Utbildningsutskottets betänkande nr 15 år 1974

UbU 1974:15

Nr 15

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:13 angående vissa Iäromedelsfrågor jämte motioner.
Propositionen

Sedan Kungl. Maj:t i propositionen 1974: 1 bilaga 10 beräknat medel
för Statens institut för läromedelsinformation (punkten D 3) och för
Stöd till produktion av läromedel (punkten D 4) har Kungl. Majit i propositionen
1974: 13 (utbildningsdepartementet) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen 1974: 13 förordats angående
läromedelsregistrering,

2. godkänna vad som i propositionen 1974: 13 förordats angående
fria läromedel,

3. bemyndiga Kungl. Majit att vid statens institut för läromedelsinformation
inrätta en extra ordinarie tjänst för chefen för kansliet,

4. till Statens institut för läromedelsinformation för budgetåret 1974/
75 anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kr.,

5. ti! Stöd för produktion av läromedel för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 1 850 000 kr.

Vidare har Kungl. Majit lagt fram förslag om fördelningen m. m. av
det anslags/belopp om 477 000 kr. som i propositionen 1974: 1 bilaga 10
under förslagsanslaget Skolöverstyrelsen (punkten D 1) föreslagits för
läroboksnämndens verksamhet.

I propositionen 1974: 13 erinras om att statsmakterna föregående år
beslöt (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr 1973: 242) dels att ett särskilt
organ för läromedelsregistrering, läromedelsinformation och administration
av stöd för produktion av läromedel skall inrättas den 1 juli
1974, dels att en läromedelsnämnd med uppgift att granska att läromedlen
är objektiva, därvid bl. a. att läromedlens innehåll inte strider
mot mål och riktlinjer i läroplanerna, skall inrättas inom skolöverstyrelsen
vid samma tidpunkt, dels att statens läroboksnämnd skall upphöra
vid utgången av juni 1974.

I propositionen föreslås vissa preciseringar av de principer om läromedelsregistrering
och objektivitetsgranskning som beslutades av 1973
års riksdag.

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 15

UbU 1974:15

Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de vid riksdagens början väckta motionerna

1974: 306 av fru Wiklund (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Maj:t anhåller om en skyndsam utredning beträffande möjligheterna
att förlägga statens institut för läromedelsinformation till Skellefteå,

1974: 1057 av fröken Rogestam (c) och fröken Andersson (c) i vad
avser hemställan att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att produktionsstöd
utgår för framställning av läromedel för vuxenstuderande (yrkandet
1),

1974: 1379 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Eliasson (c)
vari hemställs

1. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen anförts
om anlitande av tillfredsställande fack- och ämnesmässig expertis
vid bedömningen av frågor om produktionsstöd till läromedel,

2. att riksdagen ger Kungl. Maj:t till känna att fördelningen av produktionsstödet
till läromedel måste ske på kvalitativa grunder och med
särskild hänsyn tagen till behoven inom specialundervisningen i enlighet
med vad som i motionen anförts,

dels de i anledning av propositionen 1974: 13 väckta motionerna

1974: 1609 av herrar Henmark (fp) och Westberg i Ljusdal (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar

1. att ge Kungl. Maj:t till känna sin mening att 'läromedelsnämnden
bör få en sådan sammansättning att i motionen påtalade förhållanden
kan beaktas,

2. att besvärsrätt över läromedelsnämndens beslut skall finnas,

3. att hemställa hos Kungl. Maj:t om förslag till åtgärder för granskning
före sändning av massmedieprogram avsedda att användas i skolan,

1974: 1610 av fröken Hörlén (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp)
vari hemställs att riksdagen

1. avslår propositionen 1974: 13 i vad avser inrättande av statens
institut för läromedelsinformation,

2. beslutar om en försöksverksamhet med central läromedelsregistrering
under tre år omfattande tre ämnen,

3. uttalar att besvär över beslut av läromedelsnämnden resp. ett
eventuellt statens institut för läromedelsinformation skall kunna anföras
hos Kungl. Maj:t,

1974: 1611 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar

UbU 1974:15

1. att i styrelsen för läromedelsnämnden skall ingå en lärarrepresentant,

2. att beslut av såväl institutet för läromedelsinformation som läromedelsnämnden
skall kunna överklagas,

3. att huvuddragen av de nya bestämmelserna om och formerna för
tillhandahållande av fria läromedel för eleverna i grundskolan skall
underställas riksdagen,

4. att kostnaderna för institutets verksamhet starkt begränsas och
registreringsavgifterna sätts låga,

1974: 1612 av fru Normark (s) och herr Brännström (s) vari hemställs
att statens institut för läromedelsinformation förläggs till Skellefteå,

1974: 1613 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär

1. att i styrelsen för institutet för läromedelsinformation även skall
ingå representanter för elever, lärare och föräldrar,

2. att skolöverstyrelsen får i uppdrag att utreda de närmare formerna
för folkrörelsernas inflytande över objektivitetsgranskning av
läromedlen,

3. att Sveriges Radios undervisningsmateriel granskas från objektivitets-
och saklighetssynpunkt på så långt möjligt likartat sätt som andra
läromedel,

1974: 1614 av herr Westberg i Ljusdal (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att med centrala läromedel skall avses sådana läromedel som med
hänsynstagande till läroplanernas övergripande mål för skolans verksamhet
ger eleverna ett sakligt och allsidigt underlag för studiet av
ämnen, ämnesgrupper eler kursmoment i enlighet med gällande läroplan,
förser eleverna med instrument som hjälper dem att planera och
organisera sina studier, öva färdigheter, inhämta fakta och sätta in dem
i ett meningsfullt sammanhang,

2. att de fristående filmer och videogram som behandlar ämnen,
ämnesgrupper eller kursmoment i enlighet med gällande läroplan skall
registreras som centrala läromedel,

3. att läromedelsnämndens granskning skall omfatta även Sveriges
Radios läromedel,

4. att statens institut för läromedelsinformation lokaliseras till Gävle.

Utskottet

Statsmakterna beslöt förra året (prop. 1973: 76, UbU 1973: 28, rskr
1973: 242) dels att ett särskilt organ för läromedelsregistrering, läromedelsinformation
och administration av stöd för produktion av läro -

UbU 1974:15

medel skall inrättas den 1 juli 1974, dels att en läromedelsnämnd med
uppgift att granska att läromedlen är objeiktiva skall inrättas inom
skolöverstyrelsen vid samma tidpunkt, dels att statens läroboksnämnd
skall upphöra vid utgången av juni månad 1974.

En med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatt organisationskommitté,
läromedelsorganisationskommittén, har lagt fram förslag
om den närmare utformningen och organisationen av läromedelsregistreringen
och läromedelsinformationen samt om medelsbehov för verksamheten
för nästa budgetår. Organisationskommitténs förslag rör även
vissa frågor om stöd för produktion av läromedel.

Vidare har skolöverstyrelsen på Kungl. Maj:ts uppdrag avgett ett förslag
avseende organisation och verksamhetsformer samt medelsbehov
för läromedelsnämnden.

Avsikten med fjolårets beslut var att förbättra informationen om utbudet
av läromedel för skolans huvudmän och andra läromedelskonsumenter
och att därmed stärka deras ställning på läromedelsmarknaden.
Det är också meningen att information om krav och önskemål från
konsumenterna till producenterna skall utökas och förbättras så att
läromedlen kan anpassas och förnyas i enlighet med konsumenternas
behov.

I förevarande proposition 1974: 13 preciseras vissa verksamhetsformer
och begrepp inom läromedelsregistreringen och läromedelsinformationen
på grundval av förslag från läromedelsorganisationskommittén
samt inom läromedelsgranskningen efter skolöverstyrelsens förslag.
Vidare behandlas frågor om stöd till produktion av läromedel och om
tillhandahållande av fria läromedel.

Läromedelsregistrering och läromedelsinformation

Det av riksdagen förra året beslutade registerorganet föreslås i propositionen
1974:13 få benämningen statens institut för läromedelsinformation.
Institutet skall enligt fjolårsbeslutet inrättas den 1 juli 1974.
Det skall ha till uppgift att centralt registrera läromedel samt producera
och ge ut information om läromedlen. Vid behandlingen av läromedelsfrågor
föregående år underströk utskottet i sitt betänkande 1973: 28
angelägenheten av att uppgifterna i registret blir så uttömmande som
möjligt. Det erinrades om att flera remissinstanser betonat betydelsen
av att konsumenterna har tillgång till en adekvat och så långt möjligt
uttömmande information om olika förekommande läromedel. Utskottet
kunde därför inte biträda ett motionsyrkande om att registerförfarandet
endast skulle införas som försöksverksamhet.

I motionen 1974:1610 har framställts yrkanden av innebörd dels att
riksdagen upphäver sitt föregående år fattade beslut om inrättande den
1 juli 1974 av ett registerorgan, dels att beslut i stället fattas om en
treårig försöksverksamhet med registrering av endast tre ämnen. Avsik -

UMJ 1974:15

ten är att genom försöksverksamheten vinna erfarenhet att lägga till
grund för ett senare slutgiltigt ställningstagande.

Utskottet anser inte några skäl anförda som motiverar att riksdagen
ändrar sitt nämnda beslut, varför utskottet avstyrker ifrågavarande
motionsyrkanden.

Utskottet har inget att erinra mot att det nya registerorganet benämns
statens institut för läromedelsinformation.

Institutet skall ledas av en styrelse. Läromedelsorganisationskommittén
har föreslagit att styrelsen skall bestå av fem ledamöter. Utöver
ordföranden bör enligt förslaget ingå en ledamot som företräder kommunerna,
en ledamot som företräder läromedelsproducenterna, en ledamot
som företräder skolöverstyrelsen och en ledamot med aktuella
erfarenheter av läromedelsval inom skolväsendet. I propositionen erinras
om att det ankommer på Kungl. Maj:t att besluta om styrelsens storlek
och sammansättning. Föredragande statsrådet anmäler emellertid
att hon delar den uppfattning som tjänstemännens centralorganisation
(TCO) framfört att läromedelskonsumenterna bör ha en stark ställning
i styrelsen.

Det är enligt utskottets uppfattning önskvärt att grupper som i sitt
dagliga arbete kommer i kontakt med läromedelsfrågor blir företrädda i
styrelsen. Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att det i propositionen
uttalas att läromedelskonsumenterna bör ha en stark ställning
i denna. Yrkandet i motionen 1974: 1613 om styrelserepresentation
för elever, lärare och föräldrar torde därmed kunna bli tillgodosett,
varför motionen avstyrks i denna del.

Kungl. Maj:t föreslår att statens institut för läromedelsinformation
skall förläggas till Stockholm eller dess närhet. Läromedelsorganisationskommittén,
sorn utgick från att en nära samverkan skall komma
till stånd mellan institutet och skolöverstyrelsen bl. a. för att ge institutet
tillgång till skolöverstyrelsens pedagogiska expertis, har förordat
denna förläggning. Kommittén förutsatte även att institutet kommer att
ha kontinuerliga kontakter med läromedelsproducenterna, vilka till större
delen finns i Stockholmsregionen.

I motionerna 1974: 306 och 1974: 1612 föreslås att institutet förläggs
till Skellefteå. Förslaget motiveras bl. a. med att pedagogiskt utvecklingsarbete
pågått där under nära tjugo års tid. Vidare framhåller motionärerna
att förläggningen av nytillkommande statlig verksamhet enligt
tidigare riksdagsbeslut kan prövas på regionalpolitiska grunder och att
Skellefteå klassificerats som primärt centrum. Regionalpolitiska skäl
åberopas även i motionen 1974: 1614 vari föreslås att institutet skall
förläggas till Gävle.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att förläggningen av nytillkommande
statlig verksamhet bör prövas från fall till fall ur regional -

UMJ 1974:15

politisk synvinkel. De regionalpolitiska effekterna vid förläggningen
av en så förhållandevis liten enhet som institutet för läromedelsinformation
kan emellertid inte uppväga de kontakt- och samarbetsbehov
som motiverat förslaget om förläggning till Stockholm. Utskottet avstyrker
därför motionsyrkandena i lokaliseringsfrågan.

Utskottet har inget att erinra mot förslaget i propositionen om en
normalupplaga på 14 500 informationskataloger som kommunerna skall
få utan kostnad.

Institutets kostnader beräknas i propositionen uppgå till avrundat
1 372 000 kr. budgetåret 1974/75. Registreringsavgifter från producenterna
beräknas emellertid komma att täcka 1 050 000 kr. genom att dels
samtliga trycknings- och distributionskostnader, dels 70 procent av lönekostnaderna
och övriga kostnader får utgöra underlag för avgiftsberäkningen.

I motionen 1974: 1611 framhålls att producenternas registreringsavgifter
måste sättas så låga som möjligt för att undvika prishöjningar
på läromedlen och att kostnaderna för institutets verksamhet måste
starkt begränsas.

Utskottet underströk som tidigare påpekats redan vid föregående års
behandling av läromedelsfrågor vikten av att läromedelsregistret och
informationen därifrån blir så uttömmande som möjligt och angav
vissa riktlinjer för registrets innehåll. Vid registreringen skall institutet
avgöra om ett läromedel är centralt eller inte. Läromedel i samhällsorienterande
ämnen skall vara godkända vid läromedelsnämndens objektivitetsgranskning
för att kunna registreras som centrala läromedel. I
särskild ordning skall anges i registret vilka som inte godkänts och
skälen härför. Centrala läromedel i andra ämnen kan objektivitetsgranskäas
om t. ex. läromedelsnämnden så begär, och resultatet skall
införas i registret. Ordningen med prövningen av läromedlen dels i vad
avser frågan om de är centrala eller inte, dels av objektiviteten kan förväntas
få den effekten att antalet registreringsansökningar minskar och
avser läromedel av genomsnittligt högre kvalitet. Institutet och läromedelsnämnden
har därför en mycket viktig uppgift att fylla som vägledare
för producenterna, och verkan blir indirekt kostnadshämmande.
Utskottet kan inte biträda förevarande yrkande i motionen 1974: 1611
då detta skulle kunna innebära en inskränkning av institutets verksamhet
gentemot tidigare fattade beslut.

Kungl. Maj:ts anslagsberäkning har inte givit utskottet anledning
till erinran varför utskottet tillstyrker att för verksamheten vid statens
institut för läromedelSinformatJion anvisas ett förslagsanslag av 322 000
kr.

UbU 1974:15

Läromedelsgranskning

Läromedelsnämriden, som skall inrättas inom skolöverstyrelsen den
1 juli 1974, skall på skolöverstyrelsens vägnar besluta i frågor rörande
läromedlens objektivitet. Nämndens ledamöter skall utses av Kungl.
Maj:t. I propositionen 1974: 13 anmäls att ledamöterna kommer att
företräda de allmänna samhällsintressena i stort sett enligt de grunder
skolöverstyrelsen och utredningen om skolan, staten och kommunerna
föreslagit, dvs. att chefen för skolöverstyrelsen blir nämndens ordförande
och att av övriga åtta ledamöter fyra är föreslagna av riksdagspartierna,
två är kommunala förtroendemän och två besitter särskild
sakkunskap i frågor inom nämndens arbetsområde.

I motionen 1974: 1609 yrkas bl. a. att nämnden får sådan sammansättning
att de båda stora områden som objektivitetsgranskningen avser,
nämligen livsåskådning och samhällsorientering, blir representerade. I
motionen 1974: 1611 yrkas att en lärarrepresentant skall ingå i nämnden
så att den direkt kan tillföras synpunkter och erfarenheter från det pedagogiska
fältet och undervisningens vardag.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att nämndens ledamöter skall
utses på i stort sett de grunder skolöverstyrelsen och utredningen om
skolan, staten och kommunerna föreslagit. Med hänsyn härtill anser sig
utskottet kunna utgå från att önskemålen i motionerna 1974: 1609 och
1974: 1611 blir tillgodosedda. Utskottet avstyrker på grund härav motionsyrkandena
i denna fråga.

Skolöverstyrelsen föreslås i motionen 1974: 1613 få i uppdrag att
utreda hur kanaler skall kunna skapas mellan läromedelsnämnden och
folkrörelserna så att dessa får inflytande över objektivitetsgranskningen.
Då nämnden utöver ordföranden skall ha åtta ledamöter anser utskottet
någon åtgärd från riksdagens sida inte erforderlig för att någon ledamot
skall ha anknytning till folkrörelseverksamhet. Nämnden kan för
övrigt om så anses lämpligt anlita granskare med anknytning till folkrörelserna.
Utskottet anser således att motionen i nu ifrågavarande del
bör avslås av riksdagen.

Radiolagen förbjuder myndighet eller annat allmänt organ att i förväg
granska eller föreskriva förhandsgranskning av radioprogram. De
får inte heller förbjuda radiosändning eller trådsändning på grund av
dess innehåll. Som följd härav och då det föreligger skyldighet för
Sveriges Radio att samråda med skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
i fråga om läromedel beslöts förra året att Sveriges Radios
skolprogramverksamhet skall vara undantagen från granskning.

Granskning före sändning av massmedieprogram avsedda att användas
i skolan föreslås i motionen 1974: 1609.

Med hänvisning till radiolagen avstyrker utskottet motionen 1974:
1609 i vad den avser förhandsgranskning av massmedieprogram.

UbU 1974:15

I motionen 1974: 1613 framhålls att det är viktigt att läromedlen kan
accepteras från objektivitets- och saklighetssynpunkt och att det är synnerligen
beklagligt att Sveriges Radios undervisningsmateriel inte skall
granskas på samma sätt som andra läromedel. I motionen hemställs
därför att Sveriges Radios undervisningsmateriel granskas från objektivitets-
och saklighetssynpunkt på så långt möjligt likartat sätt som
andra läromedel. Även i motionen 1974: 1614 yrkas att läromedelsnämndens
granskning skall omfatta Sveriges Radios läromedel.

Utskottet har blivit övertygat om att av Sveriges Radio producerade
icke etefbuma läromedel bör granskas på samma sätt som andra läromedel
varför utskottet föreslår att riksdagen fattar beslut härom.

Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet för läromedelsnämndens
verksamhet föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet
återkommer till denna fråga i ett senare betänkande i vilket skolöverstyrelsens
anslag för den egna verksamheten behandlas.

Rätt att överklaga registrerings- och granskningsbeslut

Styrelsen för statens institut för läromedelsinformation och läromedelsnämnden
inom skolöverstyrelsen får enligt Kungl. Maj:ts mening
en sådan sammansättning och tillgång till sådana resurser att bättre
sakkunskap knappast kan ställas till förfogande vid prövning av eventuella
besvär. Kungl. Maj:t förordar därför att beslut om registrering
respektive objektivitetsgranskning inte skall få överklagas.

Besvärsrätt över institutets och nämndens beslut yrkas i motionerna
1974:1610 och 1974:1611. Motionärerna anför bl. a. att möjligheten
att anföra besvär över myndighets beslut är ett gammalt och viktigt
rättsskydd och att det från allmän rättssäkerhetssynpunkt borde vara
självklart att sådan rätt skall finnas. Motionärerna anför att det i allmänhet
inte förutsätts att den prövande myndigheten skall ha tillgång
till bättre sakkunskap än underordnad och att det vid prövning av besvär
givetvis fordras ett underlag av sakkunskap men att det avgörande
i en prövning vanligen är tolkningen, bedömningen och värderingen
av det föreliggande sakmaterialet. I motionen 1974: 1609 hemställs
om besvärsrätt över läromedelsnämndens beslut för att skapa
uppslutning kring läromedlen som av motionärerna framhålls vara en
fråga av vital betydelse.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att besvärsinstitutet har
tradition i deit svenska rätts- och förvaltningssystemet och är mycket
viktigt från allmän rättssäkerhetssynpunkt. Påpekas bör emellertid att
exempel finns där besvärsrätt inte är medgiven. Utskottet anser att
riksdagen inte nu kan ta ställning till huruvida det skall föreligga rätt
att anföra besvär över beslut av statens institut för läromedelsinformation
och läromedelsnämnden. Bl. a. måste klarläggas hur omfattande en

UbU 1974:15

sådan besvärsrätt bör vara, dvs. vilka som skall ha besvärsrätt — producenter,
författare, berörda lärare och elever, övriga enskilda personer
eller organisationer — och konsekvenserna härav. Utskottet finner
det därför nödvändigt med en undersökning av här påvisade problem
innan slutlig ställning tas och föreslår att riksdagen begär att
Kungl. Majit låter skyndsamt utreda frågan och därefter återkommer
med förslag till riksdagen.

Begreppet centralt läromedel

Vid registrering och granskning av läromedel är som tidigare berörts
begreppet centralt läromedel av stor betydelse. Således får endast de
läromedel som registreras som centrala användas som sådana i undervisningen.
Läromedelsorganisationskommittén har funnit att den kortfattade
definitionen av begreppet centralt läromedel som föregående
års riksdag godkände borde kompletteras bl. a. med att det centrala
läromedlet »med hänsynstagande till läroplanernas övergripande mål
för skolans verksamhet ger eleverna ett sakligt och allsidigt underlag
för studiet av ämnen, ämnesgrupper eller kursmoment i enlighet med
gällande läroplan». Utredningen exemplifierar dessutom vilka grupper
av läromedel som kan komma i fråga.

Föredraganden påvisar i propositionen att kommitténs förslag har
fått en sådan utformning att en registrering även skulle kunna anses
innefatta en prövning av läromedlets objektivitet, dvs. en uppgift som
skall ankomma på skolöverstyrelsens läromedelsnämnd. Mot bakgrund
härav föreslås att »med centrala läromedel skall avses sådana läromedel
som täcker väsentliga delar av ämnen, ämnesgrupper eller kursmoment
som anges i gällande läroplan och därvid förser eleverna med instrument
som hjälper dem att planera och organisera sina studier, öva
färdigheter, inhämta fakta och sätta in dessa i ett meningsfullt sammanhang».

I motionen 1974: 1614 framhålls det som angeläget att kommitténs
definition blir den gällande. Vidare anser motionären att s. k. fristående
filmer och videogram skall kunna registreras som centrala läromedel.

Utskottet tillstyrker den i propositionen 1974: 13 föreslagna definitionen
av centralt läromedel och avstyrker motionen 1974: 1614 i denna
del. Yrkandet att s. k. fristående film och videogram skall registreras
som centralt läromedel avstyrker utskottet.

Stöd för produktion av läromedel

Institutet för läromedelsinformation skall utöver registrering och
information även administrera stödet till produktion av läromedel.
Kungl. Majit föreslår att under ett nytt reservationsanslag för bud -

UbU 1974:15

getåret 1974/75 anvisas 1 850 000 kr. Läromedelsorganisationskommittén
har vid beräkningen av medelsbehovet beaktat bl. a. behovet av
läromedel inom specialundervisningen, invandrarundervisningen, gymnasieskolan
och vuxenutbildningen.

I de vid riksdagens början väckta motionerna 1974: 1057 och 1974:
1379 yrkas att stöd skall utgå till produktion av läromedel1 inom vuxenutbildningen
respektive specialundervisningen. Genom det nu föreslagna
anslaget till produktion av läromedel, vilket utskottet tillstyrker, är
motionernas krav tillgodosett.

I motionen 1974: 1379 understryks även behovet av fack- och ämnesmässig
expertis vid bedömning av produktionsfrågor. Statens institut
för läromedelsinformation kommer dels att få egen personal, dels
att kunna samråda med skolöverstyrelsens pedagogiska expertis i produktionsstödsfrågor,
varför motionsyrkandet inte påkallar någon åtgärd.

Fria läromedel

Föregående års riksdag beslöt att elev i grundskolan som gåva skall
få minst ett läromedel, vilket ger en allmän överblick av det huvudsakliga
kursinnehållet i ämnet, i varje ämne där sådant läromedel förekommer.
De nya reglerna skulle efter begärda preciseringar träda i
kraft den 1 juli 1974. I propositionen föreslås på anförda skäl ätt nu
gällande bestämmelser skall tillämpas även under budgetåret 1974/75.

Under dessa förhållanden förutsätts i motionen 1974: 1611 att huvuddragen
i de nya bestämmelserna underställs riksdagen eftersom de enligt
motionärerna bl. a. kan få ekonomiska konsekvenser för kommunerna.
Då riksdagen föregående år redan har fastställt vissa principer
för tilldelningen av fria läromedel förutsätter utskottet att de nya
reglerna underställs riksdagen i den mån de avviker från 1973 års
riksdagsbeslut. Motionens syfte är därmed tillgodosett och yrkandet i
denna fråga avstyrks.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974: 1610 yrkandena 1 och 2,

2. att riksdagen godkänner att registerorganet benämns statens
institut för läromedelsinformation,

3. att riksdagen beträffande styrelsen för statens institut för
läromedelsinformation avslår motionen 1974: 1613 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande lokalisering av statens institut för
läromedelsinformatdon bifaller propositionen 1974: 13 och avslår
motionerna 1974: 306, 1974: 1612 och 1974: 1614 yrkandet
4,

5. att riksdagen godkänner den föreslagna normalupplagan av
infonmationskataloger att delas till kommunerna utan kostnad,

UbU 1974:15

6. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att vid statens institut
för läromedelsinformation inrätta en extra ordinarie tjänst
för chefen för kansliet,

7. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 13 och med
avslag på motionen 1974: 1611 yrkandet 4 till Statens institut
för läromedelsinformation för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 322 000 kr.,

8. att riksdagen beträffande läromedelsnämndens sammansättning
avslår motionerna 1974: 1609 yrkandet 1 och 1974:1611
yrkandet 1,

9. att riksdagen beträffande uttalande om folkrörelsernas inflytande
på läromedelsgranskningen avslår motionen 1974: 1613
yrkandet 2,

10. att riksdagen beträffande objektivitetsgranskning av Sveriges
Radios eterbuma skolprogramverksamhet avslår motionen
1974: 1609 yrkandet 3,

11. att riksdagen beträffande Sveriges Radios icke eterbuma läromedel
med anledning av motionerna 1974: 1613 yrkandet 3
och 1974: 1614 yrkandet 3 beslutar att sådana läromedel skall
objektivitetsgranskas efter samma regler som övriga läromedel,

12. att riksdagen beträffande besvärsrätt över beslut av styrelsen
för statens institut för läromedelsinformation respektive läromedelsnämnden
inom skolöverstyrelsen med anledning av
propositionen 1974: 13 samt motionerna 1974: 1609 yrkandet 2,
1974: 1610 yrkandet 3 och 1974: 1611 yrkandet 2 hemställer
att Kungl. Maj:t låter skyndsamt utreda denna fråga och därefter
återkommer med förslag till riksdagen,

13. att riksdagen beträffande definitionen av begreppet centralt
läromedel bifaller propositionen 1974: 13 och avslår motionen
1974: 1614 yrkandet 1,

14. att riksdagen beträffande registrering av s. k. fristående filmer
och videogram avstår motionen 1974: 1614 yrkandet 2,

15. att riksdagen i övrigt godkänner vad som i propositionen 1974:
13 förordas i fråga om registrering av läromedel,

16. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 13 samt med
anledning av motionerna 1974: 1057 yrkandet 1 och 1974: 1379
yrkandet 2 till Stöd för produktion av läromedel för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 850 000 kr.,

17. att riksdagen beträffande viss expertis vid bedömningen av
läromedel avslår motionen 1974:1379 yrkandet 1,

18. att riksdagen beträffande tillhandahållande av fria läromedel
för elever i grundskolan bifaller propositionen 1974: 13 och
avslår motionen 1974: 1611 yrkandet 3.

UbU 1974:15

Stockholm den 2 april 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru
Sundberg (m), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage
(m), Nilsson i Norrköping (s), fru Ekelund (c) och herr Wikström (fp).

Reservation

beträffande läromedelsregistrering av herr Wikström (fp) sorn anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Utskottet
anser» och slutar med »ifrågavarande motionsyrkanden» bort
ha följande lydelse:

Det finns på många håll behov av en information som ger bättre
överblick över läromedelsutbudet i olika ämnen och innehåller vissa
kvalitativa data. Men det måste ifrågasättas om ett centralt läromedelsregister
kan få den praktiska nytta som av riksdagen förutsattes vid
fjolårets beslut. Med ett statligt läromedelsregister kommer läromedlen
att fördyras dels genom att läromedelsförlagens egen information kan
förväntas finnas kvar även i fortsättningen, dels genom de avgifter
som förlagen skall betala för registreringen.

Utskottet är emellertid inte berett att helt avvisa tanken på statlig
central läromedelsregistrering utan förordar en försöksverksamhet under
tre år omfattande tre ämnen. Försöksverksamheten bör handhas av
läromedelsorganisationskommittén. Kommittén skall även undersöka
hur en närmare samordning skall ske mellan det statliga läromedelsregistret
och det register som i dag förs gemensamt av alla läromedelsproducenter
och vilka kostnadsbesparingar som därigenom kan ske.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen beträffande läromedelsregistrering med anledning
av propositionen 1974: 13 och motionen 1974: 1610 yrkandena
1 och 2 beslutar om försöksverksamhet i enlighet med vad
utskottet förordat,

Särskilda yttranden

1. beträffande läromedelsregistrering och läromedelsinformation av fru
Sundberg (m) och herr Nyhage (m):

I propositionen 1974:13 beräknas läromedelsproducenternas kostnader
för registrering av läromedel till 1 050 000 kr. Något belägg för att

UbU 1974:15

kostnaderna begränsas till denna summa ges inte i propositionen. Vi
vill starkt understryka Vikten av att institutets kostnader hålls låga.
Kostnaden för registrering kommer nämligen att belasta läromedelsproducenterna
utöver vad som i övrigt fordras för information om och
marknadsföring av nya läromedel, och i sista hand drabbar ökningen
läromedelskonsumenterna.

Det är dessutom angeläget att tillkomsten av nya läromedel inte begränsas
på grund av alltför höga registreringskostnader.

2. beträffande läromedelsgranskning av fru Lantz (vpk):

Läromedelsnämnden skall enligt skolöverstyrelsens förslag ha åtta
ledamöter utöver ordföranden varav fyra föreslås få nomineras av riksdagspartierna.
Enligt redovisningen i propositionen, som utskottet inte
haft något att erinra mot, skall nämndens ledamöter utses på i stort sett
de grunder skolöverstyrelsen föreslagit. Samtliga partier i riksdagen bör
enligt min mening ha en representant i nämnden. Jag har dock accepterat
att riksdagspartierna får nominera endast fyra nämndledamöter
och förutsätter då att detta innebär att olika samhällSåskådningar blir
representerade och att en representant för en marxistisk uppfattning
blir nominerad.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974