UtbUdningsutskottets betänkande nr 8 år 1974

UbU 1974:8

Nr 8

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till gymnasiala
skolor m. m. jämte motioner.

1. Bidrag till driften av gymnasieskolor. Kungl. Maj:t har i propositionen
1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten D 18
(s. 155—170) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av gymnasieskolor
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 438 000 000
kr.

Motionerna

1974: 226 av fru Rönnung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar
att hos Kungl. Maj:t anhålla om en utredning av möjligheterna
att införa socialpraktik i andra årskursen av gymnasieskolans tvååriga
sociala linje,

1974: 228 av fru Sundberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Mäj:t begär att skolöverstyrelsen utreder möjligheterna till införandet
av sådan internationell gymnasielinje som avslutas med möjlighet
till International Baccalaureate examen och därvid också undersöker
möjligheterna att förlägga sådan linje till någon av våra riksinternatskolor,

1974: 748 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär åtgärder i syfte att ge samtliga elever på gymnasieskolans
tvååriga linjer någon utbildning i samhällskunskap,

1974: 751 av herr Johansson i Holmgården m. fl. (c) i vad1 avser hemställan
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär
att en utredning tillsätts med uppgift att studera förutsättningarna
för att inom lantbruksutbildningen starta ettåriga kurser eller kortare
specialkurser i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandet 2),
att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att pröva förutsättningarna för
att undervisningen vid lantbruksskolorna i ökad utsträckning sker under
sommartid (yrkandet 3),

1974: 764 av fröken Rogestam m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att 8 kap. 43 § i skolstadgan ges följande
lydelse: Samordnad specialundervisning får anordnas för elever med

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 8

UbU 1974: 8

syn- eller hörselskada, nedsatt rörelseförmåga eller annat handikapp
enligt skolöverstyrelsens närmare anvisningar,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av gymnasieskolor anvisar ett
i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 8 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om 1 446 000 000 kr. att tillsammans med den nuvarande
resursen för stödundervisning utnyttjas för stödundervisning och samordnad
specialundervisning i gymnasieskolan,

3. att riksdagen ger Kungl. Maj:t i uppdrag att utforma bestämmelserna
för denna samordnade resurs i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1974: 1366 av fröken Eliasson (c) och fröken Andersson (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär kartläggning och därav föranledda
förslag rörande behovet av förbättrad tillgång på och utbildning
av ortoptister i landet.

Vissa uttalanden angående läsårets förläggning vid gymnasieskolans
jordbrukslinje och tillhörande specialkurser

Med anledning av det i motionen 1974: 751 framställda yrkandet 3
erinras om att skolöverstyrelsen (SÖ) i skrivelse den 5 april 1972 till
Lantbrukarnas riksförbund behandlat frågan om läsårets förläggning
för jordhruksutbildningen. Skrivelsen finns intagen i Aktuellt från
Skolöverstyrelsen 1971/72: 62 och återges i det följande till sina huvuddelar.

Enligt 8 kap. 24 § första stycket skolstadgan bör läsåret börja i
augusti och sluta senast i juni. Detta innebär att av redovisningsåret
från och med den 1 juli till och med den 30 juni påföljande år 11 kalendermånader
kan utnyttjas för förläggning av läsåret, varmed avses
den del om 40 veckor (280 dagar) av redovisningsåret under vilken undervisning
skall meddelas. Dag för termins början och slut fastställs av
styrelsen för skolan jämlikt sista stycket i nämnda paragraf. Vidare får
jämlikt andra stycket i paragrafen — enligt bestämmelser som SÖ meddelar
— läsåret för en linje eller specialkurs förläggas till annan del av
året om det behövs med hänsyn till utbildningsmålet eller om andra
särskilda skäl föreligger.

Under 1960-talets senare del har kursplaneringen i stort sett inneburit
att skolorna för lantbruksundervisning haft juli månad som kursfri
tid under vilken bl. a. lärarna kunnat utta huvuddelen av sin semester.
Gymnasieskolans införande har i nämnda hänseende ej inneburit
någon förändring. Juli månad utgör enligt skolstadgan den del av kalenderåret
som regelmässigt inte ingår i läsåret. SÖ finner för närvarande
inte skäl att meddela bestämmelser om annan förläggning av läsåret
för jordbrukslinje eller specialkurs avseende utbildning för jordbruk
än den stadgeenliga.

Enligt 18 kap. 6 § skolstadgan skall lärare vid gymnasieskolan åtnjuta
ferier. Detta innebär att läraren skall meddela undervisning i princip
40 veckor under ett och samma redovisningsår.

Den elasticitet i fråga om förläggningen av läsåret som lantbruksut -

UbU 1974: 8

bildningen kräver och sorn styrelsen för skolan med stöd' av 8 kap. 24 §
sista stycket skolstadgan kan tillämpa medför motsvarande elasticitet
ifråga om förläggningen av lärarnas tjänstgöring respektive ferier. Verksamheten
på skolorna är fortfarande ojämnt fördelad under året med
en tyngdpunkt under vintermånaderna. Detta kan medföra en förskjutning
av vissa lärares tjänstgöring under juni eller augusti månad vilket
innebär att ferietiden för sådan lärare förskjuts i motsvarande mån.

Ovan redovisade förhållanden innebär således att vederbörande skolas
styrelse har inom ramen för berörda bestämmelse i skolstadgan möjlighet
att planera verksamheten med hänsyn till skiftande vegetationsperioder.
SÖ är medveten om att vissa svårigheter kan uppstå ifråga om
undervisningen i allmänna ämnen, om läsåret för jordbrukslinjen alltför
mycket avviker från det läsår som tillämpas för den övriga delen av
gymnasieskolan på orten. Dessa problem bör i det enskilda fallet på
bästa sätt lösas av styrelsen för skolan.

Utskottet

Kungl. Majit beräknar för budgetåret 1974/75 under förevarande
anslag medel för ca 100 400 helårsplatser inom gymnasieskolans grundskoleanknutna
del och för ca 29 300 helårsplatser inom den icke-grundskoleanknutna
delen, sammanlagt ca 129 700 platser för hela gymnasieskolan.
Riktlinjer för dimensioneringen av de olika studievägarna
ges i propositionen. Vid de slutliga besluten om intagningsplatsernas
fördelning på olika studievägar inför läsåret 1974/75 ankommer det på
skolöverstyrelsen att uppmärksamt följa utvecklingen inom gymnasieskolan
och att, om detta befinns nödvändigt, omfördela elevplatser mellan
olika studievägar inom ramen för totalantalet platser för gymnasieskolan.

Som utskottet erinrat om i sitt betänkande 1974: 7 har riksdagen i
olika sammanhang slagit fast att de handikappade skall ha samma rätt
till utbildning som icke-handikappade och att detta i görligaste mån bör
förverkligas inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet.

Skolöverstyrelsen och styrelsen för vårdartjänst har i en gemensam
promemoria angående försöksverksamhet med gymnasial utbildning för
svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade föreslagit att ca
20 elever vid Ingemundskolan i Solna fr. o. m. läsåret 1974/75 får möjlighet
till integrerad undervisning vid Skärholmens gymnasium i Stockholm.
Chefen för utbildningsdepartementet förordar efter samråd med
chefen för socialdepartementet att detta förslag genomförs. Utskottet
tillstyrker förslaget men noterar att det är fråga om en försöksverksamhet.
Enligt utskottets mening bör verksamheten i Skärholmen inte
utvidgas och motsvarande försöksverksamhet inte startas på annan ort
förrän tillräckliga erfarenheter vunnits av verksamheten i Skärholmen.

Frågan om införande av en internationell gymnasielinje som avslutas
med möjlighet att avlägga International Baccalaureate Examination
aktualiseras i motionen 1974: 228. Fördelen med en sådan linje anses

UbU 1974: 8

bl. a. vara att ifrågavarande examen skulle ge behörighet till
universitetsstudier i olika länder.

Flera internationella organ verkar sedan länge för att på skilda sätt
underlätta jämförelsen och det internationella godkännandet av avgångsbetyg
och slutexamina från gymnasial utbildning i respektive medlemsländer.
När det gäller akademisk ekvivalens — rätten att överföra
utländska betyg eller examina för tillträde till universitet — har internationella
konventioner eller avtal om ekvivalens antagits av grupper
av länder och andra är under förberedelse. Inom Europarådet tillkom
år 1953 en universitetskonvention, vari slås fast att sådana examensbetyg
som utfärdats i fördragsslutande land skall erkännas i varje
annat fördragsslutande land om betyget i fråga ger tillträde till högre
utbildning i hemlandet. Tillträdet skall dock vara beroende av tillgång
på plats. Även inom Unescos arbete har evaluerings- och ekvivalensfrågorna
hög prioritet. I ett långsiktigt projekt för att förbättra informationen
i ekvivalenshänseende samarbetar Europarådet med Unesco
och Europeiska Gemenskaperna. En europeisk överenskommelse om
ett gemensamt ekvivalensinformationssystem förbereds. Inom Europarådet
utarbetas successivt jämförande översikter över europeiska betyg
och examina.

En fortsatt verksamhet i linje med vad som här beskrivits anser utskottet
vara en effektivare väg att främja den internationella rörligheten
än att införa en särskild linje i gymnasieskolan som kan avslutas
med viss internationell examen. Som framgått av det föregående ger
sådant avgångsbetyg från treårig linje av gymnasieskolan, som ger allmän
behörighet till högre utbildning i Sverige, motsvarande behörighet
utomlands. Om det visar sig föreligga behov av en utbildning som
kan avslutas med i motionen nämnd examen — för t. ex. barn till vissa
utländska tjänstemän i Sverige — förutsätter utskottet att skolöverstyrelsen
tar erforderliga initiativ. Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet bifall till motionen 1974: 228.

I motionen 1974: 751 behandlas frågan om läsårets förläggning
vid gymnasieskolans jordbrukslinje och specialkurser
för jordbruk. Enligt motionärerna får jordbrukslinjens elever,
om jordbruksundervisningen tidsmässigt löper helt parallellt med
övrig undervisning inom gymnasieskolan, inte erforderlig undervisning
under den mest intensiva jordbruksperioden. Förutsättningarna för att
jordbruksundervisningen i ökad utsträckning sker under sommartid
bör, menar motionärerna, prövas.

Bestämmelserna i 8 kap. 24 § skolstadgan (1971:235) har följande
lydelse: »Läsåret bör börja i augusti och sluta senast i juni. Enligt bestämmelser
som meddelas av skolöverstyrelsen får läsåret för en linje eller
specialkurs förläggas till en annan del av året, om det behövs med hän -

UbU 1974: 8

syn till utbildningsmålet eller om andra särskilda skäl föreligger. Dag
för termins början och slut fastställes av styrelsen för skolan.»

Med stöd av bestämmelserna i 8 kap. 24 § skolstadgan har skolöverstyrelsen
bifallit en ansökan om att förlägga jordbruksundervisning till
juli månad. Det finns ingen anledning förmoda att motsvarande ansökningar
från andra skolor kommer att behandlas på annat sätt.

Statens avtalsverk har den 21 januari 1974 träffat avtal med Tjänstemännens
centralorganisation-Statstjänstemannaförbundet (TCO-S) och
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) om arbetstid för
lärare vid gymnasieskola med jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdseller
lanthushållsutbildning m. fl.

Utskottet vill i anledning av yrkandet 3 i motionen 1974: 751 slå fast
att styrelse för skola med jordbruksutbildning har rätt och såsom ansvarig
för utbildningen även skyldighet att förlägga skolans läsår till
tid då deltagarnas utbyte av undervisningen blir det största möjliga.
Det ankommer på styrelsen att anställa den personal som behövs för
undervisningen. Med hänvisning till det anförda och till de i det föregående
återgivna uttalandena i Aktuellt från Skolöverstyrelsen 1971/72:
62 beträffande läsårets förläggning för jordbruksundervisningen föreslår
utskottet att förevarande yrkande i motionen 1974: 751 inte föranleder
någon riksdagens åtgärd.

Beträffande det i samma motion framställda yrkandet 2 om översyn
av de ettåriga eller kortare specialkurserna som avser utbildning för
jordbruk har utskottet inhämtat att skolöverstyrelsen enligt 8 kap. 1 §
skolstadgan (1971:235) har bemyndigande att för specialkurser och
högre specialkurser fastställa timplaner och kursplaner samt anvisningar
och kommentarer för undervisningen. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet förevarande yrkande i motionen 1974: 751.

På den sociala linjen ges undervisning i socialkunskap i årskurs
2. Denna undervisning, som omfattar fem veckotimmar, bör enligt
motionen 1974: 226 kompletteras med socialpraktik.

För att stoffet i socialkunskap skall konkretiseras bör enligt läroplanen
studiebesök samt intervjuer och andra enklare undersökningar ingå
som en integrerad del av undervisningen. Väl inplanerade besök i
skolan av exempelvis tjänstemän från sociala institutioner kan enligt
läroplanen också vara av stort värde för undervisningen. Arbetsmarknadsstyrelsen
har tillsammans med skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet
tillsatt en arbetsgrupp för att inventera det antal platser
för praktik m. m. som utbildningsväsendet behöver och som arbetslivet
kan ställa till förfogande. Med hänvisning till läroplanens anvisningar
beträffande undervisningen i ämnet socialkunskap och till den
utredning som görs av nämnda arbetsgrupp för praktikfrågor avstyrker
utskottet bifall till motionen 1974: 226.

UbU 1974: 8

I motionen 1974: 748 begärs åtgärder i syfte att ge elever på de yrkesinriktade
linjerna viss utbildning i samhällskunskap.

I betänkandet Yrkesutbildningen (SOU 1966:3) föreslog yrkesutbildningsberedningen
att ämnet arbetslivsorientering skulle omfatta en
veckotimme. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 14 maj 1970 angående
läroplan för gymnasieskolan utökades undervisningen i detta ämne till
två veckotimmar. Med hänvisning härtill och till att en ytterligare utökning
av den samhällsorienterande undervisningen på dessa linjer
skulle innebära en motsvarande minskning av undervisningen i arbetsteknik
och fackteori avstyrker utskottet bifall till motionen 1974: 748.

Enligt motionen 1974:1366 är nuvarande utbildning av ortoptister
inte tillfredsställande. Motionärerna föreslår dels en kartläggning
av behovet av ortoptister, dels en översyn av utbildningen.

Frågan om utbildning av ortoptister behandlades av 1973 års riksdag
(mot. 1973: 456, UbU 1973: 26, rskr 1973: 175). Därvid hemställde riksdagen
att Kungl. Maj:t tog initiativ som syftar till nordisk samverkan
om utbildning av ortoptister. Då utskottet förutsätter att frågor som
gäller utbildningens uppläggning kommer att tas upp i detta sammanhang
bör den förevarande motionen 1974: 1366 inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj:t föreslår att medel för budgetåret 1974/75 anvisas för en
samlad resurs för stödundervisning och samordnad
specialundervisning i gymnasieskolan om 0,65 veckotimme
för varje klass inom kommunen. Härtill kommer som en ytterligare
resurs för specialundervisning dels specialklasser i ungefär samma omfattning
som innevarande läsår, dels vissa klasser med specialinriktad
kursplan i yrkestekniska ämnen som enligt propositionen avses bli prövade
fr.o. m. budgetåret 1974/75.

I motionen 1974: 764 föreslås att den samordnade specialundervisningen
förstärks i enlighet med ett av skolöverstyrelsen i anslagsframställningen
för budgetåret 1974/75 framlagt förslag, vilket innebär att
det — förutom nuvarande resurs för stödundervisning om 0,5 veckotimme
per klass — i gymnasieskolan skall finnas en resurs för samordnad
specialundervisning som motsvarar 0,026 veckotimme per elev.
Även elev med annat handikapp än syn- eller hörselskada eller nedsatt
rörelseförmåga förutsätts komma i fråga för samordnad specialundervisning
enligt överstyrelsens förslag.

Enligt utskottets mening har skolöverstyrelsen anfört goda skäl för
förslagen. Utskottet är emellertid inte berett förorda att skolöverstyrelsens
förslag såsom yrkas i motionen 1974:764 genomförs redan
fr. o. m. nästa budgetår. Utskottet förutsätter att förslag innebärande
ökade resurser för den samordnade specialundervisningen kommer att
föreläggas nästa års riksdag. Utskottet föreslår att riksdagen som sin

UbU 1974: 8

mening ger Kungl. Majit till känna vad utskottet anfört om samordnad
specialundervisning i gymnasieskolan.

Kungl. Maj:ts under förevarande anslagsrubrik i övrigt redovisade
förslag föranleder inte någon erinran från utskottets sida, varför utskottet
tillstyrker desamma.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974: 764 yrkandena 1
och 3 anfört beträffande samordnad specialundervisning,

2. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 764 yrkandet 2 till Bidrag till driften
av gymnasieskolor för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 438 000 000 kr.,

3. att riksdagen avslår motionen 1974: 228,

4. att riksdagen beträffande läsårets förläggning vid gymnasieskolans
jordbrukslinje och tillhörande specialkurser avslår motionen
1974: 751 yrkandet 3,

5. att riksdagen beträffande vissa specialkurser avslår motionen
1974: 751 yrkandet 2,

6. att riksdagen avslår motionen 1974:226,

7. att riksdagen avslår motionen 1974: 748,

8. att riksdagen avslår motionen 1974: 1366.

2. Bidrag till studie- och yrkesorientering. Kungl. Majit har under
punkten D 19 (s. 171—174) föreslagit riksdagen att till Bidrag till studieoch
yrkesorientering för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 43 308 000 kr.

Motionerna

1974: 745 av herr Hjorth (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger till känna vad i motionen anförts om lika principer för
myndigheternas information om studie- och yrkesorientering i skolorna,

1974: 761 av herrar Norrby (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) i vad avser
hemställan att riksdagen hos Kungl. Majit begär att skolöverstyrelsen
i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen
ges i uppdrag att utreda möjligheterna att vidga syoverksamheten
i enlighet med vad som anförts i motionen (yrkandet i
sista att-satsen),

1974: 1028 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om redovisning av den nu pågående
försöksverksamheten med syo-funktionärer (yrkandet 6),

UbU 1974: 8

1974: 1030 av herr Danell (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t uttalar att den fortsatta syo-verksamheten inriktas på
att varje elev skall kallas — med viss regelbundenhet — till personliga
samtal om framtida studie- ooh yrkesval (yrkandet 1).

Utskottet

Genom beslut av 1971 års riksdag infördes på försök en organisation
för studie-och yrkesorientering (prop. 1971: 34, UbU 1971: 21, rskr 1971:
214). Försöksverksamheten skulle omfatta en femårsperiod. Från förevarande
anslag utgår statsbidrag till' kostnader för studie- och yrkesorienteringen
i form av schablonbelopp. Delningstalet för beräkning av
antalet schablonbelopp för kommun är 750 vid ett elevantal av 3 000
eller lägre och 800 vid ett elevantal av 3 001 eller högre. Schablonbeloppet
uppgår f. n. till 60 000 kr.

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1971 uppdragit åt skolöverstyrelsen att
inom ramen för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet utvärdera
försöksverksamheten med den nya organisationen för studieoch
yrkesorientering och fortlöpande till Kungl, Maj:t redovisa erfarenheter
bl. a. beträffande utformningen av den lokala organisationen i
olika kommuner och förverkligandet av programmet för studie- och
yrkesorienteringen.

Genom beslut den 20 december 1973 har Kungl. Maj:t meddelat bestämmelser
om yrkesvalslärare i grundskolan att gälla under försöksverksamheten
inom studie- och yrkesorienteringen fr. o. m. den 1 juli
1974 tills vidare t. o. m. den 30 juni 1979.

I motionen 1974: 1028 hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller
om redovisning av försöksverksamheten med studie- och yrkesorienteringsfunktionärer.

Enligt vad utskottet erfarit leds förutnämnda utvärderingsarbete inom
skolöverstyrelsen av en särskild arbetsgrupp för den nya studie- och yrkesorienteringsorganisationen.
I denna grupp ingår representanter för
arbetsmarknadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet, Svenska kommunförbundet,
Landstingsförbundet och skolöverstyrelsen. Delundersökningar
inom utvärderingsprojektet utförs av olika forskningsinstitutioner.
Enligt Kungl. Maj:ts uppdrag skall skolöverstyrelsen fortlöpande
redovisa erfarenheterna av försöksverksamheten. Härav torde följa att
skolöverstyrelsen successivt kommer att överlämna delrapporter från
sitt utvärderingarbete. Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att förevarande yrkande i motionen 1974: 1028 inte föranleder någon
riksdagens åtgärd.

Beträffande yrkandet i motionen 1974: 1030 att varje elev med viss
regelbundenhet bör kallas till personliga samtal med studie- och yrkesorienteringsfunktionären
vill utskottet understryka vikten av att studie -

UbU 1974: 8

och yrkesorienteringsfunktionären i sin verksamhet spelar en aktiv roll
när det gäller att nå kontakt med såväl elever som deras föräldrar. Enligt
det i propositionen 1971: 34 angivna programmet för studie- och
yrkesorienteringen skall enskild vägledning äga rum. Som framgått av
det föregående skall studie- och yrkesorienteringsverksamheten i sin
helhet bli föremål för utvärdering. Frågor om hur verksamheten praktiskt
fungerar kommer därvid att behandlas. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande yrkande i motionen 1974:
1030.

I motionen 1974: 745 föreslås att handböckerna ”Att välja till årskurs
7, 8 och 9” och ”Att välja studieväg” bör bekostas av statsmedel.
Det skulle självfallet vara värdefullt om kommun utan kostnad kunde
få ifrågavarande publikationer för utdelning i skolorna. Med hänsyn
till det statsfinansiella läget anser sig emellertid utskottet inte kunna
tillstyrka bifall till yrkandet i motionen 1974: 745.

Förslag om att studie- och yrkesorienteringsverksamheten skall vidgas
till att omfatta bl. a. grundskolans låg- och mellanstadier, särskolan,
specialskolan och viss vuxenutbildning förs fram i motionen 1974: 761.

Under nästa budgetår bedrivs för första gången ifrågavarande försöksvisa
studie- och yrkesorientering såväl på grundskolans högstadium
som i gymnasieskolan. En utvärdering av studie- och yrkesorienteringen
bör enligt utskottets uppfattning ligga till grund för en eventuell framtida
utvidgad verksamhet i det obligatoriska skolväsendet. I fråga om
låg- och mellanstadiernas elever har utskottet erfarit att det inom skolöverstyrelsen
finns en arbetsgrupp som sysslar med bl. a. problem kring
dessa elevers attityder till yrken och könsroller. För särskolans del
anordnas sedan länge, vilket framgår bl. a. av propositionen 1974: 1,
bil. 10, s. 381, en utbildning i yrkesvägledning för lärare inom denna
skolform. Yrkesvägledningsutbildade särskollärare anses ha god möjlighet
att bedöma de psykiskt utvecklingsstörda barnens förmåga till olika
yrkesverksamheter. Utskottet vill slutligen erinra om att kommun har
rätt att för studie- och yrkesorientering ta i anspråk en del av det s. k.
schablontillägget för kommunal vuxenutbildning. Det är därvid inte
uteslutet att använda viss del av denna resurs för studie- och yrkesorientering
inom kriminalvården. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet bifall till förevarande yrkande i motionen 1974:761.

Åberopande vad som ovan anförts hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974: 745,

2. att riksdagen beträffande en utvidgad försöksverksamhet med
studie- och yrkesorientering avslår motionen 1974: 761 yrkandet
i sista att-satsen,

3. att riksdagen till Bidrag till studie- och yrkesorientering för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 43 308 000 kr.,

UbU 1974: 8

4. att riksdagen beträffande viss redovisning av försöksverksamheten
med studie- och yrkesorientering avslår motionen 1974:
1028 yrkandet 6,

5. att riksdagen beträffande studie- och yrkesorienteringens inriktning
avslår motionen 1974:1030 yrkandet 1.

3. Bidrag till viss vårdyrkesutbildning. Kungl. Maj:t har under punkten
D 20 (s. 174—177) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Eastmaninstitutet,

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag till Sociala
barna- och ungdomsvårdsseminariet,

3. till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1974/75 anvisa
ett förslagsanslag av 36 315 000 kr.

Motionerna

1974: 170 av herr Henmark (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar
fastställa antalet terminskurser för vidareutbildning av sjuksköterskor
till 275,

1974: 762 av fröken Pehrsson m. fl, (c) vari hemställs att riksdagen
till Bidrag till viss vårdyrkesutbildning anvisar ett i förhållande till
Kungl. Maj:ts förslag med 465 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
36 780 000 kr. för vidareutbildning av sjuksköterskor.

Utskottet

Enligt beslut av 1968 års riksdag (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr
1968: 259) har riktlinjer för dimensioneringen av vidareutbildning av
sjuksköterskor lagts fast. Riksdagen fann vid sin behandling av denna
fråga förra året (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973:5, rskr 1973:72)
ingen anledning att ändra dessa riktlinjer.

Kungl. Maj:t föreslår att under ifrågavarande anslagsrubrik för
nästa budgetår anvisas 36 315 000 kr. Vid anslagsavvägningen har medel
beräknats bl. a. för 970 terminskurser i grundutbildningen och 260 terminskurser
i vidareutbildningen. I motionerna 1974: 170 och 1974: 762
föreslås att medel skall beräknas för 275 kurser i vidareutbildningen.

Även förra året hade riksdagen att taga ställning till förslag om en
kapacitet för vidareutbildning av sjuksköterskor som var större än
Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet fann det bekräftat att det förelåg
en uttalad brist på vidareutbildade sjuksköterskor. Med hänsyn till att
hittills samtliga medgivna terminskurser inte kunnat anordnas och inte
heller samtliga befintliga elevplatser tagits i anspråk ansåg riksdagen
det inte meningsfullt att öka utbildningskapaciteten mer än Kungl.
Maj:t föreslagit. I skrivelse till Kungl. Maj:t gav riksdagen till känna
att åtgärder borde vidtas i syfte att den utbildningskapacitet för vilken

UbU 1974: 8

riksdagen anvisar medel skall bli utnyttjad. Såsom framgår av propositionen
har Landstingsförbundet under hösten 1973 i samråd med företrädare
för skolöverstyrelsen och socialstyrelsen anordnat konferenser
med företrädare för alla landsting i syfte att åstadkomma en ökad samverkan
mellan utbildningshuvudmännen, bl. a. i vad avser intagning av
elever.

Mot bakgrund av tidigare erfarenheter beträffande utnyttjandet av
kurser och elevplatser synes det utskottet motiverat att ökningen av
antalet terminskurser för vidareutbildning i enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag begränsas till 35. Utskottet tillstyrker därför detta förslag och
är sålunda inte berett förorda den ytterligare ökning som yrkats i motionerna
1974: 170 och 1974: 762.

Med tillstyrkan även i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet 1.

att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag
till Eastmaninstitutet,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om statsbidrag
till Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 samt med
avslag på motionerna 1974: 170 och 1974: 762 till Bidrag till
viss vårdyrkesutbildning för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 36 315 000 kr.

4. Kostnader för viss personal vid statliga realskolor m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkterna D 21—D 26
(s. 177—185) och hemställer

1. att riksdagen till Kostnader för viss personal vid statliga realskolor
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om grunderna
för statsbidrag till studie- och yrkesorientering vid riksinternatskolorna,

3. att riksdagen till Bidrag till driften av rik sin ter nät skolor för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 8 762 000 kr.,

4. att riksdagen till Sjöbefälsskolorna: Utbildningskostnader för
budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 10 799 000
kr.,

5. att riksdagen till Sjöbefälsskolorna: Utrustning m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 552 000 kr.,

6. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.,

7. att riksdagen till Statens skogsinstitut: Driftkostnader för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 601 000 kr.

UbU 1974: 8

5. Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten D 27 (s. 185—186) och
hemställer

att riksdagen till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utbildningskostnader
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 973 000 kr.

6. Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. Kungl. Maj:t har
under punkten D 28 (s. 186—187) föreslagit riksdagen att till Trädgårdsskolan
i Norrköping: Materiel m. m. för budgetåret 1974/75 anvisa ett
reservationsanslag av 116 000 kr.

Motionen

1974: 1391 av fru Nilsson i Kristianstad (c) vari hemställs att riksdagen
vid sin behandling av propositionen 1974: 1, bilaga 10, under
punkten D 28 Trädgårdsskolan i Norrköping: Materiel m. m. beslutar
anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 35 000 kr. förhöjt
reservationsanslag av 151 000 kr. att användas för utbyte av traktor.

Utskottet

Utskottet har funnit sig böra förorda att ifrågavarande anslag i enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag förs upp med 116 000 kr. Med avstyrkande
av yrkandet i motionen 1974: 1391 hemställer därför utskottet
att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 1391 till Trädgårdsskolan i Norrköping:
Materiel m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 116 000 kr.

7. Bidrag till Bergsskolan i Filipstad. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkten D 29 (s. 187—188) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Bergsskolan i Filipstad för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 1 076 000 kr.

8. Bidrag till driften av vissa privatskolor. Kungl. Maj:t har under
punkten D 30 (s. 188—190) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av vissa privatskolor för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 13 483 000 kr.

Utskottet. Innevarande läsår får åtta skolor statsbidrag enligt kungörelsen
(1964: 137) om statsbidrag till vissa privatskolor (omtryckt 1971:
350). Enligt beslut av 1973 års riksdag (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973:

UbU 1974: 8

5, rskr 1973: 72) skall statsbidraget till sådan skola, med undantag av
Fjellstedtska skolan och Lundsbergs skola, successivt avvecklas om kommun,
där sådan skola är belägen, beslutar avveckla motsvarande kommunala
bidrag. Om särskilda skäl föreligger kan Kungl. Majit medge
fortsatt statsbidrag även om det kommunala bidraget dräs in.

Genom beslut den 11 maj 1973 har Kungl. Maj:t förordnat att statsbidraget
till privatskolorna i Stockholms kommun, med undantag för
Franska skolan, skall avvecklas i den takt Stockholms kommunfullmäktige
beslutat avveckla motsvarande kommunala bidrag. Därest Stockholms
kommun ändrar beslut om avveckling förutsätter utskottet att
Kungl. Majit gör häremot svarande erforderliga ändringar i sitt beslut.

Vissa frågor rörande enskilda skolor behandlas även i betänkandet
1974:25.

Kungl. Majits beräkning av medelsbehovet har inte givit utskottet
anledning till erinran.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Bidrag till driften av vissa privatskolor för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 13 483 000 kr.

9. Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning. Kungl. Majit har under
punkten D 31 (s. 190—193) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften
av enskild yrkesutbildning för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag
av 19 000 000 kr.

Motionen

1974: 760 av herr Nordstrandh m. fl. (m, c, fp) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Majit uttalar att statsbidrag skall utgå till
Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg så länge en utbildning motsvarande
institutets icke på annat rätt ges inom kommunen.

Utskottet

Från förevarande anslag ersätts kostnader för statsbidrag till enskilda
yrkesskolor enligt bestämmelserna i kungörelsen (1971: 342) om
enskilda yrkesskolor (ändrad senast 1972: 283). Som en följd av den
fortsatta avvecklingen av statsbidrag till enskild yrkesutbildning kan
medelsanvisningen under detta anslag enligt propositionen 1974: 1 reduceras
med i det närmaste 4 milj. kr. Utskottet har inte funnit anledning
till erinran mot anslagsberäkningen.

Beträffande Bar-Lock-institutet och Filip Holmqvists handelsinstitut
föreslogs i propositionen 1973: 1 att statsbidraget till respektive skola
skulle upphöra fr. o. m. den 1 juli 1974. Riksdagen uttalade inte någon
erinran häremot (UbU 1973: 5, rskr 1973: 72).

Av statsrådsprotokollet framgår att mellan Bar-Lock-institutet och
Stockholms skoldirektion nyligen träffats ett principavtal om att den
vid institutet bedrivna skolverksamheten skall läggas ned senast vid ut -

UbU 1974: 8

gången av läsåret 1974/75 och att sorn ersättning skall inrättas vissa
kurser inom den kommunala gymnasieskoleorganisationen. Utskottet är
ense med Kungl. Maj:t om att statsbidrag bör kunna utgå till Bar-Lockinstitutet
även under nästa budgetår om det uppkommer svårigheter
att få kommunaliseringen till stånd fr. o. m. den 1 juli 1974.

Till följd av svårigheter att genomföra planerat inordnande av den
nuvarande utbildningen i Göteborgs skolorganisation har nedläggningen
av Filip Holmqvists handelsinstitut fördröjts. Kungl. Maj:t har den 7
december 1973 uppdragit åt skolöverstyrelsen att i samråd med styrelsen
för institutet och Göteborgs allmänna skolstyrelse vidta erforderliga
åtgärder i syfte att avvecklingen skall kunna genomföras fr. o. m.
den 1 januari 1975. Kungl. Maj:t anser att statsbidrag bör kunna utgå
även under nästa budgetår, men därefter helt upphöra att utgå.

I motionen 1974: 760 framhålls att den vid handelsinstitutet anordnade
utbildningen är väl anpassad till arbetsmarknadens behov. Då denna utbildning
inom överskådlig framtid inte torde kunna ges bättre i det
kommunala skolväsendet kan det enligt motionärernas mening inte
vara välbetänkt eller ändamålsenligt att inte ta till vara den undervisningserfarenhet
och de resurser som finns samlade inom handelsinstitutet.
Motionärerna anser att institutet bör beredas möjlighet att fortsätta
sin verksamhet så länge utbildning, som i allt väsentligt svarar mot
institutets, inte på annat sätt ges inom Göteborgs kommun.

Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet först framhålla att
riksdagen i fjol inte hade något att erinra mot att statsbidrag övergångsvis
fick utgå till bl. a. Filip Holmqvists handelsinstitut. Överläggningar
om kommunalisering pågick och det förutsattes vara möjligt att slutföra
dessa överläggningar inom Sådan tid att ett inlemmande i den
kommunala skolorganisationen kunde ske den 1 juli 1974. Utskottet
delar Kungl. Maj:ts uppfattning att statsbidrag bör kunna utgå även
under nästa budgetår. Utskottet delar, mot bakgrund av riksdagens
tidigare fattade beslut om att statsbidraget till institutet skall avvecklas,
även Kungl. Maj:ts uppfattning att målet för de pågående överläggningarna
bör vara att avvecklingen skall genomföras fr. o. m. den 1
januari 1975. Med hänsyn till1 i första hand personalen men även eleverna
anser utskottet att riksdagen redan nu bör uttala att statsbidrag för
ännu ett budgetår, dvs. budgetåret 1975/76, bör kunna beviljas om det
visar sig nödvändigt.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till driften av enskild yrkesutbildning
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
19 000 000 kr.,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974: 760 anfört om statsbidrag
till Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg.

UbU 1974: 8

10. Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. Kungl.
Maj:t har under punkten D 32 (s. 193—194) föreslagit riksdagen att till
Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 935 000 kr.

Motionen

1974: 1051 av herr Nordgren m. fl. (m, fp) vari hemställs att riksdagen 1.

vid behandlingen av åttonde huvudtiteln, punkt D 32, anvisar ett
förslagsanslag av 9 milj. kr.,

2. hos Kungl. Majit anhåller om ändringar i förordningen av den 28
maj 1959 innebärande att lärlingsbidrag utgår med 2 000 kr. per utbildningsår.

Utskottet

Kungl. Maj:ts förslag innebär att antalet bidragsrum minskas med
300 till 900. Utskottet biträder detta förslag.

I motionen 1974: 1051 föreslås en betydande uppräkning av nu utgående
bidragsbelopp. Kostnaderna för budgetåret 1974/75 beräknas
av motionärerna härigenom komma att överstiga det av Kungl. Majit
föreslagna anslagsbeloppet med drygt 7 milj. kr. Utskottet, som noterar
att skolöverstyrelsen inte föreslagit någon höjning av grundbidraget,
kan inte biträda motionärernas yrkande härom. Utskottet föreslår att
under förevarande anslagsrubrik i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
anvisas 1 935 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 1051 till Främjande av lärlingsutbildning hos
hantverksmästare m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 1 935 000 kr.

11. Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov. Vissa
kurser för ingenjörer m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna D 33—D 34 (s. 194—195) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov
ett anslag av 45 000 kr.,

2. till Vissa kurser för ingenjörer m. m. ett reservationsanslag
av 680 000 kr.

UbU 1974: 8

Stockholm den 7 mars 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin
(s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar
Sundgren (s), fröken Rogestam (c) ooh fru Nordlander (vpk).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974