Utbildningsutskottets betänkande nr 29 år 1974

UbU 1974:29

Nr 29

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974: 82 angående skolledningen vid gymnasieskolenheter med utbildning
för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m. m. jämte
motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 82 har Kungl. Majit (utbildningsdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer i fråga om skolledning
vid skolenheter med gymnasieskola med utbildning för jordbruk,
skogsbruk och trädgårdsnäring samt med konsumtionsutbildning av den
art som anordnas vid lanthushållsskola vilka förordats i propositionen.

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels den vid riksdagens början väckta motionen

1974: 1034 av herr Elmstedt (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om förslag till ändring av beräkning av poängunderlag
för inrättande av tjänst som skolledare och biträdande skolledare
enligt vad som anförts i motionen,

dels de i anledning av propositionen 1974: 82 väckta motionerna

1974: 1791 av fru Fraenkel (fp) vari hemställs att vid gymnasieskolenheter
med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring
samma regler skall gälla vid poängberäkning av specialkurser som nu
gäller vid poängberäkning av linjer,

1974: 1806 av fru Karlsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att i vissa fall, när utbildningsvägar sammanförs, arvodestjänst
som studierektor skall kunna inrättas vid berörd utbildningsväg
vid lägre poängtal än 4,5,

1974: 1807 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit hemställer

1. att sammanläggning av skolenheter med gymnasieskola med utbildning
för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring samt med konsumtionsutbildning
av den art som anordnas vid lanthushållsskola endast
må ske för skolenhet vars poängtal understiger 5,5 poäng och är
belägen i samma kommun som annan skolenhet av ovannämnt slag,

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 29

UbU 1974: 29

2. att vid skolor av ovannämnda slag rektorstjänst får inrättas om
rektors arbetsområde uppgår till minst 5,5 poäng inklusive poäng för
elevhem.

Utskottet

1963 års riksdag fattade beslut om skolledning vid lantbrukets och
skogsbrukets yrkesskolor (prop. 1963: 167, SU 1963: 149, rskr 1963: 337).
Bestämmelser för ledningen av dessa skolor har meddelats i stadgan
den 27 juni 1963 för lantbrukets yrkesskolor och i reglementet den 5
juni 1963 rörande skolledare och lärare vid skogsbrukets yrkesskolor.

Enligt 28 § i stadgan för lantbrukets yrkesskolor (lantbruksskola,
trädgårdsskola, lanthushållsskola) skall heltidstjänst som rektor finnas
vid de skolenheter som Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens beslut bestämmer.
Tjänsterna har inte haft som förutsättning viss storlek hos
skolenheten. Vid de skolor på lantbrukets område, som inte har heltidsanställd
rektor, skall finnas deltidsanställd rektor. För skogsbruksskolorna
gäller motsvarande bestämmelser i fråga om inrättande av
rektorstjänst.

Studierektorstjänster finns för närvarande inte vid lantbruksskolor,
trädgårdsskolor, lanthushållsskolor eller skogsbruksskolor. En särskild
anordning har dock införts vid vissa lantbruksskolor, som även har avdelningar
för annan utbildning än jordbruk. Det har vid dessa skolor
uppdragits åt en lärare att biträda med den pedagogiska ledningen av
denna andra utbildning.

Statsmakterna beslöt år 1968 (prop. 1968: 140, SU 1968: 195, rskr
1968:404) om riktlinjer för det frivilliga skolväsendet och år 1970
(prop. 1970: 4, SU 1970: 32, JoU 1970: 4, rskr 1970: 92, 99) om huvudmannaskapet
för den skola som sedermera fick benämningen gymnasieskolan.
Dessa beslut innebär att den nya skolformen, gymnasieskolan,
ersatte dels de tidigare primärkommunala skolformerna yrkesskola,
fackskola och gymnasium, dels de landstingskommunala yrkesskolorna
och dels de lantbruks-, trädgårds-, lanthushålls- och skogsbruksskolor
som den 1 juli 1971 drevs av landstingskommunerna. Gymnasieskolan
förekommer på lantbrukets och skogsbrukets yrkesområden i form
av dels en jordbrukslinje och en skogsbrukslinje samt en tvåårig grundläggande
trädgårdskurs med samma uppläggning som nämnda linjer,
dels specialkurser om högst ett år av varierande inriktning. Beträffande
ifrågavarande delar av gymnasieskolan har genom skilda beslut
giltigheten av nyssnämnda bestämmelser om skolledning förlängts till
utgången av juni 1974. För tillsättning av tjänst som skolledare liksom
för utbildningen vid ifrågavarande skolenheter gäller bestämmelserna
i skolstadgan (1971: 235).

Skolöverstyrelsen har den 4 december 1973 till Kungl. Maj:t inkom -

UbU 1974: 29

mit med förslag till bestämmelser om ledningen av skolenhet av gymnasieskolan
med utbildning inom jordbruk eller skogsbruk.

Jämlikt 1 kap. 7 § i skolstadgan bedöms omfattningen av en utbildningsorganisation
enligt ett poängsystem, som inrymmer olika poängtal
för olika typer av klasser m. m. Det sammanlagda poängtalet för en
skolenhet utgör grund för dimensioneringen av dess ledning. Skolöverstyrelsen,
som i sin nyssnämnda skrivelse framfört uppfattningen
att skolstadgans poäng- och regelsystem inte utan vidare kan tillämpas
på inrättande av rektorstjänst vid skolenhet med utbildning inom
jordbrukets eller skogsbrukets yrkesområden, har föreslagit att ordinarie
tjänst som rektor vid ifrågavarande skolenheter får inrättas om
rektors arbetsområde enligt 1 kap. 7 § i skolstadgan är minst 5,5 poäng.
Med hänsyn till den speciella utbildningssituationen vid skolenheterna
föreslår emellertid föredragande statsrådet att någon nedre poänggräns
för inrättande av tjänst som rektor inte införs vid nämnda
skolenheter. I stället skall Kungl. Majit fatta beslut om inrättande av
sådana tjänster efter prövning från fall till fall.

Frågan om inrättande av tjänst som rektor vid landstingskommunal
skolenheter inom lantbrukets och skogsbrukets yrkesområden tas upp
i motionen 1974: 1807 och en poänggräns föreslås.

Planeringen av undervisningen vid skolenheter inom lantbruk och
skogsbruk är beroende av flera omständigheter som är specifika för
yrkesområdena. Det är framför allt förekomsten av skoljordbruk, skolträdgård
och övningsskog och vad därmed sammanhänger med avseende
på driften som sådan och skolarbetets anpassning härtill som
skiljer rektorernas verksamhet från vad som gäller för skolledare vid
andra skolenheter med gymnasieskola. Den praktiska utbildningen är
annorlunda än den som förekommer vid s. k. inbyggd utbildning på
grund av att utbildningen helt handhas och administreras av skolornas
personal. Många faktorer bidrar sålunda till att utbildningssituationen
vid skolenheterna blir speciell. Enligt gällande ordning beslutar Kungl.
Majit om inrättande av tjänster som rektor utan att därvid vara bunden
av visst poängtal. Denna ordning bör bibehållas. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974: 1807 yrkandet 2.

Om en huvudman för skolenheter med utbildning på lantbrukets
och skogsbrukets yrkesområden önskar antingen att lägga samman två
eller flera enheter till en enda eller att skolenheterna skall få en gemensam
rektor, saknas bestämmelser som underlättar en lämplig lösning av
skolledningsfrågan. Kungl. Majit föreslår därför i propositionen att
skolöverstyrelsen skall få bemyndigande att under vissa förutsättningar
inrätta arvodestjänster som studierektor vid skolenhet
av gymnasieskolan som omfattar minst två av följande utbildningsområden,
nämligen utbildning för jordbruk, trädgårdsnäring, konsumtion
(lanthushåll) och skogsbruk eller när vid två eller flera skolenheter

UbU 1974: 29

finns en gemensam skolledning enligt bestämmelserna i 13 kap. 19 § i
skolstadgan. Organisationsförslaget avser endast de fall då skolenheter
sammanläggs eller då skolenheter utan att läggas samman har en gemensam
tjänst som rektor, dvs. då skolenheter förs samman enligt
propositionens terminologi. Arvodestjänst som studierektor skall kunna
inrättas dels när det mindre utbildningsområdet av dem som förs samman
omfattar minst 4,5 poäng, dels när skolanläggningarna är belägna
så långt från varandra att rektor inte kan utöva den omedelbara tillsynen
över den eller de skolanläggningar som förs samman med huvudanläggningen.

Beträffande poängberäkningen för studievägar som avser utbildning
för skogsbruk gäller bestämmelserna i 1 kap. 7 § skolstadgan. Propositionen
tar även upp frågan om poängberäkningssystem
för skolenheter med utbildning inom lantbrukets yrkesområde. För
studievägar som avser utbildning för jordbruk, trädgårdsnäring och
konsumtion (lanthushåll) gäller i dag bestämmelserna i 7 § i stadgan
för lantbrukets yrkesskolor, som innebär att det för varje påbörjat
17-tal elever i kurs som omfattar helt läsår ges 1,5 poäng, i kurs som
omfattar mindre än helt läsår men minst 21 veckor 1 poäng och i kurser
omfattande mindre än 21 veckor 1 poäng för varje fullt 20-tal
kursveckor samt för varje påbörjat 500-tal lektioner av deltidskurser
1 poäng. I propositionen 1974: 82 föreslås i fråga om skolenheter som
förs samman att bestämmelserna om poängberäkning i 1 kap. 7 § i
skolstadgan skall gälla för skolledningen. Klass av specialkurs omfattar
på ifrågavarande utbildningsområde högst 30 elever. Enligt skolstadgans
bestämmelser ges 1,5 poäng för varje klass av specialkurs som
omfattar läsår samt 1 poäng för dels varje klass av specialkurs som
under redovisningsåret omfattar mindre än läsår men minst en termin,
dels varje påbörjat 20-tal kursveckor av sådana specialkurser vid skolenhet
som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin.

Motionerna 1974: 1791 och 1974: 1806 tar båda upp frågor som gäller
inrättande av arvodestjänst som studierektor och Kungl. Maj:ts
förslag om övergång till ett annat poängberäkningssystem för ifrågavarande
specialkurser i de fall skolenheter förs samman. Motionärerna
påpekar att den föreslagna poängberäkningen jämfört med nuläget ger
minskade poängtal vid klasser om 18—30 elever. Den negativa effekten
av systemet anses bli relativt sett störst för skolenheter med utbildning
för konsumtion (lanthushåll). För att eliminera dessa effekter
föreslås i den förstnämnda motionen särskilda regler för poängberäkning
av specialkurser inom lantbrukets och skogsbrukets yrkesområden
och i den sistnämnda motionen lägre poängtal beträffande skolenhet
som omfattar enbart specialkurser.

Elevområdena för skolenheter inom lantbrukets och skogsbrukets
yrkesområden sammanfaller i regel med länen i fråga om den grund -

UbU 1974: 29

skoleanknutna utbildningen. För många specialkurser däremot rekryteras
elever från flera län och för vissa kurser från hela landet. På
grund av de stora rekryteringsområdena har det varit nödvändigt att
ordna inackordering för eleverna. I stort sett alla skolenheter har därför
i dag internat. Härför beräknas särskild poäng.

Utskottet har vid sina överväganden funnit sig böra acceptera att
4,5 poäng uppställs som villkor för inrättande av studierektorstjänst
då närbelägna skolenheter sammanförs. Härvid har utskottet som förutsättning
utgått från att för internat som ingår i sammanförandet skall
beräknas samma poängtal som läsåret 1973/74 gällt för internatet i
fråga. Vidare har utskottet förutsatt att skolöverstyrelsen om särskilda
skäl föreligger skall kunna medge studierektorstjänst även vid lägre
poängtal än 4,5.

Enligt motionen 1974: 1807 kommer inte någon avsevärd vinst att
göras om propositionens organisationsförslag tilllämpas
på större skolenheter. Den ekonomiska besparing som skillnaden
mellan lönen för en rektor och en studierektor utgör anses till stor
del balanseras av kostnader för utökade administrativa rutiner, olika
lösningar av uppkommande samordningsproblem och i förekommande
fall resor mellan olika skolenheter. Då motionärerna anser att det är
viktigt att karaktären hos åtminstone varje större skola kommer till
uttryck i dess ledning och att en administrativ centralisering bör undvikas
på lantbrukets och skogsbrukets yrkesområden, framförs uppfattningen
att endast skolenheter med lågt poängtal bör kunna komma i
fråga för sammanläggning med annan enhet och därvid endast under
förutsättning att enheterna är belägna nära varandra.

Om skolenhet, i vilken gymnasieskola skall ingå, beslutar skolöverstyrelsen
enligt 2 kap. 20 § i skolstadgan efter samråd med de huvudmän
som berörs. Innan ärendet avgörs, skall yttrande inhämtas från
länsskolnämnden. Är ärendet av större regionalpolitisk betydelse, skall
yttrande inhämtas även från länsstyrelsen. Förslaget i propositionen
skall tolkas så, att det inte är fråga om att tvinga fram en sammanläggning
av skolenheter när en sådan inte önskas av huvudmannen.
När en sammanläggning är lämplig och rationell från utbildningssynpunkt
bör den underlättas med den i propositionen föreslagna ändringen
av nuvarande bestämmelser beträffande skolledning. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen 1974: 1807 yrkandet 1.

I propositionen har anmälts vissa frågor som gäller undervisningsskyldighet
för skolledare. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela
bestämmelser om storleken av undervisningsskyldigheten för skolledare.

Enligt propositionen är elevintresset fortfarande stort för konsumtionsutbildning
vid landstingskommunal skolenhet med gymnasieskola
och vid lanthushållsskola. I likhet med föredragande statsrådet utgår

UbU 1974: 29

utskottet från att denna utbildning kommer att finnas kvar så länge det
finns en tillfredsställande elevtillströmning.

Den vid riksdagens början väckta motionen 1974: 1034 tar upp en
skolledningsfråga som också avser utbildning som bedrivs av landstingskommun.
Motionen behandlas därför i detta sammanhang.

Enligt 13 kap. 21 § i skolstadgan finns vid skolenhet med gymnasieskola
en extra tjänst som biträdande rektor, om rektors arbetsområde
omfattar lägst 70 poäng enligt 1 kap. 7 § i skolstadgan och om skolöverstyrelsen
därtill medger det.

I skolenhet med gymnasieskola som omfattar tvåårig vårdlinje eller
specialkurser för vårdyrkesområdet får — om skolöverstyrelsen medger
det — ingå av huvudmannen bedriven sjuksköterskeutbildning.
Sjuksköterskeutbildningen skall då beaktas vid fastställande av avlöningsförmåner
och undervisningsskyldighet för rektor, varvid varje
statsbidragsgrundande klass av sjuksköterskeutbildningen anses motsvara
1,5 poäng för läsår. Statsbidrag för rektorstjänster får dock ej utgå
med högre belopp än som skulle utgått om tjänsten omfattat endast
gymnasieskolan.

I motionen 1974: 1034 framförs önskemål om viss förstärkning av
skolledningsresurserna i vad gäller sjuksköterskeutbildningen. Motionären
yrkar att statsbidrag skall utgå till tjänst som biträdande rektor
när skolenhet, som består av såväl gymnasieskola inom vårdyrkesområdet
som sjuksköterskeutbildning, omfattar minst 70 poäng.

I det schablonmässigt beräknade driftbidraget till sjuksköterskeutbildning
har enligt uppgift från utbildningsdepartementet och Landstingsförbundet
vägts in även bidrag till kostnader för skolledning. Sjuksköterskeutbildning
skall därför inte beaktas vid fastställande av sådant
arbetsområde enligt 13 kap. 21 § i skolstadgan som berättigar till statsbidrag
till ytterligare skolledningsresurser. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionen 1974: 1034.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande inrättande av tjänst som rektor avslår
motionen 1974: 1807 yrkandet 2,

2. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 82 samt
motionerna 1974: 1791 och 1974: 1806 godkänner vad utskottet
förordat beträffande poängberäkning m. m. vid inrättande
av arvodestjänst som studierektor,

3. att riksdagen godkänner i propositionen 1974: 82 i övrigt förordade
riktlinjer i fråga om skolledning vid skolenheter med
gymnasieskola med utbildning för jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring samt med konsumtionsutbildning av den art
som anordnas vid lanthushållsskola,

4. att riksdagen beträffande regler för sammanläggning av vissa

UbU 1974: 29

skolenheter med gymnasieskola avslår motionen 1974: 1807
yrkandet 1,

5. att riksdagen avslår motionen 1974: 1034.

Stockholm den 15 maj 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c),
Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herrar
Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam
(c), herrar Nyhage (m), Nilsson i Norrköping (s) och Gillström (s).

Särskilt yttrande

beträffande skolledningsresurser för sjuksköterskeskola och landstingskommunal
gymnasieskola på vårdyrkesområdet av herr Elmstedt (c):
När landstingskommun vid en skolenhet anordnar enbart yrkesinriktade
studievägar av gymnasieskola, t. ex. tvåårig vårdlinje och specialkurser
på vårdyrkesområdet, får tjänst som biträdande rektor inrättas
vid enheten, om skolan omfattar minst 70 poäng, och statsbidrag utgå
till tjänsten.

När landstingskommun anordnar vårdskola med gymnasieskolutbildning
och sjuksköterskeskola under gemensam skoladministrativ ledning
i en och samma skolenhet utgår inte statsbidrag till en tjänst som biträdande
rektor när skolenheten omfattar minst 70 poäng.

Även om statsbidrag till gymnasieskolutbildning och sjuksköterskeutbildning
utgår enligt skilda principer är nuvarande statsbidragssystem
i vad avser skolledningsresurser för skolenheter, som är integrerade
på sätt som jag angivit, mycket otillfredsställande.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974