Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

KungL Majrts proposition nr 11 år 1974            Prop. 1974:11

Nr 11

Kungl. ]VIaj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i för­ordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt; given den 9 januari 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementsche­fen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det vid arvsbeskattningen skattefria be­loppet för förmånstagareförvärv enligt vissa liv-, olycksfalls- och sjuk­försäkringar höjs från 41 000 kr. till 45 000 kr.

1    Riksdagen 1974. 1 saml. Nr II

 

Prop. 1974:11

Förslag till

Förordning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom förordnas att 12 § i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

12 §1

Har någon i enlighet med lagen om försäkringsavtal insatts såsom förmånstagare och erhåller han vid försäkringstagarens död förfogande­rätten över försäkringen eller, utan att sådan rätt förvärvas, utbetalning på grund av försäkringen, skall vad förmånstagaren sålunda bekommer vid beräknande av arvsskatt anses såsom arvfallen egendom. Vad nu sagts skall gälla jämväl förvärv, som på grund av stadgandet i 104 § andra stycket nämnda lag tUlfaller dödsbodelägare, vilken är berättigad till laglott, med iakttagande dock av vad beträffande fördelning av så­dant förvärv kan vara bestämt i skifteshandling, vilken jämlikt 16 § lägges till grund för lotternas beräknande. Har försäkringstagarens make insatts såsom förmånstagare, föreligger icke skattskyldighet för den del av förvärvet, som motsvarar det belopp, varmed, därest förvärvet ingått i försäkringstagarens kvarlåtenskap, makens jämlikt 15 § skattefria an­del i boet skolat ökas.

Vidare skall

a)    där livförsäkring, som är ka­pitalförsäkring, tagits å försäk­ringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av försäkringsavtalet tillkommit en­dera av dem, jämlikt 116 § första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någon-deras gäld, eller

b)   där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare så­som skattefritt avräknas ett be­lopp av 41 000 kronor. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare er­hållit sådant förvärv, som jämlikt 37 § 2 mom. är i beskattnings­hänseende likställt med gåva, må

Vidare skall

a)    där livförsäkring, som är ka-pitalförsäkrmg, tagits å försäk­ringstagarens eller hans makes liv samt den rätt, som på grund av försäkringsavtalet tillkommit en­dera av dem, jämlikt 116 § första stycket lagen om försäkringsavtal icke kunnat tagas i mät för någon-deras gäld, eller

b)   där försäkring tagits för olycksfall eller sjukdom,

vid skattens beräknande från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare så­som skattefritt avräknas ett be­lopp av 45 000 kronor. Har på grund av förordnande av samma person förmånstagaren tidigare er­hållit sådant förvärv, som jäm­likt 37 § 2 mom. är i beskattnings­hänseende likställt med gåva, må

1 Senaste lydelse 1972: 255.

 

Prop. 1974:11                                                           3

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

likväl å värdet av vad som inom      likväl å värdet av vad som inom
loppet av tio år tillfallit förmåns-     loppet av tio år tillfallit förmåns­
tagaren ej avräknas mer än sam-    tagaren ej avräknas mer än sam­
manlagt 41 000 kronor.          manlagt 45'000 kronor.

Vad som på grund av insättningar av samma person i ränte- och kapitalförsäkringsanstalt på en gång tUlfaller någon såsom förmånsta­gare skall denne anses erhålla på grund av en och samma försäkring, och skall så anses som om försäkringen tagUs vid tiden för den första insättningen och på villkor att premiebetalning skolat ske i den ordning, vari insättningarna i anstalten skett eller enligt avtal mellan anstalten och försäkringstagaren skolat äga rum.

Skattskyldighet enligt första stycket äger ej rum för rätt tUl pension som utgår på grund av pensionsförsäkring, därest denna tagits i samband med tjänst eller ock premiebetalningen påbörjats eUer genom engångs-betalning fullgjorts mer än tio år före dödsfallet. Skattskyldighet äger ej heller rum för rätt till annan pension på grund av pensionsförsäkring eller för rätt tUl livränta, som utgår på grund av annan försäkring än pensionsförsäkring, i den mån vad som på grund av förordnande av samma person tillfallit den berättigade icke överstiger en årsränta av 10 000 kronor vid pensionsförsäkring och 2 500 kronor vid annan liv­ränteförsäkring.

Angående vad som förstås med kapitalförsäkring och pensionsförsäk­ring samt med att försäkring tagits i samband med tjänst stadgas i an­visningarna till 31 § kommunalskattelagen.

Vad i första och andra styckena här ovan sägs skall, även om för-månstagareförordnande i enlighet med lagen om försäkringsavtal icke föreligger, äga tUlämpning jämväl i fråga om vad som tillfallit någon på grund av statens grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare avtalad grupplivförsäkring eller på grund av sådan förmån från kommun, som avses i punkt 1 nionde stycket av anvisning­arna till 31 § kommunalskattelagen.

Denna förordning träder i kraft en vecka efter den dag, då förord­ningen enligt därå meddelad uppgift utkonamit från trycket i Svensk för­fattningssamling, och äger tillämpning i fall där skattskyldighet inträtt efter utgången av år 1973.

 

Prop. 1974:11

Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Majrt Konungen i statsrådet den 9 januari 1974.

Närvarande: ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om änd­ring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt och anför.

Inledning

I skrivelser som kommit in till finansdepartementet den 14 och den 28 december 1973 har Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag (AFA) samt Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sve­rige (LO) och PrivattjänstemannakarteUen anmält att SAF och berörda arbetstagarorganisationer träffat avtal för år 1974 och t. v. om höjning av de försäkringsbelopp som kan utgå enligt avtal om grupplivförsäk­ring. Avtalet innebär att det högsta grundbelopp som kan tillfalla för­månstagare skall utgöra 45 000 kr. mot tidigare 41 000 kr. Höjningen har föranletts av den penningvärdeförändring som ägt rum sedan den 1 ja­nuari 1972 samt av önskemålet att bibehåUa det reella värdet av för­säkringens efterlevandeskydd oförändrat. I skrivelserna hemställer AFA och organisationerna att det skattefria förmånstagaravdraget i förord­ningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGE) höjs tUl 45 000 kr.

Gällande ordning

Enligt 12 § AGF skaU — då någon i enhghet med lagen (1927: 77) om försäkringsavtal insatts som förmånstagare — vad förmånstagaren erhål­ler på grund av försäkringen i regel anses som arv och arvsbeskattas en­ligt vanhga regler. Vissa bestämmelser om skattefrihet gäller dock. Så­lunda avräknas under vissa förutsättningar vid skattens beräknande ett skattefritt belopp från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmånstagare. Det skattefria beloppet bestämdes ursprungligen till 25 000 kr. men har därefter vid skilda tiUfällen höjts och utgör sedan år 1972 41 000 kr. Om förmånstagaren inom en tidrymd av tio år före

 

Prop. 1974:11                                                           5

försäkringsfallet erhållit mer än ett förmånstagareförvärv av samma person, skall beloppen läggas samman och det skattefria beloppet får uppgå högst till 41 000 kr.

Departementschefen

De inledningsvis nämnda höjningarna av försäkringsbeloppen på grupplivförsäkringsområdet aktualiserar frågan om höjning av det skat­tefria grundavdraget i 12 § AGF. I syfte att tillgodose skyddet för efterlevande anser jag att en höjning av nuvarande beloppsgräns bör göras. Vid bestämmandet av grundavdragets storlek kan det högsta grundbelopp som fastställts fr. o. m. år 1974 för AF A-försäkringen vara vägledande. Jag förordar att det skattefria beloppet vid här avsedda för­månstagareförvärv höjs till 45 000 kr. En motsvarande höjning av be­loppsgränsen bör samtidigt ske såvitt gäller rätten till skattefritt avdrag för den som inom en tioårsperiod erhållit flera förmånstagareförvärv av samma person. De föreslagna bestämmelserna bör gälla fr. o. m. ingång­en av innevarande år.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att antaga ett inom finansdepartementet upprättat förslag till förord­ning om ändring i förordningen (1941: 416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR.STOCKHOLM 1974     730680