Utbildningsutskottets betänkande nr 17 år 1974
UbU 1974:17
Nr 17
Utbildningsutskottets betänkande med anledning ar propositionen
1974:1 i vad avser anslag för budgetåret 1974/75 till lärarutbildning
jämte motioner.
1. Vissa gemensamma frågor. Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:1
bilaga 10 (utbildningsdepartementet) under rubriken Vissa gemensamma
frågor (s. 355—362) behandlat vissa lärarutbildningsfrågor av allmän
karaktär.
Motionerna
1974:172 av herr Molin m. fl. (fp, c, m) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Maj:t begär en snar översyn av lärarutbildningen i blockämnena
biologi, samhällskunskap och svenska,
1974:462 av herr Gillström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
Kungl. Majit begär en utredning om möjligheterna att försöksvis snarast
utlägga speciallärarutbildning också till klasslärarhögskolorna i Gävle,
Kalmar, Karlstad och Luleå,
1974: 473 av fru Rönnung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen begär
att Kungl. Majit föranstaltar om fortbildning av skolpersonal, som arbetar
med psykiskt störda barn, och att denna fortbildning utarbetas i
samråd med barnpsykologisk och bampsykiatrisk expertis,
1974: 736 av herr Andersson i Gamleby (s) vari hemställs att riksdagen
hos Kungl. Majit begär att en översyn av lärarutbildningen görs,
1974: 752 av herrar Johansson i Skärstad (c) och Raneskog (c) i vad
avser hemställan att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till
känna vad som i motionen anförts om lärarlämplighetsbedömning i samband
med praktik i skolväsendet (yrkandet 5),
1974:1028 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Majit anhåller om förnyad prövning av frågan om
utbildningstidens längd för ämneslärare och därmed sammanhängande
frågor (yrkandet 10),
1974: 1031 av fru Ekelund (c) och fru Karlsson (c) vari hemställs att
riksdagen hos Kungl. Majit begär att skolöverstyrelsen ges i uppdrag att
utreda förutsättningarna för en regelbundet återkommande fortbildningsverksamhet
under sammanhängande perioder för alla lärare,
1 Riksdagen 1974. 14 sami. Nr 17
UbU 1974:17
2
1974:1378 av fröken Hörlén m. fl. (fp) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t hemställer att klass- och ämneslärarutbildningen
blir föremål för översyn (yrkandet Cl).
Utskottet
Den första lärarhögskolan inrättades i Stockholm där utbildningen
tog sin början läsåret 1956/57 (prop. 1954: 209, SU 1954: 189, rskr
1954: 393). Lärarhögskolan blev under den första tiden en försöksinstitution
i vad gäller arbetssätt, organisation och studiegång. I början
av 1960-talet inrättades lärarhögskolor i Malmö, Göteborg och Uppsala.
Lärarhögskolan i Umeå kom till år 1967. Utbildningen vid lärarhögskola
omfattade från början antingen två eller tre terminer för lärare
i läroämnen och fem terminer för mellanstadiets och lågstadiets lärare.
Vid vissa lärarhögskolor inrättades speciallärarlinje.
Är 1968 reformerades utbildningen av klasslärare och den praktiskpedagogiska
utbildningen av lärare i läroämnen. Samtidigt inrättades
ytterligare tio lärarhögskolor (prop. 1967:4, SU 1967:51, rskr 1967:143).
Inom den nya läraihögsikoleorganisationen utbildas lärare på lågstadiet
under fem terminer, lärare på mellanstadiet under sex terminer och
lärare i läroämnen under två terminer. Ar 1971 inrättades förskollärarlinje
vid vissa lärarhögskolor för utbildning av förskollärare under fyra
terminer (prop. 1971: 38, UbU 1971:12, rskr 1971: 169). Ett viktigt motiv
för beslutet var att det ansågs angeläget att redan inom utbildningen
av förskollärare och lågstadielärare genom olika åtgärder öka förutsättningarna
för samverkan i lärarnas yrkesutövning i förskolan och på lågstadiet.
Vid 1973 års riksdag fattades slutligen beslut om en till lärarhögskoleorganisationen
knuten utbildning om två terminer av lärare
för industri och hantverk (prop. 1973: 1 bil. 10, UbU 1973: 11, rskr
1973:114).
Utbildningen av lärare i övningsämnen har utretts av lärarutbildningskommittén
(LUK), som föreslagit en utbildning som nära ansluter till
motsvarande utbildning för lärare i läroämnen. Barnstugeutredningen
(BU) utreder för närvarande vissa utbildningsfrågor som avser bl. a.
förskollärare och fritidspedagoger. 1968 års utbildningsutredning (U 68)
har lagt fram förslag beträffande högskolebegreppets innebörd samt den
högre utbildningens studieorganisation och institutionella utformning, vilket
förslag får vissa konsekvenser för lärarutbildningens inre organisation.
I ett antal motioner till årets riksdag har frågan om en översyn av
lärarutbildningen tagits upp utifrån skilda aspekter. Samma fråga har
aktualiserats av skolöverstyrelsen i en framställning den 6 mars 1974
till Kungl. Maj:t.
Breddning av lärarutbildningen
Enligt motionen 1974: 736 är det viktigt att skolan och därmed också
UbU 1974:17
3
lärarutbildningen ständigt förnyas med hänsyn till samhällets utveckling.
En breddning av lärarutbildningen anses önskvärd. Med hänvisning
till att utredningen om skolans inre arbete (SIA) får betydelse för
lärarutbildningens innehåll, organisation och dimensionering föreslås
en översyn av lärarutbildningen. Kraven på läraren kommer att öka.
Vid översynen bör man, hävdas det, mer i detalj följa upp resultaten
av 1967 års lärarutbildningsreform.
Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 69) utgör skolans personlighetsutvecklande
uppgift och uppgiften att meddela kunskaper beståndsdelar
i en och samma helhet. Till personlighetsutvecklingen bidrar inte
bara själva undervisningen och dess innehåll utan också alla de skiftande
möjligheter till påverkan som arbetet och miljön i skolan erbjuder
och som skolan bör utnyttja. De moment i lärarutbildningen som avser
skolans personlighetsutvecklande uppgift bör enligt utskottets uppfattning
förnyas på samma sätt som man förnyar lärarutbildningens ämnesstoff
med hänsyn till forskningens utveckling på området.
En breddning av lärarutbildningen bör kunna ske inom ramen för
nuvarande utbildningsorganisation och genom nya utbildningslinjer
eller kurser.
Enligt riksdagens beslut kommer man fr. o. m. läsåret 1974/75 att
vid lärarhögskolorna tillämpa utbildningsplaner som omfattar en ny
praktikorganisation för låg- och mellanstadielärarlinjerna samt ämneslärarlinjen
(prop. 1973: 78, UbU 1973: 34, rskr 1973: 274). Den starkare
samhällsanknytning som denna organisation syftar till ligger i linje med
den breddning av lärarutbildningens mål som berörs i motionen 1974:
736. Utskottet vill betona att det är viktigt att blivande lärare får konkret
kontakt med yrkeslivets krav på olika arbetsplatser. Lärarutbildningen
bör bidra till att de blivande lärarna får ökad kunskap om samhället
i dess olika former.
Utvärderingen av 1967 års lärarutbildningsreform bör kunna ge svar
på frågan hur läraren fungerar i skolans vardag d förhållande till den
utbildning han fått och hans personliga egenskaper. Det är angeläget
att denna utvärdering, som bör omfatta lärarens funktion på fältet under
en längre tid, görs inte bara av dem som medverkar i lärarutbildningen
utan även av dem som praktiskt verkar i skolan.
Ämnesutbildning m. m.
Även i motionerna 1974: 172, 1974: 1028 och 1974: 1378 begärs en
översyn av lärarutbildningen. Liksom i den nyss redovisade motionen
1974: 736 önskas i motionen 1974: 1378 en utbildning som gör lärarna
bättre rustade att utföra sitt arbete. Frågan ställs om man kan bygga
upp en gemensam basutbildning i lärarutbildningen. Den rena ämnesutbildningen
tas upp i motionerna 1974: 172 och 1974: 1028. Den
förstnämnda motionen behandlar utbildningen i tre särskilda ämnen,
UbU 1974:17
4
nämligen biologi, samhällskunskap och svenska, medan den sistnämnda
allmänt hävdar behovet av en förstärkt ämnesutbildning. Lärarnas behov
av kunskap och färdigheter i sina ämnen för att lyckas i sitt arbete
stryks under.
Målet för de olika lärarutbildningarna kan skifta. Nuvarande utbildningssystem
tillåter ringa variation i fråga om studietidens längd
för ämne och ämneskombination i t. ex. utbildningen av lärare i läroämnen.
Enligt utskottets mening måste i lärarutbildningen hänsyn tas
till ämnenas olika struktur. När det gäller ämnesutbildningen vid filosofisk
fakultet för lärare bör här erinras om att utbildningsutskottet
i betänkandet 1973: 35 för sin del inte ville utesluta att man i ett
större sammanhang kunde komma att behöva göra en översyn av utbildningstidens
längd för enskilt ämne och för viss ämneskombination
som avser utbildning av lärare. Ämnesutbildningen för blivande lärare
bör utformas så, att det stegvisa uppbyggandet av basfärdigheter och
inhämtandet av centrala fakta säkerställs.
Urval till läraryrket
Enligt motionen 1974: 752 är urvalet till läraryrket en av skolans
viktigaste frågor.
Det finns för närvarande fler sökande till lärarutbildning än det finns
utbildningsplatser. Urvalet sker nu på grundval av kunskaper i de ämnen
som utbildningen avser. Man har ännu inte kommit därhän att man
till lärarutbildning väljer ut studerande utifrån i första hand det förhållandet
att de har goda förutsättningar att genom personliga egenskaper
bli lämpliga lärare. Innan man funnit metoder att vid urval främst
ta hänsyn till lärarlämplighet eller förutsättningar att utveckla en sådan
får man gå vidare på vägen att förbättra och komplettera den hittills
använda metoden, nämligen att avlänka från utbildning dem som
visat sig olämpliga för fortsatt lärarutbildning. Detta kan ske på olika
sätt. Den nyss nämnda praktikorganisationen med s. k. introduktionspraktik
kan åtminstone i vad gäller klasslärarutbildningen ge de studerande
möjlighet att på ett relativt tidigt stadium av studierna pröva sin
lämplighet för yrket under ledning av erfarna handledare. Denna typ
av praktik kan kombineras med ett system av åtgärder i studie- och yrkesvägledande
syfte. I Uppsala planeras ett forskningsprojekt (KONSIL)
som bl. a. avser att undersöka vilka effekter som nås om man i det
första skedet av utbildningen kontinuerligt samtalar i grupp om läraryrket
och om yrkets krav. Syftet härmed är att de studerande själva
skall komma underfund med om de passar för läraryrket eller ej.
Slutligen bör erinras om att fr. o. m. höstterminen 1974 arbetslivserfarenhet
tillgodoräknas som merit vid ansökan till ämneslärarlinjen.
Det kan vara av stort värde att vid urval till lärarutbildning fästa avseende
vid sådana arbetsuppgifter som den sökande fullgjort i för
-
UbU 1974:17
5
värvsliv, föreningsliv eller liknande och som inneburit rik och varierad
kontakt med människor. En viktig uppgift under den närmaste tiden
blir enligt utskottets uppfattning att finna former för urval till lärarutbildning.
Samordning av grundläggande och återkommande lärarutbildning
Enligt motionen 1974: 1031 bör grundläggande lärarutbildning vara
samordnad med en regelbundet återkommande lärarfortbildning så att
grundutbildning och fortbildning kan bedrivas efter en samordnad plan.
Även motionen 1974: 1028 tar upp frågan om en återkommande utbildning
för lärare.
Enligt uppgift från statistiska centralbyrån uppgick antalet lärare (antalet
individer) inom hela skolväsendet den 1 oktober 1973 till ca 114 900.
Av dessa var ca 11 200 helt tjänstlediga, varav ca 2 400 för studier. I
statistiken ingår skolledare och lärare inom grundskola, gymnasieskola,
kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, statens skolor för vuxna,
sjuksköterskeskolor, av skolöverstyrelsen bedriven arbetsmarknadsutbildning,
lärarhögskolor och skogsbrukets yrkesskolor. Av statistiken
framgår vidare att av samtliga lärare i skolväsendet var ca 16 900 (14,7
procent) 50 år eller äldre, medan ca 98 000 (85,3 procent) var 49 år
eller yngre.
Som framgått av det föregående finns det sedan den 1 juli 1968 15
lärarhögskolor. Den lärarutbildningsorganisation som byggts upp reduceras
för närvarande successivt på grund av arbetsmarknadsläget för
lärare, vilket torde leda till att befintliga fasta utbildningsresurser inte
kan nyttjas fullt ut. Den nuvarande tillgången på lärare gör det möjligt
att förutsättningslöst överväga hur man skall kunna kombinera
en övergripande översyn av lärarutbildningen med ett försök att förverkliga
idén om återkommande utbildning för lärare i skolväsendet.
Mellan grundutbildning och fortbildning räder en stimulerande växelverkan,
eftersom det gemensamma målet för både grundutbildning och
fortbildning är att finna praktiska former för lärarna att utöva sitt
yrke på ett sådant sätt, att elevernas kunskapsutveckling och sociala
fostran motsvarar läroplanernas intentioner. En systematiserad fortbildning
kan bidra till en ökad effekt av gjorda investeringar på skolans
område. Behovet av nyutbildade lärare under de närmaste åren är
förhållandevis litet. Det är enligt utskottet angeläget att man snarast
löser frågan hur resurserna vid lärarhögskolorna smidigt skall kunna
överföras från grundläggande lärarutbildning till fortbildning och omvänt.
Utbildning av lärare i specialpedagogik
I motionerna 1974:462 och 1974:473 berörs bl. a. vissa frågor som
gäller utbildning av lärare i specialpedagogik.
UbU 1974:17
6
Specialklassundervisningen har under den senaste tioårsperioden varit
tämligen konstant med en omfattning av ca 90 000 veckotimmar läsåret
1961/62 och ca 109 000 veckotimmar läsåret 1971/72. 1960 års
lärarutbildningssakkunniga, som år 1961 i ett särskilt betänkande föreslog
en utbildning om två terminer för bl. a. hjälpklass- och observationsklasslärare
samt särskollärare, förklarade samtidigt att de var väl
medvetna om att starka skäl talade för en förlängning av den föreslagna
utbildningstiden för ifrågavarande lärarkategorier. Behovet av en
förstärkt utbildning för lärare i bl. a. hjälp- och observationsklasser
samt klasser i särskola kvarstår.
Kungl. Majit har den 1 mars 1974 meddelat bestämmelser om särskild
utbildning av speciallärare med början läsåret 1974/75 vid lärarhögskolorna
i Jönköping, Karlstad och Umeå. Enligt utskottets mening bör
emellertid övervägas om inte jämväl den hittills anordnade utbildningen
av speciallärare bör utökas.
Utskottet tar under punkten 8 i detta betänkande upp åtgärder för
viss lärarfortbildning på specialundervisningsområdet.
Av skolöverstyrelsens katalog över fortbildningskurser för år 1974
framgår att fortbildning anordnas även för sådan skolpersonal som inte
är lärare, t. ex. elewårdspersonal. Vidare anordnas viss fortbildning för
speciallärare. Det bör även erinras om att Svenska kommunförbundet
bedriver en omfattande fortbildningsverksamhet för skolpersonal.
Slutsats
Vid behandlingen av de i det föregående redovisade motionerna har
utskottet kommit till slutsatsen att lärarutbildningen bör bli föremål
för en övergripande översyn. Vad utskottet anfört beträffande en sådan
översyn i vad gäller lärarutbildningens breddning, ämnesutbildning,
urval till läraryrket, samordning av grundläggande och återkommande
lärarutbildning samt utbildning av lärare i specialpedagogik bör riksdagen
som sin mening ge till känna för Kungl. Majit.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 172, 1974: 462,
1974: 473, 1974: 736, 1974: 752 yrkandet 5, 1974: 1028 yrkandet
10, 1974: 1031 och 1974: 1378 yrkandet C 1 anfört beträffande
en övergripande översyn av lärarutbildningen.
2. Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Lärarhögskolorna:
Driftkostnader. Kungl. Majit har under punkterna F 1—F 2
(s. 363—368) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att besluta om antalet intagningsplatser
vid lärarhögskolorna,
UbU 1974:17
7
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att inom ramen för beslutad utbildningskapacitet
anordna särskild utbildning på låg- och mellanstadielärarlinjema
för behöriga personer med finska som modersmål,
3. till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 171 338 000 kr.,
4. till Lärarhögskolorna: Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisa
ett reservationsanslag av 32 441 000 kr.
Motionerna
1974: 475 av herr Strindberg m. fl. (m, s, c, fp, vpk) vari hemställs
att riksdagen beslutar att en förskollärarlinje om 30 intagningsplatser
inrättas vid lärarhögskolan i Linköping fr. o. m. höstterminen 1974,
1974: 761 av herrar Norrby (c) och Eriksson i Ulfsbyn (c) i vad avser
hemställan
1. att riksdagen till Lärarhögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. anvisar ett i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag med 270 000
kr. förhöjt förslagsanslag av 171 608 000 kr. för möjliggörande av utökad
utbildning av studie- och yrkesvalsledare (yrkandet i första attsatsen),
2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad som
i motionen anförts beträffande YRK-kurser i studie- och yrkesorientering
(yrkandet i andra att-satsen),
1974:1044 av herr Jonsson i Mora (fp) vari hemställs att riksdagen
i anslutning till förslaget om ändrad intagningskapacitet för klasslärarlinjen
skall uttala som sin uppfattning att det beträffande utbildningen
av lärare för låg- och mellanstadiet är angeläget att denna i största möjliga
utsträckning bedrivs såsom decentraliserad,
1974:1045 av herr Jonsson i Mora (fp) vari hemställs att riksdagen
beslutar att nio tjänster som biträdande utbildningsledare vid de mindre
lärarhögskolorna omvandlas till fasta studierektorstjänster fr. o. m.
budgetåret 1974/75.
Utskottet
I fråga om intagningen till lärarhögskolornas olika linjer för budgetåret
1974/75 föreslås i propositionen 1974: 1 1 350 intagningsplatser
på ämneslärarlinje, 980 platser på speciallärarlinje, 1 080 platser på
mellanstadielärarlinje, 912 platser på lågstadielärarlinje och 510 platser
på förskollärarlinje. Av propositionen framgår att även icke linjeanknuten
utbildning skall anordnas vid lärarhögskolorna, bl. a. 180 platser
för studie- och yrkesorienteringspersonal.
I motionen 1974: 761 yrkas en i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag
ökad utbildning av studie- och yrkesorienteringspersonal. Utskottet,
UbU 1974:17
8
som erinrar om att ifrågavarande utbildning bedrivs försöksvis och ännu
inte blivit föremål för en slutlig utvärdering, är inte berett tillstyrka förslaget.
För budgetåret 1974/75 bör såsom föreslås i propositionen finnas
180 intagningsplatser för utbildning av studie- och yrkesorienteringspersonal.
I samma motion yrkas vidare att speciallärare, särskollärare m. fl.
skall kunna genomgå en avkortad studie- och yrkesorienteringsutbildning.
Klasslärare som avslutat teoretisk och praktisk utbildning samt varit
yrkesverksam på heltid i minst fem år, varav minst sex månader utanför
utbildningsväsendet, är behörig att söka till utbildning för studieoch
yrkesorienteringspersonal. Frågan om hur lång studie- och yrkesorienteringskursen
behöver vara för den som genomgått utbildning
till speciallärare eller särskollärare har nyligen slutbehandlats av skolöverstyrelsen.
En avkortad utbildning skall prövas vid lärarhögskolan
i Malmö. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till
ifrågavarande yrkande i motionen 1974: 761.
Beträffande yrkandet i motionen 1974: 475 att en förskollärarlinje
skall vara inrättad vid lärarhögskolan i Linköping fr. o. m. läsåret
1974/75 vill utskottet erinra om att det ankommer på skolöverstyrelsen
att i samband med de årliga anslagsframställningarna lämna förslag om
på vilka nya orter sådana linjer bör inrättas. Skolöverstyrelsen har inte
lagt fram något sådant förslag. Med anledning härav och då utskottet
inte funnit tillräckliga skäl föreligga för riksdagen att nu fatta beslut i
enlighet med yrkandet i motionen 1974: 475 avstyrker utskottet detta
yrkande.
Frågan om omvandling av arvodestjänster som biträdande utbildningsledare
vid de mindre lärarhögskolorna till lönegradsplacerade tjänster
som studierektor tas upp i motionen 1974: 1045. Då ärendet redan
aktualiserats i utbildningsdepartementet av personalorganisationerna
behöver motionsyrkandet inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
I samband med att intagningskapaciteten på klasslärarlinjema för
budgetåret 1973/74 föreslogs minskad framhöll dåvarande departementschefen
i propositionen 1973: 1 att det för skolväsendets försörjning med
lärare är särskilt angeläget med en decentraliserad utbildning av lärare
för låg- och mellanstadiet. Kungl. Maj:t skulle senare meddela beslut
hur intagningsplatserna för dessa båda utbildningar borde fördelas mellan
olika lärarhögskolor. I motionen 1974: 1044 önskas ett motsvarande
uttalande för budgetåret 1974/75 i vad gäller intagning till klasslärarutbildning.
Kungl. Maj:t har den 1 februari 1974 meddelat beslut beträffande
planering av antagning för läsåret 1974/75 till bl. a. lärarhögskolornas
låg- och mellanstadielärarlinjer. Principerna för planeringen är desamma
som under föregående läsår. Med hänvisning härtill anser utskottet
UbU 1974:17
9
att det inte finns anledning att göra något särskilt uttalande, varför motionsyrkandet
avstyrks.
Kungl. Maj:ts beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag
har inte givit utskottet anledning till erinran.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att besluta om antalet
intagningsplatser vid lärarhögskolorna,
2. att riksdagen bemyndigar Kungl. Majit att anordna särskild
utbildning på låg- och mellanstadielärarlinjema för behöriga
personer med finska som modersmål i enlighet med vad som
förordats i propositionen 1974: 1,
3. att riksdagen avslår motionen 1974: 475,
4. att riksdagen beträffande yrkesinriktade kurser avslår motionen
1974: 761 yrkandet i andra att-satsen,
5. att riksdagen avslår motionen 1974: 1045,
6. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 761 i vad den avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag till Lärarhögskolorna: Avlöningar
till lärarpersonal m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 171 338 000 kronor,
7. att riksdagen med bifall till propositionen 1974:1 och med
avslag på motionen 1974: 761 i vad den avser medelsanvisningen
under ifrågavarande anslag tilf Lärarhögskolorna:
Driftkostnader för budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag
av 32 441 000 kronor,
8. att riksdagen avslår motionen 1974:1044.
3. Förskoleseminariema: Avlöningar till lärarpersonal m. m. Förskoleseminarierna:
Driftkostnader. Kungl. Majit har under punkterna F 3—
F 4 (s. 368—371) föreslagit riksdagen att
1. till Förskoleseminariema: Avlöningar till lärarpersonal m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 34 267 000 kr.,
2. till Förskoleseminariema: Driftkostnader för budgetåret 1974/75
anvisa ett reservationsanslag av 2 139 000 kr.
Motionerna
1974:466 av herr Nilsson i östersund m. fl. (s) vari hemställs
1. att riksdagen hos Kungl. Majit anhåller om en noggrann prövning
av förutsättningarna för förläggning av förkortad förskollärarutbildning
till Strömsund,
2. att vid tillträde till förkortad förskollärarutbildning tjänstgöring
UbU 1974:17
10
sorn assistent vid försöksverksamhet med i grundskolans lågstadium
integrerad förskoleverksamhet jämställs med utbildning till barnskötare,
1974:1371 av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (c) vari hemställs att
riksdagen till anordnandet av särskilda lägerveckor för lärare och lärarkandidater
inom förskoleseminarier för budgetåret 1974/75 anvisar ett
reservationsanslag av 200 000 kr.
Utskottet
Enligt propositionen 1974:1 skall vid förskoleseminarierna finnas
2 010 intagningsplatser för budgetåret 1974/75. En förkortad utbildning
av barnskötare till förskollärare med högst 144 deltagare avses dessutom
komma till stånd under nästa budgetår. Vidare har som framgått av
det föregående under anslagen till lärarhögskolorna beräknats medel
till 510 platser på förskollärarlinje. Sammanlagt kommer det således att
för utbildning av förskollärare finnas 2 664 intagningsplatser vid förskoleseminarier
och lärarhögskolor under budgetåret 1974/75.
Enligt motionen 1974: 466 bör förutsättningarna prövas för att till
Strömsund förlägga en förkortad utbildning av barnskötare till förskollärare.
Vidare föreslås att verksamhet som assistent vid viss förskoleverksamhet
i förkunskapshänseende skall jämställas med barnskötarutbildning.
Av propositionen 1974: 1 framgår att den föreslagna särskilda utbildningen
av barnskötare till förskollärare skall förläggas till sådana orter
där försöksbarnstuga i enlighet med barnstugeutredningens modell förekommer.
I dessa barnstugor tillämpas lagarbetsprincip och barnen indelas
i s. k. syskongrupper. Den nu ifrågavarande avkortade förskollärarutbildningen
bygger på genomgången barnskötarutbildning. Med
hänvisning till vad som anförs i propositionen avstyrker utskottet bifall
till motionen 1974: 466. Utskottet vill emellertid samtidigt erinra om att
kompetenskommittén (KK) arbetar med frågan om tillträde till olika
slag av utbildning och om olika vägar att skaffa behörighet till eftergymnasial
utbildning.
Bamstugeutredningen utreder vissa frågor inom förskollärarutbildningen.
Den i motionen 1974: 1371 aktualiserade frågan om s. k. lägerverksamhet
i förskollärarutbildningen har nära anknytning till utredningens
arbete. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
1974: 1371.
Mot Kungl. Maj:ts medelsberäkning under förevarande anslag har
utskottet inte någon erinran.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen avslår motionen 1974:466,
2. att riksdagen avslår motionen 1974: 1371,
3. att riksdagen till Förskoleseminarierna: Avlöningar till lärår -
UbU 1974:17
11
personal m. m. för budgetåret 1974/75 anvisar ett förslagsanslag
av 34 267 000 kr.,
4. att riksdagen till Förskoleseminarierna: Driftkostnader för
budgetåret 1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 2 139 000
kr.
4. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader. Utskottet tillstyrker
Kungl. Maj:ts förslag under punkterna F 5—F 6 (s. 371—373)
och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
1. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. ett förslagsanslag av 10 473 000 kr.,
2. till Gymnastik- och idrottshögskolorna: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 876 000 kr.
5. Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. med flera anslag. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under
punkterna F 7—F 10 (s. 374—378) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1974/75 anvisar
1. till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar till lärarpersonal
m. m. ett förslagsanslag av 15 685 000 kr.,
2. till Seminarierna för huslig utbildning: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 1 140 000 kr.,
3. till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar till lärarpersonal m. m. ett
förslagsanslag av 1 440 000 kr.,
4. till Slöjdlärarseminariet: Driftkostnader ett reservationsanslag
av 93 000 kr.
6. Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Kungl. Majit
har under punkten F 11 (s. 378—380) föreslagit riksdagen att
1. bemyndiga Kungl. Majit att besluta om anordnandet av kurser vid
statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor,
2. till Statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor för budgetåret
1974/75 anvisa ett förslagsanslag av 17 240 000 kr.
Motionen
1974:1037 av fru Fraenkel (fp) och fru Fredrikson (c) vari hemställs
att riksdagen för budgetåret 1974/75 skall besluta att tre administrativa
kurser anordnas av statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
(SIHUS).
UbU 1974:17
12
Utskottet
De av riksdagen godtagna riktlinjerna för vidareutbildning av sjuksköterskor
m. m. (prop. 1968: 66, SU 1968: 108, rskr 1968: 259) innebär
bl. a. att statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor (SIHUS)
i fortsättningen huvudsakligen skall svara för lärarutbildning och viss
kursverksamhet i anslutning till denna. Övergångsvis förutsattes dock
att vissa uppgifter utanför lärarutbildningen skulle ligga kvar hos institutet.
Enligt propositionen 1974: 1 skall vid SIHUS anordnas en administrativ
kurs under budgetåret 1974/75. I motionen 1974: 1037 begärs att
riksdagen skall besluta att ytterligare två sådana kurser skall komma
till stånd vid SIHUS under nästa budgetår.
Vårterminen 1973 anordnades för första gången vid filosofisk fakultet
yrkesinriktade studiekurser i hälso- och sjukvårdsadministration
och då på två orter. Vårterminen 1974 anordnas sådana kurser på åtta
orter. Enligt uppgift från universitetskanslersämbetet är intresset att
anordna ifrågavarande kurser vid de olika universiteten stort. Läroanstalterna
beslutar själva om antalet kurser och platser. Utbildningstillfällena
för sjuksköterskegruppen torde genom den geografiska spridningen
av kurserna ha ökat. Med hänvisning till vad som anförts i
ärendet avstyrker utskottet den i motionen 1974: 1037 yrkade medelsanvisningen
för utökning av antalet administrativa kurser vid SIHUS.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om anordnandet
av kurser vid statens institut för högre utbildning av
sjuksköterskor,
2. att riksdagen med bifall till propositionen 1974: 1 och med avslag
på motionen 1974: 1037 till Statens institut för högre utbildning
av sjuksköterskor för budgetåret 1974/75 anvisar ett
förslagsanslag av 17 240 000 kr.
7. Särskilda Iärarutbildningsåtgärder. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts
förslag under punkten F 12 (s. 381—382) och hemställer
att riksdagen till Särskilda Iärarutbildningsåtgärder för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 1 942 000 kr.
8. Lärares fortbildning m. m. Kungl. Maj:t har under punkten F 13
(s. 382—386) föreslagit riksdagen att till Lärares fortbildning m. m. för
budgetåret 1974/75 anvisa ett reservationsanslag av 39 853 000 kr.
Motionerna
1974: 738 av herr Fiskesjö (c) och fru Fraenkel (fp) vari hemställs att
UbU 1974:17
13
riksdagen hos Kungl. Maj: t begär att en plan för utbyggnad av skolledarutbildningen
upprättas med sikte på en obligatorisk enterminsutbildning,
1974:1028 av herr Bohman m. fl. (m) i vad avser hemställan att riksdagen
hos Kungl. Maj:t anhåller om utbyggnad av skolledarutfoildningen
(yrkandet 11),
1974:1407 av herr Westberg i Ljusdal (fp) i vad avser hemställan att
riksdagen hos Kungl. Maj:t begär att särskilda fortbildningskurser anordnas
för mellanstadielärare, som är intresserade av att undervisa i
ämnet religionskunskap (yrkandet 2).
Utskottet
Utvecklingen på lärarutbildningsområdet är inriktad mot ett ökat utrymme
för specialpedagogiska moment. Sedan läsåret 1973/74 anordnas
vid några lärarhögskolor tillvalskurser i specialundervisning inom
den obligatoriska utbildningens ram på låg- och mellanstadielärarlinjerna.
Enligt uppgift från skolöverstyrelsen bedrivs en stor del av den s. k.
samordnade specialundervisningen i skolväsendet av lärare som inte är
behöriga att meddela sådan undervisning. Bristen på behöriga lärare när
det gäller samordnad specialundervisning torde komma att bestå under
lång tid. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att fortbildningsåtgärder
snarast vidtas på specialundervisningsområdet för icke specialutbildade
lärare i skolväsendet. En lärare i vanlig klass bör kunna hjälpa
till rätta elever som har i varje fall enklare former av läs- och skrivsvårigheter
eller beteendestörningar. De specialundervisningSkurser som
nyss nämnts och som ingår i den grundläggande klasslärarutbildningen
för vissa blivande lärare kan vara förebild för en sådan fortbildning.
Fortbildningskurserna kan utformas på olika sätt. Riksdagen bör som
sin mening ge Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört beträffande
åtgärder för viss lärarfortbildning på specialundervisningsområdet.
I motionerna 1974: 738 och 1974: 1028 tas upp frågor som gäller utbildningen
av skolledare. Enligt motionärerna har skolledarna och det
sätt på vilket de utövar sitt yrke stor betydelse för resultatet av undervisningen
i skolan. Därför krävs enligt motionerna en utbyggd skolledarutbildning.
Departementschefen har uppfattningen att fortbildningen av skolledare
även i fortsättningen måste ges hög prioritet. Av propositionen framgår
att nuvarande medelsanvisning för ändamålet skall räknas upp i enlighet
med skolöverstyrelsens förslag, vilket innebär en ökning av resurserna
för fortbildning av skolledare från 1 till 1,5 milj. kr.
Utskottet har inhämtat att skolöverstyrelsen räknar med att det
planerings- och utvecklingsarbete rörande skolledarutbildning (PLUS
-
UbU 1974:17
14
programmet) som på överstyrelsens uppdrag bedrivs i Linköping under
vårterminen 1975 skall resultera i förslag om en särskild skolledarutbildning.
Vidare avser enligt vad utskottet erfarit utredningen om skolans
inre arbete (SIA) att inom kort lägga fram förslag beträffande
en systematiserad fortbildning, vilket förslag, innefattande bl. a. en
detaljerad plan för sådan utbildning, i stort torde tillgodose de önskemål
som framförs i motionerna. Utskottet är inte berett att genom
något principiellt uttalande föregripa de överväganden i ärendet som
pågår, varför utskottet avstyrker motionen 1974: 738 samt motionen
1974: 1028 yrkandet 11.
Beträffande yrkandet i motionen 1974: 1407 att särskilda fortbildningskurser
i religionskunskap skall anordnas för lärare på mellanstadiet
vill utskottet framhålla att skolöverstyrelsen sammanställt ett särskilt
fortbildningsmaterial som avser religionskunskapen på låg- och
mellanstadierna. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen
1974: 1407 såvitt nu är i fråga.
Åberopande det anförda hemställer utskottet
1. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad
utskottet anfört beträffande åtgärder för viss lärarfortbildning
på specialundervisningsområdet,
2. att riksdagen beträffande en utbyggnad av skolledarutbildningen
avslår motionerna 1974:738 och 1974: 1028 yrkandet 11,
3. att riksdagen beträffande fortbildning i religionskunskap avslår
motionen 1974: 1407 yrkandet 2,
4. att riksdagen till Lärares fortbildning m. m. för budgetåret
1974/75 anvisar ett reservationsanslag av 39 853 000 kr.
Stockholm den 23 april 1974
På utbildningsutskottets vägnar
STIG ALEMYR
Närvarande vid ärendets slutbehandling: herrar Alemyr (s), Larsson i
Staffanstorp (c), Nordstrandh (m), Wiklund (s), Elmstedt (c), Gustafsson
i Barkarby (s), fröken Hörlén (fp), herr Johansson i Skärstad (c),
fru Dahl (s), fru Sundberg (m), herrar Sundgren (s), Karlsson i Mariefred
(c), fru Lantz (vpk), herrar Gillström (s) och Forslund (s).
Reservationer
1. vid punkten 1 (Vissa gemensamma frågor) av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med »Vid
behandlingen» och slutar med »för Kungl. Maj:t» bort ha följande lydelse:
-
UbU 1974:17
15
Vid behandlingen av de i det föregående redovisade motionerna har
utskottet kommit till slutsatsen att lärarutbildningen bör bli föremål
för en övergripande översyn. En sådan översyn med uppgift att se över
hela lärarutbildningen kommer att kräva avsevärd tid. Starka skäl talar
för att statsmakterna oberoende av utredningens arbete bör ta upp
till omedelbar prövning frågan om utbildningstidens längd för ämneslärare
i gymnasieskolan och på grundskolans högstadium liksom frågan
om antalet undervisningsämnen för dessa lärare i enlighet med vad
som framförts i motionen 1974:1028. Vad utskottet anfört beträffande
en översyn i vad gäller lärarutbildningens breddning, ämnesutbildning,
urval till läraryrket, samordning av grundläggande och återkommande
lärarutbildning samt utbildning av lärare i specialpedagogik bör
riksdagen som sin mening ge till känna för Kungl. Majit.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974:172, 1974: 462,
1974: 473, 1974: 736, 1974: 752 yrkandet 5, 1974: 1028 yrkandet
10, 1974:1031 och 1974:1378 yrkandet C 1 anfört beträffande
en övergripande översyn av lärarutbildningen samt om
särskild prövning av frågan om utbildningstidens längd för
ämneslärare.
2. vid punkten 8 (Lärares fortbildning m. m.) av herr Nordstrandh (m)
och fru Sundberg (m) som anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med »Utskottet
har» och på s. 14 slutar med »yrkandet 11» bort ha följande
lydelse:
Enligt uppgift från skolöverstyrelsen pågår ett planerings- och utvecklingsarbete
rörande skolledarutbildning. Även inom utredningen
om skolans inre arbete (SIA) är skolledarutbildningen föremål för
överväganden. Behovet av en systematiserad skolledarutbildning är
stort. Även om det är tillfredsställande att förslag håller på att utarbetas
vill utskottet dock för sin del understryka vikten av att en utbyggnad
av skolledarutbildningen i verkligheten också kommer till
stånd utan onödigt dröjsmål. Detta bör riksdagen som sin mening ge
Kungl. Majit till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. att riksdagen som sin mening ger Kungl. Majit till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1974: 738 och 1974:
1028 yrkandet 11 anfört beträffande en utbyggnad av skolledarutbildningen,
TRYCKERIBOLAGET IVAR HAEGGSTRÖM AB. STOCKHOLM 1974