Utbildningsutskottets betänkande nr 37 år 1974 UbU 1974:37

Nr 37

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av skrivelse frän
riksdagens revisorer angående den statliga forskningsverksamheten
jämte vissa motioner i samma ämne.

Riksdagens revisorers skrivelse (1974:9)

Med hänsyn till att i Sverige satsas betydande belopp på forskning och
utvecklingsarbete (FoU) har riksdagens revisorer låtit undersöka utbytet av
de statliga finansiella bidragen till forskningen och de rutiner som tillämpas
vid den fortlöpande bevakningen av forskningsmedlens användning. Som
ett led i undersökningen har även gjorts en mera allmän kartläggning av
förhållandena för den statligt finansierade forskningen.

Till följd av forskningsområdets storlek och komplexitet har undersökningen
begränsats till en mera översiktlig analys av förhållandena på området.
I den i ärendet upprättade granskningspromemorian (1972:8) behandlas
frågor om planering, redovisning, bevakning, utbyte och värdering av forskningsinsatser
samt organisationen av den statligt finansierade forskningen.

Revisorerna framhåller att den genomförda undersökningen gett vid handen
att den med statliga medel finansierade forskningen såväl kvalitativt
som beträffande produktiviteten ligger fullt i nivå med forskningen i andra,
jämförbara länder och att det ej finns anledning att från förvaltningsrevisionen
synpunkt rikta allvarligare anmärkningar mot den svenska FoUverksamheten.

På grundval av de iakttagelser som gjorts vid undersökningen har i promemorian
lagts fram vissa förslag i syfte att nå ökad effektivitet inom skilda
delar av forskningsområdet.

Granskningspromemorian har för yttrande tillställts sammanlagt 33 myndigheter
och organisationer på forskningsområdet.

Med utgångspunkt i den utförda utredningen och det material som kommit
in vid remissbehandlingen av granskningspromemorian har riksdagens
revisorer i skrivelse den 29 november 1973 till riksdagen (1974:9) bl. a. tagit
upp frågan om möjligheterna att utforma en övergripande forskningspolitik
och vilka organ som på den politiska nivån - främst i riksdagen - bör
handlägga frågor rörande forskning. Skrivelsen är som bilaga fogad till detta
betänkande. Revisorerna tillstyrker i granskningspromemorian framlagda
förslag rörande planeringen av forsknings- och utvecklingsarbetet med utgångspunkt
i en medveten och aktiv kartläggning av behoven av forskning,
inklusive omgivningsstudier, fastställande av forskningsmål, målprioritering
och verksamhetsplanering. I likhet med vad som föreslagits i gransknings -

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 37

UbU 1974:37

promemorian anser revisorerna att de långsiktiga forskningsbesluten bör
grundas på en av Kungl. Majit årligen avgiven särskild berättelse över utvecklingen
på forskningsområdet, sedd från såväl nationell som internationell
synpunkt.

Revisorerna delar också den i granskningspromemorian framförda uppfattningen
om en breddning av riksdagens information i forskningsfrågor.
Revisorerna föreslår därför att det hos utbildningsutskottet inrättas ett forskningssekretariat,
vars personal skall ha skyldighet att följa och förbereda
forskningsfrågor såväl i riksdagens utbildningsutskott som i andra utskott
som handlägger forskningsfrågor. Syftet med förslaget är att ge såväl riksdagens
vederbörande utskott som riksdagen i dess helhet möjlighet till information
om och insyn i den aktuella forskningssituationen. Förutsättningar
skulle vidare skapas för en viss redovisning av den statligt finansierade
forskningens resultat, en information och redovisning som även skulle vara
av allmänt intresse.

Enligt revisorernas mening bör riksdagen dessutom överväga om det nu
föreslagna forskningssekretariatet kan behöva kompletteras med en motsvarighet
till den Kungl. Maj.t underställda forskningsberedningen.

Beträffande övriga i granskningspromemorian framförda förslag noterar
revisorerna vad som anförts vid remissbehandlingen och tillstyrker att promemorians
förslag blir föremål för ytterligare utredningar eller, där så ej
bedöms erforderligt, för åtgärd. Såvitt avser frågan om huvudmannaskapet
för den tekniska grundforskningen tar revisorerna inte ställning i sakfrågan
men uttalar som sin mening att detta slag av forskning inte bör lämnas
utan lämplig anslagsgivare.

I den mån förslagen berör frågor som är under utredning av forskningsrådsutredningen
bör enligt revisorernas mening förslagen och däröver avgivna
yttranden överlämnas till utredningen för att av denna beaktas vid
utredningsuppdragets fullgörande.

När det gäller forskningsfrågorna inom universitetssektorn berörs dessa
enligt revisorernas mening i mycket stor utsträckning av den organisation
som kan komma att gälla sedan statsmakterna tagit ställning till resultatet
av det utredningsarbete som bedrivits på detta område. De förslag som
väckts av 1968 års utbildningsutredning (U 68) påverkar enligt revisorernas
mening i så stor utsträckning de förhållanden under vilka universitetsforskningen
skall arbeta, att det kan sättas i fråga om inte förutsättningarna
för denna forskning bör utredas mot bakgrund av utredningens förslag.
Den i granskningspromemorian redovisade undersökningen ger enligt revisorerna
samtidigt vid handen, att åtskilliga med universitetsforskningen
sammanhängande problem behöver klarläggas, oavsett de beslut som U 6 8: s
arbete kan leda till. Revisorerna föreslår därför att universitetsforskningens
problem närmare utreds, i vilket samband de i granskningspromemorian
framlagda förslagen bör beaktas.

UbU 1974:37

Motionsyrkandena

1974:169 av fru Anér m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen

1. fattar principbeslut om att inrätta ett statligt institut för framtidsstudier,
underställt riksdagen (yrkandet A),

2. tillsätter en utredningsgrupp inom riksdagen för att utarbeta förslag
till närmare riktlinjer för institutet (yrkandet B),

3. temporärt inrättar ett sekretariat för framtidsstudier inom riksdagen
för att biträda utredningsgruppen (yrkandet C),

1974:186 av herr Wijkman (m) och fru Mogård (m) vari hemställs att
riksdagen

1. fattar principbeslut om inrättande av ett riksdagen underställt sekretariat
för framtidsstudier,

2. beslutar tillsätta en utredningsgrupp med uppgift att under innevarande
år framlägga förslag till uppbyggandet av ett speciellt sekretariat/enhet för
framtidsstudier m. m. efter de riktlinjer som framförts i motionen,

1974:235 av herr Helén m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att som ett led i arbetet
på att framställa miljöbudgetar för olika verksamheter alla större statliga
investeringar i princip skall föregås av teknikvärdering, dvs. en uppskattning
av deras sociala och ekologiska effekter (yrkandet A),

2. hos Kungl. Maj:t begär att förslag om teknikvärdering av några försöksprojekt,
utlagda på lämpliga institutioner, föreläggs riksdagen (yrkandet
B),

3. hos Kungl. Maj:t begär utredning av metoder för bedömning och värdering
av risker i enlighet med vad som anförs i motionen (yrkandet C),

1974:297 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhåller att Sverige i Nordiska rådet verkar för en utbyggnad av NORDDOK
i enlighet med vad i motionen anförts,

1974:1055 av herr Pettersson i Lund (s) vari hemställs att riksdagen begär
att Kungl. Maj:t utreder frågan om ekonomiskt stöd till löntagarorganisationerna
att användas för forskningsuppdrag bl. a. till universitet och högskolor,

1974:1372 av herrar Helén (fp) och Fälldin (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att forskningsrådsutredningens parlamentariska inslag
vidgas och att denna utredning genom tilläggsdirektiv ges i uppdrag
att lägga fram förslag till ett forskningspolitiskt handlingsprogram med angivande
av dimensionering, mål, inriktning och finansiering av forskningsinsatserna
syftande till att

1. utgöra grundval för riksdagens övergripande beslut på forskningsområdet,

2. förstärka riksdagens inflytande över forskningens prioriterings- och pia -

UbU 1974:37

neringsfrågor och riksdagens möjlighet att initiera viss långsiktig forskning,

3. underlätta forskningsresultatens utnyttjande av olika intressenter,

1974:1374 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
beslutar hemställa att regeringen omformar riktlinjerna för svensk forskningspolitik
med utgångspunkt i följande principer

1. klar boskillnad mellan statens och privatföretagens forskningsorganisation.
Brytande av sammanväxningen mellan storfinans och stat på forskningsområdet,

2. forskningspolitik under full offentlig kontroll. Parlamentarisk kommitté
övertar ledningen av utredningarna och politiken på forskningsområdet.
Majoritet av lönarbetarrepresentanter i kommittén,

3. den parlamentariska kommittén får i uppdrag att utforma en nationell
plan för framtida forsknings- och utvecklingsarbete. Denna plan skall utgå
från folkflertalets sociala och kulturella behov,

4. brytande av militärforskningens ledande roll i nuvarande forskningsoch
utvecklingsarbete,

5. principiellt förbud mot privat uppdragsforskning för forskare i statlig
tjänst,

6. nya statliga industrier, nationalisering av kredit-, olje- och energisektorerna
samt djupgående demokratisering av beslutsprocessen i statsföretagen
bildar grund för ett av de arbetande kontrollerat utvecklingsarbete
inom den statliga produktionen,

1974:1485 av herrar Eriksson i Ulfsbyn (c) och Gernandt (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att förutsättningarna för inrättande
av ett svenskt teknikvärderingskontor blir föremål för prövning.

Framtidsstudier

Sekretariatet för fram tidsstudier

Den 30 juni 1971 tillkallade Kungl. Maj:t arbetsgruppen för framtidsforskning,
med uppgift att utreda svensk framtidsforsknings inriktning och
organisation. Arbetsgruppens betänkande - Att välja framtid, ett underlag
för diskussion och överväganden om framtidsstudier i Sverige (SOU 1972:59)
- överlämnades i augusti 1972. Till betänkandet var fogade fyra specialarbeten
som mer utförligt behandlade vissa aspekter av utredningsarbetet.

Arbetsgruppens rekommendationer kan sammanfattas i två huvudpunkter,
dels en lång rad påpekanden och rekommendationer, dels förslag om
inrättande av ett tillfälligt sekretariat.

1 enlighet med arbetsgruppens förslag inrättades den 1 februari 1973 ett
sekretariat för framtidsstudier, vilket är knutet till statsrådsberedningen.

Intill den 1 juli 1974 hade sekretariatet som huvuduppgift att föra utredningsarbetet
vidare på grundval av bl. a. remissvaren. Sekretariatet har

UbU 1974:37

sammanställt remissvaren över betänkandet som underlag för fortsatta diskussioner
och genom kontakter av olika slag har framtidsstudiernas innehåll
och organisation ytterligare belysts och preciserats. Som ett led i detta arbete
har fyra symposier anordnats. Deras huvudsyfte har varit att som förberedelse
för långsiktsmotiverad forskning identifiera forskningsbehov av mera
grundläggande karaktär. (”Värderingars förändring och spridning” den 8-9
november 1973, ”Människan i framtidens kommunikationssamhälle” den
29-30 november 1973, ”Livskvalitet - människans levnadsvillkor i ett framtidsperspektiv”
den 9-10 maj 1974, ”Långsiktig planering och folkstyre”
den 6-7 juni 1974.)

Efter den 1 juli 1974 är sekretariatets huvuduppgift att samordna projektverksamhet
i samarbete med berörda departement. Till de huvudområden
för studier som har diskuterats hör arbetslivet, ekonomisk tillväxt
och resurser samt Sveriges internationella beroenden och skyldigheter. Det
egentliga arbetet kommer att utföras av projektgrupper i nära kontakt med
sekretariatet och departementen.

Dessutom skall, i samarbete med Energipolitiska delegationen, en framtidsstudie
på energiområdet genomföras.

Efter förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen för budgetåret 1974/75 beviljat
4 milj. kr. till framtidsstudier (prop. 1974:1 bil. 4 s. 54, UbU 1974:26, rskr
1974:212). Av beloppet är 2 milj. kr. avsedda att användas till nämnda
projektverksamhet.

För att ge riksdagspartierna kontakt med verksamheten har till sekretariatet
knutits en referensgrupp med sex medlemmar. Gruppen består av
riksdagsledamot Hilding Johansson (s), ordförande, riksdagsledamot Kerstin
Anér (fp), professor Gunnar W. Biörck (m), riksdagsledamot Birgitta Dahl
(s), riksdagsledamot Per J. Israelsson (vpk) och riksdagsledamot S. Olof H.
Johansson (c).

Samarbetskommittén för långsiktsmotiverad forskning

Den andra hälften av det för innevarande budgetår beviljade anslaget
är avsedd att användas för långsiktsmotiverad grundforskning (terminologin
ansluter till Att välja framtid, kap. 5). I betänkandet Att välja framtid uttalas
att sådan forskning - som nästan alltid måste bli av tvärvetenskaplig karaktär
-bör planeras i nära anslutning till forskningsrådens och motsvarande organs
verksamhet. För närvarande utreds forskningsrådsorganisationen. En särskild
samarbetskommitté har därför tillsatts för att planera och ekonomiskt
stödja långsiktsmotiverad grundforskning under en övergångsperiod (för
budgetåret 1974/75 med ovan nämnda 2 milj. kr. till förfogande), till dess
en modifierad forskningsrådsorganisation kan träda i funktion.

Kommittén har fem ledamöter, av vilka två företräder forskningsråden.
Enligt sina direktiv skall kommittén samverka med de fem forskningsråden
inom utbildningsdepartementets område, statens råd för skogs- och jord -

UbU 1974:37

bruksforskning, styrelsen för teknisk utveckling samt statens råd för byggnadsforskning.
Samtliga dessa organ är representerade i kommittén, antingen
genom ledamot eller med särskilt förordnad expert. Denna samverkan skall
också innebära att de existerande forskningsrådens och motsvarande organs
procedurer och organisation så långt möjligt skall användas för den vetenskapliga
kvalitetsprövningen av forskningsprojekt. Stor vikt bör läggas
vid att problem och resultat i den här aktuella typen av forskning redovisas
och förs ut på ett sådant sätt att de kan berika den allmänna debatten.

I direktiven till den i juni 1974 tillsatta samarbetskommittén avgränsar
man kommitténs ansvarsområde med ledning av den måldiskussion som
förts i betänkandets kapitel 5 samt remissvaren.

Långsiktsmotiverad grundforskning beskrivs i betänkandet som bestående
av riktad grundforskning av vanligtvis tvärvetenskaplig och probleminriktad
karaktär. Med riktad grundforskning menar man sådana inslag av forskningskaraktär
som har, eller kan väntas fä, indirekt eller långsiktig betydelse
för bättre planering. ”Riktad” avser en allmän styrning/prioritering mot
angelägna områden men utan detaljerade ingrepp i inriktning eller inomvetenskapliga
kvalitetskriterier. Som exempel på områden inom vilka framför
allt tvärvetenskaplig och probleminriktad forskning bör initieras nämns
i betänkandet:

- Värderingars förändring och spridning

- Kommunikationssamhället

- Alternativa värfärdsmått

- Teori och metodik för långsiktig planering.

En viktig princip för samarbetskommittén är att den skall så långt det
är praktiskt möjligt få till stånd gemensam finansiering av forskningsprojekt
med forskningsråd och motsvarande organ.

Samtidigt som samarbetskommittén tillsattes utfärdades tilläggsdirektiv
till forskningsrådsutredningen. Detta innebär att de särskilda uppgifter som
samarbetskommittén nu svarar för skall beaktas i den rådsorganisation som
utredningen skall föreslå.

Forskningsrådsutredningen

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 31 maj 1972
sju sakkunniga (U 1972:2) för utredning rörande forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde (f. d. universitetskanslern Nils
Gustav Rosén, ordförande, professor Bengt Gustafsson, biträdande professor
Lars Ingelstam, professor Kerstin Lindahl-Kiessling, docenten, f. d. riksdagsledamoten
Gunnar Richardson, professor Torgny Segerstedt och riksdagsledamoten
Roland Sundgren).

Till utbildningsdepartementet hör fem forskningsråd, nämligen statens
medicinska forskningsråd (MFR), statens humanistiska forskningsråd
(HFR), statens råd för samhällsforskning (SFR), statens naturvetenskapliga

UbU 1974:37

forskningsråd (NFR) och statens råd för atomforskning (AFR).

Råden har som en huvuduppgift att stödja och utveckla grundforskning
inom respektive ansvarsområde.

I några fall har organ av andra slag kommit att fungera som forskningsråd.
Så har t. ex. forskningsnämnden inom Riksföreningen mot cancer i betydande
utsträckning övertagit MFR:s uppgift som anslagsbeviljande organ
när det gäller cancerforskning. Vidare har Riksbankens jubileumsfond sedan
sin tillkomst 1965 tillfört främst samhällsforskningen betydande resurser.

Den tillämpade forskningen har fått och får ökad betydelse som en integrerad
del i ett komplext samhälls- och produktionsmaskinen. Statsmakterna
har vidtagit särskilda åtgärder för att tillgodose behoven av tilllämpad
forskning inom olika områden. Särskilda medel för forskning och
utvecklingsarbete har sålunda ställts till vissa centrala myndigheters förfogande;
skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet disponerar exempelvis
anslag för pedagogiskt utvecklingsarbete.

Vidare är i detta sammanhang av intresse att teknisk tillämpad forskning
och industriellt utvecklingsarbete förstärktes genom tillkomsten 1968 av
styrelsen för teknisk utveckling (STU).

I direktiven till forskningsrådsutredningen konstateras att utbyggnaden
av de statliga insatserna för tillämpad forskning helt naturligt medfört gränsdragnings-
och samordningsproblem i förhållandet mellan forskningsråden
och olika organ för tillämpad forskning samt att ett visst samarbete förekommer
mellan forskningsråden inom såväl utbildningsdepartementets
som andra departements verksamhetsområden. I direktiven anförs vidare
bl. a. följande.

Den vetenskapliga utveckling som ägt rum sedan tillkomsten av de första
forskningsråden på 1940-talet, framförallt det ökande antalet vetenskapliga
specialområden och behovet av tvärvetenskaplig samverkan, motiverar en
översyn av forskningsrädsorganisationen inom utbildningsdepartementets
område.

En sådan översyn bör avse forskningsrådens verksamhet, beslutsformer
och sammansättning.

Översynen bör även omfatta

dels nämnda forskningsråds befogenheter och ställning i relation till andra
forskningsråd samt myndigheter och organ som har att planera, stödja eller
bedriva forskning,

dels den nuvarande gränsdragningen mellan forskningsråden inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, varvid bör övervägas vilka
fördelar och nackdelar som skulle vara förenade med en mer sammanhållen
rådsorganisation än den nuvarande.

De sakkunniga bör vidare särskilt beakta de samordningsproblem, bl. a.
beträffande finansiering, som de s. k. storprojekten medfört. I samband härmed
bör de sakkunniga överväga att uppjustera det högsta anslagsbelopp
(300 000 kr), som forskningsråd kan bevilja utan godkännande av Kungl.
Majit.

En eventuellt ändrad forskningsrådsorganisation bör inte medföra några
förändringar beträffande åtaganden som gjorts av de nuvarande forskningsråden.

UbU 1974:37

Med hänsyn till den expansion som forskningsrådens verksamhet undergått
kan det finnas anledning att även överväga om rådens administrativa
organisation är lämpligt utformad. Övervägandena synes också böra inbegripa
de administrativa och andra regler som gäller för mottagarna av rådsmedel,
dvs. främst universitet och högskolor. Dessa har numera att förvalta både
relativt och absolut sett betydande belopp i form av rådsmedel, andra forskningsanslag
och gåvomedel, från t. ex. offentliga organ, fonder och stiftelser
samt näringslivet. Det bör övervägas i vilken utsträckning enhetliga bestämmelser
bör gälla för universitetens förvaltning av dessa olika slag av
forskningsanslag.

Forskningsprojekt, framför allt inom naturvetenskap och medicin, har
kommit att kräva alltmer specialiserad och dyrbar utrustning. Forskarnas
möjligheter att från forskningsråden få anslag till utrustning är i dessa fall
av avgörande betydelse för att de skall kunna bedriva forskning med moderna
metoder.

De sakkunniga bör särskilt överväga de problem för forskningsråden som
är förknippade med behovet av tung utrustning. En utgångspunkt bör därvid
vara att finansieringen av sådan utrustning skall ske inom ramen för medel
som står till forskningsrådens disposition.

Varje forskningsråds sammansättning måste givetvis avvägas med hänsyn
till de aktuella forskningsområdenas karaktär. Det kan emellertid finnas
skäl att söka åstadkomma en större enhetlighet mellan råden än f. n. både
i fråga om det sätt på vilket ledamöterna utses och antalet ledamöter.

Det är befogat att inte bara personer som är omedelbart engagerade i
forskningen utan även företrädare för allmänna intressen ges möjlighet att
medverka i de avvägningar mellan olika problemområden och forskningsprojekt
som görs inom forskningsråden. De sakkunniga bör därför överväga
i vilka former företrädare för allmänna intressen bör medverka vid rådens
avvägningar. De bör därvid bl. a. pröva om och i så fall till hur stort antal
företrädare för allmänna intressen bör ingå som ledamöter i forskningsråden.

För att få tillgång till vetenskaplig sakkunskap vid bedömningen av anslagsfrågorna
har vissa forskningsråd inrättat informella sakkunnig- eller
prioriteringsgrupper som referensorgan, eftersom det har mött svårigheter
att bland ledamöterna få en allsidig representation för de forskningsfält som
faller inom respektive råds ansvarsområde. Det förutsätts att sådana referensgrupper
kan etableras på initiativ av forskningsråden själva och att
de närmare formerna härför inte behöver regleras genom av Kungl. Majit
meddelade bestämmelser.

De sakkunniga bör på grundval av sina överväganden lägga fram förslag
till ny instruktion för forskningsråden.

Ett system för information om pågående forskningsprojekt och om forskningsresultat
skall framför allt fylla två uppgifter. Dels bör det tillgodose
avnämarnas behov av information om forskning och forskningsresultat, dels
bör ett sådant system medverka till att ”dubbelforskning” undviks. Inom
vissa forskningsområden, t. ex. de beteendevetenskap!iga, bedrivs systematisk
dokumentationsverksamhet. De sakkunniga bör pröva dels värdet av denna
dokumentationsverksamhet, dels skälen att för ytterligare någon forskningssektor
upprätta ett system för fortlöpande registrering av pågående forskning
och forskningsresultat.

UbU 1974:37

Enligt i juni 1974 meddelade tilläggsdirektiv skall forskningsrådsutredningen
vid sina överväganden beakta hur framtidsaspekten skall fast etableras
som ett kriterium vid prioriteringen av för samhället betydelsefull
grundforskning. Därvid skall utredningen överväga huruvida medlen för
framtidsmotiverad forskning permanent eller endast för viss tid skall hållas
åtskilda från övriga medel förgrundforskning. Gängse metoder för att sprida
forskningsresultat kan i detta sammanhang visa sig otillräckliga och forskningsrådsutredningen
skall ägna även denna fråga sin uppmärksamhet.

Teknisk grundforskning

Forskningsrådsutredningen har lagt fram förslag om det finansiella stödet
till teknisk grundforskning och frågan om samordning av detta stöd mellan
å ena sidan STU, å andra sidan statens naturvetenskapliga forskningsråd
(NFR) och statens råd för atomforskning (AFR). Förslaget bygger på synpunkter
som dessa organ fort fram i skrivelser och på en inom forskningsrådsutredningen
utarbetad promemoria samt ett omfattande remissmaterial.

Beträffande finansieringen av den tekniska grundforskningen anför utredningen
att det står fullt klart att det här finns ett reellt problem. Detta
vitsordas även av STU som finner sig ha ett ansvar för finansieringen av
denna forskning. Forskningsrådsutredningen anser en fortlöpande särskild
redovisning av kraven på stöd till teknisk grundforskning angelägen som
ett hjälpmedel vid bedömningen av hur stora resurser som bör ställas till
denna forsknings förfogande. Ett ställningstagande till formerna för detta
stöd kan dock ske utan ytterligare dokumentation i detta avseende.

Beträffande organisations- och finansieringsfrågan anför utredningen bl. a.
följande.

En genomgång av remissmaterialet är så till vida omedelbart klargörande
som en tämligen enhällig opinion förespråkar eller kan acceptera att STU
fortfarande ges uppgiften att stödja teknisk grundforskning. Det successiva
inhämtandet av synpunkter har dock aktualiserat även problemet om hur
frågorna om långsiktig teknisk grundforskning skall handläggas inom STU.
Huvudintressenterna NFR och AFR respektive STU är eniga om att STU
skall ha ansvaret men synes ha olika uppfattning om hur stödet bäst skall
organiseras.

Utredningen redovisar att STU i september 1973 beslutat tillsätta en ad
hoc-kommitfe som rådgivande organ till styrelse och verksledning. Kommittén,
som består av företrädare för STU:s nämnder, skall bl. a. granska
stöd till kunskapsuppbyggande av intresse för flera områden, granska betydelsen
av STU:s insatser fördelade på olika vetenskapsområden och tekniska
områden, behandla allmänna frågor rörande kontakt med och gränsdragning
mot forskningsråden samt diskutera metodik för planering på
mycket lång sikt av grundläggande forskning och utveckling av svenska
resurser för teknisk FoU.

Genom denna åtgärd synes alltså STU ha tagit ett steg mot inrättande
av en rådgivande kommitté för teknisk grundforskning baserad på nämn-'
derna.

UbU 1974:37

NFR och AFR har i en gemensam skrivelse, inkommen till forskningsrådsutredningen
i december 1973, ytterligare understrukit sin tidigare framförda
uppfattning att en särskild ram för teknisk grundforskning bör skapas.
Även i denna fråga stöder opinionen bland remissinstanserna tydligt NFR:s
och AFR:s förslag. STU däremot framhåller att en särskild ekonomisk ram
för teknisk grundforskning skulle kunna komma att motverka en önskvärd
långsiktig planering inom olika delområden med avseende på stöd till framtida
teknologier. Vidare markerar STU sitt intresse för en kvalificerad teknisk
grundforskning som en del av långsiktiga behovsstyrda insatser.

Med hänvisning till de resonemang som utredningen för rörande inriktningen
av det statliga stödet till teknisk grundforskning föreslår utredningen
följande riktlinjer för stödet till den mot tekniska tillämpningar riktade
grundforskningen.

Nämnderna inom STU skall inom sina respektive områden inventera
och bedöma behovet av såväl kortsiktiga som långsiktiga forskningsinsatser.
De bör i sitt programplanearbete ta in förslag om sådana insatser.

En särskild nämnd bör inrättas inom STU som enbart har att syssla med
tekniska grundforskningsfrågor. Den skall bereda det samlade grundforskningsprogrammet
under en programplaneperiod och kunna besluta om medelstilldelning
till sådana långsiktiga forskningsprojekt som inte uppenbart
kan hänföras till ett visst sektorsområde. Samordnade insatser av nämnden
för teknisk grundforskning och andra nämnder liksom gemensam finansiering
torde i många fall vara lämpliga.

Nämnden för teknisk grundforskning bör disponera särskild medelsram.
Den bör vara sammansatt huvudsakligen av tekniska vetenskapsmän men
även innehålla icke-vetenskapsmän med utblick över samhälleliga och industriella
behov på längre sikt.

Forskningsmedels användning

Med skrivelse den 30 maj 1974 överlämnade riksdagens revisorer till
Kungl. Maj:t en granskningspromemoria angående formerna för kontroll
av vissa forskningsmedels användning samt över promemorian avgivna remissyttranden.

Revisorernas skrivelse jämte bilagor har av Kungl. Maj:t överlämnats
till ett antal myndigheter (motsvarande), bl. a. forskningsrådsutredningen,
vilka anmodats underrätta riksdagens revisorer och det departement till vilket
verksamhetsområde de hör om de åtgärder som vidtas i anledning av
skrivelsen.

Forskningsrådsutredningen har i skrivelse till revisorerna den 14 augusti
1974 meddelat att det material som frambragts i samband med revisorernas
granskning kommer att ingå i underlaget för de förslag utredningen avser
att inom ramen för sitt uppdrag framlägga beträffande evaluering, anslagsförvaltning
och kameral kontroll av den rådsstödda forskningen.

UbU 1974:37

Motiveringar tili motionsyrkandena

Motionerna 1974:169 (fp) och 1974:186 (m)

Under vårsessionen behandlades två i motionen 1974:169 framförda yrkanden
i fråga om anvisande av medel till framtidsstudier (UbU 1974:26,
rskr 1974:212). Denna motion tar liksom motionen 1974:186 upp till behandling
även frågan hur framtidsforskningen i Sverige bäst bör vara organiserad.

Motionen 1974:169

Motionärerna anser att riksdagen bör fatta principbeslut om att ett institut
för framtidsstudier skall inrättas. Institutet skall vara knutet till riksdagen
och helt finansieras av statsmedel. Motivet härför är att institutet därigenom
får en oberoende ställning och kan arbeta under full insyn och största
öppenhet.

I motionen föreslås att riksdagen tillsätter en utredningsgrupp och ger
denna i uppdrag att utforma de närmare riktlinjerna för det föreslagna institutet.
Utredningsgruppen bör enligt motionärernas mening temporärt biträdas
av ett av riksdagen inrättat sekretariat för framtidsstudier.

Det föreslagna institutet för framtidsstudier bör enligt motionärernas mening
ha följande huvuduppgifter:

1. initiera dels framtidsstudier rörande breda sektorer av samhällslivet,
s. k. omgivnings- eller miljöstudier, dels studier av särskild vikt för att riksdagen
skall kunna bedöma utvecklingen på olika problemområden och konsekvenserna
av olika handlingsalternativ,

2. förmedla önskemål om framtidsstudier från myndigheter, företag och
organisationer samt samordna likartade önskemål till större studier,

3. stödja och bistå organisationer och grupper som behöver underlag för
egna studier och hjälp med att utföra dem. Detta bör vara en central uppgift
för institutet. En rad organisationer - från svenska kyrkan till miljövårdsgrupperna
- behöver i hög grad stöd att få den vidare bakgrund till sina
egna studier utan vilken deras arbete lätt hänger i luften.

Dessutom bör institutet fungera som en dokumentations- och informationscentral
på områden där svårigheten att hitta fakta, litteratur och referenser
är omvittnad. Institutet bör systematiskt samla in basfakta, studier
av olika slag, litteratur etc. och hålla materialet tillgängligt för intresserade
grupper och institutioner. Andra uppgifter för institutet bör vara metodutveckling,
viss utbildningsverksamhet, långsiktig planering av forskningsinsatserna,
bevakning av den internationella utvecklingen etc.

Utöver dessa uppgifter bör institutet stödja fristående grupper för framtidsstudier.
Anslag bör stå till institutets förfogande för att fördelas till sådana

UbU 1974:37

grupper. Därvid bör alternativa och ifrågasättande studier samt metodutvecklingsprojekt
ges företräde.

Som exempel på ämnen som framtidsforskning i ett land som Sverige
skulle kunna inriktas på nämns i motionen följande:

1. en studie av hur ett ”tjänstesamhälle” skulle fungera, både ekonomiskt
och mänskligt, dvs. ett samhälle där en ökande del av både offentliga och
privata utgifter läggs ner på att köpa respektive tillhandahålla tjänster i stället
för varor,

2. en studie i hur medborgarnas intresse för att skydda och förbättra
olika typer av miljöer skulle på ett effektivare sätt än i dag kunna kopplas
in i beslutsprocessen,

3. en studie - som borde ha varit gjord redan nu - om hur en utveckling
mot ett lågenergisamhälle, eller ett som använder andra energikällor än
i dag, kan påskyndas utan alltför svåra omställningsskador på människor
och realkapital,

4. en studie i hur andra prioriteringar än de nuvarande mellan hälsooch
sjukvård, inklusive mellan olika typer av sjukvård, skulle återverka
både på landets ekonomi och dess hälsa.

Samtliga dessa studier skulle, framhåller motionärerna, inte omedelbart
underlätta livet för beslutsfattarna men däremot ge deras uppdragsgivare,
väljarna, en chans att överväga vad de faktiskt vill ha för sorts framtid.

Motionen 1974:186

Den allt snabbare utvecklingen inom olika samhällssektorer ställer krav
på framsynthet hos olika beslutsfattare framhålls i motionen 1974:186. Det
föreligger ett stort behov av att mera systematiskt utnyttja framtidsstudier
inom regering, riksdag, organisationer och företag. Det arbete som redan
påbörjats är därför i sig välkommet. Motionärerna anför vidare att det knappast
finns något principiellt argument mot att regeringen sysslar med framtidsinriktade
studier. Ur demokratisk synvinkel framstår det emellertid enligt
deras mening som i det närmaste orimligt att ha endast en planeringsenhet
för framtidsstudier och att denna är knuten till statsrådsberedningen.
Motionen utmynnar i förslag beträffande ett riksdagen underställt
sekretariat för framtidsstudier.

Motionerna 1974:235 (fp) och 1974:1485 (c)

Förevarande två motioner understryker båda vikten av teknikvärdering.
Enligt motionen 1974:235 bör riksdagen uttala att alla större statliga investeringar
i princip skall föregås av teknikvärdering. I fråga om motivering
hänvisas till den vid 1973 års riksdag behandlade motionen nr 108 (JoU

UbU 1974:37

1973:43). Därjämte framförs i motionen 1974:235,såvitt nu är i fråga, yrkande
beträffande riskvärdering. Yrkandet i motionen 1974:1485 syftar till att ett
teknikvärderingskontor skall inrättas. I motionen framförs vidare tankar
om ett riksdagens eget organ för rådgivning, information och utvärdering
av de stora samhällsfrågorna och den teknik som är och blir avgörande
för vår framtid.

Motionen 1974:235

1 fråga om teknikvärdering har i motionen 1973:108, till vilken motionen
1974:235 i denna del hänvisar, anförts att miljöpolitikens främsta mål är
att göra det möjligt för vår egen och för kommande generationer att överleva.
All mänsklig verksamhet måste ske inom de ekologiska ramarna. Ett sätt
att börja se långsiktigt på ifrågavarande problem är enligt motionärerna att
göra upp miljöbudgetar för industrier och kommuner. En miljöbudget skall
vara en sammanställning av alla uppoffringar och all nytta som är förenade
med en planerad åtgärd eller en produktion, där man också räknar in kostnaderna
för de skador som miljön utsätts för och vinsterna av de fördelar
för miljön som verksamheten innebär. I den tankegången ingår också att
man måste börja värdera framför allt den nya tekniken på ett annat sätt
än hittills. Det är sålunda enligt motionärernas mening uppenbart att man
måste ta hänsyn till konsekvenserna av teknisk utveckling i mycket vidare
sammanhang än som hittills varit vanligt. Inte minst viktigt finner motionärerna
det vara att riksdagen har tillgång till beslutsunderlag som gör
detta möjligt. Motionen utmynnar i här berörda delar i krav på att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att - som ett led i arbetet
på att framställa miljöbudgetar för olika verksamheter - alla större investeringar
i princip skall föregås av teknikvärdering, dvs. en uppskattning
av deras sociala och ekologiska effekter. Vidare föreslås att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att förslag om teknikvärdering av några försöksprojekt,
utlagda på lämpliga institutioner, föreläggs riksdagen.

Ett inslag i teknikvärderingen bör vara en riskvärdering. Motionärerna
erinrar om att all mänsklig verksamhet är förknippad med större eller mindre
risker, vilka måste vägas mot varandra. 1 den allmänna debatten tenderar
ofta risken för få, stora skador att väcka mer uppmärksamhet än risken
för många små. Som exempel härpå anförs att några få, stora flygolyckor
ägnas stor uppmärksamhet och därmed ger intrycket att flyg är ett riskfyllt
transportmedel. Många små vägtrafikolyckor får inte samma uppmärksamhet,
och därmed reduceras intrycket av riskerna. Detta och andra exempel
visar enligt motionärernas mening betydelsen av en balanserad debatt och
ett rättvisande beslutsunderlag för korrekta riskbedömningar, baserade på
en genomtänkt riskpolitik. I motionen föreslås en utredning av metoder
för bedömning och värdering av risker.

UbU 1974:37

Behandlingen vid 1973 års riksdag av motionen 1973:108

I fråga om de vid 1973 års riksdag väckta, motsvarande yrkandena beträffande
teknikvärdering anförde jordbruksutskottet (JoU 1973:43) följande.

Motionärerna har enligt utskottets mening tagit upp en aktuell och viktig
fråga som förtjänar betydande uppmärksamhet. Utskottet vill också erinra
om att riksdagen förra året i anledning av motionsyrkanden i närliggande
frågor som gällde utarbetande av modeller till miljöbudgetar, upprättande
av en ekologisk riksplan, m. m. på utskottets förslag ställde sig positiv till
åtgärder i syfte att tillgodose behovet av ekologiskt riktiga principer för
den fortsatta samhällsplaneringen. I sitt av riksdagen godkända betänkande
1972:49 anförde utskottet sålunda att utskottet delade uppfattningen, att
en ekologisk grundsyn var en nödvändig utgångspunkt för hushållningen
med våra naturresurser. Utskottet erinrade om att denna tanke bl. a. kommit
till klart uttryck i den rapport år 1971 (SOU 1971:75) rörande hushållning
med mark och vattentorn låg till grund förde lagförslag jämte överväganden
av principiell art beträffande innehållet i en fysisk riksplanering m. m. som
förra året förelädes riksdagen. Med hänsyn härtill kunde man enligt utskottets
mening utgå från att vid det fortsatta arbetet med den fysiska riksplaneringen
skulle komma att som grund läggas en sådan ekologisk avvägning
som utskottet uttalat sig för. Den ekologiska helhetssynen på hithörande
frågor återspeglades också i direktiven för utredningen rörande kostnaderna
för miljövården, vari bl. a. sades att det var av stor betydelse att
de frågor som rörde avvägning och prioritering mellan olika åtgärder kunde
belysas. Detta innebar att inte bara kostnaderna utan också effekten av
olika insatser behövde studeras. Som naturvårdsverket påpekat skulle de
sakkunniga i detta sammanhang kartlägga vilka metoder som finns för att
mäta effekterna av olika miljövårdsåtgärder. Mot bakgrund av det anförda
fann utskottet anledning anta att syftet med berörda motioner skulle komma
att i väsentlig grad tillgodoses utan att riksdagen behövde vidtaga någon
särskild åtgärd.

Sedan nyssnämnda uttalande gjordes har riksdagen antagit förenämnda
riktlinjer och lagförslag beträffande fysisk riksplanering m. m. (prop.
1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348).

Behovet av teknikvärdering har berörts av bl. a. arbetsgruppen (Ju 1971:07)
för framtidsforskning i dess den 25 augusti 1972 avgivna betänkande
(SOU 1972:59) Att välja framtid. I det sekretariat för framtidsstudier, vilket
som ett resultat av nyssnämnda betänkande knutits till statsrådsberedningen,
har frågan om teknikvärdering gjorts till föremål för ytterligare överväganden.

På sekretariatets initiativ har en särskild arbetsgrupp bildats för att insamla
uppgifter och avlämna rapport om studier rörande teknikvärdering på olika
verksamhetsområden. I en rapport i juni detta år har gruppen redovisat
ett antal sådana studier (Technology Assessment in Sweden: 9 Case Studies.
Stockholm 1973). De studier rörande teknikvärderingsfall som ingår i rapporten
tjänar olika syften men avses i första hand vara ett led i det projekt,
Management and Control of Technology, som innefattas i programmet för
OECD:s kommitté för vetenskaplig och teknisk politik (CSTP).

Utskottet, som enligt vad nyss framhållits anser att berörda yrkanden
i motionen 1973:108 har ett angeläget syfte, finner emellertid mot bakgrund
av vad i ärendet utretts inte anledning att i förevarande sammanhang föreslå
någon särskild riksdagens åtgärd i anledning av motionen.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med jordbruksutskottets förslag.

UbU 1974:37

Motionen 1974:1485

På samma sätt som i motionen 1974:235 anser man i motionen 1974:1485
det önskvärt att förberedelser för svenska teknikvärderingsstudier snarast
igångsätts. I den sistnämnda motionen påpekas att den tekniska utvecklingen
varit en viktig förutsättning för bl. a. det ekonomiska framåtskridandet men
att de sannolika konsekvenserna av en fortsatt teknisk utveckling måste
kartläggas och utvärderas så att både den förväntade nyttan å ena sidan
och de negativa konsekvenserna för samhälle och miljö å andra sidan kan
uppskattas. Hittills har t. ex. olägenheterna ofta uppmärksammats för sent
och vid en tidpunkt då investeringarna har gått för långt och bl. a. lått
svåra ekonomiska konsekvenser vid ett tillrättaläggande.

Motionen 1974:1372 (fp. c)

Enligt motionen 1974:1372 bör en långsiktig planering av forskningen
- ett forskningspolitiskt handlingsprogram - komma till stånd under parlamentarisk
medverkan. I sådant syfte föreslås i motionen dels att forskningsrådsutredningens
parlamentariska inslag vidgas, dels att utredningen
genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att utarbeta ett forskningspolitiskt
handlingsprogram. Utredningen bör studera villkoren för forskningen och
lägga fram förslag till dimensionering och finansiering. Utredningen bör
också studera de institutionella formerna för den sektorsinriktade forskningens
bedrivande.

Forskningen vid universiteten bör ägnas särskild uppmärksamhet, särskilt
i vad gäller ansvarsfördelning mellan forskningsråd och universitet. Inriktningen
bör vara att bygga ut den fasta basorganisationen vid universiteten,
särskilt med beaktande av att forskningsrådens anslag stagnerat och till
större delen går till redan pågående projekt, vilka naturligen borde inordnas
i universitetsorganisationen.

Utredningens uppgift bör också vara att lämna förslag för formerna av
riksdagens medverkan vid initierande av forskning. Denna medverkan bör
främst avse långsiktiga utvecklingsuppdrag, uppföljning och utvärdering av
olika reformers effekter i skilda avseenden.

Som motivering för yrkandena anförs bl. a. att forskningen har stor betydelse
för samhällets sociala, teknologiska och ekonomiska utveckling och
att inriktningen av forskningen därför verkar i hög grad styrande för samhällsutvecklingen
i stort. Det är därför bra att riksdagens revisorer lagt fram
förslag som innebär att riksdagens möjlighet att kontrollera forskningens
inriktning och utnyttjande av beviljade medel blir bättre. Det är enligt motionärernas
mening emellertid nödvändigt att nu precisera för vårt land
angelägna forskningsområden vilka bör prioriteras inom forskningspolitiken.

I motionen betonas att den tekniska forskningen måste ligga långt framme.
En fråga som ställs är om avvägningen av insatserna för teknisk forskning

UbU 1974:37

och för annan forskning är den mest lämpliga. Vidare ifrågasätts beträffande
den tekniska forskningen om inte grundforskningen bör prioriteras.

Även den kemiska och biologiska forskningen anses eftersatt mot bakgrund
av de krav som allmänt ställs i vårt samhälle på t. ex. giftanvändning,
kontroll av läkemedel och en ekologiskt riktig produktion. Motionärerna
anser vidare att arbetsmiljöfrågorna och energiområdet fordrar ökade forskningsinsatser.
Behovet av tvärvetenskaplig forskning betonas.

Som en möjlighet att underlätta en målinriktad forskning i enlighet med
samhälleliga intentioner och syftande till praktisk användning framhålls i
motionen att staten i ökad utsträckning lägger ut uppdragsforskning till
universiteten. Det är angeläget att generellt stimulera uppdragsforskningen.

Att forskningsresultaten redovisas innebär långtifrån alltid att de når
ut till en praktisk användning. Intensifierade ansträngningar måste göras
för att forskningsresultaten skall utnyttjas av producenter, administratörer och
konsumenter. Som exempel nämns kontaktkonferenser mellan forskare och
avnämare.

Vad därefter beträffar riksdagens inflytande på forskningspolitiken delar
motionärerna revisorernas uppfattning att riksdagens möjlighet att kontrollera
forskningens inriktning och utnyttjande av beviljade medel måste bli
bättre. Genom att forskningsanslagen är splittrade på olika departement
och genom att riksdagen saknar ett eget organ för samordning och koordinering
av de olika forskningsinsatserna är möjligheten att göra egna
prioriteringar närmast teoretisk. I det föreslagna utredningsuppdraget bör
ingå att lämna förslag om formerna för riksdagens medverkan vid initierande
av forskning.

Motionen 1974:1374 (vpk)

I motionen 1974:1374 yrkas att riksdagen föreslår Kungl. Majit att med
utgångspunkt i vissa i motionen angivna principer omforma riktlinjerna
för den svenska forskningspolitiken. I sådant syfte bör ledningen av forskningspolitiken
och av pågående och vid tidpunkten för motionens avlämnande
aviserade utredningar om forskning övertas av en parlamentarisk
kommitté med stark representation för arbetarrörelsens intressen. Kommitténs
arbete bör syfta till formuleringen av en nationell helhetsplan för statligt
forsknings- och utvecklingsarbete som beaktar kraven på en demokratiskt
förankrad forskningspolitik och full offentlig kontroll.

Motionärerna anför att forskningen i Sverige vuxit till en betydelsefull
samhällelig aktivitet som är på väg att bli ett av den statliga politikens
viktigaste områden. Detta ställer krav på en statlig resursplanering av helt
annat slag än den laisser faire-hållning som kännetecknat svensk forskningspolitik.
I brist på en medveten styrning av de statliga forskningsresurserna
har storbolagen kunnat påtvinga den statliga forskningspolitiken ett mönster
av oreglerad subventionspolitik.

UbU 1974:37

Enligt motionärerna måste det vara ett rimligt krav att de minsta företagen,
som ofta mycket lätta kan ställa om produktionen efter nya produktionsprocesser
och nya produkter, får större del av statens forskningsstöd samtidigt
som de största företagens forskning självfinansieras.

I motionen anförs att det är orimligt att staten indirekt genom strategiskt
betydelsefulla forskningsanslag finansierar de svenska storbolagens jätteprofiter.
Detta stöd, som ofta motiveras med sysselsättningspolitiska skäl,
måste upphöra.

Vidare är den situation som i dag präglar svenskt näringsliv och svensk
forskningspolitik enligt motionärernas mening en uppfordran till fundamentala
förändringar av det kapitalistiska systemet. Arbetet på att skapa sådana
förändringar måste omedelbart ta sin början och då inte minst på det forskningspolitiska
området. Den tekniska och vetenskapliga forskningen måste
knytas intimare till de breda folklagrens behov och intressen. Detta kan
inte ske med mindre än att forskningens resurser omfördelas så att även
andra företag och institutioner än de svenska storbolagen får del av resurserna.
Staten och löntagarna måste garanteras ett avgörande inflytande
över hur forskningsanslagen används. Detta bör lämpligen ske genom att
anslagen binds till bestämda krav på kontrollmöjligheter för löntagarnas
organisationer inom de företag som får del av statliga forskningsresurser.

Motionärerna anser också att den statliga forskningspolitiken bör inrymma
en gedigen ekonomisk upprustning av grundforskningen och att det är av
största vikt att reglerna för uppdragsforskningen ses över och förändras så
att grundforskningen inte bakvägen förvandlas till målinriktad, bolagsstyrd
forskning. Samtidigt måste en djupgående demokratisering av universitetsforskningen
genomföras.

Motionen 1974:1055 (s)

I motionen sägs att motivet för samhällets starka stöd till industrins forsknings-
och utvecklingsarbete är enkelt och klart, nämligen att det är ett
samhällsintresse att se till att industrins internationella konkurrenskraft bibehålls
på en hög nivå. Denna målsättning är gemensam för såväl företag
som löntagare. På så sätt uppnås en hög effektivitet och en snabb expansionstakt
inom svensk industri, vilket utgör en grundval för en fortsatt
hög löneutbetalningsförmåga.

Enigheten kring målsättningen att stödja industrins teknologiska förnyelse
bör emellertid inte få dölja att företag och löntagare har skilda intressen

1 andra avseenden. En teknologisk utveckling, fortsätter motionären, som
leder till ökad stress i arbetet, till ökade olycksfallsrisker, större monotoni
och mindre möjligheter för den anställde att påverka sin arbetssituation
och över huvud taget överblicka en alltmer komplicerad företagsorganisation
är inte i fackföreningsrörelsens intresse. Som beställare av ny teknik har
företagen i första hand sökt tillgodose sina intressen. Därför har vi fått

2 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 37

UbU 1974:37

en teknisk utveckling, som inte i tillräcklig utsträckning beaktat de mänskliga
och sociala aspekterna när det gäller teknikens utformning. Motionären
säger att det kortsiktiga lönsamhetsintresset har blivit det primära. Den
snabba teknologiska utvecklingen gör att fackföreningsrörelsen än mer löper
risk att komma på mellanhand vid tekniska och organisatoriska förändringar.

Motionären understryker att de anställdas organisationer måste se till att
de aktivt kan påverka den teknologiska utvecklingen på sådana sektorer
som är de mest centrala från löntagarsynpunkt. Balansen mellan företagens
möjligheter och inflytande över forskning och utveckling och de anställdas
skulle kunna förbättras genom att löntagarorganisationerna ges ett visst
ekonomiskt stöd - eventuellt beräknat per medlem - för att kunna beställa
forskning främst från universitet och högskolor. Motionen utmynnar i förslag
om att frågan skall utredas.

Motionen 1974:297 (m)

I motionen 1974:297 hävdas att NORDDOK, dvs. de nordiska ländernas
gemensamma koordineringsorgan för vetenskaplig och teknisk information
och dokumentation, är ett lämpligt organ för den översyn av nuvarande
svenska system och organisation för vetenskaplig information och dokumentation
som riksdagens revisorer föreslagit i sin skrivelse 1974:9.

Samtidigt framhålls i motionen att NORDDOK hittills tilldelats ytterst
begränsade resurser och att det är angeläget att resurserna snarast ökas så
att NORDDOK rätt kan fullgöra olika uppgifter. Bl. a. anförs att de nordiska
kontakterna behöver byggas ut ytterligare med hjälp av ett fast telenät mellan
Nordens huvudstäder varjämte framhålls kraven på en databank för miljövårdsfrågor
samt för kärnkraften och dess säkerhets- och miljöfrågor. Yrkandet
i motionen avser skrivelse till Kungl. Maj:t beträffande utbyggnad
av NORDDOK.

Utskottet

Enligt instruktionen för riksdagens revisorer åligger det revisorerna att
som en statens överrevision utöva kontroll av den statliga finansförvaltningen,
varvid bl. a. skall tillses att en god hushållning iakttas med Statens
medel och att statens tillgångar utnyttjas efter rationella grunder. År 1967
uttalade riksdagen (KU 1967:60) att den möjlighet till insyn i det praktiska
förvaltningsarbetet, som revisionen innebär, leder till att revisionen också
bör verka som en viktig informationskälla för riksdagen i dess löpande arbete.

Som ett led i sitt arbete har riksdagens revisorer låtit undersöka utbytet
av de statliga finansiella bidragen till forskning och utvecklingsarbete (FoU)
och de rutiner som tillämpas vid den fortlöpande bevakningen av forskningsmedlens
användning. Vid undersökningen har även gjorts en mera

UbU 1974:37

allmän kartläggning av förhållandena för den statligt finansierade forskningen.
Undersökningens resultat har redovisats i en granskningspromemoria,
Den statliga forskningsverksamheten (1972:8), vilken på sedvanligt
sätt remissbehandlats. Med utgångspunkt i den utförda undersökningen och
det material som kommit in vid remissbehandlingen av granskningspromemorian
har riksdagens revisorer i skrivelse den 29 november 1973 till
riksdagen (1974:9) fört fram förslag i fråga om den långsiktiga forskningsplaneringen
här i landet och riksdagens kansliorganisation vad beträffar resurser
för behandlingen av forskningsfrågor. Vidare behandlas frågor som
har avseende på forskningsmedlens användning och förslag förs fram om
en utredning av forskningsverksamheten på universitetsområdet. Revisorernas
skrivelse, vilken i sin helhet remitterats till utbildningsutskottet för
beredning, behandlas i detta betänkande liksom vissa motionsyrkanden som
tar upp närliggande frågor, nämligen yrkandena A - C i motionen 1974:235
och samtliga yrkanden i motionerna 1974:297, 1974:1055, 1974:1372,
1974:1374 och 1974:1485.

I detta betänkande redovisar vidare utskottet sina förslag till slutliga ställningstaganden
till motionerna 1974:169 och 1974:186, vilka med anledning
av förslag från Kungl. Maj:t om anvisande av medel till framtidsstudier
under budgetåret 1974/75 delvis behandlades under vårriksdagen (UbU
1974:26, rskr 1974:212).

Utskottet anser att riksdagens revisorer utfört ett värdefullt kartläggningsoch
utredningsarbete angående den statligt finansierade forskningen.
Granskningspromemorian är väl ägnad att sprida ökad kunskap om forskningsverksamheten
här i landet och bör kunna vara till hjälp för diskussionen
i forskningspolitiska och forskningsadministrativa frågor.

Ett gemensamt grundmotiv för flertalet av revisorernas förslag och motionsyrkandena
är angelägenheten av att de totala forskningsresurserna inom
landet utnyttjas så effektivt som möjligt och att forskningsframsteg så snabbt
som möjligt förs ut i näringsliv och förvaltning, så att forskningsresultaten
nyttiggöres.

Revisorerna tar först upp frågan om den långsiktiga forskningsplaneringen.
Det är enligt deras mening nödvändigt att särskild uppmärksamhet ägnas
åt målfrågorna och det sätt på vilket forsknings- och utvecklingsarbetet planeras.
Revisorerna anser att med vissa års mellanrum bör göras en mera
systematisk kartläggning av de svenska forskningsbehoven med de allmänna
samhällsmålen som utgångspunkt. Kartläggningen bör avse alla delar av
samhället och grundas på en rullande plan för samhällets verksamhet. Vid
behovsinventeringen bör stor uppmärksamhet ägnas frågan om forskningens
förnyelse i syfte att få fram underlag för en utmönstring av mindre angelägna
projekt till förmån för nya som bedöms mera utvecklingsbara och angelägna.
Ett annat viktigt led i forskningsplaneringen är fastställandet av forskningsmål
och av prioriteringsordningen mellan dessa, framhåller revisorerna. Med

UbU 1974:37

hänsyn till den stora betydelse som FoU har för samhällsutvecklingen synes
det revisorerna motiverat att ökad uppmärksamhet ägnas åt bestämningen
av det långsiktiga målet tor detta arbete dels genom att faktaunderlag ställs
samman för målsättningsarbetet, dels genom att försök görs att fastställa
de målområden som det statliga finansiella stödet till FoU skall koncentreras
till.

Yrkandet i motionen 1974:1372 avser begäran att forskningsrådsutredningen
genom tilläggsdirektiv skall ges i uppdrag att lägga fram förslag
till ett forskningspolitiskt handlingsprogram med angivande av dimensionering,
mål, inriktning och finansiering av forskningsinsatserna. Om utredningen
ges de föreslagna tilläggsdirektiven bör enligt motionen samtidigt
härmed dess parlamentariska inslag vidgas. Handlingsprogrammet skall ha
ett sådant innehåll att det kan utgöra grundval för riksdagens övergripande
beslut på forskningsområdet och förstärka riksdagens dels inflytande över
forskningens prioriterings- och planeringsfrågor, dels möjlighet att initiera
viss långsiktig forskning. Syftet med programmet är vidare att det skall
kunna underlätta forskningsresultatens utnyttjande av olika intressenter.

Även revisorerna anser att riksdagens ledamöter behöver få tillgång till
bättre information om utvecklingen på forskningsområdet och bättre underlag
för beslut om den svenska forskningspolitiken. Kungl. Majit bör därför
årligen lämna riksdagen en redogörelse för utvecklingen på forskningsområdet.
Vidare föreslås att ett särskilt forskningssekretariat - knutet till utbildningsutskottet
- inrättas med uppgift att ge riksdagen och dess utskott
information om och insyn i den aktuella forskningssituationen, bevaka redovisningen
av den statligt finansierade forskningens resultat och biträda
vid beredning och föredragningar av forskningsfrågor inom riksdagen. Slutligen
bör enligt revisorernas mening riksdagen överväga att komplettera
det föreslagna sekretariatet med en motsvarighet till Kungl. Maj:ts forskningsberedning.

Frågorna om den långsiktiga forskningspolitiken och parlamentarikernas
medinflytande och möjlighet att påverka forskningsplaneringen äger nära
samband med den fråga som tas upp till behandling i motionerna 1974:169
och 1974:186, nämligen hur framtidsforskningen i Sverige bäst bör vara
organiserad. Sedan denna fråga delvis varit uppe till diskussion under vårriksdagen
har till sekretariatet för framtidsstudier knutits en referensgrupp i
syfte att ge parlamentariker kontakt med verksamheten. Vidare har tillsatts
en samarbetskommitté för långsiktsmotiverad forskning. Samtidigt utfärdades
tilläggsdirektiv till forskningsrådsutredningen, vilka innebär att de
särskilda uppgifter som samarbetskommittén nu svarar för skall beaktas
i den rådsorganisation som utredningen skall föreslå.

I betänkandet (SOU 1974:59) ”Att välja framtid, ett underlag för diskussion
och överväganden om framtidsstudier i Sverige” framställs ”teknikvärdering”
som en speciell del av - eller metodik inom - området
framtidsstudier. I motionen 1974:1485 föreslås att riksdagen hos Kungl.

UbU 1974:37

Majit begär att förutsättningarna för inrättande av ett svenskt teknikvärderingskontor
prövas. I nu ifrågavarande delar utmynnar motionen 1974:235
i krav på att riksdagen som sin mening skall ge Kungl. Majit till känna
att alla större investeringar i princip skall föregås av teknikvärdering. Vidare
föreslås att riksdagen begär att Kungl. Majit förelägger riksdagen förslag
om teknikvärdering av några försöksobjekt samt att det görs en utredning
av metoder för bedömning och värdering av risker.

Vissa av de frågor som tagits upp till diskussion i revisorernas gransk -ningspromemoria sammanfaller med dem som forskningsrådsutredningen
har att behandla. Utredningen har i sitt remissyttrande över promemorian
förklarat att den i stor utsträckning kommer att utnyttja material och överväga
synpunkter som lagts fram i promemorian. Det bör påpekas att forskningsrådsutredningen
tillsattes år 1972, dvs. samma år som resultatet av
revisorernas undersökning presenterades. 1 fråga om direktiven för utredningens
arbete vill utskottet i detta sammanhang erinra om att de sakkunniga
skall se över bl. a. forskningsrådens verksamhet, beslutsformer och sammansättning.
Översynen skall omfatta även forskningsrådens befogenheter
och ställning i relation till bl. a. andra myndigheter och organ som har att
planera, stödja eller bedriva forskning samt den nuvarande gränsdragningen
mellan forskningsråden. Därvid skall övervägas vilka för- och nackdelar
som skulle vara förenade med en mer sammanhållen rådsorganisation. De
sakkunniga skall särskilt beakta de samordningsproblem, bl. a. i fråga om
finansiering, som de s. k. storprojekten medför, samt de problem för forskningsråden
som är förknippade med behovet av tung utrustning. De skall
även behandla frågan om rådens sammansättning och därvid överväga i
vilka former företrädare för allmänna intressen bör medverka vid rådens
avvägningar. Därutöver skall de sakkunniga pröva värdet av den vetenskapliga
dokumentationsverksamhet som nu bedrivs samt skälen för att
för ytterligare någon forskningssektor upprätta ett system för fortlöpande
registrering av pågående forskning och forskningsresultat.

Under beredningen av ifrågavarande ärende har forskningsrådsutredningens
ordförande orienterat utskottet om det inom utredningen pågående arbetet.
Med särskilt intresse har utskottet därvid tagit del av överväganden
på vilket sätt företrädare för allmänna intressen kan tänkas medverka i
forskningsplaneringen och avvägningen av forskningsinsatserna. Samtidigt
har utskottet blivit övertygat om att riksdagen nu saknar tillräckligt underlag
för att ta ställning till flera av revisorernas och motionärernas förslag. Revisorernas
synpunkter i fråga om en mera aktiv och långsiktig planering
av den statliga satsningen på forskning och utvecklingsarbete samt förslaget
i motionen 1974:1372 om ett forskningspolitiskt handlingsprogram bör enligt
utskottets mening bli föremål för en samlad bedömning i forskningsrådsutredningen
eller i annan ordning. Vid denna bör också prövas revisorernas
förslag om att regeringen årligen till riksdagen skall avge särskild
berättelse över utvecklingen på forskningsområdet. Utskottet har vidare fun -

UbU 1974:37

nit vissa skäl tala för att även frågan om framtidsstudier - inklusive teknikvärdering
- innefattas i samma utredningsarbete. Utskottet förutsätter
att forskningsrådsutredningens parlamentariska inslag vidgas om uppdraget
lämnas till denna utredning och att arbetet även i annat fall kommer att
ske under medverkan av parlamentariker. Utskottet vill därtill framhålla,
att det utredningsarbete, som utskottet föreslår, ej får väsentligt fördröja
framläggandet av och ställningstagandena till de förslag forskningsrådsutredningen
nu arbetar med.

Vad beträffar frågan att förbättra tillgången till information i riksdagsarbetet
erinrar utskottet om att denna fråga under senare år diskuterats
i olika sammanhang. I enlighet med förslag av grundlagberedningen har
riksdagen tillsatt en utredning som fått i uppgift att göra en samlad bedömning
av riksdagens informationsbehov och sätten att tillgodose det.
Utskottet anser att revisorernas skrivelse och motionerna med motsvarande
innebörd bör överlämnas till nämnda informationsutredning för överväganden
i vad avser frågan hur man genom åtgärder inom riksdagen skall bättre
kunna tillgodose de enskilda riksdagsledamöternas och utskottens behov
av kontakt med aktuell forskning och av en kontinuerlig information om
senaste vetenskapliga rön på olika områden. Då frågan om tillgodoseendet
av riksdagens informationsbehov i forskningsfrågor samtidigt har nära anknytning
till frågor som forskningsrådsutredningen nu överväger är det enligt
utskottets bedömning lämpligt att revisorernas förslag i denna del även
prövas av forskningsrådsutredningen. Utskottet förutsätter att de båda utredningarna
samråder i ärendet.

I motionen 1974:1055 har tagits upp till behandling en specialfråga, nämligen
frågan om ekonomiskt stöd till löntagarorganisationerna att användas
för forskningsuppdrag. Även denna fråga bör studeras närmare och utskottet
anser att uppgiften lämpligen bör ingå i uppdraget för det utredningsarbete
utskottet förordar.

Utskottet föreslår sammanfattningsvis dels att riksdagen som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning
av revisorernas skrivelse i nu berörda delar samt motionerna 1974:169 yrkandena
A-C, 1974:186, 1974:235 yrkandena A-C, 1974:1055, 1974:1372
och 1974:1485, dels att riksdagen beslutar överlämna revisorernas skrivelse
i vad den avser riksdagens och dess ledamöters behov av information för
sakbehandling av ärendena (sakinformation) samt motionerna 1974:169,
1974:186,1974:1372 och 1974:1485 i vad de avser samma fråga till riksdagens
informationsutredning för överväganden.

Beslut om nya riktlinjer för den svenska forskningspolitiken yrkas i motionen
1974:1374. Enligt motionärernas mening börén parlamentarisk kommitté
överta ledningen av forskningspolitiken och pågående forskningsutredningar
samt få i uppdrag att formulera en nationell plan för FoU-verksamheten
med utgångspunkt i vissa i motionen angivna principer. Motionärerna
hävdar att de stora bolagen som en följd av bristen på en medveten

UbU 1974:37

styrning av de statliga forskningsresurserna har kunnat påtvinga den statliga
forskningspolitiken ett mönster av oreglerad subventionspolitik. Man måste,
menar motionärerna, tvinga fram en självfinansiering av storindustrins
forsknings- och utvecklingsarbete samtidigt med att bidragen till mindre
och medelstora foretag ökar.

Utskottet vill erinra om att det inom industrin bedrivs en omfattande
forsknings- och utvecklingsverksamhet. Enligt statistiska centralbyråns undersökningar
utfördes år 1971 FoU inom industrin till ett värde av 1 590
milj. kr. FoU är ojämt fördelad inom industrin. Företag med mer än 1 000
anställda svarar för fyra femtedelar av kostnaderna, medan endast 3 procent
faller på företag med mindre än 50 anställda. Kostnaderna för FoU inom
industrin täcks till övervägande del av industrin själv. Enligt uppgift svarade
den år 1971 själv för 86 procent. Staten stöder industriellt FoU på olika
sätt, bl. a. genom anslag över statsbudgeten och genom särskild skattefrihet
i vissa fall.

Sedan motionen 1974:1374 väcktes har Kungl. Maj:t tillkallat sakkunniga
som fått i uppdrag att utreda frågan om utformningen och finansieringen
av det statliga stödet till industriell forskning och utveckling. I direktiven
för utredningen framhåller industriministern att det finns anledning att
närmare se över de olika finansieringsformerna med syfte att pröva ändamålsenliga
vägar för den framtida finansieringen av de statliga insatserna.
En central uppgift för de sakkunniga är att överväga i vilken grad det för
närvarande huvudsakligen med skattemedel finansierade statliga stödet till
FoU kan ersättas med avgiftsfinansiering. I direktiven påpekas vidare bl. a.
vikten av att mindre och medelstora företag bedriver FoU och utnyttjar
FoU-resultat i tillräcklig omfattning. De sakkunniga skall därföräven särskilt
beakta behovet av teknisk utveckling inom de mindre och medelstora företagen.

I detta sammanhang bör vidare upplysas om att Kungl. Maj:t numera
tillsatt den av riksdagen begärda utredningen rörande styrelsens för teknisk
utveckling organisation och verksamhetsformer (NU 1974:32, rskr 1974:224).

Den framtida utformningen och finansieringen av stödet till industriforskningen
m. m. utreds sålunda för närvarande. Med hänsyn bl. a. härtill
avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1974:1374.

Med hänsyn till vad forskningsrådsutredningen anfört i sitt remissyttrande
över revisorernas granskningspromemoria synes det utskottet inte erforderligt
att promemorian i den del den rör forskningsrådens verksamhet genom
särskilt beslut överlämnas till utredningen. Revisorernas ifrågavarande
förslag bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Revisorerna föreslår att riksdagen hemställer att Kungl. Maj:t låter utreda
eller vidta åtgärder i fråga om enhetliga bestämmelser för de anslagsfördelande
forskningsorganens verksamhetsberättelser, fullständig statistik rörande
kostnaderna för den statliga forskningsverksamheten samt utveckling
och förbättring av tillämpade utvärderingsmetoder på forskningsområdet.

UbU 1974:37

Då det kan förväntas att forskningsrådsutredningen kommer att framföra
förslag beträffande samtliga tre delfrågor synes revisorernas ifrågavarande
förslag inte behöva föranleda någon åtgärd.

I fråga om utbytet av FoU-resultat mellan vårt land och andra länder
stryker riksdagens revisorer under angelägenheten av att det ökas, vilket
enligt revisorernas mening förutsätter att ett informationssystem på nordisk,
europeisk eller global nivå utarbetas. Revisorerna föreslår därför att nuvarande
svenska system och organisation för vetenskaplig information och
dokumentation ses över med sikte på förbättrad effektivitet och mera enhetliga
system.

Enligt motionen 1974:297 är NORDDOK, dvs. de nordiska ländernas
gemensamma koordineringsorgan för vetenskaplig och teknisk information
och dokumentation, ett lämpligt organ för den översyn som revisorerna
föreslår. Yrkandet i motionen gäller skrivelse till Kungl. Maj:t beträffande
utbyggnad av NORDDOK.

Utskottet vill erinra om att statens råd för vetenskaplig information och
dokumentation (SINFDOK) skall bidra till ett effektivt utnyttjande av den
samlade kunskapen inom vetenskap och teknik. Med hänsyn härtill och
då forskningsrådsutredningen kommer att behandla dokumentations- och
informationsfrågor i sitt betänkande är utskottet inte forsin del berett föreslå
att riksdagen nu hemställer om den av revisorerna föreslagna översynen.

En av NORDDOK:s huvuduppgifter är att främja upprättandet av nordiska
dokumentationsnät med nationella och internationella anknytningar.
Däri ingår bl. a. upprättandet av linjeförbindelser mellan informationsbärande
datorer och användarna. Ett sådant konkret nordiskt stamnät är för
närvarande under uppbyggnad som ett projekt i NORDFORSK:s (Nordiska
samarbetsorganisationen för teknisk-naturvetenskaplig forskning) regi. Den
försöksverksamhet som NORDFORSK:s nätprojekt syftar till kräver att
NORDDOK genom stöd och koordinering underlättar för nationella forskningsinstitutioner
och andra intresserade att konkret ansluta sig till nätet.

NORDDOK är numera underställt Nordiska kulturavtalet. I det år 1971
ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser om
en gemensam verksamhetsbudget för kultursamarbetet. Nordiska ministerrådet
fastställde den 18 mars 1974 ett förslag till budget för år 1975.
Ministerrådets beslut innebär jämfört med den för år 1974 godkända budgeten
en ökning med avrundat 14 procent. Riksdagen har godkänt den
föreslagna budgeten och anvisat för budgetåret 1974/75 erforderliga medel
för bestridande av den svenska andelen. Utskottet har noterat att i budgeten
beräknats ökade medel bl. a. till NORDDOK. Motionärens önskemål i
detta avseende är sålunda tillgodosett, varför yrkandet i motionen 1974:297
kan avslås. Utskottet har inhämtat att NORDDOK i sin anslagsframställning
för verksamhetsåret 1976 begärt en ytterligare förstärkning av sina resurser.
Förslaget torde i sedvanlig ordning komma att prövas av Nordiska ministerrådet.

UbU 1974:37

Riksdagens revisorer har slutligen i den nu ifrågavarande skrivelsen berört
forskningsverksamheten på universitetsområdet. Enligt revisorernas mening
bör universitetsforskningens problem närmare utredas.

Utskottet erinrar om att Kungl. Maj:t under innevarande år tillkallat särskilda
sakkunniga för att utreda vissa frågor rörande forskarutbildningen
m. m. Utskottet erinrar vidare om att regeringens ställningstaganden till
förslag som avlämnats av 1968 års utbildningsutredning (U 68) torde komma
att föreläggas 1975 års riksmöte. Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen
först sedan ställning tagits till frågan om en universitets-och högskolereform
pröva om det behövs en särskild utredning om universitetsforskningen.
Revisorernas förslag om utredning beträffande universitetsforskningen bör
därför inte föranleda någon hemställan till Kungl. Majit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
utskottet med anledning av revisorernas skrivelse den 29 november
1973 - skrivelsen 1974:9 - i angivna delar samt motionerna
1974:169 yrkandena A-C, 1974:186, 1974:235 yrkandena
A-C, 1974:1055, 1974:1372 och 1974:1485 anfört angående
utredning beträffande den långsiktiga forskningsplaneringen
m. m.,

2. att skrivelsen 1974:9 från riksdagens revisorer samt motionerna
1974:169, 1974:186, 1974:1372 och 1974:1485 i vad skrivelsen
och motionerna avser riksdagens sakinformation överlämnas
till riksdagens informationsutredning för överväganden,

3. att skrivelsen 1974:9 från riksdagens revisorer i vad den avser
utredning av universitetsforskningens problem icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd,

4. att skrivelsen 1974:9 från riksdagens revisorer i den mån den
icke behandlas i hemställan under 1-3 icke måtte föranleda
någon riksdagens åtgärd,

5. att riksdagen avslår motionen 1974:1374,

6. att riksdagen avslår motionen 1974:297.

Stockholm den 26 november 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i Staffanstorp
(c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt
(c). Gustafsson i Barkarby (s), fru Gradin (s), fru Dahl (s), fru Sundberg
(m), herr Sundgren (s), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), fru Ekelund
(c) och herr Molin (fp).

UbU 1974:37

Reservationer

1. beträffande nya riktlinjer för forskningspolitiken av fru Lantz (vpk) som anser dels

att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”motionen 1974:1374” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att en djupgående omformulering av den svenska forskningspolitikens
huvudmålsättningar i enlighet med vad som föreslås i motionen
1974:1374 är nödvändig och angelägen.

Två huvuddrag har dominerat inom forskningens allmänna utveckling
i Sverige de senaste decennierna.

Dels har den ekonomiska utvecklingen präglats av en tilltagande kapitalkoncentration
och ett växande inflytande för några få stora finansgrupper.
Dessa har på olika vägar kommit att utöva ett alltmer styrande inflytande
över en rad forskningssektorer.

Dels har de omfattande rustningar, som föranletts av militärpolitiken och
rustningsindustrins intressen, resulterat i att den militärt motiverade delen
av forskningen fått en ledande ställning i forskningsutvecklingen över huvud.
Så har skett både genom forskningen för direkta militära mål som
genom att mycken icke-militär forskning knutits till och fått utgå från militärforskningen.

Forskning i storkapitalets och det militär-industriella komplexets intresse
har på detta sätt fått bilda ryggraden i svensk forskningspolitik över huvud.
Forskning för långsiktiga samhälleliga mål, för alternativa syften, för folkflertalets
behov har kraftigt eftersatts. Allvarlig underförsörjning råder inom
en mängd socialvetenskapliga sektorer, inom viktiga grenar av medicinen,
inom andra delar av energiforskningen än de som sysslar med uranbaserad
kärnkraft osv. Produktforskningen har styrts av vinstintressena, inte av behovet
att få fram produkter som bidragit till att öka den sociala nyttan
och varit anpassade till folkflertalets intressen.

Näringslivets direkta insteg i forskningen har starkt ökat. I extrema fall
har detta kunnat leda till att hela forskningsinstitutioner inom en ämnesgren
huvudsakligen varit uppknutna till en viss näringsgren eller en viss koncern.

Nydanande och samhällskritisk forskning har genom fmansintressenas
makt och fåtalsväldet vid universitet och institutioner hållits tillbaka eller
direkt bekämpats. Ett flertal framstående forskare med en kritisk inställning
till forskningens nuvarande utvecklingslinjer har sålunda varit nödsakade
att lämna landet.

En sammanblandning mellan offentlig och privat forskning har skett.
Gränserna mellan vad som är forskning och vad som är ren affärsverksamhet
och privata uppdrag har till stor del utsuddats. Detta ger inte endast en
ur folkflertalets synpunkt osund inriktning av resurserna. Uppköp av forskningsresurser
leder också till ett uppluckrande av självständighet och sanningskrav
inom forskningen.

UbU 1974:37

Den starka anknytningen mellan storföretagen och den statliga forskningen
har slutligen gjort, att staten och skattebetalarna i praktiken kommit
att fö bekosta ibland mycket dyra forsknings- och utvecklingskostnader åt
storföretagen.

Utskottet anser att tiden sedan länge är mogen för grundläggande ändringar
i den nu beskrivna uppläggningen och utvecklingstendensen.

Det politiska inflytandet över forskningen måste styras av folkflertalets
intressen, liksom av dess representanter. Storfinansens inflytande över forskningspolitiken
måste brytas.

En nationellt samordnad forskningspolitik efter folkflertalets behov och
långsiktiga intressen bör utformas. Fri, kritisk och nydanande forskning
måste aktivt understödjas.

Den privata uppdragsforskningen måste bedrivas skild från den av staten
finansierade forskningen. Uppköp av forskare och forskningsresurser från
privatekonomiska intressegrupper bör förbjudas vid de statliga forskningsinstitutionerna.

En djupgående demokratisering av beslutsprocesserna vid forskningsinstitutionerna
måste komma till stånd. Professorers och institutionschefers
makt bör brytas. De yngre forskarna liksom representanter för de lönarbetande
bör beredas avgörande inflytande vid projekt- och ämnesval inom
de av de politiskt styrande instanserna givna ramarna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1374 som sin mening
ger Kungl. Maj:t till känna att de nationella forskningspolitiska
målen skall omformuleras i enlighet med vad som
föreslagits i motionen,

2. beträffande universitetsforskningen av fru Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med ”Utskottet
erinrar” och slutar med ”till Kungl. Maj:t” bort ha följande lydelse:

Kungl. Maj:t har nyligen beslutat låta utreda vissa frågor rörande själva
forskarutbildningen. Det är emellertid enligt utskottets mening inget skäl
att underlåta eller uppskjuta det angelägna utredningsarbetet rörande universitetsforskningen.
Det sistnämnda rör sig på ett annat och mer politisktprincipiellt
plan än den 1974 tillsatta utredningen. Att uppskjuta hela frågan
i väntan på regeringens ställningstagande till 1968 års utbildningsutrednings
förslag finner utskottet ej heller motiverat, då denna utredning lämnar forskningspolitik
och forskningsorganisation åsido och inte avger några förslag
i fråga om inre och yttre maktförhållanden för universitetens forskning.

Utformningen av universitetsforskningen är en i hög grad angelägen fråga,
vars behandling icke bör uppskjutas.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

UbU 1974:37

3. att riksdagen med bifall till revisorernas skrivelse 1974:9 i denna
del som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna att universitetsforskningens
problem närmare bör utredas,

Särskilt yttrande

beträffande universitetsforskningen av herr Molin (fp):

Sedan början av 1960-talet har de statliga forskningsinsatserna ökat kraftigt.
Under större delen av 1960-talet skedde det genom att forskningspotentialen
och de fasta forskningsresurserna vid universitet och högskolor
byggdes ut i snabb takt. Utvecklingen under senare år har dock betytt en
förskjutning av tyngdpunkten i forskningsinsatserna mot en målinriktad
uppdragsforskning. Det återspeglas i den snabba ökningen av forskning med
anknytning till verksamheter inom departement och ämbetsverk liksom
också av forskningen inom ramen för det statliga utredningsväsendet. Tillkomsten
av en rad fristående forskningsinstitut är ett uttryck för samma
tendens.

Samtidigt har villkoren för den grundinriktade forskningen vid universitet
och högskolor blivit kärvare. Återhållsamhet har präglat statsmakternas inställning
till den forskningsmässiga basorganisationen vid universitet och
högskolor under senare år. Den pressade forskningssituation, som denna
politik lett till, återspeglas bl. a. i anslagsäskandena från universitetskanslersämbetet
(UKÄ). I fjolårets petita hette det bl. a.: ”1 nuvarande läge
med en betydligt lägre expansionstakt finns inte längre samma utrymme
för nya forskningsverksamheter. Från planeringssynpunkt innebär detta en
ny situation både för de lokalt och de centralt ansvariga. På alla planeringsnivåer
måste därför arbetet nu i större utsträckning inriktas på att med
en lägre ökningstakt skapa utrymme för nya forskningsfält. Detta kommer
att leda till en mera utpräglad konkurrens mellan olika forskningsområden.”
Också beträffande anslagen till forskningsråden har det skett en stagnation.
Anslagsutvecklingen i löpande priser har visserligen varit relativt positiv.
Men om hänsyn tas till rent budgettekniska omläggningar av anslagen och
till ökade löner och priser blir bilden en helt annan. Enligt riksdagsrevisorernas
granskningspromemoria 1972:8 rör det sig t. o. m. under senare
år sannolikt om en minskning av reella resurser. Följden av denna politik
är att forskningsanslagen per forskarstuderande och forskartjänst t. o. m.
i löpande priser minskat för flera områden.

Det är därför ingen överdrift att konstatera att den forskningsfinansierade
strategi som regeringen lade fast år 1969 inte har fullföljts. Inrättandet av
fasta tjänster har medvetet begränsats, och den expansion av forskningsrådens
resurser som skulle kompensera detta har inte ägt rum. Dessa har
tvärtom stagnerat.

Det allvarliga med denna utveckling är att utrymmet för insatser inom
nya områden kraftigt begränsats. Det är också det genomgående temat i
uttalanden från såväl UKÄ och forskningsråden som institutioner som In -

UbU 1974:37

genjörsvetenskapsakademien (IVA). Vid universitet och högskolor måste
utrymme för nya forskningsfält till stor del skapas genom omfördelningar
inom nuvarande ramar, och för forskningsråden är situationen likartad. För
närvarande utnyttjas bara 5-15 procent av forskningsrådsanslagen för insatser
inom nya områden.

Mot den här bakgrunden är det nödvändigt att den fria basforskningen
vid universitet och högskolor ges bättre resurser. Den är ett viktigt inslag
i den totala forskningen eftersom den utgör en fri, ostyrd forskning där
nya forskningsområden och nya forskningsmetoder har särskilda möjligheter
att utvecklas. Det är väsentligt att slå vakt om detta, och det bör ske oberoende
av organisationen av den lägre undervisningen. Det finns därför
enligt min mening inget samband mellan den organisatoriskt-administrativa
nyordning av högskoleväsendet som föreslagits av majoriteten i U 68-beredningen
och frågan om universitetsforskningens roll i samhället. Som revisorerna
framhållit finns ”åtskilliga med universitetsforskningen sammanhängande
problem" som behöver klarläggas vare sig en nyordning av det
slag U 68-beredningens majoritet förordat kommer till stånd eller ej.

UbU 1974:37

Bilaga

RIKSDAGENS REVISORER 1973-11-29 1974: 9

Till riksdagen

Den statliga forskningsverksamheten

Inledning1

I Sverige satsades år 1970 ca 2 500 milj. kronor på forskning och
utvecklingsarbete (FoU). Av detta belopp beräknas staten ha anvisat
drygt hälften, ca 1 400 milj. kronor. Omkring 3,6 procent av de statliga
driftutgifterna budgetåret 1970/71 avsåg FoU-ändamål. Med hänsyn
till att så betydande belopp går till FoU-verksamhet har riksdagens revisorer
låtit undersöka utbytet av de statliga finansiella bidragen till
forskningen och de rutiner som tillämpas vid den fortlöpande bevakningen
av forskningsmedlens användning. Som ett led i undersökningen
har även gjorts en mera allmän kartläggning av förhållandena för den
statligt finansierade forskningen.

Utredningsarbetet, som påbörjades under år 1970, bygger i huvudsak
på en större enkät till FoU-organ med anslagsfördelande och forskningsutförande
uppgifter, på en serie intervjuer med forskare och forskningsadministratörer
samt på litteratur i ämnet.

Under utredningsarbetet har frågor om planering, redovisning, bevakning,
utbyte och värdering av forskningsinsatser samt organisationen av
den statligt finansierade forskningen berörts. Till följd av forskningsområdets
storlek och komplexitet har undersökningen måst begränsas
till en mera översiktlig analys av förhållandena på området. Undersökningens
resultat har redovisats i en granskningspromemoria, Den statliga
forskningsverksamheten (nr 8/1972), som på sedvanligt sätt remissbehandlats.
Promemorian, inkomna remissyttranden och övriga avgivna
yttranden i ärendet finns tillgängliga på revisorernas kansli.

Genom den sålunda utförda granskningen har revisorerna velat skaffa
sig en total överblick över den statliga forskningsverksamheten. Med
hänsyn till att resultatet av revisionsarbetet även skall vara en informationskälla
för riksdagen har i granskningspromemorian väsentligt utrymme
getts åt en beskrivning av verksamheten på området.

Som tidigare angetts har undersökningen måst begränsas till en översiktlig
analys. Rent allmänt har den dock gett vid handen att den
svenska forskningen såväl kvalitativt som beträffande produktiviteten
ligger fullt i nivå med forskningen i andra, jämförbara länder och att

1 Underrubrikerna införda av utbildningsutskottet.

UbU 1974:37

det ej finns anledning att från förvaltningsrevisionen synpunkt rikta
några allvarligare anmärkningar mot den svenska FoU-verksamheten.

På grundval av de iakttagelser som gjorts vid undersökningen har i
granskningspromemorian lagts fram en rad förslag till förbättringar och
åtgärder, syftande till en ökad effektivitet inom skilda delar av forskningsområdet.
Med hänsyn till förslagens antal och det stora intresse
som i allmänhet visats dem från berörda remissinstansers sida är det inte
praktiskt möjligt att nu gå in på samtliga förslag. Därtill kommer att
vissa av dem avser frågor av mera detaljartad karaktär. Revisorerna tar
därför i det följande upp endast de mera genomgripande förslagen till
bedömning, medan övriga ges en mera summarisk behandling.

Ett frågekomplex av stor räckvidd som aktualiserats genom den företagna
granskningen gäller möjligheterna att utforma en övergripande
forskningspolitik, innefattande bestämning av forskningsmål m. m. Av
betydelse i sammanhanget är även vilka organ som på den politiska
nivån — främst i riksdagen — bör handlägga frågor rörande forskning.

Den nuvarande svenska forskningspolitiken brukar betecknas som
sektoriell, dvs. satsningen på forskning och utvecklingsarbete inom
varje samhällssektor avvägs i första hand mot annan verksamhet inom
samma sektor. Även när det gäller grundforskning görs en avvägning
mot anslag till andra samhällsaktiviteter inom samma område, såsom
högre utbildning, forskarutbildning och andra kulturaktiviteter.

Denna utformning av forskningspolitiken har fått organisatoriska
följdverkningar. Inom riksdagen och hos Kungl. Maj:t handläggs sålunda
forskningsfrågor i skilda utskott respektive i skilda departement.
Inom riksdagen behandlar främst utbildnings-, försvars-, närings- och
jordbruksutskotten frågor om forskning. Hos Kungl. Majit finns en
motsvarande fördelning. Förutom utbildningsdepartementet sysslar
främst försvars-, industri- och jordbruksdepartementen med hithörande
frågor.

Det synes inte finnas anledning, i vart fall för närvarande, att frångå
den sektoriella modellen för utformningen av forskningspolitiken. Dock
bör övervägas om inte en mera övergripande planläggning bör genomföras
på forskningsområdet och om inte den praktiska verksamheten
även bör innefatta beslut som griper över forskningssektorerna. För att
också riksdagen skall kunna erhålla översiktlig information i forskningsfrågor
och möjlighet till långsiktig planering på detta område, torde
dess kansliorganisation böra förstärkas.

UbU 1974:37

Den långsiktiga fo r s k n i n g s p I a ne r i n ge n inklusive
riksdagens resurser härför

Revisorerna tar först upp frågorna om den långsiktiga forskningsplaneringen
och om förstärkningen av riksdagens kansliorganisation.

Inom olika delar av samhället skiftar behovet av forskning och utvecklingsarbete,
och behovsbilden blir därför splittrad och föga konkret.
Det finns skilda orsaker till detta förhållande. Sålunda saknar en stor
del av forskningsresultaten marknadsmässig efterfrågan, vilket särskilt
torde gälla grundforskningen som främst har s. k. inomvetenskaplig betydelse.
Vidare är den efterfrågan på forskning som finns i regel riktad
mot kortsiktiga forskningsresultat, medan den övervägande delen av den
totala forskningen är sådan som kan beräknas komma till nytta först
på längre sikt, varför de vanliga efterfrågemekanismerna inte fungerar.

Det är därför nödvändigt att särskild uppmärksamhet ägnas åt målfrågorna
och det sätt på vilket forsknings- och utvecklingsarbetet planeras.
Som huvudled i planeringsarbetet kan räknas en medveten och
aktiv kartläggning av behoven av forskning inklusive omgivningsstudier,
fastställande av forskningsmål, frågor om målprioritering och verksamhetsplanering,
dvs. den egentliga genomförandeplaneringen vid olika
FoU-organ.

När det gäller kartläggningen av forskningsbehovet framgår det av
den företagna utredningen att övergripande behovsinventeringar och
omgivningsstudier hittills bedrivits endast i begränsad omfattning. Har
sådana förekommit hänför de sig främst till försvarssektorn. Behovsinventeringar
har utförts av forskningsberedningen och av olika forskningsråd
samt på den forskningsutförande nivån.

De insatser som gjorts på förevarande område, främst från forskningsberedningens
sida, har otvivelaktigt varit mycket värdefulla när
det gällt att ge svensk forskning en aktuell inriktning. Några omgivningsstudier
och behovsinventeringar av övergripande natur, avseende
FoU-arbetet i dess helhet, har dock inte genomförts. Ej heller har motsvarande
åtgärder vidtagits i syfte att få fram underlag för en mera
översiktlig kartläggning av forskningsbehoven i linje med vad som t. ex.
har diskuterats av arbetsgruppen för framtidsforskning (SOU 1972: 59).

En mera systematisk kartläggning av de svenska forskningsbehoven
med de allmänna samhällsmålen som utgångspunkt bör göras. Kartläggningen
torde böra avse alla delar av samhället och grundas på
en rullande plan för samhällets verksamhet. Arbetet bör göras med vissa
års mellanrum och ta sikte såväl på samhället i dess helhet som på särskilda
samhällssektorer och myndighetsområden. Det måste starkt strykas
under att det inom varje forskningsområde bör lämnas tillräckligt
utrymme åt den s. k. fria grundforskningen.

Vidare bör frågan om forskningens förnyelse, dvs. anpassningen av
forskningen till uppkomna behov av kunskap, bevakningen av nya

UbU 1974:37

forskningsinriktningar och stödet till nya forskare, ägnas ökad uppmärksamhet.
Som ett led i en behovsinventering bör därför också ingå att de
anslagsfördelande organen gör en översyn av pågående fleråriga forskningsprojekt
i syfte att få fram underlag för en utmönstring av mindre
angelägna projekt till förmån för nya som bedöms mera utvecklingsbara
och angelägna. Frågan om forskningens förnyelse bör beaktas även vid
fördelningen av resurserna på forskningsområdet.

Ett annat viktigt led i forskningsplancringen är fastställandet av forskningsmål
och av prioriteringsordningen mellan dessa. I granskningspromemorian
har framhållits att det för närvarande inte sätts upp övergripande
mål för den statliga forskningen av innebörd att viss andel av de
samlade resurserna skall ägnas åt grundforskning respektive totalt åt
forsknings- och utvecklingsarbete, att viss bestämd andel av forskningsbehovet
skall täckas med inhemsk forskning och övrig med import av
kunskap eller resultat av internationellt forskningssamarbete etc. Omfattningen
och inriktningen av grundforskningen torde sålunda i stor
utsträckning styras av resurserna till den högre utbildningen vid universitet
och högskolor samt av forskningsrådsanslag. De sistnämndas fördelning
styrs i stor utsträckning av inom vetenskapliga mål. Någon övergripande
och enhetlig planering för den verksamhet som bedrivs av de
s. k. grundforskningsråden finns inte, även om vissa ansatser i sådan
riktning gjorts inom forskningsrådens samarbetsdelegation. Målen för
den tillämpade forskning och för det utvecklingsarbete som finansieras
med statliga medel återigen betingas i princip av de allmänna målen
för respektive samhällssektorer, medan avvägningen av satsningen på
FoU-verksamhet mot satsningen på annan verksamhet görs för varje
sådan särskild sektor.

Med hänsyn till den stora betydelse som FoU-arbetet har för samhällsutvecklingen
synes det motiverat att ökad uppmärksamhet ägnas åt
bestämningen av det långsiktiga målet för detta arbete dels genom att
faktaunderlag ställs samman för målsättningsarbetet, dels genom att
försök görs att fastställa de målområden som det statliga finansiella
FoU-stödet skall koncentreras till. Vid bedömandet av forskningsmålen
bör frågorna om den långsiktiga planläggningen av forskningsresursernas
anskaffande och om användningen av dessa resurser klarläggas. I
detta sammanhang skulle det också kunna vara lämpligt att försöka
fastställa kostnadsramar för det statliga forskningsstödet. Sådana ramar
skulle då göras dels för FoU-insatsen totalt, dels för grundforskningen.
Härigenom skulle de anslagsfördelande organens planeringsarbete underlättas.

Mot bakgrunden av nu anförda omständigheter kan det sättas i fråga
om inte riksdagens ledamöter skulle behöva tillgång till bättre information
om utvecklingen på forskningsområdet än den som för närvarande
ges. Detta gäller särskilt ledamöterna i de riksdagsorgan som handlägger
forskningsfrågor.

3 Riksdagen 1974. 14 sami Nr 37

UbU 1974:37

En tillförlitlig helhetsbild av statens satsning på forskning och utveckling
är önskvärd, bl. a. vid de tillfällen då man skall avväga den statliga
satsningen på grundforskning mot andra statliga investeringar och
statlig konsumtion, tillgodose intressen på skilda grundforskningsområden
eller anslå medel till olika storprojekt.

Medan Kungl. Maj:t har forskningsberedningen som rådgivande organ
och informationskanal i forskningsfrågor, saknar riksdagen en direkt
motsvarighet till denna. Sällskapet Riksdagsmän och Forskare har
en mera informell karaktär. Ett forum med fastare organisation för närmare
samarbete och tätare informationsutbyte mellan riksdagen och
forskningen synes önskvärt. Detta kan uppnås på flera sätt. I granskningspromemorian
har såsom en tänkbar lösning bl. a. föreslagits att
det hos riksdagen inrättas en motsvarighet till forskningsberedningen,
dvs. ett rådgivande organ bestående av visst antal representanter för
riksdagen, forskningen och näringslivet.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att erinra om att Europarådet
och OECD i olika sammanhang har strukit under betydelsen av
ett närmare samarbete mellan forskning och folkrepresentation och att
dessa båda organ arrangerat flera konferenser på temat ”Science and
Parliament”. De rekommendationer från Europarådets rådgivande församling
som föranletts av dessa konferenser innefattar bl. a. förslag om
inrättande av nationella samarbetsorgan mellan folkrepresentationen
och forskningen (rekommendationer nr 400, år 1964, och nr 678, år
1972). Rekommendationerna har också följts av ett flertal länder.

Vid remissbehandlingen av granskningspromemorian har ej anförts
något som talar mot tanken på att den sektoriella forskningspolitiken
bör kompletteras med beslut av mera övergripande natur. Vissa remissinstanser,
främst företrädare för myndigheter på den forskningsutförande
nivån såsom vissa universitet, har dock visat viss tveksamhet inför en
sådan lösning, bl. a. av oro för att den fria grundforskningen vid en
sådan utveckling ej skulle kunna hävda sig tillräckligt bra gentemot intressen
från andra forskningssektorer.

Revisorerna förordar att de forskningspolitiska besluten grundas på
förslag som utarbetats i enlighet med ovan skisserade riktlinjer. Någon
risk för att den fria grundforskningen, dvs. den forskning som bedrivs
utan någon bestämd tillämpning i sikte, härvid kommer att sättas på undantag
till förmån för mera kortsiktiga intressen torde inte föreligga.
Den fria grundforskningen måste alltid ha sin givna plats vid planläggningen
av FoU-verksamhet.

Som underlag för de här avsedda långsiktiga besluten bör ligga en av
Kungl. Maj:t årligen avgiven särskild berättelse över forskningsutvecklingen,
sedd från såväl nationell som internationell synpunkt. Berättelsen
bör innehålla redogörelser för slutförd, pågående och planerad FoUverksamhet
samt, i den utsträckning det är möjligt, en bedömning av

UbU 1974:37

utbytet av den statliga satsningen på forskningsområdet. Den bör baseras
på årliga redovisningar från de anslagsfördelande och forskningsutförande
organen.

Revisorerna anser också att hos utbildningsutskottet bör inrättas ett
forskningssekretariat, vars personal skall ha skyldighet att följa, förbereda
och föredra forskningsfrågor i utbildningsutskottet och i andra
utskott som handlägger forskningsfrågor. Chef för forskningssekretariatet
bör vara en tjänsteman med god teoretisk utbildning och stora erfarenheter
från forskningsområdet. Syftet med detta förslag skulle vara att
ge såväl riksdagens vederbörande utskott som riksdagen i dess helhet
möjlighet till information om och insyn i den aktuella forskningssituationen.
Förutsättningar skulle vidare skapas för en viss redovisning
av den statligt finansierade forskningens resultat. En sådan information
och redovisning skulle även vara av allmänt intresse.

Enligt revisorernas mening bör riksdagen överväga om det föreslagna
forskningssekretariatet kan behöva kompletteras med en motsvarighet
till den Kungl. Maj:t underställda forskningsberedningen.

Forskningsmedlens användning

I det följande behandlas vissa i granskningspromemorian framlagda
förslag av generell natur, avseende redovisning och värdering av forskningsinsatser
samt möjligheterna att mäta avkastningen av den svenska
FoU-verksamheten.

Ett av syftena med förevarande granskningsprojekt har varit att undersöka
de rutiner som tillämpas vid den fortlöpande bevakningen av de
statliga forskningsmedlens användning. En förutsättning för att bevakningsåtgärder
skall kunna genomföras är att det finns tillförlitliga redovisningsrutiner
som grund för bevakningen. Redovisningen av forskningsverksamhet
omfattar rapportering av forskningsprestationer och av
förbrukade forskningsresurser. Dess form bestäms bl. a. av sättet för
verksamhetens finansiering. Av betydelse i sammanhanget är således om
de olika forskningsorganen får anslag direkt över riksstaten, om de får
anslag indirekt per projekt via särskilda anslagsfördelande organ (forskningsråd
och motsvarande organ) eller om de får anslag som bidrag till
FoU-vcrksamhet i form av s. k. kollektiv forskning. I sistnämnda fall
utgår stödet med viss del av respektive institutions totala forskningskostnader,
såsom när det gäller det statliga stödet till de s. k. branschforskningsinstituten.

Den nuvarande redovisningen av FoU-verksamheten är i vissa avseenden
bristfällig. De redogörelser som inges av forskningsråden till
Kungl. Maj:t lämnar sålunda huvudsakligen upplysning om hur medlen
fördelats samt uppgifter om pågående och avslutade projekt. Resultatredovisning
i kvantitativa och kvalitativa termer, lämpade att ge under -

UbU 1974:37

lag för forskningspolitiska beslut och åtgärder, finns däremot inte. Redogörelserna
är dessutom oenhetliga beträffande innehåll, statistik m. m.,
vilket medför att totalsammanställningar över forskningsrådsmedlen
ej kan göras. Enhetliga bestämmelser för redogörelsernas utformning i
fråga om innehåll, statistik, ämnesklassificering m. m. bör därför införas.
Härigenom skulle deras informationsvärde och betydelse för bedömning
av forskningsutbytet och för planeringen av forskningsverksamheten väsentligt
ökas.

Informationen om den statliga forskningsverksamhetens kostnader är
mycket ofullständig i den statliga budgetredovisningen. Sammanfattande
uppgifter om de statliga satsningarna på FoU-verksamheten ingår ej
heller i den offentliga FoU-statistiken, vilket medfört att tillfredsställande
underlag i stor utsträckning saknas för forskningspolitiska beslut och
för rapportering om den svenska FoU-verksamheten till internationella
organ. Redovisningen av utfallet av statens budget med fördelning på
ändamål bör därför ändras så att storleken av FoU-utgifterna kan utläsas.
Det synes också angeläget att en mera fullständig forskningsstatistik
för Sverige utarbetas, åtminstone för de år då internationell rapportering
skall göras. Statistiska centralbyrån har för innevarande budgetår
visserligen erhållit anslag för framställning av viss forskningsstatistik,
men anslaget täcker ej framställning av all erforderlig statistik.
Sålunda har anslag hittills ej anvisats för den viktiga del av forskningsstatistiken
som avser resursstatistik för universitet och högskolor. Medel
för budgetåret 1974/75 har ej heller äskats av statistiska centralbyrån.

Resultatredovisning bör utgöra en integrerad del i varje forskningsprocess.
Forskningsresultat som inte redovisas har ett mycket begränsat
värde. Det är först genom spridningen av forskningsresultat — överförande
av den nya kunskapen — som forskningen får verklig betydelse.
Såvitt framgår av utredningen saknas för närvarande såväl ett övergripande
system för spridning av vetenskaplig information som ett centralt
svenskt organ med erforderliga resurser för sådan verksamhet.

Det synes vidare angeläget att det ömsesidiga utbytet av FoU-resultat
mellan vårt land och andra länder ökas, vilket förutsätter att ett informationssystem
på nordisk, europeisk eller global nivå utarbetas. Nuvarande
svenska system och organisation för vetenskaplig information
och dokumentation bör därför ses över med sikte på förbättrad effektivitet
och mera enhetliga system, översynen synes böra göras i samverkan
på nordisk eller vidare internationell nivå.

En fråga av större allmänt intresse avser möjligheten att värdera
forskningsresultat. Forskningsprestationer kan endast i undantagsfall mätas
eftersom prestationerna sällan går att konkretisera. För att få en uppfattning
om forskningsresultatens värde får man därför försöka göra bedömningar
av prestationernas värde i olika avseenden. Därvid kan såväl

UbU 1974:37

det inomvetenskapliga som det utomvetenskapliga värdet vara av intresse.
Ofta önskar man med utgångspunkt i ett sådant värde bedöma
forskningsresultatet efter den utsträckning i vilken det uppsatta målet
har nåtts. För tillämpad forskning och för utvecklingsarbete på det tekniska
och naturvetenskapliga området är man ofta intresserad av det
ekonomiska utbytet i form av framtida avkastning. Andra mått på utbyte
som aktualiserats i programbudgetsammanhang är produktivitet och
effektivitet, vilket innebär att man ställer uppnådda prestationer och
resultat i relation till kostnaderna.

För närvarande förekommer på grundforskningsområdet, såväl på den
forskningsutförande som på den anslagsfördelande nivån, genomgående
värdering av uppnådda resultat med hänsyn till resultatens vetenskapliga
värde. Värderingen knyts nästan helt till den enskilde vetenskapsmannens
prestationer. Sålunda görs en kontinuerlig värdering av hans arbete
dels under hans utbildning, dels när han under sin fortsatta karriär lägger
fram vetenskapliga resultat eller skall komma i fråga för befordran inom
den akademiska karriären.

Värderingen grundas sålunda väsentligen på vad utomstående forskare
anser om det utförda arbetet, och som normer tjänar i allmänhet samma
kriterier som vid bedömning av ansökan om forskningsanslag eller vad
som finns stadgat för meritvärdering vid tjänstetillsättning.

Grundforskningsresultat värderas nästan uteslutande efter inomvetenskapliga
kriterier, dvs. efter det kunnande det kan ha tillfört forskarna,
vad det kan ha betytt för metodutveckling etc. Att beräkna det ekonomiska
utbytet av grundforskning är i regel inte möjligt. Någon systematisk
ekonomisk värdering av forskningsresultat förekommer ej på universitetsområdet.
Den ökade andelen s. k. storprojekt har medfört ett
ökat behov av värdering av forskningsprojekt och forskargrupper.

Inom den.tillämpade forskningen förekommer vid sidan av den vetenskapliga
värderingen en mera uttalad ekonomisk värdering av forskningsresultaten
med utgångspunkt bl. a. i nytto/kostnadsprincipen.
Exempel härpå är undersökningar som syftar till att fastställa om forskningsresultaten
leder till tillverknings- och försäljningsbara produkter,
dvs. marknadstest.

Möjligheterna att värdera FoU-arbete är dock allmänt sett små, och
lämpliga instrument för värdering saknas för närvarande i stor utsträckning.
Försök till utbyggnad och förbättringar av värderingstekniken förekommer
dock på olika håll, varvid förbättringar i såväl den inomvetenskapliga
som den utomvetenskapliga värderingstekniken eftersträvas.

Med hänsyn till den allt större konkurrensen om medel för forskning
av olika slag synes det angeläget att snarast möjligt få fram metoder att
med större säkerhet mäta utbytet av vunna resultat på forskningsområdet
och dessutom förbättra nu tillämpade värderingsmetoder. Detta

4 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 37

UbU 1974:37

utvecklingsarbete torde böra utföras under ledning av de anslagsfördelande
organen på respektive forskningsområden, för närvarande
främst forskningsråden och deras samarbetsorgan samt styrelsen för
teknisk utveckling. Det är därvid angeläget att de nordiska och internationella
erfarenheterna av forskningsvärdering tas till vara liksom erfarenheterna
av forskningsvärdering inom landet vid forskningsinstitut
och andra forskningsorgan, bl. a. i programbudgetsammanhang.

För storprojekt synes det särskilt angeläget att värdera både beräknat
utbyte och kompetensen hos den involverade forskargruppen. Med nuvarande
system för prövning av anslagsbehov handläggs storprojekten
ofta i särskild ordning utan att direkt avvägas mot de mindre projekt
som direkt och indirekt kan komma att beröras vid konkurrensen om
forskningsmedlen.

Det finns i detta sammanhang anledning att också beröra frågan om
möjligheten att mäta avkastningen av den svenska FoU-verksamheten.
Något mått i monetära termer på avkastningen vare sig beträffande
FoU-verksamheten totalt eller beträffande den statsfinansierade forskningsverksamheten
finns inte.

Vissa indikatorer på forskningsutbytet, såsom antalet innovationer,
inkomster av patent, antal patent uttagna i främmande länder och exporten
inom FoU-intensiva produktgrupper, pekar på att Sverige hade
en efter sina resurser relativt god ställning i början av 1960-talet. Intrycket
av hög kvalitet i FoU-verksamheten förstärks av det faktum att
Sverige i mitten av 1960-talet hade ett i förhållande till folkmängden
litet antal kvalificerade tekniker och forskare.

Andra grova sammanfattande mått på forskningsprestationer i form
av statistik över antalet producerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter
saknas dock både för artiklar med svenskt ursprung och för artiklar
tillkomna som resultat av statliga finansiella insatser.

Som tidigare nämnts pågår för närvarande arbete med att för särskilda
forskningsprojekt och forskningsområden ta fram mått på FoU-utbytet.
Det synes angeläget att underlaget för resultatbedömningen av de
svenska forskningsinsatserna förbättras. Detta gäller både de totala och
de statligt finansierade forskningsinsatserna.

Revisorernas nu framförda förslag, vilka grundar sig på de i granskningspromemorian
redovisade utredningsresultaten, har i stort sett lämnats
utan erinran vid remissbehandlingen. När det gäller utvärderingen
av forskningsresultat har dock viss negativ kritik riktats mot promemorian,
men vikten av att få fram normer och användbara system för värdering
av forskningsresultat synes vara så stor att frågan bör utredas
vidare. Revisorerna föreslår därför att förslagen överlämnas till Kungl.
Maj:t för utredning eller, om ytterligare utredning ej anses erforderlig,
för åtgärd.

UbU 1974:37

Universitetsforskningen m. m.

Övriga i samband med granskningen aktualiserade frågor berör uteslutande
verksamheten vid forskningsråden eller forskningsverksamheten
på universitetsområdet. Då forskningsrådens verksamhet, åtminstone
så vitt gäller råden inom utbildningsdepartementets förvaltningsområde,
för närvarande utreds av särskilda av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga,
forskningsrådsutredningen, finner revisorerna att det material som
i denna del redovisats i granskningspromemorian och de förslag till åtgärder
som förordats däri bör överlämnas till Kungl. Maj:t för att av
forskningsrådsutredningen beaktas vid utredningsuppdragets fullgörande.
Vad som framkommit vid remissbehandlingen ger ej revisorerna anledning
att frångå i promemorian framlagda förslag. Frågan om vilken
myndighet som skall svara för den tekniska grundforskningen saknar
revisorerna möjlighet att rätt bedöma. Dock bör tillses att denna del
av forskningen ej lämnas utan lämplig anslagsgivare.

Revisorerna vill i detta sammanhang meddela, att de beslutat att såsom
ett särskilt granskningsärende ta upp frågan om formerna för kontrollen
av vissa forskningsmedels användning, närmast bestämmelserna
för kontrollen av medel anslagna av forskningsråd och liknande organ.
Granskningspromemoria i ärendet beräknas föreligga under år 1973.

När det gäller forskningsfrågorna inom universitetssektorn berörs
dessa i mycket stor utsträckning av den organisation som kan komma
att gälla sedan statsmakterna tagit ställning till resultatet av det utredningsarbete
som bedrivits på förevarande område. De förslag som väckts
av 1968 års utbildningsutredning påverkar enligt revisorernas mening i
så stor utsträckning de förhållanden under vilka universitetsforskningen
skall arbeta, att det kan sättas i fråga om inte förutsättningarna för
denna forskning bör utredas mot bakgrund av utredningens förslag. Den
i granskningspromemorian redovisade undersökningen ger samtidigt vid
handen, att åtskilliga med universitetsforskningen sammanhängande
problem behöver klarläggas oavsett de beslut som utbildningsutredningens
arbete kan leda till.

Enligt revisorernas mening bör därför universitetsforskningens problem
närmare utredas. I samband därmed bör de i granskningspromemorian
framlagda förslagen beaktas. Självfallet bör även de vid remissbehandlingen
framkomna synpunkterna komma under övervägande.
Revisorerna har dock ej funnit att vad som framkommit vid remissbehandlingen
bör föranleda ändrade ställningstaganden till förslagen i
granskningspromemorian.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis vill revisorerna understryka vikten av att en mera
aktiv planering av den statliga satsningen på forskning och utvecklingsarbete
kommer till stånd på den resursbeviljande nivån. Sådan

UbU 1974:37

planering bör grundas på systematiska kartläggningar av forskningsbehoven
med de allmänna samhällsmålen som utgångspunkt. Kartläggningarna
bör omfatta övergripande behovsinventeringar och omgivningsstudier.
På grundval härav bör de långsiktiga målen för den statliga
FoU-verksamheten fastställas. Vid forskningsplaneringen bör vidare
uppmärksamhet ägnas åt forskningens förnyelse. Som underlag för här
avsedda beslut bör ligga en av Kungl. Maj:t årligen till riksdagen avgiven
särskild berättelse över utvecklingen på forskningsområdet.

Revisorerna föreslår därför att riksdagen som sin mening ger Kungl.
Maj:t till känna vad nu av revisorerna anförts angående den långsiktiga
planeringen av den statliga forsknings- och utvecklingsverksamheten.

Revisorerna anser vidare att det hos riksdagen bör inrättas ett organ,
som kan ge såväl riksdagen som dess utskott information om och insyn
i den aktuella forskningssituationen. Detta organ, ett forskningssekretariat,
skulle också bevaka redovisningen av den statligt finansierade
forskningens resultat och biträda vid beredning och föredragning inom
riksdagen av forskningsfrågor. En sådan information och redovisning
skulle även vara av allmänt intresse.

Revisorerna föreslår därför att det till riksdagens utbildningsutskott
knyts ett särskilt forskningssekretariat med de uppgifter som ovan angetts
samt att riksdagen bör överväga att komplettera det föreslagna
forskningssekretariatet med en motsvarighet till den Kungl. Maj:t underställda
forskningsberedningen.

Enligt revisorernas mening är den redovisning av den statliga FoUverksamheten
som för närvarande tillämpas på den resursbeviljande nivån
i viss mån bristfällig. Informationen om den statliga forskningsverksamhetens
kostnader måste dessutom betecknas som mycket ofullständig.
Med hänsyn härtill torde enhetliga bestämmelser böra införas
för utformningen av de anslagsfördelande organens redogörelser till
Kungl. Maj:t. Vidare synes en fullständig statistik rörande kostnaderna
för den statliga forskningsverksamheten böra utarbetas.

Revisorerna anser också att organisationen för vetenskaplig information
och dokumentation bör ses över, varvid syftet bör vara att nå
bättre effektivitet och få till stånd mera enhetliga system på de olika
forskningsområdena. Översynen bör göras i samverkan på nordisk eller
vidare internationell nivå.

Med hänsyn till den allt större konkurrensen om medel för forskning
av olika slag synes det angeläget att snarast möjligt få fram metoder
som gör det möjligt att med större säkerhet mäta utbytet av vunna
resultat på forskningsområdet och att förbättra nu tillämpade värderingsmetoder.
Utvecklingsarbetet torde böra utföras under ledning av
de anslagsfördelande organen på respektive forskningsområden.

UbU 1974:37

Revisorerna föreslår att nu berörda förslag överlämnas till Kungl.
Maj:t för utredning eller, om ytterligare utredning ej anses erforderlig,
för åtgärd.

övriga i samband med granskningen aktualiserade frågor berör uteslutande
verksamheten vid forskningsråden eller forskningsverksamheten
på universitetsområdet. Då forskningsrådens verksamhet, åtminstone så
vitt gäller råden inom utbildningsdepartementets förvaltningsområde,
för närvarande utreds av särskilda av Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga,
forskningsrådsutredningen, finner revisorerna att det material som
i denna del redovisats i granskningspromemorian och de förslag till åtgärder
som förordats däri bör överlämnas till Kungl. Majit för att av
forskningsrådsutredningen beaktas vid utredningsuppdragets fullgörande.

När det gäller forskningsfrågorna inom universitetssektorn berörs
dessa i mycket stor utsträckning av den organisation som kan komma
att gälla sedan statsmakterna tagit ställning till resultatet av det utredningsarbete
som bedrivits på förevarande område. De förslag som väckts
av 1968 års utbildningsutredning påverkar enligt revisorernas mening
i så stor utsträckning de förhållanden under vilka universitetsforskningen
skall arbeta, att det kan sättas i fråga om inte förutsättningarna
för denna forskning bör utredas mot bakgrund av utredningens förslag.
Den i granskningspromemorian redovisade undersökningen ger samtidigt
vid handen, att åtskilliga med universitetsforskningen sammanhängande
problem behöver klarläggas oavsett de beslut som utbildningsutredningens
arbete kan leda till.

Revisorerna föreslår därför slutligen att riksdagen hos Kungl. Majit
begär utredning av universitetsforskningens problem.

På riksdagens revisorers vägnar

NANCY ERIKSSON

/ Per Dahlberg

’