Utbildningsutskottets betänkande nr 11 år 1974

UbU 1974:11

Nr 11

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av motioner angående
skolans inre arbete m. m.

Motionerna

1974: 459 av herr Bohman m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen ger
Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen 1974:558 anförts rörande 1.

ett obligatoriskt praktiskt-teoretiskt ämnespaket som förmedlar
kunskaper i barnkunskap och bampsykologi, familje- och vuxenpsykologi,
konsumentkunskap, hushållskunskap, textil-, trä- och metallslöjd
för grundskolan och gymnasieskolan,

2. viss undervisning åt alla elever i sociala, tekniska och ekonomiska
ämnen,

1974:460 av fröken Eliasson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsamma åtgärder för att så långt
möjligt begränsa tillkomsten av ytterligare mastodontskolor i enlighet
med vad som anförts i motionen,

1974:472 av fröken Rogestam (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
som i motionen anförts om gruppstorlek och läromedlens utformning,

2. att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att en försöksverksamhet
med ämnet svenska i årskurs 2 på de yrkestekniska linjerna i gymnasieskolan
startas,

1974: 478 av fru Troedsson (m) vari hemställs att riksdagen anhåller
att Kungl. Maj:t ger skolöverstyrelsen i uppdrag att utreda förutsättningarna
att

1. ge ämnet hemkunskap förstärkt ställning i grundskolan,

2. tillföra samtliga linjer i gymnasieskolan undervisning i konsumentkunskap,

1974: 747 av fröken Hörlén (fp) och fru Fraenkel (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär åtgärder i syfte att förstärka den
praktiska utbildningen i ämnet hemkunskap på grundskolans högstadium,

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 11

UbU 1974:11

1974: 752 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c) i vad
avser hemställan att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till
känna vad som i motionen anförts om

1. modifiering av vissa uttalanden angående hemuppgifter i läroplanen
för grundskolan (yrkandet 1),

2. uppflyttning till högre årskurs samt vissa pedagogiska anordningar
(yrkandet 2),

3. särskild fortbildning för skolledare, lärare och elevrådsmedlemmar
i syfte att stimulera till en ökad social fostran i skolan (yrkandet 4),

1974:1028 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att
riksdagen hos Kungl. Majit

1. anhåller om utredning och förslag rörande en förstärkning av de
praktiska tillvalsämnena i grundskolan (yrkandet 1),

2. anhåller att vad i motionen anförts angående såväl skolenheternas
storlek som nedläggning av mindre skolor kommer till omedelbart
beaktande vid det fortsatta planeringsarbetet (yrkandet 3),

3. anhåller om åtgärder syftande till mer realistiska läroplaner för
grundskolan i enlighet med de riktlinjer som angivits i motionen (yrkandet
4),

1974: 1035 av herrar Elmstedt (c) och Larsson i Staffanstorp (c) vari
hemställs att riksdagen beslutar ge Kungl. Majit i uppdrag att initiera
en brett upplagd försöksverksamhet syftande till att ge eleverna
på grundskolans högstadium bättre praktiska kunskaper och färdigheter,

1974: 1042 av fru Ingvar-Svensson (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit begär

1. att en kartläggning verkställs av studieavbrottens omfattning och
orsaker samt skolans resurser för att motverka dessa avbrott,

2. att ett program för ytterligare insatser från skolans sida utarbetas
med beaktande av vad sorn anförts i motionen,

1974:1378 av fröken Hörlén m. fl. (fp) i vad avser hemställan att
riksdagen

A. uttalar att kommuner och enskilda skolenheter bör ges stor frihet
att pröva nya arbetsformer och organisationsmodeller,

B. uttalar att en brett upplagd försöksverksamhet bland annat bör
omfatta

1. nya former för kontakt mellan skola och arbetsliv (yrkandet
B a),

2. samverkan mellan förskola och lågstadium (yrkandet B c),

UbU 1974:11

3. en friare stadie- och årskursindelning i grundskolan (yrkandet
Bd),

4. ökad valfrihet för eleverna i årskurs 9 i grundskolan (yrkandet
B c),

C. hos Kungl. Maj:t hemställer

1. att kommunerna rekommenderas att i avvaktan på resultatet av
utredningen om skolans inre arbete (SIA) inte bygga några stora skolenheter
(yrkandet C 2),

2. att investeringsramen för byggnadsarbeten inom skolväsendet får
tas i anspråk för reparationer och ombyggnader av äldre skolor i syfte
att bevara dessa (yrkandet C 3),

3. att Kungl. Maj:t framlägger förslag om medel för ändamålet på
tilläggsstat (yrkandet C 4),

4. att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att se över möjligheterna att
förstärka och förbättra svenskundervisningen, främst i grundskolan (yrkandet
C 5),

1974: 1380 av herr Jonsson i Alingsås (fp) och fröken Hörlén (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att uppdra åt Kungl. Maj:t att utfärda
anvisningar och bevilja erforderliga medel för att ge varje klassföreståndare
på grundskolans högstadium en lektionstimme per vecka för
enbart klassföreståndaruppgifter,

1974:1399 av herr Strindberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om skyndsam utredning samt förslag om
inrättande av rent yrkesinriktade varianter inom gymnasieskolan.

Utskottet

För att möjliggöra en samlad bedömning av ett antal motionsyrkanden
sorn avser i första hand grundskolan och gymnasieskolan har utskottet
funnit sig böra behandla motionerna i ett och samma betänkande.

Riksdagen fattade år 1973 beslut om förskoleverksamhetens utbyggnad
och organisation (prop. 1973: 136, SoU 1973: 30, rskr 1973: 372). Enligt
beslutet skall ledningen av förskoleverksamheten inom en kommun utövas
av barnavårdsnämnden. Kommunen får dock besluta att annat
kommunalt organ i stället för barnavårdsnämnden skall utöva ledningen
av förskoleverksamheten. Vidare skall socialstyrelsen fungera som
central tillsynsmyndighet och ett centralt samarbetsorgan — förskoledelegationen
— inrättas med en rådgivande funktion i förhållande till
socialstyrelsen och skolöverstyrelsen, som enligt beslutet även framdeles
kommer att ha viktiga funktioner på förskolans område.

Enligt motionen 1974: 1378 skapar den utbyggda allmänna förskolan

UbU 1974:11

ett behov av samverkan mellan förskola och lågstadium
bl. a. för att underlätta förskolebarnens övergång till lågstadiet.
För att få ett fastare underlag för hur en sådan utbyggd samverkan skall
organiseras föreslås en försöksverksamhet med olika uppläggningar.
Vidare anser motionärerna det angeläget att en bättre samordning kommer
till stånd mellan utbildningen av förskollärare och lågstadielärare
samt att lokalplaneringen för förskola och grundskola bör inriktas på
att åstadkomma en samordning av lokalerna för de båda skolformerna.
Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet anföra följande.

Försök med samverkan mellan förskola och lågstadium bedrivs på
ett antal orter i Sverige. Det bör erinras om att ett av dem — det s. k.
FÖL-projektet (förskola-lågstadium i samverkan) som bedrivs vid lärarhögskolan
i Malmö i samarbete med social- och skolförvaltningarna
i Burlöv och Malmö — av Europarådet uttagits sorn en del i ett större
studium av individens utveckling från förskoleåldern till vuxen ålder.
Utgångspunkt för FÖL-projektets aktivitetskataloger har varit bamstugeutredningens
pedagogiska program. Förslag på konkreta aktiviteter
för matematisk begreppsutveckling, omvärldsorientering, språklig utveckling
och estetisk utveckling har utarbetats, och riktpunkten har
därvid varit att man skulle försöka anpassa förskolans aktiviteter och
lågstadiets undervisning till varandra, konstruera läromedel som kan
användas i förskola och grundskola och att finna former för en större
samverkan mellan lärare i de båda skolformerna än som nu förekommer.

Riksdagen beslöt år 1971 att det vid lärarhögskolorna skulle finnas
förskollärarlinje för utbildning av förskollärare (prop. 1971: 38, UbU
1971: 12, rskr 1971: 169, jfr prop. 1970: 1 bil. 10). Ett viktigt motiv
för beslutet var att det ansågs angeläget att redan inom utbildningarna
av förskollärare och lågstadielärare genom olika åtgärder öka förutsättningarna
för samverkan i lärarnas yrkesutövning och därmed också
för en ökad samverkan mellan förskola och lågstadium på det pedagogiska
planet.

Vid samverkan mellan förskola och lågstadium är förskolans geografiska
placering i förhållande till lågstadieskolan en viktig faktor.
Lokalmässig samordning mellan förskola och lågstadium har vid uppförandet
av nya lokaler eftersträvats av vissa kommuner, t. ex. Västerås
(Fridhemsskolan och Hällbyskolan i Bäckby rektorsområde) och Göteborg
(Rannebergen i Lövgärdets rektorsområde). Vissa lokaler har därvid
byggts gemensamma för förskolans och lågstadiets barn.

Beträffande den i motionen 1974:1378 aktualiserade frågan uttalade
socialutskottet med anledning av prop. 1973: 30 och vissa motionsyrkanden
om samverkan mellan förskolan och grundskolans lågstadium
m. m. följande (SoU 1973: 30, s. 25): »Frågan om hur långtgående integreringen
mellan den allmänna förskolan och grundskolans lågstadium

UbU 1974:11

skall göras har naturligtvis inte nått sin slutliga lösning genom den
reform som läggs fram i propositionen och som utskottet tillstyrkt.
De förslag rörande förskolans inre arbete, som innefattas i bamstugeutredningens
betänkande är emellertid av så ingripande karaktär, att
socialutskottet anser det vara väsentligt att tillsynsmyndigheten och
huvudmännen för förskoleverksamheten under i vart fall de närmaste
åren får möjlighet att på grundval av nämnda betänkande och med
stöd av de beslut, som propositionen leder fram till, söka finna lämpliga
former för det praktiska förskolearbetet utan att oroas av övergripande
utredningar, som har till syfte att omedelbart ompröva de
ställningstaganden som görs i förevarande sammanhang. En annan sak
är att det är betydelsefullt att den pågående försöksverksamheten på
förskoleområdet fortsätter liksom det utredningsarbete, som innevarande
år påbörjats av en särskild arbetsgrupp med vissa uppgifter som
anknyter till förskoleverksamheten. Under hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandena.»

Utbildningsutskottet finner det mycket naturligt att en samverkan
mellan lågstadium och förskola växer fram och vidareutvecklas. Utskottet
erinrar om att utredningen om skolans inre arbete (SIA) kommer
att ta upp vissa frågor som gäller sådan samverkan. Med hänvisning
härtill samt till dels socialutskottets uttalande i ärendet och i det föregående
redovisad försöksverksamhet med samverkan mellan förskola
och lågstadium, dels 1971 års riksdagsbeslut om förskollärarlinje vid
lärarhögskolorna och vissa kommuners initiativ beträffande samordning
av lokaler för förskola och lågstadium anser utbildningsutskottet
att förevarande yrkande i motionen 1974: 1378 inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Frågan om studieavbrotten i ungdomsskolan tas upp
i motionen 1974:1042. I denna begärs att studieavbrottens omfattning
och orsaker kartläggs. Vidare kräver motionärerna dels en redovisning
av de resurser skolan har att sätta in för att öka ungdomarnas studiemotivation
och därmed minska andelen studieavbrott, dels att ett program
för ytterligare insatser från skolans sida på detta område utarbetas.

För SIA:s räkning pågår inom det s. k. örebroprojektet, som sedan
åtta år följt en årsklass elever i Örebro kommun, en specialundersökning
rörande studieavbrott i gymnasieskolan (Psykologiska institutionen,
Stockholms universitet). Undersökningen, som är den mest ingående
som finns på detta område, redovisar även vissa tänkbara orsaker
till studieavbrotten (s. 57—61). Enligt vad utskottet erfarit kommer
SIA att på grundval av undersökningen lägga fram förslag till
åtgärder som syftar till att minska studieavbrottens omfattning.

Av det interpellationssvar angående studieavbrotten i gymnasieskolan

UbU 1974:11

m. m. som statsrådet Hjelm-Wallén lämnat den 15 mars 1974 framgår
att skolöverstyrelsen under nästa år avser att närmare kartlägga skälen
till och omfattningen av studieavbrott respektive linjebyte inom gymnasieskolan.

1973 års betygsutredning söker genom enkätundersökningar få reda
på varför vissa ungdomar avbryter studierna i gymnasieskolan. Utredningen
skall bl. a. söka rätta till icke önskvärda effekter av gällande
kvoteringsbestämmelser vid ansökan till olika slag av utbildning
för att därigenom eliminera s. k. taktiskt betingade avhopp från studierna.
Den skall även överväga om det inom vissa studievägar av gymnasieskolan
finns behov av att modifiera intagningssystemet så att man
kan ta in elever, som har redovisat mindre goda studieprestationer i
grundskolan men vilka på grund av praktisk erfarenhet inom ett visst
yrkesområde bör beredas plats på motsvarande yrkesutbildande studieväg.

Sedan höstterminen 1973 bedrivs försöksverksamhet med studie- och
yrkesorientering i gymnasieskolan.

Med hänvisning till nämnda försöksverksamhet och till pågående
arbeten inom SIA och betygsutredningen samt till skolöverstyrelsens
aviserade kartläggningsarbete avstyrker utskottet bifall till motionen
1974: 1042.

Enligt motionen 1974:752 är läroplanen och andra bestämmelser
på skolans område inte till alla delar så utformade att de tillräckligt
hjälper skolan att nå målen för skolans sociala fostran.
Motionärerna anser därför att man genom olika åtgärder bör göra
det lättare för skolan att uppnå läroplanens mål för individens personliga
utveckling. Bl. a. föreslås att ett program utarbetas för elevernas
träning av det sociala beteende som läroplanen talar om. Hur man
skall bedriva denna påverkan på eleverna i positiv riktning anses böra
förmedlas och läras ut på fortbildningskurser för skolledare, lärare och
elevrådsmedlemmar.

Målet för individens personliga utveckling finns uttryckt i läroplanens
mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Frågan om särskild fortbildning
kring temat skolans sociala fostran har, enligt vad utskottet erfarit,
redan aktualiserats av skolöverstyrelsen. Ar 1971 beslöt överstyrelsen
att ge ut ett särskilt fortbildningsmaterial »Elevens sociala utveckling».
Produktionsarbetet, som bedrivs i samarbete med Sveriges Radio och
Utbildningsförlaget, är i det närmaste avslutat. Fortbildningsmaterialet
utgörs av olika böcker sorn kombineras med TV-filmer. Det riktar sig
till skolpersonal, föräldrar och övriga som är berörda av och känner
ett ansvar för verksamheten i skolan. Med hänvisning till pågående
arbete inom överstyrelsen med nämnda fortbildningskurs anser utskottet
att förevarande yrkande i motionen 1974:752 inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

UbU 1974:11

I läroplan för grundskolan (Lgr 69) uttalas att traditionella hemuppgifter
genom det nya arbetssättet i skolan blir av underordnad
betydelse för eleven och att hemuppgifter i största möjliga utsträckning
bör vara frivilliga för eleverna. I motionen 1974: 752 hävdas att detta
uttalande är missvisande. Motionärerna menar att det får negativa
effekter dels direkt för arbetet i grundskolan, dels indirekt för många
elever i gymnasieskolan, vilka utan föregående träning att lösa hemuppgifter
får svårigheter att ställa om sig till gymnasieskolans arbetsformer
där krav ställs på bl. a. självständigt fullgörande av sådana uppgifter.
Enligt motionärerna bör ifrågavarande uttalande i läroplanen
modifieras, så att det klart framgår att hemuppgifter kan ges och att
de ålagda hemuppgifterna skall ha till syfte att befästa kunskaper och
färdigheter samt att utveckla goda arbetsvanor.

Frågan om hemuppgifter i grundskolan behandlas i Aktuellt från
Skolöverstyrelsen 1972/73:58. Under hänvisning till att undersökningar
gett vid handen att det råder oklarhet om själva uttolkningen av gällande
regler gör skolöverstyrelsen bl. a. det uttalandet att hemuppgifterna
i grundskolan kan vara dels ålagda, dels frivilliga och att
de ålagda hemuppgifterna bör avse centrala fakta och basfärdigheter
och ha till syfte att ge elever tillfälle att självständigt lösa bestämda
uppgifter. Ålagda hemuppgifter måste, heter det vidare, noga förberedas
under undervisningstid, och särskild uppmärksamhet bör därvid
ägnas de lågpresterande elevernas behov av handledning och stimulering.
Avvägningen mellan olika slag av arbetsuppgifter i skolan och
hemmet säges ytterst vara en sak för den enskilde läraren eller för
lärarlaget. Med hänvisning till de av skolöverstyrelsen gjorda klarläggandena
anser utskottet att förevarande yrkande i motionen 1974: 752
bör avslås av riksdagen.

I motionerna 1974: 752, 1974: 1028 och 1974: 1378 tas upp frågor om
bl. a. grundskolans indelning i årskurser m. m., uppflyttning till högre
årskurs samt elevernas behov av grundläggande baskunskaper
i svenska, matematik och språk för att kunna följa
undervisningen i de olika årskurserna. Elever, som inte i tidigare årskurser
inhämtat elementära färdigheter i nämnda ämnen, anses komma
i en både inlärningsmässigt och socialt ohållbar situation som successivt
förvärras allteftersom de kommer högre upp i årskurserna.

På begäran av riksdagen tillsattes i maj 1970 SIA. En av uppgifterna
för SIA är att finna sådana arbetsformer i skolan att alla elever får
goda basfärdigheter och baskunskaper. Inom skolöverstyrelsen pågår
vidare med samma syfte läroplansöversyner, bl. a. projektet för målbestämning
och utvärdering (MUT). MUT-projektet skall resultera i
ett utvecklingsprogram för skolan och i en konkret beskrivning av
läroplanernas mål för de olika ämnena i de olika årskurserna, så att

UbU 1974:11

det stegvisa uppbyggandet av basfärdigheter och inhämtandet av centrala
fakta säkerställs.

Genom beslut av 1971 års riksdag tillfördes skolöverstyrelsen en
pedagogisk nämnd (prop. 1971:38, UbU 1971: 12, rskr 1971:169). Under
verksamhetsåret 1972/73 har nämnden bl. a. beslutat att den årligen
skall avge en rapport om sina iakttagelser och erfarenheter. Nämnden
tar i sin första rapport, publicerad i Aktuellt från Skolöverstyrelsen
(specialnummer februari 1974), upp vissa utvärderingsfrågor, nämligen
elevernas kunskaper och färdigheter i bl. a. svenska och moderna främmande
språk, och kommenterar därvid även variationsvidden i resultatet.
Nämnden konstaterar att skillnaden mellan de högsta och lägsta resultaten
genomgående är stor och fortsätter: »Enighet har som regel
rått i vårt land om det skolpolitiska målet att undvika en organisatorisk
elevdifferentiering på olika färdighetsnivåer. Nämnden vill inte heller
här ifrågasätta grundskolans eller gymnasieskolans organisation men
finner det angeläget att peka på de konsekvenser dessa skolors organisation
har för variationsvidden i kunskaper och färdigheter inom den
enskilda årskursen och även understryka nödvändigheten av att man
inom lärarutbildning, lärarfortbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete
observerar och prioriterar åtgärder för att främja inlärning
och utveckling inom grupper med starkt varierande kunskaper och
färdigheter.»

Med hänvisning till dels pågående arbete inom SIA, MUT-projektet
och annan läroplansöversyn inom skolöverstyrelsen, dels den pedagogiska
nämndens här redovisade uttalande beträffande åtgärder inom
lärarutbildning, lärarfortbildning och pedagogiskt utvecklingsarbete avstyrker
utskottet bifall till ifrågavarande yrkanden i motionerna 1974:
752, 1974: 1028 och 1974: 1378.

I ett antal motioner behandlas de teoretiska och praktiska
inslagen i undervisningen på grundskolans högstadium.

Enligt motionen 1974: 1378 kommer arbetet i SIA och utredningen
om skolan, staten och kommunerna (SSK) att sätta sina spår i skolan
först i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet. Eftersom utredningarnas
uppgift är att lösa problem som funnits sedan slutet av
1960-talet anses det inte rimligt att det skall behöva förflyta närmare
tio år innan någon förändring är möjlig. För att förenkla nuvarande
beslutsordning beträffande försöksverksamhet anser motionärerna att
Kungl. Maj:t bör kunna ge skolöverstyrelsen bemyndigande att medge
kommun att bedriva viss försöksverksamhet. Som exempel på försöksverksamheter
som skolstyrelse bör kunna bedriva efter medgivande av
skolöverstyrelsen nämns på högstadiet olika organisationsmodeller för
samarbete mellan skola och arbetsliv, t. ex. en utökad praktisk yrkes -

UbU 1974:11

orientering antingen under en längre period eller under visst antal
dagar i veckan. I motionen 1974: 1028 begärs att timtalet för de
praktisk-estetiska tillvalsämnena skall kunna utökas. Även i motionen
1974:1035 framhålls angelägenheten av att skolstyrelse får bedriva
försök med ändrad timplan för att man skall kunna åstadkomma ökade
praktiska inslag i undervisningen. Härvid nämns försök med utökade
kurser i de praktisk-estetiska tillvalsämnena och en utökning av den
praktiska yrkesorienteringen till sammanlagt högst en termin. Försök
med praktisk yrkesorientering i form av ett kontinuerligt deltagande
i arbetslivet under en veckodag i utbyte mot s. k. fritt valt arbete och
vissa timmar i samhällsorienterande ämnen nämns också. Enligt motionärerna
är det nödvändigt att en försöksverksamhet får komma till
stånd redan läsåret 1974/75 bl. a. med hänsyn till att påtagliga resultat
av riksdagens beslut år 1972 angående inriktningen av den fortlöpande
läroplansöversynen tar sin tid och ännu låter vänta på sig (mot. 1972:
502 och 1972: 690, UbU 1972: 45, rskr 1972: 287).

Vissa frågor om anpassad studiegång kommer att tas upp av SIA.
Enligt direktiven för SSK blir kärnpunkten i denna utrednings arbete
att nå den för skolans arbete mest gynnsamma avvägningen mellan å
ena sidan behovet av centrala bestämmelser för att säkerställa förutsättningar
för att förverkliga de för skolan fastställda målen och å
andra sidan behovet av utrymme för de initiativ, åtgärder och ansvarstaganden
lokalt som också är en förutsättning för en väl fungerande
skola. Till de sakkunnigas uppdrag hör att överväga, i vilken utsträckning
och i vilka syften det är möjligt att låta skolstyrelse göra avsteg
från en normaltimplan. SSK beräknas lägga fram sina förslag först år
1976.

Utskottet vill för sin del understryka vikten av att eleverna i grundskolan
får en likvärdig studiegång inom den obligatoriska skolan
och den sammanhållna klassens ram. Med anledning av motionerna
1974: 1028, 1974: 1035 och 1974: 1378 och i avvaktan på statsmakternas
beslut i anledning av förslag från SIA och SSK samt dessa besluts
ikraftträdande vill utskottet erinra om vad utskottet uttalade i betänkandet
UbU 1972: 45 angående teoretiska och praktiska inslag i
undervisningen. Utskottet framhöll bl. a. att skolöverstyrelsen bör, när
kursplanernas anvisningar och kommentarer ses över, tillmäta de praktiska
momenten i skolundervisningen ökad betydelse. Enligt utskottets
mening bör värdefulla erfarenheter kunna erhållas om, som ett led
i den inom överstyrelsen pågående läroplansuppföljningen för grundskolan
(LUG), nu i ett antal högstadieskolor en ökning av de praktiska
inslagen i undervisningen prövas. Ett alternativ bör därvid kunna vara
att — såsom nämns i motionen 1974: 1035 — modifiera timplanen
så att härav intresserade elever får del av en sådan ökning. En annan
typ av försöksverksamhet bör kunna avse de elever som i annat

UbU 1974:11

fall inte skulle fullfölja den sista årskursen eller skulle ha medgivits
s. k. jämkad studiegång under denna årskurs. Försöket bör i detta alternativ
utformas som ett program med en utökad praktisk yrkesorientering
under en något längre tid än vad som nu är möjligt. Skolan bör
härvid ha skyldighet att kontinuerligt under det sista skolåret men
även efter detsamma följa eleverna och därvid se till att de bereds möjlighet
att ta igen de delar av studieprogrammet som inte genomgåtts
under den sista årskursen. Även andra utformningar av försök, som
utgår från den grundläggande förutsättningen att alla elever skall få
en likvärdig studiegång, är givetvis tänkbara. Utskottet föreslår att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet med
anledning av motionerna 1974: 1028, 1974: 1035 och 1974: 1378 anfört
beträffande praktiska inslag på grundskolans högstadium.

I motionen 1974:1399 begärs utredning och förslag om en sådan
variant av yrkesinriktad linje att elever som så önskar
kan få byta ut allmänna ämnen mot arbetsteknik och fackteori.

Utskottet erinrar om att läroplanen för gymnasieskolan infördes så
sent som den 1 juli 1971 och att de första eleverna från de yrkesinriktade
linjerna nyligen lämnat gymnasieskolan. Mer omfattande
erfarenheter av gymnasieskolans yrkesundervisning saknas således. Som
framgått av det föregående gör skolöverstyrelsen vissa läroplansöversyner
och kartläggningsarbeten beträffande gymnasieskolan. Med hänvisning
härtill och till vikten av att alla elever i gymnasieskolan får
viss undervisning i allmänna ämnen avstyrker utskottet bifall till motionen
1974: 1399.

Undervisningen i svenska på vissa yrkesinriktade
linjer tas upp i motionen 1974: 472. På grund av att flertalet elever
har stora svårigheter i ämnet föreslår motionärerna dels att gruppstorleken
i ämnet svenska minskas från 30 till 16 och att läromedel produceras
som är anpassade till elevernas behov, dels att man startar
försök med att införa ämnet svenska även i årskurs 2.

Vid det pedagogiska utvecklingsblocket i Göteborg bedrivs försök
med undervisning i svenska i grupp om 16 elever. Undervisningsgruppen
består därvid av elever från endast en och samma linje. SIA sysslar
med frågor om ett friare resursutnyttjande på det gymnasiala stadiet.
Frågan om läromedel m. m. för ämnet svenska på yrkesinriktade linjer
har skolöverstyrelsen ägnat särskild uppmärksamhet. För samtliga tretton
yrkesinriktade linjer har utarbetats handledningar för samverkan
mellan läraren i svenska och läraren i arbetsteknik och fackteori. Handledningarna
ses successivt över. Även försök med olika slag av litteraturstudium
bedrivs för att stimulera eleverna till läsning.

Beträffande frågan om studium av svenska i årskurs 2 på de linjer

UbU 1974:11

där ämnet endast finns i årskurs 1 vill utskottet erinra om dels att undervisningsproblemen
i svenska i årskurs 1 på dessa linjer ännu inte
lösts, dels att ett utökat svenskstudium i årskurs 2 torde innebära en
motsvarande minskning av undervisningstiden för den målinriktade
yrkesutbildningen, vilket inte står i överensstämmelse med 1968 års
beslut om reformerad yrkesutbildning (prop. 1968:140, s. 135; SU
1968:195, rskr 1968:404). Frågan om bur en kompletterande utbildning
i svenska skall anordnas för sådan elev som önskar s. k. allmän behörighet
för eftergymnasiala studier torde få sin lösning i samband med att
statsmakterna fattar beslut med anledning av kompetenskommitténs och
1968 års utbildningsutrednings förslag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen
1974:472.

Enligt motionen 1974: 747 har vid införandet av den nya läroplanen
för grundskolan (Lgr 69) reduktionen av timtalet för ämnet hemkunskap
fått den konsekvensen, att ämnets tyngdpunkt förskjutits från
de praktiska momenten till de teoretiska. En olämplig schemaplanering
för de timmar, som ämnet hemkunskap disponerar enligt nuvarande
timplan, kan också bidra til att utrymmet för praktiska tillämpningsövningar
minskar.

Enligt Lgr 69 omfattar undervisningen i hemkunskap 3 veckotimmar
i årskurs 8 och 1,5 veckotimmar i årskurs 9. I båda årskurserna krävs
ett huvudsakligen laborativt arbetssätt i hemkunskapslokaler för att
man skall nå målet för undervisningen. Arbetspassens längd är självfallet
av betydelse för genomförandet av undervisningen. Om befintliga
timmar koncentrationsläses eller schemaläggs i sammanhängande
arbetspass om 120 respektive 60 minuter kan, som utskottet uppfattar
det, vissa positiva effekter vinnas. Enligt uppgift har Hushållsläramas
riksförening tillskrivit skolöverstyrelsen i ärendet och begärt
anvisningar för skolornas sohemaläggning av ämnet hemkunskap.
Det ankommer på skolöverstyrelsen som tillsynsmyndighet att bedöma
om rekommendationer beträffande schemaläggningen kan fylla en
uppgift. Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionen
1974: 747 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan om förstärkt ställning för ämnet hemkunskap i
grundskolan och undervisning i konsumentkunskap
i gymnasieskolan, som tas upp i motionen 1974:478,
behandlade utskottet år 1972 i betänkandet 1972: 45 med anledning av
motionerna 1972:240 och 1972:509. Utskottet anförde därvid bl. a.
följande: »En samordnad plan för konsumentfrågornas behandling på
olika stadier och i olika ämnen i förening med en utveckling och förnyelse
av undervisningsmetodiken bör kunna fylla en viktig funktion

UbU 1974:11

när det gäller att åstadkomma en förbättrad konsumentundervisning
i skolan. Det synes således utskottet angeläget att en särskild plan för
skolans samlade konsumentundervisning snarast utarbetas av skolöverstyrelsen
och att i övrigt erforderliga åtgärder vidtas för att nå den
med motionsyrkandena önskade förstärkta utbildningen i konsumentkunskap
inom ramen för gällande läroplaner för grundskolan och
gymnasieskolan. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet i anledning av motionerna 1972: 240
och 1972: 509 sålunda anfört om en förbättrad undervisning i konsumentkunskap
i skolan.»

Enligt vad utskottet inhämtat finns inom skolöverstyrelsen en särskild
arbetsgrupp för beredning av konsumentfrågor och konsumtionsutbildning.
Gruppen rymmer företrädare för grundskolans olika
stadier och gymnasieskolan. Med hänvisning till utskottets tidigare
uttalande i frågan och till pågående arbete inom överstyrelsen avstyrker
utskottet bifall till motionen 1974: 478.

I motionen 1974: 459 föreslås ett praktiskt -teoretiskt ä m -nespaket som skall till flickor och pojkar i lika grad förmedla
kunskaper i bamkunskap och barnpsykologi, familje- och vuxenpsykologi,
konsumentkunskap, hushållskunskap, textil-, trä- och metallslöjd.
Förslaget anses av motionärerna kunna omsättas inom ramen för nuvarande
timantal och utan inskränkningar för läroämnena på timplanen.
Vidare anser motionärerna att alla elever bör få någon utbildning —
såväl teoretisk sorn praktisk — inom ekonomiska, sociala och tekniska
områden.

Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69) skall undervisningen i barnkunskap
till eleverna förmedla kännedom om barns utveckling och vård,
insikt om deras ansvar som framtida föräldrar och förståelse för värdet
av ett utvecklingsfrämjande samspel mellan den vuxne och barnet. Undervisningen
i hemkunskap skall enligt läroplanen bl. a. ge eleverna färdigheter
i att rationellt planera och utföra arbetsuppgifter, som förekommer
i ett hem. Undervisningen i slöjdämnena skall enligt läroplanen bl. a.
bidra till estetisk fostran och konsumentfostran genom att utveckla
elevernas känsla för form, färg och kvalitet samt genom att förmedla
kännedom om materialens egenskaper och ekonomiska värde.

Av gällande timplan för grundskolan framgår att slöjdämnena på
låg- och mellanstadierna samt barn- och hemkunskapsämnena på högstadiet
omfattar sammanlagt 16 veckotimmar, under vilka flickor och
pojkar i lika utsträckning följer undervisningen. Under slöjdtimmarna
i årskurserna 4—6 undervisas flickorna obligatoriskt halva tiden i träoch
metallslöjd och andra hälften av tiden i textilslöjd. För pojkarna
gäller detsamma. På högstadiet kan eleverna under högst fem veckotimmar
få specialisera sig på en av slöjdarterna. Redan nuvarande läro -

UbU 1974:11

plan för grundskolan medger således en förhållandevis omfattande
undervisning i barn- och hemkunskap samt slöjdämnen, gemensam och
av samma omfattning för både flickor och pojkar.

Kravet på en för alla gemensam teoretisk och praktisk utbildning
inom ekonomiska, sociala och tekniska ämnen synes
utskottet inte, när det gäller det gymnasiala stadiet, möjligt att tillgodose
utan genomgripande förändringar av gymnasieskolans läroplan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till förevarande
yrkanden i motionen 1974:459.

Utskottet har erfarit att SIA avser att lägga fram förslag om förstärkningsanordningar
beträffande klassföres t åndarskapet i
skolan. Då SIA:s förslag ej bör föregripas föreslår utskottet att yrkandet
i motionen 1974:1380 avslås av riksdagen.

Motionerna 1974: 460, 1974: 1028 och 1974: 1378 tar upp frågor som
avser skolanläggningars storlek. Motionärerna anser bl. a.
att det bör utfärdas rekommendationer till skolstyrelserna sorn syftar
till att begränsa tillkomsten av ytterligare stora skolanläggningar.

För planeringen av skolanläggningar i grundskolan har skolöverstyrelsen
utfärdat rekommendationer beträffande anläggningarnas storlek
(Skolbyggnader, Sö:s skriftserie nr 20). Enligt överstyrelsen kan,
som framgår av anvisningarna, vägande skäl anföras mot att planera
alltför stora skolanläggningar samtidigt som man inte får bortse från
att det för erhållande av en god anläggningsekonomi är av betydelse
att skolan blir av sådan storlek att för flera klasser gemensamma lokaler
kan väl utnyttjas.

Den uppfattningen möter ibland att statsmakterna uttalat att skolformen
gymnasieskola i en kommun — för att vara integrerad — om
möjligt bör vara förlagd till en och samma skolenhet. Enligt utskottet
finns inte grund för denna uppfattning. Frågan om en eller flera skolenheter
i en kommun måste bedömas från fall till fall. Elevernas möjlighet
till att i rimlig utsträckning välja studievägar m. m. kan självfallet
också nås om gymnasieskolan på orten eller inom regionen är uppdelad
på två eller flera mindre skolenheter. En sådan uppdelning torde
också kunna bli ekonomiskt försvarbar, om linjer förs samman till
enheter på ett sådant sätt att lokaler och utrustning kan utnyttjas rationellt.
Departementschefen uttalade således i propositionen 1968:140
att då flera gymnasieskolenheter finns i en kommun kan och måste
ibland utbildningen vid de olika skolenheterna av resursskäl ha sin
tyngdpunkt inom skilda områden.

Utskottet vill erinra om att Kungl. Maj:t i 13 kap. 2 § skolstadgan
(1971:235) angett vilka krav i fråga om studievägar som en integrerad
gymnasieskolenhet, s. k. allmän skolenhet, skall uppfylla om gymnasie -

UbU 1974:11

skolan i kommunen uppdelas på två eller flera skolenheter. Vid sådan
uppdelning på två eller flera integrerade enheter skall skolenheterna
omfatta dels tre- och tvååriga teoretiska linjer, dels yrkesinriktade
studievägar (linjer, specialkurser) om sammanlagt minst 18 poäng eller
det lägre poängtal, dock lägst 9 poäng, som skolöverstyrelsen medger
för enheten. I fråga om de yrkesinriktade studievägarna innebär detta
att det, för att en skolenhet skall betraktas som integrerad, krävs ett
elevantal som kan variera mellan ca 150 och ca 300. Det föreligger
alltså inga stadgemässiga hinder för en kommun att sammanföra grupper
av studievägar, som på ett naturligt sätt hör samman, till mindre,
nivåintegrerade skolenheter för att därigenom inom den mindre skolans
ram nå social integration.

Frågan om hur stor en väl fungerande skolanläggning kan vara tog
utbildningsutskottet upp år 1972 i sitt betänkande 1972: 2 varvid anfördes
följande: »Utskottet är medvetet om att det finns en oro bland
allmänheten inför en utveckling mot stora skolanläggningar med mångå
elever. Sådana anläggningar anses skapa mindre goda skolmiljöer.
Elevantalet vid en skolenhet är självklart en av de faktorer som är
av betydelse för skolmiljön. Enligt utskottets mening påverkar emellertid
även andra faktorer än elevantalet skolmiljön. Det kan vara exempelvis
skollokalernas och skolgårdarnas utformning, eventuell överbeläggning
av förefintliga lokaler, andelen äldre och yngre elever inom skolenheten
eller möjligheter till kommunikation mellan skolledning, lärare
och elever. Det är nödvändigt att erhålla bättre kunskaper om de faktorer
som skapar en god skolmiljö.»

Enligt statistiska uppgifter från skolöverstyrelsen går läsåret 1973/74
hälften av alla elever på det gymnasiala stadiet i skolor med mindre
än 800 elever. Beträffande kommuner som fått sin gymnasieskola lokalbehovsprövad
av skolöverstyrelsen under tiden 1970—1973 uppges att
den lokala planeringen i huvudsak siktar till skolenheter om 1 000—1 200
elever. Vidare uppges att den s. k. storskoldebatten medverkat till att
en lokal omplanering skett så att planerade stora skolenheter i ett antal
kommuner uppdelats i mindre.

Beträffande den i motionen 1974: 1028 berörda frågan om nedläggning
av mindre skolor får utskottet hänvisa till betänkandet UbU 1973:
29.

Utskottet, som för sin del inte vill stimulera skolhuvudmännen att
uppföra stora skolanläggningar, erinrar om att SIA avser lägga fram
material som belyser frågor om skolstorlek och skolmiljö. Med hänvisning
härtill och till vad utskottet i övrigt uttalat i ärendet anser
utskottet att de förevarande yrkandena i motionerna 1974: 460, 1974:
1028 och 1974: 1378 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1974:1378 begärs att investeringsramen för byggnads -

UbU 1974:11

arbeten inom skolväsendet får tas i anspråk för bl. a. ombyggnader
av äldre skolor och att medel för ändamålet skall anvisas på
tilläggsstat.

Statsbidrag får enligt kungörelsen (1957: 318) om statsbidrag till byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet utgå till kostnader för
anskaffande av permanenta skollokaler genom nybyggnad eller omeller
tillbyggnad samt för utförande av mera omfattande ändrings- och
reparationsarbeten på befintliga sådana lokaler. Såsom särskilda förutsättningar
för statsbidrag till ändrings- och reparationsarbeten gäller
att genom byggnadsföretaget erhålls skollokaler vilka kan beräknas
under avsevärd tid fylla skäliga krav på ändamålsenlighet, att byggnadsföretaget
inte föranletts av att skollokalernas underhåll försummats,
att byggnadsföretaget avser att tillgodose ett eljest förefintligt behov
av nybyggnad och att byggnadsföretaget ställer sig fördelaktigt såväl
från skolväsendets synpunkt som från allmänt ekonomiska synpunkter.

Med hänvisning till bestämmelserna beträffande ombyggnader m. m.
i kungörelsen om statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet föreslår utskottet, som inte kunnat finna att motionärerna
angivit skäl för att medel till ombyggnadsarbeten skall anvisas på tillläggsstat
under budgetåret 1974/75, att riksdagen avslår de förevarande
yrkandena i motionen 1974:1378.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beträffande viss samverkan mellan förskola och
lågstadium avslår motionen 1974:1378 yrkandet B c,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1042,

3. att riksdagen beträffande skolans sociala fostran avslår motionen
1974: 752 yrkandet 4,

4. att riksdagen beträffande hemuppgifter avslår motionen 1974:
752 yrkandet 1,

5. att riksdagen beträffande uppflyttning till högre årskurs m. m.
avslår motionen 1974: 752 yrkandet 2,

6. att riksdagen beträffande uppställandet av krav på baskunskaper
i läroplanerna avslår motionen 1974:1028 yrkandet 4,

7. att riksdagen beträffande stadie- och årskursindelning samt
förbättrade baskunskaper i svenska avslår motionen 1974: 1378
yrkandena B d och C 5,

8. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 1028 yrkandet 1,
1974: 1035 och 1974: 1378 yrkandena A, B a och B e anfört
beträffande försöksverksamhet med praktiska inslag på grundskolans
högstadium,

UbU 1974:11

9. att riksdagen avslår motionen 1974: 1399,

10. att riksdagen beträffande gruppstorlek och läromedel på vissa
yrkesinriktade linjer avslår motionen 1974:472 yrkandet 1,

11. att riksdagen beträffande undervisning i svenska i årskurs 2
på vissa linjer avslår motionen 1974:472 yrkandet 2,

12. att riksdagen avslår motionen 1974: 747,

13. att riksdagen beträffande ämnet hemkunskap i grundskolan
avslår motionen 1974: 478 yrkandet 1,

14. att riksdagen beträffande ämnet konsumentkunskap i gymnasieskolan
avslår motionen 1974: 478 yrkandet 2,

15. att riksdagen beträffande ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket
avslår motionen 1974:459 yrkandet 1,

16. att riksdagen beträffande viss undervisning i ekonomiska, sociala
och tekniska ämnen avslår motionen 1974:459 yrkandet
2,

17. att riksdagen avslår motionen 1974: 1380,

18. att riksdagen beträffande skolanläggningars storlek avslår motionerna
1974: 460, 1974: 1028 yrkandet 3 och 1974: 1378 yrkandet
C 2,

19. att riksdagen beträffande ombyggnader av äldre skolor m. m.
avslår motionen 1974: 1378 yrkandena C 3 och C 4.

Stockholm den 26 mars 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson i
Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s),
fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i Skärstad (c), fru
Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk), herr Hagberg i Örebro (s) och fru Ekelund (c).

Särskilda yttranden

1. beträffande åtgärder för att öka skolans sociala fostran och för att
inom klassens ram öka elevernas kunskaper och färdigheter av herrar
Elmstedt (c), Johansson i Skärstad (c), Karlsson i Mariefred (c) och
fru Ekellund (c):

Ali grundläggande fostran sker i hemmet. Detta utesluter emellertid
inte att skolan har en personlighetsutvecklande roll. Eleven tillbringar
en förhållandevis stor del av sin uppväxttid i skolan.

Enligt läroplanen har skolan till uppgift att utveckla viljan till gott
samarbete med andra, att grundlägga goda arbetsvanor, att lära aktning
för varje slag av väl utfört arbete, att skapa förståelse för de

UbU 1974:11

grupper som har särskilda problem i samhället, att vänja till hjälpsamhet
och att främja tolerans och respekt för andras uppfattningar.
Vidare skall eleverna bli medvetna om innebörden av begrepp som
rättvisa, ärlighet, hänsyn och tolerans och om konsekvenserna av brott
mot lagar och föreskrifter.

Eleverna måste bli medvetna om att de genom sitt sätt att vara påverkar
utvecklingen och den egna miljön i positiv eller negativ riktning.

Skolans fostran kan ske indirekt genom det sätt varpå skolarbetet
bedrivs och samvaron inom skolan försiggår eller direkt i form av
undervisning. Frågor som gäller skolans övergripande mål bör medvetet
behandlas i undervisningen i de ämnen som lämpar sig för detta, och
strävan att omsätta dessa mål i praktiken bör utmärka det dagliga
arbetet och den dagliga samvaron i skolan. Detta bör starkare framhållas
i den grundläggande utbildningen av lärare och i lärarfortbildningen.

Det finns ingen motsättning mellan kunskapsmeddelande och social
fostran. Ökas skolans sociala fostran så ökas skolans möjligheter att
meddela kunskaper. Omvänt kommer skolans sociala fostran att öka,
om skolans kunskapsförmedlande roll stryks under.

Brister i fråga om basfärdigheterna kan få en avgörande inverkan på
de fortsatta studierna i skolan. En elev som i ett visst ämne inte har
en fast grund att stå på upplever ständiga misslyckanden i detta. En
grundförutsättning för att en elev skall trivas i skolan är att han lyckas
med det han sysslar med. Begynnande kunskapsbrister bör därför botas
så snart som möjligt. Enligt 6 kap. 32 § skolstadgan får elev i grundskolan
vid början av läsår pröva i ämne som finns i närmast föregående
årskurs.

Om inte alla elever stimuleras att på det ena eller andra sättet skaffa
sig de för varje årskurs nödvändiga baskunskaperna kommer de socialt
betingade skillnaderna mellan olika elevkategorier i fråga om hemmens
studietraditioner att konserveras och en social utjämning genom utbildning
att förhindras.

2. beträffande ett praktiskt-teoretiskt ämnespaket av herr Nordstrandh
(m) och fru Sundberg (m):

Förslaget att den förhållandevis omfattande undervisningen i grundskolan
i barn- och hemkunskap samt slöjdämnen, gemensam och av
samma omfattning för både flickor och pojkar, bör sammanföras till
ett s. k. praktiskt-teoretiskt ämnespaket kan komma att kräva en viss
integrerande omorganisation av gällande kursplaner. Vi förutsätter att
skolöverstyrelsen såväl i den fortlöpande läroplansöversynen som i det
s. k. MUT-projektet har uppmärksamheten riktad på att undervisningen
i ovannämnda och liknande praktiska ämnen samordnas i högre grad
än vad som nu är fallet.