Utbildningsutskottets betänkande nr 24 år 1974

UbU 1974:24

Nr 24

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motion angående
särskilda villkor för behörighet att undervisa i musik och gymnastik
på grundskolans mellanstadium.

Motionen

1974: 227 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om bestämmelser i
skolstadgan med innebörd att mellanstadielärare enligt 1968 års lärarhögskolestadga
ges behörighet att undervisa endast i ett av ämnena musik
och gymnastik, nämligen det i vilket vederbörande lärare erhållit
lägst betyget godkänd i grundkursen.

Utbildning av lärare på mellanstadiet i musik och gymnastik

Enligt 27 § stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna omfattar grundkursen
på mellanstadielärarlinje bl. a. musik och gymnastik. Inom ramen
för grundkursen skall studerande följa utbildningen endast i ett
av ämnena musik och gymnastik. Varje studerande på mellanstadielärarlinjen
skall därjämte följa en orienteringskurs i ett av ämnena musik
och gymnastik, nämligen i det ämne som vederbörande inte skall
följa inom ramen för grundkursen.

Enligt Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1972/73: 14 (s. 15) har på mellanstadielärarlinjen
ämnesstudierna i musik och gymnastik givits sådan
utformning att lärarkandidaten blir kompetent att undervisa i endast
ettdera av nämnda ämnen. Utbildningen i musik och gymnastik sker
i form av en grundkurs om 200 timmar i det ena ämnet och en orienteringskurs
om 50 timmar i det andra.

Enligt utbildningsplanen är målet för grundkursen i vad avser ämnet
musik bl. a. att lärarkandidaten skall förvärva de kunskaper och färdigheter
som krävs för musikundervisningen på mellanstadiet och i vad avser
ämnet gymnastik att lärarkandidaten bl. a. skall äga sådana kunskaper
och färdigheter som krävs för att kunna undervisa i de i mellanstadiets
kursplan angivna huvudmomenten.

Orienteringskursen däremot avser endast beträffande ämnet musik
att lärarkandidaten bl. a. skall förvärva de kunskaper och färdigheter
som krävs för att kunna integrera musik i undervisningen i andra ämnen
och beträffande ämnet gymnastik att lärarkandidaten bl. a. skall

Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 24

UbU 1974: 24

äga sådana kunskaper och färdigheter som erfordras för att kunna organisera
och leda friluftsverksamheten på mellanstadiet.

Behörighet att undervisa på grundskolans mellanstadium m. m.

Enligt skolstadgan (1971: 235) är lärare på mellanstadiet (lärare 2)
skyldig att undervisa i de ämnen som ingår i tjänst som lärare på mellanstadiet
och är behörig att undervisa i stadiets ämnen, såvida inte Kungl.
Maj:t föreskrivit särskilda villkor för behörighet att undervisa i visst
ämne (14 kap. 9 § första stycket, 15 kap. 17 och 25 §§). Sådana särskilda
villkor har föreskrivits beträffande ämnet engelska.

Som framgår av Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1972/73: 14 (s. 16)
saknar mellanstadielärare som avlagt examen enligt 1968 års lärarhögskolestadga
tillräcklig utbildning för att undervisa i ett av ämnena musik
och gymnastik. Med utgångspunkt i 1960 års lärarutbildningssakkunnigas
förslag (SOU 1965: 29, s. 295) fäster skolöverstyrelsen samtidigt
uppmärksamheten på vissa åtgärder som kan prövas för att eleverna
på mellanstadiet skall få undervisning i musik och gymnastik av
kompetent lärare, nämligen anlitande av lärare i gymnastik, lärare i
musik, mellanstadielärare med utbildning i ämnet enligt grundkursen
eller enligt äldre studieordning m. m.

För tillträde till utbildning av lärare på mellanstadiet krävs enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari 1968 bl. a. förkunskaper i gymnastik
samt i ett av ämnena teckning och musik.

Remissyttrandena

Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från skolöverstyrelsen,
Svenska kommunförbundet, Sveriges lärarförbund, Lärarnas riksförbund
och Svenska facklärarförbundet.

Skolöverstyrelsen erinrar om att organisationskommittén för högre
musikutbildning (OMUS) i sitt betänkande Musikundervisning (utbildningsdepartementet
Ds U 1973: 19) föreslagit bl. a. att mellanstadielärarutbildningen
snarast möjligt förändras så att alla lärare får behörighet
i både musik och gymnastik utan att den nuvarande omfattningen
av undervisningen i de båda ämnena minskas och att överstyrelsen i
annat sammanhang aktualiserat frågan om en övergripande översyn av
lärarutbildningen som förutsätts inbegripa även det i motionen berörda
problemet. I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande till dessa
förslag anses inte skäl föreligga att vidta ytterligare åtgärder.

Svenska kommunförbundet, som anser att den koordination motionärerna
föreslagit mellan lärarhögskolestadgan och skolstadgan bör komma
till stånd, har i sitt yttrande anfört följande.

UbU 1974: 24

Den nuvarande utbildningen av mellanstadielärare, vilken ger undervisningsbehörighet
endast i ettdera av ämnena musik och gymnastik, har
vållat stora problem för kommunerna. Det har visat sig svårt att, särskilt
vid mindre skolenheter i glesbygderna, inrätta tjänster med specialinriktning
åt musik eller gymnastik. Mellanstadielärama blir ofta
nödsakade att undervisa i båda ämnena trots att de saknar utbildning
och behörighet i det ena av dem. Denna tendens kommer att framträda
allt tydligare inte bara beroende på att antalet lärare med den nya utbildningen
tilltar för varje termin utan också därför att man numera
i skolplaneringen strävar efter att så långt möjligt bibehålla de mindre
skolenheterna, där möjligheterna till ämnesbyten är små eller obefintliga.

När idén om linjedelning musik—gymnastik framfördes av lärarutbildningssakkunniga
i början av 1960-talet, planerade man allmänt för
stora centralskolor med många lärare. Vid sådana skolor kunde ämnesbyten
lätt ske. Bakom själva tanken att på detta sätt medge ett val
mellan musik och gymnastik kan man spåra en uppfattning att det
skulle råda ett intresse- och begåvningsmässigt alternativförhållande
mellan ämnena. Erfarenheterna från lärarutbildning och grundskola visar
att denna uppfattning är felaktig.

Styrelsen anser att den koordination som motionärerna föreslagit
mellan lärarhögskolestadgan och skolstadgan bör komma till stånd.
Därjämte anser styrelsen dock, med hänvisning till ovan anförda synpunkter,
att en möjlighet bör öppnas för lärarkandidaterna på mellanstadielärarlinjen
att vid lärarhögskolan förvärva behörighet i både musik
och gymnastik. Problemet torde böra tas upp av den utredning som
nyligen aviserats för översyn av lärarutbildningen. Förslag om särskilda
vidareutbildningsåtgärder bör också övervägas i det sammanhanget, så
att mellanstadielärare som har behörighet endast i det ena ämnet får
möjlighet att i efterhand komplettera till behörighet även i det andra
ämnet.

Sveriges lärarförbund konstaterar att nu gällande utbildningsplan för
mellanstadielärare innebär att för behörighet att undervisa i musik respektive
i gymnastik krävs genomgången grundkurs i ämnet. Förbundet
fortsätter.

Lärarförbundet känner icke till att avsaknaden av en bestämmelse
om särskilda behörighetsregler medfört någon olägenhet vid utläggningen
av vederbörande lärares tjänstgöring. Uppenbart är att mellanstadielärare
som utexaminerats enligt 1968 års studieplaner fått åtaga
sig undervisning i ämnena musik och gymnastik oaktat att de inte genomgått
grundkurs i ämnet. Att så skulle bli fallet i framförallt mindre
skolor förutsattes för övrigt när lärarutbildningsreformen genomfördes.
Förbundet utgår från att skolöverstyrelsens riktlinjer i denna fråga enligt
ASÖ 1972/73: 14 är väl kända och också tillämpas.

Lärarnas riksförbund, som också konstaterar att utbildning av mellanstadielärare
enligt stadgan för lärarhögskolorna ger kompetens för
undervisning i endast ettdera av ämnena musik och gymnastik, anför
bl. a. följande.

Överstyrelsens anvisningar utfärdades i början av hösten 1972. Deras
effekt tycks ha varit ringa. Enligt förbundets erfarenhet undervisar

UbU 1974: 24

mellanstadielärare med ny utbildning regelmässigt också i det av ämnena
musik och gymnastik för vilket de saknar kompetens. De lokala
skolmyndigheterna synes icke i tillräcklig grad ha ansträngt sig att genomföra
åtgärder i enlighet med överstyrelsens anvisningar.

I motionen föreslås att bestämmelser skall utfärdas med innebörd att
mellanstadielärare med ny utbildning skall vara behörig att undervisa
i endast det av ämnena musik och gymnastik, i vilket läraren erhållit
lägst betyget godkänd i grundkursen. Förbundet tillstyrker bifall till
motionen. Förbundet är medvetet om att sådana behörighetsregler icke
utgör någon slutgiltig lösning på problemet. Sådana behörighetsregler
skulle emellertid ha bl. a. den viktiga funktionen att stimulera de lokala
skolmyndigheterna att vid bristande tillgång på kompetenta lärare i
musik resp. gymnastik söka vidtaga åtgärder enligt de anvisningar som
skolöverstyrelsen utfärdat.

Svenska facklärarförbundet, som stöder motionens hemställan, framför
bl. a. följande synpunkter i ärendet.

Svenska facklärarförbundet har i yttrande över »Musikundervisningen»
(Utbildningsdepartementet Ds U 1973: 19), betänkande avgivet av
Organisationskommittén för högre musikutbildning, OMUS, anfört att
undervisning i musik på grundskolans låg- och mellanstadium i framtiden
bör handhas av låg- och mellanstadielärare som genomgått en
kompetensgivande ämnesutbildning i musik eller av specialistutbildad
lärare, dvs. musiklärare. Förbundet anser att de behörighetsregler som
f. n. gäller vid tillträde till låg- respektive mellanstadielärarutbildningen
ifråga om förkunskaper i musik ej motsvarar de förkunskapskrav
som bör uppställas för tillträde till kompetensgivande utbildning i musik.
Sålunda anser förbundet att behörighetskraven för tillträde till
denna utbildning bör skärpas. Grundutbildningen bör utökas så att den
som genomgått denna får tillräckliga förutsättningar att uppfylla målsättningen
för undervisningen i musik. En förstärkning av den nuvarande
grundläggande undervisningen betraktar förbundet som nödvändig
för att låg- eller mellanstadielärare som genomgått utbildningen
skall vara behöriga att undervisa i ämnet. För klasslärares möjligheter
att uppfylla läroplanens målsättning i gymnastikundervisningen på respektive
stadium gäller samma princip.

Utskottet

På grundskolans mellanstadium förekommer ämnena musik och gymnastik
i samtliga årskurser. Huvudmoment för musikundervisningen på
mellanstadiet är bl. a. sång och spel i samverkan, olika former av musikaliskt
skapande, musiklyssnande med musikorientering samt musiklära
med ton- och taktarter jämte dirigeringsövningar. Enligt läroplanens
anvisningar är det skolans uppgift att med anknytning till barnens spontana
musikglädje vidmakthålla och vidareutveckla deras musikaliska verksamhetslust.
Gymnastikundervisningens huvudmoment på samma stadium
upptar gymnastik, dans, lek, bollspel, fri idrott, orientering, skridskoåkning,
skidåkning och simning. Enligt läroplanens mål skall gym -

UbU 1974: 24

nastikundervisningen väcka bestående intresse och förståelse för behovet
av fysisk aktivitet som ett medel till rekreation och hälsa.

Den som avlagt examen på lärarhögskolas mellanstadielärarlinje eller
folkskollärarexamen är skyldig att undervisa i de ämnen som ingår
i tjänst som lärare på mellanstadiet och är behörig att undervisa i stadiets
ämnen, såvida inte Kungl. Majit föreskrivit särskilda villkor för
behörighet att undervisa i visst ämne. Sådana särskilda villkor har föreskrivits
beträffande ämnet engelska.

Till grund för 1967 års reformering av bl. a. mellanstadielärarutbildningen
har legat förslag från 1960 års lärarutbildningssakkunniga, vilka
beträffande ämnena musik och gymnastik föreslog att lärarna på mellanstadiet
skulle få behörighetsgrundande utbildning om sammanlagt
210 timmar endast i ett av dessa ämnen. I propositionen 1967: 4 angående
reformerad lärarutbildning anslöt sig departementschefen till
grundtankarna i lärarutbildningssakkunnigas förslag beträffande innehåll
och uppläggning av låg- och mellanstadielärarutbildningen och uttalade
att hans ställningstaganden i fråga om lärartjänster på grundskolans
låg- och mellanstadier inte innebar väsentliga förändringar.
De befintliga tjänstekategorierna borde bibehållas och vidare borde
lärarnas åligganden förbli oförändrade. På låg- och mellanstadierna
borde i ämnena musik, slöjd och gymnastik och på mellanstadiet dessutom
i teckning behörighet att undervisa tillkomma även lärare med
särskild utbildning i ifrågavarande ämne. Departementschefens uttalande
föranledde ingen erinran från riksdagens sida (SU 1967: 51, rskr
1967: 143).

Enligt stadgan (1968: 318) för lärarhögskolorna skall studerande på
mellanstadielärarlinjen inom ramen för grundkursen genomgå utbildning
endast i ett av ämnena musik och gymnastik och därjämte följa
en orienteringskurs i det av nämnda ämnen, som inte ingått i grundkursen.
Enligt de av Kungl. Majit meddelade timplansbestämmelserna
beträffande utbildningen på mellanstadielärarlinje omfattar grundkursen
i musik alternativt gymnastik 200 timmar och orienteringskursen
i gymnastik alternativt musik 50 timmar. Av skolöverstyrelsens anvisningar
framgår att orienteringskursen inte är utformad så att den ger
kompetens för undervisning på mellanstadiet i musik eller gymnastik.

I motionen 1974: 227 yrkas med hänvisning till utbildningens utformning
enligt 1968 års studieordning att särskilda villkor föreskrivs för
behörighet att undervisa i musik respektive gymnastik på grundskolans
mellanstadium. För behörighet anses böra krävas lägst betyget godkänd
i grundkursen i musik respektive gymnastik av den som avlagt examen
på lärarhögskolas mellanstadielärarlinje.

Yttranden över motionen har avgivits av skolöverstyrelsen, Svenska
kommunförbundet, Sveriges lärarförbund, Lärarnas riksförbund och

UbU 1974: 24

Svenska facklärarförbundet. Svenska kommunförbundet, Lärarnas riksförbund
och Svenska facklärarförbundet instämmer i motionärernas
yrkande.

Utskottet vill med anledning av motionen och yttrandena anföra
följande.

Utskottet har uppfattningen att den utredning som skall komma till
stånd för en övergripande översyn av lärarutbildningen (jfr UbU 1974:
17) allsidigt bör pröva även frågan om hur mellanstadiets lärare bör
utbildas i musik och gymnastik. Utredningens prövning bör på längre
sikt kunna ge en lösning på det problem som tas upp i motionen 1974:
227. På kortare sikt Ibör andra åtgärder kunna vidtas.

För att eleverna på mellanstadiet skall få den undervisning i musik
och gymnastik som läroplanen föreskriver är det väsentligt att, i de
fall lärare på mellanstadiet saknar kompetens att undervisa i ettdera
av ämnena, annan lärare anlitas för undervisningen i det aktuella ämnet.
Överstyrelsen fäster i Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1972/73: 14
uppmärksamheten på vissa anordningar som kan prövas. Utskottet anser
det angeläget att skolöverstyrelsen vidtar åtgärder i syfte att sprida
ökad kännedom om nämnda anvisningar.

Svenska kommunförbundet anför i sitt yttrande över motionen att
nuvarande mellanstadielärarutbildning, som ger kompetens att undervisa
i endast ettdera av ämnena musik och gymnastik, vållat stora problem
för kommunerna. Med anledning härav ställer förbundet frågan
om en kompletterande frivillig utbildning, som ger vidgad kompetens,
kan erbjudas dels dem som avlagt examen på lärarhögskolas mellanstadielärarlinje,
dels dem som bedriver studier på denna linje.

Det ankommer på skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet att bedöma
om en kompetensgivande fortbildningskurs som någorlunda motsvarar
ifrågavarande grundkurs i musik eller gymnastik kan erbjudas
lärare på mellanstadiet, som endast genomgått orienteringskurs i ett av
ämnena. Detsamma gäller frågan om en frivillig kurs för dem som bedriver
studier vid lärarhögskolas mellanstadielärarlinje. Utskottet förutsätter
att skolöverstyrelsen tar de initiativ i ärendet som kommunförbundets
yttrande över motionen kan ge anledning till.

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974: 227 anfört beträffande
anvisningar om kompetens att undervisa i musik och
gymnastik på grundskolans mellanstadium och beträffande vissa
kurser i dessa ämnen.

Stockholm den 2 maj 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

UbU 1974: 24

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), fröken
Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s),
fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru
Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s) och Gillström (s).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974