Utbildningsutskottets betänkande nr 23 år 1974 UbU 1974:23
Nr 23
Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
teckenspråket.
Motionerna
1974: 734 av fröken Andersson (c) och herr Mattsson i Lane-Herrestad
(c) vari hemställs att riksdagen beslutar
1. om översyn av läroplanen för specialskolan så att teckenspråket
blir en integrerad del av undervisningen på alla stadier,
2. om sådan ändring i specialskolstadgan att teckenspråkets betydelse
för språkinlärningen klart framgår,
1974: 735 av herr Andersson i Edsbro (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att försöksverksamhet omgående startas för att
få underlag för att senare införa teckenspråket i undervisningen på mellanstadiet
för alla elever i syfte att häva isoleringen för de döva,
1974: 744 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
i syfte att bereda de döva en förbättrad service hos regeringen hemställer
om snara åtgärder för att åstadkomma en utvidgad användning av
teckenspråket.
Teckenspråkets språkliga ställning
Under större delen av 1900-talet har den s. k. orala metoden varit
förhärskande vid undervisningen av hörselskadade. Metoden innebär att
kommunikationen sker via det talade språket genom dels utnyttjande av
hörselrester, dels munavläsning. Den orala metoden har på senare tid
börjat kompletteras med samtidig användning av teckenspråk, den s. k.
totala kommunikationsmetoden.
De olika teckenspråksvarianter som hittills varit i bruk kan användas
för att översätta det väsentligaste i en verbal framställning eller fungera
som stöd för en sådan. Det talade språkets grammatiska uppbyggnad
kan emellertid inte återges fullständigt på grund av brist på bl. a. böjningsformer.
För närvarande pågår arbete med att skapa ett för landet
enhetligt teckenspråk och utveckla det så att det kan följa det svenska
talspråkets sekvenser. Skolöverstyrelsen har tagit initiativ till ett forskningsprojekt
vid lingvistiska institutionen vid Stockholms universitet om
teckenspråket. Projektet, som bekostas med medel från anslaget till
pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet, kallas »Teckenspråkets
lingvistiska status». Projektets syfte är att redogöra för teckenspråkets
struktur och därefter göra en jämförelse mellan teckenspråket och
1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 23
UbU 1974: 23
2
det svenska språket. Vidare skall de insikter som vunnits genom analysen
utnyttjas för läromedelsutveckling samt vidareutveckling av
teckenspråket.
Utskottet
Användningen av teckenspråk i specialskolan
I motionen 1974: 734 begärs en översyn av läroplanen för specialskolan
i syfte att teckenspråket på alla stadier skall vara en integrerad del
av undervisningen samt en sådan ändring i specialskolstadgan att teckenspråkets
betydelse för språkinlärningen klart framgår. Motionärerna
hänvisar till att de hörselskadade själva förordat att den orala metoden
skall ersättas med den s. k. totala kommunikationsmetoden där talet
beledsagas av teckenspråk. Det hävdas att denna kombinerade kommunikationsmetod
skulle ge hörselskadade barn den största språkförståelsen
och därmed den största möjligheten att uppleva gemenskap
med andra människor.
Enligt 17 § i specialskolstadgan (1965: 478) skall hörselskadade och
talskadade elever så långt möjligt lära sig normalspråket och övas i att
nå kontakt med omvärlden. I läroplanen för specialskolan för hörseloch
talskadade barn beskrivs de metoder som bör användas vid talträning,
talkorrektion, hörselträning, munavläsning och undervisning i
teckenspråk. Undervisningen i teckenspråk är frivillig på låg- och
mellanstadiet. På högstadiet ingår den i ämnet svenska med möjlighet till
befrielse för elever som inte önskar delta. Enligt anvisningar och kommentarer
till läroplanen bör teckenspråket omfatta en veckotimme i varje
årskurs för de berörda eleverna. Efter prövning i varje enskilt fall kan
teckenspråk, efter samråd med skolans audiologiska och psykologiska
expertis samt med föräldrarna, användas som komplement till den med
talspråk meddelade undervisningen i olika ämnen för att öka den enskilda
elevens möjligheter till utveckling och tillfredsställa elevens kontaktbehov.
I läroplanen stryks dock under att teckenspråket kan accepteras
som kommunikationsmedel i undervisningen endast under förutsättning
att det beledsagar talet.
Inom skolöverstyrelsen pågår för närvarande en översyn av studieplanerna
för utbildning av speciallärare för hörselskadade i syfte att
åstadkomma en samordning med specialskolans läroplan. Därvid skall
bl. a. de blivande lärarnas teckenspråkutbildning behandlas.
Utskottet anser det angeläget att man tar till vara alla möjligheter
att bryta de hörselskadades isolering. Utskottet finner det därför mycket
värdefullt att skolöverstyrelsen har tagit initiativ till den undersökning
av teckenspråkets struktur och karaktär som redovisats inledningsvis
i detta betänkande så att en välgrundad och samlad bedömning kan
göras av de effekter denna kommunikationsmetod kombinerad med
UbU 1974: 23
3
andra metoder har på språkinlärningen. Det är också väsentligt att teckenspråket
och läromedlen på teckenspråkets område avses bli utvecklade.
Utskottet utgår från att skolöverstyrelsen även i fortsättningen
med stor uppmärksamhet följer de hörselskadades speciella problem
och att överstyrelsen, så snart undersökningar och utvecklingsarbete
lämnat resultat, prövar i vad mån och på vad sätt teckenspråket bör
beredas större plats vid undervisningen av hörselskadade barn. Utskottet
finner alltså att underlag ännu inte finns för ett ställningstagande
till sådan ändring av specialskolstadgan och läroplanen för specialskolan
för hörsel- och talskadade som begärs i motionen varför utskottet avstyrker
motionsyrkandena.
Undervisning i teckenspråk i grundskolan, m. m.
Motionerna 1974: 735 och 1974: 744 syftar till en mera allmän användning
av teckenspråket för att förbättra de hörselskadades situation.
I motionen 1974: 735 hävdas att teckenspråket ger de hörselskadade
barnen en större språkförståelse och därmed större möjlighet att uppleva
gemenskap med andra människor. Motionären anser det vara av
vikt att så många människor som möjligt kan teckenspråk och föreslår
att försöksverksamhet omgående skall startas för att få underlag för
ett senare beslut om införande av teckenspråket i undervisningen på
grundskolans mellanstadium.
I motionen 1974: 744 yrkas att riksdagen i syfte att bereda de hörselskadade
en förbättrad service hemställer om snara åtgärder för en utvidgad
användning av teckenspråket. I motionen hänvisas till motivering
i motionen 1974: 701, i vilken framhålls att alla som arbetar inom
sociala yrken bör få grundkunskaper i teckenspråket.
Utskottet har stor förståelse för syftet att underlätta de hörselskadades
inlemmande med samhället genom en mera allmänt spridd kunskap
om teckenspråket. Att införa teckenspråket som läroämne på grundskolans
mellanstadium skulle emellertid innebära ett alltför stort ingrepp
i läroplanen och få konsekvenser för andra ämnen. Utskottet
avstyrker därför motionen 1974: 735.
I detta sammanhang kan erinras om att teckenspråket på senare tid
presenterats i televisionsprogram producerade dels av Sveriges Radio,
dels av utredningen angående den fortsatta verksamheten med radio och
television inom utbildningsväsendet. Denna utredning planerar även en
programserie hösten 1975 med direkt undervisning i teckenspråk. Kursen
är främst avsedd för föräldrar och anhöriga till hörselskadade barn
samt personal verksam inom service- och vårdyrken. Teckenspråkkursen
kan även bli av betydelse som språkträning för hörselskadade. Vidare
har intresserade möjligheter att delta i studiecirklar i teckenspråk och
i sådan undervisning i teckenspråk som anordnas av vissa kommuner.
Handikapputredningen arbetar för närvarande med frågor om hur
UbU 1974: 23
4
handikappade skall kunna få del av kulturell verksamhet. Därvid kommer
man enligt uppgift även in på teckenspråkets betydelse för de hörselskadade.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen
1974: 744.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande översyn av läroplanen för specialskolan
avslår motionen 1974: 734 yrkandet 1,
2. att riksdagen beträffande ändring av specialskolstadgan avslår
motionen 1974: 734 yrkandet 2,
3. att riksdagen avslår motionen 1974: 735,
4. att riksdagen avslår motionen 1974: 744.
Stockholm den 2 maj 1974
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), fröken
Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s),
fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c), fru
Lantz (vpk), herrar Hagberg i Örebro (s), och Gillström (s).
Reservation
beträffande åtgärder för att utvidga användningen av teckenspråk av
fru Lantz (vpk) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Med
hänvisning» och slutar med »motionen 1974:744» bort ha följande
lydelse:
De här redovisade åtgärderna för att bland de hörande öka kunskaperna
i teckenspråket anser utskottet vara mycket värdefulla. De är
dock klart otillräckliga om de hörselskadade skall få möjligheter att i
en helt annan utsträckning än hittills kunna klara av sina kontakter med
olika myndigheter, ta del av kulturella verksamheter och få en ökad
gemenskap med andra människor. Utskottet anser att det är ett välgrundat
rättvisekrav som framförs i motionen 1974: 744. De hörselskadade
skall kunna samtala på teckenspråk åtminstone med dem som har
sociala yrken. Riksdagen bör därför hos Kungl. Maj:t begära skyndsam
utredning och förslag om åtgärder för en utvidgad användning av
teckenspråket.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 744 hos Kungl.
Maj:t begär skyndsam utredning och förslag om åtgärder för att
utvidga användningen av teckenspråket.
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974