Utbildningsutskottets betänkande nr 20 år 1974

UbU 1974:20

Nr 20

Utbildningsutskottets betänkande med anledning av propositionen
1974:1 i vad avser vissa anslag för budgetåret 1974/75 till vuxenutbildning
jämte motioner.

1. Viss utbildning via radio och television m. m. med flera anslag.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1974: 1 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under punkterna G 1—G 4 (s. 390—398)
framlagda förslag och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar

1. till Viss utbildning via radio och television m. m. ett reservationsanslag
av 44 450 000 kr.,

2. till Statliga skolor för vuxna: Utbildningskostnader ett förslagsanslag
av 5 011 000 kr.,

3. till Statliga skolor för vuxna: Material för självstudier ett
reservationsanslag av 700 000 kr.,

4. till Statliga skolor för vuxna: Undervisningsmateriel m. m. ett
reservationsanslag av 198 000 kr.

2. Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna. Kungl. Maj:t
har under punkten G 5 (s. 398—409) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer beträffande lärarorganisationen för den
kommunala vuxenutbildningen som förordats i propositionen 1974: 1,

2. till Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 165 000 000 kr.

Motionerna

1974: 299 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t uttalar att arvodestjänster som huvudlärare
och institutionsföreståndare vid de särskilda skolenheterna för kommunal
vuxenutbildning snarast inrättas,

1974: 300 av herr Nordstrandh m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj:t förordar de i motionen angivna riktlinjerna
beträffande lärarorganisationen för den kommunala vuxenutbildningen,

1974: 464 av herr Jonsson i Alingsås (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att kommunerna skall ges generell rätt att inrätta kurser med

1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 20

UbU 1974:20

varaktigt lägst åtta deltagare i grundskolekurs/ämne inom vuxenutbildningen,

1974: 476 av fru Sundberg (m) och herr Nordstrandh (m) vari hemställs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t anhåller om att 12 § i Kungl.
Maj:ts kungörelse om kommunal och statlig vuxenutbildning får följande
ändrade lydelse:

Kommunal vuxenutbildning omfattar utbildning som motsvarar utbildning
enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan
samt sådan särskild yrkesinriktad utbildning och sådan särskild
teknisk utbildning som avses i 1 § första stycket,

1974: 768 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) och fru Fraenkel (fp)
vari hemställs att riksdagen hos Kungl. Maj:t begär förslag till kompletterande
undervisning i svenska och samhällsorienterande ämnen för invandrare
inom den kommunala vuxenutbildningens ram,

1974: 1048 av herr Karlsson i Mariefred m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen begär att möjlighet skapas för att låta fyllnadstjänstgöring
vid kommunal vuxenutbildning ingå i ämneslärartjänst vid folkhögskola
på sätt som föreslagits av skolöverstyrelsen,

1974: 1050 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
beslutar

1. att samläsning i kommunal vuxenutbildning medges även i andra
ämnen än matematik,

2. att kommunerna ges rätt att anordna kurs inom vuxenutbildningen
om ett varaktigt elevtal uppgår till lägst åtta,

1974: 1057 av fröken Rogestam (c) och fröken Andersson (c) i vad
avser hemställan att riksdagen

1. som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som i motionen
anförts angående lärarnas anställningsförhållanden inom vuxenutbildningen
(yrkandet 2),

2. hos Kungl. Maj:t begär att arvodestjänster som huvudlärare och
institutionsföreståndare inrättas inom vuxenutbildningen (yrkandet 3),

1974: 1061 av herr Strömberg i Botkyrka (fp) och fru Fraenkel (fp)
vari hemställs — såvitt nu är i fråga — att riksdagen hos Kungl. Maj:t
begär förslag om vuxenutbildning för f. d. elever i grundskolans specialundervisning,

1974:1376 av fröken Hörlén m. fl. (fp) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär

1. att fasta lärartjänster får inrättas inom den kommunala vuxenundervisningen,

2. att arvodesbefattningar får inrättas för huvudlärare och institutionsföreståndare
inom den kommunala vuxenutbildningen,

UbU 1974:20

3. att nybörjarkurser i engelska får anordnas inom den kommunala
vuxenutbildningens ram,

1974: 1383 av fru Lantz (vpk) vari hemställs att riksdagen, i syfte att
undanröja i motionen anförda brister, hos regeringen hemställer om en
skyndsam översyn av tjänsteorganisationen för den kommunala vuxenutbildningen.

Utskottet

Kommunal vuxenutbildning omfattar enligt beslut av 1967 års riksdag
(prop. 1967:85, SU 1967:117 och 129, 2LU 1967:45, rskr 1967:
277 och 290) kurser som svarar mot utbildningen enligt läroplanen för
grundskolans högstadium och enligt läroplanen för tvåårig ekonomisk,
social och teknisk linje samt tre- och fyraåriga linjer av gymnasieskolan.
Dessutom omfattar den kommunala vuxenutbildningen särskild
yrkesinriktad utbildning. Statsbidrag utgår med 100 procent av utgifterna
för löner till lärare och skolledare. Bestämmelser om statsbidrag
finns i kungörelsen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning.

Den kommunala vuxenutbildningen expanderade mycket kraftigt från
höstterminen 1968, då den startade, fram till och med läsåret 1970/71.
Under läsåren 1971/72 och 1972/73 har emellertid beträffande grundskolekurser
och särskild yrkesinriktad utbildning antalet kursdeltagare
gått tillbaka. I anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 anför
skolöverstyrelsen att denna tillbakagång sannolikt har flera orsaker
såsom konjunkturläget, vissa spärregler för intagning till grundskolekurser
samt förbättringar för andra sektorer av vuxenutbildningen,
t. ex. studieförbundens prioriterade cirklar och arbetsmarknadsutbildningen.

I dag finns 278 kommuner i riket, av vilka alla utom en anordnar
kommunal vuxenutbildning. Vårterminen 1973 deltog ca 29 000 elever
i grundskolekurser, ca 46 000 elever i gymnasieskolekurser på två-, treoch
fyraårig linje samt ca 64 000 elever i särskild yrkesinriktad utbildning.

Särskild skolenhet för kommunal vuxenutbildning får anordnas under
förutsättning att utbildningen vid skolenheten beräknas varaktigt omfatta
minst 16,5 poäng, dvs. mer än 8 000 undervisningstimmar per år.
För närvarande finns 34 särskilda skolenheter för kommunal vuxenutbildning
i 26 kommuner. Kommunal vuxenutbildning för vilken särskild
skolenhet ej anordnats förläggs till skolenhet med gymnasieskola eller,
om kommunen ej anordnat gymnasieskola, till skolenhet med endast
grundskola.

Vid grundskola och gymnasieskola omfattar läsåret 40 veckor vari
inryms friluftsdagar, lovdagar, studiedagar m. m. Undervisningens omfattning
i grundskolan och gymnasieskolan uttrycks med visst antal

UbU 1974: 20

veckotimmar per årskurs. I den kommunala vuxenutbildningen är läsårets
längd inte reglerad på samma fasta sätt som i ungdomsskolan.
Kurserna schemaläggs som regel i perioder om 15, 16 eller 17 veckor
per halvår. Omfattningen av kurserna i den kommunala vuxenutbildningen
anges i visst antal undervisningstimmar, och vid inställd undervisningstimme
förlängs kurstiden i motsvarande mån. Arbetstiden för
lärare i grundskolan och gymnasieskolan å ena sidan och lärare i den
kommunala vuxenutbildningen å andra sidan mäts således med olika
mått, nämligen veckotimmar som är ett bruttomått respektive undervisningstimmar
som är ett nettomått.

I skrivelse den 4 juni 1973 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t
avlämnat förslag angående inrättande av vissa extra ordinarie och
extra tjänster som lärare inom den kommunala vuxenutbildningen
m. m. Överstyrelsen föreslår i skrivelsen bl. a. en särskild tjänstetyp för
skolformen kommunal vuxenutbildning, särskilda behörighetsvillkor
för sådan tjänst, vissa fyllnadstjänstgöringsregler samt att skolstadgans
bestämmelser beträffande förordnande på icke-ordinarie tjänst skall
tillämpas inom den kommunala vuxenutbildningen.

I propositionen 1974: 1 avvisas den av skolöverstyrelsen föreslagna
tjänstetypen med motivering att' utredningen om skolan, staten och
kommunerna (SSK) arbetar med att utforma ändrade regler för statsbidrag.
I stället bör det enligt propositionen vara möjligt att låta innehavare
av icke ordinarie lönegradsplacerade tjänster i grundskolan och
gymnasieskolan inom ramen för sin undervisningsskyldighet få tjänstgöra
inom kommunal vuxenutbildning. Sådan tjänstgöring, som sägs
formellt ha karaktären av fyllnadstjänstgöring, skall kunna förläggas
även på heltid till den kommunala vuxenutbildningen. Under budgetåret
1974/75 skall enligt propositionen högst 35 procent av timunderlaget
i kommunal vuxenutbildning i en kommun få användas för sådan
fyllnadstjänstgöring för lärare i grundskolan och gymnasieskolan (inklusive
s. k. fyllnadstjänstgöring på heltid för icke ordinarie lärare). Inom
nämnda procentuella ram förutsätts även inrymmas undervisningsunderlag
för vissa ordinarie lärare i grundskolan och gymnasieskolan,
bl. a. de som tidigare medverkat i den kommunala vuxenutbildningen
och som dokumenterat erfarenhet av och lämplighet för vuxenundervisning.
Enligt propositionen skall dock möjligheten till fyllnadstjänstgöring
för ordinarie lärare i grundskolan och gymnasieskolan i första
hand erbjudas lärare som inte kan få full tjänstgöring vid den egna
skolformen och inte heller kan få annan fyllnadstjänstgöring.

I motionerna 1974: 300, 1974: 1048, 1974: 1057, 1974: 1376 och 1974:
1383 tas upp frågor om bl. a. en särskild tjänstetyp för kommunal vuxenutbildning
samt möjlighet till fyllnadstjänstgöring i kommunal vuxenutbildning
för lärare vid folkhögskola.

UbU 1974: 20

Utskottet vill med anledning av propositionen och motionerna anföra
följande.

Beträffande organiserande av tjänster som lärare stadgas i 14 kap.
22 § skolstadgan (1971:235) att, om fyllnadstjänstgöring skall ingå i
tjänst, tjänsten i regel skall inrättas vid den skolform till vilken större
delen av den med tjänsten förenade tjänstgöringen skall hänföras.

Grundskolans och gymnasieskolans veckotimsystem och fasta terminsbegrepp
saknas som framgått av det föregående i den kommunala
vuxenutbildningen. För den sistnämnda skolformen gäller ett annat
arbetstidsmått än för ungdomsskolan.

Av propositionen framgår inte huruvida förslaget om en fyllnadstjänstgöringsram
om högst 35 procent av timunderlaget i den kommunala
vuxenutbildningen föregåtts av en undersökning av de effekter
som den angivna ramen och de förordade riktlinjerna för dess utnyttjande
får för ordinarie och icke ordinarie lärare i ungdomsskolan, som
sedan länge medverkat i och fortfarande tjänstgör inom den kommunala
vuxenutbildningen.

Enligt utskottets uppfattning bör anställningstryggheten förbättras
för lärare verksamma inom den kommunala vuxenutbildningen varvid
skolformens speciella arbetsförhållanden bör beaktas. Utskottet har inte
blivit övertygat om att arbetet inom SSK utgör hinder för en allsidig
prövning av denna fråga. Det är vidare enligt utskottet olyckligt om
det inom en tjänsteorganisation finns begränsningsregler som får svårförklarade
effekter. Mot denna bakgrund kan utskottet inte föreslå
riksdagen att godkänna de riktlinjer för lärarorganisationen för den
kommunala vuxenutbildningen som förordas i propositionen. Kungl.
Maj:t bör återkomma till riksdagen med ett nytt tjänsteförslag inom
sådan tid att det kan träda i kraft den 1 juli 1975. Därvid bör möjligheten
till fyllnadstjänstgöring inom kommunal vuxenutbildning för lärare
vid folkhögskola prövas. Utskottet förutsätter att de av Kungl.
Maj:t den 14 maj 1970 meddelade bestämmelserna om viss trygghet i
anställningen för icke ordinarie lärare kommer att få giltighet i tillämpliga
delar även för lärare verksamma inom kommunal vuxenutbildning.
Frågan om eventulla övergångsbestämmelser vid införande av en
ny tjänsteorganisation för sådana lärare, som har lång erfarenhet av och
lämplighet för kommunal vuxenutbildning, bör övervägas. Utskottet
utgår från att överläggningar kommer att äga rum med bl. a. Svenska
kommunförbundet och berörda personalorganisationer i anslutning till
de nya övervägandena.

De av Kungl. Majit för budgetåret 1973/74 meddelade provisoriska
bestämmelserna angående inräknande av viss undervisning i kommunal
vuxenutbildning i vissa lärartjänster i ungdomsskolan bör förlängas
att gälla även under budgetåret 1974/75.

Riksdagen bör som sin mening ge Kungl. Majit till känna vad ut -

UbU 1974: 20

skottet med anledning av motionerna 1974: 300, 1974: 1048, 1974: 1057,
1974: 1376 och 1974: 1383 anfört beträffande inrättande av vissa tjänster
som lärare inom den kommunala vuxenutbildningen m. m.

I motionerna 1974: 299, 1974: 1057 yrkandet 3 och 1974: 1376 yrkandet
2 tas upp frågan om inrättande av arvodesbefattningar för huvudlärare
och institutionsföreståndare inom kommunal vuxenutbildning.
Enligt vad utskottet erfarit kommer systemet med huvudlärare och institutionsföreståndare
att ges en generell prövning vid beredningen av
betänkande från utredningen om skolans inre arbete, vilket väntas föreligga
under sommaren 1974. Med hänvisning härtill anser utskottet att
de nämnda motionsyrkandena inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Skolöverstyrelsen har lagt fram förslag om försöksverksamhet med
samläsningsmodeller i kommunal vuxenutbildning. Enligt förslaget, som
tillstyrks i propositionen, skall försöksverksamheten begränsas till högst
25 kurser i matematik på gymnasial nivå och bedrivas under två läsår.
I motionen 1974: 1050 uttrycks önskemål om att samläsning skall medges
även i andra ämnen än matematik.

Inom skolöverstyrelsen pågår arbete med att anpassa ungdomsskolans
läroplaner till vuxenutbildningens behov och att utarbeta underlag för
läromedelsproduktion inom vuxenutbildningsområdet. Undervisningen i
matematik på gymnasial nivå utformas härvid med tanke på att den
skall kunna tillämpas på alla de linjer i gymnasieskolan som för närvarande
förekommer i kommunal vuxenutbildning. Överstyrelsen räknar
med att undervisningsgrupperna i försöksverksamheten sannolikt
kommer att bli små under senare delen av kurserna genom att eleverna
efter hand avgår med slutbetyg eller delas upp i specialiserade grupper,
men att denna kostnadsökning i viss mån blir motverkad av att det kan
bli vanligare med stora grupper i början av varje kurs.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att ifrågavarande försök
i matematik blir utvärderat innan försöksverksamheten utvidgas till att
omfatta även andra ämnen. Med hänvisning härtill och till den läroplansutveckling
för den kommunala vuxenutbildningen som pågår inom
skolöverstyrelsen avstyrker utskottet förevarande yrkande i motionen
1974: 1050.

I motionen 1974: 1050 framförs vidare, liksom i motionen 1974: 464,
yrkande om att kurser skall kunna inrättas inom kommunal vuxenutbildning
om antalet deltagare bedöms varaktigt uppgå till lägst åtta
mot nu i regel lägst tolv.

Särskilt i mindre kommuner kan det i vissa fall vara svårt att erhålla
tillräckligt antal deltagare för att kurser skall kunna inrättas. De särskilda
bestämmelserna om antal kursdeltagare som avser stödområde
och skiftarbetare är ett försök att åstadkomma en jämnare fördelning
av möjligheterna till kommunal vuxenutbildning.

Frågan om lägsta antal deltagare för inrättande av kurs behandlade

UbU 1974: 20

utskottet under föregående år i betänkandet 1973: 27, varvid utskottet
anförde följande: »SVUX har bl. a. att pröva olika frågor som rör de
vuxnas möjligheter att tillgodose sina studiebehov. Kommittén har därvid
kommit in på frågan om en friare användning av de resurser som
genom statsbidrag ställs till kommunernas förfogande. Det vore enligt
utskottet värdefullt om försök i riktning mot en friare resursanvändning
kunde komma till stånd i begränsad skala.» Riksdagen gav
sedermera som sin mening Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört
beträffande en friare resursanvändning för den kommunala vuxenutbildningen.

I skrivelse den 3 april 1974 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t
överlämnat förslag om ett förändrat system för resursanvisning till kommunal
vuxenutbildning. Utbildningsverksamheten i befolkningsglesa
områden samt utbildningsbehovet i mindre frekventa ämnen behöver
enligt överstyrelsen ett starkare stöd.

Med hänvisning till det anförda och då skolöverstyrelsens förslag
bereds i Kungl. Maj:ts kansli avstyrker utskottet bifall till de förevarande
yrkandena i motionerna 1974: 464 och 1974: 1050.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 3 april 1970 får nybörjarundervisning
i engelska anordnas vid kommunal vuxenutbildning inom
ramen för det schablonmässigt beräknade statsbidraget till studiehandledning
m. m. Denna nybörjarundervisning är inte att betrakta som
kurs utan formellt som studiehandledning, varav följer att undervisningen
poängmässigt inte kan tillgodoräknas för de 85 studiebidragspoäng
som enligt de av centrala studiehjälpsnämnden tillämpade normerna
erfordras för studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
under en studietermin inom kommunal vuxenutbildning. I motionen
1974: 1376 yrkas att nybörjarundervisning i engelska skall kunna anordnas
som kurs inom den kommunala vuxenutbildningen.

Varken i skolöverstyrelsens anslagsframställning, som också upptar
förslag om nybörjarkurser i engelska, eller i förevarande motion finns
redovisat någon beräkning av kostnaderna för nybörjarkursen. Det är
vidare oklart om ifrågavarande nybörjarundervisning vänder sig till
samma studerandegrupper som studieförbunden normalt rekryterar.
Utskottet har därför kommit till uppfattningen att förevarande
motionsyrkande bör avslås av riksdagen.

I motionen 1974: 768 begärs förslag till kompletterande undervisning
i svenska och samhällsorienterande ämnen inom den kommunala vuxenutbildningen
för invandrare, som redan genomgått den grundutbildning
om 240 timmar som för närvarande försöksvis anordnas av studieförbunden
i enlighet med statsmakternas beslut (prop. 1972: 100, InU
1972: 27, rskr 1972: 292; prop. 1973: 43, InU 1973: 15, rskr 1973: 158).

Grundutbildning och fortsatt utbildning hör intimt samman. Så länge

UbU 1974: 20

försöksverksamheten pågår i nuvarande form kan det vara naturligt
att huvudmannen för grundutbildningen, dvs. studieförbundet i fråga,
även erbjuder fortsatt utbildning. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
bifall till motionen 1974: 768.

Enligt motionen 1974: 1061 behövs inom vuxenutbildningen särskilda
åtgärder för bl. a. sådana elever som i grundskolan gått i specialklass
på grund av annat handikapp än fysiskt sådant.

Studieförbunden har fått särskilda resurser för att anordna en vuxenutbildning,
som ger i princip samma utbildning som grundskolans
kurser i svenska, matematik, samhällskunskap och engelska.

Schablontillägget för studiehandledning m. m. inom den kommunala
vuxenutbildningen får användas för bl. a. stödundervisning. Bidraget
avser att underlätta starten i den kommunala vuxenutbildningen för
elever som har ett svårt utgångsläge. Enligt kungörelsen om kommunal
och statlig vuxenutbildning utgår också ett särskilt statsbidrag till uppsökande
verksamhet.

Vidare bör enligt propositionen 1974: 1 en viss uppsökande verksamhet
bedrivas för att nå bl. a. de elever som av olika anledningar
avbryter sina studier i grundskola eller gymnasieskola och som har
svårigheter att få anställning. Antalet elever i åldern 16 år som är i
behov av ytterligare upplysning och stöd i form av studie- och yrkesorientering
uppskattas av skolöverstyrelsen till 21 000. För budgetåret
1974/75 beräknas i propositionen 1974: 1 648 000 kr. för ändamålet under
anslaget Bidrag till studie- och yrkesorientering.

Utskottet ser det som en mycket angelägen åtgärd att man stimulerar
förutvarande specialklasselever till att deltaga i de vanliga kurserna
inom såväl den kommunala vuxenutbildningen som annan vuxenutbildning,
så att dessa elever inte också som vuxna behandlas som särfall.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen 1974:
1061.

Enligt 12 § kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning
omfattar kommunal vuxenutbildning bl. a. utbildning motsvarande tvåårig
teknisk linje och fyraårig teknisk linje i gymnasieskolan. Enligt
88 § samma kungörelse omfattar statlig vuxenutbildning dessutom
särskild teknisk utbildning. Särskild teknisk utbildning motsvarar utbildning
på fyraårig teknisk linje med undantag av ämnena B-språk,
C-språk, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Särskild teknisk
utbildning anordnas även vid den särskilda enheten för teknisk
vuxenutbildning i Katrineholm. Vidare kan inom den kommunala
vuxenutbildningen anordnas kurser i de ämnen som ingår i särskild
teknisk utbildning. I motionen 1974: 476 påpekas att det enligt vuxenutbildningskungörelsen
inte är möjligt att utfärda avgångsbetyg efter
genomgången särskild teknisk utbildning inom den kommunala vuxen -

UbU 1974: 20

utbildningen. Det föreslås att kungörelsen kompletteras på denna punkt.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 28 november 1973 hos Kungl.
Maj:t hemställt att avgångsbetyg skall kunna utfärdas efter avslutad
särskild teknisk utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen.
Utskottet har från utbildningsdepartementet inhämtat att vuxenutbildningskungörelsen
avses bli ändrad i syfte att möjliggöra utfärdande av
ifrågavarande avgångsbetyg. Med hänvisning härtill anser utskottet
att motionen 1974: 476 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.

Åberopande det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förslag om godkännande
av de i propositionen 1974: 1 förordade riktlinjerna
beträffande lärarorganisationen för den kommunala vuxenutbildningen
som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 300, 1974: 1048,
1974: 1057 yrkandet 2, 1974: 1376 yrkandet 1 samt 1974: 1383
anfört beträffande inrättande av vissa tjänster som lärare inom
den kommunala vuxenutbildningen m. m.,

2. att riksdagen beträffande vissa arvodestjänster avslår motionerna
1974: 299, 1974: 1057 yrkandet 3 och 1974: 1376 yrkandet
2,

3. att riksdagen beträffande samläsning avslår motionen 1974:
1050 yrkandet 1,

4. att riksdagen beträffande inrättande av kurs inom kommunal
vuxenutbildning avslår motionerna 1974: 464 och 1974: 1050
yrkandet 2,

5. att riksdagen beträffande nybörjarkurser i engelska avslår
motionen 1974: 1376 yrkandet 3,

6. att riksdagen avslår motionen 1974: 768,

7. att riksdagen avslår motionen 1974: 1061,

8. att riksdagen till Bidrag till driften av kommunala skolor för
vuxna för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av
165 000 000 kr.,

9. att riksdagen avslår motionen 1974: 476.

3. Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet. Bidrag
till vissa organisationers centrala kursverksamhet. Kungl. Maj:t har under
punkten G 11 (s. 425—426) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 9 650 000 kr.

Motionerna

1974: 456 av herrar Andersson i Örebro (fp) och Nyquist (fp) vari

UbU 1974: 20

hemställs att riksdagen beslutar att statsbidrag skall utgå även till
central kursverksamhet inom Sveriges hantverks- och industriorganisation
samt Sveriges köpmannaförbund,

1974: 753 av herr Jonsson i Mora m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att
riksdagen beslutar att statsbidrag med 100 000 kr. skall utgå till central
kursverksamhet inom vardera Sveriges hantverks- och industriorganisation
och Sveriges köpmannaförbund inom ramen för anslaget Bidrag
till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet.

Utskottet

Statsbidrag utgår fr. o. m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationerna
för deras centrala kursverksamhet enligt beslut av 1970 års
riksdag. Bidrag lämnas till undervisning med 100 procent av de faktiskt
utgående ersättningarna, dock högst 100 kr. per elewecka, till resor
med hälften av de faktiska kostnaderna och till inackordering med
30 kr. per elevdygn.

Kungl. Maj:t föreslår att bidraget till undervisningskostnader höjs till
högst 105 kr. per elevvecka och bidraget till inackordering till 35 kr.
per elevdygn. Utskottet tillstyrker förslagen.

Sedan budgetåret 1972/73 får bidrag från förevarande anslag dessutom
försöksvis utgå till central kursverksamhet inom Lantbrukarnas
riksförbund och Sveriges fiskares riksförbund. Skolöverstyrelsen har i
anslagsframställningen för budgetåret 1974/75 föreslagit att kostnadsramarna
för dessa bidrag höjs från 200 000 kr. till 300 000 kr. respektive
från 10 000 kr. till 20 000 kr. Kungl. Maj:t anser dock att försöksverksamheten
skall bedrivas i samma omfattning som hittills i avvaktan
på en utvärdering.

I motionerna 1974: 456 och 1974: 753 hemställs att Sveriges hantverks-
och industriorganisation och Sveriges köpmannaförbund skall
få anslag till av dem anordnad central kursverksamhet. Motionärerna
framhåller att de mindre och medelstora företagen till skillnad från de
stora företagsenheterna har små möjligheter att ordna fortlöpande
intern utbildning och att branschsammanslutningamas och företagarorganisationernas
centrala kursverksamhet är av stor betydelse.

Utskottet noterade redan år 1972, då bidrag till Sveriges fiskares
riksförbund tillstyrkes, att detta förbund knappast kan betecknas som
en löntagarorganisation. Detta gäller även Lantbrukarnas riksförbund
och de i motionerna behandlade organisationerna.

Utskottet föreslår att medel till försöksverksamhet med statsbidrag
till central kursverksamhet inom andra organisationer än löntagarorganisationer
fortsättningsvis anvisas under ett nytt anslag med rubriken
Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag att bidrag under budgetåret
1974/75 skall få utgå med högst 200000 kr. till Lantbrukarnas

UbU 1974: 20

riksförbund och med högst 10 000 kr. till Sveriges fiskares riksförbund.
Vidare föreslår utskottet med anledning av motionerna 1974: 456 och
1974: 753 att bidrag under budgetåret 1974/75 försöksvis skall få utgå
även till Sveriges hantverks- och industriorganisation och att beloppet
för detta bidrag maximeras till 40 000 kr. Däremot är utskottet inte berett
tillstyrka motionsyrkandena om bidrag till Sveriges köpmannaförbund.
När försöksverksamheten utvärderas bör man pröva frågan om
en samordning mellan de nu aktuella bidragen och sådana bidrag till
näraliggande ändamål som förekommer under andra anslagsrubriker
och huvudtitlar.

I vad gäller medelsanvisningen under anslaget till löntagarorganisationernas
centrala kursverksamhet tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Vidare föreslår utskottet beträffande medelsanvisningen till försöksverksamhet
med bidrag till central kursverksamhet inom andra organisationer
än löntagarorganisationer att riksdagen under det föreslagna
nya anslaget Bidrag till vissa organisationers centrala kursverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar 250 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande bidrag till central kursverksamhet
inom Sveriges hantverks- och industriorganisation med anledning
av motionerna 1974: 456 och 1974: 753 beslutar att bidrag
skall utgå i enlighet med vad utskottet förordat,

2. att riksdagen beträffande bidrag till central kursverksamhet
inom Sveriges köpmannaförbund avslår motionerna 1974: 456
och 1974: 753 i denna del,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionerna 1974: 456 och 1974: 753 i denna del till
Bidrag till löntagarorganisationernas centrala kursverksamhet
för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 9 650 000
kr.,

4. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 1 och motionerna
1974: 456 och 1974: 753 i denna del till Bidrag till vissa
organisationers centrala kursverksamhet för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 250 000 kr.

4. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m. Kungl. Maj: t
har under punkten G 12 (s. 427—431) föreslagit riksdagen att till Undervisning
för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 48 500 000 kr.

Motionen

1974: 1386 av herr Lorentzon m. fl. (vpk) vari hemställs

UbU 1974: 20

1. att riksdagen anvisar anslag för 600 000 studietimmar för invandrare
i svenska språket,

2. att en uppmjukning görs i vad gäller antalet deltagare vid cirkelstart,

3. att timtalsbegränsningen i studiecirkelverksamheten slopas.
Utskottet

Statsmakterna har sedan budgetåret 1965/66 ställt medel till skolöverstyrelsens
förfogande för avgiftsfri undervisning för invandrare i
svenska språket med samhällsorientering. Undervisningen bedrivs som
försöksverksamhet i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens
invandrarverk och anordnas av studieförbunden i form av studiecirklar.
Sedan budgetåret 1971/72 ges bidrag under förevarande anslagsrubrik
även till för invandrare anordnade studiecirklar med särskild samhällsundervisning
och till speciella folkhögskolekurser i svenska språket med
samhällsorientering.

Anställda invandrare har i princip rätt till ledighet och lön vid deltagande
i svenskundervisning med samhällsorientering enligt beslut av
1972 och 1973 års riksdagar (prop. 1972: 100, InU 1972: 27, rskr 1972:
292; prop. 1973: 43, InU 1973: 15, rskr 1973: 158).

Hemarbetande invandrares problem uppmärksammades av riksdagen
föregående år då ett handlingsprogram begärdes för svenskundervisning
av icke förvärvsarbetande vuxna invandrare (mot. 1973: 1317 och
1973: 1628, UbU 1973: 24, rskr 1973: 159). Kungl. Maj:t föreslår nu att
medel ställs till skolöverstyrelsens förfogande för en uppsökande verksamhet.
Medlen skall fördelas bland de studieförbund som önskar bedriva
en sådan verksamhet varvid särskild hänsyn skall tas till projekt
i invandrartäta kommuner. Fördelningen bör enligt förslaget göras så
att verksamheten leder till en allsidig prövning av metoder att bryta
hemarbetande invandrares isolering. Därutöver föreslås att de hemarbetande
invandrarna fr. o. m. nästa budgetår skall erbjudas speciella kurser
i sömnad, matlagning m. m. Kurserna skall bedrivas som försöksverksamhet
och beräknas omfatta 2 500 av de studietimmar som är avsedda
för särskild samhällsundervisning. Vidare föreslår Kungl. Maj:t
att ytterligare 40 000 kr. anvisas till folkhögskolekurser i svenska med
samhällsorientering för invandrare. Beloppet bör enligt propositionen
till största delen användas för en utbyggnad av den kursverksamhet som
riktar sig till hemarbetande invandrare. Utskottet tillstyrker de redovisade
förslagen.

De nu föreslagna åtgärderna för undervisning av hemarbetande invandrare
är enligt vad chefen för utbildningsdepartementet nyligen anfört
i svar på en enkel fråga viktiga inslag i ett program av det slag
riksdagen begärt. Sedan erfarenheter vunnits av de insatser som nu
kommer att prövas kan det enligt departementschefen finnas anledning

UbU 1974: 20

att överväga hur programmet skall kunna utvecklas och kompletteras
ytterligare.

Under innevarande budgetår får den studiecirkelverksamhet som avser
svenskundervisning med samhällsorientering omfatta sammanlagt
högst 550 000 studietimmar varav 300 000 för sådan undervisning som
är en följd av lagstiftningen om anställda invandrares rätt till ledighet
och lön. Delramen som kan tas upp till omprövning under budgetåret
har under våren minskats till 250 000 timmar. Den resterande delen av
totalramen, som efter omfördelningsbeslutet uppgår till 300 000 studietimmar,
skall användas för undervisning av icke anställda invandrare.
I anslagsframställningen för nästa budgetår har skolöverstyrelsen föreslagit
att timtalsbegränsningen skall slopas. Kungl. Maj:t föreslår en
oförändrad totalram för antalet studietimmar och en delram på 300 000
timmar för lagbunden undervisning men understryker samtidigt att fördelningen
mellan den lagbundna och den icke lagbundna undervisningen
skall kunna tas upp till omprövning även under nästa budgetår.

I överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag begärs i motionen
1974: 1386 att timtalsbegränsningen skall slopas. Utskottet är inte berett
förorda att detta förslag genomförs, varför utskottet avstyrker motionsyrkandet.

Yrkandet i motionen 1974: 1386 om en uppmjukning av regeln att
minst tio deltagare skall vara närvarande vid cirkelstart avstyrker utskottet.

Vid beräkningen av medelsbehovet för studiecirkelverksamheten med
undervisning i svenska med samhällsorientering förutsätter Kungl. Maj:t
att det totala utbildningsbehovet kommer att uppgå till oförändrat
550 000 studietimmar under budgetåret 1974/75. I motionen 1974: 1386
yrkas att anslag anvisas för 600 000 timmar, vilket även skolöverstyrelsen
föreslagit. Detta skulle enligt skolöverstyrelsens beräkningar kräva
ett med ca 6,5 milj. kr. förhöjt anslag.

Utskottet vill erinra om att den totala ramen för svenskundervisning
i studiecirklar om 550 000 timmar av olika anledningar inte kunde utnyttjas
under budgetåret 1972/73. Utskottet som godtar en oförändrad
ram för medelsberäkningen för 1974/75 avstyrker motionsyrkandet om
höjt anslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen beträffande timtalsbegränsningen för studiecirkelverksamheten
avslår motionen 1974: 1386 yrkandet 3,

2. att riksdagen beträffande antalet deltagare vid cirkelstart avslår
motionen 1974: 1386 yrkandet 2,

3. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 1386 yrkandet 1 till Undervisning för
invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar
ett förslagsanslag av 48 500 000 kr.

UbU 1,974:20

5. Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkten G 13 (s. 432—437) och hemställer att

riksdagen till Bidrag till särskilda vuxenutbildningsåtgärder
för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av
701 000 kr.

Stockholm den 25 april 1974

På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR

Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Gustafsson i Barkarby
(s), fru Gradin (s), fru Sundberg (m), herr Karlsson i Mariefred (c),
fru Lantz (vpk), fröken Rogestam (c), herrar Nilsson i Norrköping (s),
Jonsson i Alingsås (fp), Gillström (s), Svensson i Kungälv (s) och fru
Ekelund (c).

Reservationer

1. vid punkten 2 (Bidrag till driften av kommunala skolor för vuxna)
beträffande inrättande av kurs inom kommunal vuxenutbildning av
herrar Larsson i Staffanstorp (c), Karlsson i Mariefred (c), fröken Rogestam
(c), herr Jonsson i Alingsås (fp) och fru Ekelund (c) som anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med »Särskilt
i» och på s. 7 slutar med »och 1974: 1050» bort ha följande lydelse: Skolöverstyrelsen

räknar med att den kommunala vuxenutbildningen
inom den närmaste framtiden bland annat genom uppsökande verksamhet
skall nå människor med mer skiftande utbildningsbakgrund och förkunskaper
än vad fallet är med dem som för närvarande deltar i grundskolkurser.
För att möta den efterfrågan på överbryggande utbildning
som därvid blir aktuell bör kommunerna få rätt att inrätta grundskolekurser,
om det bedöms varaktigt finnas lägst åtta deltagare i kurs. En
sådan åtgärd kommer att medverka till att mindre orter, som för närvarande
ej kan tillgodose invånarnas utbildningsbehov på grund av otillräckligt
deltagarantal, kan ge bättre vuxenutbildningsservice. Den ofta
uttalade förhoppningen om en bättre regional spridning av vuxenutbildningen
bör kunna infrias genom en sådan åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 464 och 1974:

UbU 1974: 20

1050 yrkandet 2 anfört beträffande inrättande av kurs inom
kommunal vuxenutbildning,

vid punkten 4 (Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.)

2. beträffande timtalsbegränsningen för studiecirkelverksamheten av fru
Lantz (vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »I överensstämmelse
med» och slutar med »avstyrker motionsyrkandet» bort
ha följande lydelse:

I överensstämmelse med skolöverstyrelsens förslag begärs i motionen
1974: 1386 att timtalsbegränsningen skall slopas.

Utskottet delar den uppfattning som skolöverstyrelsen anfört och
som motionärerna anslutit sig till att timtalsbegränsningen kan få synnerligen
olyckliga konsekvenser. Den har redan medfört att flera studieförbund
måst avvisa invandrare vilka sökt sig till deras kurser och
att välmotiverade insatser för hemarbetande kvinnor och andra icke
yrkesverksamma grupper måst avbrytas eller aldrig kommit till stånd.
Vidare anser utskottet att lagen om utländsk arbetstagares rätt till ledighet
och lön för deltagande i svenskundervisning är en anledning till
att timtaket bör upphävas. Utskottet tillstyrker därför ifrågavarande yrkande
i motionen 1974: 1386.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med bifall till motionen 1974:1386 yrkandet 3
beslutar att timtalsbegränsningen för studiecirkelverksamheten
i svenska språket med samhällsorientering skall upphävas,

3. beträffande antalet deltagare vid cirkelstart av fru Lantz (vpk) som
anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Yrkandet
i» och slutar med »avstyrker utskottet» bort ha följande lydelse:

I motionen 1974: 1386 hemställs även att regeln om minst tio deltagare
vid cirkelstart mjukas upp. Denna bestämmelse skapar stora problem
särskilt i glesbygd. Utskottet anser därför att en återgång bör ske
till de föreskrifter som gällde före den 1 juli 1972, dvs. till samma regler
som gäller för de allmänna studiecirklarna. Denna uppfattning bör
riksdagen som sin mening ge Kungl. Maj:t till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet med anledning av motionen 1974: 1386 yrkandet 2
anfört beträffande antalet deltagare vid cirkelstart,

UbU 1974: 20

4. beträffande medelsanvisningen för budgetåret 1974/75 av fru Lantz
(vpk) som anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med »Vid
beräkningen» och slutar med »höjt anslag» bort ha följande lydelse:

I propositionen 1974: 1 beräknas undervisningsbehovet för studiecirkelverksamheten
i svenska språket med samhällsorientering bli oförändrat
550 000 timmar under budgetåret 1974/75. Enligt skolöverstyrelsens
uppfattning bör man emellertid räkna med ett behov av minst
600 000 timmar, vilket medför en uppräkning av anslaget med avrundat
6,5 milj. kr. Denna uppfattning, som framförs även i motionen
1974: 1386, delar utskottet. Utskottet föreslår därför att riksdagen till
undervisning för invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett förslagsanslag av 55 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av propositionen 1974: 1 och med
bifall till motionen 1974: 1386 yrkandet 1 till Undervisning för
invandrare i svenska språket m. m. för budgetåret 1974/75
anvisar ett förslagsanslag av 55 000 000 kr.

TRYCKERIBOLAGET IVAR H/EGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974