Utbildningsutskottets betänkande nr 14 år 1974
UbU 1974:14
Nr 14
Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motioner om
tilläggsdirektiv till betygsutredningen m. m.
Motionerna
1974: 225 av fru Rönnung (s) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit anhåller om sådana kvoteringsbestämmelser i kompetenskungörelsens
7 § som innebär att sökande till vidare utbildning får tillgodoräkna
sig det betyg som för honom är det fördelaktigaste,
1974: 751 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) i vad avser hemställan
att riksdagen hos Kungl. Majit begär att yrkesinriktad lantbrukspraktik
skall motsvara en medelbetygshöjning om 0,04 poäng per arbetad
månad vid urvalet av sökande till jordbrukslinjen inom gymnasieskolans
tvååriga lantbruksutbildning (yrkandet 1),
1974: 752 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c) i vad
avser hemställan att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till
känna vad som i motionen anförts om tilläggsdirektiv till betygsutredningen
rörande bl. a. ett betyg i ordning innefattande dels frågan om
normalbetyg, dels möjligheten för eleven att få såväl högre som lägre
betyg (yrkandet 3),
1974: 758 av herr Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit begär
1. prövning av skolstadgans bestämmelser angående läsårets indelning
i terminer,
2. att, i vad rör årskurserna 8 och 9 i grundskolan, utfärdandet av
terminsbetyg ersätts av mittläsårsbetyg,
1974:1028 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit
1. uttalar att betygsutredningen bör arbeta så snabbt, att nästa års
riksdag får ta ställning till ett nytt betygssystem (yrkandet 5),
2. anhåller att vad som i motionen anförts om reglerna för urvalet
av studerande till högskoleutbildning överlämnas till kompetenskommittén
för beaktande (yrkandet 9),
1974: 1029 av herr Boo (c) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit begär förslag till nya bestämmelser angående särskild prövning
1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 14
F /irt/iM/»1 Q /C ro A 77 Qfir* MArrlefronHh T? attof till* a rrr»
UbU 1974:14
2
i gymnasieskolan med innebörd att sådan prövning skall omfatta alla
ämnen enligt gymnasieskolans läroplan,
1974:1033 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
måtte besluta att hos Kungl. Maj:t anhålla om att betygsutredningen
skall ges i uppdrag att utreda och framlägga förslag om hur betygen
skall ersättas och kompletteras med andra informationsformer i enlighet
med vad som anförts i motionen,
1974:1038 av fru Fredrikson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär
1. att yrkesinriktad lantbrukspraktik värderas högre än för närvarande
vid urvalet bland sökande till jordbrukslinjen inom gymnasieskolans
tvååriga lantbruksutbildning,
2. att vid fastställande av ändrade intagningsregler beaktas vad som
i motionen anförts beträffande den fria kvoten,
1974: 1053 av herr Nordin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär att de i motionen anförda synpunkterna om praktikens
meritvärde skall överlämnas till betygsutredningen för beaktande,
1974: 1367 av fröken Eliasson (c) och fru Fredgardh (c) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna
1. att för all sjukvårdsutbildning bör praktik inom det tilltänkta yrkesområdet
värderas med 0,06 poäng per månad under maximalt 36 månader
godkänd praktik,
2. att allmän arbetslivserfarenhet i poäng sätts till 0,02 poäng per
månad under maximalt 36 månader,
3. att den fria kvoten till samtliga sjukvårdsutbildningar inte bör
understiga 20 procent av platserna,
4. att uttagningen bland sökande till den fria kvoten sker bland dem
som inte klarat betygskonkurrensen men som har praktik inom det tilltänkta
yrket.
Utskottet
Genom beslut den 16 februari 1973 har särskilda sakkunniga tillkallats
med uppdrag att pröva frågan om betygssättningen i grundskola
och gymnasieskola. Av direktiven framgår att betygssättningen
tills vidare måste behållas, i första hand därför att betygen inte kan
undvaras vid antagning till utbildning där antalet sökande är större än
antalet utbildningsplatser.
Möjligheten att komplettera betygen med information i
andra hänseenden än de rent k u n s k a p s m ä t a n d e
berörs i två motioner. I motionen 1974: 752 ställs frågan om ett betyg
i ordning, som förutom en normal betygsgrad även omfattar en högre
och en lägre, kan vara av värde för skolans sociala fostran. Enligt
UbU 1974:14
3
motionen 1974: 1033 är det angeläget att betygsutredningen ägnar uppmärksamhet
åt spörsmålet om elev som har för avsikt att gå ut i arbetslivet
skall ges rätt att begära ett omdöme som komplement till betygen.
För den s. k. svagpresterande eleven anses ett positivt omdöme om den
egna aktiviteten och intresseinriktningen i skolarbetet kunna tjäna som
vägledning beträffande elevens möjligheter att ägna sig åt de arbetsuppgifter
han eller hon eftersträvar.
Det är en uppgift för betygsutredningen att utforma det framtida
betygssystemet och att överväga olika former av information mellan
skola, elever, föräldrar och samhälle. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet bifall till förevarande yrkande i motionen 1974:752 samt
motionen 1974: 1033.
I motionerna 1974: 751, 1974: 1038, 1974: 1053 och 1974: 1367 yrkas
att vid intagning till -gymnasieskolans yrkesinriktade studievägar praktik
som har anknytning till den sökta utbildningen
skall ge högre meritpoäng än allmän praktik. Vidare anses
att den s. k. fria kvoten bör kunna användas vid intagning till viss
yrkesutbildande studieväg för elever med lång praktik inom motsvarande
yrkesområde.
Betygsutredningen skall enligt sina direktiv överväga om det inom
vissa utbildningar finns behov att modifiera intagningssystemet för att
kunna ta in elever som har redovisat mindre goda teoretiska studieprestationer
men vilka det av andra skäl är angeläget att bereda plats
för i gymnasieskolans yrkesutbildande studievägar. Med hänvisning till
utredningens direktiv avstyrker utskottet bifall till motionerna 1974: 751,
yrkandet 1, 1974: 1038, 1974: 1053 och 1974: 1367.
Enligt motionen 1974: 225 får tillämpningen av den proportionella
kvoteringsmetoden inom grundskolans kompetensområde
vissa negativa konsekvenser, eftersom vissa elever på
grund av tillämpningsbestämmelserna av taktiska skäl avbryter en värdefull
gymnasieutbildning. En ändring av bestämmelserna anses böra
komma till stånd.
Denna fråga har behandlats av 1971, 1972 och 1973 års riksdagar.
Med anledning av ett motionsvis framfört yrkande gav riksdagen på
förslag av utbildningsutskottet Kungl. Maj:t till känna att allvarliga
ansträngningar bör göras för att rätta till icke önskvärda effekter av
gällande kvoteringsbestämmelser inom grundskolans kompetensområde
(mot. 1972:1144, UbU 1972:31, rskr 1972:240). Enligt direktiven har
betygsutredningen att såsom en speciell fråga beakta utbildningsutskottets
nämnda uttalande. Med anledning härav påkallar inte motionen
1974: 225 någon riksdagens åtgärd.
Enligt motionen 1974: 758 bör höstterminsbetyg i årskurserna 8 och 9
inte ges i december utan i slutet av januari. Nuvarande indelning
av läsåret i terminer anses böra omprövas.
UbU 1974:14
4
Frågan om läsårets terminsindelning har behandlats i betänkandet
Skolans arbetstider (SOU 1967: 14) av skolarbetstidsutredningen. Enligt
utredningen bör utvecklingen mot ett odelat läsår främjas men beteckningen
termin bibehållas som benämning på läsårets båda genom julferierna
åtskilda perioder. Antalet betygstillfällen på grundskolans högstadium
är en fråga som betygsutredningen skall behandla. Med hänvisning
till de av skolarbetstidsutredningen framförda synpunkterna och
till de direktiv som betygsutredningen fått avstyrker utskottet bifall till
motionen 1974: 758.
Beträffande yrkandet i motionen 1974: 1028 om att riksdagen skall
uttala att betygsutredningen bör arbeta skyndsamt så att 1975 års riksdag
kan ta ställning till förslag om ett nytt betygssystem
hänvisar utskottet till den i 1974 års riksdagsberättelse redovisade tidplanen
för utredningen och avstyrker därmed motionen 1974: 1028
yrkandet 5.
Enligt 9 kap. 61 § skolstadgan (1971: 235) har den som ej genomgått
gymnasieskolan rätt att undergå särskild prövning, om ej annat följer
av bestämmelse som skolöverstyrelsen meddelar för visst ämne. Av
överstyrelsens tillämpningsanvisningar framgår att särskild prövning
inte kan avläggas i ämne som innehåller undervisning i a r -betsteknik eller annan undervisning med samma syfte. I motionen
1974: 1029 hävdas att detta står i klar motsatsställning till de allmänna
jämlikhetsideal som präglar det svenska skolsystemet, varför
en ändring begärs. Utskottet har med anledning av yrkandet inhämtat
följande.
De ämnen som är undantagna från särskild prövning är huvudsakligen
s. k. bloakämnen på beklädnadsteknisk, bygg- och anläggningsteknisk
m. fl. linjer, men också sådana ämnen som vårdpraktik och
bamavårdspraktik på vårdlinjen och dessutom på jordbrukslinjen ämnena
animalieproduktion, växtodling samt lantbruksmaskiner och byggnadsunderhåll.
De nämnda blockämnena omfattar i allmänhet i den
första årskursen 27 veckotimmar och i den andra årskursen 32 veckotimmar.
Att i ämnen av denna typ anordna en prövning som är jämförbar
med prövningen i teoretiska ämnen stöter på betydande praktiska svårigheter.
En person som skulle pröva i exempelvis ämnet träteknik på
tvåårig träteknisk linje måste praktiskt visa att han eller hon kan såga
med olika sågtyper, hyvla i planhyvel och i listhyvel, fräsa i fräsmaskin,
limma, fanera och sammansätta med allt vad det innebär av montering
av olika förbindningar som sinkning, tappning, gradning och nötning
m. m. Vidare måste kunnandet i fråga om ytbehandling prövas. Inom
ämnet vårdpraktik på tvåårig vårdlinje skall enligt läroplanen varje
elev vid utförandet av arbetsuppgifter praktiskt tillämpa teoretiskt in
-
UbU 1974:14
5
hämtade kunskaper och visa att han eller hon rätt uppfattar en sjuk
människas reaktioner på grund av en sjukdom. Att bedöma en prövande
utan att ha sett att vederbörande kan ta hand om en patient i olika
situationer är svårt. I ämnet växtodling på tvåårig jordbrukslinje skall
en elev inte bara ha kunskaper i lantbruksbiologi — tillväxtfaktorer,
växtfysiologi, växtförökning, ärftlighetslära, växtsystematik, zoologi,
marklära — utan han eller hon skall därtill kunna utföra arbeten från
sådd till skörd samt arbeten i samband med konservering och lagring.
Eleven skall kunna utföra plöjning och vidta övriga bearbetningsåtgärder
vid höstbruk, vårbruk och trädesbruk. Även i detta fall är svårigheterna
att verkställa särskild prövning — i en form som förtjänar
namnet prövning — uppenbara.
Med hänvisning till de praktiska svårigheterna att pröva en persons
yrkeskunnande inom ett yrkesområde avstyrker utskottet bifall till
motionen 1974: 1029.
Frågan om vissa riktlinjer för en reformering av reglerna om behörighet,
urval m. m. för tillträde till högre utbildning behandlades av
1972 års riksdag med anledning av Kungl. Maj:ts förslag i propositionen
1972: 84. I denna angavs att fortsatt planerings- och utredningsarbete
var nödvändigt bl. a. i fråga om de särskilda förkunskapskraven. I
enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 30 juni 1972
sakkunniga för fortsatt utredningsarbete om gymnasieskolans kompetensvärde,
kompetenskommittén. Av direktiven för kommittén framgår
att till grund för utredningsarbetet skall ligga vad som anförts i
propositionen 1972: 84 samt riksdagens uttalanden i anslutning härtill.
Huvuduppdraget för de sakkunniga anges vara att på grundval av statsmakternas
beslut lägga fram förslag om särskilda förkunskapskrav, om
urvalsregler samt om organisationen av antagningen och därmed sammanhängande
problem.
I motionen 1974: 1028 ges vissa synpunkter på regler för urval
till högskoleutbildning vilka anses böra överlämnas
till kompetenskommittén för beaktande. Det föreslås bl. a. en generell
lägsta betygsgräns för de särskilda förkunskapskraven, studielämplighetsprovskvotering,
tillgodoräknande av i första hand sådan arbetslivserfarenhet
som har anknytning till' den sökta utbildningen och s. k.
viktning av betyg vid ansökan till vissa utbildningar. Studielämplighetsprov
som individuellt urvalsinstrument anses också kunna användas
försöksvis.
Det är kompetenskommitténs uppgift att lägga fram förslag om särskilda
förkunskapskrav, urvalsregler och organisationen av antagningen.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande
yrkande i motionen 1974:1028.
UbU 1974:14
6
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen beträffande ibetyg i ordning avslår motionen
1974: 752 yrkandet 3,
2. att riksdagen avslår motionen 1974: 1033,
3. att riksdagen beträffande urvalet av sökande till jordbrukslinjen
avslår motionen 1974: 751 yrkandet 1,
4. att riksdagen avslår motionen 1974:1038,
5. att riksdagen avslår motionen 1974: 1053,
6. att riksdagen avslår motionen 1974:1367,
7. att riksdagen avslår motionen 1974: 225,
8. att riksdagen avslår motionen 1974: 758,
9. att riksdagen beträffande förslag om ett nytt betygssystem avslår
motionen 1028 yrkandet 5,
10. att riksdagen avslår motionen 1974:1029,
11. att riksdagen beträffande regler för urval till högskoleutbildning
avslår motionen 1974: 1028 yrkandet 9.
Stockholm den 2 april 1974
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s),
fru Sundberg (m), herr Sundgren (s), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam
(c), herr Nyhage (m), fru Ekelund (c) och herr Wikström (fp).
Reservationer
1. beträffande tidpunkten för riksdagens ställningstagande till förslag
om ett nytt betygssystem av fru Sundberg (m) och herr Nyhage (m)
som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med »Beträffande
yrkandet» och slutar med »yrkandet 5» bort ha följande
lydelse:
Enligt motionen 1974: 1028 är det angeläget att betygsutredningen
arbetar skyndsamt så att 1975 års riksdag kan ta ställning till förslag om
ett nytt betygssystem. Utskottet delar motionärernas uppfattning. Riksdagen
bör därför som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
anfört beträffande tidpunkten för riksdagens ställningstagande
till förslag om ett nytt betygssystem.
UbU 1974:14
7
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. att riksdagen med bifall till motionen 1974: 1028 yrkandet 5
sorn sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande tidpunkten för riksdagens ställningstagande till
förslag om ett nytt betygssystem,
2. beträffande regler för urval till högskoleutbildning av fru Sundberg
(m) och herr Nyhage (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med »Det
är» och slutar med »motionen 1974: 1028» bort ha följande lydelse:
I motionen 1974: 1028 har enligt utskottets mening angetts riktlinjer
för urval m. m. för tillträde till högre utbildning som främjar en ändamålsenlig
lösning av en rad urvalsfrågor. Utskottet föreslår att riksdagen
ger Kungl. Maj:t till känna att kompetenskommitténs fortsatta arbete
bör grundas på i motionen 1974: 1028 förordade riktlinjer beträffande
regler för urval till högskoleutbildning.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. att riksdagen med bifall1 till motionen 1974: 1028 yrkandet 9
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande riktlinjer för kompetenskommitténs arbete.
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974