Utbildningsutskottets betänkande nr 30 år 1974

UbU 1974:30

Nr 30

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974: 99 angående särskilda institutionsföreståndare i vissa ämnen
på grundskolans högstadium m. m. jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 99 har Kungl. Maj:t (utbildningsdepartementet)

1. föreslagit riksdagen att godkänna de grunder för särskilda institutionsföreståndare
vid grundskolan som förordats i propositionen,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i
propositionen anfört om statsbidrag till vissa skolbyggnader.

Sedan statens avtalsverk och personalorganisationerna träffat avtal
om 1974 års löner, innefattande bl. a. överenskommelse om uppdragstillägg
till institutionsföreståndare på grundskolans högstadium, föreslås
i propositionen att särskilda institutionsföreståndare skall förordnas i
ämnena biologi, fysik, kemi och teknik på grundskolans högstadium om
antalet högstadieklasser vid skolenheten utgör lägst tolv och mer än en
lärare undervisar i ämnet i fråga.

Vidare anmäler Kungl. Maj:t fråga om handläggning av ärenden rörande
statsbidrag till skolbyggnader som är integrerade i olika typer
av centrumanläggningar.

Motionerna

1974: 1783 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
uttalar att särskilda institutionsföreståndare vid grundskolans högstadium
skall förordnas även i gymnastik, hemkunskap, musik, teckning,
textilslöjd samt trä- och metallslöjd på samma grunder som i propositionen
1974: 99 anges för institutionsföreståndare i ämnena biologi,
fysik, kemi och teknik,

1974: 1794 av herr Bladh m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen vid behandling av propositionen 1974: 99 ger Kungl.
Maj:t till känna vad som i motionen anförts beträffande behovet av särskilda
institutionsföreståndare förutom i biologi, fysik, kemi och teknik
också i hemkunskap, teckning, textilslöjd samt trä- och metallslöjd
på grundskolans högstadium,

2. att bestämmelserna för inrättande av särskilda institutionsföreståndare
utformas så att hänsyn tas till att andra än lärare också använder
nämnda institutioner,

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 30

UbU 1974: 30

1974: 1795 av herr Larsson i Staffanstorp m. fl. (c) vari hemställs
att riksdagen i anledning av propositionen 1974: 99 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna att förordnanden som särskilda institutionsföreståndare
skall ske under de former som angivits i motionen med
rätt för skolstyrelserna att med utgångspunkt i de lokala förhållandena
disponera den tillgängliga resursen,

1974: 1822 av fru Fraenkel (fp) och herr Jonsson i Alingsås (fp) vari
hemställs att riksdagen beslutar att särskilda institutionsföreståndartjänster
vid grundskola även skall finnas för ämnena hemkunskap, teckning,
textilslöjd samt trä- och metallslöjd.

Nuvarande bestämmelser

I skolstadgan (1971: 235, ändrad senast 1973: 678) finns bestämmelser
om inrättande av tjänster som huvudlärare och institutionsföreståndare
samt om arbetsuppgifter, behörighet och tillsättning av dessa tjänster. De
nuvarande bestämmelserna grundar sig i huvudsak på beslut i samband
med dels 1964 års gymnasie- och fackskolereform (prop. 1964: 171, SäU
1964: 1, rskr 1964:407), dels 1967 års lärarutbildningsreform (prop.
1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143).

Huvudlärare

Arvodestjänster som huvudlärare finns både i grundskolan och gymnasieskolan.

För låg- eller mellanstadium som ingår i arbetsområdet för rektor vid
grundskolan finns en arvodestjänst som huvudlärare för varje fullt fyrtal
klasser, om länsskolnämnden medger det. Fler än tre tjänster för
varje stadium får inte finnas. För högstadium som ingår i rektors arbetsområde
finns en huvudlärare för varje ämne med undantag av frivilliga
ämnen. På högstadiet får huvudläraren efter medgivande av
länsskolnämnden en arvodestjänst som huvudlärare, om undervisningen
i ämne eller ämnen, för vilka samma lärare är huvudlärare, omfattar
minst 40 veckotimmar och flera lärare undervisar i ämnet eller ämnena.

För gymnasieskolans del gäller i stort samma bestämmelser som för
högstadiet med den skillnaden att veckotimgränsen, med undantag för
vissa ämnen, är fastställd till 35 veckotimmar.

Bestämmelserna om uppgifter, behörighet och tillsättning är praktiskt
taget identiska för de båda skolformerna.

Huvudlärare skall närmast under ämneskonferensen sköta den pedagogiska
planeringen, lämna övriga lärare råd och anvisningar, främja
lärares fortbildning samt handleda mindre erfarna lärare. Skolöverstyrelsen
har utfärdat kompletterande föreskrifter och anvisningar för
huvudlärares uppgifter.

Huvudläraren skall inneha lärartjänst vid grundskola eller gymnasie -

UbU 1974: 30

skola, ha sin tjänstgöring i huvudsak förlagd till aktuell skolenhet samt
vara behörig till ordinarie lärartjänst på stadiet eller i respektive
ämne. Huvudläraren utses av skolstyrelsen (för landstingskommunal
skola av utbildningsnämnden) efter förslag av rektor genom förordnande
för högst tre år.

Institutionsföreståndare

Vid skolenhet med gymnasieskola finns en föreståndare för varje
ämnesinstitution. Arvodestjänst som institutionsföreståndare finns däremot
enbart för ämnesinstitution i vilken ingår naturvetenskapligt eller
tekniskt ämne på tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig eller
fyraårig linje enligt föreskrifter som skolöverstyrelsen meddelar. Av
dessa framgår att arvodesanställd institutionsföreståndare finns för bl. a.
ämnena fysik, kemi och biologi samt en rad tekniska ämnen.

Institutionsföreståndare skall vara lärare i ämnet och ha sin tjänstgöring
förlagd till skolenheten. Han utses av skolstyrelsen efter förslag
av rektor genom förordnande tills vidare.

Av skolstadgan framgår att lärare i grundskolan är skyldig att förestå
institution. Skolöverstyrelsen har utfärdat kompletterande föreskrifter
och anvisningar om institutionsföreståndare som avser såväl grundskola
som gymnasieskola. Några arvodestjänster finns dock inte i grundskolan.

Utskottet

I samband med 1964 års gymnasie- och fackskolcreform (prop. 1964:
171, SäU 1964: 1, rskr 1964:407) samt 1967 års lärarutbildningsreform
(prop. 1967: 4, SU 1967: 51, rskr 1967: 143) tillkom dels arvodestjänster
som institutionsföreståndare i vissa naturvetenskapliga och tekniska
ämnen i gymnasiet och fackskolan, dels arvodestjänster som huvudlärare
vid grundskolan och på det gymnasiala stadiet.

I den förevarande propositionen 1974: 99 föreslås nu att arvodestjänster
som institutionsföreståndare skall finnas också på grundskolans
högstadium. Enligt förslaget bör om vissa villkor är uppfyllda institutionsföreståndare
förordnas i ämnena biologi, fysik, kemi och
teknik.

Enligt de i anledning av propositionen väckta motionerna innebär
Kungl. Maj:ts förslag en begränsning i fråga om ämnen som ej är sakligt
motiverad. Motionärerna är ense om att det finns en rad andra
ämnen beträffande vilka behovet av arvodestjänster som institutionsföreståndare
är fullt jämförbart med behovet för de av Kungl. Maj:t
föreslagna ämnena. I motionerna 1974: 1783, 1974: 1794 och 1974: 1822
föreslås att särskild institutionsföreståndare skall finnas också i ämnet
hemkunskap respektive teckning, textilslöjd, trä- och metallslöjd. Mo -

UbU 1974: 30

tionen 1974: 1783 har samma yrkande också beträffande ämnena gymnastik
och musik. Motionen 1974: 1795 önskar att skolstyrelserna fritt
skall få disponera ifrågavarande resurs för anställande av institutionsföreståndare
efter eget gottfinnande.

Mellan statens avtalsverk och personalorganisationerna på det statliga
avtalsområdet träffades den 28 februari 1974 preliminärt avtal om
1974 års löner. Avtalet har godkänts av riksdagens lönedelegation.
Avtalet inrymmer överenskommelse om att uppdragstillägg skall utgå
till institutionsföreståndare i vissa ämnen på grundskolans högstadium,
om arvodestjänster som institutionsföreståndare inrättas. Organisationsunderlaget
för ifrågavarande särskilda institutionsföreståndare har av
Kungl. Maj:t presenterats riksdagen i den förevarande propositionen
1974: 99, vilken är dagtecknad den 29 mars 1974. Utskottet anser den
ordning i vilken frågan tidsmässigt handlagts otillfredsställande och
förutsätter att organisatoriska förändringar inom utbildningsväsendet i
fortsättningen inte föregrips genom överenskommelser mellan statens
förhandlare och personalorganisationerna.

Därtill kommer, som föredragande statsrådet också erinrar om, att
frågan om institutionsföreståndare på grundskolans högstadium äger
starkt samband med arbetet inom utredningen om skolans inre arbete
(SIA). Riksdagen har nyligen behandlat motionsyrkanden om inrättande
av arvodestjänster för institutionsföreståndare inom kommunal
vuxenutbildning. I sitt betänkande 1974: 20 framhöll utskottet att systemet
med institutionsföreståndare enligt vad utskottet erfarit kommer
att ges en generell prövning vid beredningen av betänkande från SIA.
Med hänvisning härtill ansåg utskottet att då ifrågavarande motionsyrkanden
inte påkallade någon riksdagens åtgärd. I enlighet härmed
beslöt riksdagen avslå motionsyrkandena. Utskottet har funnit sig böra
erinra om detta nyligen fattade beslut.

Vid skolenhet med gymnasieskola finns i dag arvodestjänster som
institutionsföreståndare för vissa ämnesinstitutioner. Utskottet anser det
motiverat att institutionsföreståndare finns också på grundskolans högstadium.
Mot Kungl. Maj:ts förslag kan emellertid den invändningen
resas att det genom att vara begränsat till grundskolans högstadium
innebär endast en dellösning, vilken även den är begränsad på ett sätt
som synes sakna saklig grund. Mot bakgrund av vad tidigare anförts
anser sig utskottet inte kunna motsätta sig att riksdagen beslutar beträffande
institutionsföreståndarorganisation i grundskolan.

Som utskottet nyss redovisat har Kungl. Maj:ts förslag i fråga om
begränsningen av ämnen i vilka institutionsföreståndare skall kunna
förordnas, nämligen biologi, fysik, kemi och teknik, föranlett motionsyrkanden.
Även om motionsyrkandena kan anses väl underbyggda har
utskottet funnit sig böra avstå från att nu föreslå en vidgning av äm -

UbU 1974: 30

neskretsen. Enligt utskottets uppfattning bör Kungl. Maj:t så snart
som möjligt presentera riksdagen ett samlat förslag till lösning av frågan
om särskilda institutionsföreståndare vid olika skolformer. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1974: 1783,
1974: 1794 yrkandet 1, 1974: 1795 och 1974: 1822 som sin mening ger
Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

Liksom i fråga om arvodestjänsterna som huvudlärare bör enligt
propositionen en viss minsta undervisningsvolym krävas för att arvodestjänst
som institutionsföreståndare skall få inrättas. Kungl. Maj:t
föreslår att antalet klasser vid skolenhetens högstadium skall vara lägst
tolv och att därtill skall krävas att mer än en lärare undervisar i ämnet.
1 den förutnämnda motionen 1974: 1794 yrkas att bestämmelserna utformas
så att hänsyn tas till att andra än lärare också använder institutionen
i fråga. Motionärerna påpekar att detta är särskilt vanligt då
det gäller institutionerna för hemkunskap, teckning, textilslöjd samt
trä- och metallslöjd.

Utskottet godtar Kungl. Maj:ts förslag. Med hänsyn till att förslaget
såsom påpekats i motionerna 1974: 1794 och 1974: 1795 kan få icke
önskvärda effekter förutsätter utskottet att villkoren för inrättande av
arvodestjänst som institutionsföreståndare även kommer att ingå i den
av utskottet förordade samlade översynen.

Slutligen vill utskottet beträffande motionen 1974: 1795 peka på att
den yrkade fria resursanvändningen äger nära samband också med frågor
som är under prövning i utredningen om skolan, staten och kommunerna
(SSK).

I propositionen 1974: 99 anmäls även frågan om handläggning av
ärenden rörande statsbidrag till skolbyggnader som är integrerade i
olika typer av centrumanläggningar. Av propositionen framgår att
Kungl. Maj:t under de senaste åren avgjort ett tiotal sådana ärenden
varje år. Statsbidrag har därvid beviljats för det fall att skollokalerna
varit integrerade i anläggning som ägts av aktiebolag, förening eller
stiftelse vari kommun genom sina företrädare haft bestämmanderätten.
Statsbidraget utgår till kommunen. Föredragande statsrådet anmäler
att hon senare har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att skolöverstyrelsen
fortsättningsvis får besluta om statsbidrag i nämnda fall.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ha något att erinra mot
att en sådan delegering av beslutanderätten genomförs.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till i propositionen 1974: 99 förordade
grunder för särskilda institutionsföreståndare vid grundskolan
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet
med anledning av motionerna 1974: 1783, 1974: 1794, 1974:
1795 och 1974: 1822 anfört beträffande ett samlat förslag till

UbU 1974: 30

lösning av frågan om särskilda institutionsföreståndare vid
olika skolformer,

2. att riksdagen lägger till handlingarna propositionen 1974: 99
i vad den avser fråga om handläggning av vissa skolbyggnadsärenden.

Stockholm den 16 maj 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Jönsson i Arlöv (s), Nordstrandh (m), Elmstedt (c),
fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herrar Sundgren (s), Karlsson i
Mariefred (c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), herrar Nyhage (m),
Nilsson i Norrköping (s), Hagberg i Örebro (s) och Gillström (s).

Reservation

av herrar Nordstrandh (m) och Nyhage (m) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med »Som
utskottet» och på s. 5 slutar med »och kommunerna (SSK), bort ha
följande lydelse:

Som utskottet nyss redovisat har Kungl. Maj:ts förslag i fråga om
begränsningen av ämnen i vilka särskild institutionsföreståndare skall
kunna förordnas, nämligen biologi, fysik, kemi och teknik, föranlett
motionsyrkanden. Liksom motionärerna finner utskottet det otillfredsställande
att Kungl. Maj:ts förslag om särskilda institutionsföreståndare
icke, då förändringar av reglerna för institutionsföreståndare vidtas,
också omfattar de ämnen på grundskolans högstadium som har
med biologi, fysik, kemi och teknik likartade institutionsförhållanden,
nämligen ämnena gymnastik, hemkunskap, musik, teckning, textilslöjd
samt trä- och metallslöjd.

Institutionerna i samtliga dessa ämnen är synnerligen omfattande.
De är rikt utrustade med undervisningsmateriel av olika slag, representerande
mycket stora värden. I flera av institutionerna förekommer
många kemiska artiklar, vilket ställer särskilda krav på förvaring, användning
och kontroll, då dessa artiklar kan medföra förgiftnings-,
brand- eller annan olycksfallsrisk vid oriktig hantering. Mängden och
omsättningen av inventarier och förbrukningsmateriel fordrar också
betydande administrativt arbete. De som svarar för skötseln av dessa
institutioner utför ett ansvarsfullt arbete som är fullt jämförbart med
det som institutionsföreståndarna i ämnena biologi, fysik, kemi och

UbU 1974: 30

teknik får på sin lott. Man kan och får inte göra skillnad mellan ämnen
och ämnesinstitutioner av samma eller likartad typ.

Utskottet finner sig alltså med tillstyrkan av motionerna 1974: 1783,
1974: 1794 yrkandet 1 och 1974: 1822 böra föreslå riksdagen att besluta
om den vidgade ämneskrets som yrkas i nämnda motioner.

Enligt utskottets uppfattning bör Kungl. Maj:t skyndsamt presentera
riksdagen ett samlat förslag till lösning av frågan om särskilda institutionsföreståndare
vid olika skolformer. Utskottet anser att riksdagen
med anledning av motionen 1974: 1795 som sin mening bör ge denna
uppfattning till känna för Kungl. Maj:t.

Liksom i fråga om arvodestjänsterna som huvudlärare bör enligt
propositionen en viss minsta undervisningsvolym krävas för att arvodestjänst
som institutionsföreståndare skall få inrättas. Kungl. Maj:t
föreslår att antalet klasser vid skolenhetens högstadium skall vara lägst
tolv och att därtill skall krävas att mer än en lärare undervisar i ämnet.
I den förutnämnda motionen 1974: 1794 yrkas att bestämmelserna
utformas så att hänsyn tas till att andra än lärare också använder institutionen
i fråga. Motionärerna påpekar att detta är särskilt vanligt
då det gäller institutionerna för hemkunskap, teckning, textilslöjd samt
trä- och metallslöjd.

Utskottet godtar Kungl. Maj:ts förslag och avstyrker yrkandet 2 i
motionen 1974: 1794. Med hänsyn till att förslaget såsom påpekats i
motionerna 1974: 1794 och 1974: 1795 kan få icke önskvärda effekter
förutsätter utskottet att villkoren för inrättande av arvodestjänst som
institutionsföreståndare på grundskolans högstadium kommer att ses
över.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen

a. med anledning av propositionen 1974: 99 samt med bifall till
motionerna 1974: 1783, 1974: 1794 yrkandet 1 och 1974: 1822
ävensom med avslag på motionen 1974: 1794 yrkandet 2 godkänner
av utskottet förordade grunder för särskilda instituttionsföreståndare
vid grundskolan,

b. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet med
anledning av motionen 1974: 1795 anfört beträffande ett samlat
förslag till lösning av frågan om särskilda institutionsföreståndare
vid olika skolformer,

TRYCKERIBOLAGET IVAR HÄGGSTROM AB, STOCKHOLM 1974