Utbildningsutskottets betänkande nr 36 år 1974

UbU 1974:36

Nr 36

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
utbyggnad av den eftergymnasiala utbildningen m. m.

Motionerna

1974:68 av herr Brännström m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen hemställer hos Kungl. Majit att efter vederbörlig
beredning ofördröjligen framlägga förslag om genomförande av planerna
på avslutande civilingenjörsutbildning i Skellefteå, i första hand inom de
teknikområden som i motionen nämnts och som föreligger utredda hos
organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland (NoTH),

2. att riksdagen i sammanhanget uttalar att den högre tekniska
utbildningen i Skellefteå skall organiseras så att den blir kvalitativt
likvärdig med motsvarande utbildning på andra håll i landet och att för
uppnående av denna målsättning erforderliga forsknings- och utvecklingsresurser
anvisas,

1974:117 av herr Ångström (fp) vari hemställs att det fortsatta
utredningsarbetet beträffande utvidgad kapacitet för GIH-utbildningen i
landet inriktas på Skellefteå som lokaliseringsort,

1974:1 18 av herr Ångström (fp) vari hemställs

1. att riksdagen fattar beslut om lokaliseringen av en institution för
högre teknisk utbildning och forskning i finmekanik till Skellefteå,

2. att denna institution ges nödiga forskningsresurser med förslagsvis
fyra å fem professurer,

3. att organisationskommittén för högre teknisk utbildning och
forskning i övre Norrland (NoTH) får i uppdrag att framlägga förslag för
en tvåårig högskoleutbildning inom området träets mekaniska teknologi
inklusive träkemi och polymerteknologi i Skellefteå,

4. att en yrkesteknisk högskoleenhet lokaliseras till Skellefteå,

1974:295 av herr Elmstedt m. fl. (c, s, m, fp) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad i motionen
anförts om yrkesteknisk högskoleutbildning i Karlskrona,

1974:468 av herr Nygren m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna önskvärdheten av en målmedveten
satsning för att utveckla det norrländska universitetet i Umeå till ett
lärosäte med en kapacitet som är mera jämförbar med de’’ övriga
universitetens än för närvarande,

1974:765 av herr Romanus m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att universitetskanslersämbetet ges i

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 36

UbU 1974:36

2

uppdrag att utarbeta en studieordning som gör det möjligt för sjukgymnaster
att vidareutbilda sig till läkare och därvid tillgodoräkna sig viss
utbildning och yrkeserfarenhet och på så sätt förkorta tiden för
läkarutbildningen,

1974:1039 av herr Gustafsson i Byske (c) vari hemställs att riksdagen

1. i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att förslag om genomförande av
planerna på avslutande civilingenjörsutbildning i Skellefteå ofördröjligen
föreläggs riksdagen,

2. i sammanhang härmed uttalar att den högre tekniska utbildningen i
Skellefteå skall organiseras så att den blir kvalitativt likvärdig med
motsvarande utbildning på andra håll i landet och att för ernående av
denna målsättning erforderliga forsknings- och utvecklingsresurser anvisas,

1974:1365 av herr Danell (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om utredning i syfte att öka utbudet av praktisk och
teoretisk utbildning på Gotland,

1974:1385 av herrar Lidgård (m) och Wennerfors (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om utredning om åtgärder för en
bättre anpassning av den postgymnasiala utbildningen till servicesamhällets
olika krav, varvid behovet av en statlig kommunikationshögskola
särskilt beaktas,

1974:1390 av herrar Nilsson i Agnäs (m) och Winberg (m) vari
hemställs att riksdagen

1. hemställer till Kungl. Maj:t att efter vederbörlig beredning förslag
ofördröjligen framläggs om genomförande av planerna på avslutande
civilingenjörsutbildning i Skellefteå, i första hand inom de teknikområden
som i motionen nämnts och som föreligger utredda hos organisationskommittén
för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland (NoTH),

2. hos Kungl. Maj:t begär att den högre tekniska utbildningen i
Skellefteå skall organiseras så att den blir kvalitativt likvärdig med
motsvarande utbildning på andra håll i landet och att för uppnående av
denna målsättning erforderliga forsknings- och utvecklingsresurser anvisas,

1974:1401 av herr Strindberg m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Maj:t som sin mening ger till känna att högskolan i
Linköping fr. o. m. den 1 juli 1974 får benämningen universitetet i
Linköping samt att i samband därmed den tekniska fakulteten får
benämningen tekniska högskolan i Linköping,

1974:1409 av herrar Ångström (fp) och Nilsson i Tvärålund (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar att förlägga den nya utbildningen av
hälsovårdsinspektörer till Umeå i enlighet med tidigare uttalade målsättningar
för den regionalpolitiska verksamheten.

UbU 1974:36

3

Utskottet

Under den allmänna motionstiden väcktes ett antal motioner som alla
gällde eftergymnasial utbildning och som hade samband med de förslag
som lagts fram av 1968 års utbildningsutredning (U 68). Eftersom
utskottet under hösten 1974 väntade en proposition med anledning av U
68:s förslag hemställde utskottet att riksdagen till höstsessionen med
innevarande års riksdag skulle uppskjuta behandlingen av ifrågavarande
ärenden. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (UbU
1974:22).

Utskottet har erfarit att Kungl. Maj:t numera avser lägga fram förslag
beträffande den eftergymnasiala utbildningen först under 1975 års
riksmöte. En konsekvens härav är att det underlag för bedömningen av
motionsyrkandena, som utskottet räknat med och anser som väsentligt
för en adekvat behandling, ej blir tillgängligt under innevarande
höstsession. Oavsett tidigare uttalanden anser utskottet det inte lämpligt
eller möjligt att nu ur det större sammanhanget bryta ut för behandling
ett enskilt lokaliseringsförslag eller förslag om ny utbildningsväg. Utskottet
har sålunda funnit sig böra förorda en samlad bedömning av
ifrågavarande utbildningsfrågor under 1975 års riksmöte och föreslår
därför — utan att ha sakbehandlat motionerna och därmed utan att i
realiteten ha tagit ställning för eller mot de olika yrkandena — att
riksdagen inte bifaller yrkandena i de ifrågavarande motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen avslår motionerna 1974:117, 1974:1 18 yrkandena
3 och 4, 1974:295, 1974:468, 1974:765, 1974:1365,
1974:1385, 1974:1401 och 1974:1409,

2. att riksdagen avslår motionerna 1974:68, 1974:1 18 yrkandena
1 och 2, 1974:1039 och 1974:1390.

Stockholm den 21 november 1974

Hå utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Gustafsson i
Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i
Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herr Sundgren (s), fru Lantz
(vpk), herrar Fiskesjö (c), Hagberg i Örebro (s) och fru Ekelund (c).

UbU 1974:36

4

Reservation

av fröken Hörlén (fp) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med
”Utskottet har” och slutar med ”ifrågavarande motionerna” bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill beträffande motionerna 1974:117, 1974:118 yrkandena
3 och 4, 1974:295, 1974:468, 1974:765, 1974:1365, 1974:1385,
1974:1401 och 1974:1409 anföra följande. Enligt vad utskottet erfarit
avser Kungl. Maj:t numera lägga fram förslag beträffande den eftergymnasiala
utbildningen först under 1975 års riksmöte. En konsekvens
härav är att det underlag för bedömningen av motionsyrkandena, som
utskottet räknat med och anser som väsentligt för en adekvat
behandling, ej blir tillgängligt under innevarande höstsession. Utskottet
föreslår därför — utan att ha sakbehandlat motionerna och därmed utan
att i realiteten ha tagit ställning för eller mot de olika yrkandena — att
riksdagen inte bifaller de nämnda motionsyrkandena.

När det gäller motionerna 1974:68, 1974:118 yrkandena 1 och 2,
1974:1039 och 1974:1390 vill utskottet anföra följande.

År 1970 (prop. 1970:88, SU 1970:133, rskr 296) fattade riksdagen
beslut om en utbyggnad av högre teknisk forskning och utbildning i övre
Norrland. 1 propositionen uttalade departementschefen att utbyggnaden
borde koncentreras till ett fåtal orter. Dessa orter borde vara Luleå samt,
i samverkan med varandra, Skellefteå och Umeå. Beträffande Skellefteå
anförde departementschefen: ”För förläggning av högre teknisk utbildning
till Skellefteå talar samma allmänna skäl som jag tidigare redovisat
beträffande Luleå. I fråga om motiven och förutsättningarna för att
förlägga högre teknisk utbildning till Skellefteå bör, såsom både
Norrlandsberedningen och remissinstanserna framhållit, beaktas den
livskraftiga och differentierade industri som finns i regionen. Industripolitiska
skäl talar sålunda starkt för att högre teknisk utbildning förläggs
till Skellefteå. Utbildningen bör få en sådan inriktning att den bidrar till
den industriella utvecklingen i regionen. Planeringen för utbildningen bör
liksom i Luleå samordnas med planeringen av andra resurser för teknisk
utveckling och forskning.”

Statsutskottet uttalade i sitt utlåtande över propositionen följande i
ärendet: ”Utskottet vill för sin del på det föreliggande materialet göra
den bedömningen att Skellefteå/Umeå bör komma i fråga vid en fortsatt
utbyggnad av den högre tekniska utbildningen i övre Norrland. Utskottet
förutsätter att Kungl. Maj:t efter ytterligare utredning av den i
propositionen förutskickade organisationskommittén återkommer till
riksdagen med närmare förslag.” Vad utskottet anfört om utbyggnaden
av den högre tekniska utbildningen i Skellefteå/Umeå beslöt riksdagen ge
Kungl. Maj:t till känna.

I direktiven till organisationskommittén för högre teknisk utbildning
och forskning i övre Norrland föreskrev Kungl. Maj:t att kommittén vid

UbU 1974:36

5

fullgörandet av sitt uppdrag skulle beakta vad riksdagen anfört. I en inom
utbildningsdepartementet upprättad promemoria anfördes om kommitténs
arbete vidare: ”Utbildningen i Skellefteå, som bör omfatta den
senare delen av en civilingenjörsutbildning, avses få en inriktning som
bidrar till att utveckla industrin i regionen. Den inledande delen av
utbildningen bör äga rum inom en utbildningsorganisation på annan ort.
Förutsättningarna för samverkan mellan Skellefteå och Umeå i detta
avseende bör särskilt undersökas. Den högre tekniska utbildningen i
Skellefteå bedöms kunna repliera på bland annat planerade forskningsoch
utvecklingsresurser i staden.”

Till årets riksdag har väckts en rad motioner rörande högre teknisk
utbildning och forskning i Skellefteå. Med anledning av dem vill utskottet
för sin del understryka vikten av att särskilda utbildnings- och forskningsresurser
inom en nära framtid etableras i Skellefteå som ett led i
utbyggnaden av den högre tekniska utbildningen och forskningen i övre
Norrland. Som departementschefen framhöll i propositionen 1970:88
finns i regionen en livskraftig och differentierad industri, och en satsning
på högre teknisk utbildning och forskning skulle otvivelaktigt bidra till
den industriella utvecklingen i regionen. Av vikt i sammanhanget är också
att riksdagen på förslag av inrikesutskottet år 1972 beslöt, att Skellefteå i
regionalpolitisk! hänseende skall betecknas som s. k. primärt centrum.

I vad gäller inriktningen och formerna för en högre teknisk utbildning
förlagd till Skellefteå förordade departementschefen i propositionen
1970:88 att denna borde omfatta det senare skedet av en civilingenjörsutbildning
med den föregående delen förlagd till annan ort. Enligt
utskottets mening är denna uppläggning att föredra framför andra
tänkbara modeller. Den inledande delen av utbildningen kan naturligen
förläggas till högskolan i Luleå, och den avslutande tvååriga utbildningen
i Skellefteå bör i administrativt hänseende också knytas till denna.

I sitt betänkande rörande den tekniska utbildningen i Skellefteå anser
organisationskommittén för högre teknisk utbildning och forskning i övre
Norrland att det inom ramen för nuvarande direktiv inte är möjligt att
fullfölja utredningsuppdraget beträffande en avslutande civilingenjörsutbildning
i Skellefteå. Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t genom
kompletterande anvisningar undanröjer nuvarande begränsningar i direktiven
och möjliggör för utredningen att föreslå inrättandet av forskningsresurser
i Skellefteå, vilket enligt kommitténs mening är en förutsättning
för att kunna fullfölja uppdraget. Ett förslag om teknisk utbildning och
forskning bör utarbetas i sådan tid att proposition kan läggas fram för
1975 års riksmöte.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motionerna 1974:68, 1974:
118 yrkandena 1 och 2, 1974:1039 och 1974:1390 som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört om
utbyggnad av högre teknisk utbildning och forskning i
Skellefteå.

GOTAB 74 8284 Stockholm 1974