Kungl. Maj:ts proposition nr 130 år 1974 Prop. 1974:130

Nr 130

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m. m.; giv«n den 6 september 1974.

Kungl, Majli vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen atl bifalla de förslag om vars avlåtande till nksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåU

I propositionen föreslås att vissa stiftelser för avgångsersättning till friställd arbetstagare och för andra trygghetsåtgärder för arbetstagare som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda skall erhålla samma skattemässiga behandling som vissa stiftelser för uteslutande avgångsersättning till friställd arbetstagare. Vidare föreslås slopande av tidsfristen för ingivande av ansökan hos riksskatteverket i ärenden rörande beskattningen av utländsk livförsäkring. Slutligen föreslås att vid 1975 års taxering avdrag skall medges för avgift för pensionsförsäkring m. m. som ägs av skaltskyldigs barn under förutsättning att barnet den I november 1974 inte fyllt 20 år.

Riksdagen 1974. I saml. Nr 130

Prop. 1974:130 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att 53 5 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 mom,' Skyldighet atl erlägga skatt för inkomsl åligger så framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda beslämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73>;> sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomsl, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvals; saml

för tid, under vilken han ej varil här i riket bosatt:

för inkomsl av här belägen täslighei;

lör inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburils härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk koramun;

för ersättning enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäknng och lagen (1956:293) om ersättning ät smittbärare saml enligt annan lag eller författning, som utgått lill någon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller pä grund av militärtjänstgöring;

för annan härifrän uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

för vinst å icke yrkesmässig avyiinng av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse; samt

för belopp vilkel molsvarar restiiuerad, avkortad eller avskriven socialförsäkringsavgifi lill folkpensioneringen enligl 19 kap. 3 i lagen (1962:381) om allmän försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift elier allmän arbetsgivaravgift och med vilkel avdrag enligl 46;; 2 mom. åtnjutits vid tidigare års laxeringar;

' Senaste lydelse 1974:266.

Nuvarande ivde/se Föres/agen /yde/se

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomtriitt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser all tillgodose slatens egna behov;

c) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållnings
sällskap med stadgar som fastställts av Konungen eller myndighet som
Konungen bestämmer:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, Nobelstiftelsen d) akademier, Nobelstiftelsen
samt stiftelsen Dag Hammarskjölds samt stiftelsen Dag Hammarskjölds

Minnesfond,så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga alt vara medlemmar samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifler som enligl nämnda sladgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlänekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Apotekarsociete-lens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsuifästclse m, m,, allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen

Minnesfond, sä ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt gällande stadgar äro skyldiga att vara medlemmar saml samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifler som enligl nämnda sladgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlänekassa, norrlandsfonden, statens utvecklingsfond, Äpotekarsociete-tens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, aktiebolaget tipstjänst, svenska penninglotteriet aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m., allmänna försäkringskassor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verksamhet, personalstiftelser som avses i lagen

Prop. 1974:130 4

Nuvarande /yde/se Föres/agen lydelse

onitryggande av pensionsutfästelse om tryggande av pensionsutfästelse
m, m, med ändamål uteslutande att m, m, med ändamål uteslutande att
lämna understöd vid arbetslöshet, lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser sjukdom eller olycksfall, stiftelser
som bildats enligt avtal mellan or- som bildats enligl avtal mellan or
ganisationer av arbetsgivare och ar- ganisationer av arbetsgivare och ar
betstagare med ändamål att utgiva betstagare med ändamål alt utgiva
avgångsersättning till friställd ar- avgångsersättning till friställd ar
betstagare ävensom sådana ömsesi- betstagare eller främja åtgärder till
diga försäkringsbolag, som avses i la- förmån för arbetstagare som blivit
gen om yrkesskadeförsäkring: uppsagd eller löper risk att bliva upp-

sagd tillföljd av driftsinskränkning, fö
relagsnedläggelse eller rationalisering
av förelags verksamhet ävensom så
dana ömsesidiga försäkringsbolag,
som avses i lagen om yrkesskade
försäkring:
för inkomst av fastighet; för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig
verksamhet,sjukvärdsinrättningarvilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till huvudsakligt ändamål
att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikels försvar
eller att, utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda per
soner, främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för be
redande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland
behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar
vilka, ulan all i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska in
tressen, huvudsakligen verka för ändamål av den i fråga om stiftelser här
angivna art:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

f) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning
äro skyldiga att avslå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser,
understödsföreningar, som bedriva till livförsäkring hänfötiig verksamhet,
verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbe
gripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar,
häradsallmänningar och andra likartade samfälligheter, som förvallas själv
ständigt för delägarnas gemensamma räkning, samlliga i den mån de ej
inbegripas under punkterna d) och e):

för all inkomst, som här i nket eller å utländsk ort förvärvals;

g) utländska bolag:

för inkomsl av här belägen faslighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits; saml

Prop. 1974:130 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

h) allmänna pensionsfonden:

för all inkomst som härflyler av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen, samt i övrigl för inkomst av fastighet.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt ändamål alt främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller förening, som ovan i första styckel vid e) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt della stycke, må klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna tillämpas även på stiftelse med ändamål att utgiva avgångsersättning till friställd personal eller främja åtgärder för tjänsteman som blivit uppsagd eller löper risk bliva uppsagd om stiftelsen bildats före lagens ikraftträdande. Har sädan stiftelse år 1974 taxerats för inkomst eller förmögenhet enligt äldre bestämmelser, fär stiftelsen anföra besvär över laxeringen i särskild ordning. I sådani fall får besvär anföras även av taxeringsintendenlen till den skaltskyldiges förmån. 1 fråga om besvär som här avses gäller 100, 101, 103 och 104 >s taxenngsförordningen (1965:623) i tillämpliga delar

Prop. 1974:130

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att punkt 3 av övergångsbestiimmelserna till lagen (1969:754) om iindrmg i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3,' Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket på ansökan förklara att försäkring, som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse och som enligt äldre bestämmelser varit atl anse som pensionsförsäkring, fortfarande skall anses som sädan försäkring. Förklaring som nyss nämnts fär meddelas endast om ansökan gjorts antingen av utländsk medborgare, som tecknat lörsiikringen före eller under bosättning i Sverige, eller av svensk medborgare som, efter att under minst tre år i följd icke ha varit bosatt här i landet och under sådan tid tecknat försäkringen, bosätter sig i Sverige,

Har riksskatteverket meddelat förklaring som avses i närmast föregående stycke kan försäkringen icke övergå till kapilalförsäkring.

Ansökan hos riksskalteverkei avseende försäkringsomlecknals innan försäkringstagaren bosall sig här i landet skall göras .senast den 31 december Iredje året efter del år under vilkel för-säknngslagaren bosatt sig här eller, om bosättningen här skett före 1968 års ulgång, senast den 31 december 1972. Har försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren är bosalt här i landet, skall ansökan göras senast den 31 december Iredje året efter det år under vilkel försäkringen tecknats.

Mot riksskatteverkets beslut i fråga som avses i denna punkt får talan ej föras.

Har riksskatteverket meddelat lörklaring enligt första stycket av denna punkt får försäkringstagaren genom besvär i särskild ordning föra talan om sådan ändring av sin inkomsttaxering som föranleds av förklaringen, I sådani fall får besvär även anföras av laxcringsintendent till försiikringstagarens

' Senaste lydelse 1971:922,

Prop. 1974:130

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1113) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom förordnas att övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1113) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Denna lag iräder i kraft den I januari 1974 och tilliimpas första gången vid 1975 ärs taxering. Dock skall beslämmelserna i 46 i;; 2 mom, 4) tillämpas redan vid 1974 års taxering. Äldre beslämmelser, utom såvitt avser 46 n 2 mom, 4), gäller fortfarande i fråga om periodiska utbetalningar som utgår pä grund av bindande förpliktelse som uppkommit före den 9 november 1973, Vid lillämpningen av 53 M mom, försia-tredje styckena skall äldre bestämmelser gälla beträffande utbetalningar till lörmånstagare som insatts enligt oåterkalleligt förmånstagareförordnande före den 9 november 1973,

Vid 1975 års ta.xering likställes vid tillämpningen av 46 2 mom. första Slyckel 2) och 3) med omyndigt barn sådant barn som den I november 1974 är under 20 år.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1974:130

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 6 september 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om skaltefrihet för vissa stiftelser m. m. och anför.

Inledning

Under senare år har genom avtal mellan avtalsparter på arbetsmarknaden bildats stiftelser med ändamål att utge avgångsersättning (ÄGE) till friställd arbetstagare liksom även s. k. trygghetsfonder med ändamål att främst bekosta sysselsättningsfrämjande åtgärder. Avsikten är att slå samman AGE-stiflelser och trygghetsfonder.

1 sknvelse lill Kungl. Maj:l har de organisationer som träffat överenskommelse om inrättande av ÄGE-fond och trygghetsfond hemställt att stiftelse med både AGE- och trygghetsfondens ändamål i beskattningshänseende skall behandlas på samma sätt som stiftelse med ändamål att uteslutande utge AGE lill friställd arbetstagare.

Efter remiss har yttranden över framställningarna avgells av kammarrätten i Stockholm, försäkringsinspeklionen, riksskatteverket, länsstyrelserna i Stockholms och Östergötlands län och föreiagsskatteberedningen.

Riksskatteverket har i skrivelse den 2 april 1974 hemställt om slopande av nuvarande ansökningslid för dispens från gällande skattebeslämmelser om vissa livförsäkringar som meddelats av utländsk försäkringsgivare.

Försäkringsinspektionen har yttrat sig över förslaget.

Genom beslut av 1974 års vårriksdag (prop, 1974:44, LU 1974:12, rskr 1974:169, SFS 1974:236) har fr, o, m. den 1 juli 1974 myndighetsåldern sänkts från 20 lill 18 år. 1 prop. 1974:44 aviserades förslag om författningsändring av innebörd att rätten till avdrag för premier eriagda under år 1974 för barns pensionsförsäkring m. m. inte skulle påverkas av den sänkta myndighetsåldern.

Prop. 1974:130 10

Stiftelser för avgångsersättning och andra trygghetsåtgärder

Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond

Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) å ena sidan och Svenska Industritjänstemannaförbundet (SIF), Sveriges Ärbetsledareförbund (SALF) och Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) å den andra träffades år 1969 avtal om inrättande av en fond för AGE till tjänstemän och arbetsledare. Industrins AGE-fond. Är 1970 träffades mellan SAF och Handelstjänstemannaförbundet (HTF) avtal om inrättande av ytterligare en sådan fond. Handelns AGE-fond. Dessa båda ÄGE-fonder förvaltas sedan år 1971 av två förändamålet bildade stiftelser, nämligen Stiftelsen Industrins AGE-fond och Stiftelsen Handelns AGE-fond.

Genom överenskommelser år 1973 har nyssnämnda avtalsparter tillskapat två fonder lÖr trygghetsåtgärder för tjänstemän. Industrins Trygghetsfond och Handelns Trygghetsfond. Ett för de båda avtalsområdena gemensamt organ, trygghetsrådet, skall enligt överenskommelserna besluta om ersättningar från såväl AGE-fonderna som trygghetsfonderna.

Avsikten är att de fyra fonderna skall sammanslås till en fond. Tjänstemännens Trygghetsfond, Denna skall förvallas av en stiftelse, som bildas genom sammanslagning av Stiftelsen Industrins ÄGE-fond och Stiftelsen Handelns AGE-fond.

Den nya stiftelsen. Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond, skall ha till ändamål att insamla avgifter till fonden och förvalta influtna medel. Vidare skall stiftelsen med medel från fonden bestrida kostnader för de sysselsättningsfrämjande åtgärder som trygghetsrådet beslutar för tjänstemän, som blivit uppsagda eller löper risk atl bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar, företagsnedläggelser eller rationalisering av företags verksamhet. Stiftelsen skall även enligt rådets beslut lämna bidrag med anledning av uppsägningsfall, som anmälts till rådet. Slutligen skall stiftelsen betala ut avgångsersättningar enligt rådels beslut.

Stiftelsens angelägenheter skall handhas av en styrelse om tio ledamöter och lika många suppleanter. Av dessa utses fem ledamöter och fem suppleanter av SAF, tvä ledamöter och lika mänga suppleanter av SIF, samt en ledamot och en suppleant vardera av SALF, CF och HTF, Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall granskas av två revisorer, som utses gemensamt av SAF, SIF, SALF, CF och HTF, Förmögenhetsförvaltning och viss därmed sammanhängande verksamhet skall handhas av Svenska Personal-Pensionskassan, ömsesidig försäkringsförening (SPP) enligt särskilt avtal. SAF, SIF, SALF, CF och HTF äger dock gemensamt utse annan förvaltare. Stiftelsen skall stå under tillsyn enligt lagen (1929:116) om tillsyn över stiftelser. Skulle stiftelsens ändamål komma att tillgodoses genom lagstiftning eller annorledes skall stiftelsen efter gemensami beslut av SAF. SIF, SALF, CF och HTF upplösas. Eventuellt överskott skall därvid användas för ändamål som iryggheisrådet beslutar och som syftar till ökad

Prop. 1974:130 M

anställningstrygghet, förbättrade arbetsförhållanden eller förbättrade förhällanden för friställda personer inom destinatärskretsen. Ändring av stiftelsens stadgar skall beslutas gemensamt av SAF, SIF, SALF, CF och HTF, dock att ändring av stiftelsens ändamål skall godkännas av tillsynsmyndigheten.

Medel till stiftelsens AGE-verksamhet erhålls som hittills genom särskilda arbetsgivarbidrag motsvarande f. n. 0,25 % av företagens lönesumma för samtliga tjänstemän med undantag för befattningsskikt högre än 2 i den mellan parterna gemensamma belättningsnomenklaturen. Även till den trygghelsfrämjande verksamheten skall avsättas ett belopp av samma storleksordning.

Trygghetsrådet skall bestå av tio ledamöter, varav fem från arbetsgivarsidan och fem från tjänstemannasidan jämte lika antal suppleanter lör dem, Äv tjänstemannasidans representanter utser SIF två och SALF, CF och HTF vardera en jämte lika antal suppleanter.

De allmänna förutsättningarna för utbetalning av ÄGE har inte ändrats genom den nya överenskommelsen, I trygghetsavtalet anges vidare att i syfte att pröva möjligheter att främja anställningstryggheten särskilda trygghetsåtgärder skall vidtas för tjänstemän som blivit uppsagda eller som löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkningar, företagsnedläggelser eller rationalisering av företagets verksamhet. Därvid skall särskilt beaktas de tjänstemän som blivit beriittigade till AGE, Syftet skall vara atl så snabbt som möjligt återföra dessa tjänstemän lill arbetslivet. Trygghetsåtgärderna skall omfatta olika former av verksamhet i syfte att uppnå en sysselsättningsfrämjande clearing av dessa tjänstemän mellan företag som säger upp eller står i begrepp atl säga upp tjänstemän och företag med personalbehov, Verksamhelen skall inrymma möjligheter till individuell prövning och anpassning av olika åtgärder som kan underlätta för berörda tjänstemän att få nya anställningar. Kostnaderna för denna verksamhet jämte övriga särskilda åtgärder i syfte att främja anställningstryggheten skail bestridas av fonden.

Enligt trygghetsavtalet skall även den uppsägningstid som enligt avtal om allmänna anställningsvillkor gäller för tjänstemän som uppnått 55 års ålder och har tio anställningsår förlängas med sex månader om han uppsagts på grund av driftsinskränkning eller liknande strukturförändring. Uppsägning av övertalig sådan Oänsteman som bedöms ha speciella svårigheter atl lå ny godtagbar anställning bör inte företas förrän alla möjligheter prövats alt bereda tjänstemannen fortsatt anställning inom företaget, koncernen eller liknande sammanhållen företagsgrupp. Tilltänkt sådan uppsägning skall av arbetsgivaren anmälas till trygghetsrådet och anställning får inle upphöra förrän trygghetsrådet avgelt utlåtande i frägan. I sitt utlåtande kan trygghetsrådet rekommendera ersättning till tjänstemannen i form av engångsbelopp eller periodisk ersättning såsom förtidspension. Trygghetsrådet kan också erbjuda bidrag frän trygghetsfonden med högst hälften av ersättningen. Om arbetsgivaren kan visa giltigt skäl för atl förlängd uppsägningslid på

Prop. 1974:130 12

grund av särskilda omständigheter inte kunnat iakttagas, kan trygghetsrådet erbjuda bidrag från fonden motsvarande lön till tjänstemannen under den del av uppsägningstiden som inte kunnat iakttagas.

Har uppsägning skett av övertalig tjänsteman, som fyllt 50 år och har tio anställningsår, får ijänstemannaparten, om tjänstemannen kan bedömas ha speciella svårigheter att få ny godtagbar anställning, anmäla uppsägningen till trygghetsrådet, som skall avge utlåtande i frågan. Sådant utlåtande kan innefatta rekoinmendation om förlängd uppsägningstid eller ersättning till tjänstemannen i form av engångsbelopp. Trygghetsrådet kan erbjuda bidrag från trygghetsfonden med högst hälften av ersättningen.

Stiftelsen KFO-tjänslemannaorganisationernas Trygghetsfond, Stiftelsen KFO-Handelsanställdas Förbunds Trygghets- och AGE-fond och Stiftelsen KFO-Koo-peraiiva Tjänstemännens Förbunds Trygghets- och AGE-fond

Mellan Kooperationens Förhandlingsorganisation (KFO)å ena sidan och SIF, SALF, CF, Kooperativa tjänstemännens förbund (KTF), HTF och Handelsanställdas förbund (H Flå den andra träffades år 1970 avtal om inrättandet av kooperativa fonder för avgångsersättningar till tjänstemän och arbetsledare.

Genom överenskommelserår 1973 har nyssnämnda avtalsparter tillskapat fonder för trygghetsåtgärder för tjänstemän. Enligt överenskommelserna skall vidare särskilda styrelser, trygghetsråd, besluta om ersättningen från dessa fonder och AGE-fonderna.

Organisationernas avsikt är att AGE-fonderna och trygghetsfonderna inom resp. avtalsområde skall sammanslås till en fond. Den redan befmtliga AGE-fonden skall därefier namnändras lill Stiftelsen KFO-ijäns-temannaorganisationernas Trygghetsfond, Stiftelsen KFO-Handelsansläll-das Förbunds Trygghels- och AGE-fond samt Stiftelsen KFO-Kooperaiiva Tjänstemännens Förbunds Trygghets- och AGE-fond.

De nya stiftelsernas ändamål m. m, överensslämmer i princip med vad som angetts belräffande Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond, Förmö-genhctsförvallningen och därmed sammanhängande verksamhet avses handhas av Kooperationens Pensionsanstalt,

Siifielsen K. A. B-förelagens AGE- och Trygghetsfond

Enligt överenskommelse i början av år 1973 mellan Sveriges Kooperativa och Allmännyttiga Bostadsföretags Förhandlingsorganisation (K.A,B,) å ena sidan och SIF, SALF, CF-Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) och Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SK.TF) å den andra tillskapades två fonder, en AGE-fond och en trygghetsfond. Senare samma år beslutades att bilda en stiftelse. K,A.B,-företagens AGE- och Trygghetsfond, för förvaltning av de medel som inflyter i fonden. Samtidigt antogs stadgar för

Prop. 1974:130 13

stiftelsen. Det uppdrogs vidare ål K,A,B, att debitera beslutade avgifter, att lill ett trygghetsråd vidarebefordra sådana ansökningar om ersättning ur fonden som kommer in till K,A.B,, att efter trygghetsrådets anvisning utbetala ersättning, särförvalta och särredovisa fondens medel samt att för varje kalenderår till rådet lämna redovisning över stiftelsens verksamhet i vad mån den belöper på K,A,B, För sina åligganden skall KAB. för varje kalenderår uppbära ersättning ur fonden med belopp som svarar mot uppkomna förvaltningskostnader. Stiftelsen står under tillsyn av länsstyrelsen i Stockholins län.

Stiftelsens ändamål m. m, enligl de antagna stadgarna överensslämmer i princip med vad som avses gälla angående Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond, Förraögenhetsförvaltningen och viss därmed sammanhängande verksamhet skall emellertid som nyss angetts handhas av K,A,B,

För ett vart av åren 1973 och 1974 skall till fonden avsättas ett belopp av 0.5 % av lönesumman för samtliga tjänstemän med undantag för befattningsskikt högre än 2 i den för parterna tillämpade belättningsnomenklaturen. Utbetalning ur fonden skall dock inte ske förrän viss minimi-uppbyggnad skett och eventuella kostnader för AGE och andra trygghetsåtgärder under uppbyggnadstiden skall bestridas av resp. företag till den 1 april 1975. Av resultaträkningen för kalenderåret 1973 framgår alt avgifter debiterats med 739 337 kr., alt ränteintäkten uppburits med 5 602 kr,,att administrationskostnaderna uppgått till 23 520 kr, särat att avsättning skett till AGE-fonden raed 375 270 kr. och till Trygghetsfonden med 346 148 kr.

Siifielsen SFO:s Tiygghets/önd

Mellan Statsföretagens Förhandlingsorganisation (SFO) å ena sidan och SIF, SALF och CF å den andra träffades år 1972 avtal om inrättandet av en fond för avgångsersättningar till tjänstemän och arbetsledare, SFO-AGE-fonden. Under år 1973 träffade därefter dessa organisationer jämte HTF avtal om att HTF skall som likaberättigad part ingå i fonden. Vidare träffade nyssnämnda avtalsparter samma år överenskommelser om tillskapande av en ny fond för trygghetsåtgärder för tjänstemännen, SFO:s Trygghetsfond,

De avtalsslutande organisationerna är (. n. i arbete med bildandet av en stiftelse. Stiftelsen SFO:s Trygghetsfond, 1 denna stiftelse har de båda fonderna sammanslagits lill en gemensam fond. Stiftelsens stadgar är i huvudsak utformade som de för Stiftelsen Tjänstemännens Trygghetsfond och inrymmer således både AGE-fondens och trygghetsfondens ändamål. Enligt stadgarna skall dock förmögenhetsförvaltning och viss därmed sammanhängande verksamhet handhas av den som SFO, SIF, SALF, CF och HTF gemensamt utser.

Prop. 1974:130 14

Nuvarande ordning

Stiftelse, som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål all utge AGE lill friställd arbetstagare, beskattas kommunalt endast för inkomst av fastighet enligt 53 > I mom. första stycket d) kommunalskattelagen (1928:370), KL. Sådan stiftelse är enligt 7 ;; första slyckel e) förordningen (1947:576) om slatlig inkomstskatt, SI, och 6s 1 mom, första stycket b) förordningen (1947:577) om statlig för-inögenhetsskatt, SF, hell befriad från statlig inkomstskatt och förmögen-helsskalt. Detsamma gäller i fråga om vissa slag av stiftelser med näraliggande syfte, nämligen personalstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med ändamål uteslutande atl lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall. Även för pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse ra. m. och för vissa andra i 53 s 1 mom. första stycket d) KL angivna stiftelser gäller samma begränsningar i skattskyldigheten.

Även stiftelse som har lill huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller all - utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer - främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning är skattskyldig endast i begränsad omfallning. Sådan stiftelse är enligl 53 i första styckel e) KL och 7 vj första stycket O SI skattskyldig till kommunal inkomstskatt endasl för inkomsl av fastighet och av rörelse och lill statlig inkomstskatt endast för inkomsl av rörelse. Av bestämmelserna i 6n1 mom, första stycket b) SF framgår att stiftelse iir skyldig att erlägga förmögenhetsskatt endasl om och i den mån stiftelsen är skyldig att erlägga skatt för inkomsl. Stiftelse som avses i 7 ~< första stycket f) SI är i följd härav skyldig att erlägga förmögenhelsskali endast för sådan förmögenhet som är nedlagd i rörelse, som stiftelsen bedriver.

Stiftelse, som inle kan hänföras lill något av de rättssubjekt som uppräknas i 53 > 1 mom, första slyckel d) och e) KL, är oinskränkt skattskyldig för inkomst och förmögenhet,

Skatiesaiserna för stiftelser är vid taxering lill statlig inkomstskatt 15 % av beskattningsbar inkomst och vid förmögenhetstaxeringen 1,5 */m av beskattningsbar förmögenhet över 15 000 kr För s.k. familjestiftelse utgår emellerlid statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt efter samma regler som gäller för fysiska personer

Frågan om den skatlerällsliga bedömningen av vissa fonder för avgångsbidrag (AGB) behandlades av 1967 års riksdag (prop. 1967:39, BeU 1967:28, rskr 1967:169). Två fonder för AGB befnades därvid från inkomstbeskattning enligt den av riksdagen antagna förordningen (1967:160) om fnkallelse från

Prop. 1974:130 15

skattskyldighet av fond för avgångsbidrag. Den ena var den av SAF-LO bildade fond som föregick systemet med AGB-försäkring i Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA). Den andra fonden var den motsvarighet, som bildals av KFO-LO och som föregick AGB-försäkringen i Folksam. Skattebefrielse enligt förordningen gällde endast 1967 års taxering. Båda fonderna upphörde vid utgången av år 1966 och tillgångarna tillfördes resp. försäkringsrörelser i AFA och Folksam i form av engångspremie. AGB-försäkring är i beskattningshänseende fr. o. m. år 1970 hänförlig till personförsäkring (30 4 mom. första stycket KL). Försäkringsanstalt, som driver rörelse avseende AGB-försäkring, beskattas för denna verksamhet i princip på samma sätt som för annan personförsäkringsrörelse, Beskalt-ningsmetoden, räntebeskattning eller överskottsbeskattning, är emellertid beroende av om försäkringsgivaren är livförsäkringsanstalt eller skadeför-säkringsanstall. 1 AGB-försäkring torde skattepliktig inkomst emellertid inte uppkomma, oavsett anstaltstyp. Om reglerna för livförsäkringsanstalt till-lämpas på anstalt som meddelar AGB-försäkring, såsom fallet är beträffande AFA, torde nämligen vissa beslämmelser om avdrag som anknyter lill antalet försäkringstagare leda till så stort sammanlagt antalsavdrag att skattepliktig inkomst av AGB-försäkring inie uppkommertpunkt 1 femte stycket av anvisningarna till 30 n KL). Tillämpas däremot reglerna för skadeförsäkringsanstalt på anstalt, som meddelar AGB-försäkring, gäller bl.a. att avdrag vid beräkning av rörelseöverskottet får göras bl.a. för avsättning till försäkringsfond föregen räkning (punkt 2 första stycket av anvisningama till 30;; KL). Med försäkringsfond för egen räkning förstås härvid försäkringsfond enligt lagen (1948:433) om försäkringsrörelse, dvs. bl.a. premiereserv. Försäkringsinspektionen fastställde år 1966 för den närmaste tioårsperioden särskilda planer förbi. a. Folksam föravsättning till premiereserv för AGB-försäkring, Härigenom lorde inle heller någon nämnvärd beskattning av inkomst av AGB-försäkring hos Folksam komma att ske under den kvarvarande delen av den tioårsperiod som planen omfattar. AGB-försäkringsrörelse blir sålunda inte alls eller möjligen i något undantagsfall föremål för inkomstbeskattning. Svensk försäkringsanstalt är inte skattskyldig för förmögenhet.

Framställningarna

Framställningarom begränsning i skattskyldigheten lorde sammanslagna AGE- och trygghetsfonderna har gjorts av SAF, SIF, SALF, CF, HTF, KFO, KTF, HF, SFO, K.Ä.B., SAR och SKTF. 1 framställningarna framhålls att ändamålet med trygghetsfonderna äratl bekosta sysselsättningsfrämjande åtgärder för tjänstemän som blivit uppsagda elier löper risk all bli uppsagda lill följd av dnfisinskränkningar, företagsnedläggelser eller rationalisering av företags verksamhet samt atl under vis!>a förutsättningar lämna bidrag till

Prop. 1974:130 16

lön cHcr engångsbelopp till tjänsteman som blivit uppsagd. Vidare anges al! de sysselsiiiiningstViimjande åtgärderna främst kommer att beslå av be-kosiiiad av eller bidrag till vidareutbildning, omskolning och annan utveck-ling.sverksamhet, såväl intern som extern,

.Som grund for den begränsning i skattskyldigheten lör AGE-stiftelser som gciiomlördes genom 1971 års lagstiftning åberopades att AGE-stiftelse var jiimlörbar med personalstiftelse, som har till ändamål att lämna understöd vid arbetslöshet och som redan lidigare var begränsat skattskyldig. .Samma grund kan enligt organisationerna åberopas även för de sammanslagna AGE- och trygghetsfonderna.

Remissyttrandena

Samtliga remissinstanser tillstyrker bifall till framställningarna,

Riksskaiieverkel påpekar att stiftelse lör AGE-fond i beskattningshänseende jämställts med de personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m, med ändamål uteslutande att lämna arbetslöshetsunderstöd m. m Emellertid är endast denna typ av personalstiftelser inskränkt skattskyldiga medan övriga personalstiftelser är oinskränkt skattskyldiga. Vissa av de ändamål som trygghetsfonderna har -såsom utbildningsbidrag - torde även kunna omfattas av en personalstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m, m. Däremot lar sistnämnda slag av stiftelse inte avse att trygga t.ex, lön ellerannan förmån, som arbetsgivaren åtagit sig att utge till arbetstagaren,

Verkel har inhämtat uppgifter från SAF, varav framgår bl, a, följande. Om ett förelag går i konkurs och medel inte fmns lör all täcka lönefordringar för t, ex, äldre arbetskraft, som äger åtnjuta förlängd uppsägningstid, kan ersättning komma att utgå från trygghetsfond till den del den ställiga lönegarantin inte läcker lönefordringarna. Eftersom den ställiga lönegarantin beräknas läcka cirka sex månaders lön fören tjänsteman med genomsnittslön och då äldre arbetskraft är berättigad till förlängd uppsägningstid med högst sex månader från företaget Innebär detla en total lönefordran vid konkurs för tolv månader. Med hänsyn till detta kan i enlighet med vad som omfattas av ändamålet med de iinnii inte bildade stiftelserna sådan lönefordran, som avser den förlängda uppsägningstidens sex månader, komma att täckas av ersättning från trygghetsfond. Likaledes kan en ijiinsteman. som fortfarande formellt sett är anställd under sin uppsägningstid men som måsle genomgå utbildning lör atl lä nytt arbete, erhålla utbildningsbidrag från trygghetsfond iiven om ijiinsiemannen tär denna utbildning hos den nye arbetsgivaren under uppsägningstiden, dvs, då han fortfarande i formell mening är anstiilld hos sin förre arbetsgivare.

Enligt verkets uppfattning kan förbudet i lagen om tryggande av pen-sionsuilastelse m m, alt personalstiftelse inte lår trygga t, ex, lön ellerannan förmån som arbetsgivaren åtagit sig att utge till arbetstagaren inte åberopas

Prop. 1974:130 17

som motiv lör att anse att de tilltänkta stiftelserna lör AGE och trygghetsåtgärder skall vara oinskränkt skattskyldiga.

Som grund för bedömningen av de tilltänkta stiftelsernas skattskyldighet anser verket att de principer som uttalades vid tillkomsten av bestämmelserna i 53 N 1 mom, första stycket d) KL kan åberopas. Verket framhåller särskilt vad som i detta sammanhang anfördes av 1936 års skatiekommitté (SOU 1939:47 s. 50 O- Enligt verkels uppfattning stämmer ändamålet med de tilltänkta stiftelserna för AGE och trygghetsåtgärder väl överens med dessa grundläggande värderingar för stadgandet i 53 1 mom, första stycket d) KL som kommittén gett uttryck för.

Verket påpekar vidare att frågor, som berör arbetstagares anställningstrygghet, under de senaste åren alltmer trätt i förgrunden. Härvid intar givetvis det ekonomiska skyddet vid uppsägning en viktig plats. Verket nämner i detta sammanhang de tidigare på frivillig väg mellan de fackliga organisationerna tillkomna avtalen om ökad anställningstrygghet genom av-gångsbidragsförsäkringar och om bildande av stiftelser för avgångsersättningar. Men även statsmakterna har haft uppmärksamheten fäst på dessa frågor. Verket erinrar här om lagstiftningen om anställningsskydd (prop. 1973:129, InU 1973:36, rskr 1973:351, SFS 1974:12) samt om de olika sysselsättningsfrämjande ålgärder som sker t. ex. genom arbetsmarknadsmyndigheternas försorg på grund av utfärdade författningsbestämmelser (t, ex. arbetsmarknadskungörelsen, SFS 1966:368).

De trygghetsöverenskommelser och trygghetsavtal, .som de nu berörda arbetsmarknadsparterna sålunda ingått, ligger enligt verkets mening helt i linje med den utveckling på hithörande områden som ägt rum under 1960- och 1970-talen på den svenska arbetsmarknaden, inte bara genom kollektivavtal utan även genom olika lagstiftningsåtgärder. De tilltänkta stiftelserna fär därför i sin helhet anses inrymma sådana ändamål som enligt verkets bedömning ändå skulle ha tillgodosetts genom det allmännas försorg, dvs. de får anses främja ett allmännyttigt ändamål av högt kvalificerad art. För denna tolkning talar enligt verkel även motsättningsvis det förhållandet att departementschefen (prop. 1974:88 s. 208) i enlighet med förslaget av utredningen rörande anställningstrygghet m. m, (SOU 1973:56) inte funnit anledning att lagfästa rätt till avgångsersättning, eftersom det redan finns sådan rätl lill ersättning genom kollektivavtal och trygghetsavtal för praktiskl taget alla arbetstagare,

Föreiagsskatteberedningen tar upp frågan om hur man i skatlehiinseende bör behandla de avgifter som infiyter till fonden liksom medel som utbetalas därifrån. Enligt beredningen torde de bidrag som arbetsgivare erliigger till stiftelse för sammanslagna AGE- och trygghetsfonder vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som personalkostnad i rörelse. Erhållet kostnadsbidrag från fonder bör ulgöra skattepliktig intäkt för arbetsgivare, som diirvid får göra avdrag i rörelsen för de kostnader .som avses med bidraget. Utbetalas

Prop. 1974:130 18

ersättning från stiftelsen direkt till person, som är anställd eller tidigare varit anställd i här avsett företag, utgör denna enligl beredningen skattepliktig inläkt för mottagaren.

Dispensärenden angående utländsk pensionsförsäkring

Nuvarande ordning

I beskattningshänseende indelas livförsäkring fr, o. m. år 1951 i pensionsförsäkring (P-försäkring) och kapitalförsäkring (K-försäkring), 1 fråga om P-försäkringar medges försäkringsägaren avdrag för eriagda premier vid inkomsttaxeringen under det att utfallande belopp beskattas som inkomst. Beträffande K-försäkring medges däremot avdrag för eriagd premie endast för vad som ryms inom det av sociala skäl motiverade försäkringsavdraget |46 2 mom, första stycket 3) och Ijärde stycket KLj. dvs. med högst 250 kr. för ogift och högst 500 kr. tillsammans för makar. Belopp som utfaller på grund av K-lörsäkring är å andra sidan inte skattepliktig inkomst.

Av föreskrifterna i första punkten av anvisningarna till 31 KL framgår vad som i skattehänseende är att anse som P-IÖrsäkring samt att med K-försiikring förstås annan livförsäkring iin P-försiikring. Genom lagstiftning år 1969 (prop. 1969:162, BeU 1969:75, rskr 1969:429, SFS 1969:754) infördes som villkor lör att en livförsiikring skall anses som P-försiikring att försäkringen meddelats i här i landet bedriven lörsiikringsrörelse. Detta innebär att försäkring, som tecknas utomlands och som enligt äldre bestämmelser varit att anse som P-förs;ikring, i stället hänförs till K-försäkring, De nya bestämmelserna tillämpas fr. o, m, 1970 års taxering. Samtidigt bemyndigades riksskatteverket att meddela dispens från de nya bestämmelserna i vissa fall. Verket kan således efter ansökan förklara atl livförsäkring, som meddelats i utomlands bedriven försäkringsrörelse och som enligl äldre bestämmelser varit att anse som P-lörsäkring även i fortsättningen skall behålla denna karaktär. Försäkring som förklarats vara P-försäkring kan därefter inte övergå till K-försäkring (punkt 3 övergångsbestämmelserna).

Ansökan om dispens kan göras av utländsk medborgare som tecknat utländsk pensionsförsäkring före eller under sin bosättning här i landet. Också en svensk medborgare kan söka dispens i det fall han tecknat försäkringen under vistelse utomlands som varat minst tre år och han därefter bosätter sig i Sverige,

Enligt 1969 års lagstiftning skulle dispensansökan avseende försäkring, som tecknats innan försäkringstagaren bosatt sig här i landet, göras senast den 31 december året efter bosätiningsårel. För del fall försäkringstagaren bosatt sig här före utgången av år 1968 - dvs. innan de nya skattereglerna om utländsk pensionsförsäkring börjai lillämpas -skulle ansökan om dispens ha gjorts senast den 31 december 1970. I fråga om försäkring som tecknats först sedan försäkringstagaren bosatt sig här i landet, skulle dispen.sansökan

Prop. 1974:130 19

göras senast den 31 december året efter det år, under vilket försäkringen tecknats.

Efter framställning av riksskatteverket har genom lagstiftning år 1971 (prop. 1971:162, SkU 1971:70, rskr 1971:290, SFS 1971:922) tiderna lör dispensansökan förlängts med två år. Vid försäkring, som tecknats före bosättning här i landet skall således ansökan göras senast den 31 december tredje året efter bosällningsåret, vid bosättning före utgången av år 1968 senast den 31 december 1972 samt i fråga om försäkring som tecknats efter bosättning hiir senast den 31 december tredje året efter det år försäkringen tecknats.

Riksskatteverkets skrivelse m. m.

Riksskatteverket erinrar i sin skrivelse om att verket till stöd för den framställning som föranledde förlängningen av ansökningstiderna år 1971 åberopade bl. a. att nämnden för rättsärenden vid tillämpning av dispensbestämmelserna funnit att ansökan i elt inte obetydligt antal fall inkommit för sent för att kunna upptas till prövning, att de lör sent gjorda ansökningarna i huvudsak härrörde från utländska medborgare saml alt dröjsmålet med ingivandet av ansökningarna mestadels berott på bristande information om dispensbestämmelserna.

Riksskatteverket framhåller vidare att det visat sig att trots de förlängda ansökningstiderna ell slort antal ansökningar om dispens kommit in för sent. Sålunda har år 1973 ingivits 91 dispensansökningar, varav 28 eller inemot en tredjedel kommit in för sent. Verkels rällsavdelning har med anledning härav genomfört en undersökning för att närmare söka klarlägga orsakerna härtill. Vid denna undersökning har framkommit, att laxerings-nämnden i ett betydande antal fall medgett avdrag såsom för premie för P-försäkring, trots att det av uppgifierna i den skattskyldiges deklaration framgått alt försäkringen tecknats i utomlands bednven försäkringsrörelse. I många fall har avdrag medgetts flera år i följd, vilket lett till att den skattskyldige, när felet så småningom upptäckts, försuttit tiden för ansökan om dispens. Av de för sent inkomna ansökningarna framgår vidare, atl taxeringsnämnden i många fall inte informerat den skattskyldige om dispensbestämmelserna.

De av verket i framställningen år 1971 påtalade ölägenheterna består sålunda i huvudsak allljämi. Enligt verkets mening påfordrar förhållandena därför ytterligare åtgärd. Mest ändamålsenligt synes vara att låta bestämmelserna om ansökningstider utgå. En sådan ordning lorde inte behöva medföra några svårigheter i tillämpningen. Härigenom skulle också sådana ärenden, i vilka nämnden för rältsärenden avvisat prövning på grund av att ansökan kommit in för sent, kunna prövas pä nytt efter framställning från försäkringstagaren.

Prop. 1974:130 20

Mot denna bakgrund hemställer riksskatteverket att gällande ansökningslider slopas,

Försäkrin'j,sinspckiioncn. som avgeii remissyttrande, har tillstyrkt riksskal-leverkels framställning.

Departementschefen

Siiftelser för AGE och andra trygghetsåtgärder

Under senare år har åtskilliga åtgärder vidtagits i syfte att begränsa de ekonomiska svårigheter som uppstår för anställd vid driftsinskränkningar och företagsnedläggningar. Så bestämdes i den centrala uppgörelsen år 1964 mellan SAF och LO bl.a, att en fond för avgångsbidrag skulle bildas. De företag som genom kollektivavtal blivit skyldiga att tillämpa uppgörelsen om avgångsbidrag skulle årligen betala vissa belopp till fonden. Fondens ändamål var att lämna bidrag lill arbetstagare, som blivit arbetslösa på grund av driftnedläggelse eller mera belydande driftsinskränkningar och som uppnått relativt hög ålder och varit anställda vid förelaget under lång lid. Med denna fond som förebild träffade KFO och LO år 1965 överenskommelse om alt införa en motsvarande fond för avgångsbidrag, 1 samband med 1966 års centrala uppgörelse beslutade SAF och LO den omläggningen av systemet med avgängsbidrag att den lidigare bildade fonden överlogs av arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA). Fr. o. m. år 1967 meddelar således AFA kollektiv avgängsbidragsförsäkring (AGB-försäkring), Försäkringen tecknas och vidmakthålls av arbetsgivare lill förmån för arbetslagaren. KFO och LO kom i slutet av år 1966 överens om motsvarande ålgärder belräffande sill system med avgångsbidrag. AGB-försäkringsverksamhelen sköts i della läll av Folksam.

Som elt resullat av förhandlingar år 1969 mellan SAF och SIF resp. SALF och senare även CF inrättades Industrins AGE-fond, avsedd för arbetsledare och tjänstemän. Vid fortsatta överläggningar fann man stiftelseformen vara en lämplig form för administration av AGE, Denna form föredrogs framför bl.a, försäkringsalternativet på grund av Önskemålet att kunna bestämma AGE med största möjliga hänsyn tagen till det enskilda fallet. Vidare omöj liggiorde administrativa skäl och önskvärdheten av en kollektiv ansvarighet - bl, a, i händelse av konkurs - inrättandet av personalstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. ra. Den stiftelse som sålunda bildades för industrin är gemensam för flera företag och har avskilda egna tillgångar, som enligt ändamålsbestämmelser i antagna sladgar skall användas för AGE till tjänstemän och arbetsledare.

Som förutsättning för AGE till tjänstemän och arbetsledare inom industrin giiller att den avskedade skall ha uppnått 40 års ålder och varil anställd vid företaget under minst fem år i följd före uppsägningstillfället, att av-

Prop. 1974:130 21

skedandet har sin grund i personalinskränkning och inte kan hänföras lill den avskedades person saml atl den avskedade genom uppsägningen blivit arbetslös. Ersättningsfrågan bedöms på grundval av uppgifter om ålder, anställningstid och det antal år som återstår före pensionering. Vidare beaktas den avskedades teoretiska utbildning och praktiska tjänstgöring liksom hans bostads- och familjeförhållanden, Hiinsyn tas också till försörjningsbörda och hälsotillstånd. Ersättningen står även i viss relation till lönen. Om arbetsgivaren i slällel för uppsägning förbinder sig att bereda tjänstemannen förtidspension, har arbetsgivaren räll all från stiftelsen uppbära etl belopp motsvarande vad tjänstemannen skulle ha som AGE. Detta belopp utgör då bidrag lill arbetsgivarens kostnad för lönidspensionering.

Som framgått av redogörelsen i det föregående har genom ytterligare överenskommelser mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare Industrins AGE-fond blivit förebild för flera andra inrättade fonder med ändamål atl lämna AGE till arbetsledare och tjänstemän.

Under år 1973 har nya trygghetsöverenskommelser träffats mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare, I dessa överenskommelser har tidigare avtalsbestämmelser om AGE lagits in i oförändrat skick. Genom överenskommelserna har dessutom nya fonder för trygghetsåtgärder tillskapats. Avsikten är att pröva olika möjligheter att främja anställningstryggheten för arbetsledare och tjänstemän, som blivit uppsagda eller löper risk att bli uppsagda till följd av driftsinskränkning, förelagsnedläggelse eller rationalisering av företagets verksamhet. Därvid skall särskill beaktas dem som blivit berättigade lill AGE. Syftet skall vara att så snabbi som möjligt återföra dem till arbetslivet. Kostnaderna för denna verksamhet liksom övriga särskilda åtgärder för atl främja anställningstryggheten bestrids av de nya fonderna. Under vissa förutsältningar kan ur fonderna även lämnas bidrag till lön, periodisk ersättning eller engångsbelopp lill den som blivit uppsagd. Så får dock ske endasl om den uppsagde uppnått 55 års ålder ~ i vissa fall 50 års ålder - och har tio anställningsår. Etl trygghetsråd skall beslula om ersättningen från såväl ÄGE-fond som trygghetsfond. Trygghetsfond skall på samma sätt som AGE-fond byggas upp genom särskilda arbetsgivaravgifter som för åren 1973 och 1974 uppgår lill samma belopp som avgifterna till AGE-fond eller för vardera fonden 0.25 % av lönesumman i de anslutna företagen.

Avsikten är alt AGE-fond och trygghetsfond inom resp. avtalsområden skall sammanslås till en fond och administreras av en stiftelse vars stadgar skall inrymma både AGE-fondernas och trygghetsfondernas ändamål, I ett fall gäller denna ordning redan.

De organisationer som träffal trygghetsöverenskommelserna har hemställt alt de sammanslagna fonderna får samma behandling i beskattningshänseende som AGE-stiftelserna,

Remissinstan.serna har genomgående tillstyrkt bifall till framställningarn;i.

Prop. 1974:130 22

Personalstiftelse, som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. med arbetslöshetsunderstöd, sjukhjälp eller hjälp vid olycksfall som ändamål, och stiftelse, som bildats enligl avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge ÄGE till friställd arbetstagare, är befriade från al I inkomst-och förmögenhetsbeskattning utom kommunal inkomstskatt för inkomst av fastighet. Bestämmelsen om skattelättnad för stiftelse med ändamål att utge AGE till friställd arbetstagare tillkom genom lagstiftning år 1971 (prop. 1971:162, SkU 1971:70, rskr 1971:290, SFS 1971:921) och motiverades med de stora likheter som föreligger mellan AGE-fonderna och nyssnämnda slag av personalstiftelser i fråga om ändamålet, 1 sammanhanget erinrades vidare bl, a, om den nära överensstämmelsen med AGB-försäkringen, för vilken också gäller särskilt förmånliga regler vid beskattningen.

En sammanslagning av ÄGE-fond och trygghetsfond medför utvidgning av ändamålet med AGE-fonden. En nybildad stiftelse med ändamål att förvalta de sammanslagna fondernas medel kan till följd härav inte utan lagändring komma i åtnjutande av den inskränkning i skattskyldigheten som nu fmns för AGE-sliftelse, Sammanslagningen måste emellertid enligt min mening anses bidra till ett värdefullt stärkande av tjänstemännens anställningstrygghet och samtidigt på ett väsentligt sätt begränsa ekonomiska olägenheter vid sådan uppsägning som har sin grund i personalinskränkning. Jag föreslår därför att stiftelse för utgivande av AGE eller främjande av åtgärder lill förmån för arbetsledare eller tjänsteman som blivit upp.sagd eller löper risk att bli uppsagd till följd av driftsinskränkning, förelagsnedläggelse eller rationalisering av företags verksamhet skall, under förutsättning att stiftelsen bildats genom avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare, i beskattningshänseende behandlas på samma sätt som AGE-stiftelse.

1 prop. 1971:162 påpekades (s. 14) atl bidrag, som arbetsgivare erlägger lill AGE-stiftelse, torde vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen som personalkostnad i rörelse men all någon särskild bestämmelse härom inle var behövlig. Vidare erinrades om alt arbetsgivare, som anslutit sig lill AGE-sysiemet, kan få gottgörelse från fonden i form av kostnadsbidrag för för-lidspensionenng av AGE-berättigad arbetstagare och atl sådant kostnads-bidrag utgör skattepliktig intäkt i arbetsgivarens rörelse med avdragsrätl för utbetald förtidspension eller inbetalning till pensionsstiftelse eller försäkringsanstalt. Vidare framhölls att ersättningen som utbetalas av stiftelse för AGE till arbetstagare utgör skattepliktig ersättning för mottagaren, eftersom ersättningen utgår på grund av förutvarande tjänst och avser atl kompensera bortfall av lön i tjänsten. Vad som sålunda anfördes i prop. 1971:162 angående skattskyldighet för belopp som ulgår från AGE-fond lorde i tilllämpliga delar få gälla även för belopp ur trygghetsfond.

Den lagändring som jag föreslagit i det föregående bör träda i krafi snarast möjligt. De nya bestämmelserna bör tillämpas redan vid 1974 års taxering

Prop. 1974:130 23

för stiftelser som redan bildats. Sådan stiftelse som taxerats för år 1974 bör därför ges rätt att anföra besvär i särskild ordning.

Dispensärenden angående utländsk pensionsförsäkring

Pensionsförsäkringar (P-försäkringar) och kapilalförsäkringar (K-försäk-ringar) behandlas olika i skattehänseende. Premier för P-försäkringar är avdragsgilla och utfallande belopp skattepliktiga. För K-försäkringar är förhållandet i princip det motsatta. Avdrag fdrpremiekosinad för K-försäkringar medges dock inom ramen för det s, k. försäkringsavdragel, som är högsl 250 kr, lör ogift och högsl 500 kr. tillsammans för makar.

Sedan år 1969 gäller emellertid att livförsäkring, som tecknats utomlands, är alt anse som K-försäkring, om inle riksskatteverket förklarar att den skall hänföras till P-försäkring. Sådan förklaring får meddelas endast efter ansökan av antingen utländsk medborgare som tecknat försäkringen före eller under bosättningen här i landet eller svensk medborgare som bosätter sig här i landet efter att under minst tre år i följd inte varit bosalt här i landet och under denna (id tecknat försäkringen.

I prop, 1969:162 framhölls (s, 30) atl det för bifall till ansökan om dispens bör fordras att särskilda skäl föreligger. Sådana skäl borde i fråga om utländsk medborgare anses föreligga, om bosättningen i Sverige kan bedömas bli av mera begränsad varaktighet. Vidare borde krävas att det framstår som naturligt att försäkringen inte tecknas i en här i landet verksam försäkringsrörelse, I fråga om svensk medborgare borde som en förutsättning för dispens gälla bl.a. atl en försäknng i utländsk försäknngsrörelse framstår som den naturliga lösningen av försäkringstagarens pensioneringsfråga.

Av prakiiska skäl ansågs det vidare motiverat med en tidsfrist för ansökningsförfarandet. Efter förlängning år 1971 av denna tidsfrist gäller således numera atl ansökningen skall,om försäkringen tecknats före bosättning här i landet, göras senast den 31 december tredje året efter bosättningsåret eller, om bosättningen skett före är 1968 års ulgång, senast den 31 december 1972. Har försäkringen tecknats under tid då försäkringstagaren är bosatt här i landet, skall ansökningen göras senast den 31 december tredje året efter del år under vilket försäkringen tecknats.

Riksskatteverket har i skrivelse till Kungl. Maj:t framhållit att ett stort antal ansökningar om dispens kommit in försent trots att ansökningstiderna förlängts. Orsakerna härtill varierar. I en del fall synes den skallskyldige ha saknat information om dispensmöjligheter. I andra fall har under en följd av år avdrag medgetts såsom för premie för P-försäkring, trots att det framgått av uppgifterna i skattskyldigs deklaration att försäkringen tecknats i utomlands bedriven försäkringsrörelse. När felet så småningom upptäckts har tiden för dispensansökan redan gått ul, Enligl riksskatteverket är förhållandena sådana att ytteriigare åtgärder behövs. Mest ändamålsenligt

Prop. 1974:130 24

synes del verkel vara att låta bestämmelserna om ansökningstid utgå. En sådan lösning har biträtts även av försäkringsinspektionen.

Av riksskatteverkets framställning framgår alt de nuvarande reglerna om lidsfrist för dispensansökan för livförsäkring, som tecknats hos utländsk försäkringsgivare, kan leda till rälisförlusler.

Del rör sig dessutom om omständigheter över vilka de skattskyldiga i många läll inte själva synes kunna råda. Tidsfristerna fyller i första hand den prakiiska funktionen att begränsa riksskatteverkets arbetsbörda. Någon risk för skaiteHykl eller liknande förfarande torde inte uppkomma, om tidsfristerna avskaffas. Jag föreslår således att så sker.

Avskaffandet av tidsfristerna bör ske med omedelbar verkan, Inga särskilda övergångsbestämmelser behövs. Den nya lagstiftningen bör sålunda lillämpas även på dispensansökningar, som gjorts hos riksskatteverket före ikrafilrädandet. De ärenden, som redan avvisats på grund av alt ansökningshandlingen kommit in försent kan tas upp på nytt om den skattskyldige kommer in med ny ansökan.

Jag vill här erinra om att beslämmelserna i sista stycket av punkt 3 av övergångsbestämmelserna lill gällande lagstiftning möjliggör för skattskyldig, som erhållit dispens, att i särskild ordning anföra besvär över inkomsttaxering, som berörs av dispensbeslutet, om beslutet meddelas vid sådan lidpunki all den skattskyldige inte kan få till stånd en ändring av sin taxering genoin ordinarie besvär.

Slutligen avser jag att ta upp en fråga som sammanhänger med den sänkning av myndighetsåldern från 20 till 18 år som beslutats av 1974 års vårriksdag (prop. 1974:44, LU 1974:12, rskr 1974:169, SFS 1974:236). Propositionsförslaget byggde på en promemoria, som upprättats inom justitiedepartementet (Ds Ju 1973:11). Under remissbehandlingen av denna promemoria väcktes en fråga rörande inkomstskatielagstiftningen. Enligt 46 >; 2 mom. första siycket 2) KL får avdrag göras bl. a. för eriagda premier för pensionsförsäkring, som ägs av den skattskyldiges omyndiga barn. Enligl lörsta slyckel 3) samma lagrum lar vidare avdrag göras för bl. a. eriagda premier för försäkringar av följande slag som ägs av den skaltskyldiges omyndiga barn, nämligen kapilalförsäkring, arbetslöshetsförsäkring samt sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring, därunder inbegripen avgift lill sjukkassa för begravningshjälp, som inte är lagen i samband med tjänst och som inte utgör sjukförsäkring enligt 2-4 kap. lagen (1962:381) om allmän för-.säkring. Avdraget för kapitalförsäkringspremier m. ra. får dock av skattskyldig åtnjutas med högst 250 kr, eller, för gifta som levt tillsammans under beskattningsåret, med högst 500 kr. Det högre avdraget på högst 500 kr. åtnjuts även av ogift skattskyldig (varmed jämställs änka, änkling eller frånskildlom handen 1 november beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 år (46 > 2 mom. fjärde stycket KL). En sänkning av myn-

Prop. 1974:130 25

dighetsåldern till 18 år medför automatiskt en begränsning av avdragsrätten för premier för omyndigt barns försäkring enligl 46 S 2 mom. första styckel 2) och 3) KL,

Svenska försäkringsbolags riksförbund framhöll i sitt remissvar över nyssnämnda promemoria att ingreppet i avdragsrätten för premier för barns försäkringar inte kunde anses obetydligt. Med hänsyn härtill och då livförsäkringens skattefrågor är föremål för utredning inom livförsäkringsskat-tekommitlén (Fi 1971:07) hemställde riksförbundet alt avdragsrätten tills vidare skulle behållas i oförändrad omfattning genom att en uttrycklig åldersgräns på 20 år skulle införas i KL, Föredragande statsrådet ansåg sig i prop, 1974:44 inte kunna biträda denna hemställan. Redan vid 1969 års sänkning av myndighetsåldern framhölls att den omständigheten att en person slutit ett långtidsavtal under förutsättning att avtalet skulle medföra vissa gynnsamma verkningar för honom i skattehänseende inte kan betraktas som ett tillräckligt motiv för atl vid en ändring i civilrältslig lagstiftning, som återverkar på skattereglerna, ändå låta honom åtnjuta de sålunda beräknade fördelarna. Föredragande statsrådet ansåg därför att avdragsrättens anknytning till myndighetsåldern borde bestå men fann efter samråd med mig att för inkomståret 1974 en åldersgräns på 20 år borde gälla.

Jag ansluter mig helt till synpunkten alt avdragsrätlens anknytning lill myndighetsåldern bör bestå men delar samtidigt uppfattningen att särskild hänsyn bör las till inkomståret 1974. Frågan om barns ålder bedöms efter förhållandena den 1 november under beskattningsåret (65 >; KL). En sänkning av myndighetsåldern innebär alltså, om beskattningsreglerna bibehålls oförändrade, att avdrag vid 1975 års taxering inte kan åtnjutas för barns ifrågavarande försäkringar, om barnet den 1 november 1974 uppnått 18 år även om premien eriagts före ikraftträdandet den I juli 1974 av bestämmelserna om sänkningen av myndighetsåldern och om barnet vid erläggandet av premien varit t. ex. 17 år. Jag anser att denna effekt bör motverkas.

Någon anledning att göra skillnad mellan de fall att premien erläggs före eller efter den I juli 1974 fmns inte. Avdragsrätt för premier för barns försäkring bör alltså vid 1975 års taxering medges under förutsättning att barnet den 1 november 1974 inte fyllt 20 år. Den begränsning av avdragsrätlen för premier för kapitalförsäkringar m. m, som framgår av 46 *! 2 mom. fjärde stycket KL skall härvid givetvis gälla.

Vad jag här föreslagit kommer som fraingått endast att gälla beträflände 1975 års taxering. Anledning föreligger därför alt inte tynga KL med dessa bestämraelser, 46 >; 2 mom. KL har ändrats senast genom lagstiftning år 1973 (prop. 1973:181, SkU 1973:68, rskr 1973:387, SFS 1973:1113), vilken lagstiftning trätt i kraft den 1 januari 1974 men med visst undantag skall tillämpas första gången vid 1975 års taxering. Enligt min mening är det således lämpligast att till övergångsbestämmelserna till lagen (1973:1113) om ändring i KL foga beslämmelser av den innebörd jag här föreslagil.

Prop. 1974:130 26

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemsläller jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga inom finansdepartemenlei upprättade förslag lill

1, lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2, lag om ändring i lagen (1969:754) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3, lag om ändring i lagen (1973:1113) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen atl lill riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detla protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten