Utbildningsutskottets betänkande nr 25 år 1974

UbU 1974:25

Nr 25

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motion angående
fortsatt statsbidrag till enskilda skolor m. m.

Motionen

1974: 1028 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om åtgärder som tryggar enskilda skolors
fortsatta existens och utvecklingsmöjligheter (yrkandet 7).

Utskottet

Krav på åtgärder som tryggar enskilda skolors fortsatta existens och
utvecklingsmöjligheter förs fram i motionen 1974: 1028. Dessa skolor
är enligt motionen ett värdefullt komplement till skolor med primäreller
sekundärkommun som huvudman.

Skolöverstyrelsen har enligt 2 § i sin instruktion (1965: 737) inseende
över undervisningen av skolpliktiga barn, skolor på vilka skollagen äger
tillämpning samt skolor och utbildning i övrigt för barn, ungdom och
vuxna som anordnas av staten eller med statsbidrag av bl. a. enskild.
Enskild skola, som inte åtnjuter statsbidrag, står inte under statlig tillsyn
utom i de fall Kungl. Maj:t särskilt beslutar därom. Förutsättning
för att ej statsunderstödd skola skall ställas under statlig tillsyn är bl. a.
att skolans läroplaner skall vara godkända av skolöverstyrelsen.

Elever vid ej statsunderstödd skola äger inte erhålla studiehjälp enligt
studiehjälpsreglementet (1964:402) eller studiemedel enligt studiemedelsförordningen
(1964: 401) om inte skolan genom beslut av Kungl.
Maj:t ställts under statlig tillsyn. Slutbetyg eller avgångsbetyg från enskild
skola har inte fullt kompetensvärde om inte skolan står under
statlig tillsyn.

Frågan huruvida och i vilken omfattning statligt bidrag bör utgå till
enskild undervisningsverksamhet behandlades ingående i propositionen
1962: 54 s. 365 ff. (SäU 1962: 1 och 5, rskr 1962: 328). Dåvarande departementschefen
uttalade att statsbidrag bör kunna ifrågakomma efter
prövning i varje enskilt fall från riksdagens sida beträffande sådana
externatskolor, vilka syftar till att förverkliga eller utpröva mer omfattande
eller genomgripande kursplanemässiga, metodiska eller andra pedagogiska
idéer och tankar eller där man genom en speciell uppläggning
av skolans hela arbete väl för praktiskt skolbruk omsätta utvecklingsfrämjande
uppfostrings- eller omvårdnadsidéer. Departementschefens
uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Beträf -

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 25

UbU 1974: 25

fande statsbidrag till privata gymnasier utgick man i propositionen
1964: 171 (s. 587) och i riksdagens beslut från att då gällande regler i
allt väsentligt skulle tillämpas även i fortsättningen (SäU 1964: 1 höstsessionen,
rskr 1964: 407).

Av statsbidragsberättigade skolor på det gymnasiala stadiet med annan
huvudman än primär- eller sekundärkommun utgör skolor för industri-
och hantverksyrken, vårdyrken och andra jämförbara yrken den
största gruppen. Antalet bidragsberättigade skolor med bl. a. treårig
gymnasial linje (jämte del av grundskola) är nio. Enskilda skolor med
företrädesvis grundskola är få, nämligen vissa estniska skolor, Kristofferskolan
och Hillelskolan. Statsbidraget utgår enligt olika grunder till
de olika skolorna. För skolor som får bidrag enligt kungörelsen
1964: 137 om statsbidrag till vissa privatskolor är statsbidraget beroende
av om kommun ger visst bidrag. Kungl. Maj:t har fått bemyndigande
att, om särskilda skäl föreligger, medge fortsatt statsbidrag även om
det kommunala bidraget dras in (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 5,
rskr 1973: 72).

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974: 1028 yrkandet 7
anfört beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om skolan,
staten och kommunerna (SSK).

Stockholm den 2 maj 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), fru Gra -

UbU 1974: 25

din (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m),
herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru Lantz (vpk), herrar
Hagberg i Örebro (s), Gillström (s) och Wikström (fp).

Reservation

av herr Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med »För
skolor» och slutar med »till känna» bort ha följande lydelse:

Frågan om avveckling eller successiv reducering fr. o. m. den 1 juli
1975 eller senare av nu utgående statsbidrag till enskild skola, som får
bidrag enligt kungörelsen 1964: 137, bör avgöras av Kungl. Maj:t och
riksdag från fall till fall. Detta innebär avvikelse från 1973 års beslut
om handläggning av förevarande statsbidragsfrågor men gör det möjligt
för riksdagen att ta de särskilda hänsyn som situationen i varje enskilt
fall kräver. Beträffande statsbidrag budgetåret 1974/75 erinrar
utskottet om — vilket också framgår av betänkandet UbU 1974: 8 —
att Kungl. Maj:t har fått bemyndigande att, om särskilda skäl föreligger,
medge fortsatt statsbidrag även om det kommunala bidraget dras in.
Utskottet förutsätter att Kungl. Maj:t utnyttjar bemyndigandet i fråga
om tiden före den 1 juli 1975.

För skolor med annan huvudman än primär- eller sekundärkommun
gäller i dag mycket olika villkor i statsbidragshänseende. Till
gymnasium utgår statsbidrag antingen motsvarande i genomsnitt 87
procent av skolornas bidragsunderlag m. m. eller, till Restenässkolan,
med 8 kr. per elev och dag av läsåret. För Kristofferskolan är bidraget
begränsat till vissa av de befintliga klasserna. Till yrkesskolor
utgår bidrag efter olika grunder för olika skolor. Utredningen om skolan,
staten och kommunerna (SSK) behandlar frågan om statsbidrag
till viss enskild utbildning, nämligen den s. k. inbyggda utbildningen.
Utskottet anser att SSK genom tilläggsdirektiv bör få i uppdrag att i
anslutning till detta arbete även lägga fram förslag till ett system för
statsbidrag till övrig statsbidragsberättigad enskild utbildning, vilket
bör vara så enhetligt som möjligt utan att innebära en försämring jämfört
med nuvarande läge. Även om det av samhällsekonomiska och
andra skäl varken är möjligt eller ens eftersträvansvärt att bygga upp
ett parallellt skolsystem som har annan huvudman än primär- eller
sekundärkommun, bör ändock förutsättningslöst prövas i vilken utsträckning
inom en kommun skolor kan drivas av enskild huvudman
utan att nuvarande kostnadsramar för skolväsendet överskrids och
utan att de föräldrars valmöjligheter minskar som önskar låta sina barn
gå i en kommunal skola.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

UbU 1974: 25

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974: 1028 yrkandet 7
anfört beträffande fortsatt statsbidrag till enskilda skolor och
enhetligt statsbidragssystem för sådana skolor.

Särskilt yttrande

av fru Lantz (vpk):

Innevarande år får åtta stycken enskilda skolor statsbidrag enligt
kungörelsen 1964: 137. Enligt beslut av 1973 års riksdag skall statsbidraget
till enskilda skolor successivt avvecklas om kommun, där sådan
skola är belägen, beslutar att avveckla motsvarande kommunala
bidrag. Om särskilda skäl föreligger kan Kungl. Maj:t medge fortsatt
statsbidrag även om det kommunala bidraget dras in. Vänsterpartiet
kommunisterna ser det som angeläget att enskilda skolor i snabbast
möjliga takt avvecklas och tas om hand av det allmänna utbildningsväsendet.
Dessutom bör fortsatt avveckling av statsbidraget till viss enskild
yrkesutbildning, s. k. inbyggd utbildning, ske snarast.

Krav på att åtgärder som tryggar enskilda skolors fortsatta existens
och utvecklingsmöjligheter skall vidtas, som förs fram i motionen
1974: 1028, kan vänsterpartiet kommunisterna på inga premisser tillstyrka.
Vi har däremot sett det som riktigt att Kungl. Maj:t i denna
fråga för att bl. a. få frågan allsidigt belyst ger SSK-utredningen i tillläggsdirektiv
att särskilt analysera frågan om fortsatt stöd till enskilda
skolor.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974