagsberättelsen år 1974
174
Sekreterare:
Wilhelmsson. Bengt V., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Söderblom, Monica C., utredningssekreterare (fr.o.m. den 21 mars 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse S 31.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet
den 15 december 1972):
Under utredningsarbetet har det emellertid visat sig befogat att närmare
undersöka inackorderingshemmen, vars platsantal under de senaste åren
vuxit mycket kraftigt och nu uppgår till ca 1 300. Beläggningsstatistiken
visar stora variationer mellan de olika hemmen. I genomsnitt har
beläggningen dock varit relativt låg och uppgick år 1971 till ca 75 %.
Beläggningssituationen bör undersökas närmare liksom även formerna för
intagning och hemmens sätt att fungera m.m. Personaltäthet och andra
resurser samt kostnadsutvecklingen för verksamheten bör också
undersökas. Åtgärder ägnade att anpassa antalet platser vid
inackorderingshemmen till det beräknade behovet bör föreslås. Härvid bör
bl.a. undersökas i vilken utsträckning det finns förutsättningar att i stället
för anstaltsvård använda den öppna vårdform inom nykterhetsvården som
inackorderingshemmen utgör.
Jag förordar att utredningen får i uppdrag att undersöka nu nämnda
spörsmål rörande inackorderingshemmen och anstaltsvården samt att avge
de förslag till åtgärder som kan anses påkallade.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 36
sammanträden samt haft överläggningar med bl. a. företrädare för
landstings- och andra kommuner samt vårdanstalter och inackorderingshem.
Studiebesök har företagits vid anstalter och inackorderingshem för
alkoholmissbrukare m. fl. institutioner.
Utredningen fortsätter med undersökningen rörande inackorderingshemmen
för alkoholmissbrukare.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
19. Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1971 för att
företa en översyn av yrkesskadeförsäkringen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juni 1971):
175
Kommittéer: Socialdepartementet S:20
Ordförande:
Samuelsson, G. Yngve, generaldirektör
Ledamöter:
Ahlgren, Bert S., försäkringsdomare (t.o.m. den 5 juli 1973)
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Fredriksson, K. Torsten, gruvarbetare, led. av riksdagen
Gustafsson, Olof. direktör
Karlsson, Henry, förbundssekreterare
Svensson, Inge G., direktörsassistent
Walander, Håkan I., socionom (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Experter:
Dahlström, Lars E., försäkringsdomare
Ekberg, Leif, kammarrättslagman
Maritz, Arvo A., byråchef
Sekreterare:
Odencrants, Carl J. E., hovrättsassessor
Wallenberg, Jari-Erik, byrådirektör
Lokal: Lilla Nygatan 1, 1 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse S 32.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
20. Fokusutredningen (S 1972:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 med
uppdrag att, med beaktande av vad socialutskottet anfört i ämnet (SoU
1972:5, rskr 1972:57), undersöka förutsättningarna för en fortsättning av
den verksamhet med boende och service för svårt rörelsehindrade personer
som Stiftelsen Fokus bedriver:
Utredningsman:
Fors, Åke Hj., kansliråd
Experter:
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av riksdagen
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Sedvall, L. Göran, departementssekreterare
Ågren, Lars O. T., direktör
S.20 Riksdagsberättelsen år 1974
176
Sekreterare:
Mattsson, Bengt-Olof T., departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1972 — april 1973 hållit 13
sammanträden.
Utredningen har den 16 april 1973 avgett betänkandet (Ds S 1973:2)
Serviceboende för rörelsehindrade.
Uppdraget är därmed slutfört.
21. Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att
kartlägga det socialpolitiska bidragssystemet i syfte att klarlägga eventuella
brister i avseende på samordningen av olika bidragsformer:
Utredningsman:
Nasenius, B. Jan V., departementssekreterare
Experter:
Andersson, Bengt E., socialdirektör
Bengtson, Sven F., byråchef
Dahlström, Lars E., försäkringsdomare
Olsson, K. R. Bertil, statistikchef
Sekreterare:
Korpi, Sture H., informationssekreterare
Bitr. sekreterare:
Ritter, Kristin M., socionom (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Uggla, G. Inga-Lill, fil. lic. (fr.o.m. den 7 maj 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Utredningsmannen tillkallad med anledning av skrivelse från arbetsgruppen
för låginkomstfrågor den 8 juni 1972.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden. En särskild arbetsgrupp inom utredningen har hållit sju
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
177
Kommittéer: Socialdepartementet S:22
22. Semesterutredningen (S 1972:03)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för
att företa en översyn av lagstiftningen om semester (se Post- och Inrikes
tidn. den 23 december 1972):
Utredningsman:
Aström, Lars-Ake E., generaldirektör
Experter:
Eklund, P. Gösta, ombudsman
Forstadius, Erik L. W., direktör
Jönsson, Ingeborg, avdelningsdirektör
Karlsson, H. K. Göran, ombudsman
Sjöberg, N. Björn V., departementsråd
Sekreterare:
Grönwall, Lars O., hovrättsassessor
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 8
december 1972):
Vid Nordiska rådets trettonde session i Reykjavik år 1965 antog rådet på
förslag av socialpolitiska utskottet en rekommendation (nr 20/1965) åt de
nordiska ländernas regeringar att vidta åtgärder för att så långt som möjligt
samordna de nordiska ländernas lagstiftningar om semester. Av det
utlåtande av socialpolitiska utskottet som låg till grund för rekommendationen
framgår att vissa frågor, framför allt frågor om semesterns längd och
semestergottgörelsens storlek, bedömdes vara närmast av allmän politisk
innebörd och därför torde få lösas av varje land för sig. Däremot menade
socialpolitiska utskottet att reglerna om semesterlagstiftningens
tillämpningsområde, semesterns förläggning och i viss mån
semestergottgörelsen är av den natur att nordisk enhetlighet borde kunna
uppnås.
Efter uppdrag av Nordiska socialpolitiska kommittén, vilken tjänar som
samarbetsorgan mellan socialministerierna i de nordiska länderna, har ett
ämbetsmannautskott med ledamöter från Sverige, Danmark, Finland och
Norge gjort en förberedande utredning av möjligheterna till en sådan
samordning av semesterreglerna som Nordiska rådet rekommenderat.
Utskottet har lagt fram sin rapport (Nordisk udredningsserie nr 15/71) till
Nordiska socialpolitiska kommittén i början av detta år.
Rapporten redovisar en genomgång av de praktiskt sett mera
betydelsefulla skillnader med avseende på den enskildes ställning som råder
mellan semesterreglerna i de olika länderna. Den mynnar ut i ett förslag om
att ändringar i lagstiftningen på ett antal angivna punkter bör övervägas i ett
eller flera av länderna.
Nordiska socialpolitiska kommittén har tillstyrkt rapportens förslag till
punkter där en harmonisering borde kunna ske. Avsikten är, som framgår
12 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberätlelsen
S:22 Riksdagsberättelsen år 1974
178
av vad jag sagt om rapporten, att harmoniseringsarbetet skall föras vidare
genom lagstiftningsåtgärder i varje land för sig.
Jag vill nu förorda att en särskild sakkunnig tillkallas för att göra en sådan
översyn av den svenska semesterlagstiftningen.
De bestämmelser i den svenska lagstiftningen som främst berörs av den
nordiska rapporten är reglerna om rätt till semester för korttids- och
deltidsanställda. I detta avseende ifrågasätts i rapporten om inte varje
anställning i princip oberoende av arbetsuppgifternas omfattning bör
kvalificera för semesterrätt, i vart fall i form av rätt till ekonomisk
gottgörelse. När det gäller beräkningen av semesterns längd föreslås att, till
skillnad mot vad som nu gäller, helgdagar inte i något fall skall ingå i
semestern. Vidare framförs ett förslag att föreskrifter om samråd mellan
arbetsgivare och arbetstagare före beslut om förläggningen av semestern
skall tas in i lagstiftningen. Även vissa frågor om semesterlagens
tillämpningsområde och tiden för utbetalning av semestergottgörelse tas
upp i rapporten. Utredningsmannen bör på grundval av den genomgång som
skett i rapporten överväga lämpligheten av lagändringar.
Vid internationella arbetsorganisationens (ILO) allmänna konferens år
1970 antogs bl.a. en konvention om semester (nr 132). I min anmälan till
riksdagen av konventionen i prop. 1971:5 konstaterade jag att — med
hänsyn till innehållet i vissa detaljbestämmelser — konventionen inte kunde
ratificeras av Sverige utan att gällande svenska semesterlagstiftning
ändrades. Jag ansåg det emellertid angeläget att en svensk ratifikation av
konventionen kunde komma till stånd och anförde att frågan i vilka
avseenden den svenska semesterlagen innefattade ratifikationshinder
lämpligen kunde övervägas i anslutning till utredningsarbetet om harmonisering
av de nordiska ländernas semesterlagstiftning. Den sakkunnige bör
undersöka denna fråga och klarlägga vilka lagändringar som krävs för en
svensk ratifikation av konventionen.
I anslutning till den översyn av semesterlagstiftningen som jag här
förordat i syfte att främja en internationell harmonisering av
semesterbestämmelserna är det naturligt att en översyn kommer till stånd
även med hänsyn till de erfarenheter som tillämpningen av lagstiftningen i
övrigt givit upphov till under den tid som gått sedan dess ikraftträdande år
1963.
Jag vill nämna att 1971 års riksdag (rskr 1971:244) på grundval av
socialutskottets utlåtande nr 26 över väckta motioner har hemställt om
utredning av — förutom semesterfrågorna för deltids- och korttidsanställda
vilka jag redan berört i anslutning till den nordiska rapporten — frågan om
förlängning av den minsta tid som gäller för arbetsgivarens skyldighet att
underrätta arbetstagare om förläggningen av dennes semester. Denna fråga
har också föranlett ett uttalande av den senaste LO-kongressen. Frågor som
semesterlagstigtningens tillämpning givit upphov till har vidare
aktualiserats i framställningar till socialdepartementet från bl.a. TCO. De
till departementet inkomna framställningarna bör överlämnas till den sakkunnige
för att beaktas i utredningsarbetet. Vissa frågor som berörs i
framställningarna, såsom om ytterligare förlängning av den lagstadgade
semestern för äldre arbetstagare och om lagstadgad minimisemester oavsett
omfattningen av det arbete som utförts under kvalifikationsåret, är
emellertid av vidare innebörd och främst att se som frågor om
samhällsekonomisk prioritering. Sådana frågor är inte av den karaktär att de
bör tas upp i detta sammanhang.
Vad jag nu sagt gäller i första hand den allmänna semesterlagen. Vid sidan
179
Kommittéer: Socialdepartementet S:23
om denna finns en särskild lag om förlängd semester för vissa arbetstagare
med radiologiskt arbete. Fråga har uppkommit om denna lag är tillämplig för
gruvarbetare i arbete under jord. Arbetarskyddsstyrelsen, vilken enligt
lagen har att på begäran av domstol eller den vars rätt berörs avgöra
huruvida visst arbete är sådant som avses i lagen, har funnit att lagen inte är
tillämplig på gruvarbete under jord. Styrelsen har emellertid i en
framställning föreslagit att det skall tas upp till övervägande om lagen bör
utsträckas att gälla även arbete i gruvor där joniserande strålning
förekommer i riskabel omfattning. Svenska gruvindustriarbetareförbundet
har under åberopande av faran för joniserande strålning i gruvorna gjort en
framställning om förlängd semester för den som sysselsätts i gruvarbete
under jord.
Enligt min uppfattning bör de problem som föreligger för personal som i
sitt arbete utsätts för strålningsrisker i första hand mötas med åtgärder inom
arbetarskyddet. Den sakkunnige bör mot bakgrunden härav
förutsättningslöst pröva motiven för en särlagstiftning för dem som i sitt
arbete utsätts för joniserande strålning och lägga fram de förslag som
föranleds härav. Resultaten av det utredningsarbete som pågår inom
strålskyddsinstitutet på detta område, innefattande bl.a. undersökningar av
frågan om sambandet mellan strålning och blodförändringar hos personer
som varit sysselsatta i olika typer av arbete, bör därvid beaktas.
Utredningen har under tiden december 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
23. Yrkesskadestatistikutredningen (S 1972:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för
utredning angående yrkesskadestatistikens utformning m. m.:
Utredningsman:
Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör
Experter:
Eriksen, Tor E., byråchef (fr.o.m. den 19 januari 1973)
Gerhardsson, Gideon, professor (fr.o.m. den 19 januari 1973)
Kjellstrand, Leif, ombudsman (fr.o.m. den 19 januari 1973)
Wallberg, Klas H. S., avdelningschef (fr.o.m. den 19 januari 1973)
Sekreterare:
Lagerlöf, K. Elisabeth, forskningsassistent (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Wikman. C. Gunnar, departementssekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Bitr. sekreterare:
Jensen, Inga-Lill L, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (Wikman)
S:23 Riksdagsberättelsen år 1974
180
Direktiv (anförande av statsrådet Aspling till statsrådsprotokollet den 28
december 1972):
Den officiella yrkseskadestatistiken utarbetas f.n. av riksförsäkringsverket.
Statistiken bygger på material från yrkesskadeförsäkringen. Här märks
i första hand yrkesskadeanmälningarna men också de hos riksförsäkringsverkets
skaderegleringsbyråer upplagda skadeakterna med däri befintliga
övriga handlingar av olika slag såsom läkarintyg, beslut om skadeersättningar
m.m. vidare används de s.k. arbetsgivaruppgifter som
arbetsgivarna är skyldiga att lämna varje år angående föregående års
förhållanden till ledning för beräkning av avgiftsunderlag för allmän försäkring
och yrkesskadeförsäkring m.m. Arbetsgivaruppgifterna används i
yrkesskadestatistiken för beräkning av frekvenstal, skaderisker, svårighetstal
m.m.
Yrkesskadestatistiken har hittills huvudsakligen haft två funktioner,
nämligen dels att tjäna som grund för den differentierade premiesättning
som före år 1972 tillämpades inom yrkesskadeförsäkringen, dels att utgöra
ett betydelsefullt hjälpmedel på arbetarskyddsområdet. Vid sidan härav har
en del av det material varpå statistiken grundats utnyttjats för att förse det
centrala företagsregistret med uppgifter samt för beräkning av
byggnadsforskningsavgiften.
Sedan ett enhetligt premiesystem införts inom yrkesskadeförsäkringen
(prop. 1971:22, SfU 1971:17, rskr 1971:108) har behovet av den nuvarande
detaljrika yrkesskadestatistiken som grund för premiesättningen inom
försäkringen förlorat i betydelse. Utredningen angående
yrkesskadeförsäkringens finansiering m.m. har med anledning härav prövat
hur yrkesskadestatistiken i fortsättningen bör utformas och vilken
myndighet som bör svara för statistikproduktionen. Med hänsyn till att
genomgripande förändringar planeras beträffande yrkesskadeförsäkringens
administration, avgiftsdebitering och avgiftsuppbörd, har utredningen i
sitt betänkande (Ds S 1971:5) ang. yrkesskadestatistikens utformning och
handhavande begränsat sig till att lämna vissa rekommendationer, avsedda
att närmare övervägas av en särskild statistikdelegation.
Utredningens betänkande har remissbehandlats. Från olika håll har
därvid framhållits att vissa frågor kräver ytterligare analys. Jag förordar
därför att en särskild utredningsman tillkallas för att närmare utreda sådana
frågor.
Sedan yrkesskadestatistikens direkta anknytning till premiesättningen
inom yrkesskadeförsäkringen i huvudsak upphört, har frågan om
utformningen av denna statistik kommit i ett nytt läge. Behovet av statistisk
redovisning avseende olycksfall i arbete och andra yrkesskador anknyter
numera i första hand till arbetarskydds verksamhetens krav. I detta
hänseende måste man försöka tillgodose angelägna önskemål om sådana
förbättringar av yrkesskadestatistiken att den blir väl ägnad som ett
underlag för bedömningar och ställningstaganden när det gäller insatserna
för en tillfredsställande arbetsmiljö. För yrkesskadeförsäkringens del har
samtidigt betydelsen av en dylik statistik minskat.
Utredningsmannen bör söka formulera målsättningen för en modern
yrkesskadestatistik. För detta ändamål bör han i första hand göra en analys
av de krav som kan ställas på statistiken och allsidigt belysa
avnämarbehoven på området, såväl avseende arbetarskyddsverksamheten
som yrkesskadeförsäkringen. De förhållanden som hänger samman med
statistikens användning i samband med det centrala företagsregistret och
för uttag av byggnadsforskningsavgiften bör även beaktas.
181
Kommittéer: Socialdepartementet S:24
En utgångspunkt för utredningsarbetet bör vara, att statistiken t. v. bör ha
i huvudsak oförändrad omfattning i fråga om personkrets och
yrkesskadebegrepp. Utredningsmannen bör pröva om grundmaterialet för
statistiken även i fortsättningen kan utgöras av de skadeanmälningar m.m.
som arbetsgivarna har att avge vid inträffad yrkesskada.
Utredningsmannen bör därvid också pröva vilken utformning sådana
anmälningar bör ha mot bakgrund av att försäkringens behov av
detaljinformation för premiesättningsändamål till stor del bortfallit.
Mot bakgrund av vad utredningen kan komma fram till med avseende på
statistikens användningsområde och grundmaterialet för statistiken bör
utredningsmannen utforma konkreta förslag till hur yrkesskadestatistikens
administration skall utformas. Därvid bör uppmärksammas i vilken mån
befintliga register och annan statistikproduktion kan bidra till att tillgodose
vissa av de uppgifter som behövs för yrkesskadestatistiken. En samordning
med annan angränsande statistik bör eftersträvas så långt möjligt i fråga om
såväl utformningen som den direkta produktionen. Samtidigt bör
angelägenheten av en snabb redovisning av uppgifter om inträffade
yrkesskador särskilt beaktas. Utredningsmannen bör härvid undersöka om
någon form av preliminär snabbstatistik kan vara en lämplig väg.
Utredningsmannens förslag bör utformas med beaktande av föreliggande
internationella åtaganden på yrkesskadestatistikens område.
Vid uppdragets fullgörande bör utredningsmannen samråda med
arbetsmiljöutredningen.
Utredningen har under tiden maj — oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
24. Bostadstilläggsgruppen (S 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1973 föratt
utreda vissa administrativa frågor rörande bostadstillägg m. m.:
Ordförande:
Jönsson, E. Gustav, departementsråd (t.o.m. den 27 november 1973)
Wickbom, Sten G., rättschef (fr.o.m. den 28 november 1973)
Sakkunniga:
Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
Berg, Bengt Åke, kansliråd
Ek, Marie-Louise, sekreterare
Wilken-Ferm, Birgit, departementssekreterare
Lindberg, S. Ingemar, kansliråd
Smedmark, Göran, avdelningsdirektör
Wikström, Åke, byrådirektör
Experter:
Nilsson, K. F. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sundelin, Berit, assistent (fr.o.m. den 20 december 1973)
S:24 Riksdagsberättelsen år 1974 182
Sekreterare:
Jonsson, Lena B., departementssekreterare
Kindlund, A. Sören, departementssekreterare
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden februari — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
25. Utredningen (S 1973:02) angående lokalisering av statens
bakteriologiska laboratorium
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för
att utreda de närmare förutsättningarna samt formerna för en
omlokalisering av statens bakteriologiska laboratorium till Umeå:
Ordförande:
Karlén, Göran H., med. dr
Sakkunniga:
Franklin, Nils, landstingsråd
Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd
Lundbäck, B. Holger, professor
Experter:
Kjellander, Jan O., överläkrare (fr.o.m. den 15 november 1973)
Nygren, G. Ingemar, kansliråd
Sekreterare:
Lindström, Berndt E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 mars 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. 763 33 01,
3405 00ankn. 1991
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden mars — oktober 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med vissa myndigheter som berörs
av utredningens arbete.
Utredningen har enligt särskilt medgivande av Kungl. Maj:t påbörjat en
undersökning angående vissa frågor rörande kommunikationer och
transporter vid en eventuell omlokalisering av laboratoriet till Umeå.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
183
Kommittéer; Socialdepartementet S:27
26. Utredningen (S 1973:03) angående lokaler för arbetarskyddsstyrelsen
m.m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1973 för att
utarbeta förslag till byggnadsprogram för lokaler för arbetarskyddsstyrelsen
m.m.:
Ordförande:
Lönngren, D. Rune, farm. dr.
Sakkunniga:
Ahlqvist, G. Börje, avdelningschef
Lundgren, Nils, avdelningschef
Rhedin, Carl Werner E., byråchef
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Vasseur, Erik J. E., laboratioriechef
Experter:
Arrhenius, N. Erik A., docent (fr.o.m. den 29 juni 1973)
Holmstedt, Bo R., professor (fr.o.m. den 29 juni 1973)
Ullberg, Sven G., professor (fr.o.m. den 29 juni 1973)
Sekreterare:
Holmberg, Bo E. G., t.f. laborator (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lokal: Arbetarskyddsstyrelsen, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. 23 69 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden mars — oktober 1973 hållit 14 sammanträden
samt haft överläggningar med myndigheter och övriga som berörs av
kommitténs arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med
experterna.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
27. Arbetsgruppen (S 1973:04) för att undersöka pensionsfrågorna för
entreprenöranställda på fartyg
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1973
Ordförande:
Sjöberg, N. Björn V., departementsråd (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Ledamöter:
Björne, B. Gunnar, kansliråd (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Grenander, Nils, direktör (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 5 juni 1973)
S:27 Riksdags berättelsen år 1974
184
Rude, Karl R., förhandlingschef (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Sjöquist, Hans E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (ordförande)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Gruppen har intill utgången av oktober månad 1973 hållit ett
sammanträde.
Gruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
28. Bosättningslåneutredningen (S 1973:05)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att
utreda verksamheten med statliga bosättningslån m. m.:
Utredningsman:
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 juli
1973)
Experter:
Eckerström, Rudolf E. M., bankokommissarie (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Thorstenson, R. Billy, t.f. kansliråd (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Öberg, Bernt, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sekreterare:
Fredriksson, Ulla M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden juli — oktober 1973 hållit två sammanträden
samt haft överläggningar med olika förvaltningar och andra som berörs av
utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
29. Sakkunnig (S 1973:06) med uppdrag att utreda frågan om
automatisk databehandling av medicinsk information vid karolinska
sjukhuset
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 juni 1973 för att
utreda frågan om automatisk databehandling av medicinsk information vid
karolinska sjukhuset:
185
Kommittéer: Socialdepartementet S:30
Utredningsman:
Rydback, A. V. Lennart, överdirektör (fr.o.m. den I juli 1973)
Experter:
Berglund, Hans-Georg, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 juli 1973)
Böttiger, Lars Erik J., professor (fr.o.m. den I september 1973)
Magnusson, Tage A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1973)
Nilsson, N. Robert, avdelningschef (fr.o.m. den 1 september 1973)
Wahlgren, U. Iwan B., avdelningschef (fr.o.m. den I september 1973)
Sekreterare:
Zetterquist, Agneta E. E., byrådirektör (fr.o.m. den 28 augusti 1973)
Lokal: Statens förhandlingsnämnd. Sturegatan 24, 114 36Stockholm, tel.
67 96 50
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsmannen har under tiden juli — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden med experterna. Därutöver har sammanträden hållits bl. a.
med representanter för karolinska sjukhuset och Stockholms läns
landstingskommun.
Utredningsmannen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
30. Arbetsgruppen (S 1973:07) för frågor rörande verksamheten för
barn med särskilda behov av stödåtgärder m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29juni 1973 förfrågor
rörande verksamheten för barn med särskilda behov av stödåtgärder m.m.:
Ordförande:
Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I juli 1973)
Ledamöter:
Baude, Annika M. C., avdelningschef (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Henriksson, E. Sture F., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Larsson, Karl G., sektionschef (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Tonér, E. Mari-Anne, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Viklund, Margareta, sekreterare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Expert:
Stjerna, Kenneth H., sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1973)
Sekreterare:
Gustafson, Leif Chr., sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1973)
Bitr. sekreterare:
Spörndly, Barbro I., sekreterare (fr.o.m. den 20 november 1973)
S:30 Riksdagsberättelsen år 1974
186
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden juli — oktober 1973 hållit tre sammanträden.
Arbetsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
31. Barnmiljöutredningen (S 1973:08)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att
undersöka barnens levnadsförhållanden:
Utredningsman:
Rexed, Bror A., generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sekreterare:
Lindberg, S. Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 7 september 1973)
Bitr. sekreterare:
Lund, Karin M., socialsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Wittorp, I. Birgitta, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september
1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Odhnoff till statsrådsprotokollet den 29
juni 1973):
Förslag om flera betydelsefulla reformer på familjepolitikens område har
lagts fram för årets riksdag. Förutom sådana åtgärder, som är direkt
inriktade på att förbättra barnens levnadsförhållanden, inverkar
samhällsförändringar och åtgärder på olika områden utanför den egentliga
familjepolitikens ram i hög grad på barnens livsmiljö. Den allmänna löneoch
standardutvecklingen påverkar även barnens materiella standard.
Förändringar i fråga om skolans mål, arbetsformer, innehåll och
organisation har en direkt och betydelsefull inverkan på
levnadsförhållandena för barnen i skolåldern. Planeringen och
utformningen av boendemiljön har stor betydelse för barnens trygghet,
trivsel och utveckling. Arbetstidens längd och förläggning liksom restiderna
mellan arbetsplats och bostad är avgörande för föräldrarnas möjligheter att
på ett tillfredsställande sätt kombinera förvärvsarbete och omvårdnad om
barnen.
För det familjepolitiska reformarbetet är det väsentligt att man kan
bedöma hur förändringar på andra samhällssektorer kan väntas påverka
barnens framtida livsmiljö. En bättre förståelse av dessa verkningar bör
också vara av värde för samhällsplaneringen och prioriteringen mellan olika
politiska insatser inom dessa sektorer. Det är också av stor vikt för det
187
Kommittéer: Socialdepartementet S:31
familjepolitiska reformarbetet att få bättre möjligheter att bedöma vilka
återverkningar olika alternativ till familjepolitiska åtgärder kan få på
sektorer som ligger utanför den egentliga familjepolitikens ram.
Mot den här angivna bakgrunden har arbetsgruppen för låginkomstfrågor
i sin rapport (Ds In 1972:19) föreslagit total översyn och systematisk
beskrivning av barnens levnadsförhållanden med syfte att ge underlag för
en åtgärdsinriktad diskussion om barnens förhållanden.
En hel del utredningsmaterial om barnfamiljernas situation och barnens
levnadsförhållanden finns redan och inom socialdepartementet har
påbörjats en genomgång av genomförda och pågående forsknings- och
utredningsprojekt som belyser förändringar i barnens livsmiljö. De
betänkanden som under år 1972 avlämnades av 1968 års barnstugeutredning
och familjepolitiska kommittén innehåller faktamaterial och redovisar
undersökningar om främst barnens omvårdnad och utveckling samt
barnfamiljernas ekonomiska situation. Utredningen om skolans inre arbete
har enligt sina direktiv i uppgift att bl.a. kartlägga de pågående eller
planerade undersökningsprojekt jämte andra erfarenheter, som kan ge
vägledning för utredningens arbetsuppgifter i fråga om skolans verksamhet.
I kommuner och landsting, vid utbildnings- och forskningsinstitutioner och
på andra håll pågår försöksverksamhet, undersökningar och
forskningsprojekt som berör barnens livsmiljö i olika avseenden.
Huvudsakligen rör det sig om punktundersökningar som inte belyser
samspelet mellan olika förändringar och inte ger en sådan samlad och
systematisk bild som behövs för att ge underlag för en bredare
åtgärdsdiskussion.
En särskild utredningsman bör nu tillkallas med uppgift att utarbeta en
systematisk redovisning av hur barnens levnadsförhållanden utvecklats.
Utredningsmannen bör söka ge en samlad bild av pågående och planerade
undersökningar rörande barnens hälsa, utveckling och omvårdnad samt
deras materiella standard och levnadsförhållanden i övrigt, däribland
inverkan av förändringar i arbetslivet och boendemiljön. Pågående och
slutförda forskningsprojekt och undersökningar på detta område bör därvid
kartläggas. Utredningsmannen kan också föreslå vissa kompletterande
undersökningar rörande förhållanden som ännu inte belysts i tillräcklig
utsträckning. Huvuduppgiften bör emellertid vara att göra en deskriptiv
analys av barnens levnadsförhållanden och inträffade förändringar i dessa,
i syfte att ge underlag för en åtgärdsinriktad diskussion om barnens
förhållanden.
Som ett led i en sådan analys bör utredningsmannen även söka bedöma
den framtida utvecklingen rörande vissa väsentliga förändringar i barnens
levnadsförhållanden. Vid bedömningen av den utveckling inom olika
samhällssektorer som inverkar på barnens livsmiljö, exempelvis
förändringar i levnadsstandard och konsumtionsmönster för olika
befolkningsgrupper, förändringar i boendemiljön och förändringar i fråga
om arbetstider och arbetsvillkor, bör samråd ske med 1975 års
långtidsutredning.
Utredningen har under tiden juli — oktober 1973 hållit tre sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
S:32 Riksdagsberättelsen år 1974
188
32. Arbetsgruppen (S 1973:09) rörande social information
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 augusti 1973 föratt
utarbeta samt ombesörja tryckning och distribution av en ny upplaga av
socialkatalogen:
Ordförande:
Korpi, Sture H., informationssekreterare (fr.o.m. den 1 september 1973)
Ledamöter:
Björck, Berndt H., informationschef (fr.o.m. den 1 september 1973)
Classon, Sigvard L., pressombudsman (fr.o.m. den 1 september 1973)
Edström, J. Lennart, informationschef (fr.o.m. den 1 september 1973)
Fors, Åke Hj., kansliråd (fr.o.m. den 1 september 1973)
Färm, Ingemar, bitr. direktör (fr.o.m. den 1 september 1973)
Hedin, Bernt L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 september 1973)
Janzon, Bengt, presschef (fr.o.m. den 1 september 1973)
Experter:
Appelgren, J. Åke H., informationssekreterare (fr.o.m. den20 november
1973)
Lersäther, Anna Margareta (Anna-Greta), lokalkontorsföreständare
(fr.o.m. den 5 november 1973)
Sekreterare:
Thunberg, Torsten I., informationssekreterare (fr.o.m. den 13 september
1973)
Bitr. sekreterare:
Rydbeck, Margareta A., assistent (fr.o.m. den 13 september 1973)
Tengvall, Ingalill M., landskapsarkitekt (fr.o.m. den 13 september 1973)
Lokal: Socialdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden september — oktober 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med berörda myndigheter,
organisationer och andra som berörs av arbetsgruppens arbete.
Arbetsgruppen kommer att avge förslag till utförande och innehåll av en
ny upplaga av socialkatalogen. Den beräknas utkomma i april 1974.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
189
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:1
Kommunikationsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973: 9, 10, 25 och 33
1. Trafikpolitiska delegationen (K 1965:38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 april 1964, den 24
november 1967 och den 7 september 1971 att ingå i en trafikpolitisk
delegation:
Ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter:
Björkman, N. G. Folke, redaktör, f.d. led. av riksdagen
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Ericsson, Axel K. G., disponent
Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Högberg, Mats J. G., ekonomidirektör
Kolare, Gustav C. K., f.d. förste förbundsordförande
Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen
Persson, N. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen
Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen
Sundblad, Lars G., disponent
Thorell, K. Arne B., direktör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Experter:
Kritz, Lars O., fil. lic.
Ranhem, Lars H., civilingenjör
Sjöberg, E. Arne, direktör
Sjökvist, Stig A. R., ingenjör
Sekreterare:
Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
K l Riksdagsberättelsen år 1974
190
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00, rikssamt. 11 73 34 (Norrbom)
Direktiven för delegationen, se Kungl. Maj:ts beslut den 23 april 1964.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse K 6.
Med hänsyn till bl.a. det pågående arbetet inom den trafikpolitiska
utredningen ligger arbetet tills vidare nere.
2. Hamnutredningen (K 1966:40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24september 1965 för
att utreda spörsmålet om det svenska hamnväsendets framtida utformning
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1965):
Ordförande:
Severin, Erik J., generaldirektör
Ledamöter:
Berglund, Olov, direktör
Gustafsson, Gunnar B., ombudsman
Hellner, Eskil M., regeringsråd
Larson, Knut-Inge L., f.d. överdirektör
Linder, N. Helge H., f.d. hamndirektör
Westerberg, Sten B., departementssekreterare
Experter:
Ericsson, Inger-Britt, avdelningsdirektör
Gabrielson, Lars, disponent
Himmelstrand, Gunnar G. F., direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Neergaard, Erik A., expeditionschef
Sekreterare:
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Bitr. sekreterare:
Orrsten, Henning, f.d. förste byråsekreterare
Lokal: Sjöfartsverket, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel. växel 24 65 20
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse K 40.
Utredningen har under tiden november 1972—oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
191
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:4
3. Vägkostnadsutredningen (K 1966.41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 september 1965 för
att utreda frågan om vägtrafikens kostnadsansvar och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 26 november 1965):
Ordförande:
Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Bergendahl, Göran H., professor
Godlund, Sven A. I., professor
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Experter:
Ahlstrand, N. Ingemar, avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 maj 1973)
Carling, Alf G., docent
Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare
Grahn, F. Ture, byrådirektör
Johnsson, Jan G., rättschef
Lindhagen, C. Gösta, professor
Magnusson, Leif R., fil. lic.
Sekreterare:
Gornitzka, Gunnar W., civilingenjör
Öhrn, J. Bruno, kansliråd
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00 (Gornitzka 87 00 (XI)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse K 41.
Utredningen har undertiden november 1972 — oktober 1973 sammanträtt
under åtta dagar. Härtill kommer ett antal sammanträden inom skilda
arbetsgrupper inom kommittén.
Utredningen har i juni 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:32) Vägtrafiken
— Kostnader och avgifter.
4. Utredningen (K 1967:36) om beredskapslagstiftning på luftfartens
område
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1966 för att
verkställa utredning om beredskapslagstiftning på luftfartens område:
Utredningsman:
Ljungström, Claes G., rådman
Lokal: Örebro tingsrätt, Box 385, 701 05 Örebro, tel. 019/11 93 10
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
K:5 Riksdagsberättelsen år 1974
192
5. Svenska sakkunniga (K 1967:37) inom Nordisk kommitté för
trafiksäkerhetsforskning (NKT)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1966att såsom
svenska ledamöter ingå i ett nordiskt samarbetsorgan för
trafiksäkerhetsforskning:
Ordförande:
Backman, Gösta B., kansliråd
Ledamöter:
Hansson, Hans O. G., kanslichef (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 november 1973)
Expert:
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Sekreterare:
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör
Lokal: Transportforskningsdelegationen, Sveavägen 166, 14 tr., 113 46
Stockholm, tel. 34 77 45 (Kritz)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden, varav två varit gemensamma med kommitténs övriga
ledamöter från Danmark, Finland och Norge. Kommittén har i januari och
oktober 1973 framlagt kataloger över pågående och planerade nordiska
projekt på trafiksäkerhetens område. Katalogerna ingår i Nordiskt
trafiksäkerhetsråds publikationsserie såsom Rapport 1. Projektkatalog
1971, resp. Rapport 3. Projektkatalog 1972. På kommitténs initiativ har i
april 1973 hållits en nordisk forskarkonferens rörande trafikanters visuella
informationsinhämtning.
Kommittén utgör samarbetsorgan med uppgift att biträda Nordiskt
trafiksäkerhetsråd (NTR) (K 1971:02).
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
6. Nordisk kommitté (K 1967:38) för transportekonomisk forskning
(NKTF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1966 att ingå
som svenska ledamöter i ett nordiskt samarbetsorgan för
transportekonomisk forskning:
Svenska ledamöter:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Samuelson, Stig J. E., överingenjör
193
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:7
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00 (Johansson)
Kommittén, som består av två ledamöter från vardera Danmark, Finland,
Norge och Sverige, har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
fyra egna sammanträden och ett sammanträde gemensamt med nordisk
ämbetsmannakommitté för transportfrågor (NÄT).
Kommittén har anordnat en forskarkonferens om trafikmodeller och
prognosmetoder i planläggningen av persontrafik och en forskarkonferens
om strukturförändringar inom transportsektorn.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
7. Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den II november 1966 för
utredning angående flygtrafikledningens organisation och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 30 november
1966):
Ordförande:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Ledamöter:
Görs, L. Folke, driftdirektör
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Nilsson, Jan H., departementsråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Experter:
Bengtsson, O. Lennart, avdelningsdirektör
Hörberg, Olof Hj., överingenjör
Johansson, Caj-Aage, kanslichef
Nordström, Sven-Bertil, förste stabsmeteorolog
Olsson, Carl Olov, civilingenjör
Persson, S. Anders V., förste statsmeteorolog
Sekreterare:
Nordström, Lars-Erik, överingenjör
Bitr. sekreterare:
Ahrenstedt, Bengt-Arne, stabsmeteorolog
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 2 tr., 111 28 Stockholm, tel. 29 17 12 (sekreteraren),
763 22 66 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1967 års riksdagsberättelse K 44.
13 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
K:7 Riksdagsberättelsen år 1974
194
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
plenarsammanträden samt sexton expertgruppsammanträden. Ett
principiellt systemförslag för den framtida flygvädertjänsten i Sverige har
remitterats till berörda flygföretag och organisationer. Två expertgrupper
har företagit resor till utlandet för studium av system och organisation för
flygvädertjänst.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
8. Motorredskapsutredningen (K 1968:53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1967 för
översyn av reglerna om motorredskap samt utredning av vissa närliggande
frågor:
Utredningsman:
Ahreson, Holger, f.d. vägdirektör
Experter:
Adolfsson, Bo, förhandlingsombudsman
Bäckström, Bo, överingenjör
Ekberg, K. Gustav, överingenjör
Odén, C. Åke, f.d. kanslichef
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor
Thalén, Bo D:son, överstelöjtnant
Sekreterare:
Holmquist, Bo, avdelningsdirektör
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr., 11128 Stockholm, tel. 7632247
(Ahreson), tel. växel 018/12 04 60 (Holmquist)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse K 53.
Tilläggsdirektiv, se 1969 års riksdagsberättelse K 45.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden. Utredningen har i november 1972 sammanställt sina
överväganden i huvudfrågorna i en PM, vilken med hemställan om synpunkter
överlämnats till ett 70-tal myndigheter, branschorganisationer och
andra som berörs av utredningens arbete. Samrådsyttrandena har i juli 1973
sammanställts för vidare bearbetning inför avlämnandet av utredningens
slutbetänkande.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
195
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K.10
9. Utredningen (K 1969:51) om stängselskyldighet vid järnväg
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1967 för att
utreda de frågor rörande stängselskyldighet vid järnväg, som riksdagens
tredje lagutskott behandlat i sitt utlåtande 3LU 1964:27:
Utredningsman:
Landahl, E. Tore, hovrättslagman
Sekreterare:
Munck, Johan, tingsfiskal
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 haft
överläggningar med företrädare för statens järnvägar och andra som berörs
av utredningens arbete. Ett sammanträde har hållits med en särskild arbetsgrupp
som tillsatts av Stockholms kommun.
Utredningsmannen har den 20 december 1973 avgett betänkandet (Ds K
1973:7) Stängselskyldighet vid järnväg.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1968 års svenska öresundsdelegation (K 1969:54)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1968 för
att i samarbete med en motsvarande dansk delegation förbereda
regeringsöverläggningar i för Sverige och Danmark gemensamma frågor
rörande fast förbindelse över Öresund och storflygplats i
Öresundsregionen:
Ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter:
Gustafsson, Carl-Erik, teknisk direktör
Johansson, Caj-Aage, kanslichef
Peterson, Lars E., generaldirektör
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Experter:
Abrahamsson, Ulf G., civilingenjör
Bäckström, A. Ingemar, driftdirektör
Dahlberg, A. Bertil, byrådirektör
Ekström, Harald V., vägdirektör
Gardmo, Gunnar, förste trafikledare
Godlund, Sven A. L, professor
Larsson, Nils-Olof G., avdelningsdirektör
Wolffram, Bengt O., överingenjör
K :10 Riksdagsberättelscn år 1974
196
Sekreterare:
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Bitr. sekreterare:
Lundin, Christer K. O., avdelningsdirektör
Torgils, A. Gunnar, lagman
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Regeringsöverläggningar om öresundsfrågorna påbörjades i december
1972.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1969 för
översyn av behörighetskraven för sjöbefäl (se Post- och Inrikes tidn. den 16
juni 1969):
Utredningsman:
Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter:
Colldahl, Gunnar, rektor
Forssblad, N. Douglas, direktör
Hadrup, Knut E. H., verkst, direktör
Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande
Wiebe, Stig W. O., verkst, direktör
Sekreterare:
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Hedelius, K. Margareta, e. byrådirektör (t.o.m. den 17 januari 1974)
Palm, Anders K., rådman (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 29.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sju sammanträden om sammanlagt åtta dagar med experterna. Vidare har
utredningsmannen och experterna sammanträtt en gång tillsammans med
den av skolöverstyrelsen tillsatta Utredningen sjöpersonalens utbildning
(UTSJÖ). Därjämte har överläggningar hållits med myndigheter och andra
som berörs av utredningsarbetet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
197
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:13
12. Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970:30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 för
översyn av trafikolycksstatistiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17
juni 1969):
Utredningsman:
Westerlind, Erik A., landshövding
Experter:
Alexandersson, Stig R., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 februari
1973)
Englund, S. Anders J., avdelningschef
Erlander, Sven B., professor
Hammarberg, J. Cecil, f,d. byråchef (t.o.m. den 30 juni 1973)
Imre, M. Erdem, avdelningsdirektör
Kappelin, Carl-Erik, byråchef
Kritz, Lars-Bruno, avdelningsdirektör
Lanteli, A. Gunnar A., direktör (fr.o.m. den 6 november 1973)
Lehmann, F. Margareta, aktuarie
Räf, Lars E., bitr. överläkare
Sande, Jens, byrådirektör
Skybäck, Sigurd Å. N., direktör (t.o.m. den 5 november 1973)
Sekreterare:
Sjögren, G. Inge G., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Dahlström, Rolf E., byrådirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Fack, 10250 Stockholm, tel. växel
14 05 60
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 30.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
plenarsammanträden. Därutöver har hållits sammanträden i olika arbetsgrupper.
I förra årets riksdagsberättelse meddelades att ett delbetänkande
beräknades kunna avlämnas under första halvåret 1973. Betänkandet har
blivit försenat på grund av att vissa kompletterande utredningar har behövt
göras och beräknas nu kunna avlämnas under år 1974.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
13. Trafikbullerutredningen (K 1970:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för
utredning om normer för trafikbuller (se Post- och Inrikes tidn. den 3 juli
1969):
K.13 Riksdagsberättelsen år 1974
198
Ordförande:
Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen
Björck, Anders P.-A., redaktör, led. av riksdagen
Hansson, Torsten B. G., arkitekt SAR, f.d. led. av riksdagen
Jönsson, Eric L., ombudsman, led. av riksdagen
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen
Nilsson, Bernt I., ombudsman, led. av riksdagen
Experter:
Bergendahl, Göran H., professor
Blécher, Gösta E. O., avdelningsdirektör
Boheman, H. C. Fredrik, överstelöjtnant
Ingemansson, N. Stig P., civilingenjör
Kajland, Anders R., laborator
Kihlman, Tor S. D., professor
Köhlmark, Bo R., överingenjör
Lidén, Gunnar K. O., docent
Ljungström, Claes G., rådman
Möller, Lennart, avdelningsdirektör
Nilsson, Lars E., avdelningsdirektör
Olerud, Eric Hj., sekreterare
Skjönberg, Guldbrand, byrådirektör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Wängberg, Hans-Åke, byråchef
Sekreterare:
Jonsson, A. Ingemar G., bitr. länsarkitekt
Bitr. sekreterare:
Sundberg, Kjell M., departementssekreterare
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr., 111 28 Stockholm
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse K 33.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 15
sammanträden.
Utredningen beräknas i huvudsak avsluta sitt arbete under första hälften
av år 1974.
199
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:15
14. Arbetsgruppen (K 1970:34) för upprättande av dispositionsplan
för viss del av Nedre Norrmalm i Stockholm
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19september 1969för
att utarbeta en dispositionsplan för kvarteren Pensionären och
Pennfäktaren samt angränsande områden väster om kvarteren inom Nedre
Norrmalm i Stockholm:
Ordförande:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Ledamöter:
Carlsson, G. Rune, finansdirektör
Enberg, L. Rune, teknisk direktör
Hedtjärn, Åke G., teknisk direktör
Sandberg, Sten, direktör (fr.o.m. den 12 april 1973)
Svanberg, Sven-Erik, direktör (t.o.m. den 14 februari 1973)
Wessel, Jan, överingenjör
Wessman, Yngve, direktör (fr.o.m. den 15 februari 1973)
Wickberg, Arne W., direktör (t.o.m. den 11 april 1973)
Åmark, Sven O. F., kansliråd
Sekreterare:
Gustafsson, K. Börje, departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 10320 Stockholm, tel.
lokalsamt. 763 1000 rikssamt. växel 23 62 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden. Arbetsgruppens konsult har dessutom haft särskilda
överläggningar med berörda intressenter.
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
15. 1969 års vägutredning (K 1970:35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1969 med
uppdrag att verkställa översyn av lagen om enskilda vägar (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 december 1969):
Ordförande:
Körlof, Voldmar, regeringsråd
Ledamöter:
Persson, Fritz J. H., byrådirektör, f.d. led. av riksdagen
Pettersson, Karl, fabrikör, f.d. led. av riksdagen
K .15 Riksdagsberättelsen år 1974
200
Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen
Svensson, Erik O., kommunalråd
Experter:
Lindström, K. E. Ingemar, byrådirektör
Nordell, Jan Olof Ch., sekreterare
Öberg, Alf, byrådirektör
Sekreterare:
Jaensson, Sverker, överlantmätare
Bitr. sekreterare:
Borgström, Ove, länslantmätare
Lokal: Lantmäterikontoret, Klostergatan 36, 703 61 Örebro, tel.
019/13 60 00 (sekreteraren), Lantmäterikontoret, Kyrkogatan 13, 302 42
Halmstad, tel. 035/11 83 20 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 32.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974 eller början av
1975.
16. Trafikplaneringsutredningen (K 1970:41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970 att
ingå i en arbetsgrupp för att leda utarbetandet av modellplan för regional
trafikplanering:
Ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Ledamöter:
Bäckström, A. Ingemar, direktör
Godlund, Sven A. I., professor
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
Olsson, Rune I., departementsråd
Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Experter:
Ekberg, Hans G., vägdirektör (t.o.m. den 30 april 1973)
Karlsson, Nils Allan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Nordström, Lars E., docent
201
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K.17
Sekreterare:
Alfelt, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 augusti 1973)
Berg, Hans E., departementssekreterare
Carlsund, H. Bo H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 februari
1973)
Karlsson, Nils Allan, avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 april 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen i sin helhet har under tiden november 1972 — oktober 1973
hållit fyra sammanträden. Därjämte har ett stort antal sammanträden ägt
rum med delar av utredningen. Vidare har utredningen anordnat ett flertal
konferenser med länsstyrelsernas planeringsavdelningar.
Försöksplaneringen i Norrbottens och Östergötlands län har fortsatt. I
samarbete med länsstyrelserna i dessa län har utredningen utarbetat
preliminära versioner av regionala trafikplaner i resp. län.
Utredningen har vidare utarbetat förslag till anvisningar till
länsstyrelserna för den regionala trafikplaneringens planeringsskede (Ds K
1973:3).
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
17. Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1970 för
att företa en översyn av sjöräddningens organisation m. m.:
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar Lson, organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 10320 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har haft överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av utredningens arbete ävensom företagit vissa studiebesök
m.m. och i övrigt fortsatt insamlingen av material för sitt arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare delen av år 1974.
K .18 Riksdagsberättelsen år 1974
202
18. Utredningen (K 1970:43) angående åtgärder mot övergivna fartyg
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970 för
att se över och i erforderlig utsträckning komplettera
författningsbestämmelserna om åtgärder i fråga om övergivna fartyg m. m.:
Utredningsman:
Nordström, Clas G., chefsjurist
Experter:
Hedborg, Per Erik, direktör
Lindencrona, Gustaf, sjöfartsråd
Torgils, A. Gunnar, lagman
Sekreterare:
Liljeqvist, Rolf A., kammarrättsråd
Lokal: Munkbron 17, 5 tr., Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 20 27
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse K 37.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sex sammanträden med experterna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
19. Utredningen (K 1970:44) om mönstring av sjömän
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 november 1970 för
att företa en översyn av mönstrings- och registreringsbestämmelserna för
sjöman m. m.:
Utredningsman:
Borggård, Göran R., generaldirektör
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1973)
Hadrup, Knut E.H., verkst, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1973)
Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 11 maj 1973)
Wiebe, Stig W. O., verkst, direktör (fr.o.m. den 11 maj 1973)
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar Lson, organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Staaf, G. Henning, byrådirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 10320 Stockholm, tel.
växel 763 1000 (Hävermark och Staaf)
203
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:21
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har haft överläggningar med olika myndigheter, utredningar
och organisationer som berörs av utredningens arbete. Sekretariatet har
företagit två resor, en till Helsingfors och en till Köpenhamn för studium av
mönstringsverksamheten.
Utredningen med experter har under tiden maj — oktober 1973 hållit ett
sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
20. Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen i
Göteborgsområdet m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970 för
att i samråd med berörda intressenter överväga och lägga fram förslag till en
samordning under sjöfartsverkets huvudmannaskap av
lotsningsverksamheten till och i Göteborgs hamn, i Trollhätte kanal och i
Vänern:
Utredningsman:
Hellner, Eskil M., regeringsråd
Sekreterare:
Hävermark, K. Gunnar J.son, organisationsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har fortsatt insamlingen av material för sitt arbete och hållit
vissa överläggningar.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
21. Kommittén (K 1971:01) för utredning om kollektivtrafik i tätorter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 januari 1971 föra»
utreda möjligheterna att förbättra förutsättningarna för kollektivtrafiken i
tätorter (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1971):
Ordförande:
Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Alsén, Hans O., kommunalråd
K.21 Riksdagsberättelsen år 1974
204
Bäckström, A. Ingemar, direktör
Grabo, Paul E., borgarråd
Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen
Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen
Johnsson, John E., ombudsman, led. av riksdagen
Landström, Sten-Sture H., direktör
Norling, S. Åke, kommunalråd
Ström, H. Bertil, överdirektör
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Experter:
Edsjö, Tor A., avdelningsdirektör
Eriksson,Tor U., avdelningsdirektör
Köhlmark, Bo R., överingenjör
Lekberg, E. E. Olov, landstingsråd
Lind af Hageby, Gösta, hovrättsassessor
Sekreterare:
Stenman, Bo M., civilingenjör
Bitr. sekreterare:
Hanno, Stig Å., socionom
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 1 tr., 111 28 Stockholm, tel. växel 763 1000
(ordförande och sekreterare)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse K 37.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden. Därutöver har ett tjugotal sammanträden hållits med
särskilda arbetsgrupper för planering och beredning av kommitténs arbete.
Linder perioden har ett omfattande samråd skett med myndigheterna i
utredningens försöks- och modellorter.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
22. Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971:02) (NTR)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1971 att ingå
såsom ledamot i ett Nordiskt trafiksäkerhetsråd med uppgift att fungera
såsom ett kontakt-, samordnings- och planeringsorgan i fråga om nordiskt
samarbete på trafiksäkerhetsområdet:
Utredningsman:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Experter:
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör
205
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:23
Johnsson, Jan G., rättschef (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Junhall. Sven-Olof, byrådirektör
Nellborn, S. Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Palm, Böret, expeditionschef
Asander, Sven G., överingenjör
Sekreterare:
Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Rådet har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden. Permanenta samarbetsorgan med uppgift att biträda rådet
är Nordisk kommitté (K 1967:37) för trafiksäkerhetsforskning (NKT) och
Nordisk kommitté (K 1971:05) för vägtrafiklagstiftning (NKV). Vidare
biträds rådet av tre arbetsgrupper, en nordisk bilteknisk arbetsgrupp, en
arbetsgrupp för en gemensam publikation om nordiska vägtrafikregler och
en arbetsgrupp för utredning av frågorna om obligatorisk användning av
bilbälte och obligatorisk användning av skyddshjälm för motorcyklister och
mopedister.
I rådets publikationsserie har utkommit tre rapporter: rapport 1 —
Projektkatalog 1971, rapport 2 — Bilbelter, rapport 3 — Projektkatalog
1972.
Rapport 2 — Bilbelter överlämnades den 29 juni 1973 till de för
trafiksäkerheten ansvariga ministrarna i Danmark, Finland, Norge och
Sverige. Den har därefter remissbehandlats i samtliga nämnda länder.
Rådet beräknar avge slutrapport i bilbältesfrågan omkring årsskiftet 1973 —
1974. En rapport i skyddshjälmsfrågan planeras under första halvåret 1974.
I anslutning till arbetet på gemensam nordisk vägtrafiklagstiftning har nya
vägtrafikregler beslutats i Sverige (vägtrafikkungörelsen, 1972:603) och till
huvudsaklig del satts i kraft den 1 maj 1973.1 Danmark, Finland och Norge
väntas ny vägtrafiklagstiftning på grundval av det nordiska samarbetet
införas under 1974 och 1975. Rådet följer införandet av lagstiftningen.
Rådets arbete beräknas pågå under hela år 1974.
23. Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04) för transportfrågor
(NÄT)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 att ingå
såsom ledamot i en Nordisk ämbetsmannakommitté för transportfrågor:
Ledamot:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
K:23 Riksdagsberättelsen år 1974
206
Experter:
Andersson, P. Olof (Olle), överingenjör (fr.o.m. den I oktober 1973)
Furbäck, Bengt L., departementsråd (fr.o.m. den 1 november 1973)
Hillbom, Bror K. J., förvaltningschef (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Nordqvist, Stig R., professor (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 1 november
1973)
Sekreterare:
Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Ämbetsmannakommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973
hållit fem sammanträden och därjämte vid två tillfällen sammanträtt med
Nordiska rådets trafikutskott och de nordiska trafikministrarna.
Avtal om nordiskt samarbete på transport- och kommunikationsområdet i
enlighet med det av ämbetsmannakommittén upprättade förslaget (NU
18/71) trädde i kraft den 1 mars 1973.
Ämbetsmannakommittén biträds av Nordisk kommitté (K 1967:38) för
transportekonomisk forskning (NKTF). Riktlinjer för samarbetet har
dragits upp.
Förslaget till 1973 års verksamhetsprogram — med planläggning dels på
längre sikt, dels på kortare sikt — har efter tillstyrkande av Nordiska rådet
godkänts av Nordiska ministerrådet (trafikministrarna). De i programmet
ingående projekten angående trafikvolymens och axeltryckens inverkan på
vägkroppen (STINA-projektet) samt tänkbara framtida kollektivtrafiksystem
för nordiska tätorter (NORDKOLT-projektet) har beretts
vidare. Projektchefer och planeringsutskott har tillsatts och är i
verksamhet.
Ämbetsmannakommittén har tillsatt en arbetsgrupp för genomförande av
den i 1973 års verksamhetsprogram upptagna utredningen om utbyggnad av
flygförbindelserna i de nordliga inlandsområdena av Finland, Norge och
Sverige.
I 1974 års verksamhetsprogram planerar ämbetsmannakommittén —
förutom fortsatt verksamhet beträffande de igångsatta projekten — att ta
upp ett samarbetsprojekt för utredning av telehjälpmedel åt handikappade.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
24. Svenska sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk kommitté för
vägtrafiklagstiftning (NKV)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1971 att
ingå såsom svenska ledamöter i Nordisk kommitté för vägtrafiklagstiftning:
207
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:26
Ordförande:
Holmquist, Bertil G., hovrättslagman (t.o.m. den 31 december 1972)
Johnsson, Jan G., rättschef (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ledamot:
Gunnarson, E. J. Ingvar, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Expert:
Tornberg, E. A. Gunnar, avdelningsdirektör
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén utgör samarbetsorgan med uppgift att biträda Nordiskt
trafiksäkerhetsråd (K 1971:02) (NTR). Kommittén har under tiden
november 1972 — oktober 1973 hållit fyra sammanträden. Arbetet har bl. a.
inriktats på att åstadkomma en enhetlig vägtrafiklagstiftning i Norden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
25. Särskilt uppdrag (K 1971:06) åt departementsrådet Karl Otto L.
Wennerhorn
Kungl. Maj:t förordnade den 30 december 1971 departementsrådet Karl
Otto L. Wennerhorn att såsom sakkunnig inom kommunikationsdepartementet
handha vissa planerings- och utredningsuppgifter av teknisk art,
bl.a. frågor rörande öresundsförbindelserna.
Utredningsman:
Wennerhorn. Karl Otto L., departementsråd
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Uppdraget är numera slutfört.
26. Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utrednings- och
utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning av olja i fartyg
(UMOF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för
att leda visst utrednings- och utvecklingsarbete i fråga om metoder för
märkning av olja i fartyg:
K:26 Riksdagsberättelsen år 1974
208
Ordförande:
Steen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör
Sakkunniga:
Carlbom, Lars E., överingenjör
Engdahl, O. Roland, gränschef
Fahlin, Per G., byrådirektör
Sekreterare:
Agnedal, P. O., fil. lic. (fr.o.m. den 11 maj 1973)
Lokal: Sjöfartsverket, Fack, 102 50 Stockholm 27, tel. växel 24 65 20
(ordföranden)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 38.
Ledningsgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sju sammanträden.
Ledningsgruppen har den 26 februari 1973 avgett ett betänkande (Ds K
1973:2) Partikelmärkning av olja i fartyg.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
27. Sakkunniga (K 1972:03) med uppdrag att utreda vissa frågor
beträffande Göta kanal
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 för att
utreda vissa frågor beträffande Göta kanal:
Utredningsman:
Hjalmarsson, Jarl, f.d. landshövding
Experter:
Linghag, Nils, direktör
Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 29 oktober 1973)
Thufvesson, Bengt, länsråd (fr.o.m. den 16 oktober 1973)
Wärneryd, Olof I., universitetslektor (fr.o.m. den 29 oktober 1973)
Sekreterare:
Bökmark, Jan, hovrättsassessor
Lokal: Justitiedepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse K 40.
Tilläggsdirektiv (Kungl, brev den 6 september 1973):
Kungl. Maj:t föreskriver, att frågan om Göta kanals utbyggnad
alternativt upprustning skall göras till föremål för ytterligare prövning
genom utredningsmannen.
209
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:28
Prövningen skall innefatta såväl företagsmässiga som
samhällsekonomiska överväganden. I sammanhanget skall beaktas de
återverkningar som en utbyggnad skulle kunna få på alternativa
landtransportmedel. Prövningen skall genomföras så skyndsamt som
utredningsarbetet medger.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
28. Utredningen (K 1972:04) med uppgift att utreda vissa frågor i
anslutning till den långsiktiga vägplaneringen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1972 för att
utreda vissa frågor i anslutning till den långsiktiga vägplaneringen, m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 7 oktober 1972):
Ordförande:
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd
Sakkunniga:
Ternryd, Carl-Olof, teknisk direktör
Aberg, Carl-Johan, departementsråd
Experter:
Brandborn, Jan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Carnhagen, Göran, departementssekreterare
Ivarsson, Sven Ivar, avdelningschef
Lundin, Christer K. O., avdelningsdirektör
Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Sekreterare:
Vieweg, Lars I., departementssekreterare
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00 (ordförande och sekreterare)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 41.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden samt företagit en studieresa inom Värmlands och
Kopparbergs län. Därutöver har sju sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågan om vägverkets och arbetsmarknadsstyrelsens
beredskapsarbeten på vägar.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
14 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsherättelsen
K:29 Riksdagsberättelsen år 1974
210
29. Sakkunniga (K 1972:05) med uppdrag att utreda den fortsatta
lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma flygplats (ULF)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att
utreda den fortsatta lokaliseringen av flygverksamheten på Bromma
flygplats:
Ordförande:
Olhede, Sven-Göran, generaldirektör
Sakkunniga:
Björnström, Björn, direktör
Falk, Gösta, länsråd (avliden)
Hjerne, Gunnar, landstingsråd
Johansson, Sven, landstingsråd
Jonsson, S. A. Rune, elektriker, f.d. led. av riksdagen
Lindskog, Lennart, länsråd (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sundström, Torsten, borgarråd
Wagner, G. F. Wilhelm, överste
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Winberg, Henrik, generaldirektör
Sekreterare:
Benckert, Karl-Axel, direktör
Lokal: Statens vägverk, Fack, 102 20 Stockholm 12, tel. växel 22 96 60
(ankn. 438 sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 42.
Kommittén har under tiden oktober 1972 — september 1973 hållit nio
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
nio sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper i skilda frågor.
Utredningen beräknas slutföra huvuddelen av sitt arbete under första
kvartalet av år 1974.
30. Leasingutredningen (K 1972:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för
att utreda vissa frågor om långtidsuthyrning av motorfordon och släpvagnar
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1972):
Utredningsman:
Palm, Böret, expeditionschef
Experter:
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 1 mars 1973)
211
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:31
Nilsson, K. Valter, hovrättsassessor
Strömbäck, Erland H. D. D:son, hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars
1973)
Sekreterare:
Nyström, Carl Rudolf P., hovrättsfiskal
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 43.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
31. Trafikpolitiska utredningen (K 1972:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29september 1972för
att utreda vissa trafikpolitiska frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 16
december 1972):
Ordförande:
Nelander, Olle M. V., direktör
Vice ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Sakkunniga:
Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen
Magnusson, John, konduktör, led. av riksdagen
Mellqvist, Sven A., expeditör, led. av riksdagen
Normark, Hagar, fru, led. av riksdagen
Sandberg, Lars G., förbundsordförande
Sellgren, Rolf O. M., transportplaneringschef, led. av riksdagen
Åberg, Carl-Johan, departementsråd
Östling, Sven, direktör
Experter:
Boström, Nils Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Bäckström, A. Ingemar, driftdirektör (fr.o.m. den 10 maj 1973)
Carnhagen, Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 10 maj 1973)
Hjalmarsson, Sten O. R., kanslichef (fr.o.m. den 10 april 1973)
Jobin, Bengt, direktör (fr.o.m. den 10 maj 1973)
Johansson, S. K. Lennart, departementsråd (fr.o.m. den 10 april 1973)
Kritz, Lars O., fil. lic. (fr.o.m. den 4 juli 1973)
K:31 Riksdagsberättelsen år 1974
212
Levin, Jan, hovrättsassessor (fr.o.m. den 4 juli 1973)
Lindahl, Lars O. H., direktör (fr.o.m. den 10 april 1973)
Nordström, Lars E., fil. dr (fr.o.m. den 4 juli 1973)
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd (fr.o.m. den 10 maj 1973)
Pellijeff, F. H. Alexej, direktör (fr.o.m. den 10 maj 1973)
Saretok, Paul, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1973)
Sparring, G. Lennart, byrådirektör (fr.o.m. den 10 april 1973)
Thorell. K. Arne B., direktör (fr.o.m. den 4 juli 1973)
Wickberg, Arne W., direktör (fr.o.m. den 4 juli 1973)
Sekreterare:
Ernmark, L. Göran G., kanslichef (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Lokal: Gamla Riksdagshuset, Helgeandsholmen, 111 82 Stockholm, tel.
14 10 00
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagdberättelse K 44.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden. Därutöver har experterna hållit 15 sammanträden i
särskilda arbetsgrupper.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
32. Bilarbetstidsutredningen (K 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1972 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om arbets- och vilotid i vägtrafik:
Ordförande:
Härndahl, Bengt, regeringsråd
Sakkunniga:
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Jansson, Olov, ombudsman
Seger, S. Walter, direktör
Thorell, K. Arne B., direktör
Experter:
Ekeberg, Lars-Olof, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Falkenmark, Per A., byrådirektör (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Tiger, Bo S. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sekreterare:
Isberg, Tord A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse K 45.
213
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:34
33. Sakkunniga (K 1972:09) för förhandling om frågor rörande fast
förbindelse över Öresund m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1972 för
förhandling om frågor rörande fast förbindelse över Öresund m. m.:
Ordförande:
Hasslev, Nils-Olov F., statssekreterare
Sakkunniga:
Brodin, Sune, överingenjör
Johansson, Caj-Aage, kanslichef
Vinde, Pierre L. V., budgetchef
Wennerhorn, Karl Otto L., departementsråd
Experter:
Steen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Torgils, A. Gunnar, lagman (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Sekreterare:
Lundin, Christer K. O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 januari 1973)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden januari 1973 — juni 1973 hållit elva
sammanträden.
Den 8 juni 1973 undertecknades de svensk-danska regeringsöverenskommelserna
om dels fasta förbindelser över Öresund, dels
flygtrafikledningstjänst m. m. med anledning av tillkomsten av en dansk
flygplats på Saltholm.
Uppdraget är därmed slutfört.
34. Flaggutredningen (K 1973:01) (FU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj.ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att
utreda vissa frågor sammanhängande med registrering av svenskägda fartyg
under utländsk flagg:
Ordförande:
Voss, Bertil G. P., departementsråd (fr.o.m. den 2 april 1973)
Sakkunniga:
Dybeck, Claerence, direktör (fr.o.m. den 2 april 1973)
Karlsson, Gunnar B. S., förbundordförande (fr.o.m. den 2 april 1973)
Rickard, Bengt O., ekonomidirektör (fr.o.m. den 2 april 1973)
Rude, Karl R., förhandlingschef (fr.o.m. den 2 april 1973)
K:34 Riksdagsberättelsen år 1974
214
Experter:
Francke, Jan, kammarrättsassessor (fr.o.m. den 2 april 1973)
Rune, Christer L., hovrättsråd (fr.o.m. den 9 april 1973)
Sekreterare:
Hyllengren, Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 2 april 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000(Hyllengren)
Direktiv (PM upprättad den 30 mars 1973 inom kommunikationsdepartementet):
För
närvarande gäller att fartyg som till minst två tredjedelar ägs av
svenska medborgare eller som ägs av på visst sätt kvalificerat svenskt
aktiebolag i princip skall registreras i Sverige. Det torde emellertid inte
föreligga några större svårigheter för ägarna av ett svenskt fartyg att med
bibehållande av den ekonomiska och operativa kontrollen överlåta fartyget
till ny ägare (t.ex. dotterbolag) i annat land och därmed få fartyget infört i
detta lands fartygsregister i stället för det svenska.
Transaktioner av detta slag torde i ökande omfattning förekomma i vissa
länder, som liksom Sverige räknas till de traditionella sjöfartsnationerna.
Även i Sverige har det i viss utsträckning förekommit att svenskägda fartyg
registrerats under utländsk flagg, vilket påpekats av Svenska
sjöfolksförbundet bl.a. i skrivelse den 9 oktober 1972 till Kungl. Maj:t.
Motiven för att låta registrera ett fartyg under utländsk flagg kan vara av
olika slag. Ekonomiska fördelar kan stå att vinna genom att
registreringslandet har mindre stränga bestämmelser om bemanning och
sociala förmåner för besättningen, vilket kan väsentligt nedbringa
kostnaderna för fartygets drift. Lägre krav på fartygets säkerhetsstandard
eller bristande kontroll av efterlevnaden av gällande
säkerhetsbestämmelser kan också bidra till en sänkning av
driftskostnaderna. Vinster till följd av förmånliga skatteregler kan vidare
locka till registrering utomlands.
Fördelar av detta slag torde vara anledningen till den ökade registreringen
under s.k. bekvämlighetsflagg, dvs. i en stat som medger registrering av
varje fartyg oberoende av ägareförhållanden och föreningslänk mellan
fartyget och staten.
Löne- och skattemässiga fördelar kan också uppstå vid annan registrering
utomlands än under bekvämlighetsflagg. Skälen för sådan registrering torde
dock till en del bero på utvecklingstendenserna inom den internationella
sjöfarten. Den tilltagande protektionismen inom sjöfarten har lett till att
redare från ett tredje land allt oftare ser sina fartyg helt eller delvis
utestängda från trafik mellan två andra länder. En möjlighet att hålla sig
kvar kan då vara att registrera ett eller flera fartyg i ett av dessa två länder.
Registrering utomlands kan också vara en följd av det samarbete över
gränserna som den sjöfartspolitiska och tekniska utvecklingen medfört
inom rederinäringen.
Registrering under utländsk flagg har uppmärksammats som ett
internationellt problem i vad avser bekvämlighetsflaggen. F.n. är omkring
20 % av handelstonnaget i världen registrerat under bekvämlighetsflagg.
Sådan registrering kan få allvarliga återverkningar på den internationella
215
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:35
sjöfarten genom sämre socialt skydd för de ombordanställda samt minskad
sjösäkerhet och därigenom ett ökat hot mot miljön. Möjligheterna att
komma till rätta med dessa problem behandlas inom olika internationella
organisationer, såsom OECDrs sjötransportkommitté, IMCO och ILO.
Härutöver kan registrering under utländsk flagg ha andra negativa
effekter för det egna landet i form av minskade arbetstillfällen, bortfall av
skatt etc.
Även om registrering av svenskägdafartygunderbekvämlighetsflaggf.n.
förekommer i endast obetydlig omfattning, är det uppenbart att Sverige i
egenskap av sjöfartsnation har anledning att med oro se de risker för
sjösäkerhet, arbetstrygghet och miljö som fartyg under bekvämlighetsflagg
innebär. Härtill kommer de olägenheter överhuvud, som kan följa av att
svenskägda fartyg registreras utomlands.
Med hänsyn härtill bör särskilda sakkunniga tillkallas för att närmare
utreda i vilken utsträckning det förekommer att helt eller delvis svenskägda
fartyg registreras under bekvämlighetsflagg eller annan utländsk flagg,
skälen för sådan registrering och den utveckling som kan förväntas. Mot
bakgrund av de internationella erfarenheterna på området bör det klarläggas
på vad sätt och i vilken utsträckning sådan registrering får negativa återverkningar
av olika slag.
I anslutning härtill bör de sakkunniga överväga vilka åtgärder som är
påkallade för att komma till rätta med ifrågavarande problem. I detta
sammanhang bör lagen (1939:299) om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller
upplåtelse av fartyg m.m. ses över.
Utredningen har under tiden april—oktober 1973 hållit två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
35. Sakkunnig (K 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om
tjänstebrevsrätt för icke statliga organ
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1973 för att
utreda frågan om tjänstebrevsrätt för icke statliga organ:
Utredningsman:
Westlund. J. Georg, ekonomidirektör (fr.o.m. den 13 april 1973)
Experter:
Hjalmarsson, Sven Erik H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 oktober 1973)
Uland, Ulf L., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1973)
Lokal: Luftfartsverket, Fack, 161 10 Bromma 10, tel. växel 98 00 20
Direktiv (PM upprättad den 13 april 1973 inom kommunikationsdepartementet):
Systemet
med tjänstebrevsrätt för statliga myndigheter infördes år 1873,
och från den tiden har postverket fått ersättning från staten för tjänsteposten.
Systemet innebar från början att myndigheterna fick särskilda tjänstefrimärken,
som användes som vanliga frimärken. År 1920 avskaffades
systemet med tjänstefrimärken och i stället kom särskilda tjänstebrevskuvert
till användning. Under årens lopp har tjänstebrevsrätten kommit att
utsträckas även till ett flertal icke statliga organ. De nuvarande reglerna för
K:35 Riksdagsberättelsen år 1974
216
tjänstebrevsrätt finns i förordningen (1945:329) angående utgörandet av
postavgifter för tjänsteförsändelser m.m.
Affärsverken och riksbanken betalar själva direkt till postverket för
förmånen av tjänstebrevsrätt. För övriga myndigheters — inkl. icke statliga
organs — tjänstepost får postverket ersättning genom anslaget ”Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsändelser”. Beloppet för tjänstepost
beräknas sedan år 1920 som en viss procent av postverkets övriga
portoinkomster. Procenttalet fastställs av postverket och riksrevisionsverket
och är fr.o.m. budgetåret 1971/72 14. Utöver det belopp som
motsvarar 14% av de övriga portoinkomsterna ingår i det nämnda anslaget
ersättning för särskild postdelgivning och för befordran av militärbrev.
Anslaget för budgetåret 1973/74 beräknas i prop. 1973:1 till 176 milj. kr.
Fördelarna med tjänstebrevssystemet är framför allt av administrativ
natur. Det fordras ingen frimärkning eller frankostämpling och systemet är
därigenom enkelt både för myndigheterna och för postverket.
Aven om tillståndsgivningen under senare decennier varit mycket restriktiv,
finns det som nämnts en rad icke statliga myndigheter och organ som
getts tjänstebrevsrätt. Det totala värdet av denna rätt kan uppskattas till ca
30 milj. kr. per år. Därav beräknas försäkringskassorna svara för drygt 15
milj. kr., sjukhus m.m. för ca 10 milj. kr. och övriga organ (frivilliga
försvarsorganisationer m.m.) för ett par milj. kr. Tjänstebrevsrätten för
icke statliga organ kan betraktas som ett icke öppet redovisat statligt bidrag
till resp. organ.
Genom de stora organisatoriska förändringar som skett inom sjukvårdssektorn
under senare år finns det i dag inga klara linjer beträffande tjänstebrevsrättens
utnyttjande inom denna sektor. Postverket har i skrivelse den
18 november 1971 aktualiserat frågan. Riksrevisionsverket har i yttrande
över postverkets skrivelse behandlat frågan om tjänstebrevsrätten även för
andra icke statliga organ och ifrågasatt om inte denna rätt bör slopas eller —
i den utsträckning den bibehålls — förenas med en skyldighet för vederbörande
organ att utge ersättning härför. I de fall ett statligt stöd bedöms
motiverat bör detta enligt verket redovisas öppet genom särskild medelsanvisning.
Mot bakgrund av det anförda bör genom särskilt tillkallad sakkunnig en
skyndsam översyn göras av den nuvarande ordningen med tjänstebrevsrätt
för icke staliga organ.
Vid översynen bör bl.a. övervägas i vad mån den nuvarande tjänstebrevsrätten
för icke statliga organ bör bibehållas, vidare — i förekommande fall
— frågan om ersättning härför. Översynen bör även omfatta de fall där
kyrkliga organ beviljats tjänstebrevsrätt. Vad gäller den f.n. tjänstebrevsberättigade
verksamhet, för vilken landstingen är huvudmän, skall samråd
ske med kommunalekonomiska utredningen.
Den sakkunnige har under tiden april — oktober 1973 hållit ett
sammanträde med experterna.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
36. Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag att utreda vissa frågor
rörande det allmänna kommunikationsväsendets anpassning till de
handikappades behov
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1973 för att
utreda vissa frågor rörande det allmänna kommunikationsväsendets
anpassning till de handikappades behov:
217
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:36
Ordförande:
Furbäck, Bengt L., departementsråd (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Ledamöter:
Björk, Jimmy, sekreterare (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Bladh, Karl-Axel, chefsarkitekt (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Dahlström, Åke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Du Rietz, Ulf, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Friberger, Tomas, byråchef (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Gedin, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Leine, Erik, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Utberg, Rolf F., kanslichef (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Wallin, Nils, kanslichef (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Experter:
Masthagen, K. Roger, teknisk direktör (fr.o.m. den 20 september 1973)
Söderberg, Per Olof, sekreterare (fr.o.m. den 2 juli 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000 (ordföranden)
Direktiv (anförande av statsrådet Norling till statsrådsprotokollet den 27
april 1973):
Frågor sammanhängande med de handikappades behov av särskilda
åtgärder och arrangemang inom kommunikationsväsendet behandlas
fortlöpande av de statliga trafikverken. Inom vissa verk arbetar särskilda
samarbetsgrupper med hithörande frågor. I dessa grupper ingår företrädare
för handikapprörelsen.
Till en del beaktas de handikappades situation med utgångspunkt i
allmänna författningsbestämmelser, av olika statliga organ utfärdade
rekommendationer m.m. När det exempelvis gäller stationsbyggnader med
därtill hörande serviceutrymmen och tillfartsanordningar ges vägledning i
byggnadsstadgan, som bl.a. föreskriver, att utrymmen i byggnad som
allmänheten har tillträde till eller som utgör arbetslokal, i skälig omfattning
skall utformas så att de blir tillgängliga för och kan utnyttjas av personer
vars rörelse- eller orienteringsförmåga är nedsatt till följd av ålder,
invaliditet eller sjukdom. Byggnadsstadgans föreskrifter kompletteras av
anvisningar, rekommendationer och informationsåtgärder från statens
planverk, byggnadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning och
handikappinstitutet m.fl.
Härutöver beaktar myndigheter och trafikföretag på olika sätt de
handikappades situation. På vägområdet sker detta exempelvis i anslutning
till statens vägverks befattning med frågor om gatunormer och om
anvisningar för utformning av trafikanordningar av skilda slag, vid verkets
granskning av kommunala anläggningsprojekt från statsbidragssynpunkt,
vid behandling av vissa dispensfrågor m.m.
På statens trafiksäkerhetsverk ankommer att på motsvarande sätt —
genom att verka för lämpliga trafikföreskrifter och trafikanordningar,
genom att uppställa fordonstekniska krav och vidta informationsåtgärder —
beakta olika gruppers och då även de handikappades säkerhet i vägtrafiken.
K.36 Riksdagsberättelsen år 1974
218
Mellan väg- och trafiksäkerhetsverken sker i dessa frågor ett nära
samarbete. På de trafikutövande verken liksom trafikföretagen överhuvud
ankommer det att tillse, att själva färdmedlen i rimlig utsträckning får en
utformning som gör dem tillgängliga för de handikappade.
Allmänt kan konstateras att genom de insatser som görs av berörda
myndigheter och trafikföretag successiva förbättringar sker på här
ifrågavarande område. Såsom framhållits av handikapputredningen i dess
betänkande Bättre socialtjänst för handikappade (SOU 1970:64) kan det
emellertid finnas anledning att genom en särskild arbetsgrupp mera
samordnat klarlägga behoven av och möjligheterna till ytterligare
anpassning av kommunikationsväsendet till de handikappades behov.
Arbetsgruppen skall bedriva sitt arbete i nära kontakt med berörda
myndigheter samt trafik- och handikappintressen. 1 första hand skall, med
utgångspunkt i nu gällande bestämmelser och hittills vidtagna åtgärder,
klarläggas olika handikappgruppers situation på kommunikationsområdet.
Därigenom ges underlag för en bedömning i vilka hänseenden ytterligare
anpassningsåtgärder kan vara motiverade med hänsyn till de handikappade
med beaktande av därmed förenade kostnader.
Härvidlag blir det en uppgift för arbetsgruppen att prioritera behoven
samt att med berörda myndigheter och trafikföretag behandla frågan hur —
inom ramen för de resurser som står till resp. myndigheters och
trafikföretags förfogande — behoven på kortare eller något längre sikt kan
beaktas i myndigheternas resp. trakiföretagens investerings-, anskaffnings,
utrustnings- och åtgärdsprogram överhuvud.
I sammanhanget bör erinras om innehållet i kungörelsen (1970:641) om
begränsning i myndighets rätt att meddela föreskrifter, anvisningar eller
råd.
Arbetsgruppen bör även hos berörda tillverkningsföretag inom landet
undersöka på vad sätt dessa — i samverkan med trafikföretagen — i sitt
utvecklingsarbete av kollektiva trafikmedel kan beakta de handikappades
situation i konstruktions- och utrustningshänseende.
Med hänsyn till uppdragets art bör i arbetsgruppen ingå företrädare för —
förutom kommunikationsdepartementet väg- och trafiksäkerhetsverken,
statens järnvägar, luftfartsverket, planverket, Svenska kommunförbundet
samt handikapprörelsen.
De sakkunniga har under tiden fram t. o. m. oktober 1973 hållit två
sammanträden.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1974.
37. Fartygsmiljöutredningen (K 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att utreda
frågor som hänger samman med de ombordanställdas arbets- och
miljöförhållanden m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 augusti 1973):
Utredningsman:
Borggård, Göran R., generaldirektör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
219
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:37
Experter:
Baecklund, Lars I., sjökapten (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Eliasson, Rolf E., skeppsredare (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Erlanson, Mats, sjökapten (fr.o.m. den 14 december 1973)
Gullberg, Hans E., hovrättsråd (fr.o.m. den 10 december 1973)
Hadrup, Knut E. H., direktör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Sjöstedt, K. Lennart T., hovrättsassessor (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Steen, Göran A., sjösäkerhetsdirektör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Thornström, J. H. Torgny, civilingenjör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Wiebe, Stig W. O., verkst, direktör (fr.o.m. den 5 juli t.o.m. den 13
december 1973)
Sekreterare:
Stenmark, Bengt-Erik, byrådirektör (fr.o.m. den 10 september 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Norling till statsrådsprotokollet den 5
juli 1973):
Lagfäst arbetarskydd har funnits i vårt land sedan slutet av förra seklet.
Grundläggande regler finns i arbetarskyddslagen (1949:1). Genom särskild
föreskrift i 3 § undantas emellertid arbete som är att hänföra till skeppstjänst
från lagens tillämplighet. Arbetarskyddet ombord på fartyg var tidigare
knapphändigt reglerat men genom tillkomsten av lagen (1965:719) om
säkerheten på fartyg, som trädde i kraft den 1 januari 1966, förbättrades
förhållandena. Uner förarbetena till denna lag uttalades bl.a., att det
framstod som självklart att de principer som fått sitt uttryck i
arbetarskyddslagen och avsåg att garantera sunda och säkra arbetsförhållanden
borde gälla också ombord på fartygen. Det framhölls vidare att
på grund av sjöfartens speciella natur arbetarskyddslagens
tillämpningsområde inte utan vidare kunde utvidgas att omfatta
skeppstjänsten. Det ansågs därför riktigast att införa regler om åtgärder till
förebyggande av ohälsa och olycksfall i lagstiftningen om säkerheten på
fartyg. Lagens bestämmelser kompletteras av kungörelsen (1965:908) med
tillämpningsföreskrifter till sjösäkerhetslagen och av tillämpningsföreskrifter
utfärdade av sjöfartsverket. Dessutom finns vissa
bestämmelser av arbetarskyddskaraktär i sjöarbetstidslagen (1970:105) och
sjömanslagen (1973:282).
Sjöfartsverket är central förvaltningsmyndighet på
arbetarskyddsområdet i fråga om fartyg. Tillsynen skall utövas under
samverkan med arbetarskyddsstyrelsen.
Frågor som gäller arbetsmiljön har under senare år fått en alltmer
framträdande plats i den allmänna debatten. Sedan år 1970 arbetar
arbetsmiljöutredningen (S 1970:35) på en översyn av arbetarskyddslagen
och tillhörande författningar. Sedan utredningen i december 1972 avgett
delbetänkandet (SOU 1972:86) Bättre arbetsmiljö, har Kungl. Maj:t i
proposition (1973:130) lagt fram förslag om betydelsefulla ändringar i
arbetarskyddslagen. Ändringarna berör bl.a. reglerna om samverkan
mellan arbetstagare och arbetsgivare, vari innefattas skyddsombudens
ställning, tillsynsmyndighetens organisation och resurser samt
K:37 Riksdagsberättelsen år 1974
220
sanktionssystemet. Bland de viktigaste nyheterna kan nämnas att
skyddsombud skall finnas på alla arbetsplatser med minst fem anställda, att
skyddsombuden skall delta i planeringen av arbetslokaler, maskiner och
andra arbetsanordningar samt arbetsmetoder. Också i flera andra
avseenden utvidgas skyddsombudens behörighet. Innebär visst arbete
omedelbar och allvarlig fara för arbetstagarens liv eller hälsa har
skyddsombud rätt att bestämma att visst arbete skall avbrytas i avvaktan på
ställningstagande av yrkesinspektionen. Skyddsombudens
anställningstrygghet säkras och de ges rätt till erforderlig utbildning.
Skyddskommittéernas uppgifter breddas, skärpta regler införs om
förhandsprövning av nya eller ändrade arbetslokaler m.m. Effektivare
påföljdsbestämmelser mot arbetsgivare införs för att tillsynsmyndigheten
snabbt skall kunna åstadkomma rättelse av missförhållanden i
skyddshänseende. Utgångspunkten för reformen är att kostnaderna för
arbetsmiljöförbättrande åtgärder skall vara en del av företagens
produktionskostnader. Organisatoriskt innebär reformen bl.a. att antalet
yrkesinspektionsdistrikt ökas, varjämte den arbetarskyddsavgift som
erläggs av arbetsgivarna höjs. Reformerna föreslås träda i kraft den 1
januari 1974. Frågan om att ändra arbetarskyddslagens tillämpningsområde
har inte berörts under detta lagstiftningsarbete.
Svenska sjöfolksförbundet har i skrivelse i december 1972 framfört
synpunkter på och önskemål om ändringar i reglerna om arbetarskydd på
fartyg och förstärkning av tillsynsorganisationen. Förbundet har bl.a.
föreslagit att en utredning tillsätts för dessa frågor och att arbetet sker i nära
kontakt med arbetsmiljöutredningen. De föreslgna ändringarna i
arbetarskyddslagen bör enligt förbundet i tillämpliga delar snarast anpassas
till sjöfartens förhållanden. Liknande synpunkter har framförts av
sjöfartsverket och Svenska maskinbefälsförbundet.
Den svenska hadelsflottan har under senare år genomgått betydande
förändringar. Detta gäller fartygens antal och storlek, typer och
användningssätt och deras prestanda i fråga om hastighet och när det gäller
förmåga att snabbt lasta och lossa gods och att föra med sig ökade
godsvolymer och antal godsslag. En betydande utveckling har ägt rum i
fråga om fartygens tekniska utrustning. Förändringar på fartygen av
betydelse för den sociala miljön har också skett under denna tid, t.ex. ifråga
om bostäder, fritidslokaler och arbetsplatsens utformning.
Dessa förändringar har medfört både positiva och negativa effekter för
arbetstagarna. Den ökade användningen av arbetsbesparande tekniska
anordningar gör fartygsarbetet fysiskt mindre ansträngande än tidigare. Å
andra sidan har antalet besättningsmedlemmar på de enskilda fartygen
sjunkit kraftigt. Här kan också nämnas de positiva effekterna av de alltmer
förekommande avlösningssystemen. Tjänstgöringsperioderna ombord blir
genom dessa kortare och de anställda får möjlighet att med i förhållande till
tidigare — relativt korta mellanrum resa till sin hemort. Bland negativa
faktorer i fartygsarbetet kan framhållas besvär på grund av vibrationer,
buller, förorenad luft, pressande temperaturer och luftfuktighet.
Ett för flertalet ombordanställda speciellt problem är att fartyget inte bara
är arbetsplats utan också uppehållsort under fritid. De negativa faktorer i
fartygsmiljön som nämnts här påverkar följaktligen den anställdes
bostadsförhållanden och får betydelse även för hans fritidsmiljö i övrigt.
Förändringarna i fråga om fartygen har ytterligare medfört att
hamnuppehållen - med möjlighet till avkoppling i land — har blivit kortare.
11.ex. tankfart sker ofta lastning och lossning på platser som inte har tillgång
till acceptabel fritidsmiljö och som ligger långt från befolkningscentra.
De problem som den tekniska utvecklingen för med sig i fråga om
221
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:37
arbetsmiljön är i stor utsträckning desamma på arbetsplatser i land och på
fartyg. Genom de nu föreslagna ändringarna i arbetarskyddslagen
förbättras förutsättningarna för att till lands angripa dessa problem. Det
fortsatta arbetet inom arbetsmiljöutredningen syftar till att skapa ytterligare
möjligheter till ett effektivt arbetarskydd. Enligt min uppfattning måste
målsättningen vara att man får samma möjligheter när det gäller att skapa
tillfredsställande arbetsmiljö för de ombordanställda som för arbetstagare i
land. Det får inte bli någon eftersläpning för sjömännen. Detta är särskilt
viktigt med hänsyn till att yrkesskadestatistiken för denna arbetstagargrupp
är otillfredsställande.
Bestämmelserna om arbetarskyddet ombord på fartygen är visserligen
relativt nytillkomna men med hänsyn till den genomgripande översyn som
nu sker i fråga om arbetarskyddet till lands finner jag det angeläget att
reglerna för fartyg också ses över. För detta ändamål bör tillsättas en
särskild utredning. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med det
arbete som sker inom arbetsmiljöutredningen.
Den allmänna målsättningen bör — i enlighet med de överväganden som
gjordes vid sjösäkerhetslagens tillkomst vara att de principer som gäller i
fråga om arbetarskyddet för landanställda också kommer till användning
när det gäller de ombordanställdas förhållanden. Det är emellertid på grund
av fartygsarbetets speciella natur väsentligt att utredningen överväger i
vilken utsträckning fartygsmiljön ger anledning till specialregler. Eftersom
fartyget också är den anställdes bostadsplats och den plats till vilken han är
hänvisad under annan fritid är det viktigt att perspektivet vidgas och att
miljöfrågorna bedöms med utgångspunkt även härifrån.
En rad viktiga frågor som har aktualiserats ombord på fartyg likaväl som
på arbetsplatser till lands gäller de yrkesfaror — ofta av delvis ny typ — som
hänger samman med den tekniska och operativa utvecklingen under senare
tid. Som exempel på sådana faror kan nämnas f örgif tningsrisker på grund av
olika slag av luftföroreningar och risker för hörselskador till följd av ökande
bullernivå hos maskiner och anläggningar. De yrkeshygieniska och
medicinska problemen på arbetsplatserna kräver stor uppmärksamhet. I
enlighet härmed blir det i betydande utsträckning en angelägenhet för
arbetarskyddet att beakta arbetstagarnas hela hälsosituation. Den nya
produktionstekniken aktualiserar också i allt högre grad en skärpt övervakning
från arbetarskyddets sida av att arbetslokaler, maskiner,
arbetsmetoder och andra arbetsmiljöfaktorer anpassas till den mänskliga
arbetskraftens fysiska och psykiska förutsättningar. Även om man kan
konstatera att sjöfartsverket beträffande en del av dessa problem vidtagit
betydelsefulla åtgärder blir det en viktig uppgift för utredningen att skapa
ytterligare möjligheter att förbättra de ombordanställdas arbetsmiljö.
Utredningen bör pröva möjligheterna att genom skärpt eller annars ändrad
lagstiftning bidra till att undanröja eller minska yrkesriskerna. En ny
lagstiftning bör ge ett fast underlag för åtgärder och ingripande från
arbetarskyddet på ett vidare område än den nuvarande lagen.
Ett viktigt led i skyddsarbetet till sjöss likaväl som till lands är att man
ägnar stort intresse åt frågor som angår granskning och besiktning av
arbetslokaler, maskiner och anläggningar m.m. Kontrollen över arbetsmetodiken
är naturligtvis inte mindre betydelsefull. Föreskrifter om
särskild förhandsgranskning från arbetsmiljösynpunkt av förslag,
konstruktionsritningar och dylikt torde få övervägas.
Principerna för tillsynen av arbetarskyddet på fartygen har fastlagts så
sent som år 1965 vid sjösäkerhetslagens tillkomst och år 1969 när
K:37 Riksdagsberättelsen år 1974
222
sjöfartsverkets centrala organisation ändrades (prop. 1969:58 s. 70 och 71).
I enlighet härmed är utgångspunkten för utredningen att tillsynen alltjämt
åvilar sjöfartsverket under samverkan med arbetarskyddsstyrelsen.
Reglerna om tillsynens utövande bör emellertid ses över med sikte på
största möjliga effektivitet i tillsynsverksamheten.
Ett bemästrande av arbetsplatsens skydds- och hälsofrågor förutsätter
liksom på landarbetsplatser en väl utbyggd lokal skyddsverksamhet, som
måste svara för en ansenlig del av den fortlöpande bevakningen av den
skyddstekniska och arbetshygieniska situationen. De anställdas
möjligheter att öva inflytande på utformningen av arbetsmiljön bör
uppmärksammas. Skyddsombudens ställning bör särskilt beaktas och deras
handlingsmöjligheter förstärkas. I detta sammanhang måste emellertid en
avvägning ske med hänsyn till det ansvar för de ombordvarandes, fartygets
och lastens säkerhet som särskilt gäller enligt sjölagen och
sjösäkerhetslagen.
Skyddskommittéer skall i dag finnas på större fartyg. Utredningen bör
överväga vilka möjligheter det finns att vid sidan av dessa kommittéer
tillsätta skyddskommittéer i rederierna som kan verka redan på planeringsstadiet.
Här bör en samordning ske mellan kommittéernas arbete och
den verksamhet som utförs genom myndighets försorg.
Fartyget är som nämnts i allmänhet inte bara den anställdes arbetsplats.
Han har också sin bostad där och tillbringar en stor del av sin fritid i övrigt
på fartyget. För rekrytering av lämplig arbetskraft till sjöfartsnäringen är
det av stor betydelse att problem som hänger samman med bostads- och
fritidsmiljön blir lösta. I huvudsak gäller samma problem för bostads- och
fritidsutrymmena som för övriga delar av fartyget. Det finns dock anledning
utgå från att i vissa avseenden bör ställas strängare krav på denna miljö.
Att komma till rätta med buller och vibrationsstörningar i bostäderna
ombord är väsentligt från miljösynpunkt. Dessa problem är — inte minst
från teknisk synpunkt svårbemästrade och utredningen bör därför ägna dem
stor uppmärksamhet. En god bostads- och fritidsmiljö är emellertid inte en
fråga endast om att eliminera olika störningar av de slag jag nu nämnt. Vid
utformningen av miljön måste också beaktas andra synpunkter såsom
exempelvis att utrymmena ombord ger möjlighet till meningsfulla
fritidsaktiviteter.
I arbetsmiljöutredningens uppgifter ingår bl.a. att se över gällande
bestämmelser om arbetstidens förläggning och om dygnsvila m.m. Vidare
skall prövas om särbestämmelser för kvinnlig arbetskraft fortsättningsvis
behövs för att tillgodose arbetarskyddets intressen. Nu ifrågavarande
utredning bör vara oförhindrad att i den mån det är påkallat också ta upp
dessa och liknande frågor. Här bör man sträva efter att finna samma
lösningar som till lands.
Utöver vad jag här nämnt bör det stå utredningen fritt att ta upp sådana
spörsmål som aktualiseras under arbetets gång och som faller inom ramen
för en allmän översyn av arbetarskyddslagstiftningen på fartyg.
I sitt arbete bör utredningen beakta de internationella strävandena på
arbetarskyddets område.
Det bör stå utredningen fritt att i frågor som utredningen finner böra
behandlas särskilt skyndsamt lägga fram delförslag innan arbetet slutförs.
Den sakkunnige har i oktober 1973 hållit ett sammanträde med
experterna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
223
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:38
38. Luftfartsverksutredningen (K 1973:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att
utreda luftfartsverkets organisation m. m.:
Ordförande:
Bruno, Gösta F., överdirektör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Ledamöter:
Ekelund, Hans-Erik O., ombudsman (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Furbäck, Bengt L., departementsråd (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Görs, L. Folke, driftdirektör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Nilsson, Alice H. C., kansliråd (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Södergren, Gösta, ombudsman (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Wagner, G. F. Wilhelm, överste (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Experter:
Engman, Jan G., avdelningschef (fr.o.m. den 17 september 1973)
Svartvall, B. L. W. Bertil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 17 september
1973)
Westlund, J. Georg, ekonomidirektör (fr.o.m. den 17 september 1973)
Wachtmeister, Nils E. G., överste (fr.o.m. den 17 september 1973)
Sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., departementssekreterare (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 1000 (Danielsson)
Direktiv (PM upprättad den 5 juli 1973 inom kommunikationsdepartementet):
Riksdagen
har beslutat (prop. 1973:27, TU 1973:12, rskr 1973:160) att de
nuvarande civila och militära flygtrafikledningsorganisationerna skall
sammanföras i en gemensam organisation, som inordnas i luftfartsverket.
Till luftfartsverket skall också föras huvuddelen av den radiotekniska tjänst
för civil luftfart som f.n. handhas av televerket och delar av motsvarande
tjänst för militär luftfart som handhas av försvarets materielverk.
Den fortsatta utvecklingen av flygledningssystemet skall inriktas på
övergång till yttäckande flygkontroll.
Riksdagen har vidare förutsatt att de närmare organisatoriska
konsekvenserna av den nya integrerade flygtrafikledningsorganisationen
blir föremål för särskild utredning. I propositionen har angetts vissa
grundläggande frågor m.m. som en sådan utredning bör behandla.
Vid den översyn av luftfartsverkets organisation som nu förestår skall de
sakkunniga utgå från att luftfartsverket även i fortsättningen skall handha
de uppgifter avseende den civila luftfartens markorganisation,
flygsäkerheten för och övriga ärenden rörande den civila luftfarten som f.n.
ankommer på verket. Härtill kommer de arbetsuppgifter som följer av den
beslutade integrationen av de civila och militära
trafikledningsorganisationerna i enlighet med riksdagens beslut.
K.38 Riksdagsberättelsen år 1974
224
Verksamheten skall även i framtiden bedrivas i affärsverksform.
De sakkunniga skall utarbeta förslag till ny organisation för
luftfartsverket i överrensstämmelse med de riktlinjer som anges i prop.
1973:27.
En utgångspunkt är därvid att flygtrafiktjänsten i den nya organisationen
skall ges ställning som huvudenhet inom verket. Detta innebär att ur
nuvarande driftavdelning utbryts de trafiklednings- och teletekniska
frågorna med därtill hörande planeringsfunktioner. I fråga om
flygtrafiktjänstens organisation i övrigt bör de sakkunniga utgå från
huvuddragen i det förslag som flygtrafikledningskommittén redovisat i sitt
betänkande Flygtrafikledning 1980 System och organisation (Ds K
1971:02). Detta förslag innebär bl.a. en markering av funktionerna för
systemutveckling och systemplanering.
Genom att flygtrafiktjänsten på här angivet sätt förutsätts skiljas från
övrig driftfunktion inom verket, uppkommer krav på samordning mellan de
olika driftfunktionerna. Denna fråga bör ägnas uppmärksamhet av de
sakkunniga.
Vad i övrigt beträffar flygtrafiktjänsten bör särskilt uppmärksammas de
samordningsbehov som uppkommer till följd av att centralförvaltningen
lokaliseras till Norrköping, skild från de operativa och tekniska
funktionerna som är under uppbyggnad vid kontrollcentralen och
flygledarskolan i Sturup. För att i systemuppbyggnadsarbetet ta tillvara
möjligheterna att mera direkt utnyttja den kunskap och erfarenhet som
finns företrädd hos personalen i kontrollcentralen och skolan i Sturup kan
det eventuellt vara motiverat att där stationera ett begränsat antal
befattningshavare från huvudenheten. Denna fråga får övervägas av de
sakkunniga.
En annan utgångspunkt i arbetet är att luftfartsinspektionen förutsätts
behålla samma självständiga ställning i flygsäkerhetsfrågor som f.n. gäller.
I prop. 1973:27 har förutsatts viss ändrad inriktning av inspektionens
arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill bör de sakkunniga närmare pröva
frågorna om luftfartsinspektionens interna organisation och resurser. I
största möjliga utsträckning bör därvid tas tillvara det utredningsmaterial
och de synpunkter och förslag som kommit fram vid verkets egen nu
pågående översyn av inspektionens organisation.
En väsentlig fråga för de sakkunniga att överväga är fördelningen av
arbetsuppgifter, ansvar och befogenheter mellan central och regional/lokal
nivå och att i samband därmed pröva den lämpliga fortsatta regionala
organisationen. En översyn är härvidlag motiverad redan med hänsyn till
den avgränsning som i den nya organisationen förutsätts ske mellan
marktjänst och flygtrafiktjänst och till integrationen av den civila och
militära flygtrafiktjänsten liksom till det förhållandet att centralförvaltningen
avses lokaliseras till Norrköping.
Nära förknippad med frågan om delegering/decentralisering av
beslutsfattandet är möjligheten till effektiv styrning av verksamheten. De
sakkunniga bör söka att definiera de krav som bör ställas på det
ekonomiadministrativa styrsystemet till grund för de organisatoriska
övervägandena i övrigt. Därvid bör så långt möjligt tas tillvara de
erfarenheter som vunnits vid verkets egna pågående utredningar om
styrsystemfrågorna.
Frågan om delegering/decentralisering och därmed förenade styrproblem
berör i flera avseenden väsentliga organisatoriska frågeställningar. Det
gäller bl.a. frågan huruvida de tänkta centrala driftenheterna skall ges
225
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:38
odelat ansvar för regional och lokal verksamhet eller om ett mera
funktionellt systemansvar bör genomföras även vertikalt i organisationen.
Vid den översyn av verkets arbetsformer som de sakkunniga skall
genomföra bör även andra funktioner inom luftfartsverket övervägas med
hänsyn till de ändrade förutsättningarna i fråga om arbetsuppgifter och
verksamhetens omfattning. Det gäller den allmänna verksamhetsplaneringsfunktionen,
ekonomi- och marknadsföringsfunktionerna samt personal-
och administrationsfunktionerna.
Riksdagen har beslutat att flygtrafikledarskolan i Sturup skall inordnas
under luftfartsverket. Frågan om formerna för skolans organisatoriska
inordning i verket bör det ankomma på de sakkunniga att överväga.
I prop. 1973:27 har stor vikt lagts vid att chefen för flygvapnet
tillförsäkras erforderligt inflytande inom ramen för den nya organisationen.
Det framhålls bl.a. att det är av väsentlig betydelse att i enheten för
flygtrafiktjänstfrågor erforderlig personal med fackkunskap om
flygvapnets speciella förhållanden finns företrädd på ledande och
handläggande nivåer. När frågor rörande flygtrafiktjänsten behandlas på
direktionsnivå bör också sådan fackkunskap finnas företrädd. I övrigt bör
flygoperativ personal ur krigsmakten kunna avdelas för tjänstgöring vid
verket.
De sakkunniga bör — i enlighet med vad som uttalas i propositionen —
närmare klargöra vilka organisatoriska åtgärder och personella resurser
som krävs för att tillgodose de angivna militära aspekterna. I sammanhanget
bör beaktas att chefen för flygvapnet måste bibehålla erforderlig
fackkunskap i flygledningsfrågor. Sekretessfrågorna samt de krav som
krigsmaktens beredskap i vissa fall kan ställa på personalens
anställningsform bör också beaktas.
Ansvaret för flygtrafiktjänsten kommer enligt vad som förutsatts i
propositionen att överföras till krigsmakten vid allmän mobilisering eller
annan tidpunkt som Kungl. Maj:t anger. De sakkunniga bör utarbeta
erforderliga riktlinjer för detta överförande.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att ta upp även andra än här nämnda
frågor, som sammanhänger med luftfartsverkets organisation samt
krigsmaktens krigs- och fredsorganisation i fråga om flygledningsfrågor och
som kan komma att aktualiseras under utredningsarbetets gång.
Det är angeläget att luftfartsverkets nya organisation kan träda i kraft
snarast möjligt, framför allt med hänsyn till verkets ansvar för
uppbyggnaden av det nya integrerade yttäckande flygkontrollsystemet. De
sakkunniga bör lägga upp sitt arbete i enlighet härmed.
Införandet av en ändrad organisation bör också anpassas till tidpunkten
för den beslutade omlokaliseringen av verkets centralförvaltning till
Norrköping. Denna planeras ske hösten 1976.
Mot bakgrund av ovanstående bör de sakkunniga bedriva sitt arbete
skyndsamt och till chefen för kommunikationsdepartementet redovisa
resultatet av arbetet i sådan tid att — efter vederbörlig remissbehandling —
proposition i ärendet om möjligt kan föreläggas 1974 års höstriksdag.
Riktpunkten bör vara att den nya organisationen i princip kan träda i kraft
under år 1975.
Utredningen har under tiden juli — oktober 1973 hållit tre sammanträden.
En mindre s. k. ledningsgrupp inom kommittén har sammanträtt sju gånger.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
15 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
K:39 Riksdagsberättelsen år 1974
226
39. Sakkunniga (K 1973:06) med uppdrag att ingå i en delegation för
att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida
flygkontrollsystemet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att ingå
i en delegation för att tills vidare samordna uppbyggnaden av det framtida
flygkontrollsystemet:
Ordförande:
Bruno, Gösta F., överdirektör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Ledamöter:
Görs, L. Folke, driftdirektör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Lagerström, Sven A., överingenjör (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Lilja, Sven-Åke, avdelningschef (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Wagner, G. F. Wilhelm, överste (fr.o.m. den 5 juli 1973)
Sekreterare:
Danielsson, Jan P. T., departementssekreterare (fr.o.m. den 20
september 1973)
Lokal: Kommunikationsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm, tel.
växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden juli — oktober 1973 hållit ett
sammanträde.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1974.
40. Utredningen (K 1973:07) rörande vissa trafiksäkerhetsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juli 1973 för att
utreda vissa trafiksäkerhetsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 25 augusti
1973):
Ordförande:
Tjällgren, Per Olof L., generaldirektör (fr.o.m. den 11 september 1973)
Sakkunniga:
Backman, Gösta B., kansliråd (fr.o.m. den 11 september 1973)
Brundin, Paul S., direktör, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 11
september 1973)
Gustafson, Carl Erik, teknisk direktör (fr.o.m. den 21 september 1973)
Håkansson, Alfred L., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11
september 1973)
227
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:40
Hörlén, E. Linnéa, adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 september
1973)
Magnusson, N. Åke, överdirektör (fr.o.m. den 21 september 1973)
Nilsson, Elvy I., fru, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11 september 1973)
Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11
september 1973)
Ryding, Gunvor I., industritjänsteman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 11
september 1973)
Sekreterare:
Magnusson, A. I. Göran, t.f. polismästare (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Bitr. sekreterare:
Rindlöv, Leif G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1973)
Sjöstedt, Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 1 december 1973)
Lokal: Trafiksäkerhetsverket, Fack, 171 20 Solna, tel. 98 13 20
Direktiv (anförande av statsrådet Norling till statsrådsprotokollet den 5
juli 1973):
Utvecklingen på trafikområdet är snabb och expansiv. Den
genomsnittliga årliga trafikökningen på det allmänna vägnätet beräknas
under 1960-talet ha uppgått till ca 6 % per år. Persontransportarbetet på väg
har i det närmaste fördubblats och uppgick år 1970 till ca 71 miljarder
personkilometer. Enligt prognoser väntas en fortsatt ökning till ca 87
miljarder personkilometer år 1980. Antalet personbilar i landet har ökat från
250 000 år 1950 till ca 2,5 miljoner i dag. En fortsatt ökning väntas till ca 3,3
miljoner år 1980. Även lastbilarnas godstransportarbete har ökat starkt och
uppgick år 1970 till ca 21 miljarder tonkilometer. Den ständigt stigande
efterfrågan på transporter har lett till en betydande ökning av antalet
lastbilar och en kraftig upprustning av vägnätet har möjliggjort ett
utnyttjande av allt större fordon och fordonskombinationer. Lastbilarnas
godstransportarbete väntas år 1980 uppgå till drygt 40 miljarder
tonkilometer, dvs. öka med 90 %.
De insatser som i vårt land gjorts från det allmännas sida samt av olika
organisationer och enskilda har emellertid lett till att vi trots ett allt
intensivare trafikarbete med allt fler motorfordon i rörelse på vägarna
kunnat under det senaste decenniet förhindra en ökning av trafikolyckorna.
Antalet dödade har varit ca 1 200 per år och antalet skadade enligt statistiska
centralbyråns siffror — ca 20 000. Dessa olyckstal har sedan år 1970 visat
sjunkande tendens. Vårt land intar också en i jämförelse med andra länder
gynnsam plats när det gäller säkerheten i trafiken. Vi tillhör sålunda de
minst olycksdrabbade nationerna i Europa, detta antingen antalet
trafikdödade ställs i relation till fordonsparken eller till folkmängden.
De senare årens insatser på trafiksäkerhetsområdet, som inriktats på
såväl trafikmiljön och fordonet som trafikanten, har således gett påtagliga
resultat. En rad åtgärder har vidtagits för en bättre organisation och
samordning av trafiksäkerhetsarbetet. Ett viktigt led utgör här tillkomsten
år 1968 av statens trafiksäkerhetsverk. Bättre betingelser för trafiksäkerhetsforskningen
har skapats genom inrättandet den 1 juli 1971 av
transportforskningsdelegationen och statens väg- och trafikinstitut. En
K:40 Riksdagsberättelsen år 1974
228
fortgående resursökning har också lett till att övervaknings- och
informationsåtgärderna kunnat intensifieras. Inom vägsektorn där
trafiksäkerhetsaspekterna beaktas i allt större utsträckning har fortlöpande
betydande insatser gjorts. För budgetåret 1973/74 har anvisats omkring 2,4
miljarder kr. av statsmedel till vägväsendet, varav ca 1,8 miljarder kr. till
det statliga vägväsendet och 0,6 miljarder kr. såsom bidrag till kommunal
och enskild väghållning.
Sedan år 1968 pågående försök med differentierade hastighetsgränser har
visat att åtgärder av detta slag har en klart olycksreducerande effekt.
Hårdare fordonskrav har successivt uppställts och fordonskontrollen har
skärpts bl.a. genom den årliga kontrollbesiktningen. Sedan ett par år
tillbaka prövas ett system med inskränkningar i den tunga trafiken under
vissa särskilt trafikbelastade veckoslut.
En genomgripande översyn har lett fram till en ny och modernare
trafiklagstiftning. Denna innebär bl.a. en omfattande körkortsreform,
kombinerad med bättre förarutbildning och skärpta förarprov. I anslutning
härtill har tagits i bruk nya ADB-baserade bil- och körkortsregister vilka ger
väsentligt ökade möjligheter till kontroll av fordon, förare och trafik.
Genom den nya lagstiftningen har trafikreglerna preciserats och
förtydligats. Lagstiftningen är också uttryck för en strävan att i fråga om
såväl trafikregler som bestämmelser om fordons beskaffenhet och
utrustning nå större internationell enhetlighet, vilket med hänsyn till den
ökande trafiken länderna emellan är viktig.
Frågan om skydd för åkande är under övervägande. Nordiska
trafiksäkerhetsrådet har framlagt en utredning med förslag om lagstadgad
skyldighet att använda bilbälte. Efter remissbehandling i de nordiska
länderna beräknas lagstiftningsarbetet fortsätta på internordisk basis med
sikte på att bestämmelserna snarast skall träda i kraft. Trafiksäkerhetsrådet
utreder också frågan om lagstiftning beträffande obligatorisk användning
av skyddshjälm vid färd med motorcykel och moped.
Inför den fortsatta trafikökningen som är att vänta krävs emellertid
ytterligare åtgärder för att komma till rätta med trafiksäkerhetsproblemen.
Vissa synpunkter och förslag har lagts fram i den av trafiksäkerhetsverket
överlämnade promemorian med förslag till målsättning för arbetet för ökad
trafiksäkerhet. Promemorian har varit föremål för en omfattande
remissbehandling. Även om kritiska synpunkter i en rad hänseenden
anförts på de i promemorian framförda förslagen, visar promemorian och
remissyttrandena däröver behovet av en mer övergripande syn och en på
fördjupad kunskap grundad planering av verksamheten inom
trafiksäkerhetsområdet. Riksdagen (TU 1972:7, rskr 1972:114) har också
understrukit angelägenheten av att dessa frågor utreds. Jag förordar därför
att särskilda sakkunniga tillkallas för att överväga åtgärder och
planeringsformer i ett samlat trafiksäkerhetsarbete inom ramen för de
resurser som totalt står till förfogande för ändamålet. Vidare bör de
sakkunniga överväga möjligheterna att ytterligare effektivisera
organisationen av och samordningen inom verksamheten.
En första uppgift för de sakkunniga bör vara att kartlägga olika möjliga
trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder. Dessa kan med avseende på effekterna
och inriktningen vara av olika slag. Man kan skilja mellan å ena sidan
olycksförebyggande och å andra sidan skadeförebyggande åtgärder.
Exempel på olycksförebyggande åtgärder är förbättrad förarutbildning och
skärpt trafikövervakning. Propaganda för eller lagstiftning om användning
av bilbälte är en typiskt skadeförebyggande åtgärd. Andra insatser, t.ex.
229
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K.40
vissa vägförbättringar, föreskrifter om fordons beskaffenhet och utrustning
etc., kan ha effekter i båda hänseendena. Insatserna kan gälia föraren,
fordonet eller trafikmiljön eller — såsom exempelvis trafikövervakning —
ha effekter i flera avseenden.
Som ett nästa led i arbetet följer en värdering av olika åtgärders effekter
i fråga om minskning av olyckor och skador. I den mån det är möjligt att
ange storleksordningen av olycksoch skadereduceringarna i absoluta tal bör
givetvis detta göras. Man torde emellertid kunna konstatera att så kan ske
endast i begränsad omfattning. Detta hindrar emellertid inte att man ändå
kan få ett underlag för prioritering av åtgärderna med hänsyn till effekterna.
Det bör nämligen vara möjligt att åstadkomma en jämförande gradering av
åtgärdernas effekter, vilket är av stort värde för planläggningen av det
fortsatta trafiksäkerhetsarbetet. Därvid är det också viktigt att effekternas
fördelning på olika trafikantkategorier redovisas.
Den nu beskrivna delen av utredningsarbetet förutsätter att orsakerna till
olika slag av olyckor studeras och analyseras på ett mera planmässigt och
målinriktat sätt än som nu sker. Kombinationer av olika faktorer som orsak
till trafikolyckor torde vara vanliga. En kartläggning av dessa förhållanden
kan för en del fall visa att en åtgärd som inriktar sig på endast en del av
orsakskomplexet leder till en snabb förbättring med enkla medel. I andra
fall måste flera samverkande lämpligt avvägda åtgärder sättas in. För
sådana avvägningar liksom för värderingar över huvud av olika
trafiksäkerhetsåtgärder krävs förbättrade kunskaper om de samband som
föreligger mellan å ena sidan trafikolyckor och trafikskador av olika slag, å
andra sidan brister och ofullkomligheter i trafikmiljön och förändringar av
olika säkerhetspåverkande faktorer. Vissa studier bör kunna genomföras
inom ramen för utredningsarbetet.
En bedömning av kostnaderna för olika åtgärder är betydelsefull. Ett
samhällsekonomiskt betraktelsesätt bör eftersträvas. Kostnaderna bör
redovisas med en uppdelning efter vem som i första hand kommer att få bära
kostnaden.
Efter en kartläggning av åtgärdernas nyttoeffekter och kostnader bör det
— i de särskilda fall där detta kan vara möjligt — eftersträvas en utvärdering
av åtgärderna genom nyttokostnadskalkyler.
I detta sammanhang bör uppmärksammas frågan om man — såsom
trafiksäkerhetsverk^ förutsatt — bör precisera nivån för önskvärda
minskningar av olyckor och skador. Sådana preciseringar är från olika
synpunkter mycket vanskliga att göra. Osäkerheten i fråga om insatta
åtgärders nyttoeffekter leder till att de kostnadsmässiga konsekvenserna av
nivåbestämningen inte kan överblickas. Trots den stora betydelse som
trafiksäkerheten har måste givetvis här — liksom inom andra angelägna
samhällsområden — ske en fortlöpande avvägning mellan olika intressen.
De förändringar av olycksbilden som erfarenhetsmässigt inträffar
nödvändiggör också en handlingsfrihet, som inte är möjlig om
trafiksäkerhetsarbetet alltför hårt styrs genom mer eller mindre låsta
målsättningar.
Frågan hur det fortsatta trafiksäkerhetsarbetet skall planläggas och
administreras för att få bästa möjliga resultat är av stor betydelse. Som jag
redan nämnt inrättades år 1968 statens trafiksäkerhetsverk som central
myndighet för trafiksäkerhetsfrågor. Det åligger verket bl.a. att verka för
lämplig samordning av trafiksäkerhetsarbetet, att informera allmänheten i
trafiksäkerhetsfrågor och att samverka med andra myndigheter och
enskilda organisationer i trafiksäkerhetsfrämjande syfte. Som ett led i
K. 40 Riksdagsberättelsen år 1974
230
uppgiften att samordna trafiksäkerhetsarbetet har verket inrättat dels en
planeringsnämnd, vari ingår representanter för berörda myndigheter, dels
en rådgivande delegation med representanter för olika riksorganisationer.
Samordningsfunktionen tillgodoses också inom ramen för av verket
tillskapade arbetsgrupper av permanent eller tillfällig karaktär med
representanter för olika verk, organisationer och företag. Vidare är verket
representerat i arbetsgrupper o.d. som inrättas av andra verk och
organisationer.
Uppenbart är att det samlade trafiksäkerhetsarbetets effektivitet är starkt
beroende av samordnings- och samverkansfunktionernas utformning.
Detta har också framkommit vid remissbehandlingen av
trafiksäkerhetsverkets promemoria samtidigt som man påtalat brister i det
nuvarande systemet. De sakkunniga bör — i ljuset av hittills vunna
erfarenheter — överväga trafiksäkerhetsverkets uppgifter inom ramen för
en samlad bedömning av den lämpliga fördelningen av arbetet mellan de
myndigheter och organisationer som verkar inom trafiksäkerhetsområdet. I
detta ligger att de sakkunniga bör söka vägar att — med bibehållet ansvar för
trafiksäkerhetsverket öka verkets möjligheter att vidga samarbetet och
samordna insatserna i det samlade trafiksäkerhetsarbetet.
Sedan trafiksäkerhetsverkets tillkomst har i takt med den fortgående
trafikökningen verkets insatser successivt ökat. Verket har också sedan sitt
första verksamhetsår fått väsentligt ökade resurser. Några påtagliga
organisatoriska förändringar har emellertid inte ägt rum. Den utveckling
som skett innebär att verkets organisation centralt och regionalt kan behöva
anpassas. De sakkunniga bör därför utreda vilka förändringar i verkets
organisation som — inom ramen för tillgängliga resurser — är påkallade.
De sakkunniga skall bedriva arbetet så skyndsamt som möjligt och bör då
så lämpligen kan ske redovisa delförslag.
Utredningen har haft sitt första sammanträde den 13 november 1973.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
41. Sakkunnig (K 1973:08) för översyn av avgifterna i postverkets
tidningsrörelse, m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1973 för
översyn av avgifterna i postverkets tidningsrörelse, m. m.:
Utredningsman:
Oredsson, Malte, generaldirektör (fr.o.m. den 26 november 1973)
Lokal: Försäkringsinspektionen, Nybrogatan 57 A, Box 5053, 10242
Stockholm, tel. 63 11 70
Direktiv (anförande av statsrådet Norling till statsrådsprotokollet den 2
november 1973):
231
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:41
En betydande del av den totala tidningsdistributionen i landet utförs av
postverket. Under år 1972 postbefordrades således nära 600 milj.
tidningsexemplar eller cirka hälften av alla abonnerade tidningar. Härav
svarade dagstidningar för drygt 200 milj. exemplar, medan sammanlagt nära
400 milj. avsåg fackföreningstidningar, facktidskrifter, personaltidningar,
kommersiell veckopress m.m.
Det angivna antalet postdistribuerade dagstidningsexemplar — drygt 200
milj. — innebär att postverket svarar för ca 25 % av distributionen av
dagspressens totala abonnerade upplaga. Olika tidningar anlitar dock
postverket i varierande utsträckning. Vissa tidningar — framför allt
kvällstidningar — utnyttjar postverket i obetydlig omfattning, medan
andelen postdistribution för andra tidningar kan uppgå till nära 100 %. De
angivna förhållandena innebär att postverkets tidningsavgifter är av
skiftande betydelse för dagstidningarnas distributionskostnader.
Beträffande övrig press är postverket i stort sett ensam distributör för den
del av upplagan som inte försäljs genom lösnummer.
Tidningsdistributionen ställer stora anspråk på postverkets resurser.
Tidigare nämndes att antalet postbefordrade tidningsexemplar år 1972 var
nära 600 milj. Detta antal motsvarade ca 27 % av totala antalet
postbefordrade brev- och tidningsförsändelser. Viktandelen var betydligt
större eller nära 50 %. Sedan länge har avgifterna i tidningsrörelsen fastställts
efter förhandlingar mellan postverket och tidningsutgivarna —
Svenska tidningsutgivareföreningen (TU) och Fack- och
konsumentpressens postkommitté (FKP). Avgifterna uppgick år 1972 till
140 milj. kr., vilket motsvarade endast 12% av intäkterna för samtliga brevoch
tidningsförsändelser.
Trots att olika rationaliseringsåtgärder vidtagits är kostnaderna för
tidningsdistributionen höga genom att denna — förutom de resurskrav den
ställer genom sin volym och vikt — har särskilda krav på snabbhet i
hanteringen. Det senare gäller i första hand dagspressen.
Enbart särkostnaderna i tidningsrörelsen beräknades sålunda år 1972 till
207 milj. kr., varför den bristande särkostnadstäckningen detta år var ca 67
milj. kr. Med ett kalkylerat bidrag till postverkets samkostnader skulle
underskottet vara betydligt större.
Sedan postavgifternas karaktär av bevillning upphört genom ändring av
60 § regeringsformen (prop. 1968:92, KU 1968:20, rskr 1968:279 och KU
1969:2, rskr 1969:56), beslutar numera Kungl. Maj:t (i vissa fall postverket)
om dessa. I samband med behandlingen av förslaget om ändringen av
regeringsformen framhöll dock konstitutionsutskottet att ändring av
avgifterna i postverkets tidningsrörelse även i fortsättningen borde
underställas riksdagen.
Sedan den s.k. tidningstaxeutredningen lagt fram förslag om ett nytt
taxesystem i tidningsrörelsen (SOU 1969:39) redovisades i prop. 1970:112
de riktlinjer som Kungl. Maj:t i fortsättningen avsåg att tillämpa vid
bestämmandet av avgifterna i postverkets tidningsrörelse. Riktlinjerna —
som i princip godtogs av riksdagen (SU 1970:130, rskr 1970:294) — innebar
att man skulle sträva mot en mera differentierad och kostnadsföljsam taxa,
som mera än den tidigare taxan tog hänsyn till förekommande
kostnadsskillnader mellan olika typer av tidningar. I propositionen
förutsattes vidare att den totala avgiftsnivån skulle anpassas så att den
skulle medge en påtaglig inhämtning av underskottet i tidningsrörelsen.
Riksdagen önskade en redovisning av resultatet av utvecklingen på området
inom mindre än fyra år.
K.41 Riksdagsberättelsen år 1974
232
I enlighet med de angivna riktlinjerna har de förhandlingar om
tidningsavgifterna som sedan år 1970 årligen förts mellan postverket, TU
och FKP haft som mål dels att avgiftshöjningarna varje år skulle täcka
särkostnadsökningen och därutöver medge en successiv avbetning av
underskottet, dels att inom denna ram åstadkomma en mera
kostnadsföljsam taxa.
En mera kostnadsföljsam taxa har åstadkommits bl.a. genom en
differentiering för dagspressen av befordringsavgifterna mellan
utgivningsort och utdelningsort. Trots relativt stora avgiftshöjningar har
särkostnadsunderskottet dock inte minskat under perioden.
Den postdistribuerade tidningsvolymen har de senaste åren undergått
vissa förändringar. Antalet postdistribuerade tidningar av annan karaktär
än dagspress var år 1972 ungefär lika stort som år 1969. När det gäller
dagspressen har dock en påtaglig minskning skett. Medan antalet
distribuerade dagspressexemplar år 1969 var ca 265 milj., hade antalet år
1972 gått ned till ca 213 milj., vilket innebären minskning med nära 20%på
tre år. Samtidigt har den totala dagspressupplagan ökat något under
perioden. Detta gäller även om man räknar bort kvällstidningarna, som i
mycket liten utsträckning distribueras genom postverket.
Tidningsföretagen har alltså i större utsträckning kommit att välja andra
distributionsformer. Dels har detta skett genom att företagen själva i
växande grad övertagit distributionen, dels har tidningsföretagen i viss
utsträckning övergått till distribution genom sådana distributionsföretag,
som i enlighet med riksdagens beslut, senast med anledning av prop. 1972:59
(KU 1972:29, rskr 1972:203), ombesörjer samdistribution och i
sammanhanget förmedlar s.k. samdistributionsrabatt.
En annan anledning till att tidningsföretagen delvis övergått till andra
distributionsformer är de olägenheter som följer av konstruktionen av taxan
i postverkets tidningsrörelse. Tidigare har nämnts att taxan är
avståndsdifferentierad när det gäller transporterna mellan olika orter. När
det gäller den del av avgiften, som hänför sig till själva utdelningen, är denna
dock enhetlig för hela landet. Den härav betingade prisnivån i tätorterna i
förening med avsaknad av möjlighet att i särskilda fall ta av
marknadsförhållanden betingade hänsyn i prissättningen har — närmast i
fråga om dagspressen — lett till bortfall av viss distribution i tätorterna.
Distributionen på landsbygden har postverket i stort fått behålla genom att
tidningsföretagen inte där kunnat finna alternativa billigare
distributionssätt. Självfallet har den antydda utvecklingen lett till en relativ
försämring av postverkets kostnads/intäktssituation.
Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag det påkallat att en
sakkunnig tillkallas för att se över de med postverkets tidningsrörelse
sammanhängande problemen.
En utgångspunkt vid översynen är att postverket även i framtiden har en
viktig uppgift att fylla i landets tidningsdistribution. Med hänsyn härtill bör
ett taxesystem och en prissättning eftersträvas som stimulerar till en
fördelning av tidningsdistributionen som framstår som samhällsekonomiskt
rationell.
Den sakkunnige bör utifrån ett sådantsynsätt överväga postverkets taxor.
En naturlig grund är liksom f.n. en prissättning efter principen pris efter
prestation. Möjlighet bör emellertid finnas för postverket att i särskilda fall
tillämpa en prissättning som betingas av konkurrensförhållandena på
delmarknader inom tidningsdistributionen. Utrymmet och de närmare
betingelserna för en mera marknadsorienterad prissättning får ses mot
233
Kommittéer: Kommunikationsdepartementet K:41
bakgrund av underskottet i postverkets tidningsrörelse och behovet att
vidmakthålla och i möjlig mån öka sådan efterfrågan på postverkets
tjänster, som positivt kan påverka resultatet.
Mot bakgrund av målsättningen om en samhällsekonomiskt rationell
fördelning av tidningsdistributionen och med beaktande av de
lönsamhetskrav som gäller för postverket bör den sakkunnige även göra en
genomgång av principerna för postverkets kostnadsberäkningar och den
härpå grundade prissättningen, såvitt avser tidningsrörelsen, och föreslå de
förändringar häruti som kan finnas påkallade.
Den sakkunnige bör vidare undersöka huruvida den tidigare nämnda
samdistributionsrabatten inverkat på postverkets konkurrenssituation i
förhållande till de distributionsföretag som ombesörjer samdistribution.
Om den sakkunnige därvid kommer till uppfattningen att
samdistributionsrabatten påverkat postverkets konkurrenssituation bör
denne föreslå sådana åtgärder att en i detta avseende mera balanserad
konkurrenssituation uppnås. Vid övervägandena om olika åtgärder bör
dock erinras om att Kungl. Maj:t ansett att postverket ej bör ges rätt att —
utöver vad som redan nu gäller — förmedla samdistributionsrabatt.
Den sakkunnige skall också ägna uppmärksamhet åt frågan hur en
tillfredsställande tidningsdistribution skall kunna vidmakthållas i
glesbygderna. Prissättningsproblematiken skall övervägas med beaktande
av att alla möjligheter tas tillvara att ge denna distribution en rationell och
ändamålsenlig utformning. I såväl denna som andra aktuella frågor bör den
sakkunnige i lämplig utsträckning samråda med den av chefen för
finansdepartementet tillsatta 1972 års pressutredning.
Som jag tidigare framhöll utgör det betydande underskottet i postverkets
tidningsrörelse ett särskilt problem. Härvidlag ankommer det på den
sakkunnige att ytterligare pröva formerna och takten för avvecklingen av
detta underskott. Riksdagen har uttryckt önskemål om prövning av frågan
i vad mån skilda karaktärer hos olika slag av tidningar motiverar en olika
behandling i taxehänseende. Jag anser att denna fråga bör ses i belysning av
pressutredningens slutsatser, varför den ej bör tas upp av förevarande
utredning.
Den sakkunnige bör i sitt arbete ha ett nära samarbete med företrädare för
postverket och tidningsutgivarna.
Den sakkunnige bör om möjligt redovisa resultatet av översynen i sådan
tid att förslag i frågan kan underställas 1975 års riksdag.
Fi.l Riksdagsberättelsen år 1974
234
Finansdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under år
1973.14, 15,16, 21,31, 33 och 35
1. Markdelegationen (K 1957:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande
byggnads- och markfrågor samt inkomma med de förslag som
förhandlingarna kan föranleda:
Ledamöter:
Johansson, J. Henry, kanslidirektör
Larsson, Sixten, f.d. generaldirektör
Renlund, R. Gösta, bankdirektör
Experter:
Elghufvud, E. Gösta, fastighetschef
Enberg, L. Rune, teknisk direktör
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Stagg, A. Ivan E., byrådirektör
Sekreterare:
Nyreröd, K. Svein G., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 augusti 1973)
Bitr. sekreterare:
Nyreröd, K. Svein G., avdelningsdirektör (t.o.m. den 22 augusti 1973)
Lokal: Kungsträdgårdsgatan 16, 11147 Stockholm, tel. 105591 och
11 46 88
Direktiven för delegationen, se 1957 års riksdagsberättelse I K 30 och K
1965:11. Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse Fi 1971:18och Fi 1972:16.
Under tiden november 1972 — oktober 1973 har fortlöpande
sammanträden med delegationen och förhandlingar med berörda
kommuner ägt rum.
Delegationens verksamhet har i fråga om Stockholms kommun främst
235
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:2
avsett markfrågor i city. Avtal med kommunen har träffats om överlåtelse
av mark för breddning av Lidingövägen i Stockholm. Avtalet har redovisats
för Kungl. Maj:t i skrivelse den 17 maj 1973 och godkänts av Kungl. Maj:t
den 5 juli 1973.
I markfrågor berörande city har utredningar och överläggningar omfattat
även fastigheter i enskild ägo. I skrivelse den 16 november 1972 till Kungl.
Maj:t har delegationen redovisat avtal med Sundsvallsbanken om förvärv
av bankens fastighet i kv. Johannes Större 3 i Klara församling i Stockholm
samt i skrivelse den 4 december 1972 avtal med Stockholms Sparbank om
förvärv av bankens fastighet Rosenbad 7 i samma församling. Avtalen har
godkänts av Kungl. Majrt den 15 december 1972.
I fråga om Järvafältet har markdelegationen överlagt med representanter
för berörda kommuner om förläggningen av den för SJ och Postverket
avsedda godsterminalen och därmed sammanhängande frågor inom den
statliga delen av fältet. Utredningsarbetet har skett under medverkan av en
särskild konsult under ledning av ett för staten och kommunerna gemensamt
arbetsutskott. Kontinuerlig samverkan har vidare ägt rum med
kommunerna och Stockholms läns landsting angående sträckning av
tunnelbana genom statens del av Järvafältet. Vidare har delegationen
fortsatt förhandlingen om den slutliga överlåtelsen av Rissneområdet till
Sundbybergs kommun. Avtal härom torde kunna redovisas för Kungl.
Maj:t inom de närmaste månaderna.
Härjämte har delegationen biträtt vissa statliga myndigheter i
markärenden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
2. Utredningen (Fi 1959:37) om universitetens egendomsförvaltning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 för
utredning om universitetens egendomsförvaltning m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Ordförande:
Hörjel, Nils J., landshövding
Ledamöter:
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Welinder, P. E. Carsten, professor
Experter:
Johnsson, Jan G., rättschef
Uhlin, Karl-Erik, kanslichef
Fi:2 Riksdagsberättelsen år 1974
236
Sekreterare:
Jacobsson, A. Torvald, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Fagerberg, Arne B., hovrättsfiskal
Lokal: Riksarkivet, Fack, 100 26 Stockholm 34, tel. växel 54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse I Fi 37.
En arbetsgrupp inom utredningen har under tiden november 1972 —
oktober 1973 hållit åtta sammanträden samt haft överläggningar med
representanter för domänverket.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
3. Utredningen (Fi 1965:26) om redovisning i skuldförbindelser mot
säkerhet i fartygsinteckning av vissa fondmedel
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1964 föra»
utreda frågan om redovisning i skuldförbindelser mot säkerhet i
fartygsinteckning av fondmedel, som avses i 274 § lagen om försäkringsrörelse
och 19 § lagen om understödsföreningar samt därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1964):
Utredningsman:
Lindstedt, Anders, kommerseråd
Sekreterare:
Personne, Jon M., avdelningsdirektör
Lokal: Statens industriverk. Box 16315, 103 26 Stockholm 16, tel.
24 06 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
4. Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 oktober 1965 för
översyn av alkohol- och nykterhetspolitiken:
Ordförande:
Lindholm, P. Sigurd, förutvarande statsråd, f.d. led. av riksdagen
237
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:4
Ledamöter:
Bergegren, Astrid, kontorist, f.d. led. av riksdagen
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen
Burman, Olof, direktör
Erbacke, K. Gunnar, direktör
Hermansson, Rune, förutvarande statsråd, direktör
Hillbo, Arne O., byråchef
Jungefors, Stig L. S., chefsrådman
Nyberg, J. Olaus, redaktör, f.d. led. av riksdagen
Wennerfors, Alf A:son, studierektor, led. av riksdagen
Experter:
Collett, John P. E., byrådirektör
Englund, Anders, avdelningschef
Jonsson, K. Erland, docent
Larsson, Karl G., sektionschef
Nilsson, Tom E., fil. dr
Rydberg, Ulf, docent
Sundgren, Lars J., lektor
Sekreterare:
Carlsson, Sven-Gunnar, konsulent
Bitr. sekreterare:
Henrikson, Claes H., rådman
Jönsson, Rolf, fil. lic. (t.o.m. den 14 januari 1973)
Solberg, Jarl C. R.
Stendahl, Anders L:son, rådman
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 14
sammanträden. Därutöver har en överläggning hållits med referensgruppen
för informationsfrågor och tre sammanträden med den särskilda
arbetsgruppen för informationsfrågor.
Utredningen har den 28 december 1972 avgett delbetänkandet (SOU
1972:91) Efterfrågan på rusdrycker i Sverige.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
Fi:5 Riksdagsberättelsen år 1974
238
5. Fondbörsutredningen (Fi 1967:32)
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndiganden den 4 februari och den 21
oktober 1966 samt den 17 november 1972 för översyn av börslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1966):
Ordförande:
Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Algott, Stig A., börschef
Aronson, S. Albert, f. borgarråd
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Grönquist, Bengt J., bankdirektör
Hanner, Per V. A., auktoriserad revisor
Langenskiöld, Carl G. L., direktör
Lindencrona, Alvar, direktör
Stern, Torkel E., bankinspektör
Wahlgren, E. Göran, departementsråd
Åhström, N. Åke A:son, hovrättsråd
Experter:
Hessler, S. Henrik, justitieråd
Loheman, Arne, hovrättsråd
Werding, Jan A., byrådirektör (fr.o.m. den 2 april 1973)
Sekreterare:
Olsson, Hans G., hovrättsråd
Thörn, Lars-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 december 1973)
Lokal: Bankinspektionen, Box 40024, 10341 Stockholm, tel. växel
2421 20 (Thörn)
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse Fi 32.
Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 8.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 24
sammanträden.
Utredningen har den 20 december 1973 avgett delbetänkande (SOU
1973:60) om fondbörsen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
6. Förhandlingsutredningen (C 1968:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1967 för att
utreda vissa frågor i förhandlingsrättssystemet för de offentliga
tjänstemännen (se Post- och Inrikes tidn. den 19 april 1967):
239
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:7
Ordförande:
Aldestam, N. Arne, statssekreterare
Ledamöter:
Ericsson, K. Georg V., regeringsråd
Gustafsson, M. Gunnar, socionom, led. av riksdagen
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Montelius, Jan-Christian O. A., departementsråd
Experter:
Björkman, K. Eugen, direktör
Groll, Lennart E. O., hovrättsassessor (t.o.m. den 2 maj 1973)
Holtsberg, P. Christer, e. kanslisekreterare
Johansson, Eric G. E., direktör
Sekreterare:
Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ci 16.
Tilläggsdirektiv, se riksdagsberättelse Fi 1970:39 och Fi 1971:32.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen har den 4 april 1973 avgett promemorian (Ds Fi 1973:8) med
synpunkter på dels frågan om en översyn av gällande regler om neutralitet
och skyddsarbete vid arbetskonflikt inom det offentliga tjänstemannaområdet,
dels frågan om en särskild lagstiftning som i förväg reglerar
myndigheternas verksamhet under vissa arbetskonflikter, m. m.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
7. Lönesystemutredningen (C 1968:17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 september 1967
med uppgift att utreda frågan om ändringar i det statliga tjänste- och
lönesystemet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1967):
Ordförande:
Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör
Ledamöter:
Bertman, Harry, byggnadsråd
Gustafsson, Åke G., avdelningschef
Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Fi:7 Riksdagsberättelsen år 1974
240
Nyrén, A. Per-Elof, organisationsdirektör
Ragnå, Nils E. A., personaldirektör
Salomonson, C. Stig R., byråchef
Experter:
Bengtson, C. Ola, sekreterare
Lindahl, K. Olof R., förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Rudén, Allan N., personaldirektör
Lokal: Televerkets centralförvaltning, Mårbackagatan 11, tel. 713 24 30
(sekreteraren). Postadress: 123 86 Farsta
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Ci 17.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit två
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
8. Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1967 för
utredning om konstruktion av prisindex på byggnads- och
anläggningsområdet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ordförande:
Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Ledamöter:
Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
Ericson, Gösta, avdelningsdirektör
Hinno, Rein, departementssekreterare
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Experter:
Fredriksson, Georg N., byrådirektör
Lindén, Yngve T., byråchef
Sekreterare:
Hahr, Anders L. H. A., civilingenjör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Karlavägen 100, Fack, 102 50 Stockholm
27, tel. växel 14 05 60 (ordföranden)
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse Fi 43.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
241
Kommittéer: Finansdepartementet Fi.10
9. Traktamentsbeskattningsutredningen (Fi 1969:53)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 april 1968 för att
utreda frågan om traktamentsbeskattningen och därmed sammanhängande
uppgiftsskyldighet (se Post- och Inrikes tidn. den 31 augusti 1968):
Utredningsman:
Elfving, Folke R. A., f.d. landskamrerare
Experter:
Birkenstedt, F. Harry, ekonomichef
Eklund, Erik G., direktör
Hjalmarsson, Yngve, H. J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 8 oktober
1973)
Kauttmann, Staffan G. P., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 27 mars 1973)
Koch, Göran E. M.. t.f. kammarrättsassessor
Näsholm, Birger, byråchef
Schärman, S. Olof, kanslichef (avliden)
Sekreterare:
Ohlsson, Bengt M., byrådirektör
Lokal: Södra Hamngatan 3, tel. växel 031/17 8100. Postadress:
Länsstyrelsen, Fack, 403 10 Göteborg 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 53.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 18
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
10. Utredningen (Fi 1969:54) för utveckling av system med
differentierade lönekostnadspålägg
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 maj 1968 med
uppdrag att utveckla system med differentierade lönekostnadspålägg (se
Post- och Inrikes tidn. den 11 juni 1968):
Utredningsman:
Kalén, Olof H., lönedirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under året utfört beräkningar av kostnaderna för
pensioneringen enligt statens pensionsbestämmelser av vissa grupper icke
statsanställd personal.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
16 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Fi.ll Riksdagsberättelsen år 1974
242
11. 1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 september 1968 för
översyn av kapitalmarknadens struktur och funktionssätt (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 oktober 1968):
Ordförande:
Wickman, H. Krister, riksbankschef (fr.o.m. den 13 november 1973)
Åsbrink, Per V., f.d. riksbankschef (t.o.m. den 12 november 1973)
Ledamöter:
Antonsson, Johannes M., hemmansägare, led. av riksdagen
Apelqvist, K. A. Seved, direktör
Browaldh, Tore, tekn. dr
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Iveroth, C. Axel, direktör
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av riksdagen
Lindblad, Sven J. H., bankdirektör
Mehr, Hjalmar L., landshövding
Nilstein, Arne H., förbundsdirektör
Expert:
Atterwall, Göran L., kammarrättsassessor
Sekreterare:
Hansson, Lars R., bankokommissarie
Bitr. sekreterare:
Sahlén, Anders F., byrådirektör
Lokal: Sveriges Riksbank, Box 2119, 103 13 Stockholm 2, tel. växel
22 82 00
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 59.
Utredningen har under tiden november 1972 - oktober 1973 hållit två
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
12. 1969 års punktskatteutredning (Fl 1970:57)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 mars 1969föratt se
över gällande bestämmelser på punktskatteområdet i de delar som inte nu
ses över i annat sammanhang eller som nyligen varit föremål för översyn (se
Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1969) samt enligt Kungl. Maj:ts
bemyndigande den 29 juni 1970 för att behandla frågor rörande beskattning
av spelautomater o.d. (se Post- och Inrikes tidn. den 2 oktober 1970):
243
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:13
Ordförande:
Fridolin, Hans R., departementsråd
Ledamöter:
Jakobsson, Tage H. E., direktör
Thulin, Einar E:son, skattedirektör
Willart, N. Bo, byråchef
Expert:
Schultz, J. Allan S., bitr. skattedirektör
Sekreterare:
Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (ordföranden), 22 36 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 24
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
13. Arbetsgruppen (Fi 1970:58) för utredning av vissa frågor rörande
tullpackhuskarlslagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 mars 1969 för att
dels utreda konsekvenserna för tullpackhuskarlslagen, om deras ensamrätt
till vissa handräckningsgöromål avvecklas, dels efter överläggningar med
företrädare för tullpackhuskarlslagen framlägga de förslag vartill
utredningen kan föranleda (se Post- och Inrikes tidn. den 14 april 1969):
Ordförande:
Johansson, Kjell Å. M., förhandlingsdirektör
Ledamöter:
Jansson, N. Lennart, kammarrättsråd
Lundh, K. Gunnar, tullråd
Sjönell, L. Marianne, byråchef
Experter:
Ericson, Hans E., förbundsordförande
Jönsson, J. Ove, byråchef
Sekreterare:
Jansson, N. Lennart, kammarrättsråd
Fi:13 Riksdagsberättelsen år 1974
244
Lokal: Kammarrätten, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 22 5960
(ordföranden), 22 41 80 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Arbetsgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 22
sammanträden samt haft ett flertal överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av arbetsgruppens arbete.
Arbetsgruppen har den 9 november 1973 avgett promemoria (Ds Fi
1973:14).
Arbetsgruppen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
14. Skatteutredningen (Fi 1970:61) om periodiskt understöd
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 maj 1969 för
översyn av skattereglerna rörande periodiskt understöd (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 juli 1969):
Ordförande:
Reuterswärd, Erik A. P., regeringsråd
Ledamöter:
Lind, Johan A. L., t.f. departementsråd
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Stadling, J. Otto V., hemmansägare, led. av riksdagen
Expert:
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sekreterare:
Eriksson, Bo G., kammarrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 61.
Utredningen har den 15 februari 1973 avgett betänkandet (SOU 1972:87)
Periodiskt understöd vid beskattningen.
Uppdraget är därmed slutfört.
15. Utredningen (Fi 1970:62) om meritvärdet av anställning inom
biståndsverksamheten i u-länder, m.m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1969 för att
utreda frågan om meritvärdet av anställning inom biståndsverksamheten i
u-länder, m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14 juli 1969):
245
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:16
Ordförande:
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd
Ledamöter:
Huss, P, Magnus I., bankdirektör
Ringmar, R. Torgil, avdelningschef
Expert:
Jonés, Klas G., departementssekreterare
Sekreterare:
Sandell, Bo V., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 62.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 18
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och
organisationer.
Utredningen har den 10 december 1973 avgett betänkandet (Ds Fi
1973:16) U-landsuppdragets meritvärde.
Uppdraget är därmed slutfört.
16. Budgetutredningen (Fi 1970:64)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 juni 1969för översyn
av det statliga budgetsystemet (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1969):
Ordförande:
Sjönander, Bo Jonas, statssekreterare
Ledamöter:
Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen
Lindmark, A. Lars G., direktör
Regnéll, Carl Göran, bankdirektör, led. av riksdagen
Werin, Lars H. V., professor
Experter:
Bergh, Carl Herman, försäkringsdomare
Eliasson, Gunnar, docent
Lagerblad, J. Peter, departementssekreterare
Matthiessen, Lars, ekon. dr
Salomon, Willy, revisionsdirektör
Säfström, Stig O., revisionsdirektör
Ysander, Bengt Christer A., docent
Sekreterare:
Englund, K. Svante I., kansliråd
Fi: 16 Riksdagsberättelsen år 1974
246
Bitr. sekreterare:
Wändén, Stig A., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 64.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden.
Utredningen har den 16 november 1973 avgett betänkandet (SOU
1973:43) Budgetreform samt bilagor (SOU 1973:44-46).
Uppdraget är därmed slutfört.
17. Delegationen (Fi 1970:67) för förvaltningsdemokrati
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19september 1969för
att utreda frågor om försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati
inom statsförvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november 1969):
Ordförande:
Vahlberg, Gustav E., f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Asplund, C. Christer, ombudsman
Gothefors, Per L., ombudsman
Hessleborn, Olle K-A., sekreterare
Johansson, Arne G., förste förbundssekreterare
Qvarnström, Björn O., administrativ direktör
Rosenblad, Urban S., överdirektör
Rydén, Jan E., avdelningschef
Experter:
Bäck, Lars, byråchef
Fjellström, Carl Gustaf F., byråchef
Mattson, N. Morgan, ombudsman
Näsholm, Birger, byråchef
Sekreterare:
Ström, K. Fingal, kansliråd
Bitr. sekreterare:
Pedersson, T. Svante, direktör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 67.
Delegationen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
247
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:18
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter och personalorganisationer
som berörs av delegationens arbete.
Delegationen har i november 1973 publicerat sin rapport 5,
Medbestämmande i praktiken, innehållande en översiktlig beskrivning av
försöksverksamhet med medbestämmande i vissa myndigheter.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
18. Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 12 december 1969,
den 14 maj 1970 och den 5 oktober 1973 för att se över bestämmelserna om
företagens och andra arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet, m.
m. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 januari 1970):
Ordförande:
Järnbrink, Hans G., överdirektör
Ledamöter:
Eklund, Erik G., direktör
Kjellgren, Ove I., direktör
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Olsson, Hans I., pol. mag. (fr.o.m. den 6 oktober 1973)
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Experter:
Essén, Ingemar, direktör (t.o.m. den 14 augusti 1973)
Hallman, Eric R., överdirektör
Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 6 oktober 1973)
Lagerkvist, A. Claes G., byråchef
Lindberg, Sven A. L., direktör (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Persson, Staffan, bitr. professor
Sterte, Rudolf H., pol. mag.
Söderberg, Åke M., byråchef
Sekreterare:
Linde, Per Gunnar A. G., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Hultkvist, Anders M., e. byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76, 116 62 Stockholm, tel. växel 24 15 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Fi 69.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 45
sammanträden.
Fi:18 Riksdagsberättelsen år 1974
248
Utredningen har den 30 juli 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:33) Ränta
och restavgift på skatt m. m.
Utredningen har vidare genom statistiska centralbyråns
utredningsinstitut verkställt en kartläggning av myndigheternas
uppgiftsinhämtande under år 1971.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
19. Utredningen (Fi 1970:70) rörande förhållandet mellan bankgiro
och postgiro
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1969 för
att utreda förhållandet mellan bankgiro och postgiro (se Post- och Inrikes
tidn. den 29 januari 1970):
Utredningsman:
Malmgren, Kurt K-G., rättschef
Expert:
Telestam, Gösta L., direktör (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Sekreterare:
Persson, G. Bertil, byrådirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (utredningsmannen)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 56.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
20. Hemvistsakkunniga (Fi 1970:71)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 för
översyn av bestämmelserna om folkbokföring m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 mars 1970):
Ordförande:
Edström, Kjell S., överdirektör
Ledamöter:
Hådding, Carl Fredrik, t.f. hovrättslagman
Järnbrink, Hans G., överdirektör
Olsson, Alf E., f.d. byråchef
Zetterström, Sven N., kommunalråd, f.d. led. av riksdagen
249
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:22
Experter:
Altvall, Hans-Erik, byrådirektör
Boström. Tage R., kammarrättslagman
Sekreterare:
Wennerholm, Peter H. B., kammarrättsassessor
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 57.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av de sakkunnigas arbete.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1974.
21. Utredningen (Fi 1970:76) om insyn i utländskt bankföretag
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att
utreda frågan om det allmännas insyn i utländskt bankföretag, i vilket
svensk bank är delägare (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1970):
Ordförande:
Myrsten, J. Lennart, utrikesråd
Ledamöter:
Gustafsson, G. Åke, bankdirektör
Malmgren, Kurt K-G., rättschef
Vernerson, Sven-Georg V., bankinspektör
Sekreterare:
Paulsson, Ian E., departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 62.
Utredningen har den 15 februari 1973 avgett betänkandet (Ds Fi 1973:2)
Svenska bankers utlandsetableringar Insyn i verksamheten.
Uppdraget är därmed slutfört.
22. Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för
översyn av företagsbeskattningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10
juli 1970):
Fi:22 Riksdagsberättelsen år 1974
250
Ordförande:
Wärnberg, Erik G., trävaruhandlare, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Brodén, Sven E., regeringsråd
Helmers, Dag, docent
Johansson, Tage N., assistent, led. av riksdagen
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen
Molin, N. Rune, sekreterare
Nettelbrandt, A. Cecilia, jur. kand., andre vice talman
Stadling, J. Otto V., hemmansägare, led. av riksdagen
Tidefelt, J. Sune, förbundssekreterare
Experter:
Atterwall, Göran L., kammarrättsassessor
Långbom, Nils E., bitr. skattedirektör
Stahl, Ivar, byråassistent
Werding, Jan A., byrådirektör
Sekreterare:
Thornell, Anders B., revisionsdirektör
Bitr. sekreterare:
Colvér, Mats T., avdelningsdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 61.
Beredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden. Därutöver har ett flertal sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp inom beredningen.
Beredningen har den 10 januari 1973 avgett promemorian (Ds Fi 1973:1)
beträffande övergång från kontantprincip till bokföringsmässiga grunder i
förvärvskällan rörelse, den 22 maj 1973 promemorian (Ds Fi 1973:9)
angående garantiavsättningar och den 19 oktober 1973 promemorian (Ds Fi
1973:13) angående interna aktieöverlåtelser.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
23. Realisationsvinstkommittén (Fi 1970:79)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1970för
att se över inkomstbeskattningen av realisationsvinst vid icke yrkesmässig
avyttring av fastigheter, värdepapper och annan egendom (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 december 1970):
251
Kommittéer; Finansdepartementet Fi:24
Ordförande:
Lundell, Sture V., regeringsråd
Ledamöter:
Jansson, Paul G., elektriker, led. av riksdagen
Nilsson, N. Yngve, lantbrukare, led. av riksdagen
Sandström, Carl Olof, kammarrättsråd
Experter:
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Helmers, Dag, docent
Johansson, Sven-Erik N., professor
Sekreterare:
Thomaeus, Bertil E. R., avdelningsdirektör
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Fi 63.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med en
särskild arbetsgrupp inom kommittén.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
24. Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska artister
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1971 med
uppdrag att utreda frågan om regler för beskattning av i utlandet bosatta
artister m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 april 1971):
Utredningsman:
Edström, Kjell S., överdirektör
Experter:
Andersén, Börje L., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 2 april 1973)
Järnklev, Erik, f.d. direktör
Nystedt, Curt L., bitr. skattedirektör (fr.o.m. den 2 april 1973)
Peyron, Ulf C. C., företagsjurist
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Sekreterare:
Ström, Ivan S., länsassessor
Fi:24 Riksdagsberättelsen år 1974
252
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (utredningsmannen och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 49.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
25. Datasamordningskommittén (Fi 1971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 med
uppdrag att svara för utredning av frågor rörande samordning och kontroll
av databanker, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 november 1971):
Ordförande:
Hermansson, Rune, förutvarande statsråd, direktör
Ledamöter:
Alpsten, A. Börje, departementsråd
Andersson, J. Sven G., statssekreterare
Bruno, Gösta F., överdirektör
Fastbom, E. Lennart, planeringschef
Gustafsson, Hans, I., statsråd
Haglund, F. Anders, f.d. ombudsman, led. av riksdagen
Larsson, Torsten A., driftdirektör
Lindberg, S. Lennart, organisationsdirektör
Lundgren, Georg, E. H., rektor
Vinge, Per-Gunnar, direktör
Virgin, G. Ivar, major, tredje vice talman
Expert:
Arvas, Christer G. T., statistikchef (fr.o.m. den 10 april 1973)
Lubeck, S. A. Lennart, civilingenjör
Sekreterare:
Johansson, Hans 1., e. avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Lundberg, Bengt T., e. byrådirektör
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 50.
253
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:27
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden.
Kommittén har den 14 maj 1973 avgett förslag om organ för ökad
samordning inom den offentliga sektorn vad gäller teknisk standardisering
o. dyl. inom ADB-området och den 8 augusti 1973 en verksamhetsrapport
(Ds Fi 1973:10) med redogörelse för kommitténs arbete under det första året
(1972) samt uppläggningen av det fortsatta arbetet.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
26. Sakkunniga (Fi 1971:04) med uppdrag att verkställa översyn av
den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 med
uppdrag att verkställa översyn av den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1971):
Ordförande:
Malmgren, Kurt K-G., rättschef
Ledamöter:
Almgren, Hans G., departementssekreterare
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Experter:
Lundquist, Ulla-Britt, byrådirektör
Widding, N. Åke W., chefsrådman (fr.o.m. den 2 maj 1973)
Sekreterare:
Klangby, Lars-Erik, byrådirektör
Lokal: Sveriges Riksbank, Box 2119, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
22 82 00 (sekreteraren)
Direktiven för de sakkunniga, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 51.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
27. Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 oktober 1971 med
uppdrag att verkställa teknisk översyn av mervärdeskatten (se Post- och
Inrikes tidn. den 11 november 1971):
Fi:27 Riksdagsberättelsen år 1974
254
Utredningsman:
Fridolin, Hans R., departementsråd
Experter:
Allström, B. Greger B:son, bitr. skattedirektör
Crabo, Sven, direktör
Helmers, Dag, docent
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal
Mellbin, B. Lennart, byråchef
Sekreterare:
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal
Bitr. sekreterare:
Skarell, Gunnar E. A., kanslisekreterare (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 25
sammanträden.
Utredningen har den 28 februari 1973 avgett betänkandet (Ds Fi 1973:3)
Översyn av mervärdeskatten Del I Materiella regler.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
28. Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 november 1971 med
uppdrag att verkställa en översyn av gällande beskattningsregler rörande
ideella föreningar (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december 1971):
Utredningsman:
Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen
Experter:
von Bahr, Stig V., kammarrättsfiskal
Brodd, Tore G., generalsekreterare
Göransson, Bengt, folketshuschef
Lundgren, A. Carl-Eric, förbundssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m.
den 8 december 1973)
Zachrisson, Bertil J., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 7 december
1973)
Sekreterare:
Elmgren, Bo A., utredningssekreterare
255
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:29
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Fi 53.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden.
En kartläggning av vilka belopp som betalas i direkta skatter till stat och
kommun av olika ideella organisationer har avslutats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
29. Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 10 december 1971
och den 28 januari 1972 för att se över beskattningen av livförsäkringstagare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):
Ordförande:
Ekman, S. Gösta, generaldirektör
Sakkunniga:
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Engkvist, J. Gunnar V., målarmästare, f.d. led. av riksdagen
Johansson, O. Mauritz, ombudsman
Lindwall, Lars E., direktör
Lundblad, Grethe, socialinspektör, led. av riksdagen
Magnusson, A. Tage, disponent, led. av riksdagen
Schönmeyr, C. Richard A. C., direktör
Experter:
Berglöf, J. Sigvard C. D:son, kammarrättsassessor
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Sagnert, Stig E., skattedirektör
Stening, F. Birger, kammarrättsråd (fr.o.m. den 5 december 1973)
von Willebrand, Karin M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 2 april 1973)
Sekreterare:
Andersson, K. O. Martin, förste taxeringsintendent
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 39.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
20 sammanträden hållits med kommitténs experter.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
Fi:30 Riksdagsberättelsen år 1974
256
30. Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1971 för
att utreda kommunernas ekonomi (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari
1972):
Ordförande:
Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Carlshamre, Nils O. G., lektor, led. av riksdagen
Holmqvist, A. Mary S., barnavårdsman, led. av riksdagen
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av riksdagen
Josefson, Stig A., lantbrukare, led. av riksdagen
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen
Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen
Olsson, Bengt K., förbundsdirektör
Åberg, Carl Johan, departementsråd
Experter:
Alexandersson, Rune J., sekreterare
Bergsten, E. Rune, sekreterare
Carling, Alf G., docent (fr.o.m. den 24 augusti 1973)
Ericsson, Bengt G., kanslichef
Ericsson, Kjell U., förste sekreterare
Ericsson, Lars Eric, statssekreterare
Esaieson, Erik R. A., statistikchef
Hinno, Rein, departementssekreterare
Johansson, Karl-Erik, sekreterare
Myhlback, J. Lennart, fil. lic.
Nilsson, Alf G., kanslisekreterare
Skalin, E. Douglas, förste sekreterare
Werbell, Bror I., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Engström, Odd E. L., e. kansliråd
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
16 sammanträden hållits med tre särskilda arbetsgrupper för frågor om
257
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:32
kommunernas verksamhet efter år 1960, framtida efterfrågan och utbud av
kommunala tjänster samt statsbidrag till kommunerna.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
31. Pensionsadministrationsutredningen (Fi 1972:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 februari 1972 föratt
utreda frågan om registrering och bearbetning av matrikeluppgifter inom
den statliga personalpensioneringen, m. m. (se Post-och Inrikes tidn. den 18
mars 1972):
Utredningsman:
Rydén, Jan E., avdelningschef
Expert:
Bäcklund, Nils J., direktör
Sekreterare:
Sandell, Bo V., avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 41.
Utredningen har den 16 februari 1973 avgett betänkandet (Ds Fi 1973:6)
Den statliga tjänstepensioneringens administration.
Uppdraget är därmed slutfört.
32. 1972 års skatteutredning (Fi 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1972 föratt se
över skattesystemet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 19 maj 1972):
Ordförande:
Brandt, Erik R., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen
Sakkunniga:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Björne, B. Gunnar, kansliråd
Gadd, P. E. Arne, revisionsdirektör, led. av riksdagen
Hermansson, Carl-Henrik, chefredaktör, led. av riksdagen
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Kristenson, E. Valter, metallarbetare, led. av riksdagen
Kronmark, Eric A., lantbrukare, led. av riksdagen
Meidner, Rudolf A., fil. dr
Nettelbrandt, A. Cecilia, jur. kand., andre vice talman
Nilstein, Arne H., förbundsdirektör (t.o.m. den 24 september 1973)
17 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Fi:32 Riksdagsberättelsen år 1974
258
Svensson, Stig R., direktör
Tidefelt, J. Sune, förbundssekreterare (fr.o.m. den 25 september 1973)
Tobisson, Lars F., direktör
Experter:
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Jönsson, E. Gustav, departementsråd
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal
Nilsson, Alf G., kanslisekreterare
Expert i frågor som gäller faktisk sambeskattning och därmed
sammanhängande frågor:
Andersson, Karl Olov, direktör (fr.o.m. den 7 maj 1973)
Sekreterare:
Swartling, Anders J. A., regeringsrättssekreterare
Bitr. sekreterare:
Laurén, Reidunn M. B., regeringsrättssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiv och tilläggsdirektiv för utredningen, se 1973 års
riksdagsberättelse Fi 42. Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Sträng till
statsrådsprotokollet den 12 oktober 1973):
Regeringen har till höstens riksdag lagt fram förslag om slopande av
folkpensionsavgiften fr.o.m. år 1974 (prop. 1973:144). Förslagets syfte är
att tillförsäkra löntagarna en påtaglig och snabb standardförbättring. Förslaget,
som inte bör ses som en allmän justering av inkomstbeskattningen,
får emellertid, om det antas i riksdagen, till följd en lindring under år 1974
av den s.k. marginaleffekten, dvs. den sammanlagda verkan av skatten på
inkomstökningen och den av inkomstökningen föranledda reduktionen av
de inkomstprövade sociala bidragen.
Kostnaden för regeringsförslaget kan i stort sett beräknas till omkring 4
miljarder kr. Motsvarande belopp bör vara en riktpunkt för 1972 års
skatteutredning i arbetet att dels åstadkomma en lindring av
marginaleffekten för inkomsttagare i mellaninkomstlägena och dels beakta
behovet av skattesänkningar för inkomsttagare med lägre inkomster.
Marginaleffektslindringen kan åstadkommas genom olika metoder. Det kan
ske genom förändringar i skattereglerna eller de sociala bidragens
konstruktion eller kombinationer av dessa båda vägar.
Med hänsyn till angelägenheten av att de här berörda frågorna får en
provisorisk lösning i avvaktan på utredningens slutliga förslag bör 1972 års
skatteutredning behandla dem och lägga fram ett särskilt förslag som kan
läggas till grund för ett beslut vid 1974 års riksdag. Det åligger utredningen
att anvisa lämpliga finansieringsvägar för sitt förslag. Utredningen bör
därvid vara oförhindrad att söka lösningar utanför den i övrigt uppdragna
utredningsramen, vilket innebär att erforderlig finansiering av
skattesänkningen för fysiska personer kan tänkas uttas på produktionen
efter likartade principer som tillämpats i samband med de senaste årens
259
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:34
skattesänkningsförslag. Förslag i detta avseende kan således gå utanför det
skatte- och avgiftsområde som täcks av utredningsdirektiven av den 14 april
1972.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 15
sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom utredningen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
33. Utredningen (Fi 1972:03) om representation för de anställda i
bankinstitutens styrelser
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1972 för att
utreda frågan om representation förde anställda i bankinstitutens styrelser
(se Post- och Inrikes tidn. den 30 juni 1972):
Ordförande:
Wulff, Kurt E., f.d. generaldirektör
Sakkunniga:
Arkwall, Sven A., bankdirektör
Jansson, Åke G., sparbanksdirektör
Modigh, Pontus, direktör
Setterberg, Gustaf G., bankdirektör
Expert:
Löfström, C. M. Gunnar, bankdirektör
Sekreterare:
Telestam, Gösta L., direktör
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 43.
Utredningen har under tiden november 1972 — mars 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningen har den 23 mars 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:18)
Styrelserepresentation för bankanställda, lagteknisk översyn.
Uppdraget är därmed slutfört.
34. Styrelserepresentationsutredningen (Fi 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 för att
utreda frågor angående representation för de anställda i statliga
myndigheters styrelser m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 31 maj 1972):
Ordförande:
Uggla, Karl-Lennart, generaldirektör
Fi:34 Riksdagsberättelsen år 1974
260
Sakkunniga:
Johansson, G. Arne, förste förbundssekreterare
Larson, Rune, förste ombudsman
Ström, K. Fingal, kansliråd
Experter:
Holmberg, Erik G., hovrättsråd
Vogel, Lorentz W., byråchef (fr.o.m. den 27 mars 1973)
Sekreterare:
Werner, Ulf C. L., departementssekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 44.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 18
sammanträden.
Utredningen har den 15 juni 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:28)
Styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
35.1972 års tullagstiftningssakkunniga (Fi 1972:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för
översyn av viss tullagstiftning, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 juli
1972):
Ordförande:
Gabrielsson, K. Tore F., ambassadråd
Sakkunniga:
Leuf, Nils Börje, kansliråd
Skog, L. Åke, avdelningsdirektör
Experter:
Bredin, Lars A. G., hovrättsassessor
Erixon, Ragnar W., t.f. byrådirektör
Hemdal, Rolf B., byrådirektör
Isberg, Birger O., byrådirektör
Udd, S. Robert, t.f. avdelningsdirektör
Sekreterare:
Carlson, Å. Lennart, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Olsson, Bengt N. G., kammarskrivare (fr.o.m. den 7 februari t.o.m. den
den 16 juli 1973)
261
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:37
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 45.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit 35
sammanträden.
De sakkunniga har den 9 juli 1973 avgett betänkandet (Ds Fi 1973:11)
Tullagstiftningen m. m. Materiella bestämmelser.
Uppdraget är därmed slutfört.
36. Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att
utreda vilka frågor om arbets- och anställningsvillkor för tjänstemän som
skall underställas Kungl. Maj:t och vilka som därutöver skall underställas
riksdagens lönedelegation (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juli 1972):
Utredningsman:
Foyer, Lars O., kanslichef
Lokal: Riksdagens näringsutskott, 100 12 Stockholm 46, tel. växel
14 20 20
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 46.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
37. 1972 års pressutredning (Fi 1972:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för att
utreda pressens förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 22 juli 1972):
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding
Sakkunniga:
Andersson, J. Sven G., statssekreterare
Gustavsson, Åke E. G., redaktör, led. av riksdagen
Hallvig, P. Ivar V., direktör
Karlsson, Urban, sekreterare
Nilsson, E. Bertil V., direktör
Pettersson, N. Allan I., kanslichef
Svensson, Olle F. S., chefredaktör, led. av riksdagen
Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen
Winberg, S. Håkan, rådman, led. av riksdagen
Fi:37 Riksdagsberättelsen år 1974
262
Experter:
Ahlqvist, Anders T., redaktör (fr.o.m. den 3 september 1973)
Anderberg, Folke E., direktör (avliden)
Anderson, S. Arne M., universitetslektor (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Bodin, Gösta N., direktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Borin, Leif H., ekon. lic. (fr.o.m. den 3 september 1973)
Brännström, Per E. E., direktör (fr.o.m. den 3 september 1973)
Dahlqvist, Börje G., redaktionschef (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Daschek, Antti E., ekonomichef (fr.o.m. den 3 september 1973)
Djurberg, Åke L., chefredaktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Engwall, Lars O. V., universitetslektor (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Fredriksson, Stig G., chefredaktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Frisch, Paul, redaktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Gustafsson, Karl-Erik, ekon. lic.
Hallin, N. Erik Anund, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Hansson, Olof B., förbundskassör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Heddelin, Bertil, huvudredaktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Hernlund, Carl Hugo H., förste ombudsman (fr.o.m. den 16 februari
1973)
Ivre, Ivar G. E., redaktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Johansson, S. Östen, redaktör (fr.o.m. den 5 januari 1973)
Jönsson, Erik, civilingenjör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Lambert-Olsson, Håkan, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Larmén, Evert, direktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Lindskog, Nils-Petter, direktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Ljung, C. H. T. Johan, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Lundberg, Dan I., ekon. dr (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Lundh, Sune, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Malmgren, Björn C. N. E:son, redaktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Mattsson, Thure R., redaktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Nilsson, Stig B. A., andre ordförande (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Nowak, Kjell, docent
Nycop, Carl-Adam, förlagsdirektör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Olofsson, Sören, chefredaktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Petersson, Per-Axel J. O., direktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Präntare, Bo L. O., direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Ringdahl, Jan, fil. lic. (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Rosengren, Karl-Erik B:son, universitetslektor (fr.o.m. den löfebruari
1973)
Schein, Harry, direktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
Ståhl, Ingemar O. L., professor (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Vinell, Lars G., docent (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Weibull, G. Lennart, fil. kand.
Wendel, Folke L. Å., direktör (fr.o.m. den löfebruari 1973)
263
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:38
Wennerström, Ragnar, direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Westerberg, Erik J., direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Westerståhl, H. Jörgen, professor (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Wickström, Bo G., professor (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Österberg, Rolf V., direktör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Sekreterare:
Hadenius, Stig G., universitetslektor
Bitr. sekreterare:
Fransson, Bill G., e. kanslisekreterare
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 47.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
ett trettiotal sammanträden hållits med fem expertgrupper och särskilda
arbetsgrupper inom dessa.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
38. Bostadsskattekommittén (Fi 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 8 september och den
6 oktober 1972 med uppdrag att överse bostadsbeskattningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 oktober 1972):
Ordförande:
Walberg, Sten S., generaldirektör
Sakkunniga:
Almgren, Hans G., departementssekreterare
Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen
Dahl, C. E. Harry, förbundsordförande
Hellstedt, Ernst L., civilingenjör
Jansson, Sven I., direktör
Landgren, Per C. D. E., direktör
Larsson, K. S. Sigvard, direktör, f.d. led. av riksdagen
Leo, P. Gunnar, direktör
Lindh, Åke H., andre förbundsordförande
Fi:38 Riksdagsberättelsen år 1974
264
Experter:
Andow, Per R., kammarrättsassessor
Edlund, C. Bertil, kansliråd
Fries, Ingmar F., departementssekreterare
Sekreterare:
Herrlin, Klas G. E., kammarrättsfiskal
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Fi 48.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 22
sammanträden. Därutöver har elva sammanträden hållits med
arbetsgrupper.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
39. Sakkunnig (Fi 1972:09) med uppdrag att utreda kvinnornas
situation inom den statligt lönereglerade offentliga förvaltningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för
att utreda kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentliga
förvaltningen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):
Utredningsman:
Leijon, Anna-Greta, statsråd (t.o.m. den 30 november 1973)
Lindberg, S. Ingemar, kansliråd (fr.o.m. den 1 december 1973)
Experter:
Borgström, Siv U. E., postkassör (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Buckau, Anne-Marie A. L., ombudsman (fr.o.m. den 26februari 1973)
Jansson, Kurt S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Klintstam, Solvig A. L., direktörsassistent (fr.o.m. den 2 mars 1973)
Ulfhielm, Monica H. V., sekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Sekreterare:
Kjellberg, Bo A., förste byråsekreterare (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Lokal: Drottninggatan 6, 4 tr., lil 51 Stockholm, tel. växel 763 1000
(utredningsmannen och sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Löfberg till statsrådsprotokollet den 28
december 1972):
Frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden har
i vårt land skjutits i förgrunden i den samhällspolitiska debatten under
senare år. Med stor tyngd har krav framförts bl.a. på åtgärder mot
könsbundna yrkes- och utbildningsval och mot kvinnornas traditionellt
lägre löner.
265
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:39
Möjligheten till arbete har bedömts som en av de viktigaste
förutsättningarna för en förändring av kvinnornas situation. Kvinnorna har
ofta betraktats som en arbetskraftsreserv. Vid brist på arbetskraft har
kvinnorna gått ut i förvärvslivet för att vid konjunkturförsvagning tvingas
lämna det. Kvinnorna har av tradition haft lägre lön än männen även vid
samma arbete. Dessa skillnader i lön och andra förmåner har dock
successivt minskat eller utjämnats. År 1960 kom LO och SAF överens om
att genomföra lika lön för män och kvinnor för samma arbete inom industrin
och under de följande åren slopades de särskilda kvinnolönerna i
kollektivavtalen. Kvinnorna har sedan dess inom LO-området haft en
förmånligare löneutveckling än männen. Fortfarande finns emellertid
flertalet kvinnor inom branscher med genomsnittligt lågt löneläge.
Dominansen av kvinnor i vissa yrkesområden med genomsnittligt lågt
löneläge på den allmänna arbetsmarknaden har en motsvarighet inom den
statligt lönereglerade sektorn. I lönegraderna A 1-15 (motsvarande) utgör
kvinnorna cirka 43 procent och i lönegrad C 1 (motsvarande) och högre
endast cirka 3 procent.
Kvinnornas ställning på arbetsmarknaden har givetvis samband med det
sociala mönstret i samhället i stort. Uppfostran, traditioner m.m. ålägger
både kvinnor och män skilda roller som medverkar till den arbetsfördelning
mellan könen som nu präglar samhället. För att uppnå full jämställdhet
mellan kvinnor och män räcker det därför inte med åtgärder inriktade enbart
på att förändra kvinnans situation. Om männens skyldigheter och uppgifter
förutsätts oförändrade, kan någon verklig förbättring av kvinnornas villkor
sannolikt inte äga rum. Avgörande förbättringar för kvinnorna kan inte
heller uppnås genom åtgärder inriktade enbart på kvinnornas
arbetsmarknadssituation. Arbetsmarknadsförhållandena spelar emellertid
en mycket väsentlig roll.
Kvinnornas engagemang i den ekonomiska och sociala verksamheten har
främst under 1960-talet ökat kraftigt. Bl.a. har andelen kvinnor på
arbetsmarknaden stigit.
Den utveckling som ägt rum är en följd av olika samhälleliga insatser.
Stödet till barnfamiljerna har vidgats genom de senare årens utbyggnad av
daghem, fritidshem m.m. Barnomsorg i samhällets regi är för många
kvinnor en förutsättning för att de skall kunna förvärvsarbeta eller utbilda
sig. 1970 års skattereform innebar att sambeskattningen för makar
avskaffades och att individuell beskattning av arbetsinkomst infördes i
stället. Detta gav stimulans för många kvinnor att gå ut i förvärvslivet.
Samma effekt har de senare årens låglöneåtgärder haft. Skolreformerna har
minskat klyftan i ubildningsnivå mellan könen. Genom vuxenutbildningen,
som tilldelats ökade resurser, har den äldre och sämre utbildade delen av
arbetskraften getts motsvarande möjligheter. Andelen kvinnor har därvid
varit särskilt hög.
I prop. 1966:52 om riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken betonas att den
arbetsmarknadspolitiska målsättningen skall vara densamma för både
kvinnor och män. För att kompensera kvinnornas särskilda svårigheter kan
emellertid enligt dessa riktlinjer speciella åtgärder inriktade på den
kvinnliga arbetskraften behövas. Ett exempel på detta är det nyligen
beslutade särskilda utbildningsstödet för att påverka företagen att anställa
fler kvinnor och ungdomar.
Staten har möjlighet att påverka utvecklingen i utjämnande syfte också i
sin egenskap av arbetsgivare för de anställda i offentlig tjänst. Sedan lång
tid gäller därvid förbud mot könsdiskriminering vid anställning och
Fi:39 Riksdagsberättelsen år 1974
266
befordran inom den statliga sektorn.
Vad avser lönepolitiken har de offentliga arbetsgivarna tillsammans med
personalorganisationerna verkat för att åstadkomma en utjämning i
lönehänseende mellan specifikt manliga och kvinnliga karriärer. Så har
skett särskilt i de senaste avtalsrörelserna. Genom förhandlingar har även
andra förmåner överenskommits med sikte på att ge män och kvinnor
samma möjligheter på arbetsplatsen. Vid ledighet i samband med barnsbörd
har lön med A-avdrag utsträckts att gälla under 180 dagar.
Vissa andra förmåner är visserligen inte begränsade till kvinnorna, men
har hittills fått störst betydelse för dem och deras möjlighet till anställning.
Under tjänstledighet för tillsyn av minderårigt barn i hemmet utgår lön med
B-avdrag under 15 dagar av ett kalenderår. För dem som av olika skäl anser
sig förhindrade till heltidstjänstgöring har möjlighet till deltidsarbete
förbättrats. I cirkulär (1970:384) om deltidsarbete understryks bl.a. att det
främst av familjesociala och arbetsmarknadspolitiska skäl är angeläget att
myndigheter utnyttjar de möjligheter till deltidsarbete som finns för dem
som ej kan arbeta på heltid.
Vidare framhålls att särskild hänsyn bör tas till svårighet för arbetstagare
att ordna barntillsyn.
Enligt cirkulär (1970:388) om tjänstledighet med C-avdrag, m.m. bör
tjänstledighet i allmänhet beviljas moder eller fader längst till dess barnet
uppnått ett och ett halvt års ålder. Partiell tjänstledighet med C-avdrag för
barntillsyn bör härutöver i allmänhet medges till dess barnet uppnår tolv års
ålder. Vidare uppmanas myndigheterna att så långt det är möjligt bevilja
tjänstledighet för studier.
Flera åtgärder har sålunda vidtagits som underlättar kvinnornas inträde
på den statliga arbetsmarknaden. Antalet kvinnliga innehavare av högre
tjänster har också ökat. Fortfarande återfinns kvinnorna emellertid
huvudsakligen inom de lägre lönegraderna. Det är vidare påfallande att
inom de grenar av den offentliga verksamheten bl.a. undervisningsväsendet
och sjukvården, där kvinnorna innehar det övervägande antalet tjänster,
detta dock sällan leder till att de innehar de ledande tjänsterna.
Jag vill för egen del framhålla att de offentliga arbetsgivarna har ett stort
ansvar för utvecklingen mot jämställdhet mellan män och kvinnor på
arbetsplatsen. Staten som arbetsgivare bör därför inom ramen för sin
personal- och lönepolitik pröva vilka ytterligare åtgärder som kan behöva
vidtagas i syfte att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor.
En särskild sakkunnig bör nu tillkallas med uppdrag att utreda och
analysera kvinnornas situation inom den statligt lönereglerade offentliga
förvaltningen. Till ledning för arbetet vill jag särskilt framhålla följande.
Huvuduppgiften för den sakkunnige bör vara att kartlägga förhållanden
som motverkar jämställdhet mellan kvinnor och män på den statligt
lönereglerade arbetsmarknaden samt att överväga åtgärder som undanröjer
dessa förhållanden. Den sakkunnige bör skaffa sig en god överblick över de
skillnader i villkor som föreligger mellan statsanställda kvinnor och män vad
avser arbets- och befordringsmöjligheter i förhållande till utbildning och
ålder m.m.
Vissa delar av den statliga verksamheten domineras av kvinnor medan
män innehar huvudparten av tjänsterna inom andra delar. Den sakkunnige
bör överväga åtgärder med sikte på att motverka en ensidig manlig resp.
kvinnlig rekrytering till dessa områden. Speciella anordningar — rätt till
olika slag av ledighet eller möjlighet till deltidsanställning — har tillkommit
för att bl.a. underlätta för kvinnor att ta ökad anställning på olika nivåer
267
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:40
inom statlig tjänst. Den sakkunnige bör bedöma effekterna av dessa anordningar
och pröva behovet av ändring eller utbyggnad av dem.
Den sakkunnige bör vara oförhindrad att undersöka och överväga andra
förslag som kan förväntas stimulera kvinnornas yrkesverksamhet. Frågan
om könskvotering för tillträde till särskild verksutbildning m.m. av
betydelse för framtida befordringsmöjligheter bör belysas av den
sakkunnige.
Frågor, som faller inom området för förhandlingar mellan arbetsgivaroch
arbetstagarparterna, förutsätts inte föranleda förslag från den
sakkunnige. Utredningsuppdraget innefattar inte heller frågor som
förutsätter lagstiftning avseende hela arbetsmarknaden.
Den sakkunnige bör genomföra uppdraget i nära kontakt med
delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor.
Den sakkunnige bör vidare informera sig om förhållanden av betydelse
för utredningsuppdraget på den allmänna arbetsmarknaden samt hålla
kontakt med pågående statliga utredningar som behandlar frågor av likartad
natur.
Den sakkunnige har under tiden januari — oktober 1973 hållit tre
sammanträden med experterna.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
40. Utredningen (Fi 1973:01) om säkerhetsåtgärder m. m. i
skatteprocessen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för
att utreda frågan om regler om kvarstad, skingringsförbud m. m. i
skatteprocessen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1973):
Ordförande:
Nordenadler, Anders, rådman (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Sakkunniga:
Bergh, Sten, kammarrättsråd (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Welander, Gösta, kansliråd (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Westberg, H-O. (Olle), svarvare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 26
februari 1973)
Experter:
Bjernstad, S. L. Börje, kronofogde (fr.o.m. den 7 maj 1973)
Björnesjö, Sven G., taxeringsrevisor (fr.o.m. den 7 maj 1973)
larenius, J. Christer I., skattedirektör (fr.o.m. den 7 maj 1973)
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 5 april 1973)
Sekreterare:
Andréasson, Bill E., e. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 13 april 1973)
Fi:40 Riksdagsberättelsen år 1974
268
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 16
februari 1973):
Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att motverka
skattefusk. Jag vill här främst nämna den nya skattebrottslagen (1971:69),
varigenom skattefusk kommit att jämställas med brottsbalkens
bedrägeribrott, och de i samband med skattebrottslagen antagna
bestämmelserna om skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift. Även
mot skatteflyktsmetoder har under senare tid nya lagregler införts.
Väsentligt ökade möjligheter att motverka förfaranden som syftar till för låg
skatte- och avgiftsberäkning föreligger sålunda genom redan vidtagna
lagstiftningsåtgärder. Härtill kommer att omfattande lagstiftningsarbete
pågår som avser att skapa ytterligare hinder för kringgående av gällande
regler om skatter och allmänna avgifter.
Även om sålunda skyddet mot skatteundandragande har förstärkts och
avses skola förbättras, är emellertid skattefordringar i vissa avseenden
väsentligt sämre ställda än fordringar av civilrättslig natur. Jag avser här
möjligheterna att genom processuella tvångsmedel säkra betalning av en
fordran. Sådana möjligheter finns sedan länge för civilrättsliga fordringar,
men saknas i vad avser skattefordringar.
Enligt 15 kap. rättegångsbalken och 8 kap. utsökningslagen (1877:31 s. 1)
kan s.k. civilprocessuella säkerhetsåtgärder vidtas innan förutsättning för
utmätning av egendom föreligger. Dessa åtgärder brukar indelas i reella och
personella. Till de förra räknas bl.a. kvarstad och skingringsförbud och till
de senare, som avser att förhindra att en person undandrar sig betalning
genom att resa utrikes, hör reseförbud. Ett antal förutsättningar måste
föreligga för att en ansökan om sådan säkerhetsåtgärd skall kunna bifallas.
Sökanden skall sålunda bl.a. ha visat sannolika skäl för sitt yrkande. En
annan förutsättning är att motparten skäligen kan befaras företa sig något
som förhindrar eller försvårar verkställigheten av dom.
Domstol eller, om talan ännu inte väckts vid domstol, överexekutor kan
förordna att ''kvarstad läggs’ på viss egendom eller att egendom ''ställs under
förbud att säljas eller skingras’. Kvarstad kan avse endast lös egendom
medan skingringsförbud kan avse vad egendom som helst. Sådana
förordnanden innebär bl.a. att egendomens ägare inte längre har rätt att fritt
förfoga över egendomen. Avtal som ingåtts i strid mot kvarstadsbeslut eller
skingringsförbud är ogiltigt. Genom säkerhetsåtgärder kan alltså borgenär
förhindra att gäldenär gör sig av med sin egendom innan dom föreligger som
kan grunda rätt till utmätning för fordran etc. Reseförbud enligt 15 kap. 2 §
rättegångsbalken kan meddelas på yrkande av part, om det ''skäligen kan
befaras att motparten begiver sig från riket utan att efterlämna känd
egendom, som svarar mot hans gäld’. Även överexekutor kan meddela
reseförbud. Överträdelse av beslut om säkerhetsåtgärd är straffbelagd.
Även inom straffprocessen kan tvångsmedel av nu avsett slag
ifrågakomma, dels för att möjliggöra verkställighet av en kommande dom,
dels för att säkerställa bevisupptagningen inför domstol. I motsats till vad
som gäller inom civilprocessen kan fråga om tvångsmedel tas upp inför
domstol innan talan väckts i huvudsaken.
Inom förvaltningsprocessen finns möjligheter att i vissa fall förelägga och
utdöma vite, som kan sägas utgöra tvångsmedel i processen. För
269
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:40
skatteprocessens del finns vid sidan av vitesinstitutet en speciell
säkerhetsåtgärd, nämligen handräckning vid taxeringsrevision, som
närmast kan jämföras med straffprocessens husrannsakan och beslag och
således avses säkra bevisningen i en kommande process. De nuvarande
reglerna om handräckning har kritiserats som alltför omständliga för att
kunna användas på ett effektivt sätt. Detta torde vara det främsta skälet till
att institutet ytterst sällan tillämpas. Instituten kvarstad och
skingringsförbud som ju syftar till att säkra det ekonomiska utfallet av en
väntad eller pågående process saknas helt i förvaltningsprocessen.
Det är enligt min mening en kännbar brist i lagstiftningen att tvångsmedel
för att säkra betalning av ännu ej fastställda skattefordringar och liknande
inte finns beträffande skatteprocessen. Av bl.a. utredningstekniska skäl
måste det nämligen relativt ofta förflyta en ganska lång tid från det
exempelvis en taxeringsrevision påbörjas hos en skattskyldig och till dess
tillkommande skatt är fastställd och utmätningsgill. Det har i praktiken
förekommit åtskilliga fall där den skattskyldige under denna tidrymd genom
olika åtgärder åstadkommit att skattefordringen, när den väl fastställts, har
visat sig sakna värde. Lämpliga bestämmelser om säkerhetsåtgärder skulle
i många av dessa fall med all sannolikhet ha lett till ett betydligt
gynnsammare uppbördsresultat för det allmänna. Man bör heller inte bortse
från den inverkan detta skulle få på skattemoralen i allmänhet.
Jag vill därför föreslå att frågan om införande av säkerhetsåtgärder i
skatteprocessen nu utreds. Utredningen bör inriktas på alla typer av
säkerhetsåtgärder. Detta innebär att uppdraget inte bör begränsas till
sådana åtgärder som är direkt inriktade på skattefordringen som sådan utan
också omfatta tvångsmedel för att säkra bevisning i skatteprocessen. En
översyn av bestämmelserna i lagen (1961:332) om handräckning vid
taxeringsrevision bör således ingå i uppdraget. Av praktiska skäl bör
utredningen avse hela skatte- och avgiftsområdet, inbegripet tullområdet.
Också socialförsäkringsavgifterna bör inbegripas. I första hand torde
motsvarande regler inom civilprocessen kunna tjäna som förebild. Men
även straffprocessens regler om säkerhetsåtgärder bör beaktas. Särskilt
gäller detta de rent processuella förutsättningarna, eftersom snabbhet i
förfarandet är synnerligen viktigt för skatteprocessens del. Detta får dock
inte leda till att kraven på rättssäkerhet eftersätts. Åtskilligt talar för att
frågor om säkerhetsåtgärder bör avgöras av domstol. De nya
länsskatterätterna får därvid anses ligga närmast till hands i vad avser beslut
om säkerhetsåtgärder för skatter. Situationer kan dock tänkas där det bör
finnas en möjlighet att låta annan myndighet åtminstone provisoriskt
besluta om säkerhetsåtgärd i avvaktan på domstols beslut. Utredningen bör
överväga möjligheten att införa bestämmelse om att mål och ärenden, i vilka
förordnats om säkerhetsåtgärder, skall behandlas med förtur. Utredningen
bör bedrivas skyndsamt.
Utredningen har under tiden mars — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden. Vidare har utredningen under perioden genomfört en
enkätundersökning hos länsstyrelser och vissa kronofogdemyndigheter
avseende frågor, som berör utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
Fi:41 Riksdagsberättelsen år 1974
270
41. Sakkunnig (Fi 1973:02) med uppdrag att utreda frågan om
förvaltningen av Drottningholms kungsgård
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1973 för att
utreda frågan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 juni 1973):
Utredningsman:
Fjellander, Nils E. B., regeringsråd (fr.o.m. den 14 maj 1973)
Sekreterare:
Sedvall, L. Göran, departementssekreterare (fr.o.m. den 3 juli 1973)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 1000 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 11
maj 1973):
Den 1 juli 1945 genomfördes efter statsmakternas beslut en omläggning
av redovisningen och förvaltningen av de kungl, slotten med därtill hörande
byggnader och markområden (prop. 1944:228, SU 1944:88, rskr 1944:248;
prop. 1945:1 första huvudtiteln, SU 1945:1, rskr 1945:1). Ändringen innebar
bl.a. att till domänfonden överfördes vissa jordbruks- och skogsegendomar
under Drottningholms, Gripsholms och Rosersbergs slott, inkl. de
byggnader som behövs för dessa egendomars skötsel. Övriga fasta
tillgångar, dvs. slotten med tillhörande parkområden och omkringliggande
bostadsfastigheter, upptogs till redovisning på en ny delfond av statens
allmänna fastighetsfond, vilken förvaltas av byggnadsstyrelsen. Vården
och underhållet av de på fastighetsfonden redovisade parkerna ankommer
dock på ståthållarämbetena och anslag härför utgår under första
huvudtiteln. Inkomsterna från affärsrörelse som bedrivs på slotten ansågs
böra tillföras fastighetsfonden med undantag för inkomster från
Drottningholms och Tullgarns slottsträdgårdar. Den sistnämnda trädgården
är numera nerlagd. Inkomsterna från Drottningholms slottsträdgård tas till
uppbörd under första huvudtiteln.
Bland de markområden som tillfördes domänfonden och — i likhet med
övriga statliga domäner — underställdes domänstyrelsens förvaltning
undantogs emellertid t.v. Drottningholms kungsgård och
handelsträdgården vid Gripsholm. Dessa områden kvarstannade under
vederbörande ståthållarämbetes förvaltning. Ståthållarämbetena skall
emellertid som ersättning för dispositionsrätten erlägga hyra till
domänfonden efter en räntesats om 3 % på det bokförda fastighetsvärdet.
Därefter får ståthållarämbetena disponera överskottet av arrendeavgifter
och jordbruksdrift för att underhålla och förbättra byggnaderna som behövs
i driften.
I skrivelse till 1969 års riksdag hemställde riksdagens revisorer bl.a. att
riksdagen måtte föranstalta om utredning dels om den fortsatta driften av
affärsrörelserna vid Drottningholms slott och vid Gripsholms slott, dels om
lämpligheten av att förvaltningen av Drottningholms kungsgård överförs till
domänverket.
Riksdagen har med anledning av revisorernas framställning — jämte
271
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:42
följdmotioner — fattat beslut i enlighet med vad som hemställts av
konstitutionsutskottet och statsutskottet (KU 1969:51, rskr 1969:412; SU
1969:179, rskr 1969:413). Statsutskottet förutsatte beträffande frågan om
affärsrörelserna vid Drottningholms slott och Gripsholms slott att
riksmarskalkämbetet i samråd med lantbruksstyrelsen och
riksrevisionsverket fortlöpande undersöker vilka åtgärder som kan
erfordras för att åstadkomma önskvärda rationaliseringar. Beträffande
revisorernas förslag om en utredning om förvaltningen av Drottningholms
kungsgård anförde statsutskottet vidare att de villkor som gäller
beträffande förvaltningen fastställdes för mer än 20 år sedan i samband med
att övriga kungsgårdar underställdes domänverket. Även om inga särskilt
tungt vägande invändningar kunde riktas mot den nuvarande förvaltningen
fanns anledning till en prövning om en ändring av förvaltningen eller
förvaltningsbestämmelserna kan anses påkallad. Vid en sådan prövning
borde, enligt utskottet, beaktas de behov av tjänster för skötsel av trädgård
och park som kan föreligga. Den speciella miljön kring slottet, parken,
teatern och övriga byggnader kunde också kräva särskild hänsyn. Enligt
utskottets mening borde det ankomma på Kungl. Maj :t att föranstalta om en
prövning huruvida ändring beträffande förvaltningen av Drottningholms
kungsgård är påkallad.
Jag finner att frågan om den framtida förvaltningen av Drottningholms
kungsgård bör utredas av en särskild sakkunnig. Den sakkunnige bör, mot
bakgrund av bl.a. statsutskottets utlåtande och vad som framkommit vid
behandlingen av denna fråga hos riksdagens revisorer, förutsättningslöst
utreda hur kungsgårdens förvaltning i framtiden bör vara ordnad.
Den sakkunnige har tagit del av kungsgårdens ekonomiska förhållanden
och på platsen besett ägorna.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
42. Sakkunnig (Fi 1973:03) med uppdrag att se över
uppgiftsfördelningen m. m. mellan statskontoret, Statskonsult AB och
DAFA
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973 för att se
över uppgiftsfördelningen m. m. mellan statskontoret, Statskonsult AB och
DAFA (se Post- och Inrikes tidn. den 30 juni 1973):
Utredningsman:
Andersson, J. Sven G., statssekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Experter:
Bruno, Gösta F., överdirektör (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Moback, Stig L., direktör (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Pernelid, V. Åke E., direktör (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Persson, Gert I. E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Sekreterare:
Lonaeus, G. Håkan N., e. kanslisekreterare (fr.o.m. den 5 juni 1973)
Fi:42 Riksdagsberättelsen år 1974
272
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (utredningsmannen och sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 25
maj 1973):
Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för rationaliseringsverksamheten
inom statsförvaltningen i den mån denna uppgift inte
ankommer på annan myndighet. I verkets uppgifter ingår bl.a. att ta initiativ
till och utföra rationaliseringsundersökningar, att utbilda personal för
rationaliseringsverksamhet och att genom rådgivning verka för förenklingar
och kostnadsbesparingar inom statsförvaltningen. Verket svarar vidare för
samordning i fråga om anskaffning och utnyttjande av datamaskiner inom
statsförvaltningen samt förvaltar statens datamaskinfond.
Utredningsprojekten representerar resursmässigt den helt dominerande
delen av statskontorets verksamhet. Under senare år har utredningarna
främst inriktats på projekt av horisontellfunktionell typ eller projekt som på
annat sätt berört flera myndigheter.
Statskontorets organisation fastställdes i instruktion år 1965. Enligt
instruktionen är verket organiserat på fyra utredningsavdelningar, en
planerings- och utbildningsavdelning och en administrativ byrå. F.n. är
emellertid statskontoret — enligt medgivande av Kungl. Maj:t den 11
december 1970 — försöksvis organiserat på fem enheter, nämligen en enhet
för utredningar, en enhet för utbildning, en enhet för planering, en enhet för
datamaskinfondförvaltning och en enhet för administration.
Antalet anställda vid statskontoret är f.n. ca 265, omräknat i
helårsbefattningar.
Bl.a. mot bakgrund av statskontorets koncentration på utvecklings- och
samordningsuppgifter inom rationaliseringsområdet samt på mera brett
upplagda rationaliseringsundersökningar beslöt statsmakterna år 1969 att
inrätta ett statligt aktiebolag för konsultverksamhet på
rationaliseringsområdet (prop. 1969:60, SU 1969:56, rskr 1969:187).
Bolaget, som har fått namnet Statskonsult AB, startade sin verksamhet i
slutet av år 1969. Med bilregisterprojektet som bas konsoliderade sig
bolaget under år 1970 inom området system- och programmeringsarbete för
ADB. Under år 1971 utökades bolagets kompetensområde successivt med
projektadministration, utbildning inom området administrativ utveckling
samt med organisationsplanering. F.n. är verksamheten uppdelad på fyra
konsultsektorer, nämligen AR-teknik, organisationsutveckling,
projektadministration och utbildning. Bolaget, som nu har drygt 120
anställda, hade för år 1972 en omsättning på ca 16 milj. kr. Uppdragsfördelningen
år 1972 var följande: bilregisternämnden 25 %, försvarssektorn
13 %, affärsdrivande verk 14 %, övriga statliga uppdrag 31 %, statliga bolag
8 % och övrigt 9 %.
Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA)
tillskapades den 1 juli 1970 (prop. 1970:1 bil. 9, SU 1970:7, rskr 1970:7)
genom en utbrytning ur statistiska centralbyråns datamaskincentral av
servicebyråverksamheten för administrativ databehandling. DAFA har
främst till uppgift att inom det statliga området på uppdrag utföra
administrativ databehandling samt metod- och utvecklingsarbete i samband
härmed. I mån av resurser får DAFA även åtaga sig uppdrag från annan
uppdragsgivare än statligt organ. Med statskontoret som chefsmyndighet
leds DAFA av en särskild styrelse. Statskontoret avgör bl. a. frågor om
273
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:43
förslag till anslagsframställning och fastställande av taxor. Chef för DAFA
är en överdirektör. DAFA är fr.o.m. den 1 mars 1973 organiserad på fyra
huvudenheter, nämligen en kundserviceenhet, en driftenhet, en teknisk
enhet och en administrativ enhet. Vidare finns en stabsenhet för planering
och samordning. Antalet anställda vid DAFA uppgår f.n. till ca 310.
Verksamheten omfattar förutom maskinbearbetningar med databeredning
systemuppläggning och programmering samt teknisk konsultation. Den
budgeterade omsättningen för budgetåret 1972/73 uppgår till ca 35 milj. kr.
Intäkterna beräknas till 96 % härröra från statliga kunder.
Som framgått av det föregående har nu verksamheten vid de nyinrättade
organen Statskonsult AB och DAFA pågått några år samtidigt som
statskontorets verksamhetsinriktning ändrats. Redan detta motiverar en
uppföljning och summering av erfarenheterna. På t.ex. ADB-området är
samtliga tre organ, i inte obetydlig utsträckning, engagerade inom samma
kompetensområden. Det finns därför särskild anledning att undersöka om
utvecklingen härvidlag är lämplig med hänsyn till statens intresse av ett
effektivt utnyttjande av resurserna. Aven på andra områden finns det
emellertid skäl att undersöka omen ändrad inriktning eller ökad samordning
är önskvärd för att resurserna skall utnyttjas på bästa möjliga sätt.
Mot denna bakgrund förordar jag att en särskild sakkunnig tillkallas för
att se över uppgifts- och ansvarsfördelningen mellan de nu berörda statliga
organen på rationaliserings- och ADB-området. Den sakkunnige bör även
överväga de organisatoriska ändringar som kan föranledas av översynen.
Oavsett vad som framkommer härvidlag bör DAFA:s organisationsform
prövas och i anslutning härtill dess ställning i förhållande till statskontoret.
Den sakkunnige har under tiden juni — oktober 1973 hållit tre
sammanträden med experterna.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
43. Sakkunnig (Fi 1973:04) med uppdrag att företa en översyn av lagen
om straff för varusmuggling och därmed sammanhängande frågor
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för att
företa en översyn av lagen om straff för varusmuggling och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 oktober 1973):
Utredningsman:
Klackenberg, O. Henrik, f.d. regeringsråd (fr.o.m. den 16oktober 1973)
Experter:
Carlson, Å. Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 december 1973)
Persson, Lars E. H., hovrättsassessor (fr.o.m. den 16 oktober 1973)
Rundlöf, G. Arne M., t.f. byråchef (fr.o.m. den 16 oktober 1973)
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd (fr.o.m. den 16 oktober 1973)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 10 25 41
(utredningsmannen)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 12
oktober 1973):
18 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberältelsen
Fi:43 Riksdagsberättelsen år 1974
274
Lagen (1960:418) om straff för varusmuggling är tillämplig när tull eller
annan allmän avgift undandras statsverket i samband med in- eller utförsel
av vara och när import- eller exportförbud överträds. Varusmuggling begår
enligt 1 § första stycket den som utan att ge det till känna hos tullmyndighet,
i vissa fall annan myndighet, för in eller för ut gods, för vilket tull eller annan
allmän avgift skall erläggas eller som ej får importeras eller exporteras.
Enligt andra stycket i samma paragraf hänförs till varusmuggling fall då
någon visserligen ger godset till känna men genom vilseledande i samband
med tullbehandlingen föranleder att tull eller annan allmän avgift undandras
statsverket eller att godset införs eller utförs i strid mot förbud. Som
varusmuggling avses också vissa andra åtgärder som beskrivs närmare i 4 §.
Varusmuggling är ett uppsåtligt brott. Enligt 5 § kan dock straff inträda
för gärning som någon förövar av grov oaktsamhet. I 6 § första stycket
föreskrivs ansvar för olovlig befattning med smuggelgods som också är ett
uppsåtligt brott. Enligt andra stycket samma paragraf kan ansvar ådömas
den som inte insåg men hade skälig anledning anta att gods varit föremål för
varusmuggling. Bestämmelser om försök, förberedelse, stämpling och
medverkan finns i 8 § och bestämmelser om förverkande i 9, 10 och 12 §§.
För varusmuggling av normal svårhetsgrad är straffet dagsböter, lägst tio,
eller fängelse i högst ett år, för ringa varusmuggling penningböter och för
grov varusmuggling fängelse i högst två år. Enligt särskilda bestämmelser
kan dock strängare straff ådömas för narkotikasmuggling. Straffet är då
fängelse i högst två år eller, om smugglingen är att anse som grov, fängelse
lägst ett och högst tio år. Straffet för gärning som sägs i 1 eller 4 § och som
förövas av grov oaktsamhet är dagsböter. För olovlig befattning med
smuggelgods är straffet detsamma som för varusmuggling av normal svårhetsgrad.
Oaktsamhetsbrottet enligt 6 § andra stycket kan förskylla endast
dagsböter.
När det gäller varusmugglingslagens tillämpningsområde är att märka att
lagen är tillämplig bl.a. om någon lämnar oriktig uppgift till ledning för
varubeskattning som sker i samband med tullbehandling av gods. Skulle
motsvarande uppgift lämnas vid varubeskattning inom landet är däremot
skattebrottslagen (1971:69) tillämplig. Skattebrottslagen avviker på flera
punkter väsentligt från motsvarande reglering på varusmugglingslagens
område. För det centrala brottet i skattebrottslagen — skattebedrägeri — är
straffet fängelse i högst två år och även i övrigt är skattebrottslagens
straffskalor i allmänhet strängare än varusmugglingslagens. Ansvar kan
ådömas för vårdslös skatteuppgift — det brott som motsvarar
oaktsamhetsbrottet i 5 § varusmugglingslagen — redan om gärningen
föranleder fara för att skatt eller avgift påförs med för lågt belopp eller
tillgodoräknas med för högt belopp. För straffbarhet enligt 5 §
varusmugglingslagen krävs i motsvarande fall att tull eller avgift verkligen
undandras statsverket. Skattebrottslagen innehåller en regel om
ansvarsfrihet för den som frivilligt vidtar åtgärd som leder till att skatt eller
avgift kan påföras eller tillgodoräknas med rätt belopp. Motsvarighet till
denna regel saknas i varusmugglingslagen. Bestämmelser om förverkande
finns ej i skattebrottslagen. Vid sidan om skattebrottslagen finns ett
administrativt sanktionssystern. Enligt taxeringsförordningen (1956:623),
förordningen (1968:430) om mervärdeskatt m. fl. författningar kan
skattskyldig, som lämnar oriktig uppgift eller underlåter att fullgöra sin
uppgiftsskyldighet, under vissa förutsättningar påföras skattetillägg eller
förseningsavgift. Införandet av detta sanktionssystem har gjort det möjligt
att avkriminalisera de mer bagatellartade överträdelserna av
275
Kommittéer: Finansdepartementet Fi:44
skatteförfattningarna.
I proposition med förslag till tullag och till lag om ändring i
varusmugglingslagen m. m. (prop. 1972: HOs. 129) berörde jag förhållandet
att olika påföljder kan inträda för skattebrott, beroende på om brottet begås
i samband med införsel eller i samband med transaktioner inom landet och
framhöll att denna ordning inte ansetts vara tillfredsställande. Jag föreslog
därför vissa ändringar i varusmugglingslagen. Ändringarna innebär i
huvudsak följande. Straffskalorna i varusmugglingslagen anpassas efter
skattebrottslagens. Straff skall kunna inträda enligt varusmugglingslagen
redan om någon av grov oaktsamhet föranleder fara för att tull eller annan
allmän avgift undandras statsverket eller för att gods förs in eller förs ut i
strid mot förbud. Ansvarsfrihet medges dock den som frivilligt vidtar åtgärd
som leder till att faran ej längre föreligger. Regeln om ansvarsfrihet tillädes
efter påpekande av lagrådet. Riksdagen biföll propositionen (rskr
1972:296). Lagstiftningen avses träda i kraft den 1 januari 1974.
Den tullag som föreslogs i propositionen innebär att den nuvarande
tullproceduren reformeras i väsentliga avseenden, bl. a. genom att ett
deklarationssystem införs. Jag framhöll att reformerna ytterligare
aktualiserade tanken på att bestämmelserna i varusmugglingslagen
anpassades ännu närmare till skattebrottslagen och att införandet av ett
administrativt sanktionssystem också var värt att övervägas, när det gällde
tull och andra införselavgifter. Eftersom ställning inte kunde tas till dessa
frågor utan att de hade utretts närmare, fann jag att en särskild utredning
först borde ske (prop. 1972:110 s. 130). I enlighet härmed föreslår jag att en
sakkunnig nu tillkallas för detta ändamål. Som jag anförde i propositionen
bör även andra problem än de redan nämnda kunna tas upp av den
sakkunnige. Det kan t. ex. finnas anledning att överväga
varusmugglingslagens tillämpningsområde, bl. a. i förhållande till
skattebrottslagens. Med hänsyn till den utveckling som förekommit inom
den internationella samfärdseln, handeln och andra områden sedan
varusmugglingslagen kom till, torde också en allmän modernisering av
bestämmelserna vara behövlig.
Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1974.
44. 1973 års myntkommitté (Fi 1973:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 november 1973 för
att utreda förutsättningarna för förslag till ny prägel på rikets mynt (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 december 1973):
Ordförande:
Ulvfot, Benkt H., myntdirektör (fr.o.m. den 23 november 1973)
Sakkunniga:
Malmer, Brita I. M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 november 1973)
von Schantz, K. Philip G., professor (fr.o.m. den 23 november 1973)
Scheffer, C. Gunnar U., statsheraldiker (fr.o.m. den 23 november 1973)
Fi:44 Riksdagsberättelsen år 1974
276
Sekreterare:
Lagerström, Ulf., departementssekreterare (fr.o.m. den 23 november
1973)
Lokal: Finansdepartementet, Fack, 103 10Stockholm, tel. växel763 1000
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 23
november 1973):
Genom lagen (1970:1028) om rikets mynt fastställdes att myntskall finnas
i namnvärden av fem kronor, en krona, femtio öre, tjugofem öre, tio öre och
fem öre. Dessutom får mynt med ett namnvärde av tio kronor finnas.
Kungl. Maj:t förordnar om sammansättningar av mynt, i vilka inte ingår
guld eller silver, och om sådana mynts vikt och utförande. Genom
kungörelse år 1971 har Kungl. Maj:t förordnat om metallinnehåll och
storlek beträffande rikets mynt. Genom kungörelsen (1971:106) om prägel
på rikets mynt har Kungl. Maj:t fastställt myntens utseende. Enligt
sistnämnda kungörelse skall fem- och enkronemynten bl. a. bära konung
Gustaf VI Adolfs bild samt femtio-, tjugofem- och tioöresmynten bära
Hans Maj:t Konungens krönta namnchiffer.
Konung Gustaf VI Adolf avled den 15 september 1973. Konung Carl XVI
Gustaf har därefter tillträtt tronen. Genom trontillträdet har frågan om ny
prägel på rikets mynt aktualiserats. Genom beslut den 2 november 1973 har
Kungl. Maj:t bemyndigat myntverket att t. v., intill dess ny prägel på rikets
mynt fastställts, med årtalet 1973 prägla mynt med prägel enligt kungörelsen
(1971:106) om prägel på rikets mynt. På motsvarande sätt som skedde med
anledning av konung Gustaf VI Adolfs trontillträde bör en utredning komma
till stånd när det gäller myntens utseende. Utredningen bör ske genom att ett
begränsat antal konstnärer inbjuds att lägga fram förslag i frågan. Förslagen
avses föreläggas en sedermera av Kungl. Maj:t tillsatt jury.
För att närmare utreda de förutsättningar som skall gälla för de
deltagande bör särskilda sakkunniga tillkallas. Dessa skall föreslå reglerna
för deltagandet, en prissumma samt namnen på de konstnärer som bör
inbjudas att delta. De sakkunniga bör representera mynttekniska,
heraldiska, historiska och konstnärliga intressen. Arbetet bör bedrivas
skyndsamt.
Med anledning av motioner om slopande av femkronemyntet har
finansutskottet i betänkande (FiU 1973:36) funnit starka skäl tala för att
behålla femkronemyntet i gällande myntserie och förordat åtgärder, som
gör det lättare att skilja femkronan från enkronan, varjämte utskottet uttalat
bl. a. att det ankommer på Kungl. Maj:t att pröva hur detta bäst skall ske.
Riksdagen har bifallit vad utskottet anfört (rskr 295). De sakkunniga bör
beakta vad riksdagen sålunda beslutat.
277
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:1
Utbildningsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973: 6,16, 20, 28, 29, 30, 33, 36, 40 och 49
1. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (E 1945:30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Ordförande:
Woxén, Ragnar, professor em.
Ledamöter:
Ahrbom, Nils O., f.d. professor
Alexanderson, K. Erik, f.d. häradshövding
Borg, L. Göran, professor, rektor
Smith, A. Åke, planeringsdirektör
Österberg, David V., professor em.
Sekreterare:
Norrman, Lars-Olof, avdelningsdirektör
Arkitekt:
Henriksson, Gunnar A., f.d. professor
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm, Fack, 100 44 Stockholm 70, tel.
växel 23 65 20
Direktiven för kommittén, se 1945 års riksdagsberättelse I E 30
I E 1947:21 samt instruktion den 20 juni 1946.
Kungl. Maj:t har den 3 september 1970 dels uppdragit åt kommittén att
utföra ny- och ombyggnad för sektion V vid högskolan, dels föreskrivit att
kommitténs uppdrag skall upphöra sedan dess arbete med nämnda ny- och
ombyggnad slutförts. På kommittén hittills ankommande lokalplanering
samt planering och upphandling av inredning m. m. skall föras över till
byggnadsstyrelsen i den ordning varom kommittén och styrelsen kommer
överens.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén beräknas fortsätta sitt arbete under hela år 1974.
U:2 Riksdagsberättelsen år 1974
278
2. Lokal- och utrustningsprogramkommittéerna (E 1965:54) för
universitet och högskolor (LUP-kommittéerna)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1964 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för universitet och
högskolor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juli 1964):
Samarbetsnämnden (E 1965:54:01) för LUP-kommittéerna:
Ordförande:
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Ledamöter:
Almefelt, Paul V.. byråchef
Beckman, Lars E. A., bitr. professor (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Eriksson, E. Olof, teknisk direktör (t.o.m. den 18 september 1973)
Hammar, Stig H., universitetsråd
Hultin, S. Erland V., tekn. lic.
Ronnander, Benkt A. V., överdirektör
Lindstrand, Leif, byggnadsråd (fr.o.m. den 19 september 1973)
Lundgren, Georg E. H., professor, rektor
Norberg, Dag L., professor, rektor
Paul, Karl-Gustav, professor, rektor (t.o.m. den 30 juni 1973)
Philipson, Lars H. G., civilingenjör
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
Experter:
Abel, Enno, tekn. lic.
Allander, Claes C. G., professor
Andersson, A. Owen, tekn. lic.
Andersson, Bengt-Erik, bitr. professor (t.o.m. den 25 september 1973)
Arrhenius, N. Erik A., docent
Borgström, E. Bengt G., professor (t.o.m. den 15 mars 1973)
Careborg, Lars-Olof, byrådirektör (t.o.m. den 15 mars 1973)
Dahlbom, J. Rickard, professor
Dahlin, N. Åke S., överingenjör (t.o.m. den 15 mars 1973)
Ekblad, Carl-Rickard E., verkstadsöveringenjör (t.o.m. den 15 mars
1973)
Eskilsson, Per H., revisionsdirektör
Fors, Sixten R., byråchef
Fronaeus, Sture A., professor (t.o.m. den 15 mars 1973)
Gralén, Nils G. J., professor, rektor (t.o.m. den 15 mars 1973)
Grönfors, Kurt G. W., professor (t.o.m. den 15 mars 1973)
Hagård, A. Birger, universitetslektor
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie
Hultin, Måns K. E., övertandläkare
279
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:2
Jalling, Hans G. T., avdelningsdirektör (t.o.m. den 15 mars 1973)
Johansson, Bertil C. A., förste forskningsingenjör
Johansson, Viktor J., intendent
Kierkegaard, C. Peder J. H., professor
Kihlman, Herbert, avdelningsdirektör (t.o.m. den 15 mars 1973)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lustig, Gunnar, intendent
Markén, Karl-Erik, professor
Mårtensson, Skotte, universitetslektor
Nordenberg, Torsten K. W., yrkesinspektör (t.o.m. den 25 september
1973)
Olsson, R. Lennart, förste forskningsingenjör
Ottander, Chris, bitr. professor (t.o.m. den 25 september 1973)
Ottosson, N. Sigurd, förste forskningsingenjör
Rinder, Lennart K., docent (t.o.m. den 25 september 1973)
Ronne, Bengterik, utbildningsledare
Rufelt, L. Henry B., docent
Steenberg, Aage, förste instrumentmakare (fr.o.m. den 16 mars 1973)
Sunner, Stig A., professor (t.o.m. den 15 mars 1973)
Waller, Tage E., veterinär
Westberg, Sven, överbibliotekarie
Wiklund, Oscar E., byrådirektör (t.o.m. den 15 mars 1973)
Öbrink, Karl Johan, bitr. professor
Huvudsekreterare:
Moll, Olof G., byråchef
Bitr. sekreterare:
Johnsson, Roland G., byrådirektör
Kjellén, Bengt I., civilingenjör
Lindfors, Leif V., fil. kand. (t.o.m. den 28 februari 1973)
Norell, Thomas, fil. studerande (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Nygren, Jan B., avdelningsdirektör
Wolrath, E. Birgitta, fil. kand.
Lokal: Drottninggatan 7-9, Box 16085, 103 22 Stockholm 16, tel. växel
24 85 60
Direktiven för kommittéerna, se 1965 års riksdagsberättelse E 54.
Samarbetsnämnden har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sju sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:02) för Uppsala:
Ordförande:
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
U:2 Riksdagsberättelsen år 1974
280
Ledamöter:
Carlson, Jan O., fil. kand. (t.o.m. den 30 juni 1973)
Edqvist, K. Inger E., socionom (t.o.m. den 30 juni 1973)
Eriksson, Gunnar S. I., förste fotograf
Ernst, Hans J., fil. stud. (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef
Rosén, Nils-Arne, t.f. byggnadsråd
Rydén, Jan E., avdelningschef
Ödman, Mats O., fil. studerande (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:03) för Lund:
Ordförande:
Hammar, Stig H., universitetsråd
Ledamöter:
Broberg, K. Bertram, professor
Fagerholm, Per Anders L., fil. kand.
Hellgren, Bertil G., maskinist
Juthagen, Leif R., avdelningsdirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef
Rydén, Jan E., avdelningschef
Svensson, Thorsten A. I., fil. studerande (t.o.m. den 30 juni 1973)
Thulin, C. Nils-Åke, studerande (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:04) för Göteborg:
Ordförande:
Lundgren, Georg E. H., professor, rektor
Ledamöter:
Haglind, Per, med. kand.
Henriksson, J. Lars G., fil. kand.
Juthagen, Leif R., avdelningsdirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef
Rydén, Jan E., avdelningschef
Thun, K. Ragnar, byråchef
Wemminger, Lars V., förste forskningsingenjör
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
281
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:2
LUP-kommittén (E 1965:54:05) för Stockholm:
Ordförande:
Norberg, Dag L.. professor, rektor
Ledamöter:
Bergström, K. Sune D., professor
Borg, L. Göran, professor, rektor
Eklund, K. Ronnie, jur. studerande
Ekman, Stig-Rune, forskningsingenjör
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll. Olof G., byråchef
Rosén, Nils-Arne, t.f. byggnadsråd
Rydén, Jan E., avdelningschef
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:06) för Umeå:
Ordförande:
Beckman, Lars E. A., bitr. professor (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Paul, Karl-Gustav, professor, rektor (t.o.m. den 30 juni 1973)
Ledamöter:
Almerud, Bengt, rektor
Fors, Sixten R., byråchef
Lundin, Birger E. V:son, byggnadsdirektör
Moll, Olof G., byråchef
Nordlander, N. Arne, universitetslektor
Rydén, Jan E., avdelningschef
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden.
LUP-kommittén (E 1965:54:07) för Linköping:
Ordförande:
Almefelt, Paul V., byråchef
Ledamöter:
Gustavson, Göran E., studerande (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Gyrulf, C. Håkan, fil. studerande (t.o.m. den 30 juni 1973)
Lindell, Mats G., avdelningsdirektör
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Moll, Olof G., byråchef
Olsson, Björn E., förste driftingenjör
Rydén, Jan E., avdelningschef
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden.
LUP-nämndens och LUP-kommittéernas arbete beräknas pågå under
hela år 1974.
U.3 Riksdagsberättelsen år 1974
282
3. Utredningen (E 1965:55) rörande sexual- och samlevnadsfrågor i
undervisnings- och upplysningsarbetet (USSU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 9 oktober 1964 för att överväga
och framlägga förslag rörande dels sexualundervisningens och
sexualupplysningens omfattning, innehåll och mål, dels åtgärder till
förbättrande av undervisningen och upplysningsverksamheten på
ifrågavarande område:
Ordförande:
Andersson, Leif G., t.f. departementsråd
Ledamöter:
Bergström-Walan, Maj-Briht, fil. lic.
Boéthius, Carl Gustaf, fil. mag.
Granstrand, Rolf, fil. studerande
Heeger, Birgitte, fil. kand.
Ottersen, J. Ottar, studierektor
Rodhe, Gösta, leg. läkare
Sjövall, Thorsten, överläkare
Wickbom, Torsten A., rektor
Experter:
Aronsson, Harry, docent
Boethius, Carl Gustaf, fil. mag. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Bromsjö, Birger, docent
Meurling, Karl, studierektor
Du Rietz, Lars B. Hj., rektor
Svensson, Sven, lektor
Wärneryd, Bo, docent
Åberg, Gertrud, småskollärare
Huvudsekreterare:
Boethius. Carl Gustaf, fil. mag. (t.o.m. den 31 juli 1973)
Bitr. sekreterare:
Marén, Lars Å., departementssekreterare
Sköld, Carl G., fil. studerande (fr.o.m. den 12 augusti t.o.m. den 30
september 1973)
Wettergren, Thomas N., byrådirektör (t.o.m. den 31 mars 1973)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
763 17 51 (Marén)
Direktiven för utredningen har angetts i kungl, brev den 9 oktober 1964.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 16
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
283
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:4
4. 1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52) (MUS 65)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 mars 1965 för att
verkställa utredning rörande museiväsendet och verksamheten med
riksutställningar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 april 1965 och den
30 mars 1967):
Ordförande:
Holm.J. Lennart, generaldirektör
Ledamöter:
Biörnstad, Margareta, förste antikvarie
Hubendick, Bengt L., museichef
Hultén, Karl Gunnar, museidirektör (t.o.m. den 30 september 1973)
Jerdenius, K. Elof, organisationsdirektör
Lagercrantz, Bo U., fil. lic.
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Noreen, Sven E., landsantikvarie
Ullberger, Kurt, konstnär
Westin, Gunnar A. E., chef för Riksutställningar
Experter:
Bergengren, Bengt Göran, intendent
Carleson, Axel, major (fr.o.m. den 8 februari 1973)
Ekblad, S. Gunnar, hovrättslagman
Holmquist, Bengt M., förste intendent (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Linn, Björn G., avdelningsdirektör
Sandestedt, Birger, byrådirektör
Huvudsekreterare:
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Bitr. sekreterare:
Hedqvist, Eric H., intendent
Hjorth, Jan L. S., byrådirektör
Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR (fr.o.m. den 21 maj 1973)
Unnerbäck, K. E. Eyvind, antikvarie
Lokal: Livrustkammaren, 115 21 Stockholm, tel. 62 01 16 (Meyerson),
Gumshornsgatan 6, 1 tr., 114 60 Stockholm, tel. 6183 48 (Hedqvist),
6183 09 (Unnerbäck), Riksutställningar, Sandhamnsgatan 63, 115 28
Stockholm, tel. växel 63 51 80 (Hjorth), Taptogatan 6, 115 28 Stockholm,
tel. 63 95 05 (Myrenberg)
Direktiven för de sakkunniga, se 1966 års riksdagsberättelse E 52.
Tilläggsdirektiv, se 1968 års riksdagsberättelse U 30.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
U.4 Riksdagsberättelsen år 1974
284
sammanträden. Dessutom har särskilda arbetsgrupper sammanträtt femton
gånger.
Försöksverksamheten med riksutställningar av konst och kultur- och
naturhistoriska föremål har fortsatt. Budgetåret 1973/74 disponerar de
sakkunniga 4 950 000 kr. för ändamålet ur riksstatsanslaget Bidrag till
särskilda kulturella ändamål. Fr. o. m. budgetåret 1969/70 bedriver de
sakkunniga också — i samarbete med Folkrörelsernas konstfrämjande —
försöksverksamhet med försäljning av konst i Stockholm och i Örebro län.
Budgetåret 1973/74 disponerar de sakkunniga 450 000 kr. för detta ändamål.
De sakkunniga har år 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:5) Museerna.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
5. Reklamutredningen (K 1967:43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 oktober 1966 för att
utreda reklamens verkningar med särskild hänsyn till reklamsändningar i
televisionen (se Post- och Inrikes tidn. den 9 november 1966):
Ordförande:
Hörjel, Nils J., generaldirektör, utnämnd landshövding
Ledamöter:
Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen
Andersson, Leif G., t.f. departementsråd
Blidfors, T. E. Johannes, f.d. led. av riksdagen
Gerentz, Sven T., chefredaktör
Johnson, Lars G., direktör
Lindqvist, Sven O., författare
Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör
Wiege, Lars B., direktör
Winqwist, Carl-Henrik, generalsekreterare
Wärneryd, Karl-Erik, professor
Experter:
Albinsson, N. Göran, fil. lic.
Carling, Alf G., docent
Friberg, Karl-Erik B., aktuarie
Fridolin, Hans R., departementsråd
Gustafsson, Karl-Erik, ekon. lic.
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Huldt, Jan P., hovrättsassessor
Knutsson, P. Anders, t.f. rättschef (fr.o.m. den 21 maj 1973)
Letzén, Sven-Roland, ekonomidirektör
Lindhoff, B. Håkan, civilekonom
285
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:6
Lindskog, Nils-Petter, direktör
Lindstam, Leif E., kammarrättsfiskal
Sundström, S. Åke A., fil kand.
Tengelin, Sten E., direktör
Voss, Bertil G. P., departementsråd
Widmark, P. Sverker V., kammarrättsråd
Åberg, Carl-Johan, departementsråd
Sekreterare:
Sarman, Arthur H., fil. lic.
Bitr. sekreterare:
Fernström, Ingrid M., hovrättsassessor
Lokal: Postbanken, Drottninggatan 89, 105 05 Stockholm, tel. växel
781 30 00
Direktiven för utredningen, se 1967 års riksdagsberättelse K 43.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 26
plenarsammanträden och 33 arbetsgruppssammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 14 juni 1973 avgett delbetänkandet (SOU 1973:11)
Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer. I november
1973 har avgetts delbetänkandet (SOU 1973:10) Reklam lil. TVreklamf
rågan har slut justerats och kommer att avlämnas i början av år 1974.
Åven utredningens femte och sista delbetänkande beräknas föreligga i
början av 1974.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
6. Kommittén (U 1968:44) för television och radio i utbildningen
(TRU-kommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 februari 1967 för
försöksverksamhet med television och radio i utbildningsväsendet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 mars 1967):
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding
Ledamöter:
Borg, L. Göran, professor, rektor
Lundgren, Rolf A., programdirektör
Lundgren, Stig H. E., byrådirektör
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd
Persson, Henry A., ombudsman
U.6 Riksdagsberättelsen år 1974
Sohlman, Ragnar W. A. R., departementsråd
Svensson, Nils-Eric, byråchef
Experter:
Ag, Lars E., generaldirektör
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Ahlström. Karl-Georg J., professor
Alm, Jan, med. kand.
Almefelt, Paul V., byråchef
Almqvist, Gert, tekn. lic.
Andersson, Bengt Joel, professor
Bergström, Willy, universitetslektor
Block, A. Eskil, tekn. lic.
Breitholtz, Axel, distriktschef
Broberg, K. Bertram, professor
Brody, Sam, professor
Brunzell, Frans-Olof, studierektor
Bylund, B. Erik M., professor
Böttiger, Lars Erik J., professor
Carlsson, A. Janne, professor
Cedergren, Ebba L. C., professor
Colding, Bertil, professor
Dahlberg, Märtha, seminarielärare
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör
Eliasson, H. Torsten Y., lektor
Enander, Bengt N., professor
Eriksson, Ejnar K. G., docent
Fris, Ann-Margret, studierektor
Gréting, Britt M., departementssekreterare
Grant, N. Gunnar, professor
Hagander, Sten I., avdelningsdirektör
Hallendorff, C. J. Herman, professor
Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör
Hammar, Thomas, docent
Hammarberg, Peter, rektor
Hellström, E. Emil, undervisningsråd
Henrysson, Sten, professor
Hermansson, Hartwig V., rektor
Holmberg, Bengt R., professor
Hägg, Ingemund, universitetslektor
Ingelstam, Erik P. G., professor
Ingelstam, Lars E., bitr. professor
Isaksson, Britt, barnbibliotekarie
Johansson, K. Gunnar E., professor
Johansson, K. Inge, studierektor
287
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:6
Krantz, Paul Olof, byrådirektör
Lagerwall, S. Y. Torbjörn, universitetslektor
Larsson, Gösta H. F., sekreterare
Larsson, Hans O., byrådirektör
Lindquist, C. Bertil J., professor
Lukkari, Bror, planeringschef
Lundh, Jan-Henrik, studierektor
Markesjö, A. Gunnar, universitetslektor
Nauckhoff, Per, fil. kand.
Nilsson, Jan, civilingenjör
Otteblad, S. I. Arne, universitetslektor
Petri, Ingemar, byrådirektör
Poppius, Ulla, kanslichef
Regolo, Margit, redaktör
Rosen, Erik, överläkare
Schedvin, Sven-Olof, lektor
Schyl-Bjurman, Gertrud S., universitetslektor
Stenbäck, Manne, redaktör
Stoye, Peter C. J., civilingenjör
Ström, Gunnar O. F., professor
Sundberg, L. Nore, departementsråd
Sundqvist, Allan, studierektor
Svahn, Olov E., professor
Söderström, Göran, avdelningsdirektör
Terstedt, Ulla, skolkonsulent
Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör
Törnqvist, Gunnar E., professor
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Wahlgren, Iwan, avdelningschef
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Wretmark, Gerdt, överläkare
Zackrisson, Uno, universitetslektor
Åkerlind, Lars E. K., universitetslektor
Åström, Karljohan, professor
Huvudsekreterare:
Bohlin, Erland, lektor
Bitr. sekreterare:
Holmberg, Carl, fil. kand.
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse U 44.
Kommittén har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit fyra
sammanträden.
Kommittén har den 19 juni 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:19)
U:6 Riksdagsberättelsen år 1974
288
TRU:s försöksverksamhet 1967 — 1972.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. Dataarkiveringskommittén (U 1968:48)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1967 för att
utreda arkivfrågor för den moderna informationsbehandlingens databärare
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1967):
Ordförande:
Kromnow, E. Åke, riksarkivarie
Ledamöter:
Berglund, K. Gustaf, driftschef
Frank, S. Torsten, organisationsdirektör
Holmberg, Erik G., hovrättsråd
Experter:
Ahl, Gunnar A., byrådirektör
Cnattingius, Claes M., bibliotekarie
Fredberg, Birgit A. M., förste arkivarie
Grage, Elsa-Britta, fil. lic.
Körner, Sten G., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 februari 1973)
Lagerqvist, Åke, byrådirektör
Stenefeldt, Ulf J., hovrättsassessor
Sekreterare:
Ha verling, Sven G. I., förste arkivarie
Bitr. sekreterare:
Brunnberg, R. K. Charlotte, departementssekreterare
Lokal: Riksarkivet, Fyrverkarbacken 13-17, 100 26 Stockholm 34, tel.
54 02 00
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse U 42. Tilläggsdirektiv,
se 1973 års riksdagsberättelse U 9.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har i RA-nytt (Riksarkivet informerar) nr 6 1972, tryckt i
november 1972, låtit publicera ett referat av resultatet av den undersökning
om mikrofilmen som lagringsmedium, som statens provningsanstalt utfört
för kommitténs räkning.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
289
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:9
8. Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering av
upphovsrättsiiga frågor på undervisningsområdet (AUU-sakkunniga)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1967 med uppgift att
förhandla om en avtalsreglering av de upphovrättsliga frågorna på
undervisningsområdet:
Ordförande:
Hesser, S. C. E. Torwald, justitieråd
Ledamot:
Bergström, Svante B., professor
Experter:
Ahlström, Bengt, avdelningsdirektör
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör
Landström, Sten-Sture H., direktör
Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör
Sekreterare:
Griiting, Britt M., departementssekreterare
Lokal: Högsta domstolen, Riddarhustorget 8, 111 28 Stockholm 2, tel.
23 67 20 (ordföranden)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden. Dessutom har vid två tillfällen hållits särskilda överläggningar
med företrädare för intressen, som berörs av uppdraget.
På grundval av de sakkunnigas förslag har avtal träffats den 5 mars 1973
mellan staten och organisationer på upphovsmannasidan om skolornas
grafiska och fotografiska mångfaldigande (prop. 1973:70, LU 16rskr 178).
Vidare har statistiska centralbyrån numera avlämnat slutrapport
angående den i föregående års riksdagsberättelse omnämnda
undersökningen rörande omfattningen av kopiering och mångfaldigande av
förlagsmässigt tryckt material vid universitet och högskolor under
universitetskanslersämbetet. De sakkunnigas arbete har härefter inriktats
på att undersöka möjligheten av ett avtal om kopiering av skyddade verk
och fotografier inom universitetsområdet.
De sakkunnigas arbete beräknas pågå under hela år 1974.
9. Konstnärsutbildningssakkunniga (U 1968:52) (KUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 september 1967 för
utredning av konstnärsutbildning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12
september 1967):
19 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberällelsen
U.9 Riksdagsberättelsen år 1974
290
Ordförande:
Lindblom, Paul, direktör
Ledamöter:
Acking, Carl-Axel, professor
Bergman, Hans R., designer
Brunnberg, Hans A., professor
Larsson, Mårten J., arkitekt SAR
Linde, Ulf H., professor
Meyerson, K. Åke W., överintendent
Nemes, Endre, professor
Persson, Sigurd F., ädelsmed
von Schantz, K. Philip G., professor
Experter:
Bohman, Jan A., grafiker
Hallström, Björn H., fil. lic.
Lindgren-Fridell, A. Marita G., förste intendent
Myrenberg, Bo K. M., arkitekt SAR
Myrenberg, Lars E. T., arkitekt SAR
Nilsson, I. Pål-Nils, fotograf
Wahrby, Hans O., fortbildningsledare
Sekreterare:
Johansson, Nils J. O., fil. kand.
Bitr. sekreterare:
Erikson, M. Birgitta, kanslist
Jansson, Björn S., fil. kand.
Lokal: Storkyrkobrinken 4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 19 13 (sekreteraren)
Direktiv, se 1968 års riksdagsberättelse U 52. Tilläggsdirektiv, se 1969 års
riksdagsberättelse U 41.
De sakkunniga har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden. Därutöver har fem sammanträden hållits med
arbetsgrupper inom de sakkunniga.
De sakkunniga beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
10.1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969:44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 mars 1968 för att
inom utbildningsdepartementet biträda med revidering av Den svenska
kyrkohandboken och övriga kyrkans böcker i den mån de kan beröras av en
handboksre vision:
291
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U.ll
Ordförande:
Askmark, K. F. Ragnar, biskop
Ledamöter:
Andrén, Åke, professor
Edwall, Pehr A. R., kontraktsprost
Göransson, Harald O., musikdirektör
Hallqvist, Britt G., författare
Experter:
Andersson, Torsten N., prost
Bohlin, Folke, docent
Eckerda!, Lars H., docent
Erneholm, Berndt I., expeditionschef (fr.o.m. den 15 september 1973)
Gerhardsson, Birger, professor
Gustafsson, Berndt G. E., direktor
Göransson, C. Göran N., stiftssekreterare
Holte, K. Ragnar, professor
Ljungdahl, Olle, domkyrkoorganist
Molde, F. Bertil, professor
Nilsson, Torsten, musikdirektör
Simonsson, Tord L. W., kyrkoherde
Sekreterare:
Ahrén, Per-Olov A., domprost
Bitr. sekreterare:
Aldén, Lars O. T., pastoratsadjunkt
Eckerdal, Lars H., docent
Lokal: Finngatan 10, 223 62 Lund, tel. växel 046/1241 00 ankn. 454 eller
046/13 82 94
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete. För kommitténs räkning har
två ledamöter företagit studieresa till USA. En expert har deltagit i
sammanträden med Nordisk kommitté för revision av kyrkoårets texter.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
11. 1968 års utbildningsutredning (U 1969:47) (U 68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1968 för
utredning rörande den fortsatta planeringen av det eftergymnasiala
utbildningssystemet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 maj 1968):
U. ll Riksdagsberättelsen år 1974
292
Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Ledamöter:
Löwbeer, Hans, universitetskansler
Olsson, S. O. Bertil, f.d. generaldirektör
Orring, Jonas A., generaldirektör
Företrädare för de politiska partierna:
Dahl, R, Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen
Fiskesjö, Bertil A. N., universitetslektor, led av riksdagen
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
Nordstrandh, Ove H., lektor, led. av riksdagen
Tham, Carl C. W., partisekreterare
Företrädare för utbildningsväsendet:
Flink, A.-B. Christina, instruktör
Gralén, Nils G. J., professor, rektor
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Johansson, K. Inge, studierektor
Klackenberg, Dag G., jur. studerande
Sköld, Lars G., överdirektör
Stjernquist, Per Nilsson, professor
Weinz, Erik, skolinspektör
Företrädare för arbetsmarknadsorganisationerna m. m.:
Cronqvist, Sven-Olof H., förste ombudsman
Eriksson, Sune B., direktör
Haldén, J. O. Folke, direktör
Jonsson, Sverker Å., sekreterare
Karlson, Tore E., ombudsman
Larsson, A. Lennart, utbildningschef
Linderoth, Karl Axel, direktör
Ström, K. Fingal, kansliråd
Tobisson, Lars F., direktör
Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef
Experter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Andersson, E. Lennart, universitetslektor
Andersson, Johnny L., byråchef
Andersson, Sune A., organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Arfwedson, Anders J., sekreterare
Attehag, Gösta, byrådirektör
Axelsson, Carl-Axel, undervisningsråd
Back. Pär-Erik, professor
293
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:
Beckne, Rolf A. P., lektor
Behrman, Britt, studierektor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Bengtsson, Jarl, fil. dr
Bentzel, Ragnar H., professor
Berg, C. G. Håkan, departementsråd
Berg, G. Christer, civilingenjör
Bernhardsson, K. Göte E., byrådirektör
Blix, Erik, rektor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Block, A. Eskil, tekn. lic.
Bratt, T. Elisabeth (Lisa), avdelningsdirektör
Bruno, Gösta F., överdirektör
Bäcklund, Lars B. T., med. kand.
Börjeson, Bengt O., fil. dr
Castensson. Reinhold, pol. mag. (fr.o.m. den 23 januari 1973)
Dahlström, Gunnar A. H., förste byråsekreterare
Eriksson, Hans G., byrådirektör
Fleischer, B. Lennart, sekreterare
Fornstedt, Ulf H., byrådirektör
Franzén, S. Anders, departementssekreterare
Färm, Ingemar O., bitr. direktör
Gesser, Bengt A., fil. lic.
Godlund, Sven A. I., professor
Gårdstedt, H. Birger, skolråd
Göransson, Lars O., byrådirektör
von Heland, Björn E:son, undervisningsråd
Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Hellström, Gunnar J., rektor
Hermansson, Hartwig V., rektor
Holgersson, Leif, ombudsman (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Holmberg, Per H. A., universitetslektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Hult, Jan A. H., professor
Härnqvist, Kjell, professor
Jacobson, Bengt A., undervisningsråd
Jansson, Tore, utbildningsledare
Javette, Bo, ombudsman
Jonsson, Bo E., sekreterare
Järvstrand, Göran, förbundsjurist (fr.o.m. den 23 januari 1973)
Karlsson, G. Åke, förste sekreterare
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Kim, Lillemor A. B., byrådirektör
Kjellberg, Gunvor, förste byråsekreterare
Lind, C. Ingemar B., universitetslektor
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor
Lindbeck, C. Assar E., professor
U.ll Kiksdagsberättelsen år 1974
294
Lindqvist, F. Ingvar, professor
Lindström, Alice M. F., undervisningsråd
Lundberg, K. Max, professor
Lundeberg, Christer N. S., undervisningsråd
Lundgren, Georg E. H., professor, rektor
Lundqvist, Åke G., kanslichef
Magnusson, Leif R., fil. lic.
Moll, Olof G., byråchef
Nilsson, Lars-Göran, ombudsman
Nilsson. Thora 1. L., statistikchef
Näswall, Björn K., kanslisekreterare
Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor
Odén, A. Birgitta, professor
Olderin, Gunnar O., byråchef
Olsson, A. E. Osborn, undervisningsråd
Ölving, Sven, professor
Poppius, Flans D., byråchef
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör
Riben, Staffan J. O., jur. kand.
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Ronne, Bengterik, utbildningsledare
Rydh, Olof G. G., pol. mag.
Sandin, Lisbeth, syokonsulent
Silenstam, N. Per A., avdelningsdirektör
Sjödahl, Lars I., byrådirektör
Sjölund, P. Torsten, personalchef
Sjöstrand, Per, fil. lic.
Sjöström, S. Birger, förste konsulent
Stark, K. Birger, socialchef
Stjernström, Nils E., docent
Ståhl, Ingemar O. L., professor
Sundgren, Magnus, soc. studerande
Svanfeldt, Göran H., statistikchef
Svensson, L. G. Roland, kansliråd
Svensson, Nils-Eric, direktör
Svensson, Nils Å., direktör
Swenne, Åke M. H., rektor
Törnqvist, Gunnar E., professor
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Werkö, Lars A., professor
Wessman, Yvonne B-M., byrådirektör
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ysander, Bengt Christer A., docent
Åhgren-Lange, Ulla H. A., avdelningsdirektör
295
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U.ll
Åkerstedt, Jonas V., ombudsman (t.o.m. den 28 februari 1973)
Österberg, Gunnar R., departementssekreterare
Östlund, Hans-Erik, undervisningsråd
Experter för översyn av juridisk utbildning:
Agell, Anders L. G:son, professor
Bernitz, Ulf, bitr. professor
Bolding, Per Olof, professor
Eek, Hilding, professor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Elwin, Göran, docent (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Forsell, Harry A., docent
Freivalds, Laila L., jur kand. (t.o.m. den 30 september 1973)
Heckscher, Sten, jur. kand. (t.o.m. den 30 september 1973)
Hellner, Jan E., professor
Hessler, S. Henrik, justitieråd
Hilding, Mats H., rådman
Inger, Göran, professor (fr.o.m den 5 februari 1973)
Lodin, Sven-Olof, professor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Ragnemalm, Hans O., docent
Ryman, Sven-Hugo G., utbildningschef
Strömholm, Stig F., professor
Thornstedt, Hans G., professor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Experter för översyn av socionomutbildning m. m.:
Alfredsson, Björn, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Almerud, Bengt, lektor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Andersson, Ola, universitetslektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Appelberg, Göte, lektor
Appelgren, L. S. Göran, kanslidirektör
Bergman-Larsson, I. Kerstin, bitr. lärare
Boethius, Inga, universitetslektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Broman, Lennart, universitetslektor
Cyrén-Wåhlstrand, Malin, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Danielssén, Anna-Sophia, byrådirektör
Forsberg, Bert, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Gadd, Anne-Sophie H., bitr. lärare
Gunnmo, Alf, universitetslektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Helleday, Ann, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Härde, Christer, konsulent (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Krantz, Ingrid, socialinspektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Lindholm, Kerstin, lektor
Lindström, Irene, utredningssekreterare (fr.o.m. den 22 februari t.o.m.
den 11 november 1973)
Lundmark, Kjell, fil. lie. (fr.o.m. den 5 februari 1973)
U: 11 Riksdagsberättelsen år 1974
296
Olsson, Sören, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Pettersson, Ulla, konsulent (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Rylander, Staffan, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Torstensson, Curt, universitetslektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Trollbäck, Henry, lektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Ohman, Bernt, universitetslektor (fr.o.m. den 5 februari 1973)
Experter för arbetet med viss vårdutbildning:
Andersson, Rut I., instruktionsföreståndare
Bergsten, Karin E., studieledare
Björverud, Arvid B., sjukhusdirektör
Eklund, Svea I., avdelningsdirektör
Fahlkrantz, Astrid M. V., studierektor
Finstam, Jane, arbetsterapeut (fr.o.m. den 9 april 1973)
Forsberg, Kim K. M. E., chefsgymnast
Hedman, Barbro, byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Henriksson, Barbro K., studierektor
Hökfelt, Bernt M., professor
Jonsson, Inga H. L., byrådirektör
Kugelberg, Lena, arbetsterapeut (fr.o.m. den 9 april 1973)
Moritz, Ulrich E., bitr. professor
Nilsson, Matts G., avdelningschef
Pernow, Bengt B., professor
Ramnhagen, Agneta, röntgenassistent (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Sonesson, Bertil H., universitetslektor
Tillman, Sture V., överläkare
Zetterström, Rolf O. F., professor
Experter för planering av försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning:
Alexandersson, Egon, direktör
Andersson, Gert A., direktör
Backman, Jan I., utbildningsledare
Carlsson, Göte A. B., ombudsman
Carlsson, Hans L., disponent
Dahlander, Gunnar, rektor
Ekholm, Lars V., avdelningsdirektör
Furumark, Ann-Marie, rektor
Gustafsson, Berndt L., utbildningschef
Gustafson, Birgitta S. S., avdelningsdirektör
Gårmark, Thore O., direktör
Hasselquist, C. G. Lennart, överingenjör
Holmberg, K. Gösta I., direktör
Holmgren, Stig E. H., snickare
Håkansson, Håkan E., avdelningsdirektör
297
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:ll
Håkansson, Erik F., ombudsman
Häggmark, Sten, personalintendent
Jansson, Ingvar, direktör
Johansson, K. Alf W., ombudsman
Johanson, Alf A., personalchef
Karlsson, Einar J., ombudsman
Krantz, Paul Olof, byrådirektör
Larsson, L. Birger, rektor
Larsson, Carl-Johan, rektor
Lehman, Erik, förbundsordförande
Lindberg, Joel, professor
Malm, Stig N. Å., ombudsman
Nilsson, Albert E. J., ombudsman
Nybom, P. Arne A., förbundssekreterare
Rydegran, Gunnar A., överingenjör
Sedin, Kjell, studiesekreterare
Svedberg, Sten, ombudsman
Tegman, Lars-Olof, konsulent
Thörnberg, Ove V., ombudsman
Wohrne, Vulf O., direktör
Åshuvud, A. Olof L., direktör
Sekreterare:
Bergendal, Gunnar S., rektor
Bitr. sekreterare:
Dyrssen, Tove, leg. sjukgymnast
Gadd, Anne-Sophie H., bitr. lärare (t.o.m. den 31 december 1973)
Haglind, Per, med. kand. (fr.o.m. den 8 januari 1973)
Hökerberg, Annika S. O., fil. kand. (t.o.m. den 20 maj 1973)
Karlsson, Jan-Sture, fil. mag. (t.o.m. den 31 juli 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4, tel. växel 763 10 00. Postadress:
Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 47.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 haft 14
protokollförda sammanträden.
Utredningen har den 28 mars 1973 avgett sitt huvudbetänkande (SOU
1973:2) Högskolan samt betänkandet (SOU 1973:3) Högskolan.
Sammanfattning. Den 11 maj 1973 har utredningen överlämnat
specialbetänkandet (SOU 1973:12) Försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning samt den 16 oktober 1973 specialbetänkandet (SOU
1973:47) Högskolornas förvaltning. I december 1973 har utredningen avgett
en rapport (Ds U 1973:17) Administratörer i stat och landsting, rapporter
från undersökningar genomförda av U 68, nr 5.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
U:12 Riksdagsberättelsen år 1974
12. 1968 års studiemedelsutredning (U 1969:48)
298
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 maj 1968 för
översyn av studiemedelssystemet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 14
juni 1968):
Ordförande:
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, f.d. led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, K. A. Stig, rektor
Mattsson, B. G. Stig, byråchef
Nilsson, Staffan, soc. studerande
Sundberg, Ingrid E., fil. kand., led. av riksdagen
Expert:
Sjöberg, M. Ingrid C., fil. kand. (t.o.m. den 14 december 1973)
Sekreterare:
Johansson, Kjell I., sekreterare
Bitr. sekreterare:
Lundquist, Olof F., byrådirektör
Sundström, Björn G., jur. studerande
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. 763 1771
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 48 samt 1971
års riksdagsberättelse U 28.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 14
sammanträden. Utredningen har hållit en samrådskonferens med
studiemedelsnämnderna.
Utredningen harden 13 april 1973 överlämnat betänkandet (SOU 1973:17)
Teknisk översyn av studiemedelssystemet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari 1974.
13.1968 års litteraturutredning (U 1969:49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1968 för att
utreda frågan om litteraturstöd m. m. (se Post-och Inrikes tidn. den 10 juli
1968):
Ordförande:
Björk, Kaj A., ambassadör, f.d. led. av riksdagen
Ledamöter:
Ahlmark, Per A., fil. kand., led. av riksdagen
299
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:14
Arvidson, Stellan, rektor, f.d. led. av riksdagen
Sundman, Per-Olof, författare, led. av riksdagen
Wästberg, Per, författare
Experter:
Badersten, Lennart, adjunkt
Björck, Staffan, professor
Brattström, Inger, sekreterare
Edqvist, Sven-Gustaf, skolkonsulent
Furuland, Lars, docent
Hjelmqvist, Bengt, f.d. avdelningsdirektör
Swedner, H. H. R. Harald, bitr. professor
Sekreterare:
Löfdahl, Göran, fil. mag.
Bitr. sekreterare:
Lannegren, Göran, fil. kand. (t.o.m. den 31 december 1973)
Sundkvist, Leif G., civilekonom
Lokal: Svensksundsvägen 17, Skeppsholmen, 11149 Stockholm, tel.
11 88 27 (Löfdahl), 20 57 54 (Sundkvist)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden.
Utredningen har publicerat delbetänkande 4 (SOU 1973:1) Litteraturen i
skolan.
Utredningens huvudbetänkande beräknas föreligga i mitten av januari
1974.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under januari 1974.
14. Kommittén (U 1969:51) för studiestöd åt vuxna (SVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 juli 1968 och den 25 mars 1972):
Ordförande:
Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen
Ledamöter:
Arfwedson, Anders J., sekreterare
Dahlgren, Margareta B., direktör
Holmgren, Herman, studierektor
Karlson, Tore E., ombudsman
U.14 Riksdagsberättelsen år 1974
300
Källstad, Thorvald E., rektor, led. av riksdagen
Larsson, Lennart, utbildningschef
Larsson, Ulf O., departementsråd
Söder, Karin A-M., yrkesvalslärare, led. av riksdagen
Experter:
Engberg, Peter O., sekreterare
Hellström, E. Emil, undervisningsråd
Jakobsson, Kent O., studieombudsman
Johansson, Kjell V., rektor
Olsson, H. S. Artur, skolråd
Sjöqvist, Eric G., rektor
Sekreterare:
Göransson, Lars O., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Jacobsson, Eva B., avdelningsdirektör (t.o.m. den 31 januari 1973)
Lindroth, Annica M., fil. kand.
Stagh, Marina L., pol. mag.
Sundström, Björn G., jur. stud. (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 19 29 (Göransson), 763 19 27 (Lindroth),
763 19 28 (Stagh), 763 19 26 (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1969 års riksdagsberättelse U 51.
Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 17.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden. Därutöver har ett antal sammanträden hållits med
experterna.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
15. Filmutredningen (U 1969:52)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 för att
utreda frågan om filmbranschens ekonomiska struktur och villkor m. m. (se
Post-och Inrikes tidn. den 13 juli 1968):
Ordförande:
Åqvist, N. Erik M., hovrättspresident
Ledamöter:
Bengtson, Torsten S., redaktör, talman
Grede, Kjell, regissör
Göransson, Bengt, folketshuschef
Lindgren, Göran, direktör
301
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:16
Palm, N. Sture, redaktör, led. av riksdagen
Schein. Harry, direktör
Experter:
Eklund, Bo L., civilekonom
Stening, F. Birger, kammarrättsråd
Werner, Gösta, docent
Sekreterare:
Ekman, Gunnar O. S., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Larson, Leif E., departementssekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 11 42 17 (sekreteraren),
763 17 42 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse U 52.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 10 april 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:16)
Samhället och filmen Del 3. Utredningen har i december 1973 slutjusterat
sitt slutbetänkande Samhället och filmen Del 4, som kommer att avlämnas i
början av år 1974.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
16. Lärarutbildningskommittén (U 1970:44) (LUK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 november 1968 för
att utreda frågan om utbildning av lärare i s. k. övningsämnen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 4 januari 1969):
Ordförande:
Alemyr, Stig R., rektor, led. av riksdagen
Ledamöter:
Edam, Carl Tomas H:son, sekreterare
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen
Högberg, J. Paul, rektor
Junel, K. Bertil, f.d. skolråd
Olsson, Ernst W., f.d. lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Olsson, Jan-Olof, folkskollärare
Persson, Henry A., ombudsman
Stenholm, I. Britta, skoldirektör
Experter:
Ahlqvist, Barbro S. M., skolkonsulent (fr.o.m. den 11 januari 1973)
Amylong, Tora, skolkonsulent (t.o.m. den 10 januari 1973)
U.16 Riksdagsberättelsen år 1974
302
Andrén, Brit-Marie, barnavårslärare (fr.o.m. den 14 februari 1973)
Bengtsson, Rune, rektor (t.o.m. den 10 januari 1973)
Blixt, Ewa H., hushållslärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Cassel, A. Margareta, hushållslärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Eklund, Stig, skolkonsulent (fr.o.m. den 11 januari 1973)
Englund, Georg, fortbildningskonsulent (t.o.m. den 10 januari 1973)
Fridén, Gunvor A. B., rektor (t.o.m. den 10 januari 1973)
Fridén-Abelson, Ingrid A. S., rektor (t.o.m. den 10 januari 1973)
Fry, Agneta M., barnavårdslärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Gestrelius, Kurt E. G., lektor
Henricson, Sven-Erik, undervisningsråd (fr.o.m. den 11 januari 1973)
Isacsson, Dan S., rektor
Janson, Sven, studierektor
Järvholm, J. Bertil, lektor
Lindeberg, Karin, skolkonsulent (fr.o.m. den 11 januari 1973)
Littorin, Anne-Britt M., hushållslärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Lundberg, P. J. Thorsten, rektor
Méller, Jytte M., skolkonsulent (t.o.m. den 10 januari 1973)
Malmgren, S. Sture L., gymnastikdirektör (t.o.m. den 10 januari 1973)
Mörth, K. Gunnar, intendent (t.o.m. den 10 januari 1973)
Nilsson, G. Ingemar, lektor
Nordin, Anna-Greta, seminarielärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Nordström, Gert Z., rektor (t.o.m. den 10 januari 1973)
Norling, Barbro M., lektor
Quennerstedt, K. Ella-Brita, seminarielärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Röjsell, Elisabeth, textillärare (fr.o.m. den 14 februari 1973)
Swenne, Åke M. H., rektor
Söderberg, E. Bo, skolkonsulent
Ulne, John, f.d. undervisningsråd
Vrethammar, K. Harald, undervisningsråd (t.o.m. den 10 januari 1973)
Wallgren, K. Åke, avdelningsdirektör (t.o.m. den 10 januari 1973)
Wiechel, Lennart C. G., lektor (t.o.m. den 10 januari 1973)
Ågren, Bengt O., gymnastikinspektör (t.o.m. den 10 januari 1973)
Åkerström, E. Göran, slöjdlärare (t.o.m. den 10 januari 1973)
Åryd.I. Birgitta, fortbildningskonsulent (t.o.m. den 10 januari 1973)
Åström, C. O. Bengt, lektor (t.o.m. den 10 januari 1973)
Huvudsekreterare:
Stenholm, I. Britta, skoldirektör (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Sekreterare:
Lindén, Lars G., departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari 1973)
Nordquist, Gunilla E., yrkesvalslärare (t.o.m. den 31 oktober 1973)
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 44.
303
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:17
Kommittén har den 18 janauri 1973 avgett betänkandena (SOU 1972:92)
Fortsatt reformering av lärarutbildningen, del I och (SOU 1972:93) Förslag
till studieplaner, del II. Vidare har en sammanfattning på engelska
publicerats i Ds-serien U 1973:3. Den 1 november 1973 överlämnade
kommittén sitt slutbetänkande (SOU 1973:42) Utbildning av lärarutbildare.
Uppdraget är därmed slutfört.
17. Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1969 för att
planera och samordna m.m. restaurangverksamheten vid universiteten
och högskolorna (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1969 och den 29 juli
1972):
Ordförande:
Brommesson, Per-Axel, direktör (t.o.m. den 31 december 1973)
Ivarsson, Sven Ivar, avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Ledamöter:
Almefelt, Paul V., byråchef
Brundell, Nils-Erik, direktör
Eskilsson, Per H., revisionsdirektör
Fors, Sixten R., byråchef
Hagbergh, Göran G. E., avdelningsdirektör
Juthagen, Leif R., avdelningsdirektör
Philipson, Lars H. G., civilingenjör
Experter:
Johansson, Sjunne, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Moberg, Kaj, 1 :e stadsveterinär (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Söfelde, Karin, socialinspektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
von Koch, Michael, lagman (t.o.m. den 31 december 1973)
Zetterquist, Urban G., departementssekreterare
Sekreterare:
Magnusson, Leif, fil. kand.
Bitr. sekreterare:
Blom, Harald, pol. mag. (t.o.m. den 15 september 1973)
Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 15 februari 1973)
Olsson, Hans B., pol. mag. (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Pavliska, Petr, civilingenjör
Ryberg, Marianne, byggnadsingenjör
Lokal: Götabergsgatan 9, 2 tr., 411 34 Göteborg. Postadress: Box 530 38,
400 14 Göteborg 53, tel. 031/17 99 50
U:17 Riksdagsberättelsen år 1974
304
Direktiven för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 46.
Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse U 21.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden samt fortlöpande haft överläggningar och samråd med olika
myndigheter, organisationer, driftbolag (motsvarande) och andra som
berörs av kommitténs arbete. En kontaktkonferens med företrädare för bl.
a. driftbolagen har anordnats i samarbete med nämnden för
hälsoupplysning. Därutöver har två sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för restaurangfrågor inom Frescati och två sammanträden
med en expertgrupp för arbetsmiljöfrågor.
Kommittén har den 7 maj 1973 avgett delbetäkandet (Ds U 1973:4)
Universitetsrestauranger — mål och subventioner och en rapport (Ds U
1973:5) Universitetsrestauranger — fakta.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
18. 1969 års psalmkommitté (U 1970.47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 för att
inom utbildningsdepartementet biträda med utarbetande av ett tillägg till
Den svenska psalmboken, avseende både psalmtexter och psalmmelodier,
att prövas och brukas i svenska kyrkan intill dess en allmän revision av Den
svenska psalmboken företagits:
Ordförande:
Björkman, Ulf L., kyrkoherde
Ledamöter:
Belfrage, H. Esbjörn G., docent
Frostenson, Anders, f.d. kyrkoherde
Göransson, Harald O., musikdirektör
Nisser, Per Olof, utbildningssekreterare
Experter:
Bodén, Anna-Brita, sekreterare
Erneholm, Berndt I., expeditionschef
Erséus, L. G. Torgny, musikdirektör
Hallin, L. Bertil, musikdirektör
Hartman, C. Olov, teol. dr
Jansson, Henrik D. J., domkyrkoorganist (t.o.m. den 13 november 1973)
Löfström, U. Inge, kontraktsprost
Sörenson, Torsten N., tonsättare
Sekreterare:
Erneholm, Berndt I., expeditionschef
305
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:19
Bitr. sekreterare:
Bexell, Göran, teol. och fil. kand.
Bodén, Anna-Brita, sekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel.
10 19 46, 763 34 80 (Erneholm)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden, därav ett om sex dagar och två om vardera två dagar.
Därutöver har nio sammanträden hållits med två särskilda arbetsgrupper.
Kommitténs arbete med att utarbeta förslag till förrättningspsalmer
beräknas pågå under hela år 1974.
19. Kommittén (U 1970:48) för medicinsk teknik i Linköping
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 mars 1969 med
uppgift att svara för samråd enligt avtal med Östergötlands läns landsting
om lokaler för medicinsk teknik i Linköping vid programmering,
projektering och byggande av laboratorium II vid regionsjukhuset:
Ordförande:
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Ledamöter:
Råby, K. Gösta, byråchef
Walter, T. Viking, byggnadsdirektör
Expert:
Nygren. Alf L., byråchef
Sekreterare:
Råby, K. Gösta, byråchef
Lokal: Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande,
Sehlstedtsgatan 11, 115 28 Stockholm, tel. 22 16 70 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 haft
fortlöpande samråd med landstinget om detaljutformningen av den första
etappen av laboratoriebyggnad II, främst beträffande lokalerna för
medicinsk teknik.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
20 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
U:20 Riksdagsberättelsen år 1974
306
20. 1969 års radioutredning (U 1970:49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juni 1969 för
utredning rörande ökat sändningsutrymme i ljudradion för utbildnings- och
informationsändamål m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 augusti 1969):
Ordförande:
Järdler, Sven A., förbundsdirektör
Ledamöter:
Ag, Lars E., generaldirektör
Gustavsson, K. Rune, ombudsman, led. av riksdagen
Lindahl, Essen H. G., direktör, led. av riksdagen
Samuelsson, Kurt O., docent
Sköld, Lars G., överdirektör
Experter:
Assarsson, Per A., hovrättsassessor
Edström, J. Lennart, informationschef
Lindal, Kurt G., intendent
Rohdin, B. Arne, teknisk direktör
Rosenlund, Stig U., avdelningsdirektör
Sundqvist, Anders O., laboratoriechef
Sekreterare:
Hjelmqvist, Ingvar K. R., rektor (t.o.m. den 31 juli 1973)
Bitr. sekreterare:
Boström, Ann-Marie M. I., redaktör (t.o.m. den 31 januari 1973)
Jonsson, Bo A., fil. kand. (t.o.m. den 31 maj 1973)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1972 — mars 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningen harden 12 april 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:8) Radio
i utveckling.
Uppdraget är därmed slutfört.
21. Sakkunnig (U 1970:54) för utredning av förfarandet vid
professorstillsättning m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 december 1969 för
att utreda frågan om förfarandet vid tillsättning av tjänst som professor eller
bitr. professor m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 16 februari 1970):
307 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:22
Ordförande:
Ulveson, H. N. Ingemar, justitieråd
Experter:
Ahrland, Sten, bitr. professor
Henriksson, Christer, jur. kand.
Marcusson, Sten G., sekreterare
Nilsson, Lars Göran, ombudsman
Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor
Orava, Olavi A., t.f. byråchef
Ringborg, S. Erland, departementssekreterare
Rudhe, Rolf S., byråchef
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L., avdelningsdirektör
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Sekreterare:
Svensson, Roger G. I., byråsekreterare
Lokal: Högsta domstolen, Box 2066, 103 12 Stockholm 2, tel. växel
23 67 20 (Ulveson), Statens råd för samhällsforskning, Sveavägen 166,
113 46 Stockholm, tel. 08/15 15 80 (Svensson)
Direktivenfördensakkunnige.se 1971 års riksdagsberättelse U 41.
Den sakkunnige har undet tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden med experterna. Den sakkunnige har den 13 december 1973
avgett sitt huvudbetäkande (SOU 1973:54) Professorstillsättning.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
22. Särskilt uppdrag (U 1970:55) åt förutvarande statsministern Tage
Erlander
Kungl. Maj:t uppdrog den 19 december 1969 åt förutvarande
statsministern Tage Erlander att för forskningsändamål sammanställa
uppgifter och sammanföra handlingar från sin verksamhet som
statsminister:
Erlander, Tage F., förutvarande statsminister, f.d. led. av riksdagen
Expert:
von Sydow, Björn, fil. kand. (t.o.m. den 30 juni 1973)
Lokal: Nya Riksdagshuset, Brunkebergsterassen 1, Fack, 100 12
Stockholm 46, tel. växel 14 20 20
Arbetet är i huvudsak avslutat, men vissa granskningsuppgifter återstår.
U:23 Riksdagsberättelsen år 1974
308
23. Kommittén (U 1970:56) för försöksverksamhet med
vuxenutbildning (FÖVUX)
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 januari 1970 för
försöksverksamhet med vuxenutbildning (se Post- och Inrikes tidn. den 16
februari 1970):
Ordförande:
Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Ledamöter:
Brandgård, Evert, utbildningsintendent
Dahlgren, Margareta B., direktör
Johansson, Berndt O. L., departementssekreterare
Johansson, Inge K., studierektor
Persson, Henry A., ombudsman
Sanell, Åke P., avdelningschef
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd
Experter:
Danvind, Eva-Maria, utbildningsassistent (fr.o.m. den 1 september 1973)
Johansson, Solveig B., forskningsassistent
Svanfeldt, Göran H., statistikchef
Sekreterare:
Engberg, Peter O., sekreterare
Bitr. sekreterare:
Arenbro, Ewa M., forskningsassistent (fr.o.m. den 1 december 1973)
Danvind, Eva-Maria, utbildningsassistent (t.o.m. den 31 augusti 1973)
Liljeqvist, Siw E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 april 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 23 92 (Engberg), 763 19 02 (Arenbro),
763 19 31 (Liljeqvist), 763 23 93 (kansli)
Direktiv för kommittén, se 1970 års riksdagsberättelse U 43.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden. Därutöver har ett antal sammanträden ägt rum med en
särskild utvärderingsgrupp.
Kommittén har den 28 februari 1973 avgett sitt andra delbetänkande
(SOU 1973:9) Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom
vuxenutbildningen.
Kommittén beräknas avge sitt huvudbetänkande under år 1974.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
309
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U.24
24. Organisationskommittén (U 1970:59) för riksinternatskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 april 1970 med
uppgift att förbereda åtgärder föranledda av inrättandet av de i prop.
1970:53 föreslagna riksinternatskolorna samt att enligt Kungl. Maj:ts beslut
den 5 maj 1972 efter överläggningar med Sigtuna kommun och efter samråd
med styrelserna för Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk och Sigtunaskolan
inkomma med förslag om dels grundskolans framtida organisation
vid de båda skolorna, dels de ytterligare studievägar inom gymnasieskolan
som kan anordnas vid de båda skolorna i samverkan med Sigtuna kommun:
Ordförande:
Sundvik, K. Ivar, generalkonsul
Ledamöter:
Andersson, N. G. Bertil, departementssekreterare (t.o.m. den 31 januari
1973)
Folkmarson, James A., länsskolinspektör
Kleen, E. W. Erland, ambassadör
Laag, Ann-Mari, småskollärare, led. av riksdagen
Lagercrantz, Richard C. H., departementssekreterare (fr.o.m. den 1
februari 1973)
Experter:
Jonsson, Stig G. T., skoldirektör
Larsson, Sixten, lönesekreterare
Stigstedt, Björn, kommunalråd
Sekreterare:
Skeppare, Åke I. A., fil. mag.
Lokal: Skolöverstyrelsen, 106 42 Stockholm, tel. växel 14 06 60
(sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Organisationskommittén för riksinternatskolorna har under tiden
november 1972 — oktober 1973 hållit fem sammanträden samt haft
överläggningar med olika myndigheter och andra som berörs av kommitténs
arbete. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp
gällande frågan om framtida organisation för såväl grundskola som
gymnasieskola i Sigtuna kommun med hänsyn till samarbete mellan riksinternatskolorna
i Sigtuna och kommunen.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
U:25 Riksdagsberättelsen år 1974
310
25. Organisationskommittén (U 1970:60) för högre musikutbildning
(OMUS)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 april 1970 för att
utföra fortsatt planeringsarbete för en reform av den högre
musikutbildningen:
Ordförande:
Wetterblad, R. Ingmar T., generaldirektör
Ledamöter:
Ahlqvist, Barbro S. M., skolkonsulent
Assarson, Birgit, departementssekreterare
Falk, Johan, musikstuderande
Faxén, Nils-Bertil, avdelningsdirektör
Gabrielsson, Ingemar H., professor
Olofsson, K. Oscar, skoldirektör
Sellergren, Lars, konsertpianist
Sjöqvist, Gunnar A. H., rektor
Sjöström, N. Gunnar, rektor
Experter:
Abenius, C. S. Folke, teaterchef
Andersson, Sam, musikintendent (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Arnér, E. Å. Gotthard, kyrkomusiker
Bengtsson, L. Ingmar O., professor
Bengtsson, Per, förste byråsekreterare
Bergsten, Kajs, musikdirektör (fr.o.m. den 1 t.o.m. den 31 december 1973)
Bondeman, Anders, kyrkomusiker
Burman, Eskil, rektor
Cederberg, Ingvar, musikdirektör
Dahlström, Kerstin, rytmikpedagog
Deak, Csaba, tonsättare
Dominique, Kåge, pianist (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj 1973)
Erdmann, Bengt, fil. mag.
Eriksson, Gunnar, musikdirektör
Eriksson, Nils-Erik, byrådirektör
Eriksson, Sune B., sekreterare
Frisk, Sven-Inge, musikdirektör(fr.o.m. den4junit.o.m.den8 juni 1973)
Genetay, Claude M., violincellist
Gille-Rybrant, Carin, pianist (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj 1973)
Hansen, Per, musikdirektör (fr.o.m. den 1 t.o.m. den 31 december 1973)
Hellström, Bertil, musikdirektör (fr.o.m. den 1 t.o.m. den 31 december 1973)
Holecek, Josef, gitarrpedagog
Holmström, Anita, sångpedagog (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj 1973)
Håkansson, Greta, danspedagog
Ingelf, Sten, musikpedagog (fr.o.m. den 4 juni t.o.m. den 8 juni 1973)
Irwing, Dorothy, konsertsångerska
311
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:25
Karlsson, Fritz, studieombudsman
Karlsson, Mari-Ann, rytmikpedagog (fr.o.m. den 4 juni t.o.m. den 8 juni
1973)
Landfors, Curt, byrådirektör
Leander, Sven, assessor
Lindblad, Rune, tonsättare
Linder, Alf, professor (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj 1973)
Lindgren, Kurt, musiker
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Ling, Jan H., docent
Moll, Olof G., byråchef (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Nilsson, Olle, musikdirektör (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj 1973)
Nordström, Sixten, musikkonsulent (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Norling, Dagny, musikdirektör (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj
1973)
Olsson, Bo Armand, musikdirektör
Persson, Einar, musikdirektör
Riedel, Georg M. L., musiker
Ringmar, R. Torgil, avdelningschef
Sandquist, Börje, musikpedagog (fr.o.m. den 4 juni t.o.m. den 8 juni
1973)
Sanfrid-Olsson, Inga-Lill, konsertsångerska (fr.o.m. den 4 juni t.o.m. den
8 juni 1973)
Schele, Märta, musikdirektör
Scherwin, Olle, musikdirektör
Svegelius, Lennart, kyrkomusiker (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj
1973)
Söderholm, Valdemar, tonsättare (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj
1973)
Tagg, Philip, fil. mag.
Teveborg, Lennart, undervisningsråd
Thunander, Karl Axel, musikdirektör (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25
maj 1973)
Thyrenius, Ingegerd, sångpedagog
Wedar, Folke, musikdirektör (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj 1973)
Werner, Odd, avdelningsdirektör
Wessman, Sven A., kantor (fr.o.m. den 19 november 1973)
Wiggen, Knut, tonsättare
Wåhlberg, Rune, musikdirektör (fr.o.m. den 21 maj t.o.m. den 25 maj
1973)
Sekreterare:
Halling, Nils Olof, utbildningsledare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Bitr. sekreterare:
Ozolins, Berit, fil. kand.
U:25 Riksdagsberättelsen år 1974
312
Lokal: Storgatan 13, 41124 Göteborg, tel. 031/139924 (Halling),
031 /13 99 25 (Ozolins), 031 /13 99 26 (Per Bengtsson) och 031 /1399 38 (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 46.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 19
sammanträden. Därutöver har sammanträden hållits med särskilda
arbetsgrupper, expertgrupper m. m.
Kommittén har den 19 december 1973 avgett betäkandet (Ds U 1973:19)
Musikundervisning.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
26. Organisationskommittén (U 1970:62) för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 april 1970 med
uppgift att under universitetskanslersämbetet planera för högre teknisk
utbildning och forskning, som avses komma till stånd med anledning av
riksdagens beslut över i prop. 1970:88 framlagda förslag. Genom Kungl.
Maj:ts beslut den 27 maj 1971 fungerar kommittén som ledningsorgan för
högskolan i Luleå samt som lokal- och utrustningsprogramkommitté för
Luleå:
Ordförande:
Edström, John Olof, disponent
Ledamöter:
Björling, Gotthard, professor
Fors, Sixten R., byråchef
Henningsson, Lars-Åke, teknolog
Lassinantti, 1. Ragnar, landshövding
Malmgren, Nils, kommunalråd
Moll, Olof G., byråchef
Nordström, Lars, professor
Paul, Karl-Gustav, professor
Poppius, Hans D., byråchef
Rosén, Nils-Arne, t.f. byggnadsråd
Wellenius, Lennart, direktör
Östlund, Zolo, kanslichef
Experter:
Axrup, Stig, utbildningsledare
Bergdahl, Sven-Gunnar, bergsingenjör
Berglund, Carl-Bertil, direktör
Bylund, B. Erik M., professor
Enquist, Daniel, departementssekreterare
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Jiewertz, Bengt K-O., civilingenjör
313
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:27
Karlsson, Christer, civilingenjör
Lager, Ingemar, t.f. universitetslektor
Larsson, Leif, civilingenjör (fr.o.m. den 1 juli 1973 t.o.m. den 30 juni
1974)
Leo, Håkan, bergsingenjör
Ljungholm, Anders, teknolog
Lundqvist, Bo Christer, civilingenjör
Ölving, Sven, professor
Pettersson, N. Ove, professor
Ramström, Dick O., professor
Reinius, Erling, professor
Rånby, Bengt, professor
Sundström, John, professor
Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare
Tennberg, Klas, byrådirektör
Wikström, Hans F., rektor
Sekreterare:
Andersson, N. Rune, civilingenjör
Lokal: Högskolan i Luleå, 951 87 Luleå 6, tel. 0920/680 00
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse U 48.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanträden hållits med arbetsgrupper, expertgrupper m. m.
Kommittén har avgett följande delbetänkanden: den 14 december 1972
Arbetsvetenskap i Luleå och den 7 februari 1973 Kemiteknik i Umeå,
utgivna av högskolan i Luleå.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört vid utgången av år 1974. Vissa
övriga planerings- och ledningsuppgifter, framför allt i egenskap av lokaloch
utrustningsprogramkommitté, kommer att kvarstå efter år 1974.
27. Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete (SIA)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 för att
utreda frågan rörande åtgärder för elever med särskilda svårigheter i skolan
och därmed sammanhängande frågor, bl. a. skolans arbetsmiljö (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juli 1970):
Ordförande:
Orring, Jonas A., generaldirektör
Ledamöter:
Beckius, Carin E., sekreterare
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen
Mogård, Britt E. T., fru, led. av riksdagen
U:27 Riksdags berättelsen år 1974
Mårtensson, Alvar G. G., telearbetare, led. av riksdagen
Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen
Svenningsson, S. Levi H., fil. kand.
Experter:
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Andersson, Bengt Hj., skolinspektör
Anveden, Per Olov, förbundsordförande
Axelsson, Alf W., rektor
Beckne, Rolf A. P., lektor
Bergman, Folke, skoldirektör
Björk. John G. T., skoldirektör
Dahlquist, Lars, studierektor
Danemar, Anton, rektor
Du Rietz, Lars B. Hj., rektor
Edam, Carl Tomas H:son, sekreterare
Edmark, Birger, rektor
Elam, Lars, skolinspektör
Ehrenfreid, Monica, barnavårdslärare
Ericsson, Tord, rektor
Fredin, Curt, folkbildningskonsulent
Fredriksson, Ella, rektor
Gillström, Åke, rektor
Granlund, Börje, studerande
Grunewald, Karl R., förbundsordförande
Gustafson, K. G. Jan, lektor
Haga, Ingegerd, ombudsman
Hallberg, Lars, sekreterare
Hansson, Bengt, skolkonsulent
Hansson, Nils H., rektor
Hasselquist, Ulla, skolkurator
Hellers, P. A. Hans, förbundsordförande
Henricson, Sven-Eric, undervisningsråd
Hildeberg, Lars, förbundssekreterare
Hälinen, Erkki I., rektor
Jansson, 1. A. Gunnar, adjunkt
Javette, Bo, ombudsman
Johannesson, Ingvar, professor
Johansson, Gun, ordförande i Riksförbundet Hem och skola i D-län
Jonsson, Lars-Eric, rektor
Jönsson, Claes-Göran, speciallärare
Keil, Hans, studerande (fr.o.m. den 6 juli 1973)
Krantz, Gösta, styrelseledamot i Riksförbundet Hem och skola
Lindgren, Göte, sekreterare
Lindkvist, Gunnar, folkskollärare
315
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:27
Lundberg, Arne, rektor
Löfqvist, Gert E., lektor
Mattson, Ingemar, rektor
Mattsson, Marly, fritidspedagog
Nordin, Inga L., seminarielärare
Näslund, Stig, studierektor
Olsson, Elisabeth, småskollärare
Olsson, Susanne, studerande (t.o.m. den 5 juli 1973)
Paulsson, Solveig, rektor
Philipson, Leif, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 21 mars 1973)
Rosvall, Anna-Lisa, kokerska (t.o.m. den 7 april 1973)
Rönnelid, Kjell, adjunkt
Selinder, Inge, fil. kand.
Silenstam, Erik, bibliotekarie
Sjögren, Kerstin, bibliotekarie
Sjöstedt, Karl-Gösta, studierektor
Stangvik, Gunnar, universitetslektor
Stenlund, Francis, bitr. skoldirektör
Ström, Evert R., personaldirektör (t.o.m. den 30 januari 1973)
Sundberg, Kjell, byrådirektör
Svensson, Ella, lektor
Törnblom, Sten, ombudsman (fr.o.m. den 9 maj 1973)
Törnström, Kjell, studierektor
Wahlström, Tommy, civilekonom (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Waltersson, Bert, sekreterare
Westrup, C. Richard, bitr. skoldirektör
Wiking, Barbro, avdelningsdirektör
Zetterlund, Sven, skoldirektör
Östlund, Harry, bitr. skoldirektör
Huvudsekreterare:
Johansson, Sven-Ake S., rektor
Bitr. sekreterare:
Hultin, Monica, fil. kand.
Kåräng, Gösta, länsskolpsykolog
Lagerbäck, Björn G. B., psykolog
Sandahl, Christina, fil. mag.
Wahlström, Tommy, civilekonom (t.o.m. den 31 december 1973)
Lokal: Skeppargatan 51, 11458 Stockholm, tel. 636833 (sekreteraren)
sekreteriat tel. 63 68 34
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1972 —oktober 1973 hållit sexton
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
U:27 Riksdagsberättelsen år 1974
316
Utredningen har utgett informationsbroschyren Skolans arbetsmiljö
samt debattskriften Högstadieskolans fysiska miljö. Från utredningens
forskningsprojekt har publicerats delstudien Studieavbrott i
gymnasieskolan samt från projektet Individutveckling i skolan tretton
delrapporter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
28. Kårobligatorieutredningen (U 1970:64)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juli 1970 för
utredning om de obligatoriska studentsammanslutningarnas verksamhet m.
m. (se Post- och Inrikes tidn. den 10 september 1970):
Utredningsman:
Ekblad, S. Gunnar, hovrättslagman
Experter:
Björkman, Jerker A., soc. studerande
Iversen, Stig G. L., assessor (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Nilsson, Axel N., avdelningsdirektör
Nilsson, Kaj J., civilekonom
Westin, Gunnar P., soc. studerande
Sekreterare:
Iversen, Stig G. L., assessor (fr.o.m. den 1 november 1972 t.o.m. den 28
februari 1973)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse U 64.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit tolv
sammanträden med experterna.
Utredningen har den 12 juli 1973 avgett betänkandet (Ds U 1973:7)
Studentsammanslutningarnas verksamhet. Kartläggning och analys samt i
Ds U 1973:8 publicerat Bilagor till sitt betänkande.
Uppdraget är därmed slutfört.
29. Länsskolnämndsutredningen (U 1970:66)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1970
med uppgift att utreda frågan om länsskolnämndorganisationen (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1970):
Ordförande:
Fagerberg, Gösta, kommunalråd
317
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:30
Ledamöter:
Eriksson, B. Sune, direktionssekreterare
Färm. Hilding, landstingsråd
Jonsson, Arvid, hemmansägare
Nordin, Sven Eric, landstingsman
Orehag, N. Lennart H., skoldirektör
Sönnerlind, Arne S., skolråd
Experter:
Alfredsson, Karl-Erik N., förbundsjurist
Bergquist, Bertil, skolinspektör
Duregård, Assar, skoldirektör
Hammarström, Bertil, kamrer
Hinnfors, S. Ivar, förste länsassessor
Högström, Bertha, byrådirektör
Kollén, Ann-Marie, f.d. byrådirektör
Olsson, Karl, ombudsman
Persson, Osten, skolinspektör
René, Sven, lektor
Westerlund, Rut, ombudsman
Ånséhn, Lars-Olof, organisationskonsulent
Sekreterare:
Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör (t.o.m. den 30 september 1973)
Bitr. sekreterare:
Hälleberg, Allan, studierektor (fr.o.m. den 26 februari t.o.m. den 25 maj
1973)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse U 52.
Utredningen har under tiden november 1972 — september 1973 hållit nio
sammanträden. Därutöver har hållits ett sammanträde med en särskild
arbetsgrupp för frågan om tillsättningsförfarandet för ordinarie lärare inom
skolväsendet.
Utredningen har den 31 oktober 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:48)
Skolans regionala ledning.
Uppdraget är därmed slutfört.
30. Kommittén (U 1970:67) för frågor rörande demokratisering av
utbildningsväsendet (DUST)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 september 1970för
att undersöka frågor rörande demokratisering av utbildningsväsendet:
Ordförande:
Bosson-Nordbö, Maj, skolråd
U:30 Riksdagsberättelsen år 1974
318
Ledamöter:
Bengtsson, R. Ove, rektor
Bildt, Nils, ekon. studerande
Hagström, Bo, studierektor
Hammar, K. Tomas G., docent
Hildeberg, Lars, förbundssekreterare
Lindahl, Lars, lärare
Lindgren, Ulf, förste byråsekreterare
Nyhlén, Lars-Olof, universitetslektor
Experter:
Estmer, Bo, redaktör (fr.o.m. den 1 augusti t.o.m. den 31 augusti 1973)
Lagerbäck, Björn G. B., psykolog
Sekreterare:
Simon, Dorothee, fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1973)
Bitr. sekreterare:
Sköld, Carl G., fil. studerande (fr.o.m. den 1 januarit.o.m. den 11 augusti
1973)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 48.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden. Fem sammanträden har hållits i undergrupper inom
kommittén. Därutöver har kommittén haft fyra gemensamma sammanträden
med den tyska kommittén.
Kommittén har i Stockholm den 17 juli 1973 avgett betänkandet (Ds U
1973:12) Samverkan — Mitwirkung. Ett resultat av ett svenskt-västtyskt
samarbete samt motsvarande betänkandet på tyska i Bonn den 25
september 1973.
Uppdraget är därmed slutfört.
31. Sameutredningen (U 1970:68)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1970 för
att utreda frågan om åtgärder till stöd för samernas språk och kultur m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1971):
Ordförande:
Elfving, O. Gösta C., f.d. landshövding
Ledamöter:
Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor
Rönström, B. Thomas, departementssekreterare
319
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:32
Thomasson, Lars M., förste rektor
Utsi, Lars, renägare
Experter:
Henrysson, Sten, professor
Johansson, Henning, forskningsassistent
Sekreterare:
Israelsson, Ragnar, f.d. undervisningsråd
Bitr. sekreterare:
Silén, Ulla-Britta, departementssekreterare
Lokal: Svartmangatan 9, 1 tr., 111 29 Stockholm, tel. 10 18 96
Direktiven för utredningen se 1972 års riksdagsberättelse U 49.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har avlämnat två promemorior den 31 januari 1973 (Ds U
1973:2) Samernas folkhögskola och den 11 september 1973 (Ds U 1973:14)
Forskning och eftergymnasial utbildning i samiska.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
32. Kommittén (U 1971:01) för fortbildning av journalister (FOJOkommittén)
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 för
förberedelse av försöksverksamhet med fortbildning av journalister (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1971):
Ordförande:
Söderberg, Ewert, chefredaktör
Ledamöter:
Elmbrant, Arne, redaktionschef
Fredgardh, K. Sonja, redaktör
Olofsson, Sören, chefredaktör
Östlund, Hans-Erik, undervisningsråd
Experter:
Axelsson, Hans, kursledare
Erneberg, Ingvar, intendent
Ströhm, Bertil A., redaktör
Sekreterare:
Ehne, Jan-Erik, journalist
U:32 Riksdagsberättelsen år 1974
320
Lokal: Pressinstitutet, Gjörwellsgatan 26, 112 60 Stockholm, tel. 54 21 46
(sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 50.
Kommittén för fortbildning av journalister (FOJO) har under tiden
november 1972 — oktober 1973 hållit tio sammanträden. Därutöver har
kommitténs ledamöter och experter deltagit i sammanträden med
projektgrupper som förbereder kurser inom ramen för den försöksverksamhet
som kommittén svarar för.
Kommittén har den 6 september 1973 avgett förslag (Ds U 1973:13)
angående fortbildning av journalister.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
33. U-landsforskningsutredningen (U 1971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 med
uppdrag att utreda inriktning och organisation av forskning med anknytning
till u-landsproblem (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juli 1971):
Ordförande:
Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler
Ledamöter:
Bergström, K. Sune D., professor
Hambraeus, Gunnar A., professor
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Knutsson, Karl-Eric, professor
Michanek, Ernst N., generaldirektör
Experter:
Bengtsson, Bo, byrådirektör
Claesson, C. Olof, professor
Forsse, Anders P., avdelningschef
Leander, Lars U. E:son, byrådirektör
Löfqvist, Bo, fil. lic.
Ribbing, E. Manfred, departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Wickström, Bo G., professor
Agren, K. Gunnar, professor
Sekreterare:
Knutsson, Karl-Eric, professor (t.o.m. den 31 augusti 1973)
Bitr. sekreterare:
Hettne, Björn, forskarassistent (t.o.m. den 31 augusti 1973)
Lemne-Bergman, Marja E., fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1973)
321 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:35
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse U 51.
Utredningen har under tiden november 1972 — september 1973 hållit sju
sammanträden.
Utredningen har den 5 oktober 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:41)
Forskning för utveckling.
Uppdraget är därmed slutfört.
34.1971 års bibelkommitté (U 1971:05) för Gamla testamentet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1971 med uppgift att
förbereda en nyöversättning av Gamla testamentet:
Ordförande:
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen
Sakkunniga:
Albrektson, Bertil, professor
Johnson, Bo, docent
Malmström, Sten, professor
Olsson, Birger, teol. lic.
Sekreterare:
Brandt, Krister, komminister
Bitr. sekreterare:
Nilsson, Herbert, kanslisekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (bitr. sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 53.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden. Därutöver har tre sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp inom kommittén.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
35. Uppsala domkyrkas restaureringskommitté (U 1971:09)
Tillkallade genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 januari 1971 med uppgift
att dels leda arbetena med Uppsala domkyrkas inre restaurering, dels avge
förslag till de skyddsarbeten eller andra åtgärder, som är nödvändiga för det
fortlöpande underhållet av domkyrkans yttre, dels i samråd med
21 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberätlelsen
U:35 Riksdagsberätteisen år 1974
322
byggnadsstyrelsen undersöka möjligheterna av och beräkna kostnaderna
för sådana åtgärder som krävs för att de provisoriska skyddsåtgärderna vid
kyrkans huvudingång skall kunna slopas:
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding
Ledamöter:
Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör
Bohrn, Erik A., avdelningsdirektör
Hovstadius, O. Sigvard., disponent
Nilsson, S. Clarence, domprost
Expert:
Skoglund, Olof A., byggnadsingenjör
Sekreterare:
Forsberg, Bo R., notarie
Arkitekt:
Porne, G. Åke, arkitekt
Lokal: Odinslund 3, 752 20 Uppsala, tel. 018/12 24 04, 018/12 04 60
(ordföranden), 018/13 99 90 (sekreteraren), 08/20 00 88 (Porne), 08/20 54 00
(Skoglund)
Direktiven för kommittén, se 1972 års riksdagsberättelse U 55.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter, konsulter,
entreprenörer och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
36. Kartläggningsgruppen (U 1971:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1971 med
uppdrag att företaga en kartläggning av anställningsförhållandena för
icke-ordinarie lärare, assistenter och amanuenser inom universitets- och
högskoleområdet, särskilt vad avser anställningstryggheten:
Ordförande:
Berg, C. G. Håkan, departementsråd
Sakkunniga:
Balsvik, Karin, t.f. avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 april 1973)
Hjalmarsson, Åke, departementssekreterare
Sandberg, A. Birger, förhandlingsdirektör
Öhlund, Per, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
323
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:37
Experter:
Boberg, L. Håkan, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Carlsson, Ingvar, direktörsassistent
Holtsberg, P. Christer, kanslisekreterare
Jacobsson, K. Erling, t.f. departementssekreterare
Romanus, Sture, departementssekreterare
Wik, Lars, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Nordlander, Jan A., kanslisekreterare
Bitr. sekreterare:
Kirsebom, Bjarne, fil. kand. (fr.o.m. den 26 mars 1973)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Gruppen har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit fyra
sammanträden med experterna samt haft en överläggning med
representanter för berörda personalorganisationer.
Karläggningsgruppen har den 27 augusti 1973 avgett en rapport (Ds U
1973:11) Anställningsförhållandena för icke-ordinarie lärare m.fl. vid universitet
och högskolor.
Uppdraget är därmed slutfört.
37. Sakkunnig (U 1971:11) för att utarbeta förslag till restaurering av
Vadstena klosterkyrka
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 december 1971 för
att utarbeta förslag till restaurering av Vadstena klosterkyrka:
Sakkunnig:
Ahrbom, Nils O., f.d. professor
Experter:
Allander, Claes C. G., professor
Anderson, Iwar, f.d. antikvarie
Bergvall, Bengt H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 26 januari 1973)
Holmström, Ingmar, ingenjör
Sandin, Kenneth, civilingenjör (t.o.m. den 31 mars 1974)
Sekreterare:
Kask, Handö, arkitekt
Lokal: Baggensgatan 17, 111 31 Stockholm, tel. 08/21 34 13
Direktiven förden sakkunnige, se 1973 års riksdagsberättelse U 46.
U:37 Riksdagsberättelsen år 1974
324
Den sakkunnige har under tiden november 1972 — oktober 1973 arbetat
tillsammans med experterna. Fuktundersökningarna i kyrkans murverk
har pågått under samma tid. I Vadstena har hållits ett sammanträde med
statsrådet Myrdal och kyrkorådet.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
38. Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta verksamheten
med radio och television inom utbildningsväsendet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1971 för
att utreda den fortsatta verksamheten med radio och television inom
utbildningsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 8 februari 1972):
Ordförande:
Andersson, Leif G., t.f. departementsråd (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ledamöter:
Ag, Lars E., generaldirektör (fr.o.m. den 1 januari 1972)
Marcus, Lars E. P., direktör
Perstedt, Ulf E., fortbildningsledare
Experter:
Carlsson-Regolo, Margit, studierektor (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Eliasson, H. Torsten Y., lektor (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Flinck, N. Rune I., universitetslektor (fr.o.m. den 26 september 1973)
Fornstedt, Ulf H., byrådirektör (fr.o.m. den 8 juni 1973)
Hammar, Carl-Filip, revisionsdirektör (fr.o.m. den 31 oktober 1973)
Hammarberg, Peter, rektor (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Hellners, E. Trygve, t.f. departementsråd
Hultqvist, Tore, ombudsman (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Isaksson, Britt D., barnbibliotekarie (t.o.m. den 31 mars 1973)
Johansson, K. Inge, studierektor (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Larsson, Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Larsson, Helmer E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 8 juni 1973)
Lindal, Kurt G., intendent (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Lindblom, Carin, rektor (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Lundgren, Rolf A., programdirektör (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Lundgren, Stig H. E., direktör (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Olsson, H. S. Artur, skolråd (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Persson, Henry A., ombudsman (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Rosengren, Bodil, sekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Schyl-Bjurman, Gertrud S., universitetslektor (fr.o.m. den 23 februari
1973)
Sundqvist, Allan, studierektor (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Thorsell, Siv M., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd (fr.o.m. den 23 februari 1973)
325
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:39
Warby, Elsa M., skolkonsulent (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Akerblom, Dick M., adjunkt (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Österberg, Olle, lektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Sekreterare:
Pettersson, Sten-Åke E., sekreterare
Lokal: TRU-kommittén, Stockholmsvägen 30, 182 74 Stocksund, tel.
växel 85 04 20
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 13
sammanträden. Därjämte har kommitténs expertgrupper hållit 17
sammanträden.
Utredningen ansvarar för verksamheten vid produktionsenheten i
Stocksund.
Kungl. Maj:t har den 23 augusti 1973 fastställt produktionsplan för
budgetåret 1973/74.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
39. Ämbetsmannakommittén (U 1971:14) för nordiskt kulturellt
samarbete
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 december 1971 för
att ingå som svensk ledamot i en ämbetsmannakommitté för nordiskt
kulturellt samarbete:
Svensk ledamot:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare
Ersättare för den svenske ledamoten:
Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
Experter:
Bekeris, Ilmar J., kansliråd
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Kirsebom, Bjarne, kanslisekreterare (fr.o.m. den 21 november 1973)
Lundh, Brita G., departementssekreterare
Thomasson, Björn E., departementssekreterare
Tiby, K. Ivar, departementssekreterare
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00 (B. Thomasson)
Kommittén har tillsatts i enlighet med bestämmelser i Avtal mellan de
nordiska länderna om kulturellt samarbete (SÖ 1971:22). Arbetsordning har
fastställts av Nordiska ministerrådet den 13 december 1971.
Kommittén har under tiden december 1972—oktober 1973 haft tolv
sammanträden. Dessutom har vissa sammanträden hållits i undergrupper
till kommittén.
Kommittén beräknas försätta sitt arbete under hela år 1974.
U.40 Riksdagsberättelsen år 1974
326
40. Operautredningen (U 1972:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1972 för att
göra en översyn av Operans organisation:
Sakkunnig:
Löwbeer, Torsten, näringsfrihetsombudsman
Experter:
Hallmo, Gunnar, hovrättsassessor
Hammarbäck, Sven Arne G., byrådirektör
Lindgren, Göran, direktör
Sjögren, Henrik A. S., direktör
Wallin, Ryno, chefsinspicient
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor (t.o.m. den 30 juni 1973)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 50.
Den sakkunnige har under tiden november 1972 — maj 1973 hållit 20
sammanträden med experterna.
Utredningen har den 29 maj 1973 avgett betänkandet (Ds U 1973:6)
Operans verksamhet och organisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
41. Forskningsrådsutredningen (U 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1972 för
utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1972):
Ordförande:
Rosén, Nils Gustav K. G., f.d. universitetskansler
Ledamöter:
Gustafsson, Bengt E., professor
Ingelstam, Lars E., bitr. professor
Lindahl-Kiessling, Kerstin M., professor
Richardson, N. Gunnar E., docent, f.d. led. av riksdagen
Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Sundgren, E. Roland, ombudsman, led. av riksdagen
Sekreterare:
Ingelstam, Lars E., bitr. professor (t.o.m. den 28 februari 1973)
Landberg, Hans W., docent (fr.o.m. den 1 mars 1973)
327
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:42
Bitr. sekreterare:
Landberg, Hans W., docent (t.o.m. den 28 februari 1973)
Holmbom, Börje, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 18 95 (sekreteraren), 763 18 96 (bitr.
sekreteraren), 763 18 97 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 51.
Utredningen har under tiden november 1972 —oktober 1973 hållit elva
sammanträden. Utredningen har anordnat två forskarkonferenser om
forskningsrådens verksamhet.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
42. Studiereseutredningen (U 1972:03)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 juni 1972 för att
utreda vissa frågor rörande svensk skolungdoms internationella kontakter
m. m.:
Utredningsman:
Håvik, Doris, assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 november 1973)
Zachrisson, Bertil J., statsråd, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 oktober
1973)
Experter:
Ahlén, Sune, ombudsman (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Ganneby, George L. V., informationschef (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Göthberg, Bo, folkhögskolinspektör (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Holmberg, Gunnar, skolkonsulent
Johansson, Sven G., skolkonsulent
Löwdin, Inga, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Malmberg, Rolf, skolkonsulent (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Salin, Sven, skolkonsulent
Westerlund, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Sekreterare:
Näslund, Nils-Eric, socionom
Bitr. sekreterare:
Färm, Gunnel, kanslisekreterare (fr.o.m. den 17 oktober 1973)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
763 17 63 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 52.
U:42 Riksdagsberättelsen år 1974
328
Utredningsmannen har under tiden november 1972—oktober 1973 hållit
tio sammanträden med experterna förutom överläggningar med myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
43. Kompetenskommittén (U 1972:04) (KK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1972 för
fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans kompetensvärde:
Ordförande:
Gustafsson, Lars I., universitetslektor, led. av riksdagen
Ledamöter:
Jacobson, Bengt A., undervisningsråd
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av riksdagen
Skoglund, Owe, byråchef
Experter:
Appelqvist, Bo, universitetslektor (fr.o.m. den 24 maj 1973)
Arfwedson, Anders J., sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Berg, Christer, civilingenjör (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Berg, Stellan, studerande (fr.o.m. den 14 augusti 1973)
Bjelfman, Lars Olof, yrkesvalslärare
Brandell, Lars, utbildningsledare
Broberg, K. Bertram, professor (fr.o.m. den 24 maj 1973)
Dahlgren, Margareta B., direktörsassistent (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Delin, Inga-Lill, förbundssekreterare (t.o.m. den 30 augusti 1973)
Edwardsson, Roland, utbildningsledare
Fahlman, Anders, universitetslektor (fr.o.m. den 24 maj 1973)
Forsberg, Marianne, byrådirektör (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Harding, Nils, förste byråsekreterare
Heckscher, Sten, jur. kand. (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Karlström, Hans Åke, avdelningsdirektör
Kälvemark, Torsten, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 11 januari 1973)
Leander, Per, civilingenjör (fr.o.m. den 24 maj 1973)
Lindh, Inger, konsulent (fr.o.m. den 26 februari 1973)
Naeslund, Lars, biträdande psykolog (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Nilsson, Lars-Göran, ombudsman (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Nilsson, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ragnarsson, Eva, förste byråsekreterare
Rodin, Anders, civilingenjör (fr.o.m. den 24 maj 1973)
Sandberg, Ulf, ombudsman (fr.o.m. den 4 september 1973)
Stahle, Gun, fil. lic. (fr.o.m. den 15 februari 1973)
329
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:44
Svensson, Allan, docent (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Sävborg-Lundgren, Görel, byrådirektör (fr.o.m. den 16 februari 1973)
Thorsell-Eriksson, Inga-Lill, fil. kand. (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Tomson, Bengt, utbildningsledare
Ullenhag, Jörgen, utbildningsledare
Sekreterare:
Ericsson, Britta M., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Sjögren, Britt, förste kanslist (t.o.m. den 27 september 1973)
Thoursie, Kerstin, skolkonsulent
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 18 93 (Thoursie), 763 23 94 (Ericsson),
763 18 92 (kansli)
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse U 53.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit elva
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av kommitténs arbete. Därutöver har
sammanlagt tio sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för
frågor om särskilda förkunskapskrav samt om urvalssystemets utformning.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
44. Sakkunnig (U 1972:05) för utredning rörande studerandehälsovården
Tillkallad
enligt Kungl.Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972föratt
utreda studerandehälsovården:
Utredningsman:
Wennström, K. Gunnar, medicinalråd
Experter:
Backström, Esbjörn, studentiäkare (fr.o.m. den 25 januari 1973)
Bengtsson, Sven, byråchef (fr.o.m. den 25 januari 1973)
Björklund, Rolf, sekreterare (fr.o.m. den 25 januari 1973)
Jonsson, Benny, byrådirektör (fr.o.m. den 25 januari 1973)
Magnusson, Bertil, jur. studerande (fr.o.m. den 25 januari 1973)
Norlén, Sverker, avdelningschef (fr.o.m. den 25 januari 1973)
Sekreterare:
Wilow, Kay Gunnar A., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Rundquist, Åsa I., t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 15 februari 1973)
Skoglund, Caj U., fil. stud. (fr.o.m. den 15 december 1973)
U:44 Riksdagsberättelsen år 1974
330
Lokal: Socialstyrelsen, Wallingatan 2, 106 30 Stockholm, tel. växel
23 60 60
Direktiven för den sakkunnige, se 1973 års riksdagsberättelse U 54.
Den sakkunnige har under tiden januari 1973 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden med experterna. Därutöver har den sakkunnige besökt
studerandehälsovårdsmottagningen i Uppsala för att studera dess
verksamhet samt tillsammans med biträdande sekreteraren och experter i
utredningen företagit en resa till Lund, Växjö och Jönköping och därvid
sammanträffat med representanter för studenter, vederbörande landsting,
studentläkare, kuratorer m. fl. på respektive orter.
Den sakkunnige har dessutom under tidsperioden haft överläggningar
med representanter för skolöverstyrelsen, statens personalnämnd och vissa
statliga utredningar på områden av betydelse för studerandehälsovårdsutredningen.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
45. Utredningen (U 1972:06) om skolan, staten och kommunerna
(SSK)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för
att utreda ansvarsfördelningen mellan stat och kommun i fråga om
grundskolan och gymnasieskolan (se Post- och Inrikes tidn. den 22
september 1972):
Ordförande:
Orring, Jonas A., generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen
Landström, Sten-Sture H., direktör
Larsson, Ulf O., departementsråd
Wikström, Jan-Erik, förlagschef, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Andersson, Uno, ombudsman (fr.o.m. den 30 april 1973)
Bengtsson, Sture, skolinspektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Bergman, Folke, skoldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Carlsson, Lennart, skolinspektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Edström, Anders, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Ekberg, Britta S., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1973)
Eriksson, Hilding, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 30 april 1973)
Furumark, Ann-Marie, rektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Grendin, Kurt, undervisningsråd (fr.o.m. den 1 april 1973)
Gårmark, Thore O., direktör (fr.o.m. den 30 april 1973)
331
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:45
Hagman, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Hamber, Hans, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Hedberg, Anders, sekreterare (fr.o.m. den 30 april 1973)
Heders, Hans P. A., förbundsordförande (fr.o.m. den 30 april 1973)
Helsing, Gunnar, rektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Henrysson, Sten, professor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Hildeberg, Lars, förbundssekreterare (fr.o.m. den 30 april 1973)
Hjalmarsson, Sven, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Holm, Lennart, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Holmberg, Bo, bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Höglind, Lars O., bitr. skoldirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Johansson, Anna-Greta, folkskollärare (fr.o.m. den 1 april 1973)
Jonsson, Birger, studierektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Kalin, Göran, adjunkt (fr.o.m. den 30 april 1973)
Karlin, Bengt, organisationsdirektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Karlsson, John-Evert, sekreterare (fr.o.m. den 1 april 1973)
Karlsson, Åke, 1 :e sekreterare (fr.o.m. den 30 april 1973)
Karlsson, Torsten, sekreterare (fr.o.m. den 30 april 1973)
Kebbon, Lars, direktör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Larsson, Lennart, utbildningschef (fr.o.m. den 30 april 1973)
Levén, Sören, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 april 1973)
Lindstedt-Piltz, Inga, advokat (fr.o.m. den 30 april 1973)
Lirén, Gösta, förbundsdirektör (fr.o.m. den 30 april 1973)
Lundborg, Ingrid, rektor (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Lundgren, Ulf, docent (fr.o.m. den 15 september 1973)
Lundström, Karin E.,f.d. undervisningsråd (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Marklund, O. Sixten A., undervisningsråd (fr.o.m. den 15 september
1973)
Nicklasson, Stina, gymnasieinspektör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Nilsson, Gotthard, f.d. landstingsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Persson, Henry A., ombudsman (fr.o.m. den 30 april 1973)
Sahlén, Hans, ombudsman (fr.o.m. den 30 april 1973)
Silfverberg, Bengt, lektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Stegö, Eskil, rektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Stetler, Emil, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Sälgström, Leif, adjunkt (fr.o.m. den 1 april 1973)
Tobisson, Lars F., direktör (fr.o.m. den 30 april 1973)
Trozell, Bertil, skolintendent (fr.o.m. den 1 april 1973)
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd (fr.o.m. den 30 april 1973)
Wester, Jan, skolkonsulent (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Wetterberg, Ulf, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1973)
Wik, Lars, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Wrigert, Anders, byråsekreterare (fr.o.m. den 30 april 1973)
U:45 Riksdagsberättelsen år 1974
332
Sekreterare:
Teveborg, Lennart, undervisningsråd
Bitr. sekreterare:
Lukkari, Bror, planeringschef
Lokal: Karlavägen 108, Plan 4, Kl 43. Postadress: 10642 Stockholm, tel.
växel 140660, sekretariat ankn. 2106
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse U 55.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer, utredningar och andra som berörs av kommitténs arbete.
Därutöver har två sammanträden hållits med de särskilda referensgrupper
som finns knutna till utredningens arbete för ekonomiskt-administrativa
frågor, pedagogiskt-organisatoriska frågor och personalfrågor.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
46. Bibelkommissionen (U 1972:07) med uppgift att nyöversätta Nya
testamentet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1972 för
att nyöversätta Nya testamentet (se Post- och Inrikes tidn. den 19 januari
1973):
Ordförande:
Rodhe, Birgit, kommunalråd (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ledamöter:
Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Forkman, Göran, teol. dr (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Lindström, Harry, fil. lic. (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ljungberg, Blenda M., adjunkt, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari
1973)
Martäng, Carl-Henrik, direktor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Mattsson, Lennart, riksdagsledamot (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Vallquist, Gunnel, författare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen (fr.o.m. den 25 april 1973)
Arvidsson, Ebbe, direktor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Bardh, Ulla, pastor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Bergman, Kerstin, lektor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Block, Per H. L., teol. lic. (fr.o.m. den 25 april 1973)
Eggehorn, Ylva, författare (fr.o.m. den 25 april 1973)
Eklundh, Bernt, redaktör (fr.o.m. den 25 april 1973)
333
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:46
Fabricius, Cajus, professor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Forsbeck, Rune, pastor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Gerhardsson, Birger, professor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Klingert, Rune, kontraktsprost (fr.o.m. den 25 april 1973)
Kroon, Sven, komminister (fr.o.m. den 25 april 1973)
Larsson, Edvin, professor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Loman, Bengt, docent (fr.o.m. den 25 april 1973)
Molde, F. Bertil, professor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Nilsson, Lilian, metodiklektor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Nilsson, Sven, pastor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Norman, Birger, författare (fr.o.m. den 25 april 1973)
Rask, Andreas, pater (fr.o.m. den 25 april 1973)
Rodhe, Sten, lektor (fr.o.m. den 25 april 1973)
Trotzig, Birgitta, författare (fr.o.m. den 25 april 1973)
Översättningsenheten:
Ordförande:
Björck, Staffan, professor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Ledamöter:
Jonason, Olov, översättare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Olsson, Birger, teol.lic. (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Palm, Jonas, professor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Riesenfeld, Harald, professor (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Vennberg, Karl, författare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Sekreterare:
Åsberg, Christer, fil. mag. (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Bitr. sekreterare:
Fornberg, Tord, fil. kand. och teol. kand. (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Nilsson, Herbert, kanslisekreterare (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Secher, Jörgen, fil. lic. (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Lokal: Åsgränd 1, 1/2 tr. ög., 752 35 Uppsala, tel. 018/12 83 96
(sekreteraren), 018/12 83 95 (kansli)
Direktiv (anförande av statsrådet Myrdal till statsrådsprotokollet den 1
december 1972):
Frågan om en ny svensk översättning av bibeln — den senast stadfästa
översättningen är från år 1917 — har varit aktuell länge och under de senaste
åren blivit föremål för ett omfattande utredningsarbete. 1951 års kyrkomöte
anhöll hos Kungl. Maj:t om åtgärder för att få till stånd en provöversättning
av Nya testamentet och Psaltaren (kskr 1951:9) och år 1961 uttalade sig
riksdagen, efter en motion i frågan (mot. 1961:11:112, ABU 1961:28, rskr
1961:311) för en utredning om behovet av och riktlinjerna för en ny version.
En kommitté tillsattes år 1963. Dess arbete begränsades, inte minst av
praktiska skäl, till Nya testamentet. Frågan om nyöversättning av Gamla
U:46 Riksdagsberättelsen år 1974
334
testamentet eller delar av det ansågs böra behandlas först sedan redovisning
av resultat och slutsatser i fråga om Nya testamentet skett.
Utredningen, som antog namnet 1963 års bibelkommitté, avlämnade i
början av år 1969 betänkandet (SOU 1968:65) ''Nyöversättning av Nya
testamentet. Behov och principer’. Den fann det önskvärt att arbetet med
Gamla testamentet påbörjades, lämpligen med en förberedande utredning
liknande den som gjorts beträffande Nya testamentet. En sådan
förberedande utredning tillsattes 1971 (se riksdagsber. 1972 U:53). För Nya
testamentets del ansåg 1963 års bibelkommitté två nyöversättningar vara
nödvändiga för att rådande behov på ett tillfredsställande sätt skulle kunna
tillgodoses, den ena främst för gudstjänstbruk, filologiskt noggrann, med en
koncentrerad, pregnant språkform som står ärvd bibelstil och samtidigt
originalets form närmare (kallad kyrkobibel), den andra för enskild läsning,
för bruk i hem och skola, i sin språkform lättillgängligare för dagens läsare
och friare i förhållande till originalets uttryckssätt utan att ge avkall på
troheten mot dess mening (kallad folkbibel).
För det fortsatta arbetet med Nya testamentet föreslog kommittén en
bibelkommission på åtta till tio personer, till sin sammansättning ungefär
motsvarande kommitténs. Själva huvudarbetet skulle utföras av ett
översättningsutskott med tre heltidsanställda medlemmar (exeget, filolog
och författare). Kontakterna med expertis och översättningens blivande
läsare skulle förmedlas genom en rådgivande nämnd. Riktlinjer för
utformningen av översättningarna kunde enligt kommitténs mening
utvinnas ur de lämnade översättningsförslagen och kommentarerna till
dem.
Kommitténs betänkande remitterades till ett stort antal instanser. Alla
som yttrade sig (se remissammanställningen Om Nya testamentet, Ds U
1970:8) tog direkt eller indirekt upp frågan om det behövdes en ny
översättning och besvarade den jakande. Behovet var enligt flertalet t.o.m.
trängande. Förslaget om två versioner avvisades däremot av en stor
majoritet, framför allt med hänvisning till de många praktiska olägenheter
som två mer eller mindre officiella texter skulle skapa. Visserligen fanns det
enligt flera remissvar behov av olika översättningar men detta borde
tillgodoses genom privata initiativ. En statlig kommission av det slag
kommittén föreslog borde få uppdraget att göra en text. Enighet rådde dock
inte om hur en sådan text skulle utformas. Som en allmän tendens torde man
emellertid kunna utläsa att den till sin språkform borde komma närmare
''folkbibeln’ än ''kyrkobibeln''. I kommentarerna till utredningens
organisationsförslag betonades särskilt behovet av samarbete och kontakt
med 1968 års kyrkohandbokskommitté och med översättningens blivande
läsare.
Den 16 april 1971 tillkallade jag enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t
särskilda sakkunniga med uppgift att inom utbildningsdepartementet
förbereda tillsättning av en bibelkommission för nyöversättning av Nya
testamentet genom att utarbeta förslag till principer för översättningen och
till arbetsordning för en sådan kommission. Vid Kungl. Maj:ts beslut var
fogad en promemoria av bl.a. följande innehåll. Arbetet med en
nyöversättning av Nya testamentet bör nu fortsätta. Det måste anses rimligt
att staten i dagens läge tar ansvaret för att vi på svenska äger en tillförlitlig,
tidsenlig version av bibeln. Arbetet bör inriktas på att skapa en
översättning, en nyöversättning som täcker de väsentligaste behoven och
som därmed om möjligt kan tänkas få ställning av huvudtext inom svenskt
språkområde. Den svenska texten bör ha en sådan språkform, att texten i
335
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U.46
regel effektivt förmedlar originalets innehåll, även innehållsliga detaljer och
nyanser, till den vuxne genomsnittsläsaren, och äga en stilkaraktär som
svarar mot denna huvuduppgift, originalets stil och bibeltextens funktioner
i dag. Alla resurser hos svenska språket som kan tjäna detta ändamål bör
användas. Sambandet med den nu gällande texten bör bevaras i den mån det
inte kommer i strid med dessa riktlinjer. De sakkunniga har alltså att
överlämna ett detaljerat förslag till direktiv som omfattar dels
översättningsprinciper, dels arbetsordning. De föreslagna översättningsprinciperna
(om textunderlag, översättningsteoretiska regler, regler för den
svenska språkformen, textuppställning, rubriker, noter osv.) bör tillämpas
på ett mindre antal små textpartier.
De sakkunniga offentliggjorde i mars 1972 Valda texter ur Nya
testamentet (Ds U 1972:4), ett urval översatta texter som — på olika nivåer
— representerar den stil som de sakkunniga vill föreslå för en
nyöversättning av Nya testamentet i dess helhet. Till varje textavsnitt finns
en inledning om textens stilkaraktär, några saknoter och en motiverande
kommentar till återgivningen av enskilda ställen. De översatta texterna
sändes av de sakkunniga för synpunkter till ett stort antal enskilda personer
representerande olika kategorier av läsare. I augusti 1972 avlämnades
betänkandet (Ds U 1972:10) ''Inför en ny bibelöversättning. Riktlinjer och
förslag’, som behandlar översättningsprinciper och organisation.
I betänkandet lämnar de sakkunniga förslag till principer för
nyöversättning av Nya testamentet i en version. Riktpunkten för
översättningsarbetet, som skall utgå från grundtexten, bör vara att
översättningen så långt möjligt till både innehåll och stil ger sina mottagare
detsamma som originalet gav sina läsare.
Att innehållet skall återges korrekt och i en för den normalskolade vuxne
begriplig form anser de sakkunniga vara det primära kravet. Det är numera
i regel möjligt att säkert fastställa innehållet i originalets utsagor. I de fall då
full säkerhet om en utsagas exakta betydelse inte kan nås bör enligt de
sakkunniga övesättningar undvikas som binder läsaren vid en enda av de
betydelser som grundtexten kan tillåta. Önskvärt är att i sådana lägen finna
svenska uttryck som har samma rymlighet som grundtexten. Om en viss
nyans av ett i sig rymligt grekiskt uttryck är fullt klar, bör enligt de
sakkunnigas mening givetvis ett svenskt uttryck som återger den nyansen
användas, även om det är snävare än det grekiska uttrycket. På ställen, där
till innehållet olika översättningar ter sig likvärdiga, samtidigt som ingen
svensk formulering täcker de olika tolkningsmöjligheterna, bör alternativ
till den i texten givna översättningen anföras i en not. Vid återgivandet av
innehållet måste hänsyn tas till skillnaden mellan den situation vari
grundtextens mottagare befann sig och den vari översättningens befinner
sig. Enligt de sakkunniga kan det emellertid inte bli fråga om att överflytta
den bibliska världens föreställningar i moderna termer, utan rättvisa måste
göras åt avståndet i tid och rum mellan grundtext och översättning.
Översättningens stil bör vidare enligt de sakkunnigas förslag utformas så
att textens innehåll blir tillgängligt för dagens och morgondagens
normalskolade vuxna mottagare som nått sin språkliga mognad.
Översättningen skall vara funktionsduglig i olika sammanhang, såsom vid
enskild läsning och i gudstjänsten. Den skall dessutom så långt möjligt
återspegla originalets stilistiska egenskaper, till vilka hör de stilskillnader
som betingas av olika genrer och författartyper. Dessa stilskillnader bör
iakttas vid översättningen, som skall eftersträva att ge varje textparti
samma stilkaraktär som det har i originalet. Det är mindre viktigt att de
U.46 Riksdagsberättelsen år 1974
336
enstaka uttrycken får en precis stilistisk motsvarighet än att textavsnitten i
sin helhet får det.
Den idiomatiska, stilistiskt varierade översättning som sålunda
eftersträvas bör enligt de sakkunniga ligga mellan lågspråkets och
högspråkets stilnivåer. Detta motiveras av såväl kravet på trohet mot
originalet som kravet på hänsyn till mottagarna. Originalets texter befinner
sig nämligen, med sina inbördes olikheter, genomgående lågt på stilskalan
jämförda med texter på det samtida profana litteraturspråket. Eftersom
bildningsstandarden i dagens svenska samhälle är jämnare och det
skriftspråkliga golvet sannolikt ligger högre än i den värld där de
nytestamentliga skrifterna tillkom, bör emellertid stilläget i översättningen
praktiskt taget genomgående lyftas något. Språkfel och otympligheter i
grundtexten som förmodligen inte uppmärksammades av de närmast
avsedda mottagarna bör inte överföras till översättningen. Att stilen ligger
högre där originalet har citat ur eller anklanger från sin miljös heliga skrift,
Septuaginta, vars semitiserande språk torde ha känts som religiöst upphöjt,
är naturligt. Men översättningen bör inte genomgående präglas av en
upphöjd stil. Det skulle strida mot kravet på originaltrohet. Den
traditionella bibelsvenskan har dessutom upphört att var en del av det
levande språket och torde bevara gehör endast hos dem som levat i en miljö
där den varit en verksam religiös och kulturell faktor. Enligt de sakkunnigas
mening skulle en översättning avfattad i bibelstil eller på något annat
högspråk säkerligen inte kunna bära fram originalets budskap annat än till
en mycket begränsad del av vårt folk. Att översättningens stilistiska
grundkaraktär blir det idiomatiska normalspråkets behöver och får inte
innebära att den blir fadd och färglös. Normalspråket har stort register och
kan ge levande, efter grundtexten varierade uttryck för det vardagligt
konkreta såväl som för det känslomättade och det abstrakt andliga. Det
synes därför också kunna vara effektivt i alla bibeltexternas olika funktioner.
Självfallet saknas anledning att inte ta vara på sådana formuleringar i
1917 års översättning som svarar mot de föreslagna huvudprinciperna.
Några nya textkritiska principer behöver enligt de sakkunnigas mening
inte utformas för översättningsarbetet. Arbetet kan bygga på den
nytestamentliga forskningens resultat, vilka föreligger i den vetenskapliga
litteraturen och på vilka de moderna utgåvorna av Nya testamentet på
grundspråket vilar. Bland dessa bör någon väljas som grundtext för
översättningen. Översättarna får dock inte bindas vid någon befintlig
textutgåva utan måste med användande av till buds stående
filologiskt-exegetiska metoder på eget ansvar väga de i utgåvornas
variantapparater uppförda läsarterna för att träffa sitt val bland dessa. Det
är angeläget att under arbetets gång sådana anteckningar förs att de ställen
kan redovisas, där man i översättningen avvikit från standardgrundtexten
eller tvekat att följa den. 1 ett särskilt register bör uppföras de fall där
översättaren på ett märkbart sätt utgår från en grekisk text som avviker från
den som låg till grund för 1917 års översättning. I större utsträckning än vad
som brukats i denna bör läsartsvarianter anföras i noter.
De sakkunniga föreslår att den nya översättningen får formen av en
standardutgåva med en sådans begränsade och väl avvägda mängd av
supplerande information. Därför bör fortlöpande noter med
sakupplysningar och förklaringar av svårbegripliga ord och vändningar
förekomma vid sidan av de förut nämnda noterna om olika tolkningar och
läsartsvarianter. Vissa upplysningar som annars skulle behöva upprepas
ofta eller som kräver utförligare framställning bör samlas i särskilt register.
337
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:46
Hänvisningstecken bör utsättas på de ställen där sådan information behövs.
I anslutning till registret är det lämpligt att kronologiska översikter, mått och
mynttabeller samt kartor införs. Löpande referenser till andra bibelställen
kan ges i skiftande omfattning men är nödvändiga där det förekommer
gammaltestamentliga citat. Texten bör sättas i löpande följd och vara
avdelad i avsnitt efter innehållet. Kapitel- och versnumrering bör behållas
men anges så diskret som möjligt för att inte störa den sammanhängande
läsningen. Varje avsnitt som bildar en ur innehållslig synvinkel lämplig
enhet bör enligt de sakkunnigas förslag förses med en kort rubrik, vars syfte
skall vara att identifiera men inte tolka avsnittet i fråga. Generellt bör
beträffande textens redigering gälla att bibelkommissionen jämsides med
översättningsarbetet söker fastställa riktlinjer och regler i den omfattning
och med den precisering som uppgiften kräver.
Vidare redovisar de sakkunniga de synpunkter på deras
översättningsförslag (Ds U 1972:4) som kommit in från ett 60-tal av de på
sätt förut sagts tillfrågade personerna. Med några undantag tillstyrker de
tillfrågade fortsatt arbete efter de riktlinjer som de sakkunniga hade
föreslagit. Viss kritik riktas dock mot enskilda ställen och speciella problemlösningar.
Därutöver vänder man sig i några fall mot de sakkunnigas
sätt att bestämma den allmänna stilnivån för översättningen och finner den
ligga för lågt.
I fråga om organisationen av översättningsarbetet föreslår de sakkunniga
att en bibelkommission tillsätts. Den bör organiseras så, att själva
översättningen utformas av en så liten arbetsgrupp som möjligt medan
uppdragsgivare och intressegrupper får tillfälle att fortlöpande ta ställning
till textförslagen. Organisationen bör vidare vara sådan att en samordning
kan ske med en kommande översättning av Gamla testamentet. Enligt
kommitténs förslag kan dessa önskemål tillgodoses genom en styrelse, en
översättningsenhet och ett antal referensgrupper. I styrelsen bör enligt de
sakkunniga ingå företrädare för parlamentariska partier, svenska kyrkan,
frikyrkliga samfund och kultursektorn, inklusive skolan.
Översättningsenheten bör ha ett arbetsutskott bestående av en
nytestamentlig exeget, en grek-filolog och en författare, alla
heltidsanställda, samt ytterligare tre deltidsanställda personer (en exegetisk
eller grek-filologisk expert och två företrädare för svensk-stilistiska
synpunkter). Av referensgrupperna bör en omfatta exegeter och klassiska
filologer, en andra svensk-stilister, en tredje representanter för kyrka och
samfund, inklusive liturgisk sakkunskap, samt en fjärde representant för
skola och massmedier etc. Styrelsen, vari enligt förslaget även bör ingå
översättningsenhetens ordförande, bör enligt de sakkunniga ha det formella
ansvaret för arbetet och kontrollen över det samt utse ledamöter i
referensgrupperna.
Sedan direktiven för de sakkunniga utfärdats, har 1968 års beredning om
stat och kyrka avgett slutbetänkandet (SOU 1972:36) ''Samhälle och
trossamfund’. I betänkandet tar beredningen bl.a. upp frågan om kyrkans
böcker i händelse av ändrade relationer mellan samhället och svenska
kyrkan. Beredningen framhåller att spörsmålet om en bibelöversättning inte
enbart kan anses vara en inomkyrklig angelägenhet. Staten har — från
allmänkulturella utgångspunkter — ett intresse av att tillse att en användbar
bibelöversättning finns tillgänglig. Jag delar den uppfattning som sålunda
uttalats av beredningen och förordar att en nyöversättning av Nya
testamentet nu kommer till stånd.
Jag finner de sakkunnigas förslag till översättningsprinciper
22 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
U.46 Riksdagsberättelsen år 1974
338
välmotiverat. I förslagen till översättning av de särskilda textavsnitten ur
Nya testamentet har de sakkunniga på ett skickligt sätt givit prov på
tillämpningen av principerna. Med hänsyn härtill förordar jag att de föreslagna
principerna tillämpas vid översättningsarbetet. Jag vill särskilt
understryka de sakkunnigas uttalanden, att nyöversättningen språkligt bör
utformas så, att textens innehåll blir tillgängligt för en nutida normalskolad
vuxen läsare, att den bör äga en stilkaraktär som svarar mot detta primära
krav, mot originalets stilistiska egenskaper och mot bibeltextens nutida
funktioner, att alla resurser hos det svenska språket som kan tjäna dessa
syften bör användas och att sambandet med den nuvarande översättningen
bör bevaras i den mån det inte kommer i strid med angivna principer. En
översättning i enlighet med de principer som jag förordat bör kunna utföras
så att den kan accepteras av de kristna trossamfunden och de övriga grupper
som har behov av en översättning. Därigenom kan översättningen få
ställning av huvudtext inom svenskt språkområde.
Som de sakkunniga föreslagit bör för översättningsarbetet tillsättas en
särskild kommitté, här benämnd bibelkommissionen. Inom kommissionen
bör finnas en styrelse, en översättningsenhet och ett antal referensgrupper.
I referensgrupperna ingående experter bör dock ej utses av styrelsen.
I styrelsen bör ingå företrädare för politiska partier, kristna trossamfund
och kultursektorn, inklusive skolan. I fråga om organisationen i övrigt
godtar jag de sakkunnigas förslag.
Liksom de sakkunniga räknar jag med att arbetet skall kunna förås fram
till tryckningsstadiet inom ca fem år.
Kommissionen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden med styrelsen och åtta sammanträden med
översättningsenheten för Nya testamentet.
Kommissionens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
47. Folkhögskoleutredningen (U 1972:08)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1972 för
att utreda folkhögskolans framtida uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den
19 januari 1973):
Ordförande:
Alemyr, Stig R., folkhögskolerektor, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15
januari 1973)
Ledamöter:
Hercules, Jan, ombudsman (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Högemark, Karl H., folkhögskolerektor (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Johansson, Berndt O. L., departementssekreterare (fr.o.m. den 15
januari 1973)
Kalte, Erik A., landstingsråd (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Lindell, Carl Gustaf, folkhögskolerektor (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Persson, Marianne, kurator (fr.o.m. den 15 januari 1973)
339
Kommittéer; Utbildningsdepartementet U:47
Stålhammar, Bert E. J., rektor, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 15
januari 1973)
Vestlund, A. G. (Gösta), undervisningsråd (fr.o.m. den 2 februari 1973)
Walldin, Carin, ombudsman (fr.o.m. den 15 januari 1973)
Experter:
Jonsson, Erland, docent (fr.o.m. den 18 juli 1973)
Wadbeck, Wilhelm, revisor (fr.o.m. den 1 juni 1973)
Sekreterare:
Johnson, Inez, t.f. byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Bitr. sekreterare:
Kihlén, Margret, folkhögskollärare (fr.o.m. den I september 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 19 04 (sekreteraren), 763 18 98 (bitr.
sekreteraren), 763 19 05 (kansli)
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 8
december 1972):
Frågan om folkhögskolans framtid har behandlats i olika sammanhang
under de senaste decenniernas utbildningspolitiska reformperiod. Det
grundläggande beslutet om folkhögskolans uppgifter och organisation
under denna tid, då den starka expansionen av ungdomsskolan påverkade
folkhögskolan, fattades vid 1957 års riksdag (prop. 1957:146, SU 1957:173,
rskr 1957:387). I samband med besluten om grundskolan år 1962 och
fackskolan och gymnasiet år 1964 restes krav på en utredning om folkhögskolan.
Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet framhöll
emellertid att den nödvändiga omställningen och anpassningen till
fortskridande förändringar i bl.a. utbildningsväsendet borde komma inifrån
folkhögskolan själv som ett praktiskt uttryck för de reformsträvanden som
borde hållas levande vid varje skola. Vid 1966 års riksdag fattades beslut om
en väsentlig förbättring av statsbidragen till folkhögskolan (prop. 1966:42,
SU 1966:75, rskr 1966:186). I detta sammanhang infördes också nya regler
för lärartilldelningen vid skolorna. De beslut jag här har redovisat har bildat
grunden för folkhögskolans utveckling — kvantitativt och kvalitativt —
under senare tid. Vidare har efter utredning beslut fattats om en särskild
lärarutbildning för bl.a. folkhögskolan (prop. 1969:52, SU 1969:112, rskr
1969:290). Folkhögskolan berörs också av de beslut som fattats om reglerna
för behörighet och urval för tillträde till högre utbildning, senast genom
riksdagens beslut med anledning av prop. 1972:84 (UbU 1972:31, rskr
1972:240).
Antalet elever i folkhögskolans s.k. vinterkuser var arbetsåret 1969/70
ca 12 900, 1970/71 13 200 och 1971/72 13 300 och i ämneskurser om minst 15
veckor resp. ca 900, 1800 och 2300 elever, medan antalet elever under
motsvarande år i ämneskurser kortare än 15 veckor var ca 15.600, 16.800
resp. 23.400. Dessa uppgifter visar att elevantalet vid folkhögskolan
fortsätter att öka men att denna ökning i första hand faller på
ämneskurserna. Det kan dock tilläggas att vissa folkhögskolor för innevarande
läsår redovisat svårigheter att fylla sina vinterkurser.
U:47 Riksdagsberättelsen år 1974
340
Folkhögskolan har under lång tid erbjudit en betydelsefull möjlighet till
vidare utbildning för många som under ungdomsåren inte haft tillfälle att
utnyttja det reguljära skolväsendet, liksom till bildning i en vidare kulturell
mening. Efter den pionjärperiod då folkhögskolan var så gott som ensam
om att tillhandahålla dessa kompletterande bildningsmöjligheter, har
folkhögskolans mål och innehåll kommit att påverkas av de utbildningskrav
som det reguljära utbildningssystemet ställt. I takt med grundskolans och
gymnasieskolans genomförande och den kommunala och statliga
vuxenutbildningens framväxt har givetvis uppgiften att komplettera det
allmänna utbildningsväsendet blivit mindre framträdande.
Under de senaste åren har en viss omorientering av folkhögskolans
verksamhet kunnat iakttas. Ett uttryck härför är ämneskursernas tillväxt,
ett annat att många folkhögskolor tar emot studerande inom arbetsmarknadsutbildningen.
Elever med sociala, fysiska och psykiska
handikapp har i växande utsträckning tagits emot av folkhögskolorna, som
även gjort särskilda insatser för dessa elever.
Förutsättningarna för folkhögskolans verksamhet har således i skilda
avseenden förändrats. Samtidigt har övriga delar av utbildningsväsendet
genomgått en snabb utveckling. Inom utbildningsväsendet riktas i dag i
högre grad än tidigare uppmärksamheten mot vuxenutbildningen. Det finns
enligt min mening mot denna bakgrund skäl att ta upp frågan om folkhögskolans
ställning och uppgifter i dagens och framtidens utbildningssystem.
Denna uppgift bör anförtros särskilda sakkunniga.
Den grundläggande uppgiften för utredningen är således att klarlägga
vilken roll folkhögskolan kan och bör spela i kulturliv och
utbildningssamhälle. De sakkunniga bör i ett inledande skede av sitt arbete
göra en analys av den nuvarande elevsammansättningen vid olika typer av
folkhögskolor.
Jag har tidigare pekat på att i viss mån nya grupper av studerande sökt sig
till folkhögskolan. Studerande inom arbetsmarknadsutbildningen placeras
f. n. i viss utsträckning på folkhögskolor. Dessa studier skall vara ett led i en
yrkesutbildning. Frågan om den framtida utformningen av
arbetsmarknadsutbildningen utreds av nyligen tillkallade sakkunniga. För
dessa sakkunnigas arbete bör det kunna vara värdefullt att genom en
utredning få del av erfarenheter av den hittillsvarande verksamheten och av
lämpligheten av fortsatta insatser från folkhögskolans sida på detta område.
De sakkunniga bör även pröva det förslag om särskilda insatser för ungdom
sledarutbildning som skolöverstyrelsen fört fram i
anslagsframställningen för budgetåret 1973/74. En annan grupp som
folkhögskolorna fått som elever har varit olika grupper av handikappade.
De sakkunniga bör utvärdera de hittills inom folkhögskolan särskilt gjorda
insatserna för dessa studerande. Jag vill framhålla angelägenheten av en
avgränsning av dessa åtgärder gentemot den kursverksamhet för
handikappade som bedrivs inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen.
Samråd med utredningen om arbetsmarknadsutbildningen bör därför ske
också i denna fråga.
Jag vill slutligen återigen peka på att folkhögskolan enligt sina traditioner
gett många förvärvsarbetande möjlighet till studier utanför det reguljära
utbildningssystemet. Detta system med en växling mellan arbete och studier
har kommit att inta en framskjuten plats i den utbildningspolitiska debatten.
De sakkunniga bör diskutera vilka uppgifter folkhögskolan kan fylla i ett
system med vad som brukar benämnas återkommande utbildning. Mot bl. a.
denna bakgrund bör de sakkunniga gå igenom vilka studerandegrupper
341
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:47
folkhögskolan i framtiden kan räkna med och vilka förändringar detta kan
aktualisera i utbildningens innehåll och inriktning.
Vad jag här antytt kan också komma att påverka folkhögskolans
studieorganisation. Avvägningen mellan kortare och längre kurser kommer
in liksom bedömningen av filialfolkhögskolor och dagfolkhögskolor.
Genom 1966 års riksdagsbeslut infördes en friare disposition av
lärartimmarna vid folkhögskolan. De sakkunniga bör belysa erfarenheterna
härav och undersöka behovet av att även på andra vägar införa en mer
flexibel studieorganisation vid folkhögskolorna.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att kommittén för studiestöd åt
vuxna (SVUX) enligt tilläggsdirektiv den 25 februari 1972 bl. a. skall
undersöka hur de olika formerna för vuxenutbildning skall stödja och
komplettera varandra. De sakkunniga bör i kontakt med SVUX fördjupa
analysen och bedömningarna av folkhögskolan. En fråga gäller behovet av
samverkan mellan folkhögskola och annan studieverksamhet t. ex. den som
i dag förekommer genom att folkhögskollärare tjänstgör som
cirkelhandledare. En bedömning av detta slag måste också innefatta en
avvägning av den framtida rimliga kvantitativa utvecklingen av
folkhögskolan. En successiv omstrukturering av skolornas verksamhet bör
göra det möjligt att hålla verksamheten vid folkhögskolorna inom i stort sett
nuvarande ramar.
När det gäller den innehållsmässiga utformningen av utbildningen vid
folkhögskolorna vill jag erinra om att genomgång av folkhögskola enligt
beslut av statsmakterna på grundval av prop. 1972:84 skall kunna ge allmän
behörighet för tillträde till högre utbildning under förutsättning att det är
fråga om två års studier innefattande bl. a. svenska och engelska. Det
kommer att få avgöras från fall till fall vilka utbildningsvägar vid folkhögskolorna
som skall ge denna allmänna behörighet. De sakkunniga bör i sitt
arbete — bl.a. i fråga om de s. k. studieomdömena — beakta detta
ställningstagande av statsmakterna och hålla sig underrättade om det
fortsatta utredningsarbetet om gymnasieskolans kompetensvärde m. m.,
vilket bedrivs främst av kompetenskommittén. De sakkunniga bör därvid
pröva vilka följder som införande av studielämplighetsprov för alla som
söker till högskoleutbildning får för de s. k. studieomdömena vid folkhögskolan.
De sakkunniga bör även kunna ta upp frågan om utformningen
av den särskilda utbildningen av lärare vid folkhögskolan m. m. i Linköping.
Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 26 september 1972 lagt fram förslag
till ny folkhögskolestadga, ett förslag som innebär en betydande omstöpning
av den nuvarande folkhögskolan. Jag finner det ändamålsenligt att de
sakkunniga i sitt arbete får pröva de delar av detta förslag som innebär en
principiell nyorientering av folkhögskolans arbete.
De sakkunniga bör uppmärksamma att organisationskommittén för högre
musikutbildning som tillsattes år 1970 som en följd av riksdagens beslut om
riktlinjer för en reform av den högre musikutbildningen (prop. 1970:25, SU
1970:108, rskr 1970:274), har vissa uppgifter som rör innehållet och
organisationen av den framtida verksamheten vid Folkliga musikskolan
Ingesund och musiklinjen vid Framnäs folkhögskola.
1 1966 års beslut om förbättrade statsbidrag till folkhögskolan ingick även
ett s. k. saneringsbidrag till rörelsefolkhögskolor. Detta bidrag har under
budgetåren 1967/72 utgjort 2 milj. kr. per år och utgår innevarande budgetår
med 1 milj. kr. Riksdagen har (UbU 1972:14) uttalat önskan om förslag från
Kungl. Majrts sida angående den fortsatta saneringen av
rörelsefolkhögskolornas ekonomi. Underlag för ett sådant förslag bör
U:47 Kiksdagsberättelsen år 1974
342
utarbetas av de sakkunniga. En riktpunkt bör därvid vara att ett sådant
bidrag inte skall ingå som ett reguljärt inslag i statens ekonomiska stöd till
folkhögskolan och att bidraget successivt bör minska. I övrigt bör de
sakkunniga ej gå in på frågor om statsbidrag.
Utredningen har under tiden februari — oktober 1973 hållit tio sammanträden
samt haft överläggningar med representanter för Svenska Folkhögskolans
lärarförening och Sveriges Folkhögskolelevers förbund. Vidare har
utredningen gjort studiebesök vid folkhögskolor i stockholmstrakten och
Västernorrland.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
48. 1973 års betygsutredning (U 1973:01)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för
att pröva frågan om betygsättningen i grundskola och gymnasieskola (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973):
Ordförande:
Sandgren, C. Lennart, statssekreterare (fr.o.m. den 23 februari 1973)
Ledamöter:
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23
februari 1973)
Håvik, I. Doris H., assistent, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 februari
1973)
Hörlén, E. Linnea, adjunkt, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 februari
1973)
Jönsson, Hans E., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 februari
1973)
Nilsson, H. Christer, socionom, led. av riksdagen (fr.o.m. den 23 februari
1973)
Strindberg, Per-Olof J., länsombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den
23 februari 1973)
Experter:
Arvidsson, Olof (Olle), rektor (fr.o.m. den 6 november 1973)
Breidensjö, Monica, utbildningssekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Båvenholm, Siv, redaktör (fr.o.m. den 3 juli 1973)
Carlsson, Leif, lektor (fr.o.m. den 3 juli 1973)
Dihlström, Klas, lektor (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Ellnebrand, Rolf, ombudsman (fr.o.m. den 3 juli 1973)
Fleischer, B. Lennart, sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Georén, Sven, förbundskassör (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Klason, Lars-Erik, ombudsman (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
343
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U;48
Lönnroth, Ann Mari, redaktör (fr.o.m. den 3 juli 1973)
Nilsson, Sven, sekreterare (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Nordfors, Lennart, studerande (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Schelin, Leif, fil. mag. (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Sjöström, Hans, redaktionschef (fr.o.m. den 15 augusti 1973)
Svensson, Anders, rektor (fr.o.m. den 3 juli 1973)
Sekreterare:
Löfqvist, Gert E., lektor (fr.o.m. den 1 april 1973)
Lokal: Lärarhögskolan. Munkhättegatan 3, Fack, 200 45 Malmö 23, tel.
040/92 40 60
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till statsrådsprotokollet den 16
februari 1973):
1. Kungl. Maj:t uppdrog den 3 oktober 1969 åt skolöverstyrelsen (SÖ)att
utreda behovet av betyg i skolväsendet samt betygsättningens effekter,
funktioner och form. Med skrivelse den 1 november 1972 har SÖ
överlämnat förslag till åtgärder avseende betygsättningen i grundskola och
gymnasieskola. Enligt förslaget bör betygsättning t. v. behållas. Principerna
för betygsättningen bör dock ändras. I fråga om den fortsatta
handläggningen av förslaget framhåller SÖ avslutningsvis att det inte
ankommit på SÖ att avgöra huruvida, utöver den behandling betygsfrågan
fått inom SÖ, även en parlamentariskt sammansatt grupp skulle överväga
och ta ställning till föreliggande material och förslag före en slutlig prövning
av förslagens huvuddrag i riksdagen.
Utformning och tillämpning av betygsättningen i skolan har av olika skäl
ofta ifrågasatts. Senast i anslutning till det nu framlagda förslaget och
förarbetena till detta har debatten varit livlig. Ett från alla synpunkter
idealiskt betygsystem tycks vara omöjligt att finna. Det är mot den bakgrunden
angeläget att man når en så bred uppslutning som möjligt kring ett
beslut i betygsfrågan.
Jag finner det därför naturligt att, innan statsmakterna tar slutlig ställning
till betygsystemets utformning, särskilda sakkunniga med företrädare för
de politiska partierna prövar att, med utgångspunkt i SÖ:s förslag, finna en
lösning om vilken i allt väsentligt enighet kan nås. De sakkunniga bör nu
tillkallas.
Under det arbete som lett fram till SÖ:s förslag har de närmast berörda —
främst lärare, elever och föräldrar — erhållit tillfälle att under arbetet och
vid remissbehandlingen ge sin uppfattning till känna i betygsfrågan. Det är
viktigt att även de sakkunniga inför sina ställningstaganden på ett tidigt
stadium ger dessa grupper möjlighet att redovisa sina uppfattningar. Det är
angeläget att de sakkunniga därvid söker få fram konstruktiva förslag från
de berörda och inte bara kritiska synpunkter på olika betygsystem.
2. Jag delar SÖ:s uppfattning att man t. v. måste behålla betygsättningen,
i första hand därför att betygen inte kan undvaras vid antagning till
utbildning där antalet sökande är större än antalet utbildningsplatser. När
det gäller tillträde till högre utbildning har statsmakterna fattat beslut om att
betyg — kompletterade med studielämplighetsprov och arbetslivserfarenhet
— skall utgöra underlaget för meritvärderingen (prop. 1972:84,
UbU 1972:31, rskr 1972:240). På längre sikt kan man kanske kommaframtill
andra urvalsinstrument men detta förutsätter ett omfattande forskningsoch
utvecklingsarbete.
U:48 Riksdagsberättelsen år 1974
344
De sakkunnigas uppgift blir vidare att belysa vilka konsekvenser
förslaget kan ha för skolarbetet och möjligheterna att uppfylla skolans mål.
Kritik har riktats mot det relativa betygsystemet för att det leder till en
ständig rangordning av eleverna och därigenom motverkar strävandena till
samarbete och solidaritet. Från elevhåll har förarbetena till det nu
framlagda förslaget kritiserats för att det skulle kunna leda till en skola där
utvärdering genom prov av mätbara kunskaper och färdigheter sätts i
centrum, varigenom skolans övergripande mål skulle kunna
undanskymmas. De sakkunniga bör analysera denna fråga och därvid även
uppmärksamma vilka effekter SÖ:s förslag kan ha för de svagpresterande
elevernas skolsituation. SÖ bör ställa till förfogande ett underlag som visar
hur förslaget om kursrelaterat betygsystem skulle fungera i praktiken.
3. Ett genomförande av SÖ:s förslag om s. k. kursrelaterade betyg
förutsätter preciseringar av läroplanernas allmänt hållna mål i form av
centralt utarbetade mål- och kursbeskrivningar. Det finns även andra skäl
som talar för en sådan precisering när det gäller kunskaper och färdigheter.
Preciseringen skulle kunna bli ett stöd vid undervisningens planering och
genomförande. Den är också värdefull som en ytterligare information om
skolans mål och uppgifter. Genom sådana preciseringar kan det bli möjligt
att fastställa vilka kunskaper och färdigheter alla elever bör uppnå i
skolarbetet. I arbetet med denna målprecisering är det viktigt att man
försöker konkretisera och ge olika förslag och modeller för hur de
övergripande målen och riktlinjerna för skolan kan tillämpas i
undervisningen. De sakkunniga bör därför oberoende av vilket betygsystem
man väljer utgå från att en läroplansutveckling kommer till stånd — inom
ramen för SÖ:s pedagogiska utvecklingsarbete — som innebär en
precisering av angivet slag.
4. De sakkunnigas förslag till betygsystem bör grundas på dels allmänna
bedömningar av hur det föreslagna betygsystemet skulle fungera som
urvalsinstrument och vilka effekter det skulle ha på skolarbetet och
möjligheterna att uppfylla skolans mål, dels överväganden rörande olika
detaljer i systemet. Till dessa senare hör — som framgår av SÖ:s förslag —
betygskalan, antalet betygstillfällen, frågan om betyg skall ges i alla ämnen
och omfattningen av olika former av centralt framställa prov. Beträffande
SÖ:s förslag om minimikrav för betyg i gymnasieskolan vill jag erinra om att
en bestämmelse av motsvarande slag redan finns i skolstadgan (jfr prop.
1970:159 s. 65). Frågan om den framtida organisationen av
provkonstruktionsverksamheten inom utbildningsväsendet ankommer det
på utredningen om skolan, staten och kommunerna att pröva.
Till de frågor som de sakkunniga särskilt bör uppmärksamma hör
kostnaderna för att genomföra ett nytt betygsystem. De sakkunniga bör
från SÖ inhämta uppgift om de totala kostnader som beräknas för ett
genomförande av SÖ:s förslag, liksom även göra en beräkning av
kostnaderna för läroplansutveckling och provorganisation. De sakkunniga
bör vidare söka bedöma konsekvenserna på läromedelsområdet av ett nytt
betygsystem.
Beträffande frågan om urval till gymnasieskola och högre utbildning vill
jag erinra om att kompetenskommittén enligt sina direktiv bl. a. har att
utforma ett system för urval bland behöriga sökande till högre utbildning.
De sakkunniga bör därför begränsa sitt arbete i denna del till urvalsfrågor
vid tillträde till gymnasieskolan och därvid särskilt redovisa hur
arbetslivserfarenhet skulle kunna tillgodoräknas i meritvärderingsunderlaget
även på detta utbildningsstadium. Denna fråga har SÖ aktualiserat
i skrivelse den 18 december 1972. Därvid bör de sociala effekterna av en
345
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:49
sådan meritvärdering belysas.
Jag vill även peka på att det ökade intresset för yrkesinriktade studier
under senare tid skärpt konkurrensen så att elever med låga betyg i vissa fall
inte tagits in på den yrkesinriktade gymnasieskolelinje de i första hand sökt
till men däremot beretts plats på en mer teoretiskt krävande linje. De
sakkunniga bör därför diskutera om det inom vissa utbildnings vägar finns
behov av att modifiera intagningssystemet för att kunna ta in elever som har
redovisat mindre goda teoretiska studieprestationer men vilka det av andra
skäl är angeläget att bereda plats i gymnasieskolans yrkesutbildande
studievägar.
En speciell fråga som de sakkunniga bör beakta är utbildningsutskottets
av riksdagen godkända uttalande, (UbU 1972:31 s. 10, rskr 1972:240) om att
man bör söka rätta till icke önskvärda effekter av gällande
kvoteringsbestämmelser. En sådan förändring bör dock ske med
bibehållande av de grundläggande syftena med nuvarande
kompetensregler.
Slutligen bör de sakkunniga lägga fram förslag till tidsplan för
genomförande av ett eventuellt nytt betygsystem.
De sakkunniga bör hålla sig underrättade om arbetet inom utredningen
om skolans inre arbete, i de delar de sakkunniga berörs av utredningen,
liksom om arbetet inom kompetenskommittén.
Utredningen har under tiden februari — oktober 1973 hållit tio
sammanträden samt haft överläggningar med organisationer och andra som
berörs av utredningens arbete. Därutöver har hållits två sammanträden med
en särskild arbetsgrupp för framställning av betygsbroschyr.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
49. Utredningen (U 1973:02) rörande Nämnden för svensk språkvård
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1973 för
att utreda frågan om Nämndens för svensk språkvård framtida ställning och
organisation:
Ordförande:
Stiernstedt, K. Jan T., expeditionschef
Ledamöter:
Molde, F. Bertil, professor
Ståhle, Carl Ivar, professor
Expert:
Nöteberg, Rolf M., hovrättsassessor (fr.o.m. den 15 juni 1973)
Sekreterare:
Widgren, Greger G., kanslisekreterare (fr.o.m. den 27 februari 1973)
Direktiv (ämbetsskrivelse till Nämnden för svensk språkvård den 16
februari 1973):
U.49 Riksdagsberättelsen år 1974
346
De sakkunniga skall särskilt uppmärksamma möjligheterna att anknyta
verksamheten till institutionen för nordiska språk vid universitetet i
Stockholm.
Utredningen har under februari — juli 1973 hållit sju sammanträden.
Utredningen har den 15 augusti 1973 avgett betänkandet (Ds U 1973:10)
Nämnden för svensk språkvård — framtida ställning och organisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
50. Obligatoriekommittén (U 1973:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för
utredning rörande det obligatoriska medlemskapet i studerandesammanslutningar
m.m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973):
Ordförande:
Berg, C. G. Håkan, departementsråd (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Ledamöter:
Eliasson, Anna B., fil. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Ericson, Sture T., chefredaktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 30 mars
1973)
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 30 mars
t.o.m. den 14 november 1973)
Svegfors, Mats, jur. studerande (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Weibull, Martin C., universitetslektor (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Öhlund, Per T., byrådirektör (fr.o.m. den 15 november 1973)
Experter:
Boberg, L. Håkan, kanslisekreterare (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15
november 1973)
Sekreterare:
Zetterquist, Urban G., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 augusti
1973)
Bitr. sekreterare:
Holmgren, Kjell, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 08/
763 18 65 (Zetterquist), Götabergsgatan 9, 2 tr., 41134 Göteborg, tel.
031/17 99 50 (Holmgren)
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 9
mars 1973):
347
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:50
De studerande vid universiteten, vissa högskolor inom
utbildningsdepartementets område samt jordbrukets högskolor är skyldiga
att tillhöra sammanslutningar av olika slag. Vid samtliga berörda
läroanstalter avser denna skyldighet medlemskap i studentkår eller elevkår.
Därutöver avser den vid universitetet i Uppsala och — i huvudsak — vid
universitetet i Lund medlemskap i nation samt vid övriga universitet och vid
karolinska institutet medlemskap i studentförening för fakultet. Den
verksamhet som nämnda sammanslutningar direkt eller indirekt bedriver är
delvis statsunderstödd eller på annat sätt reglerad genom statliga
bestämmelser.
Lämpligheten av de nuvarande föreskrifterna om obligatoriskt
medlemskap i studerandesammanslutningar har de senaste åren diskuterats
såväl från principiella utgångspunkter som med hänsyn till de olikheter som
föreligger i detta avseende mellan skilda läroanstalter.
För att få underlag för en närmare diskussion om det obligatoriska
medlemskapet tillkallade jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den
15 juli 1970 en sakkunnig med uppdrag att kartlägga studerandesammanslutningarnas
verksamhet och deras ekonomiska och rättsliga förhållanden,
att klarlägga vilken betydelse olika delar av verksamheten har för den
enskilde studeranden och olika grupper av studerande samt att analysera i
vad mån obligatoriet är en förutsättning för olika delar av verksamheten. I
uppdraget ingår däremot inte att avge förslag i frågan om obiligatoriet bör
behållas eller avskaffas eller i fråga om lösningar av de problem som
aktualiseras vid ett eventuellt avskaffande av detsamma. Den sakkunnige,
som antagit namnet kårobligatorieutredningen, beräknas redovisa
resultatet av sitt arbete under våren 1973.
Jag förordar nu — efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet
— att särskilda sakkunniga tillkallas för att pröva frågan om det obligatoriska
medlemskapet i studerandesammanslutningar och för att — i den
mån denna prövning leder till förslag om förändringar i nuvarande regler —
utreda vissa frågor som då aktualiseras.
De delar av studerandesammanslutningarnas verksamhet som är av
betydelse för övervägandena i obligatoriefrågan avser i huvudsak två
områden. Dels berörs i sammanhanget sammanslutningarnas direkta eller
indirekta ansvar för studiesociala och serviceanordningar för de studerande
såsom studentbostäder, restauranger, hälsovård, motionsverksamhet och
samlingslokaler, dels berörs deras uppgift att företräda de studerande i
skilda sammanhang, dvs. vad man kan kalla studerandefacklig verksamhet.
Beträffande det framtida ansvaret för vissa delar av den berörda
studiesociala verksamheten har statsmakterna tagit principiell ställning.
Beträffande andra delar pågår utredningsarbete.
Sålunda har beslut fattats om att den särskilda långivningen till
studerandebostäder skall upphöra (prop. 1971:01 bil. 13s.203,CU 1971:12,
rskr 1971:92). Gällande särskilda bestämmelser om bostadslån till
studentbostadsföretag, i vilka studerandesammanslutningarna har ett
reglerat inflytande, skall dock få tillämpas under en övergångstid fram till
den 1 juli 1974. Studentbostadsföretagen förutsätts efter lokala
överenskommelser med vederbörande kommuner uppgå i eller ombildas till
allmännyttiga bostadsföretag eller, alternativt, bestå men då endast som
förvaltare av bostadsbestånd som tillkommit enligt nu gällande
bestämmelser.
Vidare har Kungl. Maj:t genom tilläggsdirektiv den 26 maj 1972 uppdragit
åt universitetsrestaurangkommittén att utreda och framlägga förslag
U:50 Riksdagsberättelsen år 1974
348
beträffande formerna för den framtida driften av restauranger vid
universitet och högskolor. I detta utredningsarbete prövas bl.a.
ändamålsenligheten av den sedan år 1967 tillämpade ordningen att särskilda
aktiebolag, för vilka studerandesammanslutningarna är huvudmän,
ansvarar för driften av verksamheten.
Slutligen har jag med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 augusti
1972 tillkallat en sakkunnig för utredning rörande studerandehälsovården. I
den sakkunniges uppdrag ingår att pröva frågan om en förändring av den
sedan år 1967 tillämpade ordningen med en separat organisation för
studerandehälsovården under huvudmannaskap av en av
studerandesammanslutningarna på varje berörd ort bildad kårortsnämnd.
Den sakkunnige skall beakta bl.a. det arbete som pågår inom kårobligatorieutredningen
och vad som kan följa därav.
För motionsverksamheten har studerandesammanslutningarna utom på
en av de berörda orterna övertagit ansvaret på det sätt som förutsattes vid
statsmakternas beslut år 1967. Sålunda vilar i Lund huvudmannaskapet för
verksamheten på universitetet, medan på övriga orter samma ordning gäller
som i fråga om studerandehälsovården.
När det gäller samlingslokaler har den av chefen för inrikesdepartementet
tillkallade samlingslokalutredningen föreslagit (SOU 1971:92) att för
studentkårlokaler, med undantag av restauranglokaler, samma
stödbestämmelser skall gälla som för allmänna samlingslokaler. Jag har vid
min anmälan av anslaget till lånefonden för studentkårlokaler i 1973 års
statsverksproposition (bil. 10 s. 531) förordat att det särskilda stödet till
studentkårlokaler skall stå kvar oförändrat med hänsyn till pågående
utredningsarbete om de obligatoriska studerandesammanslutningarnas
verksamhet m.m. Jag ser emellertid inte studerandesammanslutningarnas
ansvar för samlingslokaler i nuvarande former som ett motiv i sig för att
behålla ett obligatorium.
Enligt min bedömning kan — mot bakgrund av vad jag här anfört —
studerandesammanslutningarnas statligt reglerade ansvar för vissa
studiesociala anordningar och serviceanordningar knappast motivera att ett
obligatoriskt medlemskap bevaras. Jag har i fråga om bostäder och
kårlokaler för studerande samrått med chefen för inrikesdepartementet och
i fråga om motionsverksamheten med chefen för jordbruksdepartementet.
Berörda departementschefer torde återkomma till Kungl. Maj:t i dessa
frågor i den mån resultatet av de överväganden om obligatoriet som jag nu
förordar ger anledning till förändringar av nuvarande huvudmannaskapsförhållanden
m.m.
De sakkunnigas prövning av skälen för ett obligatorium bör således enligt
min mening utgå från den fackliga delen av studerandesammanslutningarnas
verksamhet.
Att de studerande medverkar i den högre utbildningens lokala planering
och förvaltning har länge betraktats som naturligt. Under de senaste åren
har, främst genom en omfattande försöksverksamhet med nya samarbetsformer,
bl.a. de studerande beretts tillfälle att i väsentligt ökad utsträckning
ta del i ledningen m.m. av universitet och högskolor. Denna medverkan är
i sig inte att se enbart som uttryck för en intresserepresentation. De
studerande fyller också som en av de i utbildningen direkt engagerade
grupperna en betydelsefull expertfunktion. Det är emellertid enligt min
mening såväl för statsmakterna som för olika centrala och lokala
myndigheter väsentligt att det för de studerande i den eftergymnasiala
utbildningen — liksom för olika personalgrupper och för andra
349
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:50
studerandegrupper — finns representativa organisationer som kan
företräda resp. grupp i olika sammanhang.
I detta sammanhang bör emellertid beaktas att gruppen universitets- och
högskolestuderande de senaste åren blivit betydligt mera heterogen i fråga
om bl.a. ålder, studiebakgrund, yrkeserfarenhet, anknytning till
utbildningsorten samt längden av önskad utbildning. Mot bakgrund av de
aktuella strävandena att utnyttja universitets- och högskoleorganisationen
för skilda kategoriers utbildningsbehov och att utveckla mönster av
återkommande utbildning finns det anledning att utgå från att det kommer
att finnas betydande variationer av detta slag bland de studerande på
högskolenivå även i framtiden.
De sakkunniga bör mot denna bakgrund allsidigt pröva om det
beträffande just universitets- och högskolestuderande föreligger särskilda
skäl för en obligatorisk anslutning till fackliga sammanslutningar elier för
andra former för samhällelig reglering av eller stöd till sådana
sammanslutningar.
En utgångspunkt för övervägandena bör vara att med avseende på ev.
statlig reglering såvitt möjligt enhetliga förutsättningar för
studerandefacklig verksamhet bör gälla såväl på olika universitets- och
högskoleorter som för olika jämförbara studerandegrupper.
Det bör beaktas att den del av den studerandefackliga verksamheten som
avser de studerandes sociala förhållanden i skilda avseenden naturligen
kommer att öka i omfattning i den mån ansvaret för olika studiesociala
anordningar förs över från studerandesammanslutningarna eller av dessa
bildade organ till andra.
Om de sakkunniga bedömer att förutsättningarna för studerandefacklig
verksamhet inom universitet- och högskoleområdet är av den arten att de
påkallar statliga regler om studerandesammanslutningar i någon form, bör
de i första hand överväga om de avsedda syftena kan nås utan något
obligatoriskt medlemskap. Lösningar som utan en obligatorisk anslutning
kan ge förutsättningar för utveckling av representativa studerandefackliga
organisationer förtjänar sålunda enligt min mening särskild uppmärksamhet.
Om de sakkunniga finner skäl föreligga för statliga bestämmelser om
studerandesammanslutningar — obligatoriska eller frivilliga — bör de
utarbeta förslag beträffande karaktären av och uppgifterna för de
sammanslutningar som då bör komma i fråga. De bör bl.a. precisera vilka
grunder som skall gälla för sammanslutningarnas anknytning till
universitets- och högskoleorganisationen samt i vilka avseenden
sammanslutningarna med hänsyn till samhällets intressen och den enskildes
rätt bör vara underkastade statliga regler eller statlig insyn.
Om däremot de sakkunniga avvisar en ordning med statliga bestämmelser
rörande fackliga sammanslutningar för universitets- och
högskolestuderande, bör de överväga vilka anordningar som kan vara
påkallade inom läroanstalternas ram för att ge förutsättningar för en från
representativitetssynpunkt tillfredsställande medverkan av studerande i
läroanstalernas förvaltning m.m. Härvid bör bl.a. beaktas frågan hur
myndigheterna skall förhålla sig vid en eventuell konkurrens mellan olika
frivilliga sammanslutningar som gör anspråk på att företräda de studerande.
Det är angeläget att de sakkunniga i sina överväganden söker tillgodogöra
sig de erfarenheter som vunnits av de hittillsvarande formerna för
studeranderepresentation i olika organ, såväl de stadgeenliga formerna som
U.50 Riksdagsberättelsen år 1974
350
de som tillämpats i försöksverksamheten med nya samarbetsformer. De
sakkunniga bör vidare beakta de förslag om högskoleväsendets
organisation som 1968 års utbildningsutredning (U 68) inom kort lägger
fram.
De obligatoriska studerandesammanslutningarna har genom åren
förvärvat omfattande tillgångar av olika slag, bl.a. fastigheter. De har också
ekonomiska åtaganden i skilda former. Omfattningen och den närmare
karaktären av dessa tillgångar och åtaganden torde komma att belysas av
kårobligatorieutredningen.
Om de sakkunnigas överväganden leder fram till förslag som innebär att
det obligatoriska medlemskapet i befintliga studerandesammanslutningar
helt eller till någon del skall upphöra, bör de sakkunniga i nära kontakt med
de berörda sammanslutningarna pröva och utarbeta förslag om hur
avvecklingen bör genomföras. Därvid bör en utgångspunkt vara att en
avveckling av obligatoriet inte skall leda till några nya åtaganden för
statsverket. I sammanhanget bör bl.a. beaktas att sammanslutningarna
förvärvat egendom delvis med statligt stöd samt att de gjort åtaganden av
skilda slag.
Som jag redan berört bör de sakkunniga i sitt arbete hålla kontakt med
centrala och lokala utbildningsmyndigheter och studerandeorganisationer.
De bör också hålla kontakt med de nämnda utredningarna rörande dels
restaurangverksamheten, dels studerandehälsovården. De sakkunnigas
arbete bör bedrivas skyndsamt och vara slutfört under hösten 1974. Med
utgångspunkt i att beslut på grundval av de sakkunnigas förslag bör kunna
fattas vid 1975 års riksdag, bör de sakkunniga också i den mån deras förslag
i huvudfrågan påkallar det, lägga fram förslag om tidplan m.m. för övergång
till en ny ordning.
Kommittén har under tiden mars — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden och gjort en studieresa. Kommittén har haft överläggningar
med olika utredningar, organisationer och andra som berörs av kommitténs
arbete.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
51. Utredningen (U 1973:04) rörande radionämndens organisation
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 30 mars 1973 för
utredning rörande radionämndens organisation m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 april 1973):
Utredningsman:
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 30 mars 1973)
Expert:
Nowak, Kjell, docent (fr.o.m. den 30 augusti 1973)
Sekreterare:
Assarson, Per A., hovrättsassessor (fr.o.m. den 30 mars 1973)
351
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:51
Lokal: Radionämnden, Svartmangatan 9, 4 tr., 111 29 Stockholm, tel.
11 75 73 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till statsrådsprotokollet den 30
mars 1973):
Enligt radiolagen (1966:755) finns för granskning av radioprogram som
förekommit i rundradiosändning radionämnden. I instruktionen (1967:449)
för radionämnden (ändrad 1970:577) preciseras nämndens uppgift till att
avse övervakning av att Sveriges Radio utövar sin ensamrätt att avgöra
vilka radioprogram som skall förekomma i rundradiosändning från sändare
i Sverige opartiskt och sakligt samt i övrigt i enlighet med de riktlinjer för
företagets programverksamhet som fastställts genom avtalet mellan staten
och Sveriges Radio. Det åligger nämnden att granska radioprogram som
förekommit i rundradiosändning samt att pröva anmärkning mot visst
program.
Nämndens nuvarande arbetsformer grundar sig på statsmakternas beslut
år 1966 angående rundradions fortsatta verksamhet m. m. (jfr. prop.
1966:136, SU 1966:163, rskr 1966:488). Sedan nämnda beslut fattades har
sändningstiden för TV :s riksprogram mer än fördubblats. Även ljudradions
riksprogram har ökat i omfattning. Härtill kommer den ökade
programverksamheten på regional nivå i ljudradio och TV.
Antalet till radionämnden framförda anmärkningar mot program i
ljudradio och televion har ökat markant under senare år. Antalet inkomna
ärenden uppgick sålunda för år 1970 till 228, för år 1971 till 413 och hade för
år 1972 stigit till 653. Ökningen synes fortsätta. Sålunda har under
innevarande år intill den 8 mars inkommit 275 ärenden.
1 den ökade sändningstiden torde ligga en av förklaringarna till att antalet
anmälningar till radionämnden ökat så kraftigt under de senaste åren. En
annan förklaring torde vara att nämndens verksamhet blivit mera känd.
Nämnden har sålunda kommit att i den allmänna debatten om Sveriges
Radios programpolitik inta en mera central ställning än tidigare. Det bör i
sammanhanget understrykas att antalet av nämnden fällda eller kritiserade
program är mycket litet i förhållande till antalet anmälningar och anmälda
program.
Ledamotskapet i radionämnden har karaktär av bisyssla. Detsamma
gällde tidigare även nämndens sekreterare. Den kraftiga ökningen av antalet
anmälningar har medfört att nämnden fått en orimligt stor arbetsbörda.
Mot bakgrund härav lämnade nämnden i april 1971 ett förslag till
förbättrad kansliorganisation. Nämnden skisserade tre alternativ till en ny
organisation som syftade till att effektivisera nämndens verksamhet och
över huvud taget förbättra arbetsförhållandena genom en mera ingående
beredning av inkommande ärenden. Enligt ett alternativ skulle en särskild,
från nämnden fristående, tjänsteman tillsättas med befogenheter
motsvarande dem som tillkommer näringsfrihetsombudsmannen och
konsumentombudsmannen samt allmänhetens pressombudsman. Som ett
annat alternativ angavs att det skulle ankomma på ordföranden att avgöra
vilka anmälningar som skulle behandlas av nämnden. Alternativet
förutsatte att ordföranden heltidsanställdes. Som ett tredje alternativ angav
nämnden att sekreteraren heltidsanställdes. Nämnden förordade det första
alternativet. Med hänsyn till att detta behövde närmare utredas och krävde
riksdagsbeslut och därför inte kunde genomföras till den 1 juli 1971 föreslog
U:51 Riksdagsberättelsen år 1974
352
nämnden att det tredje alternativet skulle prövas som ett provisorium från
nämnda dag.
Kungl. Maj:t har ännu inte tagit slutlig ställning till det av nämnden
förordade alternativet. I avbidan härpå har nämndens kansli, i huvudsaklig
överensstämmelse med nämndens tredje alternativ, förstärkts fr. o. m. den
1 januari 1972 då nämnden fick en heltidsanställd sekreterare och ett
heltidsanställt biträde. Det bör i sammanhanget observeras att nämnden i
februari 1973 beslutat att ytterligare förstärka organisationen med en
heltidsanställd biträdande sekreterare.
Antalet anmälningar har visat en fortsatt kraftig uppgång efter det att
nämnden i april 1971 lade fram sina förslag om en förbättrad kansliorganisation.
Ärendebalansen vid utgången av år 1972 uppgick sålunda till 236
ärenden, avseende sammanlagt ca 120 program. Nämnden har i sin
verksamhetsberättelse för nämnda år uttalat att den anser det realistiskt att
räkna med en fortsatt ökning av antalet anmälningar. Antalet hittills i år
inkomna ärenden bestyrker tillfullo denna bedömning.
Radionämnden har till uppgift att övervaka att Sveriges Radios
programverksamhet bedrivs i enlighet med de riktlinjer för
programverksamheten som återfinns i radiolagen och avtalet mellan staten
och Sveriges Radio. Detta ger nämnden en synnerligen betydelsefull
ställning i ett system för rundradioverksamheten som innefattar att ett
programföretag på grund av ett långfristigt avtal med staten har ensamrätt
att bestämma vilka program som skall förekomma i rundradiosändning från
sändare i Sverige.
Den efterhandsgranskning av radio- och TV-program som radionämnden
har att utföra kan företas såväl på nämndens eget initiativ som med
anledning av anmälningar från allmänheten. Den markant ökade
anmälningsfrekvensen har gjort att nämnden — trots de förstärkningar av
kansliorganisationen som har redovisats i det föregående — i huvudsak
måste koncentrera sina arbetsresurser på prövningen av inkommande
anmälningar mot särskilda program. Det kraftigt ökade antalet anmälningar
kan dock sägas ha medfört att nämnden fått en mera allsidig överblick över
programverksamheten. Genom att nämnden sålunda — och särskilt under
år 1972 — haft att pröva program av de flesta förekommande typer har
nämndens beslut också kommit att täcka ett mera representativt urval av
rundradiosändningarna. Granskningsverksamheten blir likväl starkt
beroende av anmälningarna som i viss mån återspeglar uppenbart ensidiga
politiska och etiska värderingar och alltså inte allsidigt speglar
programverksamheten. Det finns anledning pröva om inte granskningen i
stället i ökad omfattning bör grundas på nämndens egna initiativ.
Erfarenheterna av nämndens hittillsvarande verksamhet och också de
metoder och den organisation som krävs för en breddad granskning bör
utredas mot bakgrund av vad jag nyss anfört. Utredningen bör anförtros åt
en särskild utredningsman som bör arbeta i nära kontakt med
radionämnden.
Utredningsmannens huvuduppgift bör vara att undersöka
förutsättningarna för att förbättra radionämndens arbetssituation och att
bredda granskningen. Detta innebär inte att några nya moment skall tillkomma
i radionämndens arbete utan avsikten är att ge radionämnden reella
möjligheter att fullgöra de uppgifter som ankommer på den. En
utgångspunkt för utredningsmannen skall vara att nuvarande ordning med
radiolagen och avtalet mellan staten och Sveriges Radio som grund för
rundradioverksamheten skall ligga fast. Nämndens granskningsarbete skall
353
Kommittéer; Utbildningsdepartementet U:52
således liksom f. n. bestå uteslutande i en granskning i efterhand.
När det gäller frågan om att förbättra arbetssituationen bör de alternativ
som radionämnden tidigare fört fram övervägas. Andra möjligheter att
avlasta ledamöterna och suppleanterna bör också kunna prövas, t. ex. en
organisation av arbetet på avdelningar och utökning av antalet ledamöter
och suppleanter i den mån detta kan ske utan att man äventyrar
enhetligheten i radionämndens praxis.
Utredningen av formerna för en breddad granskningsverksamhet kan
kräva medverkan av särskild expertis t. ex. när det gäller metoderna för en
mera systematisk granskning av programutbudet.
Förslagen bör kostnadsberäknas. Utgångspunkten vid bedömningen av
de ekonomiska konsekvenserna av förslagen bör vara att kostnaderna för
nämndens verksamhet liksom hittills bör bestridas med de avgiftsmedel
som flyter in i rundradiorörelsen.
Enligt avtalet mellan Sveriges Radio och staten skall Sveriges Radio utan
dröjsmål tillställa radionämnden det material som behövs för nämndens
granskningsverksamhet. Utredningsmannen bör mot bakgrund härav i
samråd med Sveriges Radio undersöka vilka konsekvenser för företaget
som förslagen kan ha när det gäller att tillhandahålla de tekniska och andra
resurser som krävs för granskningen.
Utredningsmannen bör föreslå de författningsändringar som föranleds av
förslagen.
Samråd bör äga rum med massmedieutredningen.
Utredningsmannen har haft ett sammanträde med experten. Vidare har
överläggningar ägt rum med radionämnden och företrädare för Sveriges
Radio.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
52.1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973.05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att
utreda vissa frågor som rör utbildning inom bildkonst, konsthantverk och
design (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1973):
Ordförande;
Virdebrant, B. Carl-Erik, kansliråd (fr.o.m. den 4 april 1973)
Ledamöter:
Furumark, Ann-Marie, rektor (fr.o.m. den 4 april 1973)
Jansson, K. Rune, professor (fr.o.m. den 4 april 1973)
von Schantz, K. Philip G., professor (fr.o.m. den 4 april 1973)
Expert:
Simon, Dorothée, fil. kand. (fr.o.m. den 22 oktober 1973)
Sekreterare:
Uhlin, J. Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 4 april 1973)
23 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
U:52 Riksdagsberättelsen år 1974
354
Lokal: Svartmangatan 9, 111 29 Stockholm, tel. 10 24 59, 10 23 71
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till statsrådsprotokollet den 30
mars 1973):
1. Utgångsläge
Konstnärsutbildningssakkunniga har i betänkandet (SOU 1970:66)
Högskolor för konstnärlig utbildning avgett förslag till framtida
organisation av den högre konstnärs- och designerutbildningen.
Betänkandet har remissbehandlats.
Förslaget innebär bl. a. att konstnärs- och designerutbildningen
organiseras på två nivåer. Den grundläggande delen av utbildningen
föreslås ske gemensamt vid formhögskola, medan den andra och
specialiserade delen av utbildningen delas upp på utbildning av fria
konstnärer, förlagd till konsthögskola, och designers, förlagd till
designhögskola. Enligt förslaget skall högskolorna organisatoriskt vara
åtskilda. Utbildningen vid formhögskola föreslås bli tvåårig och
utbildningen vid resp. konst- och designhögskola treårig.
De sakkunniga har i sitt förslag även framfört synpunkter på utbildningen
av teckningslärare. Den närmare utformningen av teckningslärarutbildningen
har senare behandlats av lärarutbildningskommittén i betänkandena
(SOU 1972:92 och 93) Fortsatt reformering av lärarutbildningen
resp. Förslag till studieplaner. Förslagen remissbehandlas f. n.
Utbildningen av teckningslärare är, som också konstnärsutbildningssakkunniga
framhåller, en mycket betydelsefull del av den högre
konstnärliga utbildningen. Därför kan frågan om den konstnärliga utbildningens
innehåll, organisation och dimensionering inte avgöras i sin helhet
förrän lärarutbildningskommitténs förslag i fråga om teckningslärarutbildningen
prövats av statsmakterna. Det är emellertid samtidigt angeläget att
reformarbetet på den högre konstnärliga utbildningens område kan föras
vidare utan onödiga dröjsmål. Redan före ett bindande ställningstagande i
de frågor som rör den konstnärliga utbildningen kan ett visst förberedande
arbete äga rum. Jag föreslår att en särskild expertgrupp tillkallas för detta
arbete (jfr. prop. 1973:1 bil. 10 s. 137 och 141).
2. Uppgifter 2.1 Allmänt
Expertgruppens uppgifter bör gälla utbildningen inom bildkonst,
konsthantverk och design. I fråga om den högre utbildningen inom dessa
områden bör gruppens uppdrag t. v. begränsas till i huvudsak studieorganisatoriska
frågor. Gruppen bör vidare svara för vissa kompletterande
undersökningar och förslag beträffande förberedande konstnärlig
utbildning samt fortbildningen på området.
2.2 Förberedande konstnärlig utbildning
Enligt konstnärsutbildningssakkunnigas förslag bör den grundläggande
konstnärliga utbildningen vid formhögskola ha karaktär av eftergymnasial
utbildning och således normalt föregås av fullföljda studier inom
gymnasieskolan. Den grundläggande utbildningen skall enligt förslaget vara
utformad så att de studerande får möjlighet att pröva sina förutsättningar
och intressen för olika typer av verksamhet med konstnärlig inriktning. En
av uppgifterna för den föreslagna formhögskolan är således enligt de
sakkunniga att vara anlagsprövande och yrkes vägledande. För tillträde till
355
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:52
formhögskolan föreslår de sakkunniga som allmänt behörighetskrav
genomgången gymnasieskola och som speciellt behörighetskrav kreativ
begåvning. Vid urvalet skall enligt de sakkunniga en allmän bedömning
göras av de sökandes meriter. Den kreativa begåvningen skall därvid
tillmätas den största betydelsen.
Vissa möjligheter till konstnärligt inriktade studier bör enligt
konstnärsutbildningssakkunniga finnas inom gymnasieskolan, bl. a. i form
av en utbildningslinje med bestämd inriktning mot viss yrkesverksamhet.
De sakkunniga avvisar däremot tanken på en särskild utbildningslinje med
allmänt konstnärlig inriktning som främst skulle syfta till att förbereda för
fortsatta konstnärliga studier på högskolenivå. En alltför tidig styrning av
ungdomar med konstnärlig begåvning till en sådan särskild utbildning på
gymnasial nivå kan enligt de sakkunniga bidra till att konstnärskåren får en
ensidig rekrytering.
F. n. är det regel att de som börjar sina studier vid de högre konstnärliga
utbildningsanstalterna har flera års förberedelse vid en eller flera
konstskolor bakom sig. Konstnärsutbildningssakkunnigas betänkande
innehåller endast en översiktlig genomgång av de möjligheter till
förberedande konstnärlig utbildning som nu finns. Denna utbildning är
mycket splittrad. Utbildningen kan bedrivas vid folkhögskola eller vid
kommunal eller privat skola. Statsstöd utgår i allmänhet men i varierande
former. I några fall är läroplanerna fastställda av skolöverstyrelsen men i
allmänhet fastställer varje skola själv undervisningens uppläggning och
innehåll.
Mot denna bakgrund finns det skäl att nu närmare inventera de
möjligheter till förberedande konstnärlig utbildning som f. n. erbjuds.
Expertgruppen bör således göra en kartläggning av den utbildningsverksamhet
som nu bedrivs i detta syfte och en värdering av verksamheten. I
likhet med konstnärsutbildningssakkunniga anser jag det vara av stor
betydelse att det just på det konstnärliga området finns möjligheter till
yrkesorienterande utbildning som ger de studerande tillfälle att pröva sina
anlag och förutsättningar i skapande konstnärligt arbete. Jag delar också de
sakkunnigas uppfattning att det är angeläget att undvika en alltför tidig
specialisering i den konstnärliga utbildningen. Dessa synpunkter bör vara
vägledande för expertgruppen vid värderingen av de nuvarande
möjligheterna till förberedande konstnärlig utbildning.
2.3 Högre konstnärlig utbildning
Den nuvarande statliga högre utbildningen inom bildkonst å ena sidan och
konsthantverk och design å den andra anordnas vid skilda skolor, nämligen
konsthögskolan och konstfackskolan. Enligt konstnärsutbildningssakkunnigas
förslag bör även i fortsättningen utbildningen på dess högre,
specialiserade nivå ges vid skilda utbildningsanstalter, nämligen konsthögskola
och designhögskola. De sakkunniga markerar i sitt förslag skillnaderna
mellan de olika slag av utbildning som bör finnas på området. Skillnaderna
är stora i fråga om såväl mål och innehåll som studieorganisatoriska
förhållanden. Detta bör enligt de sakkunniga leda till att utbildningarna bör
hållas organisatoriskt åtskilda. De sakkunniga föreslår på en punkt en
förändring av den nuvarande uppgiftsfördelningen mellan konsthögskolan
och konstfackskolan. Självständigt konsthantverkligt arbete är enligt de
sakkunniga att se som en form av fri konst. Utbildningen inom detta område
bör därför förläggas till konsthögskola.
I likhet med flera remissinstanser anser jag att det finns risk för att en
U:52 Riksdagsberättelsen år 1974
356
uppgiftsfördelning och en organisatorisk lösning av det slag
konstnärsutbildningssakkunniga föreslår för utbildningen inom bildkonst,
konsthantverk och design leder till vissa nackdelar i studieorganisatoriskt
avseende. Expertgruppen bör därför som huvuduppgift ha att utforma
utbildningen enligt ett annat alternativ än det konstnärsutbildningssakkunniga
föreslagit. Detta alternativ bör bygga på
förutsättningen att utbildningen på området som helhet ingår i en
sammanhållen organisation. Gruppen bör således i sitt arbete med studieorganisationen
vara obunden av såväl de nuvarande som de av
konstnärsutbildningssakkunniga föreslagna institutionella förhållandena på
utbildningsområdet i fråga. I avvaktan på ställningstaganden till de
framlagda förslagen från 1968 års utbildningsutredning (U 68) bör
expertgruppen t. v. inte gå in på frågor som rör uppbyggnaden av den
institutionella organisationen för de olika slag av utbildning som omfattas av
uppdraget. Härmed avses även frågor som rör tjänsteorganisationen vid de
nuvarande statliga skolorna på området. Med hänsyn till det inledningsvis
nämnda förslaget från lärarutbildningskommittén bör gruppen inte heller nu
ta upp frågor som rör utbildningen av teckningslärare.
Vid remissbehandlingen av konstnärsutbildningssakkunnigas förslag har
frågan om dimensioneringen av utbildningen diskuterats från flera
utgångspunkter. Bl. a. framfördes från konstnärshåll att den av de
sakkunniga föreslagna dimensioneringen av utbildningen inom bildkonst
var alltför stor. Konstnärsutbildningssakkunniga har redogjort för
svårigheterna att genom en bedömning av de framtida
arbetsmarknadsförhållandena eller sysselsättningsmöjligheterna för de
berörda yrkesgrupperna göra en prognos för utbildningsbehovet. Jag anser
det likväl meningsfullt att expertgruppen nu tar upp frågan om utbildningens
dimensionering till förnyad diskussion. I samarbete med kulturrådet, som i
sitt fortsatta arbete också kommer in på frågan om
sysselsättningsmöjligheterna för olika grupper av kulturarbetare, bör
gruppen kunna få fram ett fastare underlag för bedömning av både
dimensioneringen och utformningen av de olika typer av utbildning som
ingår i gruppens uppdrag. I den mån det underlag som kommer fram genom
samarbetet med kulturrådet inte är tillräckligt för att gruppen skall kunna
bedöma dessa frågor för samtliga yrkesgrupper som omfattas av uppdraget
kan det finnas anledning för gruppen att på egen hand ta fram
kompletterande uppgifter.
I övrigt bör följande riktlinjer gälla för arbetet.
Inriktningen av utbildningen inom bildkonst, konsthantverk och design
bör bestämmas av att huvuduppgiften för utbildningen är att förbereda de
studerande för egen skapande verksamhet. Utbildningen bör således läggas
upp så att den kan medverka i och bidra till utvecklingen av de studerandes
konstnärliga uttrycksmöjligheter. Detta sker bl. a. genom att de studerande
får tillägna sig ett brett register av tekniska färdigheter. I fråga om innehållet
i utbildningen synes konstnärsutbildningssakkunnigas förslag utgöra en god
utgångspunkt. Expertgruppens främsta uppgift bör vara att se till att
studieorganisationen anpassas till vad som här sagts om utbildningens
uppgift och inriktning.
Bl. a. bör redan i början av utbildningen stor vikt läggas vid praktiska
övningar i olika material och tekniker. Den teoretiska undervisningen bör
utformas och inordnas i studierna på sådant sätt att den blir ett verksamt
komplement till den praktiska färdighetsträningen och ett stöd för de
studerande i deras kreativa utveckling.
357
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U.52
Utöver utbildning med inriktning mot egen skapande verksamhet kan det
finnas behov av utbildning som är utformad med hänsyn också till andra
krav på yrkeskunnande. Expertgruppen bör pröva denna fråga. Bl. a. bör i
detta sammanhang behandlas behovet av utbildning som syftar till
pedagogiska eller förmedlande uppgifter på konstområdet av annat slag än
de som åvilar teckningslärare.
Utbildningen inom design har i konstnärsutbildningssakkunnigas förslag
fått en inriktning mot industriellt framställda produkter och nya
problemområden som gör att den avlägsnar sig ganska mycket från den
nuvarande konstindustriella utbildningen. Expertgruppen bör med
utgångspunkt i sin analys av den framtida sysselsättningssituationen pröva
behovet av en utbildning med i huvudsak den inriktning och det innehåll som
de sakkunniga föreslagit. Jag vill i detta sammanhang erinra om ett inom
industridepartementet pågående utredningsarbete som syftar till att bl. a.
pröva olika möjligheter att förbättra industriprodukters design för att
därigenom stärka företagens konkurrenskraft. Expertgruppen bör följa
detta utredningsarbete och pröva hur utbildningen inom design lämpligen
bör vara utformad för att industrins behov av kvalificerade formgivare skall
kunna tillgodoses. I expertgruppens arbete med utbildningen inom design
bör vidare ingå att pröva om alla inriktningar eller användningsområden för
design eller formgivningsverksamhet blivit tillräckligt beaktade i konstnärsutbildningssakkunnigas
förslag. Vid remissbehandlingen har framförts
synpunkter i dessa frågor, som gruppen i detta sammanhang bör beakta.
Liksom f. n. bör studierna kunna läggas upp relativt fritt. Särskilt gäller
detta utbildningen inom bildkonst och konsthantverk. Målet för sådan
utbildning måste kunna nås på många olika sätt. Men även för detta slag av
utbildning är en fastare studieorganisation av värde både som vägledning
för de studerande och för att säkerställa att det finns tillräckligt varierande
materiella och pedagogiska resurser för utbildningen och att dessa resurser
utnyttjas effektivt. Expertgruppen bör därför föreslå en uppläggning av
utbildningen som innebär att denna organiseras på utbildningslinjer.
Utbildningstiden inom de utbildningslinjer expertgruppen föreslår får
omfatta högst fem år. Gruppen skall noggrant pröva om det inom systemet
kan planeras kortare utbildningsalternativ, i form av antingen kortare
självständiga utbildningslinjer eller avgångsetapper i längre
utbildningslinjer. Vid sin prövning av utbildningstidens längd bör gruppen
ta hänsyn till, förutom nuvarande förhållanden, också de
ställningstaganden som gruppen får anledning att göra i fråga om de
framtida möjligheterna till fortbildning inom utbildningsområdet.
Det är enligt min mening angeläget att de studerande får tillfälle att välja
den närmare inriktningen av sin utbildning mot bakgrund av de erfarenheter
de kan vinna under studierna. Differentieringen av utbildningen bör därför
så långt det är möjligt ske successivt. Möjligen kan ett första år med
gemensam undervisning för flera utbildningslinjer vara en lämplig lösning.
På olika sätt bör man ta till vara möjligheter till samverkan och ömsesidigt
utbyte mellan de olika slag av utbildning som omfattas av uppdraget. En
väsentlig uppgift är därvid att underlätta för studerande med olika inriktning
att få arbeta tillsammans och gemensamt lösa olika uppgifter.
Expertgruppens förslag bör utformas så att det kan läggas till grund för en
slutlig prövning av det förslag som konstnärsutbildningssakkunniga för
fram om ökade statliga insatser för högre konstnärlig utbildning även på
andra platser i landet än i Stockholm.
Även om expertgruppens överväganden och förslag således bör vara
U:52 Riksdagsberättelsen år 1974
358
allmänt tillämpbara kommer gruppens arbete i praktiken att i första hand
gälla förhållandena vid konsthögskolan och konstfackskolan i Stockholm.
En omorganisation av utbildningen vid dessa skolor kräver ett omfattande
förberedelsearbete. För att få underlag för lämpliga lösningar av
organisatoriska och pedagogiska frågor i anslutning till utredningsarbetet
bör gruppen kunna på olika sätt praktiskt påverka innehållet och
organisationen av den nuvarande utbildningen vid skolorna. Sådana
förändringar bör kunna genomföras av gruppen i form av
försöksverksamhet. Förändringarna bör planeras i nära samverkan med
skolledning, övrig personal och studerande vid skolorna. Exempel på de
slag av praktisk försöksverksamhet som kan komma i fråga finns bl. a. i den
framställning med förslag om extra anslag för budgetåret 1972/73 för
genomförande av viss försöksverksamhet inom konstfackskolans konstindustriella
avdelningar, som konstfackskolans styrelse gjorde den 4 maj
1972. Expertgruppen bör lägga fram en plan förden försöksverksamhet som
den anser bör bedrivas. Medel som finns anvisade för de båda skolorna bör
få tas i anspråk för försöksverksamheten. Gruppen kan inte räkna med
någon ökning för ändamålet av de medel som för budgetåret 1973/74 står till
skolornas förfogande.
2.4 Fortbildning
I konstnärsutbildningssakkunnigas förslag ägnas det huvudsakliga
intresset åt grundutbildningen. De sakkunniga framhåller emellertid att
fortbildning är en viktig del av verksamheten vid både konst- och
designhögskola. De sakkunniga går dock inte närmare in på innehållet i
fortbildningsverksamheten. Vidare föreslår de sakkunniga att fortbildningen
organisatoriskt knyts till konst- och designhögskolorna.
Den enda statligt finansierade verksamhet av fortbildningskaraktär som
f.n. finns på detta utbildningsområde är den fortbildning av konstnärer
på bildkonstens område som sedan några år anordnas vid konsthögskolan.
Den nuvarande avvägningen av insatserna på detta område mellan
grundutbildning och fortbildning kan behöva ses över. Expertgruppen bör
därför i sitt arbete särskilt uppmärksamma fortbildningsmöjligheterna. Som
redan nämnts bör gruppen därvid bedöma förhållandet mellan
grundutbildning och fortbildning när det gäller att tillgodose
utbildningsbehoven och avväga fördelningen av insatser mellan de båda
typerna av utbildning.
Expertgruppen bör med dessa utgångspunkter avge förslag i fråga om
omfattningen och den närmare utformningen av fortbildningsverksamheten.
I det sammanhanget bör även frågan om den organisatoriska anknytningen
av fortbildningen, dvs. anknytning till grundutbildningen eller annan
organisationsform, tas upp till förnyad prövning. Gruppen bör även se över
och bedöma den fortbildningsverksamhet som nu anordnas vid konsthögskolan.
I den mån gruppen finner skäl till sådan förändring av denna
verksamhets innehåll och former, som kräver Kungl. Maj:ts medverkan,
bör ett separat förslag kunna avges om detta.
2.5 Försöksverksamhet med nya samarbetsformer
Under läsåren 1969/70-1971/72 har vid konsthögskolan och vid
konstfackskolans konstindustriella avdelningar bedrivits
försöksverksamhet med nya former för samarbete mellan studerande,
lärare och övrig personal. Genom bemyndigande den 16 april 1971 kan
skolöverstyrelsen bedriva sådan försöksverksamhet vid konstfackskolans
teckningslärarinstitut. Genom beslut den 23 mars 1973 har detta
359
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:53
bemyndigande förlängts till att avse också budgetåren 1973/74 och 1974/75.
Som redan nämnts bör expertgruppen bedriva sitt arbete i nära
samverkan med skolledning, övrig personal och studerande vid
konsthögskolan och vid konstfackskolans konstindustriella avdelningar.
Av praktiska skäl är det därför mest ändamålsenligt att expertgruppen får
bemyndigande att också bedriva den försöksverksamhet med nya
samarbetsformer som bör kunna anordnas vid konsthögskolan och
konstfackskolans konstindustriella avdelningar både under återstoden av
innevarande budgetår och under budgetåren 1973/74 och 1974/75. Jag avser
att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att meddela bemyndiganden
av denna innebörd. Med anledning av att försöksverksamhet samtidigt kan
bedrivas vid teckningslärarinstitutet enligt särskilt bemyndigande till
skolöverstyrelsen bör samråd ske mellan expertgruppen och överstyrelsen
i frågor som rör försöksverksamheten. Expertgruppen bör vidare i fråga om
försöksverksamheten hålla kontakt med delegationen för förvaltningsdemokrati.
Någon närmare redogörelse för utformningen och resultatet av den
försöksverksamhet med nya samarbetsformer som hittills bedrivits vid
konsthögskolan och konstfackskolans konstindustriella avdelningar har
hittills inte avgetts. Det bör ankomma på expertgruppen att inhämta och
lämna redogörelse för de erfarenheter som redan gjorts och att därjämte
lämna redogörelse för erfarenheterna av den fortsatta försöksverksamhet
med nya samarbetsformer som gruppen kan bedriva.
Expertgruppen har under tiden april 1973 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
53. Läromedelsorganisationskommittén (U 1973:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att
utgöra organisationskommitté för vissa åtgärder på läromedelsområdet (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 juli 1973):
Ordförande:
Landström, Sten-Sture H., direktör (fr.o.m. den 4 april 1973)
Ledamöter:
Andersson, N. G. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 maj
1973)
Dahl, Börje K. G., läromedelschef (fr.o.m. den 4 april 1973)
Dahlbom, Bengt S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 4 april 1973)
Ekberg, Britta S., departementssekreterare (fr.o.m. den 4 april 1973)
Larsson, Gösta H. F., sekreterare (fr.o.m. den 4 april 1973)
Storm, C. Olof, informationschef (fr.o.m. den 4 april 1973)
Expert:
Bernäng, K. Gunnar, folkskollärare (fr.o.m. den 1 december 1973)
U:53 Riksdagsberättelsen år 1974
360
Sekreterare:
Andersson, N. G. Bertil, departementssekreterare (fr.o.m. den 14 maj
1973)
Bitr. sekreterare:
Furestedt, Karl E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Lokal: Svartmangatan 9, 1 tr., 11129 Stockholm, tel. 101918
(sekreteraren), 10 1965 (bitr. sekreteraren), 10 23 41 (kansli)
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till statsrådsprotokollet den 30
mars 1973):
1. I prop. 1973:76 angående samhällsinsatser på läromedelsområdet
föreslås bl.a. att ett centralt organ för läromedelsinformation skall byggas
upp och att skolöverstyrelsen skall svara för en objektivitetsgranskning av
centrala läromedel i vissa ämnen. I samband därmed skall statens
läroboksnämnd avvecklas. 1 propositionen behandlas också vissa frågor om
läromedelskostnader, prisövervakning m. m. Åtgärderna avses träda i kraft
den 1 juli 1974. Jag har i propositionen angett att det i vissa avseenden är
nödvändigt att vidta förberedelser för genomförandet av de föreslagna
åtgärderna. Förberedelsearbetet bör bedrivas bl. a. av en
organisationskommitté vilken nu bör tillkallas.
2. Organisationskommittén bör lägga fram förslag om organisation och
arbetsformer för det statliga organet för läromedelsregistrering och
läromedelsinformation. Kommittén bör därvid utgå från att organets
arbetsuppgifter i varje fall t. v. blir att dels svara för ett centralt register över
centrala läromedel (prop. s. 97), dels göra analyser av behov av
produktionsstöd för läromedel samt fördela de särskilda medlen för
produktionsstöd (prop. s. 86). Som jag framhållit i propositionen (prop. s.
98) bör man räkna med att läromedelsregistret — som skall omfatta alla
centrala läromedel — får upprättas och utvecklas successivt.
Organisationskommittén bör ange i vilken takt registret skall byggas ut
liksom de olika tekniska, ekonomiska, pedagogiska och andra data som
skall registreras. Kommittén bör även redovisa i vilka former information
skall lämnas till läromedelsproducenter och konsumenter. Läromedelsregistret
skall i fullfunktionsstadiet vara självfinansierat. Det ankommer
därför på kommittén att ange de avgifter som bör tas ut liksom de statliga
kostnaderna för uppbyggnaden av registret. I denna del av uppdraget bör
kommittén ha kontakt med bl. a. Svenska kommunförbundet och
läromedelsproducenterna.
Kommittén bör vid sina bedömningar av organisationen för det nya
organet utgå från att det skall ledas av en särskild styrelse eller nämnd och
att därtill skall finnas ett kansli. Styrelsen som bör konstrueras på samma
sätt som centrala studiehjälpsnämnden, dvs. det bör finnas dels en
ordförande i nämnden, dels en chef för kansliet. Det ankommer på
kommittén att lägga fram förslag om behov av personal och övriga resurser
för verksamheten.
3. Organisationskommittén bör också överväga de åtgärder som kan
behöva vidtagas i samband med avvecklingen av statens läroboksnämnd
(prop. s. 99). Kommittén bör därvid samarbeta med nämnden.
4. Kommitténs arbete bör i en första etapp innefatta att senast den 1
oktober 1973 komma in till Kungl. Maj:t med förslag till
anslagsframställning för budgetåret 1974/75 för organet för
361
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:53
läromedelsinformation (inkl. kostnader för produktionsstöd). En preliminär
bedömning av anslagsbehovet bör lämnas den 1 september 1973.
5.1 annat sammanhang kommer att uppdras åt skolöverstyrelsen att efter
samråd med utredningen om skolan, staten och kommunerna överväga
frågor rörande den föreslagna läromedelsnämnden (prop. s. 95).
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Zachrisson till statsrådsprotokollet
den 20 december 1973):
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1973:76, UbU 1973:28, rskr 1973:242)
skall den 1 juli 1974 inrättas en central myndighet för läromedelsinformation
med uppgift bl. a. att införa ett centralt läromedelsregister. Registret skall
omfatta läromedel för grundskola, specialskolan, nomadskola, privatskola
som avses i privatskolstadgan, gymnasieskola samt kommunal och
statlig vuxenutbildning. Centrala läromedel för nämnda skolformer skall
alltid föras upp i registret. För läromedlen i registret skall kvalitativa data,
tekniska data, relation mellan effekt och pris, pedagogiska data och ekonomiska
data anges. Registret skall byggas upp successivt och börja
fungera den 1 juli 1974.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 tillkallades en
organisationskommitté för vissa åtgärder inom läromedelsområdet. I direktiven
till kommittén angavs att den borde lägga fram förslag om organisation
och arbetsformer för det statliga organet för läromedelsregistrering och
läromedelsinformation. Kommittén borde därvid bl.a. utgå från att organets
arbetsuppgifter i varje fall t. v. blir att dels svara för ett centralt register
över centrala läromedel, dels göra analyser av behov av produktionsstöd för
läromedel samt fördela de särskilda medlen för produktionsstöd. Organisationskommittén
borde vidare bl. a. ange i vilken takt registret skall byggas
ut liksom de olika tekniska, ekonomiska, pedagogiska och andra data som
skall registreras. Kommittén borde vidare överväga de åtgärder som kan
behöva vidtagas i samband med avvecklingen av statens läroboksnämnd.
Kommitténs arbete borde i en första etapp innefatta att senast den 1 oktober
1973 komma in till Kungl. Maj:t med förslag till anslagsframställning för
budgetåret 1974/75 för organet för läromedelsregistrering och läromedelsinformation
(inkl. kostnader för produktionsstöd). En preliminär bedömning
av anslagsbehovet borde lämnas den 1 september 1973.
I det förslag till anslagsframställning för statens institut för läromedelsinformation
budgetåret 1974/75 (Ds U 1973:15) som kommittén med
anledning härav avgivit, har organisationskommittén hemställt om tillläggsdirektiv
för att kunna fullgöra sitt uppdrag på ett sådant sätt att det
centrala läromedelsregistret skall kunna börja fungera den 1 juli 1974.
Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att en särskild proposition
angående vissa läromedelsfrågor föreläggs 1974 års riksdag. Organisationskommitténs
förslag till anslagsframställning kommer att behandlas i
denna proposition. Det är emellertid nödvändigt att redan nu vidtaga vissa
förberedelseåtgärder utöver dem som anges ide ursprungliga direktiven för
kommittén. Organisationskommittén bör därför få ett uppdrag att förbereda
sådana åtgärder och beslut som, under förutsättning att riksdagen bifaller de
förslag avseende statens institut för läromedelsinformation som avses bli
framlagda i nyss nämnda proposition, behövs för att registerverksamheten
skall komma igång vid avsedd tidpunkt. Kommittén bör utgå från att
informationens innehåll och omfattning i allt väsentligt kommer att svara
mot förslagen i anslagsframställningen. Kommittén bör mot den bakgrunden
fastställa informationens innehåll i initialskedet och samla in data som
underlag för att denna information skall kunna lämnas genom det centrala
U:53 Riksdagsberättelsen år 1974
362
registret. Kommittén bör vidta erforderliga förberedelser vad avser eventuell
teckning av kontrakt för tryckning och distribution av läromedelsinformation.
Kommittén bör vidare föra arbetet avseende information om
organets verksamhet vidare. Kommittén bör slutligen vidta erforderliga
förberedelser vad gäller lokaler och utrustning för att det nya organet skall
kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1974.
Kommittén har under tiden maj — oktober 1973 hållit 13 sammanträden.
Kommittén har den 8 oktober 1973 avgett promemorian (Ds U 1973:15)
Förslag till anslagsframställning för Statens Institut för läromedelsinformation
budgetåret 1974/75.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete första halvåret 1974.
54. Tidningsfilmningskommittén (U 1973:07)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 med
uppgift att svara för planering m. m. av verksamheten med mikrofilmning
av den svenska dagspressen (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1973):
Ordförande:
Ronnander, Benkt A. V., överdirektör (fr.o.m den 1 augusti 1973)
Ledamöter:
Backelin, Måns V., förste bibliotekarie (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Höglund, E. Olov, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Sönnerlind, Kerstin I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Torbacke, Jarl, docent (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Experter:
Andrén, B. Göran, byrådirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Jutagård, Carl, byrådirektör (fr.o.m. den 5 november 1973)
Lagerstedt, Lars G. W., redaktionschef (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Olsson, Agne Henry O., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Tell, Olof W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Tollin, Sven, f.d. ekonomidirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Sekreterare:
Körner, Sten G., departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1973)
Bitr. sekreterare:
Wedel, Bengt, departementssekreterare (fr.o.m. den 7 september 1973)
Lokal: Utbildningsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
08/236060 (sekreteraren), 08/763 1863 (bitr. sekreteraren), och Utrustningsnämnden
för universitet och högskolor, Box 726, 101 30 Stockholm,
tel. 08/23 81 80 (ordföranden)
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 18
maj 1973):
363
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:54
Statskontoret har med skrivelse den 21 januari 1972 lagt fram en rapport
(stencil 1972) Mikrofilmning av den svenska dagspressen.
Sammanfattningsvis föreslås i rapporten dels en fconriVmeW/gmikrofilmning
av alla utkommande svenska dagstidningar, dels en retroaktiv
mikrofilmning av befintliga svenska dagstidningar i universitetsbiblioteken.
Förslagen motiveras främst med de fördelar som en mikrofilmning av
dagspressen innebär från skydds- och tillgänglighetssynpunkt. Av
statskontorets utredning framgår också, att en mikrofilmning av föreslagen
omfattning ställer sig ekonomiskt fördelaktig på längre sikt.
Statskontorets rapport har remissbehandlats. Remissinstanserna har
ställt sig positiva till förslaget. Flera remissinstanser — bland dem riksarkivet,
kungl, biblioteket, universitetskanslersämbetet, forskningsbiblioteksrådet
och berörda forskningsråd — har framhållit betydelsen av
att åtminstone ett komplett exemplar av varje tidning bevaras i original för
framtiden.
1 prop. 1973:01 (bil. 10 s. 392) har jag förordat, att den svenska
dagspressen mikrofilmas i huvudsak efter de riktlinjer, som statskontoret
har föreslagit. Härvid togs inte ställning till detaljerna i förslaget. Jag
framhöll vidare, att jag avsåg att i annat sammanhang begära Kungl. Maj :ts
bemyndigande att tillkalla en organisationskommitté med uppgift att svara
för utrednings-, planerings- och samordningsuppgifter vid ett
genomförande av statskontorets förslag.
Jag förordar nu att en organisationskommitté tillkallas med uppgift att
svara för planering m.m. av verksamheten med mikrofilmning av den
svenska dagspressen. Kommittén bör även utreda hur mikrofilmningen i
framtiden bör organiseras samt till vilken myndighet huvudmannaskapet
bör knytas. Härvid bör kommittén uppmärksamma bestämmelserna i 12 §
lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och i
kungörelsen (1961:348) med tillämpningsbestämmelser till lagarna
(1960:729 och 730) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk och
om rätt till fotografisk bild.
En första uppgift bör vara att förbereda den löpande filmningen av varje
svensk dagstidning. Därvid bör kommittén ta upp de produktionsmässiga
formerna för tidningsfilmningen, bl.a. huruvida staten helt eller delvis skall
utföra arbetet i egen regi. Kommittén bör lägga upp en plan för hur
tidningarna skall levereras för filmning, vilken utformning de bör ha, vilken
upplaga som skall filmas etc., samt informera tryckerier och andra berörda
organ om tidningsfilmningen och dess konsekvenser. Ett exemplar av varje
tidning bör normalt bevaras i original. Samtliga upplagor, avläggare och
editioner behöver inte komma i fråga för arkivfilmning.
Vad beträffar den retroaktiva tidningsfilmningen krävs sannolikt viss
inventering av tidningsbestånden vid berörda bibliotek för urval av lämpliga
tidningsårgångar för filmning. Kommittén bör därvid beakta, att viss
mikrofilmning av tidningar redan har utförts.
I samband med att tidningsmaterialet arkiveras på mikrofilm kommer
behovet av lokaler för magasinering av tidningar att minska. Kommittén
bör, i samverkan med samarbetsnämnden för lokal- och utrustningsprogramkommittéerna
för universitet och högskolor, dra upp riktlinjer för
en successiv avveckling av befintliga tidningsdepåer vid de vetenskapliga
biblioteken. Därvid bör dock kommittén beakta att normalt ett exemplar av
varje tidning bör bevaras i original för framtiden. Var detta skall placeras
bör kommittén närmare utreda, liksom frågan om de lokaler som nu finns
för förvaring av tidningar även i fortsättningen behöver tas i anspråk för
U:54 Riksdagsberättelsen år 1974
364
biblioteksändamål.
En s.k. lånecentral för tidningsfilm finns f.n. knuten till kungl,
biblioteket. 1 samband med den ökade omfattningen av tidningsfilmningen
bör även andra organisatoriska lösningar kunna övervägas än en
administrativ anknytning till kungl, biblioteket. Kommittén bör utreda en
lånecentrals framtida organisation, dess behov av personal och resurser i
övrigt. Förutsättningarna att även bedriva tidningsfilmningen utanför
storstockholmsområdet bör undersökas.
Vissa tekniska frågor kan komma att behöva belysas ytterligare, bl.a. ett
alternativ med en starkare förminskningsgrad än den som f.n. tillämpas i
samband med mikrofilmning av svenska dagstidningar. Merkostnaderna för
speciella läsapparater för tidningsmaterial filmat med den starkare
förminskningsgraden får därvid vägas mot de besparingar i övrigt som kan
bli möjliga. De kostnadsmässiga konsekvenserna av olika alternativ bör
belysas.
Åtskilliga remissinstanser har framhållit, att de läsapparater, som nu
finns vid biblioteken brister i kvalitet. Kommittén bör utreda såväl det
kvantitativa behovet av som det kvalitativa kravet på apparatur för läsning
av mikrofilmat tidningsmaterial samt därvid samråda med
utrustningsnämnden för universitet och högskolor samt
dataarkiveringskommittén.
Kommittén bör samråda med dataarkiveringskommittén i frågor som
gäller förvaring av och arkivbeständighet hos mikrofilm samt följa den
utprovningsverksamhet som dataarkiveringskommittén bedriver vid
statens provningsanstalt.
Kommittén får, om det behövs, träffa avtal under förbehåll av Kungl.
Majrts godkännande.
Det bör ankomma på kommittén att föreslå de författningsändringar som
kan fordras liksom att belysa upphovrättsliga och andra legala aspekter på
tidningsfilmningen.
Kommittén bör fullgöra sitt uppdrag så att den mikrofilmning av
dagstidningar som kommittén förbereder och igångsätter kan påbörjas så
snart som möjligt.
Kommittén har under tiden september — oktober 1973 haft fyra
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
55. Sakkunnig (U 1973:08) för översyn av utbildningen vid
journalisthögskolorna
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973 för
översyn av utbildningen vid journalisthögskolorna (se Post- och Inrikes
tidn. den 12 juli 1973):
Sakkunnig:
Östlund, Hans-Erik, undervisningsråd (fr.o.m. den 25 juni 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 2-4. Postadress: Utbildningsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 08/763 23 97, 108123
365
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:55
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 25
maj 1973):
Statsmakterna beslutade år 1962 att journalistutbildning på
eftergymnasial nivå skulle anordnas i statlig regi vid särskilda
journalistinstitut i Stockholm och Göteborg (prop. 1962:59, SU 96, rskr
227). Journalistinstituten ombildades år 1967 till journalisthögskolor (prop.
1967:43, SU 86, rskr 199). I samband därmed ersattes den dåvarande
studiegången, som innehöll sex månaders förpraktik och ett års utbildning
vid instituten, med en tvåårig sammanhållen yrkesutbildning omfattande en
ettårig grundkurs följd av en termins studiepraktik och en termins
fördjupningsstudier. Intagningskapaciteten ökades från 75 till 120 platser
per högskola och år.
Journalistutbildning på eftergymnasial nivå har sålunda bedrivits i
nuvarande former under snart sex läsår. Under denna tid har i anslutning till
de årliga anslagsframställningarna från journalisthögskolorna och i andra
sammanhang förts fram förslag om bl.a. förändringar av
utbildningskapaciteten, en ytterligare differentiering av utbildningen samt
modifiering av behörighetsbestämmelserna. I prop. 1973:1 (bil. 10 s. 383,
UbU 1973:9, rskr 1973:106) framhöll jag att utbildningen vid
journalisthögskolorna bör ses över mot bakgrund av bl.a. de senaste årens
debatt om utbildningens innehåll och uppläggning och med utgångspunkt i
vunna erfarenheter.
Omfattningen av den översyn av journalistutbildningen som nu kan göras
begränsas på väsentliga punkter av att mer övergripande utredningsarbete
pågår eller nyligen avslutats. Frågor rörande behörighet för och urval till
den framtida högskoleutbildningen utreds sålunda sedan sommaren 1972 av
kompetenskommittén. Vidare har 1968 års utbildningsutredning (U 68)
nyligen lagt fram sina förslag rörande den eftergymnasiala utbildningens
dimensionering, lokalisering och organisation. Detta bör dock inte hindra en
översyn avseende vissa för journalistutbildningen specifika frågor.
Översynen bör utföras av en särskilt tillkallad sakkunnig.
Målen för utbildningen vid journalisthögskolorna utvecklades i samband
med 1967 års omläggning. I prop. 1967:43 (s. 24) anförde dåvarande
departementschefen sammanfattningsvis att den journalistiska
yrkesträningen bör ge de studerande vana att systematiskt söka efter källor,
att kritiskt och metodiskt granska tillgängligt material samt att korrekt —
vad gäller såväl innehåll som språklig utformning — presentera
information.
Någon anledning att ompröva dessa mål föreligger inte. Den sakkunnige
bör emellertid granska den hittills anordnade utbildningen i relation till de
uppställda målen. Han bör därvid undersöka dels avnämarnas inställning till
utbildningsresultaten, dels i vad mån utbildningen upplevs som
ändamålsenlig bland dem som efter avslutad utbildning kommit att verka
inom olika former av journalistiskt arbete. En kartläggning av hur de
examinerade fördelar sig på olika former av journalistisk och annan verksamhet
bör också kunna bidra till en allsidig utvärdering av
journalistutbildningen.
I samband med 1967 års omläggning av journalistutbildningen
diskuterades en ytterligare differentiering av utbildningen med sikte mot
verksamhet inom etermedia. Departementschefen framhöll därvid att han,
med hänsyn till att utbildning inom en etermediaavdelning skulle förbereda
för yrkesverksamhet inom endast ett företag, inte var beredd att förorda att
U:55 Riksdagsberättelsen år 1974
366
en sådan avdelning inrättades. Förslag om inrättande av en etermedialinje
vid journalisthögskolorna har därefter förts fram flera gånger.
De skäl som år 1967 anfördes mot en etermedialinje är enligt min
uppfattning i huvudsak alltjämt giltiga. Den sakkunnige bör emellertid
överväga om den ökade betydelse etermedia kommit att få i samhället bör
medföra att man i den allmänna utbildningen av journalister i ökad
utsträckning uppmärksammar dessa media. Detta bör i så fall ske genom en
omfördelning av utbildningsresurser inom de nuvarande ramarna.
Den sista terminen i den nuvarande studiegången utgörs av en s.k.
fördjupningstermin. Utbildningen under denna termin förutsätts f.n. bli
utformad så att den skall kunna utnyttjas även för fortbildning av redan
yrkesverksamma journalister. Denna möjlighet till fortbildning har
utnyttjats i mycket liten omfattning. Sedan år 1971 bedrivs
försöksverksamhet med fortbildning av journalister under ledning av
kommittén för fortbildning av journalister. Denna väntas inom kort lägga
fram förslag om utformningen av en i mer permanent form bedriven
fortbildning av journalister. Behovet av nuvarande föreskrift om att
fördjupningsterminen skall kunna utnyttjas för fortbildning kan därför
ifrågasättas. Den sakkunnige bör pröva om riktlinjerna för fördjupningsterminens
uppläggning bör ändras.
I debatten kring journalistutbildningen har frågan om de studerandes
bakgrund i fråga om utbildning och andra erfarenheter diskuterats. I
samband därmed har det hittills använda förfarandet vid urval bland
behöriga sökande satts i fråga.
Riksdagen fattade våren 1972 principbeslut om gymnasieskolans
kompetensvärde. Nya bestämmelser om behörighet för och urval till
eftergymnasial utbildning avses träda i kraft omkring mitten av 1970-talet.
Arbetet med att precisera de särskilda förkunskapskrav som bör ställas upp
för olika studievägar pågår, som jag inledningsvis nämnt, inom
kompetenskommittén.
Kompetenskommittén skall även lägga fram förslag till urvalsregler att
tillämpas beträffande den framtida högskoleutbildningen. Urvalssystemet
skall enligt statsmakternas beslut bygga på tre kriterier, nämligen skolbetyg,
arbetslivserfarenhet och studielämplighetsprov. Det nya systemet skall
omfatta även journalisthögskolorna.
Urvalet bland behöriga sökande till journalistutbildningen sker f.n. med
hjälp av psykotekniska prov. Den sakkunnige bör pröva om det finns
anledning att även inom ramen för ett nytt urvalssystem bevara de
psykotekniska proven som ett kompletterande urvalsinstrument för
journalistutbildningen. Erfarenheterna av de hittills använda proven bör i
anslutning härtill redovisas och analyseras. Den sakkunnige bör i dessa
delar nära samarbeta med kompetenskommittén.
Frågan om den allmänna behörigheten för journalistutbildning bör
däremot inte prövas av den sakkunnige. I samråd med
kompetenskommittén bör han dock kunna pröva i vad mån krav på särskilda
förkunskaper bör ställas upp. I detta sammanhang bör frågan om betydelsen
av erfarenhet från journalistisk eller annan yrkesverksamhet för de
studerande i journalistutbildning kunna tas upp av den sakkunnige.
Statsmakternas beslut år 1967 innebar att totalantalet intagningsplatser
vid journalisthögskolorna ökades från 150 till 240 per år. Därefter har vid
skilda tidpunkter förts fram förslag om såväl en begränsning som en ökning
av antalet intagningsplatser.
Den sakkunnige bör bedöma frågan om utbildningskapaciteten vid
367
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:56
journalisthögskolorna med utgångspunkt i en bedömning av
utbildningsbehovet inom en bred sektor med utbildning likartad den som
journalisthögskolorna erbjuder. Den sakkunnige bör därvid ta del av det
material som U 68 tagit fram i hithörande frågor.
Den till den tredje terminen förlagda studeiepraktiken spelar en central
roll i utbildningen såsom denna bedrivits sedan år 1967. En självklar
förutsättning för att utbildningsmålen skall kunna uppnås är att ett
tillräckligt antal lämpliga praktikplatser kan anskaffas. Under de senaste
terminerna har högskolorna mött svårigheter på denna punkt. Elevernas
egna önskemål i fråga om typ av praktikinstitution har tidvis kunnat
tillgodoses endast i begränsad utsträckning. Bl.a. har antalet praktikplatser
inom dagspress minskat. Den sakkunnige bör överväga vilka åtgärder som
bör vidtas för att man skall kunna säkerställa en tillgång på praktikplatser,
som i rimlig utsträckning svarar mot utbildningens behov och de
studerandes önskemål.
Den sakkunnige bör vidare överväga vilka åtgärder som, inom ramen för
en i huvudsak oförändrad uppläggning av utbildningen, kan vidtas för att
förbättra integrationen mellan utbildningens teoretiska och praktiska
moment.
Den sakkunniges arbete kommer att pågå parallellt med
remissbehandlning och beredning av U 68:s förslag. Med hänsyn härtill bör
den sakkunnige inte ta upp frågor om journalistutbildningens yttre
organisation och om formerna för ledningen av utbildningen. Den
sakkunnige bör dock vid sin prövning av utbildningens innehåll och
uppläggning kunna belysa vilka följder ett genomförande av de av U 68
föreslagna studieorganisatoriska principerna bör få för
journalistutbildningen och för dennas förhållande till annan utbildning med
likartad inriktning.
De förslag den sakkunnige lägger fram bör åtföljas av specificerade
kostnadsberäkningar.
Den sakkunniges arbete beräknas pågå under hela år 1974.
56. Dansarutredningen (U 1973:09)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 mars 1973 för att
utreda utbildning av dansare (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1973):
Ordförande:
Bosson-Nordbö, Maj, skolråd
Ledamöter:
Borg, Conny, balettchef
Hilton, Hans, direktör
Kåge, Maria, danspedagog
Obert, Gunilla, förbundssekreterare
U:56 Riksdagsberättelsen år 1974
368
von Rosen, Elsa-Marianne, balettchef
Runestam, Lilian, rektor
Svalberg, Gösta, dansare
Thulin, Karin, dansare
Sekreterare:
Norborg, Anne-Charlotte, förste byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober
1973)
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., 111 29 Stockholm, tel. 20 38 18, 20 39 26
(sekreterare)
Direktiv (anförande av statsrådet Carlsson till statsrådsprotokollet den 9
mars 1973):
1. Bakgrund
Enligt statsmakternas beslut (prop. 1970:25, SU 1970:108, rskr 1970:274)
inrättades den 1 juli 1970 i Stockholm statens dansskola med huvudsaklig
uppgift att utbilda danspedagoger och koreografer. Beslutet innebar i
huvudsak att den tidigare med statsmedel finansierade
utbildningsverksamheten vid Koreografiska institutet övertogs av statens
dansskola.
Beslutet att inrätta statens dansskola grundades på de förslag angående
utbildning i konstnärlig scenisk dans, som lagts fram i betänkandet (Ds U
1968:9) Statens skolor för scenisk utbildning 3 och som förutom utbildning
av koreografer och danspedagoger även avsåg utbildning av dansare. En
redogörelse för den nuvarande formen för dansarutbildning samt för
utredningsförslaget lämnades i prop. 1970:25 angående musik- och
dansutbildning.
I remissyttrandena över betänkandet var meningarna mycket delade
rörande utformningen av dansarutbildningen. Med hänsyn härtill uttalade
jag i propositionen att jag inte var beredd att förorda någon förändring av
utbildningen. I stället borde de sinsemellan mycket olika förslag som förts
fram vid remissbehandlingen ytterligare övervägas.
Förberedande överväganden om utbildning av dansare har gjorts av en
arbetsgrupp med representanter utsedda av statens dansskola,
balettelevskolan vid Operan i Stockholm, den av Stiftelsen
kurverksamheten vid Stockholms universitet drivna Balettakademien samt
Svenska danspedagogförbundet. Arbetsgruppen har i en skrivelse lagt fram
en plan för en statligt stödd, förberedande dansundervisning och för en
avslutande yrkesutbildning av dansare. Statens dansskola har i en egen
skrivelse tagit upp rekryteringsförhållandena för utbildningen vid
dansskolan och begärt att få anordna en särskild kurs i klassisk balett,
fridans och jazzdans som en form av förberedelse för fortsatt utbildning vid
skolans koreograf- och danspedagoglinjer. Som framgår av min anmälan i
statsverkspropositionen av statens dansskolas anslag (prop. 1973:1 bil. 10 s.
154) får skolan med början läsåret 1973/74 på försök anordna en sådan kurs.
2. Utredningsuppdrag
2.1 Allmänt
Det är enligt min mening angeläget att nu fortsätta det utredningsarbete
angående utbildningen av dansare som jag förutskickade i prop. 1970:25.
369
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:56
Utredningen bör avse förutsättningarna för att fullfölja den reform som
inleddes genom 1970 års beslut. Den bör göras av särskilda sakkunniga.
Utbildningen av dansare innefattar vissa mycket speciella problem. Man
ställs således inför kravet att acceptera att den danstekniska
färdighetsträningen i de flesta fall bör inledas vid tidig ålder och att
undervisningen i dans redan från början blir omfattande. Detta
sammanhänger främst med att de fysiska förutsättningarna för utbildningen
som dansare normalt endast föreligger vid unga år. Den yrkesverksamma
tiden är också förhållandevis kort. Kvinnlig dansare vid Operan
pensioneras vid 41 — 44 års ålder och manlig dansare vid 45 — 48 års ålder.
De sakkunnigas huvuduppgift bör vara att avge förslag om en
förberedande dansutbildning, uppdelad på olika stadier, för elever i
grundskolan samt en därpå följande direkt yrkesinriktad dansarutbildning.
Utbildningen bör omfatta alla dansstilar.
De sakkunniga bör i sitt arbete med utbildningsfrågorna ta hänsyn till de
överväganden om de organisatoriska förutsättningarna för danskonsten
som pågår inom teater- och musikrådet.
2.2 Förberedande dansutbildning i grundskolan
Den förberedande dansutbildningen för elever i grundskolan bör i så stor
utsträckning som möjligt samordnas med undervisningen i grundskolan. Av
detta skäl bör dansutbildningen på dessa stadier utgöra en del av
grundskolan.
För de elever i grundskolan som skall delta i dansutbildningen är det
betydelsefullt att undervisningen i dans medför minsta möjliga störning av
den ordianrie skolgången. Det är angeläget att danseleverna kan
framgångsrikt genomföra sitt reguljära studieprogram och att de når ett
utbildningsmål som i allt väsentligt är likvärdigt med andra elevers. De bör
inte bli avstängda från möjligheten att fritt välja fortsatt utbildning i
gymnasieskola eller annan utbildning som bygger på grundskolan. Med
dessa utgångspunkter bör de sakkunniga i nära kontakt med
skolöverstyrelsen noggrant pröva om det finns skäl för att modifiera den
grundskoleutbildning som danseleverna enligt skollagen har rätt att få och i
så fall i sitt förslag ange förutsättningarna för att meddela särbestämmelser
för denna elevkategori. Möjligheterna att befria danseleverna från någon
del av den obligatoriska grundskoleutbildningen bör vara begränsade till
sådana ämnen i vilka undervisningen i viss mån kan anses bli kompenserad
genom deltagandet i dansundervisning, i första hand gymnastik och musik.
De sakkunniga bör med beaktande av vad jag nyss anfört pröva i vilken
årskurs i grundskolan den förberedande dansutbildningen bör påbörjas.
Under inga omständigheter bör dock dansutbildningen få börja tidigare än
under mellanstadiet. De sakkunniga bör vidare pröva omfattningen av den
undervisning i dans som bör ingå i dansutbildningen. Den obligatoriska
undervisningen får inte bli mer omfattande än vad som är klart motiverat
med hänsyn till syftet med utbildningen.
I det förut nämnda utredningsförslaget (p. 1) angavs att undervisningen i
dans under de år som motsvarar årskurserna 5-6 och 7-9 i grundskolan skulle
omfatta minst 10 veckotimmar. Lektionstiden var i förslaget beräknad till 45
minuter. I det förslag som nyligen lagts fram av den särskilda arbetsgruppen
(p. 1) omfattar dansundervisningen följande antal lektioner per vecka,
nämligen 3 för åldersgruppen 9-10 år, 7 för åldersgruppen 10-11 år, 8 för
åldersgruppen 11-12 år, 9 för åldersgruppen 13 år och 10 för åldersgruppen
14-15 år. Omräknat till lektioner om 40 minuter innebär detta 4-5
veckotimmar i den lägsta åldersgruppen, 9-10 veckotimmar i åldersgruppen
24 Riksdagen 1974. 2 sami Nr I. Riksdagsberättelsen
U.56 Riksdagsberättelsen år 1974
370
10-12 år, samt 15-18 veckotimmar i de åldersgrupper som nått högstadiet i
grundskolan. Den av arbetsgruppen föreslagna omfattningen bör under inga
omständigheter överskridas för de år som motsvarar grundskolans
mellanstadium. De sakkunniga bör i sin bedömning noga beakta alla de
faktorer som kan bidraga till att begränsa dansundervisningens omfattning,
särskilt under de år som motsvarar grundskolans högstadium.
Den förberedande dansutbildningen inom grundskolan kan endast avse
ett begränsat antal elever och kommer därmed inte heller att kunna erbjudas
mer än på ett begränsat antal platser i landet. Intill dess vidare erfarenheter
vunnits av arbetsmarknadsförhållanden m.m. bör riktpunkten vara att
dansutbildning inom grundskolan skall anordnas i Stockholm samt på
ytterligare högst två orter i landet där det enligt de sakkunnigas uppfattning
finns gynnsamma förutsättningar för verksamheten, bl.a. i fråga om
lärartillgång, lokaler och intresse för uppgiften. Förslag till dimensionering
och förläggning av verksamheten bör grundas på undersökningar
beträffande de lokala förutsättningarna och göras upp efter samråd med
berörda kommuner och skolöverstyrelsen.
Kommun som anordnar förberedande dansutbildning inom grundskolan
bör vara skyldig att ta emot elever från annan kommun. De sakkunniga bör
i nära kontakt med skolöverstyrelsen överväga frågan om elevområde för
dansutbildningen och i det sammanhanget även avge förslag beträffande de
ekonomiska villkoren både för de berörda kommunerna och för den
enskilde eleven.
De sakkunniga bör i första hand anpassa dimensioneringen av den
förberedande dansutbildningen till den fortsatta yrkesinriktade
dansarutbildningen. Dansutbildningen inom grundskolan bör emellertid
också kunna tjäna som underlag för annat slags fortsatt yrkesutbildning på
dansområdet. I sina förslag till dimensionering av utbildningen och till
fördelning av utbildningsmöjligheterna på olika platser i landet bör de
sakkunniga se till att de resurser som dansutbildningen kräver utnyttjas så
effektivt som möjligt.
De sakkunniga bör avge förslag till antagningsvillkor och
antagningsförfarande i fråga om de olika stadierna i den förberedande
dansutbildningen inom grundskolan. Som jag nyss anfört bör utbildningen
kunna påbörjas under någon av de årskurser som motsvarar mellanstadiet,
dvs. tidigast vid ca 10 års ålder. Det blir därför en grannlaga uppgift för
föräldrarna att avgöra om det är lämpligt att välja dansutbildning som
studieväg för ett barn. Behovet av upplysningar från skolans sida blir
särskilt påtagligt. De sakkunniga bör pröva i vad mån det här kan finnas
behov av särskilda åtgärder som tryggar att barnet inte leds in på fel väg.
De sakkunniga bör i sitt förslag närmare beskriva den förberedande
dansutbildningens mål och innehåll. De bör vidare avge förslag beträffande
de organisatoriska och pedagogiska former i vilka undervisningen skall
bedrivas. De sakkunniga bör därvid sträva efter att driftkostnaderna för
dansundervisningen per elev räknat hålls på rimlig nivå.
De sakkunniga bör ange anställningsform och kompetenskrav för de
lärare i dans som behövs för dansutbildningen inom grundskolan och även
bedöma det behov av annan personal eller resurser i övrigt som verksamheten
kräver. De totala kostnaderna vid ett genomförande av förslaget bör
klart framgå. De sakkunniga bör dävid räkna med att statsbidrag skall kunna
utgå till dansutbildning inom grundskolan enligt i huvudsak samma grunder
som för det allmänna skolväsendet i övrigt. Vid fullgörande av denna del av
uppdraget bör de sakkunniga vara medvetna om det arbete som pågår inom
371
Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:56
utredningen om skolan, staten och kommunerna.
Med hänsyn till behovet av kontinuitet mellan den förberedande
dansutbildningen och yrkesutbildningen på dansområdet kan det föreligga
behov av speciella åtgärder när det gäller tillsynen över dansutbildningen
inom grundskolan. De sakkunniga bör i samråd med skolöverstyrelsen avge
förslag som tillgodoser detta behov.
2.3 Yrkesinriktad dansarutbildning m.m.
Den yrkesinriktade dansarutbildningen bör vara tvåårig och följa direkt
efter genomgången grundskola. De sakkunniga bör avge förslag beträffande
mål och innehåll för denna utbildning och därvid utgå ifrån att utbildningen
så långt möjligt bör utformas i anslutning till de bestämmelser som gäller för
de yrkesinriktade linjerna inom gymnasieskolan. I möjligaste mån bör de
sakkunniga därvid ta hänsyn till de krav som kommer att gälla i fråga om
allmän behörighet för tillträde till högskoleutbildning. Behörighetskraven
för tillträde till dansarutbildningen bör också utformas i anslutning till
bestämmelserna för gymnasieskolan, frånsett att krav på färdigheter i dans
torde vara oundvikliga. Frågan om urvalsregler för antagning till
utbildningen bör övervägas av de sakkunniga. Arbetet bör bedrivas i samråd
med skolöverstyrelsen, de sakkunniga som nyligen tillkallats för att bereda
frågan om betygsättningen i grundskola och gymnasieskola, teateroch
musikrådet och statens dansskola.
Frågan om dimensioneringen av den yrkesinriktade dansarutbildningen
bör prövas av de sakkunniga, speciellt med utgångspunkt i
arbetsmarknadssituationen för yrkesdansare.
I fråga om den organisatoriska anknytningen av den yrkesinriktade
dansarutbildningen bör de sakkunniga pröva två alternativ.
Enligt alternativ 1 bör dansarutbildningen anordnas som en
utbildningslinje inom statens dansskola. De sakkunniga bör i detta
sammanhang överväga anknytningen mellan denna utbildning och statens
dansskolas nuvarande utbildningslinjer.
Enligt alternativ 2, som bör prövas i samråd med skolöverstyrelsen, bör
dansarutbildningen anordnas inom ramen för gymnasieskolan. Under
förutsättning att den av de sakkunniga föreslagna dimensioneringen medger
detta bör utbildningen kunna anordnas på flera orter. De sakkunniga bör
överväga i vad mån speciella former för tillsynen över en dansarutbildning
inom gymnasieskolan erfordras.
De sakkunniga bör i sitt förslag ange vilket alternativ som bör
genomföras.
De sakkunniga bör precisera behovet av personal och övriga resurser för
den yrkesinriktade dansarutbildningen enligt vart och ett av de båda
alternativen. Beräkningarna bör presenteras på sådant sätt att direkta
jämförelser av de totala kostnaderna i de båda alternativen blir möjliga.
Formerna för samverkan i vad avser dansarutbildningen och olika baletteller
dansinstitutioner bör närmare anges. Möjligheter bör finnas till
uppvisningar under utbildningstiden.
Som framgår av prop. 1970:25 kan danspedagogutbildningen vid statens
dansskola komma att förändras vad beträffar både utbildningsinnehåll och
utbildningstid i och med att dansarutbildningen byggs ut. Det ingår inte i de
sakkunnigas uppdrag att pröva frågor om förändringar i dansskolans
nuvarande utbildningslinjer.
Som jag tidigare anfört (p. 2.2) kan den förberedande dansutbildningen
inom grundskolan endast erbjudas ett begränsat antal elever på ett fåtal
orter. Vid sidan av sådan dansutbildning kommer såväl på dessa orter som
U.56 Riksdagsberättelsen år 1974
372
i andra delar av landet dansintresserade ungdomar att delta i dans som
hobbyverksamhet inom ramen för olika kommunalt eller privat anordnade
kurser. Frågor om utformningen m.m. av sådana kurser ingår ej i de
sakkunnigas uppdrag. Den yrkesinriktade dansarutbildningen liksom även
annan yrkesutbildning på dansområdet bör emellertid utformas med hänsyn
till att även ungdomar med en sådan bakgrund kan vilja söka sig till
utbildningen.
Som förut nämnts kommer statens dansskola att med början läsåret
1973/74 på försök anordna en kurs i klassisk balett, fridans och jazzdans för
elever som uppnått minst 16 års ålder. Kursen har till syfte att ge allmänt
dansbegåvade ungdomar möjlighet att pröva sina anlag och intressen och att
ge kompletterande dansteknisk träning för dansare som redan har en
grundläggande träning bakom sig. I de sakkunnigas uppdrag bör ingå att
bedöma erfarenheterna av denna kursverksamhet och pröva behovet av
fortsatt sådan verksamhet även sedan en dansarutbildning genomförts.
2.4 Vidareutbildning
Vissa möjligheter till vidareutbildning kan eventuellt behövas för dansare
antingen i omedelbar anslutning till den egentliga yrkesutbildningen eller
efter någon tids yrkesverksamhet. De sakkunniga bör närmare överväga
behovet och formerna för sådan vidareutbildning.
2.5 Övriga uppgifter
De sakkunniga bör föreslå en plan för genomförandet av den nya
utbildningen och därvid utgå ifrån att utbildningen vid de teaterföretag, bl.a.
Operan i Stockholm, som nu anordnar utbildning i dans för sina egna behov,
skall avvecklas i samma takt som den nya utbildningen byggs upp. De
sakkunniga bör därvid ange de kostnader vid Operan som kan hänföras till
balettelevskolan. De sakkunniga bör i sina förslag ta hänsyn till att den
yrkesutbildning i dans som nu bedrivs av Balettakademien i Stockholm med
Stiftelsen Kursverksamheten vid Stockholms universitet som huvudman
fr.o.m. innevarande läsår håller på att successivt avvecklas.
De sakkunniga bör avge förslag till de författningsbestämmelser och
andra föreskrifter som aktualiseras genom utredningen.
Förslag bör utarbetas till lokal- och utrustningsprogram för alternativet
med yrkesinriktad dansarutbildning i form av en särskild utbildningslinje
vid statens dansskola i Stockholm. Därvid bör de sakkunniga i första hand
pröva i vilken utsträckning dansskolans nuvarande undervisningslokaler i
Filmhuset kan räcka till även för den nya utbildningslinjen. Förslaget bör
avges efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén (LUP) för
Stockholm.
Utredningen har under tiden mars — oktober 1973 hållit två sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
57. Sakkunnig (U 1973:10) för att utreda förutsättningarna för att
insamla material för en kontinuerlig, samlad redovisning av den s. k.
kyrkliga finansförmögenhetens samtliga kostnader och intäkter
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973 för att
utreda förutsättningarna för att insamla material för en kontinuerlig, samlad
373 Kommittéer: Utbildningsdepartementet U:57
redovisning av den s. k. kyrkliga finansförmögenhetens samtliga kostnader
och intäkter:
Utredningsman:
Garke, Hans, avdelningsdirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Karlavägen 100. Postadress: Fack,
102 50 Stockholm 27, tel. 08/14 05 60
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Den sakkunnige beräknas slutföra sitt arbete underförstå halvåret 1974.
Jo.l Riksdagsberättelsen år 1974
374
Jordbruksdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973. 2, 7, 18, 20 och 24
1. Trädgårdsnäringsutredningen (Jo 1959:29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Ordförande:
Widell, C. Gösta, f .d. generaldirektör
Ledamöter:
Hansson, Nils G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Löfqvist, Thyra C., fru, f.d. led. av riksdagen
Nilsson, Jöns O., fruktodlare, f.d. led. av riksdagen
Olsson, K. Helmer, f.d. generaldirektör
Svedberg, A. Lage, småbrukare, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Langdahl, Henry, f.d. avdelningschef
Malmqvist, Lars, agronom
Moberg, C. E. Ragnar, direktör
Norrgren, Ulf, produktionschef
Nyström, Holger R. B., direktör
Sekreterare:
Säkk, Karl, t.f. byråchef
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1959 års riksdagsberättelse Jo 29.
Tilläggsdirektiv, se kungl, brev den 15 april 1966.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
arbetsgruppsammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
375
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:2
2. Skogspolitiska utredningen (Jo 1966:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1965 för att
utreda riktlinjerna för den framtida skogspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 juni 1965):
Ordförande:
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Ledamöter:
Antby, Sven O., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Bäckström, Sixten, förbundsordförande
Eklund, E. Per G., kammarrättslagman
Persson, E. Yngve, f.d. förbundsordförande, f.d. led. av riksdagen
von Sydow, Christian F. C. Hj., f.d. disponent, f.d. led. av riksdagen
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, f.d. led. av riksdagen
Öjborn, Lars E., generaldirektör
Experter:
Almberger, Per, överjägmästare
Bergström, Olof W., avdelningschef
Fornstad, Bengt F., planeringschef
Hjorth, Ragnar, byråchef
Jungenfelt, Karl G., professor
Kilander, Kjell, direktör
Knudsen, Finn, direktör
Norrbom, N. Claes-Eric, departementsråd
Persson, Ernst G., jägmästare
Wessén, Vilhelm, direktör
Önnesjö, Karl Erik A., disponent
Sekreterare:
Eklund, E. Per G., kammarrättslagman
Bitr. sekreterare:
Persson, Ernst G., jägmästare
Direktiven för utredningen, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1972 — mars 1973 hållit ett
sammanträde.
Utredningen har den 13 mars 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:14) Mål
och medel i skogspolitiken.
Uppdraget är därmed slutfört.
Jo.3 Riksdagsberättelsen år 1974
376
3. Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966:31) för
jordbrukets högskolor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 juni 1965 för att
utarbeta lokalprogram och utrustningsprogram för lantbrukshögskolan,
skogshögskolan och veterinärhögskolan m.fl. (se Post-och Inrikes tidn. den
23 juni 1965):
Ordförande:
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Ledamöter:
Bendz, C. Mårten E:son, professor, rektor
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Larsson, Kjell, vet.med. kand. (t.o.m. den 30 juni 1973)
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lothigius, Björn E. S., skog. studerande (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Rydén, Jan E., avdelningschef
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Söderman, S. Olof, ingenjör
Expert:
Eriksson, Harald, institutschef
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Bitr. sekreterare:
Forssman, Åke V., avdelningsdirektör
Olsson, J. Malte, departementssekreterare
Lokal: Lantbrukshögskolans centrala förvaltning, 750 07 Uppsala 7, tel.
växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1966 års riksdagsberättelse Jo 31.
Tilläggsdirektiv, se kungl, brev den 30 juni 1967.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden. Därutöver har överläggningar hållits med företrädare för
institutioner och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har under ovannämda tidsperiod framlagt lokalprogram för
skogshögskolans partiella omlokalisering till Garpenberg samt utrustningsprogram
för skogshögskolans lokaler i Uppsala och Umeå och för
ersättningsanskaffningar m. m. av utrustning för jordbrukets högskolor.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
377
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:5
4. Jaktmarksutredningen (Jo 1968:31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
verkställa utredning av vissa jaktfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
november 1967):
Ordförande:
Sköld, Per I., direktör
Ledamöter:
Boo, Fritiof I., kommunalråd
Karlsson, Helge G., metallarbetare, led. av riksdagen
Ringaby, Per-Eric, godsägare, led. av riksdagen
Trana, Folke K. E., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Wikberg, J. Axel, hemmansägare, f.d. led. av riksdagen
Expert:
Hildebrand, Per K., rådman
Sekreterare:
Hagman, Knut A. O., jägmästare
Bitr. sekreterare:
Dyhre, A. Gunnar, kammarrättsråd
Lokal: Domänverket, Centralförvaltningen, Björnstigen 89, 17193
Solna, tel. 85 00 20 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Jo 31.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
5. Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968:32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 oktober 1967 för att
utarbeta förslag rörande den fortsatta utformningen av prisregleringen för
fisk (se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1967):
Ordförande:
Eckersten, Ivan E., statssekreterare
Ledamöter:
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen
Lindskog, Carl P. F., direktör
Jo:5 Riksdagsberättelsen år 1974
378
Magnusson, Nils B., lantbrukare, led. av riksdagen
Åberg, Ch. Georg, förbundsordförande, led. av riksdagen
Experter:
Hedström, Bo S., departementsråd
Lundblad, Björn O., avdelningschef
Säkk, Karl, t.f. byråchef
Verständig, Sigmund, avdelningsdirektör
Sekreterare:
Säkk, Karl, t.f. byråchef
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
plenarsammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
6. Miljökontrollutredningen (Jo 1970:20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1969 för att
utreda informationen på miljövårdsområdet m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 april 1969):
Ordförande:
Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Ledamöter:
Hannerz, D. G. Lennart, forskningschef
Hedengren, Sven-Olof G., överdirektör
Johansson, E. Allan, länsråd
Lönngren, D. Rune, farm. dr
Medin, Knut H., avdelningschef
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef
Experter:
Bolin, Bert R. J., professor
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Palmstierna, Hans A. K., docent
Sandqvist, B. Eje G., statistikchef
Swarén, Ulla M., byråchef
379
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:7
Sekreterare:
Mejegård, O. Sigvard W., hovrättsråd
Bitr. sekreterare:
Malmås, Bengt H., avdelningsdirektör
Öster, Karl Olov, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 20.
Utredningen har under november 1972 — oktober hållit 14
sammanträden.
Utredningen har i augusti 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:36, 37)
Miljövårdens informationssystem (MI). Utredningsuppdraget är därmed
slutfört.
Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag den 29 juni 1973 ansvarar miljökontrollutredningen
under budgetåret 1973/74 för utvecklingsarbete avseende uppbyggnaden
av ett miljövårdens informationssystem.
Utredningen väntas slutföra sitt arbete till den 1 juli 1974.
7. Kommittén (Jo 1970:22) för planering av turistanläggningar och
friluftsområden m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 juni 1969 för
planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 juni 1969 och den 11 juli 1970):
Ordförande:
Pettersson, S. Arne, sekreterare, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Carlsson, W. Bernt, sekreterare
Holmberg, K. Göran, redaktör
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd
Palm, Jan A., departementssekreterare
Åkerlund, Hans E., byråchef
Experter:
Burman, G. Bertil, byråchef
Carlberg, Erik C., byråchef
Ellefors, E. Arne, marknadschef
Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör
Fager, Jan L., byrådirektör
Fladvad, J. Arne, direktör
Fredén, Erland, direktör
Frid, Sven Rune, byråchef
Jo:7 Riksdagsberättelsen år 1974
380
Ganneby, Georg L. V., informationschef
Gunneriusson, Axel O., kommunalingenjör
Hjalmarsson, S. Åke, departementssekreterare
Karlsson, B. E. Gert, direktör
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare
Mattsson, Ingvar E., direktör
Nordlund, E. Anders, lektor
Omma, Per Henrik, renägare
Sekreterare:
Jeansson, Nils Ragnar, aktuarie
Bitr. sekreterare:
Öster, Karl Olov, departementssekreterare
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 22.
Tilläggsdirektiv, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 16.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden.
Utredningen har den 20 december 1973 avgivit delbetänkandet (Ds Jo
1973:8) Huvudmannaskapet för vandringsleder i fjällvärlden och slutbetänkandet
(SOU 1973:52) Turism och rekreation i Sverige.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Sambruksutredningen (Jo 1970:24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juli 1969 för att
utreda vissa frågor rörande sambruksföreningar (se Post- och Inrikes tidn.
den 30 augusti 1969):
Ordförande:
Johansson, Stig E., överdirektör
Ledamöter:
Hansson, H. Gunnar, lantbruksdirektör
Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande
Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen
Tågmark, Sven G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Lindberg, E. Rupert, f.d. driftsledare
Nilsson, Folke N., direktör
Renborg, Ulf B:son, professor
Skoog, Karl L., driftsledare
381 Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:9
Sekreterare:
Siöalth, G. Birger, departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 24.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet 1974.
9. Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970:25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 september 1969 för
utredning av den regionala fiskeriadministrationens uppgifter och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 4 oktober 1969):
Ordförande:
Senning, Claes O., kansliråd
Ledamöter:
Johanson, Eric W., typograf, led. av riksdagen (avliden den 15 juli 1973)
Johansson, Erik V., arbetsförmedlingsföreståndare, led. av riksdagen
(fr.o.m. den 28 augusti 1973)
Kåhre, M. Lillemor, avdelningsdirektör
Experter:
Hansson, H. Arne, studierektor (fr.o.m. den 19 januari 1973)
Siöalth, G. Birger, departementssekreterare
Sörensen, S. Ingemar K., byråchef
Widerberg, Bertil R., redaktör
Åberg, Ch. Georg, förbundsordförande, led. av riksdagen
Sekreterare:
Westberg, Swen E. G. A., hovrättsassessor
Bitr. sekreterare:
Miihlenbock. Kjell I. O., länsassessor
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse Jo 25.
Tilläggsuppdrag, se 1972:Jo 16
Jo:9 Riksdagsberättelsen år 1974
382
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 20
sammanträden. Därutöver har särskilda arbetsgrupper sammanträtt vid
skilda tillfällen.
Utredningen har i december 1973 avgett huvudbetäkandet (Ds Jo 1973:3)
Ny statlig fiskeadministration.
Utredningens arbete med bl. a. frågorna om fiskodling och fisketillsyn
beräknas fortsätta under år 1974.
10. Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 februari 1970 för
översyn av naturvårdslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 6 mars 1970):
Ordförande:
Karlsson, F. Göran, redaktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Grebäck, Erik H., agronom, f.d. led. av riksdagen
Hjorth, Nils T., förrådsförvaltare, led. av riksdagen
Lothigius, Carl-Wilhelm, lantbrukare, led. av riksdagen
Ludvigsson, Ingrid M., fru, led. av riksdagen
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd
Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen
Experter:
Delin, Lars A., rättschef
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Jonzon, Sven-Gösta B., generaldirektör (t.o.m. den 20 mars 1973)
Lindskog, J. Lennart, länsråd
Wenker, Stig-Eric, hovrättsassessor (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Årlin-Jussil, Ingrid S., arkitekt (t.o.m. den 3 april 1973)
Sekreterare:
Björnberg, Bengt I. A., revisionssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 21.
Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 12. Tilläggsdirektiv
(anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den 26 oktober
1973):
Enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822, omtryckt 1972:779, ändrad senast
1973:311) (NVL) får täkt av sten, grus, sand eller lera för annat ändamål än
markinnehavarens husbehov inte ske utan tillstånd av länsstyrelsen.
383
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:10
Länsstyrelsen kan förelägga den som söker täkttillstånd att framlägga
täktplan. Täktplanen bör vara av sådan omfattning att den tillåter en samlad
bedömning från naturvårdssynpunkt av den tekniskt och ekonomiskt mest
rationella exploateringen av den ifrågavarande fyndigheten. Detta gäller
även om täkt i sådan omfattning skulle komma att beröra även andra
fastigheter än sökandens (prop. 1964:148 s. 75). I samband med tillstånd kan
länsstyrelsen meddela föreskrifter för att begränsa eller motverka
företagets menliga inverkan på landskapsbilden. Efter tio år kan
länsstyrelsen upphäva tillståndet helt eller delvis eller meddela ändrade
föreskrifter. Även under tioårsperioden kan länsstyrelsen under vissa
förutsättningar meddela ändrade föreskrifter.
Naturvårdskommittén tillkallades år 1970 för att göra en översyn av N VL
(direktiv 1971 års riksdagsberättelse Jo 21 och tilläggsdirektiv 1973 års
riksdagsberättelse Jo 12).
Grustäktskommittén avlämnade i juni 1972 betänkandet (SOU 1972:46)
Landskapsvård genom täktsamverkan. Grustäktskommittén föreslår att
förbättrad landskapsvård skall åstadkommas genom samfällighetsbildning.
Syftet är att genomföra en från naturvårdssynpunkt lämplig lokalisering och
samordning av den täktverksamhet som gäller sten, grus, sand och lera i
fyndigheter som berör två eller flera fastigheter. Kommittén föreslår en
särskild lag om täktsamfälligheter som anknyter till täktregleringen i 18 §
NVL. Genom den samverkan mellan fastigheter i form av täktsamfällighet
som kommittén föreslår kan planläggningen av den behövliga brytningen
ske utan hänsyn till fastighetsgränserna. Härigenom ökas enligt kommittén
väsentligt möjligheterna att skydda landskapsbilden utan att nödvändig
exploatering för den skull hindras. Enligt kommitténs förslag kommer alla
delägare i samfälligheten i åtnjutande av det ekonomiska utbytet av den
tillåtna brytningen. När det gäller fördelningen av vinsten blir det likgiltigt
på vilken fastighet brytningen sker.
Grustäktskommitténs hela förslag bygger på att bestämmelserna i 29 §
NVL rörande rätt till ersättning vid vägrat täkttillstånd fortfarande gäller.
Detta lagrum har emellertid upphört att gälla den 1 juli 1973 (prop. 1973:101,
CU 1973:21, rskr 1973:219). I fortsättningen kan sålunda tillstånd till
täktverksamhet vägras utan att någon ersättningsskyldighet inträder för det
allmänna. Äldre bestämmelser om ersättning skall emellertid fortfarande
gälla, om ansökan om täkttillstånd har kommit in till länsstyrelsen före
utgången av oktober 1972.
I den proposition som innehöll förslaget att 29 § NVL skulle upphävas
framhölls, att det kunde finnas ett behov av en lagstiftning om
täktsamfälligheter. Frågan om en sådan lagstiftnings utformning borde
emellertid prövas från de nya förutsättningar som skulle föreligga, om
ersättningsbestämmelserna upphävdes. Enligt propositionen fanns det
också skäl att avvakta den vidare behandlingen av det till lagrådet
remitterade förslaget till anläggningslag.
När ersättningsbestämmelserna i 29 § NVL nu har upphört att gälla och
riksdagen har förelagts förslag till anläggningslag (prop. 1973:160), bör
frågan om en lagstiftning om täktsamfälligheter övervägas från dessa nya
utgångspunkter. Överarbetningen av grustäktskommitténs förslag bör
lämpligen anförtros naturvårdskommittén.
En fråga som har aktualiserats i olika sammanhang är frågan om
utjämning mellan fastighetsägare med anledning av de skillnader i fastighets
utnyttjande som följer av planläggningsverksamhet och byggnadsreglering.
Frågan berördes under arbetet med den fysiska riksplaneringen, och chefen
Jo .10 Riksdagsberättelsen år 1974
384
för civildepartementet framhöll då att frågan om värdeutjämning inom
detaljplan inte kunde behandlas utan ytterligare utredning och att
bygglagutredningen skulle komma att utreda frågan (prop. 1972:111 bil. 2
och 3 s. 339; se även prop. 1971:122 s. 198). Naturvårdskommittén bör
samråda med bygglagutredningen i frågan om en värdeutjämning kan anses
motiverad mellan grusfastigheter med och utan täkttillstånd. Enligt min
mening är emellertid skälen för en sådan utjämning inte starka. Den
omständigheten att en fastighetsägare av naturvårdsskäl inte får tillstånd att
bryta grus och inte heller får ersättning av allmänna medel utgör knappast
någon grund för att han i stället skall få andel i inkomsterna från en
grusbrytning på grannens mark. Dessutom stöter varje form av värdeutjämning
mellan fastigheter på stora praktiska svårigheter. Det räcker i det
sammanhanget med att peka på bekymren att åstadkomma en naturlig och
rättvis avgränsning av samfälligheten. Grustäktskommittén kan inte heller
anses ha funnit någon tillfredsställande lösning på detta problem.
Även om det inte skulle visa sig möjligt eller lämpligt att utnyttja
samfällighetsbildning för att åstadkomma värdeutjämning mellan
fastigheter, kan emellertid samfällighetsbildning vara nödvändig för att
erhålla en från naturvårdssynpunkt lämplig avgränsning av täktverksamhet
på en grusfyndighet som sträcker sig över flera fastigheter. En reglering
med detta ändamål bör också kunna åstadkommas utan nämnvärda
praktiska svårigheter. Förslaget till anläggningslag bör då utan alltför stora
modifikationer kunna ligga till grund för en lagstiftning om täktsamfälligheter.
Enligt kommittéförslaget skall frågan om att inrätta täktsamfällighet
prövas av länsstyrelsen som också skall bestämma den närmare
utformningen. Beredningen av ärendet anförtros enligt förslaget åt en
särskild förrättningsman som skall verkställa utredning och avge förslag till
beslut. Kommittéförslaget har kritiserats av flera remissinstanser. Enligt
min mening är det naturligt att bygga på den föreslagna anläggningslagen. I
så fall bör frågan om samfällighetsbildning handläggas av
fastighetsbildningsmyndigheten vid förrättning. Länsstyrelsen bör liksom
hittills pröva frågan om tillstånd enligt NVL.
En stor del av nuvarande täktverksamhet drivs inte av fastighetsägarna
utan av nyttjanderättshavare, ofta bolag med stor erfarenhet i branschen.
Enligt grustäktskommitténs förslag får emellertid nyttjanderättshavare inte
ingå i samfälligheten, vars rättsliga konstruktion förutsätter att endast
fastighetsägare är delägare. Naturvårdskommittén bör överväga om det
skulle medföra praktiska fördelar att även nyttjanderättshavare får ingå i
samfälligheten.
Överlantmätaren i Västernorrlands län framhåller i sitt remissyttrande att
en samfällighetsbildning i vissa situationer kan vara olämplig och föreslår
regler om rätt och skyldighet för täktexploatör att inlösa rätten att driva täkt
på angränsande område. Naturvårdskommittén bör undersöka om detta
skulle vara en lämplig ordning.
Grustäktskommittén har som ett alternativ till den föreslagna lösningen
nämnt att i byggnadslagen (1947:385, omtryckt 1972:775, ändrad senast
1973:312) skulle införas ett med rättsverkningar förenat planinstitut för
täktreglering. Naturvårdskommittén bör ha frihet att som ett alternativ till
samfällighetsbildning kunna överväga lämpligheten av ett med rättsverkningar
förenat planinstitut. Enligt min mening kan man antingen tänka
sig en vidareutveckling av bestämmelserna om täktplan i 18 § NVL eller
också en lösning inom ramen för byggnadslagstiftningen. I sistnämnda fall
385
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo: 11
bör något nytt planinstitut inte tillskapas utan eljest gällande former för
planer bör göras tillämpliga även för täktverksamhet. 1 denna fråga bör
naturvårdskommittén samråda med bygglagutredningen.
På grund av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t vidgar
naturvårdskommitténs uppdrag att omfatta fortsatt utredning om
lagstiftning om täktsamfälligheter i enlighet med vad jag anfört.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
11. Organisationskommittén (Jo 1970:30) för omlokalisering av
veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska anstalt (OKV)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1970 i
anledning av veterinärhögskolans och statens veterinärmedicinska anstalts
omlokalisering (se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1970):
Ordförande:
Edenman, Ragnar H. L., landshövding
Ledamöter:
Askling, Margit, ombudsman
Björkman, K. Gösta, generaldirektör
Hansen, Hans-Jörgen, professor, föreståndare
Hegrelius, A. Olov R., regeringsråd
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Schmiterlöw, Carl G., professor, rektor
Segerstedt, Torgny, professor, rektor
Törnquist, Harry E., byggnadsråd
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Experter:
«
Carlson, Filip, tillsynsman
Claesson, C. Olof, professor
Ekesbo, A. G. Ingvar, bitr. professor
Henricsson, Bengt H., veterinärråd
Hornwall, Gert H. D., överbibliotekarie
Höglund, E. Olov, avdelningsdirektör
Lannek, Nils G. V., professor
Lindquist, B. Rune L., byråchef
Lundström, Herbert, statsinspektör
Sanner, Lars-Erik, överbibliotekarie
Wallin, Alf G., kansliråd
Wijkman, E. Gunnar B., universitetsråd
25 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Jo. 11 Riksdagsberättelsen år 1974
386
Huvudsekreterare:
Birgersson, Torsten B. A., byråchef
Sekreterare:
Eliasson, Per-Erik, byråchef
Bitr. sekreterare:
Ehrengren, K. Lennart, statskonsulent
Nordblom, Bengt S. J., avdelningsdirektör
Lokal: Lantbrukshögskolans centrala förvaltning, 750 07 Uppsala 7, tel.
växel 018/10 20 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 22.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden i plenum och 15 sammanträden med arbetsgrupper inom
kommittén.
Kommittén har under den aktuella tiden avlämnat bl. a. lokalprogram för
restaurangverksamhet på Ultuna, destruktionsanläggning, testbana,
huvuddelen av SVA och för lantbrukshögskolans institutioner för kemi
samt ekonomi och statistik.
Utrustningsprogram har bl. a. lagts fram för bibliotek, institutionerna för
kemi samt ekonomi och statistik och för djuranskaffning för planerade
djuranläggningar.
Kommittén har den 26 juni 1973 avgett betänkandet (Ds Jo 1973:4)
Ledning, förvaltning m. m. för lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan
och SVA samt den 19 oktober 1973 betänkandet (Ds Jo 1973:7) Centrala
servicefunktioner på Ultuna.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
12. Fritidsbåtutredningen (Jo 1970:33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med
uppdrag att utreda frågor som hör samman med fritidsbåttrafiken (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1970):
Ordförande:
Frithiofson, Karl A. F., landshövding
Ledamöter:
Augustsson, J. A. Gillis, järnbruksarbetare, led. av riksdagen
Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen
Nylander, Sven H., ingenjör
Schelin, Bengt A. E., direktör
387
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:13
Experter:
Brändström, Carl-Edvard P., byrådirektör
Damgren, H. G. Fredrik, departementssekreterare
Göransson, Stig, byrådirektör
Hartelius, Kaj S., intendent
Simonsson, Peter M. O. O., sjöfartsråd
Sekreterare:
Mehr, Katrin G., länsassessor
Bitr. sekreterare:
Widerberg, Bertil R., redaktör
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreterare)
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden, varav ett internatsammanträde. Därutöver har överläggningar
hållits med företrädare för olika myndigheter, organisationer och
andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen har den 8 mars 1973 avgett en rapport (Ds Jo 1973:2)
Fritidsbåtundersökningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
13. Utredningen (Jo 1971:01) rörande omhändertagande och
behandling av kemiskt avfall m. m. (UKA)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 mars 1971 för att
utreda frågor rörande omhändertagande och behandling av kemiskt avfall
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1971). Utredningens uppdrag
har den 30 juni 1971 utvidgats att gälla frågan om omhändertagande av olja
och oljerester från fartyg samt den 21 april 1971 fråga om omhändertagande
av alla slags kemikalirester från fartyg (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli
1971):
Utredningsman:
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Eriksson, Per, avdelningsdirektör
Hansson, N. Olle R., departementssekreterare
von Heidenstam, G. Olov, avdelningsdirektör
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Jo .13 Riksdagsberättelsen år 1974
388
Holmqvist, Åke H., departementssekreterare
Olerud, Eric Hj., sekreterare
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Wallin, Alf G., kansliråd
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Kolk, Raimond, avdelningsdirektör
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 22.
Utredningsmannen har under året fortlöpande haft överläggningar med
experter och andra av utredningsarbetet berörda, delvis i anslutning till
studiebesök.
Utredningen har den 16 mars 1973 avgett delbetänkandet (Ds Jo 1973:1)
Kemiskt avfall — uppgifter och organisation och den 10 april 1973
delbetänkandet (Ds Jo 1973:4) Anläggningar för mottagning av oljeblandat
barlastvatten, m. m.
Utredningen — som slutfört sitt arbet utom såvitt avser uppdraget den 21
april 1971 om omhändertagande av alla slags kemikalierester från fartyg —
beräknas avsluta sitt arbete under år 1974.
14. Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstalterna på jordbrukets
område
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 för att
utreda frågor rörande kontrollanstalterna på jordbrukets område (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juli 1971):
Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Hedström, Bo S., departementsråd
Hjelm, K. G. Lennart, professor, rektor
Johansson, N. Filip, lantbrukare, led. av riksdagen
Kuylenstjerna, K. Göran J., direktör
Mossberger, Eric G. V., f.d. ombudsman, f.d. led. av riksdagen
389
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo.15
Experter:
Ekelund, Sigvard F. A., agr. dr
Esbo, Harald V. O., professor
Moberg, Harald A:son, professor
Nygård, Bengt A. V., professor
Sylvén, N. Edvard H., professor
Sekreterare:
Jeppsson, O. Gunnar, avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Hansson, N. Olle R., departementssekreterare
Lidén, B. Carl Johan, lantbrukskonsulent
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Fack, 17120 Solna 1, tel. växel 83 05 20
(ordföranden och sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1972 —oktober 1973 hållit elva
sammanträden samt haft överläggningar med av utredningens arbete
berörda myndigheter, organisationer och företag.
Utredningen har den 21 september 1973 avgett delbetänkandet (Ds Jo
1973:5) Den framtida växtskyddsverksamheten.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
15. Utredningen (Jo 1971:08) rörande kostnaderna för miljövården
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1971 för
utredning rörande kostnaderna för miljövården (se Post- och Inrikes tidn.
den 25 november 1971):
Ordförande:
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Ledamöter:
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen
Burenstam Linder, H. M. Staffan, docent, led. av riksdagen
Norrby, J. Sören, ingenjör, led. av riksdagen
Rosqvist, G. Birger, mästerlots, led. av riksdagen
Thorsson, Inga M., ambassadör, led. av riksdagen
Åkerfeldt, Sven Eric, lantbrukare, led. av riksdagen
Jo:15 Riksdagsberättelsen år 1974
390
Experter:
Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
Heimerson, Bo I. H., direktör
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Johansson, Bengt A. W., kansliråd
Johansson, E. Allan, länsråd
Lönnqvist, Ulf R., kansliråd
Moreau, Jan-Erik, pol. mag.
Nilsson, Olof, direktör
Olerud, Eric Hj., sekreterare
Svensson, Kjell R., kansliråd
Söderberg, Jan, kanslisekreterare
Sekreterare:
Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Almgren, Richard, civilingenjör
Edwinson, Vanja A. M., kanslisekreterare
Olsson, Inger M-A., byrådirektör
Lokal: Statens naturvårdsverk, Fack, 171 20 Solna 1, tel. växel 98 18 00
(sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse Jo 28.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden. Utredningsarbetet har under perioden inriktats dels på en
allmän kartläggning av kostnader för miljövården inom olika
samhällssektorer, dels på särskilda utredningsprojekt inom tillsatta
arbetsgrupper. De olika arbetsgrupperna har under perioden haft 15
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
16. Utredningen (Jo 1972:01) om spridning av kemiska medel
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1972 för att
utreda frågan om spridning av kemiska medel (se Post- och Inrikes tidn. den
13 mars 1972):
Ordförande:
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, f.d. led. av riksdagen
391
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:17
Sakkunniga:
Andersson, Karl-Gustav, rörverksarbetare, led. av riksdagen
Jönsson, Elias I., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Larsson, L. Thorsten, lantbrukare, led. av riksdagen
Leuchovius, Karl G. W., lantbrukare, led. av riksdagen
Sundström, M. Gudrun, fru, led. av riksdagen
Experter:
Brandt, C. Erik, direktör
Johansson, R. A. Dicken, avdelningsdirektör
Lundberg, Hans E. V., skogsdirektör
Nilsson, B. Ingemar, ombudsman
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Rydbo, Folke, generaldirektör
Svensson, S. Börje F., ombudsman
Tågmark, Sven G., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Westlin, E. Arne, avdelningschef
Sekreterare:
Ovegård, Lars O., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Holmgren, Anders F., jägmästare
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 24.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden samt dessutom under en dag besökt Helsingfors för
överläggningar med Institutet för arbetshygien.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
17. Miljöforskningsutredningen (Jo 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 maj 1972 för
utredning om samordning av miljövårdsforskningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 juni 1972):
Ordförande:
Johansson, E. Allan, länsråd
Jo:17 Riksdagsberättelsen år 1974
392
Ledamöter:
Andersson, Georg L., rektor, led. av riksdagen
Andersson, Lennart F. H., studieombudsman, led. av riksdagen
Ingelstam, Lars E., bitr. professor
Johansson, S. Olof H., led. av riksdagen
Experter:
Erngren, Birgit, avdelningsdirektör
Hannerz, D. G. Lennart, forskningschef
Sekreterare:
Damgren, H. G. Fredrik, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Andersson, Ingvar L., byrådirektör
Armelius, Nina T., fil. kand.
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
18. Sakkunnig (Jo 1972:03) för vissa överläggningar rörande
Hjälmarens reglering
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 för att
framlägga förslag om omorganisation av den nuvarande administrationen
för Hjälmarens reglering och i sådant syfte i första hand uppta förhandlingar
med bl. a. Hjälmarens vattenvårdsförbund om övertagande av ansvaret för
regleringen:
Utredningsman:
Wetterhall, Sven C. E., byråchef
Experter:
von Möller, C. G. Peter, hovrättsassessor
Liljeborg, Detlow, förbundsjurist
Wallin, Sten-Erik J., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Engwall, Rolf B., byrådirektör
393
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:19
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 26.
Den sakkunnige har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden med experterna samt i samband därmed haft överläggningar
med berörda parter. Slutrapport om utredningen beräknas föreligga
omkring årsskiftet 1973/74.
Uppdraget är därmed slutfört.
19. 1972 års jordbruksutredning (Jo 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 juni 1972 för att
utreda vissa frågor inom jordbrukspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den
4 juli 1972):
Ordförande:
Widén, K. A. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Eliasson, Rold A. E., lantmästare, f.d. led. av riksdagen
Enlund, Eric P.. lantbrukare, led. av riksdagen
Israelsson, Per J., apparatskötare, led. av riksdagen
Kristiansson, N. Axel, lantbrukare, led. av riksdagen
Lindberg, Marta S., försäkringskassetjänsteman, led. av riksdagen
Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen
Rask, Karl A., fabrikör, led. av riksdagen
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Experter:
Borg, SuneS. B., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Brangmo, K. Walter, direktör
Cederberg, Thomas O., direktör
Elm, Torsten J. W., byråchef
Hillbom, Lars H., civilekonom
Hulting, K. R. Georg, byråchef
Jansson, N. Ewald, f.d. förbundsordförande
Johannesson, Erik, direktör
Knutsson, P. Gösta, byråchef (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Kristenson, Arne E., byråchef (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Kristersson, Helge E., fil. dr
Lindberger, Lars, t.f. planeringschef
Lindman, Karl S. S., byråchef (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Lindström, Ingvar A., byråchef
Nilsson, Olof, direktör (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Olsson, Bengt M., byråchef
Jo:19 Riksdagsberättelsen år 1974
394
Säkk, Karl, t.f. byråchef (fr.o.m. den 25 maj 1973)
Tiberg, Lennart F., direktör
Huvudsekreterare:
Lindström, Ingvar A., byråchef
Bitr. sekreterare:
Ågren, Carl-Henrik, byrådirektör
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (huvudsekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
ett stort antal sammanträden hållits inom utredningens olika expertgrupper.
Utredningen har den 8 november 1973 avgett delbetänkandet (Ds Jo
1973:10) Vissa förslag rörande prisregleringen efter den 30 juni 1974.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
20. Sakkunnig (Jo 1973:01) med uppdrag att se över statens
naturvårdsverks organisation
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1973 för att
se över statens naturvårdsverks organisation (se Post- och Inrikes tidn. den
26 februari 1973):
Utredningsman:
Tammelin, Paul A. V., överdirektör (fr.o.m. den 13 januari 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
12 januari 1973):
Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla
en sakkunnig med uppdrag att se över statens naturvårdsverks organisation.
Den sakkunnige bör — mot bakgrund av den utvidgning av naturvårdsverkets
verksamhet som skett sedan verket inrättades den 1 juli 1967 —
analysera verkets nuvarande arbetsuppgifter samt lägga fram de förslag till
förändringar av verkets organisation som föranleds därav. Förslagen bör
dock inte innefatta en förändrad organisation av naturvårdsverkets laboratorieverksamhet.
Uppdraget, som bör redovisas skyndsamt, bör utföras i
samråd med bl.a. statskontoret och naturvårdsverket.
395
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:21
Utredningsmannen har den 15 oktober 1973 avgett betänkandet (Ds Jo
1973:6) Naturvårdsverkets organisation.
Uppdraget är därmed slutfört.
21. Jästutredningen (Jo 1973:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 januari 1973föratt
utreda den framtida försörjningen med jäst, m. m. (se Post-och Inrikes tidn.
den 3 mars 1973):
Ordförande:
Olsson, S. O. Bertil, f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 20 januari 1973)
Sakkunniga:
Bull-Simonsen, Ivar, direktör (fr.o.m. den 20 januari 1973)
Hedström, Bo S., departementsråd (fr.o.m. den 20 januari 1973)
Experter:
Dalåsen, Arne, f.d. förbundskassör (fr.o.m. den 12 maj 1973)
Hulting, K. R. Georg, byråchef (fr.o.m. den 20 januari 1973)
Nybom, P. Arne A., förbundssekreterare (fr.o.m. den 20 januari 1973)
Thelin, K. Hugo, direktör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Sekreterare:
de Shärengrad, C. Allan R., departementssekreterare (fr.o.m. den 20
januari 1973)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
19 januari 1973):
Produktion av bageri jäst bedrivs i Sverige endast av Svenska Jästfabriks
AB, som är ett dotterbolag till PRIBO (Prippbolagen) AB. Produktionen,
som sker i fabriker i Mölndal och Rotebro, täcker i stort sett vår konsumtion
av jäst, som uppgår till ca 15 000 ton per år.
PRIBO AB har i skrivelse till jordbruksdepartementet anmält att
jästproduktionen i Mölndal kommer att upphöra i april 1973 och att bolaget
överväger att lägga ner produktionen i Rotebro år 1975. Om detta skulle ske
och produktion inte skulle sättas i gång på annan ort i Sverige, skulle vi i
landet inte ha någon egen tillverkning av jäst utan vara helt beroende av
importerad jäst. Detta skulle natuligtvis påverka försörjningsberedskapen
på livsmedelsområdet. Enligt min mening bör därför frågan om den
framtida försörjningen med bagerijäst utredas. Särskilda sakkunniga bör
tillkallas för att utreda frågan.
De sakkunnigas uppgift bör vara att utreda alternativa möjligheter till den
Jo. 21 Riksdagsberättelsen år 1974
396
framtida försörjningen med bagerijäst. Härvid bör särskilt beaktas behovet
av jäst ur försörjningsberedskapssynpunkt. Utgångspunkten skall vara att
vi i ett avspärrningsläge skall vara helt självförsörjande med jäst.
De sakkunniga bör bedriva sitt arbete skyndsamt.
Utredningen har under tiden januari — oktober 1973 hållit 15
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
22. Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar
(FFR)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 februari 1973 för att
förhandla med samebyarna om renskötselanläggningar m. m. (se Post- och
Inrikes tidn. den 9 mars 1973):
Ordförande:
Persson, Sven G. F., lantarbetare, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den 10
februari 1973)
Sakkunniga:
Bohman, Bengt A. H., länsråd (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Bäärnhielm, G. Mauritz, hovrättsråd (fr.o.m. den 10 februari 1973)
Landahl, O. Sixten H., lantbruksdirektör (fr.o.m. den 10 februari 1973)
Experter:
Lundberg, J. Iwan, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 februari 1973)
Lundvall, A. Göran, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 10 februari 1973)
Lithander, Per H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den lOfebruari 1973)
Stenberg, Bruno, renägare (fr.o.m. den lOfebruari 1973)
Stenberg, Nikolaus, renägare (fr.o.m. den lOfebruari 1973)
Åhrén, Anders, renägare (fr.o.m. den lOfebruari 1973)
Sekreterare:
Ekendahl, Bengt G. M., byrådirektör (fr.o.m. den lOfebruari 1973)
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Fack, 17120 Solna 1, tel. växel 8305 20
(sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
9 februari 1973):
Med skrivelse den 27 september 1972 har lantbruksstyrelsen redovisat en
inventering av renskötselanläggningar som uppförts i lappväsendets regi
samt avgivit förslag om framtida huvudmannaskap, underhåll m.m. av
anläggningarna.
397
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:22
Inventeringen omfattar ca 2 000 anläggningar av olika slag. Värdet av
dessa beräknas till ca 48 milj. kr. Anläggningarna består av
riksgränsstängsel, stängsel mellan olika samebyars betesområden och inom
betesområdena samt av arbetshagar, stugor, renslakterier, vägar,
flyttleder, stigar och broar m.m. Det övervägande antalet anläggningar har
tillkommit enbart för renskötseln medan andra, t.ex. vissa stugor, vägar,
stigar och broar, utförts för att tillgodose även andra intressen. Den
ojämförligt största delen av anläggningarna har bekostats av medel som
anvisats av arbetsmarknadsmyndigheterna. Därnäst kommer anläggningar
vartill medel anvisats från samefonden. Andra anläggningar har utförts med
vattenregleringsavgifter, SJ-medel och andra statliga medel. Anläggningar
har också uppförts av vattenregleringsföretag. En sista grupp är sådana
anläggningar som byggts av olika samebyar. Ansvaret för samtliga de
anläggningar som är hänförliga till de tre förstnämnda grupperna har
tidigare i huvudsak åvilat lappväsendet/länsstyrelsen men åvilar numera
vederbörande lantbruksnämnd. Lantbruksstyrelsen föreslår att
huvudparten av de anläggningar som staten i dag äger och är huvudman för
skall föras över till samebyarna.
I årets statsverksproposition (1973:1 bil. 11 s. 40) anmälde jag att jag hade
för avsikt att begära Kungl. Maj:ts bemyndigande att med utgångspunkt
från den av lantbruksstyrelsen gjorda inventeringen få ta upp förhandlingar
med samebyarna och träffa avtal med dessa om övertagande utan vederlag
av huvudmannaskapet för vissa staten tillhöriga renskötselanläggningar,
m.m.
Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas för att förhandla med samebyarna
och träffa avtal — under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande —
med dessa om övertagande utan vederlag av huvudmannaskapet för vissa
staten tillhöriga renskötselanläggningar. De sakkunniga bör överväga i
vilken utsträckning anläggningar som inte förts över till samebyarna
alltjämt bör underhållas. De sakkunniga bör vidare utreda frågan om
förvaltningen av de anläggningar som skall vara kvar i statens ägo samt
frågan på vilka myndigheter det skall ankomma att svara för underhållet av
dessa anläggningar. Förhandlingarna med samerna bör även omfatta
möjligheterna för dessa att utföra underhållsarbetet av de anläggningar som
staten skall behålla. Härutöver bör de sakkunniga kunna ta upp andra frågor
som ansluter till utredningsuppdraget, såsom försäljning till
turistorganisationer eller andra av stugor som kan användas för det rörliga
friluftslivet e.d.
Förhandlingsgruppen har under tiden mars — november 1973 hållit två
sammanträden. Gruppens arbete har hittills omfattat förberedelser inför
förhandlingarna med samebyarna.
Förhandlingarna avses påbörjas år 1974 och pågå hela året.
Jo:23 Riksdagsberättelsen år 1974
398
23. Genbankutredningen (Jo 1973:04)
Tillkallad enligt Kungl Maj:ts bemyndigande den 26 februari 1973 för
att utreda frågan om bevarande av genetiskt material (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 mars 1973):
Utredningsman:
Palmstierna, Hans A. K., docent (fr.o.m. den 27 februari 1973)
Experter:
Julén, A. Gösta J., avdelningsföreståndare (fr.o.m. den 5 maj 1973)
Kåhre, E. Lennart J., professor, t.f. föreståndare (fr.o.m. den 27 februari
1973)
Myresten, Sven-Olof, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 27 februari 1973)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
9 februari 1973):
Frågan om tillvaratagande och konservering av genetiskt material av
äldre och yngre datum av växter, djur, insekter och mikroorganismer har
under senare år aktualiserats i olika sammanhang. Den ärftliga variationen
är en av mänsklighetens viktigaste naturresurser och utgör en nödvändig
grund för allt förädlingsarbete. Liksom andra naturresurser påverkas den
ärftliga variationen genom människans ingripande. Till skillnad mot
flertalet andra naturresurser torde dock en stor del av den ärftliga
variationen kunna bevaras med relativt enkla medel och därmed också
göras tillgänglig för den framtida förädlingsverksamheten.
Förenta nationernas (FN:s) miljövårdskonferens i Stockholm i juni 1972
tog upp frågan om bevarande av genetiskt material och föreslog i
rekommendationerna 39-45 långtgående åtgärder för att bevara världens
genetiska resurser. Dessa åtgärder innebär bl.a. en genomgång av de
befintliga genetiska resurserna, en inventering av genetiska samlingar,
uppsamling och registrering av genetiska material som ej tidigare
behandlats samt upprättande av nationella eller regionala genbanker.
FN:s rekommendationer innebär att genetiskt material från odlade och
vilda växter, husdjur och vilda djur samt insekter och mikroorganismer
måste samlas ihop och bevaras. Enligt rekommendationerna bör arbetet ske
i samarbete med FN:s generalsekretariat samt dess livsmedels- och
jordbruksorganisation, FAO.
Miljövårdsberedningen har därefter vid ett sammanträde i september
1972 tagit upp till diskussion frågan om genetiska tillgångar, deras
bevarande och användning.
FAO har under flera år arbetat för att skapa förutsättningar för att rädda
och bevara den stora mångformighet som finns tillgänglig inom
kulturväxternas s.k. gencentra. Ett resultat av denna verksamhet är
skapandet av Agricultural Research and Introduction Centre i Izmir,
Turkiet, vars uppgift är att utforska, insamla och bevara den ärftliga
mångformigheten inom Östra medelhavsområdet, inom vilket viktiga
gencentra för flera av våra kulturväxter är belägna. I samarbete med FAO
399
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:23
arbetar också sedan några år den europeiska växtförädlarorganisationen,
European Association for Research on Plant Breeding, Eucarpia, genom en
speciell genbankskommitté med att försöka att organisera och etablera
genbanker för kulturväxter i Europa. Avsikten är att dessa banker skall
förses med utrustning för långtidslagring, där den ärftliga variationen som
för tillfället inte är aktuell för växtförädlingsinstitutionerna och som det
därför ställer sig alltför dyrbart för dessa institutioner att behålla, på ett
billigt sätt skall kunna lagras och bevaras för låg tid framöver. En genbank
har upprättats i Bari, Italien, som skall tillgodose det mediterrana området
i Europa. En liknande genbank för västra Centraleuropa har upprättats i
Braunschweig-Völkenrode, Västtyskland. Eucarpia har också tagit
initiativet till upprättandet av en speciell potatisgenbank, där på samma sätt
den värdefulla ärftliga variationen inom potatisens gencentrum i
Sydamerika skall kunna bevaras.
I Sverige har frågan om upprättandet av genbanker aktualiserats av olika
organ. Även här är det bevarandet av genetiskt material av kulturväxter som
uppmärksammats. Lantbrukshögskolan inkom år 1965 till Kung. Maj:t med
ett förslag härom. Högskolans institution för frukt- och bärodling föreslog
år 1968 att institutionen skall erhålla medel för att upprätta den svenska
delen av ett internationellt sortregister för trädgårdsväxter.
Statens centrala frökontrollanstalt har i sina senaste
anslagsframställningar tagit upp frågan om en nordisk genbank. Enligt
anstaltens mening kräver inrättandet av en sådan genbank viss utredning.
Sveriges utsädesförening har i en skrivelse år 1971 också begärt att frågan
om en nordisk genbank snarast möjligt utreds.
Av de olika skrivelserna i ämnet framgår att planer på en fjärde genbank
för kulturväxter, vilken framför allt skall täcka behovet för Skandinavien,
har utarbetats inom Nordiska jordbruksforskares förening. Kommittén
föreslår att genbanken förläggs i anslutning till centrala
f rökontrollanstalten.
I detta sammanhang bör tilläggas att stasbidrag utgår till W. Weibull AB
för bevarande vid Weibullsholm av genetiskt material rörande ärtor (Pisum
sativum).
Med hänvisning till den föregående redogörelsen föreslår jag att en
sakkunnig tillkallas för att närmare undersöka frågan om bevarande av
genetiskt material i Sverige. Den sakkunnige bör göra en genomgång av
redan befintliga resurser i landet. Han bör undersöka det behov som ur
vetenskapliga och företagsekonomiska synpunkter föreligger att för
framtiden bevara genetiskt material av kulturväxter.
Den sakkunnige bör samordna sitt utredningsarbete med pågående
aktiviteter i de övriga nordiska länderna samt med olika FN-organ och andra
internationella organisationer.
Utredningen har under februari — november 1973 hållit fem
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
Jo .24 Riksdagsberättelsen år 1974
400
24. Sakkunnig (Jo 1973:05) med uppdrag att förhandla om riktlinjer
för en organisation för totalisatorverksamhet vid trav- och
galopptävlingar
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1973 för att
förhandla om riktlinjer för en organisation för totalisatorverksamhet vid
trav- och galopptävlingar (se Post- och Inrikes tidn. den 29 mars 1973):
Utredningsman:
Resare, Bengt C. M., överdirektör (fr.o.m. den 17 mars 1973)
Experter:
Hansson, N. Olle R., departementssekreterare (fr.o.m. den 17 mars 1973)
von Bahr, Stig V., kammarrättsfiskal (fr.o.m. den 17 mars 1973)
Wenker, Stig-Eric, hovrättsassessor (fr.o.m. den 17 mars 1973)
Sekreterare:
Boberg, L. Håkan, kanslisekreterare (fr.o.m. den 17 mars 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Bengtsson till statsrådsprotokollet den
16 mars 1973):
Kungl. Maj:t bemyndigar chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla
en sakkunnig för att för statens räkning förhandla och — under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande — träffa avtal med företrädare för trav- och
galoppsporten om de närmare riktlinjerna för en central association för
denna sport.
Den sakkunnige bör vid fastställandet av de principer som skall vara
vägledande för associationens verksamhet i huvudsak utgå från
utredningens förslag.
Den centrala associationen skall vara ett aktiebolag. Antalet ledamöter i
bolagets styrelse skall vara åtta, av vilka Kungl. Maj:t utser fyra, däribland
ordföranden.
Den sakkunnige har under tiden mars — april 1973 hållit tre
sammanträden.
Den sakkunnige träffade den 22 mars 1973 avtal om riktlinjer för
hästtävlingar med totalisatorverksamhet m. m.
Uppdraget är därmed slutfört.
401
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:25
25.1973 års skogsutredning (Jo 1973:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28september 1973 för
att utreda vissa frågor inom skogspolitiken (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1973):
Ordförande:
Lyberg, Bengt, landshövding (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Sakkunniga:
Brännström, Roland J., verkmästare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
oktober 1973)
Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1
oktober 1973)
Hedström, Bo S., departementsråd (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Hjorth, Ragnar, byråchef (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Nilsson, Nils-Erik, professor (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Experter:
Bäckström, Sixten, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Carlsson, T. E. Roine, förbundsordförande (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Edlund, Erik O. A., utvecklingschef (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Toll, J. Magnus, lantmästare (fr.o.m. den 23 oktober 1973)
Huvudsekreterare:
Köhl, Olof F. E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Bitr. sekreterare:
Holmgren, Anders F., jägmästare (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Jacobson, S. E. Olof, forskarassistent (fr.o.m. den 4 oktober 1973)
Lokal: Jordbruksdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16, tel. växel
763 10 00 (sekreteraren och bitr. sekreterare)
Direktiv (anförande av statsrådet Moberg till statsrådsprotokollet den 13
september 1973):
I skogspolitiska utredningens betänkande (SOU 1973: 14) Mål och medel
i skogspolitiken framläggs principförslag om den framtida skogspolitiken i
landet. Förslaget innebär i korthet följande.
Skogspolitiken bör enligt utredningen syfta till att mer aktivt styra det
totala resursutnyttjandet inom skogsnäringen. Risk föreligger enligt
utredningen för att marknadskrafterna blir för svaga för att kunna styra
resursutnyttjandet i den riktning som samhället finner vara önskvärt.
Enligt utredningen bör principen om en långsiktig stabil virkesproduktion
ersättas med principen om en planerad förändring av skogsbrukets
resursutnyttjande. Därvid skall beaktas gängse näringspolitiska mål för
inkomstbildning, sysselsättning och effektivt resursutnyttjande. I stället för
26 Riksadgen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Jo:25 Riksdagsberättelsen år 1974
402
att sorn tidigare lägga tyngdpunkten på sambandet mellan jordbruk och
skogsbruk är det enligt utredningen naturligt att anlägga ett integrerat
betraktelsesätt för skogsbruk- förädlingsindustri. Den aktivitetsökning i
skogsbruket under den närmaste 20-årsperioden som utredningen bedömer
lämplig innebär bl.a. en kraftig ökning av avverkningarna.
Avverkningsökningen, som behövs för att motsvara skogsindustrins
planerade kapacitetsutbyggnad fram till år 1975, bedöms av utredningen
kunna komma till stånd utan avverkningsstimulerande åtgärder.
För tioårsperioden efter år 1975 behövs däremot enligt utredningen
avverkningsstimulerande åtgärder. Detta motiveras av följande. En
ytterligare expansion kommer att innebära avverkning utöver den långsiktiga
produktionskapaciteten hos svenskt skogsbruk med de
produktionsmetoder som f.n. tillämpas. Ett ökat utbud av råvara anses av
utredningen inte kunna komma till stånd enbart genom den effekt som en
kapacitetsutbyggnad av industrin skulle föra med sig. Det finns risk för en
prisökning som kan påverka den svenska skogsindustrins
konkurrensförmåga negativt. En förutsättning för att exportindustrin skall
finna avsättning för en ökad produktion är enligt utredningen att en ökning
av utbudet från skogsbruket kommer till stånd vid i stort sett oförändrade
eller svagt stigande priser på virke. Om privatekonomiska kalkyler skall
ligga till grund för beslut om avverkning kommer dock enligt utredningen
utbudet av råvara att bli lägre än vad som är samhällsekonomiskt önskvärt.
Som orsaker till detta anges höga återväxtkostnader och en ökande andel
skogsägare som är oberoende av inkomster från sitt skogsbruk. Därför är
det en angelägen uppgift för skogspolitiken att påverka råvaruutbudet i
positiv riktning. Den nuvarande skogspolitiken som den kommer till uttryck
i skogsvårdslagen (1948:237) verkar enligt utredningen i motsatt riktning.
De utbudshämmande effekter som en privatekonomisk kalkyl kan
åstadkomma kan enligt utredningen förhindras med ett väl avvägt avgiftsoch
stödsystem som premierar önskvärd grad av aktivitet inom
skogsbruket. Utredningen förordar därför en styrning med ekonomiska
incitament i stället som f.n. med lagstiftning. Även om en sådan styrning
främst behövs för det privata skogsbruket föreslår utredningen att systemet
av praktiska skäl omfattar hela skogsbruket.
Behovet av den föreslagna styrningen inträder enligt utredningens
bedömning först under senare hälften av 1970-talet. För att hindra att
aktivitetsnivån sjunker på ett tidigt stadium föreslår utredningen att en
generell omläggning av skogspolitiken sker så snart de författningstekniska
frågorna har lösts.
Utredningen är i stort sett enig om önskvärdheten av och möjligheterna
till en expansion av skogssektorn. Samtidigt framhålls emellertid att
förslaget till avverkningspolitik måste betraktas som preliminärt och därför
skyndsamt bör utredas närmare till sina långsiktiga konsekvenser.
Enligt min mening behöver vissa frågor ytterligare belysas, innan det
finns tillräckligt underlag för att fastställa en ny skogspolitik. Jag förordar
därför att särskilda sakkunniga tillkallas för att genomföra ytterligare
utredningar bl.a. om möjligheterna att öka avverkningarna inom ramen för
ett långsiktigt producerande skogsbruk. Frågan om avverkningspolitikenär
enligt min mening grundläggande i detta sammanhang och kräver som
utredningen framhållit ytterligare belysning.
Den senaste mer genomgripande virkesbalansutredningen presenterades
år 1968 (Virkesbalanser 1967, SOU 1968:9).
Översiktliga virkesbalanser har därefter utarbetats bl.a. i samband med
403
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:25
1970 års långtidsutredning (Svensk ekonomi 1971 — 1975, SOU 1970:71).
Hittills har industrikapaciteten varit avsevärt lägre än skogarnas uthålliga
produktionsförmåga. Nyligen gjorda översiktliga framskrivningar av de
äldre virkesbalanserna visar emellertid att dagens industrikapacitet
överstiger den nettoavverkning som bedöms vara möjlig i ett uthålligt
bedrivet skogbruk med nuvarande intensitet i skogsvårdsåtgärderna. Enligt
beräkningar som gjorts av skogsstyrelsen är den befintliga skogsindustrins
årliga råvarubehov sålunda ca 4 milj. m3 större än vad som långsiktigt kan
erhållas från våra skogar.
I och för sig råder det ingen brist på avverkningsbar skog i landet. På för
skogsbruksförhållanden relativt kort sikt skulle skogsindustrin även vid en
ytterligare kapacitetsutbyggnad kunna försörjas med råvara i tillräcklig
mängd. Mot bakgrund av underskottet på medelålders skog i Norrland och
vissa delar av Svealand måste man dock räkna med att en avverkning utöver
dagens tillväxt efter några decennier måste följas av en nedskärning av
industrikapaciteten, om inte produktionshöjande åtgärder vidtas i
skogsbruket. Föreliggande virkesbalansutredningar och
avverkningsberäkningar möjliggör emellertid inte några säkra bedömningar
av hur olika avverknings- och skogvårdsprogram påverkar skogsindustrins
framtida råvaruförsörjning.
De sakkunniga bör därför, som också skogspolitiska utredningen
föreslagit, utarbeta ett system för en rullande virkesbalansutredning.
Systemet bör vara så utformat att det utan större svårigheter kan justeras
och kompletteras efter hand. Systemet bör möjliggöra beräkningar som kan
ligga till grund för ställningstaganden på såväl kort som lång sikt till
utbyggnader på industrisidan och till olika åtgärder i skogsbruket. Vidare
bör systemet utformas så att beräkningar kan göras dels för landet som
helhet, dels för olika regioner. Effekterna på sysselsättningen bör särskilt
beaktas i detta sammanhang. De sakkunniga bör därefter med hjälp av det
utarbetade systemet redovisa alternativa utvecklingslinjer för den svenska
skogsnäringen. Frågan om finansiering av kostnaderna för
virkesbalansutredningen bör också utredas. Frågan om virkesbalanser bör
behandlas med förtur.
Inom skogspolitiska utredningen har oenighet förelegat om behovet av
och formerna för de skogspolitiska styrmedlen. Skogsnäringen är i Sverige
en betydande näring. Jag vill erinra om att den svarar för mer än en femtedel
av landets export. Såväl skogsbruket som skogsindustrin spelar dessutom
stor roll för sysselsättningen särskilt inom vissa regioner. Enligt min mening
kommer skogsnäringen att vara av stor betydelse även i framtiden. Den
framtida skogpolitiken bör därför utformas så att möjligheter skapas för att
en långsiktig hög produktion kan vidmakthållas i skogsindustrin och därmed
också en hög intensitet i det svenska skogsbruket. De sakkunniga bör
bedöma vilka styrmedel som behövs inom skogspolitiken för att tillgodose
dessa önskemål och lägga fram detaljerade förslag härom. Möjligheterna att
inom ramen för skogsvårdslagstiftningen tillgodose samhällets behov att
styra skogsproduktionen bör särskilt beaktas. Utgångspunkten bör vara att
skogsmarken skall utnyttjas på från samhällets synpunkt bästa sätt.
Skogspolitiska utredningen, som har haft en näringspolitisk inriktning av
sitt arbete, har ansett att skogsbrukets roll i miljövårdssammanhang fallit
utanför dess uppdrag. I dessa frågor hänvisar utredningen bl.a. till gällande
lagstiftning på området. De sakkunniga bör närmare belysa de
konsekvenser i miljövårdshänseende som nuvarande och en framtida
avverkningspolitik kan komma att leda till. Jag vill i detta sammanhang
Jo:25 Riksdagsberättelsen år 1974
404
erinra om att en särskild arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet arbetar
med frågor som hör samman med omfattningen och effekterna av
kalhyggen. Arbetsgruppens rapport väntas föreligga om några månader.
Vidare bör de sakkunniga, mot bakgrund bl.a. av uttalandena i prop.
1972:111 bil. 2 och 3 om hushållning med mark och vatten och av kommande
förslag i anslutning till den översyn av naturvårdslagen (1964:822) som görs
av naturvårdskommittén, göra en bedömning av hur skogsnäringens
expansionsmöjligheter påverkas av kraven på rekreationsmöjligheter för
allmänheten.
De sakkunniga bör vidare göra en översyn av formerna för statligt stöd till
skogsbruket.
Skogpolitiska utredningen har föreslagit att en särskild
organisationsutredning bör tillkallas för att utreda frågan om den statliga
administrationen på det skogliga området. Jag avser att senare begära
Kungl. Maj.ts bemyndigande att tillkalla särskilda sakkunniga för att utreda
denna fråga.
De sakkunniga bör i övrigt vara oförhindrade att lägga fram förslag i
frågor som har samband med utredningsarbetet.
De sakkunniga, som bör bedriva utredningsarbetet skyndsamt, bör vara
oförhindrade att redovisa resultatet av sitt arbete successivt.
Utredningen har under oktober 1973 hållit ett sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
26. Utredningen (Jo 1973:07) rörande fiskelagstiftningen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1973 för
att utreda fiskelagstiftningen m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 december
1973):
Ordförande:
Wictorsson, Åke V., planeringschef, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Andersson, L. Arne, lantbrukare, led. av riksdagen
Johansson, Tyra A. S., kontorist, led. av riksdagen
Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
Morell, Roland, kommunalråd
Pettersson, A. Georg, ombudsman, led. av riksdagen
Rydén, N. Rune G., köpman, led. av riksdagen
Direktiven (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet
den 9 november 1973):
405
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:26
Sedan århundraden tillbaka har rätten till fiske i vatten som tillhör
bestämda fastigheter ansetts tillkomma fastigheternas ägare. I allmänt
vatten har fisket varit fritt för envar svensk medborgare. De nu gällande
principerna för fiskerättens utövande fastlades år 1950, då lagen (1950:595)
om gräns mot allmänt vattenområde och lagen (1950:596) om rätt till fiske
tillkom.
Enligt lagen om gräns mot allmänt vattenområde är vattenområde i havet
allmänt (allmänt vatten), om det ej ingår i fastigheterna (enskilt vatten).
Samma regel gäller även beträffande sjöarna Vänern, Vättern och
Hjälmaren samt Storsjön i Jämtland. I allmänt vatten får enligt lagen om rätt
till fiske varje svensk medborgare fiska med rörligt redskap, medan för
utsättande av fast redskap i princip krävs tillstånd av myndighet. I enskilt
vatten får som regel fiske bedrivas endast av jordägaren eller den som enligt
avtal, urminnes hävd, dom eller skattläggning eller på annan särskild grund
har rätt till det. Från denna regel finns en rad undantag om fritt fiske vid
havskusterna och i de fem största insjöarna. Länsstyrelsen kan meddela
föreskrifter till skydd för det fiske som är förbehållet innehavare av enskild
fiskerätt. Skyddet avser både fasta och rörliga redskap och gäller mot
sådant fiske som fritt får utövas av varje svensk medborgare i enskilt vatten
vid ostkusten utom Gotland. Länsstyrelsen kan även i andra fall meddela
föreskrifter till skydd för fiske med fast redskap som utövas med stöd av
enskild fiskerätt mot fiske som bedrivs utan stöd av sådan rätt.
År 1960 tillkom lagen (1960:130) om fiskevårdsområden. Syftet med
denna lag var att åstadkomma rationellt utnyttjande av fisket och effektiv
fiskevård i fiskevatten med många delägare. Lagen var föremål för översyn
av den år 1963 tillkallade fritidsfiskeutredningen. Fritidsfiskeutredningens
förslag låg sedermera till grund för år 1969 företagna ändringar i lagen, vilka
syftade till att bl. a. underlätta bildandet av fiskevårdsområden. Antalet
fiskevårdsområden uppgår f.n. till ca 70. De grundläggande administrativa
bestämmelserna på fiskets område återfinns i fiskeristadgan (1954:607).
Stadgan innehåller allmänna bestämmelser om fiskets vård och bedrivande.
Stadgan innehåller vidare vidsträckt bemyndigande för länsstyrelsen att
meddela lokala bestämmelser härom. I stadgan regleras också frågor om
förbud mot införsel och försäljning m. m. Fritidsfiskeutredningen avgav
även förslag till ny fiskeristadga. På grundval av detta förslag har stadgan
varit föremål för ytterligare överarbetning av fiskeristyrelsen. Styrelsens
förslag till ny fiskeristadga har i år föranlett vissa ändringar i gällande
fiskeristadga. Några av ändringarna var av sådan natur att de först underställdes
riksdagen för yttrande (prop. 1973:9, JoU 1973:8, rskr 1973:88).
Till fritidsfisket utgår statligt stöd. För lån till åtgärder som främjar
fritidsfisket står årligen ett belopp av 2 milj. kr. till fiskeristyrelsens
förfogande för statliga kreditgarantier. Från det anslag som står till
förfogande för stöd till idrotten kan bidrag lämnas till anläggningar för
fritidsfiskets behov. Dessutom kan nämnas att av de avgifter som utgår
enligt 2 kap. 10 § vattenlagen (1918:523) får bidrag beviljas till förrättningskostnader
vid bildande av fiskevårdsområde.
Bakgrunden till 1950 års fiskerättslagstiftning var den då inträdda
förändringen i fiskeutövandet från husbehovsfiske och binäringsfiske till
rent yrkesfiske och ökat fritidsfiske. Huvudsyftet med lagstiftningen var att
skapa sådana regler som både innebar en rättvis avvägning mellan olika
intressen och fyllde rimliga anspråk på enhetlighet och klarhet. 1 den mån
motsättningar mellan de olika intressena kunde uppkomma, skulle samhället
i första hand tillgodose yrkesfiskets skäliga krav.
Under den tid som förflutit sedan den nu gällande fiskelagstiftningen
Jo.26 Riksdagsberättelsen år 1974
406
tillkom har fisket genomgått betydande strukturförändringar. Antalet
yrkesfiskare i saltsjöfisket har under perioden 1945 — 1970 minskat från ca
16 000 till ca 5 200, medan antalet binäringsfiskare under samma period
sjunkit från ca 9 000 till ca 1 800.1 fråga om sötvattenfisket saknas statistik,
men tillbakagången i antalet yrkesfiskare är där sannolikt ännu starkare. År
1970 fanns i sötvattensfisket ca 3 200 yrkesfiskare och ca 650
binäringsf iskare, vilka var verksamma framför allt i de fyra största insjöarna.
Samtidigt med dessa förändringar har utvecklingen inom yrkesfisket
medfört nyttjande av allt större båtar med starkare motorer och effektivare
redskap. Saltsjöfiskets årliga avkastning uppgår f.n. till ca 200 milj. kr.
Sötvattenfiskets avkastning uppgår till ca 50 milj. kr. per år.
Den ekonomiska och sociala utvecklingen i Sverige med ökad fritid för
stora folkgrupper har medfört bl. a. att allt fler människor skaffar sig
rekreation genom friluftsliv. Samhället söker genom en mängd åtgärder öka
människornas möjligheter att utnyttja fritiden på olika sätt. Allt större
hänsyn tas i samhällsplaneringen till friluftslivets behov. En mycket
betydande frilufsaktivitet är fritidsfisket, som har ökat starkt under de
senaste decennierna. År 1947 beräknades antalet fritidsfiskare till 200 000.
Fritidsfiskeutredningen uppskattade att år 1963 ca 600 000 personer i landet
i åldern 18 — 65 år hade fiske som huvudsaklig eller i vart fall betydande
fritidsaktivitet. Senare företagna utredningar visar att fritidsfisket befinner
sig i fortsatt utveckling. Enligt låginkomstutredningen ägnar sig ungefär var
fjärde medborgare i åldrarna 15—75 år åt fiske någon gång per år och ca 10
% av dessa fiskar ofta. Enligt sistnämnda utredning har ca 2,1 milj.
medborgare fiske som fritidsaktivitet. Allmänhetens möjligheter att bedriva
fritidsfiske är i hög grad beroende av tillgången på fiskevatten som upplåts
genom fiskekort. Avgiftsfritt fiske kan bedrivas i allmänt vatten och i s.k.
enskilt frivatten där fiske med rörligt redskap är fritt.
Vid sidan av yrkesfiske, fritidsfiske och binäringsfiske bedrivs fiske i
form av s. k. deltidsfiske. Med deltidsfiske avses fiske som bedrivs i
förvärvssyfte i konkurrens med yrkesfisket och som väsentligen utövas av
andra personer än sådana som är yrkesverksamma inom fisket eller jordoch
skogsbruket. Från organisationer som företräder yrkesfisket och
fritidsfisket har påtalats behovet av översyn av nu gällande fiskerättslagstiftning
mot bakgrund av bl. a. det omfattande deltidsfiske som
enligt organisationerna förekommer f.n. Deltidsf isket medför enligt organisationerna
undanträngande av yrkes- och fritidsfisket eller i vart fall hård
konkurrens för yrkesfiskarna, hårt beskattande av värdefulla fiskebestånd
samt försämrade förutsättningar för fritidsfisket.
I det tidigare nämnda av fiskerstyrelsen avgivna förslaget till ny fiskeristadga
föreslogs vissa bestämmelser som innebar inskränkningar i fiske som
annars skulle vara fritt. Sålunda föreslogs befogenhet för länsstyrelsen att i
vissa fall inskränka möjligheten till fiske med rörligt nätredskap. Vid
meddelande av sådana bestämmelser skulle enligt förslaget företräde ges
fiskare med fiske som väsentlig försörjningskälla. I prop. 1973:9 uttalade
dåvarande departementschefen att de synpunkter fiskeristyrelsen framfört
i dessa hänseenden skulle få beaktas vid en framtida översyn av
fiskerättslagen eller i liknande sammanhang.
Förslagen om översyn av gällande fiskerättslag har biträtts av majoriteten
av de remissinstanser som avgett yttranden häröver.
Enligt min mening är tiden nu mogen för en översyn av gällande
fiskelagstiftning. I detta sammanhang bör vidare utredas frågan om att även
genom andra åtgärder än genom ändrad lagstiftning främja fritidsfisket.
Särskilda sakkunniga bör tillkallas för detta ändamål.
407
Kommittéer: Jordbruksdepartementet Jo:26
Jag anser att det bör finnas goda förutsättningar att tillfredsställa de krav
på fiskevatten som ställs av fritidsfiskarna. Vi har i vårt land ca 100 000 sjöar
och ca 6000 mil vattendrag. Dessa vatten är en betydande naturresurs som
bör kunna utnyttjas av stora grupper av befolkningen. Det har under senare
år också kunnat noteras en stor uppslutning kring strävandena att bereda
människorna valmöjligheter i fråga om fritidsaktiviteter. Som jag nämnt är
det mer än två miljoner medborgare som ägnar sig åt fritidsfiske. Utgångspunkten
för översynen av fiskelagstiftningen bör därför vara att ge fritidsfisket
ökade möjligheter samtidigt som yrkesfisket ges tillräckliga förutsättningar
att bestå som näring. Särskilt bör eftersträvas ökade möjligheter för
fritidsfiskare utan eget fiskevatten att utöva fiske. I samband härmed bör
även prövas i vad mån de inskränkningar i rätten till fiske som f .n. gäller för i
landet bosatta utländska medborgare bör undanröjas.
Av särskild betydelse är att en effektiv fiskevård upprätthålls. Målet för
fiskevården bör vara att uppnå ett gott fiskebestånd i våra vatten.
Uppnåendet av detta mål är beroende av faktorer som inte enbart hänför sig
till fiskets vård och bedrivande. Jag åsyftar här bl.a. vattenregleringar,
flottledsrensningar, utsläpp av avloppsvatten. De sakkunniga bör emellertid
inrikta sitt arbete i fråga om fiskevården i huvudsak på åtgärder som bör
regleras inom fiskelagstiftningens ram. En annan fråga som särskilt bör
uppmärksammas är möjligheterna att stimulera bildandet av fiskevårdsområden.
I detta sammanhang bör uppmärksammas att i prop. 1973:160 lagts
fram förslag till lag om förvaltning av samfälligheter, vilken avses gälla bl. a.
i fråga om tillgodogörandet av fiske som är samfällt för flera fastigheter. I
den mån de sakkunniga finner lämpligt bör även andra former sökas för
samverkan mellan olika fiskerättsägare och fiskeutövare än inom
fiskevårdsområden såsom dessa nu är reglerade och i nyssnämnda proposition
föreslagna samfälligheter. Härvid bör övervägas att ge primärkommunala
och landstingskommunala organ ökade möjligheter att tillgodose efterfrågan
på fiskevatten från fritidsfiskare utan eget fiskevatten.
Vidare bör de sakkunniga söka bedöma kostnaderna för olika insatser för
att åstadkomma goda fiskevatten i den utsträckning som behövs för att
tillgodose efterfrågan på sådana från fritidsfiskarnas sida. Vad gäller finansieringen
av sådana åtgärder som de sakkunniga kan komma att föreslå bör
de pröva den i flera tidigare sammanhang behandlade frågan om införande
av någon form av fiskevårdsavgift. Överväganden härom måste göras med
beaktande särskilt av avgiftsskyldighetens omfattning och kostnaderna för
administration av avgiften.
Frågor som i huvudsak avser åtgärder för statligt ekonomiskt stöd till
fiskerinäringen bör inte omfattas av de sakkunnigas utredningsuppdrag.
Dessa frågor behandlas av fiskerinäringsutredningen.
H:1 Riksdagsberättelsen år 1974
408
Handelsdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973. 1,6 och 9
1. Butiksetableringsutredningen (H 1968:07)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1967 för att
fortsätta ett genom Kungl. Maj:ts beslut den 18 december 1964 meddelat
uppdrag att granska länsstyrelsernas dittillsvarande verksamhet
beträffande butiksutvecklingen m.m. och att därvid närmare undersöka
etableringsfrågorna i samband med kommunernas bebyggelse- och
butiksplanering:
Utredningsman:
Martenius, Åke B. A., regeringsråd
Experter:
Tranell, E. Olof B., näringsfrihetsombudsmannens ställföreträdare
Wirén, Erik T., t.f. professor
Sekreterare:
Hermanson, K. Gunnar, hovrättsassessor
Direktiven för utredningen, se 1968 års riksdagsberättelse H 7.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — mars 1973 hållit sex
sammanträden med experterna.
Utredningsmannen har den 15 mars 1973 avgett betänkandet (SOU
1973:15) Kommunal planering och detaljhandel.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Patentpolicykommittén (H 1969:10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1967 för
utredning om vissa spörsmål rörande patentverket (se Post- och Inrikes
tidn. den 22 januari 1968):
Ordförande
Borggård, Göran R., generaldirektör
409
Kommittéer: Handelsdepartementet H:2
Ledamöter:
Bergling, Nils B. V., direktör
Ekstam, Gunnar E., avdelningschef
Körner, F. Lennart, direktör
Larfeldt, Nils J., ingenjör
Wallerius, Olof, förste forskningsingenjör
Experter:
Jonson, Lars, departementsråd
Lewin, Saul, överingenjör
Persson, R. Eskil, rådman
Uggla, Claes A., patenträttsråd
Sekreterare:
Törnroth, N. Lennarth, byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Jacobsson, Måns, hovrättsassessor
Lokal: Patent- och registreringsverket, Valhallavägen 136, Box 5055,
102 42 Stockholm 5, tel. växel 22 55 40
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse H 10.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit två
sammanträden. En arbetsgrupp inom kommittén har hållit ett sammanträde
om auktorisationsregler för patentombud inför tillblivelsen av den
europeiska patentkonventionen.
Arbetet med att anpassa patentlagstiftningen till Patent Cooperation
Treaty (PCT) har kommit in i slutskedet och kommittén räknar med att
under första halvåret 1974 avge ett delbetänkande med förslag till den
lagstiftning som krävs för svenskt tillträde till PCT. Kommittén avser att i
betänkandet redovisa även de ekonomiska konsekvenser ett tillträde till
PCT medför. Kommittén har under året påbörjat arbetet med översättning
av PCT till svenska och räknar med att översättningen skall vara klar
ungefär samtidigt med betänkandet.
Kommittén har i februari 1973 avgivit delbetänkandet (Ds H 1973:01)
Europapatentkonventionen. Konsekvenser för svenskt patentväsen.
Kommittén har påbörjat planläggningen av det lagstiftningsarbete som är
förbundet med ett svenskt tillträde till den i Munchen den 5 oktober 1973
antagna och av Sverige undertecknade europeiska patentkonventionen.
Arbetet kommer att bedrivas i samarbete med motsvarande arbetsgrupp i
Danmark, Finland och Norge.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1974.
H.3 Riksdagsberättelsen år 1974
410
3. Distributionsutredningen (H 1970:14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970föratt
göra en utredning om varudistributionen m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 februari 1970):
Ordförande:
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, K. Sigvard V., direktör
Andersson, Karin E., förbundssekreterare, led. av riksdagen
Forsberg, Eric R., direktör
Gillberg, Karl-Erik, direktör
Hulterström, Sven Å., kommunalråd
Lloyd, Bengt E., ombudsman
Myrén, K. G. Lennart, direktör
Persson, Lars H., professor
Sundquist, A. Åke, direktör
Experter:
Hagman, H. Christer, byrådirektör (fr.o.m. den 22 oktober 1973)
Ringborg-Walldeck, A. Elise, avdelningsdirektör
Wikström, Solveig R., docent (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Sekreterare:
Sahlström, Sven C., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Anell, Barbro I., civilekonom (fr.o.m. den 1 september 1973)
Lindborg, Märta, civilekonom (t.o.m. den 30 juni 1973)
Norman, Roland V., pol. mag.
Lokal: Rosenbad 2, 5 tr., tel. växel 763 1000 (sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse H II.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit nio
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
411
Kommittéer: Handelsdepartementet H:5
4. Försörjningsberedskapsutredningen (H 1971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 april 1971 för att
utreda beredskapen i fråga om viss varuförsörjning (se Post- och Inrikes
tidn. den 13 maj 1971):
Ordförande:
Frithiofson, Karl A. F., landshövding
Sakkunniga:
Bengtsson, Karl F., verkmästare, led. av riksdagen
Burstedt, I. Åke, sekreterare
Carlstein, Rune A., stadskassör, led. av riksdagen
Lanner, B. O. Vilgot, direktör
Experter:
Halldin, John, apotekare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 30
november 1973)
Holmbeck, Kai A., civilekonom
Isacson, Lennart, apotekare (fr.o.m. den 1 september t.o.m. den 30
november 1973)
Kristenson, Arne E., byråchef
Orrö, Sven-Erik O., kansliråd
Österberg, Gunnar R., departementssekreterare
Sekreterare:
Rydberg, Karl-Evert H., avdelningsdirektör
Lokal: Rosenbad 2, 5 tr., tel. växel 763 10 00(sekreteraren). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse H 10.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
5. Affärstidsnämnden (H 1971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1971 för
att följa utvecklingen av öppethållandet i detaljhandeln m. m.:
H:5 Riksdagsberättelsen år 1974
412
Ordförande:
Englund, K. G. Åke, generaldirektör (t.o.m. den 31 december 1974)
Ledamöter:
Anto, Margareta A. E., affärsbiträde (t.o.m. den 31 december 1974)
Börjesson, Fritz A., lantbrukare, led. av riksdagen (t.o.m. den 31
december 1974)
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen (t.o.m. den 31
december 1974)
Lindholm, E. Harald, förbundsordförande (t.o.m. den 31 december 1974)
Magnusson, Erik Å., förbundsordförande (t.o.m. den 31 december 1974)
Romanus, L. Gabriel, led. av riksdagen (t.o.m. den 31 december 1974)
Viberg, Stig-Olov, ombudsman (t.o.m. den 31 december 1974)
Sekreterare:
Hallman, L. Åke G., byråchef
Bitr. sekreterare:
Danemar, Owe, byrådirektör (fr.o.m. den 16 mars 1973)
Lokal: Statens pris- och kartellnämnd, Tysta Marigången 2, Postbox
1611, lil 86 Stockholm, tel. växel 14 20 80
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 7.
Affärstidsnämnden, som tillsattes vid årsskiftet 1971/72 i samband med
att affärstidslagen på prov avvecklades, har under perioden januari 1973 —
oktober 1973 hållit sex sammanträden samt haft kontakter med olika
organisationer, företag m. fl. som berörs av lagens slopande och nämndens
arbete.
Under den aktuella perioden har affärstidsnämnden genomfört följande
undersökningar.
Fem undersökningar angående utvecklingen av butikernas
öppethållandetider och de handelsanställdas anställningsförhållande. Den
senaste undersökningen avser tiden fr. o. m. november 19711, o. m. augusti
1973.
En undersökning rörande tillfällighetsförsäljningarnas omfattning,
inriktning och effekter.
Därjämte har vissa analyser gjorts av söndagsöppethållandets effekter på
företagens omsättning, kostnader och vinst liksom beträffande ekonomiska
och strukturella verkningar av ett förlängt öppethållande inom ett antal
geografiskt begränsade områden.
Affärstidsnämndens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
413
Kommittéer: Handelsdepartementet H:7
6. Varudeklarationsutredningen (H 1972:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 januari 1972 för att
utreda vissa principfrågor i samband med varudeklarationer (se Post- och
Inrikes tidn. den 10 februari 1972):
Utredningsman:
Heurgren, Sven C. O., konsumentombudsman
Experter:
Andersson, Fritz A. R., avdelningsdirektör
Falkenborg, Bo E., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Ringstedt, Nils A. E., avdelningsdirektör
Bitr. sekreterare:
Bondestam, Anitha I., hovrättsfiskal
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 8.
Utredningen har under tiden november 1972 — april 1973 hållit 16
sammanträden.
Utredningen har den 24 april 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:20)
Varudeklaration — ett medel i konsumentpolitiken.
Uppdraget är därmed slutfört.
7.1972 års lotteriutredning (H 1972:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 april 1972 med
uppdrag att utreda regleringen av lotteriverksamheten (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juni 1972):
Ordförande:
Thuresson, Erik O., kansliråd
Sakkunniga:
Andersson, Sven G., frisörmästare, led. av riksdagen
Bergérus, K. Holger E., direktör
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av riksdagen
Norrby, Karl-Eric, lantbrukare, led. av riksdagen
Rosén, S. Åke, förste länsassessor
H:7 Riksdagsberättelsen år 1974
414
Experter:
Agevik, Eva, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31
december 1973)
Bergqvist, Hans A., hovrättsråd, konsumentombudsmannens
ställföreträdare (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Geisendorf, Wanda, byråsekreterare (fr.o.m. den 1 oktober t.o.m. den 31
december 1973)
Bitr. sekreterare:
Ankers, Mikael, kanslisekreterare (fr.o.m. den 16 mars 1973)
Lokal: Rosenbad 2, tel. växel 763 10 00 (ordföranden). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 10.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
8. Låsutredningen (H 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1972 för att
utreda behovet av utökat konsumentskydd beträffande lås och
låsinstallationer (se Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1972):
Ordförande:
Ag, Lars E., generaldirektör (fr.o.m. den 23 mars 1973)
Sakkunniga:
Nyberg, Olle, låssmedsmästare (fr.o.m. den 23 mars 1973)
Tranell, Olof, hovrättsråd (fr.o.m. den 23 mars 1973)
Experter:
Efraimsson, Olof, byrådirektör (fr.o.m. den 23 mars 1973)
Lundberg, Åke, byrådirektör (fr.o.m. den 23 mars 1973)
Ringstedt, Nils A. E., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 23 mars 1973)
Lokal: Rosenbad 2, 3 tr., tel. växel 763 1000 (Ringstedt). Postadress:
Handelsdepartementet, Fack, 103 20 Stockholm 16
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse H 11.
415
Kommittéer: Handelsdepartementet H:9
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit åtta
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under hösten 1974.
9. Kontrollstationen för oljelagringsprogrammet (H 1972:06)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 för
att pröva det löpande oljelagringsprogrammet (se Post-och Inrikes tidn. den
5 februari 1973):
Ordförande:
Orrö, Sven-Erik O., kansliråd (fr.o.m. den 22 januari 1973)
Sakkunniga:
Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef (fr.o.m. den 22 januari 1973)
Heimerson, Bo I. H., direktör (fr.o.m. den 22 januari 1973)
Pehrzon, Lars E., direktör (fr.o.m. den 22 januari 1973)
Experter:
Davidson, David E. W., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1973)
Lundmark, Nils A. J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 22 januari 1973)
Sekreterare:
Sköldefors, Walter G., departementssekreterare (fr.o.m. den 22 januari
1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till statsrådsprotokollet den 28
december 1972):
1968 års oljelagringskommitté föreslog i betänkandet (SOU 1969:31) Olja
i beredskap Förslag till beredskapslagring av drivmedel och bränslen
1970/76, att oljelagringsprogrammet i begränsad utsträckning borde
omprövas vid en s.k. kontrollstation vid mitten av den period på sju år, som
programmet föreslogs omfatta. Syftet borde därvid vara att undersöka om
förutsättningarna för de beräkningar, på vilka oljelagringsprogrammet
grundats, i något betydelsefullt hänseende ändrats under den tid
programmet tillämpats. Det påpekades särskilt att vad som vid
lagringsperiodens början beslutats i fråga om den skyddade och s.k.
lokaliserade lagringen inte borde ändras under perioden för att inte försvåra
eller omöjliggöra de skyddade och lokaliserade anläggningarnas
planmässiga utbyggnad. Eftersom kommittén föreslog statliga bidrag
endast för merkostnaderna för denna skyddade och lokaliserade lagring
borde inte programmets finansiering omprövas. Mot denna bakgrund
föreslog kommittén, att kontrollstationen borde begränsas till prognoserna
över fredskonsumtionen av olja, krigs- och avspärrningsbehovens storlek
samt de s.k. avdragsposternas storlek.
H:9 Riksdagsberättelsen år 1974
416
Bedömningen av krigs- och avspärrningsbehovens storlek borde enligt
utredningen utgå från grunder för behovens beräkning som riksdagen kunde
fastställa. Inom denna ram borde dock de justeringar göras, som
föranleddes av den tekniska utvecklingen m.m.
Vid utredningens beräkning av lagringsmålen för lagringsperioden hade
vissa tillgängliga lager frånräknats totalbehovet. Dessa s.k. avdragsposters
storlek borde enligt kommittén i viss utsträckning omprövas vid
kontrollstationen. Posterna utgjordes av kommersiella lager, lager av
eldningsolja i fastigheter, lager av motorbrännolja i farmaggregat,
raffinaderiernas råoljelager samt inhemska bränslen och drivmedel.
Kommittén föreslog, att Kungl. Maj:t skulle tillsätta en särskild
kontrollgrupp för prövning av programmet. Om prövningen skulle visa, att
förutsättningarna för de beslut om oljelagringen, som fattats vid periodens
början, ändrats i något betydelsefullt avseende, borde kontrollgruppen
lägga fram förslag till de justeringar av systemet som behövdes. Med
hänsyn till att omprövningen skulle vara begränsad, borde det ankomma på
Kungl. Maj:t att besluta om de ändringar, som kunde föranledas av
prövningen. Tidpunkten för omprövningen borde väljas så, att resultatet
förelåg vid årsskiftet 1973/74. En eventuell ändring av lagringsmålen skulle
då kunna beaktas, när årsmålen för år 1975 och senare år bestämdes.
I prop. 1969:136 (s. 49) med förslag rörande beredskapslagring av olja
anslöt sig föredragande departementschefen till vad kommittén förordat
beträffande omprövning av oljelagringsprogrammet och anförde att frågan
om tillkallande av den särskilda kontrollgruppen skulle upptagas i annat
sammanhang. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (prop. 1969:136, BeU 66,
2 LU 86, rskr 398 och 375) och bemyndigade Kungl. Maj :t att besluta om de
ändringar i oljelagringsprogrammet som kunde föranledas av den förordade,
begränsade omprövningen.
Den 29 juni 1971 beslöt OECD:s råd att rekommendera medlemsländernas
regeringar att så snart som möjligt öka beredskapslagringen
av olja till att motsvara minst 90 dagar av den inom landet genomsnittliga
förbrukningen under senast förflutna kalenderår. Rekommendationen
avser bl.a. de av tvångslagringen omfattade petroleumprodukterna. I
rekommendationen har också angivits regler för de oljelager som skall
exkluderas vid beräkning av 90-dagarslagret.
Mot denna bakgrund anser jag att särskilda sakkunniga nu bör tillkallas
med uppgift att pröva det löpande oljelagringsprogrammet. De sakkunniga
bör bestå av företrädare för staten och den del av näringslivet som berörs av
lagerhållningen. Arbetet bör bedrivas så att resultatet av prövningen kan
redovisas före utgången av år 1973.
Till ledning för arbetet vill jag framhålla följande.
Arbetet bör i stort bedrivas enligt de i prop. 1969:136 angivna riktlinjerna.
Prognoser över fredskonsumtionen av olja bör bl.a. kunna erhållas fränden
under år 1972 tillsatta energiprognosutredningen. Underlag för bedömning
av krigs- och avspärrningsbehovens storlek bör tillhandahållas av
överstyrelsen för ekonomiskt försvar som fortlöpande följer
behovsutvecklingen.
Storleken av avdragsposterna för kommersiella lager, lager av
eldningsolja i fastigheter och motorbrännolja i farmaggregat bör beräknas
efter de av 1968 års oljelagringskommitté tillämpade principerna.
Avdragsposten för raffinaderiernas råoljelager bör justeras i förhållande till
de förändringar efter år 1968 av omfattningen av råoljeraffineringen i landet,
som inträffat eller beräknas inträffa före periodens slut. Om beredskapen
417
Kommittéer: Handelsdepartementet H.10
avseende produktionen av gengasaggregat förbättrats, bör de sakkunniga
pröva om en särskild avdragspost är berättigad på grund av detta.
Mot bakgrund av OECD:s råds rekommendation om ett 90-dagarslager
bör de sakkunniga beräkna den lagerhållning som behövs för att Sverige
skall kunna uppfylla den rekommenderade målsättningen i fråga om
berdskapslagring av oljor. Om detta mål inte kan nås inom ramen för det
löpande oljelagringsprogrammet, skall de sakkunniga föreslå åtgärder för
att det skall kunna förverkligas. En utgångspunkt bör vara att kostnader
som kan föranledas av de föreslagna åtgärderna bör finansieras enligt nu
tilllämpade principer.
Kontrollstationen har under tiden januari — juli 1973 hållit nio
sammanträden.
Kontrollstationen har den 5 juli 1973 avgett det hemliga betänkandet (Ds
H 1973:2) Råolja i beredskap — Förslag om utökad beredskapslagring inom
oljelagringsprogrammet 1970/76.
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Utredning (H 1973:01) rörande översyn av patent- och
registreringsverkets besvärsavdelning
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 rörande
översyn av patent- och registreringsverkets besvärsavdelning (se Post- och
Inrikes tidn. den 4 augusti 1973):
Utredningsman:
Wieslander, K. H. Bengt, regeringsråd (fr.o.m. den 16 juli 1973)
Experter:
Borggård, Göran R., generaldirektör (fr.o.m. den 16 juli 1973)
Holm, Sture K. V., patenträttsråd (fr.o.m. den 16 juli 1973)
Persson, R. Eskil, rådman (fr.o.m. den 16 juli 1973)
Sköldefors, Walter G., departementssekreterare (fr.o.m. den 16 juli 1973)
Direktiv (anförande av statsrådet Feldt till statsrådsprotokollet den 29
juni 1973):
Patent- och registreringsverket är central myndighet för handläggning av
ärenden på det industriella rättsskyddets och namnrättens områden och
ärenden om registrering av aktiebolag m.m. Enligt lagen (1967:840) om
patent- och registreringsverkets besvärsavdelning (ändrad 1970:493) skall
inom verket finnas en besvärsavdelning för prövning av besvär i ärenden
rörande patent, mönster och varumärken samt ärenden angående
släktnamn och förnamn. Besvärsavdelningen består enligt lagen av verkets
chef som ordförande, minst fem av Kungl. Maj:t utsedda tekniskt kunniga
27 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
H.10 Riksdagsberättelsen år 1974
418
ledamöter och minst tre av Kungl. Maj:t utsedda lagkunniga ledamöter.
Besvärsavdelningen får arbeta på avdelningar. Den är beslutsför med tre
ledamöter. Vid handläggning av patentärenden skall minst två ledamöter
vara tekniskt kunniga och lagkunnig ledamot delta, om ärendets
beskaffenhet fordrar det. Vid handläggning av mönster-, varumärkes-och
namnärenden skall minst två ledamöter vara lagkunniga.
I 11 § instruktionen (1965:658) för patent- och registreringsverket
(omtryckt 1972:372, ändrad senast 1973:415) föreskrivs, att
besvärsavdelningen består av generaldirektören, sex patenträttsråd som
tekniskt kunniga ledamöter samt två patenträttsråd och en byråchef som
lagkunniga ledamöter. Som tillfällig ledamot kan tjänstgöra överingenjör,
byråchef, avdelningsdirektör eller byrådirektör. Med anledning av en
framställning från verket förklarade Kungl. Maj:t den 30 juni 1971, att
besvärsavdelningen tills vidare får bestå av, utom de tjänstemän som anges
i instruktionen för verket, fyra tjänstemän med förordnande att bestrida
göromål som ankommer på patenträttsråd, som är tekniskt kunnig ledamot.
Dessutom har under de senaste budgetåren resurser motsvarande fyra
manår teknisk personal lånats ut från patentavdelningen till
besvärsavdelningen. Enligt 12 § instruktionen arbetar besvärsavdelningen
på två avdelningar. På den ena av dessa är generaldirektören ordförande, på
den andra den ledamot som Kungl. Maj:t förordnar. Kungl. Maj:t har,
första gången i regleringsbrev för verket för budgetåret 1972/73, förordnat,
att besvärsavdelningen med avvikelse från vad som föreskrivs i
instruktionen för verket tills vidare skall arbeta på tre avdelningar.
Lagen om patent- och registreringsverkets besvärsavdelning tillkom vid
revision av den patenträttsliga lagstiftningen år 1967 (prop. 1966:40, 1 LU
1967:53, rskr 1967:325). Utredningsarbetet hade bedrivits av svenska
kommittén för nordiska patent. Denna kommitté ansåg, att de
grundläggande bestämmelserna om besvärsavdelningen med hänsyn till
dennas karaktär av förvaltningsdomstol borde upptas i lag, medan närmare
bestämmelser om förfarandet liksom tidigare skulle meddelas i
administrativ ordning.
Riksdagen har i skrivelse den 13 december 1972 med anledning av motion
1972:924 om inrättande av patentdomstol och i skrivelse den 29 mars 1973
med anledning av proposition 1973:01 (bil. 12 s. 70) anhållit om en översyn
rörande patent- och registreringsverkets besvärsavdelning i enlighet med
vad näringsutskottet anfört (NU 1972:56, rskr 1972:334 och NU 1973:16,
rskr 1973:94).
De förvaltningsrättsliga frågor, som redovisas i näringsutskottets
betänkande 1972:56, är delvis av den natur, att de låter sig slutgiltigt
bedömas endast i ett mera långsiktigt perspektiv. Andra frågor som
diskuterats under motionens behandling i utskottet är mindre avhängiga av
den internationella utvecklingen. Den viktiga frågan om resursfördelningen
mellan patentavdelningen och besvärsavdelningen liksom formerna för
tillfällig förstärkning av besvärsavdelningen bör kunna granskas utan att
mer långsiktiga lösningar föregrips. Vidare bör erinras om att patent- och
registreringsverket i skrivelse till Kungl. Maj:t den 4 april 1972 tagit upp
frågan om verkschefens ställning som ordförande på en av avdelningarna
inom besvärsavdelningen. Även denna fråga bör kunna prövas fristående.
Inom ramen för de förvaltningsrättsliga synpunkter som förts fram i
betänkandet kan finnas andra praktiska problem som lämpar sig för lösning
i ett mera kortsiktigt perspektiv.
Utskottet har noterat, att det internationella samarbetet på
419
Kommittéer: Handelsdepartementet H.10
patentområdet nu tar sikte på organisatoriska lösningar, som kan få mycket
långtgående verkningar på den svenska patentadministrationen. Utskottet
finner ovissheten om förutsättningarna för en patentdomstols verksamhet i
framtiden tala emot att en utredning rörande ombildning av
besvärsavdelningen till domstol igångsätts under nuvarande förhållanden.
Jag vill för egen del understryka utskottets slutsats att frågan om
besvärsavdelningens omvandling till en fristående domstol inte kan
bedömas i nuvarande läge. Organisationen av svensk patentadministration
måste prövas mot bakgrunden av främst erfarenheterna av den framtida
europeiska patentorganisationen och dess verksamhet. Detta gäller i
väsentlig grad även arbetsformerna i besvärsavdelningen. Handläggningen
av patentärenden såväl i patentavdelningen som i besvärsavdelningen följer
mönster som i stora drag är gemensamma för de nordiska länderna och
andra länder med ett utvecklat patentväsen. Formerna för handläggning av
patentärenden avviker i viktiga avseenden från praxis inom andra delar av
svensk förvaltningsrätt. Både organisationsfrågor och frågor om
arbetsformerna bör därför bedömas i sitt internationella sammanhang.
Mot denna bakgrund bör en sakkunnig tillkallas med uppgift att se över
besvärsavdelningens organisation och arbetsformer. Den sakkunnige bör i
första hand rikta in sin översyn på de frågor, som kan lösas oberoende av
utvecklingen av patentadministrationen inom den europeiska patentorganisationen.
I den mån det visar sig vara möjligt, bör den sakkunnige även
belysa de mera långsiktiga problem, som jag har berört. En viss granskning
av de principiella frågor, som uppkommer vid en anpassning i framtiden till
ett integrerat europeiskt patentsystem, bör kunna ske redan nu och bli till
nytta vid en kommande mera genomgripande översyn. Utredningsarbetet
bör därför ske i nära kontakt med patentpolicykommittén. Den sakkunnige
bör vid sina överväganden utgå från i stort sett sammanlagt oförändrade
personella resurser för patent- och besvärsavdelningarna.
Utredningsmannen har under tiden juli — oktober 1973 hållit ett
sammanträde med experterna.
Utredningsmannens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
In: 1 Riksdagsberättelsen år 1974
420
Inrikesdepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973:5, 8,11,16 och 20
1. Låneunderlagsgruppen (In 1966:27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1964 för att inom
inrikesdepartementet biträda med utredning rörande förhållandet mellan
låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt däremot svarande
produktionskostnader:
Ordförande:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Ledamöter:
Almgren, Hans G., departementssekreterare
Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
Bernhard, Harry B., överingenjör
Billström, P. O. Frithiof, statistikchef
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Experter:
Danielson, K. Harry, ingenjör
Ivarsson, Holger I., avdelningsdirektör
Jargin, Ingvar, ingenjör
Johnsson, Sten B., ingenjör
Lindén, Yngve T., byråchef
Mongård, Erik E., ingenjör
Sekreterare:
Rosberg, K. Gustav A., byrådirektör
Lokal: Statistiska centralbyrån, Avdelningen för areell statistik, Enheten
för bostäder och fastigheter, Karlavägen 100, 10250 Stockholm 27, tel.
växel 1405 60 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Gruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Gruppen har under år 1973 avgett promemoriorna (Ds In 1973:5)
421
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:2
Angående pantvärde och produktionskostnader för flerfamiljshus år 1972
(Ds In 1973:6) Angående pantvärde och produktionskostnader för gruppbyggda
småhus år 1972 och (Ds In 1973:15) Angående tillämpningen av
tidskoofficienten vid den statliga bostadslångivningen
Gruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
2. Expertgruppen (In 1967:24) för regional utredningsverksamhet
(ERU)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1965 för att i
anslutning till lokaliseringsberedningens verksamhet dels biträda vid
uppläggning av den regionala utredningsverksamheten, särskilt i vad avser
uppgiftsfördelning samt metodologisk samordning och utveckling, dels
biträda forskningsberedningen med att samla informationer om och föreslå
koordinering av forskningsverksamheten samt definiera forskningsbehov i
lokaliseringsfrågor:
Ordförande:
Ohlsson, P. T. Ingvar, generaldirektör
Ledamöter:
Canarp, Curt S. T., byråchef
Holm.J. Lennart, generaldirektör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Höök, Erik S. V., t.f. planeringschef
Ljung, Lars U., utredningssekreterare
Thufvesson, Bengt E., departementsråd
Wirén, Erik T., bitr. professor
Experter:
Andersson, Åke E., docent
Bergendahl, Göran H., professor
Berglund, Bernt, planeringsdirektör
Bylund, B. Erik M., professor
Carlsson, N. Gösta, professor
Dahmén, Erik V. H., professor
Dalgård, P. J. Ingemar, byråchef
Godlund, Sven A. I., professor
Herlitz, Claes A., planeringsdirektör
Holm, A. O. Per, professor
Jungen, Rune, fil. lic.
Nordström, Lars E., fil. dr
Oisson, Rune I., departementsråd
Petersson, Bo E., statistikchef
In. 2 Riksdagsberättelsen år 1974
422
Rundblad, Bengt G., docent
Samuelsson, Kurt O., docent
Siven, Claes-Henric, fil. lic.
Strandberg, Margit I., avdelningsdirektör
Tryggvesson, G. Rune, byråchef
Törnqvist, Gunnar E., professor
Westerståhl, H. Jörgen, professor
Wärneryd, Olof I., docent
Sekreterare:
Guteland, Gösta A., fil. lic.
Bitr. sekreterare:
Felländer, Ingela K., fil. kand.
Stighäll, L. B. Christer, fil. kand.
Tallroth, N. Börje, fil. lic.
Öberg, N. Sture, fil. lic.
Lokal: Lilla Nygatan 1,2 tr., tel. växel 763 10 00(sekreterare) Postadress:
Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Expertgruppens utredningsverksamhet är fördelat på arbetsgrupper
angående regionala produktionskostnader, levnadsvillkor i olika regioner
samt näringslivs- och befolkningsprognoser. Inom expertgruppens kansli
utförs sammanställningar av vunna forskningsresultat.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
3. Delegationen (In 1967:30) för bostadsfinansiering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1966
med uppgift att bereda och avge förslag avseende vissa spörsmål och
ärenden som äger samband med bostadsbyggandets finansiering:
Ordförande:
Berggren, G. Rune, generaldirektör (t.o.m. den 30 november 1973)
Svenson, S. Göte, statssekreterare (fr.o.m. den 1 december 1973)
Ledamöter:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör
Eklöf, Kurt G. A., bankdirektör
Elison, Magnus L., byråchef
Sjönander, Öo Jonas, statssekreterare
423
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:4
Expert:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Sekreterare:
Jussil, Sune K., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Grundwall, K. Ricard, fil. kand.
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm
2, tel. växel 763 1000 (sekreteraren)
Direktiven för delegationen, se 1967 års riksdagsberättelse In 30.
Delegationen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden samt kontinuerligt haft överläggningar med kreditinstituten
i olika frågor om kreditförsörjningen till 1973 års bostadsbyggande.
Delegationen har den 17 oktober 1973 avlämnat promemorian (Ds In
1973:14) Ekonomiska ramar för det statligt stödda bostadsbyggandet.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
4. Expertgruppen (In 1968:14) för utredningsverksamhet i
arbetsmarknadsfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1967 för att
i anslutning till sysselsättningsberedningens verksamhet ta initiativ till och
biträda beredningen vid uppläggning av utredningsverksamhet i frågor
rörande arbetsmarknadspolitikens verkningar:
Ordförande:
Canarp, Curt S. T., byråchef
Ledamöter:
Carlsson, G. Arne V., departementsråd
Dahlström, Gösta E., fil. lic.
Högberg, K. Gunnar, direktör
Niklasson, Ö. O. Harald, t.f. professor
Rydén, Jan E., avdelningschef
Sundström, Olof G., utredningschef
Experter:
Dahlberg, L. Åke, forskarassistent
Johansson, Per-Olov, fil. kand. (t.o.m. den 28 februari 1973)
Persson, Inga K., pol. mag. (fr.o.m. den 10 januari 1973)
Silenstam, N. Per A., avdelningsdirektör
Wadensjö, Eskil W., forskarassistent
In:4 Riksdagsberättelsen år 1974
424
Sekreterare:
Niklasson, Ö. O. Harald, t.f. professor
Bitr. sekreterare:
Johannesson, Jan G., förste byråsekreterare
Johansson, Per-Olov, fil. kand. (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Utredningsenheten, Fack, 102 20
Stockholm 12, tel. växel 54 05 20 (Johannesson)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden. Undersökningsrapporten om immigrationens ekonomiska
effekter har omarbetats och publicerats i bokform.
Rapporteringen från undersökningen av omskolningsverksamhetens
kostnader och intäkter beräknas vara slutförd under första kvartalet 1974.
Undersökningarna om arbetsförmedlingens informationsverksamhet och
de ekonomiska och sociala kostnaderna resp. intäkterna i samband med
arbetskraftens geografiska flyttningar fortskrider. Arbetet med ett
sammanfattande betänkande har pågått sedan början av år 1972 och
beräknas vara avslutat under första hälften av år 1974.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
5. Servieekommittén (In 1968:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 april 1967 med
uppgift att behandla vissa frågor angående service i bostadsområden (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 april 1967):
Ordförande:
Odhnoff, E. Camilla, landshövding
Ledamöter:
Dalén, Ingrid K., departementssekreterare
Eriksson, I. Seved, byråchef
Jussil, Sune K., departementssekreterare
Lundahl, Ingrid L., forskningssekreterare
Lundevall, Owe N. A., direktörsassistent
Norberg, Erik, direktör
Sigurdsen, Gertrud C., statsråd, led. av riksdagen
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av riksdagen
Strömberg, Karl-Erik J., skoldirektör, led. av riksdagen
Wallberg, Ursula, avdelningsdirektör
425
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:6
Expert:
Åhrén, Per, civilekonom
Sekreterare:
Thiberg, Sven, professor
Direktiven för kommittén, se 1968 års riksdagsberättelse In 16.
Kommittén har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit 14
sammanträden.
Kommittén har under 1973 avlämnat betänkandena (SOU 1973:24)
Boendeservice 7, (Ds In 1973:7) Ekonomisk analys av den samhälleliga
bostadsservicen i Bredäng 1965—1971 och (Ds In 1973:8) Konsekvenser
av en utbyggd barntillsyn.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. 1968 års lokaliseringsutredning (In 1969:20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1967 för
att verkställa utredning rörande den fortsatta lokaliseringspolitiska
stödverksamheten m. m. (se Post-och Inrikes tidn. den 8 februari 1968):
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding
Experter:
Andersson, Bernt E. L., byrådirektör
Berggren, Göte B., byråchef
Sekreterare:
Rydholm, Björn, regeringsrättssekreterare
Bitr. sekreterare:
Levin, Tage P., sekreterare
Medlemmar i rådgivande nämnd:
Fälldin, N. O. Thorbjörn, lantbrukare, led. av riksdagen
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, f.d. led. av riksdagen
Kahlin, Tage H. G., direktör
Ljung, Lars U., utredningssekreterare
Svanberg, U. Ingvar, skoldirektör, led. av riksdagen
Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 20.
In. 6 Riksdagsberättelsen år 1974
426
Den sakkunnige har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
elva sammanträden med expert och sekretariat samt haft överläggningar
med myndigheter och andra som berörs av utredningens arbete.
Den sakkunnige beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
7. Invandrarutredningen (In 1969:22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1968 för att
utreda invandrares anpassningsproblem m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 12 juni 1968):
Ordförande:
Olsson, S. O. Bertil, f.d. generaldirektör
Ledamöter:
Bengtsson, Hugo V., plåtslagare, led. av riksdagen
Diesen, Ingrid E., fil. mag., led. av riksdagen
Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen
Jönsson, J. Ove, byråchef
Mattsson, S. M. Lennart, distriktsstudieledare, led. av riksdagen
Wirtén, Rolf G. S., folkskollärare, led. av riksdagen
Experter:
Hellners, E. Trygve, t.f. departementsråd
Holmquist, C. Ingemar B., försäkringsdomare (fr.o.m. den 28 februari
1973)
Huovinen, Sulo P., fil. kand. (fr.o.m. den 28 februari 1973)
Israelsson, K. Ragnar E., f.d. undervisningsråd
Larnstedt, A. Ossian G., departementsråd (t.o.m. den 27 februari 1973)
Svedberg, Jan, föredragande
Swedner, H. H. R. Harald, bitr. professor
Torstensson, Lennart G. B., fil. kand. (fr.o.m. den 12 september 1973)
Trankell, Arne, professor
Wahlström, Stina M., kansliråd
Öberg, N. P. Kjell, generaldirektör
Sekreterare:
Widgren, Jonas O., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Lundström, Stig H. V., byrådirektör
Reinans, Sven A., byrådirektör
Schöldström, G. Arne M., byrådirektör (fr.o.m. den 12 mars 1973)
427
Kommittéer: Inrikesdepartementet In.8
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr., Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse In 22.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 13
sammanträden.
Utredningen har den 14 augusti 1973 avgett en forskningsrapport (Ds In
1973:11) Invandrare i Malmö, som på utredningens uppdrag utarbetats av
biträdande professorn Harald Swedner.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
8. Saneringsutredningen (In 1970:26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1968 för
att utreda frågan om åtgärder för sanering av det äldre bostadsbeståndet (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 december 1968):
Ordförande:
Sännås, Bertil R., generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Breitholtz, Claes J. E. C:son, direktör
Ekström, Sven E. A., f.d. förvaltningschef, led. av riksdagen
Johannesson, Erik R., kommunalråd
Källenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen
Petersson, G. A. Bertil, ombudsman, led. av riksdagen
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Experter:
Lindahl, N. Göran, professor
Malmberg, Åke, länsbostadsdirektör
von Platen, H. Fredrik Ph., arkitekt
Vingedal, S. Gunnar, kommunalråd
Sekreterare:
Svensson, T. Erland, förste ingenjör
Bitr. sekreterare:
Sundberg, T. Harry, byrådirektör
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 26.
In:8 Riksdagsberättelsen år 1974
428
Utredningen har under tiden november 1972 — maj 1973 hållit sex
sammanträden.
Utredningen har under 1973 avlämnat betänkandet (SOU 1973:27)
Sanering III, om kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Expertgruppen (In 1970:28) för vissa zigenarfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 oktober 1969 med
uppgift att skyndsamt utreda levnadsförhållanden m. m. för de zigenare
som hittills under 1960-talet fått tillstånd att vistas i riket samt överväga och
ta initiativ till åtgärder som gör det möjligt för dem att få en med övriga
invandrare jämförbar ställning i samhället enligt de riktlinjer som gäller för
den reglerade invandringen.
Den 12februari 1971 har expertgruppen fått i uppdrag att överväga och till
chefen för inrikesdepartementet inkomma med förslag dels om lämpliga
former för uttagning och överföring till Sverige av socialt handikappade
zigenare, dels ock om ett handlingsprogram för deras omhändertagande,
utbildning och anpassning här i landet
Den 21 januari 1972 har expertgruppen fått i uppdrag att handha sådana
frågor om utbyte med finska myndigheter av erfarenheter rörande
förbättring av zigenarnas levnadsförhållanden i Finland och Sverige som
föranleds av Nordiska rådets rekommendation nr 23/1969.
Ordförande:
Nilsson, K. Börje, förbundsordförande, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, G. Ingemar, byråchef, f.d. led. av riksdagen
Isacsson, Karin, avdelningsdirektör
Israelsson, K. Ragnar E., f.d. undervisningsråd
Petersson, Gunnar A. B., länsarbetsdirektör
Gustafsson, Inga L., psykolog
Sekreterare:
Stargård, E. Hugo, rektor
Kurator:
Hjelm, Orvar M., socialinspektör
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 4 tr.,111 28 Stockholm, tel. växel 763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 28.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse In 9.
429
Kommittéer: Inrikesdepartementet In.10
Expertgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 18
sammanträden. Därutöver har sammanträden och konferenser hållits med
representanter för statliga och kommunala myndigheter rörande bostadsoch
utbildningsfrågor för zigenare.
Anpassningskurser för utomnordiska zigenare har under år 1973 bedrivits
på tio platser i landet.
Expertgruppen har hållit informationsmöte med den finska Delegationen
för zigenarärenden.
Expertgruppen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1974.
10. Utredningen (In 1970:30) rörande ökad anställningstrygghet och
vidgad behörighet för arbetsdomstolen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 december 1969 med
uppdrag att utreda frågan om ökad anställningstrygghet och vidgad
behörighet för arbetsdomstolen (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december
1969):
Ordförande:
Aman, O. Valter, f.d. landshövding
Ledamöter:
Björkman, K. Eugen, direktör
von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, ersättare för led. av riksdagen
Hårdefelt, S. Börje, t.f. rättschef
Lindström, Gunnar, direktör
Lundberg, K. F. Valdemar, f.d. förbundsordförande
Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande
Experter:
Håkanson, Håkan E., avdelningsdirektör
Ljungar, Jan A. B., rådman
Normark, Georg R., chefsjurist
Sekreterare:
Lunning, Lars G. H., hovrättsassessor
Nilsson, B. R. Edvard, hovrättsassessor (t.o.m. den 4 februari 1973 och
fr.o.m. den 20 augusti 1973)
Bitr. sekreterare:
Zethraeus, Sten Å., hovrättsfiskal (t.o.m. den 30 september 1973)
In: 10 Riksdagsberättelsen år 1974
430
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr., Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 763 1000 (kansli)
Direktiven för utredningen, se 1970 års riksdagsberättelse In 30.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 28
sammanträden.
Utredningen har under 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:7) Trygghet i
anställningen med förslag till lagstiftning om anställningsskydd och vissa
anställningsfrämjande åtgärder och promemorian (Ds In 1973:4) med övergångsbestämmelser
till den föreslagna lagstiftningen samt betänkandet
(SOU 1973:56) Trygghet i anställningen II.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
11. Industricentrautredningen (In 1970:33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att
verkställa utredning rörande utbyggnad och organisation av industricentra
m. m.:
Utredningsman:
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen
Sekreterare:
Björklund, O. Percy, avdelningsdirektör
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 26.
Genom inrättandet av Stiftelsen Industricentra den 1 juli 1973 har
utredningens arbete med att fungera som kontaktorgan med myndigheter
och företag vilka har intresse av den planerade verksamheten i
industricentra upphört.
Uppdraget är därmed slutfört.
12. Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970:34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 med
huvudsaklig uppgift att främja internationellt ekonomiskt, industriellt och
tekniskt-vetenskapligt samarbete inom områdena för byggnadsindustri och
byggnadsmaterialindustri, främst då det gäller bostadsbyggande:
Ordförande:
Cederwall, Gustav F. E., landshövding
431
Kommittéer: Inrikesdepartementet In.13
Ledamöter:
Antoni, Nils A. T., professor (fr.o.m. den 21 september 1973)
Bergvall, K. Lennart, arkitekt
Bernhard, Harry B., överingenjör
Blomqvist, Gösta N., direktör
Eriksson, Olof E., arkitekt (fr.o.m. den 21 september 1973)
Essunger, N. Gunnar R., överingenjör
Fog, Hans B., professor (t.o.m. den 20 september 1973)
Holm, A. O. Per, professor (t.o.m. den 20 september 1973)
Johnson, Arne I., professor (fr.o.m. den 21 september 1973)
Karlén, F. Ingvar G. D., direktör
Kallenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen
Leo, P. Gunnar, direktör
Liljefors, B. Anders, byggnadsråd
Myrlöv, Åke E., direktör
Olsson, Esbjörn O., utredningschef
Orlando, A. N. Henning, arkitekt
Sekreterare:
Grenestedt, E. Lennart N., t.f. kansliråd
Bitr. sekreterare:
Barenthin, K. Willi S., departementssekreterare (fr.o.m. den 8 februari
1973)
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit två
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och företag i Sverige som berörs av kommitténs arbete.
Inom ramen för ingångna samarbetsöverenskommelser med Förenta
staterna, Polen, Sovjetunionen och Ungern har representanter för
kommittén deltagit i överläggningar i Sverige och utomlands med
företrädare för resp. lands bostads- och byggnadsmyndigheter m. fl. organ.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
13. Boendeutredningen (In 1970:36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 november 1970 för
utredning rörande det framtida bostadsbyggandets omfattning och
In .13 Riksdagsberättelsen år 1974
432
inriktning m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november 1970 och den
30 juni 1973.
Den 25 maj 1973 har utredningen fått i uppdrag att överväga frågan om
möjligheten och lämpligheten av åtgärder beträffande kapitalinsatser vid
försäljning av statsbelånade småhus.
Ordförande:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen
Källenius, Sten I. R., direktör, f.d. led. av riksdagen
Leo, P. Gunnar, direktör
Lindström, S. Olle, direktör
Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av riksdagen
Sandlund, Maj-Britt L., byråchef
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Experter:
Gillwik, Linnéa, fil. kand.
Johansson, Ralph I., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 september 1973)
Ohlson, Björn I., pol. mag.
Huvudsekreterare:
Olsson, Esbjörn O., utredningschef
Sekreterare:
Dalén, Ingrid K., departementssekreterare
Johansson, Ralph I., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Karlberg, Björn A., fil. kand. (t.o.m. den 30 september 1973)
Wiklund, Karin, civilekonom (fr.o.m. den 6 juli 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr. Postadress: Bostadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 763 1000 (sekreterarna)
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse In 29.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 5 juni 1973):
I prop. 1973:21 (s. 78) angående sanering av det äldre bostadsbeståndet
berörde jag hyresgästernas möjligheter till inflytande över en sanering som
berör dem, särskilt beträffande nivån för den åsyftade standarden samt
tidpunkten och sättet för saneringens genomförande. Förslagen i propositionen
i fråga om standardkrav och lånevillkor var utformade med bl .a. det
syftet att upprustning av äldre lägenheter skall ske till rimlig standardnivå
433
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:13
och samtidigt till sådana kostnader och på ett sådant sätt att hyresgästerna
får möjlighet att bo kvar efter upprustningen. Standardkraven och lånevillkoren
avser emellertid enbart de fall då upprustning sker med stöd av
statliga lån. Problem när det gäller att avpassa moderniseringens omfattning
och sättet för genomförandet efter hyresgästernas intressen är därför större
när upprustningen finansieras på annat sätt. Som jag anförde i propositionen
inrymmer dessa problem komplicerade rättsliga och praktiska frågor
som det vid behandlingen av saneringsutredningens förslag inte fanns underlag
för att ta ställning till. Jag anmälde därför min avsikt att i annat
sammanhang vidta åtgärder för att bättre belysa dessa och liknande frågor
med sikte på att öka de boendes medinflytande vid bestämmandet av
moderniseringsstandarden och av genomförandet av saneringsverksamheten.
En utredning av dessa frågor bör nu komma till stånd.
Ansvaret för bostadsförsörjningen ligger i väsentliga delar på
kommunerna. Kommunala organ har sålunda ansvaret för planeringen av
bostadsbyggandet och kommunerna tar aktiv del i bostadsproduktionen och
bostadsförvaltningen genom särskilda företag. Härigenom föreligger ett
omfattande indirekt inflytande för de boende på dessa områden.
De boende har också möjligheter att direkt öva inflytande på sina
bostadsförhållanden, bl.a. genom bostadsrättsföreningar och genom att
flertalet lägenheter i småhus bebos av ägarna.
Erfarenheter av saneringsverksamhet i kooperativt ägda hus är ännu
begränsade. Det beror delvis på att det kooperativt ägda fastighetsbeståndet
i regel ännu inte uppnått saneringsmogen ålder men också på att den
kooperativa ägarformen inte medför de risker för eftersatt
fastighetsunderhåll som annars är en väsentlig anledning till att
saneringsbehov uppstår. Det är emellertid uppenbart att det kooperativa
ägandet ger betydande inflytande för de boende i samband med sanering.
Frågan om medinflytandet vid ombyggnader kan därför i första hand
begränsas till hyresfastigheter.
Under senare år har frågan om att stärka medborgarnas direkta inflytande
i olika sammanhang, bl.a. i bostadsförvaltningen, tilldragit sig ökat intresse.
Inom bostadsförvaltningen har det av naturliga skäl främst varit fråga om
hyresgästernas inflytande.
Iprop. 1971:1 (bil. 13, s. 208)uttalade jag att frågan allmänt sett är av stor
betydelse och att det är viktigt att en utveckling mot ökat medinflytande för
de boende kommer till stånd. Även i prop. 1973:1 (bil. 13 s. 265) har jag
behandlat frågan. Jag betonade då att ett sådant inflytande kan vara av
särskilt värde när det gäller att nedbringa kostnaderna för drift och
underhåll och att det bör vara en uppgift för de bostadsförvaltande
företagen och deras organisationer samt hyresmarknadens parter att söka
finna lämpliga former för ett ökat medinflytande i bostadsförvaltningen.
Frågor rörande medinflytande i saneringsverksamheten uppkommer
redan i samband med kommunens planering i saneringsprogrammen.
Programmen syftar till att ge kommunerna underlag för att styra
genomförandet av saneringen i tiden och rummet. Möjligheterna till
medinflytande från de boendes sida i detta stadium av saneringsprocessen
bör undersökas. En rimlig utgångspunkt härvidlag är att de boende som
berörs av en planerad sanering på ett tidigt stadium informeras härom och
får tillfälle att yttra sig beträffande de planerade åtgärderna. Utredningen
bör också överväga på vilket sätt hyresgästerna i en fastighet skall kunna
påverka kommunen att vidta planeringsåtgärder beträffande fastigheten.
Som jag betonade i prop. 1973:21 finns det skäl att beakta de boendes
28 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
In:13 Riksdagsberättelsen år 1974
434
intressen både när det gäller att bedöma eventuella önskemål från
fastighetsägaren att göra avkall på en allmänt tillämpad lägsta standard och
när de planerade åtgärderna framstår som onödigt omfattande och dyrbara.
Dessa hyresgästintressen måste emellertid vägas mot samhällets mål för
saneringen samt tekniska och ekonomiska omständigheter. Det kan endast
i begränsad utsträckning komma i fråga att beakta individuella önskemål i
samband med en sanering. Ett viktigt problem i sammanhanget som bör
övervägas är därför hur hyresgästernas gemensamma uppfattning och
medinflytande skall komma till uttryck och hur dessa hyresgästintressen
skall vägas mot andra intressen. Möjligheterna att knyta an till de
organisationsformer som finns inom ramen för hyresgäströrelsen bör
härvid prövas.
Genom bostadssaneringslagen, som träder i kraft den 1 januari 1974, får
samhället möjligheter att förelägga en fastighetsägare att rusta upp en
bristfällig fastighet till viss standard och kvalitet, en s.k. lägsta godtagbar
standard. Om fastighetsägaren inte rättar sig efter föreläggandet skall vissa
tvångsmedel och slutligen inlösen kunna användas. Möjligheterna att
hindra fastighetsägaren att genomföra en mycket kostsam eller eljest
onödig ombyggnad är däremot begränsade. Mot denna bakgrund bör
övervägas vilka möjligheter och medel som behövs att hindra sådan
saneringsverksamhet som inte är förenlig med samhällets bostadspolitiska
strävanden och de boendes intressen.
Under utredningsarbetet bör beaktas de uttalanden som civilutskottet i
sina betänkanden 1973:19 och 20 har gjort i fråga om hyresgästernas
ställning i samband med bostadssanering.
De frågor jag hittills behandlat har huvudsakligen gällt hyresgästernas
möjligheter att öva inflytande på den saneringsverksamhet som berör dem.
Den kooperativa ägandeformen ger som jag förut nämnt de boende det
nödvändiga inflytandet i detta sammanhang. Det kan därför vara möjligt att
i vissa fall åstadkomma ett ökat inflytande för hyresgästerna i samband med
sanering genom en övergång till kooperativ ägandeform. Utredningen bör
pröva lämpligheten av och förutsättningarna för en sådan ordning med
utgångspunkt i att de lånemöjligheter och stödformer som tillkommer
bostadsrättsföreningar i allmänhet blir tillämpliga även i dessa fall.
De här berörda frågorna om medinflytande för de boende har samband
med det uppdrag som har lämnats åt boendeutredningen (In 1970:36). Jag
förordar därför att boendeutredningen får i uppdrag att utreda dessa frågor.
Utredningen bör bara oförhindrad att ta upp även andra frågor rörande
medinflytande vid bostadssanering än dem som har nämnts i det
föregående.
Utredningen bör i sitt arbete med medinflytandefrågor samråda med bl.a.
bygglagutredningen (K 1969:55) och utredningen (C 1970:29) om den
kommunala demokratin.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden.
Utredningen har den 19 oktober 1973 avgett delbetänkandet (SOU
1973:50) Bostäder 1974-1976.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
435
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:15
14. Svenska sakkunniga (In 1971:01) i nordiskt samarbetsorgan för
Nordkalottfrågor (Nordkalottkommittén)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 juli 1971 för att ingå
i ett för Sverige, Finland och Norge gemensamt samarbetsorgan för att
kartlägga ekonomiska samarbetsmöjligheter inom Nordkalottområdet:
Ordförande:
Berggren, G. Rune, generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör (fr.o.m. den 8 maj 1973)
Lassinantti, I. Ragnar, landshövding, f.d. led. av riksdagen
Olsson, S. O. Bertil, f.d. generaldirektör (t.o.m. den 7 maj 1973)
Sekreterare:
Isacsson, Bert E., kansliråd
Lokal: Arbetsmarknadsdepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel.
växel 763 10 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av kommitténs arbete.
Kommittén har genomfört ett industriseminarium samt låtit utarbeta en
förteckning över verkstadsföretag på Nordkalotten, en skrift angående
regionalpolitisk! stöd samt en nyutgåva av en presentation av befolkning
och näringsliv på Nordkalotten.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
15. Arbetsrättskommittén (In 1971:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1971 för
att göra en allmän översyn av arbetsfredslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 januari 1972):
Ordförande:
Nordgren, Kurt H., landshövding
Sakkunniga:
Aldestam, N. Arne, statssekreterare
Bratt, Lennart, direktör
Edlund, Sten E., docent
Ekinge, Bernt A., ombudsman, led. av riksdagen
In:15 Riksdagsberättelsen år 1974
436
Fransson, Arne A. E., kamrer, led. av riksdagen
Gustafsson, Stig G., förbundsjurist, ersättare för led. av riksdagen
Hansson, Lilly E., fru, led. av riksdagen
Lindberg, Sven J., ombudsman, led. av riksdagen
Lindström, Gunnar, direktör
Nilsson, Åke, f.d. förbundsordförande
Oskarsson, K. F. Gunnar, kapten, f.d. led. av riksdagen
Expert:
von Feilitzen, Styrbjörn O. R., direktör
Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO (fr.o.m. den 20september
1973)
Sekreterare:
Ljungar, Jan A. B., rådman
Bitr. sekreterare:
Bergqvist, Olof, hovrättsfiskal
Sköllerholm, S. Ove J., hovrättsfiskal (fr.o.m. den 1 november 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr., Postadress: Arbetsmarknadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel 763 1000 (sekreterarna)
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse In 25.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 22
sammanträden och i samband med dem även gjort studiebesök vid skilda
industrier.
Kommittén har under fem dagar studerat industrier och överlagt med
myndigheter i Västtyskland.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
16. Utredningen (In 1972:01) om arbetstillstånd för sjömän
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 mars 1972 för att
utreda frågan om arbetstillstånd för utomnordiska medborgare vid
anställning på svenskt fartyg:
Utredningsman:
Jönsson, J. Ove, byråchef
Experter:
Forssblad, N. Douglas, direktör
Karlsson, Gunnar B. S., förbundsordförande
437
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:17
Källberg, K. N. Ingemar, avdelningschef
Tufvasson, Knut E., avdelningsdirektör
Sekreterare:
Cosmo, O. Ingemar, försäkringsdomare
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse In 26.
Utredningen har under tiden november 1972 — augusti 1973 hållit sju
sammanträden.
Utredningen har den 17 juli 1973 avlämnat betänkandet (Ds In 1973:12)
Anställningstillstånd för utomnordiska medborgare vid anställning på
svenskt fartyg.
Uppdraget är därmed slutfört.
17. Utredningen (In 1972:02) om regionalpolitiska styrmedel
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 juli 1972 för att
utreda frågan om starkare styrmedel i regionalpolitisk syfte m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 26 juli 1972):
Ordförande:
Eckerberg, Per A., landshövding
Ledamöter:
Eriksson, Karl Erik, lantbrukare, led. av riksdagen
Fagerlund, Bengt O. H., assistent, led. av riksdagen
Hovhammar, L. Erik E., bruksdisponent, led. av riksdagen
Nilsson, E. Birger, ombudsman, led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av riksdagen
Stridsman, Torsten U., ombudsman, led. av riksdagen
Expert:
Törnqvist, Gunnar E., professor (fr.o.m. den 10 januari 1973)
Sekreterare:
Frid, Sven Rune, byråchef
Bitr. sekreterare:
Jonasson, Holger L., byrådirektör
Lokal: Länsstyrelsen, Fack, 651 86 Karlstad, tel. växel 054/150040
(Frid), Länsstyrelsen, Fack, 58186 Lindköping, tel. växel 013/129560
(Jonasson)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse In 27.
In .17 Riksdagsberättelsen år 1974 438
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
18. Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 augusti 1972 för att
utreda bostadsfinansieringen (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti
1972):
Ordförande:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Ledamöter:
Dahl, R. Birgitta, förste byråsekreterare, led. av riksdagen
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, f .d. led. av riksdagen
Mattsson, Kjell A., lantbrukare, led. av riksdagen
Nordberg, S. Ivar, organisationssekreterare, led. av riksdagen
Näverfelt, Arne S., direktör
Svensson, S. I. R. Erik, förbundsordförande
Turesson, Bo, överlantmätare, led. av riksdagen
Ullsten, S. K. Ola, socionom, led. av riksdagen
Experter:
Andersson, Sven Åke V., departementssekreterare
Olsson, Esbjörn O., utredningschef
Sekreterare:
Ohlson, Björn I., pol. mag.
Bitr. sekreterare:
Karlberg, Björn A., fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Lokal: Storkyrkobrinken 13, 3 tr. Postadress: Bostadsdepartementet,
Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 2296 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse In 28.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
439
Kommittéer: Inrikesdepartementet In.19
19. Kommittén (In 1972:04) för översyn av arbetsmarknadsutbildningen
Tillkallade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1972 för
översyn av arbetsmarknadsutbildningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 23 september 1972):
Ordförande:
Rehnberg, K. Bertil, generaldirektör
Ledamöter:
Gustavsson, K. Rune, socionom, led. av riksdagen
Larsson, A. Lennart, utbildningschef
Larsson, Matts Bergom, direktör
Olsson, H. S. Artur, skolråd
Pettersson, Björn G., ombudsman
Wiklund, Bengt O., journalist, led. av riksdagen
Experter:
Arfwedson, Anders J., sekreterare (fr.o.m. den 3 april 1973)
Hellström, E. Emil, undervisningsråd
Håkansson, Håkan E., byråchef
Ringholm, Bosse I. K., f.d. förbundsordförande
Ström, B. O. Gunne, avdelningschef (fr.o.m. den 12 september 1973)
Sekreterare:
Bernhardsson, K. Göte E., byrådirektör
Bitr. sekreterare:
Lundberg, Elisabeth H., departementssekreterare
Reuterswärd, Anders P. E., departementssekreterare
Lokal: Munkbron 11,3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 11 66 51
Direktiven för kommittén, se 1973 års riksdagsberättelse In 29.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden. Därutöver har kommittén i samband med studiebesök haft
överläggningar med statliga och kommunala myndigheter i Furulund
(Malmö), Köpenhamn och Östersund.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete i slutet av år 1974.
In .20 Riksdagsberättelsen år 1974
440
20. Byggarbetsgruppen (In 1972:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 17 november 1972
med uppdrag att planera åtgärder i fråga om sysselsättningen på kort sikt
inom byggnadsverksamheten:
Ordförande:
Berggren, G. Rune, generaldirektör
Ledamöter:
Andersson, J. Gunnar D., överdirektör
Elison, Magnus L., byråchef
Jacobsson, K. Erling, t.f. departementssekreterare
Jönsson, N. Börje, andre förbundsordförande
Olofgörs, H. Gunnar H., direktör
Sekreterare:
Jacobsson, K. Erling, t.f. departementssekreterare
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Gruppen har under tiden november 1972 — juli 1973 hållit 14 sammanträden
samt haft överläggningar med myndigheter och organisationer som
berörts av gruppens arbete.
Gruppen har den 26 januari 1973 överlämnat promemorian (Ds In 1973:2)
Sysselsättningen på byggarbetsmarknaden 1973-1974 samt den 15 juni 1973
promemorian (Ds In 1973:10) Sysselsättning på byggarbetsmarknaden 1973-1974 II.
Uppdraget är därmed slutfört.
21. Utredningen (In 1973:01) om politisk propaganda på arbetsplatser
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1973 för att
undersöka under vilka förutsättningar och i vilken omfattning politisk
informationsverksamhet och propaganda förekommer på arbetsplatser m.
m.
Utredningsman:
Sigeman, Tore I., forskningsdocent
Experter:
Gustavsson, Sverker, docent
Lundberg, Leif T. E., fil. kand.
Lokal: Sociologiska institutionen, Drottninggatan 1 A, 752 20 Uppsala,
441
Kommittéer: Inrikesdepartementet In:21
tel. 018/1483 16 (Lundberg), Juridiska institutionen, Box 512, 75120
Uppsala, tel. växel 018/15 54 00 (Sigeman)
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har under tiden april 1973 — oktober 1973 hållit 16
sammanträden och har bl. a. genomfört en enkät rörande politisk
propaganda på arbetsplatser under 1973 års valrörelse.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
C l Riksdagsberättelsen år 1974
442
Civildepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973: 3, 7 och 21
1. Göteborgsutredningen (In 1963:49)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 november 1962 och
den 7 december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs kommuns
samgående med Göteborgs och Bohus läns landstingskommun m. m.:
Utredningsman:
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Experter:
Lindberg, Carl-Otto A., länsassessor
Neergaard, Erik A., expeditionschef/rättschef
Sekreterare:
Hägglund, John E., länsråd
Representanter för Göteborgs och Bohus läns landstingskommun:
Andersson, J. O. Erling, kamrer
Bjerrek, Bertil, landstingsråd
Eliasson, Anders H., häradsdomare
Gustafsson, M. Gunnar, socionom, led. av riksdagen
Svenungsson, Arne A. D., lantbrukare, f.d. led. av riksdagen
Representanter för Göteborgs kommun:
Bergqvist, G. Holger, kommunalråd
Gunne, Stig E., byråchef
Hedlund, Bengt N. R., kommunalråd
Johannesson, Erik R., kommunalråd
Ström, A. Lennart, kommunalråd
Lokal: Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Fack, 403 10 Göteborg
2, tel. 031/17 22 80 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej ursprungligen meddelats. Tilläggsdirektiv, se
1971 års riksdagsberättelse C 7.
443
Kommittéer: Civildepartementet C:2
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit ett
sammanträde. Därjämte har utredningsmannen haft överläggningar med
representanter för arbetsgrupper som parterna har tillsatt för att biträda i
utredningens arbete.
Utredningens verksamhet har huvudsakligen varit inriktad på att
åstadkomma avtalsreglerat samarbete mellan parterna. I enlighet med
förslag av utredningsmannen har parterna under året träffat fem
samordningsavtal på det landstingskommunala området. På förslag av
utredningsmannen har parterna bildat ett samarbetsråd, som fortsätter
arbetet med att åstadkomma samordningsavtal.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
2. Landstingens arkivutredning (In 1964:26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1963 för
utredning rörande gallring i landstingskommunernas arkiv och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1963):
Ordförande:
Petrini, K. H. (Hasse), f.d. landsarkivarie
Ledamot:
Danielsson, G. Gunnar, förste sekreterare
Expert:
Hall, Paul F. L., överläkare
Sekreterare:
Frisk, Jan, arkivarie
Lokal: Svenska landstingsförbundet, Gävlegatan 16, Box 6606, 113 84
Stockholm, tel. 23 65 60 samt 031/17 95 45 (sekreteraren)
Direktiven för utredningen, se 1964 års riksdagsberättelse In 26.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit ett
sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
C.3 Riksdagsberättelsen år 1974
444
3. Exekutionsväsendets organisationsnämnd (In 1965:29) (EON)
Inrättad genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 maj 1964 för rådgivande och
samordnande uppgifter i samband med genomförandet av förstatligandet
och omorganisationen av exekutionsväsendet:
Ordförande:
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Ledamöter:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Frykholm, Nils O., kronofogde
Hallman, Eric R., överdirektör
Larsson, Sven A. A., hovrättslagman
Majberg, Karl G. V., ombudsman
Experter:
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde
Florin, Claes B., t.f. byrådirektör
Forthuber, Béla T., organisationsdirektör
Henebäck, Lars H., kronokommissarie (t.o.m. den 31 januari 1973)
Jonsson, J. Gunnar E., kronokommissarie
Lorichs, O. F. Ludvig, f.d. landssekreterare
Lundberg, C. Åke, t.f. kronofogde
Mark, K. Ebbe R. R:son, länsassessor
Rosenqvist, Sven-Olov, t.f. kronofogde
Sandberg, K. G. Arnold, landsarkivarie (t.o.m. den 20 maj 1973)
Steffner, Bengt G., kronofogde
Trotzig, C. Fredrik J., avdelningschef (t.o.m. den 7 maj 1973)
Törnebohm, Yngve K. V., revisionsdirektör
Törnkvist, Olof, bitr. kronofogde (fr.o.m. den 1 april 1973)
Wedin, Nils A., kronodirektör
Åman, Nils-Sture, länsassessor (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Chef för nämndens kansli:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör (t.o.m. den 31 mars 1973)
Direktiven för nämnden, se kungörelse 1964:848.
Enligt kungörelsen (1964:848) om fullgörande tills vidare av uppgifter
som ankommer på centralmyndigheten för administration och förvaltning
av exekutionsväsendet har EON fullgjort de uppgifter som ankommer på
sådan myndighet. I denna egenskap har nämnden bl.a. utfärdat föreskrifter
och anvisningar m. m. beträffande den exekutiva verksamheten hos
kronofogdemyndighet och länsstyrelse samt handlagt administrativa och
kamerala ärenden angående kronofogdemyndigheternas organisation och
personal. EON har anordnat kurser för utbildning av kronofogde-,
445
Kommittéer: Civildepartementet C:4
exekutions- och biträdespersonai och en kronofogdekonferens samt en
konferens för vissa tjänstemän hos länsstyrelserna. EON har även på annat
sätt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet för
kronofogdemyndigheterna i administrativa och kamerala samt jämväl för
länsstyrelserna i exekutionsrättsliga frågor. EON har ombesörjt tryckning,
lagerhållning och distribution av flertalet av dels de blanketter som används
vid kronofogdemyndigheterna dels de blanketter som används av
länsstyrelserna vid fastighetsexekution. Kungl. Maj:t uppdrog år 1972 åt
EON att utarbeta förslag om indelning av landet i kronofogdedistrikt samt
om arbets- och personalorganisationen inom kronofogdedistrikten.
Uppdraget överfördes genom beslut den 16 mars 1973 till särskild
utredningsman. EON har fortsatt utvecklingsarbetet beträffande ett ADBsystem
för exekutionsväsendet.
EON:s verksamhet har upphört den 1 juli 1973 i samband med att
centralmyndighetsuppgifterna inom exekutionsväsendet inordnats i
riksskatteverket.
4. Riksnämnden (K 1968:57) för kommunal beredskap
Förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1967 för att handlägga
vissa centrala samordningsuppgifter rörande den kommunala
beredskapsplanläggningen:
Ordförande:
Sundelin, Åke, generaldirektör
Vice ordförnde:
Lundberg, Sten G. J., generaldirektör
Ledamöter:
Krona, Kurt, sektionschef
Nyqvist, N. Tore, länsöverdirektör
Tengroth, Karl-Erik, direktör
Experter:
Bengtsson, Gunnar, bitr. försvarsdirektör
Björklund, Sven, byråchef
Kärne, Sigvard, avdelningsdirektör
Lindeberg, Bengt, kammarrättslagman
Sekreterare:
Falkehed, Sven A. L., avdelningsdirektör
Kansli: Civilförsvarsstyrelsen, Jämtlandsgatan 97, Fack, 162 10 Vällingby
tel. 37 2600
C:4 Riksdagsberättelsen år 1974
446
Direktiven för nämnden, se 1968 års riksdagsberättelse K 57.
Nämnden har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden och i studiesyfte hösten 1972 och våren 1973 besökt fem
kommuner, som genomfört eller hållit på med kommunal
beredskapsplanläggning. Hittills har ett 90-tal färdigbildade kommuner
planlagts. Under innevarande budgetår planläggs ytterligare ett 20-tal. Ungefär
160 kommuner återstår att planlägga.
Nämndens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
5. Bygglagutredningen (K 1969:55)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 mars 1968 för
översyn av byggnadslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 3 maj
1968, den 30 december 1971 och den 6 maj 1972):
Ordförande:
Netzén, K. Gösta, landshövding
Ledamöter:
Bergegren, Astrid, kontorist, f.d. led. av riksdagen
Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd
Lauritz, L. Yngve, kommunstyrelseordförande
Lidgård, H. Bertil I., jur. kand., led. av riksdagen
Nilsson, Jan-Ivan N., lantbrukare, led. av riksdagen
Tobé, Erik I., f. d. överlantmätare, f.d. led. av riksdagen
Experter:
Bouvin, J. Åke, rättschef
Delin, Lars A., rättschef
Hagelstam, Stig L., hovrättsassessor
Hedman, Bengt, hovrättsassessor (t.o.m. den 23 februari 1973)
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Millgärd, E. Olof (Olle), överingenjör
Åberg, Fritz A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Åström, Birger C. G., länsarkitekt (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Sekreterare:
Hedman, Bengt, hovrättsassessor (fr.o.m. den 24 februari 1973)
Årlin-Jussil, Ingrid S., arkitekt (t.o.m. den 23 februari 1973)
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 1000 (sekreteraren samt experterna Hagelstam, Millgärd
och Åström)
447 Kommittéer: Civildepartementet C:7
Direktiven för utredningen, se 1969 års riksdagsberättelse K 55 samt 1973
års riksdagsberättelse C 5.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
6. Rådgivande expertgruppen (C 1970:24) för fysisk riksplanering
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 9 oktober 1969 och
den 26 oktober 1973 för att såsom rådgivande expertgrupp i den omfattning
departementschefen bestämmer biträda vid den pågående utrednings- och
försöksverksamheten beträffande fysisk riksplanering:
Ordförande:
Holm, J. Lennart, generaldirektör
Sakkunniga:
Ahlberg, Carl-Fredrik J., professor
Biörnstad, Margareta, överantikvarie (fr.o.m. den 1 november 1973)
Björk, Sven E. J., professor (fr.o.m. den 1 november 1973)
Esping, F. Lars-Erik, byråchef
Fladvad, J. Arne, direktör
Hägerstrand, S. Torsten E., professor
Johansson, Östen B., byråchef (fr.o.m. den 1 november 1973)
Kragh, Börje R. V., professor
Matsson, Sven-Arne, överingenjör
Ågren, Lars O. T., direktör
Sekretariat: Bostadsdepartementets enhet för fysisk riksplanering, Jakobsgatan
26, Fack, 103 20 Stockholm tel. växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Expertgruppen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tre
sammanträden.
Expertgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
7. Nordiska kommunalrättskommittén (C 1970:27)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1970 för att
deltaga i en för Sverige, Danmark, Finland och Norge gemensam kommitté
C:7 Riksdagsberättelsen år 1974
448
för utredning om behovet av och möjligheterna för sådana ändringar i
kommunallagstiftningen att fasta legala former skapas för samarbete mellan
kommuner över riksgränsen:
Utredningsman:
Källner, Claes-Göran G., generaldirektör
Sekreterare:
Lindquist, Ulf W. E., hovrättsråd
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse C 18.
Kommittén har i juni 1973 till Nordiska ministerrådet överlämnat
betänkandet (NU 1/73) Kommunalt samarbete över de nordiska
riksgränserna och har härefter avvaktat beslut om ordningen för fortsatt
arbete med de gränskommunala frågorna. Då frågorna nu tagits upp till
fortsatt behandling inom ramen för Nordiska ministerrådets arbete är
kommitténs arbete slutfört.
8. Länsberedningen (C 1970:28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för
beredning av vissa frågor rörande den regionala samhällsförvaltningens
uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 8 maj 1970):
Ordförande:
Svenson, S. Göte, statssekreterare
Ledamöter:
Bergman, Per R., direktör, led. av riksdagen
Dahlgren, P. Anders B., lantbrukare, led. av riksdagen
Gustafsson, Sune O., kommunalråd
Hamrin, Mac T. P., överlantmätare, f.d. led. av riksdagen
Högström, Ivar, bostadsdirektör, led. av riksdagen
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, f.d. led. av riksdagen
Ward, Kurt K. B., landstingsråd
Winberg, S. Håkan, rådman, led. av riksdagen
Experter:
Arfwidsson, Nils H., länsråd (fr.o.m. den 1 april 1973)
Clarholm, Sixten, byrådirektör
Engström, Odd E. L., kansliråd
Fog, Hans B., professor
Fröjd, S. Arne, länsråd
Nordén, N. Åke H., professor
449
Kommittéer: Civildepartementet C.9
Rönquist, Karl-Axel, länsråd (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Svensson, Bengt A. G., avdelningsdirektör
Tegnhed, Lars A., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 20 mars 1973)
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Årlin-Jussil, Ingrid S., arkitekt
Huvudsekreterare:
Hinnfors, S. Ivar, förste länsassessor
Sekreterare:
Finnveden, Bengt A., avdelningsdirektör
Myhlback, J. Lennart, fil. lic.
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 1000. Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.) Kanslihuset,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för beredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 19.
Beredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden.
Beredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
9. Utredningen (C 1970:29) om den kommunala demokratin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för att
göra en översyn av den kommunala demokratin (se Post- och Inrikes tidn.
den 21 maj 1970 och den 6 maj 1972):
Ordförande:
Lewén-Eliasson, Anna Lisa, fru, led. av riksdagen
Ledamöter:
Blomdahl, Bengt O., förbundsordförande
Boo, Karl G. H., assistent, led. av riksdagen
Elmstedt, Claes Y., lantbrukare, led. av riksdagen
Gustafsson, F. Agne S., universitetslektor
Hörberg, Nils, led. av riksdagen
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av riksdagen
Johansson, K. Hilding, fil. dr, led. av riksdagen
Åstrand, Göran, kommunalkonsulent
Experter:
Edström, J. Lennart, informationschef
Ericsson, Lars Eric, statssekreterare
Sekreterare:
Bergqvist, Sven-Runo, fil. lic.
29 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
C:9 Riksdagsberättelsen år 1974
450
Bitr. sekreterare:
Albertson, Bertil, fil. kand.
Högdahl, Lars, kommunsekreterare
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 1000 (sekreteraren). Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.)
Kanslihuset, Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 20.
Tilläggsdirektiv, se 1973 års riksdagsberättelse C 10.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden. Dessutom företog utredningen under sommaren 1973 en
studieresa till England.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
10. Kommunallagsutredningen (C 1970:30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 för
lagteknisk översyn av kommunallagarna m. m. (se Post-och Inrikes tidn.
den 2 maj 1970):
Utredningsman:
Nordlund, Stig F., regeringsråd
Experter:
Kaijser, Fritz J., bitr. professor
Romson, Rolf, direktör
Sahlin, Jan, förste sekreterare (fr.o.m. den 13 april 1973)
Sekreterare:
Riberdahl, Curt S., förbundsjurist
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 10 00. Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.) Kanslihuset,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse C 21.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse C 18.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tolv
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
451
Kommittéer: Civildepartementet C.12
11. Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i vissa
industriområden
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 februari 1972 för
att utreda särskilda problem m. m. i samband med utbyggnad av vissa stora
industrianläggningar (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1972):
Ordförande:
Gunnarsson, S. Olle G., överdirektör
Sakkunniga:
Eriksson, B. Sune, direktionssekreterare
Jönsson, N. Börje, andre förbundsordförande
Kahlin, Tage H. G., direktör
Nilsson, Karl Erik, bitr. direktör
Olsson, Rune I., departementsråd (t.o.m. den 11 februari 1973)
Svensson, Kjell R., kansliråd (fr.o.m. den 12 februari 1973)
Expert:
Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Sekreterare:
Landin, Palle J., avdelningsdirektör (t.o.m. den 14 augusti 1973)
Svensson, Kjell R., kansliråd (t.o.m. den 11 februari 1973)
Swanson, Owe, departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Lilja, Elisabeth M., socionom (fr.o.m. den 15 november 1973)
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 1000
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 12.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
12. Utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraftsutbyggnader i södra
Norrland och norra Svealand
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 september 1972 för
att utreda vattenkraftsutbyggnader i södra Norrland och norra Svealand (se
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1972):
C .12 Riksdagsberättelsen år 1974
452
Utredningsman:
Sehlstedt, Ossian A., f.d. landshövding
Experter:
Bergström, Erik G., avdelningsdirektör
Ericson, E. Gerhard H., avdelningsdirektör
Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare
Sterne, Bengt G., direktör
Söderström, Bengt H. T:son, arkitekt (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Sekreterare:
Ekström, E. Sören, redaktör
Nordin, Erik, arkitekt
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 1000 (Ekström), 2401 70 (Nordin)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse C 13.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden. Fyra resor har gjorts av utredningen. Vidare har
kontinuerliga sammanträffanden skett mellan utredningsmannen och delar
av utredningen, liksom utredningsmannen och delar av utredningen vid
några tillfällen gjort behövliga resor. Slutligen har utredningen haft
överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra som
berörs av utredningens arbete.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under år 1974.
13. Sakkunnig (C 1972:03) för utredning om ändring av planen för
indelning av Uppsala län i kommuner
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1972 för att utreda hur
indelningen av Stockholms och Uppsala län i kommuner lämpligen bör ske
såvitt avser Upplands-Bro och Håbo kommuner:
Utredningsman:
Matsson, Sven-Arne, överingenjör
Lokal: Näckströmsgatan 2, Box 16331, 103 26 Stockholm 16, tel. växel
22 78 50,24 26 40
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningsmannen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit
sammanträden med representanter för var och en av de berörda
länsstyrelserna, landstingen och kommunerna.
Utredningsmannens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
453
Kommittéer: Civildepartementet C.15
14. Mullsjö-utredningen (C 1972:04)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 december 1972 med
uppdrag att verkställa en förutsättningslös utredning rörande Mullsjö
kommuns kommunblockstillhörighet samt rörande sådana ändringar i
planerna för indelning av Jönköpings och Skaraborgs län i kommuner som
kan föranledas därav:
Utredningsman:
Finnveden, Bengt A., avdelningsdirektör
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 1000. Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.) Kanslihuset,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej utfärdats.
Utredningsmannen har under tiden december 1972 — oktober 1973 hållit
tio sammanträden med berörda kommuner, regionala statliga organ och
landsting.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
15. Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende allmänna
kartläggningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj 1973 för att
utreda vissa uppgifter avseende allmänna kartläggningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 14 juni 1973):
Utredningsman:
Andersson, L. Sune J., överdirektör
Sekreterare:
Persson, Sture, kansliråd (fr.o.m. den 29 juni 1973)
Lokal: Bostadsdepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm
16, tel. växel 763 1000 (sekreteraren)
Särskilda direktiv har ej utfärdats.
Utredningen har under tiden juli — oktober 1973 hållit två sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
C. 16 Riksdagsberättelsen år 1974
454
16. Kommittén (C 1973:02) för kommunal biståndsverksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1973 för att
utreda kommunala och landstingskommunala åtgärder i anslutning till den
svenska internationella biståndsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 juni 1973):
Ordförande:
Mehr, Hjalmar L., landshövding (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Ledamöter:
Hörlén, S. Ingemar (Inge), borgarråd (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Johansson, K. Hilding, fil. dr., led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Kärnek, Ruth I. C., landstingsråd (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Ringaby, Per-Erik, godsägare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Sundkvist, K. R. Tage, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 6 juni
1973)
Öhvall, O. Bertil, ekonomikonsulent, f.d. led. av riksdagen (fr.o.m. den
6 juni 1973)
Expert:
Anell, Lars E. R., departementsråd (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Sekreterare:
Strömberg, Rolf E., hovrättsassessor (fr.o.m. den 6 juni 1973)
Lokal: Munkbron 17, 1 tr., 111 28 Stockholm, tel. 763 19 51
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
25 maj 1973):
Det råder stor enighet i vårt land om angelägenheten av en aktiv svensk
medverkan i den internationella biståndsverksamheten. Staten svarar för
huvudparten av biståndsinsatserna. Anslagen över statsbudgeten för
internationellt utvecklingssamarbete föreslås för budgetåret 1973/74 uppgå
till 1562,5 milj. kr., vilket innebär en ökning med 312,5 milj. kr. eller 25 %
jämfört med innevarande budgetår. Betydande biståndsinsatser görs också
på frivillighetens väg och då främst genom skilda ideella organisationer. Ett
exempel på en spontan frivillig hjälpinsats med en utomordentligt bred
förankring är den nu pågående riksinsamlingen för uppbyggandet av Bach
Mai-sjukhuset i Demokratiska Republiken Vietnam.
, Som ytterligare ett uttryck för den allmänna uppslutningen kring en
svensk biståndsverksamhet kan ses en rad landstingskommunala och
primärkommunala beslut under senare år att ställa viss utrustning eller
medel till hjälpbehövande länders förfogande.
Sådana kommunala insatser är emellertid i princip inte förenliga med
kommunallagstiftningens regler om kommunernas befogenheter. En
455
Kommittéer: Civildepartementet C.16
bekräftelse härpå utgör två nyligen meddelade domar av regeringsrätten i
mål om lagligheten av landstingskommunala beslut att anslå medel till resp.
vederlagsfritt överlåta sjukvårdsutrustning som skulle ställas till visst ulands
förfogande. I båda fallen upphävde regeringsrätten besluten. I det
senare avgörandet fäste regeringsrätten enligt domskälen avseende vid att
utrustningen hade ett visst, inte obetydligt värde.
Denna ståndpunkt i lagstiftning och rättspraxis beror på att en
grundläggande förutsättning för att en åtgärd skall falla inom den
kommunala kompetensen är att den tillgodoser ett allmänt till kommunen
knutet intresse. Detta följer av den grundläggande kompetensbestämmelsen
som finns i 3 § kommunallagen (1953:753) och 4 §
landstingslagen (1954:319). Enligt dessa lagrum får kommunen resp.
landstingskommunen själv vårda sina angelägenheter, såvida inte
handhavandet av dessa enligt gällande författningar tillkommer annan.
Vidare hänvisas i lagrummen till vad som är särskilt föreskrivet om vissa
kommunala angelägenheter. En motsvarande avgränsning görs av den
kyrkokommunala kompetensen i 2 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse.
I detta lagrum anges vidare med en exemplifierande uppräkning
vad som avses med församlingsangelägenheter. Gränsen för församlingens
kompetens följer av det syfte församlingen har att fullfölja, nämligen att
möjliggöra och främja kyrkans gärning.
Av det anförda framgår att den kommunala kompetensen vilar på en
lokaliseringsprincip. Detta har varit fallet alltsedan 1860-talet då våra första
kommunalförfattningar tillkom.
Utöver den nu berörda grundläggande bestämmelsen om kommunernas
allmänna kompetens finns en råd specialförfattningar genom vilka
kommunerna ålagts eller bemyndigats att handha vissa uppgifter. Också i
dessa författningar har lokaliseringsprincipen genomgående upprätthållits.
Principen har även konsekvent vidhållits i rättspraxis.
Av intresse i detta sammanhang är också en föreskrift i 50 §
kommunallagen och 56 § landstingslagen att vad som tillhör kommun resp.
landstingskommun i fast eller lös egendom bör förvaltas så att kommunens
förmögenhet inte minskas.
Genom att avfatta regeln om kommunernas allmänna kompetens som en
generalklausul har man avsett att möjliggöra en fortsatt anpassning av
kommunernas befogenheter efter samhällsutvecklingens krav. Uppgiften
att närmare avgränsa området för kommunernas kompetens har
överlämnats åt rättspraxis.
De gränser för den kommunala kompetensen, som sålunda dragits upp i
rättspraxis, har emellertid i vissa avseenden kommit att framstå som alltför
snäva. Under senare år har vid flera tillfällen väckts fråga om att ändra
bestämmelserna, och det har då i allmänhet skett med anledning av vissa
avgöranden i rättstillämpningen. Den kommunala kompetensen har också i
några fall genom särskild lagstiftning utvidgats och preciserats. Exempel på
detta är att kommun genom lagen (1968:131) om vissa kommunala
befogenheter inom turistväsendet har fått rätt att vidta åtgärder för
uppförande och drift av turistanläggningar i den mån det är påkallat för att
främja turistväsendet inom kommunen. Ett ytterligare exempel på sådan
precisering av den kommunala kompetensen, som jag här har talat om, är
lagen (1969:596) om kommunalt partistöd, enligt vilken kommun och
landstingskommun får lämna ekonomiskt bidrag till politiskt parti.
Ett annat exempel på en vidgning av den kommunala kompetensen, som
är av särskilt intresse i detta sammanhang, är lagen (1962:638) om rätt för
C .16 Riksdagsberättelsen år 1974
456
kommun att bistå utländska studerande. I det lagstiftningsärendet prövades
- mot bakgrund av lokaliseringsprincipen och den vid olika tillfällen
fastslagna principen att den offentliga biståndsverksamheten faller inom
området för statsmakternas ansvar för våra internationella förbindelser och
därför bör vara en statlig uppgift — ändamålsenligheten av att ändå öppna
en befogenhet för kommun att i visst speciellt avseende medverka i den
svenska utvecklingshjälpen.
I förarbetena till lagen (prop. 1962:191) anförde föredragande
departementschefen att kommunal medverkan i biståndsverksamhet kunde
vara motiverad av kommunernas bättre möjligheter att på vissa områden
bedöma vilka konkreta åtgärder som med hänsyn till lokala förhållanden
bäst främjar den samlade svenska hjälpinsatsen. Enligt
departementschefen utgjorde stipendiatverksamheten den gren av det
internationella biståndsarbetet där kommunala insatser låg närmast till
hands, eftersom det inte här, som vid kommunal medverkan i andra former
av utvecklingshjälp, enbart var fråga om finansiella bidrag. Tonvikt kunde
läggas på praktiska åtgärder i samband med omhändertagandet av
stipendiaterna i Sverige. Den vidgning av den kommunala kompetensen
som skedde genom 1962 års lagstiftning avsåg endast kurativa insatser för
stipendiaterna. Det framhölls i propositionen att en på detta sätt bestämd
kommunal medverkan i biståndsarbetet hade fördelar, då det gällde
samordningen med den allmänna svenska utvecklingshjälpen. En sådan
samordning var under alla förhållanden ofrånkomlig, framhölls det, och
med den avgränsning av kommunernas insatser det här var fråga om ansågs
inte samordningen behöva bli något egentligt problem. Riksdagen hade inga
invändningar mot vad som sålunda anfördes (KU 1962:21, rskr 1962:415).
Riksdagen har även vid senare tillfällen behandlat frågan om
kommunernas roll i den internationella biståndsverksamheten. Med
anledning av motioner till 1970 års riksdag om rätt för kommun att utan
vederlag överlåta viss sjukvårdsutrustning till u-land slogs fast att de
finansiella resurserna för biståndsverksamheten huvudsakligen borde
erhållas genom statliga och frivilliga insatser (KU 1970:22). Enligt utskottet
kunde den i motionerna aktualiserade frågan lösas genom kontakter med
frivilligorganisationer och hjälporgan för utvecklingsländer. I varje fall
borde enligt utskottet inte för det ändamål som motionärerna tagit upp
företas en lagändring som innebar avsteg från de grundläggande principerna
i fråga om kommuns och landstingskommuns förmögenhetsförvaltning.
Som jag har framhållit i det föregående är det här fråga om angelägna
ändamål och det föreligger bred enighet i vårt land om att de bör främjas.
Det kan också finnas uppgifter i anslutning till den svenska
biståndsverksamheten som kommuner och landstingskommuner har
speciella förutsättningar att hjälpa till att lösa. Jag tänker här på t.ex.
landstingskommunernas engagemang inom sjukvården. Otvivelaktigt finns
inom vissa verksamhetsområden i både kommuner och
landstingskommuner ett tekniskt kunnande och utrustning, som skulle
kunna komma till användning också i svenskt biståndsarbete.
Av vad jag har anfört framgår att jag anser att frågan om på vilket sätt
landstingskommuner och primärkommuner bör kunna medverka med
bistånd till u-länderna bör utredas.
Utgångspunkten för denna utredning är självfallet att ansvaret för den
svenska biståndspolitiken vilar på statsmakterna och att kommunala
åtgärder för att lämna bistånd till u-länderna skall stå i överensstämmelse
med inriktningen av denna politik.
457
Kommittéer: Civildepartementet C.17
Utredningen bör inriktas på att undersöka vilka åtgärder som bör kunna
komma i fråga för landstingskommunala och primärkommunala
hjälpinsatser i anslutning till svensk biståndsverksamhet. Åtgärder som
därvid ligger nära till hands är att ställa sådan utrustning till förfogande som
inte behövs för landstingskommunens eller kommunens eget behov.
Utredningen bör emellertid beakta att också bistånd av detta slag bör utgå
från mottagarnas behov och prioriteringar.
Utredningen bör söka anvisa former för kommunala biståndsinsatser som
låter sig förena med gällande rätt. Bedöms detta inte möjligt får en
lagändring övervägas.
Jag har inhämtat att statsrådet Myrdal senare kommer att föreslå Kungl.
Maj:t att till utredningen för övervägande överlämna en skrivelse (1970:43)
från 1970 års allmänna kyrkomöte om bl.a. viss ändring i 2 § lagen om
församlingsstyrelse, såvitt skrivelsen avser nämnda lagändring.
Kommunalrättskommittén har nyligen gjort en allmän översyn av
reglerna om den kommunala kompetensen. Kommitténs förslag, som i
huvudsak avser frågor om kommunalt stöd till näringslivet, har redovisats
i betänkandet (SOU 1971:84) Kommunal kompetens. Betänkandet har
remissbehandlats. Den fortsatta beredningen av betänkandet vilar i avbidan
bl.a. på resultatet av det arbete som bedrivs av utredningen (In 1972:02) om
regionalpolitiska styrmedel. Den utredning som jag nu har förordat om
kommunala humanitära hjälpinsatser kan bedrivas oberoedne av
beredningen av kommunalrättskommitténs förslag.
Utredningen har under tiden juni — november 1973 hållit ett
sammanträde.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
17. Sakkunnig (C 1973:03) i fråga om utvidgat samarbete mellan
Malmöhus läns landstingskommun och Malmö kommun
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att i
fråga om utvidgat samarbete mellan Malmöhus läns landstingskommun och
Malmö kommun (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1973):
Utredningsman:
Ericsson, Lars Eric, statssekreterare (fr.o.m. den 29 juni 1973)
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 1000. Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.) Kanslihuset,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
29 juni 1973):
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 14 februari 1964 tillkallade
dåvarande chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, den 10
april samma år en sakkunnig för att utreda frågan om Malmö dåvarande
stads återinträde i Malmöhus läns landstingskommun. Samtidigt tillkallades
representanter för landstingskommunen och staden att på kallelse av den
C .17 Riksdagsberättelsen år 1974
458
sakkunnige deltaga i överläggningar med honom. Den sakkunnige, som
antagit benämningen Malmöutredningen (In 1965:25), avlämnade i oktober
1971 betänkandet (Ds C 1971:03) Landstinget och Malmö.
Utredningen har föreslagit att Malmö kommun skall återinträda i
Malmöhus läns landstingskommun den 1 januari 1977.
Huvudmotivet för ett återinträde är enligt utredningen målet att ge
människorna inom länet en god och likvärdig sjukvård oavsett var de är
bosatta. Att behålla eller bygga ut ett område av länet som ett särskilt
suveränt sjukvårdsområde med högre skattekraft än andra delar anses inte
förenligt med de uppställda kraven på jämlikhet och solidaritet. Behovet av
gemensam planering, välfärdspolitiska och ekonomiska synpunkter samt
jämlikhetskravet leder utredningen till slutsatsen att en huvudman bör svara
för de landstingskommunala uppgifterna i länet. Malmö kommuns
återinträde i landstingskommunen skulle kunna skapa betydande fördelar,
bland annat förutsättningar för bättre planering, bättre service för länets
invånare, bättre utnyttjande av befintliga resurser, minskad administration
och en för invånarana lägre utdebitering än som annars skulle bli fallet.
Utredningen framhåller att länsstyrelsen i Malmöhus län tidigare har
uttalat sig för bildandet av ett Skåne-län. Samgående mellan Malmö
kommun och landstingskommunen kan i avvaktan på ett enhetligt
huvudmannaskap för sjukvården i Skåne ses som ett första steg i denna
riktning.
Något mera ingående samarbete mellan Malmö kommun och landstingskommunen
i fråga om sjukvårdens planering har enligt utredningen
hittills inte kommit till stånd. Om Malmö kommun och
landstingskommunen även framdeles skulle var för sig svara för sina
uppgifter av landstingskommunal art, skulle detta innebära att den
befolkning som tillhör Malmös spontana serviceområde men ej Malmö
kommun alltjämt skulle vara hänvisad till landstingskommunal service på
annan ort än som med hänsyn till närhet och kommunikationer är den mest
rationella. Utredningen anser sig därför kunna konstatera att störningar
uppkommer i den landstingskommunala servicen genom att Malmö står
utanför landstingskommunen.
Malmöutredningens betänkande har remissbehandlats. Förslaget stöds
av en majoritet bland remissinstanserna.
Malmö kommun har dock förklarat sig icke kunna ta ställning till det
framlagda förslaget på grundval av nu föreliggande material samt hemställt
att den gjorda utredningen skall utvidgas och kompletteras. Kommunen
anser att de av utredningen nämnda fördelarna med ett samgående i minst
lika hög grad kan uppnås genom samarbetsavtal mellan kommunen och
landstingskommunen. Sådant avtal, som givetvis bör löpa på förhållandevis
lång tid, kan enligt kommunen utformas så att man inom avtalets ram snabbt
skall kunna tillgodogöra sig de fördelar som utveckling och ändrade
förutsättningar kan skapa. Denna form av interkommunal samverkan
medger dessutom att den integration av primär- och sekundärkommunal
verksamhet - främst socialvård och sjukvård — som förekommer i Malmö
kommun kan behållas. Samtidigt finns möjligheter att beakta de
ställningstaganden rörande uppgiftsfördelningen m.m. som
länsberedningens arbete och utvecklingen i övrigt kan tänkas leda till.
Malmö kommun framhåller också att det är oundgängligen nödvändigt att
det klarläggs hur den ekonomiska uppgörelsen mellan parterna skall se ut,
innan ställning tas till frågan om återinträde i landstingskommunen.
Malmöhus läns landsting tillstyrker förslaget om återinträde och anser
459
Kommittéer: Civildepartementet C:17
tidpunkten den 1 januari 1977 vara väl vald. Landstinget avvisar tanken på
ett avtal sorn alternativ till kommunens återinträde i landstingskommunen.
Landstinget anser att ett avtal måste omspänna samtliga verksamheter för
att kunna ge möjligheter som kan jämföras med vad ett återinträde av
kommunen kan ge. Landstinget framhåller dock att det efter återinträdet
kan visa sig praktiskt att Malmö kommun driver viss landstingskommunal
verksamhet för landstingskommunen eller att landstingskommunen driver
viss primärkommunal verksamhet för Malmö kommun. Detta förutsätter i
så fall avtal mellan parterna. Det skulle emellertid här bli fråga om tämligen
begränsade verksamheter som ligger i gränsområdet mellan
primärkommunalt och landstingskommunalt huvudmannaskap. Sådana
avtal får enligt landstinget inte de negativa effekter, som är förknippade
med avtal rörande en ömsesidig total samordning.
Av min redogörelse för remissbehandlingen av Malmöutredningens
betänkande framgår att frågan om kommunens återinträde i
landstingskommunen är föremål för delade meningar mellan Malmö
kommun och Malmöhus läns landstingskommun.
I flera sammanhang har väckts förslag om bildande av ett Skåne-län.
Flera remissinstanser har framhållit att ett återinträde skulle underlätta en
sådan reform. Frågan om eventuellt förändrad regional indelning övervägs
emellertid inom länsberedningen (C 1970:28).
Malmöregionen är mycket expansiv. Expansionen är kraftigast inom
landstingskommunens område. Ett stort antal människor som bor inom
detta område arbetar i Malmö och många malmöbor har sina arbeten inom
landstingskommunens område. Den omfattande pendlingen mellan
kranskommunerna och Malmö kan väntas öka i takt med
befolkningstillväxten. En landstingskommunal gräns genom ett sådant
område kan medföra olägenheter, om den inte överbryggas genom intim
samverkan mellan de skilda huvudmännen. De som bor i området bör
obehindrat kunna anlita den sjukvårdsinrättning som från bostads- och
arbetssynpunkt är lämpligast. Vidare bör, oavsett administrativa gränser,
sjukvårdsinrättningar anläggas där det är riktigast från
befolkningssynpunkt och så att uppgifterna kan fördelas mellan dem efter
vad som är lämpligast med hänsyn till vårdsynpunkterna. Detta
understryker behovet av gemensam planering inom hela regionen. Även
ekonomiska skäl talar för gemensam planering.
Det är därför viktigt att organisationen anpassas så att förutsättningar för
en rationell planering skapas och kostnaderna därmed så långt möjligt
begränsas. Om skilda huvudmän var för sig skall svara för sjukvården inom
ett område med naturlig geografisk och social samhörighet uppkommer
svårigheter att få till stånd en rationell planering och drift, framför allt för
den institutionsbundna vården. Det är enligt min mening självklart att
människorna, var de än bor inom regionen, så långt det är möjligt skall ges
en likvärdig standard när det gäller den landstingskommunala servicen.
Enligt Malmöutredningens förslag skulle återinträdet äga rum den 1
januari 1977. De förhållanden jag nyss pekat på talar emellertid för att en
närmare samverkan mellan de två huvudmännen bör inledas tidigare.
Samtidigt finns det anledning att dröja något med ett ställningstagande till
frågan om återinträdet.
Jag vill i detta sammanhang hänvisa till att länsberedningen har att
överväga såväl frågan om uppgiftsfördelningen mellan primär- och
sekundärkommuner som frågan om ändrad regional indelning. Skäl kan
anföras för att man inte genom ett beslut om återinträde föregriper
C.17 Riksdagsberättelsen år 1974
460
resultatet av beredningens överväganden, om det väsentligaste motivet för
ett samgående — en gemensam planering inom hela sjukvårdsområdet —
tills vidare kan tillgodoses på annat sätt. Det finns vidare skäl anta att en
fördjupad samverkan mellan huvudmännen skulle kunna bidra till att skapa
gynnsamma förutsättningar för ett framtida beslut om återinträde.
En överenskommelse om samarbete mellan Malmö kommun och
Malmöhus läns landstingskommun skulle vara att betrakta som en åtgärd i
avvaktan på resultatet av länsberednigens arbete. Överenskommelsen
skulle vidare kunna innebära att samverkan inte begränsas enbart till hälsooch
sjukvården utan omfattar all landstingskommunal verksamhet. Den
skulle också ge möjligheter till samverkan inom nya verksamheter.
Parternas resurser skulle så långt möjligt användas för att bereda invånarna
inom hela området bästa möjliga vård och tjänster. Vidare skulle
överenskommelsen innebära att vården och tjänsterna lämnas i princip lika
till alla oberoende av bostadsort inom området.
Ett fördjupat samarbete mellan Malmö kommun och landstingskommunen,
främst inom sjukvården, är angeläget för att invånarna
inom området skall får den lika tillgång till service som de har rätt att kräva
samt för att underlag skall kunna skapas för en riktig planering och ett
rationellt utnyttjande av resurserna. Med den starka expansion som
regionen har är det också önskvärt att ett sådant samarbete kommer till
stånd snarast möjligt.
Mot den här redovisade bakgrunden bör ett återinträde för kommunen i
landstingskommunen f.n. inte aktualiseras. En lösning av
samarbetsfrågorna i regionen bör emellertid komma till stånd snarast genom
en överenskommelse med antydd innebörd.
För att bistå parterna i förberedelserna för ett sådant fördjupat samarbete
bör en sakkunnig tillkallas. Den sakkunnige bör i nära samarbete med
parterna utarbeta riktlinjer för samarbete.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
18. Översyn (C 1973:04) av frågan om skorstenfejarmästarnas
ställning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1973 för
översyn av frågan om skorstensfejarmästarnas ställning (se Post- och
Inrikes tidn. den 26 juni 1973):
Ordförande:
Henrikson, Lars G., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2
november 1973)
Sakkunniga:
Andersson, M. Alvar, lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2
november 1973)
Pettersson, Alf S., ombudsman, led. av riksdagen (fr.o.m. den 2
november 1973)
461
Kommittéer: Civildepartementet C.19
Sekreterare:
Scheutz, Claes-Herman, länsassessor
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 1000. Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.) Kanslihuset,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
19. Översyn (C 1973:05) av brandförsvarsutbildningen m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1973 för
översyn av brandförsvarsutbildningen m.m.:
Ordförande:
Holmqvist, Sture L., kommunalråd
Sakkunniga:
Gustafsson, Allan, led. av riksdagen
Nilsson, Arne, brandmästare
Direktiv (anförande av statsrådet Lundkvist till statsrådsprotokollet den
12 oktober 1973):
Statens brandskola, som inrättades år 1941, härtill uppgift att i anslutning
till kompetensföreskrifterna i brandstadgan (1962:91) utbilda brandpersonal
och skorstensfejare och att genom annan utbildningsverksamhet och
brandteknisk forskning främja brandförsvarets utveckling.
Utbildningsbestämmelserna finns i stadgan (1965:854) för brandskolan.
Utbildningen omfattar undervisning för heltidsanställd brandpersonal
(brandsingenjörs-, brandmästar-, brandförmans- och brandmannaklasser),
deltidsanställt brandbefäl (brandbefälskurser A, B och C), skorstensfejare
(mästar- och gesällklasser) samt särskilda kurser (special- och
fortbildningskurser). Den sker vid brandskolan (central utbildning) och vid
kurser som anordnas på olika orter i riket (regional utbildning) enligt
fastställda läroplaner. Dessutom förekommer brevkurser.
Brandskolans helt dominerande uppgift har varit och är att tillgodose det
kommunala brandförsvarets behov av kvalificerad teoretisk
personalutbildning. Brandskolan saknar f.n. egna resurser för att bedriva
praktisk utbildning.
Den tekniska utvecklingen under senare år har medfört starkt ökade krav
på det kommunala brandförsvaret såväl från effektivitetssynpunkt som
med hänsyn till arbetarskyddet för de anställda inom brandförsvaret.
Genom kommunsammanläggningarna har utryckningsområdena blivit
större. Bekämpningsmaterielen har blivit effektivare men också mer
komplicerad. Samtidigt har kommunerna ägnat ett allt större intresse åt
kostnadsbesparingar inom brandförsvaret. Dessa förhållanden måste
C.19 Riksdagsberättelsen år 1974
462
påverka utbildningen inom brandförsvaret. Den nuvarande utbildningen vid
brandskolan kan inte — trots de ansträngningar som har gjorts av skolans
styrelse att förbättra utbildningen — anses svara mot de krav utvecklingen
ställer.
Under remissbehandlingen av räddningstjänstutredningens betänkande
(SOU 1971:50) Räddningstjänst togs frågan om en allmän översyn av den
nuvarande brandförsvarsutbildningen upp. Denna fråga har också väckts i
andra sammanhang av brandskolans styrelse, Svenska kommunförbundet
och personalorganisationerna inom brandförsvaret. Man har därvid pekat
på bl.a. behovet av förbättrad utbildning i administration och
personalledning och av en instruktörs- eller övningsledarutbildning.
Som jag anförde i samband med remissen den 5 oktober 1973 till lagrådet
av vissa delar av förslaget till ny brandlag kommer behovet av utbildning av
olika personalgrupper inom den lokala räddningstjänstorganisationen
sjävfallet att öka i och med att kommunernas verksamhet för räddningstjänst
vidgas till att omfatta också andra former av räddningstjänst än
brandsläckning. Detta gäller både teoretisk och praktisk utbildning. Jag
anförde vidare att tidpunkten för en översyn av den nuvarande
brandförsvarsutbildningen nu är lämplig, eftersom hänsyn kan tas också till
det utbildningsbehov som den allmänna räddningstjänsten framkallar.
En allmän översyn av den nuvarande brandförsvarsutbildningen under
hänsynstagande till det utbildningsbehov som den allmänna
räddningstjänsten framkallar bör uppdras åt särskilda sakkunniga. Vid
prövningen av utbildningsbehovet bör de sakkunniga ägna särskild
uppmärksamhet åt frågan om vilka behörighetsvillkor som bör gälla för
räddningsorganens personal. Översynen bör ske med utgångspunkt i att den
framtida räddningstjänstutbildningen skall vara både teoretisk och
praktisk. Översynen bör omfatta även skorstensfejarnas utbildning.
De sakkunniga bör även överväga om ytterligare kategorier av
deltidsanställd brandpersonal än de som f.n. får utbildning vid statens
brandskola bör utbildas genom statens försorg. Vidare bör övervägas om
vissa personalkategorier inom brandförsvaret bör erhålla specialutbildning
för särskilda tillsynsfunktioner. Även andra frågor som har anknytning till
utbildning i räddningstjänst bör uppmärksammas.
De sakkunniga bör ange det behov av personal samt av lokaler och
utbildningsanordningar som följer av de sakkunnigas förslag.
Med hänsyn till att beslut har fattats att statens brandinspektion och
statens brandskola skall omlokaliseras till Sigtuna kommun bör arbetet
bedrivas skyndsamt.
20. Beredningsgruppen (C 1973:06) för ADB-frågor inom länsstyrelserna
m. m.
Förordnade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 2 november 1973 för att
behandla frågor om utveckling och utnyttjande av automatisk databehandling
(ADB) med anknytning till samhällsplaneringen inom länsstyrelserna
m. m.:
Ordförande:
Ericsson, Lars Eric, statssekreterare
463
Kommittéer: Civildepartementet C:21
Ledamöter:
Bolin, Åke E. J., avdelningsdirektör
Lindskog, J. Lennart, länsråd
Lundmark, E. Gunnar, kanslichef
Olsson, Rune I., departementsråd
Ridal, Håkan K. Å., länsarkitekt
Sandberg, Sture A., planeringsdirektör
Sundström, Monica E., kansliråd
Thufvesson, Bengt E., länsråd
Lokal: Kommundepartementet, Jakobsgatan 26, Fack, 103 20 Stockholm,
tel. växel 763 1000. Fr.o.m. den 1 mars 1974 (prel.) Kanslihuset,
Mynttorget 2, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel 763 1000
Beredningsgruppens arbetsuppgifter anges i en inom civildepartementet
den 2 november 1973 upprättad PM.
Beredningsgruppens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
21. Utredningen (C 1973:07) rörande distriktsindelning m.m. inom
exekutionsväsendet
Genom beslut den 2 juni 1972 uppdrog Kungl. Maj:t åt exekutionsväsendets
organisationsnämnd (In 1965:29) (EON) att bl. a. med utgångspunkt
från riktlinjerna i ett i prop. 1972:1, bil. 14, framlagt principförslag om ny
indelning av landet i kronofogdedistrikt utarbeta förslag om dels indelning
av landet i kronofogdedistrikt, dels arbetsorganisation i kronofogdedistrikten,
innefattande bl. a. stationeringsorter utöver kronofogdedistriktens
centralorter samt arbetsenheter inom distrikten, dels personalorganisation
med fördelning av personalen på centralorter och övriga stationeringsorter
inom kronofogdedistrikten, dels tidpunkt för genomförandet av en ny distriktsindelning.
Med ändring av nämnda beslut har Kungl. Maj:t den 16 mars 1973
föreskrivit, att uppgiften att utarbeta angivna förslag fr.o.m. den 1 april
1973 tills vidare skall som särskilt utredningsuppdrag fullgöras av särskilt
tillkallad utredningsman:
Utredningsman:
Djurberg, L. G. Håkan, överdirektör
Experter:
Cederstrand, Jan Erik, kronofogde
Johansson, E. Jörgen, avdelningsdirektör
Jonsson, J. Gunnar E., kronokommissarie
Krafft, B. E. Åke, byrådirektör
C:21 Riksdagsberättelsen år 1974
464
Lundberg, C. Åke, tf. kronofogde
Rosenqvist, Sven-Olov, tf. kronofogde
Steffner, Bengt G., kronofogde
^Sekreterare:
Lundberg, C. Åke, tf. kronofogde
Utredningsmannen har hållit 16 sammanträden med myndigheter och
personalorganisationer som berörts av utredningsmannens arbete.
Utredningsmannen har den 25 oktober 1973 avgett betänkandet (Ds C
1973:3) Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation inom exekutionsväsendet.
Uppdraget är därmed slutfört.
465
Kommittéer: Industridepartementet 1:1
Industridepartementet
Inom detta avsnitt har följande kommittéer avslutat sin verksamhet under
år 1973. 5, 7 och 16
1. Koncentrationsutredningen (Fi 1962:37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för
utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen i det
privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december 1961):
Ordförande:
Arvidsson, Guy N. A., professor (avliden den 20 november 1973)
Ledamöter:
Faxén, Karl-Olof, docent
Hagnell, Hans, landshövding, f.d. led. av riksdagen
Lindberger, Lars, t.f. överdirektör
Olsson, K. Helmer, f.d. generaldirektör
Tidefelt, J. Sune, förbundssekreterare
Experter:
Carling, Alf G., docent
Lundgren, Nils, fil. lic.
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd
Sekreterare:
Hjorth, Lars E. A., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1962 års riksdagsberättelse I Fi 37.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse I 2.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fyra
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
30 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
1:2 Riksdagsberättelsen år 1974
466
2. Kraftledningsintrångsutredningen (Fi 1969:52)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1968 för att se
över normerna för bestämmande av ersättning vid intrång av kraftledning i
åkermark och jämförlig mark (se Post- och Inrikes tidn. den 22 maj 1968):
Utredningsman:
Fogelkvist, Karl Gustaf, rådman
Experter:
Fridell, G. Ingvar, universitetslektor
Haraldson, L. Åke, professor
Åkerman, N. Håkan, överdirektör
Lokal: Falu tingsrätt, Box 102, 791 01 Falun 1, tel.växel 023/195 60
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av år 1974.
3. Företagsdemokratidelegationen (Fi 1969:64)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1968 för
frågor rörande försöksverksamhet med fördjupad företagsdemokrati i de
statliga aktiebolagen:
Ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör
Ledamöter:
Cox, Arne J., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Janérus, R. Inge, ombudsman
Lind, F. Olof, direktör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Linde, Bengt A., personalintendent (t.o.m. den 31 januari 1973)
Modig, Karl-Erik V., ombudsman
Ström, K. Fingal, kansliråd
Wehlin, Sven, andre förbundsordförande
Åhstrand, Lars A., direktör (t.o.m. den 31 januari 1973)
Experter:
Andersson, Alf Å. H., fil. kand.
Hammarström, Olof M., civilekonom
Hodann, Jan O. M., fil. kand.
Karlsson, Lars Erik, civilekonom
467
Kommittéer: Industridepartementet 1:4
Sekreterare:
Brodén, E. Bertil, byrådirektör
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. 763 22 07
Direktiven för delegationen, se 1969 års riksdagsberättelse Fi 64.
Delegationen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 16
sammanträden samt haft överläggningar med myndigheter, organisationer
och andra som berörs av delegationens arbete. Dessutom har
representanter för delegationen företagit en studieresa till
Förbundsrepubliken Tyskland.
Delegationen har under perioden publicerat en rapport om Försök med
personalkommitté och fyra avdelningsnämnder vid Karlskronavarvet AB
samt en principrapport om Försöksverksamhet med företagsdemokrati vid
statliga bolag.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela budgetåret 1973/74.
4. Närförläggningsutredningen (11970:16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 mars 1970 för att
utreda frågor rörande närförläggning av atomkraftverk (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 maj 1970):
Ordförande:
Håkansson, Hans E. V., fil. lic.
Ledamöter:
Carlbom, Lars E., överingenjör
Hedgran, Arne G., avdelningschef
Larsson, Yngve B., direktör
Ryman, Jan-Erik, direktör
Svensson, Kjell R., kansliråd
Wivstad, O. Ingvar, teknisk direktör
Experter:
Almqvist, Per E. A., tekn. lic.
Bringfeldt, Björn T., förste statsmeteorolog
Grimås, Ulf G. A., laborator
Kindahl, P. Jan, byrådirektör
Nilsson, E. Tore R., reaktorinspektör
Schultz, Göran O. H., civilingenjör
Thunell, Jörgen S., civilingenjör
Westerlund, S. Harald, fil. mag.
1:4 Riksdagsberättelsen år 1974
468
Sekreterare:
Bergström, Stig O. W., civilingenjör
Bitr. sekreterare:
Green, Nils A. R., ingenjör
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Lokal: Närförläggningsutredningen, Fack, 611 01 Nyköping 1, tel. växel
0155/800 00
Direktiven för utredningen, se 1971 års riksdagsberättelse 1 16.
Tilläggsdirektiv, se 1972 års riksdagsberättelse I 8.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden. Därutöver har utredningens expertgrupp hållit 14
sammanträden.
Utredningen beräknas avge ett betänkande om förläggning av kärnkraftverk
nära tätorter i början av år 1974.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
5. Delegationen (1 1970:17) för de mindre och medelstora företagen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 mars 1970 och den
7 september 1971 med uppdrag att bereda frågor rörande de mindre och
medelstora företagens problem (se Post- och Inrikes tidn. den 30 maj 1970):
Ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör
Ledamöter:
Heldt, Sten-Olof, ombudsman
Nilsson, Gunnar E., ordförande i LO
Ramström, Dick O., professor
Resare, Bengt C. M., överdirektör
Stefanson, R. Stig S., optikermästare, f.d. led. av I kamm.
Wallin, Ingemar E. V., bankdirektör
Wollroth, Stig V., direktör
Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen
Åström, C. Johan S., departementssekreterare
Experter:
Sillén, Bo S. A., direktör
Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen
469
Kommittéer: Industridepartementet 1:6
Tryse, Carl Eric, överingenjör
Törner, Pär I., civilingenjör
Sekreterare:
Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare
Bitr. sekreterare:
Hallsten, Lars T., byrådirektör
Nyberg, Lars U. O., byråsekreterare
Direktiven för delegationen, se 1971 års riksdagsberättelse I 14.
Delegationen har under tiden november 1972 — juni 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av delegationens arbete.
Delegationen har i maj 1973 givit ut en informationsskrift
Servicemöjligheter för mindre företag och den 29 juni 1973 avgett en
rapport över sin verksamhet under tiden den 20 mars 1970 — den 30 juni
1973.
Delegationens arbetsuppgifter har den 1 juli 1973 förts över till statens
industriverk.
6. Grafiska kommittén (11970:18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1970 för att
utföra vissa undersökningar av den grafiska industrin (se Post- och Inrikes
tidn. den 9 juli 1970):
Ordförande:
Jungenfelt, Karl G., professor
Sakkunniga:
Alderin, Erik K., förbundsordförande
Gålmark, Per G., direktör
Jacobsson, S. E. O. Nicke, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Lidén, Lars Y., direktör
Lundell, Lars-Erik V., ombudsman
Moreau, Jan-Erik, pol. mag.
Tomner, J. Sigvard A., överingenjör (t.o.m. den 30 juni 1973)
Österberg, Rolf V., direktör
Experter:
Adstedt, G. Roland, direktör
Johansson, B. Östen, byråchef (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Kleist, Åke O., revisionsdirektör
1:6 Riksdagsberättelsen år 1974
470
Kulling, Ernst R., direktör
Ljung, C. H. T. Johan, direktör
Sekreterare:
Vinell, Lars G., docent
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för kommittén, se 1971 års riksdagsberättelse 115.
Kommittén har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit tio
sammanträden samt haft överläggningar med olika organisationer som
berör kommitténs arbete.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet år 1974.
7. Metallmanufakturutredningen (1 1970:19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1970 för
att undersöka nuläge och utvecklingstendenser i den svenska järn- och
metallmanufakturindustrin i vad avser den traditionella tillverkningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 28 januari 1971):
Ordförande:
Lemne, Mats H., landshövding
Sakkunniga:
Gustavsson, Bengt T., ombudsman, led. av riksdagen
Idin, Kurt A. T., direktör
Lindquist, Sture B. L., förbundsordförande
Sjöholm, Sten I. E., bruksdisponent
Westerberg, Lars G. I., andre ordförande i LO
Experter:
Ekström, John E., ekon. lic.
Hellström, K. Birger, direktör
Sekreterare:
Davidsson, Sune L, departementssekreterare
471
Kommittéer: Industridepartementet 1:8
Bitr. sekreterare:
Nilsson, J. Christian N., pol. mag.
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse 111.
Utredningen har under tiden november 1972 — augusti 1973 hållit sju
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörts av utredningens arbete. Därutöver
har nio sammanträden hållits med en särskild arbetsgrupp inom
utredningen.
Utredningen har den 29 augusti 1973 avgett betänkandet (SOU 1973:29-30) Järn- och metallmanufakturindustrin under 70-talet.
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Installationsbranschutredningen (11970:21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1970 för
en kartläggning och analys av installationssektorn (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 februari 1971):
Utredningsman:
Cederwall, Gustav F. E., landshövding
Experter:
Bergvall, K. Lennart, arkitekt
Bernhard, Harry B., överingenjör
Boysen, Arne A., civilingenjör
Hidemark, Bengt Å. H., arkitekt
Rengholt, Ulf N., tekn. lic.
Rydh, Olof G. G., pol. mag.
Wallin, Allan, avdelningsdirektör
Welin, Einar, direktör
Sekreterare:
Mildner, Erwin A., fil. lic.
Bitr. sekreterare:
Cederlund, Lars Johan O. B., civilekonom
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse 113.
1:8 Riksdagsberättelsen år 1974 472
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 13
sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet år 1974.
9. Elutredningen (11971:01)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1971 för att
utreda frågor rörande eldistributionens och elproduktionens organisation
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1971):
Utredningsman:
Lemne, Mats H., landshövding
Experter:
Bergman, Rolf A. G., pol. mag.
Håkansson, Hans E. V., fil. lic.
Lindmark, Lars E., t.f. försäkringsdomare
Bitr. sekreterare:
Lemne-Bergman, Marja E., fil. kand. (fr.o.m. den 1 oktober 1973)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1972 års riksdagsberättelse I 14.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden samt haft överläggningar med av utredningens arbete
berörda parter.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
10. Dataindustriutredningen (11971:02)
Tillkallade enligt Kungl Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1971 ochden24
november 1972 för utredning rörande näringspolitiska åtgärder på det
datatekniska området (se Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972):
Ordförande:
Brynielsson, Harry A. B., direktör
Sakkunniga:
Anér, Kerstin, fil. dr, led. av riksdagen
Hellberg, D. Kjell V., direktör
473
Kommittéer: Industridepartementet I.
Larsson. Y. Allan G., statssekreterare
Lidmalm, Tord N. G., direktör
Pernelid, V. Åke E., direktör
Pettersson, N. Lennart, fil. kand., led. av riksdagen
Redvall, Knut L., förste sekreterare
Wedell. N. Gunnar, direktör
Experter:
Almqvist, Bert A., direktör
Brising, Lars H., direktör
Bubenko, Janis Jr., bitr. professor
Dahlqvist, Germund G., professor
Danielsson, Per-Erik, professor
Dopping, S. P. Olle, universitetslektor
Fröberg, Carl-Erik T., professor
Goldberg, Walter H. G. K. M., professor
Gussing, N. Ragnar J., byrådirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Gällmo, Bengt W., civilingenjör
Hambraeus, Gunnar A., professor
Jacobaeus, A. Christian, direktör (fr.o.m. den 1 mars 1973)
Jiewertz, Bengt K-O., civilingenjör
Johansson, Hans L, avdelningsdirektör
Langefors, N. Börje, professor
Larsson, Hans O., byrådirektör (fr.o.m. den 1 januari 1973)
Larsson, Torsten A., driftdirektör
Lindberg, S. Lennart, organisationsdirektör
Lindeborg, E. G. Lennart, avdelningsdirektör
Lindström, B. E. Gunnar, direktör
Lubeck, S. A. Lennart, civilingenjör
Magnusson, Björn H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Mellberg, Kjell, civilingenjör
Norrby, P. T. Johannes, direktör
Persson, Staffan, bitr. professor
Pettersson, Karl-Henrik, departementsråd
Rullgård, K. Åke, ingenjör
Rundkvist, Åsa, pol. mag. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Sem-Sandberg, Sverre G., direktör
Sigvardsson, Bejron K. G., överingenjör
Stemme, N. G. Erik, professor
Svenonius, Per H., avdelningschef
Wendel, Sven G., sektionschef
Sekreterare:
Wetterholm, Bengt A. W., direktör
1:10 Riksdagsberättelsen år 1974
474
Bitr. sekreterare:
Eklund, Ulf R., fil. kand.
Ohlin, Tomas, fil. lic.
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktivenförutredningen.se 1972 års riksdagsberättelse I 15.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 13
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
30 sammanträden hållits med experter ingående i olika referensgrupper.
Dessutom har studieresor företagits till bl. a. Japan, Hongkong och
Förbundsrepubliken Tyskland.
Utredningen har den 6 februari 1973 avgett en lägesrapport (SOU 1973:6)
Data och näringspolitik.
Utredningen har vidare avgett två skrivelser till statsrådet och chefen för
utbildningsdepartementet, nämligen den 21 mars 1973 om utbildning till
ADB-lärare och den 11 oktober 1973 om högre tjänster inom det
datatekniska området.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet år 1974.
11. Delegationen (11971:03) för samordning av utredningsverksamheten
rörande verkstadsindustrin
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1971 för
samordning av utredningsverksamheten rörande verkstadsindustrin (se
Post- och Inrikes tidn. den 18 januari 1972):
Ordförande:
Österberg, Gunnar R., departementssekreterare
Ledamöter:
Björck, Olle, direktör
Hellström, K. Birger, direktör
Olsson, Jan E. A., fil. kand.
Söderberg, Stig J. F., ombudsman
Expert:
Larsson, Y. Allan G., statssekreterare (fr.o.m. den 1 november 1973)
Sekreterare:
Franson, Thomas P., kanslisekreterare
475 Kommittéer: Industridepartementet 1:12
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för delegationen, se 1972 års riksdagsberättelse I 16.
Delegationen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sju
sammanträden.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
12. 1972 års FFV-utredning (I 1972:02)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 februari och den 14
april 1972 för att utreda den framtida verksamhetsinriktningen m. m. för
förenade fabriksverken (se Post- och Inrikes tidn. den 20 april 1972):
Ordförande:
Johansson, Knut B. M., förbundsordförande, led. av riksdagen
Sakkunniga:
Granath, Sölve, förste ombudsman
Malmberg, Eric G., generaldirektör
Ottosson, C. E. Holge, direktör, f.d. led. av riksdagen
Sandberg, Lars G., förbundsordförande
Sundberg, L. Nore, civilekonom
Expert:
Hansson, N. Lennart, kansliråd
Sekreterare:
Jensen, Birger H. L., organisationsdirektör
Bitr. sekreterare:
Tegnér, Per A. A., departementssekreterare
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 17.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 16
sammanträden. Därutöver har ett arbetsutskott inom utredningen hållit 14
sammanträden. Utredningen har vidare företagit en studieresa till Norge.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret år 1974.
1:13 Riksdagsberättelsen år 1974
476
13. Energiprognosutredningen (1 1972:03)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 mars 1972 för att
utreda och bedöma den framtida utvecklingen på energiområdet (se Postoch
Inrikes tidn. den 20 april 1972):
Ordförande:
Lyberg, Bengt, landshövding
Sakkunniga:
Gradin, Rolf U., civilingenjör
Hambraeus, Gunnar A., professor
Håkansson, Hans E. V., fil. lic.
Jungenfelt, Karl G., professor (t.o.m. den 31 mars 1973)
Mäler, Karl Göran, docent (fr.o.m. den 1 april 1973)
Experter som företräder de politiska partierna:
Clarkson, Rolf A., direktör, led. av riksdagen
Henningsson, H. Einar G. M., elektriker, f.d. led. av riksdagen
Pettersson, Harald A. I., lantbrukare, led. av riksdagen
Sundelin, F. Bernhard, åkeriägare, led. av rikdagen
Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen
Angström, Rune T., direktör, led. av riksdagen
Övriga experter:
Danielson, Nils-Gustaf F., byråchef
Frigren, Suzanne M., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 april 1973)
Grimås, Ulf G. A., laborator
Hagson, Carl A., direktör
Hannervall, Lars H., överingenjör
Holmqvist, Sture L., kommunalråd (fr.o.m. den 1 april 1973)
af Klintberg, Rolf H. F., direktör
Lindgren, Claes B. L., direktör
Lundmark, Nils A. J., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sterne, Bengt G., direktör
Waldenby, Torbjörn, direktör
Huvudsekreterare:
Höjeberg, Mats O., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1973)
ben Salem, S. Elias, civilingenjör (t.o.m. den 31 december 1973)
Sekreterare:
Lundmark, Nils A. J., avdelningsdirektör (t.o.m. den 30 juni 1973)
Bitr. sekreterare:
Boman, O. Gunilla, byrådirektör
Sjöblom, S. Åke, byrådirektör
477
Kommittéer: Industridepartementet 1:14
Lokal: Munkbron 11, 111 28 Stockholm, tel. 11 21 83 (Höjeberg), 11 21 74
(Lundmark), 11 1964(Boman), II 23 61 (Sjöblom)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 18.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 24
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Dessutom har
studieresor företagits till bl. a. Förenta staterna.
Utredningen har den 15 augusti 1973 avgett delbetänkandet (Ds I 1973:2)
Lägesrapport från energiprognosutredningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
14. Petroindustriutredningen (1 1972:04)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april och den 7 juni
1972 för att utreda frågan om transport, raffinering och förädling av olja och
naturgas (se Post- och Inrikes tidn. den 23 maj 1972):
Ordförande:
Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör
Sakkunniga:
Carlsson, Arne R., direktör
Eidem, Ingmar, tekn. dr
Gustafson, Sven H., bankkamrer, led. av riksdagen
Häll, Karl-Erik, ombudsman, led. av riksdagen
Nettelbrandt, Alfred, direktör
Paulsson, G. Valfrid V., generaldirektör
Tengroth, Bengt T., ordförande i Svenska hamnförbundet
Ågren, Enar, förbundsordförande
Experter:
Fredenmark, Gunnar L., direktör (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Gustavsson, S. A. Göran, civilingenjör
Kignell, Jan-Erik, direktör (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare
Sekreterare:
Löfgren, Torsten Hj., pol. mag.
Bitr. sekreterare:
Sedvallson, B. Gunnar H., civilingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Widell, Lennart G., civilekonom
1:14 Riksdagsberättelsen år 1974
478
Lokal: Munkbron 11, 3 tr., 111 28 Stockholm, tel. 1167 24 (Löfgren),
11 67 03 (Sedvallsson), 11 66 54 (Widell)
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 19.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete. Därutöver har
fem sammanträden hållits med särskilda arbetsgrupper för raffinaderi- och
petrokemifrågor.
Utredningen har den 17 december 1973 avgett en lägesrapport (Ds I
1973:5) Petroindustrin i Sverige — en inventering.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
15. Pyroteknikutredningen (H 1972:05)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 24 november 1972 för
att utreda frågan om den samhälleliga regleringen på det pyrotekniska
området (se Post- och Inrikes tidn. den 2 december 1972):
Utredningsman:
Hybbinette, Anna-Greta, fil. lic.
Sekreterare:
Agnell-Radhe, Anna-Lisa, byrådirektör (fr.o.m. den 1 april 1973)
Lokal: Rosenbad 2, 5 tr., 103 20 Stockholm 16, tel. 763 32 08 och
763 32 07. Postadress: Handelsdepartementet, Fack. 103 20 Stockholm 16
Direktiv (anförande av statsrådet över handelsärenden Feldt till
statsrådsprotokollet den 24 november 1972):
Bruket av fyrverkeripjäser, knallpjäser och liknande pyrotekniska varor
medför risker för skador och andra olägenheter för medborgarna. Samhället
söker begränsa dessa olägenheter på olika sätt. Sålunda finns bestämmelser
för tillverkning, import, försäljning, inköp, innehav och hantering av
pyrotekniska varor. Dessa bestämmelser återfinns i förordningen
(1949:341) om explosiva varor och i kommerskollegiets
tillämpningsföreskrifter till denna förordning. Bestämmelserna avser bl.a.
att begränsa minderårigas möjligheter att förvärva pyrotekniska varor.
Vidare krävs enligt allmänna ordningsstadgan (1956:617) tillstånd av
polismyndighet för att anordna fyrverkeri i vissa fall. Genom information i
massmedia och skolor söker samhället förmedla kunskap om och varna för
säkerhetsrisker i samband med pyrotekniska varor.
Där är osäkert huruvida gällande regler är tillräckliga för att på ett
tillfredsställande sätt begränsa olägenheterna med de pyrotekniska
479
Kommittéer: Industridepartementet 1:15
varorna. Det är inte ovanligt att minderåriga trots bestämmelserna har
tillgång till pyrotekniska varor och ibland använder dessa på ett sätt, som är
särskilt ägnat att åstadkomma skada och irritation. Vidare är det omfattande
bruket av dessa varor, särskilt i anslutning till vissa helger, en källa till
irritation hos många medborgare. Olaga hemtillverkning av pyrotekniska
pjäser förekommer också, ibland med svåra olyckor som följd.
Även vid korrekt hantering kan pyrotekniska varor föra med sig
olägenheter. Det förekommer att olyckor inträffar på grund av britstfälliga
konstruktioner.
Kungl. Maj:t uppdrog den 28 november 1969 åt kommerskollegium att
utarbeta förslag till reglering av handeln med vissa kemikalier. Syftet med
uppdraget var i första hand att söka begränsa den olaga hemtillverkningen
av pyrotekniska varor.
Frågan om skärpta bestämmelser om eller förbud mot försäljning av
pyrotekniska varor har vidare vid ett flertal tillfällen aktualiserats i
riksdagen. Bl.a. behandlar tre motioner till 1972 års riksdag denna fråga
(mot. 1972:46, 1972:154, 1972:756).
Rikspolisstyrelsen, kommerskollegium och sprängämnesinspektionen
har, efter överläggningar med mig tidigare i år, granskat vissa förhållanden
på det aktuella området för att få en bild av omfattningen av de
skadeverkningar, som hanteringen av pyrotekniska varor medför, och
möjligheterna att begränsa de skador som uppkommer. Denna översyn gav
inte någon entydig bild av sigtuationen. Mycket tyder emellertid på att den
olaga hemtillverkningen utgör ett växande problem.
Av vad jag här anfört framgår, att behov finns att närmare se över den
samhälleliga regleringen på det pyrotekniska området. Jag förordar att en
särskild sakkunnig tillkallas för denna översyn.
Den sakkunnige bör undersöka omfattningen och karaktären av de
olägenheter, som hänger samman med användningen av pyrotekniska
varor. Finner den sakkunnige att dessa olägenheter för närvarande inte
tillfredsställande begränsas, bör han pröva om en bättre ordning kan
åstadkommas genom effektivare tillsyn över efterlevnaden av gällande
regler eller om behov finns att skärpa dessa. Om sådant behov föreligger,
bör den sakkunnige lämna förslag till ny reglering. Han bör vidare
undersöka om behov föreligger att öka säkerheten hos de pyrotekniska
varorna. I detta sammanhang kan erinras om att den olaga hemtillverkningen
kan komma att öka vid skärpt reglering. Den sakkunnige bör beakta
denna frågeställning, som haft viss betydelse vid utformningen av de nu
gällande bestämmelserna.
Med hänsyn till det anförda finns vidare anledning att uppmärksamma
handeln med sådana kemikalier, som kan användas för framställning av
pyrotekniska varor, och att härvid undersöka möjligheterna att begränsa
den olaga hemtillverkningen. Det ovan nämnda uppdraget åt
kommerskollegium bör därför återkallas och det material som hittills
framkommit i kollegiets utredningsarbete bör överlämnas till den
sakkunnige.
Den sakkunnige bör också kunna pröva behovet av ökad information och
andra åtgärder på området.
Utredningen har insamlat material för belysning av problemen och överlagt
med olika intressenter på det pyrotekniska området.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
1:16 Riksdagsberättelsen år 1974
480
16. Utredningen (I 1972:05) angående den tillämpade beteendevetenskapliga
arbetslivsforskningen
Tillkallad enligt bemyndigande den 26 maj 1972 för utredning angående
den tillämpade beteendevetenskapliga arbetslivsforskningen (se Post- och
Inrikes tidn. den 3 juni 1972):
Utredningsman:
Westling, Otto J., f.d. generaldirektör
Experter:
Glaas, Sten-Ove J., avdelningsdirektör
Janérus, R. Inge, ombudsman
Jonasson, Sven G. J., utredningschef
Lahnhagen, Rolf, direktör
Lennerlöf, N. O. Lennart, direktör
Peterson, H. A. William, intendent
Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare
Sekreterare:
Zetterblom, B. Göran O., avdelningsföreståndare
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 20.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit 19
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter,
organisationer och andra som berörs av utredningens arbete.
Utredningen harden 18december 1973avgett betäknandet(SOU 1973:55)
Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning.
Uppdraget är därmed slutfört.
17. 1972 års försöksdjursutredning (1 1972:06)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 juni 1972 för
utredning rörande försörjning med djur för vetenskapliga försök (se Postoch
Inrikes tidn. den 15 juli 1972):
Utredningsman:
Nilsson, E. Hjalmar, f.d. landshövding
Experter:
Bierke, Pär N., konsulent
Juhlin, Rolf, överingenjör
Salenstedt, Carl-Rune, professor
481
Kommittéer. Industridepartementet 1:18
Sundberg, L. Nore, civilekonom
Wass, Lars A., försöksdjurskonsulent
Sekreterare:
Tidblad, Bengt G. V., länsveterinär
Lokal: Länsveterinärexpeditionen, V:a Kyrkogatan 6. Postadress: Box
169,87101 Härnösand 1, tel. 0611/140 96eller 0611/29 000
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse 121.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit sex
sammanträden samt haft överläggningar med olika myndigheter och andra
som berörs av utredningens arbete. Dessutom har utredningsmannen m.fl.
haft överläggningar i Finland och Norge med bl. a. experter på försöksdjursområdet.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första kvartalet år 1974.
18. Utredningen (I 1972:07) rörande vissa frågor inom järn- och
stålområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1972 för
utredning rörande vissa frågor inom järn- och stålområdet (se Post- och
Inrikes tidn. den 25 september 1972):
Ordförande:
Ekström, John E., ekon. lic.
Sakkunniga:
Andersson, K. Börje, kommunalråd
Larsson, Y. Allan G., utredningschef
Lundqvist, Nils, direktör
Nabseth, Lars G., direktör (fr.o.m. den 26 januari 1973)
Sundén, O. Ragnar, direktör (t.o.m. den 25 januari 1973)
Söderberg, Johan, direktör
Aberg, Gunnar, chefingenjör
Experter:
Croneborg, K. O. Rutger, kommerseråd
Forslund, Sten H. C., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Magnusson, Egon S. I., ingenjör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Thörnberg, Ove V., ombudsman (fr.o.m. den 1 februari 1973)
Wohrne, Vulf O., direktör (fr.o.m. den 1 februari 1973)
31 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
1:18 Riksdagsberättelsen år 1974
482
Sekreterare:
Rydh, Olof G. G., pol. mag.
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiven för utredningen, se 1973 års riksdagsberättelse I 22.
Utredningen har under tiden november 1972 — oktober 1973 hållit fem
sammanträden. Därutöver har fyra sammanträden hållits med en särskild
arbetsgrupp för frågor rörande stålindustrins arbetsmiljö.
Utredningen har den 1 november 1973 avgett en rapport om Övergången
till ett med den europeiska kol- och stålgemenskapen (CECA) gemensamt
prissättningssy stern.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1974.
19. Utredningen (I 1972:08) om högaktivt avfall från kärnkraftverk
(AKA)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den28december 1972och
den 28 december 1973 för att utreda frågor om högaktivt avfall från
kärnkraftverk (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1973):
Ordförande:
Netzén, K. Gösta, f.d. landshövding (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Sakkunniga:
Bergqvist, Jan G., pol. mag., led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Larsson, K. Einar A., lantbrukare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj
1973)
Larsson, Lars-Gunnar, professor (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Takman, John O., överläkare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari
1974)
Westlin, E. Arne, t.f. avdelningschef (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Wijkman, Anders I. S., sekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj
1973)
Wååg, Nils Erik, byggnadsingenjör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 maj
1973)
Ångström, Rune T., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari
1974)
Experter:
Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Hultgren, Åke V., fil. lic. (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Larsson, Alf H., civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lindell, Bo G., professor (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lindgren, I. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den I januari
1974)
Svenke, J. Erik K., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
483
Kommittéer: Industridepartementet 1:19
Sekreterare:
Moding, A. Philip V., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 juni 1973)
Lokal: Humlegatan 1 A, 211 27 Malmö, tel. 040/97 35 60
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
28 december 1972):
Produktionen av elkraft i Sverige kommer i allt högre grad att baseras på
kärnenergi. Det första stora kärnkraftaggregatet har nyligen tagits i drift och
åtta aggregat är f.n. under byggnad. Enligt kraftindustrins beräkningar
kommer år 1980 ca 8 000 MW och år 1985 ca 16 000 MW kärnkraft att ha
installerats.
De reaktorer som är aktuella för Sveriges del är av s.k. lättvattentyp.
Bränslecykeln till en lättvattenreaktor omfattar följande steg:
urananrikning, bränsleelementtillverkning, energialstring i kärnreaktor och
bränsleupparbetning. Vid den energigivande kärnklyvningsprocessen i
reaktorn förbrukas uran och nybildas plutonium. Processen ger samtidigt
upphov till klyvningsprodukter. Vissa av dessa är radioaktiva och faller
sönder under avgivande av joniserande strålning.
Förbrukat bränsle tas ut från reaktorn och förvaras vid kraftstationen
under några månader för att strålningen från de mest kortlivade radioaktiva
klyvningsprodukterna skall minska till en nivå som underlättar den fortsatta
hanteringen. Bränslet transporteras därefter till en upparbetningsanläggning
och underkastats där en kemisk behandling för återvinning
av kvarvarande mängder uran och plutonium, vilka kan användas för
framställning av nytt reaktorbränsle.
Vid upparbetningen avskiljs de radioaktiva klyvningsprodukterna, som
utgör huvudbeståndsdelen i det s.k. högaktiva avfallet. De flesta av
klyvningsprodukterna är relativt kortlivade. Några har emellertid så lång
livslängd, att det tar hundratals år innan aktiviteten i det högaktiva avfallet
minskat till ofarlig nivå. Innehåller avfallet plutonium kan det bli fråga om
ännu längre tidsperioder.
Anläggningar för upparbetning av kärnbränsle finns f.n. i ett litet antal
länder, i Västeuropa enbart i Storbritannien, Frankrike och Belgien. Det
högaktiva avfallet förvaras i anslutning till anläggningarna på ett sätt som
anses fullt betryggande i ett kortare tidsperspektiv. I och med att kärnkraftutbyggnaden
i världen kommit i gång i stor skala ägnar man nu ökad
uppmärksamhet åt problemen beträffande lagring av högaktivt avfall under
långa tidsperioder. Betydande forsknings- och utvecklingsresurser har satts
in på detta område i flera länder, särskilt i Förenta staterna.
Man synes nu inom internationella expertkretsar allmänt ha kommit fram
till uppfattningen att det högaktiva avfallet så tidigt som möjligt bör
överföras till fast form. Ännu tvekar man emellertid om det från kostnadsoch
säkerhetssynpunkt lämpligaste sättet för förvaring av aktivt avfall
under mycket långa tidsperioder. Av denna orsak förordar man att avfallet
— till dess man funnit en allmänt accepterad metod för förvaringen — lagras
under kontinuerlig övervakning och på ett sådant sätt att materialet senare
kan överföras till annan form och transporteras till annan plats än den
ursprungliga lagringsplatsen.
Med hänsyn till de speciella säkerhetskrav, som måste uppfyllas
beträffande behandling och förvaring av högaktivt avfall, utövas i alla
1:19 Riksdagsberättelsen år 1974
484
berörda länder en noggrann statlig kontroll av denna verksamhet. Även i
länder — som t.ex. Förenta staterna — där upparbetning av
kraftreaktorbränsle sker i privatägda anläggningar ombesörjer staten i
princip den slutliga förvaringen av avfallet. Enligt regler, som nyligen
utarbetats av den amerikanska atomenergikommissionen, skall högaktivt
avfall från ifrågavarande anläggningar senast inom en femårsperiod
överföras till fast form och inom en tioårsperiod transporteras tili en federal
lagringsplats. Någon sådan lagringsplats har emellertid ännu inte definitivt
utsetts. I Storbritannien och Frankrike är upparbetningsanläggningarna f .n.
statsägda och förvaringen av avfallet sker från början i statlig regi.
En särställning intas av det europeiska bolaget för kemisk upparbetning
av bestrålat bränsle, Eurochemic, som uppfört en upparbetningsanläggning
i Belgien. Bolaget, som bildats inom ramen för OECD:s kärnenergiorgan
(NEA), har delägare från 13 medlemsländer, däribland Sverige, som
företräds av AB Atomenergi. Sedan anläggningen togs i bruk år 1966 har där
behandlats bränsle från kraftreaktorer och forskningsreaktorer för berörda
länders räkning. Delägarna i Eurochemic har emellertid nu beslutat att
upparbetningsverksamheten skall upphöra vid utgången av år 1974. Frågan
om slutlig behandling och val av plats för långtidsförvaring av det aktiva
avfall som lagrats i anslutning till anläggningen utreds därför inom bolaget.
Frågor om hantering av aktivt avfall i Västeuropa uppmärksammas inom
NEA även vid sidan av verksamheten inom Eurochemicbolaget. Som
resultat av en arbetsgrupps arbete publicerades år 1971 en rapport över olika
medlemsländers regler och förfaranden för behandling, förvaring och
utsläpp av aktivt avfall. Vid överläggningar inom NEA har man enats om att
frågor rörande aktivt avfall även i fortsättningen skall vara en viktig del av
organisationens verksamhet. Man har emellertid ännu inte tagit ställning till
de organisatoriska formerna för detta arbete.
Inom det internationella atomenergiorganet (IAEA) behandlas framför
allt de mera globala problemen beträffande högaktivt avfall, såsom
internationella regler för val av platser för långtidsförvaring, regler för
internationella transporter av högaktivt material och ett internationellt
register för utsläpp av radioaktivitet till omgivningen. Frågorna rörande
radioaktivt avfall diskuterades även vid Förenta nationernas
miljövårdskonferens i Stockholm genom ett svenskt initiativ. Därvid
framhölls bl.a. IAEA:s betydelse som ett internationellt expertorgan på
området. Konferensen antog en rekommendation om ett utvidgat
internationellt samarbete beträffande hantering, transport och förvaring av
radioaktivt avfall.
För Sveriges del har någon behandling och förvaring av högaktivt avfall
inom landet ännu inte behövt ske. Förbrukat reaktorbränsle har sänts till
anläggningar i Förenta staterna eller Västeuropa för upparbetning och
respektive anläggning har därvid tagit hand om allt radioaktivt avfall från
bränslet.
Inom landet har dock gjorts vissa projektstudier och utredningar som
berör frågor om högaktivt avfall. I början av 1960-talet gjorde AB
Atomenergi ett förprojekt till en anläggning för bränsleupparbetning.
Verksamheten tänktes förlagd till en plats vid Sannäsfjorden i norra
Bohuslän, som valdes bl.a. med hänsyn till att platsen ger goda möjligheter
till lagring av högaktivt avfall i anslutning till en upparbetningsanläggning.
Det aktuella markområdet inköptes sedermera av bolaget. Projektstudien
hade som huvudsyfte att ge kännedom om en upparbetningsanläggnings
ekonomi.
485
Kommittéer: Industridepartementet 1:19
År 1970 tillsattes en arbetsgrupp inom industri-, jordbruksoch
civildepartementen för en studie över upparbetning av kärnbränsle. I en
promemoria (Ds I 1971:1) redovisade gruppen förutsättningarna för en
svensk upparbetningsanläggning. Gruppen ansåg att en anläggning baserad
enbart på det svenska behovet skulle kunna vara ekonomiskt motiverad
tidigast omkring år 1990. Vad beträffar långtidsförvaringav högaktivt avfall
framhöll gruppen att de upparbetningstjänster, som f.n. erbjuds i utlandet,
även omfattar ett omhändertagande av det aktiva avfallet men att
avfallsfrågan i framtiden kan behöva lösas på andra villkor, innebärande att
ansvaret för avfallet eventuellt kommer att ligga kvar hos ursprungslandet.
Enligt arbetsgruppens uppfattning hade därför länder med kärnreaktorer
men utan egna upparbetningsanläggningar anledning att utveckla en
nationell beredskap för slutlig förvaring av aktivt avfall.
I maj 1972 överlämnade en arbetsgrupp, tillsatt av statens
strålskyddsinstitut och bestående av företrädare för institutet, social- och
jordbruksdepartementen, miljövårdsberedningen, statens naturvårdsverk
och AB Atomenergi, en rapport till institutet med förslag till riktlinjer för
omhändertagande av radioaktivt avfall. Utredningsarbetet omfattade i
första hand låg- och medelaktivt avfall från kärnkraftverk och annan
nukleär verksamhet. Enligt gruppens uppfattning borde avfall från sjukhus,
forskningsinstitutioner och industrier behandlas vid en central
avfallsanläggning, i den mån det måste omhändertas särskilt. AB
Atomenergis anläggning i Studsvik angavs som en lämplig plats för en sådan
verksamhet. Visst aktivt avfall från kärnkraftverk kunde förvaras vid
kraftstationerna. Gruppen ansåg att man på sikt borde sträva efter en
central förvaring av alla typer av aktivt avfall. Man behandlade inte närmare
frågorna om högaktivt avfall från kärnkraftverk men framhöll vikten av ett
internationellt samarbete på detta område.
Från statens sida har på senare tid tagits flera viktiga initiativ, som hänför
sig till försörjningen och säkerheten på kärnenergiområdet. Sedan
statsmakterna fastställt riktlinjer för landets försörjning med kärnbränsle
(prop. 1972:57, NU 1972:39, rskr 1972:200) har ett särskilt bolag — Svensk
kärnbränsleförsörjning AB — bildats i enlighet med ett konsortialavtal
mellan statens vattenfallsverk, Sydsvenska kraft AB och Oskarshamnsverkets
kraftgrupp AB. Bolaget har anförtrotts betydelsefulla uppgifter i
fråga om försörjning med material och tjänster inom kärnbränslecykeln och
som initiativtagare till det utvecklingsarbete som behövs från
försörjningssynpunkt.
De svenska utrednings- och utvecklingsinsatserna rörande säkerheten
hos kärnkraftverk och deras eventuella påverkan på miljön kommer att
intensifieras under de närmaste åren. Arbetet skall ledas av en av Kungl.
Maj:t tillsatt delegation för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och
miljöfrågor och finansieras av berörda kraftföretag. Frågor rörande
upparbetning av använt kärnbränsle samt behandling och förvaring av
högaktivt avfall ingår emellertid inte i delegationens arbetsprogram.
Av vad jag anfört har framgått att behovet av ett eget arbete i Sverige
beträffande högaktivt avfall tidigare inte framstått som särskilt starkt i
jämförelse med behoven inom andra delar av kärnenergiområdet. Enligt
min mening kan det emellertid inte förutsättas, att de villkor på vilka
kärnbränsle nu kan upparbetas i utlandet också kommer att gälla i
framtiden. Utvecklingen kan exempelvis bli sådan att svenska kraftföretag
i samband med att avtal träffas om upparbetning måste förbinda sig att svara
för den slutliga förvaringen av det högaktiva avfallet. Det kan heller inte helt
1:19 Riksdagsberättelsen år 1974
486
uteslutas att på lång sikt en restriktivare inställning utomlands skulle kunna
leda till svårigheter för svenska kraftföretag att få upparbetningstjänster
utförda i andra länder.
Det är ännu ovisst om utvecklingen kommer att gå i den riktning jag här
antytt, och det vore enligt min mening olyckligt om så skulle bli fallet.
Frågor om behandling, transport och förvaring av högaktivt avfall är
nämligen av sådan natur att de i största möjliga utsträckning bör lösas
genom internationellt samarbete under hänsynstagande till de långsiktiga,
globala säkerhetsintressena. För Sveriges del måste därför uppgiften i
första hand vara att stödja sådant samarbete. Det ankommer på de
ansvariga svenska myndigheterna — framför allt statens strålskyddsinstitut
och delegationen för atomenergifrågor — att noga följa detta arbete och
lägga fram förslag om eventuella insatser från svensk sida. Även AB
Atomenergi har bl.a. som företrädare för Sverige i Eurochemic en viktig roll
i detta sammanhang.
Med hänsyn till omfattningen av det svenska utbyggnadsprogrammet för
kärnkraft anser jag det emellertid nödvändigt att Sverige vid sidan av det
internationella arbetet vidtar vissa förberedelser för det fall vi framdeles
skulle bli tvungna att förvara det högaktiva avfallet inom landets gränser.
Enligt min mening måste en god beredskap på detta område betraktas som
en förutsättning för den fortsatta kärnkraftutbyggnaden.
Mot den angivna bakgrunden anser jag att sakkunniga bör tillkallas för att
utreda frågor om högaktivt avfall från kärnkraftverk. De sakkunniga bör på
grundval av befintlig information göra en genomgång av de tekniska,
ekonomiska och säkerhetsmässiga problemen i samband med såväl
upparbetning av kärnbränsle som den följande behandlingen och
förvaringen av det högaktiva avfallet, inberäknat transporter. Denna
genomgång bör tjäna som en allmän bakgrund till de sakkunnigas analys av
de olika frågor som är av betydelse för den svenska beredskapen på
avfallsområdet.
Vad gäller upparbetningen bör därvid främst uppmärksammas frågor som
— med hänsyn till sambanden mellan dessa båda led av bränslecykeln —
påverkar förutsättningarna för förvaringen av det högaktiva avfallet.
Exempel på sådana frågor är vilken tid som behövs för uppbyggnad av egna
resurser för bränsleupparbetning och om mark redan nu måste reserveras
för en upparbetingsanläggning. De sakkunniga bör studera lokaliseringsmöjligheter
för en svensk upparbetningsanläggning och därvid utgå
från de riktlinjer för hushållning med mark och vatten (prop. 1972:111, CU
1972:35, rskr 1972:348) som nyligen fastställts av statsmakterna.
Möjligheterna till en samlokalisering med bl.a. kärnkraftverk bör beaktas
vid lokaliseringsövervägandena.
Beträffande långtidsförvaring av högaktivt avfall saknas inhemska
erfarenheter. De sakkunniga bör därför bedöma behovet av nationellt
forsknings- och utvecklingsarbete rörande behandling och förvaring av
högaktivt avfall, vilka krav som bör ställas på lagringsplats för dylikt avfall
och förutsättningarna för en samlokalisering av en förvaringsanläggning för
högaktivt avfall och en upparbetningsanläggning. Det bör även undersökas
i vad mån långtidslagring av högaktivt avfall kan samordnas med lagring av
sådant avfall med lägre aktivitet, som kräver särskilda skyddsåtgärder eller
behöver förvaras under relativt långa tidsperioder.
De sakkunnigas arbete med de tekniska, ekonomiska och säkerhetsmässiga
aspekterna av upparbetings- och avfallsfrågorna bör leda fram
till en översiktlig bedömning av storleken av de insatser som kan komma att
487
Kommittéer: Industridepartementet 1:20
behövas för en tillfredsställande svensk beredskap på dessa områden.
De sakkunnigas överväganden bör innefatta även organisationsfrågor
med beaktande av de särskilda förhållandena inom de olika leden av
avfallshanteringen från kraftreaktor till slutlig förvaring av högaktivt avfall.
En förutsättning bör därvid vara att det skall ankomma på staten att
ombesörja den verksamhet som rör den slutliga förvaringen av högaktivt
avfall.
Om de sakkunniga kommer fram till att ett särskilt nationellt forskningsoch
utvecklingsarbete beträffande behandling och förvaring av högaktivt
avfall bör sättas igång, bör förslag läggas fram beträffande de allmänna
riktlinjerna för ett dylikt arbete. De sakkunniga bör i denna del särskilt
samråda med AB Atomenergi och Svensk kärnbränsleförsörjning AB.
De sakkunniga bör vidare lägga fram förslag beträffande finansiering av
behandling, transport och förvaring av högaktivt avfall och av ett eventuellt
forsknings- och utvecklingsprogram. Förutsättningen bör därvid vara att
samtliga kostnader beträffande det högaktiva avfallet — som är en direkt
följd av kärnkraftproduktionen — skall bäras av producenterna av
kärnkraft.
Frågorna rörande behandling, transport och förvaring av radioaktivt
avfall är i princip reglerade i den nuvarande svenska lagstiftningen på
kärnenergiområdet, dvs. främst atomenergilagen (1956:306),
strålskyddslagen (1958:110) och atomansvarighetslagen (1968:45).
Bestämmelser som är tillämpliga på avfallsfrågorna finns även i
planlagstiftningen. Vissa speciella problem rörande det högaktiva avfallet,
bl.a. de mycket långa lagringstiderna, torde emellertid inte ha kunnat bli
tillräckligt beaktade vid utformningen av gällande bestämmelser. De
sakkunniga bör därför undersöka om lagstiftningen behöver kompletteras
och om så är fallet lägga fram därav föranledda förslag.
Utredningen har undet tiden maj — oktober 1973 hållit två sammanträden
samt haft överläggningar inom sekretariat och expertgrupp.
Utredningen har företagit studieresa till Belgien, Förbundsrepubliken
Tyskland och Frankrike.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
20. Delegationen (1 1973:01) för informationssystemet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1973 för
att utveckla informationssystemet samt leda och utvärdera
försöksverksamheten enligt lagen (1972:826) om uppgiftsskyldighet i vissa
planeringsfrågor (se Post-och Inrikes tidn.den31 mars 1973):
Ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Ledamöter:
Frid, Sven Rune, byråchef (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Holmqvist, Åke H., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1973)
1:20 Riksdagsberättelsen år 1974
488
Hugosson, Kurt I., byråchef, led. av riksdagen (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Karlsson, Bengt Olof, kansliråd (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Lönnqvist, Åke S. G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Oscarsson, Gösta H., departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars
1973)
Ledamöter i rådgivande nämnden:
Adelsohn, Ulf, direktörsassistent (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Ahlgren, Nils U., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Faxén, Karl-Olof, docent (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Hjalmarsson, Yngve H. J., utredningssekreterare (fr.o.m. den 15 maj
1973)
Martin, Gerard E. K., revisor (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Paulsson, Gustav V., direktör (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Pettersson, Bengt A. G., byråchef (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Petersson, Carl-Gunnar, sekreterare (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Ridal, Håkan K. Å., länsarkitekt (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Royen, Sverre N. H., direktör (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Sillén, Bo S. A., direktör (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Spendrup, K. Aksel, avdelningschef (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Wehlin, Sven, andre förbundsordförande (fr.o.m. den 15 maj 1973)
Expert:
Jakoby, Rein, byrådirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Sekreterare:
Rydberg, N. G. Harald, byråchef (fr.o.m. den 1 juni 1973)
Bitr. sekreterare:
Andersson, Ola R., fil. stud. (fr.o.m. den I mars t.o.m. den 31 maj 1973)
Melin, S. Ingemar, fil. kand. (fr.o.m. den 1 augusti 1973)
Öh, E. Tage, departementssekreterare (fr.o.m. den 15 mars 1973)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
23 februari 1973):
Ett effektivt samarbete mellan företag och samhälle förutsätter ett
tillfredsställande informationsutbyte. I syfte att främst på lokal och regional
nivå förbättra informationen och därmed samarbetet mellan samhället och
företagen framlades till 1972 års höstriksdag förslag till ny lag om
uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor (prop. 1972:116). Förslaget
bifölls av riksdagen (NU 1972:62, rskr 1972:340).
Den antagna lagen om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor innebär
489
Kommittéer: Industridepartementet 1:20
i huvudsak följande. Näringsidkare är efter anmodan skyldig att i fråga om
arbetsställe inom länet skriftligen till länsstyrelsen översiktligt redovisa hur
den ekonomiska utvecklingen av verksamheten väntas bli. Vidare skall han
redovisa vilka förändringar i produktionen, sysselsättningen eller driften
som planeras eller väntas.
Uppgiftsskyldighet får åläggas två gånger årligen och avse förhållanden
under de fem närmast följande åren. Om näringsidkare inte fullgör sin
uppgiftsskyldighet får länsstyrelsen vid vite kalla honom till överläggning.
Länsstyrelse och kommunstyrelse får vid vite kalla näringsidkare till
överläggning även i frågor angående företaget vilka är av väsentlig
betydelse för länet eller kommunen. Vid sådan överläggning skall i regel
företrädare för de anställda beredas tillfälle att närvara. Länsstyrelse och
kommun har skyldighet att informera näringsidkare om sådan statlig och
kommunal verksamhet och planering som kan antagas vara av betydelse för
denne.
Lagen träder i kraft den 1 april 1973 och gäller till utgången av juni 1976.
Avsikten är att under denna period närmare pröva och utveckla
informationssystemet.
Under beredningen av lagstiftningsärendet har systemet för
informationsutbyte i vissa delar prövats och utvecklats bl.a. genom en
förstudie som utförts av statistiska centralbyrån (SCB). Studien hade till
syfte att pröva utformningen av blanketter och frågor med hänsyn till
företagens möjligheter att lämna svar, uppgifternas spridning och
önskemålen om sekretess. I prop. 1972:116 (s. 101-110) redovisas vissa
allmänna synpunkter på informationssystemets uppläggning vilka bör bli
föremål för prövning inom försöksverksamhetens ram.
För att utveckla informationssystemet samt leda och utvärdera
försöksverksamheten enligt de riktlinjer som angetts i prop. 1972:116 bör en
särskild delegation tillsättas. En viktig uppgift för delegationen blir att ta
initiativ till sådana projekt som kan ge vägledning för den praktiska
vidareutvecklingen av den del av informationsutbytet som avser
information från företagen till samhället. Ett väsentligt inslag i systemet är
informationen från samhällsorganen till företagen. Delegationen bör därför
vidta åtgärder som kan främja utvecklingen på detta område. Slutligen bör
delegationen på grundval av erfarenheterna under försöksperioden utarbeta
och lägga fram förslag till ett permanent system för informationsutbytet.
För att bereda delegationen tillfälle att fortlöpande samråda med de
intressen som berörs av försöksverksamheten bör den vid sin sida ha en
rådgivande nämnd.
Enligt lagen är näringsidkare uppgiftsskyldig efter anmodan av
myndighet som Kungl. Maj:t bestämmer. Chefen för finansdepartementet
kommer vid senare tillfälle att föreslå att SCB får anmoda näringsidkare att
fullgöra uppgiftsskyldighet enligt lagen.
Delegationen bör bedriva sin verksamhet i nära samarbete med SCB.
Självfallet bör delegationen samråda med länsstyrelser, kommuner och
andra berörda samhällsorgan samt med lokala och regionala
näringslivsorganisationer liksom löntagarnas fackliga sammanslutningar.
Redan nu pågår ett betydande informationsutbyte mellan företag och
samhällsorgan. I arbetet med att vidareutveckla informationssystemet bör
delegationen uppmärksamma redan befintligt informationsutbyte på såväl
central som lokal och regional nivå. Härvid bör delegationen beakta det av
statsmakterna år 1972 antagna regionalpolitiska handlingsprogrammet och
vad som ytterligare kan komma att preciseras i den översyn av vissa
1:20 Riksdagsberättelsen år 1974
490
regionalpolitiska medel som avses bli redovisad för 1973 års riksdag. Även
möjligheterna för företag och samhälle att utnyttja en ökad information bör
undersökas. För utbytet och förmedlingen av information bör vidare rutiner
och hjälpmedel utarbetas.
Delegationen bör ägna särskild uppmärksamhet åt att organisera
informationsinhämtandet så att dubbelarbete undviks. Ett flertal offentliga
organ samlar idag in uppgifter på olika områden. Delegationen bör följa
denna verksamhet och vidta sådana åtgärder som främjar en samordning
mellan uppgiftsinsamlande enligt den nya lagen och övrigt uppgiftsinsamlande.
I denna fråga bör delegationen samråda med — förutom de organ
som samlar in olika uppgifter — utredningen (Fi 1970:69) om företagens
uppgiftsplikt, som har att se över bestämmelserna om företagens och andra
arbetsgivares uppgifts- och uppbördsskyldighet m.m., och
datasamordningskommittén (Fi 1971:3), som har utredande och
samordnande funktioner beträffande ADB-baserade informationssystem
inom främst den statliga sektorn.
Behoven av information och de erfarenheter som görs under
försöksperioden bör ligga till grund för en successiv utbyggnad av främst
rapportsystemet enligt de riktlinjer som dragits upp i prop. 1972:116.
För informationssystemets funktion är frågan om ett effektivt
sekretesskydd av stor betydelse. Genom lagändring (1972:828) har en ny
paragraf, 20 a §, införts i den s.k. sekretesslagen (SFS 1937:249).
Härigenom skyddas handling innefattande uppgifter som lämnats enligt
lagen om uppgiftsskyldighet i vissa planeringsfrågor. Visar det sig att
sekretesskyddet behöver stärkas bör förslag om detta läggas fram under
försöksperioden.
Delegationen har under tiden mars — oktober 1973 hållit tio
sammanträden inom delegationen och tre med den rådgivande nämnden
samt haft överläggningar med olika myndigheter, organisationer och andra
som berörs av verksamheten inom delegationen. Därutöver har sex
sammanträden hållits i en mindre arbetsgrupp för rapportsystemet.
Delegationen har utfärdat anvisningar och instruktioner samt
sammanställt promemorior till ledning för arbetet vid de myndigheter,
främst länsstyrelserna, som berörs av informationssystemet. En första
enkät till samtliga industriföretag med minst 50 anställda har genomförts.
Delegationens arbete kommer att pågå under den av statsmakterna
beslutade försöksperioden till utgången av juni år 1976.
21. Organisationskommittén (I 1973:02) för statens industriverk och
SIFU
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1973 med
uppgift att dels vidta de förberedelser som fordras för att statens
industriverk skall kunna börja sin verksamhet den 1 juli 1973, dels utarbeta
organisationsförslag vad gäller integrationen mellan statens industriverk
491
Kommittéer: Industridepartementet 1:21
och statens institut för företagsutveckling samt den ökade regionaliseringen
av institutets nuvarande verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 5 maj
1973):
Ordförande:
Hagström, Tony G., statssekreterare (fr.o.m. den 24 april 1973)
Vice ordförande:
Pettersson, Eric B., generaldirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Ledamöter:
Bruno, Gösta F., överdirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Lindstedt, Anders, kommerseråd (fr.o.m. den 24 april 1973)
Resare, Bengt C. M., överdirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1973)
Experter:
Ekström, Bert O., byråchef (fr.o.m. den 1 september 1973)
Johansson, Tore B., utbildningskonsulent (fr.o.m. den 24 april 1973)
Lindkvist, Bertil A. H., civilingenjör (fr.o.m. den 15 oktober 1973)
Magnusson, Gunnar T., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Marklund, K. Lennart, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj
t.o.m. den 31 augusti 1973)
Personne, Jon M., t.f. avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Peterson, Tore E. S., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Rundquist, Gerhard I. A., kansliråd (fr.o.m. den 24 april 1973)
Sandström, Kjell H. F., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 april
1973)
Thorsén, E. H. Olov, byrådirektör (fr.o.m. den 24 april 1973)
Åström, C. Johan S., departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj t.o.m.
den 31 augusti 1973)
Sekreterare:
Sohlman, P. Michael S. R:son, departementssekreterare (fr.o.m. den 24
april 1973)
Söderberg, Bo K. G., departementssekreterare (fr.o.m. den 24 april 1973)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
23 mars 1973):
I prop. 1973:41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att en central
myndighet för industri-, energi- och mineralpolitiska frågor — statens
industriverk — skall inrättas den 1 juli 1973.1 propositionen föreslås vidare
att statens institut för företagsutveckling (SIFU) skall integreras med
1:21 Riksdagsberättelsen år 1974
492
industriverket den 1 juli 1974 samt att SIFU:s nuvarande verksamhet skall
ytterligare regionaliseras.
I propositionen framhålls att organisationen av industriverket samt
integrationen och regionaliseringen av SIFU kommer att kräva ett
betydande planerings- och förberedelsearbete, som bör fullgöras av en
organisationskommitté.
Jag förordar att kommittén tillkallas redan innan riksdagen meddelat sitt
beslut med anledning av propositionen.
Organisationskommittén bör ha två huvuduppgifter.
Den första uppgiften, som bör vara avslutad den 30 juni 1973, bör omfatta
de frågor som sammanhänger med inrättandet av statens industriverk.
Kommittén bör därvid svara för bl.a. lokal- och intendenturfrågor samt
utformningen av verkets arbetsformer och administrativa rutiner i
inledningsskedet. Vidare bör kommittén tillsätta tjänster på löneplan A och
B, dock inte tjänster för enhetschef.
Den andra uppgiften för kommittén bör avse de frågor som
sammanhänger med integrationen och regionaliseringen av nuvarande
SIFU.
Med utgångspunkt från de principer rörande regionaliseringen och
integrationen av SIFU, som Kungl. Maj:t föreslår i prop. 1973:41, samt
Kungl. Maj:ts förslag i prop. 1973:55 om en omlokalisering av ca 100
personer vid SIFU till Borås bör kommittén före den 1 december 1973 till
Kungl. Maj:t avlämna förslag rörande den organisation m.m. som bör gälla
för SIFU:s nuvarande verksamhet fr.o.m. budgetåret 1974/75.
Vad avser regionaliseringen bör kommittén utreda och lämna förslag
rörande antal kontor, dessas omfattning och geografiska placering,
kostnader för regionaliseringen, ansvars- och befogenhetsfördelning
mellan centrala och regionala verksamheter m.m. Kommittén bör vidare
redovisa en tidplan för genomförandet av regionaliseringen.
Integrations- och regionaliseringsfrågorna bör behandlas i ett
sammanhang.
Kommittén har under tiden april — oktober 1973 hållit tio sammanträden.
Kommitténs uppdrag i samband med inrättandet av statens industriverk
avslutades i mitten av september 1973.
Kommittén har den 11 december 1973 avgett betänkandet (Ds I 1973:4)
SIFU:s framtida organisation.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under våren 1974.
22. Delegationen (11973:03) för naturgasfrågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1973 för att
samordna den svenska utrednings- och förhandlingsverksamheten m. m.
avseende import av naturgas till Sverige:
Ordförande:
Grafström, Erik O. Hj., f.d. generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
493
Kommittéer: Industridepartementet 1:23
Ledamöter:
Ekberg, J. Göran, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Glimstedt, Ulf K. J., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Gradin, Rolf U., civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Holmqvist, Sture L., kommunalråd (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Nordström, Bengt F., planeringsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Philipson, P. Göran, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Sköld, Per I., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Experter:
Berling, Sven, direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Ekberg, Erik G., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Elmberger, Per G., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lindgren, Claes B. L., direktör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Persson, Ernst G., jägmästare (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Thyberg, P. Jan, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Sekreterare:
Gornitzka, Gunnar V., civilingenjör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lokal: Statens vattenfallsverk, 162 87 Vällingby, tel. växel 87 00 00
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Delegationen har under tiden maj — oktober 1973 hållit ett sammanträde
samt haft överläggningar med naturgasintressenter i Sverige.
Delegationens arbete beräknas pågå under hela år 1974.
23. Organisationskommittén (I 1973:04) för Sveriges geologiska
undersökning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1973 med
uppgift att lägga fram förslag om ändrad organisation m. m. vid Sveriges
geologiska undersökning (se Post- och Inrikes tidn. den 12 maj 1973):
Ordförande:
Svahn, Hans L., expeditionschef (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Ledamöter:
Ekevärn, Gunnar, generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Engman, Jan G., avdelningschef (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lindbergson, Karl Albert, generaldirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Rundquist, Gerhard I. A., kansliråd (fr.o.m. den 1 maj 1973)
1:23 Riksdagsberättelsen år 1974
494
Experter:
Back, Östen S., avdelningschef (fr.o.m. den 10 maj 1973)
Björkman, Gunnar-Arne, departementssekreterare (fr.o.m. den 1 maj
1973)
Ottoson, Dan A., assistent (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Skoglund, E. Roland, avdelningsdirektör (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Vessby, Erik J. M., fil. kand. (fr.o.m. den 1 juli 1973)
Sekreterare:
Östensson, Olle, civilekonom (fr.o.m. den 1 maj 1973)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm 2, tel. växel
763 10 00
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
6 april 1973):
Riksdagen har beslutat (prop. 1971:29, InU 1971:15, rskr 1971:196) att
Sveriges geologiska undersökning (SGU) skall lokaliseras till Uppsala och
Luleå.
I prop. 1973:41 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att godkänna
riktlinjer för SGU:s verksamhet och organisation. Avsikten är att den
ändring i organisationen, som föreslås i propositionen skall träda i kraft den
1 juli 1974.
I propositionen framhålls att den förordade organisatoriska lösningen
inte minst med hänsyn till att SGU:s verksamhet i framtiden kommer att
vara fördelad på två huvudorter kräver ett betydande planerings- och
förberedelsearbete som bör fullgöras av en organisationskommitté.
Jag förordar att kommittén tillkallas redan innan riksdagen meddelat sitt
beslut med anledning av propositionen.
Som ett väsentligt led i kommitténs arbete bör ingå att lägga fram förslag
så att verksamheten vid SGU kan bedrivas i enlighet med
programbudgeteringens principer. Organisationskommittén bör därför
inledningsvis med utgångspunkt i de riktlinjer som dragits upp i prop.
1973:41 rörande målen för SGU:s verksamhet och utformningen av denna
lägga fram förslag till programindelning för SGU. Vidare bör kommittén
utarbeta ett underlag som gör det möjligt för Kungl. Maj:t att lägga fram
förslag om medelsanvisning till SGU för budgetåret 1974/75 i
programtermer. Detta arbete bör bedrivas i nära samråd med SGU och
ledningsgruppen för programbudgetfrågor i industridepartementet.
Organisationskommittén bör vidare utarbeta ett detaljerat
organisationsförslag för SGU utifrån de förutsättningar som angetts i prop.
1973:41 rörande SGU:s framtida organisation. Kommittén bör i anslutning
härtill utarbeta förslag till fördelning av personalresurserna mellan de båda
lokaliseringsorterna Uppsala och Luleå.
Kommittén bör vidare översiktligt beräkna behovet av lokaler, utrustning
och övriga resurser på de båda lokaliseringsorterna. I dessa frågor skall
kommittén fortlöpande samråda med den vid SGU särskilt inrättade
organisationskommittén för omlokaliseringsfrågor samt till sitt förslag foga
utlåtande häröver från nämnda kommitté.
Kommittén bör bedriva sitt arbete i nära kontakt med SGU och de organ
495
Kommittéer: Industridepartementet 1:24
som svarar för lokalplanering m.m. på de båda lokaliseringsorterna och för
planering och uppbyggnad av verksamheten vid högskolan i Luleå.
Kommitténs förslag bör åtföljas av kostnadsberäkningar. Arbetet skall
inriktas på att den ändrade organisationen skall kunna träda i kraft den 1 juli
1974.
Kommittén har under tiden maj — oktober 1973 hållit elva
sammanträden. Dessutom har ett flertal sammanträden hållits med
arbetsgrupper inom kommittén.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under januari år 1974.
24. Teknikupphandlingskommittén (I 1973:05)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 juni 1973 för att
utreda frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling (se Post- och
Inrikes tidn. den 23 juli 1973):
Ordförande:
Aler, Bo A. A., direktör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Ledamöter:
Gustavsson, Åke G., avdelningschef (fr.o.m. den 15 september 1973)
Ribrant, Gunnar C. H., kansliråd (fr.o.m. den 15 september 1973)
Uhler, Jan E., planeringsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Experter:
Bergström, Lars E. R., direktör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Larsson, Torsten A., driftdirektör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Rey, Lars H., civilingenjör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Smedsfelt, K. Sigvard, överingenjör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Wiik, Curt H., avdelningsdirektör (fr.o.m. den 15 september 1973)
Wikstrand, Rolf A. I., avdelningschef (fr.o.m. den 15 september 1973)
Sekreterare:
Haegermark, C. Harald, civilingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Lokal: Styrelsen för teknisk utveckling, Fack, 10072 Stockholm, tel.
19 01 50 (sekreteraren)
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
29 juni 1973):
Riksdagen har under våren 1973 godkänt av Kungl. Maj:t framlagda
riktlinjer för den offentliga upphandlingen (prop. 1973:73, FiU 1973:27, rskr
1973:190). Statsmakternas beslut grundar sig på upphandlingskommitténs
betänkande (SOU 1971:88) Offentlig upphandling. Mot bakgrund av den
stora betydelse som den offentliga upphandlingen på tekniskt avancerade
områden har för den industriella utvecklingen skisserades i betänkandet
1:24 Riksdagsberättelsen år 1974
496
vissa riktlinjer och förslag för en särskild beslutsordning för upphandling på
sådana områden. Kommittén ansåg dock att frågan borde prövas närmare i
särskild ordning. Flertalet remissinstanser ansåg i likhet med kommittén att
ytterligare utredning behövdes eller ställde sig negativa till förslaget.
Föredragande departementschefen anförde i sammanhanget att han delade
kommitténs uppfattning att en särskild beslutsordning kunde behövas för
att bereda upphandlingsärenden som bedömdes ha en gynnsam effekt på
industrins utveckling och att det var önskvärt med ett samarbete mellan
staten och kommunerna på detta område. Han var emellertid inte beredd att
tillstyrka att det av kommittén skisserade förslaget genomfördes. På
grundval av såväl kommitténs som remissinstansernas synpunkter borde
frågan ytterligare utredas.
Mot denna bakgrund förordar jag att sakkunniga tillkallas för att utreda
vissa frågor om offentlig upphandling och teknisk utveckling. Uppdraget
bör avse upphandling från hela den offentliga sektorn, dvs. stat, landsting
och kommuner. Upphandling av krigsmateriel bör inte inbegripas i
utredningsuppdraget.
De statliga insatserna för teknisk forskning och utveckling görs på flera
olika sätt, bl.a. genom styrelsen för teknisk utveckling (STU) som ger stöd
till både teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete i skilda former.
Även i samband med den statliga upphandlingen kan industrins utveckling
av ny teknik stimuleras. Det är angeläget att främja en starkare och mer
behovsinriktad teknisk utveckling inom de varu- och tjänstområden som
omfattas av den offentliga upphandlingen bl.a. genom ökad samordning av
upphandlingen och genom STU :s finansiella stöd till utvecklingsarbete som
har samband med sådan upphandling.
De sakkunniga bör söka klarlägga på vilka offentliga varu- och
tjänstområden önskvärda och möjliga tekniska förbättringar inte kommit
till stånd på grund av bristande samordning mellan upphandlande enheter,
för höga utvecklingskostnader för en enda upphandlare eller av andra
orsaker. De sakkunniga bör även göra en översiktlig kartläggning av
omfattningen av statliga och kommunala myndigheters upphandling inom
de nämnda varu- och tjänstområdena liksom en uppskattning av den
framtida offentliga efterfrågan inom dessa områden.
Mot denna bakgrund bör de sakkunniga föreslå lämpliga former för
information från berörda upphandlande myndigheter till STU om planerade
upphandlingar av betydelse för eventuella insatser av STU. STU:s insatser
i samband med offentlig upphandling syftar främst till att få en effektiv
behovsstyrning av det finansiella stödet till teknisk forskning och
utveckling. De sakkunniga bör söka finna en ordning varigenom STU i
samråd med de offentliga upphandlarna kan klarlägga på vilka
produktområden väsentliga förbättringar kan uppnås genom tekniskt
utvecklingsarbete. Även frågan om hur STU i samarbete med berörda organ
kan utforma utvecklingsprojekt inom dessa områden bör utredas.
I sina överväganden bör de sakkunniga särskilt beakta att fördelar med en
särskild handläggningsordning för att stimulera den tekniska utvecklingen i
samband med offentlig upphandling bör vägas mot de eventuella administrativa
nackdelar som kan uppkomma.
De sakkunniga bör beakta Sveriges internationella förpliktelser på
upphandlingsområdet inom ramen för europeiska frihandelssammanslutningen
(EFTA) samt resultaten av överläggningar i olika internationella
sammanhang som Sverige deltar i eller kan komma att delta i. Vidare skall
de sakkunniga beakta vad riksdagen beslutat i fråga om riktlinjer för den
497
Kommittéer: Industridepartementet 1:25
offentliga upphandlingen.
De sakkunnigas uppdrag berör STU på många sätt, varför det är naturligt
att styrelsen blir företrädd bland de sakkunniga. Vidare bör STU ställa den
personal till de sakkunnigas förfogande som behövs för fullgörande av
deras uppdrag. Därutöver bör de sakkunniga kunna uppdra åt STU att
utföra särskilda utredningar.
Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.
Kommitténs arbete beräknas pågå under hela år 1974.
25. Programkommittén (I 1973:06) för utarbetande av förslag till
forsknings- och utvecklingsprogram inom energiområdet
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 november och den
28 december 1973 för att utarbeta förslag till forsknings- och utvecklingsprogram
inom energiområdet:
Ordförande:
Lindmark, A. Lars G., direktör, (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Ledamöter:
Burenstam Linder, H. M. Staffan, docent, led. av riksdagen (fr.o.m. den
1 januari 1974)
Hambraeus, Gunnar A., professor (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Nilsson, Kjell O. H., filare, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Sjönell, P. Bengt G., direktör, led. av riksdagen (fr.o.m. den 1 januari
1974)
Svensson, Jörn, planeringsdirektör, led. av riksdagen (fr.o.m. den I
januari 1974)
Tham, Carl C. W., partisekreterare (fr.o.m. den I januari 1974)
Thorsson, Inga M., statssekreterare, led. av riksdagen (fr.o.m. den I
januari 1974)
Wennerberg, Sigfrid B., överingenjör (fr.o.m. den 1 januari 1974)
Lokal: Industridepartementet, Fack, 103 10 Stockholm, tel. växel
763 1000
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
30 november 1973):
Den svenska energipolitiken har under de senaste decennierna
karaktäriserats av en strävan att använda befintliga vattenkrafttillgångar så
långt möjligt, av ett accepterande av en kraftig ökning av oljans betydelse
som energikälla och av ett utnyttjande av Sveriges höga teknologiska
kunskapsnivå för insatser på kärnkraftområdet. Den svenska
kärnkraftutvecklingen är en av de mest betydande tekniska satsningar som
32 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
1:25 Riksdagsberättelsen år 1974
498
gjorts i landet, och inom området har nu etablerats en betydande svensk
industriell verksamhet. Ansenliga svenska utvecklingsinsatser har gjorts
även på andra delar av energiförsörjningens område, exempelvis högspänningsöverföring
av elkraft.
Åtgärder inom energiområdet, häribland insatser för teknisk forskning
och utveckling (FoU), kan beskrivas som antingen producent- eller konsumentinriktade.
I första hand producentinriktade är åtgärder som syftar till
att öka tillgången på energi i utnyttjningsbara former. Till denna kategori
kan föras bl.a. ett bättre utnyttjande av energiråvaror, nya energikällor
samt effektivare lagring och distribution. I första hand konsumentinriktade
är åtgärder som syftar till att minska behovet av energi eller kostnaderna för
att utnyttja energi. Hit hör t.ex. mindre energikrävande processer i industrin
samt bättre energihushållning i byggnads- och transportsektorn. Producentinriktad
verksamhet, exempelvis energilagring, kan ibland förekomma
i konsumentledet. Av speciell natur är vidare åtgärder som syftar till att
höja verkningsgraden för energiomvandlingsprocesser. En entydig klassifikation
låter sig därför inte alltid göras.
Senare års utveckling visar att allt större krav kommer att ställas på
energipolitiken för att samhället även i framtiden skall kunna förses med
energi i tillräcklig omfattning. Energiprognosutredningen (EPU: I 1973:03)
har till uppgift att bl.a. utarbeta alternativa prognoser för Sveriges energiförbrukning
för tiden fram till år 1985 och diskutera huvuddragen i utvecklingen
på energiområdet för ytterligare något decennium. Redan innan
resultatet av utredningens arbete föreligger kan konstateras, att energi med
dagens produktionsteknik och konsumtionsökning kommer att bli en mer
knapp vara än tidigare med bl.a. betydande prisstegringar som sannolik
följd. Inför sådana utsikter okar betydelsen av FoU på energiområdet för
att söka minska kostnadsstegringarna och öka tillgången på utnyttjningsbar
energi.
Det saknas en tillfredsställande överblick över omfattningen och
inriktningen av FoU på energiområdet i Sverige. Inom näringslivet torde
denna vara koncentrerad till relativt få företag. Inom den offentliga sektorn
bedriver flera statliga myndigheter och verk FoU-verksamhet på energiområdet.
I anslagsäskanden för budgetåret 1974/75 föreslås från flera håll
ökade insatser.
Styrelsen för teknisk utveckling föreslår ökade, främst producentinriktade,
satsningar inom samtliga delar av energiområdet. Medel äskas för bl.a.
programutredningar, för arbeten för tillgodogörande av fossila energiråvaror,
för utvecklingsarbeten inom magnetohydrodynamikoch med bridreaktorer,
för fjärrvärmetillämpningar och energilagring samt för konsumentinriktade
behovsanalyser. Flera av dessa projekt avses genomföras vid AB
Atomenergi.
Statens råd för byggnadsforskning vill etablera bl. a. ett forskningsblock
kring energifrågor som en utökning av tidigare bedriven forskning om
bebyggelse och energianvändning, vilken avsett mätverksamhet samt
distributions- och värmeisoleringsfrågor. För att bidra till en minimeringav
energiförbrukningen vill rådet nu studera såväl behovssidan — t. ex.
inomhusklimat — som tekniska system och härvid beakta även
energiförbrukningen vid framställning av byggnadsmaterial.
Statens vattenfallsverk bedriver och stöder flera utvecklingsprojekt för
rationell elförsörjning och elanvändning. Bland projekten märks studier av
nya metoder för elproduktion och av elfordon samt av möjligheter att
minska energikonsumtionen för uppvärmningsändamål. Verket avser
vidare att studera förutsättningarna för energilagring m. m.
499
Kommittéer: Industridepartementet 1:25
Statens råd för atomforskning äskar medel för fortsatt stöd till plasmafysik
med fusionsforskning.
Överstyrelsen för ekonomiskt försvar har under ett flertal år bedrivit
forskning på gengasområdet och vidare studerat möjligheter att utnyttja
torv som värmekälla.
Bland verksamhet avseende FoU inom energiområdet utanför den
offentliga sektorn kan nämnas att Ingenjörsvetenskapsakademien år 1972
inrättat ett energisekretariat. Som första uppgift behandlas där frågan om
möjligheter till energibesparing, speciellt i samband med
lokaluppvärmning.
Som inledningsvis antytts har Sverige satsat även i internationell
jämförelse stora resurser på utveckling av kärnkraft som ett betydelsefullt
alternativ till fossila bränslen, framför allt för elproduktion. För de statliga
insatserna svarar till stor del AB Atomenergi.
Atomenergi begär, i anslutning till ett år 1972 framlagt förslag till
femårsplan, medel för verksamhet vilken till största delen är inriktad på att
stödja det industriella utbyggnadsprogrammet med lättvattenreaktorer.
Härutöver föreslås även ökade insatser på mera långsiktiga kärnenergifrågor,
t. ex. avancerade och snabba reaktorer. Bolaget har vidare i en
särskild framställning inför budgetåret 1974/75 anmält att enligt dess uppfattning
väsentligt större statsanslag än hittills bör avsättas för ett kontinuerligt
och samordnat energitekniskt forskningsarbete på bred front. Bolaget
föreslår att medel anvisas för att inleda ett femårsprogram för tekniskt
utvecklingsarbete rörande energibesparing samt för studier av alternativa
bränslen och andra energikällor på lång sikt.
Även Svenska utvecklingsbolaget bedriver viss verksamhet inom
energiområdet.
Till den statliga kärnenergisatsningen hör vidare vissa utredningar m. m.
Förutom närförläggningsutredningen (I 1970:16), vilken har som främsta
uppgift att skapa underlag för myndigheternas prövning från
säkerhetssynpunkt av närförläggningsprojekt, bör nämnas utredningen (I
1972:08) rörande högaktivt avfall från kärnkraftverk (AKA-utredningen)
samt delegationen för forskning rörande kärnkraftens säkerhets- och
miljöfrågor (KÄRNSÄKFORSK).
AKA-utredningen skall bl.a. bedöma behovet av FoU-arbete rörande
behandling och förvaring av högaktivt avfall, vilka krav som bör ställas på
lagringsplats för sådant avfall och förutsättningarna för en samlokalisering
av en förvaringsanläggning för högaktivt avfall och en upparbetningsanläggning.
KÄRNSÄKFORSK ansvarar för ett program för kärnkraftens säkerhetsoch
miljöfrågor som skall genomföras under en period av högst fyra år från
1973 års början. Programmet innefattar FoU av betydelse för bedömning av
kraftreaktorers, främst lättvattenreaktorers, säkerhet och inverkan på miljön
såvitt avser radioaktivt utsläpp.
Energifrågorna intar en framträdande plats i det nordiska samarbetet och
behandlas även av internationella organisationer, bl. a. OECD. OECD
genomför f. n. en energistudie. I denna ingår som väsentlig del en
kartläggning av långsiktig FoU inom energiområdet och dess organisation i
medlemsländerna. Denna kartläggning avses ge underlag för en bedömning
av medlemsländernas prioriteringar och uppgift om eventuellt försummade
områden.
I en lägesrapport (Ds I 1973:2) i juli 1973 konstaterar EPU bl. a. att en
avsevärd förstärkning av resurserna för planering och FoU inom
energiområdet är påkallad och förordar en allmän översyn. Utredningen
1:25 Riksdagsberättelsen år 1974
500
framhåller härvid vissa frågor som redan aktualiserats. Utnyttjandet av
kraftvärmeverk skulle kunna vidgas betydligt om effektiva
distributionssystem utvecklas. Utveckling av system för
energiackumulering kan på ett effektivt sätt bidra till att uppnå bättre
energiekonomi. Genom medvetet utnyttjande av energibesparande teknik
skulle rationalisering och kostnadsminskning kunna uppnås på bostadsuppvärmningens
område och industriella processer göras mindre energikrävande.
Vissa sekundära energikällor, exempelvis torv, skifferolja, vindkraft,
avfall m.m. bör enligt EPU ägnas större FoU-insatser än hittills. Ökade
FoU-insatser bör vidare göras inom kärnkraftområdet beträffande t.ex.
fusion, anrikning och avfallshantering.
Även jag anser att FoU på energiområdet i framtiden bör tillmätas ökad
betydelse som ett medel att söka minska kostnadsstegringen, dämpa
konsumtionsökningen och öka tillgången på energi. Som särskilt viktiga
betraktar jag därvid åtgärder som kan minska de stora förlusterna vid
energiomvandling och öka verkningsgraden vid olika former av
energianvändning.
Av redogörelsen framgår att det inom och utom den offentliga sektorn
pågår FoU på åtskilliga håll och att önskemål om ökade resurser framförts
från flera organ. En samlad målsättning för FoU-politiken på energiområdet
saknas emellertid liksom riktlinjer för verksamhetens inriktning och
omfattningen på olika delområden. Behovet av en sådan helhetssyn är
särskilt angeläget på energiområdet på grund av att energifrågorna är mångsidiga
och ofta innefattar svåra avvägningsproblem. Energifrågorna påverkar
på många olika sätt samhällsekonomin. Dessa förhållanden skärper
nödvändigheten av att olika FoU-önskemål och FoU-behov på energiområdet
vägs mot varandra.
Mot denna bakgrund delar jag EPU:s bedömning att en samlad översyn
av FoU inom energiområdet nu bör göras och förordar därför att en särskild
programkommitté tillkallas för denna uppgift.
Programkommittén bör till en början kartlägga och analysera behov av
FoU på energiområdet, som kan anses vara av aktuellt eller framtida intresse
för den svenska samhällsekonomin. Härvid avses FoU som dels syftar till
att öka tillgången på energi, dels möjliggör begränsningar av efterfrågan,
dels effektiviserar utnyttjandet av energi. Kommittén bör särskilt uppmärksamma
att FoU-behoven inom vissa sektorer, exempelvis delar av hushållssektorn
och smådriftsbetonade industrigrenar, kan ha svårt att komma till
samlat uttryck vid en sådan analys.
Programkommittén bör jämföra denna översikt av FoU-behoven med en
översikt av den FoU på energiområdet som bedrivs i dag. Härvid bör
kommittén dock inte närmare behandla näringslivets sedvanliga produktutveckling,
inte heller forskningsbetonad utredningsverksamhet eller systemanalys,
som olika myndigheter bedriver eller behöver bedriva för att fullgöra
sitt reguljära arbete.
Programkommittén bör kartlägga vilka personella och materiella resurser
som är tillgängliga för FoU på energiområdet. Härvid bör kommittén inte
begränsa sig till de resurser, som i dag används på olika områden, utan
uppmärksamma även möjligheterna att inom nuvarande institutionella
ramar på kort sikt flytta över resurser till energiområdet från andra
forskningsområden resp. omdisponera resurser mellan olika delar av
energiområdet.
Med utgångspunkt i dessa karläggningar och analyser av såväl behov som
resurser bör programkommittén utarbeta förslag till mål och riktlinjer för de
samlade FoU-insatserna på energiområdet under den kommande
501
Kommittéer: Industridepartementet 1:25
tioårsperioden. Så långt möjligt och särskilt för de närmaste åren bör
kommittén föreslå konkreta FoU-program med kostnadsangivelser. Härvid
bör särskilt beaktas vilka uppgifter som kan bedrivas i nordiskt eller vidare
internationellt samarbete.
Programkommittén bör samråda med de myndigheter och andra organ
som arbetar på området, t.ex. statens industriverk, statens vattenfallsverk,
styrelsen för teknisk utveckling, överstyrelsen för ekonomiskt försvar,
statens råd för byggnadsforskning, statens råd för atomforskning och AB
Atomenergi. Samråd bör vidare ske med EPU samt KÄRNSÄKFORSK
och AKA-utredningen. De två sistnämnda skall alltjämt bearbeta FoUfrågor
inom sina resp. områden.
Utredningsarbetet bör bedrivas i sådan takt att resultatet kan föreligga
före utgången av augusti månad 1974.
CARL GUSTAF
LENNART GEIJER
Riksdagsberättelse är 1974
502
Bilaga
KOMMITTÉKOSTNADER
J USTITIEDEPARTEMENT ET
1
3
Kommitténs benämning
Kommitténs
nr i be- t. o. m.
rättelsen 30 6.1972
Utgifter (i tusentals kronor)
1.7.1972-30.6.1973
Lön
m. m.''
Dagar voden1 -
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
1956 års klientelundersökning (Ju 1957:40) rörande
ungdomsbrottslingar
Samarbetsorganet (Ju 1966: 58) för åtgärder mot
ungdomsbrottsligheten
Förpassningsutredningen (Ju 1966: 68)
Tillsynsutredningen (Ju 1967:69)
Kreditupplysningsutredningen (Ju 1970: 50)
1971 års utredning (Ju 1971:02) om bokföringslagstiftningen
Domkretsutredningen (Ju 1972:02) för Stockholms
län
Utredningen (Ju 1972:03) ang. polisen i
Stockholm (UPS)
Utredningen (Ju 1972: 09) om överinstans till
fastighetsdomstol
Brottskommissionen (Ju 1973:01)
Utredningen (Ju 1973:02) om ett centralt råd
för samordning av samhällets insatser mot brott
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1974
Utredningen (Ju 1956:42) rörande specialstraffrätten
Svensk sakkunnig (Ju 1961: 51) i Nordiska
st raff rätt sko m m itt én
Köplagsutredningen (Ju 1963: 51)
Sakkunnig (Ju 1965: 62) ang. lagstiftningen om
skifte av dödsbo
1965 års valtekniska utredning (Ju 1966: 61)
Integritetsskyddskommittén (Ju 1967: 62)
Mutansvarskommittén (Ju 1967:63)
Svenska ledamöter (Ju 1967: 67) i nordiska samarbetsutskottet
för kriminalstatistik
Skadeståndskommittén (Ju 1967: 68)
Samarbetsorganet (Ju 1968: 59) för ADB inom
rättsväsendet
Utredningen (Ju 1968: 63) om författningspublicering
m. m.
Nämnden (Ju 1968:67) för Europarådets kriminologiska
forskningsstipendier
1974: 2 |
2 918,9 |
194,3 |
62,7 |
6 |
117,2 |
82,0 |
21,9 |
8 |
331,7 |
73,8 |
21,0 |
13 |
949,5 |
224,7 |
34,4 |
20 |
537,1 |
168,4 |
54,7 |
28 |
149,1 |
78,0 |
35,9 |
33 |
- |
75,9 |
15,6 |
34 |
14,0 |
31,2 |
15,8 |
40 |
_ |
72,0 |
3,4 |
43 |
- |
49,1 |
44,6 |
44 |
5 017,5 |
1 049,4 |
6,6 316,6 |
1974: 1 |
176,4 |
17,0 |
1,6 |
3 |
_ |
_ |
_ |
4 |
809,3 |
120,2 |
48,0 |
5 |
_ |
_ |
_ |
7 |
785,8 |
13,7 |
22,6 |
9 |
553,9 |
91,4 |
50,3 |
10 |
870,8 |
102,1 |
20,8 |
11 |
104,9 |
52,7 |
10,4 |
12 |
531,0 |
102,2 |
56,3 |
14 |
3 778,7 |
147,1 |
46,1 |
15 |
582,8 |
204,0 |
21,1 |
16 |
_ |
_ |
_ |
503
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade |
0,8 |
13,6 |
11.1 |
3,0 |
- |
285,4 |
26,9 |
15,2 |
3 246,4 |
9,1 |
|
0,2 |
0,3 |
_ |
113,5 |
12,8 |
_ |
243,5 |
— |
_ |
4,9 |
_ |
99,7 |
17,4 |
— |
448,8 |
|
6,1 |
— |
_ |
3,5 |
— |
268,7 |
17,9 |
— |
1 236,1 |
31,7 |
27,5 |
- |
1,3 |
- |
283,5 |
94,5 |
6,1 |
921,2 |
13,1 |
- |
- |
0,0 |
- |
127,0 |
2,4 |
8,5 |
287,0 |
10,6 |
- |
- |
0,1 |
- |
102,2 |
14,6 |
5,5 |
122,3 |
12,4 |
- |
- |
- |
- |
59,4 |
- |
- |
73,4 |
4,2 |
|
_ |
_ |
_ |
79,6 |
32,1 |
. |
111,7 |
8,2 |
5,4 |
- |
0,6 |
- |
108,0 |
0,0 |
108,0 |
|
5,2 |
- |
- |
- |
- |
11,8 |
2,7 |
- |
14,5 |
101,4 |
46,5 |
11,3 |
13,7 |
- |
1 538,8 |
221,3 |
35,3 |
6 812,9 |
- |
- |
- |
- |
- |
18,6 |
- |
- |
195,0 |
0,9 |
|
_ |
|
_ |
0,9 |
_ |
0,9 |
|
1,8 |
34,8 |
- |
0,3 |
- |
205,0 |
33,6 |
13,2 |
1 061.1 |
2,9 |
- |
10,0 |
- |
- |
49,2 |
14,2 |
1,1 |
850,3 |
7,2 |
_ |
_ |
0,9 |
_ |
149,8 |
53,6 |
20,0 |
777,3 |
0,0 |
- |
- |
0,2 |
- |
123,2 |
52,0 |
15,0 |
1 061,0 |
3,0 |
_ |
_ |
66,2 |
15,2 |
9,3 |
195,6 |
||
0,8 |
0,0 |
- |
0,1 |
- |
159,5 |
46,9 |
22,3 |
759,7 |
3,0 |
- |
1 002,7 |
6,0 |
- |
1 204,5 |
497,1 |
75,0 |
5 555,3 |
1,9 |
- |
— |
0,3 |
— |
227,5 |
70,9 |
20,5 |
901,7 |
Riksdagsberättelse år 1974
504
1 2 3 4 5
1968 års brottsmålsu tred ning (Ju 1969:54) 1974: |
: 17 |
603,3 |
145,6 |
32,5 |
Vattenlagsutredningen (Ju 1969: 58) |
18 |
907,5 |
277,6 |
47,9 |
Offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén |
19 |
570,1 |
114,1 |
40,5 |
Familjelagssakkunniga (Ju 1970:52) |
21 |
714,7 |
196,9 |
40,7 |
Förvandlingsstraffutredningen (Ju 1970: 53) |
22 |
252,6 |
90,4 |
36,0 |
Kommittén (Ju 1970: 54) för kriminologisk behand-lingsforskning |
23 |
241,3 |
75,2 |
43,4 |
Generalklausulutredningen (Ju 1970: 58) |
24 |
0,6 |
83,0 |
17,9 |
Massmedieutredningen (J u 1970:59) |
25 |
244,9 |
214,0 |
54,1 |
Nordiska upphovsriittskommittén (Ju 1970: 62) |
26 |
151,0 |
86,3 |
35,8 |
Åtalsrättskommittén (Ju 1970: 63) |
27 |
188,4 |
102,3 |
44,6 |
Kreditköpkommittén (Ju 1971:05) |
29 |
95,7 |
132,3 |
63,3 |
Konkurslagskommittén (Ju 1971:06) |
30 |
174,3 |
193,1 |
37,3 |
1971 års utredning (Ju 1971: 08) om behandling av |
31 |
82,0 |
90,4 |
53,3 |
Sexualbrottsutredningen (Ju 1972:01) |
32 |
29,2 |
67,4 |
24,2 |
Utredningen (Ju 1972:04) ang. ny lagstiftning om |
35 |
6,2 |
102,1 |
11,4 |
Utredningen (Ju 1972:05) ang. inskrivning av rätt |
36 |
_ |
189,7 |
12,8 |
Namnlagsutredningen (Ju 1972: 06) |
37 |
- |
- |
- |
Konsumenttjänstutredningen (Ju 1972:07) |
38 |
— |
59,3 |
24,5 |
1972 års domarutredning (Ju 1972:08) |
39 |
— |
133,2 |
28,7 |
Utredningen (Ju 1972:10) om översyn av |
41 |
_ |
80,6 |
14,3 |
Utredningen (Ju 1972: 12) ang. företagsinteckning |
42 |
— |
12,9 |
2,4 |
Delegationen (Ju 1973: 03) för jämställdhet mellan |
45 |
81,1 |
13,1 |
|
Steriliseringsutredningen (Ju 1973: 04) |
46 |
- |
1,4 |
2,8 |
Sekretariatet (Ju 1973: 05) för framtidsstudier |
47 |
- |
99,0 |
6,5 |
Värmeanläggningsutredningen (Ju 1973:06) |
48 |
- |
9,8 |
- |
Hyresprocesskommittén (Ju 1973: 07) |
49 |
— |
31,0 |
— |
Produktansvarskommittén (Ju 1973: 08) |
50 |
- |
— |
- |
Utredningen (Ju 1973:09) om de s. k. suveränitets-holmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar |
51 |
_ |
1,4 |
|
Hemförsäljningskommittén (Ju 1973: 10) |
52 |
- |
- |
- |
Utredningen (Ju 1973:11) om eventuell reformering |
53 |
22,3 |
2,4 |
|
Utredningen (Ju 1973:12) om indelningsfrågor och |
54 |
|||
Utredningen (Ju 1973:13) om arbetsbelastningen i |
55 |
_ |
||
Brottsförebyggande rådet (Ju 1973:14) |
56 |
— |
- |
- |
Övervakningsnämndutredningen (Ju 1973:15) |
57 |
- |
- |
- |
Utredningen (Ju 1973: 16) ang. åtgärder för att minska |
58 |
_ |
_ |
|
Sakkunniga (Ju 1973: 17) för utredning om utländska över-taganden av svenska företag |
59 |
_ |
_ |
|
Häktningsutredningen (Ju 1973: 18) för Stockholms |
60 |
|
_ |
|
1973 års fri- och rättighetsutredning (Ju 1973: 19) |
61 |
- |
- |
— |
Utredningen (Ju 1973: 20) om personalens arbets-uppgifter vid kriminalvårdens anstalter |
62 |
. |
||
Utredningen (Ju 1973:21 ) om organisationen av den |
63 |
|||
Energipolitiska delegationen (Ju 1973: 22) |
64 |
- |
- |
|
Summa |
12 455,4 |
3 541,4 |
969,0 |
505
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
23,7 |
27,3 |
0,0 |
229,2 |
92,3 |
20,0 |
944,8 |
||
10,8 |
- |
- |
0,1 |
- |
336,3 |
116,7 |
39,6 |
1 400,1 |
5,2 |
42,3 |
6,8 |
2,0 |
|
211,0 |
38,3 |
16,1 |
835,5 |
14,1 |
65,5 |
1,2 |
1,0 |
- |
319,4 |
103,6 |
45,5 |
1 183,2 |
2,8 |
- |
- |
- |
- |
129,2 |
14,8 |
5,5 |
402,1 |
2,2 |
_ |
_ |
0,2 |
_ |
120,9 |
58,8 |
12,0 |
433,0 |
4,8 |
— |
— |
0,3 |
— |
106,0 |
38,4 |
18,5 |
163,5 |
6,9 |
12,4 |
— |
3,8 |
— |
291,2 |
112,8 |
40,7 |
689,6 |
15,4 |
— |
— |
0,1 |
— |
137,4 |
60,9 |
14,5 |
363,8 |
8,1 |
— |
- |
_ |
— |
154,9 |
52,3 |
28,0 |
423,6 |
7,0 |
— |
5,0 |
0,1 |
_ |
207,6 |
79,3 |
34,1 |
416,7 |
4,6 |
- |
10,6 |
0,1 |
- |
245,7 |
89,8 |
32,7 |
542,5 |
10,4 |
_ |
_ |
0,7 |
_ |
154,8 |
66,4 |
14,0 |
317,2 |
5,3 |
- |
0,0 |
0,4 |
97,2 |
39,3 |
13,0 |
178,7 |
|
2,7 |
- |
- |
0,3 |
- |
116,6 |
40,1 |
16,0 |
178,9 |
8,6 |
_ |
_ |
2,1 |
|
213,2 |
55,5 |
17,0 |
285,7 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
— |
3,0 |
3,0 |
2,8 |
— |
— |
0,4 |
— |
86,9 |
50,8 |
30,0 |
167,7 |
3,5 |
- |
- |
0,0 |
165,4 |
86,4 |
40,0 |
291,8 |
|
5,3 |
_ |
|
1,2 |
|
101,4 |
60,4 |
20,8 |
182,6 |
3,1 |
- |
- |
0,2 |
- |
18,7 |
19,7 |
1,0 |
39,4 |
9,0 |
_ |
_ |
19,0 |
_ |
122,3 |
89,8 |
100,0 |
312,1 |
6,4 |
— |
— |
- |
— |
10,6 |
23,3 |
15,0 |
48,9 |
4,1 |
0,2 |
— |
1,1 |
— |
111,0 |
132,3 |
95,0 |
338,3 |
— |
— |
— |
0,1 |
— |
10,0 |
47,3 |
37,9 |
95,2 |
2,0 |
— |
— |
- |
— |
33,0 |
55,5 |
14,0 |
102,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
35,0 |
14,0 |
49,0 |
|
_ |
_ |
_ |
_ |
1,4 |
3,7 |
2,2 |
7,3 |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
24,9 |
13,2 |
38,1 |
- |
- |
- |
- |
24,7 |
38,6 |
15,3 |
78,6 |
|
" |
’ |
5,0 |
5,0 |
|||||
|
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
117,5 |
100,0 |
217,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
20,7 |
20,0 |
40,7 |
|
- |
- |
- |
- |
5,2 |
16,7 |
21,9 |
||
16,2 |
16,2 |
|||||||
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
16,0 |
16,0 |
90,3 |
182,5 |
1 036,3 |
41,0 |
5 960,4 |
2 653,9 |
1 118,9 |
22 188,6 |
Riksdagsberättelse år 1974
506
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Departementsutredningen (Ju 1964: 58) |
1972: 1 |
1 637,6 |
||
Kommittén (Ju 1968:60) för anstaltsbehandling |
3 |
942,7 |
_ |
|
Informationsutredningen (Ju 1968:61) |
4 |
861,3 |
- |
- |
Utredningen (Ju 1969:56) om rättshjälp i för-valtningsärenden |
6 |
524,6 |
||
Sjölagskommittén (Ju 1959: 39) |
1973: 4 |
1 547,8 |
— |
44,1 |
Utredningen (Ju 1961:47) ang. fraktavtalet vid |
5 |
530,9 |
0,1 |
|
Domstolskommittén (Ju 1962: 45) |
7 |
1 839,7 |
— |
— |
Trafikmälskommittén (Ju 1962: 46) |
8 |
2 167,2 |
94,2 |
19,7 |
Kommittén (Ju 1966: 66) för lagstiftningen om |
13 |
662,5 |
25,6 |
|
Grundlagberedningen (Ju 1967:61) |
15 |
2 798,2 |
2,0 |
4,0 |
Utredningen (Ju 1969:57) om ledningsrätt |
25 |
412,3 |
15,6 |
0,5 |
Grustäktskommittén (Ju 1970:51) |
29 |
340,8 |
8,9 |
19,8 |
Utredningen (Ju 1970:55) om regeringsrättens |
33 |
425,3 |
52,5 |
7,8 |
Utredningen (Ju 1970:56) rörande ersättning för |
34 |
379,5 |
41,8 |
13,1 |
Barnavårdsmannautredningen (Ju 1971:03) |
40 |
194,5 |
112,4 |
12,0 |
1971 års partistödsutredning (Ju 1971:04) |
41 |
81,1 |
25,0 |
13,2 |
Arbetsgruppen (Ju 1971:07) för framtidsforskning |
44 |
66,1 |
2,7 |
7,3 |
Kriminalvardsberedningen (Ju 1971: 09) |
46 |
121,7 |
48,1 |
40,3 |
Kommissionen (Ju 1972:11) för förebyggande av poli-tiska våldsdåd med internationell bakgrund |
57 |
- |
- |
36,7 |
Summa |
15 533,8 |
403,3 |
244,1 |
|
Kostnader från kommittéanslaget under bud-getåret 1972/73 för sakkunniga biträden inom Diverse myndigheter |
159,4 |
|||
Diverse firmor |
- |
- |
- |
|
Diverse personer |
- |
91,9 |
4,6 |
|
Gemensamma kostnader |
- |
56,9 |
- |
|
Summa |
308,2 |
4,6 |
'' I beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget Gemensamma
ändamål för statsdepartementen
507
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
0,1 |
0,1 |
1 637,7 |
||||||
_ |
_ |
. |
0,0 |
0,0 |
_ |
_ |
942,7 |
|
- |
5,6 |
- |
- |
- |
5,6 |
- |
- |
866,9 |
_ |
_ |
0,0 |
_ |
0,0 |
|
_ |
524,6 |
|
- |
7,7 |
- |
0,4 |
- |
52,3 |
- |
- |
1 600,1 |
0,5 |
22,9 |
_ |
0,8 |
|
24,3 |
_ |
_ |
555,2 |
— |
— |
13,1 |
_ |
13,1 |
— |
— |
1 852,8 |
|
14,9 |
133,7 |
12,2 |
0,0 |
- |
274,7 |
- |
- |
2 441,9 |
1,7 |
15,4 |
_ |
_ |
_ |
42,7 |
_ |
_ |
705,2 |
— |
— |
- |
6,5 |
- |
12,5 |
— |
- |
2 810,7 |
— |
— |
— |
0,0 |
_ |
16,2 |
— |
— |
428,5 |
1,0 |
17,4 |
- |
- |
- |
47,1 |
- |
387,9 |
|
- |
- |
- |
0,2 |
- |
60,4 |
- |
- |
485,7 |
27,9 |
_ |
0,1 |
|
82,8 |
|
_ |
462,3 |
|
2,2 |
21,5 |
- |
- |
- |
148,1 |
- |
— |
342,6 |
0,2 |
13,4 |
- |
0,7 |
_ |
52,5 |
— |
- |
133,6 |
12,9 |
27,0 |
— |
0,7 |
_ |
50,6 |
9,7 |
— |
126,4 |
21,6 |
52,6 |
5,9 |
2,8 |
- |
171,3 |
- |
- |
293,0 |
3,4 |
- |
- |
- |
- |
40,1 |
- |
- |
40,1 |
58,5 |
345,1 |
18,1 |
25,3 |
1 094,4 |
9,7 |
— |
16 637,9 |
|
93,2 |
252,7 |
|||||||
— |
— |
_ |
0,9 |
_ |
0,9 |
|||
— |
— |
_ |
0,5 |
- |
97,1 |
|||
0,0 |
- |
4,4 |
161,4 |
- |
222,8 |
|||
0,0 |
- |
4,4 |
162,8 |
93,2 |
573,5 |
Riksdagsberättelse år 1974
508
UTRIKESDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden'' |
|||
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||
Nationalkommittén (UD 1972: 01) för f örenta Natio-nernas befolkningskonferens |
1974: 1 2 3 |
18,0 |
79,4 34,7 |
20.4 14.4 |
Summa |
18,0 |
114,1 |
64,7 |
|
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||
Sakkunniga (UD 1971:01) för översyn av svenska |
1973: 2 |
159,3 80,5 |
118,7 69,1 |
57,6 10,4 |
Summa |
239,8 |
187,8 |
68,0 |
|
Kostnader för kommittéanslaget under budgetåret |
m. |
|||
Beredningen för studiestöd och humanitärt bistånd |
_ |
31,1 |
||
Summa |
- |
31,1 |
2 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
509
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
9,9 |
- |
- |
0,2 |
25,0 |
134,9 |
327,4 |
40,0 |
520,3 |
1,6 |
2,5 |
- |
0,5 |
- |
34,5 |
15,5 |
8,0 |
58,0 |
- |
- |
- |
0,1 |
- |
49,2 |
63,6 |
30,0 |
142,8 |
11,5 |
2,5 |
- |
0,8 |
25,0 |
218,6 |
406,5 |
78,0 |
721,1 |
9,5 |
19,7 |
34,9 |
0,6 |
- |
241,0 |
0,3 |
- |
400,6 |
- |
- |
- |
- |
- |
79,5 |
1,8 |
- |
161,8 |
9,5 |
19,7 |
34,9 |
0,6 |
- |
320,5 |
2,1 |
- |
562,4 |
0,1
0,1
31.2
31.2
Riksdagsberättelse år 1974
510
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
1
Kommitténs benämning
Kommitténs
nr i be- t. o. m.
rättelsen 30.6.1972
Utgifter (i tusentals kronor)
1.7.1972-30.6.1973
Lön
m. m.
Dagar voden1 -
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
Militära tjänstgöringsåldersutredningen
(Fö 1965:22)
Marinens befälsutredning (Fö 1965: 23)
1966 års värnpliktskommitté (Fö 1967: 23)
Organisationskommittén (Fö 1970: 21) för regionmusiken
Summa
-
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av 1974
1967 års rekvisitions- och förfogandeutredning
(Fö 1968:19)
F örsvaret s fred sorga nisa t ionsutredning
(Fö 1968:20)
1968 års personalkategoriutredning (Fö 1969:16)
Utredningen (Fö 1970: 16) om befordringsförfarandet
m. m. inom krigsmakten
Utredningen (Fö 1970: 23) rörande systemet för
förmåner åt värnpliktiga m. fl.
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning
(Fö 1971:01)
Ledningsgruppen (Fö 1971: 03) för fortsatt utveckling
av försvarets planerings- och programbudgetsystem
Militära pensionsåldersdelegationen (Fö 1971: 04)
1972 års vämpliktsutredning (Fö 1972: 01)
1973 års utredning (Fö 1973: 01) för översyn av
lagen om vapenfri tjänst m. m.
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av 1973
Försvarets materielanskaffningsutredning (Fö 1969: 17)
Delegationen (Fö 1970: 20) för införande av nytt
system för planering och budgetering inom
försvaret
Utredningen (Fö 1967: 24) om handräckningsvärnpliktiga
1969
ars försvarsforskningsutredning (Fö 1970: 17)
1969 års Skeppsholmsutredning (Fö 1970: 18)
1969 års skyddsrumsutredning (Fö 1970:19)
1970 års försvarsutredning (Fö 1970: 22)
Summa
1974: 1 |
2 447,2 |
382,5 |
94,8 |
2 |
1 222,2 |
247,4 |
45,3 |
3 |
2 371,6 |
- |
6,5 |
8 |
605,3 |
397,5 |
100,5 |
6 646,3 |
1 027,4 |
247,1 |
1974: 4 |
94,7 |
27,0 |
17,8 |
5 |
524,5 |
285,8 |
122,3 |
6 |
871,2 |
246,3 |
126,8 |
7 |
108.5 |
27,0 |
29,0 |
9 |
273,8 |
188,7 |
43,6 |
10 |
116,5 |
116,8 |
78,5 |
11 |
72,7 |
127,8 |
_ |
12 |
64,6 |
56,5 |
18,5 |
13 |
17,1 |
204,8 |
112,8 |
14 |
- |
- |
|
2 143,6 |
1 280,7 |
549,3 |
1972: 1 |
455,4 |
- |
— |
2 |
50,7 |
- |
- |
1973: 4 |
1 128,4 |
17,0 |
2,7 |
9 |
442,0 |
45,5 |
66,2 |
10 |
73,1 |
— |
- |
11 |
331,1 |
5,6 |
31,9 |
13 |
592,2 |
0,9 |
1,0 |
3 072,9 |
69,0 |
101,8 |
511
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade |
44,4 |
90,0 |
69,7 |
— |
681,4 |
65,7 |
90,2 |
3 284,5 |
|
26,6 |
— |
_ |
8,9 |
— |
328,2 |
91,7 |
29,5 |
1 671,6 |
1,2 |
- |
- |
7,2 |
- |
14,9 |
0,9 |
0,5 |
2 387,9 |
51,9 |
- |
6,9 |
168,2 |
- |
725,0 |
- |
- |
1 330,3 |
124,1 |
90,0 |
6,9 |
254,0 |
— |
1 749,5 |
158,3 |
120,2 |
8 674,3 |
- |
- |
- |
0,4 |
- |
45,2 |
9,1 |
4,0 |
153,0 |
61,2 |
10,5 |
45,0 |
_ |
524,8 |
173,0 |
56,0 |
1 278,3 |
|
33,6 |
- |
4,0 |
45,3 |
- |
456,0 |
76,9 |
17,6 |
1 421,7 |
- |
- |
0,9 |
- |
56,9 |
12,8 |
5,6 |
183,8 |
|
8,3 |
52,9 |
- |
6,2 |
- |
299,7 |
70,7 |
30,0 |
674,2 |
41,5 |
- |
- |
17,0 |
- |
253,8 |
78,3 |
39,0 |
487,6 |
46,3 |
_ |
_ |
5,9 |
_ |
180,0 |
89,3 |
37,0 |
379,0 |
0,1 |
_ |
— |
20,6 |
— |
95,7 |
22,6 |
13,0 |
195,9 |
48,9 |
- |
- |
18,5 |
- |
385,0 |
97,8 |
41,0 |
540,9 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
3,0 |
3,0 |
239,9 |
52,9 |
14,5 |
159,8 |
- |
2 297,1 |
630,5 |
246,2 |
5 317,4 |
- |
- |
0,2 |
- |
0,2 |
- |
— |
455,6 |
|
- |
- |
0,2 |
- |
0,2 |
- |
- |
50,9 |
|
0,4 |
68,2 |
_ |
3,8 |
_ |
92,1 |
_ |
_ |
1 220,5 |
17,6 |
27,2 |
47,2 |
3,1 |
- |
206,8 |
- |
- |
648,8 |
_ |
_ |
0,2 |
— |
0,2 |
— |
— |
73,3 |
|
5,0 |
47,5 |
3,5 |
1,0 |
— |
94,5 |
— |
- |
425,6 |
1,7 |
5,6 |
- |
3,7 |
- |
12,9 |
- |
— |
605,1 |
24,7 |
148,5 |
50,7 |
12,2 |
- |
406,9 |
- |
- |
3 479,8 |
Riksdagsberättelse år 1974
512
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
|
Kostnader från kommittéanslaget under budget-året 1972/73 för sakkunniga biträden inom Vissa utredningsuppdrag |
170,6 |
||||
Diverse personer |
- |
- |
— |
- |
|
Gemensamma kostnader |
- |
- |
- |
- |
|
Summa |
- |
- |
170,6 |
- |
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
1 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnadcr, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
513
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
84,7 |
0,8 |
200,0 |
456,1 |
456,1 |
||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
18,4 |
'' — |
18,4 |
— |
— |
- |
— |
- |
- |
13,7 |
- |
13,7 |
- |
- |
84,7 |
0,8 |
200,0 |
456,1 |
32,1 |
- |
488,2 |
33 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelse år 1974
514
SOCIALDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden'' |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
Samarbetsorganet (S 1970: 29) för bekämpande av narkotikamissbruk
Hälsovårdsinspektörsutbildningsutredningen (S 1970: 34)
(HVI)
1970 års utredning (S 1970: 38) om tandvårdsförsäkring
Arbetsgruppen (S 1970:42) för översyn av reglerna till
statsbidrag till särskolverksamheten
Fokusutredningen (S 1972: 01)
Summa
1974: 7 |
190,9 |
- |
11,2 |
12 |
91,8 |
|
31,8 |
15 |
546,4 |
103,6 |
83,7 |
17 |
14,9 |
1,7 |
6,0 |
20 |
- |
2,4 |
21,2 |
844,0 |
107,7 |
153,9 |
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 1974
Kommittén (In 1954: 32) för akademiska sjukhuset i
Uppsala utbyggande3
Handikapputredningen (S 1968:38)
Socialdepartementets sjukvårdsdelegation (S 1966: 39)
Nordisk medicinalstatistikkommitte (S 1967: 36)
(NOMESKO)3
Socialutredningen (S 1969: 29)
1968 årsbarnstugeutredning (S 1969: 31)
Fosterbarnsutredningen (S 1970: 30)
Samarbetskommittén (S 1970: 31) för social forskning
Sjukvårdskostnadsutredningen (S 1970: 32)
Hjälpmedelsgruppen (S 1970: 33)
Arbetsmiljöutredningen (S 1970: 35)
Arbetsgruppen (S 1970: 36) rörande försöksverksamhet
inom barna- och ungdomsvården (AFBU)
Pensionsålderskommittén (S 1970:40)
Nykterhetsvårdens anstaltsutredning (S 1970: 43)
Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971: 01)
Socialpolitiska bidragsutredningen (S 1972:02)
Semesterutredningen (S 1972:03)
Yrkesskadeförsäkringskommittén (S 1971:01)
Bostadstilläggsgruppen (S 1973:01)
Utredningen (S 1973:02) ang. lokalisering av
statens bakteriologiska laboratorium
Utredningen (1973: 03) om förslag till byggnadsprogram
för lokaler för arbetarskyddsstyrelsen
m. m.
Arbetsgruppen (S 1973:04) för att undersöka pensionsfrågorna
för entreprenöranställda på fartyg
Bosättningslåneutredningen (S 1973: 05)
Sakkunnig (S 1973: 06) med uppdrag att utreda frågan
om automatisk databehandling av medicinsk information
vid karolinska sjukhuset
1974: 1 |
— |
_ |
— |
2 |
1 519,6 |
31,6 |
56,7 |
3 |
947,4 |
254,9 |
72,5 |
4 5 |
1 987,1 |
702,4 |
187,5 |
6 |
1 799,5 |
452,7 |
84,1 |
8 |
410,8 |
34,8 |
76,1 |
9 |
336,7 |
84,6 |
43,1 |
10 |
250,9 |
66,7 |
49,2 |
11 |
140,9 |
42,6 |
35,1 |
12 |
564,1 |
185,7 |
151,2 |
14 |
58,9 |
_ |
38,8 |
16 |
392,6 |
114,6 |
87,3 |
18 |
170,5 |
43,7 |
30,7 |
19 |
117,4 |
188,1 |
52,7 |
21 |
_ |
24,1 |
8,2 |
22 |
— |
— |
2,5 |
23 |
_ |
— |
|
24 |
- |
- |
6,9 |
25 |
- |
- |
9,6 |
26 |
- |
- |
- |
27 |
_ |
|
|
28 |
- |
— |
— |
29 |
_ |
515
Kommittékostnader: Socialdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
1,6 |
- |
- |
- |
- |
12,8 |
4,1 |
- |
207,8 |
10,6 |
_ |
_ |
0,2 |
|
42,5 |
34,1 |
_ |
168,4 |
45,0 |
70,4 |
3,4 |
0,7 |
- |
306,8 |
14,6 |
- |
867,8 |
|
|
|
0,1 |
_ |
7,8 |
. |
_ |
22,7 |
0,4 |
- |
6,7 |
0,0 |
- |
30,7 |
— |
- |
30,7 |
57,6 |
70,4 |
10,1 |
1,0 |
- |
400,6 |
52,8 |
- |
1 297,4 |
3,9 |
8,7 |
0,2 |
101,1 |
54,3 |
30,0 |
1 705,0 |
||
2,1 |
- |
- |
— |
- |
329,5 |
112,7 |
59,0 |
1 448,6 |
121,2 |
— |
0,9 |
3,7 |
— |
1 015,7 |
320,2 |
118,0 |
3 441,0 |
66,1 |
346,9 |
14,5 |
21,5 |
— |
985,8 |
398,2 |
125,0 |
3 308,5 |
15,5 |
_ |
14,9 |
0,1 |
•— |
141,4 |
75,9 |
14,0 |
642,1 |
3,5 |
0,2 |
_ |
0,4 |
_ |
131,8 |
47,1 |
39,7 |
555,3 |
_ |
_ |
_ |
— |
115,9 |
27,0 |
18,0 |
411,8 |
|
3,3 |
— |
22,9 |
0,4 |
— |
104,3 |
39,8 |
40,0 |
325,0 |
49,5 |
113,9 |
5,4 |
4,7 |
- |
510,4 |
90,2 |
130,0 |
1 294,7 |
2,9 |
_ |
_ |
|
41,7 |
11,8 |
7,0 |
119,4 |
|
52,0 |
_ |
__ |
0,3 |
_ |
254,2 |
80,6 |
30,0 |
757,4 |
22,5 |
_ |
— |
0,6 |
- |
97,5 |
27,1 |
30,0 |
325,1 |
11,4 |
0,1 |
_ |
0,2 |
— |
252,5 |
72,9 |
29,0 |
471,8 |
_ |
_ |
0,5 |
— |
32,8 |
53,7 |
8,6 |
95,1 |
|
0,1 |
_ |
9,9 |
0,2 |
— |
12,7 |
16,9 |
5,0 |
34,6 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
15,6 |
9,5 |
25,1 |
- |
- |
5,3 |
- |
- |
12,2 |
110,5 |
10,9 |
133,6 |
2,1 |
- |
- |
- |
- |
11,7 |
16,3 |
8,9 |
36,9 |
— |
- |
- |
- |
- |
- |
12,8 |
0,6 |
13,4 |
_ |
_ |
0,1 |
_ |
0,1 |
||||
- |
- |
- |
- |
— |
— |
— |
9,3 |
9,3 |
_ |
_ |
_ |
|
_ |
16,5 |
14,3 |
30,8 |
Riksdagsberättelse år 1974
516
1 2 |
3 |
4 |
5 |
Arbetsgruppen (S 1973: 07) för frågor rörande verksam-heten för barn med behov av särskilda stödåtgärder |
30 |
||
Barnmiljöutredningen (S 1973: 08) |
31 |
- |
- |
Arbetsgruppen (S 1973: 09) rörande social information |
32 |
— |
— |
Summa |
8 696,4 |
2 226,5 |
992,2 |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 1973
Utredningen (S 1970: 28) rörande yrkesskadeförsäk -
ringens administration |
1971: 6 |
55,2 |
3,1 |
1,9 |
Pensionsförsäkringskommittén (S 1964: 38) |
1972: 1 |
886,3 |
- |
— |
1967 års folktandvårdsutredning (S 1966: 33) |
2 |
374,3 |
— |
— |
Utredningen (S 1965: 21) rörande driftbokföring vid |
||||
karolinska sjukhuset m. m. |
1973: 5 |
905,9 |
101,1 |
35,8 |
Familjepolitiska kommittén (S 1966: 36) |
6 |
1 603,7 |
0,1 |
16,8 |
Utredningen (S 1969: 30) om vissa sjukhusfonder m.. m. |
10 |
17,8 |
0,3 |
1,4 |
Sjukpenningutredningen (S 1970: 39) |
21 |
131,5 |
4,7 |
28,9 |
Utredningen (S 1970:41) om förbättrad samordning av |
||||
sjukvård |
23 |
7,9 |
0,4 |
5,3 |
Utredningen (S 1971:02) om frågor av betydelse för |
||||
kommunala undervisningssjukhusen |
27 |
105,8 |
47,8 |
44,0 |
Utredningen (S 1971:03) angående forskningsverksamhet |
||||
inom arbetsmiljöomradet, m. m. |
28 |
21,8 |
— |
7,1 |
Summa |
4 110,2 |
157,3 |
138,4 |
Kostnader från kommittéansiaget under budgetåret 1972/73
för sakkunniga biträden inom departementet m. m.
Statens Handikappråd |
222,6 |
51,9 |
Diverse myndigheter |
2,2 |
— |
Diverse firmor |
— |
— |
Diverse personer |
495,5 |
89,5 |
Gemensamma kostnader |
2,4 |
— |
Utestående reseförskott |
- |
- |
Summa |
717,9 |
141,4 |
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
3 Kostnaderna har bestridits med andra medel än kommittéanslaget
517
Kommittékostnader: Socialdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
0,9 |
0,9 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
5,2 |
10,6 |
15,8 |
|
- |
- |
- |
- |
- |
25,5 |
32,3 |
57,8 |
|
356,1 |
469,8 |
73,8 |
32,8 |
- |
4 151,2 |
1 631,8 |
779,7 |
15 259,1 |
- |
- |
- |
- |
~ |
5,0 |
- |
_ |
60,2 |
0,4 |
— |
— |
— |
— |
0,4 |
— |
— |
886,7 |
0,4 |
- |
- |
- |
- |
0,4 |
- |
- |
374,7 |
1,1 |
21,9 |
0,1 |
0,2 |
|
160,2 |
_ |
|
1 066,1 |
— |
125,2 |
18,0 |
0,3 |
- |
160,2 |
11,8 |
_ |
1 775,7 |
— |
- |
— |
- |
— |
- 1,1 |
— |
— |
16,7 |
3,9 |
35,6 |
— |
0,4 |
— |
73,5 |
— |
— |
205,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
5,7 |
- |
- |
13,6 |
12,0 |
- |
32,7 |
0,2 |
- |
136,8 |
- |
- |
242,6 |
3,5 |
- |
- |
0,1 |
- |
10,6 |
- |
- |
32,4 |
21,3 |
182,7 |
50,8 |
- |
551,7 |
11,8 |
— |
4 673,7 |
5,5 |
0,9 |
0,9 |
26,6 |
6,8 |
315,2 |
— |
— |
_ |
2,4 |
1 427,6 |
1 432,2 |
0,6 |
0,9 |
23,6 |
19,5 |
- |
44,6 |
33,1 |
— |
— |
3,3 |
— |
621,4 |
— |
0,1 |
_ |
29,7 |
_ |
27,5 |
10,3 |
- |
- |
- |
- |
10,3 |
49,5 |
1,9 |
24,5 |
81,5 |
1 434,4 |
2 451,2 |
Riksdagsberättelse år 1974
518
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
|
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden1 |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
Utredningen (K 1969:51) om stängselskyldighet vid
järnväg
1968 års svenska öresundsdelegation (K 1969: 54)
Planerings- och utredningsuppgifter av teknisk art,
bl. a. frågor rör. Öresundsförbindelserna (K 1971: 06)
Sakkunniga (K 1972:09) för förhandling om frågor rör.
fast förbindelse över Öresund m. m.
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 1974
Trafikpolitiska delegationen (K 1965: 38)
Hamnutredningen (K 1966: 40)
Vägkostnadsutredningen (K 1966:41)
Svenska sakkunniga (K 1967: 37) inom Nordisk kommitté
för trafiksäkerhetsforskning (NKT)
Nordisk kommitté (K 1967: 38) för transportekonomisk
forskning (NKTF)
Flygtrafikledningskommittén (K 1967:44)
Motorredskapsutredningen (K 1968:53)
Befälsbemanningsutredningen (K 1970:29)
Trafikolycksstatistikkommittén (K 1970: 30)
Trafikbullerutredningen (K 1970: 33)
Arbetsgruppen (K 1970: 34) för upprättande av dispositionsplan
för viss del av Nedre Norrmalm i
Stockholm
1969 års vägutredning (K 1970: 35)
Trafikplaneringsu tred ningen (K 1970: 41)
Sjöräddningsutredningen (K 1970:42)
Utredningen (K 1970:43) ang. åtgärder mot övergivna
fartyg m. m.
Utredningen (K 1970:44) om mönstring av sjömän
Utredningen (K 1970:45) om samordning av lotsningen
i Göteborgsområdet
Kollektivtrafikutredningen (K 1971: 01)
Nordiskt trafiksäkerhetsråd (K 1971: 02) (NTR)
Nordisk ämbetsmannakommitté (K 1971:04) för transportfrågor
Svenska
sakkunniga (K 1971:05) inom Nordisk kommit
för vägtrafiklagstiftning (NKV)
Sakkunniga (K 1972:01) för att leda visst utredningsoch
utvecklingsarbete i fråga om metoder för märkning
av olja i fartyg
Sakkunniga (K 1972:03) med uppdrag att utreda vissa
frågor beträffande Göta kanal
1973: 8 |
— |
0.6 |
- |
9 |
223,2 |
2,1 |
56,0 |
24 |
57,9 |
106,3 |
10,4 |
32 |
- |
- |
23,9 |
281,1 |
109,0 |
90,3 |
|
1973: 1 |
217,6 |
52,4 |
17,4 |
2 |
1 071,2 |
19,1 |
53,6 |
3 |
947,4 |
47,5 |
730,9 |
4 |
58,6 |
1,3 |
11,4 |
5 |
214,8 |
5,3 |
28,1 |
6 |
1 257,5 |
41,4 |
76,2 |
7 |
421,6 |
37,5 |
29,5 |
10 |
157,7 |
102,6 |
53,1 |
11 |
812,4 |
31,7 |
198,4 |
12 |
1 164,9 |
245,0 |
150,7 |
13 |
134,0 |
16,0 |
7,4 |
14 |
59,7 |
41,7 |
21,2 |
15 |
453,6 |
138,6 |
81,0 |
16 |
131,7 |
55,6 |
5,6 |
17 |
74,1 |
0,9 |
30,3 |
18 |
78,7 |
122,5 |
39,0 |
19 |
12,0 |
|
16,5 |
20 |
12,0 |
61,1 |
276,0 |
21 |
6,5 |
0,6 |
18,9 |
22 té |
2,8 |
- |
3,1 |
23 |
14,1 |
2,7 |
20,7 |
25 |
- |
- |
16,6 |
26 |
- |
26,4 |
20,4 |
519
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
|
2,0 32,0 |
- |
142,8 |
0,4 |
- |
2,6 233,3 |
0,1 |
- |
2,7 456,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
116,7 |
46,3 |
20,0 |
240,9 |
5,7 |
- |
- |
0,1 |
- |
29,7 |
14,9 |
- |
44,6 |
39,7 |
- |
142,8 |
0,5 |
- |
382,3 |
61,3 |
20,0 |
744,7 |
4,9 |
_ |
_ |
0,6 |
_ |
75,3 |
— |
— |
292,9 |
7,0 |
— |
— |
0,6 |
— |
80,3 |
7,1 |
5,0 |
1 163,6 |
10,0 |
- |
- |
20,6 |
- |
809,0 |
198,0 |
100,0 |
2 054,4 |
6,1 |
- |
2,0 |
- |
- |
20,8 |
17,5 |
1,0 |
97,9 |
10,3 |
0,6 |
_ |
7,5 |
7,0 |
58,8 |
15,0 |
10,0 |
298,6 |
3,0 |
_ |
80,3 |
0,5 |
_ |
201,4 |
37,9 |
105,0 |
1 601,8 |
1,7 |
— |
_ ■ |
— |
— |
68,7 |
25,6 |
12,4 |
528,3 |
10,4 |
— |
0,4 |
0,6 |
— |
167,1 |
48,0 |
27,5 |
400,3 |
7,6 |
. — |
— |
18,9 |
— |
256,6 |
89,6 |
45,0 |
1 203,6 |
92,4 |
10,0 |
138,5 |
5,1 |
— |
641,7 |
238,8 |
60,0 |
2 105,4 |
1,4 |
24,8 |
15,0 |
25,0 |
198,8 |
||||
9,0 |
— |
24,9 |
— |
— |
96,8 |
6,0 |
28,0 |
190,5 |
24,7 |
143,5 |
77,8 |
10,4 |
— |
476,0 |
77,5 |
55,0 |
1 062,1 |
0,8 |
- |
- |
0,1 |
- |
62,1 |
20,4 |
11,5 |
225,7 |
1,9 |
_ |
|
_ |
_ |
33,1 |
4,5 |
10,0 |
121,7 |
5,0 |
- |
- |
0,3 |
- |
166,8 |
53,6 |
35,7 |
334,8 |
_ |
. |
_ |
_ |
16,5 |
2,6 |
2,7 |
33,8 |
|
40,1 |
— |
— |
125,6 |
— |
502,8 |
249,8 |
125,0 |
889,6 |
7,9 |
- |
- |
- |
- |
27,4 |
16,5 |
5,0 |
55,4 |
1,9 |
- |
- |
0,1 |
- |
5,1 |
8,2 |
3,0 |
19,1 |
15,7 |
- |
- |
- |
- |
39,1 |
3,6 |
1,5 |
58,3 |
1,2 |
- |
42,3 |
- |
- |
60,1 |
- |
50,0 |
110,1 |
2,1 |
0,2 |
- |
- |
— |
49,1 |
— |
2,0 |
51,1 |
Riksdagsberättelse år 1974
520
1
Utredningen (K 1972:04) med uppgift att utreda vissa
frågor i anslutning till den långsiktiga vägplaneringen
m. m.
Utredningen (K 1972:05) om den fortsatta lokaliseringen
av flygverksamheten på Bromma flygplats
(ULF)
Leasingutredningen (K 1972:06)
Utredningen (K 1972:07) av vissa trafikpolitiska
frågor
Utredningen (K 1972:08) för översyn av lagstiftningen
om arbets- och vilotid i vägtrafik
Flaggutredningen (K 1973:01) (FU)
Sakkunnig (K 1973:02) med uppdrag att utreda frågan
om tjänstebrevsrätt för icke statliga organ
Sakkunniga (K 1973:03) med uppdrag att utreda vissa
frågor rörande det allmänna kommunikationsväsendets
anpassning till de handikappades behov
Fartygsmiljöutredningen (K 1973: 04)
Sakkunniga (K 1973:05) med uppdrag att utreda luftfartsverkets
organisation m. m.
Sakkunniga (K 1973: 06) att ingå i en delegation för
att t. v. samordna uppbyggnaden av det framtida
flygkontrollsystemet
Utredning (K 1973:07) av vissa trafiksäkerhetsfrågor
Sakkunnig
(K 1973: 08) för översyn av avgifterna i
postverkets tidningsrörelse
Summa
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 197 3
Svenska ledamöterna av nordisk vägtrafikkommitté
(K 1961:24)
Utredningen (K 1965:43) ang. befordran av farligt
gods på väg
Svävarfartsutredningen (K 1967:35)
Utredningen (K 1967:40) om oljeledningar
Flygarbetstidsutredningen (K 1968:49)
Körkortsutredningen (K 1968: 54)
Bussbidragsutredningen (K 1969: 59)
Arbetsgruppen (K 1969: 60) för översyn av bestämmelserna
ang. typ- och registreringsbesiktning
av fordon
Utredningen (K 1970:31) rör. företagsstrukturen
inom den yrkesmässiga vägtrafiken
Arbetsgruppen (K 1970: 32) för undersökning av behovet
av väderleksinformation
Transportstödsberedningen (K 1970: 38)
Arbetsgruppen (K 1970: 39) för översyn av utbildningsplaner
för ny flygtrafikledarskola
Simulatorgruppen (K 1970:40)
Ledningsgruppen (K 1971:03) för planering av den nya
flygtrafikledarskolan i Sturup
Summa
27 |
- |
12,2 |
— |
28 |
85,1 |
25,9 |
|
29 |
- |
- |
0,5 |
30 |
- |
- |
15,7 |
31 |
_ |
25,0 |
9,1 |
33 |
- |
- |
- |
34 |
- |
- |
- |
35 |
_ |
||
36 |
- |
- |
- |
37 |
- |
- |
- |
38 |
- |
- |
- |
39 |
- |
- |
- |
40 |
- |
- |
- |
7 302,9 |
1 172,2 |
1 957,2 |
|
933,2 |
1,8 |
||
351,6 |
0,3 |
19,3 |
|
428,2 |
— 1,7 |
1,8 |
|
141,4 |
8,0 |
16,6 |
|
391,7 |
1,5 |
44,7 |
|
275,1 |
— |
— |
|
161,3 |
6,1 |
11,0 |
|
549,3 |
- |
9,4 |
|
193,0 |
0,5 |
2,0 |
|
61,8 |
|
31,0 |
|
202,1 |
- |
- |
|
30,5 |
0,8 |
13,5 |
|
138,1 |
1,7 |
14,8 |
|
119,3 |
- |
11,3 |
|
3 976,6 |
17,2 |
177,2 |
521
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
3,3 |
- |
- |
- |
— |
15,5 |
20,9 |
15,0 |
51,4 |
10,1 |
_ |
_ |
0,1 |
121,2 |
94,0 |
215,2 |
||
— |
— |
— |
- |
- |
0,5 |
27,3 |
16,8 |
44,6 |
- |
- |
- |
0,2 |
- |
15,9 |
117,5 |
90,0 |
223,4 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
34,1 |
34,2 |
20,0 |
88,3 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
9,5 |
12,0 |
21,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
1,5 |
1,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
9,9 |
9,5 |
19,4 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
7,3 |
92,0 |
99,3 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
2,0 |
2,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
10,0 |
10,0 |
277,1 |
154,3 |
367,6 |
191,2 |
7,0 |
4 126,6 |
1 455,8 |
989,1 |
13 874,4 |
- |
- |
- |
- |
- |
1,8 |
- |
- |
935,0 |
3,3 |
1,2 |
_ |
_ |
24,1 |
_ |
_ |
375,7 |
|
— |
18,2 |
0,4 |
— |
- |
18,7 |
— |
— |
446,9 |
— |
8,9 |
— |
— |
_ |
33,5 |
— |
— |
174,9 |
9,8 |
28,7 |
— |
— |
— |
84,7 |
— |
_ |
476,4 |
— |
17,8 |
— |
— |
— |
17,8 |
— |
_ |
292,9 |
3,3 |
— |
39,5 |
1,9 |
— |
61,8 |
— |
- |
223,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
9,4 |
- |
- |
558,7 |
0,9 |
- |
- |
- |
- |
3,4 |
~ |
- |
196,4 |
_ |
8,2 |
_ |
_ |
_ |
39,1 |
_ |
_ |
100,9 |
- |
— |
4,6 |
- |
— |
4,6 |
- |
206,7 |
|
1,1 |
_ |
_ |
_ |
. |
15,4 |
_ |
_ |
45,9 |
- |
- |
35,5 |
0,1 |
- |
52,1 |
- |
- |
190,2 |
1,7 |
- |
84,7 |
0,3 |
- |
98,0 |
- |
- |
217,3 |
20,1 |
83,0 |
164,7 |
2,3 |
- |
464,4 |
— |
— |
4 441,0 |
Riksdagsberättelse år 1974
522
1 2 |
3 |
4 |
5 |
Kostnader frän kommittéanslaget under budgetåret Diverse myndigheter |
|||
Diverse firmor |
— |
— |
|
Diverse personer |
-1,0 |
— |
|
Gemensamma kostnader |
1,5 |
0,9 |
|
Utestående reseförskott |
- |
||
Summa |
0,5 |
0,9 |
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
ä Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
523
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
6 7 8 9 10 11 12 13 14
— |
- |
_ |
91,0 |
91,0 |
— |
|
— |
— |
57.7 |
_ |
- |
57,7 |
— |
— |
_ |
28,3 |
-1,3 |
— |
26,0 |
— |
_ |
1.7 |
-4,4 |
19,1 |
— |
18,8 |
19,4 |
4,5 |
- |
- |
4,5 |
- |
||
4,5 |
1.7 |
81,6 |
17,8 |
91,0 |
198,0 |
19,4 |
Riksdagsberättelse år 1974
524
FINANSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden1 |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973 Skatteutredningen (Fi 1970: 61) om periodiskt understöd 1974:14 |
203,3 |
1,8 |
36,6 |
|
Utredningen (Fi 1970: 62) om meritvärdet av anställning |
15 |
68,8 |
1,7 |
31,0 |
Budgetutredningen (Fi 1970: 64) |
16 |
598,1 |
44,0 |
86,7 |
Utredningen (Fi 1970:76) om insyn i utländskt bank-företag |
21 |
19,0 |
|
5,1 |
Pensionsadministrationsutredningen (Fi 1972:01) |
31 |
— |
— |
23,8 |
Utredningen (Fi 1972:03) om representation för de an-ställda i bankinstitutens styrelser |
33 |
_ |
_ |
24,5 |
1972 års tullagstiftningssakkunniga (Fi 1972: 05) |
35 |
- |
89,5 |
43,0 |
Summa |
889,2 |
137,0 |
250,7 |
|
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av 1974 Markdelegationen (K 1957: 30)3 |
1974: 1 |
1 422,4 |
117,1 |
97,6 |
Utredningen (Fi 1959: 37) om universitetens egendoms-förvaltning |
2 |
65,6 |
16,5 |
2,6 |
Utredningen (Fi 1965: 26) om redovisning i skuldför-bindelser mot säkerhet i fartygsinteckning av |
3 |
|||
Alkoholpolitiska utredningen (Fi 1966: 33) |
4 |
1 992,9 |
391,1 |
114,5 |
Fondbörsutredningen (Fi 1967: 32) |
5 |
757,7 |
109,0 |
61,5 |
Förhandlingsutredningen (C 1968: 16)4 |
6 |
198,1 |
71,7 |
22,0 |
Lönesystemutredningen (C 1968: 17)4 |
7 |
326,8 |
55,1 |
44,4 |
Byggnadsindexkommittén (Fi 1968:43) |
8 |
667,7 |
85,6 |
34,0 |
Traktamentsbeskattningsutredningen (Fi 1969: 53) |
9 |
332,9 |
137,9 |
19,4 |
Utredningen (Fi 1969:54) för utveckling av system med |
10 |
55,3 |
|
_ |
1968 års kapitalmarknadsutredning (Fi 1969:59) |
11 |
210,7 |
70,4 |
25,8 |
1969 års punktskatteutredning (Fi 1970: 57) |
12 |
123,4 |
0,9 |
36,6 |
Arbetsgruppen (Fi 1970:58) för utredning av vissa |
13 |
10,6 |
0,2 |
21,2 |
Delegationen (Fi 1970: 67) för förvaltningsdemokrati |
17 |
392,7 |
202,1 |
49,2 |
Utredningen (Fi 1970:69) om företagens uppgiftsplikt |
18 |
233,0 |
94,2 |
63,0 |
Utredningen (Fi 1970: 70) rörande förhållandet mellan |
19 |
4,0 |
9,9 |
6,1 |
Hemvistsakkunniga (Fi 1970: 71) |
20 |
219,9 |
121,5 |
16,9 |
Företagsskatteberedningen (Fi 1970: 77) |
22 |
234,4 |
200,9 |
108,6 |
Realisationsvinstkommittén (Fi 1970: 79) |
23 |
162,5 |
90,4 |
25,4 |
Utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska |
24 |
|
_ |
14,1 |
Datasamordningskommittén (Fi 1971: 03) |
25 |
58,1 |
152,6 |
44,3 |
Sakkunniga (Fi 1971: 04) med uppdrag att verkställa |
26 |
18,8 |
525
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa5 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
|
43,6 |
0,2 |
82,2 |
285,5 |
|||||
1,2 5,3 |
33,2 |
1,4 |
10,2 |
- |
33,9 180,8 |
17,6 33,1 |
- |
120,3 812,0 |
— |
— |
- |
— |
_ |
5,1 23,8 |
- |
— |
24,1 23,8 |
1,7 3,5 |
4,5 |
- |
0,1 0,3 |
— |
30,8 136,3 |
0,5 66,7 |
0,7 |
32,0 203,0 |
11,7 |
81,3 |
1,4 |
10,8 |
- |
492,9 |
117,9 |
0,7 |
1 500,7 |
0,6 |
0,1 |
67,4 |
12,0 |
47,4 |
342,2 |
90,2 |
31,7 |
1 886,5 |
0,5 |
- |
- |
- |
- |
19,6 |
4,9 |
13,5 |
103,6 |
3,7 |
3,7 |
|||||||
45,1 |
53,5 |
_ |
2,1 |
_ |
606,3 |
203,3 |
77,2 |
2 879,7 |
5,7 |
_ |
_ |
0,1 |
_ |
176,3 |
63,5 |
66,5 |
1 064,0 |
0,1 |
_ |
_ |
_ |
93,8 |
16,5 |
11,5 |
319,9 |
|
. |
_ |
_ |
1,9 |
_ |
101,4 |
_ |
8,0 |
436,2 |
_ |
— |
0,3 |
_ |
119,9 |
36,2 |
21,0 |
844,8 |
|
8,0 |
- |
- |
- |
- |
165,3 |
76,3 |
52,9 |
627,4 |
_ |
_ |
|
|
|
55,3 |
|||
1,0 |
30,4 |
_ |
_ |
— |
127,6 |
21,3 |
12,2 |
371,8 |
- |
0,1 |
- |
- |
- |
37,6 |
5,3 |
6,8 |
173,1 |
1,5 |
|
_ |
|
|
22,9 |
11,1 |
7,5 |
52,1 |
8,7 |
8,5 |
_ |
0,7 |
_ |
269,2 |
98,3 |
61,2 |
821,4 |
- |
- |
- |
- |
- |
157,2 |
204,8 |
32,7 |
627,7 |
_ |
_ |
|
16,0 |
2,6 |
1,0 |
23,6 |
||
2,3 |
_ |
_ |
0,2 |
_ |
140,9 |
48,9 |
22,5 |
432,2 |
4,5 |
0,3 |
0,5 |
0,9 |
— |
315,7 |
77,7 |
41,0 |
668,8 |
- |
- |
6,4 |
0,1 |
- |
122,3 |
39,9 |
15,0 |
339,7 |
1,2 |
|
|
_ |
|
15,3 |
37,9 |
19,0 |
72,2 |
3,8 |
- |
184,3 |
2,7 |
— |
387,7 |
140,2 |
153,5 |
739,5 |
3,8 |
_ |
_ |
|
_ |
22,6 |
22,0 |
38,0 |
82,6 |
Riksdagsberättelse år 1974
526
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Mervärdeskatteutredningen (Fi 1971: 05) |
27 |
13,0 |
6,7 |
32,4 |
Föreningsskatteutredningen (Fi 1971:06) |
28 |
- |
2,8 |
17,0 |
Livförsäkringsskattekommittén (Fi 1971: 07) |
29 |
27,7 |
104,0 |
54,1 |
Kommunalekonomiska utredningen (Fi 1971: 08) |
30 |
25,3 |
175,5 |
60,3 |
1972 års skatteutredning (Fi 1972:02) |
32 |
- |
137,4 |
80,4 |
Styrelserepresentationsutredningen (Fi 1972: 04) |
34 |
— |
5,0 |
23,2 |
Utredningen (Fi 1972:06) om underställning av avtal |
36 |
— |
- |
|
1972 års pressutredning (Fi 1972:07) |
37 |
— |
71,1 |
44,6 |
Bostadsskattekommitten (Fi 1972: 08) Sakkunnig (Fi 1972: 09) med uppdrag att utreda kvin-nornas situation inom den statligt lönereglerade |
38 |
11,4 |
59,9 |
|
offentliga förvaltningen |
39 |
— |
52,4 |
8,2 |
i skatteprocessen |
40 |
— |
16,2 |
1,7 |
gan om förvaltningen av Drottningholms kungsgård |
41 |
|||
Statskonsult AB och DAFA |
42 |
|||
därmed sammanhängande frågor |
43 |
- |
- |
- |
1973 års myntkommitté (Fi 1973: 05) |
44 |
- |
- |
|
Summa Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1973 |
7 534,7 |
2 509,6 |
1 207,8 |
|
Fastighetstaxeringskommittéerna (Fi 1967: 35) |
1971: 6 |
1 503,9 |
0,1 |
- |
Riksskatteverkskommittén (Fi 1970:66) |
15 |
16,4 |
3,0 |
— |
Upphandlingskommittén (Fi 1969: 60) |
1972: 9 |
294,5 |
- |
-0,6 |
Bilskatteutredningen (Fi 1966: 29) |
1973: 4 |
2 002,7 |
2,2 |
-0,1 |
Tullagstiftningskommittén (Fi 1966: 32) |
5 |
718,7 |
6,5 |
|
myndigheter4 |
7 |
817,2 |
5,9 |
8,0 |
fastighetsbegreppet |
9 |
170,5 |
31,0 |
14,2 |
grunder för fast maskinanläggning |
18 |
102,7 |
1,2 |
3,0 |
verksamhet |
22 |
394,5 |
3,9 |
6,5 |
Skatteutjämningsrevisionen (Fi 1970: 74) |
28 |
328,8 |
- |
20,8 |
Hundskatteutredningen (Fi 1970: 80) |
32 |
38,8 |
- |
22,0 |
1971 års fastighetstaxeringsutredning (Fi 1970: 81) |
33 |
448,5 |
157,2 |
38,7 |
Summa Kostnader från kommitténanslaget under budgetåret Diverse personer Summa |
6 837,2 |
211,0 231,9 24,6 256,5 |
112,5 5.4 1.5 |
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
3 Kommittén överflyttad från kommunikationsdepartementet fr. o. m. 1.7.1967
4 Kommittén överflyttad från civildepartementet fr. o. m. 1.7.1969
527
Kommittékostnader: Finansdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
2,8 |
0,1 |
42,0 |
5,0 |
60,0 |
||||
— |
— |
2,5 |
— |
_ |
22,3 |
11,4 |
3,6 |
37,3 |
13,6 |
0,1 |
- |
0,2 |
_ |
172,0 |
58,1 |
26,3 |
284,1 |
2,0 |
— |
4,4 |
0,7 |
— |
242,9 |
111,5 |
48,3 |
428,0 |
0,6 |
— |
— |
0,4 |
— |
218,8 |
106,6 |
75,7 |
401,1 |
0,9 |
— |
— |
_ |
29,1 |
17,6 |
5,5 |
52,2 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
7,1 |
7,1 |
29,8 |
— |
— |
2,0 |
— |
147,5 |
329,9 |
127,0 |
604,4 |
~ |
— |
— |
0,2 |
— |
71,5 |
19,8 |
24,7 |
116,0 |
0,1 |
- |
- |
- |
- |
60,7 |
47,2 |
39,3 |
147,2 |
3,3 |
- |
- |
0,1 |
- |
21,3 |
63,5 |
45,3 |
130,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
1,2 |
1,2 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
5,4 |
5,4 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
7,1 |
24,6 |
31,7 |
139,9 |
93,1 |
265,5 |
24,6 |
47,4 |
4 287,9 |
1 973,6 |
1 135,4 |
14 931,6 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
0,1 |
_ |
- |
1 504,0 |
_ |
— |
_ |
_ |
_ |
3,0 |
— |
— |
19,4 |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
- 0,6 |
— |
_ |
293,9 |
0,5 |
37,4 |
_ |
0,3 |
_ |
40,3 |
_ |
— |
2 043,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
6,5 |
- |
- |
725,2 |
- |
- |
2,0 |
- |
- |
15,9 |
- |
- |
833,1 |
7,9 |
0,1 |
- |
- |
- |
53,2 |
0,5 |
- |
224,2 |
- |
- |
- |
- |
- |
4,2 |
- |
- |
106,9 |
|
127,8 |
|
_ |
_ |
138,2 |
0,4 |
_ |
533,1 |
0,9 |
77,6 |
9,0 |
_ |
— |
108,3 |
— |
— |
437,1 |
1,1 |
_ |
_ |
14,0 |
— |
37,1 |
— |
— |
75,9 |
4,5 |
77,6 |
401,8 |
2,5 |
- |
682,3 |
- |
- |
1 130,8 |
14,9 |
320,5 |
412,8 |
16,8 |
- |
1 088,5 |
0,9 |
- |
7 926,6 |
1,3 |
— |
— |
0,3 |
_ |
238,9 |
8,2 |
— |
— |
_ |
— |
8,2 |
- |
- |
- |
11,0 |
- |
37,1 |
9,5 |
- |
- |
11,3 |
- |
284,2 |
Riksdagsberättelse år 1974
528
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden1 |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
Kommittén (U 1968: 44) för television och radio i
utbildningen
Lärarutbildningskommittén (U 1970: 44)
1969 års radioutredning (U 1970:49)
Kårobligatorieutredningen (U 1970:64)
Länsskolnämndsutredningen (U 1970: 66)
Kommittén (U 1970: 67) för frågor rör. demokratisering
av utbildningsväsendet
U-landsforskningsutredningen (U 1971:03)
Kartläggningsgruppen (U 1971: 10)
Operautredningen (U 1972: 01)
Utredningen (U 1973:02) rör. Nämnden för
svensk språkvård
Summa
6 |
1 002,1 |
139,1 |
45,1 |
16 |
1 888,6 |
332,2 |
143,2 |
20 |
548,9 |
222,1 |
68,6 |
28 |
319,1 |
127,1 |
22,9 |
29 |
251,6 |
164,7 |
46,4 |
30 |
232,7 |
200,2 |
26,2 |
33 |
180,7 |
221,6 |
111,2 |
36 |
- |
- |
— |
40 |
- |
104,7 |
44,5 |
49 |
_ |
_ |
_ |
4 423,7 1 511,7
508,1
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 1974
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté
(E 1945:30)4
Lokal- och utrustningsprogramkommittéema (E 1965:54)
för universitet och högskolor
Utredningen (E 1965: 55) rör. sexual- och samlevnadsfrågor
i undervisnings- och upplysningsarbetet
1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52)
Reklam utredningen (K 1967:43)
Dataarkiveringskommittén (U 1968:48)
Sakkunniga (U 1968:49) för förhandling om avtalsreglering
av upphovsrätt sliga frågor på undervisningsområdet
Konstnärsutbildningssakkunniga
(U 1968: 52)
1968 års kyrkohandbokskommitté (U 1969: 44)3
1968 års utbildningsutredning (U 1969:47)
1968 års studiemedelsutredning (U 1969: 48)
1968 års litteraturutredning (U 1969:49)
Kommittén (U 1969: 51) för studiestöd åt vuxna
Filmutredningen (U 1969: 52)
Universitetsrestaurangkommittén (U 1970:46)
1969 års psalmkommitté (U 1970: 47)3
Kommittén (U 1970: 48) för medicinsk teknik i
Linköping
Sakkunnig (U 1970: 54) för utredning av förfarandet
vid professorstillsättning m. m.
Särskilt uppdrag (U 1970: 55) åt förutvarande statsministern
T. Erlander
1974: 1 |
- |
- |
- |
1 2 |
5 316,8 |
567,5 |
231,6 |
3 |
1 814,8 |
117,7 |
23,5 |
4 |
1 337,8 |
209,1 |
96,4 |
5 |
2 609,6 |
351,9 |
181,3 |
7 |
621,7 |
138,9 |
34,2 |
8 |
66,2 |
4,5 |
|
9 |
861,7 |
87,3 |
36,4 |
10 |
350,9 |
127,6S |
— |
11 |
4 416,5 |
985,3 |
333,0 |
12 |
709,2 |
199,8 |
52,1 |
13 |
1 507,6 |
287,3 |
53,6 |
14 |
497,1 |
239,6 |
35,7 |
15 |
794,0 |
150,7 |
87,3 |
17 |
464,3 |
299,5 |
31,5 |
18 |
197,1 |
58,5S |
- |
19 |
17,9 |
- |
6,2 |
21 |
131,1 |
18,3 |
45,3 |
22 |
98,2 |
67,4 |
4,5 |
529
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
24,0 |
_ |
2,8 |
12,5 |
_ |
223,3 |
3,9 |
— |
1 229,3 |
50,8 |
158,1 |
25,7 |
_ |
710,1 |
130,5 |
- |
2 729,2 |
|
10,6 |
_ |
1,3 |
18,5 |
- |
321,4 |
90,9 |
— |
961,2 |
6,8 |
9,1 |
0,6 |
3,1 |
_ |
169,6 |
28,3 |
1,0 |
518,0 |
27,9 |
- |
4,5 |
5,4 |
- |
249,0 |
63,4 |
5,3 |
569,3 |
90,3 |
_ |
2,2 |
28,6 |
|
347,6 |
201,7 |
_ |
782,0 |
16,6 |
2,9 |
1,5 |
15,9 |
3,7 |
373,1 |
68,4 |
30,0 |
652,2 |
- |
- |
- |
0,0 |
- |
149,2 |
12,5 |
- |
161,7 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
9,3 |
- |
9,3 |
227,0 |
170,1 |
12,9 |
109,7 |
3,7 |
2 543,3 |
499,1 |
36,3 |
7 612,2 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
- |
|
97,1 |
1,2 |
12,9 |
76,6 |
- |
987,0 |
349,2 |
150,0 |
6 803,0 |
11,6 |
_ |
2,2 |
6,4 |
_ |
161,4 |
39,7 |
15,0 |
2 030,9 |
12,3 |
102,2 |
0,1 |
12,6 |
_ |
432,8 |
115,9 |
50,0 |
1 936,5 |
14,4 |
136,1 |
92,9 |
0,3 |
_ |
776,9 |
166,8 |
165,0 |
3 718,3 |
12,5 |
- |
25,8 |
0,5 |
— |
211,9 |
86,3 |
40,0 |
959,9 |
0,2 |
1,0 |
5,7 |
11,9 |
7,0 |
90,8 |
|||
1,8 |
_ |
0,0 |
3,1 |
_ |
128,6 |
27,6 |
3,0 |
1 020,9 |
46,9 |
_ |
_ |
25,9 |
_ |
200,6 |
30,6 |
13,0 |
595,1 |
10,1 |
360,6 |
75,3 |
50,0 |
— |
1 914,1 |
365,9 |
49,0 |
6 745,5 |
30,7 |
2,0 |
3,9 |
6,4 |
— |
294,9 |
122,0 |
17,6 |
1 143,7 |
28,5 |
262,0 |
59,7 |
10,9 |
18,0 |
720,3 |
93,2 |
94,5 |
2 415,6 |
13,0 |
2,3 |
6,1 |
_ |
296,7 |
107,6 |
55,0 |
956,4 |
|
17,6 |
28,7 |
0,8 |
6,0 |
— |
291,0 |
157,9 |
20,0 |
1 262,9 |
42,2 |
14,1 |
28,1 |
133,0 |
47,3 |
595,7 |
319,3 |
84,0 |
1 463,3 |
47,9 |
- |
- |
27,5 |
- |
133,9 |
13,9 |
33,0 |
377,9 |
- |
- |
- |
- |
- |
6,2 |
- |
- |
24,1 |
4,7 |
- |
- |
2,1 |
- |
70,4 |
12,3 |
54,2 |
268,0 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
71,9 |
5,1 |
- |
175,2 |
34 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelse år 1974
530
1
Kommittén (U 1970: 56) för försöksverksamhet med
vuxenutbildning
Organisationskommittén (U 1970: 59) för riksinternatskolor
Organisationskommittén
(U 1970: 60) för högre musikutbildning
Organisationskommittén
(U 1970: 62) för högre teknisk
utbildning och forskning i övre Norrland
Utredningen (U 1970:63) om skolans inre arbete
Sameutredningen (U 1970: 68)
Kommittén (U 1971:01) för fortbildning av journalister
1971
års bibelkommitté (U 1971: 05) för Gamla testamentet
Uppsala
domkyrkas rpstaureringskommitté (U 1971:09)4
Sakkunnig (U 1971: 11) för att utarbeta förslag till
restaurering av Vadstena klosterkyrka
Utredningen (U 1971:13) angående den fortsatta
verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet
Ämbetsmannakommittén (U 1971:14) för nordiskt kulturellt
samarbete
Forskningsrådsutredningen (U 1972:02)
Studiereseutredningen (U 1972:03)
Kompetenskommittén (U 1972:04)
Sakkunnig (U 1972: 05) för utredning rör. studerandehälsovården
Utredningen
(U 1972: 06) om skolan, staten och kommunerna
Bibelkommissionen (U 1972: 07)3
Folkhögskoleutredningen (U 1972: 08)
1973 årsbetygsutredning (U 1973:01)
Obligatoriekommittén (U 1973:03)
Utredningen (U 1973:04) rör. radionämndens organisation
m. m.
1973 års expertgrupp för konstutbildning (U 1973: 05)
Läromedelsorganisationskommittén (U 1973: 06)
Tidningsfilmningskommittén (U 1973: 07)
Sakkunnig (U 1973:08) för översyn av utbildningen vid
journalisthögskolorna
Dansarutredningen (U 1973:09)
Sakkunnig (U 1973: 10) för att utreda förutsättningarna
för att insamla material för en kontinuerlig,
samlad redovisning av den s. k. kyrkliga finansförmögenhetens
samtliga kostnader
och intäkter3
Summa
23 |
1 046,7 |
93,1 |
31,6 |
24 |
54,7 |
- |
14,8 |
25 |
681,5 |
273,2 |
119,1 |
26 |
1 136,3 |
||
27 |
1 759,6 |
1 794,8 |
202,3 |
31 |
85,5 |
291,6 |
36,6 |
32 |
50,4 |
1,8 |
27,1 |
34 |
54,4 |
88,5S |
_ |
35 |
- |
- |
- |
37 |
0,2 |
18,4 |
2,7 |
38 |
22,7 |
212,7 |
13,5 |
39 |
12,6 |
0,9 |
6,5 |
41 |
- |
80,9 |
20,0 |
42 |
— |
72,8 |
8,9 |
43 |
- |
287,3 |
46,5 |
44 |
- |
26,7 |
11,0 |
45 |
|
317,8 |
36,4 |
46 |
— |
198,05 |
— |
47 |
— |
19,3 |
2,6 |
48 |
— |
23,0 |
0,2 |
50 |
- |
- |
- |
51 |
_ |
_ |
|
52 |
— |
5,8 |
0,9 |
53 |
— |
— |
— |
54 |
- |
- |
— |
55 |
_ |
_ |
|
56 |
|||
57 |
26 717,1 7 713,0
1 837,8
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 1973
Konsertbyråutredningen (E 1963: 45)
Filmcensurutredningen (E 1965:56)
Kompetensutredningen (E 1966: 56)
Läromedelsutredningen (E 1967:50)
Pedagogikutredningen (U 1968:47)
Organisationskommittén (U 1968: 54) förbehandling
av vissa frågor rör. jordbrukets, skogsbrukets
och trädgårdsnäringens skolor
1968 års beredning (U 1969:50) om stat och kyrka
Svenska ESRO-kommittén (U 1970:20)
1971 års sakkunniga (U 1971:06) för översättning av
1972: 1 |
477,9 |
— |
- |
1970: 6 |
495,3 |
— |
— |
1971: 2 |
2 830,6 |
0,1 |
2,7 |
1973: 7 |
1 485,9 |
0,7 |
— |
1972: 4 |
516,3 |
— |
— |
5 |
331,2 |
-0,3 |
|
1973: 16 |
1 622,1 |
72,9 |
36,1 |
19 |
947,9 |
14,7 |
24,3 |
531
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
16,1 |
82,6 |
2,7 |
15,5 |
820,6 |
1 062,1 |
568,4 |
36,5 |
2 713,7 |
1,5 |
- |
- |
- |
- |
16,3 |
9,8 |
2,0 |
82,8 |
85,6 |
5,5 |
0,1 |
31,1 |
- |
514,7 |
208,9 |
102,0 |
1 507,1 |
_ |
_ |
|
|
450,0 |
450,0 |
0,5 |
|
1 586,8 |
248,3 |
18,4 |
12,3 |
109,7 |
2 385,7 |
634,4 |
280,0 |
5 059,7 |
|
43,7 |
0,2 |
5,6 |
15,4 |
- |
393,2 |
70,8 |
27,3 |
576,8 |
8,2 |
- |
- |
- |
- |
37,2 |
20,4 |
- |
108,0 |
13,7 |
- |
- |
4,7 |
- |
106,9 |
24,9 |
21,0 |
207,2 |
1,0 |
- |
- |
0,8 |
- |
22,9 |
15,0 |
- |
38,1 |
4,0 |
- |
- |
3,4 |
- |
233,5 |
86,9 |
48,4 |
391,5 |
26,9 |
|
_ |
0,6 |
_ |
34,9 |
18,8 |
11,0 |
77,3 |
6,1 |
— |
1,4 |
— |
108,5 |
109,6 |
72,0 |
290,1 |
|
12,2 |
— |
1,1 |
_ |
94,9 |
31,2 |
23,2 |
149,3 |
|
15,1 |
0.0 |
0,6 |
2,6 |
- |
352,0 |
167,0 |
90,0 |
609,0 |
1,4 |
- |
- |
0,1 |
- |
39,2 |
25,8 |
12,0 |
77,0 |
17,1 |
0,0 |
|
26,8 |
398,1 |
415,6 |
220,0 |
1 033,7 |
|
8,0 |
— |
— |
42,0 |
_ |
248,0 |
169,4 |
102,0 |
519,4 |
3,9 |
— |
— |
_ |
_ |
25,8 |
87,8 |
55,0 |
168,6 |
1,0 |
— |
— |
0,1 |
_ |
24,4 |
80,8 |
21,3 |
126,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
25,0 |
25,0 |
|
_ |
_ |
|
_ |
|
|
8,2 |
5,8 |
14,0 |
— |
— |
— |
— |
_ |
6,7 |
44,6 |
32,4 |
83,7 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
70,1 |
43,0 |
113,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
25,0 |
25,0 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
1,9 |
1,9 |
|
4,5 |
16,0 |
20,5 |
||||||
905,3 |
1 013,6 |
326,3 |
622,7 |
1 335,9 |
13 855,0 |
4 898,6 |
2 123,1 |
47 593,8 |
— |
_ _ |
0,0 |
_ |
0,0 |
_ |
— |
477,9 |
— |
— — |
0,9 |
_ |
0,9 |
— |
— |
496,2 |
1,0 |
-44,4 |
0,3 |
_ |
-40,4 |
11,4 |
— |
2 801,6 |
— |
5,5 |
0,1 |
_ |
6,3 |
— |
— |
1 492,2 |
0,4 |
— |
— |
— |
0,4 |
4,1 |
— |
520,8 |
-0,3 |
330,9 |
||||||
7,8 |
285,7 11,1 |
11,4 |
— |
425,1 |
0,0 |
— |
2 047,2 |
6,4 |
- - |
1,9 |
- |
47,2 |
- |
- |
995,1 |
Riksdagsberättelse år 1974
532
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Nya testamentet |
43 |
252,4 |
107,25 |
|
Organisationskommittén (U 1970: 58) fördialekt-och ortsnamnsarkiven m. m. |
1971: 8 |
9,0 |
||
Utredningen (U 1970:61) om musikaliska akademien |
1973:31 |
9,9 |
- |
1,7 |
Praktikcentrumkommittén (U 1970:65) |
35 |
189,4 |
— |
— |
Organisationskommittén (U 1971: 02) för social |
1972: 9 |
102,8 |
_ |
_ |
Organisationskommittén (U 1971: 04) för bibliote-karieutbildning i Borås |
1973:41 |
420,6 |
82,9 |
57,1 |
Organisationskommittén (U 1971: 07) för Nordiskt |
1972:10 |
30,0 |
1,8 |
|
Utredningen (U 1971:12) rör. Vetenskapsakademiens |
1973:47 |
8,6 |
- |
36,3 |
^umma |
9 442,4 |
172,8 |
158,2 |
|
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret F orskningsberedningen |
160,4 |
95,8 |
25,8 |
|
Antagningsnämnd vid bibliotekshögskolan |
- |
1,2 |
— |
|
Diverse myndigheter m. m. Diverse firmor Summa |
160,4 |
207,8 443.2 787.3 |
298,9 324,7 |
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
3 Kostnaderna har bestridits med förskott ur kyrkofonden
4 Kostnaderna har bestridits av andra medel än kommittéanslaget
5 I beloppet ingår även dagarvoden
533
Kommittékostnader: Utbildningsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
3,0 |
- |
- |
30,6 |
- |
140,8 |
- |
- |
534,0 |
_ |
_ |
_ |
0,2 |
0,2 |
_ |
_ |
9,4 |
|
0,3 |
- |
- |
- |
- |
2,0 |
— |
- |
11,9 |
0,2 |
- |
- |
- |
- |
0,2 |
- |
- |
189,6 |
0,4 |
- |
- |
- |
- |
0,4 |
- |
- |
103,2 |
33,3 |
- |
3,7 |
46,2 |
- |
223,1 |
0,1 |
- |
420,7 |
- |
- |
- |
- |
- |
, 1,8 |
- |
- |
31,8 |
12,2 |
13,5 |
- |
0,1 |
- |
62,2 |
- |
- |
70,8 |
62,0 |
260,3 |
14,8 |
61,1 |
- |
729,1 |
15,6 |
- |
10 533,3 |
7,5 |
_ |
— |
1,7 |
— |
130,7 |
6,6 |
297,7 |
— |
— |
- |
7,8 |
_ |
9,0 |
0,9 |
9,9 |
— |
6,0 |
199,4 |
0,2 |
1 022,9 |
1 424,2 |
582,1 |
2 006,3 |
— |
107,2 |
2,1 |
47,5 |
_ |
156,8 |
9,1 |
165,9 |
54,0 |
242,8 |
122,9 |
3,0 |
— |
1 163,9 |
208,4 |
1 372,3 |
0,1 |
13,8 |
_ |
272,7 |
11,0 |
333,8 |
128,8 |
462,6 |
8,8 |
8,8 |
8,8 |
|||||
70,4 |
369,8 |
324,4 |
332,9 |
1 033,9 |
3 227,2 |
935,9 |
4 323,5 |
Riksdagsberättelse år 1974
534
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.'' voden1 |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under år 1973
Skogspolitiska utredningen (Jo 1966: 28)
Kommittén (Jo 1970: 22) för planering av turistanläggningar
och friluftsområden
Sakkunnig (Jo 1972:03) för vissa överläggningar
rörande Hjälmarens reglering
Sakkunnig (Jo 1973: 01) med uppdrag att se över statens
naturvårdsverks organisation
Sakkunnig med uppdrag (Jo 1973: 05) om att förhandla
om riktlinjer för en organisation för totalisatorverksamhet
vid trav- och galopptävlingar m. m.
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid
ingången av år 1974
Trädgårdsnäringsutredningen (Jo 1959:29)
Lokal- och utrustningsprogramkommittén (Jo 1966: 31)
för jordbrukets högskolor
Jaktmarksutredningen (Jo 1968: 31)
Fiskerinäringsutredningen (Jo 1968: 32)
MiljökontroUutredningen (Jo 1970:20)
Sambruksutredningen (Jo 1970:24)
Fiskeadministrativa utredningen (Jo 1970:25)
Naturvårdskommittén (Jo 1970:28)
Organisationskommittén (Jo 1970: 30) i anledning
av veterinärhögskolans och statens veterinärmedicinska
anstalts omlokalisering (OKV)
Fritidsbåtutredningen (Jo 1970: 33)
Utredningen (Jo 1971:01) rörande omhändertagande
och behandling av kemiskt avfall m. m.
Utredningen (Jo 1971:06) om kontrollanstalterna
på jordbrukets område
Utredningen (Jo 1971:08) rörande kostnaderna
för miljövården
Utredningen (Jo 1972:01) om spridning av kemiska
medel
Miljöforskningsutredningen (Jo 1972:02)
1972 års jordbruksutredning (Jo 1972: 04)
Jästutredningen (Jo 1973:02)
Förhandlingsgruppen (Jo 1973:03) för renskötselanläggningar
(FFR)
Genbankutredningen (Jo 1973:04)
1973 års skogsutredning (Jo 1973: 06)
Summa
1974:
1974
: 2 |
521,3 |
4,9 |
66,2 |
7 |
1 599,5 |
197,9 |
110,8 |
18 |
- |
- |
11,7 |
20 |
- |
65,6 |
5,2 |
24 |
2 120,8 |
268,4 |
5,6 199,5 |
: 1 |
13,9 |
_ |
5,4 |
3 |
251,0 |
_ |
48,5 |
4 |
681,5 |
131,0 |
26,3 |
5 |
279,7 |
— |
87,8 |
6 |
1 010,8 |
188,8 |
52,1 |
8 |
202,1 |
— |
39,3 |
9 |
143,4 |
76,3 |
|
10 |
248,6 |
101,9 |
40,8 |
11 |
457,9 |
125,6 |
78,9 |
12 |
262,7 |
129,7 |
61,1 |
13 |
1 915,8 |
99,8 |
47,7 |
14 |
57,7 |
2,3 |
74,8 |
15 |
69,7 |
185,0 |
42,7 |
16 |
25,7 |
2,5 |
70,4 |
17 |
_ |
35,8 |
52,8 |
19 |
- |
151,8 |
73,9 |
21 |
- |
— |
8,5 |
22 |
_ |
_ |
10,9 |
23 |
- |
35,3 |
- |
25 |
- |
- |
- |
5 620,5
1 189,5
898,2
535
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa5 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
|
5,9 |
2,5 |
0,5 |
1,6 |
. |
81,6 |
132,8 |
735,7 |
|
43,7 |
58,4 |
380,2 |
6,3 |
- |
797,5 |
78,2 |
76,0 |
2 551,2 |
3,6 |
- |
- |
- |
- |
15,4 |
0,3 |
2,5 |
18,2 |
- |
- |
- |
- |
- |
70,9 |
22,6 |
2,0 |
95,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
5,7 |
- |
- |
5,7 |
53,2 |
60,9 |
380,7 |
7,9 |
- |
971,1 |
233,9 |
80,5 |
3 406,3 |
- |
- |
- |
- |
- |
5,4 |
- |
13,0 |
32,3 |
3,8 |
_ |
_ |
|
52,3 |
18,1 |
8,2 |
329,6 |
|
8,0 |
— |
16,6 |
0,0 |
— |
181,9 |
80,9 |
39,8 |
984,1 |
14,9 |
— |
— |
_ |
_ |
102,7 |
35,4 |
18,0 |
435,8 |
2,1 |
58,2 |
— |
— |
— |
301,2 |
48,3 |
7,0 |
1 367,3 |
5,6 |
— |
— |
— |
— |
44,9 |
2,9 |
62,0 |
311,9 |
24,6 |
— |
— |
— |
— |
101,0 |
28,7 |
17,8 |
290,9 |
2,0 |
— |
— |
0,9 |
— |
145,7 |
63,3 |
21,1 |
478,7 |
6,2 |
117,0 |
17,4 |
345,2 |
107,5 |
39,5 |
950,1 |
||
8,8 |
4,4 |
- |
2,1 |
- |
206,2 |
89,9 |
43,0 |
601,8 |
1,8 |
0,3 |
- |
0,1 |
- |
149,7 |
40,5 |
20,0 |
2 126,0 |
7,9 |
- |
- |
0,0 |
- |
85,0 |
39,2 |
17,5 |
199,4 |
1,6 |
- |
- |
7,3 |
- |
236,5 |
155,2 |
92,0 |
553,4 |
8,2 |
|
|
|
_ |
81,1 |
23,8 |
17,3 |
147,9 |
2,2 |
— |
— |
0,2 |
- |
90,9 |
40,6 |
20,5 |
152,0 |
1,1 |
_ |
3,3 |
0,1 |
— |
230,2 |
87,8 |
157,0 |
475,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
8,5 |
15,7 |
13,5 |
37,7 |
|
_ |
|
_ |
10,9 |
22,0 |
17,0 |
49,9 |
|
0,9 |
_ |
— |
— |
— |
36,2 |
40,3 |
19,1 |
95,6 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
5,7 |
21,0 |
26,7 |
99,7 |
62,9 |
136,9 |
28,1 |
- |
2 415,5 |
945,8 |
664,3 |
9 646,1 |
Riksdagsberättelse år 1974
536
1
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före
ingången av år 1973
Skogsbruksutredningen (Jo 1963:26)
Utredningen (Jo 1968:27) rörande grunderna för
taxesättningen vid vissa anstalter på jordbrukets
område
Nationalkommittén (Jo 1970: 27) för 1972 års
FN-konferens om den mänskliga miljön
Utredningen (Jo 1970: 31) om inrättande av en
fältstation i Skara
1971 års Svalövsutredning (Jo 1971:02)
Utredningen (Jo 1971:03) rörande trav- och
galoppsporten
Summa
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret
1972/73 för sakkunniga biträden inom departementet
m. m.
Miljövårdsberedningen
Diverse myndigheter
Diverse firmor
Diverse personer
Gemensamma kostnader
Utestående reseförskott
Summa
900,7 |
0,1 |
- |
8,5 |
- |
- |
3 675,3 |
722,5 |
50,9 |
117,8 |
2,2 |
37,2 |
90,6 |
3,4 |
47,9 |
60,7 |
- |
29,8 |
4 853,6 |
728,2 |
165,8 |
174,3 |
11,1 |
|
2,5 |
0,6 |
|
5,6 |
— |
|
182,4 |
11.7 |
1 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa ändra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
537
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
3,9 |
22,3 |
0,3 |
26,5 |
0,4 |
927,6 |
|||
0,1 |
- |
- |
- |
- |
0,1 |
- |
- |
8,6 |
129,1 |
315,3 |
28,5 |
6 494,8 |
672,5 |
8 413,5 |
41,1 |
- |
12 129,9 |
0,1 |
2,2 |
_ |
_ |
. |
41,8 |
_ |
|
159,6 |
16,4 |
- |
- |
- |
67,7 |
- |
- |
158,3 |
|
4,7 |
3,0 |
0,3 |
- |
37,9 |
- |
- |
98,6 |
|
154,3 |
342,8 |
28,5 |
6 495,4 |
672,5 |
8 587,5 |
41,5 |
— |
13,482,6 |
8,8 |
1,8 |
196,1 |
||||||
— |
— |
30,0 |
— |
108,9 |
138,9 |
|||
0,9 |
— |
100,0 |
_ |
_ |
100,9 |
|||
7,9 |
_ |
- |
_ |
11,0 |
||||
0,9 |
1,7 |
1,0 |
_ |
9,1 |
||||
4,7 |
4,7 |
|||||||
23,2 |
1,7 |
130,0 |
2,8 |
108,9 |
460,7 |
Riksdagsberättelse år 1974
538
HANDELSDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden1 |
|||
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973 |
||||
Butiksetableringsutredningen (H 1968: 07) |
1974:1 |
432,2 20,5 |
21,6 62,9 |
61,1 37,8 19,2 |
Summa |
452,7 |
84,5 |
118,1 |
|
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||
Patentpolicykommittén (H 1969: 10) 1972 års lotteriutredning (H 1972:03) Översyn av patent- och registreringsverkets |
1974: 2 3 4 5 7 8 10 |
84,7 453,4 211,0 74,3 |
260,6 80,6 6,3 137,9 |
27.3 68.4 24.4 |
Summa |
823,4 |
485,4 |
214,8 |
|
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||
Exportfrämjandeutredningen (H 1970:12) |
1973:3 6 9 |
245,1 97,5 |
5,5 46,5 |
- 0,6 |
Summa |
342,6 |
52,0 |
49,7 |
|
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
Diverse myndigheter m. m. |
28,4 0,8 |
- |
||
Summa |
29,2 |
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
1 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för stat sdepartementen
539
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övrida ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
|
4,8 |
- |
26,3 |
5,0 0,4 |
- |
87,8 132,1 |
34.5 47.5 |
- |
554,5 200,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
19,2 |
14,7 |
- |
33,9 |
4,8 |
- |
26,3 |
5,4 |
- |
239,1 |
96,7 |
- |
788,5 |
0,6 |
— |
1,2 |
— |
29,1 |
36,6 |
2,0 |
152,4 |
|
14,5 |
153,5 |
6,8 |
— |
487,2 |
201,8 |
125,0 |
1 267,4 |
|
5,9 |
22,0 |
5,1 |
0,3 |
— |
182,2 |
33,3 |
15,0 |
441,5 |
3,3 |
- |
348,5 |
0,8 |
— |
396,0 |
170,8 |
75,0 |
716,1 |
0,1 |
— |
— |
0,1 |
— |
162,5 |
59,7 |
29,0 |
251,2 |
0,7 |
- |
0,0 |
- |
6,7 |
20,9 |
5,0 |
32,6 |
|
- |
- |
- |
- |
- |
- |
2,0 |
2,0 |
|
25,1 |
22,0 |
507,1 |
9,2 |
- |
1 263,7 |
523,1 |
253,0 |
2 863,2 |
— |
- |
— |
0,0 |
_ |
4,9 |
— |
250,0 |
- |
- |
- |
- |
- |
97,5 |
- |
195,0 |
- |
- |
0,4 |
26,5 |
- |
123,7 |
- |
123,7 |
- |
- |
0,4 |
26,5 |
- |
226,1 |
- |
568,7 |
_ |
— |
— |
_ |
181,0 |
181,0 |
— |
— |
— |
— |
_ |
28,4 |
- |
- |
- |
0,0 |
- |
0,8 |
0,5 |
0,5 |
||||
0,5 |
0,0 |
181,0 |
210,7 |
Riksdagsberättelsen år 1974
540
INRIKESDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom- mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
nr i be-rättelsen |
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.1 voden'' |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under år 1973 Servicekommittén (In 1968: 16) |
1974 |
: 5 |
880,5 |
126,0 |
92,6 |
Saneringsu tred ningen (In 1970: 26) |
8 |
869,1 |
143,0 |
64,6 |
|
Industricentrautredningen (In 1970: 33) |
11 |
180,5 |
96,6 |
15,5 |
|
Utredningen (In 1972:01) om arbetstillstånd |
16 |
_ |
_ |
20,6 |
|
Byggarbetsgruppen (In 1972:05) |
20 |
— |
— |
28,8 |
|
Summa Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in-gången av år 1974 Låneunderlagsgruppen (In 1966: 27) |
1974 |
: 1 |
1 930,1 |
365,6 33,5 |
222,1 37,2 |
Expertgruppen (In 1967: 24) för regional utrednings-verksamhet |
2 |
3 730,0 |
588,9 |
105,4 |
|
Delegationen (In 1967: 30) för bostadsfinansiering |
3 |
530,8 |
28,9 |
36,8 |
|
Expertgruppen (In 1968: 14) för utredningsverksamhet |
4 |
362,7 |
141,3 |
26,1 |
|
1968 års lokaliseringsutredning (In 1969: 20) |
6 |
405,2 |
— |
23,8 |
|
7 |
1 022,8 |
296,6 |
73,2 |
||
Expertgruppen (In 1970: 28) för vissa zigenarfrågor |
9 |
579,3 |
169,2 |
28,1 |
|
Utredningen (In 1970: 30) rörande ökad anställnings-trygghet och vidgad behörighet för arbetsdomstolen |
10 |
566,0 |
310,6 |
102,5 |
|
Sveriges internationella byggnadskommitté (In 1970: 34) |
12 |
38,6 |
— |
21,4 |
|
Boendeutredningen (In 1970: 36) |
13 |
391,6 |
391,0 |
50,6 |
|
Svenska sakkunniga (In 1971: 01) i nordiskt samarbets-organ för Nordkalottfrågor |
14 |
8,6 |
_ |
20,7 |
|
Arbetsrättskommittén (In 1971: 03) |
15 |
29,6 |
218,4 |
72,9 |
|
Utredningen (In 1972:02) om regionalpolitiska styr-medel |
17 |
_ |
117,8 |
32,2 |
|
Bostadsfinansieringsutredningen (In 1972:03) |
18 |
- |
43,0 |
22,5 |
|
Kommittén (In 1972: 04) för översyn av arbetsmarknads-utbildningen |
19 |
_ |
65,2 |
20,9 |
|
Utredningen (In 1973: 01) om politisk propaganda |
21 |
- |
12,8 |
1,7 |
|
Summa Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången av år 1973 Utlänningsutredningen (In 1963: 37) 1973: 1 |
8 665,9 |
2 417,2 |
676,0 32,9 |
||
Byggarbetskraftsutredningen (In 1968:19) |
7 |
431,0 |
13,4 |
27,6 |
|
Utredningen (In 1969: 19) om förhandlingsrätt för |
8 |
182,9 |
541
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda utgifter 1.7-31.10'' |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
|
1,3 9,7 5,6 |
26,8 |
15,2 |
4,5 1,7 1,1 |
- |
224,4 234,2 145,6 |
41.2 18.2 |
8,0 |
1 154,1 |
5,4 |
- |
- |
0,3 |
- |
26,0 29,1 |
20,0 0,9 |
- |
46.0 30.0 |
22,0 |
26,8 |
15,2 |
7,6 |
- |
659,3 |
81,1 |
8,0 |
2 678,5 |
2,1 |
0,2 |
28,5 |
11,5 |
_ |
113,0 |
17,9 |
10,0 |
1 141,6 |
56,8 3,4 |
49,4 |
113,8 |
23,4 0,4 |
253,0 |
1 190,7 |
583,4 38,6 |
90,0 8,0 |
5 594,1 |
7,7 12,3 25,1 |
26,0 |
131,0 |
2.4 6.5 |
- |
177.5 545.6 |
81.7 235,7 86.7 |
10,0 7,5 100,7 35,0 |
631,9 |
23.7 15.8 |
39,8 |
0,4 39,0 |
4,3 12,3 |
— |
481,3 49,0 508,7 |
110,6 10,2 216,9 |
60,0 6,8 92,5 |
1 217,9 |
3,6 14,6 |
— |
1,5 |
0,4 |
- |
24,3 307,8 |
67,2 121,8 |
40,0 41,2 |
140,1 500,4 |
13,5 3,6 |
1,2 |
— |
4,4 |
— |
169,1 69,1 |
109,4 71,6 |
50,0 47,5 |
328,5 188,2 |
8,4 |
- |
- |
2,9 |
- |
97,4 |
83,2 |
75,0 |
255,6 |
0,1 |
- |
- |
- |
- |
14,6 |
35,4 |
20,0 |
70,0 |
218,3 |
116,6 |
314,2 |
70,3 |
253,0 |
4 065,6 |
1 870,3 |
694,2 |
15 296,0 |
3,2 2,4 |
49,3 108,6 |
10,1 |
- |
- |
135,5 162,1 |
10,6 |
- |
1 141,6 |
_ |
14,3 |
0,8 |
_ |
15,1 |
— |
- |
198,0 |
Riksdagsberättelsen år 1974
542
1 2 |
3 |
4 |
5 |
|
Utredningen (In 1969: 24) rörande den skyddade |
11 |
863,6 |
31,8 |
9,9 |
Sakkunnig (In 1969: 25) för utredning rörande statens |
12 |
73,9 |
9,2 |
|
Glesbygdsutredningen (In 1970: 27) |
14 |
1 038,6 |
58,3 |
43,4 |
Utredningen (In 1970: 29) rörande arbetsförmedlingen |
16 |
279,6 |
1,1 |
1,1 |
Byggkonkurrensutredningen (In 1970: 31) |
18 |
384,3 |
8,9 |
24,7 |
Paritetslåneutredningen (In 1970: 32) |
19 |
259,6 |
25,5 |
24,5 |
Sakkunnig (In 1971: 02) för inventering av forskningsresultat, |
24 |
76,0 |
1,0 |
0,7 |
Summa |
4 585,0 |
199,3 |
164,8 |
|
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret 1972/73 Diverse myndigheter Summa |
72,5 40,2 112,7 |
4.7 4.7 |
1 1 beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
543
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
0,3 |
10,5 |
0,6 |
|
53,1 |
_ |
_ |
916,7 |
|
__ |
_ |
0,3 |
|
9,5 |
_ |
|
83,4 |
|
19,2 |
Hl ,8 |
0,1 |
4,2 |
- |
207,0 |
0,2 |
- |
1 245,8 |
_ |
_ |
|
_ |
_ |
2,2 |
4,4 |
286,2 |
|
— |
75,1 |
5,7 |
0,5 |
— |
114,9 |
0,7 |
- |
499,9 |
3,8 |
0,2 |
- |
54,0 |
- |
- |
313,6 |
||
- |
0,1 |
- |
0,3 |
- |
2,1 |
0,2 |
- |
78,3 |
28,9 |
339,7 |
15,9 |
6,9 |
- |
755,5 |
16,1 |
- |
5 356,6 |
85,0 |
85,0 |
|||||||
— |
— |
— |
_ |
77,2 |
||||
_ |
39,0 |
— |
108,0 |
_ |
187,2 |
|||
12,3 |
- |
- |
- |
12,3 |
||||
12,3 |
39,0 |
85,0 |
108,0 |
- |
361,7 |
Riksdagsberättelse år 1974
544
CIVILDEPARTEMENTET
1
Kommitténs benämning Kom- Utgifter (i tusentals kronor)
mittens
nr i be- t. o. m. 1.7.1972-30.6.1973
rättelsen 30.6.1972
Lön Dagar
m.
m.1 voden''
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
Exekutionsväsendets organisationsnämnd (In 1965: 29)
(EON)
Nordiska kommunalrättskommittén (C 1970: 27)
Utredningen (C 1973:07) rörande distriktsindelning
m. m. inom exekutionsväsendet
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 1974
Göteborgsutredningen (In 1963:49)
Landstingens arkivutredning (In 1964: 26)
Riksnämnden (K 1968: 57) för kommunal beredskap
Bygglagutredningen (K 1969:55)
Rådgivande expertgruppen (C 1970: 24) för fysisk riksplanering
Lansbereamngen (C 1970: 28)
Utredningen (C 1970: 29) om den kommunala demokrati
Kommunallagsutredningen (C 1970: 30)
Utredningen (C 1972:01) rörande miljöproblem m. m. i
vissa industriområden
Utredningen (C 1972:02) rörande vattenkraftsutbyggnader
i södra Norrland och norra Svealand
Utredningen (C 1973:01) för vissa uppgifter avseende
den allmänna kartläggningen
Summa 3 531,2 1 059,4 294,0
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 1974
Utredningen (C 1970:25) ang. säkerhetsföreskrifter
rörande hissar och rulltrappor 1973: 7 17,4 3,2 5,8
Kommittén (C 1970: 31) för den partiella omorganisationen
av den statliga länsförvaltningen 1972: 6 69,8 - 0,3
Utredningen (C 1970: 32) om södra Sveriges skogsindustri
7 159,3 - —
Diverse myndigheter - - -
Diverse firmor — - -
Diverse personer 40,3 6,5
Gemensamma kostnader -2,2 —
Utestående reseförskott
Summa 246,5 41,3 12,6
1 I beloppet ingår lönekostnadspålägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
1974: 3 |
6 795,6 |
1 365,5 |
80,6 |
7 |
58,5 |
110,8 |
15,2 |
21 |
- |
- |
- |
6 854,1 |
1 476,3 |
95,8 |
|
1974: 1 |
87,7 |
18,9 |
|
2 |
217,1 |
5,2 |
5,7 |
4 |
249,3 |
0,8 |
29,8 |
5 |
1 309,6 |
309,9 |
60,9 |
6 |
534,7 |
1,4 |
8,1 |
8 |
637,8 |
322,6 |
54,5 |
i 9 |
385,4 |
221.3 |
26,2 |
10 |
107,7 |
48,6 |
29,4 |
11 |
1,9 |
116,4 |
35,4 |
12 |
- |
33,2 |
25,1 |
15 |
_ |
_ |
545
Kommittékostnader: Civildepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
|
43,9 10,3 |
0,1 |
7,2 |
137,9 1,6 |
- |
1 635,2 |
393,3 35,3 |
0,3 |
8 824,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
199,9 |
199,9 |
|
54,2 |
0,1 |
7,2 |
139,5 |
- |
1 773,1 |
628,5 |
0,3 |
9 256,0 |
3,7 |
_ |
— |
0,6 |
_ |
23,2 |
4,8 |
4,0 |
119,7 |
2,2 |
— |
156,4 |
— |
— |
169,5 |
1,1 |
3,4 |
391,1 |
2,8 |
— |
- |
— |
— |
33,4 |
4,3 |
9,0 |
296,0 |
20,7 |
- |
0,2 |
5,3 |
22,0 |
419,0 |
144,2 |
134,0 |
2 006,8 |
2,0 |
3,2 |
0,2 |
587,9 |
_ |
602,8 |
_ |
7,4 |
1 144,9 |
48,0 |
— |
— |
6,1 |
- |
431,2 |
137,4 |
71,0 |
1 277,4 |
11,3 |
97,4 |
53,3 |
7,2 |
50,0 |
466,7 |
141,0 |
51,5 |
1 044,6 |
- |
- |
- |
- |
78,0 |
36,5 |
30,5 |
252,7 |
|
14,0 |
- |
- |
4,4 |
78,5 |
248,7 |
167,8 |
100,0 |
518,4 |
13,2 |
0,1 |
1,1 |
2,1 |
230,0 |
304,8 |
96,3 |
115,0 |
516,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
0,9 |
2,0 |
2,9 |
117,9 |
100,7 |
211,2 |
613,6 |
380,5 |
2 777,3 |
734,3 |
527,8 |
7 570,6 |
- |
0,1 |
- |
- |
- |
9,1 |
- |
- |
26,5 |
- |
- |
- |
- |
- |
0,3 |
- |
- |
70,1 |
_ |
|
_ |
1,6 |
1,6 |
_ |
_ |
160,9 |
|
— |
— |
— |
0,2 |
— |
0,2 |
— |
- |
0,2 |
— |
— |
100,0 |
_ |
— |
100,0 |
109,9 |
209,9 |
|
2,2 |
0,5 |
— |
— |
.. |
49,5 |
0,1 |
49,6 |
|
1,7 |
- |
1,5 |
- |
1,0 |
3,2 |
4,2 |
||
5,5 |
5,5 |
5,5 |
||||||
7,7 |
2,3 |
100,0 |
3,3 |
- |
167,2 |
113,2 |
- |
526,9 |
35 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelse år 1974
546
INDUSTRIDEPARTEMENTET
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Kommitténs benämning |
Kom-mitténs |
Utgifter (i tusentals kronor) |
||
t. o. m. |
1.7.1972-30.6.1973 Lön Dagar-m. m.'' voden1 |
1974: 5 |
396,4 |
173,2 |
43,3 |
7 |
235,8 |
144,8 |
19,2 |
16 |
632,2 |
65,1 383,1 |
15,2 77,7 |
1974: 1 |
3 157,3 |
181,4 |
24,7 |
2 |
89,3 |
- |
— |
3 |
1 191,0 |
363,2 |
31,8 |
4 |
1 060,9 |
— |
74,3 |
6 |
237,5 |
110,8 |
31,3 |
8 |
325,2 |
268,1 |
23,5 |
9 |
24,8 |
73,2 |
10,6 |
10 |
206,8 |
349,0 |
35,9 |
11 |
35,5 |
_ |
11,2 |
12 |
5,7 |
104,7 |
60,5 |
13 |
16,1 |
336,1 |
40,3 |
14 |
- |
116,6 |
- |
15 |
_ |
10,6 |
7,6 |
17 |
- |
46,1 |
21,6 |
18 |
- |
0,4 |
12,1 |
19 |
_ |
_ |
_ |
20 |
- |
19,3 |
0,9 |
21 |
|
3,0 |
_ |
22 |
- |
- |
- |
23 |
_ |
_ |
— |
24 |
- |
— |
— |
25 |
— |
_ |
_ |
Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1973
Delegationen (I 1970: 17) för de mindre och medelstora
företagen
Metallmanufakturutredningen (I 1970: 19)
Utredningen (1 1972:05) angående den tillämpade beteendevetenskapliga
arbetslivsforskningen
Summa
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången
av 1974
Koncentrationsutredningen (Fi 1962: 37)4
Kraftledningsintrångsutredningen (Fi 1969:52)3
Företagsdemokratidelegationen (Fi 1969: 64)3
Närförläggningsutredningen (I 1970:16)
Grafiska kommittén (I 1970: 18)
Installationsbranschutredningen (I 1970:21)
Elutredningen (I 1971:01)
Dataindustriutredningen (I 1971:02)
Delegationen (I 1971:03) för samordning av utredningsverksamheten
rörande verkstadsindustrin
1972 års FFV-utredning (I 1972:02)
Energiprognosutredningen (I 1972:03)
Petroindustriutredningen (I 1972: 04)
Pyroteknikutredningen (H 1972:05)5
1972 års försöksdjursutredning (I 1972:06)
Utredningen (I 1972: 07) rörande vissa frågor inom
järn- och stålområdet
Utredningen (I 1972: 08) om högaktivt avfall från
kärnkraftverk
Delegationen (I 1973:01) för informationssystemet
Organisationskommittén (I 1973:02) för statens
industriverk och SIFU
Delegationen (I 1973:03) för naturgasfrågor
Organisationskommittén (I 1973: 04) för Sveriges
geologiska undersökning
Teknikupphandlingskommittén (I 1973:05)
Programkommittén (I 1973:06) för utarbetande
av förslag till forsknings- och utvecklingsprogram
inom energiområdet
Summa
6 350,1
1 982,5
386,3
Kommittéer som avslutat sin verksamhet före ingången
av 1973
1968 års utredning (Fi 1969:49)3 om rörtransport
av olja och gas
Havsresursutredningen (Fi 1969:57)3
1973: 2
4
506,1
248,6
2,2
3,5
18,5
20,3
547
Kommittékostnader: Industridepartementet
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
Beräknad to-talkostnad |
||||||||
1.7-31.12.1973 |
||||||||
Reseer- sättning |
Tryck- ning |
Konsul- tationer |
Övriga ad-ministrativa |
Bidrag till |
Summa2 |
Verkställda |
Beräknade utgifter 1.11-31.12 |
69,4 |
73,1 |
21,8 |
7,8 |
85,4 |
474,0 |
117,5 |
— |
987,9 |
17,1 |
0,2 |
107,1 |
3,6 |
- |
291,9 |
122,4 |
- |
650,1 |
0,7 |
- |
- |
1,3 |
- |
82,4 |
52,5 |
57,1 |
192,0 |
87,2 |
73,3 |
128,9 |
12,7 |
85,4 |
848,3 |
292,4 |
57,1 |
1 830,0 |
1,6 |
_ |
9,0 |
0,0 |
_ |
216,8 |
76,0 |
40,0 |
3 490,1 |
0,1 |
19,0 |
10,0 |
— |
— |
29,1 |
— |
18,0 |
136,4 |
51,9 |
17,8 |
0,0 |
3,8 |
— |
468,5 |
158,8 |
91,8 |
1 910,1 |
5,5 |
_ |
520,6 |
. |
_ |
600,4 |
67,2 |
47,0 |
1 775,5 |
0,8 |
_ |
208,6 |
5,0 |
- |
356,4 |
62,5 |
49,0 |
705,4 |
3,3 |
— |
129,7 |
2,1 |
- |
426,7 |
94,0 |
50,0 |
895,9 |
9,1 |
— |
4,1 |
1,2 |
— |
98,3 |
61,1 |
18,4 |
202,6 |
105,8 |
34,5 |
162,9 |
17,6 |
5,0 |
710,6 |
254,5 |
129,0 |
1 300,9 |
1,0 |
_ |
_ |
_ |
|
12,2 |
31,4 |
56,0 |
135,1 |
22,3 |
— |
723,4 |
10,1 |
_ |
921,1 |
313,4 |
145,0 |
1 385,2 |
3,0 |
_ |
1,0 |
6,5 |
_ |
386,9 |
203,5 |
60,0 |
666,5 |
5,2 |
— |
0,9 |
10,2 |
- |
132,9 |
102,9 |
93,8 |
329,6 |
— |
0,2 |
- |
- |
— |
18,4 |
22,4 |
12,4 |
53,2 |
8,7 |
- |
- |
0,9 |
- |
77,3 |
76,4 |
73,3 |
227,0 |
3,3 |
- |
0,4 |
0,1 |
- |
16,4 |
18,7 |
62,1 |
97,2 |
0,4 |
|
_ |
0,1 |
0,5 |
1,5 |
75,0 |
77,0 |
|
0,2 |
- |
- |
- |
- |
20,3 |
68,0 |
161,3 |
249,6 |
|
|
|
0,5 |
|
3,6 |
83,3 |
25,0 |
111,9 |
0,4 |
- |
- |
- |
- |
0,4 |
- |
10,0 |
10,4 |
0,3 |
_ |
_ |
. |
_ |
0,3 |
30,9 |
40,0 |
71,2 |
6,0 |
6,0 |
|||||||
222,9 |
71,5 |
1 770,6 |
58,1 |
5,0 |
4 497,1 |
1 726,5 |
1 263,1 |
13 836,8 |
_ |
26,8 |
0,3 |
- |
47,8 |
— |
— |
553,9 |
|
0,1 |
- |
3,9 |
0,1 |
- |
27,9 |
- |
- |
276,5 |
Riksdagsberättelse år 1974
548
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
Samarbetsutredningen (Fi 1969:58)3 |
1971: 5 |
720,9 |
_ |
|
Delegationen (I 1970:15) för samordning av den stat- |
||||
liga läkemedelsproduktionen |
1973: 6 |
38,3 |
— |
— |
Utredningen (I 1970: 20) om möbelindustrin |
11 |
222,4 |
18,5 |
— |
Organisationskommittén (I 1972: 01) för rymdverk- |
||||
samhet |
16 |
5,0 |
0,9 |
19,5 |
Summa |
1 741,3 |
25,1 |
58,3 |
|
Kostnader från kommittéanslaget under budgetåret |
||||
1972/73 för sakkunniga biträden inom departementet |
||||
m. m. |
||||
Näringspolitiska rådet |
- |
- |
||
Delegationen för forskning rörande kärnkraftens sä- |
||||
kerhets- och miljöfrågor |
— |
21,2 |
||
Dispensnämnden för arbetstagarrepresentation |
— |
— |
||
B yggbranschrådet |
— |
— |
||
Branschrådet för skogsindustrin |
— |
— |
||
Diverse myndigheter |
41,1 |
— |
||
Diverse firmor |
— |
— |
||
Diverse personer |
41,8 |
27,7 |
||
Gemensamma kostnader |
12,4 |
— |
||
Utestående reseförskott |
- |
• - |
||
Summa |
95,3 |
48,9 |
1 I beloppet ingår lönekostnadspåjägg
2 Hyreskostnaderna för kommittéer samt vissa andra icke närmare beräknade lokal- och expenskostnader, såsom
städning, telefon m. m. (överslagsmässigt ca 2 milj. kr. för samtliga departement) bestrids från anslaget
Gemensamma ändamål för statsdepartementen
3 Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. den 1 juli 1969
4 Kommittén överflyttad från finansdepartementet fr. o. m. den 1 april 1971
5 Kommittén överflyttad från handelsdepartementet fr. o. m. den 1 oktober 1973
549
Kommittékostnader: Industridepartementet
6 7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
51,7 |
- |
0,3 |
- |
52,0 |
- |
- |
772,9 |
_ |
0,0 |
|
_ |
0,0 |
_ |
|
38,3 |
- |
4,5 |
- |
- |
23,0 |
- |
- |
245,4 |
- |
- |
- |
- |
20,3 |
5,8 |
- |
31,1 |
0,1 51,7 |
35,2 |
0,7 |
- |
171,0 |
5,8 |
- |
1 918,1 |
- |
- |
- |
- |
- |
- |
0,4 |
- |
0,4 |
0,6 |
_ |
„ |
_ |
21,8 |
-463,3 |
475,0 |
33,5 |
|
- |
- |
_ |
_ |
— |
- |
_ |
15,0 |
15,0 |
— |
- |
_ |
— |
— |
_ |
- |
22,8 |
22,8 |
— |
- |
_ |
- |
_ |
- |
_ |
3,5 |
3,5 |
3,0 |
_ |
394,8 |
- |
1 748,4 |
2 187,3 |
76,3 |
- |
2 263,6 |
- |
_ |
93,1 |
_ |
_ |
93,1 |
_ |
- |
93,1 |
— |
_ |
_ |
— |
_ |
69,5 |
27,1 |
10,0 |
106,6 |
0,1 |
_ |
_ |
6,2 |
_ |
18,6 |
1,7 |
_ |
20,3 |
9,0 |
- |
- |
- |
- |
9,0 |
- |
- |
9,0 |
12,7 |
- |
487,9 |
6,2 |
1 748,4 |
2 399,3 |
-358,2 |
526,3 |
2 567,4 |
Riksdagsberättelsen år 1974
550
Betänkanden utkomna från trycket under år 1973
Statens offentliga utredningar 1973
Kronologisk förteckning
1. Litteraturen i skolan. U.
2. Högskolan. U.
3. Högskolan. Sammanfattning. U.
4. Fastighetstaxering. Fi.
5. Museerna. U.
6. Data och näringspolitik. 1.
7. Trygghet i anställningen. In.
8. Radio i utveckling. U.
9. Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier
inom vuxenutbildningen. U.
10. Reklam lil. TV-reklamfrågan. ti.
11. Reklam IV. Reklamens kostnader och bestämningsfaktorer.
U.
12. Försöksverksamhet med yrkesteknisk
högskoleutbildning. U.
13. Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk.
Ju.
14. Mål och medel i skogspolitiken. Jo.
15. Kommunal planering och detaljhandel.
H.
16. Samhället och filmen. Del 3. U.
17. Teknisk översyn av studiemedelssystemet.
U.
18. Styrelserepresentation för bankanställda.
Lagteknisk översyn. Fi.
19. TRU:s försöksverksamhet 1967-1972. U.
20. Varudeklaration - ett medel i konsumentpolitiken.
H.
21. Svensk ekonomi fram till 1977. Fi.
22. Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. Ju.
23. Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser.
Ju.
24. Boendeservice 7. In.
25. Unga lagöverträdare lil. Ju.
26. Lag och rätt i grundskolan. Ju.
27. Sanering lil. In.
28. Styrelserepresentation för anställda i statliga
myndigheter. Fi.
29. Järn- och metallmanufakturindustrin under
70-talet. I.
30. Järn- och metallmanufakturindustrin under
70-talet. Bilagor. I.
31. Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbund.
Ju.
32. Vägtrafiken - kostnader och avgifter. K.
33. Ränta och restavgift på skatt m. m. Fi.
34. Flygvapnets befäl. Fö.
35. Kriminologisk forskning. Ju.
36. Miljövårdens informationssystem. Förslag
och motiv. Jo.
37. Miljövårdens informationssystem. Statskontorets
förstudie. Jo.
38. Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet.
Fö.
39. God inkassosed. Ju.
40. Civilförsvarsförmåner. Fö.
41. Forskning för utveckling. U.
42. Utbildning av lärarutbildare. U.
43. Budgetreform. Fi.
44. Budgetreform. Bilagor. Fi.
45. Budgetreform. Stabiliseringspolitiska bilagor.
Fi.
46. Budgetreform. Den statliga budgetens regionala
effekter. Fi.
47. Högskolornas förvaltning. U.
48. Skolans regionala ledning. U.
49. Unga lagöverträdare IV. Ju.
50. Bostäder 1974-76. In.
51. Skadestånd V. Skadestånd vid personskada.
Ju.
52. Turism och rekreation i Sverige. Jo.
53. Samhället och filmen. Del 4. Slutbetänkande.
U.
54. Professorstillsättning. U.
55. Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning.
I.
56. Trygghet i anställningen. Del 2. In.
57. Förslag till bokföringslag. Ju.
58. Högskoleutbildning. Hälso- och sjukvårdslinje.
Social servicelinje. Medicinsk
assistentlinje. Arbetsterapeutoch
sjukgymnastlinje. U.
59. Högskoleutbildning. Juristlinje. Förvaltningslinje.
Sociallinje. U.
60. Fondbörsen. Fi.
551
Riksdagsberättelsen år 1974
Statens offentliga utredningar 1973
Systematisk förteckning
Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.
Justitiedepartementet
Snyltningsbrott och sjukförsäkringsmissbruk.
[13]
Utsökningsbalk. Utsökningsrätt XII. [22]
Bättre överblick över lagar och andra bestämmelser.
[23]
19S6 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar.
1. Unga lagöverträdare
III. [25] 2. Unga lagöverträdare IV. [49]
Lag och rätt i grundskolan. [26]
Revision av vattenlagen. Del 3. Vattenförbund.
[31]
Kriminologisk forskning. [35]
God inkassosed. [39]
Skadestånd V. Skadestånd vid personskada.
[51]
Förslag till bokföringslag. [57]
Försvarsdepartementet
Flygvapnets befäl. [34]
Personal för krigsmaktens förvaltningsverksamhet.
[38]
Civilförsvarsförmåner. [40]
Kommunikationsdepartementet
Vägtrafiken - kostnader och avgifter. [32]
Finansdepartementet
Fastighetstaxering. [4]
Styrelserepresentation för bankanställda.
Lagteknisk översyn. [18]
Svensk ekonomi fram till 1977. [21]
Styrelserepresentation för anställda i statliga
myndigheter. [28]
Ränta och restavgift på skatt m. m. [33]
Budgetutredningen 1. Budgetreform. [43] 2.
Budgetreform. Bilagor. [44] 3. Budgetreform.
Stabiliseringspolitiska bilagor [45] 4.
Budgetreform. Den statliga budgetens regionala
effekter. [46]
Fondbörsen. [60]
Utbildningsdepartementet
Litteraturen i skolan. Separat bilagedel 4 till
litteraturutredningens huvudbetänkande.
[1]
1968 års utbildningsutredning. 1. Högskolan.
[2] 2. Högskolan. Sammanfattning. [3] 3.
Försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning.
[12] 4. Högskolornas förvaltning.
[47]
Museerna. [5]
Radio i utveckling. [8]
Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier
inom vuxenutbildningen. [91
Reklamutredningen. Reklam III. TVreklamfrågan.
[10] Reklam IV. Reklamens
kostnader och bestämningsfaktorer. [11]
Samhället och filmen. Del 3. [16] Samhället
och filmen. Del 4. Slutbetänkande. [53]
Teknisk översyn av studiemedelssystemet.
[17]
TRU:s försöksverksamhet 1967-1972. [19]
Forskning för utveckling. [41]
Utbildning av lärarutbildare. [42]
Skolans regionala ledning. [48]
Professorstillsättning [54]
Högskoleutbildning. Hälso- och sjukvårdslinje.
Social servicelinje. Medicinsk assistentlinje.
Arbetsterapeut- och sjukgymnastlinje.
[58]
Högskoleutbildning. Juristlinje. Förvaltningslinje.
Sociallinje. [59]
Jordbruksdepartementet
Mål och medel i skogspolitiken. [14]
Miljökontrollutredningen. 1. Miljövårdens informationssystem.
Förslag och motiv. [36]
2. Miljövårdens informationssystem. Statskontorets
förstudie. [37]
Turism och rekreation i Sverige. [52]
Handelsdepartementet
Kommunal planering och detaljhandel. [15]
Varudeklaration-ett medel i konsumentpolitiken.
[20]
Inrikesdepartementet
Trygghet i anställningen. [7] Trygghet i anställningen.
Del 2. [56]
Boendeservice 7. [24]
Sanering lil. [27]
Bostäder 1974—76. [50]
Industridepartementet
Data och näringspolitik. [6]
Metallmanufakturutredningen. 1. Järn- och
metallmanufakturindustrin under 70-talet.
[29] 2. Järn- och metallmanufakturindustrin
under 70-talet. Bilagor. [30]
Beteendevetenskaplig arbetslivsforskning.
[55]
Riksdagsberättelsen år 1974
552
Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1973
(Inom klammer anges det nummer i riksdagsberättelsen, under vilket vederbörande kommitté
redovisas)
Justitiedepartementet
1. PM angående Sveriges tillträde till Montreal
konventionen den 23 september 1971
om brott mot den civila luftfartens
säkerhet
2. PM angående indelningsändringar på polis-
och åklagarväsendets område i Värmlands
län
3. PM angående övervakning vid kriminalvård
i frihet m. m.
4. Förslag till lag om ansvarighet för oljeskada
till sjöss
5. Betänkandet Åtgärder för att bekämpa
brottsligheten och förbättra den allmänna
ordningen [43]
6. Betänkandet Det brottsförebyggande rådet
[44]
7. Förslag till ändring av vissa bestämmelser
om författningskungörande [15]
8. Rapport över en expertundersökning av
straffmätningspraxis. Mened, grov stöld
och stöld
9. PM angående ny lagstiftning om kriminalvård
i anstalt m. m.
10. Företagsinteckning och ändringar i länseller
kommunindelning
11. PM med förslag om sänkning av myndighetsåldern
till 18 år m. m.
12. Internationellt samarbete rörande överförande
av lagföring i brottmål
13. RRK 1972 Rättsfall från regeringsrätten
och kammarrätterna
14. PM om ändring i brottsbalkens regler om
förverkande och rättegångsbalkens regler
om beslag samt om försäljning och redovisning
av förverkad egendom och hittegods
15.
Betänkandet Överinstans till fastighetsdomstol
[40]
16. Brottsutvecklingen 1973-1978
17. PM angående indelningsändringar på polis-
och åklagarväsendets område i Kopparbergs
län
18. PM angående ADB inom det sjörättsliga
registrerings- och inskrivningsväsendet
19. PM med förslag till ändring i lagstiftningen
om skadeståndsansvar vid sjötransport av
atomsubstans m. m.
20. Rapport från symposium om värderingars
förändring och spridning
21. Förslag till ny domkretsindelning för
Stockholms län [33]
22. PM rörande framställning från dialektoch
ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
angående visst sekretesskydd
23. Människan i framtidens kommunikationssamhälle -
Försvarsdepartementet
1. PM Kvinnor i det militära försvaret [ 13]
2. Delbetänkandet Förslag till ändringar i
fredsorganisationen vid flygvapnet:5 [5]
3. PM Förslag rörande viss samordning av
utbildningen av värnpliktig sjukvårdspersonal
och civil vårdyrkesutbildning [3]
4. PM Marinens befäl - principiella utgångspunkter
och förslag beträffande reformer
av befälsstrukturen vid marinen [2]
Socialdepartementet
1. Delrapport I
Resurser och organisation för forskning
och utvecklingsarbete inom social forskning
[9]
2. Serviceboende för rörelsehindrade [20]
3. Rapport till Nordiska socialpolitiska ministermötet
i Laugarvatni 1973
4. Ny utbildning av hälsovårdsinspektörer
[12]
5. Sjukförsäkringens ersättningsregler vid
privatläkarvård (riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen)
6. Bilagor till sjukförsäkringens ersättningsregler
vid privatläkarvård (riksförsäkringsverket
och socialstyrelsen)
7. Vissa frågor om byggnadsbidrag enligt
kungörelsen (1968:350) angående statsbidrag
till omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda
[17]
8. Delrapport II Resurser och organisation
för forskning inom socialsektorn Överväganden
och förslag [9]
Kommunikationsdepartementet
1. Upprustning av Göta kanal
2. Partikelmärkning av olja i fartyg [26]
3. Regional Trafikplanering. Anvisningar,
delli [16]
4. Anläggningar för mottagande av oljeblandat
barlast vatten m. m.
5. Den europeiska överenskommelsen om
internationell transport för farligt gods på
väg
6. Vissa frågor ang. parkeringsbestämmelsers
efterlevnad
7. Betänkandet Stängselskyldighet vid järnväg
[9]
Finansdepartementet
1. PM beträffande övergång från kontantprincip
till bokföringsmässiga grunder i
förvärvskällan rörelse [22]
553
Riksdagsberättelsen år 1974
2. Betänkandet Svenska bankers utlandsetableringar
Insyn i verksamheten [21]
3. Betänkandet Översyn av mervärdeskatten
Del I Materiella regler [27]
4. Förslag till följdlagstiftning. Tullagstiftningen
5.
Samgående mellan postbanken och Kreditbanken
6.
Den statliga tjänstepensioneringens administration
[31]
7. PM ang. fastighetsbegreppet i skatterätten
m. m.
8. PM ang. neutralitet och skyddsarbete vid
arbetskonflikt inom det offentliga tjänstemannaområdet
m. m.[6]
9. PM ang. garantiavsättningar [22]
10. Verksamhetsrapport med redogörelse för
Datasamordningskommitténs arbete
m. m. [25]
11. Betänkandet Tullagstiftningen m.m. Materiella
bestämmelser [35]
12. PM ang. rätten att redovisa fartygsbygge
som lagertillgång m.m.
13. PM angående interna aktieöverlåtelser
[22]
14. PM av arbetsgruppen (C Fi 1970:58) för
utredning av vissa frågor rörande tullpackhuskarlslagen
[13]
15. PM ang. taxering av vattenfallsfastigheter.
Upprättad inom finansdepartementet
av särskilda sakkunniga
16. Betänkandet U-landsuppdragets meritvärde
[15]
Utbildningsdepartementet
1. Siffror om kultur
2. Samernas folkhögskola [31]
3. Continued Reform of Teacher Education
[16]
4. Delbetänkandet Universitetsrestauranger
- mål och subventioner [17]
5. Rapporten Universitetsrestauranger -fakta [17]
6. Betänkandet Operans verksamhet och organisation
[40]
7. Betänkandet Studentsammanslutningarnas
verksamhet. Kartläggning och analys
[28]
8. Betänkandet Studentsammanslutningars
verksamhet. Kartläggning och analys.
Bilagor
9. Det nya kulturrådets organisation
10. Nämnden för svensk språkvård-framtida
ställning och organisation [49]
11. Rapporten Anställningsförhållanden för
icke-ordinarie lärare m.fl. vid universitet
och högskolor [36]
12. Samverkan-Mitwirkung [30]
13. Förslag ang. fortbildning av journalister
[32] . .
14. Forskning och eftergymnasial utbildning i
samiska [31]
15. PM Förslag tili anslagsframställning för
statens institut för läromedelsinformation
budgetåret 1974/75 [53]
16. Återbetalning av studiemedel
17. Administratörer i stat och landsting, rapporter
från undersökningar genomförda
av U 68, nr 5 [11]
18. Kostnadsansvaret i fråga om organister
med fyllnadstjänstgöring
19. Betänkandet Musikundervisning [25]
Jordbruksdepartementet
1. Kemiskt avfall - uppgifter och organisation
[13]
2. Fritidsbåtundersökningen [ 12]
3. Ny statlig fiskeadministration [9]
4. Ledning, förvaltning m.m. för lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan och
SVA [11]
5. Den framtida växtskyddsverksamheten
[14]
6. Naturvårdsverkets organisation [20]
7. Centrala servicefunktioner på Ultuna [11]
8. Huvudmannaskapet för vandringsleder i
fjällvärden [7]
9. PM med förslag till ändrad lagstiftning om
rätt att döda annans hund (utkommer no
10.
Vissa förslag rörande prisregleringen efter
den 1 juli 1974 [19]
Handelsdepartementet
1. Delbetänkandet Europakonventionen
Konsekvenser för svenskt patentväsen
[2]
2. Hemligt betänkande om Råolja i beredskap
- Förslag om utökad beredskapslagring
inom oljelagringsprogrammet [9]
3. PM om tillfällig handel
4. PM med förslag till riktlinjer för regleringen
av bingospel m. m.
Inrikesdepartementet
1. Anställningsskydd och vissa anställningsfrämjande
åtgärder [10]
2. PM ang. sysselsättningen på byggarbetsmarknaden
1973-1974 Del I [20]
3. Principer för förmedlingsverksamheten
vid de offentliga arbetsförmedlings
kontoren
4.
PM med övergångsbestämmelser till de
föreslagna lagarna om anställningsskydd
och vissa anställningsfrämjande åtgärder
[10]
5. PM ang. pantvärde och produktions
kostnader
för flerfamiljshus år 1972 [ 1 ]
6. PM ang. pantvärde och produktions
kostnader
för gruppbyggda småhus år
1972 [1]
7. Ekonomisk analys av den samhälleliga bostadsservicen
i Bredäng 1965—1971 [5]
8. Konsekvenser av en utbyggd barntillsyn
[5]
9. Anvisningar för länsplanering 1974
10. PM ang. Sysselsättningen på byggarbetsmarknaden
1973-1974 II [20]
11. Forskningsrapport angående invandrare i
Malmö [7]
12. Anställningstillstånd för utomnordiska
medborgare vid anställning på svenskt
fartyg [16]
13. Trygghet i anställningen II [10]
14. PM ang. ekonomiska ramar för det statligt
stödda bostadsbyggandet [2]
15. Förslag beträffande tillämpningen av tidskoefficienten
vid den statliga bostadslångivningen
[1]
Civildepartementet
1. PM med förslag till provisorisk rivningsreglering
enligt byggnadslagstiftningen
2. PM med förslag till organisation för statens
lantmäteriverk
Riksdagsberättelsen år 1974
3. Distriktsindelning, arbets- och personalorganisation
inom exekutionsväsendet
4. Rapport ang. fastighetsbeteckningsreformen
Industridepartementet
1.
Arbetsgruppen för översyn av tekniskvetenskaplig
utlandsrepresentation med
rapport
2. Lägesrapport från energiprognosutredningen
[13]
3. Ädelmetallkontrollen
4. SIFU:s framtida organisation
5. Petroindustrin i Sverige - en inventering
6. Arbetstagarkonsult - försöksverksamhet i
vissa företag
555
Riksdagsberätteisen år 1974
Nordisk udredningsserie (Nu) 1973
Kronologisk förteckning
1. Kommunalt samarbete över de nordiska
riksgränserna.
2. Nordiskt kontaktmannamöte i Mariehamn.
3. Varudeklarasjonssamarbeid i Norden.
4. Den nordiska allmänheten och det nordiska
samarbetet 1973.
5. Nordisk miljöskyddskonvention.
6. Nordisk pedagogisk specialutbildning för
fysioterapeuter.
7. Nordiskt samarbete på arbetsmedicinens
område.
8. Övergripande mål för konsumentundervisning
i skolan.
9. Konferanse om arbeidsmarkedsforhold.
10. Jämförelse mellan förmögenhetsbrotten i
den svenska brottsbalken och den danska
straffeloven.
11. TV över gränserna.
12. The Röle of the Nordic Countries in European
Cooperation.
Riksdagsberättelsen år 1974
556
Personregister till kommittéer
A
Abel, Enno U 2
Abenius, C. S. Folke U 25
Abrahamsson, Ulf G. K 10
Acking, Carl-Axel U 9
Adamsson, Erik S. J. Ju 19
Adelsohn, Ulf 120
Adler-Karlsson, Gunnar UD 1
Adolfsson, Bo K 8
Adstedt,G. Roland I 6
Ag, Lars E. Ju 52, U 6 20 38, H 8
Agell, Anders L. G:son Ull
Agevik, Eva H 7
Aggeryd, M. Thorsten S 15
Agnedal,P.O. K 26
Agnell-Radhe, Anna-Lisa I 15
Ahl, Gunnar A. U 7
Ahlberg, Birgitta I. S 6
Ahlberg, Carl-FredrikJ. C 6
Ahlberg, Jan Erik S 15
Ahlén, Sune U 42
Ahlgren, BertS. Ju 12, S 13 19
Ahlgren, Nils U. Jo 15,1 20
Ahlin, Rolf Fö 2
Ahlmark, Per A. Ju 61, U 13
Ahlqvist, Anders T. Fi 37
Ahlqvist, Barbro S. M. U 16 25
Ahlqvist, G. Börje S 13 26
Ahlstrand, N. Ingemar K 3
Ahlström, Bengt U 6 8
Ahlström, Iwan Ju 50
Ahlström, Karl-GeorgJ. U 6
Ahnsjö, Sven O. R. Ju 2
Ahrbom, Nils O. U 1 37
Ahrén, Per-Olov A. U 10
Ahrén, S. Lennart Fö 7
Ahrenstedt, Bengt-Arne K 7
Ahreson, Holger K 8
Ahrland, Karin M. Ju 45
Ahrland,Sten U 21
Albertson, Bertil C 9
Albinsson, N. Gillis S 5
Albinsson, N. Göran U 5
Albrektson, Bertil U 34
Albrektson, Hans B. Fö 11
Aldén, Lars O. T. U 10
Aldén, Margareta Fö 10
Alderin, Erik K. 16
Aldestam, N. Arne Fi 6, In 15
Alemyr, Stig R. U 16 47
Aler, Bo A. A. 124
Alexanderson, K. Erik Ju55,Ul
Alexandersson, R. Birgitta
Ju 12 62
Alexandersson, Egon U 11
Alexandersson, Rune J. Fi 30
Alexandersson, Stig R. K 12
Alfelt, Åke K 16
Alfredsson, Björn U 11
Alfredsson, Karl-Erik N. U 27 29
Alfvén-Palmstierna, Gunnel Ju 45
Algernon, Carl-Fredrik R. Fö 2
Algott, Stig A. Fi 5
Allander. Claes C. G. U 2 37
Allström, B. Greger B:son Fi 27
Alm, Jan U 6
Almberger, Per Jo 2
Almefelt, Paul V. U 2 6 11 17
Almerud, Bengt U 2 11
Almgren, Hans G.
Almgren, Richard Jo 15
Almqvist, Bert A. I 10
Almqvist, Gert U 6
Almqvist, Per E. A. 14
Alpsten, Ä. Börje Ju 14, Fi 25
Alsén, Hans O. K 21
Alsén, Sven S3
Altahr-Cederberg, Nils M. Ju 57
Altvall, Hans-Erik Fi 20
Amylong.Tora U 16
Andow, Per R. Fi 38
Anderberg, Folke E. Fi 37
Anderfors, Sten-Erik S. Ju 39
Andersén, Börje L. Fi 24
Anderson, Iwar U 37
Anderson, S. Arne M. Fi 37
Andersson, A. Owen U 2
Andersson, A. Yngve Ju 26
Andersson, Alf Å. H. 13
Andersson, Bengt E. S 21
Andersson, Bengt-Erik U 2
Andersson, Bengt Hj. U 27
Andersson, Bengt Joel U 6
Andersson, Bernt E. L. In 6
Andersson, E. Lennart Ull
Andersson, Fritz A. R. Fi 12, H 6
Andersson, G. Ingemar S 5 20, In 9
Andersson, Georg L.
UD 3, Fö 14, Jo 17
Andersson, Gert A. U 11
Andersson, Ingvar L. Jo 17
Andersson, J. Gunnar D.
S 3,In 3 14 20
Andersson, J. O. Erling Cl
557
Personregister
Andersson, J. Sven G.
Ju 14 43 56, Fi 25 37 42
Andersson, Johnny L. U II
Andersson, K. A. Stig U 12
Andersson, K. Börje I 18
Andersson, K. O. Martin Fi 29
Andersson, K. Sigvard V. H3
Andersson, Karin E.
Ju 45, UD 1,U 5,H 3
Andersson, Karl-Gustav Jo 16
Andersson, Karl Olov Fi 32
Andersson, L. Arne Jo 26
Andersson, L. Sune J. C 15
Andersson, Lars Erik E. S 12
Andersson, Leif G. U 3 5 38
Andersson, Lennart F. H.
Ju 31, U 45, Jo 17
Andersson, M. Alvar
S 16 19, Fi 22 32,In 8 13, C 18
Andersson, N. G. Bertil
S 17,U 24 53
Andersson, N. Rune U 26
Andersson, O. Inger S. Fö 11
Andersson, Ola U 11
Andersson, Ola R. I 20
Andersson, P. Olof (Olle) K 23
Andersson, Rut I. U 11
Andersson, Sam U 25
Andersson, Sivert S 13
Andersson, Sune A. Ju 41, U II
Andersson, Sven G. K13,H7
Andersson, Sven G. V. Ju 18
Andersson, Sven Åke V.
S 24, Fi 8,In I 18
Andersson, Thure G. S5
Andersson, Torsten N. U 10
Andersson, Uno U 45
Andersson, Åke E. In 2
Andrae, Håkan Fö 3
Andréasson, Bill E. Fi 40
Andrén, A. Gunnar Ju 45
Andrén, B. Göran U 54
Andrén, Brit-Marie U 16
Andrén, Nils B. E. Föll
Andrén, Åke U 10
Anell, Barbro I. H3
Anell, Lars E.R. UD 3, C 16
Anér, Kerstin U 46,1 10
Ankar, S. Bertil Ju 58
Ankers, Mikael H 7
Annevall, Sture Ju 18
Antby,SvenO. Jo 2
Anto, Margareta A. E. H 5
Antoni, Nils A. T. In 12
Antonsson, Johannes M.
Ju 59, S 2, Fi 11
Anveden, Per Olov U 27
Apelqvist, K. A. Seved Fi 11
Appelberg, Göte U 11
Appelgren, E. Harry H. Ju 14
Appelgren, J. Åke H. S 32
Appelgren, L. S. Göran Ull
Appelqvist, Bo U 43
Arenbro, Ewa M. U 23
Arfwedson, Anders J.
U 11 14 43,In 19
Arfwidsson, Nils H. C 8
Arkwall, Sven A. Fi 33
Annelius, NinaT. Jo 17
Arnér, E. Å. Gotthard U 25
Aronson, S. Albert Fi 5
Aronsson, Harry U 3
Aronsson, Margen H. Fö 10
Arrhenius, N. Erik A. S 26, U 2
Artbäck, K. Erland S 15
Arvas, Christer G. T. Fi 25
Arvidson, Stellan U 13
Arvidsson, Ebbe U 46
Arvidsson, Guy N. A. I 1
Arvidsson, Marianne E. U 20
Arvidsson, Olof (Olle) U 48
Askling, Margit Jo 11
Askmark, K. F. Ragnar U 10
Asp, K. Åke Ju 30
Aspelin, L. B. Erland Ju 6 17
Aspling, Sven G. S9
Asplund, C. Christer Fi 17
Assarson, Birgit U 25
Assarson, Stig Å. O. Ju 20
Assarsson, Per A. U 20 51
Attehag, Gösta U 11
Atterwall, Göran L. Fi 11 22
Augustsson, J. A. Gillis Jo 12
Axelsson, Alf W. U 27
Axelsson, Carl-Axel U 11
Axelsson, Hans U 32
Axrup.Stig U 26
B
Baagöe, N. Peder H. Ju 18
Back, K. Gunnar Fö 2
Back, Pär-Erik U 11
Back, ÖstenS. I 23
Backelin, Måns V. U 54
Backman, Gösta B. K 5 40
Backman, Jan I. Ull
Backström, Esbjörn U 44
Badersten, Lennart U 13
Baecklund, Lars I. K 37
von Bahr, Stig V. Fi 28, Jo 24
Balsvik, Karin U 36
Bardh, Ulla U 46
Barenthin, K. Willis. In 12
Bartley, A. Osborne Ju 45, S 13
Baude, Annika M. C. Ju 45, S 6 30
Bauer, Sven Harald Ju 24
Beck-Friis, Jörgen Å. E. Ju 29
Beckius, Carin E. U 27
Beckman, Lars E. A. U 2
Beckman, Lars K. A. Ju 51
Riksdagsberättelsen år 1974
558
Beckne, Rolf A. P. U 11 27
Behrman, Britt U 11
Bekeris, Ilmar J. U 39
Belfrage, H. Esbjörn G. U 18
Benckert, Karl-Axel K 29
Bendz, C. Mårten E:son Jo 3
Bengtson,C. Ola Fi 7
Bengtson, Sven F. S 21
Bengtson, Torsten S. U 15
Bengtsson, Bo U 33
Bengtsson, Gunnar C 4
Bengtsson, H. Jörgen Y. Ju 26
Bengtsson, Hugo V. In 7
Bengtsson, Jarl U 11
Bengtsson, Karl F. H4
Bengtsson, L. Ingmar O. U 25
Bengtsson, O. Lennart K 7
Bengtsson, Per U 25
Bengtsson, R. Ove U 30
Bengtsson, Rune U 16
Bengtsson, Sture U 45
Bengtsson, Sven U 44
Bengtsson,T. Bertil Ju 12 50
Benskiöld, Torsten E. A. Fö 3
Bentzel, Ragnar H. U 11
Berg, Bengt Åke S 3 24
Berg, C. G. Håkan Ull 36 50
Berg, Christer U 43
Berg, Folke L. V. Ju 49
Berg, G. Christer U 11
Berg, Hans E. K 16
Berg, Stellan U 43
Bergdahl, Sven-Gunnar U 26
Bergegren, Astrid Fi 4, C 5
Bergelin, Peter Fö 11
Bergendahl, Göran H. K 3 13, In 2
Bergendal, GunnarS. U 11
Bergengren, Bengt Göran U 4
Berger, Bo R. Ju 26
Bergérus, K. Holger E. H 7
Berggren, Alf Fö 13
Berggren, G. Rune S3,In3 14 20
Berggren, Göte B. Inö
Bergh, Carl Herman Ju 61, Fi 16
Bergh, E. Albert Ju 6
Bergh, Sten Fi 40
Bergkwist, H. UllaE. Ju 31
Bergling, Nils B. V. H2
Berglund, Bernt In 2
Berglund, Carl-Bertil U 26
Berglund,Hans-Georg S 29
Berglund, K. Gustaf U7
Berglund, Lars E. G. H4
Berglund, Olov K 2
Berglöf, J. Sigvard C. D:son Fi 29
Bergman, Arne D. Ju 13
Bergman, Folke U 27 45
Bergman, Hans R. U 9
Bergman, Kerstin U 46
Bergman, Per R. In 13 18, C 8
Bergman, Rolf A. G. 19
Bergman, S. Christer Ju 4
Bergman-Larsson, I. Kerstin U 11
Bergquist, Bertil U 29
Bergqvist, G. Holger C 1
Bergqvist, Hans A.
Ju 20 24 38,H 7
Bergqvist, Jan G.
Ju 59, UD l,Jo 15,1 19
Bergqvist, Olof In 15
Bergqvist, Sven-Runo C 9
Bergstedt,Tord L. H. S3
Bergsten, E. Rune Fi 30
Bergsten, Kajs U 25
Bergsten, Karin E. U 11
Bergsten, Per G. Ju 2
Bergström, Erik G. C 12
Bergström, K. Sune D. U 2 33
Bergström, Lars E. R. I 24
Bergström, Olof W. Ju 45, Jo 2
Bergström, S. Gunvor M. Ju 53
Bergström, StigO. W. 14
Bergström, Svante B. U 8
Bergström, Willy U 6
Bergström-Walan, Maj-Briht U 3
Bergvall, Bengt H. U 35 37
Bergvall, K. Lennart In 12,1 8
Berling, Sven I 22
Bernhard, Harry B. In 1 12,1 8
Bernhardsson, K. Göte E.
U 11,In 19
Bernitz, Ulf Ju 38 52, Ull
Bemäng, K. Gunnar U 53
Bertman, Harry Fi 7
Bexelius, T. Alfred Ju 31
Bexell, Göran U 18
Bierke, PärN. I 17
Bildt, Nils U 30
Billström, P. O. Frithiof In 1
Birgersson, Torsten B. A. Joll
Birkenstedt, F. Harry Fi 9
Bishop, Norman Ju 23 62
Biörnstad, Margareta U4,C6
Bjelfman, Lars Olof U 43
Bjernstad, S. L. Börje Fi 40
Bjerrek, Bertil C 1
Björck, Anders P.-A. K 13
Björck, Berndt H. S 32
Björck, Olle I 11
Björck, Staffan U 13 46
Björk, Jimmy K 36
Björk, John G. T. U 27
Björk, Kaj Å. Ju 9, U 13
Björk, SvenE. J. C 6
Björklund, O. Percy In 11
Björklund, Rolf S 14, U 44
Björklund,Sven C 4
Björkman, Gunnar-Arne 123
Björkman, Jerker A. U 28
Björkman, K. Eugen Fi 6, In 10
559
Personregister
Björkman, K. Gösta Joll
Björkman, N. G. Folke K 1
Björkman, Ulf L. U 18
Björling, Gotthard U 26
Björnberg, Bengt I. A. Jo 10
Björne, B. Gunnar S 8 27, Fi 32
Björnesjö.SvenG. Fi 40
Björnström, Björn K 29
Björverud, Arvid B. Ull
Bladh, Karl-Axel K 36
Blidfors, T. E. Johannes U 5
Blix, Erik Ull
Blix, Hans M. UD 2
Blixt, Ewa H. U 16
Block, A. Eskil U6 11
Block,Per H.L. U 46
Blom, Harald U 17
Blom, K. A. Birgitta Ju 35
Blomberg, Richard (Dick) A.
Ju 2 23
Blomdahl, Bengt O. C 9
Blomqvist, Gösta N. In 12
Blucher, Gösta E. O. K 13
Boberg, L. Håkan U 36 50, Jo 24
Boberg, S. Lennart M. Fö 9
Bodén, Anna-Brita U 18
Bodin, Gösta N. Fi 37
Bodin, K. Berndt Fö 12
Bodström,T. Lennart Ju 45 56
Boéthius, Carl Gustaf U 3
Boethius, Inga U 11
Boheman, H. C. Fredrik K 13
Bohlin, Erland U 6
Bohlin, Folke U 10
Bohman, Bengt A. H. Jo 22
Bohman,JanA. U 9
Bohrn, Erik A. U 35
Bolding, Per Olof Ju 17, U 11
Bolin, Bert R.J. Jo 6
Bolin, Lars A. Ju 2
Bolin, Per Eric V. Ju 20
Bolin, Åke E. J. C 20
Bolinder, S. ErikG. S 13
Boman, O. Gunilla 113
Bondeman, Anders U 25
Bondestam, Anitha I. H6
Boo, Fritiof I. Jo 4
Boo, Karl G. H. Ju61,Fi4,C9
Borell, Ulf UD 1
Borg, Conny U 56
Borg, L. Göran U 1 2 6
Borg, Per O. Ju 52
Borg, Sune S. B. Jo 19
Borggård, Göran R.
K 11 19 37,H 2 10
Borglund, Erik A. Ju 28
Borgquist, Frithiof Fö 1 2 13
Borgström, E. Bengt G. U 2
Borgström, Ove K 15
Borgström, Siv U. E. Fi 39
Borin, Leif H. Fi 37
Bosson-Nordbö, Maj U 30 56
Boström, Ann-Marie M. I. U 20
Boström, John E. Ju 7
Boström, Nils Erik K 31
Boström, Tage R. Fi 20
Bouvin, J. Åke C 5
Bovallius, Lars K. R. Föll
Boysen, Arne A. 18
Brandberg, C. Arvid Ju 29
Brandberg, Gustav T. E. Fö 8
Brandborn, Jan K 28
Brandell, Lars U 43
Brandgård, Evert U 23
Brandt, C. Erik Jo 16
Brandt, Erik R. Fi 32
Brandt, Krister U 34
Brangmo, K. Walter Jo 19
Brantberger, Per-Gunnar Fö 6 10
Bratt, Lars O. Fö 6
Bratt, Lennart In 15
Bratt, T. Elisabeth (Lisa) Ull
Brattgård, Sven-Olof S2 11
Bratthall, Kenneth Slö
Brattström, Inger U 13
Bredin, Lars A. G. Fi 35
Breidensjö, Monica U 48
Breitholtz, Axel U 6
Breitholtz, Claes J. E. In 8
Bringfeldt, Björn T. 14
Brising, Lars H. I 10
Brissman, Per-Gunnar Fö 3
Broberg, K. Bertram U 2 6 43
Brodd, Tore G. Fi 28
Brodén, E. Bertil 13
Brodén, Sven E. Fi 22
Brodin, Sune K 33
Brody, Sam U 6
Broman, Lennart U 11
Brommesson, Per-Axel U 17
Bromsjö, Birger U 3
Broomé, N. G. Bo Ju 61
Broström, Ulf T. F. Föll
Browaldh, Tore Fill
Brundell, Nils-Erik U 17
Brundin, Gerdt G. Ju 12
Brundin, Paul S. K 40
Brunnberg, Hans A. U 9
Brunnberg, R. K. Charlotte U 7
Bruno, Gösta F.
K 38 39, Fi 25 42,U 11,1 21
Brunzell, Frans-Olof U 6
Brynielsson, Harry A. B. 110
Brytting, O. Evert Ju 8 13
Brändström, Carl-Ed vard P. Jo 12
Brännström, Gurli (Gullan) E. Ju 45
Brännström, Hans A. Ju 54
Brännström, Per E. E. Fi 37
Brännström, Roland J. Fö 13, Jo 25
Bubenko, Janis Jr. I 10
Riksdagsberättelsen år 1974
560
Buckau, Anne-Marie A. L.
Ju 58, Fi 39
Bull-Simonsen, Ivar
Bunner, Tor Å. G.
Burenstam Linder, H.
Jo 21
S 1
M. Staffan
Jo 15, 1 25
U 25
Jo 7
Ju 54, Fi 4
H 4
U 6 26,In 2
U 48
Burman, Eskil
Burman, G. Bertil
Burman, Olof
Burstedt, I. Åke
Bylund, B. Erik M.
Båvenholm, Siv
Bäck, Lars Fi 17
Bäcklin, Lars R. Fö 12
Bäcklund, Lars B. T. U 11
Bäcklund,Nils J. Fi 31
Bäckstrand, K. Göran M. Ju 47
Bäckström, A. Ingemar
K 10 16 21 31
Bäckström, Bo
Bäckström, Sixten
Bäärnhielm, G. Mauritz
Bökmark, Jan
Börjeson, Bengt O.
Börjesson, Fritz A.
Börjesson, Mats
Böttiger, Lars Eri k J.
C
Canarp, Curt S. T.
Carbell, Leif E.
Careborg, Lars-Olof
Carlberg, Erik C.
Carlbom, Lars E.
Carleson, Axel
Carling, Alf G. K3,Fi
Carlshamre, Nils O. G
Carlson, Filip
Carlson, Jan O.
Carlson, K. Sören
Carlson, Å. Lennart
Carlsson, A. G. A.
Carlsson, A. Janne
Carlsson, Arne R.
Carlsson, Arthur G.
Carlsson,G. Arne V.
Carlsson, G. Rune
Carlsson, Gunnel E.
Carlsson, Göte A. B.
Carlsson, Hans L.
Carlsson, Ingvar
Carlsson, Leif
Carlsson, Lennart
Carlsson, May-Britt
Carlsson, N. Gösta
Carlsson, Sune B.
Carlsson, Sven-Gunnar
Carlsson,T. E. Roine
Carlsson, Ulf V.
Carlsson, W. Bernt
K 8
Jo 2 25
Jo 22
K 27
S 9,U 11
K 31, H 5
Ju 39
S 29, U 6
In 2 4
Ju 4
U 2
Jo 7
K 26,I 4
U 4
30,U 5,1 1
Ju 25, Fi 30
Jo 11
U 2
S 5 9
35 43
S 1
U 6
I 14
Ju 13
In 1 3 4
K 14
S 6
U 11
U 11
U 36
U 48
U 45
Ju 45
Ju 2, In 2
Ju 28
Fi 4
Jo 25
Ju 7 14
Jo 7
Fi
Carlsson-Regolo, Margit U 38
Carlstein, Rune A. Fi38,H4
Carlsund, H. Bo H. K 1 3 16
Carnhagen, Göran K 28 31
Cars, U. M. Thorsten Ju 43
Cason, Sven Åke Ju 29
Cassel, A. Margareta U 16
Castensson, Reinhold U 11
Cederberg, Ingvar Fö 8, U 25
Cederberg, Thomas O. Jo 19
Cedercrantz, Bror O. C. Ju 4
Cedergren, Ebba L. C.
Cederlund, Lars Johan O
Cederstrand, Jan Erik
Cedervall, Ulf
Cederwall,Gustav F. E.
Claesson, C. Olof
Clarholm, Sixten
Clarkson, Rolf A.
Classon, Sigvard L.
Cnattingius, Claes M.
Colding, Bertil
Colldahl, Gunnar
Collett, John P. E.
Colliander, Per G.
Colvér, Mats T.
Conradi, Erland G. F.
Cosmo, Carl-Johan O.
Ju 6
Cosmo, O. Ingemar
Cox, Arne J.
Crabo, Sven
Creutzer, Bertil R.
Croneborg, K. O. Rutger
Cronholm, L. Börje
Cronqvist, Sven-Olof H.
Curtman,Curt W.
Cyrén-Wåhlstrand, Malin
D
Dahl, Börje K. G. U 53
Dahl, C. E. Harry Fi 38
Dahl, R. Birgitta Ju27,U 11, In 18
U 11
K 10
Ju 7 9
In 4
U 6
U 6 8 53
U 2
Fö 11
UD 3
U 6
I 8
C 3 21
Fö 1
In 12,1 8
U 33,Jo 11
C 8
I 13
S 32
U 7
U 6
K 11
Fi 4
Ju 57
Fi 22
12 50
Ju
17 44 56
In 16
I 3
Fi 27
Fö 9 13
I 18
Ju 31
U 11
Fö 6
U 11
Dahlander, Gunnar
Dahlberg, Ä. Bertil
Dahlberg, K. Thure
Dahlberg, L. Åke
Dahlberg, Märtha
Dahlbom, BengtS.
Dahlbom, J. Rickard
Dahlén, Rune B.
Dahlgren, Göran
Dahlgren, Margareta B.
Dahlgren, P. Anders B.
U 14 23 43
Dahlin, N. Åke S.
Dahlquist, Lars
Dahlqvist, Börje G.
Jo 12 25,C 8
U 2
U 27
Fi 37
561
Personregister
Dahlqvist, Germund G. I 10
Dahlsjö, Lars A. Ju 62
Dahlsten, Ulf L. Ju 54 61
Dahlström, Gunnar S I
Dahlström, Gunnar A. H. Ull
Dahlström, Gösta E.
Fi 5 23 29,In 4
Dahlström, Kerstin U 25
Dahlström, Lars E. SI9 21
Dahlström, Rolf E. K 12
Dahlström, Åke K 22 36
Dahmén, Erik V. H. In 2
Dalén, Ingrid K. In 5 13
Dalgård, P. J. Ingemar In 2
Dalåsen, Arne Jo 21
Damgren, H. G. Fredrik Jo 12 17
Danelius, Hans C. Y. Ju 1 26
Danell, N. Erik V. Fö 6 10
Danemar, Anton U 27
Danemar.Owe H 5
Danielson, Gunnar H. S 13 16
Danielson, K. Harry In 1
Danielson, Nils-Gustaf F.
H 9,1 13
Danielssén, Anna-Sophie U 11
Danielsson, G. Gunnar S 11 20, C 2
Danielsson, Jan P. T. K 38 39
Danielsson, Per-Erik 110
Dan vind, Eva-Maria U 23
Daschek, Antti E. Fi 37
Davidson, David E. W. H9
Davidsson, Sune I. 17
Deak,Csaba U 25
Delin, Inga-Lill U 43
Delin, Lars A. Jo 10, C 5
Delleryd, Gunnar V. Ju 39
Dennis, Bengt Ju 64
Dérans, Douglas Fö 11
Didon, Lars-Uno Ju 49
Diesen, Ingrid E. In 7
Dihlström, Klas U 48
Dinell, Jan A. C. Fö 10
Djurberg, L. G. Håkan C 3 21
Djurberg, Åke L. Fi 37
Dockered, G. Robert Ju 39
Dominique, Kåge U 25
Domvall, E. Göte Fö 9
Dopping, S. P. Olle I 10
Du Rietz, Lars B. U 3 27
Du Rietz, Ulf K 36
Duregård, Assar U 29
Dybeck, Claerence K 34
Dyhre, A. Gunnar Jo 4
Dyrssen, Gösta P. T. Ju 18
Dyrssen, Tove U 11
E
Eberstein, Christian H. Ju 26
Eckerberg, Per A. Ju 59, In 17
Eckerdal, Lars H. U 10
Eckersten, Ivan E. Jo 5
Eckerström, Rudolf E. M. S 28
Edam, Carl Tomas H:son U 16 27
Edebäck, Allan A. S. Fö 6
Edelstam, Axel UD 2
Edenman, Ragnar H. L.
Fi 37,U 6 35,Jo 11
Edgren, Claes A. W. Föll
Edlund, C. Bertil Fi 29 32 38
Edlund, Erik O. A. Jo 25
Edlund, Sten E. In 15
Edman, Kurt E. Fö 11
Edmark, Birger U 27
Edqvist, K. Inger E. U 2
Edqvist, Sven-Gustaf U 13
Edsjö, Tor A. K 21
Edström, Anders U 45
Edström, J. Lennart
S 32, U 20, C 9
Edström, John Olof U 26
Edström, Kjell S. Fi 20 24
Edwall, Pehr A. R. U 10
Edwardsson, Roland U 43
Edwinson, Vanja A. M. Jo 15
Eek, Hilding U 11
Efraimsson, Olof H8
Egerstad, Torbjörn Fö 2
Eggehorn, Ylva U 46
Ehne, Jan-Erik U 32
Ehrenfreid, Monica U 27
Ehrengren, K. Lennart Jo 11
Ehrling, G. O. Ingvar Föll
Eidem, Ingmar I 14
Ek, Marie-Louise S 24
Ekberg, Britta S. U 45 53
Ekberg, Erik G. 122
Ekberg, Hans G. K 16
Ekberg, J. Göran 122
Ekberg, K. Gustav K 8
Ekberg, Karl-Henrik Ju 26
Ekberg, Leif S 19
Ekblad,Carl-Rickard E. U 2
Ekblad, S. Gunnar U 4 28
Ekeberg, Lars-Olof K 32
Ekelund, Hans Erik O. K 38
Ekelund, Jan C. Fö 11
Ekelund, Sigvard F. A. Jo 14
Ekendahl, Bengt G. M. Jo 22
Ekesbo, A. G. Ingvar Joll
Ekevärn, Gunnar I 19 23
Ekholm, Lars V. Ull
Ekinge, Bernt A. In 15
Eklund, Bo L. U 15
Eklund, E. Per G. Jo 2
Eklund, Erik G. Fi 9 18
Eklund, Jan E. Ju 56
Eklund, K. Ronnie U 2
Eklund, P. Gösta Ju 10, S 22
36 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1974
562
Eklund, Stig U 16
Eklund, Svea I. Ull
Eklund, Ulf R. 1 10
Eklundh, Bernt U 46
Eklundh,ClaesG. B. Ju 61
Eklöf, Kurt G. A. Fi 5 26, In 3
Ekman, Gunnar O. S. U 15
Ekman, Lena B. Ju 21
Ekman, S. Gösta Fi 29
Ekman, Stig-Rune U 2
Ekstam,GunnarE. Ju 7,H 2
Ekström, Bert O. 121
Ekström, E. Sören C 12
Ekström, Harald V. K 10
Ekström, John E. 17 18
Ekström, Sven E. A.
Fi 30, U 23, Jo 6, In 8
Ekvall, Gunilla M. S 2
Elam, Lars U 27
Elfvén, Jan S 18
Elfving, Folke R. A. Fi 9
Elfving, O. Gösta C. U 31
Elg, Gösta R. Fö 6
Elghufvud, E. Gösta Fil
Eliasson, Anders H. C 1
Eliasson, Anna B. U 50
Eliasson, Bengt E. Ju 40 48
Eliasson, Gunnar Fi 16
Eliasson, H. Torsten Y. U 6 38
Eliasson, Per-Erik Jo 3 11
Eliasson, Rolf A. E. Jo 19
Eliasson, Rolf E. K 37
Elison, Magnus L. In 3 20
Ellefors, E. Arne Jo 7
Ellnebrand,Rolf U 48
Elm,Torsten J. W. Jo 19
Elmberger, PerG. 122
Elmbrant, Arne U 32
Elmér, Dag J. B. Fö 7
Elmgren, Bo A. Fi 28
Elmhammer, Nils E. I.
Ju 6 11 14, S 4
Elmhorn, Kerstin Ju 2 23
Elmstedt,Claes Y. U 48, Jo 5,C 9
Elwin, Göran U 11
Enander, Bengt N. U 6
Enberg, L. Rune K 14, Fi 1
Eneström, Tord O. C. Ju 30
Engberg, Peter O. U 14 23
Engdahl, Gunnar V. Fö 6
Engdahl, O. Roland Ju 14, K 26
Engkvist, J. Gunnar V. Fi 29
Englund, Anders Fi 4
Englund, Georg U 16
Englund, K. G. Åke H5
Englund, K. Svante I. Ju 14, Fi 16
Englund, Lars-Erik Föll
Englund, S. Anders J. K 12
Engman, Hans O. R. Ju 59
Engman, Jan G. K 38,1 23
Engman, O. Ingemar Fö 13
Engström, Arne V. UD 1,S 9
Engström, Eric Ju 28
Engström, Lars-Göran Ju 21 32
Engström, Odd E. L. Fi 30, C 8
Engwall, Lars O. V. Fi 37
Engwall, Rolf B. Jo 18
Enlund, Eric P. Jo 19
Enquist, Daniel U 26
Enskog, Carl-Gustav B. Fö 13
Erbacke, K. Gunnar Fi 4
Erdmann, Bengt U 25
Ericson, Bo-Ingvar Ju 10
Ericson, E. Gerhard H. Jo 7, C 12
Ericson,Gösta Fi 8
Ericson, Hans E. K 1 31 32, Fi 13
Ericsson, Lars Eric C 20
Ericson, Sture T. U 50
Ericsson, Axel K. G. Kl
Ericsson, Bengt G. S15,Fi30
Ericsson, Brit-Marie L. B. M.
Ju 15 27 37
Ericsson, Britta M. U 43
Ericsson, Carl-Henrik Ju 14
Ericsson, Inger-Britt K 2
Ericsson, K. Georg V. Jul5,Fi6
Ericsson, Kjell U. S 10, Fi 30
Ericsson, Lars Eric Fi 30, C 9 17
Ericsson, Tord U 27
Eriksen, Tor E. S 23
Erikson, M. Birgitta U9
Eriksson, B. Allan Ju 19
Eriksson, B. Sune
Ju 45, U 29, C 11
Eriksson, BoG. Fi 14
Eriksson, E. Olof U 2
Eriksson, Ejnar K. G. U 6
Eriksson, G. Lennart S 7
Eriksson, Gunnar U 25
Eriksson, Gunnar S. I. U 2
Eriksson, Hans G. U 11
Eriksson, Harald Jo 3
Eriksson, Hilding U 45
Eriksson, I. Seved S 2, In 5
Eriksson, Karl Axel Ju 7
Eriksson, Karl Erik In 17
Eriksson, Kurt L. F. Föll
Eriksson, L. Tore S 12
Eriksson, Nils-Erik U 25
Eriksson, Olof E. In 12
Eriksson, Per Jo 13
Eriksson, Sune B. U 11 25
Eriksson,Tor U. K 21
Eriksson, Åke Mauritz Fö 3
Erixon, Ragnar W. Fi 35
Erlander, E. Lillemor E. Ju 4
Erlander, Sven B. K 12
Erlander, Tage F. U 22
Erlandson, Mats K 37
Erlandsson, Bengt H. Ju 58
Erneberg, Ingvar U 32
Erneholm, Berndt I. U 10 18
563
Personregister
Erngren, Birgit |
Jo 17 |
Florin, Claes B. |
C 3 |
Ernmark, L. Göran G. |
K 31 |
Fog, Hans B. |
In 12,C 8 |
Ernst, Hans J. |
U 2 |
Fogelkvist, Karl Gustaf |
I 2 |
Emulf, T. Gudmund |
Ju 31 |
Folke, U. Ingemar |
Fö 11 |
Erséus, L. G. Torgny |
U 18 |
Folkmarson, James A. |
U 24 |
Ershammar, Mats O. T. |
Fö 9 |
Forkman, Göran |
U 46 |
Esaieson, ErikR. A. |
Fi 30 |
Fornberg, Tord |
U 46 |
Esbo, Harald V. O. |
Jo 14 |
Fornstad, Bengt F. |
Jo 2 |
Eskilsson, Per H. |
U 2 17 |
Fornstedt, Ulf H. |
U 11 38 |
Esping, F. Lars-Erik |
C 6 |
Fors, Sixten R. S1.U21726 |
|
Espling, Bengt 0. |
Fö 8 |
Fors, Åke Hj. S 2 11 17 20 32 |
|
Essén, Ingemar |
Fi 18 |
Forsbeck, Rune |
U 46 |
Essunger, N. Gunnar R. |
In 12 |
Forsberg, Bert |
U 11 |
Estmer, Bo |
U 30 |
Forsberg, Bo R. |
U 35 |
Everljung, Claes-Göran |
S 8 |
Forsberg, Eric R. |
H 3 |
Forsberg, Kim K. M. |
U 11 |
||
F |
Forsberg, Marianne |
U 43 |
|
Fabricius, Cajus |
U 46 |
Forsell, Harry A. |
U 11 |
Fager, Jan L. |
Jo 7 |
Forsling, Gunilla M. |
Ju 23 |
Fagerberg, Arne B. |
Fi 2 |
Forslund, E. Birger |
Ju 23, S 5 9 |
Fagerberg, Gösta |
U 29 |
Forslund, Sten H. C. |
I 18 |
Fagerholm, Per Anders L. |
U 2 |
Forssberg, E. Olof |
Fö 4 |
Fagerlund, Bengt O. H. |
In 7 17 |
Forssblad, N. Douglas |
|
Fahlin, PerG. |
K 26 |
K 11 19,In 16 |
|
Fahlkrantz, Astrid M. V. |
U 11 |
Forsse, Anders P. |
U 33 |
Fahlman, Anders |
U 43 |
Forssman, Sven P. M. |
S 13 |
Falk, Gösta |
K 29 |
Forssman, Åke V. |
Jo 3 |
Falk, Johan |
U 25 |
Forstadius, Erik L. W. |
|
Falkehed, Sven A. L. |
C 4 |
Ju 10 12, S 22 |
|
Falkenborg, Bo E. Ju 24, H 6 |
Forthuber, Béla T. |
Ju 14,C 3 |
|
Falkenmark, Per A. |
K 32 |
Foyer, Lars O. |
Fi 36 |
Falkman, Kaj |
UD 2 |
Fraenkel, Ingegärd C. E. |
. Ju 29 45 |
Fastbom, E. Lennart |
Fi 8 25 |
Francke,Jan |
K 34 |
Faugert, Sven J. E. |
Fö 11 |
Frank, S. Torsten |
U 7 |
Faxén, Karl-Olof |
I 1 20 |
Franklin, Nils |
S 25 |
Faxén, Nils-Bertil |
U 25 |
Franson, Thomas P. |
I 11 |
von Feilitzen, Styrbjörn O. R. |
Fransson, Arne A. E. |
In 15 |
|
Ju 10,In 10 15 |
Fransson, Bill G. |
Fi 37 |
|
Felin, DagG. V. |
Ju 8 |
Franzén, L. Göran |
Fö 11 |
Felländer, Ingela K. |
In 2 |
Franzén, Nils P. |
Fö 5 |
Fernander, Per-Gunnar |
Fö 2 |
Franzén, S. Anders |
U 11 |
Fernström, Ingrid M. |
U 5 |
Fredberg, Birgit A. M. |
U 7 |
Fhölenhag, Thomas |
S 12 |
Fredén, Erland |
Jo 7 |
Finnveden, Bengt A. |
C 8 14 |
Fredenmark, Gunnar L. |
I 14 |
Finstam, Jane |
U 11 |
Fredgaard, K. Sonja |
Ju 45, U 32 |
Fischerström, N. Johan A. |
Ju 55 |
Fredin, Curt |
U 27 |
Fischier, Sven G. O. Ju 6 14 16 |
Fredriksson, Ella |
U 27 |
|
Fiskesjö, Bertil A. N. |
U 11 |
Fredriksson, Georg N. |
Fi 8 |
Fitinghoff, Georg 0. |
Ju 27 |
Fredriksson, H. Einar |
S 3 |
Fjellander, Nils E. B. |
Fi 41 |
Fredriksson, K. Torsten |
S 19 |
Fjellström, Carl Gustaf F. |
Fi 17 |
Fredriksson, Knut A. G. |
S 12 |
Fjällström, B. Harry |
Ju 45 |
Fredriksson, Stig G. |
Fi 37 |
Fladvad, J. Arne |
Jo 7, C 6 |
Fredriksson, Ulla M. |
S 28 |
Fleischer, B. Lennart |
U 11 48 |
Freese, Jan P. G. H:son |
Ju 33 46 |
Flemström, Lars Gunnar |
Freivalds, Laila L. |
U 11 |
|
Ju 24 29 50 |
Fremlin, Rune N. G. |
UD 2 |
|
Flinck, N. Rune I, |
U 38 |
Frenning, Lars W. |
Ju 14 |
Flink, A.-B. Christina |
U 11 |
Friberg, K. Göte |
Ju 17 27 |
Flodin, Carl-ErikT. |
S 6 |
Friberg, Karl-Erik B. |
U 5 |
Riksdagsberättelsen år 1974
564
Friberger, Tomas K 36
Frid, Sven Rune Jo 7, In 17,120
Fridell, G. Ingvar 12
Fridén,Gunvor A. B. U 16
Fridén-Abelson, Ingrid A. S. U 16
Fridh, K. Göte Ju56,S359
Fridolin, Hans R. Fi 12 27, U 5
Fries, Ingmar F. Fi 14 23 38
Frigren, Suzanne M. I 13
Fris, Ann-Margret U 6
Frisch, Paul Fi 37
Frisk, Jan C 2
Frisk, Sven-Inge U 25
Frithiofson, Karl A. F. Jo 12, H 4
Fronaeus, Sture A. U 2
Frostenson, Anders |
U 18 |
Fry, Agneta M. |
U 16 |
Frykholm, Nils O. |
C 3 |
Fröberg, Carl-Erik T. |
I 10 |
Fröjd, S. Arne |
S 3, C 8 |
Furbäck, Bengt L. K : |
23 36 38 |
Furestedt, Karl E. |
U 53 |
Furuland, Lars |
U 13 |
Furumark, Ann-Marie U 11 45 52 |
|
Fälldin, N. O. Thorbjörn |
In 6 |
Färm, Gunnel |
U 42 |
Färm, Hilding |
U 29 |
Färm,Ingemar S 32, U 11 |
|
G |
|
Gabrielson, Lars |
K 2 |
Gabrielsson, A. Edmund B |
. Ju 30 |
Gabrielsson, Ingemar H. |
U 25 |
Gabrielsson, K. Tore F. |
Fi 35 |
Gad, Ulf H. |
Ju 49 |
Gadd, Anne-Sophie H. |
U 11 |
Gadd, P. E. Arne |
Fi 16 32 |
Ganneby, Georg L. V. Jo 7, U 42 |
|
Gärdeström, Linnéa |
S 2 11 |
Gardmo, Gunnar |
K 10 |
Garke, Hans |
U 57 |
Gedin, Hans |
K 36 |
Gehlin, Jan H. M. |
Ju 26 |
Geisendorf, Wanda |
H 7 |
Genetay, Claude M. |
U 25 |
Georén, Sven |
U 48 |
Gerentz, Sven T. |
U 5 |
Gerhardsson, Birger |
U 10 46 |
Gerhardsson, Gideon |
S 23 |
Gerle, Bo O. |
Ju 2 46 |
Gesser, Bengt A. |
U 11 |
Gestrelius, Kurt E. G. |
U 16 |
Giertz, Gustav B. |
Ju 46 |
Giesecke, Curt-Steffan |
Ju 45 56 |
Gillberg, Karl-Erik |
H 3 |
Gille-Rybrant, Carin |
U 25 |
Gillström, Åke |
U 27 |
Gillwik, Linnéa |
In 13 |
Gisslén, Axel |
S 5 |
Gjötterberg,Tora-Britta Ju 45
Glaas, Sten-OveJ. I 16
Glimstedt, Ulf K. J. 122
Godlund, Sven A. I.
K 3 10 16,U 11,In 2
Goldberg, Walter H. G. 110
Gordan,Kurt Ju 8, S 14
Gornitzka, Gunnar W. K 3,122
Gothefors, Per L. Fi 17
Grabo, Paul E. K 21
Gradin, Rolf U. Ju 48,1 13 22
Grafström, Erik O. Hj.
Ju 64, K 1 3, Jo 15, I 14 22
Grage, Elsa-Britta U 7
Grahn, F. Ture K 3
Grahn, T. Roland Föll
Gralén, Nils G. J. U2I1
Granath, Karl-Erik Ju 6 54, S 6
Granath, Sölve I 12
Granlund, Börje U 27
Granmar, Jan G. Fö 8
Granqvist, Liss M. Slö
Granstrand, Rolf U 3
Grant, N. Gunnar U 6
Grape, S. Lennart Föll
Grebäck,ErikH. K l,Jo 10
Grede, Kjell U 15
Green, Nils A. R. 14
Grenander, Nils S 27
Grendin, Kurt U 45
Grenestedt, E. Lennart N. In 12
Grimås, Ulf G. A. 14 13
Groll, Lennart E. O. Fi 6
Gruda-Skard, Åse S6
Grundwall, K. Ricard In 3
Grunewald, Karl R. Ju 6, U 27
Griiting, Britt M. U68
Grönberg, Arvid R. A. Ju 8
Grönfors, Kurt G. W. U 2
Grönquist, Bengt J. Fi 5
Grönvall, S. Gunnar Ju 14
Grönwall, Anders J. T. SI
Grönwall, Lars O. S 22
Gullberg, Hans E. S 13, K 37
Gullnäs, S. Ingvar
Ju 14 34 44 51 58 63
Gunnarson, E. J. Ingvar
Ju 36, K 24
Gunnarsson, S. Olle G. S23.C11
Gunne, Stig E. C 1
Gunneriusson, Axel O. Jo 7
Gunnmo, Alf U 11
Gussing, N. Ragnar J. 110
Gustafson, BirgittaS. S. Ull
Gustafson, Carl Erik K 40
Gustafson, K. G. Jan U 27
Gustafson, Leif Chr. S 30
Gustafson, Sven H.
Ju 25,K 21,1 14
Gustafsson, B. G. Agge Ju 55
565
Personregister
Gustafsson, Bengt E. |
U 41 |
Hagman, Christer |
H 3 |
|
Gustafsson, Berndt G. i |
E. U 10 |
Hagman, Knut A. O. |
Jo 4 |
|
Gustafsson, Berndt L. |
U 11 |
Hagnell, Hans |
I 1 |
|
Gustafsson, C. E. Torsten |
Hagson, Carl A. |
I 13 |
||
Ju 21, Fö 13 |
Hagström, Bo |
U 30 |
||
Gustafsson, Carl-Erik |
K 10 |
Hagström, Tony G. |
Ju |
64, I 21 |
Gustafsson, F. Agne S. |
C 9 |
Hagård, A. Birger |
U 2 |
|
Gustafsson, G. Åke |
Fi 21 |
Hahr, Anders L. H. |
Fi 8 |
|
Gustafsson, Gunnar B. |
K 2 |
Haldén, J. O. Folke |
U 11 |
|
Gustafsson, Hans I. |
Fö 8, Fi 25 |
Hall, Paul F. L. |
S 4, C 2 |
|
Gustafsson, Inga L. |
In 9 |
Hallberg, Lars |
U 27 |
|
Gustafsson, K. Börje |
K 14 |
Halldin, John |
H 4 |
|
Gustafsson, Karl-Erik |
Fi 37,U 5 |
Hallendorff, C. J. Herman |
U 6 |
|
Gustafsson, Kerstin |
S 13 |
Hallendorff, Jan G. |
S 6 |
|
Gustafsson, Lars I. |
Ull 16 43 |
Hallerdt, Hans B. |
Fö 2 |
|
Gustafsson, M. Gunnar |
Hallin, L. Bertil |
U 18 |
||
Fö 5, Fi 6, C 1 |
Hallin, N. Erik Anund |
Fi 37 |
||
Gustafsson, Olof |
S 19 |
Halling, Nils Olof |
U 25 |
|
Gustafsson, StigG. |
In 10 15 |
Hallman, EricR. |
Fi 18,C 3 |
|
Gustafsson, Sune 0. |
C 8 |
Hallman, L. Åke G. |
H 5 |
|
Gustafsson, Åke G. |
S 2, Fi 6 7 |
Hallmo, Gunnar |
U 40 |
|
Gustavii, S. I. Birgitta |
Ju 32 |
Hallqvist, Britt G. |
U 10 |
|
Gustavson, Göran E. |
U 2 |
Hallqvist, Per Olof H. |
Fö 5 |
|
Gustavsson, Bengt T. |
Hallsten, Lars T. |
I 5 |
||
Fö 3 13, U 11,17 |
Hallström, Björn H. |
U 9 |
||
Gustavsson, K. Rune |
U 20,In 19 |
Hallvig, P. Ivar V. |
Fi 37 |
|
Gustavsson, S. A. Göran 114 |
Hamber, Hans |
U 45 |
||
Gustavsson, Sverker |
In 21 |
Hambraeus, Gunnar A. |
||
Gustavsson, Åke E. G. |
U 33, |
I |
10 13 25 |
|
UD 3, Fö 13 14, Fi 37 |
Härndahl, Bengt |
K 32 |
||
Gustavsson, Åke G. |
I 24 |
Hammar, Carl-Filip |
U |
6 11 38 |
Guteland, Gösta A. |
In 2 |
Hammar, K. Tomas G. |
U 30 |
|
Gyrulf, C. Håkan |
U 2 |
Hammar, StigH. |
U 2 |
|
Gålmark, Per G. |
I 6 |
Hammar, Thomas |
U 6 |
|
Gårdstedt, H. Birger |
S 3,U 11 |
Hammarberg, J. Cecil |
K 12 |
|
Gårmark, Thore 0. |
U 11 45 |
Hammarberg, Peter |
U 6 38 |
|
Gällmo, Bengt W. |
I 10 |
Hammarbäck, Sven Arne G. U 40 |
||
Göransson, Bengt |
Fi 28, U 15 |
Hammarfors, Per A. U. |
S 12 |
|
Göransson, Bertil |
S 14 |
Hammarström, Bertil |
U 29 |
|
Göransson, C. Göran N |
U 10 |
Hammarström, Olof M. |
I 3 |
|
Göransson, Harald O. |
U 10 18 |
Hammarström, P. Rickard |
Fö 1 |
|
Göransson, Lars O. |
U 11 14 |
Hamrin, MacT. P. |
In 6,C 8 |
|
Göransson, Stig |
Jo 12 |
Hanner, Per V. A. |
Fi 5 |
|
Görs, L. Folke |
K 7 38 39 |
Hannervall, Lars H. |
I 13 |
|
Göthberg, Bo |
U 42 |
Hannerz, D. G. Lennart |
Jo 6 17 |
|
Hanno, StigÅ. |
K 21 |
|||
H |
Hansen, Hans-Jörgen |
Jo 11 |
||
Hådding, Carl Fredrik |
Hansen, Per |
U 25 |
||
Ju 46, Fi 20 |
Hanson, Per-Olof |
Ju 43 |
||
Hadenius, StigG. |
Fi 37 |
Hansson, Bengt |
U 27 |
|
Hadrup, Knut E. H. |
Kli 19 37 |
, Hansson, Bertil E. A. |
Ju 32 |
|
Haegermark, C. Harald I 24 |
Hansson, H. Arne |
Jo 9 |
||
Haga, Ingegerd |
U 27 |
Hansson, H. Gunnar |
Jo 8 |
|
Hagander, Sten I. |
U 6 |
Hansson, Hans O. G. |
K 5 |
|
Hagbergh, Göran G. E. |
U 17 |
Hansson, K. Gunnar |
Ju 25 26 |
|
Hagdahl, K. Thomas |
Ju 59 |
Hansson, Lars R. |
Fi 11 |
|
Hagelstam, StigL. |
C 5 |
Hansson, Lilly E. |
In 15 |
|
Haglind, Per |
U 2 11 |
Hansson, N. Lennart |
I 12 |
|
Haglund, F. Anders |
Fi 25 |
Hansson, N. Olle R. |
Jo |
13 14 24 |
Hagman, Anders |
U 45 |
Hansson, Nils G. |
Jo 1 |
Riksdagsberättelsen år |
1974 |
566 |
|
Hansson, Nils H. |
U 27 |
Helmers, Dag Fi 22 23 27 |
|
Hansson, Nils 0. |
Fö 5 |
Heimerson, Bo I. H. |
|
Hansson, Olof B. |
Fi 37 |
Ju 18,Jo 15, H 9 |
|
Hansson, Torsten B. G. |
K 13 |
Helsing, Gunnar |
U 45 |
Haraldson, L. Åke |
I 2 |
Hemdal, Rolf B. |
Fi 35 |
Harding, Nils |
U 43 |
Henebäck, Lars H. |
C 3 |
Hartelius, Kaj S. |
Jo 12 |
Henningsson, H. Einar G. |
|
Hartman, C. Olov |
U 18 |
Jo 13 16,In 18,1 13 |
|
Hasselquist, C. G. Lennart U 11 |
Henningsson, Lars-Åke |
U 26 |
|
Hasselquist, Ulla |
U 27 |
Henricson, Sven-Eric |
U 27 16 |
Hasslev, Nils-Olov F. |
Henricsson, Bengt H. |
Jo 11 |
|
K 1 10 16 22 23 31 33 |
Henrikson, Claes H. |
Fi 4 |
|
Haverling, Sven G. I. |
U 7 |
Henrikson, Lars G. S5.C18 |
|
Heckscher, Sten |
U 11 43 |
Henriksson, Barbro K. |
U 11 |
Hedberg, Anders |
U 45 |
Henriksson, Christer |
U 21 |
Hedberg, Björn A. A:son |
Fö 1 |
Henriksson, E. Sture F. |
S 6 |
Hedborg, Per Erik |
K 18 |
Henriksson, Gunnar A. |
U 1 |
Heddelin, Bertil |
Fi 37 |
Henriksson, J. Lars G. |
U 2 |
Hedelius, K. Margareta |
K 11 |
Henrysson, Sten U 6 31 45 |
|
Hedén, Carl-Olof |
Fö 2 |
Hercules, Jan |
U 47 |
Hedengren, Sven-Olof G. |
Jo 6 |
Herlitz, Claes A. |
In 2 |
Hedgran, Arne G. |
1 4 |
Herlitz, Lars |
Ju 61 |
Hedin, Bernt L. |
S 11 32 |
Hermanson, K. Gunnar U 40, H 1 |
|
Hedin, Carl Eric |
Fö 13 |
Hermansson, Carl-Henrik |
Fi 32 |
Hedlén, Bengt R. |
S 5 9 |
Hermansson, Hartwig V. |
U 6 11 |
Hedlin, John W. A. |
S 15 |
Hermansson, Rune Ju 19, Fi 4 25 |
|
Hedlund, A. Rune |
Ju 31 56 |
Hernelius, J. Allan |
Ju 61 |
Hedlund, Bengt N. R. |
S 5,C 1 |
Hernlund, Carl Hugo H, |
|
Hedman, Barbro |
U 11 |
Ju 26, Fi 37 |
|
Hedman, Bengt |
Ju 48,C 5 |
Herrlin, Klas G. E. |
Fi 38 |
Hedqvist, Eric H. |
U 4 |
Herrlin, S. G. Sigvard |
Ju 14 |
Hedqvist, Sven A. |
Ju 36 |
Hertzman, A. Olov Ju 29 38 |
|
Hedström, A. Jan-Olof |
Ju 51 |
Hesselblad, Folke E. |
Fö 6 |
Hedström, Bo S. Jo 5 14 21 25 |
Hesser, S. C. E. Torwald |
||
Hedtjärn, Åke G. |
K 14 |
Ju 26, U 8 |
|
van der Heeg, Nils H. |
Fö 9 |
Hessleborn, Olle K-A. |
Fi 17 |
Heeger, Birgitte |
U 3 |
Hessler, S. Henrik Fi 5, U 11 |
|
Hegrelius, A. Olov R. |
Jo 11 |
Hettne, Björn |
U 33 |
Heideman, Gunnar A. |
S 3 |
Heuman, JanG. M. Ju 36 42 |
|
von Heidenstam,G. Olov |
Jo 13 |
Heurgren, Sven C. O. |
H 6 |
Heimburger, H. Peter E. |
Ju 18 |
Heyman, Ove F. |
UD 1 |
von Heland, Björn E:son |
U 11 |
Hidemark, Bengt Å. H. |
I 8 |
Heldt, Sten-Olof |
I 5 |
Hildeberg, Lars U 27 30 45 |
|
Hellberg, D. Kjell V. |
I 10 |
Hildebrand, Per K. |
Jo 4 |
Hellberg, Olle A. Orson |
Ju 2 |
Hildeland, K. I. Erling |
S 17 |
Helleday, Ann |
U 11 |
Hilding. Mats H. |
U 11 |
Hellers.HansP. A. |
U 45 27 |
Hiljding, StigG. O. |
Ju 37 |
Hellgren, Bertil G. |
U 2 |
Hillbo, Arne O. Jul4,Fi4 |
|
Hellman, Sven R. |
Fö 11 |
Hillbom, Bror K. J. |
K 23 |
Hellmér, Åke |
Fö 9 |
Hillbom,LarsH. Ju 38 52, Jo 19 |
|
Hellner, Eskil M. |
K 2 20 |
Hillerdal, Olle |
S 1 |
Hellner, Jan E. Ju 4 24 38, U 11 |
Hillerudh.G. Lars-Olov E. |
Ju 55 |
|
Hellners, E. Trygve |
U 38,In 7 |
Hilton, Hans |
U 56 |
Hellstadius, Jan R. |
Ju 52 |
Himmelstrand, GunnarG. F |
|
Hellstedt, Ernst L. |
Fi 38 |
K 1 2 |
|
Hellström, Bertil |
U 25 |
Himmelstrand, Ulf J. I. |
UD 1 |
Hellström, E. Emil U 6 14, In 19 |
Hinnfors, S. Ivar U 29, C 8 |
||
Hellström, Gunnar J. |
U 11 |
Hinno, Rein |
Fi 8 30 |
Hellström, K. Birger |
17 11 |
Hjalmarsson, Jarl |
K 27 |
Hellström, Mats J. |
UD 2, S 6 |
Hjalmarsson, S. Ingemar |
Ju 13 |
567
Personregister
Hjalmarsson, S. Åke Jo 7
Hjalmarsson, StenO. R. K 31
Hjalmarsson, Sven U 45
Hjalmarsson, Sven Erik H. K 35
Hjalmarsson, Yngve H. J. Fi 9,120
Hjalmarsson, Åke U 36
Hjelm, K. G. Lennart
U 11 33,Jo 3 11 14
Hjelm, Orvar M. In 9
Hjelm-Wallén, Lena B. Ju 21 43 56
Hjelmqvist, Bengt U 13
Hjelmqvist, Ingvar K. R. U 20
Hjerne, Gunnar K 29
Hjertonsson, Karin UD 2
Hjorth, Jan L. S. U 4
Hjorth, Lars E. A.
S 10,U 5, Jo 13 15,1 1
Hjorth, Nils T. Jo 10
Hjorth, Ragnar Jo 2 25
Hodann, JanO. M. 13
Holecek, Josef U 25
Holgersson, Leif U 11
Holm, A. O. Per In 2 12
Holm, Ernst Olaf A. Ju 38
Holm, J. Lennart
U 4 26, Jo 10, In 2, C 5 6
Holm, Lennart U 45
Holm, Sture K. V. H 10
Holm, Thorsten H. S 13
Holmbeck, Kai A. H4
Holmberg, Bengt R. U 6
Holmberg, Bo U 45
Holmberg, Bo E. G. S 26
Holmberg, Carl U 6
Holmberg, Carl V. Fö 14
Holmberg, ErikG. Fi34,U7
Holmberg, Gunnar U 42
Holmberg, Gunnar E. Föll
Holmberg, Ingvar UD 1
Holmberg, K. Göran Jo 7
Holmberg, K. Gösta I. U 11
Holmberg, Per H. A. U 11
Holmberg, Sten E. S5
Holmbom, Börje U 41
Holmgren, Anders F. Jo 16 25
Holmgren, Herman U 14
Holmgren, Kjell U 17 50
Holmgren,StigE. H. U 11
Holming, Klas J. L. Ju 26
Holmquist, Bengt M. U 4
Holmquist, Bertil G. K 24
Holmquist, Bo K 8
Holmquist, C. Ingemar B. In 7
Holmquist, Åke Fö 8
Holmqvist, A. Mary S. S 5, Fi 30
Holmqvist, Sture L. C 19,1 13 22
Holmqvist, Åke H. Jo 13,1 20
Holmstedt, Bo R. S 26
Holmstedt, Yngve D. Ju 32
Holmström, Anita |
U 25 |
Holmström, Ingmar |
U 37 |
Holmström, L. Bror |
Ju 62 |
Holte, K. Ragnar |
U 10 |
Holtsberg, P. Christer |
|
Ju 62, Fi 6, U 36 |
|
Hornwall, Gert H. D. |
U 2,Jo 11 |
Hovhammar, L. Erik E. |
In 17 |
Hovstadius, O. Sigvard. |
U 35 |
Hubendick, Bengt L. |
U 4 |
Hugosson, Kurt I. Ju 19 20,1 20 |
|
Huldén, K. O. Tomas |
Ju 15 |
Huldt, Jan P. |
U 5 |
Hult, Jan A. H. |
U 11 |
Hult, N. E. Jöran |
Ju 18 |
Hultan, Ivan |
Fö 9 |
Hultén, Karl Gunnar |
U 4 |
Hulterström, Sven Å. |
H 3 |
Hultgren, Åke V. |
I 19 |
Hultin, Monica |
U 27 |
Hultin, Måns K. E. |
U 2 |
Hultin, S. Erland V. |
U 2 |
Hulting, K. R. Georg |
Jo 19 21 |
Hultkvist, Anders M. |
Fi 18 |
Hultqvist, Tore |
U 38 |
Humble, Kristina |
Ju 2 |
Huovinen, Sulo P. |
In 7 |
Husén, Torsten |
Ju 2 |
Huss, P. Magnus 1. |
Fi 15 |
Hybbinette, Anna-Greta |
I 15 |
Hyllengren, Jan |
K 34 |
Hyrenius, Hannes |
UD 1 |
Håkanson, Håkan E. |
In 10 |
Håkansson, Alfred L. |
K 40 |
Håkansson, E. Runo |
Ju 20 |
Håkansson, Erik F. |
U 11 |
Håkansson, Greta |
U 25 |
Håkansson, Hans E. V. |
I 4 9 13 |
Håkansson, Håkan E. U 11, In 19 |
|
Håkansson, Sven-Olof H. |
Ju 33 |
Hårdefelt, S. Börje Fi 6 7, In 10 |
|
Håvik, I. Doris H. |
U 42 48 |
Hägerstrand, S. Torsten E. |
|
UD Lin 2,C 6 |
|
Hägg, Ingemund |
U 6 |
Hägglund, John E. |
C 1 |
Häggmark, Sten |
U 11 |
Hälinen, Erkki I. |
U 27 |
Häll, Karl-Erik |
K 21,1 14 |
Hällbrink, Yngve |
Fö 6 |
Hälleberg, Allan |
U 29 |
Härde, Christer |
U 11 |
Härnqvist, Kjell |
U 11 |
Hävermark, K. Gunnar J:son |
|
K 17 19 20 |
|
Högberg, C. Johan H. |
Fö 9 |
Högberg, J. Paul |
U 16 |
Högberg, K. Gunnar |
In 4 |
Högberg, Mats J. G. |
K 1 |
Riksdagsberättelsen år 1974
568
Högdahl, Lars |
C 9 |
Jacobsson, Eva B. |
U 14 |
Högemark, Karl H. |
U 47 |
Jacobsson, K. Erling |
U 36,In 20 |
Höglind, Lars 0. |
U 29 45 |
Jacobsson, Måns |
H 2 |
Höglund, E. Olov U 54, Jo 11 |
Jacobsson, S. E. 0. Nicke 16 |
||
Höglund, K. Thure |
S 3 |
Jaensson, Sverker |
K 15 |
Höglund, Olof A. |
Ju 5 37 |
Jakobsson, Kent O. |
U 14 |
Högström, Bertha |
U 29 |
Jakobsson,Tage H. E. |
Fi 12 |
Högström, Ivar Ju 43, In 11, C 8 |
Jakoby, Rein |
I 20 |
|
Höijer, Gunnar |
Fö 5 |
Jalling,HansG.T. |
U 2 |
Höjeberg, Mats 0. |
I 13 |
Janérus, R.Inge |
I 3 16 |
Hökerberg, Annika S. O. |
U 11 |
Janson, Björn C. |
Fö 14 |
Hökfelt, Bernt M. |
U 11 |
Janson, Carl-Gunnar |
Ju 23 |
Hörberg, Nils |
C 9 |
Janson, Sven |
U 16 |
Hörberg, Olof Hj. |
K 7 |
Jansson, Bertil G. |
Fö 8 |
Hörjel, Nils J. |
Fi 2,U 5 |
Jansson, Björn S. |
U 9 |
Hörlén, E. Linnéa |
K 40, U 48 |
Jansson, Henrik D. J. |
U 18 |
Hörlén, S. Ingemar (Inge) |
Jansson, I. A. Gunnar |
U 27 |
|
Ju 56, C 5 16 |
Jansson,Ingvar |
U 11 |
|
Hörnlund, Gördis K. |
Jansson, K. Erik |
Fö 13 |
|
S 8 14, Fi 32,C 9 |
Jansson, K. Rune |
U 52 |
|
Hörnquist, K. Iwan E. |
Fö 13 |
Jansson, Kurt S. |
Fi 39 |
Höök, ErikS. V. |
Jansson, N. Ewald |
Jo 8 19 |
|
S 3 10, Fi 11,Jo 15,In 2 |
Jansson, N. Lennart |
Fi 13 |
|
Jansson, Olov |
K 32 |
||
I |
Jansson, Paul G. |
K 13, Fi 23 |
|
Idin, Kurt A. T. |
I 7 |
Jansson, Sven I. |
Ju 49, Fi 38 |
Igelstam, Rutger M. |
Fö 7 |
Jansson, Tore |
U 11 |
Imre, M. Erdem |
K 12 |
Jansson, Åke G. |
Fi 33 |
Ingelf, Sten |
U 25 |
Janzon, Bengt |
S 32 |
Ingelstam, Erik P. G. |
U 6 |
Jarenius, J. Christer I. |
Fi 40 |
Ingelstam, Lars E. |
UD 1 |
Jargin, Ingvar |
In 1 |
Ingelstam, Lars E. |
Javette, Bo |
U 11 27 |
|
Ju 47, U 6 41, Jo 17 |
Jeansson, Nils Ragnar |
Jo 7 |
|
Ingemansson, N. Stig P. |
K 13 |
Jensen, Birger H. L. |
I 12 |
Inger, Göran |
U 11 |
Jensen, Inga-Lill I. |
S 23 |
Inghe, P. Gunnar |
S 5 |
Jeppsson, O. Gunnar |
Jo 14 |
Irwing, Dorothy |
U 25 |
Jerdenius, K. Elof |
U 4 |
Isacson, Lennart |
H 4 |
Jermsten, Per L. |
Ju 43 |
Isacsson, Bert E. |
In 14 |
Jiewertz, Bengt K-O. |
U 26,1 10 |
Isacsson, Dan S. |
U 16 |
Jirstam, BjörnH. L. |
Ju 58 |
Isacsson, Karin |
In 9 |
Jobin, Bengt |
K 31 |
Isaksson, Britt |
U 6 38 |
Johannesson, Erik |
Jo 19 |
Isberg, Birger 0. |
Fi 35 |
Johannesson, Erik R. |
In 8,C 1 |
Isberg, Tord A. |
K 32 |
Johannesson, Ingvar |
U 27 |
Isling, B. Åke J. |
S 6 |
Johannesson, Jan G. |
In 4 |
Israelsson, K. Ragnar E. |
In 7 9 |
Johanson, Alf Å. |
U 11 |
Israelsson, Per J. |
Jo 19 |
Johanson, Eric W. |
Jo 9 |
Israelsson, Ragnar |
U 31 |
Johanson, Kjell E. |
Ju 56 |
Ivarsson, Holger I. |
In 1 |
Johansson, Ånna-Greta |
U 45 |
Ivarsson, Sven Ivar |
K 28,U 17 |
Johansson, Arne G. |
Fi 17 |
Iveroth, C. Axel |
Fi 11 |
Johansson, B. Östen |
I 6 |
Iversen, StigG. L. |
U 28 |
Johansson, Bengt A. W |
|
Ivre, IvarG. E. |
Fi 37 |
Fö 11, Jo 15 |
|
Johansson, Berndt 0. L. U 23 47 |
|||
Johansson, Bertil C. Å. |
U 2 |
||
J |
Johansson, Caj-Aage |
K 7 10 33 |
|
Jacobaeus, A. Christian |
I 10 |
Johansson, E. Allan |
Jo 6 15 17 |
Jacobson, Bengt A. |
U 11 43 |
Johansson, E. Jörgen |
C 21 |
Jacobson, S. E. Olof |
Jo 25 |
Johansson, Eric G. E. |
Fi 6 |
Jacobsson, A. Torvald |
Fi 2 |
Johansson, Erik V. |
Jo 9 |
569
Personregister
Johansson, Eva A. M. |
Ju 31 |
Jonsson, Benny |
U 44 |
Johansson, G. Arne |
Fi 34 |
Jonsson, Birger |
U 45 |
Johansson, Gun |
U 27 |
Jonsson, Bo A. |
U 20 |
Johansson, Hans I. Fi 25, I 10 |
Jonsson, Bo E. |
U 11 |
|
Johansson, Henning |
U 31 |
Jonsson, Elver A. D. |
S 2 |
Johansson, Inge K. |
U 23 |
Jonsson, Erland |
U 47 |
Johansson, J. Harald |
Ju 46 |
Jonsson, Gerd G. |
S 6 |
Johansson, J. Henry |
Fi 1 |
Jonsson, Gustav A. |
Ju 2,S 14 |
Johansson,Jan A. |
Fö 11 |
Jonsson, IngaH. L. |
U 11 |
Johansson, K. Alf W. |
U 11 |
Jonsson, J. Gunnar E. |
C 3 21 |
Johansson, K. Gunnar E. |
U 6 |
Jonsson, K. Erland |
Fi 4 |
Johansson, K. Hilding |
Jonsson, Lars-Eric |
U 27 |
|
Ju 61, C 9 16 |
Jonsson, Lars O. |
UD 1 |
|
Johansson, K. Inge U 6 11 38 |
Jonsson, Lena B. |
S 24 |
|
Johansson, Karl-Erik |
Fi 30 |
Jonsson, S. A. Rune |
K 29 |
Johansson, Kjell I. |
U 12 |
Jonsson, Stig G. T.o |
U 24 |
Johansson, Kjell y. |
U 14 |
Jonsson, Sverker Å. |
U 11 |
Johansson, Kjell Å. M. |
Fi 13 |
Jonzon, Sven-Gösta B. Jo 10 |
|
Johansson, Knut B. M. |
Josefson, Stig A. |
Fi 30 |
|
UD 3, Fi 11 30,1 12 |
Josephsson, Leif E. |
Ju 4 |
|
Johansson, N. Filip |
Jo 14 |
Juhlin, Rolf |
I 17 |
Johansson, Nils J. O. |
U 9 |
Julén, A. Gösta J. |
Jo 23 |
Johansson, 0. Mauritz |
Fi 29 |
Junel, K. Bertil |
U 16 |
Johansson, P. Bertil |
S 11 |
Jungefors, Stig L. S. |
Fi 4 |
Johansson, Per-Olov |
In 4 |
Jungen, Rune |
In 2 |
Johansson, R. A. Dicken |
Jo 16 |
Jungenfelt, Karl G. |
Jo 2, I 6 13 |
Johansson, Ralph I. |
In 13 |
Junger, Tage G. |
Fö 1 |
Johansson, S. K. Lennart |
Junhall, Sven-Olof |
K 22 |
|
K 3 6 7 14 16 28 31 |
Jussil, Sune K. |
In 3 5 |
|
Johansson, S. Olof H. Fi 40, Jo 17 |
Jutagård, Carl |
U 54 |
|
Johansson, S. Östen |
Fi 37 |
Juthagen, Leif R. |
U 2 17 |
Johansson, Sjunne |
U 17 |
Järdler, Sven A. |
|
Johansson, Solveig B. |
U 23 |
Ju 45, S 7, Fi 30, U 20 |
|
Johansson, Stig E. |
Jo 8 |
Järleby, O. Harry |
Ju 8 13 |
Johansson,Sven |
K 29 |
Järnbrink, Hans G. |
Fi 18 20 |
Johansson, Sven-Erik N. |
Järnklev, Erik |
Fi 24 |
|
Ju 4, Fi 23 |
Järtelius, Gösta E. |
Ju 49 |
|
Johansson, Sven G. |
U 42 |
Järvholm, J. Bertil |
U 16 |
Johansson, Sven-Åke S. |
U 27 |
Järvstrand, Göran |
U 11 |
Johansson, Tage N. |
Fi 22 |
Jönsson, Claes-Göran |
U 27 |
Johansson, Tore B. |
I 21 |
Jönsson, E. Gustav |
|
Johansson,Tyra A. S. |
Jo 26 |
S 3 6 13 24, Fi 32 |
|
Johansson, Viktor J. |
U 2 |
Jönsson, Elias I. |
Jo 16 |
Johansson, Östen B. Fil8,C6 |
Jönsson, Eric L. |
K 13 |
|
Johnson, Arne I. |
In 12 |
Jönsson, Erik |
Fi 37 |
Johnson, Bo |
U 34 |
Jönsson, Hans E. |
U 48 |
Johnson, Inez |
U 47 |
Jönsson, Ingeborg |
S 22 |
Johnson, Lars G. |
U 5 |
Jönsson, J. Ove |
Fi 13,In 7 16 |
Johnsson, Jan G. K 3 22 24, Fi 2 |
Jönsson, N. Börje |
In 20,C 11 |
|
Johnsson, John E. |
K 21 |
Jönsson, Rolf |
Fi 4 |
Johnsson, Roland G. |
U 2 |
Jönsson, Sune O. |
Ju 20 |
Johnsson, Sten B. |
In 1 |
||
Jonason, Olov |
U 46 |
||
Jonasson, Holger L. |
In 17 |
||
Jonasson, SvenG. J. Ju 45,116 |
K |
||
Jonés, Klas G. |
Fi 15 |
Kahlin, Tage H. G. |
In 6, C 11 |
Jonnergård, Gustaf |
Ju 25 |
Kaijser, Fritz J. |
C 10 |
Jonson, Lars |
H 2 |
Kajland, Anders R. |
K 13 |
Jonsson, A. IngemarG. |
K 13 |
Kalén, Olof H. |
Fi 10 |
Jonsson, Arvid |
U 29 |
Kalin, Göran |
U 45 |
Riksdagsberättelsen år 1974
570
Kalte,ErikA. U 47
Kangert, Håkan Fö 11
Kappelin, Carl-Erik K 12
Karlberg, Björn A. In 13 18
Karlén, F. Ingvar G. In 12
Karlén,Göran H. S 25
Karlin, Bengt U 45
Karlqvist, Anders UD 1
Karlson, Tore E. U 11 14
Karlsson, Anders S9
Karlsson, B. E. Gert Jo 7
Karlsson, Bengt Olof 120
Karlsson, Bror UD 2
Karlsson, Christer U 26
Karlsson, Einar J. U 11
Karlsson, F. Göran
Ju 18,S 16,Jo 10
Karlsson, Fritz U 25
Karlsson, G. Åke U 11
Karlsson, Gunnar B. S.
S 27,K 11 19 34 37,In 16
Karlsson, H. K. Göran S 22
Karlsson, Helge G. Jo 4
Karlsson, Henry S 19
Karlsson, Jan O. S7
Karlsson, Jan-Sture U 11
Karlsson, John-Evert U 45
Karlsson, K. Harry Ju 62
Karlsson, Lars Erik I 3
Karlsson, Mari-Ann U 25
Karlsson, N. Sune Föl
Karlsson, Nils Allan K 16
Karlsson, Torsten U 45
Karlsson, Ulf G. Fö 9 13
Karlsson, Urban Fi 37
Karlsson, Åke U 45
Karlström, Hans Åke U 11 39 43
Karlström, Vilhelm H. Ju 62
Kask, Handö U 37
Kauttmann, Staffan G. P. Fi 9
Kebbon, Lars U 45
Keil, Hans o U 27
Kesselmark, Leif Å. Fö 3
Kierkegaard, C. Peder J. U 2
Kignell, Jan-Erik I 14
Kihlbom, J. Magnus S7
Kihlbom, J. O. Niklas Ju 12
Kihlén, Margret U 47
Kihlman, Herbert U 2
Kihlman, Tor S. D. K 13
Kilander, Kjell Jo 2
Kim, Lillemor A. B. U 11
Kindahl, P. Jan 14
Kindlund, A. Sören S 24
Kinell, Erik A. T. Ju 2
Kirsebom, Bjarne U 36 39
Kjellander, Jan O. S 25
Kjellberg, Bo A. Fi 39
Kjellberg, Gunvor U 11
Kjellén, Bengt I. U 2
Kjellgren, Ove I. |
Fi 18 |
Kjellin, Björn T. M. |
Ju 21 32 |
Kjellstrand, Leif |
S 13 23 |
Klackenberg, Dag G. |
U 11 |
Klackenberg, O. Henrik |
Fi 43 |
Klangby, Lars-Erik |
Fi 26 |
Klason, Lars-Erik |
U 48 |
Kleen, E.W. Erland |
U 24 |
Kleist, Åke 0. |
I 6 |
Kleman, Bengt |
Ju 9 |
Klingert, Rune |
U 46 |
af Klintberg, Rolf H. F. |
I 13 |
Klintstam, Solvig A. L. |
Fi 39 |
Knudsen, Finn |
Jo 2 |
Knutsson, Karl-Eric |
U 33 |
Knutsson, P. Anders |
U 5 |
Knutsson, P. Gösta |
Jo 19 |
Knutsson-Hall, Torsten K. Fö 5 |
|
Knöös, Erik 0. |
Fö 10 |
Koch, GöranE. M. |
Fi 9 |
von Koch, Michael |
U 17 |
Kolare, Gustav C. K. |
K 1 |
Kolk, Raimond |
Jo 13 |
Kollén, Ann-Marie |
U 29 |
Kollind, Hans O. |
Fö 6 |
Konnander, Benkt A. V. |
U 2 54 |
Korpi, Sture H. |
S 21 32 |
Korpås, B. G. Sture |
UD 3 |
Krafft, B. E. Åke |
C 21 |
Kragh, Börje R. V. |
C 6 |
Krantz, Gösta |
U 27 |
Krantz, Ingrid |
U 11 |
Krantz, P. Gunnar |
Ju 27,S 5 |
Krantz, Paul Olof |
U 6 11 |
Krausz, Elisabet |
Ju 45 |
Kristenson, Arne E. |
Jo 19,H 4 |
Kristenson, E. Valter |
Fi 30 32 |
Kristensson, A. Yngve S. |
Ju 17 |
Kristensson, Astrid M. |
Ju 31 43 |
Kristersson, Helge E. |
Jo 19 |
Kristiansson, N. Axel |
Jo 19 |
Kritz, Lars-Bruno |
K 5 12 |
Kritz, Lars 0. |
K 1 31 |
Kromnow, E. Åke |
U 7 |
Krona, Kurt |
C 4 |
Kroon, Sven |
U 46 |
Kronmark, Eric A. |
Fi 32 |
Kugelberg, Lena |
U 11 |
Kulling, Ernst R. |
I 6 |
Kuylenstjerna, K. Göran J. Jo 14 |
|
Kvarnsmyr, Lars F. H. |
Ju 22 |
Kåge, Maria |
U 56 |
Kåhre, E. Lennart J. |
Jo 23 |
Kåhre, M. Lillemor |
Jo 9 |
Kåräng, Gösta |
U 27 |
Källberg, K. N. Ingemar |
|
Ju 14,In 16 |
|
Källenius, Sten I. R. |
In 8 12 13 |
Källner, Claes-Göran G. |
C 7 |
Källstad, Thorvald E. |
U 14 |
571
Personregister
Kälvemark, Torsten |
U 43 |
Kärne, Sigvard |
C 4 |
Kärnek, Ruth I. C. |
C 16 |
Köhl, Olof F. E. U 31, Jo 25 |
|
Köhler, Nils G. |
Ju 4 |
Köhlmark, Bo R. |
K 13 21 |
Körlof, Voldmar |
K 15 |
Körner, F. Lennart Ju 10, H 2 |
|
Körner, Sten G. |
U 7 54 |
L Laag, Ann-Mari |
U 24 |
Lager, Ingemar |
U 26 |
Lagerblad, J. Peter |
Fi 16 |
Lagerbäck, Björn G. B. |
U 27 30 |
Lagercrantz, Bo U. |
U 4 |
Lagercrantz, Richard C. H. |
U 24 |
Lagerkvist, A. Claes G. |
Fi 18 |
Lagerkvist, Magnus |
Fö 8 |
Lagerlöf, K. Elisabeth |
S 23 |
Lagerqvist, Åke |
U 7 |
Lagerstedt, Lars G. W. |
U 54 |
Lagerström, Sven A. |
K 39 |
Lagerström, Ulf Å. |
Fi 44 |
Lagerwall, S. Y. Torbjörn |
U 6 |
Lahnhagen, Rolf |
I 16 |
Lahrman, A. Ebbe |
Fö 11 |
Lalin, Per Olof |
Fö 11 |
Lambert-Olsson, Håkan |
Fi 37 |
Land, Johan |
Ju 12 |
Landahl, E. Tore |
K 9 |
Landahl, O. Sixten H. |
Jo 22 |
Landberg, Hans W. |
U 41 |
Landberg, Maj-Lis H. A, |
Ju 29 |
Landfors, Curt |
U 25 |
Landgren, PerC. D. |
Fi 38 |
Landin, Palle J. |
C 11 |
Landquist, Eddie L. |
Ju 26 |
Landström, Sten-Sture H. |
|
Ju 6, K 21, U 8 45 53 |
|
Långbom, Nils E. |
Fi 22 |
Langdahl, Henry |
Jo 1 |
Langefors, N. Börje |
I 10 |
Langenskiöld, Carl G. L. |
Fi 5 |
Lannegren, Göran |
U 13 |
Lannek, NilsG. V. |
Jo 11 |
Lanner, B. O. Vilgot |
H 4 |
Lanteli, A. Gunnar A. |
K 12 |
Larfeldt, Nils J. |
H 2 |
Larfors, E. V.Tage |
Ju 10 |
Larmén, Evert |
Fi 37 |
Larnstedt, A. Ossian G |
|
S 14 18,In 7 |
|
Larson, Knut-Inge L. |
K 2 |
Larson, Leif E. |
U 15 |
Larson, Rune |
Fi 34 |
Larsson, A. Lennart U 11, In 19 |
|
Larsson, Alf H. |
I 19 |
Larsson, Carl-Johan |
U 11 |
Larsson, Edvin |
U 46 |
Larsson, Erik i Öskevik S5
Larsson, Gunnar S 13
Larsson, Gunnar K. V. Ju 9
Larsson, Gösta H. F. U 6 38 53
Larsson, Hans O. U 6,1 10
Larsson, Helmer E. U 38
Larsson, Jan L. Ju 41
Larsson, K. Einar A. K 13,1 19
Larsson, K. S. Sigvard Fi 30 38
Larsson, Karl G.
Ju 6, S 8 9 14 30, Fi 4
Larsson, Kjell Jo 3
Larsson, L. Birger U 11
Larsson, L. Thorsten U 27, Jo 16
Larsson, Lars-Gunnar I 19
Larsson, Leif U 26
Larsson, Lennart U 14 45
Larsson, Matts Bergom
Ju 59, In 19
U 9
Fö 11
K 10
Fi 1
U 24
Fö 8
Ju 57,C 3
Fö 5
Ju 19
Fi 25,I 10 24
U 14 45
Ju 6 16 23
Larsson, Mårten J.
Larsson, Nils
Larsson, Nils-Olof G
Larsson, Sixten
Larsson, Sixten
Larsson, Stig K.
Larsson, Sven A. A.
Larsson, Sven E.
Larsson, Sven-Erik
Larsson, Torsten A.
Larsson, Ulf O.
Larsson, Ulla S.
Larsson, Y. AllanG.
Ju 64,
Larsson, Yngve B.
Lassinantti, I. Ragnar
Laurén, Reidunn M. B.
Lauritz, L. Yngve
Leander, Lars U. Erson
Leander, Per
Leander, Sven
Leche, Johan H.
Lehman, Erik
I 10 11 18
I 4
U 26,In 14
Fi 32
C 5
U 33
U 43
U 25
16 23 57
U 11
Ju
Lehmann, F. Margareta K 12
Leijon, Anna-Greta Ju 45, Fi 39
Leine, Erik K 36
Lekberg, E.E. Olov S 25, K 21
Lemne,MatsH. K 17, In 6,179
Lemne-Bergman, Marja E.
U 33,1 9
Lennerlöf, N. O. Lennart I 16
Leo, Håkan U 26
Leo, P. Gunnar Fi 38, In 12 13
Lersäther, Anna Margareta (AnnaGreta)
S 32
Letzén, Sven-Roland U 5
Leuchovius, KarlG. W. Jo 16
Leuf, Nils Börje Fi 35
Levén, Sören U 45
Levi, Lennart UD 1
Levin, Jan K 31
Riksdagsberättelsen år 1974
572
Levin, Tage P. Inö
Lewén-Eliasson, Anna Lisa
Ju 45, UD 3, H 3 5, C 9
Lewin, Saul H 2
Lidbeck, Åse Ju 14
Lidbom, Carl G. UD2,S7
Lidén, B. Carl Johan Jo 14
Lidén, Gunnar K. O. K 13
Lidén, Lars Y. I 6
Lidgård, H. Bertil I. C 5
Lidin, Karl-Olof Ju 19
Lidmalm, Tord N. G. I 10
Liedberg, Anders J. B. Fö 12
Lilja, Elisabeth M. C 11
Lilja, Sven-Åke K 39
Liljeborg, Detlow Jo 18
Liljedahl, Svante R. Föll
Liljefors, B. Anders In 12
Liljeqvist, Rolf A. Ju 36 42, K 18
Liljeqvist, Siw E. U 23
Liljeström, Marita UD 1
Lind, C. Ingemar B. U 11
Lind, Carl-Erik L. Ju 48
Lind, F. Olof 13
Lind, Johan A. L. Ju 21, Fi 14
Lind af Hageby, Gösta K 21
Lindahl, Carl Erik T. Ju 12 17
Lindahl, Carl-Fredrik H. Fö 1 12
Lindahl, Essen H. G. U 20
Lindahl, K. Olof R. Fi 7
Lindahl, Lars U 30
Lindahl, Lars O. H. K 31
Lindahl, N. Göran In 8
Lindahl, Ulf V. A:son Fö 6
Lindahl-Kiessling, Kerstin M.
Ju 45, U 11 41
Lindal, Kurt G. U 20 38
Lindbeck, C. Assar E. U 11
Lindberg, Bert H. Ju 39
Lindberg, Carl-Otto A. C 1
Lindberg, E. Rupert Jo 8
Lindberg, Ingemar S 24
Lindberg, Joel U 11
Lindberg, Knut A. O. Ju 56
Lindberg, Marta S. Jo 19
Lindberg, R. Greger Fö 10
Lindberg, S. Ingemar
Ju 45, S 31, Fi 39
Lindberg, S. Lennart Fi 25,1 10
Lindberg,SvenJ.Kl, Jo 26, In 15
Lindberg, Sven Å. L. Fi 18
Lindberger, Lars Jo 19,1 1
Lindbergson, Karl Albert I 23
Lindblad, Rune U 25
Lindblad, Sven J. H. Fi 2 11
Lindblom, Carin U 38
Lindblom, Paul Fö8,S59,U9
Lindborg, Märta H 3
Linde, Bengt A. 13
Linde, I. Gertie Ju 45
Linde, PerGunnar A. Fi 18
Linde, Ulf H. U9
Lindeberg, Bengt C 4
Lindeberg, Karin U 16
Lindeborg, E. G. Lennart 110
Lindelius, K. Rolf K. Ju 31
Lindell, BoG. I 19
Lindell, Carl Gustaf U 47
Lindell, Mats G. U 2
Lindén, Lars G. U 16
Lindén, Sven Fö 3
Lindén, Yngve T.
Lindencrona, Alvar Fi 5
Lindencrona, Gustaf K 2 18
Linder, Alf U 25
Linder, N. Helge H. K 2
Linderoth, Karl Axel U 11
Lindfors, Leif V. U 2
Lindgren, Alf T. Ju 9
Lindgren, Carl-Ivar Fö 13
Lindgren,Claes B. L. 113 22
Lindgren, Göran U 15 40
Lindgren, Göte U 27
Lindgren, I. Lennart
Ju 51, Jo 7 16, I 19
Lindgren, K. Erik Ju 63
Lindgren, Kurt U 25
Lindgren, S. Åke S 3 10
Lindgren, Ulf U 30
Lindgren-Fridell, A. Marita G. U 9
Lindh, Inger U 43
Lindh, Tore B. E. S3
Lindh, Åke H. Fi 38
Lindhagen, C. Gösta K 3
Lindhoff, B. Håkan U 5
Lindholm, E. Harald H5
Lindholm, Kerstin U 11
Lindholm, P. Sigurd Fi 4
Lindholm, Sven A. Ju 58
Lindkvist, Bertil A. H. 121
Lindkvist, Gunnar U 27
Lindman, Karl S. S. Jo 19
Lindmark, A. Lars G. Fi 16, I 25
Lindmark, Lars E. 19
Lindquist, B. Rune L.
U 2 25,Jo 3 11
Lindquist, C. Bertil J. U 6
Lindquist, Sture B. L. 17
Lindquist, Ulf W. E. C 7
Lindqvist, E. Lena B. Fö 8
Lindqvist, F. Ingvar Ull
Lindqvist, N. Inge A. Ju 4 24
Lindqvist, Olle O. G. Ju 9
Lindqvist, Sven O. U 5
Lindroth, Annica M. U 14
Lindskog, Carl P. F. Jo 5
Lindskog, Claes M. Ju 41
Lindskog, J. Lennart
K 29,Jo 10,C 20
Lindskog, Nils-Petter Fi 37, U 5
Lindstam, Leif E.
K 30, Fi 27 32, U 5
573
Personregister
Lindstedt, Anders Fi 3,1 21
Lindstedt, Arne V. Fö 6
Lindstedt, G. Eva A. Sll
Lindstedt, Hans G. Ju 12 50
Lindstedt-Piltz, Inga U 45
Lindsten, Jan E. Ju 46
Lindstrand, Leif U 2
Lindström, Alice M. F. Ull
Lindström, B. E. Gunnar 110
Lindström, Berndt E. S 25
Lindström, Gunnar S 13, In 10 15
Lindström, Hans-Gunnar Ju 20
Lindström, Harry U 46
Lindström, Ingvar A. Jo 19
Lindström, Irene U 11
Lindström, Jöns A. S 13
Lindström, K. E. Ingemar K 15
Lindström, S. Olle In 13
Lindvall, S. Thomas I. S 12
Lindwall, LarsE. Fi 29
Ling, Jan H. U 25
Linghag, Nils K 27
Linn, Björn G. U 4
Lirén, Gösta U 45
Lithander, Per H. Jo 22
Littorin, Anne-Britt M. U 16
Litzén, Anders G. Ju 9
Litzner, K. Ragnar SI
Ljung, C. H. T. Johan Fi 37, I 6
Ljung, Lars U. In 2 6
Ljungar, Jan A. B. Ju 10, In 10 15
Ljungberg, Blenda M.
S 6,U 34 46
Ljungberg, Göran L. D. Ju 9
Ljungdahl, Olle U 10
Ljunggren, Lars R. Fö 6
Ljungholm, Anders U 26
Ljungström, Claes G. K 4 13
Lloyd, Bengt E. H3
Lodin, Sven-Olof U 11
Loheman,Ame Fi 5
Loman, Bengt U 46
Lonaeus,G. Håkan N. Fi 42
Lorichs, O. F. Ludvig C 3
Lothigius, Björn E. S. Jo 3
Lothigius, Carl-Wilhelm
K 31, Jo 10
Ludvigsson, Ingrid M. Jo 10
Lugn, P. E. Robert Fö 5 13
Lugn, Robert P. E. Fö 3
Lukkari, Bror U 6 45
Lund, Karin M. S 31
Lundahl, Ingrid L. In 5
Lundberg, Arne U 27
Lundberg, Bengt T. Fi 25
Lundberg, C. Åke C 3 21
Lundberg, Dan I. Fi 37
Lundberg, Elisabeth H. In 19
Lundberg, Hans E. V. Jo 16
Lundberg, J. Iwan Jo 22
Lundberg, K. F. Valdemar In 10
Lundberg, K. Max U 11
Lundberg, Lars-Olov S 6
Lundberg, Leif T. E. In 21
Lundberg, N. Ragnar W. Fö 4 7
Lundberg, P. J. Thorsten U 16
Lundberg, Sten G. J. C 4
Lundberg, Åke H 8
Lundbergh, Hans P. N. Fö 5
Lundblad, Björn O. Jo 5
Lundblad, Grethe S 30, Fi 29
Lundborg, Ingrid U 45
Lundborg, L. Åke Ju 63
Lundbäck, B. Holger S 25
Lundeberg, Christer N. S. Ull
Lundell, Arne N. G. Föll
Lundell, Lars-ErikV. 16
Lundell, Sture V. Fi 23
Lundevall, Owe N. A. In 5
Lundgren, A. Carl-Eric Fi 28
Lundgren, Georg E. H.
Fi 25, U 2 11
Lundgren, Lennart Ju 29
Lundgren, Nils S 26
Lundgren, Nils I 1
Lundgren, Rolf A. U 6 38
Lundgren, Stig H. E. Ju 7, U 6 38
Lundgren, Ulf U 45
Lundh, BritaG. U 39
Lundh, Jan-Henrik U 6
Lundh, K. Gunnar Fi 13
Lundh, Sune Fi 37
Lundin, Bert G. Ju 59
Lundin, Birger E. V:son U 2
Lundin, Christer K. O. K 10 28 33
Lundmark, E. Gunnar C 20
Lundmark, Kjell U 11
Lundmark, Nils A. J. H 9,113
Lundquist, Olof F. U 12
Lundquist, Ulla-Britt Fi 26
Lundqvist, Bo Christer U 26
Lundqvist, Nils I 18
Lundqvist, Roland S. Föll
Lundqvist, Åke G. U 11
Lundstedt, Barbro E. S 15
Lundström, Herbert Joll
Lundström, Karin E. S 2, U 45
Lundström, Stig H. V. In 7
Lundvall, A. Göran Jo 22
Lundvall, Leif K. G. Ju 38
Lunning, Lars G. H. In 10
Lustig, Gunnar U 2
Lubeck, S. A. Lennart Fi 25,1 10
Lyberg, Bengt Jo 25, I 13
Lyckeberg, Nils Fö 5
Lyth, K. Erik Fö 2 13
Lännergren, E. Bengt Ju 9
Löfberg, Karl Axel Ju 42
Löfdahl,Göran Ju 26,U 13
) Löfgren, Torsten Hj. 114
Riksdagsberättelsen år 1974
574
Löfqvist, Bo |
U 33 |
Mannerfelt, Nils O. G. Ju 22 27 |
|
Löfqvist, Gert E. |
U 27 48 |
Marcus, Lars E. P. |
U 38 |
Löfqvist, Thyra C. |
Jo 1 |
Marcusson, Sten G. |
U 21 |
Löfstad, Einar 0. F. |
Fö 7 |
Marén, Lars Å. |
U 3 |
Löfström, C. M. Gunnar |
Fi 33 |
Maritz, Arvo A. |
S 19 |
Löfström, U. Inge |
U 18 |
Mark, K. Ebbe R. R:son |
C 3 |
Lönnbom, Bengt A. V. |
Fö 11 |
Markén, Karl-Erik |
U 2 |
Lönngren, D. Rune S |
13 26, Jo 6 |
Markesjö, A. Gunnar |
U 6 |
Lönnqvist, Eva M. |
Fö 10 |
Marklund, K. Lennart |
I 21 |
Lönnqvist, Ulf R. |
Jo 7 10 15 |
Marklund, O. Sixten A. |
U 6 45 |
Lönnqvist, Åke S. G. |
I 20 |
Martenius, Åke B. A. |
H 1 |
Lönnroth, Ann Mari |
U 48 |
Martin, Gerard E. K. |
I 20 |
Lövegren, Marianne |
Ju 2 |
Martinsson, Bo N. O. |
|
Löwbeer, Hans Ju45,S7,U2 11 |
Ju 6 16 23 |
56, S 7 |
|
Löwbeer, Torsten |
U 40 |
Martling, Carl-Henrik |
U 46 |
Löwdin, Inga |
U 42 |
Masreliez, Nils G. |
S 13 |
Masthagen, K Roger |
K 36 |
||
M |
Matthiessen, Lars |
Fi 16 |
|
Magnander, Ebbe E. A. |
Mattson, Ingemar |
U 27 |
|
Ju 14 33 |
Mattson, Lisa Ju 21 25 45 |
||
Magneberg, Stig E. |
Fö 13 |
Mattson, N. Morgan |
Fi 17 |
Magnusson, A. I. Göran |
K 40 |
Mattsson, B. G. Stig |
U 12 |
Magnusson, A. Tage |
Fi 22 29 |
Mattsson, Bengt-Olof T. |
|
Magnusson, Bertil |
U 44 |
S 2 7 17 20 |
|
Magnusson, Björn H. |
I 10 |
Mattsson, Ingvar E. |
Jo 7 |
Magnusson, Egon S. I. |
I 18 |
Mattsson, Kjell A. |
In 18 |
Magnusson, Erik O. B. |
S 2 |
Mattsson, Lennart |
U 46 |
Magnusson, Erik Å. |
H 5 |
Mattsson, Marly |
U 27 |
Magnusson, Gunnar T. |
I 21 |
Mattsson, S. M. Lennart |
|
Magnusson, John |
K 31 |
U 43,In 7 |
|
Magnusson, K. G. (Karl-Gustav) |
Mattsson, Sten F. I. |
Ju 2 |
|
Fö 8 |
Mattsson, Thure R. |
Fi 37 |
|
Magnusson, Leif R. |
K 3, U 11 |
Medin, Knut H. |
Jo 6 |
Magnusson, Lennart C. O. Fö 10 |
Mehr, Hjalmar L. |
||
Magnusson, N. Åke |
Ju 6, K 40 |
Ju 54 61,Fi |
11,C 16 |
Magnusson, Nils B. |
Jo 5 |
Mehr, Katrin G. |
Jo 12 |
Magnusson, S. E. Gunnar Fö 6 |
Meidner, Rudolf A. |
Fi 32 |
|
Magnusson, Tage A. |
S 29 |
Mejegård,0. Sigvard W. |
Jo 6 |
Majberg, Karl G. V. |
C 3 |
Melin, S. Ingemar |
I 20 |
Malm, B. Svante |
S 11 |
Mellberg, Kjell |
I 10 |
Malm, StigN. Å. |
U 11 |
Mellbin, B. Lennart |
Fi 27 |
Malmberg, Eric G. |
I 12 |
Mellqvist, Sven A. |
|
Malmberg, Rolf |
U 42 |
Fö 9, K 1 31 |
|
Malmberg, Åke |
In 8 |
Meurling, Karl |
U 3 |
Malmer, Brita I. M. |
Fi 44 |
Meyerson, Anita E. |
Ju 31 |
Malmgren, Björn C. N. E:son Fi 37 |
Meyerson, K. Åke W. |
U 4 9 |
|
Malmgren, Kurt K-G. |
Michanek, Ernst N. UD1,U33 |
||
Ju 20, Fi 19 21 26 |
Mildner, Erwin A. Fi 8, In 1,18 |
||
Malmgren, Nils |
U 26 |
Millgärd, E. Olof (Olle) |
C 5 |
Malmgren, S. Sture L. |
U 16 |
Millgårdh, K. Marianne |
Ju 45 |
Malmquist, Sten G. |
Ju 2 |
Moback, Stig L. |
Fi 42 |
Malmqvist, Lars |
Jo 1 |
Moberg, C. E. Ragnar |
Jo 1 |
Malmqvist, Stig G. |
S 6 |
Moberg, Harald A:son |
Jo 14 |
Malmsköld, A. J. Bertil |
S 13 |
Moberg, Kaj |
U 17 |
Malmström, Bengt G. V |
Ju 8 10 |
Modig, Karl-Erik V. |
I 3 |
Malmström, C. Gösta |
Ju 29 |
Modigh, Pontus |
Fi 33 |
Malmström, Sten |
U 34 |
Moding, A. Philip V. |
I 19 |
Malmås, Bengt H. |
Jo 6 |
Mogård, Britt E.T. Ju 45, U 27 |
|
Mandahl-Ericson, A. Cesilia Ju 45 |
Molde, F. Bertil U |
10 46 49 |
|
Mangård, Nils |
S 5 |
Molin, N. Rune |
Fi 22 |
575
Personregister
Moll, Olof G. U 2 11 25 26
Mongård, Erik E. In 1
Montelius, Jan-Christian O. A.
Fi 6
Montgomery, J. Henry A.
Ju 30 33 39
Morath, B. Axel Ju 17
Moreau, Jan-Erik Jo 15,1 6
Morell, Roland Jo 26
Moritz, Ulrich E. U 11
Mossberg, Elin K. E. S6
Mossberger, Eric G. V. Jo 14
Muld, Andres Fö 11
Munck, Johan K 9
Mundebo, K. A. Ingemar S 16
Myhlenbock, Kjell I. O. Jo 9
Muller, Jytte M. U 16
Muntzing, Lars Ju 14
Myhlback,J. Lennart Fi30,C8
Myrdal, Alva UD 2
Myrén, K. G. Lennart H 3
Myrenberg, Bo K. M. U49
Myrenberg, Lars E. T. U 9
Myresten, Sven-Olof Jo 23
Myrlöv, Åke E. In 12
Myrsten, J. Lennart Ju 15, Fi 21
Måbrink, Bertil U. UD 3
Månsson, E. O. Sigvard Fö 5
Mårtensson, Alvar G. G. U 27
Mårtensson, Skotte U 2
Mäler, Karl Göran 113
Möller, Arne P. S 12
von Möller, C. G. Peter Ju 18, Jo 18
Möller, Lennart K 13
Möller, S. A. Birger Fö 14
Mörth, K. Gunnar U 16
N
Nabseth, Lars G. 118
Naeslund, Lars U 43
Narfström, A. J. Petter Ju 10
Nasenius, B. Jan V. Ju27,S5 21
Nauckhoff, Per U 6
Neergaard, Erik A. K 2, Cl
Nelander, Olle M.V. S 3 9, K 31
Nellborn, S. Olov K 22
Nelson, Alvar F. A. S5
Nemes, Endre U 9
Nettelbrandt, A. Cecilia Fi 22 32
Nettelbrandt, Alfred 114
Netzén, K. Gösta K 7, C 5,1 19
Neumiiller, Jan F. C. Ju 10
Niblaeus, Kerstin S. E. Ju 47
Nicklasson, Stina U 45
Nihlfors, Folke U. Fö 10
Niklasson, Ö. O. Harald In 4
Nilsonne, Ulf T. Ju 12
Nilsson, Albert E. J. U 11
Nilsson, Alf G. Fi 30 32
Nilsson, Alice H. C. |
K 38 |
Nilsson, Anna-Lisa |
UD 3 |
Nilsson, Axel N. |
U 28 |
Nilsson, B. Ingemar |
Jo 16 |
Nilsson, B. R. Edvard |
In 10 |
Nilsson, Bengt G. |
Ju 36 |
Nilsson, Bernt I. |
K 13 |
Nilsson, E. Bertil V. |
Fi 37 |
Nilsson, E. Birger |
In 17 |
Nilsson, E, Hjalmar |
I 17 |
Nilsson, E. Sören |
Fö 11 |
Nilsson, E. Tore R. |
I 4 |
Nilsson, Edgar O. M. |
S 18 |
Nilsson, Elvy I. |
K 40 |
Nilsson, Folke N. |
Jo 8 |
Nilsson, G. Ingemar |
U 16 |
Nilsson, Gotthard |
U 45 |
Nilsson, Gunnar E. |
Ju 45 56,I 5 |
Nilsson, Göte |
S 14 |
Nilsson, H. Christer |
U 48 |
Nilsson, H. Torsten L. |
UD 3 |
Nilsson, Herbert |
U 34 46 |
Nilsson, I.Pål-Nils |
U 9 |
Nilsson, J. Christian N. |
I 7 |
Nilsson, Jan |
U 6 |
Nilsson, Jan H. |
K 7 |
Nilsson, Jan-Ivan N. |
C 5 |
Nilsson, Jöns O. |
Jo 1 |
Nilsson, K. Börje |
|
S 2,U 12, H 7, In 9 |
|
Nilsson, K. F. Lennart |
|
Ju 29,S 11 24 |
|
Nilsson, K. Valter |
K 22 23 30 |
Nilsson, Kaj J. |
U 28 |
Nilsson, Karl-Erik |
S 16, C 11 |
Nilsson, Kjell O. H. |
I 25 |
Nilsson, Lars E. |
K 13 |
Nilsson, Lars-Göran |
U 11 21 43 |
Nilsson, Lilian |
U 46 |
Nilsson, Matts G. |
U 11 |
Nilsson, N. Olov |
Fö 6 |
Nilsson, N. Per-Erik |
Ju 7 |
Nilsson, N. Robert |
S 29 |
Nilsson, N. Yngve Ju 7,Fi 14 23 |
|
Nilsson, Nils-Erik |
Jo 25 |
Nilsson, Olle |
U 25 |
Nilsson, Olof |
Jo 15 19 |
Nilsson, Per Olof V. |
Fö 11 |
Nilsson, S. Clarence |
U 35 |
Nilsson, Staffan |
U 12 |
Nilsson, Stig B. A. |
Fi 37 |
Nilsson, Stig Å. |
Fö 11 |
Nilsson, Sven |
U 46 |
Nilsson, Sven |
U 43 48 |
Nilsson, Sven R. |
S 12 |
Nilsson, Thora I. L. |
U 11 |
Nilsson,Tom E. |
Fi 4 |
Nilsson, Torsten |
U 10 |
Nilsson, Åke |
In 10 15 |
Riksdagsberättelsen år 1974
576
Nilstein, Arne H. Fi 11 32
Nisser, Carl Wilhelm B. Ju 25
Nisser, Per Olof U 18
Nolte, Lennart R. J. S 2
Norberg, Dag L. U 2
Norberg, Erik In 5
Norborg, Anne-Charlotte U 56
Nordbeck, S. E. Gunnar Fö 5 11
Nordberg, S. Ivar H 7, In 13 17 18
Nordblom, Bengt S. J. Joll
Nordell, Jan Olof Ch. K 15
Nordén, Joar Ju 42
Nordén,N.ÅkeH. C 8
Nordenadler, Anders Fi 40
Nordenberg,Torsten K. W. U 2
Nordenhäll, Bruno S 3
Nordenson, Ulf K. Ju 15 56, UD 2
Nordfors, Lennart U 48
Nordgren, Kurt H. In 15
Nordgren, S. Lennart Fö 6
Nordh, N. H. Inge Fö 6
Nordin, Anna-Greta U 16
Nordin, Erik C 12
Nordin, Inga L. S 6, U 27
Nordin, Sven Eric U 29
Nordlander, Jan A. U 36
Nordlander, N. Arne U 2
Nordlander, Nils-Brage W. S 1 3
Nordling, Kjell O. Ju 19
Nordlund, E. Anders Jo 7
Nordlund, Stig F. CIO
Nordquist, Gunilla E. U 16
Nordqvist, Stig R. K 23
Nordstrandh, Ove H. U 11
Nordström, Bengt F. 122
Nordström, Clas G. K 18
Nordström, GertZ. U 16
Nordström, L. Gösta S 18
Nordström, Lars U 26
Nordström, Lars E. K1631,In2
Nordström, Lars-Erik K 7
Nordström, Sixten U 25
Nordström, Sven-Bertil K 7
Noreen, Sven E. U 4
Norell, Thomas U 2
Norén, S. Gunnar Fö 6
Norlén, Sverker U 44
Norling, Barbro M. U 16
Norling, Dagny U 25
Norling, S. Åke K 21
Norman, Birger U 46
Norman, Roland V. H3
Normark, Georg R. In 10
Normark, Hagar K 31
Norrbom, N. Claes-Eric
K 1 16 23 31, Jo 2
Norrby, J. Sören Jo 15
Norrby, Karl-Eric Fö 14, H 7
Norrby, P. T. Johannes I 10
Norrgren, Ulf Jo 1
Norrman, Lars-Olof |
U 1 |
Norrsell, H. Göran |
Ju 28 |
Nowak, Kjell |
Fi 37, U 51 |
Nyberg, J. Olaus |
Ju 7, Fi 4 |
Nyberg, Lars U. 0. |
I 5 |
Nyberg, Olle |
H 8 |
Nyberg, Stig K. |
Fö 10 |
Nybom, P. Arne A. |
U 11,Jo 21 |
Nycop, Carl-Adam |
Fi 37 |
Nygren, Alf L. |
U 19 |
Nygren, G. Ingemar |
S 3 4 25 |
Nygren, Jan B. |
U 2 |
Nygård, Bengt A. V. |
Jo 14 |
Nyhlén, Lars-Olof |
U 30 |
Nylander, Sven H. |
Jo 12 |
Nyqvist, N. Tore. |
Ju 33,C 4 |
Nyrén, A. Per-Elof |
Fi 7 |
Nyreröd, K. Svein G. |
Fi 1 |
Nystedt, Curt L. |
Fi 24 |
Nystedt, StigH. |
Fö 13 |
Nyström, Carl Rudolf P. |
K 30 |
Nyström, Holger R. B. |
Jo 1 |
Näsholm, Birger |
Fi 9 17 |
Näslund, Nils-Eric |
U 42 |
Näslund, Stig |
U 27 |
Näswall, Björn K. |
U 11 |
Näverfelt, Arne S. |
In 18 |
Nöteberg, Rolf M. |
|
Ju 50. |
,U 11 21 49 |
O |
|
0’Konor, BengtG. W. |
Fö 3 5 |
Obert, Gunilla |
U 56 |
Odén, A. Birgitta |
U 11 |
Odén, C. Bertil |
UD 3 |
Odén, C. Åke |
K 8 |
Odencrants, Carl J. E. |
S 19 |
Odhammar, J. E. Ivan |
Ju 57 |
Odhnoff, E. Camilla |
In 5 |
Ogner.StigV. |
Fö 7 8 |
Ohlin, Göran |
UD 1 |
Ohlin, Tomas |
I 10 |
Ohlson, Björn I. |
In 13 18 |
Ohlsson, Bengt M. |
Fi 9 |
Ohlsson, P. T. Ingvar |
|
Ju 14, UD 1, |
S 9,In 2 |
Olderin, Gunnar O. |
U 11 |
Oldertz, Carl M. |
Ju 12 50 |
Olerud, Eric Hj. K 13, |
Jo 13 15 |
Olhede, Sven-Göran |
K 29 |
Olhede, Torleif E. |
Fö 11 |
Olofgörs, H. Gunnar H. |
In 20 |
Olofson, Erik G. |
Fö 9 |
Olofsson, Birgitta K. |
Ju 2 6 |
Olofsson, K. Oscar |
U 25 |
Olofsson, Sören Fi |
37, U 32 |
Olsson, A. E. Osborn |
U 11 |
Olsson, Agne Henry O. |
U 54 |
Olsson, Alf E. |
Fi 20 |
577
Personregister
Olsson, Bengt K. |
|
Ju 45, S 3 7, Fi 30 |
|
Olsson, Bengt M. |
Jo 19 |
Olsson, Bengt N. G. |
Fi 35 |
Olsson, Birger |
U 34 46 |
Olsson, Björn E. |
U 2 |
Olsson, Bo Armand |
U 25 |
Olsson, Carl Olov |
K 7 |
Olsson, Elisabeth |
U 27 |
Olsson, Elvy E. |
Ju 46 |
Olsson, Ernst W. |
U 16 |
Olsson, Esbjörn O. |
In 12 13 18 |
Olsson, H. S. Artur |
|
U 14 38,In 19 |
|
Olsson, Hans B. |
U 17 |
Olsson, Hans G. |
Fi 5 |
Olsson, Hans I. |
Fi 18 |
Olsson, Inger M-A. |
Jo 15 |
Olsson, J. Malte |
Jo 3 |
Olsson, Jan E. A. |
I 11 |
Olsson, Jan O. |
Fö 7 |
Olsson, Jan-Olof |
U 16 |
Olsson, K. Helmer |
Jo 1,1 1 |
Olsson, K. R. Bertil |
S 21 |
Olsson, Karl |
U 29 |
Olsson, R. Ingeborg |
Ju 55 |
Olsson, R. Lennart |
U 2 |
Olsson, Rune I. |
|
K 16, In |
2, C 11 20 |
Olsson, S. 0. Bertil |
|
Ju 6, U 11, Jo 21, In 7 14 |
|
Olsson, Susanne |
U 27 |
Olsson, Sören |
U 11 |
Ölving, Sven |
U 11 26 |
Omma, Per Henrik |
Jo 7 |
Orava, Olavi A. (Olle) |
S 3,U 21 |
Ording, Jan |
S 7 |
Oredsson, Malte |
K 41 |
Orehag, N. Lennart H. |
S 6,U 29 |
Orlando, A. N. Henning |
In 12 |
Orrhede, Björn |
Ju 33 |
Orring, Jonas A. |
|
Ju 6 45 56, S 3 7, U 11 27 45 |
|
Orrsten, Henning |
K 2 |
Orrö,Sven-ErikO. |
H 4 9 |
Oscarsson, BoS. I. |
S 9 |
Oscarsson, Gösta H. |
C 12,1 20 |
Oskarsson, K. F. Gunnar In 15 |
|
Ottander, Chris |
U 2 |
Otteblad, S. I. Arne |
U 6 |
Otterberg, L. Håkan |
Fö 12 |
Ottersen, J. Ottar |
U 3 |
Ottoson, Dan A. |
I 23 |
Ottoson, Ivan |
S 5 |
Ottosson, C. E. Holge |
I 12 |
Ottosson, N. Sigurd |
U 2 |
Ovegård, Lars O. |
Jo 13 16 |
Ozolins, Berit |
U 25 |
P |
|
Palm, Anders K. |
K 11 |
Palm, Böret |
K 22 30 |
Palm, Jan A. |
Jo 7 |
Palm, Jonas |
U 46 |
Palm, N. Sture |
U 15 |
Palmaer, S. G. Eva |
Ju 45 |
Palmstierna, Hans A. K. Jo 6 23 |
|
Paul, Karl-Gustav |
U 2 26 |
Paulsson, G. Valfrid V. |
|
Jo 2 15 16,1 14 |
|
Paulsson, Gustav V. |
I 20 |
Paulsson, Ian E. |
Fi 21 |
Paulsson, Solveig |
U 27 |
Paulsson-Nordling, Kerstin E. |
|
S 13 |
|
Pavliska, Petr |
U 17 |
Pedersson, T. Svante |
Fi 17 |
Pehrson, Gösta H. |
S 1 |
Pehrzon, Lars E. |
H 9 |
Pellijeff, F. H. Alexej |
K 31 |
Pernelid, V. Åke E. |
Fi 42,1 10 |
Pernow.BengtB. |
U 11 |
Personne, Jon M. |
Fi 3,1 21 |
Persson, Börje A. |
Ju 51 |
Persson, Carl J. G. |
|
Ju 6 14 |
43 56, S 7 |
Persson, E. Yngve |
S 16, Jo 2 |
Persson, Einar |
U 25 |
Persson, Ernst G. |
Jo 2,1 22 |
Persson, Fritz J. H. |
K 15 |
Persson, G. Bertil |
Fi 19 |
Persson,Gerti. E. |
Ju 14, Fi 42 |
Persson, Gustav B. |
Ju 45, S 16 |
Persson, Henry A. U 6 |
16 23 38 45 |
Persson, I. Christina |
Ju 47 |
Persson, Inga K. |
In 4 |
Persson, J. Lennart |
Ju 40 |
Persson, Lars Bertil |
Fö 11 |
Persson, Lars E. H. |
Fi 43 |
Persson, Lars H. |
H 3 |
Persson, Marianne |
U 47 |
Persson, N. Arne |
K 1 |
Persson, Per Gustav |
Ju 4 |
Persson, R. Eskil |
H 2 10 |
Persson, Ragnar |
Fö 11 |
Persson, S. Anders V. |
K 7 |
Persson, Sigurd F. |
U 9 |
Persson, Staffan |
Fi 18,1 10 |
Persson, Sture |
C 15 |
Persson, Sven G. F. |
Jo 8 19 22 |
Persson, Östen |
U 29 |
Perstedt, Ulf E. |
U 38 |
Peterson, H. A. William |
I 16 |
Peterson, Lars E. |
K 10 |
Peterson, Thage E. G. |
Ju 45,S 3 |
Peterson, Tore E. S. |
I 21 |
Petersson, Bo E. |
In 2 |
Petersson, Carl-Gunnar |
I 20 |
Petersson, Carl-Gustaf |
Ju 28 |
Petersson, G. Å. Bertil |
In 8 |
37 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr 1. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1974 |
578 |
||
Petersson, Gunnar A. B. |
In 9 |
Rembe.Rolf D. |
Ju 26 |
Petersson, Olof H. E. |
S 3 |
Renborg, Ulf B:son |
Jo 8 |
Petersson, Per-Axel J. O. |
Fi 37 |
René, Sven |
U 29 |
Petersson, Per M. |
UD 3 |
Rengby, Sven F. N. |
Ju 11 |
Petri, Carl Axel H. Ju 12, Slö |
Rengholt, Ulf N. |
S 12,1 8 |
|
Petri, Ingemar |
U 6 |
Renlund, R. Gösta |
Fi 1 |
Petrini, K. H. (Hasse) |
C 2 |
Resare, Alf C. R. |
Fö 1 |
Pettersson, A. Georg |
Jo 26 |
Resare, Bengt C. M. |
|
Pettersson, Alf S. |
C 18 |
Fi 2, U 19, Jo 24,1 5 21 |
|
Pettersson, Bengt A. G. |
I 20 |
Reuterswärd, Anders P.E. In 19 |
|
Pettersson, Biörn G. |
In 19 |
Reuterswärd, Erik A. P |
Fi 14 |
Pettersson, Eric B. I 3 5 20 21 |
Rexed, Bror A. |
||
Pettersson, Harald A. I. |
I 13 |
Ju 6 45 56, UD 1, |
S 3 7 9 31 |
Pettersson, Karl |
K 15 |
Rey, Lars H. |
I 24 |
Pettersson, Karl-Henrik |
I 10 |
Rheborg, Rolf S. |
Fö 13 |
Pettersson, N. Allan I. |
Fi 37 |
Rhedin, Carl Werner E. |
S 26 |
Pettersson, N. Lennart |
Ribbing, E. Manfred |
U 33 |
|
Ju 20.1 1 10 |
Riben, Staffan J. O. |
U 11 |
|
Pettersson, N. Ove |
U 26 |
Riberdahl, CurtS. |
C 10 |
Pettersson, S. Arne Fi 28, Jo 7 |
Ribrant, Gunnar C. H. |
I 1 21 24 |
|
Pettersson, Sten-Åke E. |
U 38 |
Richardson, N. Gunnar E. |
|
Pettersson, Ulla |
U 11 |
U 27 41 |
|
Peyron, Ulf C. C. |
Fi 24 |
Rickard, Bengt O. |
K 27 34 |
Philipson, Lars H. G. |
U 2 17 |
Ridal, Håkan K. Å. |
C 20, I 20 |
Philipson, Leif |
U 27 |
Riedel,GeorgM. L. |
U 25 |
Philipson, P. Göran |
I 22 |
Riesenfeld, Harald |
U 46 |
von Platen, H. Fredrik Ph. |
In 8 |
Rigbäck, Berndt G. |
S 5 18 |
Polstam, K. Åke S. Ju 19 43 56 |
Rinder, Lennart K. |
U 2 |
|
Poppius, Hans D. S9,U 11 26 |
Rindlöw, Leif G. |
K 40 |
|
Poppius, Ulla |
U 6 |
Ringaby, Per-Eric |
Jo 4, C 16 |
Porne.G. Åke |
U 35 |
Ringberg, Karin M. |
S 7 |
Prawitz, Jan |
UD 2 |
Ringborg, S. Erland. |
S 9,U 11 21 |
Printz, Å. Lennart |
Ju 58 |
Ringborg-Walldeck, A. Elise H 3 |
|
Präntare, Bo L. O. |
Fi 37 |
Ringdahl, Jan |
Fi 37 |
Ringh, Per Arne |
Fö 11 |
||
Q |
Ringholm, Bosse I. K. |
In 19 |
|
Quennerstedt, K. Ella-Brita |
Ringius, Gösta |
Ju 60 |
|
U 16 |
Ringmar, R. Torgil |
Fi 15,U 25 |
|
Qvarnström, BjörnO. |
Fi 17 |
Ringstedt, Nils A. E. |
Ju 38, H 6 8 |
Qwist, Lars S. E. |
Ju 29 |
Ringström, Björn M. |
Ju 14 |
Ritter, Kristin M. |
S 21 |
||
R |
Rodhe, Birgit |
U 46 |
|
Ragnarsson, Eva |
U 43 |
Rodhe, Gösta |
Ju 32 U 3 |
Ragnemalm, Hans 0. |
U 11 |
Rodhe, Sten |
U 46 |
Ragnå, Nils E. A. |
Fi 7 |
Rodin, Anders |
U 43 |
Rainer, A. Ove Ju 23 43 56 |
Roempke, StenO. |
S 1 |
|
Ramnhagen, Agneta |
U 11 |
Rohdin, B. Arne |
U 20 |
Ramström, Dick O. |
U 26,1 5 |
Rollén, Berit |
Ju 45 |
Rangne, Bo |
Fö 11 |
Romander, Holger A. G. |
|
Rangnitt, F. Harald O. |
Ju 9 |
Ju 3 6 |
i 14 56, S 7 |
Ranhem, Lars H. |
K 1 |
Romanus, L. Gabriel |
Ju 21,H 5 |
Rask, Andreas |
U 46 |
Romanus, Sture |
U 36 |
Rask, Karl A. |
Jo 19 |
Romanus, Sven E. |
Ju 25 |
Redvall, Knut L. |
I 10 |
Romson, Rolf |
C 10 |
Regnéll, Carl Göran S16,Fil6 |
Ronne, Bengterik |
U 2 11 |
|
Regner, Göran I. F. |
Ju 61 |
Roos, Birger |
S 11 |
Regolo, Margit |
U 6 |
Rosberg, K. Gustav A. |
In 1 |
Rehnberg, K. Bertil |
Rosell, E. Egon |
Fö 6 |
|
Ju 45, S 3, U 11, In 19 |
von Rosen, Elsa-Marianne U 56 |
||
Reinans, Sven A. |
In 7 |
Rosen, Erik |
U 6 |
Reinius, Erling |
U 26 |
Rosén, Göta |
S 14 |
579
Personregister
Rosén, Nils-Arne U 2 26
Rosén, Nils Gustav K. U 33 41
Rosén, S. Åke H7
Rosenblad, Esbjörn UD 2
Rosenblad, Urban S. Fö8,Fil7
Rosengren, Arne Ju 29
Rosengren, Bodil S 6, U 38
Rosengren, Karl-Erik B :son Fi 37
Rosenlund, Stig U. U 20
Rosenqvist, Sven-Olov C 3 21
Rosqvist, G. Birger K 40, Jo 15
Rosvall, Anna-Lisa U 27
Royen, Sverre N. H.
Ju 45, S 3 4,1 20
Rudberg, Per Y. Fö 2
Rude, Karl R. S 27, K 34
Rudén, Allan N. Fi 7
Rudhe, RolfS. U 21
Rudholm, Sten J. G. Ju 10 14
Rufelt, L. Henry B. U 2
Rugfelt, K. E. Lennart Ju 45
Rullgård, K. Åke I 10
Rundblad, Bengt G. In 2
Rundkvist, Åsa I 10
Rundlöf, G. Arne M. Fi 43
Rundquist,Gerhard I. A. 12123
Rundquist, Åsa I. U 44
Rundqvist, Karl-Ingvar S 13
Rune, Christer L. Ju 36 42, K 34
Runestam, Lilian U 56
Rutberg, Britt D. Ju 46
Ryberg, Marianne U 17
Rydback, A. V. Lennart S 29
Rydbeck, Margareta A. S 32
Rydberg, Karl-Evert H. H4
Rydberg, N. G. Harald 120
Rydberg, Olle Ju 12
Rydberg, Ulf Fi 4
Rydbo, Folke Jo 16
Ryddén,JanE. In 4
Rydegran, Gunnar A. U 11
Rydén, Jan E. Fi 17 31, U 2, Jo 3
Rydén, N. Rune G. Jo 26
Rydén, Sven-Erik A. Ju 29
Rydh, Olof G. G. U 11,18 18
Rydholm, Björn In 6
Rydin, Bengt C. K. Ju 30
Ryding, Gunvor I. K 40
Rylander, C. Ragnar S 12
Rylander, Staffan U 11
Ryman, Jan-Erik I 4
Ryman, Sven-HugoG. Ju 58,Ull
Råby, K. Gösta U 19
Rånby, Bengt U 26
Räf, Lars E. K 12
Röing, NilsG. G. Fö 6
Röjsell, Elisabeth U 16
Rönnelid, Kjell U 27
Rönquist, Karl-Axel C 8
Rönström, B. Thomas U 31
Sagnert, StigE. Fi 29
Sahle, Thomas Fö 6
Sahlén, Anders F. Fi 11
Sahlén, Hans U 45
Sahlin, Jan C 10
Sahlström, Sven C. H3
ben Salem, S. Elias 113
Salenstedt, Carl-Rune I 17
Salin, Sven U 42
Salomon, Willy Fi 16
Salomonson, C. Stig R. Fi 7
Samuelson, Stig J. E. K 6
Samuelsson, G. Yngve S 19
Samuelsson, Kurt O. U 20, In 2
Sandahl, Christina U 27
Sandberg, A. Birger U 8 36
Sandberg, A. Palle G. Föll
Sandberg, Elisabeth Ju 45
Sandberg, K. G. Arnold C 3
Sandberg, K. G. Ulf Fö 12
Sandberg, Lars G. K 31,1 12
Sandberg, Sten K 14
Sandberg, Sture A. C 20
Sandberg, Ulf U 43
Sandblad, Carl-Erik V. S6
Sande,Jens K 12
Sandell, Bo V. Fi 15 31
Sandestedt, Birger U 4
Sandgren, C. Lennart
Ju 56 64, S 3 9, U 11 39 48
Sandin, Kenneth U 37
Sandin, Lisbeth U 11
Sandlund, Maj-Britt L. Ju 45,In 13
Sandquist, Börje U 25
Sandqvist, B. Eje G. Jo 6
Sandqvist-Örnberg, Berit M-L.
U 21 50
Sandström, Carl-Eric D. S 17
Sandström, Carl Olof Fi 23
Sandström, Kjell H. F. 121
Sandström, Per T. M. Ju 25
Sanell, Åke P. U 23
Sanfrid-Olsson, Inga-Lill U 25
Sanner, Lars-Erik Jo 11
Saretok.Paul K 31
Sarman, Arthur H. U 5
von Schantz, K. Philip G.
Fi 44, U 9 52
Schedvin, Sven-Olof U6
Schein, Harry Fi37,U15
Schele, Märta U 25
Schelin, Bengt A. E. Jo 12
Schelin, C.-J. Åke S 12
Schelin, Leif U 48
Scherwin.Olle U 25
Scheutz, Claes-Herman C 18
Schierbeck, Per W. Ju 52
Schmiterlöw, Carl G. U 21, Jo 3 11
Schultz, Göran O. H. 14
Schultz, J. Allan S. Fi 12
Schwarz, Brita E. Fö 11
Riksdagsberättelsen år 1974
580
Schyl-Bjurman, Gertrud S. |
|
S 6,U 6 38 |
|
Schärman, S. Olof |
Fi 9 |
Schöldström, G. Arne M. |
In 7 |
Schönmeyr, C. Richard A. |
Fi 29 |
Secher, Jörgen |
U 46 |
Sedin, Kjell |
U 11 |
Sedvallson, B. Gunnar H. |
I 14 |
Seger, S. Walter |
K 32 |
Segerstedt, Torgny |
|
S 9, U 41, Jo 11 |
|
Segerström, Ingrid B. |
Ju 43 |
Sehlstedt, Ossian A. |
C 12 |
Selin, Nils-Arne |
Fö 10 |
Selin, Sven |
Ju 62 |
Selinder, Inge |
U 27 |
Sellergren, Lars |
U 25 |
Sellgren, Rolf O. M. |
K 1 31 |
Sellvall, L. Göran |
|
S 11 17 20, Fi 41 |
|
Sem-Sandberg, Sverre G. |
I 10 |
Senning, Claes O. |
Jo 9 |
Sernklef, Harry T. W. |
Fö 8 |
Setterberg, Gustaf G. |
Fi 33 |
Settergren-Carlsson, Gitte |
Ju 2 |
Severin, Erik J. |
K 2 |
de Shärengrad, C. Allan R. |
Jo 21 |
Sidenbladh, Karl J. E. |
Ju 63 |
Sigeman,Tore I. |
In 21 |
Sigurdsen, Gertrud C. |
|
Ju 29 45 |
,S 6, In 5 |
Sigvardsson, Bejron K. G. |
I 10 |
Silén, Per Olof |
S 1 |
Silén, Ulla-Britta |
U 31 |
Silenstam, Erik |
U 27 |
Silenstam, N. Per A. U 11, In 4 |
|
Silfverberg, Bengt |
U 45 |
Siljeström, StenG. L. |
Ju 4 |
Sillén, BoS. A. |
I 5 20 |
Simon, Dorothee |
U 30 52 |
Simonsson, Peter M. O. |
Jo 12 |
Simonsson, Tord L. W. |
U 10 |
Simu, K. Birger E. |
Ju 51 |
Siven, Claes-Henric |
In 2 |
Siöalth, G. Birger |
Jo 8 9 |
Sjöberg, E. Arne |
K 1 |
Sjöberg, K. Fredrik V. |
Fö 6 |
Sjöberg, M. Ingrid E. |
U 12 |
Sjöberg, N. Björn V. |
S 22 27 |
Sjöberg, Tage B. |
S 8 14 |
Sjöblom, S. Åke |
I 13 |
Sjödahl, Lars I. |
U 11 |
Sjögren, Britt |
U 43 |
Sjögren, G. Inge G. |
K 12 |
Sjögren, Henrik A. S. |
U 40 |
Sjögren, Kerstin |
U 27 |
Sjögren, M. Örjan G. |
Ju 6 |
Sjöholm,Steni. E. |
I 7 |
Sjökvist, Stig A. R. |
K 1 |
Sjölander, J. Bertil |
Ju 18 |
Sjölund, P. Torsten |
U 11 |
Sjönander, Bo Jonas
Ju 64, K 10, Fi 16, In 3
Sjönell, L. Marianne Fi 13
Sjönell, P. Bengt G. I 5 25
Sjöquist, Hans E. S 27
Sjöqvist, Eric G. U 14
Sjöqvist, Gunnar A. H. U 25
Sjöstedt, Christer K 40
Sjöstedt, K. LennartT.
S 27,K 11 37
Sjöstedt, Karl-Gösta U 27
Sjöstrand, Arne F. A. Föl
Sjöstrand, Per U 11
Sjöström, Hans U 48
Sjöström,N. Gunnar U 25
Sjöström, S. Birger Ull
Sjöström, Åke B. S34
Sjövall, Thorsten U 3
Skala, Björn UD 2
Skalin, E. Douglas Fi 30
Skantz, Anna-Greta S 2, In 5
Skarell, Gunnar E. A. Fi 27
Skarstedt, Carl-Ivar S.
UD 2, Fö 3 4 13
Skeppare,ÅkeI. A. U 24
Skeppstedt, Sven H. Fö 2
Skjönberg, Guldbrand K 13
Skog, L. Åke Fi 35
Skoglund, B. E. Folke Fö 6
Skoglund, Caj U. U 44
Skoglund, E. Roland 123
Skoglund, Olof A. U 35
Skoglund, Owe U 43
Skogsberg, P. Gösta S 10
Skoog, Karl L. Jo 8
Skybäck, Sigurd Å. N. K 12
Sköld, Carl G. U 3 30
Sköld, Lars G. U 11 20
Sköld,Perl. Jo 4,122
Sköldefors, Walter G. H 9 10
Sköldvall, Johnny G. S 2
Sköllerholm, S. O ve J. In 15
Smedler, Jan-EricG. Fö 3
Smedmark, Göran S 24
Smedsfelt, K. Sigvard I 24
Smith, A. Åke Fi 1,U 1
Sohlman, P. Michael S. R:son I 21
Sohlman, Ragnar W. A. U 6
Sohlman, Staffan UD 1
Solberg, Jarl C. R. Fi 4
Sondén, Jan-Anders Fö 11
Sonesson, Bertil H. Ull
Spak, Carl-Anton Ju 14 39 55 63
Sparring, G. Lennart K 31
Spendrup, K. Aksel
K 28, C 11,1 20
Spörndly, Barbro S 30
Staaf, G. Henning K 19
Stadling, J. Otto V. Fi 14 22
Stagg, A. Ivan E. Fi 1
i Stagh, Marina L. U 14
581
Personregister
Stahl, Ivar |
Fi 22 |
Strömberg, Karl-Erik J. |
In 5 |
Stahle, Gun |
U 43 |
Strömberg, Rolf E. Ju 18, C 16 |
|
Stangenberg, Harriet S. |
T. Ju 41 |
Strömberg-Lind, Karin E. |
S 6 |
Stangvik, Gunnar |
U 27 |
Strömblad, B. Charles Rune |
Fö 6 |
Stargård, E. Hugo |
In 9 |
Strömbäck, Erland H. D. D:son |
|
Stark, K. Birger |
S 5,U 11 |
Ju 12 50, K 8 30 |
|
Starland, Hilding |
S 13 |
Strömholm, Stig F. |
U 11 |
Steen, Bengt A. B. |
Ju 6 |
Sturkell, Carl-Edvard |
|
Steen, Göran A. |
K 26 33 37 |
Ju 43 50, S 5 7 |
|
Steenberg, Aage |
U 2 |
Ståhl, Ingemar O. L. Fi 37, U 11 |
|
Stefanson, R. Stig S. |
C 8,1 5 |
Ståhle, Carl Ivar |
U 49 |
Stefenson, Bror P. H. |
Fö 11 |
Stålhammar, Bert E. J. |
U 47 |
Steffner, Bengt G. Ju 22, C 3 21 |
Stålhandske, O. Lennart |
Fö 12 |
|
Stegö, Eskil |
U 45 |
Sundberg, Hans E. |
S 15 |
Stemme, N. G. Erik |
I 10 |
Sundberg, Ingrid E. |
|
Stenberg, Bruno |
Jo 22 |
Ju 21, UD 1,U 12 |
|
Stenberg, Nikolaus |
Jo 22 |
Sundberg, Kjell |
U 27 |
Stenberg, S. Härje |
Ju 41 |
Sundberg, Kjell M. |
K 13 |
Stenbom, Åke |
S 1 |
Sundberg, L. Nore U 6,1 12 17 |
|
Stenborg, Sven Gunnar |
Fö 6 |
Sundberg, T. Harry |
In 8 |
Stenbäck, Manne |
U 6 |
Sundblad, Lars G. |
K 1 |
Stendahl, Anders L:son |
Fi 4 |
Sundelin, Berit |
S 24 |
Steneby, Jan |
Ju 38 |
Sundelin, F. Bernhard |
I 13 |
Stenefeldt, Ulf J. |
U 7 |
Sundelin, Åke |
C 4 |
Stenfors, Bo I. L. |
S 10 |
Sundén, O. Ragnar |
I 18 |
Stenholm, I. Britta |
U 16 |
Sundgren, E. Roland |
U 41 |
Stening, F. Birger Ju 12, Fi 29, U 15 |
Sundgren, Lars J. |
Fi 4 |
|
Stenlund, Francis |
U 27 |
Sundgren, Magnus |
U 11 |
Stenman, Bo M. |
K 21 |
Sundkvist, K. R. Tage |
C 16 |
Stenmark, Bengt-Erik |
K 37 |
Sundkvist, Leif G. |
U 13 |
Stern, Torkel E. |
Fi 5 |
Sundman, Per-Olof |
U 13 |
Sterne, Bengt G. Ju 18, C 12,1 13 |
Sundmark, Bo V. |
S 2 |
|
Sterte, Rudolf H. |
Fi 18 |
Sundquist, A. Åke |
H 3 |
Stetler, Emil |
U 45 |
Sundqvist, Allan |
U 6 38 |
Stiernstedt, K. JanT. |
U 39 49 |
Sundqvist, Anders O. |
U 20 |
Stighäll, L. B. Christer |
In 2 |
Sundqvist, Rolf L. |
Fö 3 |
Stigstedt, Björn |
U 24 |
Sundström, Björn G. U |
12 15 |
Stjerna, Kenneth H. |
S 30 |
Sundström, John |
U 26 |
Stjernquist, Nils |
Ju 61 |
Sundström, M. Gudrun |
Jo 16 |
Stjernquist, Per Nilsson |
U 11 |
Sundström, Monica E. |
C 20 |
Stjernström, Nils E. |
U 11 |
Sundström, Olof G. |
In 4 |
Stocksén, Nils B. |
S 1 |
Sundström, S. Åke A. |
U 5 |
Storm, C. Olof |
U 53 |
Sundström, Torsten |
K 29 |
Stoye, PeterC. J. |
U 6 |
Sundvik, K. Ivar |
U 24 |
Strand, Bengt H. |
Ju 45 |
Sunner,StigA. |
U 2 |
Strand, Karl-Erik |
Fö 11 |
Svahn, Hans L. |
I 23 |
Strandberg, Margit I. |
In 2 |
Svahn, Iba |
Ju 2 |
Strandberg, Sten Erik |
S 16 |
Svahn, Olov E. |
U 6 |
Strangert, PerO. |
Fö 11 |
Svalberg, Gösta |
U 56 |
Stridsman,Torsten U. |
K 15,In 17 |
Svanberg, Sven-Erik |
K 14 |
Strindberg, Per-Olof J. |
U 48 |
Svanberg, U. Ingvar |
In 6 |
Ströhm, Bertil A. |
U 32 |
Svanfeldt,Göran H. U 11 23 |
|
Ström, A. Lennart |
C 1 |
Svanström, K. Ivan H. |
Ju 7 |
Ström, B. 0. Gunne |
In 19 |
Svartvall, B. L. W. Bertil |
K 38 |
Ström, Evert R. |
U 27 |
Svedberg, A. Lage |
Jo 1 |
Ström, Gunnar O. F. |
S l,U 6 |
Svedberg, Erik D. |
Ju 19 |
Ström, H. Bertil |
K 21 |
Svedberg, Jan |
In 7 |
Ström, Ivan S. |
Fi 24 |
Svedberg, Sten |
U 11 |
Ström, K. Fingal Fi 17 34, U 11,13 |
Svegelius, Lennart |
U 25 |
|
Ström, Sven Å. |
S 11 |
Svegfors, Mats |
U 50 |
Ström, Turid |
Ju 46 |
Svenke, J. Erik K. |
I 19 |
38 Riksdagen 1974. 2 sami. Nr I. Riksdagsberättelsen
Riksdagsberättelsen år 1974
582
Svenningsson, S. Levi H. S 6, U 27
Svenonius, Per H. 1 10
Svenonius, Rolf H. S 10
Svenson, S. Göte
Ju 64, In 3, C 1 3 8
Svenson, Sven G. Ju 20
Svensson, Allan U 43
Svensson, Anders U 48
Svensson, Bengt Å. G. C 8
Svensson, C. Gösta Fö 10
Svensson, Ella U 27
Svensson, Erik O. K 15
Svensson, Evert Ju 21
Svensson, Inge G. S 16 19
Svensson, Ingvar K. F. S5
Svensson, Jörn I 13 25
Svensson, Kjell R. Jo 15, C 11,14
Svensson, L. G. Roland U 11
Svensson, Nils-Eric U 6 11
Svensson, Nils Å. U 11
Svensson, Olle F. S. Ju 25 61, Fi 37
Svensson, Roger G. I. U 21
Svensson, S. Börje F. Jo 16
Svensson, S. I. R. Erik In 8 13 18
Svensson, Stig R. Fi 32
Svensson, Sven U 3
Svensson, T. Erland In 8
Svensson, Thorsten A. I. U 2
Svensson, Åke E. F. Ju 12
Svenungsson, Arne A. D. C 1
Sveri, KnutO. Ju 6 16 17 23 32 56
Sverne,TorE. S5
Swahn, Jan-Olov Ju 52
Swanson.Owe C 11
Swarén, Ulla M. Ju 50, Jo 6
Swartling, Anders J. A. Fi 32
Swedner, H. H. R. Harald
U 13, In 7
Swenne, Åke M. H. U 11 16
Swenson, DagC. W. S 4
von Sydow, Björn U 22
von Sydow, Christian F. C. Jo 2
Sylvén, N. Edvard H. Jo 14
Säfström, StigO. Fi 16
Säkk, Karl Jo 1 5 19
Saide, K. A. Henry Ju 31
Sälgström, Leif U 45
Sännås, Bertil R. In 8
Sävborg-Lundgren, Görel U 43
Söder, Karin A-M. U 14
Söderberg, Bengt W. S5
Söderberg, Bo K. G.
U 26,1 5 16 21
Söderberg, E. Bo U 16
Söderberg, Ewert U 32
Söderberg, Jan Jo 15
Söderberg, Johan I 18
Söderberg, Per Olof K 36
Söderberg, Stig J. F. I 11
Söderberg, Åke M. Fi 18
Söderblom, Monica C. S 18
Södergren, Gösta K 38
Söderholm, Valdemar U 25
Söderlund, A. Göran Ju 14
Söderman, S. Olof Jo 3
Söderqvist, Bengt O. A. S3
Söderström, Bengt H.T:son C 12
Söderström, Göran U 6
Söfelde, Karin U 17
Sönnerhed, N. Gunnar Ju 39
Sönnerlind, Arne S. U 29
Sönnerlind, Kerstin I. U 54
Sörensen, S. Ingemar K. Jo 9
Sörenson, Torsten N. U 18
T
Tagg, Philip
Takman, JohnO.
Tallroth, N. Börje
Tamfeldt, Bengt G.
Tammelin, Lars
Tammelin, Paul A. V.
Tancred, J. Bengt O.
Tegman, Lars-Olof
Tegnér, Per A. A.
Tegnhed, Lars A.
Telestam, Gösta L.
Tell, Olof W.
Tengelin, Sten E.
Tengroth, BengtT.
Tengroth, Karl-Erik
Tengstam, P. Anders
Tengvall, Ingalill M.
U 25
I 19
In 2
Fö 5 12
UD 2
Jo 20
Ju 24 50
U 11
I 12
C 8
Fi 19 33
U 54
U 5
I 14
Ju 48,C 4
S 3
S 32
Tengwall, Sven-ErikG.
Ju 14 55,S 15
Tennberg, Klas U 26
Ternemar, J. Tommy Fö 9
Ternryd, Carl-Olof K 16 28
Terstad, I. Gösta A. Fö 9
Terstedt, Ulla U 6
Teveborg, Lennart U 25 45
Thalén, Bo D:son K 8
Tham, Carl C. W. U 11, I 25
Thelin, K. Hugo Jo 21
Thiberg, Sven In 5
Thomaeus, Bertil E. R. Fi 23
Thomasson, Björn E. U 39
Thomasson, Lars M. U 31
Thorell, K. Arne B. K 1 31 32
Thornell, Anders B. Fi 22
Thorngren, S. Bertil Ju 18
Thornstedt, Hans G.
Ju 1 11 16, U 11
Thornström, J. H. Torgny K 37
Thorsell, Siv M. S 6, U 6 38
Thorsell-Eriksson, Inga-Lill U 43
Thorsén, E. H. Olov 121
Thorsson, Inga M.
UD 1, Jo 15, I 25
Thorstenson, R. Billy S 8 28
Thoursie,Kerstin U 43
583
Personregister
Thufvesson, Bengt |
Törnblom, Sten |
U 27 |
|
Fö 5, K 16 27, In |
2, C 8 20 |
Törnbom, Olle Z. |
Fö 8 |
Thulin, C. Nils-Åke |
U 2 |
Törnebohm, Yngve K. V. |
C 3 |
Thulin, Einar E:son |
Fi 12 |
Törnell, Inga-Britt |
Ju 42 |
Thulin, Karin |
U 56 |
Törneman, J. Algot G. |
Ju 26 |
Thun, K. Ragnar |
U 2 |
Törner, Pärl. |
I 5 |
Thunander, Karl Axel |
U 25 |
Törnkvist, Olof |
C 3 |
Thunberg, Torsten I. |
S 32 |
Törnquist, Harry E. |
|
Thunborg, Anders I. Ju |
64, UD 2 |
S 26, U 2, Jo 3 11 |
|
Thunell, Jörgen S. |
I 4 |
Törnqvist, Gunnar E. |
|
Thunved, Anders E. |
S 5 |
U 6 11,In 2 17 |
|
Thuresson, Erik O. |
H 7 |
Törnqvist, Karl-Erik |
Ju 23 |
Thyberg, P. Jan |
I 4 14 22 |
Törnroth, N. Lennarth |
H 2 |
Thyblad.Tom F. F. |
S 14 |
Törnström, Kjell |
U 27 |
Thyrenius, Ingegerd |
U 25 |
||
Thärnström, Kenny U. H |
Ju 7 |
||
Thörn, Lars-Olof |
Fi 5 |
U |
|
Thörnberg, Ove V. |
U 11,1 18 |
Udd, S. Robert |
Fi 35 |
Tiberg, Lennart F. |
Jo 19 |
Uggla, Claes A. Ju 37, H 2 |
|
Tiby, K. Ivar |
Fö 1,U 39 |
Uggla, G. Inga-Lill |
S 9 21 |
Tidblad, Bengt G. V. |
I 17 |
Uggla, Karl-Lennart Ju 45, Fi 7 34 |
|
Tidefelt, J. Sune Fi 22 32,1 1 |
Uhler, Jan E. |
I 24 |
|
Tiger, Bo S. |
K 32 |
Uhlin, J. Åke |
U 52 |
Tillman, Sture V. |
U 11 |
Uhlin, Karl-Erik |
Fi 2 |
Tingdahl, Lennart J. T. |
Fö 3 |
Uland, Ulf L. |
K 35 |
Tjällgren, Per Olof L. |
K 40 |
Ulfhielm, Monica H. V. |
|
Tjörnemo, Carl-Erik A. |
Fö 11 |
Ju 45, Fi 39 |
|
Tobé, Erik I. |
C 5 |
Ullberg, Sven G. |
S 26 |
Tobisson, Lars F. Fi 32, U 11 45 |
Ullberger, Kurt |
U 4 |
|
Toll, J. Magnus |
Jo 25 |
Ullenhag, Jörgen |
U 43 |
Tollin, Sven |
U 54 |
Ullsten, S. K. Ola |
|
Tomner, J. Sigvard A. |
I 6 |
UD 1 2, In 13 18 |
|
Tomson, Bengt |
U 43 |
Ulne, John |
U 16 |
Tonér, E. Mari-Anne |
S 30 |
Ulveson, H. N. Ingemar |
U 21 |
Torbacke, Jarl |
U 54 |
Ulvfot, Benkt H |
Fi 44 |
Torgils, A. Gunnar |
Ulvhammar, E. E. Birgitta |
S 3 |
|
Ju 35, K |
10 18 33 |
Unnerbäck, K. E. Eyvind |
U 4 |
Tornberg, E. A. Gunnar |
K 24 |
Utberg, Rolf F. |
K 36 |
Torstensson, Curt |
U 11 |
Utsi, Lars |
U 31 |
Torstensson, Lennart G. B. In 7 |
|||
Tottie, Lars W. |
Ju 21 |
||
Trana, Folke K. E. |
Jo 4 |
V |
|
Tranell, E. Olof B. |
H 1 8 |
Vahlberg, Gustav E. K 21, Fi 17 |
|
Trankell, Arne |
In 7 |
Vallerö, Rolf A. T. |
Ju 14 |
Trapp, A. A. Lennart |
S 1 |
Vallquist, Gunnel |
U 46 |
Troedsson,Ingegärd |
Ju 45, S 5 |
Valtersson, Bert E. |
S 6 |
Trollbäck, Henry |
U 11 |
Vasseur, Erik J. E. |
S 26 |
Trost, Jan L. E. |
Ju 21 |
Vennberg, Karl |
U 46 |
Trotzig, Birgitta |
U 46 |
Vernerson, Sven-Georg V. |
Fi 21 |
Trotzig, C. Fredrik J. |
Verständig, Sigmund |
Jo 5 |
|
Ju 14, Jo 6, C 3 |
Vessby, Erik J. M. |
I 23 |
|
Trozell, Bertil |
U 45 |
Vestin, F. E. Margareta |
Ju 6 45 |
Tryggvesson, G. Rune |
In 2 |
Vestlund, A. G. (Gösta) |
|
Tryse, Carl Eric |
I 5 |
S 14, U 6 23 38 45 47 |
|
Tufvasson, Knut E. |
In 16 |
Viberg, Stig-Olov |
H 5 |
Tullberg, H. Bertil |
Ju 48 |
Vieweg, Lars I. |
K 28 |
Turesson, Bo Ju 18, In 6 13 18 |
Viklund, Margareta |
S 30 |
|
Tynelius, Erik G. A. |
S 1 |
Vinde, Pierre L. V. |
K 33 |
Tysk, Gunnarl. |
Ju 34 58 |
Vinell, Lars G. |
Fi 37,1 6 |
Tågmark, Sven G. |
Jo 8 16 |
Vinge, Per-Gunnar |
Fi 25 |
Riksdagsberättelsen år 1974
584
Vingedal, S. Gunnar In 8
Virdebrant, B. Carl-Erik U 52
Virdesten, StenG. Fö 9
Virgin, G. Ivar Fi 25
Vogel, Lorentz W. Fi 34
Voss, Bertil G. P. K34,U5
Vrethammar, K. Harald U 16
W
Wachtmeister, Nils E. G. K 38
Wadbeck, Wilhelm U 47
Wadensjö, Eskil W. In 4
Wagner, C. F. Wilhelm
Fö 13, K 7 29 38 39
Wahlberg, E. Marianne Ju 45
Wahlgren, E. Göran Fi 5
Wahlgren, Iwan U6,S29
Wahlström, Bror A. Ju 21
Wahlström, J. Klas E. Föll
Wahlström, Stina M. In 7
Wahlström, Tommy U 27
Wahrby, Hans O. U 9
Wahren, Carl E. T. UD 1
Walander, Håkan I. S 19
Walberg, Sten S. Fi 38
Waldenby, Torbjörn I 13
Waldén, G. Louise Ju 45
Wallberg, Klas H.S. S 23
Wallberg, Ursula Ju 29, U 5, In 5
Walldén, G. Rudolf Ju 52
Walldin, Carin U 47
Wallén, Per-Edwin M. Ju 17 32
Wallenberg, Jarl-Erik S 19
Waller,Tage E. U 2
Wallerius,Olof H 2
Wallgren, K. Åke U 16
Wallin, Alf G. Jo 11 13
Wallin, Allan 18
Wallin, Ingemar E. V. 15
Wallin, M. Margareta (Greta) S 8
Wallin, Nils K 36
Wallin, Per J. Ju 38
Wallin, Ryno U 40
Wallin, Sten-ErikJ. Ju 18,Jo 18
Wallner, Helmer Ju 48
Walter, T. Viking U 19
Waltersson, Bert U 27
Wändén, Stig A. Fi 16
Wannegård, Nils I. Fö 6
Warby, Elsa M. U 38
Ward, Kurt K. B. S 3, C 8
Wass, Lars A. I 17
Wassén, Brita E. Fö 9
Wedar, Folke U 25
Wedel, Bengt U 54
Wedell, N. Gunnar I 10
Wedin, Nils A. C 3
Wedmalm,PerO. R. S 11
Wehlin, Sven 13 20
Weiberg, Allan H. Fö 8
Weibull, G. Lennart Fi 37
Weibull, MartinC. U 50
Weidstam,Åke Ju 35
Weinz,Erik U 11
Welander, Gösta Ju 43, Fi 40
Welin, Einar 18
Welinder, P. E. Carsten Fi 2
Wellenius, Lennart U 26
Wemminger, Lars V. U 2
Wendel, Folke L. Å. Fi 37
Wendel, Sven G. I 10
Wendin, Sture E. W. Ju 43
Wenker, Stig-Eric Jo 10 24
Wennerberg, Sigfrid B. S 11, I 25
Wennerfors, Alf A:son Fi 4
Wennerholm, Peter H. B. Fi 20
Wennerhorn, Karl Otto L.
Fö 5, K 10 13 21 25 29 33
Wennerström, Ragnar Fi 37
Wennström, K. Gunnar
S 3, U 6 11 44
Wentz,NilsO. Ju 7 12
Werbell, Bror I. Fi 30
Werding, Jan A. Fi 5 22
Werin, Lars H. V. Fi 16
Werkö, Lars A. Ull
Werner, Gösta U 15
Werner, J. Bertil H. Ju 27 41
Werner, N. MårtenS. Fö 14
Werner, Odd U 25
Werner, Ulf C. L. Fö7,Fi34
Wessberg, Göran Föll
Wessel,Jan K 14
Wessén, Vilhelm Jo 2
Wessman, Lennart O. S. S 17
Wessman, Sven A. U 25
Wessman, Yngve K 14
Wessman, Yvonne B-M. U 11
Westberg, H-O. (Olle) Fi 40
Westberg, Sven U 2
Westberg, Swen E. G. Jo 9
Wester, Jan U 45
Westerberg. Erik J. Fi 37
Westerberg, Lars G. I. In 15,17
Westerberg, Sten B. K 2
Westerlind, Erik A. Ju 20, K 12
Westerlind, N. Peter Ju 29
Westerlund, Rut U 29
Westerlund, S. Harald 14
Westerlund, Uno U 42
Westerståhl, H. Jörgen Fi 37, In 2
Westin, Gunnar A. E. U 4
Westin, GunnarP. U 28
Westlin, E. Arne S 13, Jo 16,1 19
Westling, Otto J. S 13,1 16
Westlund, J. Georg K 35 38
Westman, Helny I. Ju 45
Westrup, C. Richard U 27
Wettemark, Oskar G. Föll
Wetterberg, Ulf U 45
585
Personregister
Wetterblad, R. Ingmar T. |
Wilhelmsson, Bengt V. |
S 18 |
|
Fö 12, U 25 |
Wilken-Ferm, Birgit |
S 24 |
|
Wettergren, Thomas N. |
U 3 |
Willart, N. Bo |
Fi 12 |
Wetterhall, Sven C. E. Ju 18, Jo 18 |
von Willebrand, Karin M. Fi 29 |
||
Wetterholm, Bengt A. W. |
I 10 |
Wilow, Kay Gunnar A. |
U 44 |
Wiberg, G. Lennart E:son |
Ju 4 |
Wilson, Sven T. |
Ju 26 |
Wiberg, N. Ola R. |
Fö 12 |
Winberg, Henrik |
K 29 |
Wickberg, Arne W. |
K 14 31 |
Winberg, S. Håkan Ju 56, Fi 37, C 8 |
|
Wickberg, J. Algot |
Ju 6 |
Winblad, Harry W. |
Fö 11 |
Wickbom, Sten G. |
S 24 |
Winéus, Bengt G. |
Fö 8 12 |
Wickbom, Torsten A. |
U 3 |
Winqwist, Carl-Henrik |
U 5 |
Wickström, Bo G. Fi37,U33 |
Wirén, Erik T. |
H l,In 2 |
|
Wictorsson, Karl-Eric A. |
S 3 |
Wirmark, B. David I. |
UD 3 |
Wictorsson, Åke V. |
Wirtén, Rolf G. S. |
Jo 10,In 7 |
|
S 1 28, Jo 19 26 |
Wittorp, I. Birgitta |
S 31 |
|
Widding, N. Åke W. Ju 12, Fi 26 |
Wivstad, O. Ingvar |
I 4 |
|
Widegren, Björn G. |
Ju 7 |
Wohrne, Vulf O. |
U 11,1 18 |
Widell, C. Gösta |
Jo 1 |
Wolffram, Bengt O. |
K 10 |
Widell, Lennart G. |
I 14 |
Wollarz, F. Einar L. |
S 12 |
Widén, K. A. Ingvar Jo 11 14 19 |
Wollroth, Stig V. |
I 5 |
|
Widerberg, Bertil R. |
Jo 9 12 |
Wolrath, E. Birgitta |
U 2 |
Widgren, Greger G. |
U 49 |
de Woul, BertT. |
Ju 14 |
Widgren, Jonas O. |
In 7 |
Woxén, Ragnar |
U 1 |
Widmark, P. Sverker V. |
Wrånghult, Hans O. |
Ju 17 |
|
Fi 18 24 40 43,U 5 |
Wretmark, Gerdt |
U 6 |
|
Wiebe, Stig W. O. K 11 19 37 |
Wrigert, Anders |
U 45 |
|
Wiechel, Lennart C. G. |
U 16 |
Wulff, Kurt E. |
Fi 5 33 |
Wiege, Lars B. |
U 5 |
Wulff, Torgil H. |
UD 2 |
Wieslander, K. H. Bengt |
Wåhlberg, Rune |
U 25 |
|
Fi 15, U 51, H 10 |
Wååg, Nils Erik |
I 5 19 |
|
Wigardt, Hans G. T. |
Fö 5 |
Wängberg, Hans-Åke |
Ju 49,K 13 |
Wiggen, Knut |
U 25 |
Wärnberg, Erik G. |
Fi 22 |
Wihlborg, Hans H. Ju 8 13, S 12 |
Wärneryd, Bo |
U 3 |
|
Wiik, Curt H. |
I 24 |
Wärneryd, Karl-Erik |
U 5 |
Wijkman, Anders I. S. |
I 19 |
Wärneryd, Olof I. |
K 27,In 2 |
Wijkman, E. Gunnar B. |
Wästberg, Per |
U 13 |
|
S 1,U 2 11, Jo 11 |
|||
Wik, Lars |
U 36 45 |
Y |
|
Wikberg, J. Axel |
Jo 2 4 |
Ysander, BengtChrister A. |
|
Wiking, Barbro |
U 27 |
Fi 16, U 11 |
|
Wiklund, Bengt O. |
|||
Ju 25 39,U 14,In 19 |
|||
Wiklund, Karin |
In 13 |
Z |
|
Wiklund, Oscar E. |
U 2 |
Zachrisson, Bertil J. |
|
Wiklund, S. A. Daniel |
Ju 21, UD 3, Fi 28, U 42 |
||
Ju 10 27 56, S 5 |
Zackrisson, Uno |
U 6 |
|
Wikman,C. Gunnar S 3 15 23 |
Zeime, Claes A. |
Ju 27 |
|
Wikrén, R. 0. Gerhard |
Ju 39 |
Zethraeus, Sten Å. |
In 10 |
Wikstrand, Rolf A. I. U |
11, I 24 |
Zetterblad, Ulf |
S 3 |
Wikström, C. Arne |
Ju 22 27 |
Zetterblom, B. Göran O. |
I 16 |
Wikström, Hans F. |
U 26 |
Zetterlund, Sven |
U 27 |
Wikström, Jan-Erik Fi37,U45 |
Zetterquist, Agneta E. E |
S 29 |
|
Wikström, K. Arne |
Ju 56 |
Zetterquist, Urban G. |
U 17 50 |
Wikström, Solveig R. |
H 3 |
Zetterström, Rolf O. F. |
U 11 |
Wikström, Åke |
S 24 |
Zetterström, Sven N. |
Fi 20 |
Wilborg, Nils A. |
Ju 33 |
Å |
|
Wilhelmson, Lars E. |
Ju 39 |
||
Wilhelmsson, A. Börje |
S 16 |
Åberg, Carl-Johan |
|
Wilhelmsson, Arne E. |
Ju 22 30 |
K 28 31, Fi 30, U 5 |
Riksdagsberättelsen år 1974
586
Åberg,Ch. Georg Jo 5 9
Åberg, Fritz A. C 5
Åberg, Gertrud U 3
Åberg, Gunnar I 18
Åberg, Lennart S 1
Ågren, Bengt O. U 16
Ågren, Carl-Henrik Jo 19
Ågren, Enar I 14
Ågren, G. Ingvar Ju 6
Ågren, K. Gunnar U 33
Ågren, Lars O. T. S 20, C 6
Åhgren-Lange, Ulla H. A. Ull
Åhlén, Lars Ju 57
Åhrén, Anders Jo 22
Åhrén, Per In 5
Åhstrand, Lars A. 13
Åhström, N. Åke A:son Fi 5
Åkerblom, DickM. U 38
Åkerdahl, Magnus F. Ju 30
Åkerfeldt, Sven Eric Jo 15
Åkerlind, Allan J. G. S2
Åkerlind, Lars E. K. U 6
Åkerlund, Hans E. Jo 7
Åkerlund,Henrik Ju 9
Åkerman, N. Håkan I 2
Åkerstedt, Jonas V. U 11
Åkerström, E. Göran U 16
Åkesson, Hans O. Ju 21
Åkne, L. Roland Ju 26
Åman, Nils-Sture C 3
Åman, O. Valter In 10
Åmark, Sven O. F. K 14
Ångström, Rune T. I 13 19
Ånséhn, Lars-Olof U 29
Åqvist, N. Erik M. U 15
Årlin-Jussil, Ingrid S. Jo 10, C 5 8
Åryd, I. Birgitta U 16
Åsander, Sven G. K 22
Åsberg, Christer U 46
Åsbring, Lars-GöranG. Ju 42 49
Åsbrink, Per V. Fi 11
Åsgård, BoH. Fö 6 10
Åshuvud, A. Olof L. U 11
Åstrand, Göran C 9
Åstrand, Sven-Gustav S 15
Åström, Birger C. G. C 5
Åström, C. Johan S. 15 21
Åström, C. O. Bengt U 16
Åström, C. Sverker Ju 64, UD 2
Åström, Karl Johan U 6
Åström, Lars-Åke E.
UD 1,S 9 15 22
Åvall. Sven K. Ju 20 30
Öberg, Alf |
K 15 |
Öberg, Bernt |
S 28 |
Öberg, N.P. Kjell |
In 7 |
Öberg, N. Sture |
In 2 |
Öbrink, Karl Johan |
U 2 |
Ödman, Mats O. |
U 2 |
Öh, E. Tage |
I 20 |
Öhlund, Per |
U 36 50 |
Öhman, Anders R. |
Ju 30 |
Öhman, Bernt |
U 11 |
Öhrn, J. Bruno |
K 1 3 |
Öhrwall, Tomas W. |
Fö 11 |
Öhvall, O. Bertil |
C 16 |
Öjborn, Lars E. |
Jo 2 |
Önnesjö, Karl Erik A. |
Jo 2 |
Östby, Nils E. |
S 7 |
Östensson, Olle |
I 23 |
Öster, Karl Olov |
Ju 48,Jo 6 7 |
Österberg, David V. |
U 1 |
U 11, H 4,1 11 |
|
Österberg, Olle |
U 38 |
Österberg, Rolf V. |
Fi 37,I 6 |
Österblad, J. Ivan |
Fö 11 |
Österdahl, Lars-Erik O |
Fö 11 |
Österlund, Tord H:son |
Ju 14 |
Östling, Sven |
K 31 |
Östlund, Hans-Erik |
U 11 32 55 |
Östlund, Harry |
U 27 |
Östlund, Zolo |
U 26 |
587
Sakregister
Sakregister till kommittéer
A |
Bekvämlighetsflagg |
K |
|||
ADB se Databehandling |
Bekämpningsmedel |
Ju |
|||
Affärstidsnämnden |
H |
5 |
Beredskapslagring |
H |
|
Affärsverk |
I |
12 |
Beredskapslagstiftning 1 |
K 4, Fi |
|
Akademiska sjukhuset |
S |
1 |
Betalningssystem |
Fi |
|
Aktiemarknad |
Fi |
5 |
Beteendevetenskap |
I |
|
Alkoholmissbrukare |
S |
18 |
Betygsutredning, 1973 års |
U |
|
Alkoholpolitiska utredningen |
Fi |
4 |
Bibelöversättning |
U 34, |
|
Allmän ordning |
Ju 43 |
Biblioteksersättning |
U |
||
Allmänna handlingar |
Ju |
19 |
Bidragssystem |
S |
|
Anstaltspersonal |
Ju |
13, 62 |
Bilarbetstids utredningen |
K |
|
Anstaltsvård |
S |
18 |
Biluthyrning |
K |
|
Anställningstrygghet U 36, |
In |
10 |
Biocider |
Jo |
|
Arbetare |
Fi |
6 |
Biståndspolitik |
UD |
|
Arbetarskydds styrelsen |
S |
26 |
Boendeservice |
In |
|
Arbetsdomstolen |
In |
10 |
Boendeutredningen |
In |
|
Arbetsförhållanden |
L |
37 |
Bokföringslagstift ning |
Ju |
|
Arbetslivsforskning |
I |
16 |
Bostadspolitik |
||
Arbetsmarknad |
Boendeutredningen |
In |
|||
Anställningstrygghet m.m |
In |
10 |
Bostadsbeskattning |
Fi |
|
Arbetsmarknadsutbildning |
In |
19 |
Bostadsfinansiering |
In 3, |
|
Byggarbetskraft |
In |
20 |
Bostadstilläggsgruppen |
S |
|
Universitetslärare |
U |
36 |
Låneunderlagsgruppen |
In |
|
Utredningsverksamhet |
In |
4 |
Saneringsutredningen |
In |
|
Arbetsmiljöutredningen |
S |
13 |
Servicekommittén |
In |
|
Arbetsrätt skommittén |
In |
15 |
Se även Byggnadsväsen |
||
Arbetstid K 32, |
, H |
5 |
Bostadsuppvärmning |
Ju |
|
Arbetstillstånd |
In |
16 |
Bosättningslåneutredningen |
S |
|
Arkiv U 7, |
54, C |
2 |
Brandförsvar |
C 3, |
|
Arrestplatser |
Ju 60 |
Bromma flygplats |
K |
||
Artistbeskattning |
Fi |
28 |
Brottmål |
Ju 17, |
|
Arv Ju |
5, |
21, 25 |
Brottsbalken Ju 32, Fö |
||
Assistenter |
U |
36 |
Brottsförebyggande rådet |
Ju 44, |
|
Atomenergi |
I |
4, |
19 |
Brottskommissionen |
Ju |
Auktorisation |
H |
8 |
Brottslighet |
Ju 2, |
|
Avbetalningsköp |
Ju |
29 |
Brottspåföljder |
Ju 31, |
|
A vfallshantering |
Jo |
13 |
Budgetering |
Fö |
|
Avlöning se Lön |
Buller |
K 13, |
|||
Avtalsgodkännande |
Fi |
36 |
Butiksetableringsutredningen |
H |
|
Avtalsrätt |
Ju |
24 |
Butikskoncentration Bygglagutredningen |
H C |
|
B |
Byggnadsväsen |
||||
Bakteriologiska laboratoriet |
S |
25 |
Byggarbetskraft |
In |
|
Bankväsen Fi II, 1 |
19, 21, 33 |
Byggnadsindex |
Fi |
||
Se även Kreditväsen |
Installationsbranschen |
I |
|||
Barna-och ungdomsvård |
Internationella byggnads- |
||||
Barn med särskilda behov |
av ! |
stödåt- |
kommittén |
In |
|
gärder |
S |
30 |
Båtsport |
Jo |
|
Barnmiljöutredningen |
S |
31 |
Börslagstiftning |
Fi |
|
Fosterbarnsutredningen |
s |
8 |
Bötesstraff |
Ju 22, |
|
Försöksverksamhet |
s |
14 |
|||
Skolans inre arbete |
u |
27 |
C |
||
Socialutredningen |
s |
5 |
Civilförsvar |
C |
|
U ngdomsbrottslighet |
Ju |
2. |
6 |
||
Barnkolonier |
s |
6 |
D |
||
Barnskötarutbildning |
s |
6 |
Dalälven |
C |
|
Barnstugeutredning, 1968 års |
s |
6 |
Danmarksförbindelse |
K |
|
Befordringsförfarande |
Fö |
7 |
Dansarutredningen |
U |
|
Befäl Fö |
i 2, |
3, |
13 |
DAFA |
Fi |
Behandlingsforskning |
Ju |
23 |
Databehandling |
||
Behörighet K |
11, |
U |
43 |
DAFA m.m. |
Fi |
33
16
9
26
19
16
48
46
13
20
32
30
16
3
5
13
28
13
38
18
24
I
8
5
48
28
19
29
27
14
56
43
6
53
11
37
1
3
5
20
8
8
12
12
5
53
4
12
33
56
42
42
Riksdagsberättelsen år 1974
588
Dataarkivering |
U |
7 |
Dataindustri |
I |
10 |
Datasamordningskommittén |
Fi |
25 |
Länsstyrelser |
C |
20 |
Medicinsk information |
s |
29 |
Rättsväsen |
Ju |
14 |
Delgivning |
Ju |
41 |
Demokrati U 30, C |
9 |
|
Detaljhandel |
H |
3 |
Dikningsföretag |
Ju |
18 |
Distributionsutredningen |
H |
3 |
Djuruppfödning |
I |
17 |
Dokumentation |
U |
41 |
Domare |
Ju |
39 |
Domkretsar |
Ju |
33 |
Domstolar Ju 39, 40, 55, |
In |
10 |
valtningsmyndighet |
Ju |
63 |
Drottningsholms kungsgård |
Fi 41 |
|
Dödsbo |
Ju |
5 |
E Eftergymnasiala studier |
U 11 |
Egendomsförvaltning |
Fi 2 |
Ekonomisk politik |
Fi 30 |
Ekonomiska sanktioner |
Ju 53 |
Ekonomiskt försvar Jo 21, H 4, 9 |
|
Elektriska anläggningar |
I 2 |
Elevvård |
U 27 |
Elulredningen |
1 9 |
Energifrågor |
|
Elutredningen |
I 9 |
Energipolitiska delegationen Ju 64 |
|
Energiprognosutredningen |
I 13 |
Forsknings- och ut- |
|
vecklingsprogram |
I 25 |
Kärnkraftverk |
I 4 |
Naturgas |
I 22 |
Oljelagring |
H 9 |
Värmeanläggningar |
Ju 48 |
Enskilda vägar |
K 15 |
Entreprenörsanställda |
S 27 |
Erlander, T. |
U 22 |
ERU |
In 2 |
Europarådsstipendier |
Ju 16 |
Exekutions väsen |
C 3, 21 |
F Factoring |
Ju 42 |
Familjelagssakkunniga |
Ju 21 |
Familjepolitik S 6, |
28, 30, 31 |
Fartygsinteckning |
Fi 3 |
Fartygsmiljöutredningen |
K 37 |
Fartygsregistrering |
K 33 |
Fartygsvrak |
K 18 |
Fastighetsdomstolar |
Ju 40, 49 |
Feriehem |
S 6 |
Ferieresor |
U 42 |
Film Ju 25, U 15 |
|
Finska gränsen |
Ju 51 |
Fiskelagstiftningen |
Jo 26 |
Fiskerinäringen |
Jo 5, 9 |
Flaggutredningen |
K 34 |
Flygkontrollsystem |
K 39 |
Flygplatser |
K 29 |
Flygtrafikledningskommittén |
K 7 |
FN-konferens UD 1
Fokusutredningen S 20
Folkbokföring K 19, Fi 20
Folkhögskoleutredningen U 47
Folkpension S 16
Folkrätt UD 2
Folktandvård S 15
Fondbörsutredningen Fi 5
Fondmedel Fi 3
Fordonsuthyrning K 30
Forskning
Arbetslivsforskning I 16
Framtidsstudier Ju 47
Kriminologisk forskning Ju 23
Medicinsk teknik U 19
Miljöforskning Jo 17
Regional utredningsverksamhet
In 2
Social forskning S 9
Teknisk forskning U 26
Trafikforskning K 5, 6
U-landsforskning U 33
Forskningsråds utredningen U 41
Forskningsstipendier Ju 16
Fortbildning U 32
Fosterbarnsutredningen S 8
Frakt rät t Ju 35
Framtidsstudier Ju 47
Fredsorganisationsutredningen Fö 5
Fri- och rättigheter Ju 61
Fritidspedagogutbildning S 6
Fritidsverksamhet S 6, Jo 4, 7, 12
Frivårdsdistrikt Ju 54
Fullföljdsrätt Ju 49
Fyrverkeripjäser I 15
Fysisk riksplanering C 6
Fängelsestraff Fö 14
Förband Fö 5
Förenade fabriksverken I 12
Förenings- och förhandlingsrätt In 15
Föreningsskatteutredningen Fi 28
Företags bokföring Ju 28
Företagsdemokrati
Fi 17, 33, 34, In 15, C 9, I 3
Företagsförvärv Ju 59
Företagshälsovård S 13
Företagsinformation Fi 18, I 20
Företagsinteckning Ju 42
Företagsskatteberedningen Fi 22
Företagsstruktur
Detaljhandel H 3
Enskilt näringsliv I I
Filmbranschen U 15
Grafisk industri I 6
Installationsbranschen I 8
Metallmanufaktur I 7
Småföretag I 5
Stålindustri I 18
Företagsutveckling I 21
Författarstöd U 13
Författningspublicering Ju 15
Förfogandelagstiftning Fö 4
Förhandlingsutredningen Fi 6
Förmögenhetsrätt Ju 24
Förpassningsutredningen Ju 8
Förskolor S 6
589
Sakregister
Försvarets materielverk |
Fö 6 |
I |
|
Försvarsväsen (allmänt) |
Ideella föreningar |
Fi 28 |
|
Beredskap inom luftfarten |
K 4 |
Inackorderingshem |
S 18 |
Fredsorganisationen |
Fö 5 |
Industribranscher I 6, |
7, 10, 11, 14 |
Kommunal beredskap |
C 4 |
Industricentrautredningen |
In 11 |
Planering och budgetering |
Fö 11 |
Industriellt utvecklingsarbete I 24 |
|
Rekvisition och förfogande |
Fö 4 |
Industrilokalisering |
C 11 |
Försvarsväsen (personal) |
Industriprodukter |
Ju 50 |
|
Befordringsförfarande |
Fö 7 |
Industriverket |
I 21 |
Förvaltningsutbildning |
Fö 10 |
Information se Upplysningsverksamhet |
|
Marinbefäl |
Fö 2 |
Informationssystem |
1 20 |
Pensionsålder |
Fö 12 |
Inkomstskatt se Skatteväsen |
|
Personalkategorier |
Fö 6 |
Inskrivningsväsen |
Ju 36, 42 |
Tjänstgöringsålder |
Fö 1 |
Installationsbranschutredningen 1 8 |
|
Vapenfri tjänst |
Fö 14 |
Insyn |
Fi 21 |
Värnpliktiga Fö 3, 9, 13 |
Inteckning |
Ju 42, Fi 3 |
|
Försäkring Fi 3, 29 |
Integritetsskydd |
Ju 9, 19, 20 |
|
Försöksdjursutredning, 1972 års |
Internationell familjerätt |
Ju 21 |
|
I 17 |
Internationell rätt |
UD 2 |
|
Försörjningsberedskaps utred- |
Internationella byggnadskommittén |
||
ningen |
H 4 |
In 12 |
|
Förvaltningsbyggnader |
S 26 |
Internationella överenskommelser |
|
Förvaltningsdemokrati Fi 17, 34, 44 |
Ju 15, 35 |
||
Förvaltningsmyndighet för |
Internationellt bistånd |
||
domstols väsendet |
Ju 63 |
UD 3, Fi 15, U 33, C 16 |
|
Förvaltningsrättskipning |
Fi 40 |
Internatskolor |
U 24 |
Förvaltningsutbildning |
Fö 10 |
Internerings nämnden |
Ju 57 |
Förvandlings straffutredningen |
Ju 22 |
Intrång |
I 2 |
Invandrarfrågor |
In 7, 9 |
||
G |
Isotopmärkning |
K 26 |
|
Galopptävlingar |
Jo 24 |
||
Gamla testamentet |
U 34 |
J |
|
Gas |
I 22 |
Jakt marks utredningen |
Jo 4 |
Genbanks utredningen |
Jo 23 |
Jordbruk |
|
Generalklausulutredningen |
Ju 24 |
Genbanksutredningen |
Jo 23 |
Geologiska undersökningen |
I 23 |
Jordbrukspolitiken |
Jo 19 |
Girosystem |
Fi 19 |
Kemiska medel |
Jo 16 |
Godstransport |
Ju 35 |
Kontrollanstalter |
Jo 14 |
Grafiska kommittén |
I 6 |
Sambruksföreningar |
Jo 8 |
Grundlagar Ju |
25, 61 |
Jordbrukshögskolor |
Jo 3 |
Grustäkt |
Jo 10 |
Journaler |
S 29 |
Gränskommuner |
C 7 |
Journalistutbildning |
U 32, 55 |
Gymnasieskolan |
U 43 |
Juridisk utbildning |
Ju 39 |
Göta kanal |
K 27 |
Jämställdhet |
Ju 45, Fi 39 |
Göteborgs hamn |
K 20 |
Järn- och stålindustri |
I 18 |
Göteborgs utredningen |
C 1 |
Järnvägar |
K 9 |
Järn vägsbefordran |
Ju 35 |
||
H |
Jästutredningen |
Jo 21 |
|
Hamnutredningen |
K 2 |
||
Handel Ju 4, H |
1, 3 |
K |
|
Handelsgödsel |
Jo 16 |
Kanaltrafik |
K 27 |
Handikappade S 2, 11, 20, K 36 |
Kapitalförsäkring |
Fi 29 |
|
Hemförsäljningskommittén |
Ju 52 |
Kapitalmarknads utredning, |
|
Hem vistsakkunniga |
Fi 20 |
1968 års |
Fi 11 |
Hjälmaren |
Jo 18 |
Karolinska sjukhuset |
S 29 |
Hjälpmedelsgruppen |
S 11 |
Kartläggning |
C 15 |
Hovrätter Ju 39, 40 |
Kartläggningsgruppen |
U 36 |
|
Humanistisk forskning |
U 49 |
Kemiskt avfall |
Jo 13 |
Humanitet UD 2 |
Kollektivavtal |
Fi 36, In 15 |
|
Hyresprocesskommittén |
Ju 49 |
Kollektivtrafik |
K 21 |
Hälsovård S 4, 13, |
U 44 |
Kommunal beredskap |
C 4 |
Hälsovårdsinspektörs utbild- |
Kommunal biståndsverksamhet C 16 |
||
ning |
S 12 |
Kommunal demokrati |
C 9 |
Hästsport |
Jo 24 |
Kommunalekonomiska |
utredningen |
Högre utbildning |
U 43 |
Fi 30 |
Riksdagsberättelsen år 1974
590
Kommunalförvaltning
Ju 10, K 2, C 1,
Kommunallagsutredningen C
Kommunalrätt C 7,
Kommunalval C
Kommunikationsväsen K
Kommunindelning Ju 42, C 13,
Kompetenskommittén U
Koncentrationsutredningen I
Konkurslagskommittén Ju
Konstgödsel Jo
Konstnärsutbildningssakkunniga U
Konstutbildning U
Konsumentfrågor Ju 24, H3,
Konsumentköp Ju
Konsumenttjänstutredningen Ju
Konsumentupplysning H
Konsumtionskredit Ju
Kontrollanstalter Jo
Kraftledningar 1
Kraftverk I
Kreditupplysningsutredningen Ju
Kreditväsen Fi 11, 26, In 1, 3,
Krigslagar UD
Krigsmaktens förvaltningsutbildningsutredning
Fö
Kriminalstatistik Ju
Kriminalvård
Anstaltspersonal Ju
Behandlingsforskning Ju
Frivårdsdistrikt Ju
Förpassningsutredningen Ju
Häkten Ju
Tillsynsutredningen Ju
Ungdomsbrottslingar Ju 2,
Övervakningsnämndsutredningen
Ju
Kriminologiska forskningsstipendier
Ju
Kronofogdemyndigheter C 3,
Kronojord Fi 1,
Kulturell verksamhet
Dansarutbildning U
Filmutredningen U
Konstnärsutbildning U 9,
Litteraturutredningen U
Musei- och utställningssakkunniga
U
Nordiskt samarbete U
Regionmusiken Fö
Sameutredningen U
Upphovsrätt Ju
Kulturminnesvård U 37, C
Kulturväxter Jo
Kvarstad Fi
Kvinnor och män Ju 45, Fi
Kyrkoväsen
Bibelöversättning U 34,
Finansförmögenhet U
Kyrkohandbok U
Psalmkommittén U
Uppsala domkyrka U
Kårobligatorieutredningen U
Kärnkraftverk I 4,
Köprätt Ju 4,
L
Landskapsvård |
Jo |
10 |
Landsting C |
1, 2, 8, |
17 |
Lantbruks högskolan |
Jo |
3 |
Lastbilsförare |
K |
32 |
Leasingutredningen |
K |
30 |
Ledningar |
I |
2 |
Likviditets- och kassakvots-lagen |
Fi |
26 |
LinköpingsfMalen |
U |
19 |
Litteraturutredning, 1968 |
års U |
13 |
Livförsäkringsskatte- kommittén |
Fi |
29 |
Livräntor |
Ju |
12 |
Ljudupptagningar |
U |
7 |
Ljusnan |
C |
12 |
Lokalisering |
25 |
|
Industricentra |
In |
11 |
Lokaliseringsutredning, |
In |
6 |
Miljöstörande industri |
C lil |
4 |
Turistanläggningar |
Jo |
7 |
Se även Regionalpolitik |
U 2, Jo |
3 |
Lokaltrafik |
K |
21 |
Lotsning |
K |
20 |
Lotteriutredning, 1972 års |
H |
7 |
Luftfart Beredskapslagstiftning |
K |
4 |
Bromma flygplats |
K |
29 |
Buller |
K |
13 |
Flygkontrollsystem |
K |
39 |
Flygtrafikledning |
K |
7 |
Öresundsdelegationen |
K |
10 |
Luftfartyg |
Ju |
36 |
L uftfa rts v erks ut red ningen |
K |
38 |
L UP-kommittéer |
U 2, Jo |
3 |
Låneunderlagsgruppen |
In |
1 |
Långtidsuthyrning |
K |
30 |
Låsutredningen |
H |
X |
Länsförvaltning |
C 1, 8, 20 |
|
Länsskolnämnder |
U |
29 |
Lärare |
U 27, 36 |
|
Lärarutbildning |
U |
16 |
Läromedel |
U |
8 |
Läro medelsorganisations kommittén |
||
U |
53 |
|
Lönefrågor Avtalsgodkännande |
Fi |
36 |
Förhandlingsutredningen |
Fi |
6 |
Lönekostnadspålägg |
Fi |
10 |
Lönesystemutredningen |
Fi |
7 |
Lös egendom |
Ju |
4 |
M Malmö kommun |
C |
17 |
Malmöhus läns landsting |
C |
17 |
Marinens befälsutredning |
Fö |
2 |
Markdelegationen |
Fi |
1 |
Marklagstiftning |
Jo |
4 |
Markägare JO 10
Massmedier Ju 25, Fi 37
Medborgerliga rättigheter Ju 61
Medicinalstatistik S 4
Medicinsk forskning I 17
17
10
10
9
36
14
43
1
30
16
9
52
8
52
38
6
29
14
2
4
20
IX
2
10
11
62
23
54
8
60
13
6
57
16
21
2
56
15
52
13
4
39
8
31
26
5
23
40
39
46
57
10
18
35
2X
19
52
591
Sakregister
Medicinsk information |
S |
29 |
Trafiksäkerhet |
K 5, |
22 |
|
Medicinsk teknik |
U |
19 |
Transportfrågor |
K 6, |
23 |
|
Meritvärdering |
Fi |
15 |
Upphovsrätt |
Ju |
26 |
|
Mervärdeskatteutredningen |
Fi |
27 |
Utländska banker |
Fi |
21 |
|
Metallmanufakturutredningen |
I |
7 |
Vägtrafik |
K |
24 |
|
Mikrofilmning |
U |
54 |
Öresundsfrågor |
K |
10, 25, 33 |
|
Militära pensionsåldersdele- |
Nordkalottkommittén |
In |
14 |
|||
gationen |
Fö |
12 |
Norrland |
U 26, In |
11 |
|
Militära tjänstgöringsålders- |
Norrmalm |
K |
14, Fi |
1 |
||
utredningen |
Fö |
1 |
Nya testamentet |
U |
46 |
|
Militärmusiken |
Fö |
8 |
Nykterhetsvård S |
1 5, |
18, Fi |
4 |
Miljöforsknings utredningen |
Jo |
17 |
Närförläggnings utredningen |
I |
4 |
|
Miljökontrollutredningen |
Jo |
6 |
Näringspolitik |
|||
Miljöstörande industri |
C |
11 |
Dataindustri |
I |
10 |
|
Miljövård se Naturvård |
Förenade fabriksverken |
I |
12 |
|||
Mindre och medelstora företag |
I |
5 |
Grafisk industri |
I |
6 |
|
Minoriteter |
u |
31 |
Industricentra |
In |
11 |
|
Motorredskaps utredningen |
K |
8 |
Industrilokalisering |
C |
11 |
|
Mullsjöutredningen |
C |
14 |
Installationsbranschen |
I |
8 |
|
Multinationella företag |
Ju |
59 |
Koncentrationsutredningen |
I |
1 |
|
Musei- och utställningssak- |
Metallmanufaktur |
I |
7 |
|||
kunniga |
U |
4 |
Mindre o. medelstora företag I |
5 |
||
Musik |
Fö |
8 |
Petroindustri |
I |
14 |
|
Musikutbildning |
U |
25 |
Stålindustri |
I |
18 |
|
Mutansvarskommittén |
Ju |
10 |
Verkstadsindustri |
1 |
11 |
|
Myntkommittén |
Fi |
44 |
Näringsrätt |
Ju 38, H |
2 |
|
Män och kvinnor |
Ju |
45 |
||||
■ Mönstring |
K |
19 |
O |
|||
Obligationsmarknad |
Fi |
5 |
||||
N |
Obligatoriekommittén |
U |
50 |
|||
Namnlags utredningen |
Ju |
37 |
Offentlig tjänst |
Fi 13, 39 |
||
Narkotika |
S |
7 |
Offentlighet |
Ju |
19 |
|
Nationalfonoteket |
U |
7 |
Oljeindustri |
I |
14 |
|
Naturgas |
I |
22 |
Oljelagring |
H |
9 |
|
Naturvetenskaplig forskning |
Jo |
17 |
Oljemärkning |
K |
26 |
|
Naturvård |
Oljeskydd |
Jo |
13 |
|||
Atomkraftverk |
I |
4 |
Ombordanställda |
K |
37 |
|
Fritidsbåturedningen |
Jo |
12 |
Omlokalisering |
S |
25 |
|
Kemiska medel |
Jo |
16 |
Omskolning |
In |
19 |
|
Kemiskt avfall |
Jo |
13 |
Operautredningen |
U |
40 |
|
Miljökontrollutredningen |
Jo |
6 |
||||
Miljöforskning |
Jo |
17 |
P |
|||
Miljöstörande industri |
C |
11 |
Patent- och registreringsverket H |
10 |
||
Miljövårdskostnader |
Jo |
15 |
Patentpolicykommittén |
H |
2 |
|
Naturvårdskommittén |
Jo |
10 |
Pedagogik |
s |
; 6, u |
27 |
Radioaktivt avfall |
I |
19 |
Pension |
s |
27 |
|
Vattenlagsutredningen |
Ju |
18 |
Pensionsadministration |
Fi |
31 |
|
Naturvårdsverket |
Jo |
20 |
Pensionsförsäkring |
Fi |
29 |
|
Nordiskt samarbete |
Pensionsålder |
Fö |
12, S |
16 |
||
Bokföringslagstiftning |
Ju |
28 |
Personaladministration |
I |
16 |
|
Generalklausulutredningen |
Ju |
24 |
Personalkategoriutredning, , |
1968 års |
||
Gränskommuner |
c |
7 |
Fö |
6 |
||
Konsumenttjänstutredningen |
Ju |
38 |
Personalomsättning |
Ju |
58 |
|
Kreditköp |
Ju |
29 |
Personalrepresentation |
Fi 33, 34 |
||
Kriminalstatistik |
Ju |
11 |
Personalutbildning |
Ju |
62 |
|
Kulturellt samarbete |
U |
39 |
Persontransport |
Ju 35, K |
36 |
|
Köplagsutredningen |
Ju |
4 |
Petroindustriutredningen |
I |
14 |
|
Medicinalstatistik |
S |
4 |
Planering |
Fö |
11, K |
28 |
Nordkalottfrågor |
In |
14 |
Polisväsen Ju 34, 43, 58, S |
7 |
||
Produktansvarskommittén |
Ju |
50 |
Politiska fri- och rättigheter |
Ju 61 |
||
Påföljder |
Ju |
31 |
Postgiro |
Fi |
19 |
|
Semesterutredningen |
S |
22 |
Postverkets tidningsrörelse |
K |
41 |
|
Skadeståndskommittén |
Ju |
12 |
Postväsen |
K |
35 |
|
Skifte av dödsbo |
Ju |
5 |
Pressutredning, 1972 års |
Fi |
37 |
|
Straffrätt |
Ju |
3 |
Prisindex |
Fi |
8 |
|
Suveränitetsholmarna |
Ju |
51 |
Prisreglering |
Jo 5, |
19 |
Riksdagsberättelsen år 1974
592
Produktansvarskommittén |
Ju |
50 |
Sedlighetsbrott |
Ju |
32 |
|
Professorstillsättning |
U |
21 |
Sekretess |
Ju |
19 |
|
Programbudgetering |
Fö |
11 |
Semesterutredningen |
S |
22 |
|
Psalmkommitté, 1969 års |
U |
18 |
Service Ju |
38, In |
5 |
|
Psykiskt avvikande |
Ju |
31 |
Sexualbrott |
Ju |
32 |
|
Publicering |
Ju |
15 |
Sexualundervisning |
U |
3 |
|
Punktskatteutredning, 1969 |
års |
Fi |
12 |
SIFU |
1 |
21 |
Pyroteknikutredningen |
I |
15 |
Sjukhus |
S |
1 |
|
Påföljder |
Ju |
31, |
53 |
Sjukvård S 3, |
4, 10, 29 |
|
Sjöfart |
||||||
R |
Befälsbemanning |
K |
11 |
|||
Radio |
Fartygsmiljö |
K |
37 |
|||
Radionämnden |
U |
51 |
Fartygsregistrering |
K |
34 |
|
Radioutredning, 1969 års |
U |
20 |
Fritidsbåtar |
Jo |
12 |
|
Reklam i TV |
u |
5 |
Göta kanal |
K |
27 |
|
Utbildningsradio |
U |
6, |
36 |
Hamnar |
K |
2 |
Yttrandefrihet |
Ju |
25 |
Lotsning |
K |
20 |
|
Radioaktivt avfall |
I |
19 |
Sjöräddning |
K |
17 |
|
Rationalisering Fi 42, Jo |
19 |
Övergivna fartyg |
K |
18 |
||
Realisationsvinst |
Fi |
23 |
Sjöfolk S 27, K |
19, In |
16 |
|
Redovisning |
Fi |
3 |
Sjöreglering |
Jo |
18 |
|
Regional fiskeriadministration |
Jo |
9 |
Skadestånd Ju |
12, 35, 50 |
||
Regionalpolitik |
Skatteprocess |
Fi |
40 |
|||
Industricentra |
In |
11 |
Skatteutjämning |
Fi |
30 |
|
Lokaliseringsutredningen |
In |
6 |
Skatteväsen |
|||
Styrmedel |
In |
17 |
Artister |
Fi |
24 |
|
T uristanläggningar |
Jo |
7 |
Bostäder |
Fi |
38 |
|
Utredningsverksamhet |
In |
2 |
Företag |
Fi |
22 |
|
Regionmusiken |
Fö |
8 |
Ideella föreningar |
Fi |
28 |
|
Reklamutredningen |
U |
5 |
Livförsäkringar |
Fi |
29 |
|
Revisitions- och förfogande- |
Mervärdeskatt |
Fi |
27 |
|||
utredning, 1967 års |
Fö |
4 |
Periodiskt understöd |
Fi |
14 |
|
Renskötselanläggningar |
Jo |
22 |
Punktskatter |
Fi |
12 |
|
Restauranger |
U |
17 |
Realisationsvinst |
Fi |
23 |
|
Riksdagens lönedelegation |
Fi |
36 |
Skatteutredning, 1972 års |
Fi |
32 |
|
Riksinternatskolor |
U |
24 |
Traktamente |
Fi |
9 |
|
Riksplanering |
C |
6 |
Skifte av dödsbo |
Ju |
5 |
|
Riksstaten |
Fi |
16 |
Skingringsförbud |
Fi |
40 |
|
Riksutställningar |
U |
4 |
Skodon |
H |
4 |
|
Rivning |
In |
8 |
Skogshögskolan |
Jo |
3 |
|
Räddningstjänst |
K |
17 |
Skogspolitiska utredningen |
Jo |
2 |
|
Räkenskaper |
Ju |
28 |
Skogsutredning, 1973 års |
Jo |
25 |
|
Rättegång |
Skolungdomsresor |
U |
42 |
|||
Brottmål |
Ju |
17 |
Skolväsen |
|||
Delgivning |
Ju 41 |
Ansvarsfördelning |
||||
Hyresprocess |
Ju 49 |
stat—kommun |
U |
45 |
||
Åtalsrätt |
Ju |
27 |
Betyg |
U |
48 |
|
Rättsväsendets informations- |
Länsskolnämnder |
U |
29 |
|||
system |
Ju |
14 |
Läromedel sorganisation |
U |
53 |
|
Rörelsehindrade S 20, K 36 |
Radio och TV i utbildningen U |
6 |
||||
Röstning |
Ju |
7 |
Riksinternatskolor Sexualundervisning |
U u |
24 3 |
|
S |
Skolans inre arbete |
u |
27 |
|||
Sambruksutredningen |
Jo |
8 |
Skorstensfejarmästare |
c |
18 |
|
Samer |
U |
31 |
Smuggling |
Fi 43 |
||
Samebyar |
Jo |
22 |
Småföretag |
I |
5 |
|
Samhällsforskning Ju 47, I |
16 |
Småpartier |
C |
9 |
||
Samhällsinformation |
Ju |
15 |
Smällare |
I |
15 |
|
Samhällsplanering |
Snöfordon |
K |
8 |
|||
Bygglagutredningen |
C |
5 |
Social forskning |
S |
9 |
|
ERU |
In |
2 |
Social information |
S |
32 |
|
Företagsinformation |
I |
20 |
Sociala förmåner Fö 9, S 20 |
|||
Riksplanering |
C |
6 |
Socialdepartementets sjuk- |
|||
Trafikplanering |
K |
16 |
vårdsdelegation |
s |
3 |
|
Samlevnadsundervisning |
U |
3 |
Socialutredningen |
s |
5 |
|
Sanerings utredningen |
In |
8 |
Sommarbarnsverksamhet |
s |
6 |
593
Sakregister
Ju
1, Fi 43
U 27
H 7
U 49
C 5
Fi 30, U 45
S 23, K 12
Fi 1, 2, 41, I 24
I 3
Fi 39
Fi 16
Specialstraffrätt
Specialundervisning
Spel
Språkvårds nämnden
Stadsplanering
Stat och kommun
Statistik
Statlig egendom
Statliga företag
Statsanställda
Statsbudget
Statsförvaltning
Budgetutredningen Fi 16
Exekutionsväsen C 3, 21
Förvaltningsdemokrati Fi 17, 34
Geologiska undersökningen I 23
Industriverket I 21
Lokalisering S 25
Luftfartsverket K 38
Lönekostnadspålägg Fi 10
Lönesystem Fi 7
Mutansvarskommittén Ju 10
Naturvårdsverket Jo 20
Nedre Norrmalm K 14, Fi 1
Offentlighet och sekretess Ju 19
Patentverket H 10
Pensionsadministration Fi 31
Statskontoret m.m. Fi 42
Statskonsult AB Fi 42
Statskontoret Fi 42
Statstjänstemän Fi 36
Steriliseringsutredningen Ju 46
Stiftelser Fi 22
Stockholm K 14, Fi 1
Stockholms län Ju 33
Stockholmspolisen Ju 34
Storlandsting C 1
Strafflagstiftning
Ju 1, 3, 22, 31. 32, Fö 14, Fi 43
Studentkårer U 28, 30
Studerandehälsovård U 44
Studiecirklar U 23
Studiereseutredningen U 42
Studiesocialt stöd U 12, 14
Styrelsepresentation Fi 33, 34
Stålindustri I 18
Stämningsmän Ju 41
Stängselskyldighet K 9
Suveränitet sholmarna Ju 51
Särskolverksamhet S 17
Tandvårdsförsäkring S 15
Taxering Fi 40
Teater U 40
Teknikupphandlingskommittén I 24
Teknisk utbildning U 26
Teknisk utveckling I 24
Tekniska hjälpmedel S 11
Tekniska högskolan U 1
TEKO-varor H 4
Telefonförsäljning Ju 52
Television Ju 25, U 5, 6, 38
Textilvaror H 4
Tidningsdistribution K 41
Tidningsfilmningskommittén U 54
Tidningsrörelse K 41
Tidningsstöd Fi 37
Tillsynsutredningen Ju 13
Tilläggspension S 16
Tingsrätter Ju 55
Tjänstebrev srätt K 35
Tjänstemän Fi 6
Tjänster Ju 38
Tjänstesystem Fi 7
Tjänstetillsättningar U 21
Tjänstgöringsålder Fö 1
Tornedalen Ju 51
Torrläggningsbestämmelser Ju 18
Totalisatorverksamhet Jo 24
Totalvägran Fö 14
Trafikbullerutredningen K 13
Trafikpolitiska utredningen K 31
Trafikolycksstatistikkommittén K 19
Trafikpolitik
Kollektivtrafik K 21
Nordiskt samarbete K 6, 27
Trafikplanering K 16
Trafikpolitiska delegationen K 1
yägkostnader K 3
Öresundsfrågor K 10, 25, 33
Trafiksäkerhet K 5, 8, 22, 24, 32, 40
Traktamentsbeskattningsut redningen
Fi 9
Transportforskning K 6
Transportfrågor, Nordiska K 23
Transportväsen K 36
Trav- och galopptävlingar Jo 24
TRU-kommittén U 6
Tryckerier I 6
Trädgårdsnäringsutredningen Jo 1
Tullagstiftning Fi 35
Tullpackhuskarlslagen Fi 13
Turistanläggningar Jo 7
Täktsamfälligheter Jo 10
Tätortsmiljö C 5
U
U-landsforskningsutredningen
U-landstjänst
U-länder
Underställning av avtal
Undervisningssjukhus
Ungdomsbrottslighet Ju 2, 6, 27
Ungdomsfängelsenämnden Ju 57
Ungdomsvårdsskolor S 14
Universitet
Anställningstrygghet U 36
Egendomsförvaltning Fi 2
Kårobligatoriet U 28, 50
Lokalprogram U 2
Medicinsk teknik U 19
Professorstillsättning U 21
Restauranger U 17
Teknisk utbildning i Norrland U 26
TV och radio i utbildningen U 6
Utbildningsutredning, 1968 års U 11
Universitetssjukhus S 1
Uppbörd Fi 18, 35
Uppfinningar H 2
Uppgiftsskyldighet Fi 18, I 20
Upphandling I 24
U 33
Fi 15
UD 3
Fi 36
S 1
Riksdagsberättelsen år 1974
594
Upphovsrätt |
Ju 26, U |
8 |
Väghållning K |
3, 15 |
Upplysningsverksamhet |
Vägplanering |
K 28 |
||
Författningspublicering |
Ju |
15 |
Vägtrafik |
|
Information i radio |
U |
20 |
Bilarbetstid |
K 32 |
Miljövårdsupplysning |
Jo |
6 |
Buller |
K 13 |
Sexual- och samlevnadsfrågor U |
3 |
Motorredskap |
K 8 |
|
Social information |
S |
32 |
Nordiskt samarbete K 5, |
22, 24 |
Upprustning av bostäder In |
8 |
Trafiksäkerhet K 22, 40 |
||
Uppsala domkyrka |
U |
35 |
T raf ikolycksstatistik |
K 12 |
Uppsala län |
C |
13 |
Vägkostnader |
K 3 |
Uppsägnings skydd |
In |
10 |
Värdepapper |
Fi 5 |
Uppvärmning |
Ju 48 |
Värmeanläggningsutredningen |
Ju 48 |
|
Utbildningsdemokrati |
U |
30 |
Värmeverk |
I 4 |
Utbildningsradio |
U 6, 20, 38 |
Värnpliktiga se Försvarsväsen |
i (per- |
|
Utbildningsutredning, 1968 års U |
11 |
sonat) |
||
Utlandssvenskar |
Ju |
7 |
Växtförädling |
so 23 |
Utländska artister |
Fi |
24 |
||
Utländska företag |
Ju 59, Fi |
21 |
Y |
|
Utlänningar |
In 7, |
16 |
Yrkesinspektionen |
S 13 |
Utrikespolitik |
UD |
2 |
Yrkesskadeförsäkring |
S 19 |
Utställningar |
U |
4 |
Yrkesskadestatistikutredningen |
S 23 |
Utvecklingssamarbete |
UD |
3 |
Yrkesutbildning |
U 56 |
v |
Yttrandefrihet |
Ju 25 |
||
V Vadstena klosterkyrka |
U |
37 |
Z |
|
Val |
Ju 7, C |
9 |
Zigenare |
In 9 |
Vapenfri tjänst |
Fö |
14 |
||
Varudeklarationsutredningen H |
6 |
Å |
||
Varudistribution |
H |
3 |
Åtalsrättskommittén |
Ju 27 |
Varusmuggling |
Fi 43 |
|||
Vattenkraftsutbyggnad |
C |
12 |
Ä |
|
Vattenlagen |
Ju 18, Jo |
10 |
Ägandeförhållanden |
I 1 |
Vattenvägar |
K |
27 |
Äktenskapsrätt |
Ju 21 |
Verkstadsindustri |
I |
11 |
||
Veterinärhögskolan |
Jo 3, |
11 |
Ö |
|
Vindelån |
Jo |
7 |
Öppet köp |
Ju 52 |
Vuxenutbildning |
U 14, 23, 47 |
Öresundsfrågor K 10, 25, 33 |
||
Vårdanstalter |
S |
18 |
Övergivna fartyg |
K 18 |
Vårdlagstiftning |
S |
5 |
Överinstans |
Ju 40 |
Vårdpersonal |
Ju 13, 62 |
Overvakningsnämndsutredningen Ju 57 |
||
Vårdutbildning |
S |
6 |
Ovningsämneslärare |
U 16 |
Innehållsförteckning
Allmän berättelse 1
Överenskommelser med främmande makter m.m. under tiden november
1972—oktober 1973 7
Redogörelse för de garantier för exportkrediter som exportkreditnämnden
har meddelat på statens vägnar 16
Under år 1973 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och andra
kulturella ändamål 18
U nder budgetåret 1972/73 gjorda anvisningar ur jakt vårdsfonden 21
Under budgetåret 1972/73 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
21
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden
under budgetåret 1972/73 22
Kommittéer:
Justitiedepartementet (Ju) 23
Utrikesdepartementet (UD) 129
Försvarsdepartementet (Fö) 139
Socialdepartementet (S) 156
Kommunikationsdepartementet (K) 189
Finansdepartementet (Fi) 234
Utbildningsdepartementet (U) 277
Jordbruksdepartementet (Jo) 374
Handelsdepartementet (H) 408
Inrikesdepartementet (In) 420
Civildepartementet (C) 442
Industridepartementet (I) 465
Uppgift på kostnader för kommittéer 502
Betänkanden utkomna från trycket under år 1973 550
Betänkanden avgivna av kommittéer, som redovisas i riksdagsberättelsen,
eller upprättade inom departement (Ds-serie) under år 1973 552
Nordisk utredningsserie 555
Personregister till kommittéer 556
Sakregister till kommittéer 587
Svenska Reproduktions AB 1974
Datorstyrd Fotosättning
Tryckning: Rotobeckman