Utbildningsutskottets betänkande nr 3 år 1974

UbU 1974:3

Nr 3

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet jämte motioner.

Propositionen

I propositionen 1974: 1 bilaga 10 (utbildningsdepartementet) har
Kungl. Maj:t under punkten D 8 (s. 125—128) föreslagit riksdagen att
till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet för budgetåret
1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 26 625 000 kr.

Motionerna

1974: 737 av herr Ericson i Örebro m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen
som sin mening uttalar att av skolan initierad praktisk yrkesorientering
och praktik skall utformas så att kontakt ovillkorligen etableras
med den fackliga organisation som verkar inom det område där
eleven skall delges insikter,

1974:742 av fru Göthberg m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att under
uppföljningen av läroplanen för grundskolan särskilt beakta de kulturella
aspekterna av skolans verksamhet,

1974: 773 av herr Sörenson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Maj:t begär initiativ till upprättandet av experimentell skolaktivitet
med den inriktning som angivits i motionen.

Utskottet

Till skolöverstyrelsen (SÖ) är knuten en pedagogisk nämnd som har
till uppgift att som rådgivande organ bereda frågor om pedagogiskt
forsknings- och utvecklingsarbete inom skolans område, däri inbegripet
utvärdering av utbildningsverksamheten.

Det pedagogiska utvecklingsarbetet har en väsentlig roll att fylla när
det gäller att finna metoder för att förverkliga de mål som formulerats
i läroplanerna framhåller departementschefen och på hans förslag har
Kungl. Maj:t hemställt att under förevarande anslagsrubrik anvisas
26 625 000 kr. Utskottet tillstyrker förslaget.

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 3

UbU 1974: 3

2

I motionen 1974: 773 har framförts ett yrkande om försöksverksamhet
som syftar till att få skolan bättre anpassad till olika elevkategoriers
behov och önskemål. Motionärerna anser att det trots att betydande
reformer genomförts inom skolans område under tiden efter andra
världskrigets slut i syfte att åstadkomma utbildningsjämlikhet kvarstår
en rad olösta problem. Påtagligt är enligt deras mening att' barn
och ungdom vilkas föräldrar är att hänföra till socialgrupp 1 alltfort
uppnår bättre studieresultat än barn och ungdom från socialgrupperna
2 och 3 utan att detta i och för sig kan relateras till skillnader i begåvning
eller potentiella intellektuella resurser. Motionärerna menar
vidare att skolforskningen hittills getts en sådan utformning och uppläggning
att vi i dag vet betydligt mer om överklassens och medelklassens
möjligheter att från sina vanor och värderingar driva framgångsrika
skolstudier än arbetarklassens. Motionärerna föreslår därför
en experimentverksamhet genom vilken representanter för arbetarklassen
skall ges konkret möjlighet att utforma mål och riktlinjer för
en skola vars innehåll är bestämt utifrån arbetarklassens önskemål och
värderingar.

Med anledning av yrkandet i motionen 1974: 773 vill utskottet först
erinra om att utbildningspolitiken i vårt land sedan länge varit inriktad
på att alla barn och ungdomar skall ges samma reella möjlighet
till utbildning oberoende av social, ekonomisk och geografisk bakgrund.
Genomförandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan, den
kraftiga utbyggnaden av och reformerna inom gymnasial och eftergymnasial
utbildning samt ökade insatser på det studiesociala området
har gett flertalet i den yngre generationen utbildningsmöjligheter som
tidigare varit förbehållna ett fåtal.

Reformerna har fört med sig att antalet studerande från socialt och
ekonomiskt mindre gynnade miljöer har ökat mycket kraftigt inom
frivillig utbildning. Ett av huvudmotiven för 1968 års beslut om revidering
av grundskolans läroplan och om sammanförande av fackskola,
gymnasium och yrkesskola till en skolform var att man ville avlägsna
statusbetingade skiljelinjer i skolväsendet. En annan möjlighet att på
längre sikt minska betydelsen av olikheter i uppväxtmiljön för barnens
chanser att få utveckla sina anlag är förskolan. Utskottet erinrar om
att beslut nyligen fattats om att en allmän förskola för sexåringar skall
införas under år 1975.

Övergången från gymnasieskola till eftergymnasial utbildning förutsätter
ett system av kompetensregler. Utformningen av kompetensreglerna
har — det vittnar erfarenheterna från grundskolans högstadium
enligt 1962 års beslut om — en starkt styrande effekt på ungdomens
val av studievägar. Genom beslut vid 1972 års riksdag har den allmänna
behörigheten för högskolan i huvudsak lagts fast. Huvuduppdraget
för den därefter tillsatta kompetenskommittén är att på grundval av

UbU 1974: 3

3

statsmakternas beslut lägga fram förslag om särskilda förkunskapskrav,
om urvalsregler samt om organisation av antagningen och därmed
sammanhängande frågor.

Arbetsgruppen för låginkomstfrågor har i sin rapport (Ds In 1972:
19) framhållit att utbildningsfaktorn intar en strategisk roll framför
allt när det gäller inkomster, sysselsättning och politiska resurser, även
om åtgärder inom utbildningssystemet inte på kort sikt kan få någon
avgörande betydelse för lösningen av låginkomstproblemet. Som särskilt
angelägna reformer inom skolområdet framstår enligt arbetsgruppen
speciella åtgärder för elever med skolsvårigheter, en nedbrytning
av barriärer mellan olika utbildningar såväl horisontellt som vertikalt
och möjligheter till överbryggande och återkommande utbildning.
Frågan om återkommande utbildning intar en framskjuten position
i det förslag rörande den eftergymnasiala utbildningen som lagts
fram av 1968 års utbildningsutredning (U 68). Remissbehandlingen
av U 68:s förslag är nyligen avslutad.

Den i motionen 1974: 773 föreslagna experimentverksamheten avser
att nå förändringar i första hand i grundskolan och gymnasieskolan.
Utskottet erinrar om att i september 1972 tillkallades en särskild utredning
för att överväga ansvarsfördelningen mellan stat och kommun
i fråga om grundskolan och gymnasieskolan m. m. (SSK). Huvuduppgiften
för de sakkunniga är att i sitt arbete söka nå den för skolans
arbete mest gynnsamma avvägningen mellan å ena sidan behovet av
centrala bestämmelser för att säkerställa förutsättningar för att uppnå
de för skolan fastställda målen och å andra sidan behovet av
utrymme för de initiativ, åtgärder och ansvarstagande lokalt som också
är en förutsättning för en väl fungerande skola. Enligt länsskolnämndsutredningens
nyligen avlämnade betänkande (SOU 1973:48) Skolans
regionala ledning finns det förutsättningar att ge kommunerna ett vidgat
ansvar. Betänkandet remissbehandlas för närvarande. I vad avser
beslutsnivå och medinflytande i beslutsprocessen är förverkligandet av
tankegångar som kommer till uttryck i motionen direkt avhängigt även
av det arbete som pågår i utredningen om den kommunala demokratin.

Med anledning av motionens synpunkter på frågan om elevinflytande
samt medinflytande i olika avseenden från föräldrar och skolans
personal bör vidare erinras om att SÖ redan år 1968 tillsatte en utredningsgrupp
för samverkan i skolan (SISK). På grundval av gruppens
rapport har SÖ lagt fram olika förslag för att främja samverkan
mellan alla dem som deltar i skolans arbete. SÖ:s på SISK-gruppens
arbete grundade förslag har ännu inte lett till några stadgemässiga förändringar
med hänsyn i första hand till att det råder ett nära samband
mellan dessa förslag och det uppdrag som givits till utredningen om
skolans inre arbete (SIA). Utskottet erinrar om att SIA arbetar med

UbU 1974: 3

4

frågorna om hur skolarbetet skall utformas för att det skall bli meningsfullt
och stimulerande för alla barn och ungdomar. Utredningen torde
komma att presentera sina förslag senare i år.

Ett annat utredningsarbete som synes ha nära anknytning till den
förevarande motionen 1974: 773 är den av förbundsrepubliken Tyskland
och Sverige gemensamt genomförda utredning som av den s. k.
DUST-kommittén presenterats i betänkandet (Ds U 1973: 12) Samverkan-Mitwirkung.
Kommittén har gjort en analys av begreppen demokrati
och samverkan samt redogjort för pågående verksamhet i utbildningsväsendet
i dessa avseenden. Betänkandet avslutas med rekommendationer
avseende skola och högskola i förbundsrepubliken och
i Sverige. För att tagas i beaktande i pågående utrednings- och verkställighetsarbete
har betänkandet av Kungl. Maj:t överlämnats dels till
SÖ, dels tilt SIA och SSK.

I läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolan sätts den enskilde
eleven i centrum. Utbildningens betydelse för personlighetsutvecklingen
betonas och målet för denna är att individen skall utvecklas
till en fri, självständig och harmonisk människa. Skolans verksamhet
inriktas på att varje enskild elev skall få tillvarata sina anlag och
möjligheter och finna studievägar och arbetssätt som främjar den personliga
utvecklingen. Inom SÖ pågår en läroplansuppföljning för
grundskolan (LUG). Utskottet erinrar om att riksdagen med bifall
till förslag i utbildningsutskottets betänkande 1972: 45 uttalat att SÖ
vid den fortlöpande översynen av grundskolans läroplan särskilt bör
bevaka att elever med olika anlag skall kunna finna en för dem tillfredsställande
studiemotivation.

Till personlighetsutvecklingen medverkar sålunda enligt läroplanen
inte bara själva undervisningen och dess innehåll utan alla de skiftande
möjligheter till påverkan som arbetet och miljön i skolan erbjuder och
som skolan bör utnyttja. Utskottet är medvetet om att det kan finnas
en klyfta mellan de välformulerade målen för skolans personlighetsutveckling
och den faktiska verkligheten i skolan. En viktig uppgift
för det pedagogiska forsknings- och utvecklingsarbetet i dag är att
utarbeta allt bättre metoder att förverkliga intentionerna bakom läroplanerna
genom att dels klarlägga resultaten av utbildningsverksamheten,
dels undersöka hur olika sociala och pedagogiska faktorer påverkar
den enskilde elevens upplevelse av undervisningen och därmed
hans studieresultat. Utskottet erinrar om att det pågår ett kontinuerligt
forsknings- och uppföljningsarbete. Utskottet vill slå fast att Kungl.
Maj:ts förslag om medelsanvisning under den nu ifrågavarande anslagsrubriken
ger betydande resurser för ett av SÖ administrerat fortsatt
pedagogiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Mot bakgrund bl. a. av den redovisade utredningsaktiviteten på skolans
område och det kontinuerliga arbetet med uppföljningen av läro -

UbU 1974: 3

5

planerna anser utskottet för sin del att yrkandet i motionen 1974: 773
bör avslås av riksdagen.

Den praktiska yrkesorienteringen (pryo) har till uppgift att som ett
led i skolans samhällsorientering och övrig undervisning ge eleven konkret
uppfattning om arbetsliv och arbetsmiljö, orientering om arbetsuppgifter
på arbetsplatsen samt att tillsammans med övrig studie- och
yrkesorientering bidra till elevens yrkesvalsmognad och utgöra underlag
för självständiga beslut i kommande studie- och yrkesval. I motionen
1974: 737 hemställs om uttalande från riksdagens sida av innebörd
att eleverna vid praktisk yrkesorientering och praktik ovillkorligen
skall få kontakt med företrädare för de fackliga organisationerna.

Utskottet vill först erinra om det interpellationssvar som dåvarande
utbildningsministern lämnade våren 1970 angående skolans undervisning
om parterna på arbetsmarknaden. I svaret framhölls värdet
av att skolan tillförs expertis och information från organ utanför
skolan.

För att inventera det antal platser för praktik, pryo, inbyggd utbildning
m. m. som utbildningsväsendet behöver och som arbetslivet kan
ställa till förfogande samt för att föreslå lösningar av vissa problem
i dessa sammanhang har arbetsmarknadsstyrelsen tillsammans med
SÖ och universitetskanslersämbetet tillsatt en arbetsgrupp med egna
representanter samt med företrädare för Svenska Arbetsgivareföreningen
(SAF), Landsorganisationen (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation
(SACO), Statstjänstemännens Riksförbund (SR), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Landstingsförbundet, Svenska
kommunförbundet och statens personalnämnd.

Som framgår av motionen har LO i skrivelse till SÖ hemställt om
att SÖ på lämpligt sätt uppmärksammar frågan om behovet av nya
riktlinjer för samverkan mellan skola och arbetsliv. Med anledning av
bl. a. LO:s skrivelse har SÖ nyligen tillsatt en arbetsgrupp för översyn
av främst de lokala och regionala samrådsfunktionerna. I arbetsgruppen
är bl. a. LO, TCO och SACO representerade. Med hänsyn
härtill och då riksdagen redan tidigare anslutit sig till uttalandet i nyssnämnda
interpellationssvar (jfr UbU 1972:45) anser utskottet att yrkandet
i motionen 1974: 737 inte påkallar någon åtgärd från riksdagens
sida.

Enligt motionen 1974: 742 bör SÖ få i uppdrag att under uppföljningen
av läroplanen för grundskolan (Lgr 69) särskilt beakta de kulturella
aspekterna av skolans verksamhet. För att så många som möjligt
skall kunna vara aktiva i kulturarbetet och också kunna tillgodogöra
sig kulturutbudet måste skolans ansvar och insatser förstärkas,
menar motionärerna. Den skapande verksamheten måste betonas väsentligt
mer i grundskolans läroplan.

UbU 1974: 3

6

I läroplanen uttalas att undervisningen i teckning skall tillvarata
elevernas lust att uttrycka sig i bild och inriktas på att allsidigt utveckla
deras skapande förmåga. I anslutning till elevernas skapande
verksamhet skall undervisningen stimulera till vidgad och fördjupad
bild- och miljöupplevelse samt förmedla insikt om estetiska värdens
betydelse i individens och samhällets liv. Undervisningen skall anknyta
till aktuella företeelser i konst och kulturliv samt belysa dessa genom
jämförande översikter och historiska utblickar. I andra sammanhang
heter det i läroplanen att det inte räcker med att skolan genom sin
undervisning väcker intresse för fortsatta bokliga studier utan att den
skall stimulera till även andra aktiviteter som främjar en aktiv kulturmiljö.
Särskilt viktigt är att elevernas sinne för de estetiska värdena
uppodlas genom både deras egen skapande verksamhet och deras smakfostran.

Såsom utskottet redan tidigare framhållit pågår inom SÖ ett kontinuerligt
uppföljnings- och utvecklingsarbete i anslutning till Lgr 69.
Utskottet är ense med motionärerna om vikten av att eleverna stimuleras
att engagera sig i skapande kulturaktiviteter och att det därför
är angeläget att även läroplanens intentioner i vad avser kulturella aktiviteter
uppfylls. Utskottet anser emellertid inte några omständigheter
anförda som motiverar att riksdagen bifaller motionsyrkandet. Utskottet
föreslår att motionen 1974: 742 avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Pedagogiskt utvecklingsarbete inom skolväsendet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 26 625 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motionen 1974: 773,

3. att riksdagen avslår motionen 1974: 737,

4. att riksdagen avslår motionen 1974: 742.

Stockholm den 14 februari 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Jönsson
l Arlöv (s), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson i
Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), fru Gradin (s), herr Johansson i
Skärstad (c), fru Dahl (s), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), och herr Nyhage (m).

TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974