Utbildningsutskottets betänkande nr 7 år 1974

UbU 1974:7

Nr 7

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till det obligatoriska
skolväsendet m. m. jämte motioner.

1. Bidrag till driften av grundskolor m. m. Kungl. Majit har i propositionen
1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under punkten
D 9 (s. 129—139) föreslagit riksdagen att

1. med godkännande av de riktlinjer för statsbidrag för socialförsäkringsavgift
vid statsunderstödd verksamhet, som förordats i propositionen
1974: 1, bemyndiga Kungl. Majit att besluta om erforderliga
ändringar i statsbidragsförfattningama,

2. till Bidrag till driften av grundskolor m. m. för budgetåret 1974/75
anvisa ett förslagsanslag av 4 260 000 000 kr.

Motionerna

1974: 222 av herr Johansson i Växjö (c) och fröken Pehrsson (c)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om utredning
och förslag om ett program för gymnastik och idrott i grundskolans
lågstadium,

1974:223 av fru Mogård (m) vari hemställs att riksdagen hos Kungl.
Majit begär att 1968 års bamstugeutredning ges tilläggsdirektiv att
skyndsamt utreda och framlägga förslag till åtgärder för att möjliggöra
sommarverksamhet för barn i skolmognadsklass,

1974: 469 av herr Nyhage m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit anhåller om en sådan ändring av skolstadgan att rektor
ges befogenhet att vid början av höstterminen medgiva byte av tillvalsämne,
Slöjdart eller kurs i årskurserna 7, 8 och 9 även i de fall detta
medför en utvidgad skolorganisation,

1974: 749 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att samma delningsförfarande för undervisning i slöjd som
tillämpas på grundskolans högstadium får användas också på dess lågoch
mellanstadier,

1974: 755 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen beslutar att som sin mening ge Kungl. Majit till känna vad
som i motionen anförts beträffande förändring av Allmänna bestäm -

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 7

UbU 1974: 7

melser för timplanerna i Lgr 69, innebärande att ytterligare en slöjdgrupp
får bildas om en rest av minst 5 elever uppstår vid delning av
antalet elever,

1974: 767 av herr Strömberg (fp) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit begär ändring av statsbidragsbestämmelserna för grundskolan
i enlighet med vad som anförts i motionen,

1974: 770 av herr Strömberg (fp) och fru Fraenkel (fp) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär förslag rörande alfabetiseringsundervisning
för invandrare,

1974: 1036 av herr Eriksson i Arvika (fp) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad som i motionen anförts
angående bestämmelser för statsbidrag till personell assistans för handikappade
elever,

1974: 1041 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att hos Kungl. Majit begära förslag om obligatorisk undervisning
i maskinskrivning i årskurs 6 eller 7 i grundskolan,

1974:1043 av fru Ingvar-Svensson (c) och herr Rämgård (c) vari hemställs 1.

att riksdagen uppdrar till Kungl. Majit att fastställa sådana regler
för bidraget till personell assistans att bidraget täcker kommunens faktiska
kostnader,

2. att riksdagen till Bidrag till driften av grundskolor anvisar ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 650 000 kr. förhöjt förslagsanslag
om 4 260 650 000 kr. att utnyttjas för bidrag till personlig
assistans för vissa handikappade elever i obligatoriska skolor,

1974: 1370 av herr Gernandt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om

1. sakkunnig prövning av i motionen angivna synpunkter samt om
bärande skäl framkommer tillskapande av förutsättningar för ökad
fysisk träning i skolorna,

2. utredning om behovet av och möjligheterna till stödundervisning
i fysisk träning i skolorna för elever som av olika skäl har svårigheter
att delta i obligatorisk fysisk träning,

1974: 1375 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för behovet av ökad trafikundervisning i skolorna
enligt vad som anförts i motionen 1974: 1430,

1974: 1392 av fru Nilsson i Kristianstad (c) och fröken Pehrsson (c)
i vad avser hemställan att riksdagen hos Kungl. Majit begär att ändrade
bestämmelser för statsbidrag till personell assistans för handikappade
elever i grundskolan införs i enlighet med de riktlinjer som anförts i

UbU 1974: 7

motionen samt att riksdagen vid sin behandling av Bidrag till driften
av grundskolor m. m. beslutar anvisa ett i förhållande till Kungl. Maj:ts
förslag med 650 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 4 260 650 000 kr. (yrkandet
1),

1974: 1396 av herr Oskarson m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
beslutar att i skrivelse till Kungl. Maj:t som sin mening ge till känna
att 5 kap. 27 § skollagen bör tillämpas på sådant sätt som anges i
motionen,

1974:1397 av herr Schött m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär en utredning om möjligheterna för årskurserna
1 t. o. m. 4 att erhålla gymnastikundervisning av lärare som avlagt
gymnastiklärarexamen,

1974: 1407 av herr Westberg i Ljusdal (fp) i vad avser hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära en översyn av a) lärostoffet
beträffande ämnet religionskunskap i Lgr 69, b) metodiken i ämnet
med ledning bland annat av resultat som framkommit vid olika utredningar
och c) läromedlens utformning i första hand i ämnet religionskunskap
men även i orienteringsämnena i övrigt (yrkandet 1).

Utskottet

Sedan läsåret 1972/73 är en ny läroplan för grundskolan (Lgr 69)
införd i alla årskurser. Totala antalet elever i grundskolan uppgick läsåret
1972/73 till 989 145. Läsåret 1973/74 beräknas antalet elever till
ca 1 007 000 och läsåret 1974/75 till ca 1 025 000.

I enlighet med statsmakternas beslut år 1973 (prop. 1973: 144, SfU
1973: 28, rskr 1973: 339) kommer folkpensionsavgiften att slopas fr. o. m.
inkomståret 1974. Inkomstbortfallet för staten kommer enligt beslutet
att kompenseras genom en socialförsäkrmgsavgift på 3,3 procent som
debiteras arbetsgivare och egenföretagare. Enligt samma beslut skulle
skolans huvudmän kompenseras för de ökade kostnaderna för den nya
arbetsgivaravgiften. I propositionen begärs ett bemyndigande för Kungl.
Maj:t att besluta om erforderliga ändringar i statsbidragsförfattningarna
i anledning härav.

Regler för organisation av slöjdgrupper på grundskolans
låg- och mellanstadier finns i de allmänna bestämmelserna till
timplanerna för grundskolan. Enligt dessa regler får två slöjdgrupper
anordnas, om det sammanlagda elevantalet på dessa stadier vid skolenheten
är lägst 17. Är antalet elever högre än 24, får det antal grupper
anordnas som erhålls då antalet elever delas med 15. Uppstår därvid
en rest på minst 10, får ytterligare en grupp anordnas. Enligt bestämmelserna
utgår således inte statsbidrag till slöjdundervisning för
restgrupper på upp till 9 elever.

UbU 1974: 7

Frågan om statsbidrag till slöjdundervisning på grundskolans låg- och
mellanstadier tas upp i motionerna 1974:749 och 1974:755. Enligt
motionen 1974:749 bör uppdelning av eleverna i grupper inte vara
knuten till det sammanlagda antalet elever på låg- och mellanstadierna
utan till antalet elever i respektive klass, eftersom skolledningen i flertalet
fall måste ta schematekniska hänsyn och dela eleverna i slöjdgrupper
med beaktande av redan förekommande klassanordningar vid
skolenheten. Enligt motionärerna bör samma delningsbestämmelser för
ämnet slöjd tillämpas på låg- och mellanstadierna som på högstadiet,
nämligen att ny elevgrupp i slöjd får bildas för varje påbörjat 16-tal
elever i klassen. Även i motionen 1974: 755 framförs krav av innebörd
att delningsbestämmelsema för ämnet slöjd på grundskolans låg- och
mellanstadier bör ändras. Bl. a. hävdas att de nuvarande reglerna har
den effekten att slöjdgrupperna på låg- och mellanstadierna blir särskilt
stora vid små skolor.

Skolöverstyrelsen har gjort en undersökning av slöjdgruppemas storlek
i grundskolan. I anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 anför
överstyrelsen beträffande delningsbestämmelser för ämnet slöjd på
låg- och mellanstadierna följande: »Anordnande av en grupp för varje
påbörjat 15-tal elever skulle rent teoretiskt medföra att antalet grupper
okar. Samtidigt skulle dock behovet av de s. k. kommunala slöjdgrupperna
försvinna. Den teoretiska ökningen kan beräknas till ca
1 900 grupper, vilket motsvaras av en statsbidragsökning med ca 7
milj. kr. Eftersom de osystematiskt spridda kommunala grupperna
kostar samhället ca 8,5 milj. kr. skulle reformen medföra en besparing
av ca 1,5 milj. kr. för den offentliga sektom sedd som en totalitet.»
Överstyrelsen, som konstaterar att en ändring av nuvarande delningsbestämmelser
för slöjdämnet på grundskolans låg- och mellanstadier
är angelägen, avstod emellertid på grund av det statsfinansiella läget
från att framföra förslag härom i sin anslagsframställning för budgetåret
1974/75.

Det nuvarande systemet för tilldelning av statsbidragsberättigade
lärartimmar för undervisningen i slöjd på grundskolans låg- och mellanstadier
är inte tillfredsställande. Delningsbestämmelsema för denna
undervisning bör bringas i bättre överensstämmelse med det faktiska
behovet av undervisningsgrupper. Det finns enligt utskottets mening
inte anledning att vänta med en ändring av dessa bestämmelser tills
beslut föreligger i anledning av kommande förslag från utredningen
om skolan, staten och kommunerna (SSK). En ändring bör ske snarast.
Utskottet vill däremot inte ta ställning till vilka regler för organisation
av slöjdgrupper på grundskolans låg- och mellanstadier som
är de mest ändamålsenliga. Det ankommer på Kungl. Maj:t att lägga
fram förslag härom. Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet sålunda anfört beträffande del -

UbU 1974: 7

ningsbestämmelser för slöjdgrupper på grundskolans låg- och mellanstadier.

Grundläggande undervisning i maskinskrivning kan meddelas
hl. a. inom fritt valt arbete. Fortsatt undervisning i maskinskrivning
kan meddelas i årskurserna 8 och 9, huvudsakligen för elever som
tidigare erhållit grundläggande undervisning. För sådan fortsatt undervisning
disponeras en lärarveckotimme (resurstimme) per klass, som
kan användas inom ramen för undervisningen i annat ämne, t. ex.
svenska eller orienteringsämnen, I motionen 1974:1041 föreslås att
undervisning i maskinskrivning skall bli obligatorisk i årskurs 6 eller 7.
Resultaten av nuvarande maskinskrivningsundervisning anses bli otillfredsställande
på grund av att ämnet saknar egna elevtimmar på den
obligatoriska timplanen.

Enligt vad utskottet erfarit pågår sedan läsåret 1965/66 försöksverksamhet
med undervisning i maskinskrivning i årskurs 6 inom
grundskolan i Stockholms kommun, varvid en veckotimme i ämnet
svenska har bytts ut mot en veckotimme i ämnet maskinskrivning och
klassen delats i två grupper under en veckotimme svenska och en
veckotimme maskinskrivning. Av skolöverstyrelsens anslagsframställning
för budgetåret 1974/75 framgår bl. a. att erfarenheterna av försöksverksamheten
är goda och att överstyrelsen har för avsikt att i
annat sammanhang föreslå att resurstimmarna i maskinskrivning försöksvis
får användas till annan uppläggning av undervisningen i maskinskrivning
i grundskolan än den nuvarande. Med hänvisning härtill
och till vad utskottet i sitt betänkande 1972: 45 uttalat beträffande inriktningen
av läroplansuppföljningen för grundskolan föreslår utskottet
att motionen 1974: 1041 inte föranleder någon riksdagens åtgärd.

Enligt 5 kap. 27 § skollagen (1962: 519) kan på föräldrars begäran
elev befrias från att delta i undervisning i religionskunskap,
om eleven tillhör trossamfund som fått Konungens tillstånd att i skolans
ställe ombesörja religionsundervisning. I motionen 1974:1396 hemställs
att riksdagen uttalar att Kungl. Maj:t vid handläggning av ärenden
rörande tillstånd att i skolans ställe ombesörja undervisningen i religionskunskap
i större utsträckning än hittills bör ställa sig positiv till ansökningarna.

Med anledning av ifrågavarande motionsyrkande vill utskottet först
erinra om att riksdagen under de tre senaste åren vid skilda tillfällen
debatterat frågan om befrielse från undervisningen i religionskunskap.
Utbildningsutskottet avgav den 8 november 1973 ett särskilt betänkande
i anledning av motioner om befrielse från deltagande i undervisningen
i religionskunskap (UbU 1973: 46). Med hänvisning till dels vad utskottet
i nämnda betänkande uttalat och riksdagens ställningstagande i
ärendet, dels det stora intresse som från riksdagens sida ägnats utform -

1* Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 7

UbU 1974: 7

ningen av ämnet religionskunskap avstyrker utskottet bifall till yrkandet
i motionen 1974: 1396.

I motionen 1974: 1407 begärs bl. a. en översyn av lärostoff, ämnesmetodik
och läromedel för ämnet religionskunskap i grundskolan.

Utbildningsutskottet har i sitt betänkande 1973: 47 redogjort för de
åtgärder som skolöverstyrelsen under de senaste åren vidtagit för att
utvärdera och förbättra undervisningen i religionskunskap i grundskolan.
Av redovisningen framgår att överstyrelsen inom ramen för läroplansuppföljningen
för grundskolan (LUG) förberedde en undersökning
av ämnet religionskunskap på grundskolans låg-, mellan- och högstadier.
Utskottet har inhämtat att den planerade undersökningen nu satts i gång
och att dess syfte är att få underlag för skilda åtgärder som kan förbättra
undervisningen i ämnet religionskunskap i grundskolan. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall till nu ifrågavarande yrkande
i motionen 1974: 1407.

I motionen 1974: 1375 framställs ett yrkande som syftar till att trafikundervisningen
skall få ökat utrymme i skolan. Enligt
motionärernas mening bör trafiksäkerhet ingå som ett obligatoriskt
ämne på timplanen.

I samhällets strävan efter en säkrare trafik betyder trafikundervisningen
i skolan mycket. Trafikundervisningen skall enligt läroplanerna
tas upp i naturliga sammanhang i skolans arbete. På lågstadiet anknyter
trafikundervisningen till ämnena hembygdskunskap ooh gymnastik. På
mellan- och högstadierna behandlas trafikfrågor främst inom de samhälls-
och naturorienterande ämnena samt i ämnet gymnastik. Med
hänsyn till att trafiksäkerhetsfrågorna på ett naturligt sätt kunnat integreras
i många skolämnen är utskottet inte berett att nu förorda att
ett nytt ämne tas upp på skolans timplan. Enligt uppgift från skolöverstyrelsen
slutförs för närvarande en omfattande lärarfortbildning
i vad gäller skolans trafikundervisning. Vidare kommer under våren
1974 nya anvisningar för skolpolisverksamheten att föreligga. Med hänvisning
härtill och till de aktiviteter som pågår inom den till skolöverstyrelsen
knutna samordningsgruppen Trafikundervisning i skolan
(TRUSK) avstyrker utskottet bifall till motionen 1974: 1375.

Enligt motionen 1974: 222 är det viktigt att barn och ungdom redan
i unga år inser idrottens och motionens betydelse. Det behövs, menar
motionärerna, kvalificerade lärare i gymnastik redan på lågstadiet,
och vidare bör ett gymnastik- och idrottsprogram utarbetas för detta
stadium. Även i motionen 1974: 1370 framhålls värdet av en regelbunden
fysisk träning på bl. a. grundskolans låg- och mellanstadier. Motionärerna
anser att en utökad gymnastik- och idrottsverksamhet bör
komma till stånd inom skolans ram, bl. a. i samverkan med frivilliga
rörelser och organisationer. Elever som av olika skäl har svårigheter att

UbU 1974: 7

ddta i den obligatoriska undervisningen bör genom stödundervisning
ges möjlighet till fysisk träning i skolan.

Till läroplan för grundskolan (Lgr 69) finns fogat ett särskilt supplement
som behandlar undervisningen i ämnet gymnastik på bl. a. lågstadiet.
Skolöverstyrelsen har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som skall
utarbeta underlag för omarbetning av detta supplement. Vidare bedriver
överstyrelsen ett särskilt forsknings- och utvecklingsarbete beträffande
gymnastikundervisningen på låg- och mellanstadierna. Frågor
om skolans samverkan med frivilliga rörelser och organisationer
under och efter skoltid bl.a. i vad gäller gymnastik- och idrottsverksamhet
behandlas av utredningen om skolans inre arbete (SIA), som
förväntas avge sina förslag under år 1974. De nuvarande resurserna för
stödundervisning i grundskolan är dimensionerade för undervisning av
sådana elever på högstadiet som önskar ändra studieinriktning eller
som på grund av långvarig sjukdom eller andra liknande omständigheter
har behov av extra stöd från skolans sida under viss begränsad
tid. I avvaktan på SSK:s förslag beträffande ett nytt statsbidragssystem
för skolväsendet är det inte lämpligt att införa ett nytt, specialdestinerat
statsbidrag för stödundervisning i gymnastik. Med hänvisning till
det anförda avstyrker utskottet motionerna 1974: 222 och 1974: 1370.

Enligt 5 kap. 8 § i skolstadgan (1971: 235) skall val av tillvalsämne,
s 1 ö j d a r t eller ku r s för årskurserna 7, 8 och 9 äga rum
under den vårtermin som föregår respektive årskurs. Valen görs senast
under februari månad. Eleverna äger emellertid rätt att ändra sitt studieval,
såvida detta inte medför en utvidgning av skolorganisationen. För
att elever, vilkas byte skulle medföra en utvidgad skolorganisation, skall
ha samma rätt som övriga elever i vad gäller byte föreslås i motionen
1974: 469 att rektor ges befogenhet att vid början av höstterminen
medge byte av tillvalsämne, slöjdart eller kurs i årskurserna 7, 8 och 9
även i de fall detta medför en utvidgad organisation.

Även om utskottet delar motionärernas uppfattning att lika villkor
så långt möjligt bör råda för alla elever, kan man enligt utskottets mening
inte bortse från det förhållandet att de ifrågasatta utvidgningarna
av en redan fastställd organisation, vilka alltså inte kunnat förutses vid
planeringen inför det nya läsåret, med nuvarande utformning av statsbidragssystemet
kan få vittgående ekonomiska konsekvenser. Frågor
som gäller huvudmans disposition av det statliga driftbidraget till skolväsendet
behandlas av SSK. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionen 1974: 469. Utskottet vill emellertid understryka
vikten av att skolan genom aktiv elevvård och utbyggd studieoch
yrkesorientering bidrar -till att eleverna får mindre anledning att
ändra en gång gjorda studdeval.

Sedan läsåret 1967/68 utgår statsbidrag till personell assi -

UbU 1974: 7

stans för vissa handikappade elever i obligatoriska
skolor. Genom beslut den 23 mars 1973 har Kungl. Maj:t meddelat nya
bestämmelser för fördelningen av bidraget. De ändrade bestämmelserna
innebär bl. a. att huvuddelen av statsbidraget schablonmässigt fördelas
mellan kommunerna av skolöverstyrelsen med utgångspunkt i antalet
grundskoleelever i respektive kommun. I propositionen föreslås ett
bidrag om 2 350 000 kr. till ifrågavarande assistans under nästa budgetår.

I motionen 1974:1036 yrkas att statsbidrag till personell assistans i
grundskolan skall kunna utgå också till psykiskt handikappade elever.
Enligt motionerna 1974:1043 och 1974:1392 har de ändrade statsbidragsbestämmelserna
fått som resultat att alla kommuner, oavsett om
de har handikappade barn i sitt skolväsende eller ej, får ifrågavarande
statsbidrag och att därför kommun med få grundskoleelever men med
en eller flera gravt handikappade elever får ett förhållandevis litet bidrag.
I motionerna yrkas dels att bidraget till personell assistans till
handikappade elever räknas upp till 3 milj. kr. i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag, dels att bidraget inte fördelas schablonmässigt
utan med utgångspunkt i de enskilda kommunernas behov.

Enligt utskottets mening bör bidraget till personell assistans för vissa
handikappade elever räknas upp till 2 550 000 kr. för budgetåret
1974/75 och förevarande anslag därför föras upp med 4 260 200 000 kr.
Det bör inte vara uteslutet att i begränsad utsträckning använda medlen
till ifrågavarande assistans även för vissa psykiskt handikappade
elever i grundskolan. Frågan på vilket sätt bidraget bäst fördelas på
de kommuner som har störst behov av medel till personell assistans
bör övervägas när erfarenhet av det nya systemet föreligger. Av statsbidragsbestämmelserna
bör emellertid redan nu framgå att, om kommun
inte kan använda medlen till sitt ändamål, nämligen personell
assistans för vissa handikappade elever, medlen utan dröjsmål skall
återställas till skolöverstyrelsen för att överföras till kommun med ett
reellt behov av medlen. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört i anledning av
motionerna 1974: 1036, 1974:1043 och 1974:1392.

I motionen 1974: 767 begärs statligt bidrag till kommunala tjänster
som konsulent för stödundervisningen åt ickesvenskspråkiga
elever. Utskottet, som i avvaktan på förslag
från SSK inte finner skäl fÖTeligga för att förorda införandet av
ett nytt, specialdestinerat statsbidrag för s. k. invandrarkonsulenter,
avstyrker bifall till motionen 1974:767.

Från ifrågavarande anslag till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
bestrids kostnaderna för statsbidrag för undervisning på grundskolenivå
av bl. a. vuxna som fått ofullständig eller ingen undervisning.

UbU 1974: 7

För verksamheten gäller i tillämpliga delar skolstadgans bestämmelser
angående särskild undervisning. Det ankommer på skolstyrelsen i respektive
kommun aitt informera om möjligheten till undervisning, i
synnerhet bland berörda invandrare. Denna särskilda undervisning
av invandrare, som kan bedrivas enskilt, organiserar
skolstyrelsen som regel inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen.

I motionen 1973: 770 anförs att det varje år till Sverige kommer
ett antal invandrare som är analfabeter och som förutsätts genom
skolstyrelsens försorg få en för dem tillrättalagd undervisning. Den
lagstadgade rätt som föreligger för invandrare att vid anställning få
ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning gäller enligt motionärerna
inte denna typ av särskild undervisning, varför de föreslår
att nämnda lagstadgade rätt utsträcks till att gälla även alfabetiseringsundervisningen
för invandrare samt att på längre sikt undervisningen
av analfabeter genom kompletterande åtgärder från Kungl. Maj:ts sida
får en samlad lösning.

Med alfabetiseringsundervisning är flera problem förknippade. Utskottet
har erfarit att skolöverstyrelsen dels genom beslut den 30 januari
1974 tillkallat en expert för att utreda frågor rörande alfabetiseringsundervisning
för vuxna invandrare, dels har för avsikt att tillsätta en
arbetsgrupp i ärendet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet bifall
till motionen 1974: 770.

I motionen 1974:1397 begärs en utredning om möjligheterna för
årskurserna 1—4 att erhålla gymnastikundervisning av
lärare som avlagt gymnastiklärarexamen.

Enligt läroplan för grundskolan (Lgr 69) är i samtliga årskurser på
lågstadiet antalet lärarveckotimmar 30. Detta timtal överensstämmer
med undervisningsskyldigheten för lärare för klass på grundskolans lågstadium.

Enligt vad utskottet inhämtat finns inga formella hinder för att lärare
som avlagt gymnastiklärarexamen meddelar undervisning i gymnastik
på grundskolans lågstadium, om en sådan anordning skulle vara
den mest lämpliga vid viss skola.

På mellanstadiet överstiger antalet lärarveckotimmar i varje årskurs
30, varför det där finns större praktisk möjlighet till flerlärarsystem.
Genom riksdagens beslut år 1967 (prop. 1967:4, SU 1967:51, rskr
1967:143) anordnas en sådan utbildning av lärare på mellanstadiet, att
den blivande mellanstadieläraren får välja antingen en grundkurs eller
en orienteringskurs i gymnastik. Enligt Aktuellt från Skolöverstyrelsen
1972/73:14 är endast i det förstnämnda fallet den som avlagt mellanstadielärarexamen
enligt 1968 års lärarhögskolstadga kompetent att
undervisa i ämnet gymnastik. Har mellanstadielärare blott genomgått

UbU 1974: 7

orienteringskurs i ämnet gymnastik förutsätts annan kompetent lärare
meddela undervisning i gymnastik i vederbörande klass, t. ex. sådan
mellanstadielärare som har lägst betyget godkänd inom grundkursen
för ämnet gymnastik (eller motsvarande utbildning) eller lärare som avlagt
gymnastiMärarexamen vid gymnastik- och idrottshögskola.

Utskottet, som utgår från att den lokala skolledningen löser frågan
om gymnastikundervisningens anordnande i ifrågavarande årskurser
på bästa möjliga sätt med hänsyn till bl. a. tillgången på lärarpersonal
i kommunen, avstyrker bifall till motionen 1974:1397.

I motionen 1974: 223 har framställts ett yrkande som syftar till att
undervisningen av elever i skolmognadsklass skall kompletteras
och stödjas genom att för dessa elever under sommaruppehållet
mellan läsåren anordnas särskild verksamhet som på olika sätt
kan aktivera barnen och underlätta deras fortsatta skolgång.

1968 års barnstugeutredning arbetar med frågorna om fritidshemsoch
övrig fritidsverksamhet för barn och ungdom i skolåldrarna. Utredningen
om skolans inre arbete (SIA) har att se över verksamhetsformerna
och det inre arbetet i skolan efter besluten om de stora yttre
och organisatoriska reformerna under 1960-talet. Utskottet, som
erinrar om sitt yttrande över motionen 1973:1298 i betänkandet UbU
1973: 51 enligt vilket SIA:s och barnstugeutredningens förslag borde
avvaktas innan åtgärder vidtogs i förevarande ärende, avstyrker motionen
1974: 223.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med godkännande av de riktlinjer för statsbidrag
för socialförsäkringsavgift vid statsunderstödd verksamhet,
som förordats i propositionen 1974: 1, bemyndigar Kungl.
Maj:t att besluta om erforderliga ändringar i1 statsfeidragsförfattningarna,

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 749 och 1974: 755
anfört om delningsbestämmelser för slöjdgrupper på grundskolans
låg- och mellanstadier,

3. att riksdagen avslår motionen 1974: 1041,

4. att riksdagen avslår motionen 1974: 469,

5. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 1036 samt 1974:
1043 yrkandet 1 och 1974: 1392 yrkandet 1 första att-satsen
anfört om statsbidrag till personell assistans åt vissa handikappade
elever,

6. att riksdagen avslår motionen 1974: 767,

UbU 1974: 7

7. att riksdagen med anledning av propositionen 1974:1 samt
motionerna 1974: 1043 yrkandet 2 och 1974: 1392 yrkandet 1
andra att-satsen till Bidrag till driften av grundskolor m. m.
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
4 260200 000 kr.,

8. att riksdagen avslår motionen 1974: 1396,

9. att riksdagen beträffande översyn av lärostoff m. m. i ämnet
religionskunskap avslår motionen 1974: 1407 yrkandet 1,

10. att riksdagen avslår motionen 1974: 1375,

11. att riksdagen avslår motionerna 1974: 222 och 1974: 1370,

12. att riksdagen avslår motionen 1974: 770,

13. att riksdagen avslår motionen 1974: 1397,

14. att riksdagen avslår motionen 1974: 223.

2. Särskilda åtgärder på skolområdet. Kungl. Maj:t har under punkten
D 10 (s. 139—140) föreslagit riksdagen att till Särskilda åtgärder på
skolområdet för budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av
30000 000 kr.

Motionerna

1974: 84 av herr Hermansson m. fl. (vpk) vari hemställs

A. att riksdagen hos regeringen begär inrättandet av ett särskilt statsstöd,
som bör kunna utgå till kommunerna för bibehållande även av
små skolenheter i glesbygder,

B. att riksdagen uttalar att de lokala skolmyndigheterna som alternativ
till skolindragning alltid först bör undersöka möjligheten av att gå in
för B-formen,

1974: 302 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
till Kungl. Maj:t uttalar att de bestämmelser som gäller för verksamheten
med medel för särskilda åtgärder på skolområdet innevarande budgetår
skall gälla även budgetåret 1974/75,

1974: 461 av herr Fälldin m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen till
Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 40 000 000 kr.,

1974:1368 av herr Eriksson i Ulfsbyn (c) och fröken Eliasson (c) vari
hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att initiativ tas för att
i skolan bereda invandrarbarnen möjlighet att följa och utveckla hemmets
och hemlandets traditioner, kulturmönster och språk i enlighet
med vad som anförts i motionen 1974: 1540,

1974:1402 av herrar Strömberg (fp) och Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att i propositionen 1974: 1 anvisade me -

UbU 1974: 7

del till Särskilda åtgärder på skolområdet skall få användas även till
åtgärder för att förhindra mobbning.

Utskottet

Genom beslut den 6 december 1973 har riksdagen till Särskilda åtgärder
på skolområdet på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1973/74 anvisat ett reservationsanslag av 15 000 000 kr. Samtidigt beslöt
riksdagen att som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna vad utbildningsutskottet
i sitt yttrande 1973: ly anfört om stimulansbidrag till
personalvård för lärare (prop. 1973:165, FiU 1973:40, rskr 1973: 344).

Det för budgetåret 1973/74 anvisade anslaget har genom Kungl.
Maj:ts beslut den 14 december 1973 uppdelats i tre anslagsposter, nämligen
1. Personell förstärkning vid undervisningen, 10 milj. kr., 2. Förstärkningsanordningar
för elevvård och fritidsverksamhet, 4,9 milj. kr.,
och 3. Administration, 0,1 milj. kr. Skolöverstyrelsen får enligt beslutet
göra mindre omfördelningar mellan anslagsposterna 1 och 2. Skolöverstyrelsen
har genom särskilt beslut bemyndigats meddela de ytterligare
föreskrifter som kan erfordras för att genomföra verksamheten. För
att uppnå den avsedda effekten bör, framhålls i Aktuellt från Skolöverstyrelsen
1973/74: 33, åtgärderna koncentreras till vissa skolenheter
eller vissa rektorsområden i ett begränsat antal kommuner. Syftet
med begränsningen är bl. a. att underlätta en utvärdering av de insatta
åtgärderna.

Enligt propositionen 1974:1 skall de bestämmelser som gäller för
verksamheten innevarande budgetår i huvudsak få gälla även budgetåret
1974/75. Beträffande användningen av medlen för de särskilda åtgärderna
på skolområdet uttalar departementschefen i propositionen 1974:1
i övrigt bl. a. följande: »Det bör med anlitande av dessa medel vara
möjligt att praktiskt pröva olika förstärkningsåtgärder på skolområdet
liksom även idéer från SIA:s arbete som t. ex. det nya skoldagsbegreppet.
»

I motionen 1974: 302 vänder sig vederbörande motionärer mot uttalandet
att ett nytt skoldagsbegrepp skall kunna prövas under budgetåret
1974/75.

Utskottet har inhämtat att nämnda uttalande inte avser prövning av
ett nytt arbetstidsbegrepp för skolans undervisande personal. På grund
härav anser utskottet att yrkandet i motionen 1974: 302 inte behöver
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1974:1402 hemställs att ifrågavarande anslagsmedel skall
få användas även till åtgärder för att hindra mobbning.

Det torde vara möjligt att genom personell förstärkning vid undervisningen
och förstärkningsanordningar för elevvård och fritidsverksamhet
motarbeta uppkomsten av mobbning. Ifrågavarande medel bör

UbU 1974: 7

därför kunna ha en sådan effekt vid de skolor, som kommer i fråga för
de särskilda åtgärderna. Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att motionen 1974:1402 inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1974:1368 hemställs att medel under detta anslag skall få
användas även för undervisning i hemspråk och hemlandskultur för
invandrarbarn.

Utskottet, som är medvetet om behovet av en sådan undervisning,
vill erinra om att modersmålsundervisning i minoritetsspråk om högst
två veckotimmar per årskurs kan anordnas inom ramen för läroplan
för grundskolan. Denna undervisning ersätter då undervisningen i andra
ämnen som rektor bestämmer efter samråd med elevens föräldrar. Vidare
får på grundskolans högstadium det fritt valda arbetet utnyttjas
för modersmålsundervisning i minoritetsspråk. Även två veckotimmar
av den stödundervisningsresurs i grundskolan som kan utgå till ickesvenskspråkiga
elever får användas till modersmålsundervisning i minoritetsspråk.
Med hänvisning till det anförda och till vad som i propositionen
(s. 138) uttalats beträffande stödåtgärder m. m. för elever i kommuner
med stora grupper invandrarbarn avstyrker utskottet motionen
1974: 1368.

För att skapa bättre förutsättningar för små undervisningsgrupper
i skolan föreslås i motionen 1974:461 att riksdagen för nästa budgetår
skall anvisa 10 milj. kr. utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit. Möjlighet
att få särskilt statsbidrag till undervisning i små klasser och grupper
anses få som effekt att kommun blir mindre benägen att lägga ned
mycket små skolenheter. I motionen 1974: 84 tas upp frågan om undervisning
i B-form i glesbygd och särskilt statsbidrag till kommun när
kommunen bevarar nedläggningshotad skola.

Som utskottet tidigare anfört uttalas i propositionen att de bestämmelser
som gäller för verksamheten innevarande budgetår i huvudsak
skall få gälla även under budgetåret 1974/75. Det innebär att bidrag
till personell förstärkning för att kunna anordna små grupper och klasser
liksom hittills skall kunna utgå till vissa skolor i ett antal kommuner.
Frågan om skolväsendets organisation i glesbygd behandlades i propositionen
1973: 77 (UbU 1973: 29). I anledning av statsmakternas beslut
i ärendet har Kungl. Maj:t genom skilda beslut uppdragit åt skolöverstyrelsen
att utforma och komma in med förslag till riktlinjer för de
lokala och regionala myndigheternas prövning av fråga om bevarande
av dels låg- och mellanstadieskolor, dels högstadieskolor. Utskottet har
erfarit att i glesbygd inför läsåret 1973/74 sammanlagt tio skolor nedlagts
varvid skolstyrelse och länsskolnämnd varit överens om åtgärdens
riktighet. I fem fall har skolstyrelse anfört besvär hos Kungl. Maj:t
över länsskolnämnds beslut om indragning av skola. Kungl. Maj:t har
därvid bifallit besvären. Kommunens vilja i fråga om skolorganisatio -

UbU 1974: 7

nen i kommunen har alltså i dessa femton fall varit det avgörande. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall tili motionen
1974: 84.

Mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till det statsfinansiella
läget avstyrker utskottet jämväl yrkandet i motionen 1974:461.

Åberopande vad som anförts i det föregående hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motionen 1974: 302,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1402,

3. att riksdagen avslår motionen 1974:1368,

4. att riksdagen avslår motionen 1974: 84,

5. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med
avslag på motionen 1974: 461 till Särskilda åtgärder på skolområdet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 30 000 000 kr.

3. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under punkten
D 11 (s. 140—141) och hemställer

att riksdagen till Mångfaldigande av litterära och konstnärliga
verk inom utbildningsväsendet för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 1 200 000 kr.

4. Nomadskolor. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkten D 13 (s. 144—145) och hemställer

att riksdagen till Nomadskolor för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 5 798 000 kr.

5. Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten D 14 (s. 145-150) föreslagit riksdagen att till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag
av 49 825 000 kr.

Motionerna

1974:221 av herrar Bengtsson i Göteborg (c) och Pettersson i örebro
(c) vari hemställs att riksdagen till Kungl. Maj:t uttalar att frågan om
huvudmannaskapet för undervisning och socialt stöd åt barn och skolungdom
med särskilda behov utreds,

1974:477 av fru Tillander m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att undervisningen av elever med grava syn-, hörsel- och talsvårigheter
på grundskole- och gymnasienivå så långt möjligt decentra -

UbU 1974:7

liseras och att därvid särskilt beaktas de stora möjligheter till decentralisering
av undervisningen som finns för de gravt hörselskadade,

2. hos Kungl. Maj:t begär att förutsättningarna för att i undervisningen
av bara även integrera vuxna måtte prövas,

1974: 763 av fröken Pehrsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
för budgetåret 1974/75 under anslaget D 14 Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader
beviljar ett anslag på 63 000 kr. utöver Kungl. Maj:ts
förslag för inrättande av ytterligare en tjänst som förskolekonsulent
för synskadade elever,

1974:1388 av herr Mattsson i Lane-Herrestad (c) vari hemställs att
riksdagen till Specialskolan m. m.: Utbildningskostnader anvisar ett i
förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 63 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 49 888 000 kr. för inrättande av en förskolekonsulenttjänst
för synskadade barn inklusive flerhandikappade i förskoleåldern.

Utskottet

Statsmakterna beslöt år 1965 (prop. 1965:70, SU 1965: 101, rskr
1965: 275) att blind- och dövskolorna skulle ersättas av en statlig obligatorisk
tioårig grundskola för barn som är syn-, hörsel- eller talskadade.
Denna grundskola var fullt genomförd i och med utgången av läsåret
1970/71. Skolformen benämns specialskolan. Verksamheten regleras
genom specialskolstadgan (1965:478, omtryckt 1970:327, ändrad senast
1972: 88).

Synskadade elever undervisas inom specialskolan vid två skolenheter,
belägna i Solna (Tomtebodaskolan) och örebro (Ekeskolan). Vid Ekeskolan
mottas som elever synskadade barn med tilläggshandikapp. Hörselskadade
elever undervisas vid dels sex skolenheter, belägna i Stockholm
(Manillaskolan), Gnesta (Åsbackaskolan), Lund (östervångsskolan),
Vänersborg (Vänerskolan), örebro (Birgittaskolan) och Härnösand
(Kristinaskolan), dels i särskilda klasser förlagda till grundskolan (s. k.
externa klasser). Av dessa mottar Åsbackaskolan elever med tilläggshandikapp.
Vid en skolenhet i Sigtona (Hällsboskolan) undervisas normalbegåvade
bara med grava talskador samt hörselskadade barn med
beteendestörningar och vissa andra komplikationer.

I motionen 1974:477 yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att
ifrågavarande undervisning för elever med grava syn-, hörsel- och talsvårigheter
i möjligaste mån bör decentraliseras. Motionärerna anser att
centraliseringen till ett fåtal platser i landet står i klar strid mot strävandena
att bereda elever möjlighet att bo kvar i det egna hemmet och
få normala sociala kontakter. Motionen behandlar också frågan om
specialundervisningen för vuxna.

Den pedagogiska och organisatoriska utvecklingen har gjort det möj -

UbU 1974: 7

ligt att undervisa allt fler handikappade elever i vanliga skolor. I olika
sammanhang har riksdagen slagit fast att de handikappade skall ha samma
rätt til utbildning som icke-handikappade och att detta i görligaste
mån bör förverkligas inom ramen för det reguljära utbildningsväsendet.

Även om åtgärder inom den reguljära skolan har minskat och sannolikt
kommer att ytterligare minska behovet av speciella institutioner
för undervisning av handikappade barn, torde sådana institutioner komma
att behövas även i framtiden.

I decentraliseringsfrågan vill utskottet framhålla att det delar motionärernas
uppfattning att undervisning bör erbjudas specialskoleeleverna
så nära hemorten som möjligt. Mot detta önskemål står
emellertid bl. a. angelägenheten av att även dessa elever kan erbjudas
ett relativt fritt studieval. Som framgår av motionen har en av skolöverstyrelsen
tillkallad utredningsman utarbetat ett förslag beträffande
utbildning i gymnasieskola för gravt hörselskadade och hörselklasselever.
Förslaget remissbehandlas för närvarande. Skolöverstyrelsen har
i sin anslagsframställning aviserat förslag även om högstadieorganisationen
för specialskolan för hörselskadade. I det nyssnämnda utredningsförslaget
behandlas även de vuxnas undervisningssituation.

Med hänsyn främst till att resultatet av det inom skolöverstyrelsen
pågående utredningsarbetet inom specialskolans område inte bör föregripas
anser utskottet att motionen 1974:477 bör avslås av riksdagen.

I anledning av yrkandet i motionen 1974: 221 vill utskottet erinra om
att riksdagen i fjol begärde att Kungl. Maj:t skulle föranstalta om utredning
beträffande de flerhandikappades problem (Soll 1973:12, rskr
1973:180). Socialutskottet framhöll i sitt betänkande 1973:12 att utredningen
bör omfatta en kartläggning av de särskilda problem som i
olika situationer uppstår för flerhandikappade, en bedömning av hur
befintliga stödformer på bästa möjliga sätt skall kunna anlitas för att
tillgodose flerhandikappades behov samt överväganden om vilka ytterligare
insatser som kan behövas för att flerhandikappade skall få det
stöd som deras situation kräver. Utredningsuppdraget har av Kungl.
Maj:t anförtrotts handikapputredningen.

Utskottet vill också erinra om riksdagens beslut år 1972 i anledning
av motioner angående undervisning av dövblinda m. fl. (UbU 1972: 47,
rskr 1972:288). Kungl. Maj:t har gett skolöverstyrelsen i uppdrag att
göra den av riksdagen begärda utredningen.

Utskottet kan inte finna det motiverat att riksdagen nu begär
den i motionen 1974:221 föreslagna utredningen, varför motionen avstyrks.

Fr. o. m. innevarande läsår är landet i vad avser stöd till synskadade
elever indelat i fem regioner. Inom varje region skall det finnas en
tjänst avseende förskolebarn (förskolekonsulent), en tjänst avseende
synsvaga elever (speciallärare/reselärare) och en tjänst avseende gravt

UbU 1974: 7

synskadade elever (speciallärare/reselärare). Skolöverstyrelsen anser att
denna regionala organisation successivt måste tillföras nya tjänster under
de kommande åren om de synskadade eleverna skall kunna få en tillfredsställande
service. Skolöverstyrelsen uppger att av förskolekonsulentemas
senaste årsberättelse framgick att 275 av de 366 registrerade
synskadade förskolebarnen i landet besöktes en eller två gånger under
läsåret 1971/72 medan de övriga 91 barnen inte fick några besök alls.
Enligt skolöverstyrelsens bedömning bör varje barn besökas fem till
sex gånger per år. Skolöverstyrelsen föreslår att medel nästa budgetår
beräknas för ytterligare en tjänst som förskolekonsulent. I fråga om det
antal synsvaga respektive gravt synskadade elever som de i organisationen
ingående speciallärama/reselärama skall betjäna beräknas ett
tillskott på ca 80 elever nästa läsår. Totala antalet elever med behov
av reselärarservice skulle därvid uppgå till 1 100. Skolöverstyrelsen har
föreslagit att medel beräknas för ytterligare tre tjänster som speciallärare/reselärare
nästa budgetår.

Kungl. Majit har i så måtto biträtt skolöverstyrelsens förslag att
medel beräknats för ytterligare en tjänst som speciallärare.

I motionerna 1974: 763 och 1974:1388 hemställs att riksdagen anvisar
medel till den av skolöverstyrelsen föreslagna tjänsten som förskolekonsulent.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag
om medel till ytterligare en speciallärarjänst och är sålunda inte berett
att med ändring av Kungl. Maj:ts prioritering förorda den i motionerna
begärda tjänsten. Utskottet avstyrker alltså yrkandena i motionerna
1974: 763 och 1974:1388.

Med tillstyrkan även i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer
utskottet

1.att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 samt med
avslag på motionerna 1974: 763 och 1974: 1388 till Specialskolan
m. m.: Utbildningskostnader för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 49 825 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:477,

3. att riksdagen avslår motionen 1974:221.

6. Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. Specialskolan m. m.: Resor
för elever jämte ledsagare. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkterna D 15—D 16 (s. 150—152) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Specialskolan m. m.: Utrustning m. m. ett reservationsanslag
av 2 135 000 kr.,

2. till Specialskolan m. m.: Resor för elever jämte ledsagare ett
förslagsanslag av 2 350 000 kr.

UbU 1974: 7

7. Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade barn.

Kungl. Maj:t har under punkten D 17 (s. 152—154) föreslagit riksdagen
att till Bidrag till förskoleverksamhet m. m. för vissa handikappade barn
för budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kr.

Motionen

1974:1032 av fröken Eliasson (c) och fröken Rogestam (c) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Majit begär att överläggningar skyndsamt
skall tas upp med berörda parter om en uppräkning av statsbidragen
till den i motionen berörda förskoleverksamheten och att därav
föranledda förslag snarast framläggs.

Utskottet

Av propositionen framgår att Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet
i gemensam skrivelse anhållit att överläggningar mellan
berörda parter tas upp beträffande en uppräkning av bl. a. de statsbidragsbelopp
som fastställts i kungörelsen (1956:252) angående statsbidrag
till förskolor, skolhem och hemundervisning för döva och hörselskadade
barn. Kungl. Majit föreslår inte någon höjning av statsbidragsbeloppen
och hemställer om oförändrad medelsanvisning under detta
anslag för nästa budgetår.

Med anledning av det i motionen framförda yrkandet om en uppräkning
av ifrågavarande statsbidragsbelopp vill utskottet erinra om att
föredragande statsrådet i propositionen 1973:136 om förskoleverksamhetens
utbyggnad och organisation uttalade, att frågan om kostnadsfördelningen
mellan stat och kommun i fråga om förskoleverksamheten
hade direkt samband med det uppdrag som på riksdagens begäran lämnats
till kommunalekonomiska utredningen och därför borde prövas
i det sammanhanget. I avvaktan på utredningens arbete har övergångsvis
införts ett särskilt statsbidrag för att underlätta för kommunerna att
genomföra den utbyggnad som behövs för att tillgodose det återstående
behovet av förskoleplatser för alla sexåringar och för yngre
barn med särskilda behov av stöd och stimulans (SoU 1973: 30, rskr
1973:372).

Med erinran härom avstyrker utskottet yrkandet i motionen 1974:
1032.

Utskottet har vid sin behandling av Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande
förslag funnit sig böra framföra den uppfattningen att frågor beträffande
den förevarande förskoleverksamheten lämpligen synes böra handläggas
gemensamt med övriga förskolefrågor och medelsanvisningen
fr. o. m. budgetåret 1975/76 därför ske under socialdepartementets huvudtitel.

UbU 1974: 7

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Bidrag lill förskoleverksamhet m. m. för vissa
handikappade barn för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 1 300 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974:1032.

Stockholm den 7 mars 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson
i Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s),
Elmstedt (c), Gustafsson i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin
(s), herr Johansson i Skärstad (c), fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar
Sundgren (s), Karlsson i Mariefred (c) och fru Nordlander (vpk).

Reservationer

vid punkten 1 (Bidrag till driften av grundskolor m. m.)

1. beträffande befrielse från undervisning i religionskunskap av herr
Nordstrandh (m) och fru Sundberg (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med
»Med anledning» och på s. 6 slutar med »motionen 1974: 1396» bort ha
följande lydelse:

Med anledning av ifrågavarande motionsyrkande vill utskottet erinra
om att hos Kungl. Maj:t utbildats en administrativ praxis av innebörd
att elever tillhöriga andra trossamfund än svenska kyrkan av särskilda
skäl befriats från att delta i skolans undervisning i religionskunskap.
Vid sådan befrielse måste givetvis utgångspunkten vara de beslut
om denna undervisning som riksdagen fattat och de konventioner
Sverige biträtt. Kungl. Maj:ts handläggning av ett ärende beträffande
elev i grundskolan eller gymnasieskolan som tillhör evangelisk-lutherska
kyrkan i Sverige, där ett för dessa elever positivt beslut fattades först
i december 1972, ger utskottet anledning framföra den uppfattningen,
att Kungl. Maj:t i sin handläggning av tillståndsansökningar bör visa
en större generositet och vilja till positivt handlande än hittills gjorda
erfarenheter ger intryck av. Utskottet föreslår att riksdagen som sin
mening ger denna uppfattning till känna för Kungl. Maj:t.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:

8. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad

UbU 1974: 7

utskottet med anledning av motionen 1974:1396 anfört beträffande
befrielse från undervisning i religionskunskap,

2. beträffande viss invandrarundervisning av fröken Hörlén (fp) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med »Med
alfabetiseringsundervisning» och slutar med »motionen 1974: 770» bort
ha följande lydelse:

Rätt till ledighet och lön enligt lagen (1972: 650) föreligger för närvarande
inte för invandrare när det är kommun som anordnar utbildningen.
Enligt utskottets mening bör lagen ändras så att även utbildning
för invandrare som anordnas av kommunal huvudman helt eller
delvis kan inräknas i den undervisning som vid ett anställningsförhållande
berättigar till ledighet och lön. Kungl. Maj:t bör snarast lägga
fram förslag om sådan ändring. Ett sådant förslag bör sedermera kompletteras
med åtgärder som ger en samlad lösning på de problem som
hänger samman med undervisning av invandrare som är analfabeter.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974:770 anfört beträffande
viss invandrarundervisning,

vid punkten 2 (Särskilda åtgärder på skolområdet) beträffande ytterligare
medel till särskilda åtgärder på skolområdet under budgetåret
1974/75

3. av herr Nordstrandh (m), fröken Hörlén (fp) och fru Sundberg (m)
som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Mot
bakgrund» och slutar med »motionen 1974:461» bort ha följande lydelse: Behovet

av medel till särskilda åtgärder på skolområdet under budgetåret
1974/75 är svårt att förutse. Det gäller särskilt behovet av medel
för att anordna mindre grupper och klasser samt åtgärder för att
trygga existensen av små skolor. Först när tiden för ansökan om medel
för nästa budgetår gått ut är det möjligt att få ett exakt besked
härom. Utskottet förutsätter därför att Kungl. Maj:t, om det av kommunerna
redovisade behovet av medel till särskilda åtgärder avsevärt
överstiger vad sorn nu kunnat förutses, återkommer till riksdagen med
förslag innebärande att ytterligare medel till Särskilda åtgärder på skolområdet
anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1974/75.

UbU 1974: 7

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen

a. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet med
anledning av motionen 1974: 461 anfört om ytterligare medel
till Särskilda åtgärder på skolområdet under budgetåret
1974/75,

b. med bifall till propositionen 1974:1 och med avslag på motionen
1974: 461 till Särskilda åtgärder på skolområdet för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

4. av herrar Larsson i Staffanstorp (c), Elmstedt (c), Johansson i Skärstad
(c) och Karlsson i Mariefred (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med »Mot
bakgrund» och slutar med »motionen 1974:461» bort ha följande lydelse: Enligt

utskottets uppfattning bör förevarande anslag med bifall till
motionen 1974:461 för budgetåret 1974/75 föras upp på riksstaten med
40 milj. kr., varav 10 milj. kr. skall fördelas på en särskild anslagspost
till viss personell förstärkning av undervisningen m. m. i syfte att dels
förhindra att nu förekommande mindre undervisningsavdelningar slås
samman, dels tillgodose invandrarbarns behov. Små undervisningsavdelningar
är alltid av värde för skolans undervisning. Särskilt bidrag till
kommun i de fall då kommun bibehåller i dag förekommande mindre
undervisningsavdelningar och inte slår samman dem för läsåret 1974/75
kommer att resultera i att de kommunala myndigheterna blir mindre
benägna att av kommunalekonomiska skäl ta initiativ till indragning av
små klasser eller nedläggning av mindre skolor. Ett sådant särskilt
bidrag får betydelse för skolväsendet i både kommuner i glesbygd och
kommuner i storstadsområden.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 1 och med
bifall till motionen 1974:461 till Särskilda åtgärder på skolområdet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.,

Särskilt yttrande

vid punkten 2 (Särskilda åtgärder på skolområdet) av fru Nordlander
(vpk):

Vänsterpartiet kommunisterna (vpk) har i en råd partimotioner framhållit
nödvändigheten av snabba åtgärder för att hejda nedläggningen
av mindre skolenheter i landets glesbygder.

UMJ 1974:7

Vpk har framhållit skolornas roll som betydelsefulla kulturella centra
och att nedläggning av skolenheter på landsbygden oftast påskyndar
landsbygdens avfolkning.

Det har också rests en stark opinion mot skolnedläggningar som i
många fall måste betraktas som obefogade. Ofta har de dock haft sin
grund i kommunernas ekonomiskt pressade situation och kommunalmännens
ambition att nedbringa kostnaderna för skolväsendet.

Kungl. Maj:t har nu genom skilda beslut uppdragit åt skolöverstyrelsen
att utforma och komma in med förslag till riktlinjer för de lokala
och regionala myndigheternas prövning av fråga om bevarandet av dels
låg- och mellanstadieskolor, dels högstadieskolor.

Vi förutsätter att man i detta sammanhang har som målsättning att
ge kommunerna ekonomiska garantier för att göra det möjligt att bedriva
undervisning även med små skolenheter. Vid prövning av fråga
om bevarande av skola bör självfallet beaktas skolans betydelsefulla roll
som kultur- och servicecentrum på landsbygden, men självfallet också
elevernas legitima krav dels på åtkomlighet, dels på kvalitet.

Det är angeläget att Kungl. Maj:ts behandling av skolöverstyrelsens
förslag till riktlinjer för prövning av fråga om bevarandet av dels lågoch
mellanstadieskolor, dels högstadieskolor sker med största skyndsamhet.

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB, STOCKHOLM 1974