Mot. 1974:840

9

Nr 840

av herr Åkerfeldt m. fl.

om ett forskningsprojekt rörande mycotoxinernas roll inom fodermedelsoch
livsmedelshanteringen.

Svampar som växer på t. ex. foder- eller livsmedel bildar när de växer
ämnen som är mer eller mindre giftiga för djur och människor. Dessa har
samlingsnamnet mycotoxiner. De mest kända och studerade är aflatoxinerna,
men dessutom finns i vetenskapliga arbeten av olika forskare
förtecknade ett 70-tal svampar av olika släkten som alla är toxinbildande.
Sannolikt har vi redan de flesta av dessa i landet, eller kommer att få det,
genom det ökande varuutbytet länderna emellan.

Mycotocicoser är sjukdomar hos människor och djur förorsakade
genom förtäring av födoämnen som blivit giftiga, därför att svampar
under sin förökning i och på dessa bildat gifter (toxiner). Hos veterinärer
är det sedan länge känt att utfordring med mögligt foder resulterat i
oförklarliga fall av massdöd bland djuren. Vid analys av fodret har
konstaterats att svampar — oftast osynliga för ögat — vuxit i fodret.

1957 undersökte amerikanska forskare en omfattande massdöd av svin
och kunde konstatera att orsaken var ett av svampen aspergillus flavus
producerat gift — aflatoxin. Trots denna och andra alarmerande rapporter
förblev mycotoxicoserna försummade av forskare till 1960 då en engelsk
kalkonfarm drabbades av mycotoxicos och 100 000 djur dog på kort tid.
Utredningen kunde här, liksom i det amerikanska fallet, påvisa förgiftning
genom aflatoxinhaltigt foder.

Efter dessa fall har intresset för mycotoxicoser blivit allmänt, och vid
det här laget finns många undersökningar om mycotoxiner och mycotoxicoser
publicerade i utlandet.

I Sverige har diskussionen hittills i huvudsak rört sig om aflatoxin, och
vi har på senare tid fått normer som reglerar importen och handeln med
aflatoxinhaltiga foder- och livsmedel. Detta har medfört att landet inte
längre självklart är avstjälpningsplats för varor som inte klarat importkontrollen
i andra länder på grund av dessas krav på frihet från aflatoxin.

I dagspressen har publicerats uppgifter om beslag av såväl fodermedel
som livsmedel. Under hösten 1973 har man på livsmedelsverket utfört
analyser av importerade paranötter. Exportörerna var ovetande om denna
kontroll. Nästan samtliga partier visade sig ha för hög halt av aflatoxiner.
Efter en kort tid, sedan exportörerna fått kännedom om denna utvidgade
kontroll, visade sig alla importerade partier helt invändningsfria. Exemplet
visar att kontroll är en nödvändighet om vi skall kunna skydda oss
mot dessa gifter. Kontroll förutsätter dock ett kunnande inom mycotoxinforskningen
som vi inte har i dag.

Mot. 1974:840

10

Ju mer avancerad forskningen blir i andra länder och ju mer man med
anledning därav skärper kontrollen på sina importvaror och på handeln,
dess större blir risken att undermåliga varor söker sig till länder med dålig
eller obefintlig kontroll. Utan egen avancerad forskning löper vi risk att
utsättas för gifter, som bättre rustade länder kunnat undgå i kraft av sitt
bättre kunnande.

Ingen lag eller förordning förbjuder i dag en svensk djuruppfödare, när
han anar sambandet mellan den för ögat felfria spannmålen och djurens
sjukdomssymtom eller rent av dödsfallen, att sälja hela rasket. Var den
sedan dyker upp på nytt är det ingen som vet. Kanske på nytt som
djurfoder, i frukostgröten, eller i värsta fall i den fabrikstillverkade
barnmaten. Problemet är allvarligt, eftersom dessa gifter inte bara
åstadkommer mer eller mindre akuta symtom utan också kan utlösa
effekter långt senare. Många mycotoxiner, inte bara aflatoxiner, anses
vara starkt cancerframkallande, och man kan även räkna med genetiska
effekter.

Vi saknar i dag utvecklade, rationella analysmetoder för de flesta av
nu kända mycotoxiner. Ett första krav är att resurser ges för att ta fram
dessa. Om en läkare eller veterinär i dag misstänker salmonella, en i
jämförelse med mycotoxicos ofta banal åkomma, kan han omgående få
kontroll utförd på laboratorium. Tyvärr saknas denna möjlighet när det
gäller mycologisk undersökning och klassificering av olika mögelsvampar
och toxinanalys.

Frånvaron av ett fördjupat kunnande inom mycotoxinområdet innebär
att konsumenter, animalicproducenter liksom foder- och livsmedelshandeln
inte får svar på bl. a. följande viktiga frågor:

1. Vilka släkten av mögelsvampar och deras toxiner finns i våra foderoch
livsmedel?

2. Vilka mycotoxiner är mest riskabla för människor respektive djur?

3. I vilka fodermedel bildas de lättast, och under vilka förhållanden
har de sin optimala tillväxt?

4. Hur skall foder- och livsmedel lagras, transporteras, blandas osv. för
att mögelsvampars tillväxt skall kunna begränsas?

5. Hur stor del av mycotoxiner i fodermedel överföres till de
animaliska livsmedlen?

6. I vilken grad påverkas husdjurens tillväxt och produktionsförmåga i
mycotoxicosens förstadier?

Svaren på dessa frågor är av grundläggande betydelse för våra möjligheter
att erbjuda allmänheten giftfria livsmedel till lägsta kostnad.

En forskningsuppgift av här skisserat slag kräver insatser från flera
olika institutioner, t. ex. livsmedelsverket, veterinärhögskolan, lantbrukshögskolans
institution för husdjurens utfordring och vård och dess
mikrobiologiska institution och statens lantbrukskemiska laboratorium.

Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt med deltagande från dessa

Mot. 1974:840

11

institutioner torde vara det bästa sättet att samla befintligt delkunnande i
en insats för att snabbt nå resultat inom ett i dag splittrat forskningsområde.
Även praktiserande veterinärers erfarenheter bör inhämtas.

De nämnda institutionerna förfogar redan över vissa resurser som kan
ställas till ett sådant projekts förfogande. Vad som erfordras av nya
resurser kan inskränka sig till en väl kvalificerad projektledare och viss
förstärkning av assistent- och laboratorieresurser.

Med anledning av det anförda hemställer vi

att riksdagen beslutar att uppdraga åt Kungl. Maj:t att vid
lantbrukshögskolan initiera ett forskningsprojekt om mycotoxinernas
roll inom fodermedels- och livsmedelshanteringen
enligt i motionen skisserade riktlinjer.

Stockholm den 23 januari 1974
SVEN ERIC ÅKERFELDT (c)

OLA NYQUIST (fp) INGEGERD TROEDSSON (m)

HANS ALSÉN (s)